1

HJÄLP MED DIN HJÄLP

Årsredovisning 2013

Finlands Röda Kors16.5.2014

2

Omslagsbild: Övningen Midvinter lyckades utmärkt. I Salo ”evakuerades” äldre för att skyddademmotskadornaefterenfiktivvinterstorm.

Redaktör: Paula PihlavaÖversättning: Christer Pontan, Viola Eksten och Jannike StoreFoto: Katri Lehtola

Finlands Röda Kors, Fabriksgatan 1a, 00140 Helsingfors, 020 701 200029.4.2014

Godkänd vid fullmäktigemötet 16.5.2014

3

Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2013 .... 4

Inledning .................................................................................................................................... 4

Verksamheten inomlands .......................................................................................................... 6Verksamheten utomlands .......................................................................................................... 6Kommunikation och medelsanskaffning ...................................................................................... 7

Blodtjänst .................................................................................................................................. 8Kontti ........................................................................................................................................ 9De ungas skyddshus .....................................................................................................................-Utvecklingsverksamhet ............................................................................................................ 11Riskhantering 11Ekonomi ................................................................................................................................... 12Personal ................................................................................................................................... 12Framtidsutsikter ....................................................................................................................... 13Röda Korset och miljön ............................................................................................................ 13

Midvinter var en gemensam satsning för organisationen ..................... 14

Vänverksamhet i hela 331 avdelningar ...................................................................................... 16

Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga ................................................................... 19

Hjälp till offer för naturkatastrofer och krig ............................................................................... 20

BISTÅNDSMÅL Asien .............................................................................................................................. 20 Mellanöstern .................................................................................................................... 21 Afrika .............................................................................................................................. 21 Amerika .......................................................................................................................... 22

Policyn för ungdomsverksamheten stakades ut ......................................................................... 24

Större evenemang och katastrofer intresserade medierna ......................................................... 25

En mer mångskiftande medelsanskaffning ................................................................................ 26

Resultaträkning ......................................................................................................................... 28Balansräkning ........................................................................................................................... 29Noter till bokslutet ................................................................................................................... 30Noter till resultaträkningen ....................................................................................................... 32Noter till balansräkningen ........................................................................................................ 34Säkerheter och ansvarsförbindelser .......................................................................................... 38Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet ......................................................... 39Bokslutsanteckning .................................................................................................................. 39Revisionsberättelse .................................................................................................................. 40Förteckning över använda bokföringsböcker ............................................................................. 41Finlands Röda Kors ................................................................................................................... 42

Innehåll

4

Styrelsens verksamhetsberättelseför räkenskapsperioden 2013

Inledning

År 2013 var ett jubileumsår för Röda Korset. Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen som arbetar redan i 189 länder och samlar tiotals miljoner människor fyllde 150 år. Trots en lång fram-gångsrik historia eller kanske just därför var 2013 ett lyckat år för Röda Korset både i fråga om verk-samheten och ekonomin. Frivilliga och anställda genomförde organisationens grunduppgift fram-gångsrikthärhemmaochuteivärlden.Tiotusentalsmänniskorfickhjälp.

Årets mest omfattande biståndsinsats var att hjälpa offren för orkanen Haiyan. Organisationens ar-bete på Filippinerna visade att Finlands Röda Kors också internationellt sett hör till de snabbaste och effektivaste hjälparna. På vändagen i februari gavs ett bra prov på hjälpberedskapen inom landet. FRK organiseradeisamarbetemedmyndigheternadenstörstaberedskapsövningenpåfleraår.Övningensamlade totalt över 12 000 frivilliga och anställda för att öva evakuering av äldre vid el- och värme-avbrott i äldreboenden eller i hemmen i samband med stormar och andra kriser.

Under 2013 skedde mycket sådant i organisationens omvärld som påverkar och framöver kommer att påverka Röda Korsets verksamhet inom landet och utomlands.

DetinstabilaekonomiskalägetiEuropasomficksinbörjan2008hariFinlandletttillattmänniskorkänner större osäkerhet. Man har inte lyckats minska arbetslösheten och samhällsdebatten prägla-des av oro för befolkningens åldrande. Den dagliga nyhetsrapporteringen om företagens svårigheter, samarbetsförhandlingarochuppsägningarharskapatångest.RödaKorsetfickblandannatviavän-verksamhetenochdeungasskyddshussignaleromattalltflermänniskorintelängresersåpositivtpå framtiden.

Finländska och internationella experter uppmärksammade fördelningen av välfärden och förmögen-hetenisamhälletochdärmedförknippadeproblem.Detstoraflertaletklararsigfortsättningsvisbra,men en del av befolkningen riskerar att hamna i ett utanförskap av ekonomiska, sociala, utbildnings-mässiga eller regionala skäl.

Experterna är framför allt oroade för ungdomar och barn. Grunden för välmående läggs oftast i barn-domen. Om ett barn inte får leva ett tryggt liv, löper det risk att senare under livet marginaliseras och att redan som ung hamna utanför utbildning och arbetsliv.

Röda Korsets styrelse har intensivt följt debatten om ekonomisk ojämlikhet och utslagning. Frågan harbehandlatspåfleramötenochseminarier.Styrelsenharsattigångutredningarochprogramge-nom vilka organisationen hoppas kunna hjälpa bättre än förr. Syftet är också att på ett effektivare sätt erbjuda frivilligverksamhetens olika möjligheter. Frivilligverksamhet är ett bra sätt att förebygga utslagning, utöka människors delaktighet och ge dem upplevelsen av att behövas.

Styrelsen har berett en ny strategi för Finlands Röda Kors ordinarie stämma som hålls i juni i Åbo. I strategin läggs vikt vid att det civila samhället förstärks, ett öppet samarbete med andra aktörer och att den lokala katastrofberedskapen och hjälpmöjligheterna förstärks. Med verksamheten skulle man kunna hejda utslagning och samtidigt skapa tillfällen för frivilligverksamhet. Fastän de traditionel-la samhällsstrukturerna har förändrats under decenniernas gång har människor alltjämt ett behov av gemenskap. Det ger ett skydd och främjar känslan av trygghet.

I samband med förberedelserna inför stämman har en långsiktig strategi diskuterats mycket inom or-ganisationen. Vilken typ av Röda Kors behöver vi om 20 år i Finland och hur genomför organisatio-nen då sin verksamhet för att komplettera samhällets tjänster och som myndigheternas medhjälpare.

5

Styrelsenharunderfleraårstidhaftsommålattstärkaorganisationensekonomiskaochoperativastrukturer.Ensolidekonomiochverksamhetsfinansieringinverkariavgörandegradpådagensverk-samhetsbetingelser vid Röda Korset men de har central betydelse också för hur Röda Korset i fram-tiden kan hjälpa människor här hemma och ute i världen. Röda Korsets partnerskap med Finlands utrikesministerium och Europeiska unionens kontor för humanitär hjälp ECHO inom internationell hjälpverksamhet samt med Penningautomatföreningen Ray inom beredskapen, hälso- och välfärds-verksamheten inomlands har väsentligt påverkat snabbheten i organisationens insatser och effek-terna av hjälparbetet.

Styrelsen har också lagt ner mycket tid på att utveckla och förtydliga ledarskapssystemet. Utred-ningen av systemet som blev färdigt år 2012 fortsatte och styrelsen kunde under verksamhetsåret också utarbeta ett åtgärdsprogram för systemet. Styrelsen inledde också ett omfattande projekt som tar fram riktlinjer för ungdomsverksamheten och utreder det arbete som görs bland unga.

Reformen av lagen om penninginsamlingar och slopandet av bankernas direktdebiteringssystem på-verkar organisationens ekonomi. Revideringen av lagen behandlas i riksdagen i år. Lagreformen kan innebäraattfleranyaochbetydandeaktörerdykeruppinompenninginsamlingsverksamheten,vilketkan minska de nuvarande aktörernas intäkter.

Slopandet av bankernas direktdebiteringssystem och övergången till det s.k. SEPA-systemet i slutet av januari 2014 har vållat bekymmer för organisationernas givarprogram. Införandet av de nuvaran-de månadsgivarna i det nya systemet och värvandet av nya givare vållade mycket extra bekymmer och arbete för medelsanskaffningen. Styrelsen har aktivt följt upp omläggningen av betalningssyste-met för att se hur den avancerar jämte eventuella följdverkningar. Den försökte för egen del arbeta för att man i omläggningen också skulle beakta konsekvenserna för organisationerna.

Jarkko M

ikkonen

Röda Korsets styrelse 2014. Längst bak t.v. Hannu Harri, Elisa Bloigu, Alpo Tanskanen, Eero Rämö. Längst fram t.v. Pirkko-Liisa Ollila, ordförande Erkki Liikanen, Christel von Frenckell-Ramberg, Maria Pietikäinen och Irmeli Metsänen.

6

Verksamheten inomlands

Enligt beslut på ordinarie stämman i Lahtis var år 2013 ett temaår för seniorer. Avsikten var att lyf-ta fram de samhällsaktiva seniorerna som utgör en styrka för välfärden i samhället. Under temaåret ut-manade vi dem att bli frivilliga och samtidigt lyfte vi de frivilliga seniorerna i vår organisation i blickpunk-ten. Röda Korset vill med sin verksamhet betona äldre människors rätt att få hjälp och att vara en uppskat-tad del av samhället.

Seniorårets synligaste och största evenemang var Midvinterövningen. På evenemanget som ägde rum på vändagen övade man hur man handlar när en vin-terstorm härjar eller till exempel vid elavbrott. Äld-re personer som bodde på institutioner och hemma ”evakuerades” i säkerhet undan skador som kunde tänkas uppstå under en vinterstorm. Avsikten var att sätta fokus på äldre människors sårbarhet och hjälp-behov. Övningen visade samtidigt fram Röda Korsets hjälpberedskap som är till gagn bland annat när myn-dighetsresurserna är överbelastade.

Äldre personer hade en central roll i vänverksam-heten. Under det gångna året fortsatte efterfrågan på vänverksamheten att växa. Ensamhet och beho-vetavstödfrånenvänochengemenskapfinnsiallaåldersgrupper. Vänverksamhet bedrivs i hela 331 lo-kalavdelningar, och vänkurserna blev fullbokade på olika håll i landet.

Samtidigt som den internationella organisatio-nenfiradeettjubileumsårhadeocksåFinlandsRödaKorsfleraanledningarattfiraunderåretsomgick.Både stödverksamheten för närståendevårdare och Pluspunkternafiradesina20verksamhetsår.Stöd-verksamheten för närståendevårdare har sett till att anhöriga till äldre, och till personer med funktions-nedsättning eller långtidssjuka fått hjälp, glädje och utbildning. Verksamheten är öppen för alla som sköter en anhörig eller närstående. År 2013 nåd-de stödverksamheten tusentals närståendevårdare. Pluspunkterna som ger upplysning om hiv- och sexu-alhälsa och erbjuder hiv-testning ordnade ett semina-riumförattfirajubileet.

Lustgasanvändningen blev ett nytt påtagligt fe-nomen våren 2013. FRKs missbruksarbete följde upp läget och hade en viktig roll som informatör. Organi-sationen gav utbildning om följderna av lustgasan-vändning och bistod frivilliga som informerade om ämnet också inom regionala nätverk.

I slutet av 2013 fanns det 58 hälsorådgivningar. De kompletterar kommunernas hälsovårdsservice ge-

nom att erbjuda avgiftsfria lättillgängliga rådgivnings-tjänster. Intresset för hälsorådgivning verkar ha vuxit och under året startades några nya hälsorådgivningar.

Röda Korset utför ett betydelsefullt arbete ock-såföratthjälpainvandrareochflyktingar.Invandrar-programmen har breddats år för år. VAPAA-projektet, som var det nyaste, startade i januari på 12 orter på olika håll i Finland. Organisationen startade också ett nytt projekt som arbetar mot rasism — projektet Mot rasism!. Det är ett sektorövergripande och riksom-fattande partnerskapsprojekt där man utför sam-hällsaktiviteter mot rasism, ger upplysning och stödjer människor som utsatts för rasism.

Verksamheten utomlands

År 2013 präglades av naturkatastrofer och kompli-ceradekonflikter.FinlandsRödaKorsstörstainterna-tionella insats var att hjälpa offren som drabbades av tyfonen Haiyan i Filippinerna. I början av novem-ber drabbades de centrala delarna av Filippinerna av en orkan som var en av de värsta i landets historia. 6 000 människor dog, tiotusentals skadades, ett par tusen saknas fortfarande och fyra miljoner människor förlorade sina hem.

Finlands Röda Kors sände en hälsovårdsstation och en logistikenhet, tiotals hjälparbetare och rikligt med hjälpmaterial till området. Hjälpmaterialet in-köptes huvudsakligen i Filippinerna och närområdena med pengar från nödhjälpsinsamlingen som inbringa-de närmare två miljoner euro. Filippinerna drabbades under 2013 också av ett stort antal andra kraftiga stormar, jordskalv, jordskred, översvämningar och an-dra naturkatastrofer som lade hinder i vägen för det hjälparbete som pågick efter tidigare katastrofer.

Det hjälpobjekt som ingav mest oro med tanke på den internationella hjälpverksamheten var Syrien. Det råa inbördeskrig som redan pågått i snart tre år fort-satte med häftiga strider. Parterna i striderna visade inga tecken på att vilja hitta en lösning via förhand-lingar. Finlands Röda Kors har bistått syrierna via in-ternationella Röda Korset och Syriska Röda Halvmå-nen. Det har varit ytterst farligt och svårt att få fram hjälpen.FRKharvaritmedochbyggtettflyktinglä-ger i Jordanien och har skickat dit ett fältsjukhus. På grund av det komplicerade politiska läget kom det inteännuunder2013flyktingartillflyktinglägretochsjukhuset. Lägret är en del av den katastrofberedskap som byggts i området och är redo att startas upp om flyktingströmmenökar.

7

Finlands Röda Kors långvariga utvecklingssamar-bete utgjorde år 2013 en tredjedel av den internatio-nella hjälpen. Den syftar till att hjälpa människor att känna igen, förebygga och minska hotande kriser. Ka-tastrofhjälpens resurser styrs till riskhantering genom vilken eftersträvas att antingen förebygga eller förbe-reda sig bättre för kommande katastrofer. Därigenom är utvecklingsarbetet närmare kopplat till katastrof-hjälpen.

Kommunikation och medelsanskaffning

Under Röda Korsets 150-års jubileumsår presentera-deFRKsigförfinländarnasomenaktiv,betydandeoch effektiv aktör som fortsättningsvis är den ledande hjälporganisationen i verksamheten inom landet och ute i världen. De många storevenemangen och insam-lingarna under jubileumsåret gav ökad synlighet.

Midvinterövningen samlade i februari på ett ro-ligt sätt tusentals frivilliga. Flyktinglägret som restes på sommaren i samband med SuomiArenan i Björne-

borg, och de enorma aktiviteterna vid sidan om, var det synligaste skyltfönstret på många år för Finlands Röda Kors hjälpberedskap. Utöver dessa lyckades Hungerdagen och Rödakorsveckan bra med att via riksmedierna nå människor inom landet. Det gäller dock att inte enbart synas i riksmediernas nyhets-flöde.Denregionalamediesynlighetensomdistrik-ten svarar för har ökat. Också avdelningarnas lokala mediepublicitet har ökat och når invånarna på avdel-ningens område på ett lovvärt sätt. Avdelningarnas interna kommunikation kunde däremot bli effektivare, trots att RedNet och andra digitala medier utnyttjas alltmer.

Organisationens medelsanskaffning och dess ut-veckling var ett av styrelsens insatsområden. När det gällde den digitala medelsanskaffningen utökades re-surserna för att organisationen bättre ska kunna sva-ra på konkurrensen och följa upp de förändringar som sker inom medelsanskaffningen.

RödaKorsetsanseendesomdenledandefinländ-ska medborgar- och hjälporganisationen är oföränd-rat. Det märks inte bara på bidragen och anslutningen av nya medlemmar, utan också i medieuppföljningen som visar i vilken omfattning organisationens verk-samhetförsframidefinländskamedierna.

8

Blodtjänst

Användningen av blodprodukter har minskat i Finland under de senaste åren precis som i många andra eu-ropeiska länder. Blodtjänst levererade till sjukhusen år 2013 cirka 210 000 enheter röda blodkroppar och 37 000 trombocytprodukter. Detta innebar en minsk-ning med åtta procent jämfört med året innan. An-vändningen av blodprodukter har minskat av ganska positiva skäl. Tack vare utvecklade operations- och behandlingsmetoder kan blodtransfusioner numera allt oftare undvikas.

Användningen av blod förändrades så kännbart att samarbetsförhandlingar inleddes vid Blodtjänst under 2013 för hela personalens del beträffande en omorganisering av verksamheten. Under början av året beslutades att hela produktionen koncentre-ras till Helsingfors och att produktionen av blodpro-dukter upphör på verksamhetsstället i Uleåborg. Se-nare under sommaren och hösten ersattes de fasta kontoren i Björneborg, Vasa, Karleby, Tavastehus, S:t Michel, Joensuu, Villmanstrand och Rovaniemi med mobil blodtjänst. Också annan verksamhet omorga-niserades; man upphörde exempelvis med insamling-en av placentablod och verksamheten i nätverket för benmärgsbanken. I samband med omorganiseringen måste 61 anställningsförhållanden sägas upp. Dess-utom sade nio personer upp sig eller gick i pension under processens gång.

Trots att omorganiseringen av verksamheten var tung och svår genomfördes den med framgång. På orterdärblodtjänstbyråerstängdesfickmanigångblodgivningstillfällen med regelbundna intervaller, och antalet blodgivare överträffade målet. Mängden in-

samlat blod i hela Finland var tillräcklig i förhållande till behovet under hela året. Under året var cirka 11 procent av blodgivarna i Finland nya blodgivare.

Totalt 132 000 personer gav blod i Finland under året, och antalet blodgivningar uppgick till 228 000. Antalet blodgivare sjönk med drygt 11 000 från fö-regående år och antalet blodgivningar med över 23 000. Orsaken är den ovan nämnda minskade användningen av blod vid sjukhusen. Blod insam-las endast i behövliga mängder för behandling av pa-tienterna, inte för mycket och inte för litet. I Finland behöver cirka 50 000 patienter blodtransfusioner år-ligen.

Forsknings- och utvecklingsarbetet vid Blodtjänst gick aktivt vidare. Forskarna vid Blodtjänst deltog i 55 vetenskapliga publikationer. Ett projekt inom utveck-lingsarbetet är nya cellterapibehandlingar. Vid Blod-tjänsts produktionscentral framställdes de första cell-preparaten för behandling av patienter. Preparaten behövdes för patienter som efter en stamcellstrans-plantation lider av en svår transplantat-mot-värdsjuk-dom som inte reagerar på medicinsk behandling.

Det ekonomiska resultatet blev positivt efter två förlustår. År 2013 var omsättningen vid Blodtjänst 65,6 miljoner euro. Överskottet under räkenskapsår-et 2013 var 2,4 miljoner euro (-0,8 miljoner euro år 2012). Resultatet för Blodtjänst ingår i resultatet för Finlands Röda Kors.

Vid Blodtjänst arbetade år 2013 i medeltal 585 personer, vilkas sammanlagda arbetsinsats motsvarar 492 heltidsanställda personers arbetsinsats. Persona-lens genomsnittsålder var 42,2 år.

Blodgivarnas ålders- och könsfördelning 2013

0

500

1000

1500

2000

2500

18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66

Mies NainenKvinnaMan

9

Kontti

År 2013 innebar tillväxt för återanvändningsked-jan Kontti. Försäljningen ökade med 15 procent jäm-fört med året innan. Till det goda resultatet bidrog tre faktorer: Kedjan utvidgades, de Kontti-varuhus som varit igång länge hade god vind i seglen och återan-vändning av varor har blivit populärare. Å andra si-dan har konkurrensen om skänkta varor blivit hårda-re. I marknadsföringen framhölls därför vikten av att skänkta varor ska vara i gott skick.

Kedjans omsättning var 8 160 011 euro och re-sultatet 2 541 178 euro. Av detta gick 50 procent till distrikten, 25 procent till katastroffonden och 25 pro-cent till att utveckla Kontti-kedjan.

De populäraste inköpen var kärl och inredningspry-lar, möbler och damkläder. Enligt en kundnöjdhets- enkät som gjordes i augusti var kundnöjdheten ex-ceptionellt hög. I de öppna svaren betonades glädjen av att fynda och man gav beröm för ordning och reda i butikerna samt god kundservice. Den typiska kun-den var en kvinna i 51–65-års ålder.

Kontti-centralerna samlade in runt 145 500 kg i klädhjälp till katastrofområdena. Kläderna skickades till Röda Korsets logistikcentral och därifrån vidare till hjälpbehövande. Second hand-centralerna deltog i fleraavRödaKorsetskampanjerbådepåriks-ochlo-kalnivå.

Vid kedjan arbetade totalt 1 194 personer, av vil-ka 57 i arbetsledningsuppgifter och administrativa uppgifter. Sysselsättningsarbetet löpte enligt förvänt-ningarna.VarjeKontti-varuhusbeviljadesfinansie-ring till sin sysselsättningsverksamhet antingen via en NTM-central eller ur Europeiska socialfonden. Dess-utomintensifieradessamarbetetmedstäderna.DetESF-finansieradeprojektetVäylätulevaisuuteen(Enväg till framtiden) vid Kontti-varuhuset i Uleåborg av-slutades vid årsskiftet.

De anställda uppmuntrades att studera vid sidan av jobbet. Totalt 81 anställda i subventionerat arbete avlade en yrkesinriktad examen eller examensdel.

I en enkät om personalnöjdhet gav arbetstagar-na ett gott betyg särskilt åt frågor som gällde arbets-platsklimatet och samarbetet.

Blodgivning på blodtjänstbyrån i Esbo.

Jari Härkö

nen

Antalet kunder i Kontti-centralerna

Kontti-centralernas omsättning

504 076

662 516

740 482

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

2011 2012 2013

5 774 207

7 071 348

8 160 011

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

5 000 000

6 000 000

7 000 000

8 000 000

9 000 000

2011 2012 2013

Kaisa R

autiainen

Varumottagning i Lahtis.

Helblodsgivningar

263 408246 434

222 837

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

2011 2012 2013

10

775705

663

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2011 2012 2013

De ungas skyddshus

Under det gångna året använde 526 ungdomar nå-gon form av service vid De ungas skyddshus. Största delenavdemvarflickor(66%).Könsfördelningenvidde olika skyddshusen var mycket likartad.

Många unga har svårt att hantera sin vardag. Vis-sa behöver ett starkt stöd för att orka och omfattan-de handledning. Ungdomarna upplevde utanförskap och somliga av deras föräldrar behövde också råd för att ta hand om sin familj. De unga sökte upp skydds-husen efter att ha hamnat utanför annan service på grund av sin ringa livsbalans och bristen på ork. De ungas skyddshus gav servicehandledning dvs. tog di-rekt kontakt med olika hjälpinstanser som erbjöd ung-domarna olika tjänster.

I synnerhet behovet av familjearbete kom att framträda under det gångna året. Den ekonomiska osäkerheten och rädslan för arbetslöshet påverkade familjernas välmående. Målet för familjearbetet var att öka välmåendet och familjens förståelse för sin egen situation. Familjerna uppmuntrades till öppen-hetochfickstödikommunikationssituationer.

En ökning av antalet bostadslösa unga kunde skönjas framför allt i Helsingfors och Tammerfors. Den svåra bostadssituationen ökade antalet unga

myndiga personer som använde skyddshusens tjäns-ter. I Tammerfors uppsöktes skyddshusen av speci-ellt många bostadslösa myndiga ungdomar. Av dem som sökte en krisövernattningsplats var 23 procent myndiga ungdomar. Också bostadslösheten bland in-vandrarungdomar såg ut att ha ökat i Helsingfors. Ge-nom utredning, rådgivning, servicehandledning och nätverksarbete försökte man bygga upp ett tillräckligt stöd och en plan i väntan på bostad.

År 2013 berördes 100 ungdomar av verksamheten för snatterisamtal; familjerådslag ordnades i 20 famil-jer och 96 ungdomar deltog i gruppaktiviteter. Tuki-net-samtalen på webben hade 1 044 deltagare.

Frivilliga hade jour två gånger i veckan och sis-ta fredagen i månaden på kriscentret Tukinet som Föreningen för Mental Hälsa i Finland upprätthåller i Vammala-Vittis. Syftet med verksamheten är att hjäl-pa ungdomar på nätet. På vändagen ordnades en speciell chatt på temat vänskap. Också på juldagen ordnades så att ungdomarna hade möjlighet att dis-kutera.

Totalt 243 frivilliga arbetade vid skyddshusen år 2013. Antalet ökade en aning jämfört med fjolåret. Ledaren för skyddshusen, Anna Laitinen, gick i pensi-on 2013 och till ny ledare utsågs Pekka Väänänen.

Antalet stödsysselsatta

Intäkter och kostnader sammanlagt Antalet ungdomar

Året 2013 var en framgång för Kontti-kedjan. Såväl försäljningen som antalet kunder ökade.

Kaisa R

autiainen

Pers

oner

2 030 1812 187 183

2 016 826

2 320 088 2 387 1332 509 254

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

2011 2012 2013

Intäkter Kostnader

9871099 1137

0

200

400

600

800

1000

1200

2011 2012 2013

11

Utvecklingsverksamhet

Den nya modell för ledarskapssystem som blev färdig år 2012 fördes ut till distrikten i utbildningssyfte. Sys-temet utvecklas stegvis också innevarande år.

Den största enskilda satsningen var uppdatering-en av den organisationsapplikation som lanserades redan på hösten 2012. Den gamla appen var redan över tio år gammal och de tidigare vidtagna skräd-darsydda anpassningarna försvårade utvecklingen av systemet. Förutom medlemsregisterfunktionerna stö-der systemet framför allt de uppgifter som hänför sig till medelsanskaffningen, såsom skötseln av månads-bidragen. Tack vare uppdateringen förfogar organisa-tionen nu över en modern icke-skräddarsydd version som gör det lättare att i fortsättningen dels ta i bruk nya organisationsappar, dels genomföra olika digitala lösningar för medelsanskaffningen. Samtidigt över-gick man inom kundhanteringssystemet till så kallade molntjänster.Betaltjänstenflyttadestillekonomiför-valtningens nya datasystem som framdeles ska ersät-ta det nuvarande redan 20 år gamla ekonomisyste-met.

Inom dataadministration inleddes införskaffning av personliga datorer för de anställda. Kontorsappli-kationerna kompletterades med videoförhandlingar.

Den preliminära utredningen av projektledningens användbarhet framför allt inom vår internationella hjälpverksamhet färdigställdes. Brittiska Röda Korsets praktiska lösningar stod som modell för utveckling av projektledningen. Målet är att börja systeminkörning-en i år.

Alla projekt är uppgjorda enligt tidigare fastställda prioriteringar för att utveckla stödtjänsterna. Målet är att skapa enhetliga riksomfattande stödtjänster för de olika organisationsenheterna. För att detta ska lyckas måste också verksamhetssätten omvandlas och det torde ta två tre år.

Riskhantering

Riskhanteringen inom organisationen grundar sig på den strategi för riskhantering som har fastställts av styrelsen. Riskhanteringen sköts som en del av le-darskapsprocessen inklusive bedömningen, plane-ringen och handledningen av verksamheten. Orga-nisationens riskhantering var alltjämt sysselsatt med åtgärderna till följd av de tidigare konstaterade miss-bruken. På basis av resultaten från granskningen av de interna kontrollerna anordnades i hela organisa-tionen utbildning i intern övervakning antingen sepa-rat eller i samband med utvecklingen av ledarskaps-systemet.

Framdeles utvecklas den interna övervakningen och framför allt procedurerna för stödtjänster i hela organisationen enligt den fastställda strategin för stödtjänster. Procedurerna samordnas enligt tanken om servicecentraler. Med gemensamma stödtjänster kan man också eliminera risker i den interna övervak-ningen och utveckla innehållet i tjänsterna till stöd för den ordinarie verksamheten och ledningen av den.

Organisationens anseende och det allmänna för-troendet för dess verksamhet är grundvalen för vår verksamhet. Centrala element i riskhanteringen är också fortfarande utvecklingen av medlemsantalet, frivilligverksamheterna och antalet frivilliga medarbe-tare. Åldersstrukturutvecklingen i vårt samhälle ställer utmaningar även på vår organisation. Medlemmar-na och de frivilliga är i relativt hög ålder och att locka med nya personer är en krävande uppgift för alla fri-villigorganisationer.

Instabiliteten i Finlands och Europas ekonomi åter-verkar på organisationens ekonomiska verksamhets-förutsättningar. Det långvariga exceptionella läget på finansieringsmarknadenökarriskenförfluktuatio-ner i placeringsintäkterna. Målet är att hålla situatio-nen under kontroll genom att i stor skala ta vara på medelförvaltarnas kompetens. Trots svårigheterna i omvärlden har intäkterna av placeringsverksamheten gett efterlängtad avkastning. På grund av den osäkra finansieringsmarknadenochobalansenilandetsbud-get tvingas staten att balansera ekonomin speciellt med sparåtgärder. Vanligen slår sparåtgärderna hår-dast mot dem som redan har det svårt, vilket i sin tur ökar behoven i organisationens primära verksamhet. Organisationens ekonomi tillåter i detta nu inga be-tydande verksamhetsutvidgningar eller kostnadsök-ningar.Metodernaförattökainternfinansieringenärbegränsade och generellt kan medelsanskaffningen i organisationer försvåras framdeles på grund av den aktuella ändring av lagen om penninginsamlingar som skulle innebära att även kyrkan, universiteten och kul-turinstitutionerna berörs av insamlingslagen. Detta skulle ytterligare strama åt konkurrensen inom med-elsanskaffningen. Svårigheter kan likaså uppstå ifall exempelvis Ray eller EU/ECHO väsentligt lägger om sin finansiering.

I placeringsstrategin som tidigare godkänts av sty-relsen har slagits fast placerings- och riskhanterings-principerna för vår organisations placeringstillgång-ar. Centralförvaltningens värdepappersegendom har lagts ut till förvaltare som valts genom en upphand-lingsprocess. Placeringsverksamheten övervakas av en placeringskommitté som tillsatt av styrelsen arbetar under generalsekreterarens ledning. Den består av organisationens egna funktionärer och externa sak-kunniga. Riskerna i placeringsverksamheten hanteras tillsammans med expertis från huvudförvaltaren och då kan man samtidigt utnyttja förvaltarens särskilda tillämpningar för att modellera och hantera place-ringsriskerna.

Inom internationell hjälpverksamhet vidtas inga skyddsåtgärder för valutarisker, eftersom besluten om hjälp fattas i bokföringsvaluta. För att hantera rän-teriskeringåriorganisationenslångfristigafinansie-ringslån ett ränteskydd genom vilket lånekapital på 9,5 miljoner euro ändrats från ett lån med rörlig rän-ta till ett lån med fast ränta. Ränteändringsavtalets marknadsvärde vid bokslutsögonblicket var -310 707 euro på grund av den exceptionellt låga marknadsrän-tan.

12

Personal

Förankringen av den utvecklingsplan som bygger på personalenkäten från år 2011 fortsatte. Ett av de främsta målen i planen är utvecklingen av ledarskap och chefsverksamhet. Verktygen för den centrala le-darskapsprocessen, det vill säga handledning och uppföljning av verksamheten, testades på centralby-rånunderredovisningsåret.Chefernafickutbildningför förberedande utvecklingssamtal. Utvärdering av chefsverksamheten är viktig och det gjordes utifrån de nya chefs- och ledarskapsrollerna. Under året la-des också upp ett program för arbetshälsa där plane-ring av arbetsplatsutveckling och ledarskap stod i tur.

Under året färdigställdes planerna på talko kring Det gemensamma bästa. Målet för det treåriga pro-jektet är att skapa en positiv, serviceinriktad och sam-arbetsvillig organisationskultur där alla blåser i sam-ma horn. Förhoppningsvis förmedlar projektet också en allt positivare bild av organisationens verksamhet till de frivilliga och hjälptagarna. Startskottet för pro-jektetljödpåfunktionärsdagarna.Talkotfinansiera-des av Ilmarinen.

Ekonomi

Centralförvaltningens bokföringsmässiga överskott var 2,2 miljoner euro. Resultatet förklaras främst av de åtgärder för verksamhetsanpassning som vidtogs främst på Blodtjänst och i övrigt inom organisationen, av det goda resultatet för medelsanskaffningen och av utfallet för placeringsverksamheten där intäkterna från de långfristiga investeringarna motsvarade för-väntningarna. Den årliga avkastningen på organisa-tionens placeringstillgångar, 129,5 miljoner euro, var i snitt 6,25 procent. Det som fortfarande drog ner på den genomsnittliga avkastningen var den relativt sto-ra fastighetsegendomen.

På det hela taget har centralförvaltningen en solid ekonomi. Uppskattningen av resultatet påverkas även av att centralbyrån stöder distrikten årligen genom bi-drag och tjänster utan vederlag. Skulle det ekonomis-

ka läget i distrikten kräva stöd från centralförvaltning-en, skulle det belasta centralbyråns resultat för året.

Distrikt och avdelningar upprättar egna bokslut

Finlands Röda Kors är en offentligrättslig förening vars verksamhet är baserad på lag och förordning om densamma. I förordningen har distrikten och avdel-ningarna särskilt fastställts som egna juridiska perso-ner. Sålunda upprättar de egna bokslut över sin verk-samhet och distriktens bokslut sammanförs inte med centralförvaltningens bokslut.

Rödakorsinstitutionerna däremot – Blodtjänst, åter-användningsvaruhuset Kontti och De ungas skydds-hus – är juridiskt en del av centralförvaltningen. Deras verksamhet ingår i centralförvaltningens bokslut.

Processerna inom löneadministration gick in på upploppet. De samordnade och effektiva processer-na kom till sin rätta bland annat vid årsskiftet 2013–2014 då man lyckades undvika de tidigare årens panikstämningar. Den centraliserade löneadministra-tionen omfattar nu distrikten i Uleåborg, Satakunta, Sydöstra Finland, Tavastland, Helsingfors och Nyland, Åboland och Egentliga Finland. Inom den centralisera-de modellen har 1 190 personer fått lön eller arvode och den utbetalda lönesumman var sammanlagt 18,3 miljoner euro.

Under redovisningsåret konkurrensutsattes före-tagshälsovården tillsammans med Blodtjänst, Kont-ti-kedjan, Helsingfors och Nyland och Åboland. Den storskaligt genomförda konkurrensutsättningen gav ekonomiska fördelar och kunskaperna kunde kombi-neras under processen.

Inom sysselsättningsverksamheten fortsatte stödet till de olika projekten och till Kontti-kedjans chefer. Ef-ter nedläggningen av projektet är det en enda person som stöder hela organisationens sysselsättning.

Intäkter (1 000 euro)

Blodtjänst UMunderstöd

Placerings-intäkter

RAYunderstöd

Katastrof-fonden

Övrigaintäkter från ordinarie verksamhet

Övrigaintäkter

Produkt-marknads-föring

Ersättningarfrån stat ochkommun

Medlems-avgifter ochövriga bidrag

2011 2012 2013

70122

9830

23274

32542244 1484

16665

10177

2768 2882

66615

11185

21202

3163 2558 1447

8439 8811

3305 3449

66580

13882

19498

3513 21191560

72158954

3378 4242

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

Veripalvelu Muut varsinaisentoiminnan tuotot

UM:n avustukset RAY:n avustukset Muut avustukset Korvauksetvaltiolta ja kunnilta

Sijoitustuotot Katastrofirahasto Tuotemarkkinointi Jäsenmaksut jamuut lahjoitukset

13

Av centralförvaltningen utbetala löner och arvoden

2013 2012 2011

Löner ocharvoden

33 602 613 34 955 054 34 621 627

Tuse

n e

uro

2013 2012 2011

Centralbyrån 158 154 156

Blodtjänst 585 631 590

Kontti 55 51 42

De ungas skyddshus 43 41 42

Centralförvaltningensammanlagt

841 877 830

Anställda inom centralförvaltningen

Pers

oner

Medlemsantalet

Framtidsutsikter

Röda Korset upplevs som en pålitlig organisation som har kapacitet att bemöta olyckor eller kriser såväl här hemma som i utlandet när hjälp behövs. Som en del av den internationella rödakors- och rödahalvmåne-rörelsenärFRKsberedskapenviktiglänkifinländar-nas trygghet.

De frivilliga i över 500 lokalavdelningar är ett vik-tigt inslag i medborgarsamhället och i stärkandet av gemenskapen. Att organisationen i allt högre grad satsar på programmen för beredskap, hälsa och väl-måga ökar dess genomslagskraft och betydelse. Vik-tenavFRKsomenfinländskhjälporganisationsynsbland annat i att vår organisation årligen får tusentals nya medlemmar. Människorna har en fast övertygel-se om att Röda Korset är en effektiv kanal för hjälpin-satser. Tillskottet av medlemmar betyder dock inte att medlemsantalet skulle öka. Medelåldern för medlem-marna i organisationen överstiger snart 60 år. Åldran-det bland medlemmarna och de frivilliga återspeglas på många sätt i organisationens verksamhetsresurser.

Ett hinder för medlemsökning är också att organi-sationen tillsvidare inte hittat några effektiva sätt för hur de nya människor som vill gå med verkligen kan

börja med just den verksamhet de är intresserade av. Vår organisation bör därför speciellt ge akt på att de nya aktörerna välkomnas vid de gamlas sida. Det gäl-ler att se till att organisationen är öppen för alla in-tresserade.

Vi förbereder oss för stämman som hålls i Åbo i juni. Just nu är det skäl att diskutera hur man kan förenkla den traditionella organisationsbyråkratin så att de frivilliga allt oftare upplever att deras insatser höjer livskvaliteten hos människor. Röda Korset har intensifieratsittsamarbetemedandraorganisatio-ner och framdeles blir det allt viktigare att samarbe-tet utvidgas ytterligare. På det sättet kan de tillgängli-ga resurserna tas i effektiv användning i det praktiska hjälparbetet och i påverkansarbetet bakom kulisserna. Röda Korset känner oro för att hela tredje sektorns verksamhetsmöjligheter försämras. Det här bety-derattfinansieringsunderlagetförorganisationernasverksamhet snarare har försvagats än förstärkts de senaste åren på grund av det internationella ekono-miska läget.

Att säkerställa tillräckliga resurser exempelvis för Röda Korsets verksamhet här hemma är viktigt ef-tersomalltflermänniskoriFinlandbehöverstödochhjälp utifrån för att klara sig i livet. Problemen som kommer i ensamhetens, fattigdomens och margina-liseringens spår ser ut att trappas upp. De åtgärder och sparprogram som framdeles vidtas för att balan-sera statsekonomin kommer knappast att underlätta situationen.

Röda Korset och miljön

Finlands Röda Kors verksamhet kan jämföras med ty-piska riksomfattande organisationer som främst syss-lar med kontorsarbete. Därför belastar inte organisa-tionen miljön nämnvärt genom sin verksamhet och inte utgör frivilligverksamheten heller någon risk för miljön. Dock ingår i centralbyråns, i de tolv distriktens och de 500 avdelningarnas verksamhet en mängd gemensamma möten och mycket resande. Sålunda måste bilismens miljöpåverkan, användningen av kon-torspapper i onödan och det uppkomna avfallet beak-tas i verksamheten. Under det gångna året förnyades centralbyråns bilpark i sin helhet. Nu har vi hittat en lösning som fungerar med tanke på arbetarskydd och miljövänlighet.

Röda Korset har som mål att i allt större utsträck-ning gå över till digital byrå och informationsförmed-ling med hjälp av tekniska lösningar och praktiska in-itiativ. Det här får stöd också av de IT-projekt som nu genomförts. Organisationen har ett digitalt system för fakturering och godkännande av fakturor och re-dan nu får deltagarna nästan allt mötesmaterial elek-troniskt.

Organisationen har inget särskilt miljöprogram men Blodtjänst och återanvändningskedjan Kontti följer sina egna regler. Blodtjänst tillämpar praktiska lösningar från läkemedelsindustrin bland annat vid behandlingen av engångsmaterial. Kontti-kedjan är en betydande ak-tör när det gäller återanvändning av varor, såsom klä-der, möbler, kärl och andra hemtillbehör, sportartiklar och även återvinning av begagnade kläder.

88870 87244 85 971

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

100000

2011 2012 2013

14

219

72

2 1

16

37

2

184

37

120

16

56

2

190

48

80

8

47

20

50

100

150

200

250

Efterspaning Första omsorgen (mentaltstöd, eldsvådor etc.)

Trafikolycka Markbränder Annan hjälpsituation Beredskapslarm. Ingen aktion Miljöolycka

2011 2012 2013

Målet för 2013 var att lyfta fram seniorer som är ak-tiva i samhället och som utgör en styrka för välfärden i samhället. Under temaåret utmanade vi dem att bli frivilliga och samtidigt lyfte vi fram de frivilliga senio-rerna inom vår organisation. Röda Korset vill med sin verksamhet betona äldre människors rätt att få hjälp och att vara en uppskattad del av samhället.

Senioråret förbereddes genom att material togs fram för att inspirera distrikten och avdelningarna. Genomseminarierochevenemangficktemaåretsyn-lighet runtom i landet.

Den synligaste gemensamma satsningen var Mid-vinterövningen. I övningen ville man särskilt rikta upp-märksamheten på de äldres sårbarhet och behov av hjälp vid naturkatastrofer och nödsituationer i det dagliga livet. Därmed lyftes också Röda Korsets hjälp-beredskap som myndigheternas medhjälpare fram.

I övningen ”evakuerades” åldringar som bodde på institutioner och hemma och fördes i säkerhet undan elavbrott och andra skador som kunde tänkas upp-stå under en vinterstorm. Övningen avslutades med gladavändagsevenemang.Midvinterfickmycketstorpublicitet, och i övningen deltog cirka 10 000 frivilliga och 296 avdelningar på olika håll i landet.

Temaåret uppmärksammades också på organisa-tionens första hjälpen-utbildningar där man påminde om typiska hemolyckor som äldre kan råka ut för och hur de kan förebyggas. Seniormedborgarna har va-rit målgrupp för det förebyggande arbetet också i de riksomfattande samarbetsorganen.

RödaKorsetvarmedifleraprojektdärverksam-hetsårets seniortema togs upp. Röda Korset deltog i ett nätverk för äldreomsorg vid SOSTE Finlands so-cial och hälsa rf. I början av året förberedde vi en ny projektansökan till Penningautomatföreningen Ray för programmet Livfullt liv (Eloisa ikä). Projektmålet för Täyttä elämää eläkkeellä (ung. Ett aktivt liv som pensionär) är att ge bättre möjligheter för människor som går i pension att delta i frivilligverksamhet och att få nya verksamhetsmodeller för detta.

Frivilliga fick beröm i Vihtavuori i Laukas

RödaKorsetharsedanfleraårtillbakamålmedve-tet förstärkt organisationens hjälpberedskap. Per

5.2.2014hade84%eller416avdelningarsinbered-skapsplan färdig. Enligt beredskapens uppföljning fanns det totalt 508 avdelningar och av dem var 497 aktiva.Vikten av samarbete framträdde i slutet av året vid Vi-king Lines bilfärja M/S Amorellas grundstötning utanför Mariehamn. Frivilliga var med och hjälpte familjerna att komma vidare till andra transportmedel för fortsatt resa. Dedeladeutfiltarochgavpsykisktstödsåvälpåfarty-get som i hamnarna i Mariehamn och Åbo.

Vid tillbudet för en storolycka i Vihtavuori i Laukas hade frivilliga en viktig och uppskattad roll i insatsen. Arrangemangenpåevakueringsplatsenfickmycketberöm i Olycksutredningscentralens utredning.

1 200 larmgrupper i Frivilliga räddningstjänsten Vapepa

Frivilliga räddningstjänstens nätverk omfattar 1 200 särskilda larmgrupper från 50 olika organisationer över hela Finland. Nätverket samordnas av Finlands Röda Kors. Under Röda Korsets temaår för senior-verksamhet lyftes speciellt pensionärernas och senio-rernas betydelse fram också i denna verksamhet.

Midvinter var en gemensam satsning för organisationen

Harri H

inkka

Många frivilliga deltog i Midvinter-övningen i Seinäjoki.

Larmuppdrag

15

Projekt för att förbättra hjälpberedskapen

Finlands Röda Kors deltog aktivare än förr i utar-betandet och genomförandet av regionala välfärds-program för den inre säkerheten.

I slutet av 2013 vann Lapplandsprojektet Vardags-trygghet för kommunerna en tävling som anordna-des av EU:s offentliga förvaltning i Maastricht. Projek-tet drivs av regionalförvaltningsverket i Lappland, och Lapplands rödakorsdistrikt deltar aktivt i det. Projektets syfte är att utveckla de lokala resurserna så att de på bästa sätt främjar kommuninvånarnas välmående.

Nya medlemmar rekryteradestill första hjälpen-grupperna

Första hjälpen-grupperna erbjöd fortfarande olika ål-ders aktörer goda aktivitetsmöjligheter i Röda Kor-set. I grupperna kan man lära och öva första hjälpen och delta i hjälpuppdrag. Stämman har satt upp som mål att öka såväl antalet första hjälpen-grupper som gruppmedlemmar.Gruppernaharblivitflermenan-talet aktörer har minskat på ett oroväckande sätt. År 2010 var antalet aktörer 3 968 och tre år senare 3 196. Minskningen av antalet gruppmedlemmar på-verkar framför allt första hjälpen-jourerna som årligen ökar i antal medan aktörerna blir allt färre. År 2013 skötte grupperna 2 767 jourer och tog hand om 20 696 personer.

Både genom allmän och riktad rekrytering söktes förstärkning till första hjälpen-grupperna. Ett utmärkt exempel på detta är den första hjälpen-grupp som bildades i samarbete mellan avdelningarna i Sukeva och Sonkajärvi, där afghanska ungdomar deltar i för-sta hjälpen-jouren.

I Uleåborgs och Lapplands distrikt genomfördes det tvååriga projektet HUIPPU som avslutades 2013. Syftet var att utveckla effektiva rekryteringsmeto-der. I Lappland och Uleåborg väcktes också slumran-de avdelningar till nytt liv. I Uleåborgs distrikt grunda-des tre nya avdelningar. I planerna för 2014 ingår att grundaflernyaavdelningar.

Första hjälpen-färdigheterna hos frivilliga testades i juni i Nyslott. Uppgifter gavs åt Reddie Kids-, ung-doms-, vuxen- och seniorgrupper samt grupper för akut omhändertagande. Seniorerna, som deltog för första gången i tävlingarna, upplevde att evenemang-et gav inspiration till att förbättra den egna hälsan och tryggheten.

Första hjälpen-grupper och frivilliga i dem

Första hjälpen-jourer och hjälptagareJan

i Rutan

en

VidFM-tävlingarnaiNyslottfickmångaReddieKidsvisavaddekan.

Seniorernas temaår hedrades genom att för första gången starta en egen klass för seniorer vid FM-tävlingarna.

Niklas M

eltio

FinlandsRödaKorsdeltogidetEU-finansieradeprojektet Volunteers in Capacity Building som ingick i EU:s egen personreserv för humanitär hjälp. Två av organisationens frivilliga stödde Röda Korset i Para-guay. Rekommendationer lämnades till ECHO om re-krytering, utbildning, stöd och handledning av frivilli-ga före och efter fältperioden liksom under perioden samt om ”värdens” skyldigheter gentemot volontä-rerna.

UnderåretinleddesocksåettannatEU-finansieratprojekt som handlade om mottagning av internationell hjälpiFinland.Syftetärattutredaeventuellaflaskhalsaroch utvecklingsobjekt i Finlands lagstiftning vad gäller mottagande av internationell hjälp. Den juridiska ut-redningen färdigställs under 2014.

2892 2316 2767

16731

14522

20696

0

5000

10000

15000

20000

25000

2011 2012 2013

Jourer Hjälptagare

204 195 230

31703334

3196

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

2011 2012 2013

Första hjälpen-grupper Frivilliga

16

68667507

8081

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

2011 2012 2013

Ensamhet och behovet av stöd från en vän och en gemenskapfinnsiallaåldersgrupper,vilketsyntesifullbokade vänkurser på olika håll i landet. Vänverk-samhet bedrivs i hela 331 lokalavdelningar. Mångsi-digheten i verksamheten lockar nya deltagare.

En stor skara rödakorsvänner deltog i Midvinteröv-ningen. De lärde sig hur man handlar i en undantags-situation och förstärkte samtidigt organisationens hjälpberedskap. Efter övningen anordnades glada vän-dagsevenemang,därde”evakuerade”åldringarnaficknjuta av kaffekalas och avkopplande program.

Inom vänverksamheten idkades också samarbete med Föreningen för Mental Hälsa i Finland. Vännerna fickfortbildninginomtematpsykisktvälmåendehosäldre.

Mot slutet av året startade ett nytt lekkulturprojekt. HelaFinlandlekerärettjubileumsprojekt,somfinan-sierasavfinskaKulturfonden,tilläranavKulturfondens75-års jubileumsår (2014). MBF och FRK genomför projektet. Syftet är att skapa träffpunkter för olika ge-nerationer, barn i 5–10-års åldern, deras familjer och seniorer. Verksamheten är uppbyggd kring lek, konst och fantasi. Pilotförsök inleddes i november på fyra or-ter: Åbo, Tusby, Muurame och Tammerfors.

Glädje och trevligt sällskapför närståendevårdarna

Röda Korset har under 20 års tid gett stöd åt närstå-endevårdare, först med yrkesmässig avlastningsverk-samhet och numera genom att stödja välmåendet hos närståendevårdarna. Målet för verksamhetsåret 2013 var att utöka kontakterna mellan olika gene-rationer. Dessutom ville man sporra närståendevå-rdarna till att också ta hand om sin egen hälsa och sitt välmående. Verksamheten var öppen för alla som skötte en anhörig eller närstående. Under 20-års ju-bileumsåret satsade man på ökad synlighet och på-verkansarbete. Närståendevårdarna lyftes fram vid olika regionala och nationella evenemang.

Stödverksamheten för närståendevårdare omfattar yrkesmässigt samordnad verksamhet som i huvud-sak utförs av frivilliga. År 2013 hade man verksamhet i åtta distrikt, och av dessa hade man i sju distrikt en regionalt anställd som jobbade med stöd till närstå-endevårdare. Sammanlagt 54 avdelningar och närma-re 300 frivilliga deltog i verksamheten. Under verk-samhetsåret utbildades 233 frivilliga.

Vänverksamhet i hela 331 avdelningar

Frivilliga i vänverksamheten

Antalet närståendevårdare i utbildning

I byklubbar knyts vänskapsband. Klubbledaren och klubbdeltaga-ren i Pieksämäki avdelning gladde sig över sammankomsten.

Paula M

yöhän

en

440 435

780

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2011 2012 2013

Jarkko M

ikkonen

Det är viktigt att närståendevårdaren också sköter sin egen kon-dition. Tillsammans med en frivillig går det lättare att börja röra på sig.

17

401377

423

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

2011 2012 2013

Över femtio hälsorådgivningar

Intresset för hälsorådgivning verkar ha vuxit. Un-der året bildades några nya rådgivningar och i slutet av året fanns 58 hälsorådgivningar som erbjöd lätt-tillgänglig rådgivning. Hälsorådgivningsarbetet kan på sätt och vis ses som hjälp till likställda, eftersom många av de aktiva är pensionerade professionella inom hälso- och sjukvården. Seniorårets mål nåddes därmed i denna frivilliga verksamhetsform.

Defibrillatorregister

DetdefibrillatorregistersomstartatsisamverkanmedFinlands Hjärtförbund och Suomen Elvytysneuvosto har utökats med apparater i jämn takt. I de stora tät-orternaharflerapparaterregistreratsäniglesbygder-na där en apparat ofta skulle behövas. Marknadsfö-ringen av registret fortsätter.

Nytt material som stöd till utbildningen

Under 2013 förnyades boken om Livräddande första hjälpen.Bokenärtvåspråkig(finskaochsvenska)ochhar också översatts till engelska.

Trygghetspassets utbildningsprogram 10 år

Under verksamhetsåret anordnades åtta utbildarut-bildningar i första hjälpen och hälsokunskap samt en utbildarutbildning i livräddande första hjälpen. En UFH-utbildning hölls på svenska och 16 UFH-fortbild-ningarordnades.Allautbildadefickisambandmedutbildningen PPE-D-utbildarbehörighet såsom under föregående år.

Under året inleddes en omfattande förnyelse av UFH-utbildningen med syfte att omarbeta utbildning-en till en yrkesutbildning och att få in den i studiepo-ängssystemet. Trygghetspassets utbildningsprogram fyllde 10 år.

Utbildningen i akut omhändertagande förnyades

Utbildningen i akut omhändertagande som förnyades hösten 2013 presenterades vid social- och hälsovårds- ministeriet för sjukvårdsdistriktens ansvariga läkare. Begäran om att utveckla en gemensam utbildning ha-de kommit från ministeriet.

Besöken i hälsorådgivningar

Hjälptagare i plötsliga olyckor inom landet vid vilkaavdelningarna bidragit med hjälp

Pluspunkterna fyllde 20 år

IoktoberfiradePluspunkternasitt20-årsjubileumiJoensuu. På festseminariet och middagen för inbjud-nafirademandeanställdasochfrivilligasvärdeful-la arbete. På festen premierades Pluspunkternas frivil-liga för det förtjänstfulla arbetet att ha fått till stånd en pålitlig testning och rådgivningsservice.

Patrulleringen för säker sex fortsatte på hösten i Helsingfors hamnar, där frivilliga inom hiv- och sex-ualhälsoarbetet och yrkesfolk från Hiv-Stödcentralen informerade resenärerna om trygg sexualitet. Också i Levi delade frivilliga ut hundratals kondomer. På Plus-punkterna och i den riksomfattande telefonrådgiv-ningen hade frivilliga jour, av vilka merparten var pro-fessionella inom hälso- och sjukvård.

Lustgas sysselsatte missbruksrådgivarna

Röda Korset bedrev missbruksarbete under som-maren på festivaler och på vintern i köpcenter samt i läroanstalter. Lustgasanvändningen har ökat och blev ett nytt fenomen våren 2013. FRKs alkohol- och drogförebyggande arbete spelade en stor roll vid upp-följningen av läget, informationen och utbildningen i ämnet. De frivilliga samlade in observationer i he-la landet och Röda Korset fungerade som sakkunnig i otaliga sammanhang.

Drogförebyggande veckan inspirerade avdelning-arna att synas på sina orter. Röda Korset svarade för andra gången för den riksomfattande samordningen av temaveckan.

Hjälp inom landet / euro

Av avdelningens egna medel

Utsatthetsförebyggandeprojekt

Akut hjälp inom landet

Övriga stora olyckor

25 9405 000 15 000

134 000

115 700125 066

16 000

16 200

18 500

80 000

95 707

89 152

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

2011 2012 2013Osastojen omista varoista antama apu

Huono-osaisuutta ehkäisevät hankkeet

Äkillinen apu kotimaassa

7504 7706 7800

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

2011 2012 2013

Käynnit terveyspisteessä

18

Räddningsbranschens centralorganisation SPEK och Finlands sjöräddningssällskap samt Röda Korset tar fram utbildningens kursinnehåll och handlingsan-visningar. De beslutar om gemensamma kriterier för val av nya första hjälpare och utbildare.

I oktober hölls Röda Korsets fortbildning för utbil-dare i akut omhändertagande. Uppdateringen av kur-sinnehållet och materialet slutförs 2014.

Europeiska HLR-dagen

I oktober genomfördes den första Hjärt-lungrädd-ningsdagen i Europa. Dagen genomfördes på initiativ av Europeiska rådet för hjärt-lungräddning och vill på-minna om vikten av hjärt-lungräddning.

Finlands Röda Kors symposium om första hjälpen och akutvård arrangerades 21–22.11 i Finlandiahu-set i Helsingfors och samlade 270 deltagare. Temat för dagarna var Samhället förändras förändras första hjälpen?

Bilisternas första hjälpen-färdigheter utreddes

De europeiska rödakorsföreningarna och Internatio-nella Automobilförbundet utredde nivån på bilförar-nas första hjälpen-färdigheter. Resultaten offentlig-gjordes på våren. Det fanns stora skillnader mellan de undersöktaländerna.Blandfinländskabilisterkom91%ihågattkontrolleraomoffretandadesochnärmare97%komihågattenallvarligblödningstoppasmedtryckförband.

Ipraktiskaövningarkomdetframatt30%avdefinländskabilisternabehärskadehjärt-lungräddningoch hälften klarade av att lägga en medvetslös per-son i framstupa sidoläge och att kontrollera andning-en. Undersökningen visade att människor överskat-tar sina första hjälpen-färdigheter och att en enstaka första hjälpen-kurs inte räcker till för att upprätthålla demförallframtid.Detvarpositivtattdeallraflestahade lust att hjälpa.

Till Mästarpromo eller bästa promotor för frivilligverksamhet val-des vid Tackgalan Leila Honkala från Sänkijärvi avdelning.

Kim

mo H

olo

pain

en

Frivilliga blev hågkomna i tackgala

Den 7 december arrangerades i Tavastehus en tack-gala för frivilliga som samlade femhundra deltagare. Organisationens styrelse beviljade avdelningen i Vii-nijärvi priset för fostrande arbete i lokalavdelningen. Avdelningen i Kiminge och Korsholms norra avdelning fickhedersomnämnanden.Prisetförfostrandearbeteges en avdelning som har utfört ett betydande arbete inom ungdomsverksamheten.

På tackgalan premierades Årets promo Leila Hon-kala från avdelningen i Sonkajärvi och Årets promo inom sex olika verksamhetsformer: inom första hjäl-pen-verksamheten Kalle Kivimaa från avdelningen i Hagalund, inom mångkulturella verksamheten Anneli Saarinen från avdelningen i Mäntyharju, inom ung-domsverksamheten Pilvi Peltola från avdelningen i Tammerfors, inom socialtjänsten Sisko Mäenpää från avdelningen i Ilmajoki, inom hälsa och välmående Tuula Töyrylä från avdelningen i Joensuu och inom be-redskapsverksamheten Virpi Laine från avdelningen i Nousis.

Utbildningen för frivilligutbildare hade 70 nya del-tagare. Webbkursen för utbildare utvecklades så att den ännu bättre än förr motsvarar organisationsut-bildningens aktuella kursavsnitt. Målet är att alla ut-bildare ska kunna leda den gemensamma organisa-tionskursen”undergemensamflagg”.

På de riksomfattande fortbildningsdagarna i Ny-näsfick57frivilligutbildarefortsattbehörighet.

En poängsättning av utbildningarna för frivilliga på riksnivå inleddes inom studieprogrammen för ut-bildarutbildningen och de centrala grundkurserna för frivilliga. Utöver detta omarbetades kursbeskrivning-ar och nationella intygsmallar.

I Finlands Röda Kors utbildning för frivilliga och allmänheten deltog inalles runt 70 000 personer.

Viivi M

ouhu

Allmänt understöd för att främja social- och folkhälsoarbete 364000

Frivilliga räddningstjänstens verksamhet 588000

Frivilliga räddningstjänstens första omsorgen 75000

Hiv- och sexualhälsa 202000

Stödverksamhet för närståendevårdare 463000

De ungas skyddshusverksamhet 945000

Invandrarverksamhet 274000

Missbruksarbete 134322Projekt med stödpunkt för vänverksamhet i Helsingfors och Nylands distrikt

121907

Projekt för utveckling av regionalt stöd för vänverksamhet i Västra Finlands distrikt

192621

Projektet Mot rasism 85203

RAY stöder Röda Korsets verksamhet inom landet

19

3088 3129 3238

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

2011 2012 2013

Nya utbildningar till stöd för integrationen

Invandrarprogrammet tog fram nya mångkulturella ut-bildningar som stöd för integrationen. En utbildning för handledare i språkklubbar inleddes i Joensuu, vid huvudstadsregionens läroanstalter inbjöds invandrare att delta i frivilligverksamheten och inom boendehjäl-pen prövades nya modeller i Kouvolaregionen. Pro-grammet startade 2007.

Cirka 200 olika evenemang och träffar arrangera-des med närmare 6 000 deltagare. I så kallad lågtrös-kelverksamhet som till exempel läxläsningsklubbar, internationella klubbar och språkklubbar deltog drygt 1 000 personer. Deltagarantalet för den handledda verksamheten låg på drygt 37 000, räknat enligt alla besöks- och verksamhetstillfällen.

VAPAA-projektet aktiverade flyktingar ochredan integrerade invandrare

Frivilligainomflyktingarbete,dvs.VAPAA-projektet,har hjälpt avdelningarna att starta integrationsfräm-jandeverksamhetförflyktingar.Detnationellapro-jektet startade 1.1.2013. I projektet deltar 12 kom-muner av olika storlek över hela landet, och i fem av dem har Röda Korset inte tidigare haft mångkultur-verksamhet.

Frivilliga uppmuntrades att ta tillvara kunskapen hosflyktingarsomredanborpåorten,närdehjälpertillatttaemotnyaflyktingar.Påsåvisengagerasflyk-tingarna i föreningsverksamheten.

Projektetsyftarocksåtillattförbättraflyktingar-nas jobbmöjligheter. Man har arrangerat studiebesök för dem på företag och på bär- och lantgårdar. Man har tagit fram olika utbildnings- och sysselsättnings-möjligheter, framför allt för personer med låg grund-utbildning. Projektet har framför uppmärksammat ut-sattakvotflyktingar.

VAPAA-projektet stödjer frivilliga att fungera som vännertillflyktingarochattdeltaidendiskussionsom förs i närmiljön. Erfarenheten visar att man i syn-nerhet med hjälp av lokala krafter kan påverka kom-munens beslutsfattare.

Verksamhet mot rasism

Samhällsaktivitet, fostran, upplysning och stöd till dem som utsatts för rasism står i fokus för partnerskaps-projektet Mot rasism!. Projektet inleddes våren 2013. Arbetetmotrasismsynliggjordespåriksnivåviafleraolika evenemang, i medierna och i workshopar.

I samverkan med partnerorganisationerna starta-de 2013 också sammanställningen av material för en verktygslåda mot rasism. Quick Response-gruppen för snabb påverkan inledde också sin verksamhet.

Mottagningen av flyktingar och asylsökande fortsatte

År 2013 skedde inga stora förändringar i antalet asyl-sökande jämfört med 2012. Antalet asylsökande mins-kade dock mot det man var förberedd på. Därför be-slutade Migrationsverket att i slutet av 2013 lägga ned förläggningen i Sjundeå som upprätthålls av Finlands

Röda Kors. Också i andra förläggningar skedde omord-ningar av antalet platser och lokalarrangemang.

Underårettogs674kvotflyktingaremot,sååretskvot nådde inte målet. Researrangemang gjordes för tre familjer och inom familjeåterföreningsprogrammet anlände sammanlagt fem familjemedlemmar till Fin-land. En familj arrangerade själv hela sin resa.

I familjeåterföreningspolitiken och dess förvaltning har under de senaste åren gjorts en rad förändringar sompåverkarstatusochrättigheterförflyktingarsfa-miljemedlemmar. På grund av detta arrangerade FRK i november 2013 ett seminarium kring familjeåterför-ening och rättigheter. I seminariet deltog 97 personer och man upplevde seminariet som angeläget efter-som gemensamma diskussionsforum saknas.

Inom efterforskningen letade man efter 1 089 för-svunna familjemedlemmar. Över hälften av efterforsk-ningsfallengälldefamiljemedlemmarsomvarpåflykttill Europa. Sammanlagt behandlades 426 fall, och 42 rödakorsmeddelanden förmedlades.

Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga

Veckanmotrasismfiradesimars.RebekkaHolmharmodigtlyftfram den rasism som barn och unga utsätts för.

Kim

mo H

olo

pain

en

Kvotflyktingar som Finlands Röda Kors tagit emot

Asylansökningar

St.

Pers

oner

Käl

la: M

igra

tionsv

erke

t

584

731674

0

100

200

300

400

500

600

700

800

2011 2012 2013

20

År 2013 präglades av naturkatastrofer och komplice-radekonflikter.Filippinernadrabbadesinovemberavtyfonen Haiyan som var en av de värsta i landets his-toria. Tusentals dog och cirka fyra miljoner människor förlorade sina hem. Inget slut syns på det syriska in-bördeskriget som startade våren 2011 som en folk-resning. Det är ett sorgligt exempel på de för vår tid såtypiskakompliceradekonfliktersomunder2013speciellt hårt drabbade folk också i Mali, Demokratis-ka republiken Kongo, Sydsudan och Centralafrikans-ka republiken.

Det långsiktiga utvecklingsarbetet vid Finlands Röda Kors syftar till att hjälpa de allra mest utsatta människorna. FRKs utvecklingsarbete har som mål att familjer eller samhällen ska kunna stå emot risker och ha förmåga att förbereda sig för en katastrof och att återhämta sig efter en sådan så bra som möjligt till livet före katastrofen eller till ett ännu bättre liv. Ut-vecklingsarbetet binds allt intensivare upp vid kata-strofhjälpen, så att katastrofhjälpens resurser styrs till riskhantering. Antingen förebygger man med dess hjälp framtida katastrofer eller förbereder sig bättre på följderna.

Internationella rödakors- och rödahalvmånefede-rationen höll sin generalförsamling i november i Syd-ney. Vid sammanträdet lyftes samhällsgemenskapers förmågatillflexibilitetuppsomettviktigtdelområdeinom hållbar utveckling. Vid sammanträdet publicer-ades ett dokument med ståndpunkter som bildar en utvecklingsagenda för tiden efter Millenniemålen. I dokumentet har Röda Korset förbundit sig att förbätt-ra kapaciteten hos gemenskaper i riskområden att bereda sig för och möta katastrofer.

Hjälp till offer för naturkatastrofer och krig

BISTÅNDSMÅL

Asien

Filippinerna härjades av orkaner

I november drabbades Filippinerna av en av de krafti-gaste tyfonerna i landets historia. Haiyan som drog fram den 8 november orsakade mer än 5 700 människors död och omkring fyra miljoner förlorade sina hem. I slutet av 2013 saknades fortfarande över 1 700 människor.

Finlands Röda Kors stödde hjälpinsatsen genom att sända en hälsostation och en logistikenhet till Fi-lippinerna. Hälsostationen tog dagligen emot ungefär 80–100 patienter. Förutom enheter för snabb hjälp-verksamhetskickadeRödaKorset500tält,5000filtar,4 000 presenningar och 50 000 moskitnät till dem som drabbats av orkanen. Också provinsen Aklan utsattes för tyfonens härjningar. Antalet offer förblev dock relativt lågt tack vare det katastrofberedskaps-projekt som Röda Korset har bistått. I Aklan lyckades man inleda evakueringarna och det direkta hjälparbe-tet tidigare tack vare den beredskapsutbildning som fåtts.

Läget förvärrades av att man på Filippinerna inte ännu hunnit återhämta sig från tidigare naturkata-strofer. Bara tre veckor före Haiyan skakades landets centrala delar av jordskalvet Bohol, och i augusti 2013 tvingade den tropiska stormen Utor över 100 000 människor att lämna sina hem. Finlands Röda Kors skickade 9 500 hälso- och hygienförpackningar till området samt två motorbåtar avsedda för räddnings-tjänst. Återuppbyggnadsarbetena efter tyfonen Bo-phas framfart i Filippinerna i december 2012 pågick också under 2013.

Finlands Röda Kors skickade också hjälparbetare till katastrofområdet för orkanen. På hälsostationer-na jobbade under 2013 sammanlagt 20 professionella inom sjuk- och hälsovården och det tekniska området. Vidlogistikenhetenarbetadefemfinländskaexperterpå logistik tillsammans med hjälparbetare från danska RödaKorset.VidaresändestillFilippinernaflerafack-män inom FRK-enheten för fältkommunikation.

Inre oroligheter i delstaten Rakhine

I delstaten Rakhine i Myanmar har situationen se-danfleradecenniervariteldfängdmellanområdetsmuslimska minoritet och den buddhistiska majorite-ten. Till följd av våldsamheter tvingades omkring 120 000människorsökaskyddiflyktingläger.RödaKorseti Myanmar distribuerade basförnödenheter och hy-gienförpackningartilldeboendeiflyktinglägrenmedFinlands Röda Kors stöd.

Hälsa, kläder och sociala tjänster

Hälsovårdsarbetet fortsatte i Afghanistan, Östtimor, Myanmar, Kambodja och Nordkorea. I Afghanistan hålls presidentval 2014 och samtidigt lämnar också huvudparten av de utländska styrkorna landet. Det-

Finlands Röda Kors hjälpte offren för orkanen Haiyan bl.a. genom att skicka hygienförpackningar till området.

Jarkko M

ikkonen

21

Mellanöstern

Hjälp till offren för kriget i Syrien ochtill grannländerna

Inget slut syns på kriget i Syrien. Syriens grannländer togemothundratusentalssyriskaflyktingar.Biståndetoch stödet från Finlands Röda Kors under 2013 rikta-desbådetillhjälpbehövandeiSyrienochtillflyktingarsomflytttillnärområdena.FRKgavInternationellarö-dakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) en mil-jon euro till hjälpinsatsen i Syrien. För pengarna sän-desmatpaket,hygienartiklar,filtarochhjälppaketförkvinnor.

Finlands Röda Kors stödde hjälpinsatsen i Syrien med 1 250 000 euro som gavs i materiell hjälp och i pengar.Sommateriellhjälpskickadesfiltartilllandet.Därtill stödde FRK det regionala biståndsarbetet med ettbidragpå500000euroföratthjälpasyriskaflyk-tingar.

Fältsjukhus till flyktinglägret i Azraq

Iaugusti2013fickFinlandsRödaKorssjumiljonereuro från Europeiska kommissionens kontor för hu-manitär (ECHO). För pengarna organiseras sjukhus-tjänsterförsyriskaflyktingariflyktinglägretiAzraqiJordanien. Ett ettårigt fältsjukhusprojekt genomförs i samverkan med tre andra nationella föreningar (Tysk-land, Norge och Kanada).

FlyktinglägretiAsraqskulleöppnaiseptember,men starten sköts fram på grund av att byggarbete-nadrogutpåtidenochantaletflyktingarsomkomtillJordanien minskade. En sjukhusinsats stod i slutet av 2013 i beredskapstillstånd, och i Jordanien fanns en-dast en minimibemanning av hjälparbetare. Finlands Röda Kors har full beredskap att snabbt och vid be-hov inleda sjukhusinsatsen. Flyktinglägret öppnar så fort Jordaniens regering och UNHCR ger underrättelse om det.

Afrika

Krisen i Sydsudan

Under 2013 bistod Finlands Röda Kors 14 000 famil-jer som återvände till Sydsudan från Sudan. FRK för-medlademateriellhjälpsåsomfiltar,köksutrustningochvattendunkar.Underåretarbetadeflerahjälpar-betare inom hälso- och sjukvård från FRK i landet. Be-tydelsen av hjälpverksamheten kom att framträda än-nu tydligare då Sudan mot slutet av året drogs med i en ny våldsam kris. Röda Korset stödde också fysisk rehabilitering för minoffer i Sydsudan.

Hjälp till översvämningar i Sudan och till Darfur

Finlands Röda Kors stödde hjälparbetet i områden i Darfursomhemsöktsavkonflikterochvåldsamhe-ter. På hösten utsattes stora delar av landet för över-svämningar. FRK stödde en översvämningsinsats som samordnats av Internationella rödakors- och röda-halvmånefederationen. materiell hjälp som t.ex. köks-utrustningochfiltarsändesocksåtillområdet.

Hälsa runtom i Somalia

Finlands Röda Kors gav fortsättningsvis stöd till soma-liska Röda Halvmånens hälsoprogram. Med hjälp av merän65hälsostationerochmobilaklinikerficktu-sentals människor hälsovård. De var framför allt av-sedda för gravida kvinnor och för barn. FRK-enheten för fältkommunikation gjorde en resa till Somalia.

Hjälp till offer för översvämningaroch terrorism i Kenya

Finlands Röda Kors stödde Kenyanska Röda Korsets översvämningsinsats som omfattade räddningstjänst och utdelning av materiell hjälp samt återuppbygg-nad. Översvämningarna drabbade 52 000 människor. Röda Korset i Kenya var först med att bistå i Westga-te-attacken; de gav första hjälpen och psykiskt stöd och skötte ambulanstransporter.

ta förutspås orsaka utmaningar för de humanitära ak-törerna, men kan samtidigt öppna nya biståndsmöj-ligheterdådefinansierandestaternaläggeromsinastrategier för Afghanistan. I slutet av 2013 använde Afghanska Röda Halvmånen stora resurser för att för-bereda sig inför det kommande året. I Nordkorea och Afghanistan gjordes mellanutvärderingar för de ge-menskapsbaserade hälsoprogrammen, vilkas resultat utnyttjas i planeringen av stödet för 2014.

I Mongoliet genomfördes ett gemenskapsbaserat hälsoprogram i tre distrikt i närheten av landets huvud-stad Ulan Bator. Dessutom stödjer Finlands Röda Kors Mongoliska Röda Korsets sociala center i tillväxtcentra på landsbygden. Liksom tidigare år skickades till landet också klädhjälp från Finland. Fastän den ekonomiska tillväxten var snabb i och med gruvboomen ökade de sociala problemen bland vanligt folk.

Det gemenskapsbaserade hälsoprogrammet i Öst-timor upphörde i slutet av 2013 och slututvärdering-en görs i början av 2014.

Jarkko M

ikkonen

Röda Korset och Röda Halvmånen hjälper familjer som tvingats fly.Påenskyddadplatsfårbarnenbl.a.mentaltstöd.

22

Jarkko M

ikkonen

Röda Korsets mobila klinik i Somalia är ständigt på väg. Hjälpskö-tare Faisa Hassan Ahmed har redan vant sig vid det.

Amerika

Hjälp vid översvämningar i Paraguay

Finlands Röda Kors stödde landets katastrofbered-skap och anpassning till klimatförändringen. Den se-naste hjälp- och återuppbyggnadsinsatsen som in-leddes på grund av översvämningar startade i augusti 2012. Till familjerna i översvämningsområdet distribu-erades utsäde och hygienförhållandena förbättrades.

I Argentina lärde sig invånarna i byarna Salta och Jujuy att vara bättre förberedda på översvämningar och torka. Projektet går vidare i samverkan med landets myndigheteriområdenaMendozaochSanJuaniAn-derna. I El Salvador förbättrades 25 000 och i Hondu-ras 20 000 människors katastrofberedskap i byar, sko-lor, hälsovårdscentraler och fängelser. I Bolivia lärde sig skolelever och lärare första hjälpen-färdigheter och evakuering i områdena Potosi, Sucre och Tarija som hotas av jordskred och översvämningar.

Hjälparbetarnas utbildningar ochkommenderingar

Finlands Röda Kors skickade ut hjälparbetare på upp-drag inom både utvecklings-samarbetet och kata-strofhjälpen. Totalt rörde det sig om 177 arbetsavtal. Avdemvar65%kvinnoroch35%män.Hjälparbe-tarnas åtaganden gällde bilaterala projekt och upp-dragen kom från Internationella rödakors- och röda-halvmånefederationen (IFRC) samt Internationella Rödakorskommittén (ICRC). Totalt 21 utbildningstill-fällen arrangerades för hjälparbetarna. Dessutom ge-nomfördes i samarbete med tyska och norska Röda Korset ett seminarium om krigskirurgi. Totalt utbild-ades 555 personer i huvudsak med hjälp av Finlands Röda Kors egen personal.

Utrikesministeriet och EU de främsta finansiä-rerna av det internationella rödakorsarbetet

Finlands Röda Kors är internationellt sett en betydan-de humanitär aktör. FRK hör till de tio största aktö-rerna inom Internationella rödakors- och rödahalv-månefederationen (IFRC) och är en viktig partner för Internationella Rödakorskommittén (ICRC).

Omfattningen av FRKs katastrofhjälp och utveck-lingssamarbete grundar sig på samarbetsavtal med såväl Finlands utrikesministerium (UM) som med Eu-ropeiska kommissionens kontor för humanitärt och civilt bistånd (ECHO) samt generaldirektoratet för ut-veckling och samarbete EuropeAid. UM har varit en betydande partner för FRK i internationell hjälpverk-samhet ända sedan 1960-talet och samarbetet med Europeiska kommissionen inleddes 1995.

År 2013 bidrog utrikesministeriet med 13,2 mil-joner euro till den humanitära röda-korshjälpen och med 6,3 miljoner euro till utvecklingssamarbetet. EU och ECHO stödde den humanitära hjälpen med sam-manlagt 2,7 miljoner euro och utvecklingsprojekt med 0,5 miljoner euro. Bidragen som skänktes till kata-stroffonden och i materialhjälp inom FRKs program uppgick till 9,0 miljoner euro.

Projekt för mödra- och barnhälsainleddes i Kenya

IflodområdetTanaiKenyainleddesettnyttprojektmed syftet att förbättra kvinnors och barns hälsa. Kvinnor får bättre tillgång till hälsovårdsservice fram-för allt under graviditet och vid förlossningar. Må-let är att minska barns sjukdomar och dödligheten hos barn. Det treåriga projektet genomförs i samar-bete med det lokala hälsovårdsministeriet. Kvaliteten på hälsovårdsservicen förbättras också genom att två hälsostationer rustas upp.

En tryggad livsmedelsförsörjning och bättre kost i Magarin

DentorkasomhemsöktÖstafrikaunder2011‒2012varenavdevärstapåfleradecennier.IKenyafickjordbrukarna och nomaderna betala det högsta pri-set för krisen. Projektet som startade i Magarin siktar på förbättrad livsmedelstrygghet, bättre försörjning och kosthållning jämte bättre vatten- och sanitetsför-hållanden, så att invånarna får större beredskap inför perioder av torka. Jordbrukarna får lära sig hållbarare och mångsidigare odlingssätt och samtidigt förbättras bevattningsmetoderna. Dessutom ges mer närings-kunskap och katastrofberedskapen förstärks.

Mat och läkemedelshjälp till Mali och Nigeria

Strider mellan regeringen i Mali och olika beväpna-degrupperutvidgadestillenkonfliktilandetsnord-ligadelarredanunder2012.Civilaflyddetilldestör-restädernailandetochtillgrannländerna.Konfliktenavspeglade sig särskilt i Nigeria där folkmassor som flyddestridernabidrartillökadesocialaochekono-miska spänningar i landet. Finlands Röda Kors stöd-de ländernas hjälpinsatser med en miljon euro i ka-tastrofhjälp. På grund av säkerhetsproblem i området finnsdetendastfåandrahumanitäraaktörer.

23

Internationell hjälp

Finansiering av den internationella hjälpen

Katastrofhjälp

Maija Tam

mi

Finlands Röda Kors har bidragit med en hälsostation och en logistikcentral som båda fortsätter sin verksamhet på Filippinerna. Landet behöver humanitär hjälp under lång tid framöver för att återhämta sig från den katastrof som orkanen Haiyan orsakat.

22,761

19,642 19,382

12,970 13,52412,451

0

5

10

15

20

25

2011 2012 2013

Katastrofhjälp Utvecklingssamarbete

13,6

11,7

9,5

6,55,6

7,5

1,4 0,9 0,9

0,0

2,0

4,0

6,0

8,0

10,0

12,0

14,0

16,0

2011 2012 2013

Pengar Material Service (Personalbistånd)

Milj

. eu

roM

ilj. eu

ro

Milj

. eu

roa

10 442

23 274

2 015

9 664

21 202

2 299

9 169

19 498

3 166

-

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2011 2012 2013

Finlands Röda Kors

Finska staten

Europeiska unionen10 442

9 664 9 169

23 274

21 202

19 498

2 015 2 299

3 166

-

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2011 2012 2013

Suomen Punainen Risti

Suomen Valtio

Europan Unioni

24

Policyn för ungdomsverksamheten stakades ut

Den riksomfattande ungdomskommittén startade i början av året en arbetsgrupp för unga frivilliga. Grup-pens syfte var att bereda en ny typ av ungdoms- verksamhet och en strategi som ska vägleda verk-samheten för unga. Ungdomsstrategin som är under beredning behandlades under året bland annat på ungdomarnas årsmöte och på organisationsrundan. Beredningen av nya riktlinjer för skolsamarbetet på-börjades också.

Ungdomarnavarsynligtframmeifinskamäs-terskapen i första hjälpen i juni i Nyslott. I Reddie Kids-tävlingarna för barn och ungdomar i 7-12-års ål-dern deltog lag från olika delar av Finland, och första hjälpen-grupper med unga hade en egen bana i för-sta hjälpen-tävlingarna.

I lotteriet som genomfördes i samband med retur avtomflaskorisamarbetemedLidlsamladespengarin till avdelningarnas ungdomsverksamhet och arbe-tet för De ungas skyddshus.

Ungdomarnas årsmöte i Åbo

Ungdomarnas årsmöte i december i Åbo samlade 140 ungdomar från olika håll i Finland. På det gemensam-ma mötet för den riksomfattande ungdomskommittén och ordförandena för distriktens ungdomsutskott be-handlades bl.a. ungdomsstrategin som är under be-redning och instruktionerna för distriktens ungdoms-utskott.

Röda Korset oroat över ungdomarnas ensamhet

Ensamheten bland ungdomar har blivit ett av vår tids vanligaste problem. Olika studier visar att ensamhe-ten är det vanligaste skälet till att unga människor blir utslagna ur samhället. I synnerhet i De ungas skydds-hus kom de ungas alltmer ökade ensamhet tydligt till synes. Många unga har också utsatts för mobbning, vilket höjt deras tröskel för att delta i fritidsaktiviteter.

I De ungas skyddshus har man hjälpt ungdomarna att knyta sociala kontakter i olika grupper. I skyddshu-senfannsblandannatkonst-,gym-ochflickgrupper.Också de ungas vänverksamhet gick vidare och ut-vecklades på olika orter bl.a. i Uleåborg, Savolax-Ka-relen, Lappland, Helsingfors och Nyland samt Västra Finland. Genom vänverksamheten nådde man ensam-ma unga som erbjöds fritidsaktiviteter och samvaro med ungdomar som gått en vänkurs.

I Reddie Kids-klubbarna lärde man sig första hjälpen och tolerans

Reddie Kids-klubbar avsedda för barn i skolåldern (7–12 år) erbjöds en möjlighet att med lekens hjälp lä-ra sig bland annat första hjälpen-färdigheter, tolerans och mångkulturella värderingar.

Antalet Reddie Kids-klubbar förblev oförändrat från året innan, och modellen för klubbverksamheten tillämpades också på engelskspråkiga klubbar. I tre distrikt gjordes lyckade pilotförsök med den förnyade Reddie Kids-handledarutbildningen.

Humanitär rätt

Finlands Röda Kors startade ett utbildningsprojekt för humanitärrättsomfinansierasavEuropeiskakom-missionen, och inom ramen för projektet hölls fem tredagars utbildningar för drygt 140 experter inom humanitär hjälp. Utbildningarna hölls på olika håll i världen och de genomfördes i samarbete med ICRC.

Den svenskspråkiga versionen av brädspelet Även krig har regler om humanitär rätt blev klar i slutet av 2013. Under 2014 är det tänkt att spelet aktivt delas ut i de svenskspråkiga distrikten både till lokalavdel-ningar och skolor.

Rollspelet I konfliktens centrum engagerade 150 unga

RollspeletIkonfliktenscentrumvarRödaKorsetssto-ra ungdomsevenemang som genomfördes sommaren 2013. I rollspelet som genomfördes i samband med Björneborgsevenemanget SuomiArenan deltog när-mare150ungdomarochspeletfickocksåmediesyn-lighet på riksnivå. Röda Korset lyfte starkt fram lika-behandling och medmänsklighet i marknadsföringen av evenemanget.

Röda Korset gick vidare med att utveckla och mo-dellerarollspeletIkonfliktenscentrumefterevene-manget. Via praktiska exempel låter rollspelet ungdo-mar bekanta sig med rättsreglerna för krig och dess följder ur civilas synvinkel. Avsikten med spelet är att hos speldeltagarna främja medmänsklighet, samhö-righetochförståelsegentemotflyktingar.Närdetgäller den humanitära rätten är syftet att visa att det finnsreglerävenikrig,offrenharrättattfåhjälp,Röda Korsets unika mandat är att hjälpa krigets offer och att övervaka krigets regler, och att man också i Finland kan hjälpa krigsoffer.

Jussi Partan

en

På SuomiArenan kunde ungdomarna delta i rollspel. De unga tog tillflyktennärgerillasoldateranföllflyktinglägret.

25

Större evenemang och katastrofer intresserade medierna

Temaåret för seniorer var synligt i våra egna kom-munikationskanaler och bland annat i informationen om Midvinterövningen och Rödakorsveckan. Artiklar-naochfotografiernalyfteframseniorernasperspek-tiv både som aktiva aktörer och som hjälpbehövande. Ocksåifleraavorganisationensståndpunktertalademan för utsatta åldringar. Ett annat av årets teman, den 150-åriga Rödakorsrörelsen, lyftes fram bland annat på SuomiArenan och på höstens jubileumsse-minarium.

De största och mest anslående evenemangen och kampanjerna intresserade medierna allra mest. Mest publicitetfickMidvinterövningen16februari,Suomi-Arenan i juli och hjälpen till offren för tyfonen i Filip-pinerna i november. Hungerdagsinsamlingen föregicks av att vi aktivt deltog i debatten i riksmedierna om lä-get i Syrien. Att många frivilliga vid syriska Röda Halv-månen dödats lyftes upp i rampljuset redan på Suo-miArenan. Vidare var medierna intresserade av frågor i anslutning till första hjälpen, psykiskt stöd och kata-strofer inom landet (explosionen i Vihtavuori, kniv-huggningen i Uleåborg och Amorellas grundstötning) under hela året.

På insändarsidorna i landskapstidningar syn-tes vi stort med våra två riksomfattande teman. Un-der Rödakorsveckan påminde vi om vikten av att alla medborgare lär sig grunderna i första hjälpen. I fe-bruari-mars förde vi en kampanj för offren i ”tysta” katastrofer. Dit hörde också en samling berättelser på organisationens webbsidor.

Röda Korset behandlades i medierna för det mes-ta på ett neutralt eller positivt sätt. Kritiska kommen-tarer förekom mestadels i de sociala medierna, speci-ellt i samband med rättegången kring Blodtjänst.

Mångsidigare kommunikation tack vare sociala medier och mobila apparater

Medborgarnas och massmediernas förändrade sätt att kommunicera avspeglade sig på de digitala kom-munikationskanalerna i vår organisation. På Facebook steg antalet gillare till mer än 40 000, men samti-digt begränsades innehållets synlighet hos användar-na på grund av de förändringar som tjänsten införde. Vid sidan av Facebook ökade Twitter, där gränsen på 2 000 följare överskreds. Det ökade antalet besökare satte större press på modereringen av diskussionen. Med tanke på det bildades en uppdateringsring som piloterades under Hungerdagsinsamlingen och kata-strofinsamlingenförFilippinerna.Modellensomkon-staterades vara bra används framöver exempelvis vid katastrofsituationer när det är särskilt livligt på kana-lerna i sociala medier.

Också journalisterna använde alltmer sociala me-dier som källor. Röda Korsets uppdateringar på Face-book och Twitter gav upphov till tidningsartiklar och synlighet i tv. De sociala mediernas tilltagande po-pularitet innebär för vår organisation att olika kana-ler utnyttjas allt mångsidigare och att resurser reser-veras för detta arbete.

Påwebbplatsenpunainenristi.fivarieradeanta-let besökare under året. Webbplatsen hade i genom-snitt 50 000 besökare per månad. Under katastro-finsamlingenförFilippinernasågsentydliguppgång.Antalet besökare på sidorna under november var cir-ka 91 000.

Utmaningen framöver handlar om det ökande antalet användare av mobila apparater. Att betjäna mobilanvändare och att till exempel samla in mobila bidrag via en portal kräver förändringar i den teknis-ka lösningen av tjänsten.

Förtjänstmedaljer i guld delades ut för första gången

Utmärkelsen Humanitär handräckning som delats ut sedan 1989 har beviljats journalisten Rauli Virtanen som erkänsla för att han i mer än 40 år rapporterat omvärldenshändelserochkriserförfinländskame-dier.

En revidering av paragraf 46 i förordningen om Finlands Röda Kors trädde i kraft 1.1.2012, där or-ganisationens förtjänsttecken utökades med en för-tjänstmedalj i guld. Republikens president beviljade de första förtjänstmedaljerna i guld (67 stycken) den 15 mars 2013 till meriterade frivilliga. Samtidigt bevil-jade han också 42 förtjänstmedaljer i silver och 154 i brons. Dessutom beviljades 42 förtjänsttecken av sty-relsen i vår organisation.

Andra förändringar: Hjälpens värld, materialproduktion

Under hösten planerades ett samarbete mellan Hjäl-pens värld och Blodtjänsts ABO-tidning samt en om-läggning av annonsanskaffningen. Resultaten kun-de ses i numret 1/2014. ABO-tidningen upphörde och Blodtjänsts material infördes i Hjälpens värld. En ny annonsanskaffare tillträdde vid årets början.

Gruppen för materialproduktion inledde sin verk-samhet vid centralbyrån. Målet är en systematisk, högklassig och kostnadseffektiv produktion av mate-rial.

Jussi Partan

en

Röda Korset var synligt framme vid evenemanget SuomiArenan i Björneborg.

26

En mer mångskiftande medelsanskaffning

Nya månadsgivare

Röda Korset värvade under 2013 ett rekordartat stort antal månadsgivare, totalt 8 247 nya givare. Förutom medelsanskaffning på gator och torg och från dörr till dörrvärvadesnyagivarepåHelsingfors-Vandaflyg-plats, där man hade en permanent kampanjdisk från februaritillåretsslut.Cirka57%avdenyamånads-bidragen avsattes till stöd för verksamheten i hemlan-detoch43%tillkatastroffonden.

Att engagera och tacka bidragsgivarna är av störs-ta vikt. Telemarketing användes såväl till att tacka, att aktivera dem som slutat och att öka bidragssumman.

Omläggningen av bankbetalningssystemet i början av 2014 innebar mycket jobb i synnerhet för månads-bidragens del. Omändringen från direktdebitering till e-faktura förutsatte en omställning hos alla månads-givare. Eftersom man i bankerna inte hade lyssnat på organisationernas behov krävdes det otaliga diskus-sioner med bankerna för att man skulle lyckas garan-tera givarna ett visst mått av smidighet. Organisatio-nerna har visat enad front i frågan. Omläggningen orsakade också stor osäkerhet när det gällde hur vi framöver skulle kunna värva månadsgivare.

Hungerdagen: unga var engagerade insamlare

Organisationens största årliga insamling, Hungerda-gen, arrangerades 12-14.9.2013 och inbringade 2,12 miljoner euro till katastroffonden. Hungerdagen syn-tes på gator och torg i hela landet samt på bred front också på internet liksom i de sociala medierna. För att backa upp insamlingen genomfördes tillsammans med skådespelaren Krista Kosonen en turné som het-te Lippaan kanssa liftaten (På lift med insamlingsbös-sa. En liftare med insamlingsbössa) från Rovaniemi till Helsingfors. Turnén visades i teve och på nätet, den lyckadesmotiveradefrivilligafint.

Som ny insamlingsmetod presenterades den vir-tuella insamlingsbössan, vilken bättrats på från året innan, och även möjligheten att ge ett bidrag med kreditkort. Tusentals frivilliga insamlare deltog i Hung-erdagen och speciellt många unga ställde upp som bössinsamlare. Hungerdagen fungerade också som beredskapsövning för organisationen.

Hungerdagen

Jari Riih

imäki

Skådespelaren Krista Kosonen liftade genom Finland med bössa.

Medlemmar enligt medlemskategorier

Nya medlemmar

Röda Korset hade 85 971 medlemmar. Totalt anslöt sig4324medlemmar,dvs.17%flerjämförtmedfö-regåendeår.Medlemsantaletsjönkdockmed1,5%.Nya medlemmar anslöt sig tack vare den aktiva värv-ningeniavdelningarnaochalltfleranslötsigock-så på webbsidorna. I slutet av 2013 togs nytt materi-al fram som stöd till medlemsvärvningen. Man kunde även ge medlemskapet som gåva, speciellt nyfödda och personer som utexaminerats blev på detta sätt ihågkomna på märkesdagen.

62 028

4 464

5 403

2 187

11 81277

Medlemmar enligt medlemskategorier 2013

Årsmedlem 71,9%

Ungdomsmedlem 5,6%

Familjemedlem vuxen 6,2%

Familjemedlem ungdom

Ständigmedlem 13,7%

Hedersmedlem

2,362,28

2,13

0,00

0,50

1,00

1,50

2,00

2,50

2011 2012 2013

27

Insamlingen Jul i sinnet

Det kommunikativa målet för insamlingen Jul i sin-net, som ordnades för 17:e gången, var att lyfta upp barnfattigdom till diskussion samt utslagning bland barnfamiljer. Syftet var också att utmana beslutsfat-tare att vidta åtgärder för att förbättra barnfamiljer-nas situation.

Antalet matpresentkort som delades ut till mindre bemedlade barnfamiljer steg till 20 000. Intäkterna från insamlingen uppgick till 1,04 miljoner euro. In-samlingen nådde för första gången inte målet. En an-senlig del av företagsbidragen gick till det nya barn-sjukhuset 2017, vilket påverkade resultatet för Jul i sinnet,ävenommerparten(68%)avintäkternaut-tryckligen kom från företag.

Insamlingen Jul i sinnet genomfördes i samarbete med Yles morgon-tv, Yles Radio Suomi och Yles Radio Vega. Under 2013 breddades samarbetet med han-delskedjorna, förutom K-mataffärer var också Lidls af-färer och S-gruppens matvaruaffärer partner i insam-lingen. Mannerheims Barnskyddsförbund svarade för samordningen av insamlingen.

Katastroffondens insamlingsintäkter och övriga bidrag

Företagen deltar i hjälpen

Avtalet om vänsamarbete med Accenture fortsatte. Inom samarbetet utvecklas nya sätt att bedriva före-tagssamarbete med Röda Korset, och i och med det kan personalen vid Accenture delta i olika frivilligupp-drag vid Röda Korset och därmed också erbjuda sin yrkeskunskap. Accentures frivilliga delade med sig av sitt kunnande bl.a. genom pro bono-arbete. De ut-vecklade en mobilapplikation för Kedjereaktionskam-panjen, de hjälpte till med att ta fram nya projekt, utveckla webbsidorna, delta i olika uppgifter inom ungdomsverksamheten liksom i Hungerdagen. Under 2013 arbetade vi tillsammans med Accenture vidare på den strategiprocess vid Kontti som inleddes 2011.

Accenture stödjer också verksamheten i De ungas skyddshus.SkyddshusenfickytterligarestöddelsavCanon Europe inom ett europeiskt partnerskap, dels av Canon Finland och Skanska Oy inom landet. Många företag backade upp Röda Korset med bidrag i form av pengar eller produkter. Bl.a. Pilkkoset Oy skänkte produkter och pengar till De ungas skyddshus och till internationellt hjälparbete. Coca-Cola Finland stödde via produktsamarbete ett vattenprojekt i Kenya och Elematic byggande av toaletter i Burundi. Mässcentret ställde gratis en mässavdelning till förfogande på Go-Expo, dvs. mässan för fritidsaktiviteter. Många företag skänkte produkter också under evenemanget Suomi-Arenan för att förse de frivilliga med catering.

Några företag hjälpte Röda Korset genom att er-bjuda sina kunder ett enkelt sätt att ge bidrag. Lindex Oy genomförde i samband med katastrofen på Filip-pinerna kampanjen Runda upp för Röda Korset, där kunderna kunde avrunda köpets slutsumma uppåt och skänka mellanskillnaden till Röda Korset. Finnair, Norstat,HotelzonochSuomenOstohyvitysOyerbjödsina kunder möjligheten att stödja Röda Korset ge-nom att skänka sina intjänade bonuspoäng till Röda Korset.

Kedjereaktionen gav rekordartade intäkter

Kampanjen Kedjereaktion sporrade igen till att motio-nera och hjälpa. Kampanjen avkastade inemot 80 000 euro. I företagens Kedjereaktion binder sig arbetsgi-varen till att betala 1 euro för varje cyklad sträcka på 25 kilometer och det dubbla ifall laget når sitt mål. Det enda som krävs för kampanjen är att företaget vill bistå och vill satsa på vardagsmotion samt anställda som gillar att cykla.

Produktgruppernas proportionella bruttofördelning

Joonas B

randt

I synnerhet ungdomar ställde gärna upp som bössinsamlare på Hungerdagen.

24 %

29 %

6 %

33 %

8 %

Produktgruppernas proportionella bruttofördelning

Storlotteri

Grafiska produkter

Säkerhetsprodukter

Första hjälpen-produkter

Organisationsservice

10,18

8,378,95

0,00

2,00

4,00

6,00

8,00

10,00

12,00

2011 2012 2013

28

Resultaträkning

1.1-31.12.2013 1.1-31.12.2012 ORDINARIE VERKSAMHET Intäkter 106 787 874,45 105 817 762,48 Kostnader Personalkostnader -44 574 908,59 -44 774 384,70 Avskrivningar -2 023 673,64 -2 134 627,09 Övriga kostnader -75 130 346,83 -77 279 576,79 Överföring av medel ur katastroffonden 8 121 936,12 8 595 721,63 Över-/underskott av ordinarie verksamhet -6 819 118,49 -9 775 104,47 Medelanskaffning Bidrag, katastroffonden 8 954 431,23 8 810 546,05 Medlemsavgifter 413 047,00 426 463,50 Övriga intäkter 7 208 189,42 6 327 863,12 Insamlingskostnader, katastroffonden -1 201 333,62 -811 604,16 Övriga kostnader -3 279 075,74 -2 950 331,98 Över-/underskott 5 276 139,80 2 027 832,06 INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHET Intäkter 7 182 505,79 8 439 625,00

Kostnader -2 836 395,11 -3 251 803,55 Över-/underskott 9 622 250,48 7 215 653,51 ALLMÄNNA BIDRAG 364 000,00 352 000,00

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 9 986 250,48 7 567 653,51 Överföring av medel ur katastroffonden -7 666 857,10 -7 947 705,08

Överföring av medel från självtäckande fonder -133 209,31 -77 305,70 RÄKENSKAPSPERIODENS UNDER-/ÖVERSKOTT 2 186 184,07 -457 357,27

29

BalansräkningA K T I V A 31.12.2013 31.12.2012 BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 3 824 986,55 3 754 646,36 Materiella tillgångar Markområden 84 093,96 84 093,96 Byggnader och konstruktioner 2 403 795,50 2 508 178,12 Maskiner och inventarier 1 615 544,93 1 413 634,60 Förskottsbetalningar och övriga pågående nyanläggningar 453 089,95 1 154 899,87 Placeringar Markområden 417 235,28 889 112,28 Byggnader och konstruktioner 779 513,99 796 696,31 Övriga aktier och andelar 82 469 468,64 81 668 981,96 Övriga utgifter med lång verkningstid 609 646,34 685 852,13 SJÄLVTÄCKANDE FONDER Värdepapper 4 687 395,92 4 321 286,45 Kassa och bank 6 771,28 4 694 167,20 4 740,85 4 326 027,30 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Varor 8 403 124,06 9 693 546,94 Fordringar Långfristiga Övriga fordringar 1 844 576,17 2 060 776,17 Kortfristiga Kundfordringar hos distrikten 305 636,25 819 002,54 Kundfordringar 5 666 400,19 5 770 086,07 Övriga fordringar 4 867 651,71 4 567 273,09 Resultatregleringar 5 557 198,72 16 396 886,52 3 591 170,72 14 747 532,42 Kassa och bank 22 469 622,39 14 299 324,52 A K T I V A S A M M A N L A G T 146 465 751,48 138 083 302,94 P A S S I V A EGET KAPITAL Självtäckande fonder 4 153 852,21 4 020 642,90 Fond för marknadsvärde 540 314,99 305 384,40 Övriga fonder Blodtjänstfond 23 546 309,70 23 546 309,70 Katastroffonden 11 999 765,48 12 454 844,50 Fond för marknadsvärde 5 183 785,76 2 290 809,21 Överskott från tidigare räkenskapsperioder 33 358 638,52 33 815 995,79 Räkenskapsperiodens resultat 2 186 184,07 35 544 822,59 -457 357,27 33 358 638,52 FRÄMMANDE KAPITAL Avsättningar 0,00 800 000,00 Långfristiga Lån från penninginrättning 29 114 678,61 33 238 821,45 Kortfristiga Lån från penninginrättning 4 124 142,84 2 524 142,84 Erhållna förskott 9 718 136,84 3 093 899,22 Skulder till distrikten 97 341,51 191 036,82 Skulder till leverantörer 6 388 097,86 6 184 315,88 Övriga skulder 5 099 592,60 5 739 620,71 Resultatregelringar 10 954 910,49 36 382 222,14 10 334 836,79 28 067 852,26 P A S S I V A SA M M A N L A G T 146 465 751,48 138 083 302,94

30

Noter till bokslutet 31.12.2013

Bestående aktiva och avskrivningar

De finansiella instrumenten:

FRKtillämpardenmetodi5:2a§bokföringslagenenligtvilkendefinansiellainstrumentsomfårvärderas till verkligt värde värderas till sitt verkliga värde i balansräkningen. Som verkligt värde noterasdetmarknadsvärdesomdetfinansiellainstrumentethadevidbokslutsögonblicket.Finnsdetdockingapålitligamarknaderfördetfinansiellainstrumentet,fastställsdetverkligavärdetutifrånmarknadsvärdetfördetfinansiellainstrumentetsdelarellerförlik-nandefinansiellain-strument eller så bestäms värdet med hjälp av de modeller och metoder för värdering som är all-mäntvedertagnapåfinansieringsmarknaderna. En orealiserad förändring av det verkliga värdet redovisas i fonden för verkligt värde under eget kapital,eftersomdetärfrågaomsådanafinansiellainstrumentibalansräkningensaktivasomin-te innehas i handelssyfte.

Övrigafinansiellainstrument,exempelvisaktieindexlånen,värderastillanskaffningspris.

De euriborbundna lånen med fast ränta har skyddats genom avtal om ränteutbyte. Det verkliga värdet för avtalen har redovisats i noterna till bokslutet.

Materiella och immateriella tillgångar:

De materiella och immateriella tillgångarna har redovisats i balansräkningen till direkt anskaff-ningsutgift minskad med planmässiga avskrivningar.

Aktiverade investeringar har avskrivits enligt plan.

Understöden för investeringar har redovisats som minskning av anskaffningsutgiften.

Avskrivningstider:

Avskrivningarna av bestående aktiva har fastställts enligt på förhand uppgjord plan som grundar sig på jämna avskrivningar.

Avskrivningarna grundar sig på beräknade ekonomiska brukstider och är som följer:

Immateriella rättigheter 5 årÖvriga långfristiga utgifter 5 och 10 årMaskiner och inventarier 5 och 10 årByggnader och konstruktioner 20 och 40 årCB:sbyggnad 4%

Erhållna understöd, testamenten och bidrag

Penningautomatföreningens Ay understöd har beaktats i resultaträkningen under ”allmänna un-derstöd”

Projektunderstöden ingår i intäkterna för branschen i fråga. Av dem har den del som motsvarar realiserade kostnader upptagits som intäkt.

PRINCIPERNA FÖR UPPRÄTTANDE AV BOKSLUTET

Värdering och periodiseringsprinciper

31

Oanvända understöd har bokförts under erhållna förskott och oredovisade givna understöd under förskottsbetalningar. I erhållna understöd ingår återbetalningsansvar.

Erhållna testamenten och bidrag upptas som intäkt när testamentet eller bidraget är slutgiltigt och vunnit laga kraft. Insamlingarna intäktsförs, när insamlingsredovisningen är färdig.

Principer för kostnadsfördelning

Till verksamhetsområdena har hänförts deras särkostnader och en andel av de gemensamma kost-naderna. Vid uträkningen av andelen har orsaksprincipen iakttagits så noggrant som möjligt.

Organisationsverksamheten och centralenhetstjänsterna innehåller dels de intäkter och kostna-der för organisationsverksamheten, som med hänsyn till väsentlighetsprincipen inte har hänförts till verksamhetsområdena, dels summan av de administrativa tjänster som har intäktsförts via central-byrån.

Fonder

Bunden fond bildas i balansräkningen, ifall friheten att disponera medlen i betydande mån begrän-sats för Finlands Röda Kors förvaltningsorgan genom ett testamentariskt förordnande eller någon annan extern viljeyttring. En bunden fond presenteras som självtäckande fond, om meningen va-rit att fondmedlen ska hållas isär från de övriga medlen. Användningen av medlen i bundna fon-der samt de orealiserade och realiserade fondintäkterna hänförs till fondkapitalet. Överföringarna till bundna fonder och användningen av fonderna presenteras i bokslutet på en egen rad före raden Räkenskapsperiodens över-/underskott.

Finlands Röda Kors samlar in medel till sin katastroffond för att kunna ge snabb hjälp såväl i hem-landetsominternationellt.Urkatastroffondenfinansierasocksålångsiktigtutvecklingssamarbete.För att få in medel till fonden arrangerar Finlands Röda Kors insamlingar och annan medelsanskaff-ning samt tar emot bidrag och testamenten.

Ändamålsbundna bidrag tas emot till fonden endast då dessa anvisats för verksamhet som överensstämmer med Röda Korsets verksamhetsprinciper.

32

Noter till resultaträkningen

1. Ordinarie verksamhet 2013 2012 Ordinarie verksamhetens intäkter sammanlagt 106 787 874,45 105 817 762,48

Nationell beredskap Intäkter RAY- intäkter 958 333,18 936 596,93 Övriga intäkter 457 241,62 399 649,97 Intäkterna sammanlagt 1 415 574,80 1 336 246,90

Kostnader Personalkostnader 625 331,56 577 173,43 Övriga kostnader 1 400 409,30 1 359 283,91 Kostnaderna sammanlagt 2 025 740,86 1 936 457,34 Täcks ur katastroffonden -496 322,17 -512 643,29 Nationell beredskap sammanlagt -113 843,89 -87 567,15

Internationell verksamhet Intäkter Statsunderstöd 19 498 093,09 21 202 266,37 Övriga intäkter 4 750 460,17 3 891 117,31 Intäkterna sammanlagt 24 248 553,26 25 093 383,68

Kostnader Personalkostnader 5 277 030,14 5 130 458,70 Pengar och materiell hjälp 26 565 642,07 28 004 725,19 Hjälpverksamhet 31 842 672,21 33 135 183,89 Kostnaderna sammanlagt -7 584 442,05 -8 072 324,56 Internationell verksamhet sammanlagt -9 676,90 30 524,35

Skyddshusen Intäkter Ray-intäkter 945 000,00 857 000,00 Ersättning från kommuner 995 995,98 947 991,97 Övriga intäkter 75 830,39 275 784,84 Intäkterna sammanlagt 2 016 826,37 2 080 776,81

Kostnader Personalkostnader 1 977 603,61 1 900 681,55 Övriga kostnader 531 650,07 508 234,11 Kostnaderna sammanlagt 2 509 253,68 2 408 915,66 Skyddshusen sammanlagt -492 427,31 -328 138,85

Kontti-kedjan Intäkter Försäljning 8 159 048,50 7 029 021,66 Ersättning från staten 1 088 112,22 947 485,22 Övriga intäkter 178 662,31 211 501,43 Intäkterna sammanlagt 9 425 823,03 8 188 008,31 Kostnader Personalkostnader 3 008 597,57 2 615 221,17 Anläggningskostnader 92 058,22 264 461,87 Övriga kostnader 3 880 757,19 3 514 010,55 Distriktens resultatandel 1 138 000,00 1 039 386,67 Katastroffondens resultatandel 635 294,47 519 693,29 Kostnaderna sammanlagt 8 754 707,45 7 952 773,55 Kontti-kedjan sammanlagt 671 115,58 235 234,76

33

Blodtjänst 2013 2012 Intäkter Omsättning 65 568 600,21 65 955 603,31 Övriga verksamhetsintäkter 1 011 145,46 659 465,67 Intäkterna sammanlagt 66 579 745,67 66 615 068,98

Kostnader Lagerändring 975 418,00 514 307,00 Personalkostnader 28 039 611,23 30 319 567,26 Material och tjänster 16 349 196,15 17 761 815,79 Hyror 5 622 774,66 5 360 873,37 Övriga kostnader 12 626 214,00 14 241 096,49 Kostnaderna sammanlagt 63 613 214,04 68 197 659,91 Blodtjänsts överskott/underskott före avskrivningar 2 966 531,63 -1 582 590,93

Organisationsverksamhet och centralbyråns tjänster Intäkter RAY-intäkter 1 246 087,22 1 017 489,48 Statsunderstöd 352 972,91 337 513,79 Övriga intäkter 1 502 291,19 1 149 274,53 Intäkterna sammanlagt 3 101 351,32 2 504 277,80

Kostnader Personalkostnader 4 689 178,10 3 243 583,11 Övriga kostnader 5 312 932,70 4 191 688,55 Kostnaderna sammanlagt 10 002 110,80 7 435 271,66 Täcks ur katastroffonden -41 171 90 -10 753 78 Stödet för hjälpverksamheten sammanlagt -6 859 587,58 -4 920 240,08 Avskrivningar -2 023 673,64 -2 134 627,09 Löner medelsanskaffning och placeringar -957 556,38 -987 699,48 Överskott/underskott -6 819 118,49 -9 775 104,47

2. Personalkostnaderna sammanlagt Löner 33 456 392,64 35 894 598,11 Arvoden 223 878,40 333 723,79 Pensionskostnader 7 720 188,05 6 684 036,01 Övriga lönebikostnader 3 174 449,50 3 423 730,19 Sammanlagt 44 574 908,59 46 336 088,10 Distrikten inom modellen med en arbetsgivare 0,00 1 561 703,40 Resultaträkningens personalkostnader 44 574 908,59 44 774 384,70

3. Medlemsavgifter Centralbyrån 413 047,00 426 463,50 Distrikt och avdelningar 967 138,00 976 590,50 Hela organisationen medlemsavgifter 1 380 185,00 1 403 054,00

4. Investerings- och finansieringsverksamhet Intäkter Dividender 30 806,18 1 590,16 Hyror 2 424 869,84 2 426 744,54 Räntor 22 238,23 50 263,84 Försäljningsvinster 4 020 778,85 5 486 602,70 Övriga intäkter 683 812,69 474 423,76 Intäkterna sammanlagt 7 182 505,79 8 439 625,00

Kostnader Räntor 658 473,41 760 278,18 Reparationer 412 729,09 227 146,64 Försäljningsförlust 482 583,19 986 019,48 Övriga kostnader 1 282 609,42 1 278 359,25 Kostnaderna sammanlagt 2 836 395,11 3 251 803,55 Investerings-ochfinansieringsverksamhetensammanlagt 4346110,68 5187821,45

5. Revisorernas arvoden 1. Revisorsarvoden 80 405,58 33 218,38 2. Särskild revision 11 166,13 32 498,26 3. Skattetjänster 5 121,76 19 686,44 4. Övriga arvoden 23 726,08 74 923,35 Sammanlagt 120 419,55 160 326,43

34

Noter till balansräkningen

Noter till balansräkningens aktiva: 2013 2012 1. Förändringar i bestående aktiva Immateriella rättigheter Utgiftsrest 1.1 3 754 646,36 1 777 987,72 Ökningar 1 571 630,42 2 942 483,99 Minskningar -117 719,75 -4 885,58 Utgiftsrest före avskrivningar 5 208 557,03 4 715 586,13 Räkenskapsperiodens avskrivningar enl. plan -1 015 184,21 -960 939,77 Nedskrivningar -368 386,27 0,00 Utgiftsrest 31.12 3 824 986,55 3 754 646,36 Byggnader och konstruktioner Utgiftsrest 1.1 2 508 178,12 2 952 510,42 Utgiftsrest före avskrivningar 2 508 178,12 2 952 510,42 Räkenskapsperiodens avskrivningar enl. plan -104 382,62 -444 332,30 Utgiftsrest 31.12 2 403 795,50 2 508 178,12 Maskiner och inventarier Utgiftsrest 1.1 1 413 634,60 1 783 181,60 Ökningar 737 179,98 268 630,89 Minskningar -85 437,22 -983,58 Utgiftsrest före avskrivningar 2 065 377,36 2 050 828,91 Räkenskapsperiodens avskrivningar enl. plan -449 832,43 -637 194,31 Utgiftsrest 31.12 1 615 544,93 1 413 634,60 Förskottsbetalningar och övriga pågående anskaffningar Utgiftsrest 1.1 1 154 899,87 1 952 326,97 Ökningar 0,00 2 209 778,86 Minskningar 0,00 -3 007 205,96 Utgiftsrest 31.12 1 154 899,87 1 154 899,87 2. Övriga aktier och andelar Värdering av finansiella instrument till gängse värde Räntefonder Gängse värde 40 514 556,98 40 569 546,20 Anskaffningsvärde 39 316 652,50 38 706 208,24 Förändring 1 197 904,48 1 863 337,96 Aktier och aktiefonder Gängse värde 31 128 044,68 30 629 587,07 Anskaffningsvärde 27 142 163,60 30 202 115,80 Förändring i fonden för verkligt värde 3 985 881,08 427 471,27 Gängse värde sammanlagt 71 642 601,66 71 199 133,27 Förändring i fonden för verkligt värde 2 892 976,55 4 004 836,91 Övriga aktier och andelar Aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag Bokfört värde 9 015 154,41 8 650 154,41

Övriga aktier och andelar Bokfört värde 1 387 452,31 1 387 452,31 Övriga värdepapper Bokfört värde 405 852,96 405 852,96 Övriga placeringar Bokfört värde 17 867,10 26 389,01 Sammanlagt 82 468 928,44 81 668 981,96

35

3. Resultatregleringar 2013 2012 RAY-fordran 147 516,49 305 332,02 Fordran från ministerium 94 854,24 74 628,05 EU/ECHO-fordran 328 181,23 439 728,87 Distriktens löner 0,00 260 247,96 Arbetsmarknadsstöd 33 282,79 19 909,26 Sysselsättningsprojektfordran hos TE-centralen 0,00 35 454,82 Centralbyråns övriga resultatregleringar sammanlagt 1 832 174,61 848 277,78 Kontti-kedjans resultatregleringar 1 166 566,91 820 734,91 Hyresfordringar 104 745,58 55 937,16 Blodtjänsts resultatregleringar 1 849 876,52 730 919,89

Sammanlagt 5 557 198,37 3 591 170,72

4. Fordringar hos övriga FRK-enheter Försäljningsfordringar hos distrikten 31.12 305 636,25 819 002,54 Försäljningsfordringar hos avdelningarna 31.12 35 115,05 33 712,29 Försäljningsfordringarna sammanlagt 340 751,30 852 714,83 Resultatregleringar hos distrikten 31.12 251 587,06 346 853,21 Försäljningsfordringar hos avdelningarna ingår under Försäljningsfordringar i balansräkningen

36

Noter till balansräkningens passiva:

1. Förändringar i eget kapital och fonder 2013 2012 Självtäckande fonderna sammanlagt Kapital 1.1 4 020 642,90 3 828 098,78 Intäkter 209 034,48 112 927,56 Försäljningsförluster -27 631,40 -7 688,09 Understöd -47 693,22 -27 594,97 Kostnader -500,55 -338,80 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 115 238,42 Kapital 31.12 4 153 852,21 4 020 642,90 Fonden för verkligt värde 540 314,99 305 384,40 Eget kapital sammalagt 31.12 4 694 167,20 4 326 027,30 Självtäckande fonderna fondvis Antti Ahlström d.y. fond Kapital 1.1 1 216 119,01 1 149 968,67 Intäkter 63 250,12 33 924,25 Försäljningsförluster -8 360,77 -2 309,56 Understöd 0,00 0,00 Kostnader -151,47 -101,78 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 34 637,43 Kapital 31.12 1 270 856,89 1 216 119,01 Fonden för verkligt värde 163 489,73 92 287,14 Eget kapital sammalagt 31.12 1 434 346,62 1 308 406,15 Jaakko Bascharoffs fond Kapital 1.1 1 180 933,66 1 118 356,09 Intäkter 61 412,49 33 017,90 Försäljningsförluster -8 117,86 -2 247,85 Understöd -15 393,22 -2 694,97 Kostnader -147,06 -99,06 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 34 601,55 Kapital 31.12 1 218 688,01 1 180 933,66 Fonden för verkligt värde 158 739,78 89 721,94 Eget kapital sammalagt 31.12 1 377 427,79 1 270 655,60 Irene och Julius Frisks fond Kapital 1.1 89 482,61 91 176,14 Intäkter 4 635,64 2 676,08 Försäljningsförluster -612,77 -182,19 Understöd 0,00 -6 450,00 Kostnader -11,10 -8,02 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 2 270,60 Kapital 31.12 93 494,38 89 482,61 Fonden för verkligt värde 11 982,27 6 810,08 Eget kapital sammalagt 31.12 105 476,65 96 292,69 Minna Emilia Frisks fond Kapital 1.1 354 128,96 351 739,10 Intäkter 18 365,74 10 393,27 Försäljningsförluster -2 427,69 -707,57 Understöd -32 300,00 -18 450,00 Kostnader -43,97 -31,17 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 11 185,33 Kapital 31.12 337 723,04 354 128,96 Fonden för verkligt värde 47 472,01 26 904,37 Eget kapital sammalagt 31.12 385 195,05 381 033,33 General Mannerheims och friherre Birger von Troils fond Kapital 1.1 607 107,60 573 691,92 Intäkter 31 570,04 16 989,73 Försäljningsförluster -4 173,11 -1 156,66 Kostnader -75,59 -50,97 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 17 633,58 Kapital 31.12 634 428,94 607 107,60 Fonden för verkligt värde 81 602,64 46 113,05 Eget kapital sammalagt 31.12 716 031,58 653 220,65

37

BrödernaMarkusochHenrySchatelowitzminnesfond 2013 2012 Kapital 1.1 32 057,07 30 344,02 Intäkter 1 672,80 840,07 Försäljningsförluster -221,12 -57,18 Kostnader -4,00 -2,52 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 932,68 Kapital 31.12 33 504,75 32 057,07 Fonden för verkligt värde 4 323,88 2 443,08 Eget kapital sammalagt 31.12 37 828,63 34 500,15 Olga och Jalmari Välimaas fond Kapital 1.1 216 027,03 205 199,01 Intäkter 11 235,53 6 026,18 Försäljningsförluster -1 485,18 -410,26 Understöd 0,00 0,00 Kostnader -26,91 -18,07 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 5 230,17 Kapital 31.12 225 750,47 216 027,03 Fonden för verkligt värde 29 041,73 16 429,68 Eget kapital sammalagt 31.12 254 792,20 232 456,71 InezochArthurDahlströmsfond Kapital 1.1 324 786,96 307 623,83 Intäkter 16 892,12 9 060,08 Försäljningsförluster -2 232,90 -616,82 Understöd 0,00 0,00 Kostnader -40,45 -27,21 Orealiserade värdeförändringar på värdepapper 0,00 8 747,08 Kapital 31.12 339 405,73 324 786,96 Fonden för verkligt värde 43 662,95 24 675,06 Eget kapital sammalagt 31.12 383 068,68 349 462,02 Katastroffonden Katastroffonden 1.1 12 454 844,50 13 102 861,05 Bidrag till katasroffonden 8 009 223,59 5 741 769,37 Testamenten till katastroffonden 309 913,17 2 549 083,40 Kontti-kedjans andel av kat.fondens intäkter 635 294,47 519 693,28 Insamlingskostnder -1 287 574,13 -862 840,97 Använts utrikes -7 584 442,05 -8 072 324,56 Använts inrikes -537 494,07 -523 397,07 Katastroffonden 31.12 11 999 765,48 12 454 844,50

2. Avsättningar Avsättningarna består av indexförhöjningar på tilläggspensionspremierna som FRK förbundit sig till 2011. Förhöjningarna betalas år 2013 och 2014. Andelen som betalas år 2014 har i bokslutet bokförts under skulder baserat på kostnadsestimat. 3. Resultatregleringsskulder Skuld på semesterlön och semesterpenning 1 373 216,35 1 135 469,88 Soc.kostnader för semesterlöneskuld 309 934,93 259 114,23 Skatteskuld 154 891,67 23 377,95 Ersättning för HND:s medelsanskaffning 0,00 200 000,00 Räntor på lån 24 277,95 31 398,85 Insamlingen Jul i sinnet (MBF/FRK) 828 809,68 913 030,92 Centralb öv. resultatregl.skulder sammanl. 2 511 368,18 1 408 691,28 Förskottshyror 299 585,15 215 046,79 Blodtjänsts reslultatregleringsskulder 5 175 083,28 5 129 124,85 Kontti-kedjans resultatregleringsskulder 281 439,85 1 019 582,04 Sammanlagt 10 958 607,04 10 334 836,79

4. Skulder till övriga FRK-enheter Leverantörsskulder till distrikten 31.12 97 341,51 191 036,82 Resultatregleringsskulder till distrikten 31.12 923 545,74 390 236,02 Resultatregleringsskulder till avdelningarna 31.12 6 629,50 5 157,80 Sammanlagt 930 175,24 395 393,82 Låneskulder till avdelningarna 31.12 2 147 846,67 2 350 781,58

38

SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 1. Tillgångar som lämnats som säkerhet för skulder 2013 2012 och värdet av givna säkerheter Inteckningar som ställts som säkerhet för skulder Strukturerat skuldbrev 2 700 000,00 3 600 000,00 Som säkerhet ställda inteckningar 5 403 440,00 5 403 440,00 Inteckningar som ställts som säkerhet för skulder Företagslån 30 400 000,00 32 000 000,00 Som säkehet ställda inteckningar 28 487 680,00 28 487 680,00 Bulevarden 5 aktier 11 000 000,00 11 000 000,00 Avtal om allmän pantsättning Insättningsbevis hos tullstyrelsen nr 474787, medlen på konto 142824-4113. För Blodtjänsts hyresgaranti pantsatta depositoner 119 140,95 110 824,26 2. Ansvar för avtal om ränteutbyte Ränteutbyteavtalets underliggande tillgång är 9,5 miljoner euro och avtalets gängse värde är -310 707 euro

3. Leasingansvar Obetalda belopp för leasingavtal: Betalas följande räkenskapsperiod 1 421 373,32 1 712 823,16 Betalas senare 1 449 374,07 2 560 929,61 2 870 747,39 4 273 752,77 De nämnda leasingavtalen är i regel på tre år och omfattas inte av inlösningsvillkor. 4. Blodtjänsts hyresansvar Hyresansvar för verksamhetslokaler: Betalas följande räkenskapsperiod 4 416 094,88 4 522 971,09 Betalas senare 30 069 366,86 34 209 206,46 34 485 461,74 38 732 177,555. Blodtjänsts övriga ansvar Hyror för maskiner och utrustning: Betalas följande räkenskapsperiod 16 451,08 38 410,24 Betalas senare 38 327,61 34 551,36 54 778,69 72 961,606. Kontti-kedjans hyresansvar Hyresansvar för affärslokaler: Betalas följande räkenskapsperiod 1 704 888,99 1 178 286,00 Betalas senare 3 061 268,65 4 112 908,84 4 766 157,64 5 291 194,847. Arrendeansvar Arrendeansvar: Betalas följande räkenskapsperiod 37 502,19 37 502,19 Betalas senare 862 550,37 900 052,56 900 052,56 937 554,758. Besittningsrätt Besittningsrätt för den överlevande maken/makan stipulerat för bostadsaktier som erhållits genom testamente, värde 130 000 euro.

PERSONAL 1. Antalet anställda i genomsnitt 2013 2012

Centralbyrån 158 154 Skyddshusen 43 41 Kontti-verksamhet 55 51 Blodtjänst 585 631 841 877

39

Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet

STYRELSEN FÖR FINLANDS RÖDA KORS

Helsingfors den 29 april 2014

Erkki Liikanen Pirkko-Liisa Ollila Eero Rämöordf. v. ordf. v. ordf.

Christel von Frenckell-Ramberg Elisa Bloigu Hannu Harriv. ordf. ledamot ledamot

Irmeli Metsänen Maria Pietikäinen Aino Rubiniledamot ledamot ledamot

Alpo Tanskanen Kristiina Kumpula ledamot generalsekreterare

Om utförd revision har i dag avgetts berättelse Helsingfors den 5 maj 2014

Pricewaterhouse Coopers Oy

Jan Holmberg Kirsi Kontro Pertti HiltunenCGR, PwC Oy CRM CGR

Bokslutsanteckning

40

Jan Holmberg Kirsi Kontro Pertti HiltunenCGR GRM-revisor CGRPricewaterhouseCoopers Oy

41

Förteckning över använda bokföringsböcker

EGENTLIGA BOKFÖRINGSBÖCKER Balansbok inbunden Bokslutsspecifikationer ifyraseparatinbundnaböcker Huvudbok digitalt och som papperversion Dagbok digitalt och som papperversion HJÄLPBÖCKER Försäljningsreskontra hjälpbok Inköpsreskontra hjälpbok Lagerbokföring hjälpbok Bokf. av anläggningstillg. hjälpbok Lönebokföring digitalt och som papperversion

ANVÄNDA VERIFIKATSLAG 9 Kalkylmässiga transaktioner 11 Banker 13 Manuell fakturabetalning 14 Försäljningsreskontrabetalningar 20 Inköpsfakturor 21 Inköpsreskontrabetalningar 30 Försäljningsfakturor 34 Hänföring av förs.resk.betalningar 40 Memorialverifikat 41 Löner 42 Reseräkningar 43 Bokföring av motposter 45 Excel-memorialverifikat 50 Bokföring av resultat

Inköpsfakturor och reseräkningar förvaras digitalt. Övrigaverifikatförvarasipappersversion.

42

Finlands Röda Kors

Fullmäktige

Samlades två gånger för att utöver de stadgeenliga ärendena, såsom bokslutet, beviljande av ansvarsfri-het och storleken på medlemsavgiften, också behand-la bl.a. Hungerdagen, SuomiArenan, konflikten i Syrien och strategin 2015–2017.

Ordförande Kiuru KristaVice ordförande Nordström Ralf

Ledamöter Basilier Linda Helin Marko Häkkinen Juha Jokiniemi Anna-Marja Koivistoinen Leena Kuokkanen Hannu Kuusela Katja Levijoki Juha Lindbäck Peter Lindholm Max Luiro Anne Merikallio Juhani Neilimo Kari Nygård-Taxell Rachel Paajanen Heikki Rasinkangas Jarno Saloniemi Pia Seppänen Seppo Silvonen Juha Suokas Markku Valtasaari Saija Viitanen Maria Vänni Hanna

Representanter förministerierna Kaukoranta Päivi Kerminen Päivi Niemi Marja-Liisa Partanen Pentti Siitonen Simo Voipio-Pulkki Liisa-Maria

Styrelsen

Samlades nio gånger och behandlade 141 ärenden, såsom ekonomin, verksamhetsplanerna och –berät-telserna regelbundet. Dessutom behandlades bl.a. ut-vecklingen av ledarskaps-systemet, den kommande stämman, ändringen av penninginsamlingslagen, upp-följningen och utvärderingen av strategin, ungdomsfrå-gor, revisionsutskottets roll och etikreglerna.

Ordförande Liikanen ErkkiVice ordförande Ollila Pirkko-Liisa Rämö Eero von Frenckell-Ramberg Christel

Ledamöter Bloigu Elisa Harri Hannu Metsänen Irmeli Pietikäinen Maria Rubini Aino Tanskanen Alpo

Utvecklings- och personalutskottet

Samlades tre gånger och behandlade 20 ärenden.

Ordförande Harri HannuVice ordförande Bloigu Elisa

Medlemmar Carlstedt Henrik Kainulainen Harri Kähtävä Eira Lumme-Tuomala Riitta Piispanen Elina

Blodtjänsts styrelse

Samlades tio gånger och behandlade 90 ärenden.

Ordförande Komi KirsiVice ordförande Rämö Eero

Ledamöter Kronman Gunvor Oksanen Tuula Parkkola Kai Saini Timo

43

Första hjälpen- och hälsokommittén

Samlades fyra gånger och behandlade 34 ärenden.

Ordförande Siitonen SimoVice ordförande Haikala Olli

Medlemmar Castrén Maaret Katila Ari Kärnä Helena Määttä Teuvo Pietikäinen Maria Ruokoja Tove Saarinen Markku Silfast Tom Vertio Harri

Placeringskommittén

Samlades fem gånger och behandlade 38 ärenden.

Ordförande Kumpula Kristiina

Medlemmar Huuskonen Susanna Syrjälä Martti Torsti Esko Väisänen Tapani

Revisionsutskottet

Samlades tre gånger och behandlade 30 ärenden.

Ordförande Christel von Frenckell-Ramberg

Medlemmar Bloigu Elisa Harri Hannu Kivistö Kalevi Neilimo Kari Nikula Pekka

Förlikningsnämnden

Hade inga sammankomster år 2013.

Ordförande Liikanen Erkki

Medlemmar Helaakoski Hannu Kumpula Kristiina Riihelä Kirsti Sandell Birger Ch.

Skyddshusens direktion

Samlades fyra gånger och behandlade 27 ärenden.

Ordförande Ollila Pirkko-LiisaVice ordförande Rubini Aino

Medlemmar Bremer Lena Kumpula Kristiina Lounatvuori Sisko Mohamed Saido Näsi Altti

Kontti-direktionen

Samlades fyra gånger och behandlade 27 ärenden.

Ordförande Pietikäinen MariaVice ordförande Kumpula Kristiina

Medlemmar Kervinen Hannele Kohmo Pasi Levänen Antero Löövi Kalle Saarela Pertti

Utskottet för medlems- och frivilligverksamhet

Samlades fyra gånger och behandlade 50 ärenden.

Ordförande Rubini AinoVice ordförande Metsänen Irmeli

Medlemmar Backman Henri Levijoki Juha Peltonen Göran Reinholdt Ilse Sandell Birger Ch. Tuorila Sanna

Ungdomskommittén

Samlades fyra gånger och behandlade 65 ärenden.

Ordförande Rämö EeroVice ordförande Lindholm Danielle

Medlemmar Aho Minttu Juhajoki Joonatan Kymäläinen Anna Laitinen Sami Magd Noora Pesonen Jenna

44

Humanitet

Opartiskhet

Neutralitet

Självständighet

Frivillighet

Enhet

Universalitet

rodakorset.fi

45