Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Årsredovisning 2010
I Torgny Lindgrens bok Pölsan beskrivs färden förbi mjölkborden i Raggsjö. I sommar invigs Norsjö
kommuns nya besöksmål "Raggsjöliden – Torgny Lindgrens litterära landskap".
FOTO: Jonny Stenmark
Innehållsförteckning
Förvaltningsberättelse
Vision 3
Styrmodell 3
Kommunens samlade måluppfyllelse 3
Förväntad utveckling 8
Ny styrmodell 8
Omvärldsanalys 11
Organisation 13
Fem år i sammandrag 14
Finansiell analys och framtidsbedömning 15
Driftsredovisning 17
Investeringsredovisning 18
Väsentliga personalförhållanden 19
Viktiga förhållanden 22
Verksamhetsberättelser
Modellbeskrivning 23
Kommunstyrelse (allmän verksamhet) 24
Kommunstyrelse (teknisk verksamhet) 29
Trepartens renhållningsnämnd 33
Bygg- och miljönämnd 36
Utbildnings- och kulturnämnd 39
Socialnämnd 44
Bokslut kommunen
Resultaträkning, finansieringsanalys 49
Balansräkning 50
Särredovisning Va-verksamheten (ingår i kommunens
resultat och balansräkning) 51
Noter 53
Redovisningsprinciper 56
Sammanställd redovisning (kommunkoncernen)
Principer för koncernen 57
Kommunala bolag 57
Resultaträkning, finansieringsanalys 59
Balansräkning 60
3
Förvaltningsberättelse
Vision I det kommunala målsättningsarbetet är det viktigt
att det finns en övergripande vision – ett mål att
sträva mot. En sådan vision, med tidsperspektiv
10-15 år, ska vara en gemensam ledstjärna för alla i
kommunen. Följande vision gäller för Norsjö
kommun:
Norsjö - En attraktiv och företagsam kommun, där
kropp och själ hinner med
Styrmodell
Norsjö kommun har från och med den 1 januari
2006 infört styrmodellen, mål- och resultatstyrning,
som bygger på teorin om balanserad styrning.
Syftet med modellen är att förbättra den kommuna-
la styrningen genom bl.a. en ökad tydlighet i
måldokumenten, färre konkreta mål och mer tid för
analys. Verksamheten ska ses ur tre perspektiv och
man ska hitta den rätta balansen mellan perspekti-
ven för att nå de uppsatta målen och visionen.
Mål
Målen ska ge en tydlig inriktning av hela den
kommunala verksamheten och effekterna för dem
som verksamheten är till för ska sättas i centrum.
Resultaten ska nås genom att fokus riktas mot
styrda mål och inte som tidigare mot en fastställd
ekonomisk ram.
Arbetet är koordinerat med att tjänstegarantier
införts i den kommunala verksamheten.
Perspektiv
Perspektiven är valda för att stödja styrningen av
verksamheten. Följande tre perspektiv är satta i
fokus:
- Medborgare/Kund
- Medarbetare
- Ekonomi
Framgångsfaktorer
För att nå visionen och satta mål visar framgångs-
faktorerna vilka områden som måste förbättras och
vilka faktorer som är avgörande för att nå fram-
gång.
Tjänstegarantier
För att stärka kvalitén på de tjänster som kommu-
nen erbjuder sina invånare och de som är verksam-
ma i kommunen, har beslut tagits om att införa
tjänstegarantier inom en rad olika områden.
Grad av måluppfyllelse
Uppföljning av kommunens verksamhet sker
genom delrapporter och årsredovisning. Tillsam-
mans med kommentarer och redovisning av mätre-
sultat används färger för att visualisera graden av
måluppfyllelse.
Röd färg betyder att verksamheten
ej uppnår målet
Gul färg betyder att verksamheten
delvis uppnår målet
Grön färg betyder att verksamheten
uppnår målet
Kommunens samlade måluppfyl-lelse
Uppföljningen per december 2010 görs enligt
kommunens styrmodell mål- och resultatstyr-
ning. Måluppfyllelsen inom respektive perspek-
tiv har bedömts utifrån varje nämnds ställnings-
tagande och då på årsbasis. Då vedertagna mät-
metoder finns har dessa använts. Där de saknas
har en bedömning gjorts om genomförda aktivi-
teter har lett till måluppfyllelse. Hösten 2010 har
en större och heltäckande kommunenkät genom-
förts. Enkäten har genomförts sedan hösten
2007. Enkäten har köpts av SCB och innehåller
förutom en allmän del ett mindre antal kom-
munspecifika frågor. Vidare har samtliga an-
ställda, vartannat år, möjlighet att besvara en
medarbetarenkät. Senaste enkät har genomförts
hösten 2010. Enkäterna tillsammans med en rad
mindre egna enkäter har försett förvaltningarna
med ett bra underlag i anslutning till arbetet med
bokslutet. Fastställda mål och framgångsfakto-
rer framgår av nämndsrapporterna som finns på
sidan 24.
Kommunstyrelsens samlade bedömning av
verksamheternas måluppfyllelse per perspektiv
framgår av nedanstående diagram.
Medborgare Medarbetare Ekonomi
April 2010 Grön Grön Grön
Augusti 2010 Grön Grön Grön
Helår 2010 Gul Grön Grön Ekonomi
Med-
borgare/
kund
Med-
arbetare
4
Måluppfyllelse - Medborgare/kund-
perspektivet
Helhetsbedömningen är att kommunens mål
delvis har uppfyllts (gul signal). Merparten av
nämnderna indikerar att måluppfyllelse nåtts
inom perspektivet. Generellt har införandet av
perspektivet och de mätningar som genomförts
inneburit att alla verksamheter med dess politi-
ker och anställda har fått en tydligare fokusering
på medborgarna och kunderna.
Kommunstyrelsen (allmän verksamhet) uppnår
fem av sju mål inom perspektivet. Delvis mål-
uppfyllelse uppnås för målen ”vara en attraktiv
och företagsam kommun som med god livsmiljö
får invånarna att vilja bo kvar, ökar sin befolk-
ning, skapar nya arbetstillfällen och minskar ar-
betslösheten” samt ”förbättra företagsklimatet”.
Kommunen har under året fortsatt att ta emot
ensamkommande asylsökande barn, kvotflyk-
tingar och övriga flyktingar med uppehållstill-
stånd. Vid årets slut fanns det 89 flyktingar med
uppehållstillstånd i kommunen.
Konjunkturläget har förbättrats under 2010 efter
den kraftiga nedgången som påbörjades sista
kvartalet 2008 och pågick under 2009. Ung-
domsarbetslösheten är fortfarande mycket hög.
I syfte att öka den samlade informationen till
företagen skriver utvecklingsenheten månads-
brev som distribueras via mail. Informationen
finns även tillgänglig på hemsidan.
Inom den tekniska förvaltningen uppnås samtli-
ga mål inom perspektivet. Lokala entreprenörer
anlitas i mycket hög grad för bygg- och anlägg-
ningsprojekt. Ny upphandling av entreprenad-
tjänster har påbörjats.
Omfattande lägerverksamhet och arrangemang
knutna till Norsjö Arena ger positiva företagsef-
fekter.
Trepartens renhållningsnämnd uppnår fyra av
fem mål inom perspektivet. Där delvis målupp-
fyllelse uppnås är ”uppfylla miljökrav, nuvaran-
de och kända framtida, för kommunernas av-
fallshantering”. Upphandling av komplett ren-
hållningsfordon är genomförd. Leverans har
skett februari 2011.
Bygg- och miljönämnden uppnår två av tre mål.
Där man uppnår delvis måluppfyllelse är
”nämnden ska uppnå de lokala och relevanta
nationella miljö- och folkhälsomålen”. Bygg-
och miljönämnden/enheten ingår fr.o.m. 1 jan.
2011 i en gemensam nämnd och kontorsorgani-
sation med Malå kommun.
Ett nytt tillägg till översiktsplan 2010 - Lands-
bygdutveckling i strandnära lägen, där kommu-
nen kan peka ut områden med lättnader i strand-
skyddet, har påbörjats och kommer att färdig-
ställas under 2011.
Utbildnings- och kulturnämnden uppnår samtli-
ga fem mål inom perspektivet. Anpassning av
verksamheter efter det sjunkande elevunderlaget
fortgår. Fr.o.m. hösten 2010 har Norsjö kom-
mun endast en byskola (Bastuträsk) kvar, sedan
nedläggningen av Norsjövallens skola verk-
ställts.
Fr.o.m. augusti 2010 har förskoleverksamheten
tillgång till en specialpedagog. Förhoppningsvis
kommer det att ge goda effekter som följer med
till förskoleklass och grundskola.
Eleverna vid grundsärskolan går ut till hösten
och har valt gymnasiesärskola på annan ort. En
minskning av lärartjänster har vidtagits i gym-
nasiesärskolan.
Socialnämnden indikerar att av fyra mål nås
måluppfyllelse för två mål, medan delvis mål-
uppfyllelse nås för ”socialnämndens verksamhe-
ter ska utgå från en gemensam värdegrund”
samt ”socialnämndens verksamheter ska fokuse-
ra på utsatta grupper”.
Efterfrågan på dagvård har ökat, vilket speglar
bilden av att våra äldre bor kvar i hemmet och
därför behöver stimulans och avlösning.
Informationsmaterial om äldreomsorgens taxor
har färdigställts i lättläst form. Informationen
finns som broschyr på kommunens hemsida.
Utbetalningarna av socialbidrag för gruppen 16-
25 år har minskat och de två sista månaderna
2010 inkom inga ansökningar från den ålders-
gruppen.
Det är god tillgång på särskilda boendeplatser.
35 platser har blivit tillgängliga under året.
Projektet socialt innehåll pågår inom äldreom-
sorgen. Aktiviteternas antal har ökat.
Redovisning av vissa intressanta jämförelsetal
N ä r i n g s l i v o c h s y s s e l s ä t t n i n g:
År 2009 År 2008
Antalet arbetstillfällen: 1 845 st. 1 965 st.
Redovisning av förvärvsfrekvens för personer som
bor i kommunen och arbetar i eller utanför kommu-
nen: (jämförelsetal för riket inom parentes)
Åldersgrupp År 2009 År 2008
20-24 år 59 (52) % 75 (60) %
25-44 år 85 (78) % 88 (81) %
45-64 år 74 (76) % 78 (78) %
5
F o r t s n ä r i n g s l i v o c h
s y s s e l s ä t t n i n g
Arbetssökande Feb 2011 Feb 2010
Öppet arbetslösa: 5,6 (3,6) % 6,6 (4,3) %
I arbetsmarknads-
åtgärder: 4,2 (3,1) % 4,5 (3,0) %
(jämförelsetal för riket inom parentes)
U t b i l d n i n g:
År 2010 År 2009
Andel elever i kommu-
nen som lämnar grund-
skolan med betyget
godkänd i samtliga
ämnen: 85 (77) % 86 (76) %
Andel elever i kommu-
nen som fullföljer ett
gymnasieprogram
inom 4 år: 83 (75) % 84 (76) %
(jämförelsetal för riket inom parentes)
Ä l d r e o m s o r g:
2010-12-31 2009-12-31
Antal hemtjänst-
ärenden: 76 personer 88 personer
Antal i särskilt
boende: 76 personer 79 personer
Korttidsboende: 6 platser 6 platser
Måluppfyllelse – Medarbetare
Medarbetarperspektivet
Sammantaget värderas perspektivet till målupp-
fyllelse (grön signal). Ett flertal mål mäts i med-
arbetarenkäten som genomförs vartannat år.
Medarbetarenkäten har genomförts under sep-
tember i år.
Kommunstyrelsen allmän verksamhet signalerar
att fyra av sju mål uppnås inom perspektivet.
Delvis måluppfyllelse uppnås för målen ”för-
bättra företagsklimatet”, ”vara en attraktiv ar-
betsgivare och trygga personalförsörjningen ge-
nom ett gott ledarskap, ökad arbetstillfredsstäl-
lelse och förbättrad hälsa”, samt ”vara en attrak-
tiv och företagsam kommun, som med god
livsmiljö får invånarna att vilja bo kvar, ökar sin
befolkning, skapar nya arbetstillfällen och
minskar arbetslösheten”. Kommunfullmäktige
fastställde 2009-12-08 en ny politisk organisa-
tion. Beslutet innebär bl. a. en vitalisering av
fullmäktige, mindre antal nämnder och en star-
kare kommunstyrelse med tre utskott.
Den utredningsorganisation som tillsattes för att
skapa en till den nya politiska organisationen
anpassad kontorsorganisation, slutförde sitt ar-
bete under hösten. Enligt fastställs tidplan an-
togs den nya tjänstemannaorganisationen av
fullmäktige 2010-10-19.
Kommunstyrelsen har beslutat att utse Skellef-
teå Kraft till leverantör av ny växel. Installatio-
nen påbörjas under våren 2011.
Samarbetet inom Trekom Norr fortsätter i
samma positiva anda som tidigare. Gemensam
nämnd inom området överförmyndarverksamhet
gäller fr.o.m. 2011 och gemensam nämnd för
drift av personalsystem är bildad för Trekom
Norr-kommunerna tillsammans med Arvidsjaurs
kommun. Ett nytt inköpsavtal med Skellefteå
kommun har börjat gälla fr.o.m. 2010-04-01.
Teknisk verksamhet signalerar att man uppnår
målet för samtliga sju mål inom perspektivet.
Tekniska förvaltningens kundservice och
tillgänglighet har begränsats p.g.a. vakanser och
sjukdom.
Lyftet-projektet har stöttat kommunens parkför-
valtning i arbetet med försköning av infarter och
naturområden i Norsjö och Bastuträsk.
Efterfrågan på städtjänster tenderar att minska
något medan parktjänster ökar.
Inom trepartens renhållningsnämnd har målen
nåtts med undantag vad gäller målet ”uppfyllda
miljökrav, nuvarande och kända framtida, för
kommunernas avfallshantering” där delvis mål-
uppfyllelse nås. Trepartens kommuner jobbar
översiktligt med ny renhållningsordning i sam-
verkan.
Bygg- och miljönämnden har klarat sina tre mål
inom perspektivet. Större ändringar i Plan- och
bygglagen (PBL) planeras träda i kraft 2 maj
2011. Ändringarna kommer att medföra fler ar-
betsuppgifter för Bygg- och miljönämnden.
Utbildnings- och kulturnämnden signalerar
måluppfyllelse för samtliga mål inom perspekti-
vet.
Under hösten har implementering av den nya
skollagen och läroplanen påbörjats. Lagen
kommer att gälla från 2011-07-01.
Fortbildning för våra elevassistenter genomförs
i höst tillsammans med Specialpedagogiska
6
myndigheten för att ge våra assistenter en större
kompetens för att kunna hjälpa elever i behov av
särskilt stöd.
Tre av förvaltningens rektorer går skolledarut-
bildning. En av våra lärare forskarutbildas. Nor-
sjö kommun deltar i Lärarlyftet och Förskollä-
rarlyftet med en handfull lärare från förskola till
gymnasium.
Socialnämnden uppnår måluppfyllelse för
samtliga fyra mål inom perspektivet. Vårdtyng-
den på särskilt boende ökar, främst på Solbacka
som förstärkt bemanning för att klara verksam-
heten. Arbetet med att kvalitetssäkra omvårdna-
den på Solbacka pågår.
Helga-projektet som har till syfte att förbättra
vårdkedjan och samarbetet mellan kommun och
landsting, fortgår. Äldreomsorgens Helga-
ombud har deltagit i två träffar under året där
man fått information och möjlighet att delta i
förbättringsarbetet kring dessa frågor.
Övergripande arbetsmiljömål
Mål: Total sjukfrånvarotid i förhållande till
ordinarie arbetstid ska uppgå till högst 5 %.
Måluppfyllelse: Sjukfrånvaron har för 2010
uppgått till 3,3 %. Målet har uppnåtts. Norsjö
kommun har fortsatt med sitt arbete att tidigt
sätta in olika åtgärder för att fånga upp den kor-
ta sjukfrånvaron. Kommunen har en god över-
blick över sjukfrånvaron och arbetar strukturerat
med frågan.
Mål: Alla medarbetare ska ha ett årligt medarbe-
tarsamtal inkl. förberedande lönesamtal och lö-
nesamtal, samt ha regelbundna arbetsplatsträf-
far.
Måluppfyllelse: Alla medarbetare tillhörande
samtliga fackliga organisationer omfattas sedan
2009 av individuell och differentierad lönesätt-
ning. Detta innebär att samtliga fackliga organi-
sationer och deras medlemmar omfattas fr.o.m.
2009 av kommunens samtalsmodell. Medarbe-
tarenkäten som genomfördes under hösten 2010
visar att 75 % av kommunens medarbetare har
årliga medarbetarsamtal med sin chef. 95 % av
kommunens medarbetare har svarat att man har
regelbundna arbetsplatsträffar. Målet har inte
uppnåtts.
Mål: 60 % av Norsjö kommuns medarbetare
deltar i någon form av friskvårdsgruppens akti-
viteter eller motionerar på egen hand.
Måluppfyllelse: Friskvårdsgruppens arbete fort-
sätter som tidigare med att erbjuda olika frisk-
vårdsaktiviteter för kommunens medarbetare.
Under året har 36 % (2009 40 %) av kommu-
nens medarbetare deltagit i någon motionsakti-
vitet eller motionerat på egen hand. Målet är
inte uppnått.
Den samlade bedömningen av övergripande
arbetsmiljömål är ej måluppfyllelse, endast ett
av tre mål uppfylls.
Måluppfyllelse - Ekonomiperspektivet
Sammantaget görs bedömningen att kommunen
har en god måluppfyllelse inom perspektivet
(grön signal). Samtliga förvaltningar, förutom
teknisk verksamhet, visar överskott mot budget.
Teknisk verksamhet visar visserligen underskott
med 784 tkr men i resultatet ingår nedskrivning
av anläggningstillgångar med 2 473 tkr. (se ta-
bell nedan). Kommunen har uppnått målet om
en budget i balans. Beträffande de långsiktiga
finansiella målen visar utfallet att fyra av fem
finansiella mål uppnås. Årets resultat är ett
överskott på 6,5 Mkr, vilket är 7,3 Mkr högre än
budget 2010 inkl. tilläggsanslag för drift 0,9
Mkr. Resultatet 2009 var ett överskott på 3,0
Mkr.
Styrelse och nämnder redovisar följande budgetav-
vikelser (tkr) för 2010 års verksamhet:
Kommunfullmäktige + 99 tkr
Kommunstyrelsen allmän verks. *) + 1 482 tkr
Kommunstyrelsen teknisk verks. **) - 784 tkr
Bygg- och miljönämnden + 143 tkr
Utbildnings- och kulturnämnden + 2 920 tkr
Socialnämnden + 1 886 tkr
Summa + 5 746 tkr *) Avvikelse exkl. nedskrivning
av anläggningstillgångar +2 361 tkr
**) Avvikelse exkl. nedskrivning
av anläggningstillgångar + 1 689 tkr
Skatter och bidrag är 3,9 Mkr högre än budget.
Ombudgeteringar uppgår till 1,4 Mkr. Bidraget
till LSS-kostnader, samt finansnettot, är oför-
ändrat mot budget. Pensionskostnader m.m. blev
0,9 Mkr högre än budget. Dessutom har pen-
sionsavsättning förtroendevalda för första gång-
en kostnadsförts, beloppet uppgår till 1,2 Mkr.
Lägre arbetsgivaravgift för födda 1984 och se-
nare har gett ett plus mot budget med 0,2 Mkr.
Enligt SCB:s officiella befolkningsstatistik per
31 december 2010 har kommunens invånarantal
minskat med 57 personer från årets början och
uppgår nu till 4 304 invånare. 35 barn har fötts
och 70 personer har avlidit under samma period.
Flyttningsnettot är -17.
Investeringsverksamhet
Av årets budgeterade investeringar på 16,4 Mkr,
inklusive ombudgeteringar och tilläggsanslag,
har endast 2,8 Mkr upparbetats. Orsak är fram-
förallt att teknisk verksamhet haft anställningen
som fastighetsingenjör obesatt från nov. 2009
7
till april 2010. För helåret 2009 uppgick inve-
steringarna till 8,7 Mkr.
Balanskravet
Kommunallagens krav på god ekonomisk
hushållning har skärpts från redovisningsåret
2005. I dessa betonas att varje kommun ska
formulera tydliga och mätbara finansiella och
verksamhetsmässiga mål i sin verksamhetsplan
och budget och att dessa ska följas upp. Enligt
balanskravet ska kommunens budget vara ba-
lanserad d v s intäkterna ska överstiga kostna-
derna. Om ett negativt resultat uppstår ska det
negativa resultatet regleras under de närmaste
tre följande åren.
Det statliga balanskravet infördes från och med
den 1 januari 2000. Under alla 11 åren därefter
har Norsjö kommun uppvisat ett positivt årsre-
sultat. Kommunstyrelsen tycker att det är gläd-
jande med ett positivt årsresultat på + 6,5 Mkr
och att kommunen klarat målet att ha en bud-
get/redovisning i balans även under 2010. Att
notera är att staten detta år lämnat ett extra
statsbidrag på 5,5 Mkr.
God ekonomisk hushållning
Finansiellt perspektiv
För att leva upp till kommunallagens krav på
god ekonomisk hushållning har kommunen fast-
ställt långsiktiga finansiella mål. Avstämning av
resultat- och investeringsprognosen mot dessa
indikerar följande:
Mål: En balanserad budget utan skattehöjning
Måluppfyllelse: Kommunen har 2010 lagt en
balanserad budget utan skattehöjning. Resultatet
visar att målet har uppnåtts.
Mål: Årsresultatets andel av skatteintäkter och
statsbidrag ska uppgå till minst 2 %
Måluppfyllelse: Resultatet 2010 är ett överskott
med 6,5 Mkr eller 2,7 % av skatteintäkter och
statsbidrag. Målet har uppnåtts.
Mål: Soliditeten bör inte understiga 70 %. Med
soliditet menas det egna kapitalet i förhållande
till totala tillgångar
Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts eftersom so-
liditeten 2010 uppgår till 76 %.
Mål: Nettoinvesteringarnas andel av skatteintäk-
ter och statsbidrag ska under planperioden 2008-
2010 sammantaget inte överstiga 7 %
Måluppfyllelse: Utfall 2008, 2009 och 2010
inkl. ombudgeteringar för investeringar visar att
målet har uppnåtts.
Mål: Kommunens betalningsberedskap får inte
understiga 30 dagars löpande utbetalningar
Måluppfyllelse: Målet har uppnåtts eftersom
kassa/bank och kortfristiga placeringar vid års-
skiftet uppgår till 95 Mkr.
Den samlade bedömningen i det finansiella
perspektivet är måluppfyllelse (grön signal) ef-
tersom samtliga fem mål uppfyllts.
Verksamhetsperspektiv
Viktigt för god ekonomisk hushållning är ett
effektivt användande av kommunens resurser i
verksamheten och att resurserna är rätt anpassa-
de utifrån demografin.
För åren 2009 och 2010 har kommunstyrelsen
upprättat övergripande verksamhetsmål. Angiv-
na verksamheter utgör en mycket stor del av
kommunens totala verksamhet. Eftersom upp-
följning av målen görs efter verksamhetsåret
kan ej redovisning av måluppfyllelse göras för
2010 men utfallet för 2009 redovisas.
Mål 1: Indextalet för kommunens kostnad för
barnomsorg i jämförelse med kommunens stan-
dardkostnad ska för 2009 uppgå till högst
+15 %. Utfall 2009 visar + 22,5. Målet har inte
uppnåtts. *
Mål 2: Indextalet för kommunens kostnad för
grundskola i jämförelse med kommunens stan-
dardkostnad för grundskola ska för 2009 uppgå
till högst -6 %. Utfall 2009 visar + 5,7. Målet
har inte uppnåtts. *
Mål 3: Indextalet för kommunens kostnad för
äldreomsorg i jämförelse med kommunens stan-
dardkostnad ska för år 2009 uppgå till högst
+8 %. Utfall 2009 visar + 18,8. Målet har inte
uppnåtts. *
Sammantaget visar uppföljningen av de över-
gripande verksamhetsmålen för 2009 att inget
av målen uppfyllts.
*) Standardkostnad är den kostnad kommunen
skulle ha om man bedrev verksamheten på en i
riket genomsnittlig avgifts-, ambitions- och ef-
fektivitetsnivå med hänsyn till de egna struktu-
rella faktorerna enligt kostnadsutjämningen.
En positiv avvikelse innebär att kommunen
har en kostnadsnivå som är högre än vad
strukturen motiverar, en negativ avvikelse
visar det omvända.
Tjänstegarantier
För att stärka kvalitén på de tjänster kommunen
erbjuder sina invånare och de som är verksam-
ma i kommunen har tjänstegarantier införts
fr.o.m. 2006. Under år 2010 har det kommit in
två ärenden inom socialnämndens område och
båda två har åtgärdats.
8
Upplysning om pensionsförpliktelser och pen-
sionsmedel
2010-12-31 2009-12-31
Avsättningar inkl. lö-
neskatt för pensioner
och liknande förplikt-
elser: 2 046 tkr 1 090 tkr
Ansvarsförbindelser –
Pensionsförpliktelser
inkl. löneskatt som inte
redovisats bland av-
sättningar: 121 598 tkr 126 007 tkr
Som en följd av blandmodellen redovisar
kommunen sina pensionsförpliktelser dels som
avsättning i balansräkningen, dels som ansvars-
förbindelse beroende på när i tiden pensionsför-
pliktelsen är intjänad. Kommunens åtagande för
pensioner intjänade före 1998 redovisas som
ansvarsförbindelse. Medel för pensionsförplik-
telser finns ej placerade på särskilt konto utan
finns dels tillgängliga i kommunens likvida me-
del, dels återlånade i verksamheten.
Styrelsen och nämndernas resul-tat och måluppfyllelse Beträffande respektive styrelse/nämnds måluppfyl-
lelse och ekonomiska utfall hänvisas till respektive
verksamhetsredovisning.
Kommunens bolag I kommunkoncernen ingår det helt kommunägda
bolaget Norsjölägenheter AB.
Norsjölägenheter AB har upprättat årsbokslut
per 31 december. Bokslutet visar vinst före skatt
på 142 tkr. Fastän investering gjorts 2008 i nytt
trevåningshus på Köpmannen 5 med 12 lägen-
heter och påbyggnad på Vaktmästaren 8 med 10
lägenheter, visar företaget vinst delvis beroende
på fördelaktig räntenivå på upptagna lån.
Fasadrenoveringen på Orionhusen är färdig-
ställd och besiktigad. Fasadrenovering på Åkar-
gatan 19 har påbörjats under sommaren, fasad
mot söder kvarstår dock och kommer att utföras
under våren 2011.
Kommunens borgensåtagande gentemot Norsjö-
lägenheter AB uppgår till 77,3 Mkr. I det korta
perspektivet på några års sikt är bedömningen
från kommunens sida att det inte föreligger nå-
gon risk för kommunens engagemang i bolaget.
Förväntad utveckling
Konjunkturläget på arbetsmarknaden har för-
bättrats under 2010 efter den kraftiga nedgången
som påbörjades sista kvartalet 2008 och pågick
under 2009. Fortfarande finns kvar ett stort bort-
fall av sysselsatta särskilt vid de större företagen
och ungdomsarbetslösheten är fortfarande
mycket hög. Den ekonomiska krisen kommer
enligt framställda prognoser att på ett påtagligt
sätt påverka kommunens skatteinkomster även
under de närmaste åren.
Befolkningsminskningen under året har varit 57
personer. 2009 uppgick befolkningsminskning-
en till endast två personer och där hade flyk-
tingmottagningen, som började i mars 2008, stor
betydelse för förbättringen. För kommunen är
en viktig faktor att konjunkturen för träindustrin
förbättras ytterligare.
En ny politisk organisation fastställdes av
kommunfullmäktige 2009-12-08. Beslutet
fr.o.m.2011 innebär en vitalisering av fullmäkti-
ge, mindre antal nämnder och en starkare kom-
munstyrelse med tre utskott.
Samarbete med andra kommuner i form av
gemensamma nämnder tog fart 2010. Sedan ti-
digare finns Trepartens renhållningsnämnd och
under året fattades beslut om ytterligare tre ge-
mensamma nämnder. Dessa är gemensam bygg-
och miljönämnd inkl. räddningstjänst med Malå
kommun, gemensam överförmyndarnämnd med
Skellefteå kommun samt gemensam nämnd drift
av personalsystem för Trekom Norr-
kommunerna tillsammans med Arvidsjaurs
kommun.
Av vikt är att verksamheter och resurser går
hand i hand. En väl fungerande ekonomi- och
verksamhetsstyrning är en bra plattform.
För framtiden är det viktigt att arbetet med
omställningar intensifieras på områden där be-
hoven ändras och att olika mätmetoder utveck-
las för att säkerställa en så kvalitativ och effek-
tiv verksamhet som möjligt. En kommunal an-
passningsgrupp har arbetat intensivt med an-
passning av verksamheterna för 2009 och 2010.
Arbetet ska inte ses som någon engångsföreteel-
se utan verksamheter uppmuntras att fortlöpan-
de komma in med nya sparförslag för att klara
den kommunala verksamheten inom de alltmer
krympande ekonomiska ramarna.
Ny styrmodell
Kommunen avser att införa en ny styrmodell
från år 2012. Norsjö kommun anmälde sig under
hösten 2010 till SKL:s arbete Kommunens Kva-
litet i Korthet (KKiK), som ger kommunerna
möjligheter att jämföra sig med andra. Nedan
redovisas några resultat från den datainsamling
som Norsjö bidragit med tillsammans med ca
130 andra kommuner och som avser verksamhe-
terna under 2010. Totalt finns det i undersök-
9
ningen 60 mått eller frågor som kommunerna
skall besvara, eller att data samlas in på annat
sätt. Med dessa mått beskrivs kommunerna ur
följande aspekter: kommunens tillgänglighet,
trygghetsaspekter i kommunen, medborgarnas
delaktighet och kommunens information, kom-
munens effektivitet, kommunen som samhälls-
byggare.
Informationen som finns i databasen
www.kolada.se är offentlig och skall fungera
dels som ett underlag för politikerna i styrning-
en av kommunen och utvecklingen av kvaliteten
i verksamheterna, men även som en objektiv
beskrivning av förhållandena i den egna kom-
munen, varför det är viktigt att resultaten kom-
mer medborgarna till del och att politiken gör
det möjligt att skapa dialog kring dessa med in-
vånarna.
Eftersom Norsjö är med i undersökningen för
första gången 2010 har kommunen ännu inte
kunnat arbeta fram formerna för hur resultaten
skall tillhandahållas på bästa sätt. Ambitionen är
att detta blir gjort under 2011. I nedanstående
sammanställning görs inga analyser över resul-
taten, utan den får i nuläget ses som en redovis-
ning över områden där kommunen kommit långt
i sin målsättning att vara en attraktiv och före-
tagsam kommun, där kropp och själ hinner med,
och även områden där det finns utvecklingsmöj-
ligheter.
Mikael Lindfors
Kommunstyrelsens ordf.
Björn Clasinder
Kommunchef
Kommunens tillgänglighet
Andel i procent som får svar på enkel fråga via
e-post inom 2 dagar
Lägst 32 Medel 77 Högst 96
Norsjö 69
Andel i procent av medborgare som får prata med
handläggare i telefon
Lägst 35 Medel 56,5 Högst 83 Norsjö 60
Andel i procent som upplever gott bemötande i tele-
fon
Lägst 57,1 Medel 82,8 Högst 100
Norsjö 82,8
Bibliotekets öppethållande utom kontorstid, timmar
Kortast 2 Medel 12 Längst 24
Norsjö 6
Simhallens öppethållande utom kontorstid, timmar
Kortast 3 Medel 26 Längst 54
Norsjö 17
Andel i procent som erbjudits förskoleplats och fått
önskat placeringsdatum
Lägst 8 Medel 77 Högst 100
Norsjö 98
Trygghet
Hur trygga känner sig medborgarna
Lägst 41 Medel 57 Högst 79
Norsjö 79
Antal barn per anställd inom förskolan
Minst 4,2 Medel 5,4 Flest 6,4
Norsjö 5,4
10
Din delaktighet och kommunens information
Hur god kommunens information via hemsidan till
medborgarna är, %
Lägst 37 Medel 69 Högst 92 Norsjö 57
Hur stort inflytande över kommunala verksamheter
anser sig invånarna ha
Lägst 31 Medel 42 Högst 55 Norsjö 44
Kommunens effektivitet
Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan, kr
Lägst 87 177 Medel 115 247 Högst 144 379 Norsjö 124 036
Andel i procent av grundskoleelever som är behöriga
till gymnasiet
Lägst 71,4 Medel 87,8 Högst 100
Norsjö 85
Kostnaden per betygspoäng i grundskolan, kr
Lägst 242 Medel 332 Högst 490
Norsjö 370
Kostnad per plats i särskilt boende, kr
Lägst 275 943 Medel 549 323 Högst 767 300
Norsjö 592 566
Nöjd kund-index särskilt boende
Lägst 59 Medel 72 Högst 83 Norsjö 62
Nöjd kund-index hemtjänst
Lägst 67 Medel 77 Högst 85
Norsjö 78
Kommunen som samhällsbyggare
Förändring i antal förvärvsarbetande per 1000 invå-
nare
Flest -52,8 Medel -23,9 Minst -2,2
Norsjö -35
Andel invånare med försörjningsstöd, procent
Lägst 1 Medel 4 Högst 11 Norsjö 3
Ohälsotalet bland kommunens invånare, dagar
Minst 14,3 Medel 33 Flest 55,5
Norsjö 42,2
Invånarnas syn på om kommunen är attraktiv att bo i
Lägst 41 Medel 65 Högst 81
Norsjö 61
11
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter
påverkar eller kan påverka Norsjö kommun. Påver-
kande faktorer är bland annat demografiska föränd-
ringar, utvecklingen på arbetsmarknaden, reformer
beslutade av riksdagen och andra statliga beslut
samt löne- och inflationsutveckling.
Den samhällsekonomiska utveck-lingen
Källa: Ekonomirapporten, Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL),december 2010, Budgetförut-
sättningar, SKL, februari 2011.
Sveriges ekonomi har ökat med över 5 procent
2010, trots att återhämtningen i de ”gamla” in-
dustriländerna är skakig vilket håller tillbaka
exporttillväxten. Bakgrunden till de mycket
höga tillväxttalen är produktionsraset 2009 och
den kraftiga rekylen 2010. Trots återhämtningen
blir skatteunderlaget i stort sett realt oförändrat
mellan 2008 och 2010. Resursutnyttjandet i sto-
ra delar av den svenska ekonomin är fortfarande
lågt. Detta innebär att det framöver finns poten-
tial för fortsatt starka tillväxttal och en positiv
utveckling på arbetsmarknaden.
Återhämtningen fortsätter efter att finanskrisen
tryckt ner den globala ekonomin i den djupaste
konjunkturnedgången sedan depressionen på
1930-talet. Även om det värsta nu är över gäller
det att behålla perspektiven. Trots att flera eko-
nomier har studsat upp starkare än vad som
kunde förväntas har världsekonomin i flera av-
seenden ännu inte nått de nivåer som rådde före
krisen.
Den starkaste tillväxtkraften finns även fram-
över i växande ekonomier som Kina, Indien och
Brasilien. Dessa länder kommer att ge ett bety-
dande bidrag till den globala tillväxten även de
kommande åren.
I resten av världen går återhämtningen betydligt
långsammare. Mycket talar för att USA:s åter-
hämtning blir fortsatt svag med historiska mått
mätt. SKL räknar med en BNP-tillväxt i USA på
2,5 procent de närmaste åren. Eftersom USA
fortfarande är världens överlägset största eko-
nomi bådar detta för en relativt måttlig global
konjunkturuppgång.
I Europa plågas många länder av underskotts-
och skuldproblem i finanskrisens spår. När fas-
tighetsmarknaderna kollapsade och konjunktu-
ren dök i länder som Irland och Storbritannien
drabbades banksystemet av enorma kreditförlus-
ter. I andra länder som Grekland, Portugal och
Spanien hade dessutom kraftigt fallande räntor
efter EMU:s bildande drivit på en dramatiskt
ökad skuldsättning såväl hos hushållen som i
staten redan innan den finansiella krisen. Även
om en ny finansiell kris är osannolik finns det
skäl att räkna med en relativt svag återhämtning
i många europeiska länder – Sveriges viktigaste
handelspartners - eftersom den nödvändiga of-
fentliga budgetsaneringen kommer att innebära
en svag efterfrågeutveckling.
Sverige har emellertid, av olika skäl, klarat sig
bättre än många andra länder. En totalt sett lju-
sare internationell bild samt företagens och hus-
hållens positiva förväntningar inför framtiden
gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt
även 2011. BNP beräknas öka med 4,3 procent
samtidigt som sysselsättningen stiger med 1,8
procent. Även 2012 blir BNP-tillväxten hög,
drygt 3 procent. SKL räknar med att invester-
ingar lyfter rejält 2011. Den dåliga tillgången på
krediter under finanskrisens mest kritiska skede
innebar att många investeringar stannade av el-
ler helt uteblev. De svenska företagen ser idag
betydligt ljusare på framtiden. Investeringarna
har under andra halvåret 2010 ökat kraftigt och
beräknas även framöver att växa i snabb takt.
Arbetsgivaravgiften ligger kvar på den relativt
låga nivån 39 procent 2011. 1 procent i lägre
arbetsgivaravgift innebär för kommunsektorn en
kostnadsminskning med ca 2 miljarder kronor.
BNP-utvecklingen beräknas bli: 2011 4,3
procent, 2012 3,3 procent och 2013 3,3 procent.
KPI ökade preliminärt med 1,3 % 2010 och
beräknas öka med 2,3 % 2011 och med 2,2 %
2012.
Den öppna arbetslösheten (i procent av arbets-
kraften) har under 2010 uppgått till 8,4 %. 2011
förväntas arbetslösheten minska till 7,8 % och
2012 är den öppna arbetslösheten 7,5 %.
Sysselsättning i timmar har ökat med 2,0 %
2010, förväntas öka med 1,8 % 2011 samt öka
med 0,7 % 2012.
Kommunernas ekonomi
Tillfälliga tillskott, sänkta sjukförsäkringspre-
mier och förbättrade skatteintäkter gör att kom-
munerna redovisar starka resultat 2010. Att stör-
re delen av tillskotten är tillfälliga medför att
kommunerna måste hålla i pengarna för att inte
tvingas till neddragningar 2011, då intäkter från
skatter och statsbidrag utvecklas svagt. En stor
utmaning för kommunerna kommer att bli att
anpassa kostnaderna inom gymnasieskolan till
avsevärt minskade elevkullar samtidigt som
statsbidrag dras in i samband med den nya gym-
nasiereformen.
12
Kommunerna redovisar mycket starkt resultat
2010. För att mildra effekterna av den ekono-
miska krisen tillfördes kommunerna 11,9 mil-
jarder i extra statsbidrag 2010. Men minskning
av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt
svag skatteunderlagstillväxt medför betydligt
sämre förutsättningar 2011. Ett av skälen till den
höga resultatnivån 2010 är att tillskotten har
aviserats sent i kommunernas budgetprocess och
sjukförsäkringspremierna har sänkts under lö-
pande budgetår. De sena beskeden har begränsat
kommunernas möjligheter att använda medlen
till annat än tillfälliga insatser och förstärkning
av resultatet. Dessutom skapar det pedagogiska
problem i kommunikationen av kommunens
budget och resultat.
I en enkätundersökning som SKL gjort uppger
mer än hälften av kommunerna att de kommer
att genomföra besparingar under 2011. Förutom
generella besparingar på samtliga verksamheter
planeras som exempel neddragningar inom sko-
lan till följd av färre elever.
Skatteunderlagstillväxt 2011– 2014
2011 2012 2013 2014
Summa % * 2,3 4,1 4,1 4,0
Bidrag till förändringen %
Timlön 2,3 2,7 2,9 3,1
Sysselsättning 1,4 0,6 0,5 0,4
Sociala ersättn. -0,1 1,0 1,0 0,9
Övr. inkomster 0,2 0,2 0,2 0,2
Avdrag -1,5 -0,3 -0,5 -0,5
*) Procentuell förändring från föreg. år
Den statliga fastighetsskatten på bostäder
avskaffades år 2008 och ersattes av en kommu-
nal fastighetsavgift. Första året är effekten helt
neutral för såväl staten som varje enskild kom-
mun. Kommande år ska den årliga intäktsför-
ändringen från fastighetsavgiften tillföras re-
spektive kommun. För Norsjös del är årets in-
täkt av fastighetsavgift 5 817 tkr (5 755 tkr år
2009).
För att framgent uppnå god ekonomisk hushållning
krävs av kommunerna bl.a. att:
Fortsätta effektivisera verksamheterna.
Se över det kommunala uppdraget och tydliggö-
ra vad medborgarna kan förvänta sig av sina
skattepengar i sin kommun.
Av regering och riksdag krävs bl.a. att:
Se över och avgränsa uppdraget till kommuner-
na.
Öka långsiktigheten i finansieringen genom att
t.ex. införa indexreglering av generella statsbi-
drag.
Se till att när nya reformer och ambitionshöj-
ningar införs, så går de att finansiera fullt ut.
Befolkning
Befolkningsutvecklingen för Norsjö senaste 6 åren
är en minskning med 179 personer eller i snitt 30
personer/år. Åren 2008 – 2009 var den en måttlig
nedgång med 17 respektive 2 personer. Flykting-
mottagningen som startade 2008 är naturligtvis en
del i detta. 2010 var befolkningsminskningen 57
personer.
Fakta om befolkningen 2010 2009
Medelålder 44,6 år 44,6 år
Andel kvinnor 49,0 % 49,0 %
Andel män 51,0 % 51,0 %
0 – 6 år 7,1 % 6,7 %
7 – 15 år 9,1 % 9,5 %
16 – 18 år 4,7 % 5,1 %
19 – 64 år 54,2 % 53,8 %
65 – 84 år 21,5 % 21,8 %
85 - 3,4 % 3,1 %
Tabellen visar att medelåldern i kommunen
ligger kvar på 44,6 år. 0-6 år samt 19-64 år är de
grupper som ökat mest. Största minskningen är i
grupperna 7-15 år samt 16-18 år. Trycket på
äldreomsorgen borde inte öka i någon större
omfattning medan behovet av förskoleplatser
ökar.
En minskad befolkning innebär för kommunen
minskade skatteintäkter med i genomsnitt ca 50
tkr per person. Samtidigt minskar kommunens
kostnader i form av lägre efterfrågan på service.
Ökad befolkning innebär å andra sidan ökade
skatteintäkter och större möjlighet att upprätt-
hålla servicenivån i kommunens verksamheter.
Befolkningsutveckling
4200
4300
4400
4500
2005 2006 2007 2008 2009 2010
13
Kommunens organisation
KOMMUN-
STYRELSE
KS-STAB
Kommunled-
ningskontor
Social-
nämnd
Social-
förvaltning
Utbildnings-
och kultur-
nämnd
Bygg- och
miljönämnd
Teknisk
förvaltning
Utbildnings-
och kultur-
förvaltning
Bygg- och
miljöenhet 2)
Arbets-
utskott
KOMMUN-
FULLMÄKTIGEC KD FP S V
7 5 2 15 2
Valnämnd
Revision
Företag
Norsjö-
lägenheter AB
100 %
(Ingående i koncernredovisningen. Procentsatsen
anger andel kommunalt ägande)
Trepartens
renhållnings-
nämnd
1)
1)
Ingående
kommuner:
Norsjö, Malå
och Sorsele
2)
Personalen
underställd
kommunlednings.-
kontoret
Kommentarer
Styr-
grupp
Närings-
liv
Överförmyndare
14
Fem år i sammandrag
År 2010 2009 2008 2007 2006
Folkmängd 31/12 4 304 4 361 4 363 4 380 4 437
Kommunal skattesats (kr) 23,15 23,15 23,15 23,15 23,15
Skattesats totalt (kr) 1) 33,65 33,65 33,65 33,65 33,65
Medelskattekraft i förhållande
till riket (%) 86 % 86 % 85 % 87 % 87 %
Årets resultat (Mkr) + 6,5 + 3,0 + 2,7 + 6,1 + 7,2
Soliditet (eget kapital i %
av totala tillgångarna) 76 % 74 % 77 % 78 % 78 %
Balanslikviditet (omsättnings-
tillgångar/kortfristiga skulder) 2,18 1,83 1,88 2,24 2,25
Skuldsättningsgrad (skulder och
avsättningar/eget kapital) 30,9 % 34,4 % 29,3 % 27,9 % 27,5 %
Nettokostnadernas andel av
skatteintäkter och statsbidrag 98 % 100 % 101 % 99 % 97 %
Eget kapital (Mkr) 198,5 192,0 189,0 186,3 180,2
Eget kapital/invånare (kr) 46 117 44 024 43 314 42 536 40 615
Låneskuld (Mkr) 0 0 0 0 0
Nettoinvesteringar (Mkr) 2,8 8,7 25,8 12,2 5,8
Ansvarsförbindelser (Mkr) 87,8 87,3 87,6 73,1 63,4
1) Kyrkoavgift f.n. 1,40 kr redovisas ej i skattesats totalt.
15
Soliditetsutveckling i %
70%
75%
80%
78% 78% 77% 74% 76%
2006 2007 2008 2009 2010
Nettokostnadernas andel av
skatteintäkterna i %
90
100
110
97 99 101 100 98
2006 2007 2008 2009 2010
Årets resultat
0
5
10
7,2 6,1 2,7 3,0 6,5
2006 2007 2008 2009 2010
Eget kapital
170
180
190
200
180 186 189 192 198
2006 2007 2008 2009 2010
Finansiell analys och framtidsbedömning
Årets resultat
Norsjö kommun redovisar ett positivt resultat på
6,5 Mkr. Mot budget är det en resultatförbätt-
ring med 7,3 Mkr då årsbudgeten efter
tilläggsanslag och ombudgeteringar från 2009
uppgick till 793 tkr i underskott. Nämndernas
verksamhet redovisar ett samlat resultat på 5,7
Mkr bättre än budget. Kommunfullmäktige och
kommunstyrelsen inkl teknisk verksamhet redo-
visar överskott med 0,8 Mkr, utbildnings- och
kulturnämnden överskott med 2,9 Mkr, bygg-
och miljönämnden överskott med 0,1 Mkr och
socialnämnden redovisar överskott med 1,9
Mkr. I nämndernas resultat ingår att sjukförsäk-
ringspremierna år 2010 sänkts med 0,7 Mkr.
Skatteintäkter och bidrag visar överskott mot
budget med 3,9 Mkr. Extra statsbidrag p.g.a.
rådande lågkonjunktur är förklaring till över-
skottet. Finansnettot blev som budget överskott
med 1,5 Mkr. Pensionskostnader m.m. blev 2,1
Mkr högre än budget, lägre arbetsgivaravgift för
födda 1984 och senare har gett ett plus för
kommunen med 0,2 Mkr och kapitalkostnader
ett minus med 0,4 Mkr. Balanskravet har även
2010 uppnåtts med god marginal. Resultatut-
vecklingen de senaste fem åren framgår av ned-
anstående diagram.
Utvecklingen av det egna kapitalet åren 2006 –
2010 framgår av följande diagram. Egna kapita-
let visar skillnaden mellan tillgångar och skulder
och avsättningar.
Koncernen
Verksamheten i kommunen bedrivs både i
förvaltnings- och bolagsform. Koncernen Nor-
sjö kommun består av, förutom kommunen, det
helägda bolaget Norsjölägenheter AB. Bolaget
redovisar ett plusresultat på 142 tkr, en klar för-
bättring mot föregående års resultat + 8 tkr.
Räntekostnaderna har gått ner rejält vilket bi-
dragit till resultatförbättringen. Sammanställd
resultat- och balansräkning se sid. 59 – 60.
Soliditeten
Soliditeten är ett mått på kommunens ekono-
miska styrka på lång sikt. Den visar hur stor an-
del av kommunens tillgångar som finansierats
med eget kapital. De faktorer som påverkar so-
liditeten är resultatutvecklingen och tillgångar-
nas förändring. Soliditeten har under året stigit
med två procent till 76 %. Tar man hänsyn till
de pensionsförpliktelser, som redovisas som an-
svarsförbindelse, minskar soliditeten till 30 %
vilket är 4 % högre än föregående år. Soliditets-
utvecklingen framgår av nedanstående diagram.
Nettokostnader och skatteintäkter
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna
visar hur stor del av skatteintäkter och bidrag
som går åt till den löpande verksamheten. Under
2010 minskade nettokostnaderna med 0,3 %
medan skatteintäkter och bidrag ökade med 2,1
%. För 2010 uppgår kvoten till 98 %. Om man
lägger till kommunens finansnetto till skattein-
täkterna förändras situationen något. Nettokost-
nadernas andel av skatteintäkter inklusive fi-
nansnetto uppgår då till 97 %. Diagram nedan
visar utveckling över ett antal år.
Finansnetto, likviditet, upplåning
Kommunens finansiella intäkter minus finansi-
ella kostnader kallas finansnetto. För 2010 upp-
går finansnettot till +1,5 Mkr. De finansiella in-
täkterna uppgår till 1,7 Mkr och avser avkast-
16
ning från likvida medel. De finansiella kostna-
derna uppgår till 0,2 Mkr och består av ränta på
pensionsförpliktelser samt bankkostnader. Lik-
viditeten har under året ökat med 5,8 Mkr till
95,3 Mkr. Av beloppet utgör 1,5 Mkr förvaltade
bygdeavgiftsmedel.
Upplysning om pensionsförpliktel-ser och pensionsmedel
Nedan följer en samlad bild av kommunens
pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Som
en följd av blandmodellen redovisar kommuner
sina pensionsförpliktelser dels som avsättning i
balansräkningen, dels som ansvarsförbindelse.
Kommunens åtagande för pensioner intjänade
före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.
2010-12-31 2009-12-31
Avsättningar inkl. löne-
skatt för pensioner och
liknande förpliktelser: 2 046 tkr 1 090 tkr
Ansvarsförbindelser –
Pensionsförpliktelser
inkl. löneskatt som inte
upptagits bland avsätt-
ningar: 121 598 tkr 126 007 tkr
Medel för pensionsförpliktelser finns ej placera-
de på särskilt konto utan finns dels tillgängliga i
kommunens likvida medel, dels återlånade i
verksamheten.
Investeringsverksamhet
Årets nettoinvesteringar uppgår till 2,8 Mkr och
har finansierats helt med egna medel. De största
posterna är ”Godsterminal Bastuträsk” 0,5 Mkr,
”Köksutrustning Vinkelbokök” 0,4 Mkr och
”Akutintag hälsocentralen” 0,4 Mkr. I övrigt har
investeringar framförallt skett i gator och led-
ningsnät, byte av två servicebilar, inköp av
möbler och övriga inventarier.
Borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser
Förutom tidigare redovisade pensionsförpliktel-
ser har kommunen relativt stora borgensåtagan-
den. Dessa uppgår vid årsskiftet till 87,8 Mkr.
Under året har inga infrianden av borgensåta-
ganden skett. Åtagandena mot kommunens eget
bostadsbolag uppgår till 77,3 Mkr och betraktas
för närvarande som ingen risk. Till medborgar-
hus- och folketshusföreningar har kommunen
åtagande på 8,9 Mkr.
Framtiden
Höga intäktsökningar 2010 åtföljs av mycket
begränsade resursförstärkningar 2011 för kom-
munsektorn. För att klara pris- och löneökningar
2011 behövs en resursförstärkning till kommu-
nerna med drygt 10 miljarder, att jämföra med
intäkterna som endast ökar med cirka 4 miljar-
der. Detta innebär lägre resultat alternativt att
effektiviseringar genomförs. Det starka resulta-
tet 2010 ger dock många kommuner en välbe-
hövlig marginal inför 2011 och skapar möjlighe-
ter att bättre kunna bedriva verksamheten med
bibehållen kvalitet och ambition.
Kommunerna har många utmaningar framöver.
Behoven och resurserna skiftar snabbt, beroende
på storleken på barnkullar, befolkningens flytt-
mönster, regelförändringar, reformer och kon-
junkturläge. Att kommunal verksamhet har för-
ändringar är mer regel än undantag. Utmaningen
är att anpassa verksamheten efter skiftningarna.
Norsjö har från 1 januari 2011 ny politisk
organisation och ny kontorsorganisation. Efter-
som beslutet bl.a. innebär mindre antal nämnder
och en starkare kommunstyrelse med fler utskott
är utmaningen att komma ifrån ”stuprörstänkan-
det” och i stället se till hela kommunens bästa i
alla avseenden. Samarbetet inom Trekom Norr
har fått till följd ett antal nya gemensamma
nämnder som startats 1 januari 2011 och ambi-
tionen är att samarbetet utökas framöver.
Känslighetsanalys
Nedanstående bild visar hur en förändring av
nedanstående faktorer påverkar Norsjö kommun:
Ränta +/-1 % +/- 0,8 Mkr
Löneökningar 1 % + 2,1 Mkr
Bruttokostnader +/- 1 % +/- 3,1 Mkr
Statsbidrag +/- 1 % +/- 0,8 Mkr
Skattesats +/- 25 öre +/- 1,8 Mkr
Befolkning +/- 10 pers. +/- 0,5 Mkr
Den största och mest betydelsefulla orosfaktorn
är skatteutveckling och statsbidrag som i första
hand är beroende av konjunktur och befolk-
ningsutveckling. Alltfler åldringar kräver ökade
resurser och ett visst eftersatt underhåll av
byggnader och anläggningar kommer att kräva
ökade resurser framöver. Av vikt är att kommu-
nen kan behålla sin befolkning och att en ut-
flyttning hejdas trots ökning av arbetslösheten
främst för ungdomar. Detta påverkar i högsta
grad de kommande skatte- och bidragsintäkter-
na. Med ovan redovisade förhållanden är det
viktigt att inte verksamhetskostnaderna tillåts
”skena” iväg utan anpassas till förändringen av
kommunens intäkter. Detta behövs för att vi
även i fortsättningen ska klara balanskravet.
Kenneth Holmgren
Ekonomichef
17
Driftsredovisning 2010 (tkr) Avvikelse: + = överskott
– = undeskott
Budget Utfall Budget Bokslut 2010
2009 2009 2010
Redovisning per verksam-hetsblock Netto Netto Netto Kostnad Intäkt Netto Avvikelse
1. Politisk verksamhet 4 127 3 672 4 329 5 197 1 122 4 075 254
2. Infrastruktur, skydd m m 14 541 13 977 13 857 23 807 8 761 15 046 -1 189
3. Fritid och kultur 14 144 13 677 14 311 15 318 1 420 13 898 413
4. Pedagogisk verksamhet 96 134 95 435 97 242 103 836 9 310 94 526 2 716
5. Vård och omsorg 90 864 92 881 94 750 115 064 22 502 92 562 2 188
6. Särskilt riktade insatser 1 676 1 059 1 748 31 394 30 359 1 035 713
7. Affärsverksamhet 3 782 3 138 1 184 21 591 19 554 2 037 -853
8. Gemensamma verksamheter 18 601 19 542 17 712 61 511 45 303 16 208 1 504
Summa verksamhet 243 869 243 381 245 133 377 718 138 331 239 387 5 746
Redovisning per nämnd
Kommunfullmäktige 1 405 1 253 1 285 2 312 1 126 1 186 99
Kommunstyrelsen 46 750 45 396 43 083 145 927 103 542 42 385 698
Bygg- och miljönämnden 2 097 2 020 1 840 3 086 1 389 1 697 143
Utbildnings- och kulturnämnden 103 368 102 454 104 780 111 614 9 754 101 860 2 920
Socialnämnden 90 249 92 258 94 145 114 779 22 520 92 259 1 886
Summa verksamhet 243 869 243 381 245 133 377 718 138 331 239 387 5 746
Finansiering
Skatter och bidrag -240 410 -236 702 -237 705 0 241 579 -241 579 3 874
Finansiella intäkter/kostnader -3 300 -3 649 -1 500 181 1 742 -1 561 61
Övriga intäkter/kostnader -3 470 -6 038 -5 135 3 438 6 185 -2 747 -2 388
Årets resultat 3 311 + 3 008 -793 381 337 387 837 + 6 500 7 293
Av resultaträkningens finansiella kostnader 181 tkr ingår 11 tkr i verksamheternas kostnader.
Av årets resultat (överskott med 6 500 tkr) har 1 500 tkr ombudgeterats till 2011.
Driftsredovisningen visar att enligt redovisning per verksamhetsblock har samtliga block, frånsett infrastruktur, skydd
m m -1 189 tkr och affärsverksamhet -853 tkr, klarat sina åtaganden inom den budgetram som fastställts av fullmäkti-
ge. Enligt redovisning per nämnd är det överskott hos samtliga nämnder. Totalt har driften enligt driftsredovisningen
lämnat överskott med 5,7 Mkr.
18
Investeringsredovisning 2010 (tkr) Avvikelse: + = överskott
– = undeskott
Redovisning per verksam-hetsblock
Budget 2009
Utfall 2009
Budget 2010
Utfall 2010
Varav pågående
investering
Avvikelse netto
Politisk verksamhet 71 48 119 0 0 0
Infrastruktur, skydd mm 2 309 1 062 3 371 257 257 5 604
Fritid och kultur 200 51 251 128 0 0
Pedagogisk verksamhet 713 618 1 331 552 51 171
Vård och omsorg 748 520 1 268 159 0 117
Särskilt riktade insatser 0 0 0 0 0 0
Affärsverksamhet 1 470 1 281 2 751 632 7 2 583
Gemensamma verksamheter 8 366 5 089 13 455 1 047 270 5 250
Totalt 13 877 8 669 22 546 2 775 585 13 725
Redovisning per styrel-se/nämnd
Kommunstyrelsen 12 345 7 489 19 834 2 115 585 13 486
Bygg- och miljönämnden 7 6 13 0 0 0
Utbildnings- och kulturnämnden 770 648 1 418 502 0 171
Socialnämnden 755 526 1 281 158 0 68
Totalt 13 877 8 669 22 546 2 775 585 13 725
Varav färdigställda fleråriga investeringar 2010
Total budget
Redovisat tidigare år
Redovisat 2010
Redovisat totalt
Avvikelse jämfört
med plan
Akutintag vårdcentralen 670 378 357 735 -65
Dokumenthanteringssystem 300 300 0 300 0
Noret utgrävning Sörbyvägen 250 226 22 248 2
Varav pågående fleråriga investeringar 2010-12-31
Total budget
Redovisat tidigare år
Redovisat 2010
Redovisat totalt
Prognos totalt
Avvikelse jämfört
med plan
IT-nät "Fyran" 2 500 2 083 -201 1 882 1 882 618
Ombyggn Sörbyv/dagvattenledn 500 437 7 444 500 0
Skyltning Norsjö samhälle 339 0 77 77 339 0
Tillgänglighetsanpassn lokaler 207 0 5 5 207 0
Fastighetsanpassn reservkraft 70 0 14 14 70 0
Ombyggnad kök 2000 0 174 174 2000 0
Fritidshemslokaler 50 0 51 51 51 -1
Terminal Bastuträsk 4 615 0 458 458 4615 0
Anledningen till att investeringarna 2009, 2 775 tkr, är 13 725 tkr lägre än budgeterade investeringar inkl.
ombudgeteringar och tilläggsanslag, är att investeringar senarelagts av olika anledningar men också att teknisk
verksamhet har haft anställningen som fastighetsingenjör obesatt från nov. 2009 till april 2010. Huvuddelen av
kvarstående investeringar beräknas att genomföras 2011.
19
Väsentliga personalförhållanden Som centralt politiskt organ har kommunstyrel-
sen det samlade arbetsgivaransvaret i kommu-
nen. Det övergripande målet med kommunens
personalpolitik är att kommunen ska vara en at-
traktiv arbetsgivare som på kort och lång sikt
kan klara personalförsörjningen.
Viktiga arbetsområden som personalenheten
arbetar med är bland annat att arbeta fram un-
derlag för strategiska personalpolitiska beslut,
förhandlingar med fackliga organisationer, jäm-
ställdhet, arbetsmiljö, friskvård, löneadministra-
tion, förvaltningsövergripande utbildningar,
pensionsfrågor samt olika arbetsmarknadsåtgär-
der. Under 2010 har delar av personalenheten
deltagit i översynen av ny kontorsorganisation
samt rekrytering av ny kommunchef och övriga
verksamhetschefer.
Året som gått
Arbetet sker inom många områden och inrikt-
ning kan förändras över tid. Verksamhetsområ-
den som har varit mer aktuella under 2010 är:
Åstadkomma en effektiv och rationell or-
ganisation inom personalenheten som sva-
rar upp mot det nya löne- och PA-
systemets möjligheter.
Sjösätta arbetsgivarportalen på intranät.
Strukturera/samordna arbetet med olika
arbetsmarknadsåtgärder .
Bygga upp en praktikbank för mottagande
av praktikanter i kommunen.
Bygga upp och genomföra en handledarut-
bildning.
Bygga upp rutiner kring introduktion av
nya medarbetare.
En ny jämställdhetsplan har utarbetats och
antagits.
Revidering av kommunens samverkansav-
tal.
Genomförande av medarbetarenkät 2010.
Biträtt socialförvaltningen angående ned-
läggningen av bemanningsenheten.
Hantering av personalfrågor i samband
med gemensam Bygg och Miljönämnd
med Malå kommun som arbetsgivare.
Översyn av nya arvodesbestämmelser för
förtroendemän.
Under 2010 har friskvårdsgruppen fortsatt sitt
långsiktiga arbete. Antalet aktivt motionerande
inom kommunen har under 2010 varit cirka
36 % (40 % året före). Friskvårdsgruppens mål-
sättning är att 60 % av kommunens medarbetare
ska delta i någon form av de friskvårdsaktivite-
ter som erbjuds och/eller motionera på egen
hand.
Personalenhetens verksamhet styrs även av de
krav som rådande konjunkturläge ställer. Under
2010 har Norsjö kommun fortsatt hög arbetslös-
het, både när det gäller äldre arbetskraft och
ungdomar i åldersgruppen 18-24 år. Detta har
inneburit att personalenheten under 2010 gjort
insatser för att utveckla arbetet med arbetsmark-
nadsfrågor.
De arbetsmarknadsåtgärder som har varit igång
under 2010 framgår nedan.
Åtgärd Ärenden
Arbetsmarknadsprogram 2010 65
Offentligt skyddat arbete (OSA) 1
Nystartsjobb 5
Trygghetsanställning 1
Lönebidrag 1
Merkostnadsersättning/Jobbgaranti 1
Anordningsbidrag/Jobbgaranti 1
Stöd till personligt biträde 2
LYFT 50
Utvecklingsanställning 1
Feriepraktik 105
Sommarlovsentreprenör 4
Åttorna i vården 10
Antal anställda och personal-kostnader
2010-11-01 hade kommunen 496 (489) tillsvi-
dareanställda personer (inkl deltidsbrandmän)
och 62 (71) visstidsanställda. Totalt 558 (560)
personer. Föregående år anges inom parentes.
Personalkostnaderna, som uppgår till 206 (204)
Mkr utgör en betydande del av kommunens to-
tala kostnader. Av detta utgör 59 (56,9) Mkr ar-
betsgivaravgifter och pensionskostnader.
Norsjö kommun har inga pensionsutfästelser
(fallskärmar) till någon anställd utöver de av-
talsreglerade pensionerna. För kommunens hel-
och deltidssysselsatta förtroendevalda utgår
pensionsförmåner enligt normalreglementet
fastställt av kommunfullmäktige 2002-12-17.
20
Kalkylerade pensionsavgångar
Kategori Inom 5 år Inom 10 år
Personal inom vård
och omsorg 34 78
Dagbarnvårdare 0 2
Barnskötare 1 4
Förskollärare 1 10
Vårdbiträden, under-
sköterskor, vårdare 30 55
Sjuksköterskor 1 3
Övrig vårdpersonal 1 4
Personal inom utbildning
och fritid 9 19
Lärare 8 17
Övrig skolpersonal 1 2
Personal inom teknik 12 24
Ekonomi- och skolmåltid 5 8
Städpersonal 2 4
Kommunalarbetare 4 10
Brandpersonal 1 2
Övrig personal inom teknik 0 0
Personal inom adm. 17 29
Chefer 6 7
Handläggare 4 8
Kontorspersonal 7 14
72 150
Antal tillsvidareanställda personer som blir 65
år inom en tioårsperiod uppgår till 150 (144)
personer, vilket utgör cirka 30 (29) % av kom-
munens totala antal tillsvidareanställda.
Frånvaro
Av den totala arbetstiden utgör 21,0 (21,8) %
frånvaro av olika slag enligt diagrammet nedan.
De vanligaste frånvaroorsakerna är semester och
föräldraledighet.
Semester 10,0% Sjukdom 3,3%
Övrig tjänstledighet
2,2%
Föräldraledighet 4,9%
Kompledighet 0,6%
Arbetad tid 79,0%
Frånvaroorsak i % av den totala arbetstiden 2010
Siffrorna gäller total arbetad tid inom kommunen, d.v.s. timvikarier såväl som fast tillsvidareanställd personal. Siffrorna
bygger på perioden 2010-01-01--2010-12-31.
Uttag av semester har under åren legat relativt
konstant. Frånvaroorsaken sjukdom ökade från
1996 fram till 2003 konstant sin andel av den
totala arbetstiden. År 2003 var siffran 9,3 %.
Fr.o.m. 2004 och framåt har sjukfrånvaron
minskat. Under 2007 hade vi dock en marginell
ökning från 6,1 till 6,5 %. Mellan åren 2009 och
2010 minskade sjukfrånvaron från 4,2 % till 3,3
%. Frånvaroorsaken föräldraledighet har under
perioden 1998 – 2002 varit under 4 %, men är
nu 4,9 (4,7) %. Övriga tjänstledigheter har under
perioden 1996 – 2002 pendlat kring 3 % men
steg markant 2003 till 6,7 %. Värdet år 2010 är
2,2 (2,0) %.
Frånvarons andel av total arbetad tid ökade
stadigt mellan åren 1996 – 2003. 1996 var den
arbetade tiden 75,6 % av total arbetad tid. 2003
var siffran nere i 68,3 %. Värdet för 2010 är 79
(78,2) %, vilket visar att frånvaron har minskat
bland personalen och att 2010 års nivå är betyd-
ligt högre än 1996 års nivå.
Kön- och åldersfördelning
Av kommunens 496 (489) tillsvidareanställda
utgör kvinnorna 79 (81) %. De flesta av dessa
392 (397) kvinnliga arbetstagare arbetar inom
vård och omsorg samt inom skola och barnom-
sorg.
Medelåldern bland kommunens tillsvidarean-
ställda kvinnor är i år 48 (46,1) år. För kommu-
nens tillsvidareanställda män är medelåldern 47
(46,7) år. Medelåldern för samtliga tillsvidare-
anställda uppgår till 48 (46,2) år
21
Arbetsmiljö
Enligt kommunens arbetsmiljöhandbok ska en
redovisning ske på årsbasis när det gäller an-
mälda arbetsskador, beviljade icke tidsbegrän-
sade sjukersättningar samt personalomsättning.
Anmälda arbetsskador:
Socialförvaltningen 9 st
Utbildning och kulturförvaltningen 2 st
Teknisk verksamhet 2 st
Anmälda arbetsskador fördelar sig på följande
orsaker:
Den skadade föll: 8
Skadad av fallande/flygande föremål (ej egen
hantering) 1
Fysisk överbelastning: 3
Fordonsolycka eller påkörd: 1
Beviljade icke tidsbegränsad sjukersätt-ning
En person har erhållit icke tidsbegränsad sjuker-
sättning under 2010.
Personalrörlighet
Definition av personalrörlighet är då personal
anställs eller slutar sin anställning (räknat på
tillsvidareanställda och visstidsanställningar)
I förhållande till antalet tillsvidareanställd och
visstidsanställd personal har Norsjö kommun en
personalrörlighet på cirka 34 (29) %.
Redovisning av sjukfrånvaron
Obligatorisk redovisning enligt indikatorer: Redovisningen skall, enligt Sveriges kommuner och landstings
cirkulär 2003:96, omfatta följande sju indikatorer (nyckeltal).
Indikator (nyckeltal) I förhållande till 2010 2009
1 Total sjukfrånvarotid Sammanlagd ordinarie arbetstid 3,3 % 4,2 %
2 Summa tid med långtidssjukfrånvaro,
d v s sjuktillfällen med 60 dagar eller
mer
Total sjukfrånvarotid
35,5 % 39,5 %
3 Summa sjukfrånvarotid för kvinnor Sammanlagd ordinarie arbetstid för
kvinnor 3,5 % 4,5 %
4 Summa sjukfrånvarotid för män Sammanlagd ordinarie arbetstid för män 2,6 % 3,1 %
5 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen
29 år eller yngre
Sammanlagd ordinarie arbetstid i ålders-
gruppen 29 år eller yngre 1,6 % 2,8 %
6 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen
30-49 år
Sammanlagd ordinarie arbetstid i ålders-
gruppen 30-49 år 3,1 % 4,2 %
7 Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen
50 år eller äldre
Sammanlagd ordinarie arbetstid i ålders-
gruppen 50 år eller äldre 4,1 % 4,8 %
Sjukfrånvaron enligt ovan, per personalkategorier (enligt huvudindelningen)
%
Förskola
Vård/omsorg Skola Fritid/kultur Teknik Adm Övriga
(brandmän)
1 4,0 3,3 1,5 1,2 2,3 4,9 4,6
2 58,9 30,0 2,8 0,0 15,5 49,8 11,0
3 4,0 3,5 1,7 1,2 3,0 5,0 5,8
4 0,0 1,6 1,1 1,1 1,6 4,7 3,3
5 1,6 1,0 2,2 0,2 0,0 1,9 5,8
6 2,9 3,4 1,6 1,6 4,2 3,4 5,3
7 5,9 4,1 1,3 2,8 1,3 6,1 2,6
22
Viktiga förhållanden
Förhållanden viktiga för bedöm-ning av ekonomin
Kommunstyrelsen:
Finansieringen för att starta byggandet av
godsterminalen i Bastuträsk blev klar under hös-
ten. Kommunen har i form av investeringspro-
jekt beviljat 4,6 Mkr varav 0,5 Mkr upparbetats.
Inom ramen för IT-infrastrukturprojektet Fyran
pågår arbete med kvalitetshöjningar av nät och
utbyggnad av nät till delar av kommunen, som
idag saknar bra infrastruktur. Projekttiden för-
längdes t.o.m. 2010-12-31. Lösningar för ut-
byggnad av nät i de delar av kommunen som
saknar bra nät har inte hittats förutom för Båt-
fors, som kommer att anslutas mot Skellefteå
Krafts fibernät.
Ansökan om bidrag till energieffektivisering är
beviljad för fem år, total bidragssumma är 1,4
Mkr. Norsjö kommun har tillsammans med
Malå kommun anlitat konsultföretaget Apoidea
för att ta fram en handlingsplan för projektet.
Bygg- och miljönämnden:
Överskott för bygg- och miljönämnden beror
bl.a. på att intäkter för miljöavgifter blivit högre
än budget. Sammanslagningen i gemensam
nämnd och förvaltning med Malå kommun har
medfört en rad kostnader som inte fanns plane-
rade i budget .
Utbildnings- och kulturnämnden:
Gymnasieskolan har för andra året i rad inte nått
rekryteringsmålet att 40 % av avgående årskurs
ska välja Norsjö Gymnasium. Frågan är om må-
let är för högt ställt. 26 elever påbörjade studier
på Norsjö gymnasium vilket är åtta elever färre
än förra läsåret. Arbetet med att finna utbild-
ningsvägar inför Gymnasiereformen 2011 upp-
tar just nu planeringsresurser och fortbildnings-
insatser.
Socialnämnden:
Strukturförändringen inom äldreomsorgen med
bl.a. nedläggning av särskilda boenden har gett
som resultat att kostnaderna hållits tillbaka. Un-
der samma tid har emellertid handikappomsor-
gen haft en utveckling med kraftig ökning av
antalet ärenden med krav på utökade resurser.
Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under året
Kommunstyrelsen:
En extra satsning görs för att förbättra kommu-
nens mottagande av personer i olika arbets-
marknadsprogram.
Jämställdhetsprojektet ”Mer kvinnor i basen”
startades under sommaren och har uppmärk-
sammats både i media och på ministernivå.
Utbildnings- och kulturnämnden:
Anpassning av verksamheter efter det sjunkande
elevunderlaget fortgår. Från och med hösten
2010 har Norsjö kommun endast en byskola
(Bastuträsk) kvar, sedan nedläggningen av Nor-
sjövallens skola verkställts.
Skriftliga omdömen har införts som en del i
elevernas individuella utvecklingsplan. Det
kommer att ge rektor och personal ett tydligt
instrument för att tidigt kunna informera sig om
hur måluppfyllelsen ser ut för den enskilda ele-
ven.
Socialnämnden:
Alla förändringar och besparingar i 2010 års
budget har genomförts. Bl.a. avveckling av be-
manningsenheten, kraftiga besparingar inom
medicinska enheten och det administrativa stö-
det som delvis har flyttat ut till äldreboendena.
Förväntad utveckling
Kommunstyrelsen:
Förberedande planering har initierats i syfte att
bättre kunna tillgodose framtida markbehov för
industriändamål.
Den ekonomiska krisen kommer enligt fram-
ställda prognoser att på ett påtagligt sätt påverka
kommunens skatteintäkter även under de när-
maste åren. För framtiden är det viktigt att arbe-
tet med omställningar sker där behoven ändras
och att kommunen säkerställer en så kvalitativ
och effektiv verksamhet som möjligt med till-
gängliga resurser.
Utbildnings- och kulturnämnden:
Ny skollag och läroplan kommer att gälla från
2011-07-01 och gymnasiereformen GY2011 har
presenterats. Detta innebär att en del långsiktiga
strategiska beslut måste fattas, implementering
av ny skollag och läroplan ska göras och att an-
passning till GY 2011 verkställs.
Socialnämnden:
Diskussioner och överläggningar om ett kom-
munalt övertagande av hemsjukvården har förts
bland annat i Västerbottens län. Kartläggning
har genomförts och diskussioner har förts om
nivå på skatteväxling. Regeringen har gett en
nationell samordnare i uppdrag att stödja lands-
ting och kommuner i processen att föra över an-
svaret för hemsjukvården från landstinget till
kommunerna. Uppdraget ska redovisas den 30
juni 2011.
23
MODELLBESKRIVNING
GrGu
Rö
Vision
Givet vårt uppdrag svarar visionen på vart vi vill föra kommunen. Tidsperspektivet är 10-15
år. Visionen definieras endast på kommunövergripande nivå men är lika gällande för hela
kommunen.
Övergripande mål
Nämndernas övergripande mål för verksamheten.
Framgångsfaktorer
Det vi ska ha fokus på för att nå målen.
Delmål/mått (balanserade styrkort)
Målen reglerar vilken inriktning verksamheten ska ha inom aktuella perspektiv. Målen ska
mätas genom de mått som tagits fram. I samband med framtagning av styrkort har handlings-
plan/aktiviteter som stödjer delmålen utarbetats.
Perspektiv
Samtliga styrkort omfattar mål inom tre olika perspektiv. Perspektiven ses som organisatio-
nens värdeskapare.
Medborgare/kund
Medarbetare
Ekonomi
Visualisering
För att visualisera graden av måluppfyllelse används färger inom respektive perspektiv.
Grön färg (Gr) betyder att verksamheten i stort uppnår målen.
Gul färg (Gu) betyder att verksamheten delvis uppnår målen.
Röd färg (Rö) signalerar om att verksamheten inte uppnår målen.
Måluppfyllelse har bedömts på årsbasis, dvs. vilken grad av
måluppfyllelse som verksamheten bedöms nå under inne-
varande år.
Cirkeldiagram används för att visualisera måluppfyllelsen inom
varje perspektiv.
Trendpilar används för att visualisera åt vilket håll måluppfyllelsen pekar.
24
Nämnd: Kommunstyrelse (allmän verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Gu Gu Gu
Gr Gu Gu
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gr Gu Gr
Gr Gr Gr
Rö Gr Gr
Nämndsrapportens inledande del bygger på verksamhetens delmål och måluppfyllelse per
perspektiv samt övriga kommentarer
Måluppfyllelse
Övergripande mål Måluppfyllelse och trend
Medborgare Medarbetare Ekonomi
1. Vara en attraktiv och företagsam kom-
mun, som med god livsmiljö får invånar-
na att vilja bo kvar, ökar sin befolkning,
skapar nya arbetstillfällen och minskar
arbetslösheten
2. Förbättra företagsklimatet
3. Öka samarbetet/samverkan med andra
offentliga aktörer
4. God ekonomisk hushållning
5. Vara en attraktiv arbetsgivare och trygga
personalförsörjningen genom ett gott le-
darskap, ökad arbetstillfredsställelse och
förbättrad hälsa
6. Upprätthålla och utveckla en målinriktad
och effektiv kommunal beslutsordning
och organisation
7. Öka flyktingmottagandet och skapa en
bra modell för integration.
Medborgare Medarbetare Ekonomi
April 2010 Gul Grön Grön
Augusti 2010 Gul Gul Grön
Helår 2010 Gul Gul Grön Ekonomi
Med-
borgare/
kund
Med-
arbetare
25
Nämnd: Kommunstyrelse (allmän verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Framgångsfaktorer
- Ge förutsättningar för ett bra företagsklimat (2)
- Förverkliga fler kommunala samverkansprojekt samt pröva nya typer av
samverkansformer (3)
- Stark ekonomi och effektivt resursutnyttjande (4)
- Fortlöpande kompetensutveckla kommunens politiker och anställda (5)
- Öka deltagandet i kommunens friskvårdssatsningar (5)
- Fullt ut införa individuell lönesättning (6)
- Handha kommunens informationsverksamhet på ett samlat och utåtriktat sätt (6)
- Ökat engagemang och förståelse för ett mångkulturellt samhälle (7)
Kommentar
Utvecklingstendenser
Konjunkturläget har förbättrats under 2010 efter
den kraftiga nedgången som påbörjades sista
kvartalet 2008 och pågick under 2009. Ung-
domsarbetslösheten är fortfarande mycket hög.
Med anledning av lågkonjunkturen hade skatte-
prognosen för 2010 försämrats med 10 Mkr när
budgeten fastställdes. Dock har staten för detta
år lämnat ett extra statsbidrag på 5,5 Mkr.
Kommunfullmäktige fastställde 2009-12-08 en
ny politisk organisation. Beslutet innebär bl.a.
en vitalisering av fullmäktige, mindre antal
nämnder och en starkare kommunstyrelse med
fler utskott. Fullmäktige tog också ett tilläggs-
beslut om att utreda förutsättningarna för att
med en annan kommun bilda en gemensam
bygg- och miljönämnd. Under årets första må-
nader inledde kommunen samtal med Malå
kommun om att bilda en gemensam nämnd för
området bygg, miljö och räddningstjänst.
Nämndens arbete påbörjades den 1 januari
2011.
Den utredningsorganisation, som tillsattes för att
skapa en till den nya politiska organisationen
anpassad kontorsorganisation, slutförde sitt ar-
bete under hösten. Enligt fastställd tidplan an-
togs den nya tjänstemannaorganisationen av
fullmäktige 2010-10-19.
Kommunens befolkningstal uppgick per den
sista december till 4 304 personer vilket är 57
personer färre än vid det förra årsskiftet.
Kommunen har under året fortsatt att ta emot
ensamkommande asylsökande barn, kvotflyk-
tingfamiljer och övriga flyktingar med uppe-
hållstillstånd. Vid årets slut fanns det 89 flyk-
tingar med uppehållstillstånd i kommunen.
Det finns ett behov att ta fram en modell för all
inflyttning. Den utarbetade NYMF-modellen för
flyktingmottagandet och erfarenheter från pro-
jekt Inland kommer att ligga till grund för denna
modell. På grund av organisationsförändringar
inom kommunförvaltningen har arbetet inte
kunnat slutföras.
Kommunledningskontoret har utarbetat ett
förslag till introduktionsplan. Det introduk-
tionsmaterial som är kopplat till planen ska re-
videras.
Dokumenthanteringsprojektet påbörjar internut-
bildning första kvartalet 2011.
Web-sidan är under uppbyggnad i en ny struktur
med fokus på tillgänglighet och utifrån medbor-
garnas perspektiv. Den nya webben kan behöva
en utökning av webb-redaktörer för att snabbt
och effektivt hålla webb-informationen aktuell.
Sociala medier och information kring detta ökar
i omfång. Förändringar i kommunikationstren-
der söker sig in i offentlig verksamhet, vilket
kan göra plattformen bred.
Gemensam service etableras som en del av den
nya kontorsorganisationen och primärt fokus
blir att hitta samarbetsformer för en förbättrad
service.
Viktiga händelser
Finansieringen för att starta byggandet av
godsterminalen i Bastuträsk blev klar under hös-
ten.
I syfte att öka den samlade informationen till
företagen skriver utvecklingsenheten månads-
brev som distribueras via mail. Informationen
finns även tillgänglig på hemsidan.
Flyktingprojektet Inland startade i januari.
Jämställdhetsprojektet "Mer kvinnor i basen"
26
Nämnd: Kommunstyrelse (allmän verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
och "Litterärturismprojektet i Torgny Lindgrens
fotspår" startade under sommaren.
Arbetet med en arbetsgivarportal är i stort sett
färdigställt.
Översyn och revidering av kommunens samver-
kansavtal har skett i samverkan med de fackliga
organisationerna. Förhandlingar och utbildning
återstår.
En extra satsning pågår för att förbättra kom-
munens mottagande av personer i olika arbets-
marknadsprogram. En inventering av praktik-
platser och en handledarutbildning har genom-
förts.
Kommunstyrelsen har beslutat att utse Skellef-
teå Kraft till leverantör av växeltjänster. Instal-
lationen påbörjas under våren 2011.
Kommunens översiktsplan antogs av kommun-
fullmäktige i december.
Ny politiker- och tjänstemannaorganisation har
medfört en stegrande arbetsbelastning inom
kansli-, personal- och ekonomienhet.
Nytt räddningsindex har utarbetats tillsammans
med SOS Alarm. Det hjälper larmoperatören att
anpassa vilka resurser som ska larmas beroende
på typ av händelse.
Två brandmän har internutbildats i systematiskt
brandskyddsarbete och tre brandmän har gått
kompetensutbildning vid Sandöskolan.
Avtalet med Skellefteå kommun om räddnings-
samverkan upphörde vid årsskiftet 2010/2011.
Samarbete sker nu med Malå kommun.
Målen
1. Vara en attraktiv och företagsam kommun,
som med god livsmiljö får invånarna att vilja bo
kvar, ökar sin befolkning, skapar nya arbetstill-
fällen och minskar arbetslösheten
Projektverksamheten har varit omfattande det
senaste året och en rad åtgärder har vidtagits för
att medvetandegöra värdet av dessa. Flera pro-
jekt bedrivs med medel där kommunen inte har
medfinansierat något.
Inom ramen för IT-infrastrukturprojektet Fyran
pågår arbete med kvalitetshöjningar av nät och
utbyggnad av nät till delar av kommunen, som i
dag saknar bra infrastruktur. Projekttiden för-
längdes t.o.m. 2010-12-31. Lösningar för ut-
byggnad av nät i de delar av kommunen som
saknar bra nät har inte hittats förutom för Båt-
fors, som kommer att anslutas mot Skellefteå
Krafts fibernät.
På grund av den lågkonjunktur som varit och
problemen med i första hand den låga syssel-
sättningen för ungdomar är målet sammantaget
bara delvis uppfyllt.
2. Förbättra företagsklimatet
Kommunen ligger kvar på ett sammanfattande
omdöme på 3,3 vid den mätning som gjordes
hösten 2010.
Utvecklingsenheten ansvarar för att olika
dialogmöten hålls med näringslivet i syfte att
skapa positiva förändringar och därmed bättre
omdömen från näringslivets sida.
Officiell statistik visar på 20 nyregisterringar av
företag under 2010 varav tre är skogsförvalt-
ning.
Det uppsatta målet uppnås delvis.
3. Öka samarbetet/samverkan med andra offent-
liga aktörer
Samarbetet inom Trekom Norr fortsätter i
samma positiva anda som tidigare. Kommun-
ledningen i respektive kommun undersöker bl.a.
möjligheten att skapa nya samarbetsformer.
Gemensam nämnd inom området överförmyn-
darverksamhet gäller fr.o.m. 2011och gemen-
sam nämnd för drift av personalsystem är bildad
för Trekom Norr-kommunerna tillsammans med
Arvidsjaurs kommun. Ett nytt utökat inköpsav-
tal med Skellefteå kommun har börjat gälla
fr.o.m. 2010-04-01. Kommunen köper genom
detta avtal tjänster motsvarande 20 % av en hel-
tidsanställning.
Intresseföreningen Sambruk har gett kommunen
ett flertal positiva utvecklingsmöjligheter.
Strategisk samverkan mellan en rad kommuner
sker i projektform för att utveckla och förbättra
processen för flyktingmottagning.
Ett positivt länssamarbete håller på att utvecklas
inom vindkraftsområdet genom projektet Med-
vind.
Sammantaget beräknas det uppsatta målet bli
uppfyllt.
4. God ekonomisk hushållning
Kommunstyrelsens allmänna verksamhet klarar
sin budget för 2010.
Målet uppnås.
27
Nämnd: Kommunstyrelse (allmän verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
5. Vara en attraktiv arbetsgivare och trygga
personalförsörjningen genom ett gott ledarskap,
ökad arbetstillfredsställelse och förbättrad hälsa
Det interna arbetet med utarbetande av förslag
till sparåtgärder, verksamhetsanalyser och eko-
nomifakta ställer stora och ökade krav på den
centrala administrationen.
Kommunens friskvårdsgrupp är ständigt aktiv
med nya idéer och uppslag.
Flera arbetstagare vid kommunledningskontoret
har bekymmer med sin arbetsbelastning, vilket
kan ge upphov till arbetsrelaterade besvär.
Det uppsatta målet inom perspektivet Medarbe-
tare beräknas därmed bara delvis kunna uppnås.
6. Upprätthålla och utveckla en målinriktad och
effektiv kommunal beslutsordning och organisa-
tion
Det nya styrdokumentet gällande hur politiker
och anställda ska uppnå en optimal samverkan
har på olika sätt presenterats för kommunens
beslutande organ och förvaltningar. Upplevelsen
är att dokumentet på ett bra sätt klarlagt de olika
uppdragens innehåll och omfattning samt vilka
roller som berörda personer bör inta.
De kundenkäter som under perioden skickats ut
från enheterna kansli, personal och ekonomi vi-
sar på ett godtagbart nöjdindex.
Det nyinförda felavhjälpningssystemet inom IT-
enheten har medfört att antalet ärenden i kö för
åtgärd har minskat jämfört med samma period
förra året.
Den nya IT-organisationen och dess arbetssätt
har hittills upplevts som positiv hos såväl enhe-
tens anställda som hos datoranvändarna ute i
förvaltningarna.
En ny tjänstemannaorganisation, som bygger på
den tidigare beslutade politiska organisationen
har processats under året. Den nya organisatio-
nen för den gemensamma förvaltningen träder
ikraft den 1 januari 2011.
Personalenheten har på intranät satt upp en
arbetsgivarportal . Syftet med detta IT-stöd är
att stötta cheferna i deras dagliga verksamhet.
Det uppsatta målet beräknas totalt sett bli
uppfyllt.
7. Öka flyktingmottagandet och skapa en bra
modell för integration.
Antalet ensamkommande flyktingbarn samt
kvot- och familjeflyktingar följer helt tecknade
avtal med Migrationsverket.
Det uppsatta målet bedöms delvis bli uppfyllt.
28
Nämnd: Kommunstyrelse (allmän verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Ekonomi
Driftsredovisning
Anslagsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse mot
budgetanslag
2010
Styrelseverksamhet 1 091 1 347 -196
Gemensam kommunadministration 24 618 24 599 1 770
Kommunnät IT 526 92 -92
Totalt 26 235 26 038 1 482
Verksamhetsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse
mot budget-
anslag 2010
Styrelseverksamhet 1 091 1 347 -196
Övrig politisk verksamhet 428 663 317
Fysisk och teknisk planering (bredbandsprojekt) -1 0 0
Näringslivsfrämjande åtgärder 2 417 1 782 270
Turistverksamhet 344 339 16
Hälsoskydd 138 102 39
Räddningstjänst 3 161 3 170 236
Totalförsvar och samhällsskydd -8 -35 35
Allmän fritidsverksamhet 106 4 2
Högskoleutbildning 111 95 25
Vård och omsorg enl SOL och HSL (bostadsanpassning) 876 597 320
Flyktingmottagande 1 1 -1
Arbetsmarknadsåtgärder 1 058 1 034 714
Kommersiell verksamhet 523 89 -94
Buss och biltrafik 2 499 2 726 -226
Gemensam kommunadministration 12 485 13 082 -119
Gemensamma personalvårdskostnader 1 006 1 042 144
Totalt 26 235 26 038 1 482
Kommentar
Underskottet på "styrelseverksamhet" består huvud-
sakligen av kostnader för personalrekrytering med
anledning av den nya organisationen. Överskottet
på "övrig politisk verksamhet" har uppkommit
genom att anslagna medel för utredningar ej utnytt-
jats fullt ut, samt att anslaget "kommunstyrelsens
förfogande" ej nyttjats fullt ut.
Överskottet på "näringslivsfrämjande åtgärder"
hänförs till uthyrning av arbetskraft samt intäkter
för lokaler utöver budget.
Överskott på "hälsoskydd" är högre intäkter för
avgifter. Verksamheten "bostadsanpassning" har
gett ett överskott. Det har varit många åtgärder (29
st), men de har varit billiga.
"Arbetsmarknadsåtgärder" har gett ett större över-
skott genom att statliga medel erhållits för sommar-
lovssatsning samt s k anordningsbidrag.
Underskottet på "Kommersiell verksamhet" består i
avskrivningar av kommunens IT-nät.
Överskottet på "gemensamma personalvårdskost-
nader" är huvudsakligen orsakat av billigare före-
tagshälsovård jämfört med budget.
29
Nämnd: Kommunstyrelse (teknisk verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Nämndsrapportens inledande del bygger på verksamhetens delmål och måluppfyllelse per
perspektiv samt övriga kommentarer
Måluppfyllelse
Övergripande mål Måluppfyllelse och trend
Medborgare Medarbetare Ekonomi
1. Vara en attraktiv och företagsam kom-
mun, som med god livsmiljö får invånar-
na att vilja bo kvar, ökar sin befolkning,
skapar nya arbetstillfällen och minskar
arbetslösheten
2. Förbättra företagsklimatet
3. Öka samarbetet/samverkan med andra
offentliga aktörer
4. God ekonomisk hushållning
5. Vara en attraktiv arbetsgivare och trygga
personalförsörjningen genom ett gott le-
darskap, ökad arbetstillfredsställelse och
förbättrad hälsa
6. Upprätthålla och utveckla en målinriktad
och effektiv kommunal beslutsordning
och organisation
7. Öka flyktingmottagandet och skapa en
bra modell för integration.
Medborgare Medarbetare Ekonomi
April 2010 Grön Grön Grön
Augusti 2010 Grön Grön Grön
Helår 2010 Grön Grön Grön Ekonomi
Med-
borgare/
kund
Med-
arbetare
30
Nämnd: Kommunstyrelse (teknisk verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Framgångsfaktorer
- Ge förutsättningar för ett bra företagsklimat (2)
- Förverkliga fler kommunala samverkansprojekt samt pröva nya typer av
samverkansformer (3)
- Stark ekonomi och effektivt resursutnyttjande (4)
- Fortlöpande kompetensutveckla kommunens politiker och anställda (5)
- Öka deltagandet i kommunens friskvårdssatsningar (5)
- Fullt ut införa individuell lönesättning (6)
- Handha kommunens informationsverksamhet på ett samlat och utåtriktat sätt (6)
- Ökat engagemang och förståelse för ett mångkulturellt samhälle (7)
Kommentar
Utvecklingstendenser
Tidig vinter har inneburit att budgeten för
snöröjning inte hållit .
Högt utnyttjande av kommunens lokaler allmänt
sett. Brist på lokalytor för industriändamål bör-
jar noteras.
Alltjämt positiv tendens till hög beläggning i
Norsjö Arena även kommande säsong
Efterfrågan på städtjänster tenderar att minska
något medan parktjänsterna ökar.
Förvaltningens kundservice och tillgänglighet
har begränsats p.g.a. vakanser och sjukdom.
Viktiga händelser
Lyft-projektet har stöttat kommunens parkför-
valtning i arbetet med försköning av infarter och
naturområden i Norsjö och Bastuträsk.
Stor nöjsamhet har noterats vad gäller skötseln
av kommunens rabatter, tomter, parker m.m.
Översyn/uppdatering har skett av förvaltningens
hemsidor.
Kompletterande åtgärder har genomförts gällan-
de enkelt avhjälpta hinder.
Ansökan om bidrag till energieffektivisering är
beviljad för fem år. Total bidragssumma 1,4
Mkr. Norsjö kommun har tillsammans med
Malå anlitat konsultföretaget Apoidea för att ta
fram en handlingsplan för projektet.
Nya taxor och avgifter inom fritidsområdet har
tagits fram för politiskt ställningstagande.
Finansieringen av ny 7-mannaplan invid Ränna-
ren verkar lösa sig.
Köksutredningen går framåt men är ännu under
utredning.
Inrättandet av arenavärd har avlastat övrig
personal samtidigt som övertiden minskat.
Energideklarationer gällande kommunens
fastigheter är färdigställda.
Nytt samarbetsavtal är tecknat om fortsatt
Trepartssamverkan fram till och med år 2020.
Sopbil och aggregat har upphandlats. Leverans i
februari 2011.
Årets stora skogsförsäljning är avslutad med
resultat över förväntan.
Målen
1. Vara en attraktiv och företagsam kommun,
som med god livsmiljö får invånarna att vilja bo
kvar, ökar sin befolkning, skapar nya arbetstill-
fällen och minskar arbetslösheten
Introduktion av nytt webbaserat system (Defgo)
för kundundersökningar/enkäter medför att nya
målgrupper nås samtidigt som snabbare respons
erhålls. Målet förväntas kunna uppfyllas.
2. Förbättra företagsklimatet
Lokala entreprenörer anlitas i mycket hög grad.
Ny upphandling av entreprenadtjänster har på-
börjats.
Omfattande lägerverksamhet och arrangemang
knutna till Norsjö Arena ger positiva företagsef-
fekter.
Förberedande planering har initierats i syfte att
bättre kunna tillgodose framtida markbehov för
industriändamål.
3. Öka samarbetet/samverkan med andra offent-
liga aktörer
Fortsatt fördjupat och utökat samarbete inom
Trekom Norr och Treparten. För Trepartens del
är ett nytt 10-årigt samarbetsavtal klart.
31
Nämnd: Kommunstyrelse (teknisk verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Aktivt deltagande i länets samrådsarbete såsom
Samrådsgrupp Avfall och VA-sen.
4. God ekonomisk hushållning
Verksamheten klarade uppsatt budget och plan
Årets skogsförsäljning gav ett klart bättre
resultat än förväntat.
Uppstart av vissa investeringsprojekt och delar
av fastighetsunderhållet har fördröjts något
p.g.a. vårvinterns rådande personalsituation och
klimatbetingelser.
5. Vara en attraktiv arbetsgivare och trygga
personalförsörjningen genom ett gott ledarskap,
ökad arbetstillfredsställelse och förbättrad hälsa
Medarbetarsamtal har hållits med samtlig
personal.
6. Upprätthålla och utveckla en målinriktad och
effektiv kommunal beslutsordning och organisa-
tion
Hemsidan är omarbetad för ökad service och
information.
Måluppfyllelsen är svårbedömd innan detaljerna
i omorganisationen är klar.
7. Öka flyktingmottagandet och skapa en bra
modell för integration.
Ungdomar med flyktingbakgrund har ferieprak-
tiserat i vissa verksamheter under sommaren.
32
Nämnd: Kommunstyrelse (teknisk verksamhet) VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Ekonomi
Driftsredovisning
Anslagsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse mot
budgetanslag
2010
Gator, vägar, parker, idrotts- och fritidsanläggningar 16 188 17 764 -1 258
Skogshantering -44 -2 377 151
Vattenförsörjning och avloppshantering 984 1 099 -688
Avfallshantering -392 -62 62
Fastigheternas drift- o underhåll inkl städning
brutto 31 856 27 638 851
netto 2 425 -77 949
Totalt 19 161 16 347 -784
Verksamhetsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse
mot budget-
anslag 2010
Fysisk och teknisk planering 160 476 -14
Gator, vägar, parkeringar, parker 6 001 7 725 -1 903
Allmän fritidsverksamhet 1 024 1 025 7
Idrotts- och fritidsanläggningar 5 809 5 815 180
Arbetsområden och lokaler -521 499 -39
Kommersiell verksamhet -44 -2 377 151
Bostadsverksamhet 90 63 -19
Vattenförsörjning och avloppshantering 984 1 099 -688
Avfallshantering -393 -62 62
Teknisk administration 2 850 2 882 285
Städverksamhet -145 -186 186
Förråd 542 475 -79
Gemensamma servicefunktioner -134 -241 241
Verksamhetsfastigheter och anläggningar 2 938 -846 846
Totalt 19 161 16 347 -784*
Kommentar
*) Nettoavvikelsen omfattar följande delar:
2010 års resultat +1 689 tkr
Nedskrivning Norsjövallens skola,
mark Förrådet 3 och 4, Simhall Norsjö äldsta delar, m m -2 473 tkr
-784 tkr
33
Nämnd: Trepartens renhållningsnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gu Gu Gu
Gr Gr Gr
Nämndsrapportens inledande del bygger på verksamhetens delmål och måluppfyllelse per
perspektiv samt övriga kommentarer
Måluppfyllelse
Övergripande mål Måluppfyllelse och trend
Medborgare Medarbetare Ekonomi
1. Åstadkomma en avfallshantering som är
till gagn för kommuninvånarna i de sam-
verkande kommunerna
2. Åstadkomma optimalt nyttjande av
befintliga resurser, både personellt och
maskinellt
3. De samverkande kommunerna skall
behålla egen kompetens inom avfallssek-
torn
4. Uppfylla miljökrav, nuvarande och
kända framtida, för kommunernas av-
fallshantering
5. God ekonomisk hushållning
Medborgare Medarbetare Ekonomi
April 2010 Grön Grön Grön
Augusti 2010 Grön Grön Grön
Helår 2010 Grön Grön Grön
Med-
arbetare
Med-
borgare/
kund
Ekonomi
34
Nämnd: Trepartens renhållningsnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Framgångsfaktorer
- Bra samverkan mellan kommunerna som stärker regionens betydelse inom avfallsområ-
det.(1)
- Goda logistiklösningar som optimerar ekonomi, miljö, personal och kompetens. (1, 2)
- Aktivt deltagande i samrådsgrupp avfall i Västerbotten (1, 3, 4)
- Gemensam upphandling av tjänster avseende lastning och borttransport av hushållsavfall till
godkänd mottagningsanläggning. (1, 2, 4)
Kommentar
Utvecklingstendenser
Trepartens kommuner jobbar översiktligt med
ny renhållningsordning i samverkan.
Nytt samverkansavtal undertecknat och klart.
Fortsatt tjänstesamverkan planeras.
Viktiga händelser
Upphandling av komplett renhållningsfordon
genomförd. Leverans februari 2011.
Malå kommun genomför utökad kärlhämtning.
Målen
1. Åstadkomma en avfallshantering som är till
gagn för kommuninvånarna i de samverkande
kommunerna
Målet förväntas uppfyllas.
2. Åstadkomma optimalt nyttjande av befintliga
resurser, både personellt och maskinellt
Översyn av transportlogistiken förväntas opti-
mera verksamheten. Måluppfyllelse kan tidigast
mätas vid kommande årsskifte.
3. De samverkande kommunerna skall behålla
egen kompetens inom avfallssektorn
Det nya avtalet förutsätter egen hög kompetens
bland arbetsledning och övrig personal. Hög
måluppfyllelse förväntas på kort sikt medan
måluppfyllelsen på längre sikt är svårare att be-
döma.
4. Uppfylla miljökrav, nuvarande och kända
framtida, för kommunernas avfallshantering
Nuvarande krav är uppfyllda gällande hämtning
av hushållsavfall. Framtida miljökrav är inte
helt kända. Målformuleringen är förändrad i nya
avtalet. Måluppfyllelsen enligt nuvarande av-
talstext är svår att bedöma.
5. God ekonomisk hushållning
Verksamheten följer plan. Måluppfyllelsen mäts
kontinuerligt och extraordinära händelser rap-
porteras direkt till arbetsledning samt i samband
med TRN:n sammanträden. Målet förväntas
uppnås.
35
Nämnd: Trepartens renhållningsnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Ekonomi
Driftsredovisning
Anslagsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse mot
budgetanslag
2010
Trepartens renhållningsnämnd 0 0 0
Totalt 0 0 0
Verksamhetsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse
mot budget-
anslag 2010
Avfallshantering 0 0 0
Totalt 0 0 0
Kommentar
36
Nämnd: Bygg- och miljönämnd VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Gr
Gr
Gu
u
u
u
Gu
Gr
Gr
Gr
Gr
Gr
Nämndsrapportens inledande del bygger på verksamhetens delmål och måluppfyllelse per
perspektiv samt övriga kommentarer
Måluppfyllelse
Övergripande mål Måluppfyllelse och trend
Medborgare Medarbetare Ekonomi
1. Nämnden ska uppnå de lokala och rele-
vanta nationella miljö- och folkhälsomå-
len
2. Långsiktigt öka kostnadstäckningen för
bygg- och miljönämndens verksamhet
3. God ekonomisk hushållning
Framgångsfaktorer
- Hög kompetens och rätt teknisk utrustning för effektivare ärendehantering (1, 2, 3)
- Utveckla samverkan med andra kommuner och organisationer (1, 2, 3)
- Miljö- och folkhälsomålen är kända (1)
- Kontinuerlig taxeöversyn (2)
- Effektivt resursutnyttjande (3)
Kommentar
Utvecklingstendenser
Bygg- och miljönämnden/enheten ingår fr.o.m.
1 jan 2011 i en gemensam nämnd och kontors-
organisation med Malå kommun. Arbetet inför
sammanslagningen har tagit och kommer att
fortsätta ta tid i anspråk från tillsynsarbetet un-
der början av 2011.
Nya, gemensamma taxor med Malå kommun
kommer under året att utarbetas för minst två av
nämndens områden. Dessa ska användas 2012.
Ett nytt tillägg till Översiktsplan 2010 – Lands-
bygdsutveckling i strandnära lägen, där kom-
munen kan peka ut områden med lättnader i
Medborgare Medarbetare Ekonomi
April 2010 Grön Grön Grön
Augusti 2010 Grön Grön Grön
Helår 2010 Gul Grön Grön Ekonomi
Med-
borgare/
kund
Med-
arbetare
37
Nämnd: Bygg- och miljönämnd VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
strandskyddet, har påbörjats och kommer att
färdigställas under 2011.
Större ändringar i Plan- och bygglagen (PBL)
planeras träda i kraft 2 maj 2011. Ändringarna
kommer att medföra fler arbetsuppgifter för
Bygg- och miljönämnden.
Viktiga händelser
Bygg- och miljönämnden/enheten ingår fr.o.m.
1 jan 2011 i en gemensam nämnd och kontors-
organisation med Malå kommun.
Översiktsplan 2010 samt tillägg till översikts-
planen ”Vindkraft i Malå och Norsjö” antogs i
kommunfullmäktige 2010-12-07. Kulturmiljö-
program 2010 antogs i kommunfullmäktige
2010-10-19.
Målen
1. Nämnden ska uppnå de lokala och relevanta
nationella miljö- och folkhälsomålen
I verksamhetsplanen för 2010 har 11 tillsynsmål
fastställts. Sju av dessa (64 %) har uppnåtts i sin
helhet, två av målen har delvis uppnåtts.
Målet "Bättre struktur på arbetet, effektivare,
lättare att prioritera, mindre stress" bedöms
uppnås då sjukfrånvaron under året endast upp-
går till 0,4 %.
Den kundenkät som skickades ut i början på
året, gällande handläggning och tillsyn enligt
miljöbalken, visade på ett gott resultat, d.v.s.
nöjda kunder. Mest nöjd är man med bygg- och
miljöenhetens tillgänglighet och bemötande och
minst nöjd med taxor och avgifter.
Målet har delvis uppnåtts.
2. Långsiktigt öka kostnadstäckningen för bygg-
och miljönämndens verksamhet
Målet att minska medborgarnas nettokostnader
till 422 kr/innevånare för 2010 har uppnåtts.
Medborgarnas kostnader för nämndens verk-
samhet uppgick till 395 kr per innevånare.
Målet "Bättre struktur på arbetet, effektivare,
lättare att prioritera, mindre stress" bedöms
uppnås då sjukfrånvaron under året endast upp-
går till 0,4 %.
Kostnadstäckningsgraderna har uppnåtts för
livsmedel och miljö och hälsa. Kostnadstäck-
ningen för bygglov har inte riktigt uppnåtts då
resultatet blev 27 % och målet var satt till 30 %.
Målet bedöms som uppnått.
3. God ekonomisk hushållning
Målet att minska medborgarnas nettokostnader
till 422 kr/innevånare för 2010 har uppnåtts.
Medborgarnas kostnader för nämndens verk-
samhet uppgick till 395 kr per innevånare.
Målet att eventuellt överskott ska användas till
extra resurser har uppnåtts då en del av det be-
räknade överskottet har använts till en extra
resurs under fyra månader.
Den kundenkät som skickades ut i början på
året, gällande handläggning och tillsyn enligt
miljöbalken, visade på ett gott resultat, d.v.s.
nöjda kunder. Mest nöjd är man med bygg- och
miljöenhetens tillgänglighet och bemötande och
minst nöjd med taxor och avgifter.
Målet bedöms som uppnått.
38
Nämnd: Bygg- och miljönämnd VERKSAMHETSRAPPORT
Dec 2010
Ekonomi
Driftsredovisning
Anslagsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse mot
budgetanslag
2010
Bygg- och miljönämnd 220 190 +16
Bygg- och miljöverksamhet 1800 1507 +127
Totalt 2020 1697 +143
Verksamhetsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse
mot budget-
anslag 2010
Bygg- och miljönämnd 220 190 +16
Bygg- och miljökontor gemensam administration 1513 1457 +34
Fysisk och teknisk planering 226 -16 +94
Trafik 1 6 -1
Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning 33 15 0
Miljö, hälsa och hållbar utveckling 27 45 0
Kommunal energi- och klimatrådgivning 0 0 0
Totalt 2020 1697 +143
Kommentar
Bygg- och miljönämndens överskott beror delvis på
kurser som uteblivit. De årliga presidiedagarna och
en planerad plan- och bygglagsutbildning där
nämnden skulle deltagit ställdes in. Överskottet för
bygg- och miljökontorets gemensamma administra-
tion beror främst på att intäkterna för miljöavgifter
blivit högre än beräknat.
Överskottet på fysisk och teknisk planering beror
på att bygglovsintäkterna blivit högre än beräknat.
Trots att sammanslagningen i gemensam nämnd
och förvaltning med Malå kommun medfört en rad
kostnader som inte fanns planerade i budget redovi-
sar bygg- och miljönämnden ett överskott på 143
tkr.
39
Nämnd: Utbildnings- och kulturnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gr Gr Gr
Gu Gr Gr
Gu Gr Gr
Nämndsrapportens inledande del bygger på verksamhetens delmål och måluppfyllelse per
perspektiv samt övriga kommentarer
Måluppfyllelse
Övergripande mål Måluppfyllelse och trend
Medborgare Medarbetare Ekonomi
1.Kontinuerligt förbättra kvalitén i våra
verksamheter
2.Barn, ungdomar, föräldrar och personal
ska uppleva delaktighet och trygghet
inom sin verksamhet
3.God ekonomisk hushållning
4.Ett aktivt arbete med jämställdhet ska
prägla verksamheten
5.Verksamheten ska genomsyras av ett
folkhälsoperspektiv
Framgångsfaktorer
- Hög måluppfyllelse avseende läroplanens intentioner (1, 2)
- Goda resultat i förskola/skola/kulturverksamhet (1, 2)
- Stöd till elever med särskilda behov (1, 2)
- Personal, barn och ungdomar visar respekt för andra människor och tar avstånd från att
någon utsätts för kränkande behandling (2)
- Ekonomi i balans (3)
- Pojkar och flickor ska uppnå samma resultat i skolan oberoende av kön (4)
- En jämn könsfördelning bland personalen bör eftersträvas (4)
- Personal, barn och ungdomar trivs och är friska (5)
- Mer rörelse i skolan samt främja utevistelse (5)
- Näringsriktig mat (5)
Medborgare Medarbetare Ekonomi
April 2010 Grön Grön Gul
Augusti 2010 Grön Grön Grön
Helår 2010 Grön Grön Grön Ekonomi
Med-
borgare/
kund
Med-
arbetare
40
Nämnd: Utbildnings- och kulturnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
Kommentar
Utvecklingstendenser
Anpassning av verksamheter efter det sjunkande
elevunderlaget fortgår. Från och med hösten
2010 har Norsjö Kommun endast en byskola
(Bastuträsk) kvar, sedan nedläggningen av Nor-
sjövallens skola verkställts.
Behovet av barnomsorgsplatser är högt i vissa
delar av kommunen. I Åmlidens upptagnings-
område finns ett akut behov av verksamhetsut-
ökning. Frågan behandlades i maj-nämnden.
Eleverna vid grundsärskolan går ut till hösten
och har valt gymnasiesärskola på annan ort. En
minskning av lärartjänster har vidtagits i gym-
nasiesärskolan. Ärendet är förhandlat enligt
MBL.
Barnantalet på fritidshemmen i Norsjö har ökat.
Idag är ca.110 barn inskrivna på fritidshemmen i
Norsjöskolan. Det beror både på att antalet barn
i Norsjöområdet ökat och att barn från Norsjö-
vallen får sin fritidsplats i Norsjö centralort. En
provisorisk lösning för att skapa platser till alla
barn är genomförd. Fritidshemmen använder sig
av fler lokaler bl.a. Duvan och fritidsgården.
Fritidshemmen har också fått tillgång till id-
rottshallen en gång/vecka. En utredning för en
långsiktig lösning för fritidshemmen har påbör-
jats. Detta eftersom tendensen är att antalet fri-
tidsbarn ökar de följande åren och sedan kom-
mer att vara konstant runt 130 barn. Även anta-
let fritidspedagoger har utökats och därmed har
personaltätheten ökat under hösten. En mycket
stor andel av föräldrarna är nöjda med verksam-
heten, vilket även gäller barnen. Dock tycker
barnen att de inte får påverka innehållet i dagar-
na tillräckligt mycket.
Förskoleklassen i Norsjö har 40 elever inskrivna
och förväntas att vara konstant under de närmas-
te åren. Fler förskollärare har anställts för att
behålla den lärartäthet vi haft de senaste åren.
Lokalerna är inte anpassade efter barngrupperna
och deras behov.
Gymnasiereformen GY 2011 har presenterats
och arbetet både i skola och inom kommunen
har intensifierats. Färre sökande i åk 1 medför
högre belastning på planering och samverkan
mellan personalen.
Under hösten har implementering av den nya
skollagen och läroplanen påbörjas. Lagen
kommer att gälla från 2011-07-01. En del lång-
siktiga strategiska beslut måste därigenom tas av
det nya utskottet.
Fortbildning av nämndens ledamöter har ge-
nomförts löpande om bland annat nya lärarut-
bildningen och GY 2011. I maj genomfördes en
genomgång av nya skollagen.
Tre av förvaltningens rektorer går skolledarut-
bildning. En av våra lärare forskarutbildas. I
höst deltar Norsjö kommun i Lärarlyftet och
Förskollärarlyftet med en handfull personal från
förskola till gymnasium.
Antalet nyanlända elever fortsätter att minska i
Bastuträsk. Familjerna väljer att flytta till Nor-
sjö eller andra kommuner. Förvaltningen har i
träff med Kommunstyrelsen fått ett uppdrag att
komma med åtgärder i frågan.
Fortbildning för våra elevassistenter genomförs
i höst tillsammans med Specialpedagogiska
myndigheten för att ge våra assistenter en större
kompetens för att kunna hjälpa elever i behov av
särskilt stöd.
Vid fritidsgården har det under året varit möjligt
för ungdomar (12-24 år) att söka medel från
projektet ” Påse pengar” till drogfria aktiviteter
och arrangemang. Det har använts flitigt och ett
flertal aktiviteter har genomförts av ungdomar
för ungdomar.
Enkäten som ungdomar fick fylla i på fritids-
gården under hösten visar att 92 % av besökarna
är nöjda med den delaktighet och inflytande de
har i gårdens verksamhet. Utfallet är 12 pro-
centenheter högre än föregående år.
Viktiga händelser
Förändringar av pausutrymmen på grundskola1-
5/förskoleklass/fritidshem upplevs positivt och
att trivseln har ökat.
En förändring i timplanen är också genomförd
när sexorna flyttade in till Norsjö där språkvalet
flyttades från åk 7-9 till att fördelas jämnt på åk
6-9. Idrott och hälsa har tre lektioner i veckan åk
6-9. Denna förändring bör utvärderas under
2011 inför nästa timplaneändring p.g.a. nya
skollagen.
Kommunen har genomfört en föräldrautbildning
COPE. Pedagoger från verksamheten har utbil-
dats och varit ledare i kurserna under våren.
Kursen visade sig vara mycket populär med ca
25 deltagare. All personal har också fått infor-
mation om COPE.
41
Nämnd: Utbildnings- och kulturnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
En köksutredning för kommunens kök har
presenterats. Ett långsiktigt beslut förväntas un-
der våren 2011.
Från och med augusti har förskoleverksamheten
tillgång till en specialpedagog. Förhoppningsvis
kommer det att ge goda effekter som följer med
till förskoleklass och grundskola.
Prishöjningen av lunch för personalen i skolre-
staurangen från 40 kronor till 60 kronor har in-
neburit att intäkterna minskat med ca 25 % un-
der första halvåret. Nämnden har väckt frågan
om prissättning till Kommunstyrelsen under
2010.
Skriftliga omdömen har införts som en del i
elevernas IUP (Individuella Utvecklings- plan).
Det kommer att ge rektor och personal ett tyd-
ligt instrument för att tidigt kunna informera sig
om hur måluppfyllelsen ser ut för den enskilda
eleven.
Förvaltningen har i slutet av året utrett NUDDIS
- systemet, ett nytt sätt att registrera närvaro i
barnomsorgen som ska ligga till grund för diffe-
rentierade taxor.
Gymnasieskolan har för andra året i rad inte nått
rekryteringsmålen 40 % av avgående årskurs,
frågan är om målet är för högt ställt? 26 elever
påbörjade studier på Norsjö gymnasium hösten
2010, vilket är åtta elever färre än förra läsåret.
Elevtalen förbättras om elever som gått IV/IVIK
tas in samt några elever Norsjö gymnasium har
från annan kommun. Arbetet med att finna ut-
bildningsvägar inför Gymnasiereformen 2011
upptar just nu våra planeringsresurser och fort-
bildningsinsatser.
Andelen ensamkommande ungdomar och
kvotflyktingar ökar i höst och snart står vi inför
kö inom SFI. Vi har 38 av 42 platser tillsatta.
Yrkesvux lockar allt fler elever, främst inom
vård och omsorg där det just nu är 14 elever på
termin 1 och 3. Fler skulle kunna få plats inom
såväl gymnasiala yrkes- och kärnämneskurser.
Nedläggning av förvaltningen genomförs vid
årsskiftet 2010/2011 i samband med organisa-
tionsförändring.
Skolkulturgruppen har för skolan arrangerat
under året: ”Nappen Pappen” (teater) 2-5 åring-
ar. ”Tre gånger Benny” (film) förskolan 1-5 år-
ingar. ”Filiokusfredrik” (teater) åk 1-2, ”Mio,
min mio” (film) åk F-2, ”Näktergalen”(teater)
åk 2-3. ”Förortsungar” (film) åk 3-5. ”Jag är
här nu” (teater) åk 3-6.
Under kärleksveckan 2010 hade biblioteket
många aktiviteter. Sopplunch med uppläsning
för vuxna varje dag. Två klasser från åk 4 bjöds
in. De hade gjort fina hjärtan med kärleksdikter,
som de fick hänga upp i ett kärleksträd.
African Story Week genomfördes med bl. a
afrikansk afton då personalen delade med sig av
bok- och filmtips med tema Afrika.
Nätvandringsprojekt har startats upp på fritids-
gården i samverkan med bland andra Skellefteå
kommun och fritidsledarskap.
Fritidsgårdens hemsida är i gång i samarbete
med en ungdom. Adress: www.fritidsgarden-
norsjo.se
Målen
1. Kontinuerligt förbättra kvalitén i våra verk-
samheter
I stort kommer målen att nås. Förutom inom
fritidshemmen där barngrupperna är stora och
personaltätheten är förhållandevis låg jämfört
med andra kommuner i riket.
Måluppfyllelsen för Bastuträsk skola var vid
vårterminens slut inte tillfredsställande. Redan
2008 påpekades brister av Skolinspektionen av-
seende detta och ett aktivt arbete för att förändra
utvecklingen har påbörjats.
Förbättrad teknik och administrativt stöd under-
lättar för personalen i deras arbete. NUDDIS -
systemet utreddes under året och nämnden tog
ett inriktningsbeslut om införande.
Satsningen på Lärarlyftet och Förskolelyftet
fortgår under läsåret 2010/11 för ökad kompe-
tens bland vår personal. Kommunen har fler
sökande än antalet platser, vilket indikerar att
det finns ett intresse.
Från hösten 2010 har det anställts en specialpe-
dagog på 75 % tjänst till förskoleverksamheten.
Under hösten har vi haft igång studier och
utvecklingsgrupper för matematikundervisning-
en i årskurserna förskoleklass - åk 1-9 och gym-
nasiet. Målsättningen har varit att utveckla ma-
tematiken i alla skolformer samt att formulera
utvecklingsområden för en ansökan för grund-
skolans åk 1-9 i januari 2011 till Skolverket.
2. Barn, ungdomar, föräldrar och personal ska
uppleva delaktighet och trygghet inom sin
verksamhet
Som tidigare år genomförs enkätundersökningar
bland elever och föräldrar med frågor om delak-
tighet och trygghet. I samband med skolans slut
42
Nämnd: Utbildnings- och kulturnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
kommer personalen att utvärdera sina lokala ar-
betsplaner . Medarbetarsamtalen är genomförda
under våren med positivt resultat.
Fritidsgårdspersonal har uppsökande verksam-
het vid speciella helger, som t.ex. marknadshel-
gen. Sociala är ute och tältar vid skolavslutning-
en och under beachhelgen. Information om natt-
vandring har lämnats till alla föräldrar på hög-
stadiet och gymnasiet under föräldramöten. Un-
der våren har även föräldrar i årskurs 6 fått in-
formation. Det är fler vuxna som anslutit sig till
nattvandringen än föregående år. Alla nattvand-
rare har fått utbildning i HLR. (Hjärt- och lung-
räddning)
3. God ekonomisk hushållning
Målen kommer att nås.
4. Ett aktivt arbete med jämställdhet ska prägla
verksamheten
Målen nås delvis. Vi genomför enkätundersök-
ningar bland elever och föräldrar med frågor om
jämställdhet. Under juni har personalen utvärde-
rat verksamheterna. Medarbetarsamtalen är
genomförda under våren med positivt resultat.
Resultatskillnader i betyg kvarstår dock mellan
pojkar och flickor i årskurs nio, vilket är mycket
bekymmersamt trots stora ansträngningar att
lyfta problematik i möten mellan skolledning
och lärare.
Vid planering av aktiviteter, t.ex. barnteater och
kulturlov, försöker vi bevaka detta mål.
5. Verksamheten ska genomsyras av ett folkhäl-
soperspektiv
Målen nås i de flesta verksamheter.
Skolledningen upplever att målen är svåra att nå
på grund att det är svårt att hinna med att arbeta
med frågan p.g.a. den ökade arbetsbelastning
som studierna för rektorsprogrammet innebär.
Medarbetarenkäten som genomfördes under
hösten gav ett liknande resultat som 2008 och
2006. Tyvärr så fungerade inte datorerna och
internet så att personalen kunde svara på medar-
betarenkäten på arbetsplatsen. Detta ledde till att
svarsfrekvensen blev betydligt sämre än tidigare
år.
I medarbetarsamtalen har det visat sig att
arbetsklimatet i förskolan, fritidshemmen, för-
skoleklassen och grundskolan är bra. Dock finns
det en oro över de förändringar som ständigt
görs. Nedläggningar av skolor/fritidshem och
förändringar i arbetslagen gör att tryggheten
minskar. Personalen oroar sig för hur de ska
planera sitt fortsatta arbete när de får byta ar-
betsplatser flera år i rad. Att lokalerna inte är
anpassade för verksamhetsförändringarna för-
sämrar också arbetsklimatet i fritidshemmen och
grundskolan. Lugn och ro samt kontinuitet efter-
frågas i förskoleklass och grundskolan. Skol-
måltidspersonalen upplever oro och otrygghet
p.g.a. den pågående måltidsutredningen. Fritids-
gårdspersonalen trivs bra enligt medarbetaren-
kät.
Under innevarande terminsstart har det inte
funnits mycket tid över för fortbildning på gym-
nasiet. Under kompetensutvecklingsdagarna
hann gy-personalen med en dag med fortbild-
ning i Moodle, distansmetodikredskapet för
vuxna och ungdomar. En del av dagarna använ-
des för GY11 och terminsstart.
Utökning av timplanen i idrott för åk 6-9 är inte
utvärderad. Det bör göras under 2011 för att ta
ställning till eventuell förändring på sikt inför
hösten 2011.
43
Nämnd: Utbildnings- och kulturnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
Ekonomi
Driftsredovisning
Anslagsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse mot
budgetanslag
2010
Nämndsverksamhet 391 375 5
Utbildnings- och kulturverksamhet 102 063 101 485 2 915
Totalt 102 454 101 860 2 920
Verksamhetsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse
mot budget-
anslag 2010
Nämndsverksamhet 391 375 5
Driftsbidrag samlingslokaler 1 120 1 403 0
Allmän kulturverksamhet 265 298 65
Stöd till studieorganisationer 300 305 0
Bibliotek 2 637 2 768 77
Musikskola 896 732 53
Fritidsgårdar 1 520 1 548 29
Förskoleverksamhet 14 608 14 957 485
Familjedaghem 3 248 3 400 -83
Fritidshem -732 1 382 281
Grundskola, förskoleklass, integrerat fritidshem 42 807 39 368 998
Särskola 2 927 2 769 544
Gymnasieskola 21 449 21 078 452
Gymnasiesärskola 1 552 1 555 -5
Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning 444 930 -234
Särvux 113 186 -82
Svenska för invandrare (SFI) 416 324 64
Gemensam administration för utbildning/kultur 1 410 1 425 83
Gemensamt för pedagogisk verksamhet 4 453 4 815 88
Gemensamt för grundskola/gymnasium/komvux 2 630 2 242 100
Totalt 102 454 101 860 2 920
Kommentar
Förskoleverksamhet ger ett större överskott, främst
beroende på lägre kostnader för PO-påslag under
2010 än budgeterat, samt en positiv förändring i
semesterlöneskuld och minskat behov av barnom-
sorg på OB-tid. Fritidshemmen ger också ett över-
skott bl.a. på grund av ej tillsatta anställningar i
avvaktan på ytterligare en fritidsavdelning. Grund-
skolan ger ett större överskott 2010, dock gick
Norsjövallens skola back med 200 tkr men ekono-
min räddades av att åk 6-9 hade budgeterat bl.a. för
en ej tillsatt anställning för en pensionerad lärare
samt särskilt stöd, som ej nyttjats. En annan orsak
är också ett lägre PO än förväntat i grundskolan.
Gymnasiet visar också plussiffror främst beroende
på återhållsam personaltillsättning och att man ej
nyttjat läromedelsanslag p.g.a. nya kursplaner.
Särskolans plusresultat beror på mindre kostnader
än budgeterat för elevassistenter. Underskottet på
gymnasial vuxenutbildning beror delvis på en
omfördelning av ej nyttjade yrkesvuxmedel till
Skellefteå från Norsjö. Förra året var situationen
den omvända mellan Skellefteå och Norsjö. Totalt
sett är plusresultatet mycket bra och resultatet av
bra personal- och verksamhetsplanering samt
återhållsam vikarietillsättning med en låg sjukfrån-
varo i förvaltningen.
44
Nämnd: Socialnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
Gr Gu Gu
Gr Gr Gr
Gr Gr Gu
Gr Gr Gr
Nämndsrapportens inledande del bygger på verksamhetens delmål och måluppfyllelse per
perspektiv samt övriga kommentarer
Måluppfyllelse
Övergripande mål Måluppfyllelse och trend
Medborgare Medarbetare Ekonomi
1. Socialnämndens verksamheter skall utgå
från en gemensam värdegrund.
2. Socialnämndens verksamhet skall ge-
nomsyras av ett gott ledar- och medarbe-
tarskap.
3. Socialnämndens verksamheter ska foku-
sera på utsatta grupper.
4. Socialnämndens verksamheter skall
präglas av god ekonomisk hushållning.
Framgångsfaktorer
- 1 Under ledningsgruppens ansvar skall det utarbetas dokument som beskriver den värde-
grund som skall prägla verksamheternas alla delar.
- 2a Engagerade och aktiva medarbetare.
- 2b Aktiv kompetens- och verksamhetsutveckling med fokus på brukarens behov.
- 2c Vår verksamhet skall präglas av ett gott bemötande och värdskap i alla sammanhang.
- 2d Utveckla intern och extern information.
- 3 Ett utökat samarbete mellan olika verksamheter inom kommunen, liksom med andra aktö-
rer som jobbar med personer som tillhör olika utsatta grupper.
- 4 Det ekonomiska ansvaret skall vara tydligt och det kommunövergripande direktivet om att
ekonomi går före verksamhet skall gälla.
Medborgare Medarbetare Ekonomi
April 2010 Grön Grön Grön
Augusti 2010 Grön Grön Grön
Helår 2010 Gul Grön Grön Ekonomi
Med-
borgare/
kund
Med-
arbetare
45
Nämnd: Socialnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
Kommentar
Utvecklingstendenser
Efterfrågan av dagvård har ökat, vilket speglar
bilden av att våra äldre bor kvar i hemmet och
därför behöver stimulans och avlösning.
Det är god tillgång på särskilda boendeplatser.
35 platser har blivit tillgängliga under året.
Vårdtyngden på särskilt boende ökar, främst på
Solbacka som förstärkt bemanning för att klara
verksamheten. Ansvarig politiker har informe-
rats om situationen. Arbetet med att kvalitets-
säkra omvårdnaden på Solbacka pågår.
Samverkan mellan arbetsgivare och gymnasie-
skolans vård och omsorgscollege har förbättrats
väsentligt under det senaste läsåret genom t.ex.
handledarträffar och s.k. branschråd. Målsätt-
ningen är att eleverna ska ha hög anställnings-
barhet vid examen.
Minskat underlag till handikappenheten gällan-
de barn och ungdomar. Det finns inga ansök-
ningar om insatser.
Ökat tryck/efterfrågan på den verksamhet som
bedrivs på Knut´n. Äskande finns om utökning
med 100 % aktivitetsledare.
Personligt ombud får fler och svårare ärenden
och en utökning med 25 % av anställningen har
inlämnats.
Flera LASS-brukare väljer andra assistansan-
ordnare.
Större kostnader för tomma lägenheter då det
finns 5 tomma lägenheter i gruppbostäderna
inom handikappomsorgen.
Försörjningsstöd/ekonomiskt bistånd: 2010
visar en mycket liten ökning av nettokostnader-
na jämfört med 2009. Antalet inkomna ärenden
har ökat något till IFO.
Barnavårdsärendena minskar något, dock har
ärendena mer allvarlig karaktär, vilket ger större
och mer komplicerade utredningar. Missbruks-
utredningarna har fördubblats jämfört med
2009.
IFO har bedrivit sina verksamheter så att ett
visst överskott kan noteras. Insatserna missbruk
har dock ökat under 2010 jämfört med 2009.
Beslutade insatser under 2010 ger kostnader
även under 2011.
Samverkan mellan IFO och verksamhe-
ter/myndigheter utökas och förbättras. Informa-
tion angående BBiC:s dokumentationssystem
har genomförts.
Inom området vård i livets slut har registrering i
palliativa registret påbörjats. Enligt uppgift från
palliativa registret har 58,3 % av dödfallen inom
kommun och landsting registrerats. Målet var att
40 % av alla dödsfallen skulle registreras för att
få statsbidrag.
Trots ett omfattande besparingsarbete tenderar
personal- och materialkostnaderna inom medi-
cinska enheten öka. Detta genererar ett under-
skott för 2010.
Viktiga händelser
Projektet socialt innehåll pågår inom äldreom-
sorgen. Aktiviteternas antal har ökat. Samarbete
har också ökat med egna och andra kommunala
verksamheter. Exempel på aktiviter är midsom-
marfirande och utflykter anpassat till enheternas
önskemål.
Alla förändringar och besparingar i 2010 års
budget har genomförts. Bl.a. avveckling av be-
manningsenheten, kraftiga besparingar inom
medicinska enheten och det administrativa stö-
det som delvis flyttat ut till äldreboendena.
I november infördes datorstöd i kommunikatio-
nen mellan landsting och kommun när det gäller
vårdplaneringsrutiner – benämnt Prator. Enhets-
chefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor och
arbetsterapeuter har utbildats och nyttjar syste-
met.
Uppstart med att registrera riskbedömningar för
fall, undernäring och trycksår i nationella re-
gistret Senior alert påbörjades inom äldreom-
sorgen under november.
Medarbetarenkäten visar att äldreomsorgens
resultat har förbättrats i jämförelse med tidigare
mätningar.
Fyra nya personlig assistent-ärenden enligt
LASS har inkommit till handikappomsorgen
under året. En från november som har valt
kommunen som assistansanordnare samt en från
april, en från september och en från december,
som alla har valt annan anordnare.
Vi har gemensamma månatliga fritidsaktiviteter
som anordnas av de enskilda enheterna.
Personal har överflyttats från dagcenter till
Knut´n.
46
Nämnd: Socialnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
Minskat bemanningen på Snäckans korttidsvis-
telse/korttidstillsyn på grund av besparingskrav
och minskat barnunderlag.
Samverkan mellan IFO och landstinget om
Salut, (hälsobefrämjande arbete bland barn och
unga upp till 18 år, Salut = salutogent/-
hälsobefrämjande perspektiv), har inletts, likaså
träffar med elevhälsan.
Totala antalet inkomna ärenden har stabiliserats.
BBiC dokumentationssystem används i alla bar-
navårdsärenden inom IFO. Samverkan: Elev-
hälsan och individ- och familjeomsorgen har
regelbundna träffar, syfte främst att tidigt upp-
täcka barn i riskzonen.
Utbetalningarna av socialbidrag för gruppen 16-
25 år har minskat och under årets två sista må-
nader inkom inga ansökningar från den ålders-
gruppen. Totala kostnaderna för ekonomiskt bi-
stånd överskred nettobudget med måttliga
30 000 kronor.
Nationella riktlinjer för demensvård och det
lokala vårdprogrammet för Västerbotten är fär-
digställt. Ett lokalt demensteam är bildat där två
sjuksköterskor, en arbetsterapeut och en under-
sköterska ingår. Förberedelser för utbildning
och handledning av personal pågår.
Legitimerad personal har deltagit i handledar-
utbildning tillsammans med Malå under tre da-
gar. Föreläsningar och utbildningar inom områ-
det demens har pågått under året. Utbildning för
omvårdnadspersonal om förebyggande åtgärder
mot trycksår har genomförts.
Målen
1. Socialnämndens verksamheter skall utgå från
en gemensam värdegrund.
Under första halvåret har de flesta arbetslag
påbörjat arbetet med att utarbeta en värdegrund.
Arbetet fortsatte under hösten men har inte kun-
nat slutföras.
Ett dokument som skall vara basen för det
fortsatta värdegrundsarbetet har fastställts av
ledningsgruppen.
Som tillägg i socialtjänstlagen kommer fr.o.m.
2011-01-01 bestämmelser kring värdegrundsga-
rantier inom äldreomsorgen. Staten kommer att
satsa resurser i form av prestationsbaserade sti-
mulansmedel kring denna fråga. Förhoppningen
är att detta ger oss möjlighet att under 2011 nå
måluppfyllelse.
Antalet avvikelser gällande läkemedelshantering
visar i nyckeltal 1,42 avvikelser/boendeplats för
2010 (jmf 1,76 år 2009). När det gäller antalet
fall så var nyckeltalet 1,42 fall/boendeplats 2010
(jmf 1,34 år 2009). Måluppfyllelsen har delvis
uppfyllts då läkemedelsavvikelserna har minskat
men fallen har ökat.
Målet uppnått delvis.
2. Socialnämndens verksamhet skall genomsyras
av ett gott ledar- och medarbetarskap.
Ett gott bemötande är en del av värdegrundsar-
betet. Resultat från brukarundersökningar
genomförda via SCB som redovisades under
december visar att vi ligger bra till när det gäller
hemtjänsten, men har försämrat våra värden på
särskilt boende. Vad detta beror på är svårt att
svara på utan analys. En anledning är förmodli-
gen att vårdtyngden på boendena ökar utan att
personalresursen kunnat utökas, varför kvalitén
upplevs försämrad. Även indragningarna av bo-
endeplatser och den offentliga diskussionen som
följt processen kan ha färgat resultatet.
Äldreomsorgens personal, har på ett förtjänst-
fullt sätt bidragit till att de aktiviteter som pro-
jektet ”Sociala innehållet” organiserat, kunnat
genomföras med gott resultat.
Helga-projektet, som har till syfte att förbättra
vårdkedjan och samarbetet mellan kommun och
landsting, fortgår. Äldreomsorgens Helga-
ombud har deltagit i två träffar under året där
man fått information och möjlighet att delta i
förbättringsarbetet kring dessa frågor.
Informationsmaterial om äldreomsorgens taxor
har färdigställts i lättläst form. Informationen
finns att tillgå som broschyr och på hemsidan.
Arbetet med att förbättra hemsidan och annat
informationsmaterial pågick under hela 2010
men är ännu inte slutfört, eftersom kommunen
planerar för helt nytt upplägg på hemsidan.
Information om försörjningsstöd och barn och
unga har gjorts lätt tillgänglig på kommunens
hemsida.
Uppföljning och behandling av avvikelser har
skett kontinuerligt under året på arbetsplatsträf-
far inom ÄO/HO. Alla i personalen som varit i
tjänst inom medicinska enheten under 2010 har
haft medarbetarsamtal med sin chef.
Måluppfyllelse nås.
47
Nämnd: Socialnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
3. Socialnämndens verksamheter ska fokusera
på utsatta grupper.
Det finns ett större behov av Personligt ombud
(PO) än vad som finns utrymme till. Det har va-
rit kö under hela 2010. Äskande om ytterligare
PO tjänst med 25 % är inlämnad. En enkätun-
dersökning är gjord; 100 % av brukare är nöjda.
Insatserna som erbjuds inom IFO utgår från
hemmaplanslösningar, exempelvis socialpeda-
goginsatser (enskilt, hemterapi, cope), barn och
unga, föräldrar, rådgivningen Oden (missbruk),
hälsocentral (provtagningar), samtalsstöd m.m.
Socialpedagog för insatser till vuxna med miss-
bruksproblematik och psykiska funktionshinder
finns inte inrättat utan finansieras i dagsläget
generellt från driftbudgeten.
Samverkan mellan elevhälsa/Individ- och
familjeomsorgen samt Salutprojektet om barn
och ungas hälsa pågår, samverkan mellan lands-
tinget, kommun, förskolan m.fl. har utvecklats.
Måluppfyllelse nås.
4. Socialnämndens verksamheter skall präglas
av god ekonomisk hushållning.
Samtliga verksamheter inom socialtjänsten med
dess personal och chefer har under år av tuffa
verksamhetsförändringar nu åstadkommit ett
överskott i verksamheten. Som exempel kan
nämnas äldreomsorgen som mellan 2005 och
2010 bara ökat sin nettokostnad med 7,7 %. Un-
der samma tid har t ex lönerna för den största
personalgruppen ökat med 20 % och antalet äld-
re i befolkningen (85+ år) ökat med 7,8 %.
Förändringar pga 2010 års budget är verkställda.
Bl.a. har Bemanningsenheten avvecklats, Medi-
cinska enheten minskats med 10 %, administra-
tiva stödet har organiserats om och delvis flyttat
ut till Solbacka och Vinkelbo för att ge enhets-
cheferna bättre stöd.
Arbetet med utredningarna enligt BBiC har
medfört stort engagemang och större tidsåtgång
än tidigare mot att utredningarna blir mer struk-
turerade och effektiva. Det är en läroprocess
som tar tid och som sker löpande.
Måluppfyllelse nås.
48
Nämnd: Socialnämnd VERKSAMHETSRAPPORT
December 2010
Ekonomi
Driftsredovisning
Anslagsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse mot
budgetanslag
2010
Nämndsverksamhet 288 314 13
Social verksamhet 91 970 91 945 1 873
Totalt 92 258 92 259 1 886
Verksamhetsredovisning: (tkr)
Verksamhet
Utfall netto
2009
Utfall netto
2010
Avvikelse
mot budget-
anslag 2010
Nämndsverksamhet 288 314 13
Alkoholtillstånd m m -35 -20 5
Gemens., vård o omsorg äldre/handikappade 7 038 7 354 -218
Vård o omsorg enligt SOL och HSL 57 916 57 661 595
Insatser enligt LSS 18 663 18 641 714
Förebyggande verksamhet -10 24 -59
Färdtjänst 543 614 -64
Gemensamt för individ- och familjeomsorg 2 306 2 051 226
Missbrukarvård för vuxna 101 68 29
Öppna insatser för barn 575 420 346
Familjehemsvård för barn 632 803 378
Familjerätt 60 60 20
Ekonomiskt bistånd 634 642 -31
Övrig vuxenvård 671 538 10
Gemensam administration, socialnämnd 2 876 3 089 -78
Totalt 92 258 92 259 1 886
Kommentar
Den strukturförändring som äldreomsorgen arbetat
sig igenom under ett antal år med bl.a. nedläggning
av särskilda boenden har gett som resultat att
kostnaderna hållits tillbaka. Under samma period
har handikappomsorgen erfarit en utvecklig med en
kraftig ökning av antalet ärenden och behovet av
resurser för att leva upp till LSS-lagstiftningens
krav självklart även ökat. Individ- och familjeom-
sorgen har under många år fått klara sina åtaganden
med små resurser. Detta har skett trots att antalet
ärenden ökat, och framför allt att komplexiteten i
utredningarna och i behoven av insatser förändrats
så att kraven på resursförstärkningar blivit allt mer
påtaglig.
All personal inom socialtjänsten har bidragit till det
överskott som redovisas och är värda all respekt
och uppskattning för ett väl genomfört 2010.
Investeringsredovisning
Följande objekt har ej nyttjat hela budgetbeloppet.
Id 9743 Inventarier Gästis/Björkhem 25 tkr
Id 9744 Inventarier Medicinska enheten 16 tkr
Id 9753 Vinkelbo kök köksmaskiner 25 tkr
49
Resultaträkning (tkr) Kommunen Kommunen
2010 2009
Verksamhetens intäkter not 1 89 904 80 749
Verksamhetens kostnader not 2, 3 -317 116 -306 046
Avskrivningar not 4 -9 417 -12 035
Verksamhetens nettokostnader -236 629 -237 332
Skatteintäkter not 5 157 398 160 828
Generella statsbidrag och utjämning not 6 84 181 75 875
Finansiella intäkter not 7 1 742 3 868
Finansiella kostnader not 8 -192 -231
Resultat före extraordinära poster 6 500 3 008
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat not 9 6 500 3 008
Finansieringsanalys (tkr) Kommunen Kommunen
2010 2009
Den löpande verksamheten
Årets resultat 6 500 3 008
Justering av avskrivningar not 4 9 417 12 035
Justering av ej likviditetspåverkande poster not 10 2 496 -1 210
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital 18 413 13 833
Ökning/minskning kortfristiga fordringar -4 237 -3 854
Ökning/minskning förråd 15 106
Ökning/minskning kortfristiga skulder -5 644 10 965
Medel från den löpande verksamheten 8 547 21 050
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 775 -8 669
Försäljning av materiella anläggningstill-gångar not 11 438 1 533
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar not 12 -800 0
Försäljning av finansiella anläggningstill-gångar not 13 0 0
Medel från investeringsverksamheten -3 137 -7 136
Finansieringsverksamheten
Minskning av långfristiga fordringar not 14 375 0
Medel från finansieringsverksamheten 375 0
Årets kassaflöde 5 785 13 914
Likvida medel vid årets början 89 552 75 638
Likvida medel vid årets slut 95 337 89 552
50
Balansräkning (tkr) Kommunen Kommunen
2010 2009
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekn. anläggningar not 15 102 849 110 343
Maskiner och inventarier not 16 7 426 8 553
Finansiella anläggningstillgångar not 17 20 618 20 193
Summa anläggningstillgångar 130 893 139 089
Omsättningstillgångar
Förråd m.m 798 813
Kortfristiga fordringar not 18 32 768 28 530
Kortfristiga placeringar not 19 46 018 66 312
Kassa och bank 49 319 23 240
Summa omsättningstillgångar 128 903 118 895
Summa tillgångar 259 796 257 984
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital, ingående värde 191 989 188 981
Årets resultat 6 500 3 008
Summa eget kapital not 20 198 489 191 989
Avsättningar
Avsättning för pensioner och likn. förpliktelser not 21 2 046 1 090
Skulder
Långfristiga skulder 0 0
Kortfristiga skulder not 22 59 261 64 905
Summa skulder och avsättningar 61 307 65 995
Summa eget kapital, avsättningar och skul-der 259 796 257 984
Panter och ansvarsförbindelser
Kommunstyrelsens ordförande har enl. PBF avgångs-
ersättning 1 år med 80 % av lönen. Samordnas med
förvärvsinkomster.
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp
i balansräkningen 97 858 101 406
Upplupen löneskatt på pensionsförpliktelser 23 740 24 601
Borgens- och övriga ansvarsförbindelser not 23 87 777 87 282
Summa ansvarsförbindelser 209 375 213 289
51
Särredovisning VA-verksamhet Ingår i kommunens resultat- och balansräkning
Kommunen Kommunen
Resultaträkning (tkr) 2010 2009
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens externa intäkter 110 31
Brukningsavgifter 6 481 6 369
Anläggningsavgifter 6 55
Periodisering av årets anläggningsavgifter 0 0
Periodisering av tidigare års anläggningsavgif-ter 0 0
Förändring av investeringsfond 0 0
Förändring av kortfristig skuld till abonnent-
kollektivet 0 0
Interna intäkter 485 499
Summa intäkter 7 082 6 954
Verksamhetens kostnader
Verksamhetens externa kostnader 4 046 -3 659
Interna kostnader 3 069 -3 090
Avskrivningar 1 066 -1 189
Summa kostnader 8 181 -7 938
Verksamhetens nettokostnader -1 099 -984
Skatteintäkter not 1 1 099 984
Finansiella intäkter 0 0
Finansiella kostnader 0 0
Resultat före extraordinära poster 0 0
Extraordinära intäkter 0 0
Extraordinära kostnader 0 0
Årets resultat 0 0
52
Särredovisning VA-verksamhet 2010
Ingår i kommunens resultat- och balansräk-ning
Kommunen Kommunen
Balansräkning (tkr) 2010 2009
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekn. anläggn. not 2 14 172 15 369
Maskiner och inventarier not 3 145 601
Summa anläggningstillgångar 14 317 15 970
Omsättningstillgångar
Kundfordringar kommunen 0 0
Kundfordringar externt 602 1 023
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 82
Summa omsättningstillgångar 613 1 105
Summa tillgångar 14 930 17 075
Eget kapital och skulder
Eget kapital 0 0
Skulder
Långfristiga skulder
Skuld kommunen 13 759 16 262
Investeringsfond 0 0
Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter 0 0
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 1 164 792
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 21
Summa skulder 14 930 17 075
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 930 17 075
53
Noter kommunen 2010 2009 2010 2009
Not 1: Verksamhetens intäkter Not 4: Avskrivningar
Intäkter enl driftredovisning 138 331 126 839 Planenliga avskrivningar sker linjärt dvs med lika stora
Interna enl driftredovisning -48 427 -46 090 belopp varje år. Nya investeringar under året från den
Verksamhetens intäkter 89 904 80 749 tidpunkt de tas i bruk och beräknas på anskaffnings-
värdet minskat med ev.statsbidrag.
Fördelat enligt nedan: Immateriella anläggningstillgångar 300 0
-taxor och avgifter 21 799 21 205 Inventarier, maskiner 2 130 2 277
-hyror och arrenden 6 501 7 078 Fastigheter, anläggningar 6 331 6 484
-bidrag 51 067 43 053 Nedskrivning, restvärden *) 656 3 274
-övriga intäkter 10 537 9 413 9 417 12 035
89 904 80 749 * varav jämförelsestörande post:
varav intäkter i projektverksamhet: 6 028 3 276 Nedskrivning av anläggn.tillgångar 584 3274
Not 2: Verksamhetens kostnader Not 5: Skatteintäkter
Kostn enl driftredovisning *) 377 718 370 221 Kommunalskatt innevarande år 155 304 165 951
Diff. kalkyl/verklig PO, pensioner, Slutavräkning föregående år 112 156
kostnader m m 3 438 469 Prel slutavr för innevarande år 1 982 -5 279
Avskrivningar -9 417 -12 035 157 398 160 828
Interna räntekostnader -6 185 -6 507
Internpris lokaler/städning -24 296 -24 912 Not 6: Generella statsbidrag och utjämning
Övriga internkostnader -24 131 -21 178 Strukturbidrag 5 945 5 959
Diverse kostnader (bankkostn) -11 -12 Inkomstutjämning 41 022 38 668
Verksamhetens kostnader 317 116 306 046 Kostnadsutjämning 18 862 20 164
Generella bidrag 4 238 0
Fördelat enligt nedan: Regleringsbidrag/ -avgift 1 115 -2 133
-personalkostnader 212 116 206 920 Statsbidrag LSS 7 182 7 461
-entreprenader/köp av verksamhet 37 967 33 524 Kommunal fastighetsavgift 5 817 5 756
-bidrag och transfereringar 15 607 13 859 84 181 75 875
-lokal- och markhyror, fastighetsserv. 13 226 15 027
-bränsle, energi, vatten 9 515 9 839 Not 7: Finansiella intäkter
-övriga kostnader 28 685 26 877 Räntor på utlämnade lån m.m. 771 913
317 116 306 046 Räntor på likvida medel m.m. 971 2 711
varav kostnader i projektverksamhet: 6 429 3 116 Återbäring från SKL 0 244
1 742 3 868
* varav jämförelsestörande post:
Utrangering av anläggn.tillgångar 1 843 253 Not 8: Finansiella kostnader
Ränta pensionsskuld -15 -81
Not 3: Redovisning av leasingavtal Bankkostnader/dröjsmålsräntor -177 -150
Operationella leasingavtal, tkr -192 -231
Förfaller till betalning inom ett år:
-Transportmedel 582 348 Not 9: Årets resultat
-Inventarier 231 209 Årets finansiella resultat på 6,5 Mkr
813 557 (2009 3,0 Mkr) avviker budgetmässigt med -7,3 Mkr
Förfaller till betalning senare än ett år Balanskravsutredning:
men inom fem år: Årets resultat 6 500
-Transportmedel 407 132 Avgår realisationsvinster -305
-Inventarier 266 192 Justerat resultat 6 195
673 324
Not 10: Justering av ej likviditets-
Förfaller till bet. senare än fem år: 0 0 påverkande poster
Förändring pensionsavsättning -232 -283
Totalsumma 1 486 881 Förändr löneskatt pensionsavsättn -56 -68
Förändring pensionsavsättning
Operationella leasingavtal årets avgifter, tkr förtroendevalda inkl. löneskatt 1 230 0
-Transportmedel 618 783 Ränta pensionsavsättning 15 81
-Inventarier 245 242 Reavinst/förlust 1 539 -940
863 1 025 2 496 -1 210
54
2010 2009 2010 2009
Not 11: Försäljn av materiella anl.tillgångar Not 16: Maskiner, inventarier och
Under denna rubrik redovisas försäljningar av fastig- transportmedel
heter, inventarier m.m.
Försäljningspris: Ingående ack. anskaffnings-
Fordon räddningstjänst 13 193 värden 21 179 20 554
Mark 0 40 Nyanskaffningar under året 1 031 1 496
Köpmannen 2 (gamla postlokalen) 0 1 300 Försäljningar under året -124 0
Tingshuset 6 (f d Köpséns) 425 0 Nedskrivningar/utrangeringar -2 494 -871
438 1 533 Utgående ack.anskaffnings-
värden 19 592 21 179
Not 12: Förvärv av finansiella anl.tillgångar
Under denna rubrik redovisas förvärv av värde- Ingående ack. avskrivningar -12 626 -11 220
papper som förvärvats för långsiktig placering. Årets avskrivningar enl. plan -2 130 -2 277
Försäljningar under året 124 0
Medlemskonto Skogsägarna 0 0 Nedskrivningar/utrangeringar 2 466 871
Kommuninvest 800 0 Utgående ack. avskrivningar -12 166 -12 626
800 0
Utgående bokfört restvärde *) 7 426 8 553
Not 13: Försäljning av finansiella *) Specifikation
anläggningstillgångar Maskiner 850 1 022
Aktier NUAB 0 0 Inventarier 5 561 6 367
0 0 Bilar o andra transportmedel 1 015 1 164
7 426 8 553
Not 14: Minskning av långfristiga fordringar
Norsjölägenheter amortering. revers -375 0 Not 17: Finansiella anläggningstillgångar
-375 0 Kommunaktiebolaget, IUC 4 4
Länstrafiken i AC län 55 55
Not 15: Mark, byggnader och Norsjö medborgarhusförening 50 50
tekniska anläggningar VBTNS Skogsägar.förening 50 50
Norsjö medb.husför.reverslån 0 0
Ingående ack. anskaffnings- Kommuninvest andelskapital 980 180
värden 228 958 231 695 Koncernföretag:
Nyanskaffningar under året 1 744 7 173 Norsjölägenheter AB (aktier) 1 107 1 107
Försäljningar under året -420 -535 Norjsöläg AB (revers 08-06-25) 18 372 18 747
Omklassificering -300 900 20 618 20 193
Nedskrivning utrangeringar -623 -10 275
Utgående ack. anskaffnings- Not 18: Kortfristiga fordringar
värden 229 359 228 958 Kundfordringar 3 965 3 485
Förutbetalda kostnader och
Ingående ack. avskrivningar -118 615 -118 174 upplupna intäkter 6 208 5 783
Årets avskrivningar enl. plan -6 331 -6 483 Statsbidragsfordringar 19 533 17 026
Försäljningar under året 287 194 Övrigt 3 062 2 236
Omklassificering 0 -465 32 768 28 530
Nedskrivningar/utrangeringar -1 851 6 313
Utgående ack. avskrivningar -126 510 -118 615 Not 19: Kortfristiga placeringar
Statsskuldväxlar, kommun- och
Utgående bokfört restvärde *) 102 849 110 343 bankcertifikat 46 018 66 312
*) Specifikation
Pågående investeringar 3 105 3 424 Not 20: Eget kapital
Markreserv 1 894 1 940 Eget kapital ingående värde 191 989 188 981
Verksamhetsfastigheter 68 524 72 023 Årets resultat 6 500 3 008
Fastigheter för affärsverksamhet 12 799 15 211 198 489 191 989
Publika fastigheter 13 079 13 851
Fastigheter för annan verksamhet 3 448 3 894 Not 21: Avsättningar
102 849 110 343 Avsättning garanti-/visstidspensioner 112 268
Avsättning för pensioner bl modell 545 609
Avsättning för särskild löneskatt 159 213
Avsättning för pensioner inkl
löneskatt för förtroendevalda 1 230 0
2 046 1 090
55
2010 2009 2010 2009
Not 21: Avsättningar Not 23: Borgens- och övriga
Avsättning garanti- och visstids- ansvarsförbindelser
pensioner 112 268 Förlustansvar egnahem (SBAB) 1 016 1 139
Avsättning för pensioner bl modell 545 609 Förlustansvar egnahem (Balken) 155 66
Avsättning för särskild löneskatt 159 213 Norsjö medborgarhusfören (Fspb) 8 500 7 500
Avsättning för pensioner inkl Bsk Folkets hus (Fspb) 391 420
löneskatt för förtroendevalda 1 230 0 Norsjö Golf AB (SHB) 157 203
2 046 1 090 Ansvarsförbindelser (förordn
1991:1924) (BKN) 225 244
Not 22: Kortfristiga skulder Norsjölägenheter AB (Kommunin-vest) 77 333 77 710
Leverantörsskulder 14 589 13 411 87 777 87 282
Upplupna kostnader och förut-
betala intäkter 27 786 34 061
Anställdas skatter 3 104 3 125
Semesterlöneskuld/över-
tidsskuld inkl PO 13 782 14 308
59 261 64 905
Noter Särredovisning VA-verksamhet (tkr)
2010 2009 2010 2009
Not 1 Skatteintäkter Not 3 Maskiner och inventarier
Budgeterade skatteintäkter 411 828 Ingående bokfört restvärde 601 685
Skatteintäkter över/under budget 688 156 Nyanskaffningar 0 0
(över +/under -) 1 099 984 Försäljningar 0 0
Omklassificeringar -434 0
Not 2 Mark, byggnader o tekn anlägg-ningar Nedskrivningar/utrangeringar 0 0
Ingående bokfört restvärde 15 369 15 501 Avskrivningar -22 -84
Nyanskaffningar under året 292 1 168 Utgående bokfört restvärde 145 601
Försäljningar 0 0
Omklassificeringar -328 0
Nedskrivningar/utrangeringar -117 -195
Avskrivningar -1 044 -1 105
Utgående bokfört restvärde 14 172 15 369
56
Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningslagen reglerar
kommunernas redovisningsmodell. Modellen
består av resultaträkning, balansräkning och
finansieringsanalys.
Resultaträkning
Resultaträkningen är en sammanfattning av årets
redovisade kostnader och intäkter. Överstiger
intäkterna periodens kostnader innebär det att det
egna kapitalet ökar och kommunens finansiella
styrka förbättras.
Resultaträkningen delas upp i tre olika resultatnivå-
er. Det första resultat som används är verksamhetens
nettokostnader. Det består av intäkter genererade i
verksamheten och som dragits av mot verksamhe-
tens kostnader och planenliga avskrivningar. Netto-
kostnaden beskriver det som återstår att skattefinan-
siera. Underskottet på nettokostnadsnivån reduceras
sedan med skatteintäkter och generella statsbidrag.
Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella
kostnader minskar resultatet. Det resultat som då
erhålls kallas resultat före extraordinära poster. Det
resultat som genereras här skall finansiera årets
investeringar och helst ett framtida sparande. Efter
detta resultat kommer extraordinära intäkter och
kostnader, poster som inte har något direkt samband
med den ordinarie verksamheten och blir mer och
mer ovanliga i kommunerna. Det resultat som nu
framkommit visar årets resultat för kommunen.
Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställ-
ningen vid bokslutstillfället och utgör en förbindel-
selänk mellan de olika åren. Den visar det bokförda
värdet av kommunens tillgångar och hur dessa
finansierats – externt med främmande kapital (skul-
der) och internt med eget kapital. Tillgångarna delas
upp i omsättningstillgångar (t ex kassa och bank)
och anläggningstillgångar, tillgångar som skall
innehas och utnyttjas under flera år (t ex fastigheter,
maskiner). Beloppsgränsen för att skilja mellan
driftskostnader och investeringsutgifter på t.ex.
fastigheter, är 20 tkr. Förrådet inventeras före
årsskiftet och värdering är gjord utifrån inköpspris
med inkuransavdrag tre procent.
På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristi-
ga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kort-
fristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De
övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsätt-
ningar innefattar kommunens upplupna pensioner,
inklusive pensioner till förtroendevalda, intjänade
från år 1998 samt särskild löneskatt på dessa. En
avsättning är definitionsmässigt en skuld som man
inte vet hur stor den är eller när den skall betalas.
Finansieringsanalys Finansieringsanalysen ger upplysning om hur medel
har tillförts och hur dessa har använts. Till skillnad
från resultaträkningen, som redovisar kostnader och
intäkter, utgår finansieringsanalysen från gjorda
inbetalningar (inkomster) eller utbetalningar (utgif-
ter).
Några finansiella nyckeltal
Balanslikviditet – omsättningstillgångar minus
kortfristiga skulder. Ett mått på den kortsiktiga
betalningsberedskapen om lager/förråd inkluderas.
Kassalikviditet – är ett mått på hur god kommunens
betalningsberedskap är.
Nettolåneskuld – saldot mellan likvida medel och
långfristiga skulder.
Nettokostnadsandel – hur stor andel av skatteintäkter
och generella statsbidrag som har gått åt till att
finansiera verksamhetens nettokostnader.
Rörelsekapital – skillnaden mellan omsättningstill-
gångar och kortfristiga skulder, d v s den del av egna
kapitalet som används för att finansiera löpande
verksamhet och investeringar.
Skuldsättningsgrad – hur mycket av kommunens
tillgångar som är lånefinansierade.
Soliditet – eget kapital i förhållande till totala
tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga
betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto
större ekonomiskt handlingsutrymme finns.
Tillämpade redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningsla-
gen och de rekommendationer Rådet för kommunal
redovisning lämnat. Kommunalskatten har enligt
rekommendation periodiserats, innebärande att i
bokslutet för 2010 har den definitiva slutavräkning-
en för 2009 bokförts liksom en preliminär slutavräk-
ning för 2010. Slutavräkningen för 2009 års skatter
uppgår till - 1 186 kr per invånare, förbättring med
26 kr per invånare än prognos i bokslutet 2009,
vilket förbättrat bokslutet 2010 med 112 tkr. Den
preliminära slutavräkningen för 2010 års skatter
uppgår till + 456 kronor per invånare eller 2,0 Mkr
och har förbättrat årets resultat.
Kommunens pensionsskuld till arbetstagare och
pensionstagare uppgår totalt till 106,6 Mkr. Under
avsättningar redovisas 2,0 Mkr avseende garantipen-
sioner m m, under kortfristiga skulder redovisas 6,7
Mkr avseende upplupen pensionskostnad för 2010
för individuell del Pensionsvalet och resterande del,
97,9 Mkr, som avser de pensionsförpliktelser som
intjänats före 1998, redovisas som ansvarsförbindel-
se utanför balansräkningen. Semesterlöneskuld och
okompenserad övertid med beräknad upplupen
arbetsgivaravgift redovisas som kortfristig skuld.
57
Sammanställd redovisning
Principer för koncernen
Personal
All personal som medverkar i helägda kommunala
bolaget Norsjölägenheter AB är anställda av Norsjö
kommun. Kommunen har tecknat avtal med Nor-
sjölägenheter AB om försäljning/köp av tjänster.
Ekonomi
Kommunen har utarbetat spelregler för bolagen
som bl. a. innebär intern ränta via koncernkonto i
bank mellan kommunen och Norsjölägenheter AB.
Fastigheter
Alla bostäder med något enstaka undantag ägs och
administreras av Norsjölägenheter AB. Övriga
allmänna lokaler ägs och administreras av Norsjö
kommun.
Redovisningsprinciper
I koncernredovisningen ingår Norsjölägenheter AB
med kommunalt ägande om 100 % av aktiekapita-
let.
Koncernredovisningen har upprättats enligt för-
värvsmetoden med proportionell konsolidering,
med vilket menas att endast ägda andelar av dotter-
företagens resultat- och balansräkningar tas in i
koncernredovisningen.
Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för
dotterföretagens andelar har avräknats mot förvär-
vat eget kapital. I koncernens eget kapital ingår
härmed förutom kommunens eget kapital endast
den del av dotterföretagens eget kapital som intjä-
nats efter förvärvet. Obeskattade reserver, efter
avsättning för uppskjuten skatt, har hänförts till eget
kapital.
Då koncernredovisningen endast ska visa koncer-
nens relationer mot omvärlden har kostnader och
intäkter mellan koncernföretagen eliminerats.
Kommunens långfristiga lån till och från koncern-
företagen har eliminerats liksom att koncerninterna
fordringar och skulder har eliminerats.
Kommunens och dotterföretagets resultat- och
balansräkningar visas med icke eliminerade värden.
Årets resultat
Årets resultat totalt för koncernen Norsjö kommun
visar ett överskott om 6,6 Mkr. Detta är en förbätt-
ring jämfört med 2009 med 3,6 Mkr.
Nyckeltal
Koncernen 2010 2009
Soliditet 58 % 57 %
(eget kapital i % av totala tillgångar)
Balanslikviditet 208 % 174 %
(omsättningstillg./korta skulder)
Norsjölägenheter AB
Huvuduppgifter
Norsjölägenheter AB är ett allmännyttigt bostadsfö-
retag med Norsjö kommun som huvudman. Bola-
gets uppgift är att bygga och förvalta bostäder och
lokaler med tillhörande kollektiva anordningar.
Ändamålet med verksamheten är att med iakttagan-
de av de kommunala självkostnads- och likställd-
hetsprinciperna främja bostadsförsörjningen i
kommunen. Det ekonomiska målet för bolaget är att
verksamheten skall bedrivas så att minst nollresultat
uppnås.
Bolaget ägde 2010-12-31 50 byggnader innehållan-
de 326 bostadslägenheter, ett affärshus samt två
specialbyggnader för äldre- och omsorgsboenden.
Målgrupp
Norsjö kommuns innevånare, företag och organisa-
tioner.
Årets verksamhet
Årets resultat uppgår till +142 tkr. År 2009 var
resultatet + 8 tkr. Fasadrenoveringen av Orionhusen
har färdigställts under året och här har också repara-
tioner gjorts med 0,6 Mkr som belastat årets resul-
tat. Fasadrenovering på Åkargatan 19 påbörjades
under året men slutförs först våren 2011.
Driftskostnader har ökat med 0,9 Mkr till 11,7 Mkr.
Största ökning är ovan nämnda reparationer av
Orionhusen. Underhållskostnader däremot har
minskat med 0,3 Mkr till 2,5 Mkr.
Hyresbortfallet p.g.a. outhyrt för lägenheter uppgår
2010 till 3,9 procent av beräknade hyror. År 2009
var bortfallet 4,0 procent.
Budget 2011 visar ett överskott med 0,2 Mkr.
Resultaträkning (tkr) 2010 2009
Rörelsens intäkter 20 022,1 19 883,9
Rörelsens kostnader -14 417,2 -13 839,6
Avskrivningar -2 563,9 -2 533,4
Rörelseresultat 3 041,0 3 510,9
Finansiella intäkter 50,1 13,2
Finansiella kostnader -2 949,1 -3 516,6
Bokslutsdispositioner 0,0 0,0
Skatt på årets resultat 0,0 0,5
Årets resultat 142,0 8,0
58
Balansräkning (tkr) 2010 2009
Tillgångar
- anläggningstillgångar 98 938,0 101 477,0
- omsättningstillgångar 5003,2 1 489,5
Summa tillgångar 103 941,2 102 966,5
Eget kapital och skulder
- eget kapital 2 466,7 2 324,7
- långfristiga skulder 95 335,8 95 957,0
- kortfristiga skulder 6 138,7 4 684,8
Summa Eget kapital och
skulder 103 941,2 102 966,5
Framtiden
Trots nybyggnationerna nytt våningsplan på Klock-
arbo och nytt trevåningshus i kvarteret Köpmannen
under 2008 kan tillskapande av nya bostäder bli
verklighet för i dagsläget finns ytterst få lediga
lägenheter i Norsjö samhälle.
Hela fastighetsbeståndet är väl underhållet men
åtgärder behöver göras för att bibehålla detta och år
2011 kommer byte att ske av alla lägenhetsdörrar
på kvarteret Hällan 2 och 3 samt på kvarteret
Hästen.
Den låga räntenivån har möjliggjort för företaget att
klara positivt resultat 2010. Ambitionen är att klara
åtminstone ett överskott kommande år men det
förutsätter att räntan på bostadslån inte stiger alltför
mycket över dagens nivå.
59
Resultaträkning (tkr)
Koncernen Koncernen
2010 2009
Verksamhetens intäkter 96 624 87 366
Verksamhetens kostnader -318 231 -306 619
Avskrivningar -11 981 -14 568
Verksamhetens nettokostnader -233 588 -233 821
Skatteintäkter 157 398 160 828
Generella statsbidrag och utjämning 84 181 75 875
Finansiella intäkter 1 022 3 036
Finansiella kostnader -2 371 -2 902
Resultat före extraordinära poster 6 642 3 016
Bokslutsdispositioner 0 0
Skattekostnader 0 0
Årets resultat 6 642 3 016
Finansieringsanalys (tkr) Koncernen Koncernen
2010 2009
Den löpande verksamheten
Årets resultat 6 642 3 016
Justering av avskrivningar 11 981 14 568
Justering av ej likviditetspåverkande poster 2 526 -1 210
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital 21 149 16 374
Ökning/minskning kortfristiga fordringar -3 979 -3 108
Öklning/minskning förråd 15 106
Ökning/minskning kortfristiga skulder -4 811 10 545
Medel från den löpande verksamheten 12 374 23 917
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 859 -13 075
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 470 1 533
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -803 0
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 22
Medel från investeringsverksamheten -3 192 -11 520
Finansieringsverksamheten
Nyupptagna lån 0 0
Amortering av lån 0 0
Ökning av långfristiga fordringar 0 0
Minskning av långfristiga fordringar 0 0
Medel från finansieringsverksamheten 0 0
Årets kassaflöde 9 182 12 397
Lilvida medel vid årets början 90 597 78 200
Likvida medel vid årets slut 99 779 90 597
60
Balansräkning (tkr)
Koncernen Koncernen
Tillgångar 2010 2009
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekn. anläggningar 201 674 211 710
Maskiner och inventarier 7 426 8 553
Finansiella anläggningstillgångar 1 252 449
Summa anläggningstillgångar 210 352 220 712
Omsättningstillgångar
Förråd m.m. 798 813
Exploateringsfastigheter 0 0
Kortfristiga fordringar 31 635 27 899
Kortfristiga placeringar 46 018 66 312
Kassa och bank 53 761 24 285
Summa omsättningstillgångar 132 212 119 309
Summa tillgångar 342 564 340 021
Eget kapital och skulder
Eget kapital 199 849 193 207
Avsättningar 2 046 1 090
Skulder
Långfristiga skulder 76 964 77 210
Kortfristiga skulder 63 705 68 514
Summa skulder och avsättningar 142 715 146 814
Summa eget kapital, avsättningar
och skulder 342 564 340 021
Ansvarsförbindelser
Kommunstyrelsens ordförande har enl. PBF av-gångs-
ersättning 1 år med 80 % av lönen. Samordnas med
förvärvsinkomster.
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp
bland skulder/avsättningar 97 858 101 406
Löneskatt på pensionsförpliktelser 23 740 24 601
Borgens- och övriga ansvarsförbindelser 10 444 9 572
Summa ansvarsförbindelser 132 042 135 579