Riktlinjer för barn- och ungdomsärenden, 2013-08-27 (1).pdf

SOCIALFRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besk Munkhttevgen 45 Telefon vxl 08-530 61000

Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Postgiro 821 45-4 Fax 08-530 61885 Webb www.botkyrka.se

Beslutade 2013-08-27

SOCIALNMNDENS

RIKTLINJER FR ARBETE MED

BARN- OCH UNGDOMSRENDEN

Socialnmnden

BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden

2

INLEDNING 4

SOCIALNMNDENS UPPDRAG OCH ANSVAR 5

GLLANDE LAGSTIFTNING 5 SOCIALFRVALTNINGENS VRDEGRUND 5 SAMVERKAN 7

BUS-samverkan (Barn och ungdomar som behver srskilt std frn svl kommunen som landstinget) 7 Kraftsamling till std fr samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa 8

SOCIALNMNDENS ML 10 BARNS BEHOV I CENTRUM (BBIC) 10 DELEGATION 11 ORGANISATION 11

METODARBETE 13

SIGNS OF SAFETY (SOS) - LSNINGSFOKUSERAT ARBETSSTT 13 ADOLESCENT DRUG ABUSE DIALOG (ADAD) 13 NTVERKSPERSPEKTIV 13 FAMILJERDSLAG (FRS) 14 INTENSIVUTREDNING 15 HUVUDHANDLGGARE/MEDHANDLGGARE 15

ANSKAN/ANMLAN/INFORMATION 16

INFORMATION OCH ANMLNINGSPLIKT INOM KOMMUNENS VERKSAMHETER 16 Samrd och konsultation 16 Anmlan 16

FRHANDSBEDMNING 17

UTREDNINGEN 20

UTREDNINGSSKYLDIGHET 20 RDGIVNING OCH SERVICEINSATSER 20 BESLUT OM ATT INLEDA UTREDNING 20

Gravida kvinnor 21 INFORMATION TILL DEN ENSKILDE 21 UTREDNINGSPLAN 21 INSAMLING AV INFORMATION 22 UTREDNINGAR DR VLD OCH/ELLER SEXUELLA VERGREPP FREKOMMER 25

Polisanmlan 25 Barnahuset Huddinge/Botkyrka 26 Skydd fr barnet 26 Ungdomar som lever i hedersrelaterade sammanhang 26

BESLUT OM FRLNGD UTREDNINGSTID 27 KOMMUNICERING 27 BESLUT 28 TIDSBEGRNSADE BESLUT 28

ANALYS, BEDMNING OCH BESLUT 29

SAMMANVGNING AV RISK- OCH SKYDDSFAKTORER 29


3

LMPLIGA SKYDDS- OCH STDINSATSER 30 Vrdplan 32 Genomfrandeplan 32 Barnets plan 32

LAGEN OM VRD AV UNGA (LVU) 33

OMEDELBART OMHNDERTAGANDE ENLIGT 6 LVU 33 ANSKAN OM LVU 33 PLACERINGSBESLUT ENLIGT 11 LVU 35 UMGNGE OCH RJANDE AV VISTELSEORT 35

Flyttningsfrbud 35

VRDNADSVERFLYTTNING 36

VRDNADSVERFLYTTNING ENLIGT 6 KAP 8 FB 36 Handlggningsrutiner vid vrdnadsverflyttning 36 Ekonomiska konsekvenser av vrdnadsverflyttning 37 Uppfljningsansvar 37

ANMLAN AV SRSKILD FRORDNAD VRDNADSHAVARE NR BARNETS VRDNADSHAVARE AVLIDER (6 KAP 7 FB) 37

DOKUMENTATION 38

RENDEN SOM KRVER SPECIELL DOKUMENTATION 38 Beslut om insatser som ges till frldrar utifrn barnets behov 38 Barn i familjer som sker asyl 39 Ensamkommande flyktingbarn 39

UPPFLJNING 41

VERVGANDE ENLIGT SOL 41 VERVGANDE OCH OMPRVNING ENLIGT LVU 41

vervgande 2 LVU 41 Omprvning 3 LVU 41

UPPHRANDE AV VRD 42 Upphrande av vrd enligt SoL 42 Upphrande av vrd enligt LVU 42 Upphrande av omedelbart omhndertagande enligt 6 LVU 43

MJLIGHET TILL UPPFLJNING NR RENDET AVSLUTAS 43

UNGA LAGVERTRDARE YTTRANDEN OCH VERKSTLLIGHET 44

ALLMNT 44 Information frn polis eller klagare 44

YTTRANDE ENLIGT 11 OCH 12 LUL 44 PFLJDER 46

Ungdomstjnst 46 Ungdomsvrd 46 Sluten ungdomsvrd 46

MEDLING MED ANLEDNING AV BROTT 47

SOCIALA INSATSGRUPPERNA (SIG) 47


4

Inledning

Dessa riktlinjer fr handlggning av barn- och ungdomsrenden faststlldes av socialnmnden i Botkyrka kommun 2005-04-26 och reviderades 2007-02-27 och 2011-05-24. Riktlinjerna i detta dokument syftar till att vara ett std i handlggarnas dag-liga arbete och bidra till att bedmning och beslut fattas i enlighet med social-tjnstlagen och i enlighet med socialfrvaltningens vrdegrund. Riktlinjerna ska ven kunna anvndas som ett stt fr att introducera nya medarbetare i handlggningen av barn- och ungdomsrenden i Botkyrka kommun. Riktlinjer som std fr arbetet r i sin uppbyggnad ett dokument som krver stndig omprvning och revidering fr att hela tiden vara det stddokument som verksamheten behver. Riktlinjerna kommer att revideras i samband med lagndringar, vid frndringar i verksamheten mm. Fr frgor och/eller synpunkter kring riktlinjerna, kontakta frvaltningens jurist. Frutom dessa riktlinjer finns ven andra riktlinjer t ex fr ekonomiskt bi-stnd. Dessa dokument finns p intrantet under Styrning. Till riktlinjerna finns ven ett antal bilagor.


5

Socialnmndens uppdrag och ansvar

Gllande lagstiftning

Dessa riktlinjer baseras huvudsakligen p socialtjnstlagen (SoL), lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU) och berr ven offentlighets- och sekretesslagen (OSL), frldrabalken (FB) samt socialtjnstfrordningen (SoF). Med "barn" avses underriga 0-18 r. I vissa fall omfattar dock lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU) personer upp till 21 rs lder. All verksamhet som rr barn ska vila p de grundlggande bestmmelserna i gllande lagstiftning och i FN:s barnkonvention. Grunden i barnkonventionen r principen om barnets bsta. Nr tgrder rr barn ska srskilt beaktas vad hnsynen till barnets bsta krver.

1

I socialtjnstlagen

2 framgr nr en tgrd rr ett barn ska barnet f relevant

information. Ett barn ska ges mjlighet att framfra sina sikter i frgor som rr barnet. Om barnet inte framfr sina sikter, ska hans eller hennes instll-ning s lngt det r mjligt klarlggas p annat stt. Barnets sikter och in-stllning ska tillmtas betydelse i frhllande till hans eller hennes lder och mognad.

Socialfrvaltningens vrdegrund

Alla mnniskor har lika vrde. I vrt arbete utgr vi frn mnniskors egen frmga och eget ansvar p ett jmlikt, rttvist och tryggt stt. Socialfrvaltningens vrdegrund (beslut 2004-04-25) ska genomsyra allt ar-bete inom socialfrvaltningen. Vrdegrunden ska mrkas i arbetet med mn-niskor som sker och har kontakt med frvaltningens olika verksamheter, i styrande dokument som policys, riktlinjer mm, i informationsmaterial och i arbetet med att behlla och vidareutveckla medarbetare inom frvaltningen. Med std av vrdegrunden har vi gemensamma frhllningsstt nr det gl-ler; - Hur vi i arbetet verkar och tillvaratar barnets perspektiv - Hur vi ser till klientens samlade behov eller helhetssynen p individens

behov. - Nr det gller vr interna och externa samverkan.

1 1 kap. 2 SoL och 1 LVU

2 11 kap. 10 SoL


6

Vi har ett barnperspektiv

Nr jag kommer i kontakt med barn eller barnfamiljer ska jag frestlla mig hur situationen r ur barnets synvinkel (se barnets situation med barnets gon). Utifrn frldrarnas situation har jag som vuxen barnets behov fr gonen s att jag kan bilda mig en uppfattning om hur barnet har det (se barnets situat-ion med en vuxens gon). Detta gr vi genom att: - Om familjen r aktuell p flera enheter, samarbeta och rdgra med

andra enheter infr viktiga beslut.

- Klargra vilka konsekvenserna av mitt beslut blir fr barnet.

- Dokumentera p vilket stt/hur jag arbetar med barnperspektivet i rendet och p vilket stt jag beaktar barnets perspektiv

- Syftet med detta r att barnets behov blir synligt och prioriteras i de fall vuxna och barn har motstende intressen. Att man kan spra barnperspektivet i allt arbete dr barnets situation pverkas och att detta dokumenteras.

Kommentar: Ett srskilt riktat ekonomiskt bistnd fr att kunna delta i orga-niserade fritidsaktiviteter kan beviljas till barn som lever i familjer med lng-varigt bistndsberoende.

3

Vi har en helhetssyn p klientens behov och situation

Vi ser klienten i sitt sammanhang; socialt, psykologiskt, ekonomiskt, kultu-rellt och hlsomssigt. Vi ser oss sjlva som en del av hela socialfrvaltningen. Detta gr vi genom att; - Vi terkopplar till den enheten som har gjort en anmlan eller mot-

svarande d oro finns hur exempelvis barnen har det. - Vi litar p varandras bedmningar. - Vi kan ge information till klienten om vilken hjlp som finns att tillg

inom och utom socialfrvaltningen. - Nr vi har olika bedmningar av klientens frmga/behov s genom-

fr vi tre- eller flerpartssamtal.

3 Se vidare Socialnmndens riktlinjer fr ekonomiskt bistnd


7

Syftet med detta r att insatserna samordnas s att klienten upplever en helhet i sin kontakt med socialfrvaltningen istllet fr en splittring i de fall klienten har kontakt med olika enheter. Genom att se klienten i sitt sammanhang fr vi en bttre grund fr besluten.

Vi samarbetar och samverkar med varandra och andra som r involve-

rade i klientens liv

Nr vi samarbetar med varandra och det uppstr oklarheter/oenighet gr vi s hr (beslut Lida 2002-10-29): - S fort det uppstr frgetecken/oklarheter i samarbetet mellan flera hand-

lggare s har vi som r involverade i samverkan ansvar fr att ta kontakt i syfte att klargra vad som r fel i samarbetet och vad som br frbttras. Kontakten ska ske s fort som mjligt.

- Nr jag deltar i ett mte med en klient tillsammans med andra handlg-gare har vi ansvar fr att klara ut olika stndpunkter fre mtet tillsam-mans med klienten. Det ska helst inte bli ngra oklarheter i rummet till-sammans med klienten.

- Om det nd hnder att vi blir oense/uttrycker olika stndpunkter under mtet med klienten, har alla handlggare som deltar ett ansvar fr att se till att det blir en paus i mtet. Detta fr att vi ska f mjlighet att klara ut hur vi ska hantera vra olika stndpunkter. Nr detta r klart terupptar vi mtet tillsammans med klienten igen.

Samverkan

Socialnmnden ska i frgor som rr barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhllsorgan, organisationer och andra som berrs. Nmn-den ska aktivt verka fr att samverkan kommer till stnd.

4

BUS-samverkan (Barn och ungdomar som behver srskilt std frn svl

kommunen som landstinget)

En ny verenskommelse kring BUS-samverkan har tagits fram och skrivits under i samverkan med Kommunfrbundet Stockholms ln (KSL), Stock-holms lns landsting (SLL) och kommunerna i lnet. verenskommelsen av-ser samverkan kring barn under 18 r som r i behov av srskilt std frn sko-lan och/eller socialtjnsten samt frn hlso- och sjukvrden. BUS verenskommelsen syftar till att tydliggra ansvaret och att beskriva gemensamma utgngspunkter och samverkansstrukturer fr att barn i behov av srskilt std ska f de insatser de behver och har rtt till. verenskom-

4 5 kap 1 a SoL


8

melsen riktar sig huvudsakligen till ledningen inom kommunernas och lands-tingets frvaltningar och verksamheter. Det r inte mjligt att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete ska utformas. BUS-verenskommelsen ska drfr tillsammans med andra riktlinjer och verenskommelser stdja det lokala gemensamma arbetet mellan kommunens och landstingets verksamheter. Utver verens-kommelsen pgr och tillkommer fortlpande nya uppdrag inom omrdet. Huvudmnnen r skyldiga att samverka och tillgodose ett barns behov av sr-skilt std innebr utver de personliga vinsterna fr barnet ven p sikt en samhllsekonomisk vinst. Stdet kan mjliggra en god allmn utveckling och det kan ocks ge barnet mjlighet att slutfra sin utbildning med god-knda betyg. Varje huvudman r hr skyldig att flja lagstiftningen och att samverka s att inget barn blir utan det std som barnet har rtt till. Samver-kan ska ske p regional niv, lokal niv och p individuell niv. I samverkan som rr det enskilda barnet ska barnets behov kartlggas utifrn ett helhetsperspektiv. D barnet behver std ska, vid behov, vriga aktrer identifieras och involveras fr att samordna insatserna fr barnet och vrd-nadshavaren. Svl hlso- och sjukvrdslagen (HSL) socialtjnstlagen (SoL) som skollagen innehller bestmmelser om dokumentation. En samordnad individuell plan r, enligt Socialstyrelsens termbank, en vrd- och omsorgs-plan som beskriver insatser och tgrder som den enskilde behver frn bde hlso- och sjukvrd och socialtjnst. Kraftsamling till std fr samverkan kring barn som far illa eller riskerar att

fara illa

Utbildningsnmnden och socialnmnden har gemensamma nmndtaganden. Socialfrvaltningen och utbildningsfrvaltningen tar sig i samverkan att:

skerstlla att pojkar och flickor som behver det, fr frebyggande och tidiga insatser s att de bttre kan tillgodogra sig skolans under-visning och fr att frmja deras utveckling.

att barn som har ogiltig frnvaro frn skolan fr std att bryta beteen-det

successivt erbjuda alla frldrar med barn i skiftande ldersgrupper frmjande frldrastd

Nr frvaltningarna samverkar kring enskilda barn som r i behov av fre-byggande och tidiga insatser och/eller nr frskolan/skolan har gjort orosan-mlan utgr vi ifrn rutiner och samverkansformer i enlighet med Styrdo-


9

kument fr samverkan mellan skola och socialtjnst kring enskilda barn som far illa eller riskerar att fara illa (juni 2012). 5 Utgngspunkt fr samverkan med frskolan/skolan r bl a att vi stdjer barn p bsta stt med barnets behov i centrum samt att vi samarbetar med frsko-lan/skolan med strsta mjliga ppenhet. Vad r skolans ansvar fr barn i skollder? Grundprincipen r att skolan ansvarar fr barn i skollder under skoltiden. Vissa barn r i behov av stdinsatser i skolan fr att tillgodogra sig under-visningen. Enligt skollagen och grundskolefrordningen har skolan ett omfat-tande och lngtgende ansvar att utforma std i skolan som r anpassad till den enskilda elevens behov utifrn pedagogisk synpunkt. Dessa barn beskrivs ofta som barn i behov av srskilt std en beteckning som beskriver alla barn som behver std i skolan, oavsett om det freligger en neuropsykiatrisk eller annan form av diagnos. Insatser i skolan ska utformas av skolans ledning i samrd med elevhlsovrden i syfte att hitta det optimala stdet fr eleven under skoltiden. Stdet bestr ofta av ngon form av resursfrstrkning i klassrummet, enskild undervisning, eller handledning till skolpersonal.

Vad r socialtjnstens ansvar? Socialtjnsten har ett ansvar fr frebyggande arbete riktat mot barn och ett ansvar fr att utreda enskilda barns behov av skydd eller std och gra en be-dmning av behovet av insatser frn nmndens sida. Insatserna utformas fr att ge barnet och familjen std s att barnet fr mjlighet till en gynnsam ut-veckling. Socialtjnstens ansvar r i frsta hand att erbjuda lmpliga std- och behandlingsinsatser till barnet och familjen utver vad som r skolans ansvarsomrde. I vissa fall kan situationen i skolan och hemmet innebra att socialtjnsten och skolan behver hitta en mer omfattande lsning om barnet inte kan vara kvar i hemskolan. Nr behovet av stdet i skolan och i familjen bedms som omfattande kan det bli aktuellt med ngon form av placering p ngon form av skola med behandlingsinslag fr barnet och familjen. D ska skolans re-surser frst vara uttmda. I sdana situationer r det viktigt att samrd sker med utbildningsfrvaltningens specialistenhet. Om barnet r placerad utanfr hemmet hur ser ansvaret ut? Barn som r placerade utanfr hemkommunen (i familjehem eller HVB) kan ha behov av srskilt std i skolan i placeringskommunen. I strsta mn ska stdinsatserna planeras och beslutas innan placeringen grs. Om barnet har haft stdinsatser i skolan fre placeringen och bedmningen r att behovet av

5 Se kommunens intrant.


10

srskilt std i nya skolan kvarstr, fljer resurskostnaden med eleven till pla-ceringskommunen utbildningsfrvaltningen svarar fr denna kostnad. Om behovet av stdinsatser uppstr fr ett barn placerad i annan kommun under placeringen r det skolan i den nya kommunen som ansvarar fr std i skolan. Uppstr behov av srskilda stdinsatser under placeringstiden ska en gemensam bedmning av stdinsatser gras i samrd med utbildningsfrvalt-ningens specialistenhet. Skolskjutsar Utbildningsfrvaltningen ansvarar fr skolskjutskostnaderna vid srskilda skolplaceringar. Socialfrvaltningen ansvarar fr skolskjutskostnaderna dr frndring av boendet fr barnet sker av sociala skl. Se ven bilaga Principer fr kostnadsfrdelning. Socialnmndens ml

Fr varje r skapas en ettrsplan dr socialnmnden beskriver ml och ta-ganden fr vr verksamhet vilket ska kopplas till utredningsenhetens tagan-den. Socialnmnden har beslutat fljande ml: Frebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar Vi fr bttre resultat nr vi samverkar med andra, under senare r har social-

tjnsten utkat sin samverkan med andra myndigheter t.ex. polis, klagare

och inte minst genom samarbetet med skolan inom Kraftsamling, p ett mer

direkt stt. Det leder ocks till att fler barn uppmrksammas, utreds och fr

hjlp och std. Tryggt boende fr personer som behver socialnmndens insatser Brukarnytta, att gra rtt frn brjan och veta vad som r rtt. Vi ska vara tillgngliga och ge rtt hjlp till invnare som behver oss. An-stllda som kan sitt jobb och stannar kvar r en kvalitetsfaktor fr brukaren.

Barns behov i centrum (BBIC)

I Botkyrka kommun arbetar vi utifrn BBIC6, som r ett handlggnings- och

dokumentationssystem fr utredning, planering och uppfljning i social bar-navrd. Syftet med BBIC r att strka barnperspektivet och delaktigheten fr barn, unga och deras familjer. Systemet ska ocks skapa enhetlighet samt bi-behlla och frbttra kvalitn i den sociala barn- och ungdomsvrden.

6 Denna licens innebr att vi frbinder oss att arbeta enligt de krav som freskrivs i BBIC-konceptet dr

det faststlls att all dokumentation under handlggning och verkstllighet ska utfras i BBIC-formulren.


11

Delegation

Med delegering avses att en nmnd verfr sjlvstndig beslutandertt, dvs ger ngon i uppdrag att fatta beslut p nmndens vgnar vissa renden. Beslu-ten gller p samma stt som att nmnden sjlv fattat dem. Beslut som fattas av tjnsteman utan delegation saknar laga verkan, d v s det gller inte. Beslu-tet mste drfr alltid vara underskrivet av rtt delegat.

7

Organisation

Utredningsenheten (UE) ansvarar fr bedmning, utredning, beslut och upp-fljning av insats. UE ansvarar ocks fr tillhandahllande av familjehem och institutioner. Resursenheten (RE) ansvarar fr att tillhandahlla ppenvrd till fljd av individuella beslut, gruppinriktade och tidiga insatser samt i viss ut-strckning fr frebyggande generella insatser. Resursenheten rekryterar ocks kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Norra Botkyrka I norra Botkyrka finns tv utredningsgrupper (utredning/uppfljning barn och unga 0-20 r) och en mottagningsgrupp som r samlokaliserade i Hallunda. Sdra Botkyrka P sdra sidan finns tv utredargrupper (utredning/uppfljning barn och unga 0-20 r) och en mottagningsgrupp som r samlokaliserade i Tullinge. vriga sektioner och tjnster Inom utredningsenheten finns en familjerttssektion och en familjehemssek- tion. Socialsekreterare som arbetar med jourhem samt Barnahus r organisa-toriskt knutna till mottagningssektion sder och tv tjnster som intensivut-redare till mottagningssektion norr. Tre metodstdjare r organisatoriskt di-rekt placerade under verksamhetschefen och har ett ansvar att arbeta som std till handlggare/arbetsgrupper och med enhetsvergripande metodfrgor. Av-tal ligger under verksamhetschef. verfring av renden till resursenheten I de fall utredare bedmer att det finns ett behov av insats fr en enskild skickas vrdplan som bestllning till mottagningsgruppen p resursenheten. Mottagningsgruppen frdelar rendet till den/de verksamheter som kan er-bjuda adekvat insats. Om resursenheten inte kan tillgodose behovet ska mot-tagningsgruppen meddela utredaren s att insatsen kan bestllas p annat hll.

7 Socialnmndens delegationsordning finns p intrantet under socialfrvaltningen, nmnd.


12

verfring av renden till familjehemssektionen Utredargruppen gr en bestllning av familjehemsplacering, via verksam-hetssystemet, till familjehemssektionens chef. Det r viktigt att handlggarna som ska rekrytera familjehem kommer in i ett tidigt stadium nr barnets nt-verk aktiveras i placeringsbeslutet. De ansvarar ven fr att sammankalla ett mte med handlggarna som gjort utredningen och som knner till rendet. Vid behov sammankallar de till ett professionellt planeringsmte (utredare, rekryterare och uppfljare). I samband med att ett beslut om familjehemsplacering tas upp i socialnmn-dens utskott vergr rendet ver till familjehemssektionen. Om familjen flyttar inom kommunen Vid flytt inom kommunen verfrs rendet till den sektion vars upptagnings-omrde klienten bor. Pgende utredning ska avslutas innan verfring sker. verfringen fregs av dels ett mte mellan handlggare frn bda sektion-erna, dels av ett gemensamt mte tillsammans med familjen. verfring av pgende insatser ska ske i samband med uppfljning.


13

Metodarbete

Signs of Safety (SoS) - lsningsfokuserat arbetsstt

SoS r en metod fr att i utredningar systematisera och vrdera risk- och skyddsfaktorer tillsammans med familjen. Metoden bygger p ett lsningsfo-kuserat arbetsstt dr samarbete och gemensamt utforskande tillsammans med klienten r av stor vikt. Genom denna metod tydliggr vi socialtjnstens ml med utredningen och familjens egna ml. Vilka risker fr barnets ut-veckling har framkommit i anmlan och utredning, vilka skerhetsfaktorer finns, vilka frndringar sker? Genom att redan frn brjan och fortlpande under utredningsprocessen vrdera risk- och skyddsfaktorer blir det tydligt om socialtjnsten behver erbjuda insatser fr att garantera barnets skerhet och skapa en skerhetsplan fr barnet eller den unge. I allt arbete som utfrs inom utredningsenheten r det viktigt att klienter blir delaktiga i det som rr deras eget och deras barns liv. En ambition ska vara att redan under frhandsbedmningen stimulera till frndring fr barnet och familjen. Fr att detta ska ske krvs ett synstt som fokuserar p resurser och som av klienten upplevs som respektfullt och hoppingivande. Med en ls-ningsfokuserad metodik sker vi aktivt efter det som hittills varit till hjlp och lett till frndring. Hrmed fr vi mjlighet att skapa ett samarbete mel-lan socialtjnst och klient som r en grund fr frndringar mot det uppsatta mlet. I de fall tillrcklig frndring inte uppns r det en viktig information i utredningen och fr det stllningstagande vi behver gra fr vr bedmning. Adolescent Drug Abuse Dialog (ADAD)

ADAD r en standardiserad intervju med frgor inom 9 livsomrden fysisk hlsa, skolgng, arbete/sysselsttning, fritid och vnner, familjefrhllanden, psykisk hlsa, kriminalitet, alkohol och narkotika. ADAD kan vara ett std vid utredningar, behandlingsplanering, verksamhetsplanering samt vid upp-fljning och utvrdering av insatser. Intervjun genomfrs vid alla barna-vrdsutredningar (13-20 r) dr den unge har en egen problematik samt vid yttrandeutredningar (15-20 r)

8.

Ntverksperspektiv

Genom att utg frn ett systemteoretiskt perspektiv kopplat till ntverksper-spektivet kan vi stimulera till frndring i familjen och i ntverket redan un-der utredningstiden. I arbetet med barn och unga r det viktigt att vi skaffar oss kunskaper om vilket nt av relationer som omger barnet och som barnet sjlvt r en del av. Vi r intresserade av hur barnet sjlv uppfattar detta och p hur barnets ntverk samverkar. Vi kan ven ta reda p hur relationer sett ut tidigare, t ex nr familjer flyttat och lmnat viktiga delar av ntverket eller

8 Beslut utredningsenhetens ledningsgrupp 110207


14

nr familjekonstellationen ndrats p g a t ex separation. Finns det personer i ntverket som kan vara potentiella stdpersoner i barnets fortsatta liv? Vi pra-tar med barn och frldrar om hur de nskar att det ska se ut i framtiden. Ett viktigt redskap fr att kartlgga ntverket r ntverkskartan. I de fall det r aktuellt med att placera ett barn eller en ungdom utanfr det egna hemmet ska vi strva efter att ntverket involveras i den planeringen och underska om det finns mjlighet och om det r lmpligt att placera inom det egna ntverket. Mjligheten finns att ta hjlp frn samtalsmottagningen p resursenheten fr ett ntverksmte. Detta kan ske svl under som efter ut-redning,

Familjerdslag (FRS)

FRS anvnds fr att skapa hllbara lsningar fr barn som bygger bde p de professionellas sakkunskap och p barnet och dess nrstendes erfarenheter och mjligheter. FRS r inte en sjlvstndig utredningsmetod eller insats - utan ett stt att planera och flja upp insatser dr barnet och dess nrstende sytematiskt involveras. Det kan mycket vl anvndas i samband med eller i slutet av utredningar utifrn olika utredningsmetoder som t ex SoS. FRS ska erbjudas oavsett om det finns risk fr placering eller inte. Det kan anvndas oavsett om det freligger LVU-frhllanden eller inte samt vid omprvning av pgende insatser t ex vid omprvning av placeringar mm. Fre familjerdslaget grs en verenskommelse mellan handlggaren, vrd-nadshavare och ansvarig vid FRS om vilka omrden i barnets liv FRS ska planera fr. Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY)9

SAVRY r ett strukturerat beslutsstd fr bedmning av risk- och skyddsfaktorer

bland ungdomar med knt antisocialt utagerande beteende. Forskning visar att

vissa problemomrden som t ex brotts- och familjerelaterade, individuella och

sociala r av betydelse fr utveckling av vldsamt eller annat allvarligt kriminellt

beteende. En korrekt genomfrd skattning med SAVRY innebr en strukturerad

bedmning av ungas risk fr terfall i vldsbrott eller andra former av allvarlig

kriminalitet. Det kan ven vara ett std i planeringen av behandling och insatser.

SARA

SARA r ett bedmningsinstrument fr risk fr framtida partnervld. Nr kvinnor

utstts frn vld och hot frn sin partner r det viktigt att polisen och andra

myndigheter kan gra rtt bedmning av hur farlig mannen r.

9 Bartel, Borum, & Forth USF, University of south Florida, 2002.


15

Patriark

Patriark r en checklista eller en guide, som kan anvndas som hjlpmedel vid

bedmning av risk fr hedersrelaterat vld. Den utgr en systematisk,

standardiserad och praktiskt anvndbar grund fr dem som i sitt arbete r satta

att gra bedmningar av risker och planera fr adekvata skyddstgrder. Intensivutredning

P utredningsenheten kan vi vid behov utfra utredningar mer intensivt. In-tensivutredarna tar ver utredningsansvaret, men trffar ansvarig handlggare varannan vecka fr uppdatering om rendets gng. Intensivutredarna ansvarar fr dokumentationen. Intensivutredningen pgr dagtid i ca 5-8 veckor beroende p problematik och familjestorlek. Intensivutredarna trffar familjen i olika konstellationer i utredningslgenheten ett par, tre gnger i veckan, under flera timmar t gngen. Hembesk ingr och i vissa renden arrangerar vi en aktivitet som d r frlagd utanfr utredningslgenheten. En frdel jmfrt med andra utred-ningar r mjligheten att observera barn/ungdom och frlder under en sam-manhngande tid i praktiska vardagssituationer ssom t.ex. mltider. Meto-den passar srskilt bra dr det finns behov av att observera samspel mellan barn och frldrar. Den har ocks visat sig anvndbar i familjer dr barn tidi-gare utretts vid flera tillfllen och dr nya anmlningar inkommit. Intensivut-redningar kan ocks med frdel anvndas fr barn som akut har placerats i jourhem. Intensivutredarna kan ocks anlitas fr att genomfra delmoment i utredningar, som t.ex. samspelsobservationer. Huvudhandlggare/medhandlggare

I barnavrdsutredningar ska det som regel vara tv handlggare, dels fr att skerstlla en professionell handlggning och bedmning, dels fr att ka mjligheten till kontinuitet fr klienterna. Huvudhandlggare och medhand-lggare gr en arbetsfrdelning dr det klart framgr vem som gr vad. Vid huvudhandlggares frnvaro tar medhandlggare ver ansvaret fr rendet. Huvudregeln r att en kontinuitet ska finnas i socialtjnstens handlggning. I vissa fall kan det finnas skl till byte av handlggare. I de fall klienten eller handlggare nskar byte av handlggare ska detta prvas av sektionschef.


16

Anskan/anmlan/information

Information och anmlningsplikt inom kommunens verksamheter

Socialnmnden har till uppgift att informera om socialtjnsten i kommunen.10

Nr det gller information om socialfrvaltningens barn- och ungdomsarbete ligger ansvaret p utrednings- och resursenheterna gemensamt. Enheterna ska regelbundet informera samarbetspartners om anmlningsplikt, om mjlighet till konsultation och rdgivning infr eventuell anmlan. P kommunens hemsida och p intrantet finns information om kontaktuppgifter, anml-ningsfrfarande, konsultation och rdgivning. Enligt 14 kap 1 SoL r myndigheter och yrkesverksamma vars verksamhet berr barn och unga skyldiga att genast anmla till socialnmnden om de i sin verksamhet fr knnedom om eller misstnker att ett barn far illa. Infor-mation om barn som kan fara illa har kommit till nmndens knnedom oav-sett vilken enhet inom socialfrvaltningen som tar emot informationen. An-stllda inom vriga enheter i socialfrvaltningen som uppmrksammar eller fr knnedom om frhllanden som kan vara till skada fr barn har en skyl-dighet att omedelbart verlmna sdan information till UE fr stllningsta-gande. Fr att UE ska f vetskap om barn som kan vara i behov av std eller skydd krvs en tillgnglighet, s att det r ltt fr bde enskilda och fr andra myndigheter och verksamheter att n fram fr frfrgningar och anmlningar. Samrd och konsultation

Fr att underltta fr andra frvaltningar, vriga samarbetspartners och en-skilda att anmla ska utredningsenheten erbjuda mjlighet att samrda och konsultera utan att rja identiteten p den oron rr. Vid sdan konsultation ska beskrivas vad som hnder vid myndigheten om/nr anmlan grs. Vid allvarliga missfrhllanden fr barn ska anstllda uppmrksammas p skyl-digheten att anmla och mjligheten att ta hjlp av verordnade nr tveksam-het finns. Privatpersoner r inte skyldiga att anmla, men br vertygas om det angelgna i att gra anmlan fr barnets skull. Anmlan

Anmlningar kan komma in p olika stt. Vanligtvis kommer det till ngon av vra mottagningssektioner via fax, brev, telefon eller personligt besk. Finns ett pgende rende ska anmlan lmnas till ordinarie handlggare. Vi ankomststmplar det datum som anmlan inkommer till myndigheten. Det finns inga formkrav p anmlan. Allmnheten fr inte avkrvas skriftlig rap-port. Dremot br de som omfattas av anmlningsplikten uppmanas att ven gra anmlan skriftligt. Den som tar emot en muntlig anmlan stller frgor till anmlaren med std av BBIC-formulret Anmlan/information p annat

10

3 kap 1 SoL


17

stt. Anmlan som lmnas muntligt skrivs ned av socialsekreterare vid mot-tagningssektionen. Om anmlan grs av en myndighetsperson ska anmlan om mjligt framfras i nrvaro av vrdnadshavare och ungdom. Anmlaren ska uppmanas att ven skriva ner anmlan och verlmna den till bde socialtjnsten och vrdnads-havare vid ett gemensamt mte. En bekrftelse p mottagen anmlan ska lmnas (gller inte polisen). Det behver dock inte lmnas till de anmlare som omfattas av anmlningsplikten om anmlan framfrs direkt vid ett ge-mensamt mte. Mall fr detta finns (G:)

11.

I vissa fall vill enskilda gra en anonym anmlan. Anmlan betraktas som anonym endast om vi inte vet vem som gjort den. I de fall vi dokumenterar anmlaren kan personen endast vara anonym om vi misstnker att personen kan lida betydande men om vi lmnar ut namnet, en sekretessprvning grs d fr att kunna sekretessbelgga anmlarens namn. Beslutet om begran om allmn handling kan verklagas till kammarrtten, som slutligt avgr om uppgiften ska lmnas ut. Anmlningar frn polisen Det kommer ofta, framfr allt nr det gller ungdomar, polisrapporter ang-ende begngna brott. Det r d viktigt att tnka p att om ungdomen r ver 15 r r rapporten ven polisens arbetsmaterial. Socialtjnsten ska utreda den unges sociala situation, inte det aktuella brottet. Om frldrar och/eller den unge vill ta del av polisrapporten ska en sekretessprvning gras, eftersom den kan omfattas av frunderskningssekretess. Socialtjnsten kan frsvra och ibland ven frstra en polisutredning om den misstnkte fr ta del av rapporten innan polisfrhr gt rum. Socialsekreterarna rekommenderas att nrvara vid polisfrhren. Frhandsbedmning12

Frhandsbedmning kallas det som sker efter mottagen anmlan och avslutas med beslut om att inleda eller inte inleda utredning. En frsta bedmning ska gras om det r ett rende fr utredningsenheten eller om det ska hnvisas till annan instans. Kontrollera i verksamhetssystemet om personen i frga r eller har varit aktuell inom socialfrvaltningen eller om det finns tidigare anml-ningar som inte har lett till utredning. Via INFO-torg kontrollerar vi vem/vilka som r vrdnadshavare.

13 Vi gr en omedelbar skyddsbedmning

om barnet/den unge r i behov av omedelbart skydd. Denna bedmning ska dokumenteras.

11

G:\SOC\UTREDNINGSENHETEN\Mallar 12

Se Arbetsrutiner fr mottagningsfrfarandet p utredningsenheten 13

Vid pgende vrdnadstvist br kontakt tas med Skatteverket, folkbokfringen.


18

I frhandsbedmningen fr inga utredningskontakter tas vare sig med pro-fessionella eller med familjens privata ntverk. Om frtydligande av anmlan behvs kan anmlaren kontaktas. Vrdnadshavare ska snarast informeras om inkommen anmlan.

14

Vrdnadshavare och barnet/den unge kan ges tillflle att trffa handlggare fr bedmningssamtal innan beslut fattas om utredning ska inledas, om inte beslut om att inleda utredning behver fattas omedelbart. Bedmningssamtal br vara ett eller tv. Undantagsvis kan max tre bedmningssamtal hllas t ex i samband med ungdomar som r utsatta fr hedersproblematik.

15 Eftersom

barn som blir aktuella inom socialtjnsten har rtt att komma till tals, trffar vi alla barn antingen under frhandsbedmingen eller under utredningen. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skl, fattas inom 14 dagar efter det att anmlan kommit in. I de fall en ny an-mlan inkommer under tiden s rknas tiden frn det datum d frsta anm-lan inkom. Datum fr beslut om att inte inleda utredning r det datum sekt-ionschef fattar beslutet. Befattning och motivering ska framg av beslutet.

Huvudregel r att utredning br inledas i fljande typ av anmlningar:

Barn och unga som utstts fr vergrepp och fysisk eller psykisk misshandel i hemmet

Barn och unga som upplevt vld i hemmet

Barn och unga som lever med en frlder/frldrar med bristande omsorgsfrmga. Bakomliggande orsaker hos frldrarna kan t ax vara

missbruksproblem eller psykisk sjukdom.

Svrartade relationsproblem mellan barn och frldrar

Ungdomar med allvarlig eller terkommande kriminalitet

Ungdomar som missbrukar beroendeframkallande medel

Ungdomar med socialt nedbrytande beteende (t ex vistas i olmpliga miljer, prostitution, vagabondering mm)

Om en person ansker om bistnd ska en utredning alltid inledas. I dessa fall grs allts ingen frhandsbedmning. Om personen kan f behovet tillgodo-sett p annat stt och det inte finns ngon ytterligare oro s informerar vi om detta. Om personen nd vljer att gra en anskan ska utredning inledas.

Nr det gller ungdomar som begtt mindre allvarliga brott (t ex snatteri) ska de som huvudregel tillsammans med vrdnadshavare kallas till samtal, ven

14

Se ven avsnitt Utredningar dr vld och/eller sexuella vergrepp frekommer 15

Fr riktlinjer vid handlggning av frhandsbedmningar som rr hedersproblematik hnvisas till skriften:

Riskbedmningar i renden med hedersrelaterat vld utgiven av Lnsstyrelsen i Stockholms ln 2008


19

om det r troligt att det inte kommer att behvas insatser frn socialtjnsten i dagslget. Samtalet kan d fungera som en markering och som en information till den unge och frldrarna om vilka konsekvenser en frekomst i po-lisregister kan f senare fr den unge. Vid beslut om att inte inleda utredning ska beslutet dokumenteras med en sammanfattning och en kort motivering. Annan information r att betrakta som arbetsmaterial tills det str klart om utredning ska inledas eller inte. En tydlig motivering ska dock finnas, framfrallt vid de anmlningar nmnden beslutat att vi har som huvudregel att inleda utredning. Dokumentationen br ven utvisa hur barnperspektivet har beaktats och en bedmning av hur bar-net pverkas av det beslut som fattas. Beslutet kan kommuniceras muntligt om det inte begrs skriftligt. I de fall det finns en personakt lggs anmlan i denna, annars i den s k kronprmen. Anmlaren fr informeras om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pgr. Frutsttningar fr att terkoppla till anmlaren r att anmlaren r en anmlningspliktig myndighet, och att anmlaren begr detta. Vid beslut om att inleda utredning ska det skriftliga materialet p ett tydligt stt vara kopplat till det anmlan handlar om. I motivering till beslut ska sk-len till att inleda utredning klart framg. Beslut om att inleda utredning ska antecknas i journalen i den enskildes personakt. Handlggarna i mottagnings-sektionen pbrjar utredningsplanen genom att skriva under rubrikerna An-ledning till utredning och Utredningens frgestllningar. I de fall en anmlan kommer in i ett rende dr det redan pgr en utredning s aktualiseras den och lggs till akten. Om det istllet r s att en insats p-gr s mste, efter aktualiseringen, ven en bedmning gras om ny utred-ning ska inledas. Ny utredning ska inledas om de nya uppgifterna kan fran-leda en annan typ av insats.


20

Utredningen

Utredningsskyldighet

Socialnmnden ska, enligt 11 kap 1 SoL, inom fjorton dagar inleda utred-ning av vad som genom anskan, anmlan eller p annat stt har kommit till nmndens knnedom och som kan franleda ngon tgrd av nmnden. Vad som kommit fram vid utredning och som har betydelse fr ett rendes avg-rande ska bedmas och dokumenteras. I samtliga renden s gller frvalt-ningslagens (FL) regler om insyn, kommunikations- och dokumentations-skyldighet, motivering av beslut mm. Vid en utredning av om socialnmnden behver ingripa till ett barns skydd eller std fr nmnden, fr bedmningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i vrigt ta de kontakter som behvs. Utredningen ska bedri-vas s att inte ngon ondigt utstts fr skada eller olgenhet. Den ska inte gras mer omfattande n vad som r motiverat av omstndigheterna i rendet. Utredning ska bedrivas skyndsamt och vara slutfrd senast inom fyra mna-der. Finns det srskilda skl fr nmnden besluta att frlnga utredningen fr viss tid.

16 Den som berrs av en sdan utredning ska underrttas om att ut-

redning har inletts.17

Rdgivning och serviceinsatser

Vid rdgivning, upplysningar samt vid insatser utan individuellt beslut s kal-lade serviceinsatser r vi inte skyldiga att dokumentera. Beslut om att inleda utredning

Utredning ska inledas om det utifrn inkommen information kan franleda ngon tgrd frn nmnden. I undantagsfall kan barn eller unga och familjen hnvisas direkt till BUP, miniMaria, samtalsmottagningen eller kvinnord-givningen om det stdet bedms som tillrckligt av svl handlggare som vrdnadshavare samt den unge som fyllt 15 r. I dessa fall r det inte alltid ndvndigt att utredning inleds. Beslut om att inleda utredning fattas med std av 11 kap 1 SoL. Om ung-domen r ver 18 r ska utredning inledas om det kan bli aktuellt att tillmpa LVU eller LVM. Nr beslut om att inleda utredning r fattat ska sektionschef utse en ansvarig handlggare. Beslutet ska dokumenteras i journalen samt lggas in i verksamhetssystemet. Det ska ven framg vem som har fattat be-slutet.

16

Se vidare rubrik Anskan och beslut om frlngd utredningstid. 17

11 kap 2 SoL


21

Gravida kvinnor

Gravida kvinnor som ansker om std eller som anmls pga oro ver hur de ska klara frldraskapet tillhr ocks utredningsenhetens mlgrupp. Utred-ning p barnet kan dock inte inledas frrn barnet r ftt. Dokumentation kan ske antingen i ett utrednings- eller verkstllighetsrende (handlggarstd) p modern i avvaktan p att barnet fds. Socialtjnsten kan inte vidta ngra tvngstgrder mot kvinnan fr att skydda det vntade barnet. Endast om kvinnans egen situation r sdan att det finns frutsttningar fr tvngsvrd (LVM, LPT) kan detta anvndas. Om modern samtidigt r aktuell p annan enhet p grund av egen problematik ska planeringen gras tillsammans med denna enhet. Vid behov allvarlig oro ver omsorgsfrmgan och skyddsbe-hov fr det kommande barnet - kan gravid kvinna t ex erbjudas placering p utredningsinstitution i slutet av graviditeten. Information till den enskilde

De som r berrda (barn/ungdom och vrdnadshavare) ska underrttas om beslutet att inleda utredning och sklen till det, vem som ansvarar fr utred-ningen samt vad en utredning innebr. Denna information ges bde muntligen och skriftligen. Det ska framg av journalanteckningarna hur informationen getts samt deras uppfattning. Vrdnadshavarna och den unge, utifrn lder och mognad, ska fortlpande informeras om vad som framkommer och vilka bedmningar utredarna gr. De ska informeras om nr utredningen berknas vara klar. I de fall beslut fattas att inte inleda utredning informerar vi vrdnadsha-vare/den unge om detta, om det inte bedms olmpligt. Notera att det vid anmlan om misstnkt misshandel, sexuella vergrepp eller hedersrelaterat vld samt vid barnets uttryckliga nskan kan vara aktuellt att i ett inledande skede sekretessbelgga innehllet i anmlan. Se nedan under rubriken Utredningar dr vld och/eller sexuella vergrepp frekommer. Utredningsplan

Nr en utredning inleds ansvarar socialsekreteraren fr att gra en plan fr hur utredningen ska bedrivas. Redan nr vi upprttar utredningsplanen tar vi hnsyn till de delar som vi genom vetenskap och beprvad erfarenhet vet r av vikt att det utreds i den aktuella situationen. Av utredningsplanen framgr vilka omrden/behov som ska utredas samt vilka frgestllningar under aktu-ella behovsomrden som ska vara vgledande vid utredningen. Planen ska i mjligaste mn gras tillsammans med familjen som kan komma med egna synpunkter och frslag p utredningskontakter, var mten ska hl-las mm. Som utgngspunkt fr planen anvnds SoS risk- och skyddsbedm-ning av anmlan, BBIC-triangeln samt ntverksperspektivet. En tidsplan grs


22

upp och vrdnadshavarna/den unge informeras om syftet med utredningen. ven tider fr mten och samtal med barnen bokas in. Det ska ocks framg vilka kontakter med utomstende som behver tas. Utredningssamtalen ska om mjligt planeras in under de tv frsta mnader-na av utredningstiden, dels fr att ha tidsutrymme om ytterligare behov av ut-redningskontakter visar sig under tiden samt analys och bedmning. Tnk p att utredningen ska kommuniceras inom fyra mnader. I samband med att utredningsplanen grs frgar vi vrdnadshavarna/den unge om samtycke till att socialtjnst och skola samverkar kring barnet. Det kan t ex handla om att socialsekreterare fr ha en dialog med berrd personal p skolan om vilket eventuellt std de kan ge till barnet/den unge under utred-ningstiden eller att skolan informeras om att barnet har beviljats std och fr insats frn socialtjnsten. Insamling av information

Utredningsfrfarandet r i grunden detsamma oavsett lder p barnet. Utred-ningen ska inte gras mer omfattande n vad som r motiverat av omstndig-heterna i rendet. Socialsekreteraren ska genom utredningen skaffa sig en bild av barnets behov, frldrarnas frmga att tillgodose behoven samt bar-nets och familjens sociala situation och milj. Ett barn ska ges mjlighet att framfra sina sikter i frgor som rr barnet. Om barnet inte framfr sina sikter ska barnets instllning s lngt det r mjligt klarlggas p annat stt. Barnets sikter och instllning ska tillmtas betydelse i frhllande till bar-nets lder och mognad. Det r viktigt att belysa bde svrigheter/risker och det som fungerar bra, skerheter, att leta efter undantag till den beskrivna problematiken och det som franlett utredningen. Konkretisera grna med exempel. Utredaren samlar information genom samtal/intervjuer, hembesk, egna ob-servationer och utltanden frn specialister. Vid samtal med barn och unga, frldrar och vriga referenter utgr man frn BBIC-triangeln. I fall d det r svrt att komma i kontakt med den unge eller vrdnadshavare ska detta dokumenteras noggrant. Detta r framfrallt viktigt om det senare blir aktuellt med en anskan om LVU.


23

BBICs triangel

Grundinformation Information om namn, personnummer, adress, vrdnadshavare hmtas ur In-fotorg. Ur IFO hmtas uppgifter om tidigare aktualitet p enheten. Om frld-rar r aktuella p annan enhet tas kontakt fr att f den information som r re-levant i sammanhanget. Om barnet utretts i annan kommun tidigare kan in-formation inhmtas drifrn. beropa 14 kap 1 SoL och uppge att utredning pgr enligt 11 kap 1 SoL. Utltanden Vid behov av utltande frn t ex BUP, utredningsinstitution mm gr social-sekreteraren i samrd med den som ska utfra uppdraget en skriftlig bestll-ning med frgestllningar under aktuella behovsomrden. Det ska vara klart fr utfraren att utltandet r en del i en 11 kap 1 SoL-utredning. Informat-ionen tillfrs utredningen under respektive behovsomrde. Utltandet kan bi-fogas utredningen. Referenser Viktiga referenter i flertalet utredningar r BVC, skola och frskola, liksom de anhriga och myndighetspersoner vrdnadshavarna sjlva nskar referera till. ven frlder som inte r vrdnadshavare br om mjligt delta. Tnk p att i renden med hedersrelaterat vld kan det frekomma att familjemed-lemmar och vriga personer i ntverket tar stllning mot flickan/pojken och fr vrdnadshavarna/frvarna. Nr referenter kontaktas fr intervju ska de frberedas p vad utredaren kommer att frga dem om och att vrdnadshavaren eventuellt kommer att vara med. Det dokumenterade referenssamtalet ska godknnas av referenten fr att undvika missfrstnd. Glm inte att notera i journalanteckningar att det r upplst och godknt. Av dokumentationen ska framg vilken relation referenten har till barnet och/eller frldrarna och hur lnge de knt varandra. Fr intervju med frskola och skola finns BBICs konsultationsdokument som skickas ut i frvg. Konsultationsdokument finns ocks fr samtal med BVC.


24

Samtal utifrn dokumentet sker vid ett gemensamt mte mellan skolpersonal och socialsekreterare. Socialsekreteraren bjuder in vrdnadshavare och barn, utifrn lder och mognad, till mtet. Vid lkarunderskning anvnds BBICs anvisningar och checklista. Vid kontakter/samtal med utomstende gller vanlig sekretess. Fr att kunna bedma barnets behov av eventuella insatser fr socialtjnsten, om det r ndvndigt, lmna ut uppgifter som annars r sekretesskyddade. I vrigt s gller som huvudregel att information endast kan lmnas ut efter inhmtat samtycke. Samtal med barn och ungdomar Socialsekreteraren br om mjligt trffa barnet bde enskilt och tillsammans med vrdnadshavaren fr att bilda sig en uppfattning om barnets situation. Utredaren ska ven trffa barn som r fr sm att samtala med fr att f en egen bild av barnet och dess personlighet och utvecklingsniv. Ju yngre bar-net r desto viktigare r det fr utredaren att observera samspelet mellan bar-net och frldern. Syftet med ett samtal kan ven vara att informera barnet om vad som pgr och vad som kommer att hnda. Det r viktigt att frldern frstr vrdet av samtalen och hjlper till med att informera, frbereda och motivera barnet. Det r mjligt fr utredaren att tala med barnet utan vrdnadshavarens samtycke och utan att vrdnadshavaren r nrvarande.

18 Innan socialtjnsten beslutar att ett samtal med barnet ska ga

rum, utan vrdnadshavarens samtycke och nrvaro, br omsorgsfulla verv-ganden om behovet av samtalet gras och dokumenteras. Barnets egen upp-fattning har stor betydelse fr bedmningen av om samtalet slutligen ska ga rum. Det innebr att barnet har rtt men absolut ingen skyldighet att delta i ett samtal med socialtjnsten. Ngon regel om att vrdnadshavarens instllning ska kontrolleras fre samtalet finns inte. Vrdnadshavaren br dock informe-ras om samtalet innan det genomfrs. Infr samtal med barn ska socialsekreteraren om mjligt bekanta sig med barnet i frvg, i frlders eller annan fr barnet vlbekant persons sllskap. Tid och plats ska vljas noggrant. Barnet/ungdomen ska informeras om so-cialsekreterarens roll och syftet med samtalen, om ramarna fr samtalet. Om ngot redan r bestmt som barnet inte kan pverka ska barnet informeras om detta. Barn ska f veta att det som de berttar, som huvudregel, r ngot som frldrarna kommer att f ta del av. Samtalen ska utformas s att barnet inte frstts i lojalitetskonflikt med frldrarna. Till hjlp i samtalen finns olika tekniker och hjlpmedel, ntverkskarta, skalfrgor, livslinje, figurer, nalle-

18

11 kap. 10 tredje stycket SoL


25

kort, motiverande samtal MI, ADAD, SAVRY mm. Utredningsmetoden ska anpassas efter barnets lder och mognad. Samtal med vrdnadshavare Efter det frsta samtalet med vrdnadshavarna, ensamma eller tillsammans, br socialsekreteraren trffa dem vid ytterligare ngra tillfllen fr samtal om barnet och dess behov, om familjens sociala situation och om sina egna mj-ligheter att tillgodose barnets behov. Det r viktigt att fokusera p frldrar-nas egna ml fr att frbttra situationen fr barnet. Vrdnadshavarna ska vara informerade i frvg om vilka mnen som kommer att tas upp. De ska ven fortlpande informeras om vad som kommit fram i utredningen och hur handlggarna bedmer risker och skerhetsfaktorer kring barnet. Observationer av samspelet mellan barn och frldrar Nr det i utredningsplanen bedmts som vsentligt att f en bild av hur sam-spelet mellan barn och frldrar ser ut ska utredaren tillbringa tid tillsammans med barn och frlder. Det finns mjlighet att anvnda socialfrvaltningens utredningslgenhet.

Utredningar dr vld och/eller sexuella vergrepp frekommer

Vid anmlningar om misshandel och sexuella vergrepp kan det finnas behov att inledningsvis handlgga p annat stt n vid vriga anmlningar.

19 Om

den som misstnks fr misshandeln/vergreppet r frlder eller annan som bor tillsammans med barnet eller p annat stt har kontakt med barnet kan det vara ndvndigt med vissa utredningskontakter innan vrdnadshavare infor-meras. Det kan dels handla om omedelbart behov av skydd fr barnet, dels behov av att initialt samordna tgrder med andra myndigheter, framfr allt polisen. Rdgr alltid med sektionschef nr anmlningar om misshandel och vergrepp inkommer. Polisanmlan

Vid misstanke om att barn utsatts fr brott har socialtjnsten rtt att anmla till polis.

20 Beslut om en anmlan ska gras eller inte fattas av sektionschef.

Om det enligt polisen finns frutsttningar fr frunderskning och social-tjnsten finner det lmpligt ur barnets synpunkt ska anmlan gras. Vid miss-tanke om grova vergrepp br anmlan alltid gras. Beslut kan fattas s snart anmlan inkommit eller senare under handlggningsprocessen. Beslut om po-lisanmlan skrivs p srskild blankett som skickas till Polismyndigheten, S-dertrn. Bde beslut att polisanmla och att inte polisanmla ska journalfras med motivering. Beslut att inte polisanmla ska anmlas till utskott.

19

Socialstyrelsens handbok Barn och unga i socialtjnsten. 20

Brott enligt 3, 4 och 6 kap BrB


26

Barnahuset Huddinge/Botkyrka

Barnahuset r ett projekt dr Botkyrka och Huddinge kommun samverkar med polis, klagare och landsting kring barn som misstnks vara utsatta fr vld av person i nra relation och/eller sexuella vergrepp. Syftet r att myn-digheterna ska

samordna sina tgrder i inledningsskedet s att respektive myndighet inte hindrar eller frsvrar varandras utredningar

utreda s snabbt och skonsamt som mjligt fr alla i familjen bereda barnet och dess familj vrd och behandling fr fysiska och

psykiska skador I de fall d barn som misstnks ha blivit direkt utsatta fr hot, vld eller sexu-ella vergrepp av ngon de bor med eller ngon nrstende till familjen och dr det blir parallella utredningar hos socialtjnst och polis, se venSocial-tjnstens rutiner fr handlggning av barnahusrenden. Skydd fr barnet

Nr en anmlan som rr barn eller unga inkommer ska socialsekreteraren genast gra en bedmning om barnet eller den unge r i behov av omedelbart skydd. Socialsekreterare ansvarar fr att kontinuerligt gra skyddsbedm-ningar och skyddsplaneringar fr barnet. Bedmningarna ska dokumenteras. Det r viktigt att informera barnet om vad som kommer att ske nrmast. Om barnet bor tillsammans med den som misstnks fr vergreppen ska den misstnkte frvaren i frsta hand frms flytta under utredningstiden. Om detta inte r mjligt ska barnet placeras utanfr hemmet. Som vid alla andra placeringar ska alternativ i barnets ntverk frst underskas. Det r viktigt att socialsekreteraren gr en bedmning av vrdnadshavarens frmga att skydda barnet i den utsatta situation som han eller hon befinner sig i t ex yt-terligare vergrepp, lojalitetskonflikt, pverkan mm. Ungdomar som lever i hedersrelaterade sammanhang

Nr ungdomar som lever i hedersrelaterade sammanhang sker hjlp hos so-cialtjnsten krvs stor varsamhet fr att inte frsvra situationen fr den unge. Det finns d mjlighet att ha upp till tre bedmningssamtal med ung-domen innan utredning inleds. Det r d viktigt att etablera goda relationer och frska klarlgga vad som r orsaken till den unges upplevelse/reaktion. Handlar det om en normal grnssttning frn frldrarnas sida som barnet re-agerar p eller rr det rr sig om reaktioner p frtryckande kontrollmekan-ismer och bestraffningar? Det gller att under dessa samtal f ungdomarna att bertta om sin situation. Vi br ocks diskutera vad som kan komma att hnda om hon/han flyttar ifrn sin familj och vilka frdelar och nackdelar det kan medfra.


27

Det finns ven frivilligorganisationer med erfarenhet av hedersrelaterade sammanhang, om den unge hellre nskar att vnda sig dit. Om vi gr bedm-ning att frldrarna ska kontaktas eller att polisanmlan ska gras ska ung-domen knna till vad som ska ske ven om hon/han motstter sig det. Ung-domarna kan ges skydd innan frldrarna informeras genom omedelbart om-hndertagande. Vi br dock informera om att det sedan r frvaltningsrtten som tar stllning till fortsatt tvng och att socialtjnsten inte kan garantera fortsatt skydd genom LVU. En viktig ambition i handlggningen r att ung-domarna ven om de mste placeras om mjligt inte ska frlora sina fa-miljer. Vid eventuell terflyttning till familjen r det viktigt att beakta den unges egna synpunkter.

21

Det r vsentligt att ta reda p om det finns flera personer i slkten som utgr ett hot mot den unge. Detta innebr att det ofta finns svrigheter att gra pla-ceringar i ntverket i dessa fall. Tnk ven p att hedersrelaterat vld ven kan riktas mot en ung person som r homo- eller bisexuell och har utlndsk bakgrund.

Beslut om frlngd utredningstid

Utredningen ska vara kommunicerad och avslutad inom 4 mnader. En fr-lngning av tiden kan bli aktuell om det fr utredningen behvs t.ex. barn-psykiatrisk bedmning eller en polisutredning och den inte kan slutfras inom freskriven tid. En frlngning kan ven vara aktuell nr ett familjerd-slag ska hllas men inte kan genomfras tillrckligt snabbt. Andra skl kan vara att socialsekreteraren inte kommit i kontakt med vrdnadshavarna/den unge trots frsk eller att det kommer in ny vsentlig information som gr att ytterligare utredningskontakter behvs. Beslut om frlngd utredningstid skrivs som ett separat dokument dr sklen till frlngningen anges. Det ska ocks framg datum fr nr utredningen ska vara klar. Beslutet dokumenteras och delges vrdnadshavarna och den unge om den fyllt 15 r. Kommunicering

Innan ett beslut fattas i ett rende r vi skyldiga att kommunicera allt utred-ningsmaterial som har betydelse fr rendets avgrande. Parterna ska ocks ha ftt tillflle att yttra sig om detta. Samma gller i rende om yttrande till annan myndighet.

22 Nr det gller utredningsmaterial som berr barn och

unga r det som regel lmpligt att hela utredningsmaterialet kommuniceras

21

Se ven Socialstyrelsens meddelandeblad nr 6/02. 22

17 FL, 11 kap 8 SoL


28

skriftligt. Muntlig kommunicering kan bli aktuell nr materialet r av mindre omfattning och det bara r ngon enstaka uppgift som ska kommuniceras. Utredning enligt 11 kap 1 SoL ska vara kommunicerad inom de 4 mnader som utredningen som lngst fr pg. Beslut

Nr vi avslutar en s k barnavrdsutredning ska det ske genom ett beslut. I be-slutet ska det framg vad som har beslutats samt sklen till beslutet. Den en-skilde ska underrttas om beslutet och om det gr den enskilde helt eller del-vis emot ska vi ven lmna information om hur den enskilde kan verklaga beslutet.

Tidsbegrnsade beslut

Nr vi fattar beslut om bistnd s tidsbegrnsar vi dessa. Tnk p att ett nytt beslut mste fattas innan det tidigare beslutet upphr att glla. Om beslutet beviljas under en kortare tid n den enskilde nskar s r detta ett delvis av-slag.


29

Analys, bedmning och beslut

Sammanvgning av risk- och skyddsfaktorer

Utifrn det insamlade materialet om barnet, frldrarnas frmga och fak-torer i familj och milj grs en analys av barnets behov. Analysen ska utg frn befintlig teoretisk kunskap och beprvad erfarenhet. Svl negativa som positiva faktorer ska vgas in. Det r lmpligt att anvnda sig av Signs of Sa-fetys uppstllning av risk- och skyddsfaktorer. Har barnet viktiga behov som inte blir tillgodosedda? Kan brister p ett omrde kompenseras av kapacitet p ett annat? Behver frldern std fr att kunna tillgodose barnets behov? Resurser i barnets ntverk ska srskilt beaktas vid bedmning av om barnet/ familjen ska erbjudas std eller skydd. Analysen kan leda fram till olika bedmningar. Det r handlggaren som uti-frn sin specialistkompetens gr denna. Expertutltanden jmstlls med annat insamlat material och kan inte ensidigt ligga till grund fr bedmningen. Be-slut sker enligt delegationsordning. - Barnet har inte behov av insatser frn socialtjnsten. Beslut om att ut-

redningen avslutas utan insats.

- Barnet har behov av std i insats frn socialtjnsten och beviljas in-sats i samrd med vrdnadshavare - vrdplan upprttas. Beslut om att bevilja insats tas med std av 4 kap 1 SoL.

- Det saknas behov eller det kan tillgodoses p annat stt. Beslut om avslag p anskan om insats enligt 4 kap 1 SoL. Tnk p att lmna besvrshnvisning.

- Barnet/den unge har behov av std men vrdnadshavaren/den unge

motstter sig insatser och skl saknas fr att anska om vrd enligt LVU. Beslut tas om att avsluta utredning utan insats. Se ven rubri-ken Mjlighet till uppfljning nr rendet upphr.

- Angende beslut om vrd utan samtycke, se nedan rubriken Lagen

om vrd av unga, LVU.

Nr det gller utformningen av insatser ska det ske i samrd med vrdnads-havare och den unge. Nr det finns en risk fr att ett barn inte kan bo kvar i hemmet br insatserna planeras med hjlp av familjerdslag. Nr utredare, vrdnadshavare och den unge r verens om behov av insatser och beslut har fattats anvnds vrdplanen som en bestllning till resursenhet-ens mottagningsgrupp. I vrdplanen ska vrdbehovet och syftet med vrden framg.


30

I bedmningen ska det s lngt som mjligt framg om behovet r kortvarigt eller lngvarigt och beslut fattas utifrn detta. Om behovet beror p t ex ett bestende funktionshinder hos frldrar kan man rkna med att insatser be-hvs under lngre tid. Se vidare under rubriken Uppfljning. I de fall dr det saknas ett fullstndigt samtycke till insatser enligt SoL s kan det ibland finnas andra mjligheter: Kontaktperson till barn som har fyllt 15 r ven om vrdnadshavare motst-ter sig detta Barn som har fyllt 15 r kan sjlva begra insatsen kontaktperson och d kan den beviljas ven om vrdnadshavaren motstter sig det. Vrdnadshavarens negativa instllning kan dock gra att socialnmnden kommer fram till att det r olmpligt att utse en kontaktperson, eftersom det kan gra kontaktperso-nens uppdrag svrt. Insatser nr barnets vrdnadshavare inte r verens Det finns numera mjlighet att enligt 6 kap. 13 a FB att besluta om en in-skrnkning av vrdnadshavarens bestmmandertt i ett visst avseende. Vrd-nadshavaren har i vrigt kvar sitt vrdnadsansvar. Innebrden av bestmmel-sen r att socialnmnden ges mjlighet att utreda och besluta att en tgrd el-ler en anskan fr vidtas utan den andre vrdnadshavarens samtycke. Bakgrunden till den bestmmelsen r att det under de senaste ren alltmer uppmrksammats att kravet p vrdnadshavarnas enighet nr det gller ett barns mjligheter att f tillgng till vrd och insatser inneburit att en del barn inte fr den hjlp de behver. Som exempel kan vara att en vrdnadshavare uppger att den andre vrdnadshavaren har varit vldsam, lider av psykisk ohlsa, har missbruksproblem eller har andra problem som innebr att barnet kan ha behov av att bearbeta sina upplevelser. Den andre vrdnadshavaren, som kan ha svrt att se eller acceptera barnets behov av std och hjlp eller anse att tgrden r fr ingripande, kan motstta sig hjlpen.

Om ett beslut enligt ovan blir aktuellt s ls Socialstyrelsens meddelandeblad Barnets mjligheter att f hlso- och sjukvrd samt sociala insatser nr vrd-nadshavarna inte r verens nr 10/12. Lmpliga skydds- och stdinsatser23

Nr vi frsker att finna en lmplig insats s utgr vi ifrn barnets behov. In-satserna kan utformas olika beroende p en mngd olika omstndigheter. Hr ges ngra exempel p hur man kan resonera:

23

Ytterligare information om detta finns i ett dokument med utredningsenhetens bedmningskriterier


31

- Nr behov av insatser fr barn beror p brister i omsorgen hos frld-

rar ska i frsta hand insatser som frndrar/frstrker frldrafr-mgan erbjudas, t.ex. familjebehandling eller kontaktperson riktad till frldrarna.

- Om det inte finns tillrcklig frndringspotential hos frldrarna ska

insatser riktas direkt till barnet som ett std/komplement till frld-rarna, t.ex. kontaktfamilj, helgkollo, kontaktperson fr barnet.

- Fr barn med srskilda behov till ensamstende frldrar utan std i

ntverket beviljas insatser som avser att ge barnet std och stimulans samt avlasta frldern.

- Om ppenvrdsinsatser inte bedms ge barnet tillrckligt std/skydd

ska barnet erbjudas placering utanfr hemmet. Placeringen br fre-gs av ett familjerdslag om det inte r uppenbart obehvligt. Mjlig-heten att placera inom ntverket ska alltid underskas. Fr sm barn ska samplacering med frlder efterstrvas.

- Barn som bevittnat vld kan reagera p likartat stt som barn som sjlva utstts fr brott och kan vara i liknande behov av std. Fr dessa barn och deras familjer finns speciellt riktade insatser: std till barn i form av barn- och ungdomsverksamheten, kvinnor med barn p kvinnordgivningen och samt till mnnen i form av pappaverksam-het.

- Fr barn och ungdomar med missbruksproblematik i familjen finns

insatser p miniMaria samt Brytpunktens gruppverksamheter. - Fr ungdomar som r i behov av insatser fr att frndra och komma

till rtta med sitt missbruk, sin kriminella identitet eller ett socialt nedbrytande beteende finns det olika ppenvrdsinsatser t.ex. kon-taktperson, miniMaria, ART och konsekvensprogram.

De flesta insatser beviljas som bistnd till barnet/ungdomen enligt 4 kap 1 SoL. Till kvinnordgivning, samtalsmottagning och miniMaria finns ven mjlighet att vnda sig direkt, utan att rende finns p utredningsenheten. Riktat bidrag till barn som lever i familjer med lngvarigt bistndsberoende Barn br ges frutsttningar till att kunna delta i organiserade fritidsaktivite-ter. Enheten fr ekonomiskt bistnd kan drfr bevilja ett srskilt riktat eko-nomiskt bistnd till barn som lever i familjer med lngvarigt bistndsbero-ende. Nr familjer med minderriga barn levt med bistndsberoende i tio m-


32

nader ska handlggare fresl frldrar att anska om riktat bistnd. Det rik-tade bistndet om 2500 kronor per barn och r kan beviljas till fritidsaktivite-ter.

24

Vrdplan

I Botkyrka ska vrdplan, enligt BBICs formulr, upprttas bde vid place-ringar och ppna insatser. Vrdplanen ska s lngt som mjligt upprttas i samrd med vrdnadshavaren och, nr det rr ldre barn, ven med den unge. Planen ska ven ta upp tgrder och insatser som andra huvudmn ansvarar fr. Vrdplanen ska bifogas nr nmnden gr en anskan om vrd enligt LVU hos frvaltningsrtten. Det r viktigt att vrdplanen fljs upp samt revi-deras vid behov d den r en viktig utgngspunkt vid vervgande/om-prvning. Vrdplanen omfattar endast den vrd som planeras fr barnet. Vrdplanen ska innehlla pskrift om samtycke/ej samtycke. Om den unge r ver 15 r ska planen skrivas under ven av denne. Mlen i vrdplanen ska vara konkreta och uppfljningsbara. Genomfrandeplan

Genomfrandeplan, i enlighet med BBICs formulr, ska upprttas vid alla former av insatser om det inte r uppenbart obehvligt. Planen utarbetas ge-mensamt av handlggaren, utfraren och den enskilde. Handlggaren ansva-rar fr dokumentationen och uppfljningen av insatsen. Om barnet/den unge har fler insatser s br dessa framg i en gemensam genomfrandeplan. Pla-nen beskriver i detalj hur insatsen ska genomfras t ex vem som ska gra vad, nr och hur. Vid placering ska samtliga barnets behovsomrden fljas upp. Mlen som de r formulerade i vrdplanen ska i genomfrandeplanen brytas ned till SMARTA delml. SMARTA ml r en metod och ett verktyg fr att formulera delml. SMARTA ml innebr att mlen ska vara: Specifika - s att alla frstr vart de ska och varfr. Mtbara - s att det finns ngot att mta mlet mot. Accepterat - s att alla r motiverade att arbeta mot mlet. Realistiskt - s att det blir ltt att se mjligheten att n fram. Tidssatt - s att det finns en tydlig start- och slutpunkt. Ansvarsfrdelade- s att alla vet vem som gr vad.

Barnets plan

En barn- och ungdomsplan upprttas i renden dr flera parter r inblandade ssom andra frvaltningar eller landstinget. Se rubriken BUS-samverkan ovan.

24

Se vidare Socialnmndens riktlinjer fr ekonomiskt bistnd


33

Lagen om vrd av unga (LVU)

Omedelbart omhndertagande enligt 6 LVU25

I vissa situationer r det ndvndigt att nmnden omedelbart ingriper och tar hand om barnet/den unge. Ett omedelbart omhndertagande kan vara motive-rat i riskfyllda situationer, t.ex. nr misshandel, allvarlig vanvrd eller sexu-ella vergrepp misstnks. Ett annat skl kan vara att en utredning befaras kunna omjliggras eller allvarligt frsvras, vilket ofta r fallet vid miss-handel och sexualbrott som samtidigt utreds av polisen. En tredje anledning till beslut om omedelbart omhndertagande kan vara risk fr att barnet gms undan. Fr att ett omedelbart omhndertagande ska f ske mste det vara sannolikt att barnet/den unge behver beredas vrd med std av LVU. Det mste ocks st klart att rttens beslut om vrd inte kan avvaktas med hnsyn till:

risken fr barnets/den unges hlsa eller utveckling att den fortsatta utredningen allvarligt kan frsvras att vidare tgrder hindras

Ett beslut om omedelbart omhndertagande kan komma i frga ven av den som redan vrdas med std av LVU. Det finns allts inget hinder att den som vrdas med std av 1 och 2 LVU tas om hand omedelbart om det r san-nolikt att vrd ven behvs med std av 3 LVU, t ex vid behov av placering p 12-hem. Placeringen ska alltid inledas utanfr det egna hemmet. Nmnden kan begra polishandrckning fr att verkstlla beslut om omedelbart omhndertagande eller vrd.

26 Se ven bilaga Checklista LVU.

Anskan om LVU

Nr samtycke inte lmnas till freslagen vrdplan ska nmnden anska om vrd enligt LVU. Anskan ska innehlla en redogrelse fr den unges frhl-landen, de omstndigheter som utgr grund fr att den unge behver beredas vrd, tidigare vidtagna tgrder och den vrd som socialnmnden avser att anordna.

27 Kom ihg att lkarintyg ska bifogas anskan.

Frutom de dokument som redan upprttats utredning som innehller be-dmning av vrdbehovet samt vrdplanen - ska p frstasidan i utredningen till nmnden framg de omstndigheter i rendet som motiverar vrd enligt LVU nmligen:

26

43 LVU 27

4 LVU


34

- om det freligger en ptaglig risk fr att den unges hlsa eller utveckling

skadas - grunden fr anskan dvs misshandel, otillbrligt utnyttjande, brister i

omsorgen eller ngot annat frhllande i hemmet (2 LVU) och/eller missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller n-got annat socialt nedbrytande beteende (3 LVU)

- att behvlig vrd inte kan ges med samtycke av vrdnadshavaren eller den unge, om han fyllt 15 r

Eftersom utredningen (anskan) ska anvndas i en domstolsprocess som be-visning stlls stora krav p tydlighet och stringens. Utredaren br ta hjlp av sektionschef, metodstdjare eller frvaltningens jurist vid tveksamheter. Utredningen (anskan) ska fokusera p barnets utveckling och riskerna fr den. ven om ett vrdbehov kan te sig sjlvklart utifrn en beskrivning av t ex frldrars allvarliga missbruk eller psykiska ohlsa ska konsekvenserna av frldrarnas svrigheter fr barnen beskrivas fr att fokus i den fortsatta processen inte uteslutande ska handla om bevisning av frldrars tillkorta-kommanden. Det r sledes brister i omsorgsfrmgan snarare n frldrar-nas huvudproblem, som ska lyftas fram, d v s hur barnets behov tillgodoses oavsett sklen till vanvrd, frsummelse eller misshandel. I utredningen r det viktigt att ange nr en hndelse intrffat, vem som sagt vad och nr. Utltanden och annat relevant material ska bilggas rendet. In-nehllet i bilagorna ska dock sammanfattningsvis ing i bedmningen med hnvisning till bilaga. Hela beslutsunderlaget delges vrdnadshavaren och den unge, om han eller hon fyllt 15 r, och de informeras om sin rtt att nrvara vid nmndens sam-mantrde. Deras synpunkter p materialet nedtecknas och bilggs. Tnk p att ge tillrckligt med tid fr vrdnadshavarna/den unge att lsa igenom materialet. S snart det fr socialtjnsten str klart att det blir frga om anskan om vrd enligt LVU ska anmlan om behov av ombud/offentligt bitrde gras hos frvaltningsrtten. Detta kan ven gras vid ett tidigare stadium vid behov. Kontakta frvaltningens jurist fr fullmakt s att den kan ges in till rtten i samband med anskan om vrd. Vid yttranden till domstol i LVU-renden ska kontakt tas med juristen p socialfrvaltningen. Yttrandet ska beslutas av utskott. Se ven bilaga Checklista LVU.


35

Placeringsbeslut enligt 11 LVU

Nr rtten beslutar om vrd tar rtten inte formellt stllning till vilken vrd den unge ska ges. Det r nmnden som, nr rtten beslutat om vrd, fattar be-slut om var vrden ska inledas. Nmndens beslut kan verklagas till frvalt-ningsrtt.

28 Observera att placeringsbeslut ven i samband med ett omedel-

bart omhndertagande r verklagbart och att besvrshnvisning ska ges. Umgnge och rjande av vistelseort

Frldrar ska ges tillflle till umgnge med barnet. Umgnge r som regel viktigt fr barnets utveckling och en frutsttning fr terfrening mellan barn och frldrar. Det vanliga r att en verenskommelse grs med frld-rarna om umgnget. Omstndigheterna kan dock vara sdana att frldrar under viss tid inte br trffa barnet i den utstrckning de nskar, t ex om risk finns att de obehrigen ska gripa in i vrden, att barnet visar rdsla fr en frlder eller att det finns risk fr vergrepp mot barnet. I de fall vi inte kan n en verenskommelse med frldrarna kan nmnden besluta om inskrnkningar i umgnget mellan barn och frldrar under vrdtiden eller att inte rja den unges vistelseort. Bestmmelserna om begrnsningar i umgnget br tillmpas restriktivt och det r endast i undantagsfall nmnden br hemlighlla barnets vistelseort. Med frlder avses i 14 LVU, frutom vrdnadshavare, frlder som har umgngesrtt reglerad i en dom, beslut av domstol eller avtal. Beslut enligt 14 LVU r verklagbara och nmnden ska minst en gng var tredje mnad vervga om beslutet fortfarande behvs. Om den som berrs av beslutet begr omprvning ska detta ske. Tala med sektionschef eller fr-valtningens jurist om det finns tveksamheter kring utformningen av beslutet. Tnk p att om behovet av ett beslut om umgngesbegrnsning inte kvarstr s ska ett beslut fattas om att begrnsningen upphr. Flyttningsfrbud

Om ett barn r placerat i familjehem och vrdnadshavaren vill ta honom eller henne drifrn kan det tnkas att en frflyttning skulle vara till skada fr bar-net. Frvaltningsrtten fr i sdana fall, efter anskan av nmnden, enligt 24 LVU fr viss tid eller tills vidare frbjuda vrdnadshavare att ta barnet frn familjehemmet. Frutsttningen fr flyttningsfrbud r att det finns en ptag-lig risk fr att den unges hlsa eller utveckling skadas om han flyttas frn fa-miljehemmet. Flyttningsfrbud kan beslutas oavsett om barnet r placerat med std av SoL eller LVU. Fr mer information se Socialstyrelsens allmnna rd.

29

28

41 LVU 29

SOSFS 1997:15


36

Vrdnadsverflyttning

Vrdnadsverflyttning enligt 6 kap 8 FB

Har ett barn stadigvarande vrdats och fostrats i annat enskilt hem (familje-hem) n frldrahemmet och r det uppenbart bst fr barnet att vrden fr best kan socialnmnden vcka talan om vrdnadsverflyttning och fresl familjehemsfrldrarna blir frordnade som vrdnadshavare 6 kap 8 FB. I allmnhet krvs att barnet har bott i familjehemmet under flera r och att bar-net har ftt en s stark bindning till sitt nya hem att det uppfattar det som sitt eget. Detta kan tillmpas nr en terfrening av barn och frlder ter sig helt orealistisk och barnet frvntas att vxa upp i familjehemmet. Nr ett barn varit placerat i samma familjehem under tre r ska ett srskilt vervgande gras om det finns skl att anska om vrdnadsverflyttning. Det r ingen skillnad om barnet r placerat enligt LVU eller SoL. Frgan om verflyttning av vrdnad ska redovisas fortlpande vid vervganden minst en gng var sjtte mnad.

30 Om en verflyttning (anskan om stmning) ska

gras s beslutar socialnmnden om detta. Handlggningsrutiner vid vrdnadsverflyttning

1. Nr det blir aktuellt med en begran om vrdnadsverflyttning inleder handlggaren en utredning enligt 11 kap 1 SoL.

2. Handlggaren inhmtar personbevis rrande samtliga personer (barn, vrdnadshavare, tilltnkta vrdnadshavare).

3. Inhmta medgivande (srskild blankett) frn srskilt frordnad vrdnads-havare och samtycke frn vrdnadshavaren till vrdnadsverflyttningen (om det r mjligt).

4. Socialfrvaltningens jurist kan vid behov hjlpa till med stmningsans-kan.

5. Dessa dokument ska finnas med vid nmndens sammantrde. 6. Avgiften fr stmningsanskan betalas av aktuell sektion. 7. Socialfrvaltningens jurist skickar handlingarna tillsammans med social-

nmndens protokollsutdrag till den tingsrtt dr barnet r folkbokfrt. I samband med en anskan om verflyttning av vrdnad ska ett avtal tecknas mellan nmnden och de srskilt frordnade vrdnadshavarna. Avtalet ska diariefras och frvaras tillsammans med nmndens och tingsrt-tens beslut. En ny akt Srskilt frordnad vrdnadshavare upprttas. En ko-pia av nmndens och tingsrttens beslut lggs i barnets personakt. Drefter avslutas familjehemsrendet och barnets personakt.

30

Se Socialstyrelsens allmnna rd om socialnmndens ansvar vid behov av ny vrdnadshavare SOSFS 2006:20.


37

Ekonomiska konsekvenser av vrdnadsverflyttning

Familjehemsfrldrar som blivit srskilt frordnade vrdnadshavare r inte lngre familjehem. Frldrar r underhllsskyldiga mot barnet ven sedan vrdnaden verflyttats. Kommunen fr fortstta att ge de nya vrdnadshavar-na sklig ersttning. Detta br motsvara vad de tidigare ftt i arvode och om-kostnadsersttning frutsatt att kraven p arbetsinsats och tidstgng av so-cialtjnsten bedms ofrndrad. Ersttningen ska reduceras med de belopp som kommer frn annat hll t ex underhllsbidrag, underhllsstd, barnbidrag mm. De nya vrdnadshavarna har mjlighet att ska underhllsstd i frhl-lande till bda frldrarna d v s de kan f dubbelt underhllsstd. Vrdnads-havaren kan uppbra underhllsbidrag som verstiger underhllsstdsbelopp samt hela barnpensionen. Vidare kan vrdnadshavaren/frmyndaren - frut-satt verfrmyndarens medgivande nr tillgngarna verstiger tta gnger basbeloppet - disponera barnets eventuella frmgenhet samt avkastningen drav. Uppfljningsansvar

Den tillsynsskyldighet som finns i samband med familjehemsvrd upphr i samband med en vrdnadsverflyttning. D ersttning utbetalas ansvarar vi dock fr att minst en gng per r kontrollera att barnet bor kvar, att det fortfa-rande gr i skolan samt att vrdnadshavarna ansker om andra ev ersttningar de kan f fr barnet och som kan reducera ersttningen frn kommunen. Anmlan av srskild frordnad vrdnadshavare nr barnets vrdnads-

havare avlider (6 kap 7 FB)

Om bda frldrarna har vrdnaden och en av dem dr, fr den andre auto-matiskt vrdnaden ensam. Om bda frldrarna dr ska socialnmnden an-mla behov av srskilt frordnad vrdnadshavare. Kontakt tas med familjer-tten som handlgger dessa renden.


38

Dokumentation

Alla uppgifter av betydelse ska dokumenteras. Dokumentationen ska inne-hlla tillrckliga, vsentliga och ndamlsenliga uppgifter. Det som doku-menteras ska ocks vara vl strukturerat och tydligt utformat. Handlggning-en av ett rende ska dokumenteras fortlpande. Alla uppgifter som kan vara av betydelse fr handlggningen av ett rende eller genomfrande av en in-sats br utan oskligt drjsml dokumenteras och fras till personakten. Tnk p att bedmningar och stllningstaganden ska framg tydligt samt doku-mentation om samverkan i enskilda renden. Tnk p att vara enhetlig nr du skriver rubriker i journalanteckningarna. Vid mte skriv var mtet ger rum, syftet med mtet och vilka som deltar (namn och titel p personer). Som nmns ovan s ska endast uppgifter av betydelse dokumenteras. Detta innebr t ex att oredigerade mail inte ska kopieras in, utan en bedmning av vad som r relevant mste gras. Datum fr registre-rade beslut ska verensstmma med journalanteckningarna. Om ett beslut av ngon anledning inte verkstlls s ska beslutet avslutas. Glm inte att skriva anledningen till varfr beslutet avslutas t ex att anskan har tertagits. I de fall ett beslut inte har verkstllts, frklara att det t ex saknas kontaktperson el-ler liknande. renden som krver speciell dokumentation

Beslut om insatser som ges till frldrar utifrn barnets behov

Frvaltningen r rligen skyldig att rapportera insatser som ges p grund av behov av std i frldrarollen. Detta innebr att vi mste srskilja dessa insat-ser frn vriga ppenvrdsinsatser. Det r dessutom s att vid vissa tillfllen, t.ex. om det frekommer familjevld, r det viktigt att srskilja en persons akt och dokumentation frn en annan fr att sl vakt om den enskildes integritet. Verkstllighetsakt ppnas p bde frldern och barnet. I barnets akt registre-ras ett beslut om insats till frlder, men ingen insats kopplas till detta beslut. I frlderns verkstllighetsakt registreras beslut och aktuell insats. Det r vik-tigt att det framgr tydligt i journalanteckningarna p barnet att det ven finns ett beslut i frlderns akt. Idag bedmer vi att beslut om pappaverksamhet och kvinnordgivning ska handlggas p detta stt. Det kan ven finnas andra beslut dr insatsen riktar sig huvudsakligen till frldern, trots att det r utifrn barnets behov. Detta skulle t ex kunna vara samtal/std till frlder fr att bearbeta egna upplevel-ser, ppenvrdsinsats till frlder vars barn r placerat. ven dessa ska hand-lggas enligt ovan. Se vidare bilaga

31.

31

Ska beslut fattas p barnet eller frldrarna d insatser ges till frldrar utifrn barnets behov? 091023


39

Barn i familjer som sker asyl

I de fall ett barn omfattas av lagen om mottagande av asylskande m fl har kommunen mjlighet att anska om ersttning fr kostnader fr vrd av barn under 18 r i annat hem n barnets eget. Med anledning av detta r det av stor vikt att dokumentationen r noggrann i dessa renden. Att tnka p vid dokumentation kring Barn i familjer som sker asyl - se bilaga. Ensamkommande flyktingbarn

Barn som av flyktingskl eller andra skl kommer ensamma till Sverige och sker uppehllstillstnd ska skyndsamt frses med en god man som trder i bde frmyndares och vrdnadshavares stlle och kan fretrda barnet i alla sammanhang. Socialnmnden ska, om god man inte finns, skyndsamt hos verfrmyndarnmnden anska om detta.

32 Detta grs av den handlggare

som fr knnedom om detta. Godmanskapet r en temporr lsning i avvak-tan p ett eventuellt uppehllstillstnd. Beviljas uppehllstillstnd ska social-nmnden vcka talan eller anmla behov av en eller tv srskilt frordnade vrdnadshavare (6 kap 8 a eller 6 kap 9 FB). Familjertten ansvarar fr detta. I fall d barnet r placerat samrder familjertten med aktuell handlg-gare p familjehemssektionen. verfrmyndaren r skyldig att underrtta so-cialnmnden om att barnet r i behov av en sdan srskilt frordnad vrd-nadshavare. Skollagen ger ett asylskande barn rtt att g i skola, men de har inte skol-plikt. Asylskande barn har ven rtt att delta i kommunens fr-skola/skolbarnomsorg och att g i gymnasium om studierna pbrjas fre 18 rs lder. Det kan vara motiverat med ett visst samarbete mellan socialtjnsten och Mi-grationsverket, men kom ihg att vanlig sekretess gller i dessa renden. I samband med en utredning enligt 11 kap 1 SoL har socialtjnsten rtt att f del av uppgifter som kan vara av betydelse fr utredning av ett barns behov av skydd. Socialnmnden r skyldig att p Skerhetspolisen, Migrationsver-ket, en migrationsdomstol, Migrationsverdomstolen eller regeringen lmna ut uppgifter om en utlnnings personliga frhllanden, om uppgifterna be-hvs i ett rende om uppehllstillstnd eller fr verkstllighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Nr det kommer till vr knnedom att det i kommunen finns ensamkom-mande flyktingbarn har vi ett tagande att vi inom fem dagar skall gra ett hembesk fr att gra en bedmning av hur situationen ser ut fr barnet/den unge. rendet skall sedan handlggas av tv utredare p utredning sdra 2.

32

Lagen (2005:429) om god man fr ensamkommande barn


40

Fr ensamkommande flyktingbarn fr kommunen terska utredningskostna-der. Detta gller vid placering i familjehem, p institution samt eventuellt so-cialbidrag eller annan vrdersttning (ven nr barnet ftt uppehllstillstnd) som betalas fr barnets uppehlle tills barnet fyller 18 r om inte vrdnadsha-varen kommer till Sverige dessfrinnan.


41

Uppfljning

Insatser inom socialtjnsten ska vara av god kvalit. Kvalitn i verksamheten ska systematiskt och fortlpande utvecklas och skras

33.

Uppfljning i pgende rende

Utredande socialsekreterare ansvarar fr att uppfljning grs med utgngs-punkt i de ml som finns beskrivna i vrd- och genomfrandeplaner. Ju mer konkreta mlen r, desto lttare blir det att bedma resultatet. Planerna ska vid behov revideras i samrd med barnet/den unge, vrdnadshavaren och den som genomfr beslutade insatser. Utredande socialsekreterare ansvarar fr att se att insatsen har nskad effekt. Om mlet som angetts i vrdplanen helt el-ler delvis inte har uppfyllts br handlggaren vervga om det behvs en an-nan insats. Om mlet i vrdplanen har uppntts kan rendet avslutas. vervgande enligt SoL

Vid en placering enligt SoL ska socialtjnsten noga flja vrden och se till att den bedrivs enligt upprttad vrdplan. Socialnmnden ska minst en gng var sjtte mnad vervga om vrden fortfarande behvs och hur vrden br in-riktas och utformas.

34 Detta gller ven nr den unge har fyllt 18 r. verv-

gandet r i sig inget beslut och mste drfr inte kommuniceras. Ungdomar som r placerade enligt SoL och fyller 18 r fr sjlva anska om fortsatt bistnd i form av placering. vervgande och omprvning enligt LVU

vervgande 2 LVU

Socialtjnsten ska noga flja vrden och se till att den bedrivs i enlighet med upprttad vrdplan. Vid vrd enligt 2 LVU (miljfallen) ska nmnden minst en gng var sjtte mnad vervga om vrden ska fortstta.

35 Sex mnader

berknas frn datum fr frsta beslut om verkstllighet av vrden. verv-gandet, som ska gras av nmnden, r i sig inget beslut och mste drfr inte kommuniceras. Nmnden beslutar lgga rapporten till handlingarna eller om det r aktuellt uppdra t frvaltningen att utreda frutsttningarna fr upph-rande av vrd. Ungdomar som r placerade och fyller 18 r fr vid behov sjlva anska om fortsatt bistnd i form av placering. Omprvning 3 LVU

Vid vrd enligt 3 LVU (beteendefallen) ska nmnden, till skillnad mot vad som gller vervgande inom sex mnader frn verkstllighet av vrdbeslutet

33

3 kap 3 SoL 34

4 kap 1 samt 6 kap 8 SoL 35

13 LVU


42

omprva om vrd med std av LVU ska upphra. Drefter prvas frgan fort-lpande var sjtte mnad. Omprvning innebr ett formellt beslut som ska delges parterna och som kan verklagas. Besvrshnvisning ska skickas till vrdnadshavare samt den unge om denne fyllt 15 r. Upphrande av vrd

I samband med att en placering upphr ska socialtjnsten tillgodose det sr-skilda behov av std och hjlp som kan finnas nr placeringen upphr. Bak-grunden r att barn och unga som varit placerade lper hgre risk fr negativ utveckling n andra barn. Det huvudsakliga syftet med en vl planerad och fungerande eftervrd eller utslussning r att minska risken fr att barn och unga ska behva vrd igen och underltta fr unga att etablera sig i samhllet med samma frutsttningar som andra barn och ungdomar. Detta innebr att en planering mste gras med den unge i god tid innan placeringen r tnkt att avslutas.

36

Upphrande av vrd enligt SoL

Om vrdnadshavaren eller den unge (om han/hon fyllt 15 r) inte lngre sam-tycker till placering enligt SoL ska vrden avslutas. Innan vrden avslutas ska handlggaren bedma hur syftet i vrdplanen uppntts. Om s inte r fallet ska socialnmnden prva om skl freligger fr anskan om vrd enligt LVU eller flyttningsfrbud enligt 24 LVU. Detta ska ske utan drjsml. Om skl fr srskilt ingripande inte finns s avslutas insatsen enligt vrdnadshavarens nskeml. Socialnmnden fr enligt 11 kap 4 b SoL besluta om uppfljning av ett barns situation efter det att en placering i familjehem eller i ett hem fr vrd eller boende har upphrt. Vid en sdan uppfljning gller samma regler som vid en vanlig barnavrdsutredning. Upphrande av vrd enligt LVU

Vrd enligt LVU ska avslutas s snart den inte lngre b

Documents

Riktlinjer för barn- och ungdomsärenden, 2013-08-27 (1).pdf