Riktlinjer och anvisningar för

forskarutbildningen i socialt arbete

vid Karlstads universitet

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Institutionen för sociala och psykologiska studier

Antagen av Handledarkollegiet i socialt arbete, 2014-05-26

2

Förord

Forskarutbildning, som leder fram till fil.lic- eller fil.dr-examen, regleras i flera formella

dokument, bl a högskolelag och högskoleforordning. Varje lärosäte har därutöver sina egna

preciseringar, vid Karlstads universitet bl a antagningsordning och riktlinjer för doktoranders

institutionstjänstgöring. Inom varje forskarutbildningsämne finns en studieplan för forskar-

utbildningen, antagen av Fakultetsnämnden vid respektive fakultet.

Riktlinjer och anvisningar för forskarutbildningen i socialt arbete i föreliggande dokument har

som syfte (ytterligare preciserat i inledningen) att komplettera dessa formella dokument och

vara en länk mellan dem och forskarutbildningens vardag. De ska vara ett praktiskt

hjälpmedel, först och främst för doktorander, men också för handledare, examinatorer och

andra som på ett eller annat sätt berörs av forskarutbildningen i socialt arbete. Avsikten är att

anvisningarna ska vägleda i konkreta situationer under forskarutbildningens gång, men utan

att styra alltför mycket, eller inkräkta på det utrymme för kreativitet, nytänkande och

ifrågasättande som alltid måste vara en grundläggande kvalitet i utbildningen till forskare i

socialt arbete.

Anvisningarna har utarbetats inom och antagits av Handledarkollegiet i socialt arbete vid

Karlstads universitet. Kommande utveckling och förändring av dokumentet är därför en fråga

för Handledarkollegiet och bör förslagsvis ske en gång per termin. I fotnötterna anges de

lagar, regler, och beslut som hänvisas till. För mer detaljerad information se dessa dokument.

Karlstad, maj 2014

Bengt G Eriksson, Magnus Nilsson och Karin Lundkvist

3

Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 4

Antagningsprocessen ............................................................................................................................... 4

Den formella antagningsordningen ..................................................................................................... 4

Beredning av inkomna ansökningar .................................................................................................... 4

Introduktion till forskarutbildningen ....................................................................................................... 5

Anställningsförhållanden ......................................................................................................................... 6

Studievillkor ........................................................................................................................................ 6

Anställning som doktorand ................................................................................................................. 6

Doktorandernas löner .......................................................................................................................... 6

Institutionstjänstgöring ........................................................................................................................ 7

Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete ......................................................................... 7

Individuell studieplan .............................................................................................................................. 7

Doktoranden: Ansvar och vid uppkomna problem ................................................................................. 8

Obligatoriska seminarier ......................................................................................................................... 9

Idéseminarium ..................................................................................................................................... 9

Mittseminarium ................................................................................................................................... 9

Slutseminarium .................................................................................................................................. 10

Disputation ............................................................................................................................................ 11

Avhandling - omfattning och utformning .............................................................................................. 11

Sammanläggningsavhandling ............................................................................................................ 12

Angående ”kappan” i sammanläggningsavhandlingar .................................................................. 12

Regler/riktlinjer för medförfattarskap ............................................................................................... 12

Monografi .......................................................................................................................................... 13

Handledarkollegiet ................................................................................................................................ 14

Handledare............................................................................................................................................. 14

Examinator ............................................................................................................................................ 15

4

Inledning

Dessa anvisningar avser forskarutbildning i socialt arbete vid Karlstads universitet, d v s

studier som planeras avslutas med licentiat- eller doktorsexamen. Syftet är att 1) beskriva

forskarutbildningens olika delar, 2) tydliggöra ansvarsfördelning och gränser mellan de parter

som är involverade i forskarutbildningen, 3) komplettera det regelverk (nationellt och vid

Karlstads universitet) som övergripande styr forskarutbildningen, och därigenom 4) skapa en

trygg och förutsägbar situation för doktorander, handledare och andra som är involverade i

forskarutbildningen.

Antagningsprocessen

Den formella antagningsordningen1

Fakultetsnämnden vid Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap fattar beslut om

inrättande av doktorandplats. Inför detta ska ämnet socialt arbete/Institutionen för sociala och

psykologiska studier hur handledningen och övriga studievillkor kan ordnas på ett

tillfredsställande sätt. Det inbegriper att föreslå en huvudhandledare, minst en biträdande

handledare samt en examinator. Inför själva utlysningen av doktorandtjänsten ska ämnet

formulera urvalskriter samt beskriva vad som är meriterande vid urvalet. Utrymme för

utlysning av doktorandplats kan antingen skapas genom att fakultetsmedel ställs till

förfogande eller genom att forskningsprojekt inom ämnet erhållit externa anslag.

Handledarkollegiet i socialt arbete utarbetar förslag till annons samt ger förslag på hur

annonsering ska ske. Prefekt och dekanus beslutar i samråd med handledarkollegiet om

former för utlysning. När en utbildningsplats på forskarnivå är ledig för ansökan ska det

meddelas på universitets hemsida. All rekrytering av doktorander ska ske efter

urvalsförfarande. I undantagsfall kan det emellertid förekomma att en presumtiv doktorand är

tydligt delaktig (bl. a. visat genom att dennes namn anges) i en forskningsansökan. I dessa och

andra fall där en extern finansiär anger en särskild tilltänkt person till doktorandtjänsten

(såsom t.ex. kan vara fallet med s.k. ”industridoktorander”), görs ingen utlysning.

Bedömningen av den tilltänkta doktorandens lämplighet och förmåga att tillgodogöra sig

forskarutbildningen sker dock på samma sätt oavsett hur det ekonomiska utrymmet för

doktorandtjänsten skapats.

Beredning av inkomna ansökningar

Efter utlysningstidens utgång utser handledarkollegiet, i samråd med prefekt, en arbetsgrupp

för beredning av inkomna ansökningar. Förutom prefekt skall i normalfallet två medlemmar

ur handledarkollegiet ingå i arbetsgruppen. Denna prövar de sökandes behörighet och

genomför en rangordning, varefter ett urval av de sökande kallas till en intervju.

Arbetsgruppen ansvarar för dessa intervjuer. Rangordningen ska redovisas och motiveras i

relation till de i förväg publicerade urvalskriterierna, varefter förslag om vem som ska antas

lämnas till fakulteten. Fakulteten granskar ämnets förslag, föredrar ärendet och fattar beslut i

1 Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå vid Karlstads universitet.

Dnr: C2012/337

5

fakultetsnämnden eller i det organ som delegerats uppgiften om antagning av doktorander (för

VT 2014 är det fakultetens forskarutbildningsutskott).

Introduktion till forskarutbildningen

En välplanerad introduktion till forskarutbildningen ger många fördelar för den nyblivna

doktoranden, såväl för doktorandens prestationsförmåga och arbetsresultat, som för dennes

välmående. Den är inte minst viktig för externa doktorander. Introduktionen inbegriper att

doktoranden ges information och får kännedom om Karlstads universitet och dess

organisation, Institutionen för sociala och psykologiska studier, ämnet socialt arbete och

arbetsplatsen samt anställningen och arbetsuppgifterna. Så snart som möjligt efter

antagningen bör den nyantagna doktoranden gå den universitetsgemensamma introduktionen

för nyanställda (vanligtvis ges den en gång varje termin). Prefekten har ett arbetsgivaransvar

för doktoranden och ansvarar för en formell introduktion av Institutionen och ämnet.

Dessutom ansvarar prefekten för att doktoranden tilldelas en arbetsplats med tillhörande

arbetsredskap, till exempel dator, telefon och andra nödvändigheter. Till denna del av

introduktionen hör att doktoranden ska informeras om sådant som gäller anställningen, såsom

institutionstjänstgöring, avdelningsgemensam tid, administrativa system,

anställningsförmåner, rättigheter och skyldigheter som anställd, arbetsordning, fackliga

organisationer, studentkontakter mm. Den första personliga kontakten med Karlstads

universitet kan innehålla en rundvandring innefattande central förvaltning, bibliotek, reception

och restauranger. Viktiga personer att träffa under introduktionen är prefekt, handledare,

examinator, utbildnings- och forskningssamordnare, tjänsteplanerare, kollegor och t ex

kontaktbibliotekarie.

Med fördel utses en doktorandfadder vid ämnet socialt arbete. Det är önskvärt att denna är en

doktorand med erfarenhet av forskarutbildningen sedan något eller några år.

Doktorandfadderns uppgift är att stödja den ordinarie - formella - introduktionen av

doktoranden med exempelvis praktiska spörsmål, rutiner på ämnet mm. Det kan omfatta

introduktion och stöd i frågor som mer specifikt rör doktorandtjänsten, till exempel studieplan

för utbildning på forskarnivå i socialt arbete, individuell studieplan, rättigheter och

skyldigheter som doktorand. Doktoranden behöver även få kännedom om vilka stödinstanser

som finns i det fall något fallererar under forskarutbildningen, däribland Doktorandsektionen

och doktorandombudet. Information om praktiska faktorer som påverkar doktoranden i

dennes vardag kan också vara av värde. Det kan handla om uppgifter rörande regler för

finansiering av och tillvägagångssätt vid inköp av litteratur, konferensdeltagande, resor vid

kursverksamhet etc.

6

Anställningsförhållanden

Studievillkor2

Institutionen för sociala och psykologiska studier samt ämnet socialt arbete ska säkerställa att

doktorandens studievillkor kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Med godtagbara

studievillkor avses att doktoranden ska erbjudas arbetsplats, utrustning och övriga resurser i

den omfattning som utbildningen kräver.

Anställning som doktorand

Bara den som antas eller har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får

anställas som doktorand.3 En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock längst till

en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen. Den första

anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget.

Anställning som doktorand får avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent om doktoranden

begär det och under förutsättning att handledarna anser det vara ändamålsenligt att organisera

utbildningen på ett sådant sätt samt att fakultetens dekan beviljar detta (Se mer nedan under

Institutionstjänstgöring). En person får vara anställd under sammanlagt högst åtta år. Den

sammanlagda anställningstiden får inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på

forskarnivå på heltid under fyra år (alt. två år för licentiatexamen). Den sammanlagda

anställningstiden får vara längre, om det finns särskilda skäl. Det kan exempelvis handla om

ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet, förtroendeuppdrag i fackliga organisationer

och studentorganisationer eller tjänstgöring inom totalförsvaret.4

Doktorandernas löner5

Merparten av doktoranderna följer den så kallade ”doktorandstegen”, som är det lokala avtalet

om lönesättning i doktorandanställning. Enligt denna sker doktorandens löneutveckling i fyra

steg: Steg 1 avser ny i forskarutbildning; steg 2 då minst 25% av fordringarna för

doktorsexamen uppnåtts eller avklarade 200 tidsenheter (av totalt 800) enligt individuell

studieplan; steg 3 då minst 50% av fordringarna för doktorsexamen uppnåtts eller

licentiatexamen uttagits; steg 4 då minst 80% av fordringarna för doktorsexamen uppnåtts.

Med fordringar avses den ackumulerade aktivitetsgraden i procent, som redogörs för i

LADOK. Denna finns även redovisad i den årligen reviderade individuella studieplanen. Det

är med andra ord avklarad tid/aktivitet som ligger till grund för uppflyttning i

doktorandstegen. Forskarutbildningens sammanlagda aktivitet för doktorsexamen motsvarar

800 procent. Detta då doktorsexamen ska motsvara fyra års heltidsstudier, det vill säga åtta

terminer á 100 hundra procent.

Vid Karlstads universitet får inte stipendier för finansiering av forskarutbildning inrättas.

2 Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå vid Karlstads universitet.

Dnr C2012/337. 3 Högskoleförordningen, 5 kap. 3§.

4 Högskoleförordningen, 7 kap. 7§ - Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på

forskarnivå vid Karlstads universitet. Dnr C2012/337. 5 Lokalt avtal om lönesättning i doktorandanställning, Dnr C2013/790.

7

Institutionstjänstgöring6

Arbete med utbildning, forskning eller administration är en möjlighet för doktoranden att

förvärva erfarenhet av värde för fortsatt arbete vid universitetet eller annan yrkesverksamhet.

Doktoranden bör därför erbjudas möjlighet till institutionsarbete. Doktoranden har dock inte

någon skyldighet att arbeta med andra uppgifter än den egna forskarutbildningen.

Doktorandens arbete med undervisning ska i möjligaste mån förläggas sammanhängande i tid.

Undervisningens innehåll bör anpassas till doktorandens kunskaper, erfarenhet och övriga

förutsättningar. En doktorand ska normalt inte ha kursansvar. Doktoranden förutsätts ha

genomgått högskolepedagogisk kurs motsvarande 7,5 hp, innan eller snart efter att

undervisningsarbetet har påbörjats. Denna kurs är ett led för att kunna bedriva

institutionstjänstgöring och undervisa, varför den ska ingå i institutionstjänstgöringen och

tjänsteplaneras för. Däremot utgör inte denna kurs del av forskarutbildningen och ska alltså

inte kunna tillgodoräknas i denna.

Handledarna kan vara ett värdefullt bollplank för doktoranden för att diskutera

institutionstjänstgöringens upplägg. Detta i termer av vad som är realistiskt och genomförbart

i relation till forskarutbildningens planering som helhet.

Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete

Studieplanen för utbildning på forskarnivå i socialt arbete utgör en övergripande plan för

ämnets forskarutbildning. I denna studieplan återfinns information om ämnets särskilda

behörighetskrav, forskarutbildningens mål som doktoranden ska examineras mot, dess

upplägg och innehåll, hur forskarutbildningens kursdel är disponerad m.m. Studieplanen

återfinns på intranätet. Studieplanen fastslår även att ämnet för avhandlingen ska väljas i

samråd med handledare och examinator. Inte sällan har doktoranden ett stort utrymme att

välja avhandlingsområde. Men i det fall där doktorandtjänsten finansieras av externa medel

kan denna möjlighet begränsas något, med hänsyn till avnämarens/finansiärens intresse- eller

verksamhetsområde.

Individuell studieplan

Den nyantagna doktoranden ska, tillsammans med handledarna, upprätta en individuell

studieplan [ISP] inom sex månader. Den innebär en precisering av arbetet och en tidsplan för

forskarutbildningen. ISP:n ska innehålla en tidsmässigt realistisk planering för utbildningen

och för handledningen. I denna ska doktoranden ha tydliggjort sin avhandlingsidé och

beskriva en preliminär introduktion till forskningsområdet, problemformulering,

forskningsarbetets syfte, metodiska och teoretiska utgångspunkter samt aktuella

forskningsetiska överväganden. ISP:n ska följas upp en gång per år samt vid avvikelser från

denna. Mallen för ISP:n finns på intranätet.

6 Riktlinjer för doktoranders institutionstjänstgöring vid Karlstads universitet, RB60/05, Dnr C2005/164.

8

Handledare såväl som doktorander bör vara uppmärksamma på att ISP:n fyller ett flertal

funktioner. Den är ett verktyg för studieplanering, kontroll och uppföljning samt kan verka

som ett diskussionsunderlag vid handledning.

Planeringen av forskarutbildningen är A och O. Därför är det värdefullt om man redan vid

upprättandet av första ISP:n planerar bakifrån: från tänkt disputationsdatum, spikning, tryck

av avhandling och övriga hållpunkter. I denna planering har handledarna en mycket viktig

funktion att fylla: att kunna ge råd till (om än inte styra) doktoranden om vad som är ett

realistiskt och genomförbart upplägg. Både vad gäller avhandlingsarbetet, planering avseende

forskarutbildningskurser och institutionstjänstgöring.

Doktoranden: Ansvar och vid uppkomna problem

För att fullfölja sina åtaganden krävs av doktoranden ett stort mått av självständigt ansvar och

arbete. Dit hör att se till att handledarna har det underlag som behövs för att de ska kunna

handleda. Men också att, tillsammans med handledarna, säkerställa att det fastställs en

individuell studieplan och att den revideras i enlighet med lokala riktlinjer. I doktorandens

uppgifter ingår även att delta aktivt i ämnets seminarier och i övrigt bidra till en livaktig

ämnesmiljö.

Det förekommer då och då att det uppstår problem för doktoranden under forskarutbildningen.

I dessa fall är det viktigt att doktoranden tidigt tar fasta härpå, i syfte att problemen inte ska

växa sig för stora och för att inte värdefull forskarutbildningstid ska gå förlorad. Doktoranden

kan bland annat vända sig till prefekten som har ett arbetsgivaransvar eller till

doktorandombudet. Sistnämnda kan stå till tjänst med stöd samt fungera som ett bollplank och

som medlare. Doktorandombudet har tystnadsplikt. I de fall det behövs har doktoranden enligt

Högskoleförordningen rätt att byta handledare. Däremot har inte doktoranden rätt att välja

handledare. Det åligger Institutionen och ämnet, med hänsyn tagen till doktorandens bästa.

9

Obligatoriska seminarier

Valet av ämne, liksom typ av avhandling, inverkar på hur projektet planeras och hur de olika

delmomenten i arbetet kommer att se ut. Det är därför viktigt att redan från början göra en

realistisk tidsplan för arbetet. Detta är extra viktigt vid en sammanläggningsavhandling då

man också måste ta med den ibland långa tid som det tar att få artiklar publicerade med i

planeringen. För att underlätta planeringen, arbetet med avhandlingen och samtidigt ha en

kontinuerlig kvalitetskontroll bör doktorandens arbete seminariebehandlas kontinuerligt under

forskarutbildningen. Vidare ger seminariebehandling av avhandlingsarbetet möjlighet att träna

doktorandens förmåga att sammanställa, analysera, presentera och diskutera sina

forskningsresultat med andra forskare. Genom att seminarierna erbjuder fasta hållpunkter för

planeringen av avhandlingsarbetet underlättar seminariestrukturen för planeringen och

överblicken av projektets fortskridande. Nedan följer de seminarier som varje

avhandlingsprojekt bör genomgå och riktlinjer för vad som bör presenteras vid varje

seminarietillfälle.

Idéseminarium

Syftet med idéseminariet är att se till att arbetet med avhandlingen påbörjas och planeras på

ett sådant sätt det är genomförbart utifrån tillgängliga resurser samt att ämnet har möjlighet att

ge sina synpunkter på det planerade projektet.

Materialet inför idéseminariet kan ses som en projektplan. Idéseminariet bör genomföras

inom sex månader efter att doktoranden påbörjat projektet. Projektet ska nu vara tydligt

definierat.

Det som bör finnas med i underlaget till seminariet är:

- Bakgrund

- Syfte

- Frågeställningar

- Metod

- Diskussion kring teoretiskt ramverk(?)

- Vid sammanläggning: tänkta delstudier/artiklar

- Preliminär tidsplan

Opponenter

Någon som är erfaren av att genomföra forskningsprojekt, som kan se huruvida upplägget är

genomförbart eller inte. Opponenten ska som minst inneha doktorsgrad. En doktorand i ett

senare skede av forskarutbildningen kan också vara opponent.

Mittseminarium

Mittseminariet ger doktoranden möjlighet att få presentera och diskutera sitt arbete.

Mittseminariet bör liksom planeringsseminariet ha en formativ funktion, dvs. det ska utgöra

ett stöttande inslag i arbetet. Seminariet genomförs två och ett halvt till tre år efter att

projektet startades.

10

Sammanläggningsavhandling

Materialets omfattning, ca 50 sidor (ska endast ses som riktmärke)

- Två artiklar, varav en accepterad för publicering och ett manus (oavsett status, men i alla fall

så gott som inskickningsfärdig).

- En översikt över studien.

- En cirka 15 sidor lång kappa.

Monografi

Materialets omfattning, ca 50 sidor (ska endast ses som ett riktmärke).

- Bakgrund

- Syfte

- Frågeställningar

- Metod

- Teorier

- Ett till två empiriska kapitel.

Opponenter

Extern granskare samt en doktorand i ett senare skede av forskarutbildningen. Opponenter

utses av handledarkollegiet efter rekommendationer från handledarna. Detta gäller även

doktorandgranskaren. Det är viktigt att det blir en spridning bland doktorandgranskarna,

eftersom det för dem kan ses som ett övningstillfälle.

Slutseminarium

Vid slutseminariet påbörjas den slutgiltiga kvalitetsgranskningen av avhandlingsprojektet.

För att möjliggöra så fullödiga kommentarer som möjligt ska ett i princip färdigt

avhandlingsmanus läggas fram vid seminariet. Utöver opponenten ges också läsgruppen

möjlighet att ge kommentarer (ang. opponent och läsgrupp, se nedan).

Seminariet avslutas med att doktorand och handledare sammanträder för en diskussion om hur

arbetet ska fortskrida utifrån de kommentarer som getts under seminariet.

Slutseminariet bör genomföras minst sex månader innan planerad disputation.

Opponent

Vid slutseminariet engageras en extern opponent. Opponenten utses av handledarkollegiet

efter rekommendationer från handledarna, som också tillfrågar och ansvarar för kontakten

med opponenten. Beroende på den kompetens som finns att tillgå, avseende teori, metod och

fältkännedom kan läsgruppen i huvudsak vara intern.

Läsgrupp

Utöver opponenten kan även en läsgrupp anlitas som ett komplement till opponenten, för att

ytterligare stärka kvalitetsgranskningen. Beroende på den kompetens som finns att tillgå,

avseende teori, metod och fältkännedom kan läsgruppen i huvudsak vara intern. Läsgruppen

involveras inför slutseminariet för att läsa samma text som den externa opponenten och ger

kommentarer i samband med slutseminariet. Därefter är det att rekommendera att läsgruppen

11

läser och granskar manus innan avhandlingen går i tryck efter överenskommelse med

handledare och doktorand. Kommentarer och rekommendationer ges vid sammanträde där

läsgrupp, doktorand och handledare närvarar. Läsgruppen kan ge rekommendationer huruvida

doktoranden kan gå upp med sin avhandling eller inte, men har inte ett formellt mandat att

påverka beslutet. Det är även handledarna som tillsammans med doktoranden är de som fattar

det slutgiltiga beslutet om vilka kommentarer och rekommendationer som ska tas fasta på.

Detta för att undvika att det blir ”för många kockar”, samt att det yttersta ansvaret för

avhandlingens kvalitet ligger på handledarna.

Disputation7

Senast sex veckor före disputation lämnar examinator in anmälan till dekanen om disputation

och förslag på disputationsaktens ordförande, opponent och betygsnämnd samt önskemål om

spikningstid. Ordförande vid akten bör inte ha varit doktorandens handledare. Opponenten

ska, om inte särskilda skäl föreligger, vara minst docentkompetent och vara verksam utanför

Karlstads universitet. Betygsnämnden ska bestå av tre eller fem ledamöter. Minst en

reservledamot ska utses. Betygsnämndens ledamöter ska vara minst docentkompetenta. Om

särskilda skäl föreligger, kan en ledamot utses utan att detta krav uppfylls. Om särskilda skäl

inte föreligger ska minst två av ledamöterna utses bland lärare inom avhandlingens

ämnesområde vid andra högskolor. Eventuella ledamöter från Karlstads universitet bör

hämtas utanför den egna ämnesgruppen. Universitetets jämställdhetsansvisningar ska

iakttagas vid utseendet av ledamöter i betygsnämnden. Till anmälan fogas information om hur

kvalitetssäkringsprocessen gått till (högst en halv A4-sida). Dekanen beslutar om tid och plats

samt om opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputationen.

Senast tre veckor före disputationen tillkännages tid och plats för disputationen på

universitetets anslagstavla och avhandlingen spikas. Senast tre veckor före disputationen

lämnar respondenten 25 exemplar av doktorsavhandlingen till universitetsbiblioteket om

avhandlingen är elektroniskt publicerad. Om inte lämnas 50 exemplar till biblioteket. Socialt

arbete har ansvar för att distribuera avhandlingsexemplar till övriga motsvarande

ämnesinstitutioner på egen bekostnad. Fakultetsnämnderna förordar dock elektronisk

publicering som ersättning till distribution av ämnesexemplar.

Avhandling - omfattning och utformning

Avhandlingen skall demonstrera förmågan att formulera intressanta och för ämnet relevanta

vetenskapliga problem, att förhålla sig till ett kritiskt bearbetat forskningsläge, att utnyttja

relevanta teorier eller perspektiv och att på ett metodiskt övertygande sätt bearbeta

källmaterialet. Undersökningen skall presenteras i en väl dokumenterad skrift, av vilken krävs

att den är klart disponerad och logiskt framställd.

Avhandlingen kan författas som antingen en monografi eller en sammanläggningsavhandling.

En monografi är en text, som utgör en sammanhängande helhet och med en sammanhängande

7 Regler för doktorsavhandling och disputation, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Dnr HS

2013/101.

12

argumentation. En sammanläggning består av ett antal delarbeten, artiklar publicerade i

vetenskapliga peer review-tidskrifter, samt en inledande och sammanfattande del, så kallad

”kappa”.

Sammanläggningsavhandling

Omfattning för en sammanläggningsavhandling, doktorsavhandling

- Avhandlingen ska bestå av minst fyra artiklar, varav minst två artiklar ska vara antagna för

publicering i referee-granskade vetenskapliga tidskrifter/böcker.

- I avhandlingens sammanbindande del, ”kappan”, ska det tydligt redovisas vad som är

doktorandens eget bidrag och, i förekommande fall, vad som är andra författares bidrag.

Omfattning för en sammanläggningsavhandling, för licentiatavhandling

- Avhandlingen ska bestå av minst två artiklar, varav minst en är antagen för för publicering i

referee-granskad vetenskaplig tidskrift/bok.

- I avhandlingens sammanbindande del, ”kappan”, ska det tydligt redovisas vad som är

doktorandens eget bidrag och, i förekommande fall, vad som är andra författares bidrag.

Angående ”kappan” i sammanläggningsavhandlingar

Kappan är en väsentlig del av avhandlingen där de ingående delstudiernas resultat ska

redovisas, diskuteras och utvärderas i förhållande till det aktuella forskningsläget. Kappan ska

behandla ett enhetligt forskningsproblem eller område så att den forskarstuderandes egen

helhetsprestation motsvarar de krav som ställs på en avhandling. Det är med andra ord i

avhandlingens sammanbindande del som studiens resultat och bidrag till forskningsfronten

ska sammanfattas och diskuteras.

I kappan ska doktoranden även grundligt redogöra för bakgrundsfaktorer och

forskningsprocess. Doktoranden ska således presentera och diskutera bakgrund, syfte,

problem, frågeställningar, metod/er, teoretiskt ramverk, avgränsningar, material, etik, tidigare

forskning, tillkomst av de enskilda artiklarna och resultat.

Om en eller flera artiklar i avhandlingen är samförfattade ska det tydligt redovisas vad som är

doktorandens eget bidrag respektive vad som är övriga författares bidrag.

För de artiklar som redan är publicerade ska avhandlingen innehålla uppgifter om

tryckningstillstånd, lämpligtvis i den inledande listan av publikationer som ingår i

avhandlingen.

Med huvudsaklig uppgift att sammanfatta, analysera, diskutera och utvärdera innehållet i de

ingående artiklarna är alltså kappan av stor sammanbindande betydelse för avhandlingens

helhet. Av denna anledning bör kappan tillmätas stor vikt vid slutseminarium och vid den

slutgiltiga bedömningen som handledare och läsgrupp står för innan disputationen.

Regler/riktlinjer för medförfattarskap

I de flesta fall skrivs artiklar tillsammans av doktorand och handledare vid

sammanläggningsavhandling. Arbetet som de olika parterna lägger ned i artiklarna varierar

och det är därför av vikt att ansvarsfördelningen tydliggörs. Medförfattarskap bör därför följa

13

de så kallade Vancouverreglerna (www.icmje.org/index.html). Följande fyra kriterier för

författarskap är utgångspunkten för Vancouverreglerna:

- Substantial contributions to the conception or design or the work; or the acquisition,

analysis, or interpretation of data for the work; AND

- Drafting the work or revising it critically for important intellectual content; AND

- Final approval of the version to be published; AND

- Agreement to be accountable for all aspects of the work in ensuring that questions related to

the accuracy or integrity of any part of the work are appropriately investigated and resolved.

Enligt Vancouverreglerna ska varje forskare som nämns som författarekunna kunna ta ansvar

för studiens innehåll i betydelsen syfte, frågeställningar, teori, metod och resultat, och

studiens slutgiltiga presentation i artikelformat enligt punkterna ovan. Vad detta betyder är att

endast den som lämnat substantiella bidrag enligt punkterna ovan ska räknas som författare

till studien. I Vancouverreglerna beskrivs också hur insatser av personer som bidragit till

studien, genom exempelvis insamlande av data eller tillhandahållande av teknisk utrustning,

men som inte definieras som författare enligt ovanstående kriterier kan omnämnas under

relevanta rubriker, oftast dock i ett inledande ”acknowledgement”.

Monografi8

En monografi skall vara en enhetlig framställning som innehåller ny vetenskaplig kunskap

och som baserar sig på egen självständig forskning.

I avhandlingen ska det grundligt redogöras för bakgrundsfaktorer och forskningsprocess.

Doktoranden ska således presentera och diskutera bakgrund, syfte, problem, frågeställningar,

metod/er, teoretiskt ramverk, avgränsningar, material, etik, tidigare forskning innan

resultatredovisningen tar vid. Det inledande kapitlet/kapitlen ska visa att det är ett enhetligt

forskningsproblem eller område som de olika empiriskt grundade kapitlen behandlar. De

resultatorienterade kapitlen ska, tillsammans med de föregående kapitlen, utgöra en

sammanhängande helhet med en sammanhängande argumentation. De formella aspekterna för

vetenskaplig framställning skall beaktas fullt ut och material, metoder, teorier och centrala

begrepp skall vara väl integrerade i analysen. Den monografiska framställningen ställer höga

krav på läsbarhet, koherens och en genom framställningen väl identifierbar ’storyline’. Om en

monografi har fler än en författare skall det klart framgå vem som har huvudansvaret för

respektive avsnitt.

Omfattningen på en monografi bör vara 200 250 sidor. Detta är att betrakta som ett riktmärke.

8 Anvisningarna för monografi är mindre omfattande än de för sammanläggningsavhandling. Skälet till detta är

huvudsakligen att sammanläggningen inte är en sammanhängande helhet på samma sätt som en monografi utan består av flera olika delar som var för sig behöver behandlas. En monografi kan å andra sidan utformas på ett flertal olika sätt, varför det också är problematiskt att ange fastare riktlinjer.

14

Handledarkollegiet

Handledarkollegiets uppgift är att bidra till att skapa en miljö som stimulerar utvecklingen av

självständiga, nyfikna, kreativa och kunniga forskare i socialt arbete. Kollegiet är ett forum

för diskussion om frågor som rör forskarutbildningens innehåll, organisering och praktiska

genomförande. Kollegiet bidrar med beredning inför beslut av prefekt, dekanus eller berört

fakultetsorgan, i frågor som rör forskarutbildningen i socialt arbete, men kan också väcka

frågor och föreslå förändringar i forskarutbildningen.

I Handledarkollegiet ingår samtliga ämnets disputerade lärare, samt en representant för

doktoranderna. Då doktorand i socialt arbete har huvudhandledare som tillhör annat ämne

ingår denna handledare också i kollegiet. Dekanus, prefekt eller lärare från annat ämne kan

vid behov inbjudas till kollegiets möte. Mötena protokollförs.

Handledare

Val av handledare och handledarnas formella kompetens9

Då handledare utses ska hänsyn till doktorandens bästa vara den övergripande principen.

Varje doktorand ska ha minst två handledare. Minst en av dem ska ha genomgått

handledarutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens. Handledarna ska tillhöra

ämnet socialt arbete, men kan då särskilda skäl föreligger hämtas från annat ämne som ligger

nära socialt arbete. Huvudhandledare ska vara professor eller docent. I undantagsfall kan

annan disputerad lärare föreslås som huvudhandledare, men då ska den biträdande

handledaren vara professor eller docent. Undantagen ska tillämpas restriktivt och användas till

exempel när en handledare har särskild kompetens av stor relevans för doktorandens

ämnesområde. Handledarkollegiet behandlar frågan om handledarskap och lämnar förslag till

dekanus, som beslutar i frågan. För handledning beräknas 10 % av heltid, som i

tjänsteplaneringen fördelas mellan huvudhandledare och biträdande handledare efter

diskussion i varje enskilt fall.

Släktskapsjäv10

Det är universitetets policy att inte låta familjemedlemmar eller på annat sätt närstående,

tillsammans handleda en doktorand.

Tid för handledning

Handledarens främsta uppgift är att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter och

hjälpa doktoranden att utvecklas till en självständig forskare med ett vetenskapligt

förhållningssätt. Hur handledningstiden disponeras kan variera under forskarutbildningens

gång. Ofta är kontakten mellan doktoranden och handledaren intensivast i början, när

avhandlingsämne ska väljas, studierna ska läggas upp och studenten ska komma in i

forskningsarbetet, samt i slutet av utbildningstiden då avhandlingen ska slutföras. Varje

doktorand ska tilldelas en total handledningstid motsvarande i genomsnitt 160 klocktimmar

9 Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå vid Karlstads universitet.

Dnr: C2012/337 10

Rektorsbeslut nr 88/12. Dnr: C2012/397

15

per år vid aktivitetsgraden 100 procent. Vid lägre aktivitetsgrad kan kravet på handledning

reduceras i motsvarande grad.11

Handledarens uppgifter är att

- Vara tillgänglig för diskussioner enligt överenskommelse med doktoranden

- Diskutera den individuella studieplanen regelbundet med doktoranden

- Bistå doktoranden i information om och val av forskarutbildningskurser, relaterade till

doktorandens avhandlingsämne

- Konstruktivt kommentera doktorandens texter

- Bistå med att anskaffa externa granskare för slutseminarium

- Uppmuntra doktoranden att delta i pedagogisk utveckling

- Uppmuntra och bidra till att doktoranden får möjlighet att presentera sin forskning på

konferenser/symposier, såväl nationellt som internationellt

- I diskussion med doktoranden klargöra graden av frihet vid val av forskningsproblem

och avhandlingsinriktning

- Aktivt bidra till en god seminariekultur inom ämnet socialt arbete

Examinator

I samband med antagning av doktorand utser Forskarutbildningsutskottet examinator.

Examinator skall i normalfallet vara professor i ämnet socialt arbete, docent i ämnet kan också

utses till examinator. Examinators uppgift är generellt att verka för att den enskilde

doktoranden uppfyller examinationskraven. Förutom att, genom kontakter med doktorand och

handledare, extensivt följa doktoranden genom forskarutbildningen, ingår i examinators

uppgifter; 1) att granska och godkänna tillgodoräknande av kurspoäng från

forskarutbildningskurser som doktoranden genomgått vid annat lärosäte än Karlstads

universitet, samt 2) att ta del av och i samverkan med handledare bedöma avhandlingen inför

beslut om tidpunkt för disputation. Examinator skall också delta aktivt i rekrytering och

sammansättning av betygsnämnd samt rekrytering av fakultetsopponent vid disputation.

11

Antagningsordning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskarnivå vid Karlstads universitet. Dnr: C2012/337