LUND UNIVERSITY

PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

Review of Lars Ersgård (ed), “Modernitet och arkeologi" (Stockholm 2007).

Wienberg, Jes

Published in:Fornvännen

2009

Document Version:Förlagets slutgiltiga version

Link to publication

Citation for published version (APA):Wienberg, J. (2009). Review of Lars Ersgård (ed), “Modernitet och arkeologi" (Stockholm 2007). Fornvännen,2009: 2, 167-168.

General rightsCopyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights.

• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portalTake down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.

skulle dock gärna ha sett en något mera detalje -rad litterturtipslista. Varje kapitel ger upp tillfem tips om vidare läsning. Mycket är förståsarkeologisk litteratur, men även de mest etab -lerade religionshistorikerna får plats tillsammansmed volymer från Vägar till Midgård-projektet.Något fler böcker från ett så levande forsknings -område hade väl gått att skaka fram. Något somdock lyser igenom på sina ställen är att det ärarkeologer som har skrivit boken. I resone-manget kring den förkristna och tidigmedeltidaerans muntliga traditionsförmedling framkom-mer en alltför liten förståelse för att tidsperio-dens uppfattning om historia inte sammanfallermed vår egen. Den utmålas som sämre. Men syf -tet var ju ett annat och därför uppfattades san-nolikt den muntliga traditionen som en pålitligkälla till kunskap. En lätt nedlåtande ton anasockså när den fornnordiska religionens myterkallas »sagor» (t.ex. s. 34). För den vikingatidamänniskan var myterna en del av hur världenvar beskaffad och därmed omöjliga att ifrågasät-ta – inte någon lättsam litterär förströelse. Ettannat tvivelaktigt påstående är den seglivadeupp fattningen om vanerna som ett äldre guda -skikt som skuffats undan till förmån för de kri -giska asarna (s. 50), vanligen kring år 500. Dettaär bara en spekulation. Det kan lika gärna varaså, eller är kanske till och med troligare, att va -ner och asar funnits sida vid sida under en långtid men i olika skeden vägt olika tungt. Denfornnordiska religionen var stadd i ständig för -ändring, liksom alla religioner och kulturellayttringar i det mänskliga samhället.

Framställningar av det här slaget ska varageneraliserande och få sådana petimetrar somundertecknad att knorra, men vi får inte glöm-ma deras viktiga uppgift: att locka fler till attfördjupa sig i forntidens gåtor och vilja hjälpatill att lösa dem. I det läget vill läsaren veta hurdet var och inte vad vi inte vet. Men sedan kan vilocka in dem i ett djupare missbruk. Alla har vinågon gång varit där.

Maths BertellReligionshistoriska avdelningen

Stockholms universitetSE-106 91 Stockholm

maths.bertell@rel.su.se

Modernitet och arkeologi. Artiklar från VIII NordicTAG i Lund 2005. Red. Lars Ersgård. Riksantik-varieämbetet. Stockholm 2007. 176 s. ISBN-978-91-7209-473-4.

Modernitet, modernisering och modernism ärcentrala begrepp i den stora berättelsen om Väs -terlandets utveckling sedan renässansen. Det ärberättelsen om triumf för framsteget, upplys -ningen och rationaliteten, triumf för individua -lismen, kapitalismen, urbaniseringen och indus-trialiseringen. Det är en berättelse som har kri-tiserats lika länge som den har berättats. Ochdet är en berättelse som har dödförklarats avpostmodernismens apostlar sedan 1970-talet.

Ett otvetydigt tecken på att modernitetenfaktiskt kan vara död, avslutad som epok, omo -dern eller åtminstone försvagad, är intresset förbegreppet inom museologin och arkeologin se -dan 1990-talet. I första hand har det handlat omen strävan, inspirerad av Michel Foucault, attvisa att museet som institution och arkeologinsom disciplin är nära förbundna med det mo -derna. Här märks namn som Eilean Hooper-Greenhill, Bjørnar Olsen, Asgeir Svestad, NickPrior och Julian Thomas. I andra hand handlardet om att studera den moderna epoken medarkeologiska metoder. Ett exempel är en sessionmed temat »Modernitet och arkeologi» vidkonferensen VIII Nordic TAG i Lund 2005 somresulterade i föreliggande publikation. Konferen-sen har också utmynnat i publikationer om Ar -keologins många roller och praktiker (e-bok, 2007)och Arkeologi och identitet (2008).

Modernitet och arkeologi är en lättläst och välillustrerad antologi med nio artiklar författadeav tolv arkeologer, där de flesta är eller har varitknutna till uppdragsarkeologin i Sverige. Artik-larna behandlar ett brett spektrum av teman,som kronologiskt spänner från 1000-talet tillnutiden, men med tyngdpunkt i stormaktstidens1600-tal. Och texterna rör sig mellan (referat av)teoretisk filosofi och konkreta fynd av glasskär-vor. Här finns en artikel om förhållandet mellanuppdragsarkeologin och moderniteten författadav Christina Rosén; om individualisering medutgångspunkt i Lunda i Sörmland av Lena Bero-nius Jörpeland och Eva Skyllberg; manufakturmed glasproduktion i Stockholm som exempel

167Recensioner

Fornvännen 104 (2009)

Recensioner 2009-2 146-168 MO:Layout 1 09-06-11 14.06 Sida 167

av Leif Karlenby och Annica Ramström; indi-vidualitet belyst i gravskicket vid Linköpingsdom kyrka av Göran Tagesson; ideologi och maktvid huvudgården Bergkvara i Småland av MartinHans son; nymodigheter i skånska stadsplaner avGunilla Gardelin; Jönköping från faktori och fäst-ningsstad till dagens kommunala visioner av ClaesPettersson; bruksdöd och mångsyssleri med ut -gångspunkt i backstugor på Pinoberget i Värm-land av Eva Svensson; och slutligen resandebo -sättningar med exemplet Tattarbyn i Snarsmon iBohuslän av Annie Johansson och Kristina Lind-holm. Artiklarna inramas av såväl ett förord somett efterord författade av antologins redaktör LarsErsgård.

Som det kan förväntas av en antologi medursprung i en konferenssession, så är innehålletvarierat, mer eller mindre relevant för temat(modernitet skulle det vara!) – och mer ellermindre teoretiskt orienterat (jfr T:et för teoretiski TAG!). Som i en festskrift kan något vara nyttoch överraskande medan annat är gammalt ochvälkänt. Modernitet och arkeologi är ett smörgås -bord som visar vad som just nu smakar och be -kommer medeltidsarkeologer, som nyligen harförvandlats till historiska arkeologer, och somsöker nya råvaror och recept. Varje del är väl -smakande i sig, och det finns ingen anledning förmig att avslöja mina favoriter.

Medeltidsarkeologin kunde länge samlas ombegreppet »medeltiden» och fyraståndsläran somett odiskutabelt paradigm. Efter övergången tillen historisk arkeologi med ambition att studeraäven den efterreformatoriska tiden har vi ännuinte hittat någon gemensam nämnare. Moder-niteten kunde vara ett möjligt bud på ett sam-lande begrepp och projekt. Men vad är då mo -dernitet?

Många av artiklarna förhåller sig till det etab -lerade begreppet modernitet. När emellertidHansson och Gardelin i sina bidrag försökeranvända begreppet modernitet eller moderni -sering okonventionellt om förändringar ochnymodigheter, stadsförnyelse och maktmanifes-tationer ända tillbaka i medeltiden, kommen -teras det kritiskt av redaktören i efterordet.Hansson och Gardelin hävdar båda att det harfunnits tidigare faser av medvetna förnyelser.Det påminner om när Michael Nordberg på sintid hävdade att flera renässanser ägt rum redanunder den dynamiska medeltiden. Ja, kanske blirdet etablerade begreppet modernitet med ett så -dant grepp otydligt (jfr s. 174). Men vad är arkeo -login värd som vetenskap om den inte tillåtsförhålla sig öppet och kreativt till begrepp, oav -sett hur etablerade de månde vara inom andravetenskaper? Inom studier av världssystem i socio-logi och socialantropologi opereras just med tidi-gare perioder av globalisering – och modernitet.

Så tvärtom, jag saknar en mera kreativ, pro -blematiserande och kritisk förståelse och brukav begreppet modernitet. Således kunde det havarit en tydligare rågång i antologin mellan mo -dernitet som ideologi och modernisering somprocess. Nu används orden ofta, dock inte alltid,lite godtyckligt och oreflekterat. Detta hindraremellertid inte en varm läsrekommendation avantologin.

Jes WienbergInstitutionen för Arkeologi och Antikens historia

Lunds universitetBox 117

SE-221 00 LundJes.Wienberg@ark.lu.se

168 Recensioner

Fornvännen 104 (2009)

Recensioner 2009-2 146-168 MO:Layout 1 09-06-11 14.06 Sida 168