Upload
rollypollyintraining
View
493
Download
31
Tags:
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Carl Peter ThunbergJ. Edman, 1788 - Europe
Citation preview
This is a reproduction of a library book that was digitized by Google as part of an ongoing effort to preserve the information in books and make it universally accessible.
http://books.google.com
UTl
F6RRATTAD
IFRAN
Ar 1770 til 1779.
EUROPA,
Africa, asia,
f6rrattad
Aren 1770 -1779.
flt* """ •
F6rsta DeleMy
INNEHALLANDE
resan til s6dra eur opa och
goda hoppets udde i africa,
Aren 1770, 1771, 1772, 1773.
AF
CARL PETER THUNBERG,
HIDDARE AF KONGL. MAJITS WASA ORDEKT ,
MED. EOCT. OCH BOTANIC. PROFESSOR, LEDAMOT
AF FLERE IN-OCH UTLANDSKE ACADEMIER
OCH LARDE SOCIETETER.
Hgfc
UPSALA,
THYCKT HOS DIRECTSUR. JoH. EdmAN, 1788*
fct 0+0 'A
TIL
SUSTAF HI.
ALLERNADIGSTE
KONVNG!
\afva Eder Kongl. Ma-
$estJts Glorvdrdigste F6re-
trddare grundlagt Vetenjkaper
ne inom Svea Rike, och tit de
ras' upkomst och bestånd, gtfvit
• ansenlige medel och jlaclfåstat yp-
perlige invätmngar ;sä har Eder
Kongl. Majestät med icke
mindre Nåd tåkts omfatta dem,
samt dymedelst befordra til den
Glans , de vunnit ibland Utlän
ningar, och den verkeliga nytta,
de ' kunna Utbringa det Land,
som äger fin lycka under Eder
Kongl, Majestäts Spira.
De månge och ojkatbare ve-
dermålen af al den Nåd, har
med Eder Kongl. Majestät,
de
de sdrfliitne ami, NMigafi takts
hugnci och utm&rka mig, sasom
Larare vid clet ypperfia as Ri-
kets L&ros&ten, och den dijrba-
rctste Gasva as Eder Kongl.
Ma^estats egen hand, tit Up-
sala Academic och Botanifka Pro-
sesfionen , frro cle ypperste bevis
och de langfl talanck Vitnesbord,
om den ovarclerliga Karleh och
Nadiga Omudrdnad, wed hvil-
ken Eder Kongl. Ma^estat
behagar besramja sa val denna
Vetenjha^ens,fom clefs nifijke La-
rares fortkomjl och heeler.
Nap
N&ppeligen var.jag,som up'
offrat min mafia och hdlafie ticl
pa cle Vetenfkaper , sum ivmesat-
ta Naturens kannedom, ifrdn
tangoaga resor hemhommen , sort
fin jag agde til Eder Kongl.
Ma^estavs Thron det lyckeli-
gafte tiltrade, och Eder Kongl.
Ma^estat tmcl Nadigfte val-
hehag takes ashdra en kort och
underdan!g Ber&ttelse, om desdr-
namfie Riken och Lander, dem
jag hast tilsai/e, under mo ars
tid, besdka och genomvandra.
Den
■
Denna tilla Ashandlings som
. utfdiiigare innehaller en del as
mine Resor, Oden och Bedristeri
utbeder jag mig, i dpipafie un-
derddnighet, inf&r Eder Kongl.
Ma$estatsa nedeÆgga , i den
fi6gst smickrancle forhoppning, at
Eder Kongl. Ma§estat, nd-
gon stund Ihttad isran en tung
och besvhrlig Rcgenngs bdrda,
vardes tata Sig f6rellisas dess
blandade amnen.
Matte Himmelens Gud fdrun-
na Eder Kongl. Ma^estat
manga och falla Lefnadsdagar ,
och
och bekrdna Eder Kongl. Ma-
gESTATS Visa och Mitda Re-
gering med Lycka , med Ara
och Seger!
I djupaste underdanighet framhardar
Stormagtigste Allernadigste
Eder Kongl. Masks
aller-underdJnigste och tropligtigst*
tjSnare och undersSte
CARL PETER THUNBERG.
ese-Beskrtfningar gifvas re
dan i den mangd, at Bokhyl-
lorne rVigta deraf, och deras antal
stiger til flere himdrade. Dec sltulle
saledes kunna tyckas vara onodigt,
at vidare oka desfas antal, om icke
en stor del innehollo mera mangd as
papper, mera lojeliga och ofta osina-
keliga beratteher, mera obegripeliga
underligheter , och mera morka Hi-
storier om Djnr, OrteY och Lande-
riers producter, an nyttige och gag-
nelige upgifter, an enkla och sakra
sanningar , an kande och begriplige
namn och kannemarken pa djur och
vaxter. Hum ofta genomlafes icke,
med mycken tidsspillan , en hel Fo-
liant, hvilken befinnes knapt innehal-
la fa mycket nyttigt och verkcligen
kandt,
Fore t al.
kandt, Com en enda sida kunde rym*
ma ? Hum ofea bar icke Naturfor-
fkaren och Husl allaren i flerc as des*-
fe sokt gagnelige underrattelfcr och
funnit ingcn nytta as sin moda , da
han ej f6rstat de barbariskc namn pa
Natnralier, dem Auctor fjdf ej rat-
tdigen forstat r.pgisva, och ofta sjelf
ej bcgripit? Ar icke Mnskot, som
nastan alie Ostindiike Eesebefkrifvare
vide och brede omtala, och som i
, flere arhundraden for Europeerne nt-
gjort den fordclaktigaste handelsgren,
annu til en del oktmdt 1 1 sit llagte ?
Hafva icke de i Bibelen omtaJte Djuf
och Vaxtcr, oaktadt den ar den ald-
ste, hcligastc och almannaste Bok, an-
da intil sednare tider, til en stor del
varit ofakert kands, och aro det til
en del annu? En okunnig Refande
kallar ofta. udandlke och frammaride!
Djur med fadane djurs namn , foni
han forut kariner, och falunda alle
sorter as vilda Kattor for Tigrar, och
Acre flag as Hundflagtet fur Rafvar ,
fomt bortblandar fatedes Jackhalsen
el
FoRETAL.
eller Simsons RAf, antingen med^den
almanne Europeiske RafVen, eller med
Hushunden, ehuru dike, til sin art,
de an aro.
Hvar ech en Refonde tror sig b <',*
ra blifva Auctor, och beratta nagot
underligt fjr sine Landsman, oaktadt
han sjelf agt sa ringa uplyihing, ac
han hvarken sieif begripit eller redigt
kunnat fatta, hvad han h6rt och sett,
mycket mindre kunnat gifra andre
nagot redigt begrep derom. Och den-
na enda orsaken har srambragt flere
obegripelige bocker, an man latteli-
gen forestaller sig.
Salunda, om Refe-Beiltrifningar
kunna antingen uplyla de Gamles mor-
ker, eller fpvida nytt Ijus ofver Geo-
graphien, Poliriska Historian, Physi*
ken, Oeconomien, Natural-Historien,
iMedicinen och fkre Vetenikaper, blif
va de visserligen icke 6fVerfl6dige.
Da en Resande genemvandrar Len
der med de insigter och den iipmark-
fam
FoRET AL.
samhet, som en del as de nyare Re-
fare g.iort , , tyckes man under Rese-
Befkrimingens genomlafande liksom
folja Vandringsmannen i deft spar <,
och med egne ogon se , hvad hast
sett. Och da hvarje sak gores begri*
pelig och kanbar, sattes man i stand,
at kunna draga mer eller mindre nyt-
ta deraf.
£ * 6 «
Flere'hafVa gifvit Berattelser om
Goda Hoppets CJdde i Africa, och
nagre hafva lamnat oft dem uti store
Band, i hvilke man latceligen forestal-
]er sig , at finna al ting anteknadt ,
som angar denna Verldsdel. Utom
stere strodde Afhandlingar om detta
Land, har Kolbe mgifvit tvanne Fo*
lianter pa HoMndlka 1727 , hvilke
blifvit ofverfatte , och tryckte pa flere
sprak , til Boktryckares ej ringa f6r-
del ; och tvanne Beikrifningar om Cap,
f6ga annat , an utdrag utaf Kolbes
vidlyfrighet med nagon tillagning, ut-
kommo ej lange sedan pa Hollandika
Foretal.
språket i Amsterdam 1777 och 1778
uti Octavo. De la Caille , den mål-
le Astronomen, kom år 1751 til Cap
och afreste derifrån 1753. Den korta
beråttelse han gifver om Cap, inne
håller det måsta sådant, som han sjelf
hört beråttas af andre, och stundom
nog osåkre upgifter. Professor Spärr-
Mäns Refä, tryckt i Stockholm 1783»
utbreder sig i synnerhet mycket i Geo
graphic och Djurens kännedom, dem
Kol be på det gamla och mörka sät
tet omtalar, så at Zoologien således
vunnit åtskilligt igenom Herr Profes
sorns forskningsnit och dess uptåckter.
Når altså redän få mycket blif-
Vit fkrifvit om detta landet, och
mycket således deras måste vara be
kant, borde jag hårvid hafva {parat
min möda och Låsarens kostnad. Men
då icke allenast mine ål/kade Lands-
mån, Utan åfven utländske Vånner .
som oftast förklarat mig sin åstundan,
at låsa mine Under Resen mötande ö-
ien och gjorde uptåckter, utan ock-
)o( få
FoRETAL.
sa igenom mycken valvilja bade up-
muntrat och 6fvertalat mig, til utgis-
vande as desse Anmarkningar , har
jag icke velat undandraga mig, at
v'id de fa ledige founder, torn de trag-
naste Ambetsfyflor lamnat mig, ihop-
samla och stada de strodde anteknin-
gar, som under mine langvarige och
vidstrakte Resor blifvit gjorde.
F6r at latta utgifvandet haras, har
jag fordelat Refe-Befkrifningen uti
Trenne Delar, hvaraf den F6rsta
innehaller Resin til Dannemark och
Norige, Holland och Frankerike, ut-
relan til Goda Hoppets Udde i Afri
ca, f6rsta resan inat Cafferskusten , och
vistandet pa Cap de tvanne forste vin-
trar. Den Andra kommer at inne-
halla vidare vistandet pa Cap tredje
vintren och tvanne inat Cafferskusten
famt Namaquas land norr ut, gjorda
l&nga Resor, med mera. Den Tre
dje kommer at innehalla Resan til Ja
va och Japan , vistandet derstades ,
famt Resan til Keifarens Hof , vidare
Re
Företal.
Fe*än dl Java, Ceilon, Cap, Holland,
England, Tyskland och Sverige. <
i
o o o o
» c-
Jag har icke, i min Rese-Befkrif-
ning, velat införa någre vidlyftige be-
skrifhingar, aldraminst på latin, hvar-
ken på Djur eller örter, at ej trötta
de måste Läsares tålamod, utan har
til Botanisters och Zoologers tjånst
velat gifva dem i särskilde verk; men
jag har likvåJ , så mycket möjeligt
varit, velat nåmna dem med sine råt
te namn. Oftast har jag undvikit, at
införa andras berättelser, dem jag kun
nat få höra, för ac ej missleda eller
förvilla någon, och således blott an
fört, hvad jag fjelf gjort,' sett och
erfarit.
Också har jag i okonstlad ordning
anfört, hvad jag i mm Dag -Bok an-
teknat, och hållit före, det vara min
dre nödigt och nyttigt, at fkrifva en
lärd Roman eller compllerad Historia,
ån at andraga enkla och nakna sän-
)o( 2 nin
F6RETAL.
ningar , i den ordning oeh den tid >
de kunnat f6rekomma mig.
Nar Lasaren sinner nagre stallen
as min Rese-Befkrifhing, som kunnat
vara, antingen annorlunda stadade el-
ler battre fkrefhe, behagar Han gun-
stigast erindra sig , at jag hvarken age
at med ledige sinnen (amia
amnen dertil, ellerat sedan vederbdr-
ligen med noggranhet stada den fom-
ma; utan med tusende andre omsor-
ger och goromal 6fverhopad , oftasfc
dervid blifvit hindrad och oroad. Och
da Lasaren med benagenhet tackes
eftersinna, dels hvad jag, pa de f6r-
flume nio aren , til min Vetenlkaps
f6rkof"ran redan fammanfkrisvit och
utgifvit, dels de mart oraknelige g6-
romal , som vid Academilka under-
visnings-verket, Botanifke Tragardar- ,
ne, och i fynnerhet Naturalie-Samlin-
garnes i ordning sattande och inven-
terande, uptagit min tid; hoppas jag
kunna vinna Deft gunstiga ursakt.
Jag
Foretal.
Jag år sörfåkrad derom, at i den
na delen af min Rese-Belkrifhing, om
Cap, Ikola finnas åtfkillige sådane åm-
nen både omtake och uplyste, som an
dre' aldeles förbigåt, och at i Landt-
hushållningen, Natural-Historien, Lå-
karekonsten, Geographien och' Phy-
fiken , de förnämste af mine foremål ,
åfven som Nationers kännedom , i sär
skilde Land och omständigheter , hvar-
jehanda gagnelige och nyttige upgif-
ter åro frambragte i ljuset ; men i det
ta alt kan ej väntas all fullkomlighet,
då man reser i et föga annorlunda,
ån öde land , der man som hastigast
öfverfär hela provincier, der Infödin
garne åro i det måsta vilde, der in
gen gnista til bok-vet eller höfsning
märkes, och der hela naturen år be-
grafven i linda och enfald.
$ « * «
Utom Anmärkningar i Geogra
phic, Länders Phyfiska kännedom,
vid särskilde inrättningar för Veten
skaper och konster , Politiska och
)o( 3 . Oeco
Fore t al.
Oeconomilka f6rfatningar, Bygnings-
konst, Nationers lefnadsfatt och plag-
feder, sinner Lasa re n, at jag i fyn-
nerhet haft for ogonen de uptackter,
fom kunnat g6ras, til manniiko-flag-
tets nytta, i Natural -Historien, Me-
dicinen och Oeconomien , trenne as
mig hogt alfkade Vetenfkaper. Och
igenom detta mit, ej aldeles fruktlosa
bemodandc, har jag blifvit i stand sett,
at fafom nyttige, oftast f6rut okande
faker, i Forsta dden as min Refo,
kunna upgifva foljande, namJigen til
Foda tjdnande och Atbare, Cavia ca-
pensis, Hystrix, Myrmecophaga; Gla
diolus plicatus, Anis-roten, Gatagay-
roten, Aponogeton distachyon, Ar-
duina bifpinofa, Mesembryanthemum
edule , Euclea undulata , Strelitsia ,
Vitis vitiginea , Salicornia fruticofa,
Zamia caffra, Gvajacum afhim, Al-
buca major och Myrica.
Satbm halsosamme och heprSfvade
' Ldkemedel emot hvarjehanda invartes
Sjukdomar och utvartes Krdmpor, til
. ex-
F6RET AL.
, 0
exempel: Arctopus echinatus, Gera-
nia , Bryonia africana , Asclepias un-
dulata och crifpa, Eriocephalus, Hæ-
manthus coccineus, PoJygonum bar-
batum, Crotalaria persoiiata, Piper ca-
penfe, Fagara capensis, Mesembryan-
themum edule , Ofmites camphorina
och Afteriseoides , Adonis capensis <,
Atragene vesicacoria, Adianthum æthio-
picum, Procea mejlifera och grandi-
flora , Oxalis cernua , Tulbaghia , Mon-
rinia, Skilpadblod, Ricinus commvmis,
Solantim nigrum, Sonchus oleraceus,
Crasfiila tetragons, Lycoperdon car-
cinomale och Seriphium.
Sasom gagnelige och brukelige uti
Hush&lningen i mangfaldige hanfeenden,
namligen :
Til Tog: Anthyllidis bark.
Til SWar: Skilpadskal.
Til RuJl-gardiner och Stolar : Rot-
tingar.
Til Tobak: Cannabis sativa.
Til FnSJk: Bupleurum giganteum.
Til Th£: Borbonia cordata.
Til Caffe: Brabejum stellatum.
)o( 4 Til
Foretal*
Til Tvfilf Salsola aphylla.
Til Ljus: Myrica cordisolia och
quercifolia.
Til Trompet: Fuclis buccinalis.
Til Qyajlar och Taktuckning: Re-
stio dichotomus.
Til Mattor och TSckning; Cype«
penis textilis.
Til Gdrdesgardar och PdUofi Mi'
mofo nilorica) Arduina bifpi-
note, Galenia africana.
Til Lefvctnde H&ckar: Aloe succo-
trina, Zygophyllurrt morgfana,
Quitten, Aple-och Paron-tran,
Hagtorn , Evonymus , Pilar >
Rosenbufkar, Bjdrnbarsbuikari
Id, Aim, Ilex aquifolium, Bux-
bom, Lind, Cornus mascula, Ca-
prifolium, KoTsbarstran, Cercis
siliqvastrum , Lyciiim barba-
rum, Naver, Coronilla secu-
ridaca, Syrenbulkar, Ek, La-
ferbarstran, Myrtentradet och
arben.
Til Ved: Protea grandiflora, cono*
carpa, hirta, lpeciofa, meUife-
ra
F6RETAL.
ra och argentea , Ericæ och
Bruniæ.
Til hvarjehanda Meiibler och Red-
Jkaper, Africartjke irddscrter:
Camassie-trad , Ilex crocea, O-
lea capensis och europæa, Stink*
hout y Gardenia Thunbergia >
Bambii) Curtisia.
Ehuru jag icke kan fmickra mig
dermed, at alt fkal lika behaga alle, el-
ler at alle flcola kunna harnta lika nytta
as denne Journal 5 sa g6r jag mig lik-
val det hopp , at altid nagot fkal fb-
rekomma, hvaraf hvar och en arttin-
gen kan vara road , eller draga nagori
sermon. Och da de Forsta tvanne De-
lar, som handla i fynnerhet om Gap
och Hottentotter, et Land Och Folk-
slag, der minira hdssning och foga
f6radlande as konfteri ifran Naturens
rahet f6rekomrnef j icke mojeligen
kunna blisva sa interessante) fbrri den
Tredje, hvilken kommer at innehalla
)o( 5 Hi
F6reTal.
Historier och Anmarkningar om ec
poleradt folk, som eger bade Rege-
ring och andre gode inratningar ,
fame taflar med sjelsve Europeen; sa
hoppas jag, at en benagen LAsare
icke Hirer tilikrifva sadant nagon min-
dre upmarkfamhet hos mig, utan sjelf-
va landet och folket, som scke kun-
nat lamna mera amne at en up-
markfam Refande, an det
verkeligen sjelf agt.
Se
edan jag vid Upsala Univerfitet, som
4r det ansenligafte inom Riket, til—
bragt riio ars tid , ocli til Medicinæ Do
ctor gradens vinnande aflagt de vanlige
examina och ofrige prof, erholt jag as
Consistorio Academico, rese-rumet uti
Stipendio Kahreano, som pa tre ars tid
stiger til 3300 daler Koppannynt , at
dermed och de fa medel , jag defsutom
kunde aga, f6retaga en refa til Paris,
och at derstades uti Medicine, Chirur-
gie och Naturalhistorie , soka vinna vi-
dare infigter och franisteg.
1770 den 13 Augufli asreste jag ifran
Upsala genom Stockholm, Jonkdping,
JHalmstad och Helsingborg til Helsingor,
dit Hr. Apothecaren Barkenmeijer as-
1 Del. A ven
a Resan til Dannemark 1770.
ven gjorde mig sälskap, sedan han för
ut visat mig mycken vänskap under mit
vistande i Helsingborg.
Den 15 September lämnade jag altså
det kära Fäderneslandet, utan minsta
tanka , at först efter nio års förlopp och
de vidlyftigaste refor uti de aflågfnaste
länder, återse det. Under farten öfver
Sundet , sågs en stor myckenhet Skepp
förbifeglande , såsom en stor Skog, el
ler liggande på dess redd, lik en på
vatnet flytande Stad , til dess de vid
Kronoburg betalt den tull, som af et
enda Rike pålägges alla nationer, och
• hvari Svea Rike icke kan deltaga för
dess grundare Stränder , som årligen
mer och mer ifrån den stora Sandåsen
til Stranden vid Helsingborg, genom
grus, tång {Zoftera) , och upkastade
hafsväxter QFuc:) upgrundas.
Emedan nu på redden vid Helsingör
intet Skepp var färdigt til Amsterdam,
beflöt jag imedlertid , at samma dag med
en Påstvagn göra en resa til Köpen
hamn. Vägen dit var ganska vacker,
följde til en del sjön åt, gick sedan ge
nom täcka Bok-och Ekskogar, samt i-
genom Djurgården, der intet skott vid
lifsstraff lades få losfas. Vid vägen
vax-
Resan til Dannemark 1770.
vaxte ymnigt Bellis perennis , Valeria
ns, officinalis , Cicborium intybus och
Hyrdeum murinum , hvilket senare vax-
te afven mycket vid Kopenhamns ga
tor. Alleer voro har, i lynnerhet nlr-
mare K6penhamn , planterade vid vagen
at" Castanie ti-an , (Æjculus Htppocojla-
vum^ ganska vackra, med sine nedtil
vredne stammar. Vinrankor voro vid
glrdesgurdarne icke falfynte.
I K6penhamn besag jag Botanifka
Tragarden , som nu stod under slyttning;
Hospitaler., som tillika med dess Apo-
thek as forra Drotningen ifran Enge-
land fades vara inrattadt och agde nu
vid pals 200 fjuka; samt vidare en och
annan samling as Naturalier.
Mine Vanner och i Upsala nagre ar
forut alflcade Kamerater, Professorerne
Zoega och Fabricius voro de f6rste,
som jag upsokte och , som utom annan
vanskap, de beviste mig, lamnade mig
srl tilgang til Botanifka Tragarden och
deras enflrilta Samlingar, i fynnerhet
Professor Fabricius til sin vackra Sam-
ling as Insecter. Desse Herrar hade ock
sakert gjort mit vistande i Kopenhamn
bade langvarjgare, n6jsammare och for
mig Snnu nyttigare, derest icke de varit
A 2 nod
4 Eestin til Damemark 1770.
n5dsakade, at eftermiddagen antrada en
angelagen resa til Slefsvig.
Gatorne i Kopenhamn voro vid si-
dan belagde med flata stenar eller bra-
der ofver vatnrannilarne , til beqvam-
lighet for de gSende och vaningsrum
voro afven under sjelfva jorden.
Nar jag besett atikilligt markvardigt
iStaden, fafom Kongl. Slottet, Aca-
demien, B6rsfen, Skepsvarfvet, Fre-
drikstorg, Haninarne med mera, Ikyn-
dade jag mig ater tilbaka til Helsingor.
Jag afreste med en retour-vagn, den
min vard Herr Gisler skaffade mig,
och fom (kulle fora mig endaft et stycke
vag, och sedan besorja mig en Pastvagn
til Helsingor; men da vi ankommo til
icke langt ifran Djurgarden , voro alle
Harbergen , Vardshus och Krogar fa
upfylde , Sondagsafton , med fpelande
och danfande folk, fom hopetals ankom
mo fran alia kanter, med bade fminka-
de och ofminkade Darner, at jag hvar-
ken nagorslades kunde fa hastar eller
en kammare at hvila uti 6fver natten.
Och fom mufiken lamt det myckna dan-
fandet, hvars like jag aldrig forr sett
eller hort, pa det hogsta oroade mine
sinnen, beflot jag med min ortbunt un
der
Resan til Dannemark 1770. 5
der armen, til sot vandra derifran til
nugot annat harberge langre srani. Men
okand pa orten och utan vagvisare ,
vandrade jag vilfe i Djurgurden, til dess
morkret ofverfoll mig, fa at jag vid
foten as et stort trid, bland tama och
vilda djur, under bar himmel mlste val-
ja mit lagerstalle. Morgonen derpa,
som var en ganfka vacker och varm
dag, begaf jag mig atef til sot pa re-
fan, och fant, at den tunga kappan,
soni natten forut la val tjant mig eraot
kolden , nu blef uti slarka solhettan,
ganska besvarlig och tung, innan jag
.forst emot middagsstunden hant til et
hlrberge , der jag kunde fa en pastvagn,
fom forde mig fram til Helsingor.
Vid stranderne harstades fags tyde-
ligen, at landet as sand och hafsorter
Ques) upgrundades, ehuru mycket min-
dre , 3n pa Svenska sidan , hvaraf san-
nolikt fynes , at Sundet redan blifvit
och med tiden blifver <lnnu fmalare.
Vid stranderne funnos nagre sorter as
Fucus, Zoflera och Salfnla , saint (My-
tilus edulis^) Musior. Langs ester va-
garne voro atskilliga vackra Tragardar,
prydde ofta med lefvande Lustlius.
Hu-
6 ' Resan til Norrige 1770.
. Husen i Helsingor voro bygde dels
helt och hallit as tegel, dels lika som
i Halland, as Tegel och Korsverke.
De mange fpringkallor , som funnos
ymnige pa Stadens torg och flere ga
tor , voro ibland de vackrafte och nyt-
tigaste inratningar, fa at man bar gan-
Ika beqvamligt agde vatn , pa et Mi
le, der annars fjelfva dyrheten tyck-
tes hafva fastat sit hufvudfate.
Ester ankomsten tilbaka til Helsing-
, or , trassade jag innan kort et til Am
sterdam arnadt fartyg, kommande fran
Pilau med Spannemal. Jag affegl'ade
med det samma, den 18 September, i
HErrans Namn , och lamnade siiart ba
de Dannemarks och Sveriges kufter ur
6gnasigte; men en upkommen storm d.
11 n6dgade ols, at inlopa i en hamn i
Norrige , tre mil ifran Fredricshamn ,
hvarest afven et Svenlkt Skepp med
nagre andre fants liggande. Bergen om-
kring denna lilla hamn sago hiskelige ut
och Stranderne voro braddjupa. Uti
vatnet vid stranden fags en mycken-
het as fjostjernor, ^asterier"), fuci, ul~
vie, lepndes . kraftor , Qcanceres^) och
andre sj6djur. Hummer (JjammaruS^
var i ringa varde. Sa dyrt all ting var
i
Resan til Holland 1770.
i Helsingdr , sa godt kop var derpa har-
stades. Pa Bergsklipporne vaxte den-
na tiden endast Silene rupeftris och en
Rosa, samt (Empetrum nigrum) Krakris.
Vi utseglade d. 24 derpa f6Jjande
med god vind ; men fingo ater snart
motvind med storm och regn i slere
dagar, sa at vi ej sago annat, an regn-
moln , och hafsvatn , som med fin grOna
bolja som tataft skoljde vart liJla fortyg
och gjorde dess kulriga dack fliprigt.
Hollandska Skepsfolkets diet bestod
mast as starkt fodande mat, som Tur-
kiika honor med sot och sur sauce,
Stockfisk med senap och potater, bru-
jia arter stufvade, gula arter kokade,
stadig grot as stora helgryn med na-
got sett uti, pudding med flatt och si
rup, samt groft Hollandskt surbrod med
sm6r och en skifva ost. The" och Caffe
drickes flere ganger oin dagen ; The"
drickes gemenligen starkt, och stundom
blandadt med litet saffran , h&lst da elakt
vader vankar; Caffe ater drickes svagt,
merendels utan socker, altid utan mjolk
och gradda. As bagge slagen drickes
ymnigt , finda til io,a 12 koppar hvarje
gang. Endast Capitain och jag hade den
lyckan fa dricka det med litet brost-
A 4 foe-
8 Resan til Holland 1770.
socker, och at ata EngeUkt hvetebrod
til smorgas famt risgryns grot med rus-
sin och sin6r uti. Kott och Flask ates
altid med senap. Branvin brukas sal-
Ian , ora icke nagon Lots kommer otn
bord eller det ar mycket elakt vader.
Vin nytjas annu mindre. Dricka med-
fores uti lerkrukor. men drickes ej of-
ta. Torr och stark mat nytjas faledes
mast och den samma tillagad med myc
ket sett. Om snyghet och renhet pa
sine fartyg aro de pa det hogsta mane,
lkura och mala nastan bestandigt.
Den 1 Oftober ankommo vi til Hol
land , der 6n Texel forst visade fig f6r
ofs och en Lots kom om bord , som Ikul-
le beledsaga oss til Amsterdam. Hlr
fags i sj6n en oraknelig myckenhet
Skepp , as Ostindiefarare, Krigsikepp,
Vestindiske och smarre fartyg, somlige
stilla liggande, andre seglande at alia
kanter, as mangfaldig storlek och ntse-
ende, at et ovant oga deraf ej annat
kunde an fortjufas.
Nar vi d. a kommit til Berger, fom
ar en liten Stad, blefvo vi vid lifsstraff
forbudne, at komma til lands, emedan
Skeppet kom fran Pilau och Palska
gransen , samt holts misetankt kunna
hy
Resan til Holland 1770. 9
<
hysa nagon pestsmitta. Oaktadt jag icke,
som Pasfagerare kommit med Skeppet
fKtn Pilau, utan endast fran Helsingor,
ble/Vo likval mine Coffertar forde i
land , at lullas i quarantaine , men
Skeppet med det derpa varande man-
fltap, sick assegla til Amsterdam. En
FSitikar kom Iikv&l forut om bord, at
efcerfe , om alle voro friike, och for
det han gjorde fig den modan , at pa
fern personer kSnna pulsen , lat han rik-
tigt betala fig en specie Ducat, for at
ofvertyga mig och nagre fattige matro-
ser om sit lonande handtverk.
Under resans fortfattande til Am
sterdam uti den fa kallade (Zuydzee)
Sdderfjon, forekommo efomoftast oar,
bebygde liksom med Stader, och i ho-
rizonten fags liksom Ikogar as otalige
Skepp och fartyg, fom feglade at alia
kanter, och utgjorde den aldravackra,-
ste utsigt. Hafvet vifar har fin *ebb
och slod , fom vid ymsningen formerar
Iinga och krokiga lugnvikar. Har ma-
fte vi pa 18 mils refa fornota flere da-
gar , emedan vinden var stundom al-
deles ingen , stundom fvag och stun- *
dom fdljde vi strdmmen at. Och un
der det vi fom oftast lago stilla, fysfel-
A s fat-
to ■ Amsterdam 1770.
satte sig Skepsfolket med skurande ,
tvättande och målande, ja få, at icke
en gång hundkojan blef omålad. Un
der detta hade jag ock det nöjet, at en
dag fe, et stort Skepp på Cameler få
ras ut til Texel, et fått, som hår för
det låga vatnet , nytjas , at ifrån Sta
den til hafsmynningen utföra de större
Skeppen. Uti denna sjöviken sågs för
öfrigt intet annat, ån stycken af den
stora Hafstången (Zqstera*) flytande.
Den $ om astonen framkommo vi
til den folkrika och präktiga Handels
staden Amsterdam, som ligger åt sjösi
dan som en halfmåne och omgifves af
en sådan myckenhet Skepp och far
tyg, at den tyckes öfverga all trovär
dighet. De större fartyg ligga längre
ut omkring den samma, såsom en på
vatnet flytande stad, i sådan ordning
med sidorne vid hvarandra, at de ut
göra liksom en mur och det i flere
rader, uti en oräknelig mängd, at sjelP-
va Staden för dem ej kan synas. In
om desse omgifves Staden at sjösidan
med pålverk, åfven i flere rader, hvar-
vid smärre fartyg och båtar kunna lig
ga, samt igenom deras öpningar och
bryggor insegla. Så vål åt sjösidan ,
som
Amsterdam 1770. 11
som in uti Staden, aro murarne vid
canalerne as tegel murade, der batar
och fmarre fartyg kunna anlagga.
Hufen Sro ofver alt ganska pryde-
lige och natte, ehuru ej altid lika be-
qvamlige : ofver alt aro de i det nar-
maste like och reguliert bygde, as te
gel, sem vaningar hoge , rued tegeltak
at sidorne afflutande och framtil en at
fidorne trappevis afflutande gafvel , fom
gifver hufen en staltare utsigt, an da
taken affluta at gatan. Under jord Sr
garna en vaning, fom nytjas til verk-
stad , kok eller stundom til boning. Fen-
sterne kro i andra vaningen mycket
hoga och i tvanne aflatningar, eme-
dan de tilhora b.°ide forsta och andra
vaningen, fom i en stor del as de al-
mSnnare hufen likfom fmalta ihop. Inga
portar aro ut at gatan, utan ingyngen
Ir genom dorr och vid de storre ga
tor ar en vacker trappa , pa hvilken
man upgar til den forfla vaningen, fom
ar afvan jord. Vaggarne aro ganska
tunna , for den sumpiga jordmanen och
svaga grunden och fern vaniiTgar aga
knappast den hogd, fom tre vaningar i
Stockholm. Inuti far man stundom se
rum, oftast gangar och forstugor och
i a Amsterdam 1770.
ej sallan Kyrkor bekladde med porcel-
lain, i sma syrkantiga rutor, fan it golf-
ven belagde med hvit ocd annor mar-
mor. Hvarje tomt ar vanligen final,
sa at hufen aga fa rum, ofta blott et
enda pa bredden , utom de , som finnas
i visfa qvarter , der hufen Sro mera
palats-lika. Til alia gator och hus le-
des vatn och afledes derifran genom
sma Canaler vid sidorne til grafvarne.
I hela Holland nytjas almant fpilar, och
kakelugnar aro mycket salfyntc, hvars
fortraffeliga nytta annu ar foga kilnd
i Holland , der ockfa deras almannaste
branfle , brantorfven larer vara mindre
dugelig til deras upeldande, och ej utan
all fara for os. Gatorne aro stenlagde
midt pa med utvald och aflang grasten
(jgranit^), samt pa ymfe sidor med gul
klink. Det som ar narmast hufen, sa
langt som trapporne utga , beklades med
marmorhallar , as hvit marmor eller bla
kalksten. Ehuru all sten til gatlagning
maste fran andre orter langvaga hitham-
tas, far man likval icke, pa nagot an-
nat stalle fe, hvarken fa utvalda stenar
dertil eller fa jimt lagda gator, utom
det, at den vid sidorne lagde klinken,
som dageligen tvattas och halles ren,
blifver vandraren til sot den behageli-
ga
Amsterdam 1770.
gaste vag, der han hvarken as akande
eller ridande oroas eller med orenlighet
beMnkes. Har nytjas ganslca Jitet hjnl-
akdon och foga as andre, an Medici,
som slcyndsamt maste befbka slere 1juke :
de bruka flora Chaisar med hoga hjul,
och en eLler tva hastar.
6fvertakta vagnar dragas as en hast,
pa SLapor, hvaraf hvarken hufen flca-
kas eller gatorne orenas. Pa Slapor
och dertil inrattade Skottkarror foras
och kringdragas afven varor.
Igenom heJa Staden aro grafvar up-
tagne , uti hvilka medelmattiga och
fhiarre fartyg kunna med allehanda va
ror mlopa til de as tegel upmurade kan-
teme , inom hvilka tran aro a 6m-
se sidor planterade och emellan detn
Iyktor upfatte. Granderne aro smalare
och tvargatorne stiindom ganlka (range.
Likafom ogat i Amsterdam fysfelfat-
tes hos en nykommen med betraktande
as dels prydeliga bygnader och mang-
faidiga andra amnen , fa fattes afven
6rat i 'forfcjusning as de manga klack-
fpel , som ifran nastan alia torn pa Kyr-
korne och Radhufet , flere ganger i
timan lata hora sig. De fpela vid hvar
14 , Amsterdam 1770. •
je femte minut helt kort, vid hvar-
je qvart längre och vid hvarje tima, in
nan klåckan flår, et helt stycke.
Ibland de förnämste och märkvärdi
gaste bygnader, år Rådhuset, som knapt
lårer äga fin like; Prinsen -Hos, der
alla Skepp skola angifva sina varor; och
stora Börsen. Rådhuset år utantil be-
klådt med huggen sandsten: andra vå
ningen har inuti en stor och hög sal,
beklädd med flere arter marmor och si
rad med åtlkillige marmorbilder.
Uti en så stor Stad , der så mycket
folk rörer sig, och der så stor handel
drifves , kan ej annat vara , ån mycket
stojande och skrikande på gatorne. An
hörer man en ropa, som har frukt el
ler grönsaker, til salu; en annor utro
par den fisk, hon bår, at säljas. En
annor kommer hvarje morgon , lastad
med tvånne de måst hvitskurade såar
och utropar sin mjölk. An får man
höra en flarfvig Jude, som har gamla
kläder at sålja, uphöja sin röst. Ån ut
ropar en käring sit fårska bröd, och så
vidare, hvilket alt länder til beqvårn-
lighet för de köpande, som vid et så
dant rop kunna utsända en piga, då de
åstunda något, utan at vidare från aflågs-
"na
Amsterdam 1770. 15
nare stallen behdfva hamta sina varu-
behof. Strax vid min inkomst i Staden
motte jag pa gatan en karl med skram-
la, som med sit buller bebodade at ga
tan slculle goras ren. Hvarje morgon
ikringkoras flora bradkarror, hvaruti
iro flere rum, i hvilke hamtas ifran
husen bade afka och annan orenlighet,
som vid en sadan Formans rop utsattas
ocb falunda icke, i brist pa denna go-
da anstalt, kastas uti grafvarne, hvaraf
ikulle fSrorfakas upgrundning , elak
stank och fjukdomar.
6fver alt far man har fe folket i sin
frihet, utan tvang och fjelfsvald. Den
ene kommer grann, en annan lappig',
tttan at reflexion g6res derpa. 1 hufen
och i fjelfva - Kyrkorne fatta de sine
hattar pa hufvudet, utan affeende pa
perfoner eller tilfallen. Lika fa ager
hvar manniska frihet, as hvad nation och
religion den vara ma, at med det han
lardt , fortjana fig f6dan , endasfc det sker
pa arligt sitt, och hvarken skra, mo-
nopolier eller enskilta privilegier ligga
nagon i vagen, at pa et eller annat satt
fortjina sit uppehalle. Afven som fram-
lingar 16pa har ingen fara, at vid tul-
krne blifva visiterade, mycket mindre
miss-
16 Amsterdam 1770.
misshandlade, i et land, der vifligen al-
deles inga Landtullar finnas.
Dagen ester min ankomst, var Ex-
secutions-dag , da flere milsgarnings-
mSn ofisenteligen afstraffades. En Scha-
vot var upbygd vid sjelfva Radhufet,
pa hvilken atskilliga risades och en blef
radbrakad. Under exsecution lato Rads-
herrarne, kliidde i fin Ambetsdragt, uti
Radhusfenstren , at bese den samma ,
och tycktes det gifva mycken vigt at
ftraffet, i det de, Com ransakat och d6mt,
voro sjelsve narvande, och icke ansor-
trodde utfdrandet deraf at en Fiscal el-
ler en ringa Lansman , lorn ofta icke for-
star at ratteligen utfora en exsecution,
eller kan vara, antingen for eftergifven,
eller for mycket grym.
Hos min vard lag jag et artigt satt,
at lara barn ga, ut;an at barnet antin
gen knnde falla, eller nagot hjon der-
vid fysselfatteS ; under armarne pa bar-
net var faftadt et ltarkt band, hvars tvan-
ne Sndar voro knutne om en ring, fom
f6rdes langs ester pa en i taket faftad
ftang och tillat barnet , at as banden un-
derstodt, ga fram och tilbaka.
Vag-
Amsterdam 1770.
Vaggan var til halften tSkt med
hvalfda bogar, som tiltlkte uteh6]Jo flu-
gor och lamnade barnet under lSmnen
tilrickeligit and-rum.
Den 9 O&oher besokte jag • Herrar
Prosessores Burmannos , lorn med
mycken vanlighet och vanfkap emotto-
go mig. Vid flere dageligen fornyade
beffik, hade jag icke allenast den lyc-
kan , at fa bese och genomga deras as
flere slag ganflca vackra och talrika Na-
turalie Samlingar , samt nytja deras
kostbara Bibliothek , i hvilket Herr Ar-
chiatern v. LiNNe* fordom , fluteligen
utarbetade sin Bibliotheca Botanica, u-
tan bief ock dageligen buden til deras
bord , och anmodad, at genomga och
namngifva en hop okinde Mineralier,
Insecter och 6rter , i synnerhet gras-flag
och massar. Petrificater och Coraller
voro blr uts6kt vackra , och Bibliothe-
ket, bestaende i synnerhet as Medicin-
fka och til Natural - Historien h6rande
bocker, ganfka fullMndigt. Harigenom
blef mit vistande i Amsterdam bade nyt-
tigt och ndjsamt, och Ikulle jag, oak-
tadt sena hasten, icke Ikyndat harifran,
derest jag icke varit berofvad min lilla
medforda egendom as klader och boc-
1 Del. B ker,
1 8 Amsterdam 1770.
ker, som i mit tycke både obilligt och
oförsigtigt, voro tagne at hållas i qua-
rantaine. Det förekom mig, och kun
de det visserligen ej annat, oförsigtigt,
at låta et för påstsmitta misstänkt Skepp
inlöpa i hamnen af en stor och folkrik
Stad, at låta besätningen fritt få vistas
i Staden flere dagar, och sedan åter
sända fartyget med dess inlastade span
nemål, at vid Texel ligga i quarantaine.,
Hade någon smitta varit om bord, hade
' den utan tvisvel af besätningen blifvit
införd och kringspridd, genom en så
ovis anstalt. Obilligt förekom också det
mig, då ingen på fartyget var sjuk och
intet tekrt til någon påst syntes om
Skepsbord, at då fråntaga endast Pas
sageraren, som icke kom med fartyget
frän den misstänkta orten , dess CofTer-
tar, at emot alla , vid dylika tilfäl-
len förnuftiga anstalter, väl tilflutne och
igenlåste hållas i quarantaine. Jag be
klagade vid detta tilfålle den Regering,
som i så farliga och granlaga mål ofta
beror af och måste lita på en dum och
oförsigtig betjäning. Emedlertid sökte
jag , igenom Svenske Agenten , Herr
Baillerie, hos Amiralitetet, at få mi
ne Coffertar lösgifne, hvilket likväl ej
annorlunda kunde ske, ån at mig blef
til-
jimjlerdafn och Leiden ijjo. 19
tillatit, da jag med hagot fartyg reste
sjoledes til Frankrike , vid fdrbifarten
as 6n Texel , afhamta dem; Jag n6d-
gadeS saledes bade fdrtndra min rese-
plan och afveti ofkyldigt vidkltinas en
stor hop utgiftef , bade sasom arfvode ,
for den tid, de statt i quarantaine och
for deras afhamtaiide til fartygett
Under denne tiden f6retog jag mig,
at refa nagot ikring i Holland och bei'e
nagre as dess mange markvardigheter t
Naturalie Samlingar och Tragardar.
Den 15 OBob. akte jag ut med Pro
fessor BurmAnnus til en dess Landt-
gard, belagen utom Amsterdam. Der
var en vacker Engellk TrSgard. Hac-
karne bestodo as Taxus , Ilex , Faqus och
Qaercus. Ibland de manga rara vaxter,
fora nu har blomade, voro Amaryllis
Ceilanica och Gladiolus tristis. Ibland de
6frige vildt satte traden, sagos Kalmia
latifolia , Æjculus pavia , Cletbra alnifolia
och Magnolia grandiflota.
Om aftonen kl. 8 afreste jag med
en pastbat (^Trecbscbuijt*) til Leiden.
Med sadane pastbatar refer man almant
i Holland , der hda landet ar genom-
grafvit med canaler. Sadane pastbatar
B 2 aro
<
ao Amsterdam ocb Leiden 1770.
aro ganfka langa och 6fvertakta, at de
resande altid sitta frie for regn och blast;
i ena andan Sr en Cajuta , som stundom
uthyres as Skepparen til dem, som a-
ftunda sofva eller annars vara afsides.
Desse batar ga ordenteligen , som all
annor past, sine visse dagar eller pa si-
na vissa timar och til fine visfe stallen,
samt framkomina altid pa fin utsatta ti-
ma. Midt pa baten Sr en maft, ifran
hvars topp gar et langt tag, som faftes
vid en halt, hvilken dermed drager ba
ten. Nar vinden ar gynnande , hissas
afven segel, och med styret baktil f6-
rekommes , at ej baten loper emot kan-
terne. Sa mycket faker, man kan ba-
ra med fig, far man utan farlkild betal-
ning medfora. Sa (hart- pastbaten var
vil kommen i gang, betaltes frakten,
som ar afven fa lindrig, som refan ar
beqvam och pa intet fatt trdtsam.
Den 16 O&ober. Det forsta jag om
morgonen f6retog mig, var at befoka
Professor David van Roijept, som be-
hagade visa mig sit Caplka Herbarium
och et, fejm nyligen blifvit fandt ifran
Ceilon. Afven fa Naturalie-Cabinettet ,
hvars Præfectus var .Professor Alle-
mandi Hortus Botanicus befags och
faru
Leiden 1770. 21
samlades der as mig manga rara vax-
ter til mit herbarium, samt fron, lokar
och rotter for Upsala Trlgard. Hortus
Botanicus ar belSgen vid Academien och
omgifven med en stenmur. Den ar ej
firdeles stor, men vacker och natt, in-
delad i flere qvarter och rik pa rara 6r-
ter. Pa trenne fidor ar den instangd as
Academien , Botanices Professorns och
Tragardsmistarens boningsrum, Natura-
lie Cabinettet och andre nodige hus.
Ibland annat fags har ockfa et Herba
rium, fom til nytjande vid Lectioner
var famladt as alia de orter, fom blifvit
updragne och blomat uti Tragarden. Det-
ta ar altid et bevis pa Professorns nit
fSr sin vetenfkap och de studerandes
f6rkofran. Hos Tragardsmlstaren Ni
col. Meerbourg besag jag afven at-
&illiga vackra samlingar bade uti Spiritu
vini och as 6rter famt Infecter , as hvil-
ka jag bade genom kop och byte be-
kom nagre Americanlke och Ostindilke
Fjlrilar.
Hufen aro har as lika utfeende och
bygnad fom i Amsterdam , men ingen
vaning under jorden.
Persicor och Vindrufvor, bade r6da
B 3 och
Leiden 1770.
och gröna, såldes nu öfveralt, til desert
på borden, åfven som valnötter,
Academie huset år delt i slere mm
eller Auditorier; Cathedrarne åro små
och för de studerande åro bånkstolar
inrättade med pulpeter vid sidorne.
Bibliotheket var vackert, men tyck
tes mig ej vara mycket stort eller pry-*
deligit; dess Catalog var tryckt. Under
det samma var Anätomie-salen,
Hos den lårde och nu nog åldersteg-.
ne Bibliothecarien Gronovius , gjorde
jag et kart besök, blef mycket vål e-
mottagen, och hörde honom ymnigt be
römma den lårde Assessor Sve den-,
borg, som för få veckor sedan varit i
Holland och derifrån afrest til Engeland,
Sedan besökte jag Råds -Herren
(Scabinus^) Gronovius, en ganska artig,
munter och lård Herre, som oaktadt fi
ne månge göromål , behagade visa mig
alla fina kostbara Samlingar af Coraller*
Fiskar , Ampbibier , Pertnes, lnfe&er, Ste
nar, Orter och Böcker. Flalkorne, som
hår förvarade djuren i Spiritu vint, vo-!
ro tåkte med en glasfkifva och et rödt
kitt, af hvars composition jag åfven fick
del , hvilket var af den godhet, at Spi
rit
Leiden 1770. x 23
ritus ej syntes betydande hafva bort-
dunstat, oaktadt de voro pafylde f6r
sju ar sedan. Denna pafylning b6r fke
om sommaren och ej om varen, at icke
luften ma lpranga glasskifvan. Ibland
dess Mineralier voro mange Stuffer i-
fran Sverige, dem Herr Gother hade
skickat. Vid jernmaimerne yttrade han
fig , det han trodde , at alt det jern vo-
re nativum, som drogs as magneten.
Utom Leiden, besag jag den vidtbe-
kante Bloemisten van Hazens TrSgard,
hvarifran til mange orter arligen forsal-
jas tusendtals 16kar och blomster-fron ,
samt updragna bulkar.
Emot aftonen fpatserade jag til sots
til Zudvyk, der en Sven/k Tragardsma-
ftare Vittbom bodde, och hos hvilken
hederlige Landsman jag var ganlka val-
kommen, atfoljd as en vagvisare, som
tillika bar de vixter, som i Leiden vo
ro upkopte for Upsala Tragard , och
som har lamnades , til dess de nasta var
kunde fj61edes 6fversandas. Den store
och pragtige TrSgard, som Vittbom
hir forestod, tilh6rde en Grefve Hahn
och pryddes as sine alleer, hackar, dam
mar, grottor, engellka lusthus, vatn-
konster , chinesilka tempel och broar
B 4 , med
»4Hag 1770.
med mera. Omkring den behofdes in-
gen annan mur, an de djupa och vatn-
fiilla grafvar , som har almant gora fkil-
nad emellan egendomar och angar och
ofver hvilka ej en gang . de i bet gaen-
de kreatur fimma.
Den 18 OSlober om morgonen, fort-
satte jag refan harifran til Hag , afven
til sots. Vagen var tung och sandig,
men angenam med stora grafvar eller
diken pa fidorne, prydd med plantera-
de tran eller klipt sma Ikog, samt om-
gifven med de tSckaste landtgardar. Vid
vagen stodo Populus alba, Betu/a alms t
Stoariium fcoparium , Genista germanicat
Pb/ilaris nrundinacea med flere. Pa Vards-
hufen, som ej voro sa glese, fants til
fdrfrilkning 61 , vin och ofveralt mj6d.
Det Fursteliga Slottet, utom Hag,
som ager en vacker Tragard , gick jag
forbi; dock innan jag kom fram til Sta-
den , besag jag Hortus Medicus , som
var nog liten , men agde nugre synner-
ligen sallsynta vaxter.
Hag ar en vacker Stad, hvars hus
aro mycket mera breda, an vanligt i
Holland, mera liknande husen i Stock-
. holm
Hag 1770. as
holm eller Paris, och med taken fram-
til afflutande, utan gafvel.
Torgen åro ansenligen store och pryd
de med planterade Trån. Jag bodde
hos en Svenlk ifrån Calmar, vid namn
Vallman, i hvars hus jag fick fe en
Svenlk Kakelugn.
I hela Holland eldas annars uti Spi
sar och det med bråntorf. Intet fpjåll
nytjas, och tro de dem, få vål som
Kakelugnar vara mindre nyttige i et
fuktigt land. Invånarne inbilla fig vål,
at de deras (kulle blifva mera plågade
af Gikt och Rheumatismer; men råtta
orsaken torde vara den , at ved felas
eller år ganska dyr i hela landet, och
at Kakelugnar ej få beqvåmligen kunna
eldas med tors. Bråntorfven fåljes dels
tuntals dels efter antalet; den osar e-
lakt , liksom fett , få at en ovan får
ondt i hufvudet och våmjes dervid. Den
år skuren i astanga rutor, kålar lång
samt och brinner ej; antåndes i början
med små stickor och antager stark hetta.
Om aftonen klåckan hals fyra , åter
reste jag med en packbåt til Amster
dam, dit jag anlände morgonen derpa
kiäckan sex. Når båten någon gång stad-
B 5 na
i6 Amsterdam 1770.
nade vid Vårdshusen , kommo mång-
lerlkor och utbödo bröd, fisk och an-=
dre varor.
Den våg man reser emellan Hag och
Amsterdam , år obelkrifveligen angenäm,
för de många Landtgårdar, som ligga
vid hvarandra, på ymse sidor om Ca-
nalen och prunka med fine prydelige
Trägårdar och lusthus. Hedera täcker
stundom hela våggarne af husen och
buxbom formeras af Saxen i tusende
olika Ikapnader, af djur och pyramider
samt häckar på många sårfkilta sått.
Under det jag nu väntade på Far^
tyg, som skulle afgå til Rouen, besökte
jag dageligen Professor Burmans hus
och nytjade dess samlingar och Biblio-
thek. Jag sant hår , hvad obeskriflig
nytta det har med sig, at en Lärare i
vetenskapen, har sit Bibliothek så nåra
til hands , åger få lått och fri tilgång til
det samma, får rangera det efter den
anledning vetenskapens åtskillige grenar
sjelfve fordra och med Auctorers be-
skrifningar och figurer jåmnföra de åf-
ven bredevid varande Naturalie Samlin
gar , hvarvid icke en och annan bok ,
utan stundom hundrade auctorer behöf-
va på en gång rådfrågas och jåmnföras.
De
Amsterdam 1770. 27
De starsta Bibliotheker blifva altid" i fa-
dant hanseende mindre nyttiga, som op-*
nas och visas eridast pa vissa dagar;
som ofta sta under en enda Bibliotheca-
rii upfigfc, som ej larer kunna interesse-
ra fig for b6cker i alia vetenskaps-gre-
nar lika; som ej altid aga tryckte Cata-
loger; der ej altid den mangd as boc-
ker far hamtas , som n6digt vil vara ;
och der afhamtningen aldrig anda sker
utan omgang och mycket besvar. Den-
na beqvamlighet och hufvudsakeliga nyt-
ta har derfore i alia tider gjort det til
en n6dvandighet for Larare, at sjelfve
efter rad och lagenhet f6rse fig med Bi-
bliothek, och visat, oaktadt alt det, som
sages om de flora och vjdlyftiga Bi-
bliothekers inratning och fdrmenta nyt-
ta at sakens natur andock annorlunda
krafver. Ibland de mange salsynte b6c~
ker har funnos , voro Rumphii egenhan^
diga figurer , gjorde as Rumphius So-
nen, pa Amboina, uppa Snackor och Fi-
Ikar, uti stor folio, illuminerade : Pe-
tiverii originella figurer pa 6rter: Me-
rianas illuminerade fjlrillar: Rumphii
Plantæ Amboinenses illuminerade, med
flere. Afven genomgick jag och noga
granskade dess flere Herbarier fran ostra
pch vastra Indierne samt Africa och i
syn- '
a8 Amsterdam 1770.
synnerhet Hermanni och Oldenlan-
di , som Voro i böcker inhåftade. Och
då jag härvid både utredde och beskref
åtskilliga örter af de störste genera , som
lxiay Erica, Aspalatbus , yttrade Profes
sor Burmannus sig .vela förskaffa mig
tilfålle, at få resa antingen til Surinam
eller til Caput bonae Spei, på Hollåndik
bekostnad. Jag betygade min tacksam
het emot honom på det högsta, för den
na sin ynnestfulla välvilja emot mig, för
klarade mig nöjd, at på någre års tid
företaga en sådan resa, och förundrade
mig deröfver, at han i denna delen ,
kunde aga få stort förtroende til en
främling, som blott någre dagar haft til
fålle at blifva känd. Han betygade mig
då , at han alt sedan den tiden , han fjelf
tilbragt en sommar i Sverige vid Upsa-
la Academie, hade fattat mycken kår
lek til Svenska Nationen , och at jag be-
synnerligen fallit i hans tycke, då han
märkt, med hvad färdighet jag namngif-
vit, utredt och belkrifVit en myckenhet
af dess okände naturalier, hvaröfver
han , efter dess egen utsago , fallit i
förundran.
Professoren beklagade tillika, at lö
nen vid dess Profession var få liten, at
den
Amsterdam 1770. 29
den åtgick blott til årlig hushyra och
at han således nödgades söka fit under
håll i en vidlyftig Medicinlk Practik,
hvarigenom han drogs från det Stu
dium, som han hade mera tycke före
och egenteligen hörde til dess Profes
sion. Jag gratulerade härvid i mit sin
ne, de Professorer vid Svenska Acade-
mierne, som icke behöfva dela sin tid
til omsorgen för sin utkomst och draga
den från sine vetenskaper och ungdo
mens undervisning.
Jag besåg också denne tiden Hortus
Medicus, och de flere Hospitaler, som åro
inom och utom Amsterdam. Botaniska
TrJgården ligger vid sidan af Staden , år
stor och vacker, har flera stora Orange-
rier och Drifhus samt myckenhet af Suc-
culenta och Caplka växter. Stora Ameri-
cartlka Aloen {/Igave americana) stod i
full bloma och besågs dageligen för pen
ningar. För Nosocomium inom Staden
var Professor Burmannus Sonen re
dan utnämnd til Praefectus, i sin Herr
Faders ställe , som på sin höga ålder be-
hofde någon mera ledighet. Hår sades 7
a 800 sjuka underhållas , utan betalning.
Alerendels lågo tvänne sjuka Frun-
timer i hvarje sång, som hade sin nu
mer
$ö Amsterdam 1770.
mer på sig. Vid visiten om morgonen-
ahteknades den sjukas numer på ert
tafla och de Medicamenter den dageii
skulle brukas. Hospitalets Apothek var
nåra derintil inråttadt Det få kallade
Påsthuset ligger n^got utom Staden.
Luften var denne tiden, i det låg-
låndta Holland mycket fuktig och osund.
. Intet hår kunde utan nålar ligga frise»
radt och inga örter torkas , utan med be
svär framfor elden. Luften fsg tjock
ut, som i en badstuga, det regnade ofta
helt fint och ej fållan upsteg en tjock
dimba, som gör, at mången oförsigtig
då faller i grafvarne. Stundom får man
fe en tjock dimba hastigt upstiga och
når den , efter kort tid småningom ned
faller, ser man i förstone af folket på
gatan endast hufvuden; sedan halfva
människor och så Vidare , et phaenome-*
ne, som år ganlka besynnerligit. Fluss-
Febrar {Febres catarrbales) började ock
så nu upkomma och blifva almånna.
Fruntimer af mindre anseende, bru
ka den kalla tiden, upeldad tors i et
fyrfat, insatt i en med flere hål försed
lada, hvilken de ställa under kjortlarne,
at denned värma sig.
Som
Amsterdam 1770. ji
Sotri Hollandare almant mycket r6-
ka tobak, far man ocksa se i de maste,
snart sagt alle hus, pa bordet et koppar
klril med torf-eld , for at antanda pipan
och en spotkopp med breda kanter och
trang opning, at lpotta uti, f6r at bi-
behalla rena golf.
Emedan dricka ej sa almtnt drickes
i Holland , nytjas hlr mera bade Caste
och The , at flacka tdrsten. . Caste dric
kes vanligen om morgonen med mj61k
och brostsocker, hvaraf en bit tages i
munnen. B6norne brannas i Stiderne
uti cylindrar eller pa stehklril. De bran
nas htet och Caffeet drickes svagt, samt
manga koppar hvarje gang, ofta utan
bade mjolk och socker. Thdvatn drickes
halst eftermiddagen , stvindom utan, stun-
dom med mj61k och br6stfocker , afven
i ymnoghet til slera koppars mangd.
Om bord draks stundom om qvallarne
mjolk och vatn ihopblandade , hvaruti
infunderades The eller Salvia och litet
stott socker upl6stes.
Soppor nytjas f6ga, Utan lefver man
har mera as stadig mat» gr6nsaker, silk
och kott. Filken Ir har mera almSn
soda och minst dyr. K6trltter brukas
m/ndre, som gjerna falla fig mera dyra.
Vid
3a Holland 1770.
Vid hvarje maltid hos medelmattigt folk,
ates gjerna fmorgas as tva flags brod,
skurit uti fkifvor med oft pa. Salt mat
brukas icke mycket. Rivier-fdk, som
gaddor och aborrar, ar bade salfynt och
dyr. Jordparon och silk, ar de fattigas
fornamsta f6da.
Fruntimren bruka alia fma styfkjort-
lar och manga en pung vid sidan med
et stort filsverlas.
Den 26 Oftober gick jag om bord pa
et Hollandfkt fartyg, arnadt til Rouen.
Har i hamnen fags , hum med batar da-
geligen inf6rdes til Staden bade mj61k,
gr6nfaker, fi-ukt och andre varor, at
faljas.
Den 1 November affeglade jag ifran
Amsterdam , och ankom den 5 derpa
f61jande til Texel, der jag omfider ge-
nom Commisfarien Rosebom i Ausgell,
hvarest alia til Amsterdam kommande
och derifran affeglande Skepp Ikola cla-
rera, omfider aterfick mine tvanne Cof-
fertar, fom pa et as de harstades a ym-
fe sidor liggande qvarantains fartyg, fle-
re veckor varit uti et ganska onodigt
och godt forvar. Jag reste at afhamta
dem med en forvagn , som aldeles lik-
na
Holland 1770.
nade de Danska, med fin krok framtil.
Öen var omgifven med vallar, af hoplagd
(Zoftera) tång, Vågen gick ikring öen,
var uphöjd och följde hafskanten åt,
samt var denne årstiden af regn til le
ran nog upblött.
Denna öen, likasom en stor del af
Holland , sågs tydeligen ligga under bry-
net af hafsvatnet, hvars intrångande
och öfverfvåmmande hindras af de kost-
Samme upkastade vallarne , til hvilka$
vidmakthållande otroligen stora pennin-
ge-summor årligen användas.
Vatnet år det Element, som gör sjö
farten, så utom, som inom Nederlän
derna vig och beqvåmlig, som gör Hol
ländske ångarne så gråsrike Och bördige
och som år grunden til all landets rike
dom och välmåga ; och detta Element
år just det samma, som fordrar så star
ka och kostsamma förmurar och flus-
lar, som ofta vid starka vindar och stor
mar från nordväst, bryter sig igenom,
gor öfVerfvåmningår, sätter Land och
Stader til en del under vatn och injagar
invåuarne största förlkråckelse.
Sjelfva jordmånen år fållan hård och
fast-, utan lös och sumpig. Man kan
1 Del. C med
34 -Holland 1770.
med sldi derfdre saga, at knapt nagot
land ar i fig sjelf as naturen mera o-
rent; men igenoin konst och ofverdrif-
ven flit upstadadt Sger det i nSthet och
soyghet ingenstades sin like.
Jag hvilade ofver natten uti en* by,
gent emot hvilken vart fartyg hade
ankrat. ' Muslor ( Mytitus ) och Ostron
(Ofirea tdulis ) , som jag pa bord flere-
stades i Amsterdam fag vara til salu ,
atos hSr bade ra och kokte med attika,
olja och peppar. Da Mytilus edulis , hvil
ken ymnigt hamtas hSr vid kusterne,
aTven som annorstades , kokas med vatn ,
at lkalen 6pna fig, och ates med en lot-
fur Sauce, Sr den bade sodande och val-
smakelig. Nar Skeppet lag for anka-
re, gingo matroferne om qvalfarne til
lands, at hamta hela ambaren fulla der-
af. Spanfk 16k , skalad och kokt ato
matroferne stundom i stallet f6r brod til
Srter eller annor mat; och oaktadt de
annars pa sine fartyg halla all ting gan-
Ika fn3rgt och renligt, sagos de nu va
ra gahslca otacke i sin fpisning, i det,
de grepo i maten med fingrarne , som.
icke voro fa fardeles rene , utan as tog-
verkets handterande fa tjarige, at de
tycktes val forvarade emot all slags r6ta.
Den
Resan til Frankrike 1770.
Den 13 November, under det vi ånnu
lågo för ankare, var det om aftonen helt
lungt och et sorlande hördes utifrån haf-
vet, då vatnet steg up emot landet.
Vatnet sågs också glåntsa liksom eld,
eller liknade månskenet , men endast
då det rördes, såsom då man kastade
något eller med ådrorne roddes, hvil-
ket utgjorde et förtråffeligen vackert
phcenomene.
Den 15 utlupo vi från Texel med
god vind, men om natten upkom en
storm , som hölt uti til den 17 , då vi
voro midt för Douvre och Calais i Ca-
nalen, och fågo tvånne fyrbåkar från
Engel/ka landet. Stormen med motvind
var emot slutet få stark , at slere segel
blåste sönder och ymnigt regn föll.
Den 18 sågs Franska landet mycket
högt och vinden var foglig och god.
Den 19 seglade vi helt nåra intil lan
det på et stenkasts afstånd. Det var
mycket brant, stundom i uddar utskju
tande, och tycktes bestå af kalk med
röda flammor. Mot middagen ankom-
mo vi til Havre de Grace, der åtlkiJli-
ge Skepp lågo i den stora viken, som
landet der formerade. Af det myckna
C a • fal
3*Frankrike 1770.
salta vatnet, fom slagit 6fver Skeppet
och f6rorsakat Matroferne vata sorter ,
svalde efcerat sotterne up och fingo har
och der stora blatbr , hvilket alt de bo-
tade endast med pasmordt brannevin.
Den 10 November, begaf fig Capitai-
nen til Havre de Grace, for at fa et
Sundhets bref, (Lettre de Santd) famt
en Lots 0111 bord.
Staden ligger vid slutningen as en
hogd emellan kullar. Den ar ej myc-
samt har en vacker hamn , derest nu
. lago vid pass 150 fartyg inom inurarne.
Utanfore lago i quarantaine nagre Ham-
burgare fartyg- Dagen derpa affeglade
vi hirifran och innan middagen kommo
vi til Quillebeuf, hvarest Seinestromen
utloper i hafvet. Har kom Tulbetjaning:
om b(5rd? at forfegla Skeppet och en
Lots, fom lediagade ofs til Rouen. Tvau-
ne fartyg lago hir i stromen nedfank*
te, hvaraf endast masttopparne syntes.
Vatnet var as kritan helt hvitaktigt.
Mot aftonen kastades ankare vid en by,
Vilcair, einedan sloden da var ofs emot
och vinden afstadnade. Fran mynnin-
gen as den i manga bugter gaende Sei*
ket stor, men vacker
»e-
Frankrike 1770. 37
nestr6men til Rouen, fades vara 30 Fran-
ika mil och 6fver land endast 10.
Den 23 Nov. atf6ljde jag Styrman-
nen til lands, der leran vid stranderne
g jorde det mycket fliprigt och bl6tt och
under abben blottades ganlka langt ut.
Bonderne ' bodde bar tatt ut med
hvarandra ocb deras agor voro fltilde at
endast med lefVande hackar as Aple och
Parontran, Hagtorn, (Cratœgus oxyacaa-
tba), Evonymus och Pilar (Saltces), emellan
hvilka Rofenbulkar QRofœ) och Bjornbar
(Jlubus cafiui) stodo l'amt Hedera stingrad
ikring traden. Jag onlkade i mit finne,
at Sverige en gang kunde komma fa
lingt, at lefvande hackar afven Ikilde
Landtmannens agor at, at de Ikogodan-
de orSknelige och kostfamme gjerdes-
gardar en gang blefvo utd6mde och o-
synlige, och at valhjon blefvo inrattade,
at folja de hjordar , for. hvilkas Jkull fa
dyra och otroligen manga hagnader Iko-
la hallas. Upmuntrades och fredades da
tillika tradplanteringar , Ikulle landet mart
kunna blifva et jordifkt Paradis. Frukt~
traden stodo planterade i ordentliga ra-
der. Et stop Cider kostade har endast
tre ftyfver (Slo/r) och aplen k6ptes f6r
ganlka godt pris. Cider gjordes har pa
C 3 det
3^Frankrike 1770.
det satt, at aplen sondermaldes i en rund
och utholkad Machih, as en trisfa, som
i den vreds omkring; de sondermalne
aplens fast ostes sedan pa en halm-rasta
och prassades , hvarifran den nedrinnan-
de fasten emottogs i et kar.
Husen voro bygde as korsverke och
lera. Landtmannen brukade har traikor
med sackor uti eller halm.
De vilda 6rter som vaxte hir, voro
Daucus carota (Mor6tter) , Bellis (Tu-
sendskon) , Senecio , Mentba , (Mynta") ,
Betonica och Viscutn (Fogel-lim.) Helix
bispida fants pa traden.
Om aftonen, da vi kommit til sada-
ne stallen, der floden omgafs as h6ga
knllar och vinden afstadnade , drogs far-
tyget upf6re floden med et tog as fyra
ellcr flere hastar, som bonderne villigt
. , nthyrde. Da vi narmare upkommit emot
Rouen, syntes flera oar formera fig i
floden.
Den a$ November emot middagen an-
kommo vi til Rouen , en tammeligen
stor och beflst stad. Husen aro dels as
sten , dels as korsverk. Det der varati-
de Klostret var mycket langt och stort.
Fartygen lagga har an Inda intil bryg-
gan,
Rouen i Frankrike 1770. 39
gan, midt före Torget och Börsen. Den
ena börsen, som år öpen och nytjas en
dast vid vackert våder, år instängd med
jJrngaller och nytjas ofta, at Ipatsera
uti. Den andra Börsen ligger in uti
Staden. Besökare-bodar ligga hela ga-* >
tan utåt hamnen planterade och ingån
gen til Staden ifrån hamnen år genom
portar , som stångas om aftonen kl. 9.
Husen äro mycket täckte med takskiffer.
Hlstarne voro hårstådes små och sprun-
go illa. Bågge könen redo på dem och
ofta en på baken. Stundom hade håstar-
ne på lig stora och oviga selar, ofta
pryddes de med fransar och bjålror.
För stora och oviga kärror, som hår
mist brukades, spändes fyra til fem hä
star å rad. Åsnor brukades hår ganflcä
m3Tcket och af dem voro stundom flere
å rad spände för de stora kårrorne och
utsirade med bjålror, som gjorde en o-
behagelig musik.
Ehuru hår ånnu ej var mycket kalt,
hade invånarne redan lagt sig til västar
med ludit foder.
Kakelugnar nytjades almånt i husen,
men helt olika de Svenska. De voro
antingen af järn eller pprcellain, små,
med lång jårnpipa, utan spjäl. Ställas
C 4 mer
4© Rouen i Frankrike 1770.
merandels midt i rumet och utflyttas
om varen. Eldas med fina ved, upvar-
ma rumet inom en fjerdedels tima »
men afkylas snart^; i synnerhet bidra-
ger jarnpipan mycket dertil, som vid
stark eldning gl6dgar.
Kopmansbodar och en del verkstS-
der voro 6pne bygde, altid i nedra va-
ningen. Det kunde ej annat an fore-
falla mig bade underligt och lojeligt, afe
h6ra Borgare och Bonder almSnt tala det
pa andra ftallen fornama spraket, samt
fe Pigor kladde, som Fruar med Rob-
deron , . upsatt m6ssa och tralkor.
Springkallor voro har och der inrSt-
tade til folkets beqvamlighet vid vatri-
hamtning.
,Hos Botanices Professoren Herr
Pinard aflade jag besok och besag des$
Herbarium, som var bundit i knippor
ech upstalt pa hylla.
Botaniflca Tragarden ligger vid an-
dan as Staden, Sr ej sSrdeles stor , med
en rund dam midt uti , indelt i tva qvar-
ter och har et Orangerie , som Sr afdelt
i tre rum, ej mycket vackert.
. To-
Frankrike yi 770. 41
Tobak var hår det svåraste contra
band och vid Galers straff fårbudit. Ast
tobak på fartyget blef genast anteknad
och val förvarad , få at befåtningen ,
som- ej kan lefva utan denna vederstyg-
geliga örten , hvar vecka utbekom en
dast så mycket, den förbrukade.
Castanier såldes öfver alt och voro
rått stora ; de åtos sedan de förut i
pannor blifvit stekte, och stundom med
tillagt smör.
Den 28 fördes mine saker til påsthu-
set och för dem, sedan de blifvit vågde,
så vål, som för min egen resa med Ca-
rossen til Paris betaltes nu genast frak
ten med en Louis d'or.
Den 29 November klåckan 4 om mor
gonen, då Stadsportarne épnades, blef
mig bådadt, at påstvagnen skulle afresa,
i hvilken jag nu blef ensam resande.
Den var så stor, at tio personer kunde
rymmas i den , kördes med fyra par ha
star och var lastad med saker både fram-
och baktil. Kölden var nu stark med
dimba, rimfrost och is på vatnet. Tråd
voro planterade vid vågarne, som voro
ganska breda. Når vagnen kördes ut-
före någon backa , låstes et af bakhju-
-C s len
4» Frankrike 1770.
len med en jernkedja. Af den starka
gnidningen (Jriäion) rökte det af hju
let. I alla backar låg myckenhet af blå
och gula flintor. Husen under vågen
voro bygde af kalk och flintstenar.
Klåckan 10 eller 11 kom jag til et
Vårdshus , der middags-måltiden var til—
reds och håstarne ymfades. Klåckan "8
eller vid pass 9 om aftonen kommo vi
til et annat Vårdshus , hvarest togs natt-
hårberge. Jag blef hår emottagen af
vården med stol, medelst hvilken jag
lyftades utur vagnen. Under en sådan
tre dagars resa for jag igenom flere sta
der, som ofta voro befåstade. Uti hår
bergen under vågen kunde man antin
gen spisa vid et dukadt bord ihop med
flere gåster , för en viss betalning, el
ler ock vålja sig i köket fjelf de ritter
man åstundade , då man fick et litet
bord fårfkilt dukadt och hvar portion
betaltes. I alla Vårdshus måste inan be
tala drickespenningar {quelque chose pour
le garfon') i synnerhet för det man våk-
tes om mornarne, då påstvagnen lkul-
le afgå.
Mil-pålarne voro af sten med et kors
på , och Fjerdingsstolparne af trå med
kopparplåt. Vid Klostren var ej rart ,
at
Paris 1770. 43
at råka gassar och andre tiggare, som
Uste Fader vår på latin.
Häckar sågos hår och der formera
de af Rubus , hvilke vål voro taggige,
men ej tåte.
jDen 1 ^gce^er klåckan 10 ankom jag
til Paris. Sakerne lastades strax af
vagnen på påfthusgården och visitera
des. I granskapet hyrde jag en kam
mare , at deruti inflytta mine saker , til
defe jag fått skaffa mig husrum närmare
intil Hospitalerne och Academierne inuti
Staden. Och som jag af Hen- Assessor
Rtbe hade address til dess fordne vård,
Mons. Berth , upsökte jag honom ge
nast, fick rum derstådes och låt samma
eftermiddag ditflytta mine Coffertar.
AfLandsmän upsökte jag derpå Herr
HesséN, som hade den godheten för
mig , at meddela mig åtskilliga nyttiga
och nödiga underrättelser; och samma
dag besåg jag det vackra och nåtta Ho
spitalet Charité.
Morgonen derpå , helt bittida , åt
följde jag min vård til stora Hospitalet
Ho
44 PAKis 1770.,
Hotel Dieu, hvilket sedermera blef det
ställe , som jag dageligen besökte , och
der altid tilfälle gifves , at lära något ,
antingen vid de mångfaldige Chirurgi-
ike Operationer , som der ske , eller an
nars vid de sjukas Ikjötsel.
Sedan halsade jag på tvånne Lands-
mån, som här vistades för at perfectio-
nera fig i Chirurgien , nemligen Her
rar Rudolph och Lucke, hvilkas be-
kandtlkap jag ansåg för mig så mycket
mera angelägen, som vi ägde gemen
samma studier. Jag erfor ock detta i •
längden, ty som de redan någon tid
förut vistats här, fick jag af dem åtlkil-
lige underrättelser och addresser utan
möda, då en främling annars här, i en.
få vidlyftig Stad, kan vistas länge nog,
innan han efter hand lårer känna och
värdera alla de tilfållen, som här gif-
vas, at i fin vetenskap förkofra fig. De
tilbödo fig, at eftermiddagen göra mig
följe til de tvånne förnämsta Hofpita-
lerne Hotel Dieu och Charité; och dä
de hörde, at jag redan sedt dem, yt
trade de sin förundran deröfver, at jag,
som ännu ej varit 24 timar inom Paris,
redan sedt dem och annat mera på så
kort tid, samt spådde förut, at jag ej
ikul-
Paris 1770. .' 45
stculle underlata, uttaga ' valuta for de
penningar jag har tinkte depensera. Ef-
termiddagen besags atslcillige Cathollke
Kyrkor, och ibland dem afven Notre
Dame, ester hvilken Upsala Domkyrka
blifvit upbygd. De masta Catholfka -
Kyrkor aro i kors bygde pa samma satt;
men aro ofta Snnu vackrare och inuti
•utan bankar. Trenne unga flickor sto-
do f6r altaret i Hotel Dieu Kyrkan och
songo ganflca vackert , hvilket jag se
dan slere ganger afven annorstades ob-
ferverade.
Den 1 December lkedde Procession i
Hotel Dieu, hvilken vanligen anstalles
den forsta S6ndagen i hvarje manad.
Bade Nunnor och Munkar, som hir
betjana de sjuka , voro vid detta tiifSlle,
kladde i hvita klader med svarta kappor
och buro langa ljus i handerne.
Min ankomst och adrefs rapportera-
de varden til Lieutenant de Police.
Den 9 December bevistade jag Guds-
tjansten i Svenfka Hotellet, der.pradi-
kan h61ts pa tylka.
Kort derester hade jag tilfalle, at
upvakta da varande Svenfke Ministern,
federmera Hans Excellence tn. m. Herr
Gref-
46 Paris 1770.
I
Grefve Creutz, hvilkeri sa vid detta
tilsalle, som under hela den tid, jag vi-
stades i Paris, altid beviste mig myc-
ken ynnest; som sedan ester nagre ars
f6rlopp, igenom en Stor KONUNGS
Nad, flculle befordra min lycka och hvars
minne hos mig i et v6rdnadssult oeh
tacksamt br6st lkal bestandigt forvaras.
Den 14 December besag jag klostretSt.
Genevieve, tillika med dess Bibliothek,
Naturalie Cabinet och vackra Tragard.
Bibliotheket Sr i ofra vaningen, bygt i
kors , ined hyllor ikring alia vSggar och
under fensterne. Bokhyllorne aro for-
sedde med dorrar flatade med staltrl ,
och las. B6ckerne aro numererade. Mel-
lan hvar hylla ir en bild as nagon Mo
narch eller Philosoph. Bibliotheks ru-
met dpnas alia Man - Ons - och Fre-
dagar eftermiddagen fran kl. a til 5.
B6cker utlanas ocksa harifran utom Bi
bliotheket. Pa sidan Sr Antiquitets och
Natural Cabinet, i tvSnne rum: hSr ses
atfkillige Amphibier och Fifkar upstop-
pade, Mumia, Mineralier, Conchyliet"
och Coraller, men i synnerhet en stor
hop Antiquitets faker, alt inom las och
d6rrar as flatad staltra. Tragarden ar natt
med artiga ritningar as klipt Buxbom.
' Den
Paris 1770. , 47
Den 24 December eller Jul -afton be
såg jag Cathollka Gudstjänsten , som nu
i alla kyrkor nattetid firades med mån
ga Ceremonier ; Kyrkorne voro val il
luminerade med stora ljus i kronorne.
At icke låta någon tid fåfängt gå
förbi, utom det Hospitalet dageligen
en gång, stundom tvånne gånger be
söktes, engagerade jag mig genast vid
Anatomiska "Disfectioner hos Monsieur
Du Mas, Chirurgus uti Hotel Dieu.
Och under det jag flitigt besökte de
almånna föreläsningarne i {Saint Co
me') Chirurgiska Academien, Medicin
ska Academien QEcole de Medicine}, Bo
taniska Trägården {Jardin Roijaiy och
Physiska Auditorium {College Navale}
försummade jag ej , at äfven privatim
närmare lära Anatomien , Chirurgien och
Accoucheinenterne. Anstalterne och in-
ratningarne at lära alla dessa delar, äro
både många och förträffeliga: de låras
icke eller alla på en gång , utan efter
hand, få at både Professores, som al
ternera med fine Lectioner, kunna äga
månge Auditores och de studerande ej
öfverhopas med för mycket på en gång.
Vintermånaderne läses först Anato
mien ; sedan Chirurgiska operationerne ;
Der
48 Paris 1770, "
derefter lasas Chemien, Accouchemen-
ter och langre fram mot sommaren Bo-
taniken , Pathologien och andre Veten-
skaps deJar. Ingen ting Uses blott Theo-
retice, utan Practice tiliika. Och utom
publique Lectioner , lafa de made Pro-
sessorer och Adjuncter tiliika privatim
och stundoili afven gratis.
Vid nastan alia Professorernes publi-
que Lectioner ga afven Adjuncterne
(Prevcts~) dem tilhanda, fa at da Proses-
foren last ofver nagon visa fak* demon-
ftrerar Adjuncten den genast Practice.
SabbaIier laste i Januarii och f61-
jande manader, forsi: Anatomien och se
dan Chirurgifka operationerne publice i
St. Come. Privatim afhandlar han en
Cours i Anatomien for 36 Livres, pa
6 veckors tid, och afven Chirurgifka
operationerne : antager Penfionairer i
Invalid-huset , hvilket han foreftar.
La Faije var en vornadsvard Gub-
be : han afhandlade mycket val i St. Co-
me fdremiddagen Chirurgifka operatio
nerne, hvilka eftermiddagen itererade.s
as dess Adjunct Goursaud. Pa mala-
de tabeller visade han atskilliga (JPartiwn
morhs"), delars fjnkdomar tiliika.
Pe-
Paris 177;.49
Petit, en artig och munter man,
låser i Martio och följande månader A-
natomien och Physiologien .och .sedan
Chirurgiska Operationerne i Jardin Ro
yal , hvilka ester hvarje Lections slut
förrättades af Demonstratorn.
Du Scu, låser i St. Come eftermid
dagen samma Anatomie , som Sabba-
tier föremiddagen, då partierne först
visas i sit naturliga låge och skåras se
dan sönder, at andra delar kunna visas.
Tillika demonstreras samma partie på et
torkadt præparat och åfven på tabel
ler, dem han ågde både stora och vål
illuminerade.
Längre fram på våren låser Tenon
i St. Come Pathologien och om ögon
sjukdomarne privatim.
I Maji och följande månader låstes
på St. Come Therapien Ons-och Lör
dagar förmiddagen kl. 11 af BRasdor ,
och eftermiddagen kl. 3 af Hevin.
Uti Jardin Royal låser uti Junii och
följande månad Macquer Chemien; un
der Lection anställas altid , inom et med
galler afdelt rum, operationerne, som
efter slutad Lection visas och förklaras
af Apothekaren RoéL.
1 Del. D Uti
5°Paris ijji.
Uti Junii och f6ljande manader, la
ser Jussieu Botaniken, dels i Audito-
rio , dels ute i Tragarden (Jardin Royal)
vid orterne, som visas pa sangarne.
Under samma tid laser Louis uti St.
Come Phyfiologien f6re-och Borde-
nave eftermiddagen.
Afven pa samma stalle och tid lases
as Fabre Pathologien och as Tenon-
eftermiddagen , hvilket Iker blott tva da-
gar i veckan, namligen Tis-och Fredagar
och continueras til November manad.
Pean laser denne tiden asven i St.
Come, namligen alia Tis-och Torsdagar
Accouchementerne for Chirurgiae Stu-
diofi eftermiddagen kl. half tu och Bar-
baut samma vetenlkap f6r Jordgum-
mor kl. ii Ons-och Lordagar.
Gendrow laser endast tvanne ma
nader om Ogonsjukdomarne Qmorbi o-
cu/nrum'), hvars partier han vifar pa
præparat, pa stora illuminerade figurer
och morbi oculorum i emaille. Lectio-
nerne hallas kl. n fdrmiddagen i Majo
och Junio, Man-Tis-och Fredagar.
Pa College Navale lases vintertiden
Phyfiquen alle Man-Tors-och Lordagar,
Paris 1771.
så, at altid experimenter tillika göras ,
hvartil Instrumenterne ställas på et bord,
som står på en uphöjd plan , ikring hvil-
ken åro graduerade bänkar. Lectio-
nerne hållas kl. 11 , hvilke bivistas af
folk af alle sorter.
I Ecole de Medicine läses sex dagar
i veckan, först Anatomia Pathologica
och sedan Chemien. Vid den förra lå
ser Professorn en hals tima på latin och
då han slutat , visar Demonstratorn
Partierne och låser öfver dem på fran
syska. Vid den senare göras altid ex
perimenterae af Le Roux.
Likaså låses i Ecole de Medicine
Chirurgifka operationerne af Professor
Dionis på latin , hvilka straxt derpå
repeteras på fransyska af Demonstra
torn Franci
F6r Barn-morlkor Jäser på Ecole de
Medicine Mons. Millin uti Maji månad
efcermiddagarne en Cours Anatomique
des Accouchements, hvarvid han ny
loar fin Demonstrator Goubelly.
Emedan Professorerne ej ägde nå
gon Intimations tafla vid Academien ,
utkastades i Academien biletter at aver-
tera om de privata lectioner och annat.
B ^ Och
Paris ij-jx.
, Och som Auditores antefcna fig i publit
que lectioner, fa hallas stundom uprop.
Privatim hallas as slere ganflca man
ga Lectioner, uti hvarjehanda Medicin-
fka och Chirurgiska delar, ehurn alt la-
ses hirstades fa 6fverfl6digt publice, at
det tyckes, man icke fkulle behdfva
nagon enskildt undervisning. Ocksa en-
gagerar man fig mast privatim, ej sa
mycket f6r at lara theorien och se det
practifka, utan mera for at sjelf fa lag-
ga handen vid Chirurgiska operationer-
ne och manoevrera hos dem, som un-
dervisa i Accoucheringen. Salunda en-
gagerade jag mig straxt hos Herrarne
Du But och Du Mas, at genomga
en Cours d' Operations de Chirurgie och,
at sedan under deras upfigt dageligen
fjelf lagga handen vid operationerne j
Sfven som hos Hr. Salayres en Cours
des Accouchements for at lara vandnin-
garne och operationerne vid fostrets
elaka stalningar.
Ben-fjukor QMorli OsfiumS , med hvad
dit h6rer, lardes hos Hr. Didier, en
Ciall och fardig Chirurgus.
Hos Hr. Riel far man disfecera et
helt cadaver och njuter Tjndervisning
f6r 30 Livres. Dir
Paris 1771. 53
Du Scu deremot later betala fig for
en Cours d'Anatomie, pa '4 manaders
tid, 100 livres.
Ferrand lifer Chirurgiflsa operatio-
nerne och Guerin om 6gonfjuk4omar-
ne privatim.
Accouchementerne lafas privatim icke
as farre, an Herr Levret, fom derfo-
re tager pa 6 a 7 veckor, 2 Louis d or;
GoUBELLY , LAUVERJAT , La ScU i
Pean, fom forrattar dem hos a:ne Jord-
gumroor uti Staden. Le Rie loser Ac
couchementerne gratis, at lacka disei-
plar til fig; men later betala fig fo>
manoevreringen 1 Louis d'or; utom alle
de forut namnde och slere. I
Utan betalning lafa Didier Osteolo-
gien; Moreau om Chirurgilka Opera-
tionerne och vifar dem 4 ganger i vec-
kan, i tredje vaningen pa Hotel Dieu;
Prasterne i Charite* lafa stundom Ana-
tomien.
Utom alt detta , at vinna insigt i Bo-
taniken och Materia Medica , ar Kongs-
Tragarden {Jardin Royal) altid tilgangelig
och open. HerrRorjER.Marchand Epicier
Droguist , pa stora gatan as Faubourg St.
Germain , 6pnar sine Tragardar , ester
D 3 for
54 Paris lyju
fdrufc gjordfc anflag, alia Tis-Tors-och
Fredagar, i Maji manad for Botanici
och gdr Sfven Ons-och L6rdagar Bos-
taniflca excurfioner. F6r Jordgummor
och Apothekare-Gefaller opnas fam-
ma Tragardar pa andre tider. Han 5-
ger och visar deseutom fit Cabinet as
Droguer och Naturalier. Barbau du
BouRst haller afven Cours i Botaniken.
I Jardin des Apothicaires far man alia
der blomande vaxter for 18 Livres.
As denna vidlyftiga F6rtekning, 11-
rer min Jafare finna , at i Paris finnes
den st6rsta Medicinska Academie , och
at flere anstalter har aro gjorde til dess
llrande, an pa nagot annat stalle. Lyck-
ligt! om alt tillika fa vil och pa fadant
fitt, fom vederborde, hlr fkottes och
utfordes.
Pa intet stalle i verlden larer ock de
Studerandes antal, fom lSgga fig pa L£-
kare-konsten, vara storre an har, der
det stiger til 3000 och derutofven
Llrofalarne aro bygde oftast runde
med graduerade bankar, utan rygstod,
med et bord i fonden, der Professoren
fitter, mycket lika Upfala Anatomie Sal.
Vid ddrren Ir altid vakt, at forekoimna
bul
Paris ijji.55
baUer och oredor, samt at gisva acten
mera anseende och vardighet Ingen
far inga med vSrja eller couteau de
chasse, at ej hindra andre i trangflen,
elJer at pa annat satt missbruka denj,
Porten til Larofalen opnas fdrst, nar
klackan fiar och for at vinna et beqvam-
ligare rum pa nagon as de nedre och
narmare bankar , sta ahorarne ofta half-
va timan forut pa stallet, at vanta.
Ofta far man hora handklapningar , ba
de nar Profesforn kommer och da han
slutat lafa.
Uti Ecole de Medicine Disputeras
Tis-och Torsdagar , da Theses as et halft
ark forfvaras. Disputations rumet ar da
afdelt. Utanfore sitter en vid et bord,
fvartklidd med krage och utdelar the
ses. Inom fitta Officianterne i kladde
bankar och Catheder. Præfes och Re-
fpondens aro kladde i hvita Ikjortor och
Refpondens sitter vid sidan. Opponen-
terne aro fvartkladde med kappor och
bla kragar. Uti Ecole de Chirurgie di
sputeras likafa, da Cathedrarne kladas
med fammet och galoner. Omkring vo-
ro bankar och inidt i stolar. Alia des-
fa anstalter gifVa acten mycket anseen
de, afven fom at Professorerne lala pu-
D 4 bli-
56 Pnris 1771.
blice i ambets dragt, som ar svart med
hvit krage. Under Disputation far man
hora Fransoserne pronunciera latin myo
ket lika med fhmsyskan, sa at man i
borjan med moda sorstar dem.
Upmuntringar til flit och laraktighet
tyckas icke vara nddige pa et Istalle,,
der fa manga goda tilflllen yppa fig til
forkofran i, Vetenflcaper och Konster;
men ifven desse hafva har icke blifvit
f6rg|tne , eller ur akt latne. Til den an-
dan anstallas examina publice, och de
fnallaste dervid vinna beloningar, .som
best! uti Guld-och Silfver-Medailler ,
j&mte nagre andre formoner. En dylik
examen bevistade jag den 15 Februarii
uti St. Come, da Eleverne fragade hvar-
andra och svarade ymsom. Afven sa
pa samma stalle i Martii manad, da sex
Professores examinerade: hartil angafvo
fig de, som behagade, men ingen ut-
lanning och ingen Parisare sick hartil
anmala fig. De som admitteras til Ecole
practique, eller nimnde examen och der
vinna prison , njuta sedan den formon, at
de fa fritt dissecera oah gora Chirurgi-
slca operationer pa cadavera, utan en-
ikildt betalning.
Ho
Paris 1771. 57
Hotel-Dieu ar det storsta as Hospi-
talerne i Paris och formodeligen as alia
i veriden. Fonden til dess underhal-
lande lades vara sex millioner Livres,
iamlade fordom efterhand mist as fri-
villiga gafvor. Sjuke njuta har Ikot-
sel gratis, utan afieende pi personen
eller de sjukas forut varande antal. De
baras hit gemenligen pa langa barar och
inlkrifvas vid Receptions rumet Ih-
gangen Sr genom sjelfva Kyrkan, in-
om hvilken straxt borjar vidtaga et rum
for sjuke med en rad sangar, som lik-
vil ej altid aro uptagne. Vid andan
deraf aro ingangar til de storre rum ,
derlst sangar Annas i slere rader och
Here sjuke, i synnerhet barn, ligga, in-
da til syra, uti hvarje sing. I 6fre va-
ningen ligga de sjuke, som tarfva Chi-
mrgorum hjelp , och i 6fversta vanin-
gen de, som blifvit Accoucherade eller
forvintas til f6rlossning. De sjuke as
olika konen nppassas, antingen as Mun-
kar eller Nunnor. Maten inbares pa
bord och gifves de sjuke i fkalar. En
6fverklSdd natt-stol star vid sangen. Ru-
met uplyses as stora lampor. Da nagon
sjuk aflidit, bares den til D6dsalen (jSal'
le des marts'). De, som do fore-och ef-
termidnatten , laggas sarlkilde. Gemen-
D s Ii"
Paris 1771.
ligen dö hvart dygn emellan 10 och 10
personer, som insys i groft oblekt lårft.
De sjukas antal går til vid pass 3000,
hvaras 2000 skjötas af Medici och 1000
af Chirurgi. Den 1 Martii voro de sju
ke 3950 och den påföljande veckan, 3978.
Hospitalet Charité år snyggare och
vackrare , men mycket mindre. , Har
vid pass aoo fångar och sit egna Apo-
thek. Blott et vist antal sjuke antagas
hår , åt hvilke Du Scu , som år före
ståndare, ger sedel, at inkomma.
Invalid -huset, der gamle och lytte
Krigsmän underhållas , åger et stort
rum för sjuke och ligger vid sidan af
Staden. Dess Kyrka år stor och har
et uphöjt chor, som år ganska vackert
af inlagde Marmor-sorter och uti det en
lågre plan, dft ingen, utom Konungen,
tillätes gå ned, hvarföre hår ock hålles
vakt, liksom vid portarne, ofta nog af
lytte soldater. Bredevid Invalid- huset
år Ecole de Militaire.
Bisetre eller Hospitalet för Veneri-
ske sjukor , år utom Staden. De , som
der skola inkomma, måste åga tilstånd
dertil förut.
Bo-
Paris ijji.
Botanislca Tragarden (Jfardin Royals,
Com den snalle Thouin sa vSrdigt fore-
star, Ir stor och har tvanne langa qvarter
Inom hackar, och sangarne kantade med
Buxbom. Vid gatan ar Museum Natu-
ralium , som bestar as flere rum. 1 det
forsta forvaras tradsorter (^/igna), bark-
sorter Qcortices^), frdsorter QSemina^),
rotter (radices^), frukter (^fruBus*), med
mera, uti flafkor, inom Ikap med glas-
dorrar och franlka namn.
I det andra star Stensamlingen , som
ar praktig , inom fkap , pa graduerade
hyllor: har finnas ock petrificater och
stipade marmor-arter. I det tredje aro
upfette Foglar inom glasfkap , as tre-
ha/ida olika djuplek. Uti nedersta slca-
pets afdelning , Sro Foglars Sgg och bon.
Har fants ock nagot Coraller och Con-
chylier, samt Insecter inom fyrkantiga
glaslldor. I det fjerde hingde Amphi
bia i taket; Zebra stod har upstoppad,
hvars hud La Caille hemfort ifran
Cap; likasa funnos har Amphibia, Filkar,
Insecter och Vermes uti Spiritu Vini.
Rainet for Anatomiflca Præparater var
ej Snnu til fullo fardigt. Detta Cabinet
opnas ifran kl. 2 til 5, alia Tis-och Tors-
dagar, at publice befes. I hvart rum
star en vakt, som inflapper battre folk.
6o Paris 1771.
Nedersta delen as Tragarden , Sr
lik en vild fkog as hvarjchanda tran.
Pa vanstra fidan arb Orangerierne och
drifhusen. Utan for desse ar plats til
krukors ntflyttning om sommaren och
flere med Taxus afTkangde smlrre qvar-
ter for vaxter. Ofvaniore desfa, pa en
h6gd finnas afven et par drifhus och
Trlgardsmastarens boningsrum , faint
rum for en fr6famling. Bakom drifhu
sen och Orangeriet pa denna hqjden ,
aro fpatser-gangar och en Ikog, samt
en kulle fa h6g, at man der kan fe
ofver hela Paris. Botanici aga hit fri
tilgang, afven fom Tragarden ar 6pen
for promenader. Hackarne voro har
formerade as Id, QTaxus baccata} , Aim,
(JJlmus campestris), Ilex aquifolium, Bux-
bom, (Buxus'), Lind, QTi/ia europaa'),
Cornus mascula, Lonicera caprifolium,
Korsbarstran QPrunus cerajus) med dub-
bel bloma, Cercis Siliquastrum , Ly-
cium barbarum, Coronilla Securidaca,
Nafver {Acer campefire^, Syrener, (Sy-
ringa vulgaris} och slere. De tran , fom
voro planterade iTragsrden, voro i fvn-
nerhet (Lunn) Acer plat; noides, monspes-
fulanum och campestre; Quercus ilex och
coccifera; Cupressus fempervirens, Juni-
perus bermudiana; Taxus, Ulmus, Tilia,
Æfcu- .
Paris 1771. 61
Æ.scu\us, Cercis, Phillyræa, bade latifo-
Yva och media Pyrus cydonia , och Pla-
tanus bagge flagen.
Vatnet i Seinestr6men , som 16per
igenom Staden , ar ohalsolamt , i synner-
het for ankommande frammande. As
kritan som det haller upJ6st,ser det helt
mjoikfargadt ut och fororsakar diarrhoe.
Om mornarne kringkoras pa gator-
ne stora karror, at borthamta orenlig-
heten , som vid sopning lagges intil
vaggarne.
Husen aro merandels morke utan-
pa och som fenstren Sro satte vid inre
kanten as muren, synas hufen deraf o-
ansenlige. Utom andra och stundom tre-
dje vaningens fenster ar ofta en Jiten al-
tan med galler ikring, och fenstret opnas
mat rumet De nedre fenstren kunna
stundom lyftas up. Golfven aro ofta as
stcn och saledes kalla, hvarfore har bru-
kas hemma i ruinmen stora toflor fo-
drade med ludit lkin.
Singarne i rumen Sro mycket h6ge
och store, samt stllde fritt ut at golfvet,
forsedde med mycket sSngklader. Huf-
vudkuddarne aro runde, som cylindrar
och befvarlige for en ovan hals , at
lbfva pa. , Ga-
Paris 1771.
Gatorne 5ro qvallarne och nattetid
pa intet Mile battre, an i Paris, uply-
ste, med lina stora och pa tog'midt bP-
ver gatan hangande Lanternor , som ej
gifva nagon slcugga. Pa gatorne utfkri-
kes til salu frukt och andre varor; lika-
sa vatn , som bares as karlar fran Seine-
stromen til hushallens behof.
Skoborstare, som tilbiuda fin tjanst
at vandraren til sot, finnas hSr vid alia
torg och nastan pa alia gator i mycken-
het, emedan as den myckna korningen
och ranstenarnes lage midt pa gatan ,
har hela Sret altid ar orent. I Sverige
' Ikulle de vara trefjerdedelar as aret utan
fortjanst. Nar det regnar kommer man
knapt fram pa gatorne f6r parapluier,
som har aro ganlka oumgangelige i en
stad, der alle, likasom i Japan, ga bar-
hufvade.
Mussar brukades redan i December
manad, helt sina as tyg eller fjadrar;
med et rynkband.
Taken 5ro ofta spanlagde med skiffer.
Br6det ar almant as hvete, som af-
ven det samre folket hir nytjar och
kan saledes mera atnoja fig dermed,
1 utan sofveL
Nar
. Paris jjji. . 6$
Når kölden blef något stark, som
midc uti Januarii månad, sågos åtfkillige
båra krus med eld uti, för at varma
hånderne. Så snart töväder inföll, strö-
made vatnet på de åt strömen lutande
gator så ymnigt, at man ej kunde kom
ma fram.
Auctioner hölloS ej fållan på fjelfva
gatorne, åfven som der fants al ting,
nytt och gammalt til köps. Auctidni-
sten brukade ingen klubba, utan sedan
i, a, 3 points blifvit utropat, sade han
adjeu och penningarne betaltes straxt.
Borden dukas i Frankrike ej altid
med knifvar, utan gåsterne nödgas of
tast sjelfve vara försedde med en fål-
knif , som de kunna båra hos sig.
Policen år hår förtråffelig och vak
ter gå både natt och dag, den ena helt
tått efter den andra, at vaka för säker
heten i en få stor och folkrik stad. På
hvarje gata år meråndels en Commis-
sarius , som åger rättighet at afdöma
linårre upkomna tvister.
Det händer stundom, at folk tilfåtta
lifvet på gatan , antingen af vådelig hän
delse eller annars. Och som det år omöje-
ligit, at alle sådane kunna vara kånde, så
ut
Paris 1771.
utsättas de vid et vist hus i en kamare
ined galler före, få at de anhörige, som
sakna någon , kunna der efterse dem , in
om vissa dagar och innan de begrafvas.
Tjänstaktigheten går hår få långt, at
den, som nattetid nödgas vara ute, ofta
finner karlar på gatorne med lyktor, som
mot en ringa drikspenning lysa sig hem.
Palais des Marchands, år et ganska
vackert hus, der allehanda granlåt för
säljes. Nyårsafton år detta på det präk
tigaste fått illumineradt och all granlåt
då framsatt för at visas.
Luxembourg år et vackert Palais
med Borggård och stor Trägård, i hvil-
ken åfven som i Thuilleries man får
fritt fpatsera, men ingen, som icke bår
värja, flipper in. Cabinettet för Ta-
bleauer och Skilderier öpnaS hårstådes
alla Ons-och Lördagar, från kl. 10 til r.
Historien af Maria de Medicis fes på
ena sidan och i rumen på andra sidan
fes större och mindre taflor i myckenhet.
Åtlkillige Kloster voro rått store,
hade sin Borggård inom fig och stun
dom täcka Trägårdar, i hvilka man fritt
fick fpatsera.
Vaux-
Paris 1771. 65
Vaux-hajl, belagen utan fdr Champs
Elisees, ar upbygd och underhalles as nl-
gre Entrepreneurer , mycket ppagtig.
Hir hllles vissa dagar en Orchester och
den font behagar, har frihet at dansa. Mot
aftonen anstalles fyrverkeri. At slippa
in har, made man aga billet, soni beta
ke med 30 franfka stysver.
Efter Jul-tiden utsattes ofver alt
Frilsarens bild och Junglru Mariæ bild
med barnet i sma skap pa gatorne och
vid husen, med ljus och kronor ikring.
Under Fastelags-tiden , da intet kdtt
sick atas, tilstangdes alle flagtare bodar
i Staden. Spisningen blef da dyrare, i
anseende dertil, at mjolk och agg blefvo
ganfka dyra och k6tt endast saldes i
slagtarehufet, som tilhorer Hotel Dieu,
hvilket den tiden g6r fig deraf mycken
vinning. De dagar, da Carnavalen va-
rar, roa de fig med tufende uptag. En
utsirad oxe, med fdrgylta horn och en
gasse pa ryggen, fordes ikring alia ga
tor. Mange masquerade fig och foro
ikring til hast, pa Vagnar eller Chaiser,
sa utspokade och i sadan myckenhet,
at en frammande snart kunnat inbilla
fig, at halsva Stadens menighet mistat
sorstandet
1 Del. E Ut-
66 Paris 1771.
Utom de n6jen, som Paris i ymni-»
gaste matto Ikaffar fine invanare, och
som lacka fa mange framlingar til den-1
ne lysande staden, hade de hSr viftanT
de Svenflcar afven den obelkrifveliga
gladjen, at harstades fa i underdanighet
upvakta Sveriges Rikes Dyraste Kron-
Prins , var nu varande Allernadigste
och MUdaste KONUNG, tillika med
Hans Kongl. Hoghet, Hertig FRE-
DRICH ADOLPH, uti onfkeligaste val-
mago, da Ifven jag, tillika med flere
andre hade den lyckan, at blifva for
Deras Kongl. Hogheter, præsenterad.
Men denna gladjen blef icke langva-
rig, utan afbr6ts alt f6r fnart och ofor-
modeligen genom den hogstbedrofveli-
ge och forgfullaste tidning, som ankom
den r Martii om aftonen , om Hans
KongL Maj:ts , Svea Rikes Konungs
ADOLPH FREDRICHS, til alles kln-
baraste sorg och faknad, dddeliga bort-
gang och som annu mera dkades ige-
nom Hans Kongl. H6ghets Hertig
FREDRICH ADOLPHS derpa f61jan-
de fjukdom.
Den 26 Martii Sgde vi den lyckan,
at fe Hans Kongl. Maj:t i 6nfkelig h6g
vilmaga llmna Paris och as alias vara
hjer-
1 * '
Paris 1 77 1. 67
hjertans onflcningar atfoljd begifva fig
pa resan , til sit Rikes folk ■, hvilket i fin
ibrg nu med opne armar och brost
vantade ester sin Konung , som < skulle
ersatta deras forlust och blifva derasFar.
Den 19 Marti/ gjordes en promenad
til Bois de Bologne* som bestar mast
as Ekar och der folket roade sig med
dans och annat
Vid Calvair, en stor.kulle vid Sei-
nestromen f6restailes Christt Pinos Hi-
storia as 7 acter, vid upgaendet as den-
na hogd , uti 7 rum , altid a i bred.
6fverst pa denna h6gden sta trenne
kors och Christi graf, tillika med en
Kyrka. Nu i PSikhelgen præfenterades
korslet at kysfas at menigheten, som
bopetals trangde fig fram til Altaret
och Prasten , hvilkert framrakte det.
Tvanne Munkar emottogo emedlertid pa
talrickar ahnofor eller offer.
Den 30 Martii var jag as tvanne mi
ne vinner Veber och Volstein ut-
buden til Ecole Royale Veterinaire, vid
Cbaranton. Har voro da vid pass 100
Elever, fom bodde i kamrar uti ofra
vuniiigen , stundom a a 3 tilfammans. Uti
nedra vaningen ar Theatrum Anatomi-
E a cum,
68 Pans 1771..
cum, som år stor, på ena sidan, och på
den andra år et långt rum, med tre
rader småningom uphöjde bånkar, til
de almånne förhören. I dag var en dy
lik, examen, (Cotrcours} som plågar hål
las 435 gånger om året. Præses och
någre deputerade såto vid et långt bord
och på et annat mindre bord lades A-
natomilke præparaterne. Præses och
Aslessores hade alle papper för fig, at
lkrifva på. Myologien af en håst fÖre-
hades nu , som Eleverne demonstrera
de , två och två ymfom , af hvilke den
ene -frågade och den andre svarade. Så
som två befunnos de snällaste, lottades
dem emellan om priset. Under examen
nämndes altid deras namn. I öfra vå- •
ningen var Cabinettet, der prågtige Prae-
parater af åtfkillige flags djur bevara
des inom glaslådor och glasskåp. Uti
et stort hus bredevid bodde Directeu-
rerne för denna stålta Schola. Vid sidan
af gården var en Smidja, för Elever-
nes undervisning , med tvånne spisar och
tvånne hårdar i livar spis.
Hospitalet för sjuke kreatur var af-
delt i flere ruin, i tvånne långa rader.
En liten Botanisk Trägård, til Cul-
tur
Paris 1771. 69
tur for Boskaps Medicamenter var hSr
ocksa inrattad med et litet Orangerie.
Apotheket var har afven vackert.
De fora voro har i pension, betake ao
Livres i manaden.
ibland flere slag as far , fom jag har
fig, var afven et Turkilkt, hvars vSn-
stra lar var amputeradt, och faret gick
med traben.
Den 1 April. Malade och ritade Palk-
agg slides nu 6fveralt pa gatorne och
sedan sastan hunnit slutas, infordes Duf-
vor, och kott uphangdes til falu.
Den 25 April. I dag upviste La Fai-
je fdr Chirurgifka Academien en Piga,
36 ar gammal , fom vid 7:de aret fatt
kopporne , och derefter genom abfcesfe
eller gangræn styckevis f6rlorat tungan.
Tvanne ar derefter hade hon ej kunnat
tala , men sedan ester hand fmaningom
vint fig dervid. Nu fyntes intet tekn
til tunga , utan endast Mandlarne (Glan-
<fa/<e) litet utstaeiide: hon talade dock
ganfea redigt och fj6ng tydeliga ord.
Hon bet under detta ihop tanderne
©ch applicerade den nedre lappen emot
den ofre.
E 3 Den
70 Paris 1771,
Den 27, Torkan var nu stark och
Boulevaden fugtades med vatn, at den
ej skulle damma, Vatnet kördes i kår-
ror med rör baktil, som gick til et an-,
nat på tvåran satt rör , försedt med män
ga hål , hvarigenom vatnet fint utrann.
Den % Maji, I dag undfick Franska
Guardiet, som har blått Livrie med hvi-.
ta galoner och Schveitser Guardiet , sorn
har rödt Livrie, sedan de med mycken
musik uptågat til Notre Dame Kyrka,
sin vålsignelse for detta året. Vid det
ta tilfålle, gick jag up på tornet, hvar-.
ifrån man åger den vackraste utligt-
Den 14 Maji skedde Prinsens, Com-,
te de Provences förmålning med Prin
cessan af Sardinien. Hela Paris var il-»
lumineradt med ljus och lampor , son>
ståldes utom fenstren, och mat samt vin.
utdelades på torgen,
Den a$ Maji besågs {Jardin des Apo,m
tbicaires^ Apothekare^Trågården , sorn.
år liten , men åger åtskillige artigé
våxter och nedom sig en skogs -pro
menad. Man betalar 12 Livrés för fri
tilgång hit och vid pass 6 Livrés i dricks
penningar: man får då af Trågårdsmår:
Paris ljji. 71
ftaren en Cataloge, hvarefter man b6r
upsoka de onumererade orterne.
Den 30 Maji. I dag firades fete Dieu,
da Munkarne fran alia Kyrkor gingo i-
kring sine forsamlingar med Bon Dieu,
innesluten inom glas med en sol om-
kring, under en himmel och med mu-
sik, trumor, rdkelse-kar och blomster-
korgar. Alle husen utanpa , sa langt
nedre vaningen rakte, voro kladde med
tapeter as manga slag, som gjorde dem
sa bkanbare , at en framling ej utan sva-
righet rakade hem igen. Pa gatorne
ftroddes blomster och har och der vo
ro' altaren upbygde, uppa hvilke PrS-
sterne upstego , f6r at vSIsigna gatan
och husen. Under procession samlades
penningar, til at dermed utl6sa fangar
ifran Petit chatelet. Man far hSrvid fe
ganfka manga Iqjeligheter och orimlig-
heter. F6raldrarne kastade ofta fine
barn pa jorden, at procession flculle ga
6fver dem, dock utan at fkada dem.
Eftermiddagen befagos Gobelins
eller de fupcrbe vafde Tapiferierne, som
har forsardigas , och som publice visas
altid pa denna dagen. Hela gardens
vaggar voro dermed behangde, afven
som rummen. Har sagos atskilliga hi-
fi 4 sto
7*Paris 1771. «
ftorier utur Bibelen, Ovidius och an
dre. Figurerne voro ganlka listige.
Den 12 Juriii , gjorde jag vifit hos
den namnkunnige Emailleuren Roux,
som i email förfärdigar ögon, som ut
märka alla ögonens sjukdomar och gör
email-ögon så like, at man ej kan skil
ja dem från de naturlige. De åtskillige
fårgorne i et öga gör han af åtskilligt
färgade email-stånger , som han låter
komma ifrån Venedig och sedan blan
dar med åtskillige metaller. Hans an
stalter dertil, som ej hvar och en just
får den lyckan at se, åro följande: på
bordet år slagen en mässings-plåt, hvar-
på står en låda med olja uti och en
myGket stor veke. Under bordet år en
pust, som han sjelf trampar, hvars än
da går up genom bordet: i ändan der
as fästes et glasrör, som krökes emot
elden af lampan , med hvilken han drif-
ver emaillen til smältning. På ändan af
et pipskaft börjar han först ögongloben ,
som i ringar mer och mer i vidden ut
åt ökas och sedan hopdrages, tils blott
et hål år öpet för cornea , som der for
meras af blå tilfatt email. Andan up-
vårmes sedan och cornea upblåscs först
och sedan den öfriga globen. Med en
Paris 1771.73
fting as bla. och hvit virad email, sat-
tas fedan tippar inom corneæ kant, in-
om den raden en rand hvita tippar och
inom dem ater hvita och bla tippar, •
Com derpa as varman hopdrifvas. Se
dan pafattes svart email , at formera pu-
pillen och derutom en storre kn6l as
fint och klart chrystalglas, for at g6ra
cornea transparens. Alt detta drifVes
sedan as elden til naturlig form , altid
med blasande inifran. At sluteligen los-
& pipskaftet, sastes licit 16st chrystal-
stangen vid ena fidan as cornea och
piplkastet borttages famt globen baktil
i'ormeras. Ester cirkel-matning forme-
ras'under blasningen corneæ storlek och
g/obens as en rund cirkel. As Bulbus
borttages baktil fa mycket, at alt val
pasfar och kanten jamnas i elden. In-
nan piplkastet tages bort, biases globen
up at tvanne fidor, at forma bagge 6-
gonnasten. Nar alt falunda ar fardigt,
fastes en chrystalstang helt lost vid ogats
kant och den ftangen, fom forut var
'astad vid cornea, borttages, puncten
terefter igenblafes och 6gat lagges i en
lUia, fyld med eld och askm6rja, at der
laiglamt kakia. Han arbetar med glas-
ogan i morkt rum med tilflutna luckor.
Fnmfor elden har han en plat, hvars con-
K 5 ve-
4
74 Paris 1771.
vexa sida år vand emot elden ; den sam«
ma år lastad på et skaft.
Hvarje månad utdelar han gratis
ögon åt de fattige , som behöfva sådane,
Åt mindre förmögne lämnar han båt
tre köp och låter af rike vål betala sig T
ånda från 1 til 25 Louis d'or, Chirurgi
få köpa af honom til 6 Livrés stycket.
Når någon varit få olycklig, at förlora
någotdera af sine ögon , och vil betjäna
sig af hans email-ögon, kan man gå til
honom , för at efter det friska ögat be
ställa det andra, Per posto kan man
likaledes sända ritning eller en noga
beskrifning och derefter få ögon förfär
digade, då han altid vid sådane tilfållen
i et papper aflågger profver af de sor
ter emailler han nytjat, för at deras gö
ra nytta en annan gång. Efter som Iris
år olika färgad, måste fårgen ändras,
åfven som radii , puncter och skyar samt
vafa. Ögonen göras olika store efter
olika ålder och stundom gör han dem
med anguli eller hamuli, Et sådant öga
kan brukas 3 månader, ja ånda til et
hälft år, då det bör ombytas för dm
nötning derpå skedt. För et öga, sim
præsenterar någon (^morbus") ögonsjik-
dom, tager han 1 Louis d'or eller must
1%
Paris 1771. 75
ia Livrés. Antal - af sådane steg til
någre och femtio.
Den 1 .Julii. Emot aftonen för-,
des en karl in estigie ikring någre ga
tor i Staden, som sedan halshögs och
brändes. Det berättades dervid, at en
man för flere år tilbaka i fylleri med
fit fvård vid vågen midt för et kloster
slagit och stuckit Jungfru Marias bild,
och at han undergåt det straff, som än
nu in effigie itererades tiL åminnelse af
dess vederstyggeliga. gärning.
Herr Geoffroij , som jag ibland an
dre besökte , emottog mig med yttersta
höslighet , och visade mig sin samling af
Insecter. Han hade dem upsatte i en
kammare långs up åt våggarne, uti
små glaslådor,
Med Båtarne , som fara ut åt Seine,
företog jag mig en resa til Versailles
och sedan derifrån til Trianon , för at
bese den der varande Kongl. Botaniska
Trägården , som år den prydeligaste af
alle dem , jag sed t , och at tillika bese
Herrar Richards samlingar af örter,
dem den yngre Herr Richard hade
samladt under sin resa på Majorca och
Minorca.
Den
j6 Rouen 1771.
Den 18 jfu/ii as fte jag ifran Paris
til Rouen , at vidare fortsatta resan sj6-
ledes til Amsterdam, och at sedan vi
dare foretaga en langre refu til Ostin-
dien, enligt den offert, som Herr Pro-
fesforen Burmannus , under mit vista-
de i Paris, gjordt mig, och som jag ej
titan noje einottagit.
Under resan til Rouen, som anstSl- ,
des dels med batar utat Seinestr6men ,
dels- landvagen, besags Marly stora
och konstiga upfordrings Machine , hvil-
ken drifver vatnet flere franslce mil
langt up til Versailles, och up for an-
senliga hogder.
Ester sortsatt resa natt och dag fram-
kom jag til Rouen den 19.
Den stora bron som h§r gar 6C-
ver Seinestromen , hvars bred har Sr
ansenlig , ar bygd pa stora batar och kan
sondertagas i flere delar.
Utom Rouen besag jag Cattunstryc-
keriet; pa ena sidan tryckes med sma
fyrkantige formar, hvaraf flere nytja-
des ester hvarandra, ester fargornes o-
likhet. Formen doppades forst ned i
et sigt , flytande i nagot fargadt liqui-
dum och bestr6ks sedan as en gasse med
bor-
Royen 1771. 77
borsta , doppad i den farg , som ikulle
nytjas./ Derefter passas formen pa fit
stille a duken med stalpiggar, lagges ned
med ena handen och slas pa med en
klubba as andra handen. Ester aftryck-
ning sago fargorne helt matte och oan-
senlige ut, men fa sin h6gd, da Cattu-
net kokas efterat i en farsleildt tilred lut.
Berget vid Rouen sags aga nastan
ordenteliga baddar Qflrata) as Kalk och
Flinta : hvar bldd var vid pass as en
hands bred eller nagot bredare. Desle
floar rlckte til midten, da kalk vidta-
ger. Flintan ar oftast svart, stundom
hvit, gra, gul eller blaaktig, samt har
manga bade halor och uph6jningar. An-
/kont kalken Sr salunda spickad med
slinta, hugges dock stenar deraf til byg-
nad. Vid Paris fag jag kalken mera
blandad med petrificater. Bergen vid
Bouille sagos afven halla flinta , och
vid Quilleboeuf as kalkgrus med fma
flintstycken. •
Augufii den 9 , afreste jag fran Rouen
med et Hollandslct fartyg. Vi seglade
smaningom floden utf6re, kastade ofta
vart ankare och foljde stundom str6men
at, da vatnet utf6U. Ebben blifver, ju
nirmare man kommer ned mot hafvet
alt
78 Franksike 1771.
alt mer och mer lang , sa at under deti
samma landet ganfka mycket blottas och
Skeppen ligga da aldeles utan vatn i
den mjuka ler-moddern.
Alle Helgedagar dansade och roade"
fig solket i byarne, nte pa sjelfva mar-
ken. Pigbrhe brukade en fynnerlig klad->
bonad med snorlif, bahdrosor baktil ocli
Vid sldorhe as kjortlarne , guld ocli filf*
ver-spetsar om hufvudet, samt et a ymle
sidor nedhangaiide kladej
Bergen syntes besta , utohi Kalk och
Flinta , as ljusare och mdrkare kalkfloar,
til en turns tjocklek (mlgtighet), hvil-
ke blifvit lagde as Ebb och Flod. Det-
ta marktes tydeligen 1 de uphojningar,
som annu sta under vatn och as Ebben
blottas: fargen i desse baddar, harrorer
deraf, at leran under ar mork, men se-
dimentet, som vatnet fatter derofver ar
ljufere eller gulgratt. Saledes kan hlan
has tydeligen fe, huru sloarne i bergen
formeras , namligen under ebben , som
gar langlamt, deponeras vatnets sedi
ment, hvaraf uddar formeras den ena
trapvis ofver den atidra; innan floden
sedan kommer, som lker hastigt, hard-
nar det nedfalde feditrientet hvarje gang
nagot til. Backarne ifran Paris til hal
vet
Frankrike 1771. 79
Vet voro mast as samma h6gd, unge-,
iarligen som Slotsbacken vid Upfala :
uti dem synas inlopande vikar, fora
stundom aro laijgflutande och. stundom
lielt brante. Brante bJifva de ofta der-
af, at stycken rasa ned, hvilket tydeli-
gen lags under Ebbeil as de sma bankar,
som formerades for framtiden. Sdmlig-
stades ligga ned for desse bergeii storre
elier mindre flata landstycken , som vat-
net smaningom forr paokat och nii al-
deles lamnat och as h\nlke en del voro
annu bare, men en del, ehuru mjtike,
redan bevaxte med gras och salunda re
dan tildanade oar. Narmare Havre de
Grace forrherade Ebb och Flod Vid des-
fe oar, vikar, som liknade sma hamnar
och til alia delar dem, som funnos i
stort narmare vid de storre bergen. Det-
ta alt bevisar tydeligen bade bergens
formerande och vatnets aftagande tilli-
ka. Narmare emot hafvet tycktes flin-
tan vara bade i mindre myckenhet och
mindre mogen , an langre up at landet;
den var vid hasskanterne blekaktig, med
tjockare gra fkorpa, och tyktes ej vara
fa hard. Flintan coaguleras sakert i
och as kalken, ehuru olika desse amnen
Sro sedan hvar for fig. I br6d , som as
forhindrad gasning och k61d far stal-
rand ,
8o Frankrike 1771.
rand, skulle man knapt tro, at randen
voro formerad af samma materia, ehu
ru det endast undergåt bakning.
Hela floden utföre följer en Lots
fartyget åt, och beförjer om dess läg
gande för ankar, få långe Ebben varar.
Fartygen låggas då ofta nåra land och
in uti vikarne , långs efter dem i den
mjuka möljan , der fartyget hvilar på
en fida. Vår Lots var vid et sådant
tilfålle få oförsigtig, at han införde far
tyget i en vik och stålde det på tvåran,
få at når vatnet utfallit, det kom at
hvila på för-och bakstamen; och eme
dan det under midtén hade intet stöd ,
bröts det tvårt af, och måste sedan fö
ras til Havre de Grace, för at repare
ras. Detta Skepsbrott på fasta landet
nödgade mig, at transportera mine sa
ker på et annat fartyg, och at dermed
forsåtta min resa til Amsterdam.
Honfleur vid hafsmynningen år en
liten Stad med Iköna hamnar , dit vi
anlände den 22 Augusti. Ebben lämnade
hår ganska mycket af flodens strand och
botn nakot. Under detta fiskades [Can
cer Squilla) råkor med et nåt, upsatt
mellan tvånne käppar, som de slcöto
fram för sig.
Amsterdam 1771.*. gi
As blast fa Matroserne svaga och rd-
da ogon, as Skeppens valfning kroku-
ga ben och utstaende bakdel, faint as
arbete och reps handterande harda kny-
Isr i handerne.
Den 30 Augusti ankom jag til Amster
dam, hjerteligen valkommen hos mine
Gynnare, Profesforerne Surmannus.
Uti September ttianad holts den
vanliga arliga marknad , fom star tre
veckor, da bodar upslas pat alia torg
och pa mange flere ltlllen.
Under det jag rustade mig til min
forestaende langa refa , befokte jag .na-
ftan dageligen Hortus Medicus ibrmid-
dagarne och tiJbragte eftermiddagarne
uti Professor Burmans hus, bland defs
famlingar och i defs Bibliothek. Uti
Hortus Medicus examinerade jag , ester
Professor Burmans begaran , alia de
orter, fom stodo ute pa qvarteren, for
at efterse, huruvida de dem asatte namn
voro rigtige. 6rterne voro rangerade
ester van Roijens systeme och vid
Twarje ort stod en malad trlpale med
numer pa. - ■ ,
Likaledes befag jag Malare- Acade-
inien, AnatomierSalen och defs prsepa-*
i Del. F . ra-
8a Amsterdam 1770.
rater , de utlandlke djuren hos Blau-
ve Jean med slere markvardigheter ,
faint befokte om mornarne bittida slitigt
Hofpitalerne. Blauve Jean kallas et
Borgarehus, der vin i minut forfaljes
och der slere Djur, fa val fyrfotade,
som as fogla-fkaran , stundom ganflta sal-
synte, ifriin bagge Indierne och Africa,
hallas i burar, for at visas. Desfe Dju
ren hitlacka en myckenhet folk och der-
igenom befordra vin-astatningeri, ty a-
fkadarene nodgas altid kopa en eller sle
re bouteiller dyrt vin , men fa befe dju
ren fdr intet.
Jag hade ock tilfalle, gSra bekant-
fkap med Herr Kleinhoff, fom vistats
tre ar i Vestindien och 21 ar pa Bata-
via. Han bodde nu tvanne dagsrefor
fran Amsterdam , lefde as line rantor
och meddelade mig atlkiilige uplysnin-
gar angaende Indien.
Herr Schelling, fom lange varit
i America forut och Ikulle nu aterrefa
dit , fafom Inlpector 6fver Hofpitalerne,
sick jag afven lara kanna. Han berSt-
tade ibland annat, at den fjukdom, fom
grasferar ibland Americanerne, vid namn
Jassi, vore okand i Europa; morbus var
dolorificns , chronislc och med utflag :
vid
Amsterdam 1770. 83
vid den kändes stickningar i huden lik
som af nålar; den curerades med mer-
curio. Spetålskan QLepra) sade han va
ra mycket gängse i America: den be-
gynnes som en liten flack, som sedan
breder sig ut, ofta öfver hela huden:
denne slåck år utan all känsla, och kän
nes det ej, då man sticker den med en
glödande nål, och med tiden falla fin
grar och lemar under arbete bort, utan
någon känning. Genom god diet kan
sjukdomen långe döljas och då den flår
ut öfver alt, går den gjårna bort. Su-
dorifica tjäna hår, men Mercurius skadar.
Sovember den 4, introducerades hår
i Athenæo (Academien) en Juris Pro
fessor, som orerade de Jurisprudentia
civili circa promovendam mercaturam.
Alle Profesforerne voro klådde i svart
drågt med kappor , hvita prästkragar
och stora låckperuker , hvaraf tvånne
ansenliga lackar hängde framtil och en
på hvardera axelen.
Sedan förledit år, då jag några vec
kor vistades i Amsterdam och tilbragte
många nöjsamma stunder i Herr Pro
fessor Burmans Bibliothek och Natu-
ralie-Cabinet , hade nyfsnåmde Herre,
under mit vistande i Paris, för någre
Fa- Her
84 Amsterdam 1770.
Herrar i Amsterdam med beröm omta
lat mine, insigter i Natural-Historien och
tillika förestålt dem den nytta , jag skul-
le kunna göra dem , såsom älskare af
utländske rare Trån och Buskar , så framt
jag på deras bekostnad kunde få tilfål-
le , at resa til någon af de norra Asiens
delar, i synnerhet til Japan, hvarisrån
man i Europa hade inga växter, ehuru
det vore troligt , at de samma skulle
kunna fritt växa ute, lika som de, hvil
ka i senare tider tii ansenlig mängd blif-
vit hitförda ifrån Norra America.
Desse Herrar , som hade ingen kost
nad ospard för sine Frukt-och Lust-Trä
gårdar, låto fig härigenom upmuntras
och beflöto, at understödja mig på en
resa til Japan med nödige medel och
recommendationer. Och som ingen Na
tion, utom Holländare, tillätes inkom
ma i Japan, få var det nödigt, at jag
både måste väl förstå Holländska språket
och kunna tala det; til detta ändamåls
vinnande begärte jag få vistas förut et
par år på Goda -Hoppets Udde, och at
vara engagerad i Holländska Compag-
niets tjänst.
Holländska Compagniet utrustar sine
månge Skepp til Ostindien årligen på
tren
Amsterdam ifji. g$
trenne sårskildte tider. Pen största flot
tan år färdig i September månad och
kallas Kermes flottan {Kermis Scbeepen*);
den andra, som år mindre talrik, år sår
ig innan Jultiden och kallas Jul-flottan,
(Kers Scbeepett^; den tredje kallad Påsk
flottan (^Pnscb Scbeepen') tilredes til På-
ften och år minst.
Emedan nu den största flottan re
dan var färdig samt i Texel endast vän
tade på en gynnande vind , och den an
dra flottan åsven var försedd med alle
sine Officerare; så beflöts, atr jag skul
le engageras såsom. Extra Ghirurgus pä
et af de Skeppen som nu destinerades
til Goda Hoppets Udde , och sålunda
kunna göra denna resan med mera le
dighet, utan förbindelse, at göra någon
tjänst vidare, ån jag sjelf skulle vela.
Härigenom vann jag sedan den betyde
liga och ovärderliga förmon, at jag, vid
ankomsten til Cap , fick hela trenne åren
der qvarblifva , Utan at nödgas åtfölja
Skeppet til de orter, dit det sedan kom
at försåndas.
Jag blef altfå antagen på Skeppet
Schoonzigt och hade det nöjet, at fe
det ikmma föras , af en Svensk Capitai-
F 3 * ne,
Amsterdam 1771.
ne , ifraa Smaland , fodd bredevid Cal-
mar, vid namn Rondecrantz.
Deli lilla tiden jag Snnu var qvar i,
Amsterdam, anvande jag til at, fa myc-.
ket m6jeligit var , inhamta underrattej-
ser och kunfkap 0111 det harvarande
magtiga Ostindifka Compagniet, afven
fbm om husHalningen pa Skeppen och
sedan- om inrltningarne pa de i ,6stra
Indien varande Handels-Contoirer.
Den 6 December monstrades befltnin-
gen , som fkulle ga om bord och alle af-
lade da uti Ostindifka Compagniets hus
sin ed. Sedan fordes deras faker om
bord. Alle kistor, fom emot betalning
undfSs nya, blifva uti Ostindifka hufet
brande med Compagniets mSrke ,och se
dan med deft egne fartyg forde om
bord. En Soldat far blott en liten ki-
sta, vid pass en aln i fyrkant, at barga
sin fattigdom uti. En Matros, fom be-
hofver mera klader til ymsning, far en
dubbelt storre och Officerare fa en eller
flere stora kistor, utom korgar och flafk-
kallare , samt olfat, bade til Handels-
varors inpackande och til proviant, e-
huru de merandels utom desfe veta ut-
vagar, at fora proviant och farfkilte
klidkistor om bord. Pa hvart och et
Skepp
Amsterdam ijji. 87
%
Skepp . antagas <5fver ethundrade Ma-
troser och tva til trehundrade Soldater.
En eller tva dagar forr, an befatningen
ikal ga om bord , trumlas pa alJa *gator
och derigenom gifves tilkanna tiden , da
folket vid fartygen Ikal infinna fig, for at
foras til Skeppet. Bor nagon Officerare
da pa gatan, Iker honom den Iran, at
de lange och med mycket allarm trumla
utan for hans dorr, hvilken heder altid
kostar honom nagre platar, och fainlar
omkring hans boning allehanda tillo-
pande folk.
Den 10 December, hade jag den he-
dern , at pa Ostindilka Compagniets Jagt
med Herr Directeuren Beaumont, fa
g6ra f61je til Te,xel, der Skeppen nu
til slere stallen as 6stra Indien lago fegel-
fardige och vantade endast pa monsh'ing
och god vind. Jag var rikeligen forfedd
med recommendations-brefver til Gou-
verneuren Ryk Tulbagh pa Goda
Hopps Udden, utaf Rheede van Ouds-
horn, hvilken emot Pafktiden slculle af-
refa til Cap, fasom Vice Gouverneur,
och utaf Borgmastaren Temmink; lika-,
ledes asProfessor Burmannus och defs
Svarmoder til Politie-Radet Berg och
Justitiæ Secreteraren Nethling.
F 4 Den
1
88 , Texel 1771.
Den if, ankommo vi forst til Texel.
Den 14, agde jag det nojet, at btvi-
sta monstringen pa Ostindilka Skeppet
Nieuw-Roon. Sa mart Officerarne vo-
ro upropade, undfingo de fine Instrustio-
ner, rum eller hyttor anvistes dem och
Skepps-Rad forordnades. Sedan mon-
ftrades Matroser och Soldater, hvilkas
Ikicklighet nu anyo efeerfragades , oak-
tad t de fore sin antagning i Amsterdam
blifvit examinerade. Befunnos de nu
mindre dugelige , som ofta d6mdes as
blotta utfeendet och en ganfka elak
Skeppares utsago, minikades, emot for-
ut gjordt betingande , rSttvila och billig-
het, deras manads gage pa en eller sle-
re gyllen. Sedan Directeuren tagit af-
iked, kief alt folket up i tacklen, hattar
och myssor aftogos och viftades och
frogdeskri uti trenne omgangar h6rdes.
Derpa tackades med fkri fran Jagten ,
Canorne lossades pa Skeppet och be-
svarades ifran Jagten.
Om aftonen, famma dag, hande den
olyckan pa Skeppet, med hvilket jag
ikulle afTegla, at en Soldat i sharan as
et tog vid vindfpelet afflet vSnstra fo-"
ten, fa at tibia i articulation var Ikild
ifran, fibula siiedt fracturerad och endast
ten
Texel ijjt.?9
tendo achillis ihophallande. Denna be-
droiveliga omstandighet betog mig det
nojet, at til dels alle Skeppen blifvit
monflrade fa tilbringa min tid pa Jagten
hos Directeuren Beaumont, som var en
ganfka alskansvard och forstandig Herre,
och gjorde, at jag morgonen derpa,
matte begifVa mig om bord pa Schoon-
zigt Patienten var da forbunden , utan
at arteren knnnat finnas och underbin-
das , Tivarfore tourniquetten maste lig-
ga pa. Under det anstalt gjordes til
benets amputation , ankom befalning,
at den fjuke Ikulle fdras til Hospitalet
i Amsterdam.
Vi vSntade innu fjorton dagar pa
en tjanlig vind, innan vi kunde assegla,
under hvilken tid jag hade tilfalle, at
gora mig bekant med hushalningen pa
Skeppet, fa val med de frilke, foin med
de fjuke. Hvar och en utvaljer fig en
kamerat , til hvilken man under resan -
idrmast kan anfortro fig. Matlagen in-
rktas fa , at fju man fpifa vid hvart
bord , vid hvilket en Backmester kallad,
haller ordning. Til Matrofer fa val fom
Soldater utdelas fvarfvade tralkalar, fonv
pa fj6n ej iro fa bracklige, fom stenkaril.
F $ Som
tjo Texel 1771. 1
Som folket endast för en vecka se
dan kommit om bord , trodde jag mig
nu vid min ankomst , ej finna någre sju
ke; men sant med bestörtning, at flere
redan sjuknat och hörde, at antalet af
de sjuke och döde på de Skeppen , som
legat i Texel sedan September månad,
var ganska stort, ja så , at då vi med god
vind sedermera utseglade, flere Skepp,
Grcenendal, Huyster-Mey , Krortebourg
och Hoenkoop , af brist på friskt folk
måste vånta på förstärkning, oaktadt de
blifvit bemannade med mer ån trehun
drade man.
Orsakerne til en sådan farsot, dem
jag sökte noga utforska, sant jag vara
flere. Luften var denne tiden ganska
tjock, fugtig och tökn oftast så tjock,
at ingen vågade fig fara ifrån det ena
Skeppet til det andra, utan at taga com
pass med sig, för at kunna hitta tilba-
ka , emedan inge uphångde lyktor för
mådde med sit ljus genomtrånga dim-
ban. Innan Skeppen kommit under se
gel, år icke eller någon synnerlig ord
ning hvarken i hushålningen eller med
sjelfva folket. Men hvad ganska myc
ket, om icke helt och hållit, bidrager
til sjukdomarnes ökande, år ytan tvif
Texel 1771. 91
vel den f6rskamda mSngd as Soldater,
som de sa kallade ( Zeelverkoopers )
Sjaikopare lamna om bord , hvars krop-
par iro til en del utsvalte , til en del
upfylde med skorbjug och skamde v5t-
fltor. Desse, ovane vid lefnad om bord
och en ganska ftigtig och kail sj61uft,
hifta snart for rotfebrar och smitta se
dan den ofriga besatningen. Detta sker sa
mycket snarare, om de tillika iro ilia for-
iedde med klader eller annars modfalte.
Och som desse SjSlkopare, de last-
virdafte lemmar i et samhalle, ej sallan
gora ankommande resande oskyldigt o-
lyckelige, da de narra dem in i sit hus
och sedan bortsalja dem til Indierne,
har jag trodt mig nSgot bora 'nSmna ora
dem, til nagon varning for dem, som
Srna resa til Holland. Desle mannisko-
rofvare iro Borgare, och kallas kost-
houders, som aga rattighet, at spisa och
logera frSmlingar emot betalning, och
under denna tackmantel skyla och for-
6fva de omanskeligalte brott , utan at de
altid komma til 6sverhetens kunskap
eller kunna blifva strassade. De aga icke
aflenast betjanter, som pa gatorne spio-
nera up frSmlingar, utan ock hasva 6f-
vereaskommelser med Akare (Kruyers),
9« Texel 1771.
som ifran Fartygen fora framandes sa
ker til herbergen, at bringa til fig an-
kommande frSmlingar , for at der loge-
ra , hvilke sa snart de ankommit, raer-
andels blifva inneflutne nied en mSngd
andre, uti et enda rum til hundrade och
derutofver, spisaS dageligen med knapp
och elandig soda , angifVas for Soldater
til Compagniernes tjlnst och andteligen
foras om bord, da Skeppen ligga fegel-
fSrdige; hvaremot Sjalkoparen undfar
tvanne manaders gage, faint en fa kal-
lad transport pa 100, 150 eller 200 Hol-
landska gylden. Untier den tid as 2, 3
eller 4 manader, som de falunda hos
Sjalk6paren inneflutas, adraga de fig
skorbjng, r6ta i kroppen och mjaltsju-
ka, som sedan bryta snart ut, da de
komma om bord och latteligen med fi
ne bleke ansigten, samt bla ISppar, svul-
na och sara ben , skiljas ifran de friske
och muntre. Transport eller prænume-
ration pa lonen , kallas en sadan sedel ,
som Ostindiska Compagniet beviljar til
en vifs fumma , at hvar och en , som
engagerat fig i tjanfl, til at denned e-
quipera fig, men hvilken sedel Com
pagniet ej vidare betalar, an sa vida der-
af i langden blifver aftjanat. Salunda
om nagon dor, innan den tid, han f6r
Texel 1771.
tjftnat sa stort gage, som sedelen inne-
nallev, ar mer eller mindre as summan
forioradt. En'sadan sedel bortsaljes der-
fore altid mecK mycken fdrlust och den-
na Sr fa mycket storre , Tom sedelens
innehafvare Sr mer eller mindre fjuk-
lig eller stark och foljakteligen apparen-
cen om defs lifstid storre eller mindre.
Sailan betalas mera an halfva summan 4
deraf. Pa detta fatt rakar mangen o-
ikyldig , ofta as battre stand och vilkor,
at ovetande falla i Sjalkopares hinder
och som Soldat affegla til 6stra eller
Vestralndien , derest han ar forbunden ,
at t^ina, enligt capitulation atminstone i
fern ars tid.. Alle falla likvSl icke pa fa
olyckligt fatt i deras hander, utan na- '
gre , da de icke aga nagon annan ut-
vag til bergning, gifva fig frivilligt i kost-
hall hos en Sjalkopare , som pa Credit
limnar hu.srum och f6da och til sin sa-
kerhet innestanger dem, tils de kunna
foras om bord. At mangen olyckligt
vis pa f6rutnamnde fatt sailer 1 deras
utsatte siiaror, ar thy varr,' en ganfka
beklagelig fanning , men derfbre slcer lik-
val icke sadant hvarken med Ofverhe-
tens goda minne , ei eller blifver sadant
oftraffadt, da det nagon gang uptackes.
Her-
94 Texel tyji.
Herrar Directeuref vid Ostindifka
Compagniet kunna dock hvarken ursak-
tas , at icke kSnna denna mlnnifko-flag-
tet vanhedrande mifsgarning, eller fri-
kinnas ifran , at stundom gynna den.
Ty emedan Ostindifka Compagniet oftast
ager brist pa folk och ogarna lonar dem
blttre, nodgas de fe igenom singer de
methoder, SjaJkopare nytja, at fkaffa
fig folk, och vid monstringen, om na-
gon da fkulle yppa sin belagenhet, och
sin olycka, tycker Directeuren , fdga
samvetsgrann , at en fadan val ej Sr for
god , at tjana Ostindifka Compagniet.
Direction ar falunda i stand, at hSrvid
forekomma alt olagligt vald, om den
vid antagningen och i fynnerhet vid
monstringen om bord , gor noga under-
. fokning, och vil kanna den minsta gni-
sta as majinifko-rStt. Ofta far man ho-
ra sadane olyckelige vara berofvade sine
klader och andre meubler as Sjalkopa-
ren , Torn deremot uti*ustar dem med tva
eller tre par ulstrumpor, bufaronger as
fegelduk, 16 marker tobak och en bran-
vinskagge , as hviJken lilla, visferligen
icke afundsvarda egcndom , ofta det
masta straxt vid ankomsten om bord
bortstjales , fa at de sedan i k61den nod-
gas lopa barfotade och barhufde , med
knap
Texel 1771. ✓ . 95
knappast det nodvandiga til fin krops
Ikylande. <
Nar manikapet salunda ar ilia kladt
och modstulit, samt pa tnindre lam-
peligt vi£ drifves til groft och strings
arbete, ar ej underligit, ora sjukdomaf
i hast upkomma och med ikyndsamhet
utbredas. As ao sjuke fins knapt en
Matros sjuk i borjan , utan alle as Sjal-
kopares Soldater. Sjalkoparne tillkyn-
da salunda Ostindifka Compagniet ove-
dersageligen stor fkada och forlust med
sit usliga folk, och kunde Compagniet
latt forekomma detta , om pa Skepsvarf-
vet uprSttades et vardshqs, der iattige,
som hade lust, at i dess tjanst engagera
fig , kunde njuta uppeMlle och nodig
utrustning, tils Skeppen bJefvo segel-
fardige, och ledan aftjana det, utan at
tillika rikta en valdsverkare.
Nappeligen larer stold kunna forof-
vas i hogre grad, an pa de Ostindiike
Skeppen , under den tid , de ligga i
Texel. Kistorne upbrytas nattetid och
alt borttages, at agarne ej Iga en enda
lapp til ombyte: der bortstjalas hang-
mattor och singklader, at de nodgas
ligga pa sjelfva dSckgolfvet: Ikor och
nattmossor as de sofvande : ja byxor
och strumpor rofvas ej sallan as krop-
pen
5)6 Texcl 1771.
pen pa de fjuke; fa at de sofvande, n5r
de upvakna och de fjuke nSr de tilfrisk-
na, n6dgas i k61den lopa med bart huf-
vud, utan lkor, barsotade och halfhakne.
Sa lange Skeppen ligga f6r ankare
i Texel , fa Medicaments Kistorne ej
6pnas, utan nodige medicamenter re-
quireras ester behof. De fjuke inrym-
mas under den tiden uti mellandacket
vid framandan ; men fa fnart man kom-
,mit ut i fria fjon , flyttas de up under
halfdacket eller forsta dacket, da fpelet
f6r ankarlinan ej mera nytjas. For de
fjuke, fom da ej aga Mngmattor, g6res
en bradlava, at ligga pa, at ena fidan,
och at den andra fidan fattes en as Me
dicaments kistorne , famt den andra midt
for fpelet, hvarest altid forbandet kom-
mer at under hela refan hallas.
Ostindifka Compagniets Medicus, Do
ctor Fa mars hade val ordinerat, til f6-
rekommande as fjukdomars utbredande
pa Skeppen, at fjukvaktarene fkulle hai-
la en fvamp i munnen med attika och
at de fkulle tvatta fig med attika; at de
friflce fkulle dricka tamarind - vatn , och
nytja Spiritus cochleariæ; at de fom
tilfrifknade , fkulle fa tin<5tura chinæ och
farlkt fark6tt; at vaggarne as Skeppen
fkul
Resan til Cap ijji, 1772. 97
flculle bestankas med attika, med mera;
men desse och slere anstalter voro dock
otiirkkelige, at mota den harjande far-
soten, lbm knappast son- uphorde un
der resan , an nastan alt det balfrut-
na folk, som Sjalkoparne lamnat, var
nied^igit.
Den 30 December, kl. 3 estermiddagen
afiegl2de vi i HErrans namn ifran Texel,
med en gynnande 6stanvind, som re
dan varat och 6kats i 24 timars tid , se
dan Capitaine Morlakd, pa Commen-
deur Skeppet Bovenkerkerpolder med
Canon-skott gifvit tekn til forsta och
sidsta ankarets lystande. Med oss ut-
segtede tillika nu en ganika talrik mangd,
sa vl\ as Ostindislce, soin Coopvardie
Skepp. Sedan Lotsen, Besokare med
slere tagit afsked och lamnat Skeppet ,
fimt vi val hunriit utom tredje tunnan,
lossade.s Canonerne och den ene tilon-
flcade den andre en lycklig resa. .
Dtn 31 eftermiddagen passerade vi
Canalen , som atikiljer Frankrike och
England.
1772 den 3 Januarii voro vi redan
komne utur Canalen, i Spanflca sj6n,
da vatnet som hittils varit gr6nt, nu
1 Dei,. G syn
98 Resan til Cap 1774.
syntes helt mörkblåt och lusten var
anlen ligen varmare.
Den 4 om aftonen, framfattes ibland
andre rätter, på Officers taffeln, Pan
kakor , hvartil Domine , såsom Back-
meester åt Hofmåstaren framlämnat mjö
let och af förseende samt nog tjock dum
het, tagit nästan hälften blyhvit af en
kruka, som var årnad til målning på
Skeppet och blifvit insatt i skåpet, och
hvilket ej röjde sig för honom med fin
tyngd. Pankakorne voro tunne med
bruna brända fläckar, här och der ströd
da, i synnerhet på ena sidan, men för
öfrigit hvite och så torre, som deri ej
varit en enda smörbit. Kocken, som
mistänktes hafva illa bakat dem och
sparat smöret, blef inkallad ock fick ban-
nor. En Pankaka blef dock upäten af
de mäste Officerare vid bordet, och
smakade något sötaktigt, utan at något
gift för öfrigt kunde märkas. Resten
af Pankakorne förtärdes af Hofmåsta
ren och gåssarne, så at in allés 20 per
soner fingo sin portion. Verkan deras
var den, at somlige straxt lefvererade
den tilbaka, i synnerhet gåssarne, som
hade reteligare nerver, och andre nat
ten derpå, samt hela den påföljande da-
Resetn til Cap ijj2. 99
gen. Blyhvittet lade fig 1 kSrilet helt
inOrkgrat ned pa botn. vEhuru erg as
nagon kopparpanna nu mSst mistank-
tes, afven som lj6(jukan troddes spela
harunder til nagon del, sa foil jag dock,
vid asynen as detta sediment, pa den
tankan, at profva det samma. Jag lade
dersore litet pa et kol, och for blasrd-
ret snittlte det til bly. Tillika erindra-
de jag mig , at det sura sranlka vin , som
osver bordet dracks, och nu ater helt
sott upkom , ej kunde harr6ra as den
ringa quantitet socker, hvarmed panka-
korne bestrOdes , utan torde vara as
nagot blyaktigt s6tt gjordt. Detta, ehu- •
ru jag ej kunde begripa sammanhanget,
bragre mig at anstalla namnde forlok.
De.som fingo vomera om aftonen, blef-
vo blymaterien qvitte och voro sedan
frifke, som hande alle gassarne, hvilke
til uppasening blifvit antagne. Atlkilli-
ge Officerare , sedan de fat gifva 6f-
ver, hade ej eller vidare olagenhet der-
af ; formodeligen hasva de fat as de
Pankakor , som forst blifvit bakade och
saledes inneh611o inindre blyhvit. An
dre ater fingo dyrare betala fin maltid,
som derfdre fortjana at l'arskildt omta-
las. Capitainen , ester Iked vomitus ,
madde et par dagar v«U, men sick se-
G 2 dan
loo Resan til Cap ijyi.
dan en colik, som icke lindrades hvar-
• ken af emQliientia externa, emollierande
drycker eller clyscirer, utan hölt uti
tviinne dagar: da gafs en dosis Lauda
num liquidum om astonen, hvaraf coli-
ken aldeles sorsvan , så at han sedan ej
Jiade någon.vidare olägenhet deras. Han
var Hecbcus och hostan blef åsven der
as för någre dagar borta. Ingen var
starkare- plågad , än jag och Domine.
Emot morgonen den 5, började jag scrsfc
få vomitus , som cpntinuerade nästan
hela dagen, få at jag in allés hade e-
mellan 30 och 40 vomitus, hvaraf i kå-
rilet hade fatt sig ned vid pass fem mat-
Ikedar af et brunt sediment. Den pan-
kakan jag förtärt, var en af de öfver-
sta på fatet, hade således blifvit ibland
de sidsta bakad , och innehölt derföre
mycket blyhvit , hvilken enligt sin
tyngd, uti krukan nedlimkit til botn.
Jag plågades tillika af hufvudvärk och
colik, som dock ej var mycket stark.
Redan samma dag svulnade tandköttet
vid roten up, liksom i knylar, de der
tycktes säkert innehålla blyhvit och
voro ganska öma; likaledes 1'välde kört-
larne in i munnen, få väl som under
hakan. Spotten var ganska feg, och tun
gan brunaktig. Med ymnigt drickande,
lat
Re[an til Cap 1772. 101
lattades ech befordrades upkastningen
och ■et emollierande gargarifma nytja-
des, at lindra svulnaden i num. Den 6
sick jug en fulkoinlig , men lindrig Sa
livation och munnen sarades inuti , i syn-
nerhet vid sidorne, med en elak stank.
Ofver tanderne latte fig et gulaktigt
stem. Urin-var rodaktig. For at drifva
materien upifran nedat, intogs et laxativ.
Den 7 , fortfor salivation lindrigt och la-
ren i munnen biefvo helt gula. Den g,
niadde jag nagot battre; men natten
derpa inflammerades hvit-ogonen , hvil-
ken inflammation heit latt, endast as frot-
tering med ogonlacken gick ofver; ta-
rarne floto den 9 ymnigt til, voro slear-
pe och fratande. Hogra fidan as ansig-
tet svulnade up, med en 6r-vark, som
var ganlka besvarlig, i synnerhet under
svaljandet och gjorde, at jag med stor-
sta svarighet kunde drieka, men om6-
jeligen tugga och nedsvalja nagon stadig
mat. Emot middagen syntes pa fingrar-
ne upsvalda roda fiackar , storre och
mindre, likafom as kold, utan sardeles
omhet: desse gingo ester nagre timar
bort och visade fig ater ester et par
dagau. Den 10, var svulnaden i halsen
borta , och blymaterien begaf fig ifran
kusvudet ned til magen samt fororiaka
G 3 de
lo» Resan til Cap 1772.
de å nyo någre vomitus. Den 11 con-
tinuerade vomitus och litet blod viste
fig denned. Den 12 åfven få, då mera
blod visade sig. Jag var nu af de mån-
ge upkastningar ganska svag. Den 13
hade jag endast åckel och en lindrig co-
lik då och då. Den 14 voro munnen
och halsen så torre, at alt limades til—
hopa och blyhvit märktes i spotten.
Den 15 , hade jag åter colik med styfhet
i knän, hvilken styfhet åfven fyra an
dre Officerare uti knån fingo. Den 19,
infunno fig hufvudvårk och åckel med
stor svaghet. Den 21 kåndes åter colik
och flygande vårk i högra armen , men
en stadig vårk i knån, under fotfålorne
och emellan benen uti sjelfva foten, at
jag med möda kunde gå, hvilket con-
tinuerade den 22. Sedan mådde jag nå
gorlunda val och återfick småningom
krasterne tils början af Februarii, då
plågorne åter förnyades, combinerade
med en Rheumatisme , sbm då åfven slog
dertil och tvingade mig at den 9 Febru
arii intaga sången , för matthet i knån ,
som dageligen mer och mer ökat sig.
At rena magen togs straxt et vomitiv.
Den 16 hade jag stark hufvudvårk , med
vårk i lederne och colik, samt feber då
varken var starkast, som middagstiden
och
Befan til Cap 177a. 103
och eftermiddagen. Under denne tiden
nytjade jag nagre dagar teniperantia och
morgonen et laxans as et untS Electuar.
Diapruni , hvilket f6rorsakade en Cho
lera, fom hastigt afmattade mig, nastan
til fvimning , men uphdrde genast as en
dosis Laudanum liquidum. Derefter kun-
de jag val lamna sangen , men var al-
tid besvarad as tyngd i hufvudet och
svaghet i knan , som utan nagon marke-
lig Indring continuerade til den 23, da
hufvudet blef mera tungt med 61-vark
pa hogra fidan. Den 24 blef hufvudvar-
ken ratt stark , med en stark klapning
pa hogra fidan, sa at, da jag satte mig
up i sangen eller annars r6rde mig,
jag naftan sick convulsioner och frukta-
de for flag: 6r-varken var ock ganfka
stark och kandes stundoju nagra stralar
as tandvark , afven pa hogra fidan. Jag .
lat derf6re opna adren med mera. Den
25, voro de namnde fymptomer nSstan
lika starke och natterne f6mnl6se. Den
26 var 6r-vSrken aldeles borta och
klapningen i hufvudet mindre; men i
ftallet sick jag nu vark i alia leder, hvil-
ken i fomlige var svag, men i andre &-
ter stark, i synnerhet i knan och arm-
bogarne, sa at lemar'ne blefvo deraf half
lame. Coliken var lindrig, men ifran
G 4 van-
104 Resan til Cap \"J"]i.
« vänstra njuren utgick stundom en vårk*
som var pinsam , och gick snart öfVer.
Når jag låg på. ryggen, besvärades jag
af andtåppa, med torr hosta, hvilken
andtäppa var ymsom svårare och lättare.
Symptomerne voro alle dagar, til åf-
ventyrs af hettan , svårare ifrån kl. 10
til kl. 4, då pulsen åsven var hog och
intermittent. Magen tålte intet surt i
drycken, som tamarind-vatn, citronsaft
eller dylikt, utan endast en och annan
droppa af fpiritus nitri dulcis i théVatn.
Spanlk-fluga lagd i nacken , minslcade
ingen ting af hufvudvärken. Den a8
uphörde dunkandet i hufvudet och and
täppan , ehuru hufvudet ännu forblef
tungt som bly, och värken i Iederne
var dufven. Mot aftonen låt ledvärken
åter märka sig starkare, åsven i axlar-
ne , som continuerade hela den 29 , hvar-
efter värken tilvåxte ännu mer.
Den 1 Martii och följande dagar af-
tog värken , men tyngd i hufvudet och
svaghet i knän, med lindrig värk, af
blymaterien, som hölt sig der, fortforo -
länge och hade säkert kostat mig en
större förlust af hålsan, ån som Ikedt,
deråst jag icke ankommit til et så skönt
land, som Goda Hoppets udde år, der
jag
Refan til Cap 1771. 105
jag fick njuta en mycket stark krops
rorelfe, och forfriflcning as alle de be-
hageliga frukter, gronsaker och viner,
som detta landet , under de idoge Eu-
ropeernes hinder frambringar.
Sjuktr6staren eller Doniine hade af-
ven de forste dagar stark vomitus och
colik, och pa honom, fa val, som pa
Commendeuren for Soldaterne fvulnade
tandkottet och far i munnen flogo ut,
som gulnade, ehuru den fednare ej ha
de fa valdfanime krakningar eller stark
colik. Emot slutet as Januario sick den
forre ater en stark colik, som svarligen
gas sig as emollientia; den kom ester
iidgre dagar starkare ater med en ful-
komlig lliaca; hvarken Rhabarber eller
decoctuin Sennæ, eller vanliga Ikarpa
clistirer, eller stolpiller Ikaffade 6pning,
derfdre fattes et clyfma as tobaks de
coct, som ej eller hjelpte, hvarfbre det
itererades , da 6pning val sicks , men
coliken med vomitus uph6rde ej, fdrr
an en god dosis Laudanum liquidum Sy-
denhaini Hifvit gifven.
Underkocken fick afven, efcer na-
gre dagars forlopp, sedan forste krak-
ningame voro ofver, colik, som gas fig
as vanlige inedel, kom ater och blef alt
G s mer
106 Resan til Cap 1772.
mer och mer stark, och det så, at den
1 Februarii fruktades för Enteritis, ty
han blef af vårken nåstan (mamacus^) ra
sande , och ville sticka sig buken up :
ådren öpnades derföre och clistir sat
tes , hvaraf han fick lindring ; men an
dra dagen ökades coliken med Iliaca.
Inge starke clistirer eller stolpiller för
mådde Ikafta öpning, ej eller i början
tobaks clistir, förr ån två eller tre för-
gåfves blifvit satte. Laudanum liquidum
gafs sedan för at stilla coliken, men det
hjelpte honom ej så snlkomligen , som
förra gången, utan (kaffade endast lin
dring för kort tid; derföre lades öfver
magen en Spansk sluga. Den håfde co
liken aldeles, men patienten blef deref-
ter liksom lam i låren , at han ej kunde
gå , hvilken lamhet dock småningom för
gick af sig sjelf.
Denna af blyhvit olyckeliga hän
delse , hvaraf likväl ingen satte lifvet
til , har kostat mig sjelf den måsta plå
gan och lårt mig, at sedan under sort-
såtningen af min fleråriga resa, blifva
mera granlaga i mat och dryck.
Den 17 Januarti. I dag syntes til hö
ger St. Porto. Holländska Skeppen., i
synnerhet då de långe af motvind drif-
1
vas
Resan til Cap 1772. 107
vas i Nordsjön , lägga meråndels an vid
St. Jago , på utrelan , at håmta friskt
vatn och nagre matvaror , ehuru vatnet
säges icke hålla lig mycket långe. Vi
seglade med god vind förbi, för at icke
uppehålla oss i vår resa.
Den 19 hade vi til höger Canaria
med fina höga gula och röda berg,
lamt til vänster Förta Ventura.
Den 20 fingo vi passad vinden.
Den 26. Den första Gudstjänsten un
der hela resan blef i dag hållen , bestå
ende i Bön , Sång och Bibel-låsning.
Morgon-och Aftonbön hölts sedan åt-
fkillige gånger, då vädret var vackert,
men ej mycket ofta.
I vatnet syntes om aftnarne och nåt-
terne tusendetals lysande djur, liksom
stjernor i böljan , då den rördes af Skep
pet, och åfven stora kulor, som gåfvo
emot Kajut-fenstret, når det stod öpet,
et iken, likasom af en matt blixt.
Den 29 hade vi 15 graders latitud.
Februarii den 3 och följande, under
den åttonde och nårgrånfande grader,
blixtade det om nåtterne, utan at nå
gon åska hördes. Det lades betyda vind,
fast
Resan til Cup 1772.
fast In det nu icke flog in. Fislt fan-
gades nu, och nagra stora Foglar, Mal-
mucker kallade viiade fig. Hettan blef
dageligen starkare och odrageligare och
Citroniaften gjorde nu med socker god
tjanst i en laikande dryck.
Den 8 , fags pa* hafvet et artigfc vatn-
drag: colnmnen borjades ned vid vat-
net med liksom strodde fma moln, til-
vaxte sedan utur dem med en final, i
bugt upstigande strang , med jamna si-
dor, hvilken, sa snart den hunnit ofver
fit midlersta , smSningom tjocknade och
slutade fig i en iky. Den varade ej lan-
ge, utan forsvan snart.
Den ai , foljde Skeppet en stor myc-
kenhet filkar , hvars sidsta radius i ryg-
fenan var ganlka lang, {Ballistes}.
Den 22 , straxt fore kl. 12 passera-
des linien. Hettan var nu fa stark, at
sm6ret var slytande lasom olja, och li-
giller pa bref mjuknade up, fa at da bref-
ven lago tilsamman, stampelen utplana-
des. Flygfifken (JExocoetus volitans^) vi-
fade fig nu nog ymnigt: den slog mast at
en led, dock fags den stundom, ehuru sal-
Ian, slyga up i contraire led. En sort stora
svarta foglar, som flogo ganlka hogt, syn-
tes
Resan til Cap 1772. 109
tes åfven, och Skörbjugen begynte ta
ga mera öfverfiand. Vatnefc, ehuru i
det femma var qvickfilfver , rutnade,
och började antaga en våmjaktig lik
lukt, samt fyllas med maikar, få at man
ej kunde dricka det, utan Caffé eller
Thé ; men efter nugre veckor renades
det af sig fjelf och blef vålfmakeligit ,
sedan det sålt ned til botn all sin oren-
Jighet och alle sine mafk-kråk. Emed-
lertid samlades någon gång regn-vatn,
ehuru det var förbudit och troddes för
orsaka sjukdomar, åfven som det af tog-
verket smakade af becket. Ol sades
conserveras, om tvånne ägg lades i fa
tet, som fmålte up.
Den 28 , passerades Solen , få at hög-
den måste nu med Octanten tagas på
styrbord sidan , som förut blifvit tagen
bakbord. Så snart vi nu voro komne
litet på södra sidan om linien , blef vin
den mer och mer stark , ehuru den ofta
ej var rått god , utan dref oss emot A-
mericanlka sidan til några och 70 mil
ifrån land. Kylan tiltog också dageli-
gen, ju mera vi nalkades södra polen.
Martti den 24, hade vi högden af
Caput Bonæ Spei. Delfiner upfifkades
och åtos.
Don
no Refan til Cap 177a.
Den 26 slogo flora soglar eller Mal-
mucker, bruna och hvita under, i myc-
kenhet forbi, hvilke fades betyda, at
vi ej voro alt for Jangt ifran land : trot-
te fatte de fig ned pa hafsvagen at hvi-
la, och fyntes icke de foljande dagar.
Den 28 f fags et Tmmpetgras QFu-
eus buccinalis^) , flyta i vatnet, hvilket
ar et fakert tekn, at man nalkas nara
Cap, ifrun hvars strand den famma 16s-
rifven utflutit.
De fjukas antal , fom alt ifran re-
fans b6rjan hade varit ganska stort, be-
gynte nu anfenligen tninlkas, sedan lik-
val ganika mange satt lifvet til, soni ej
kunnat raddas.
De fjukdomar, fom pa Skeppet mast
forekommo, voro Flackfeber, elaka Rot-
febrar, Catarrhalfebrar mer och mindre
maligne, Rheumatifmer, Rolen, Skorbjug,
ftora och elaka Sarnader (ulcera) , Bol
der, Tusfis, Diarrhoe, Dyfenterie, Lues
venerea med Here. Matrofer fom sto-
do vid styret, famt blefvo der fvettige
och sedan ej aktade fig for kold, fjuk-
nade ofta in. Soldaterne med forskam-
de vatskor voro dock de maste, fom
sjuknade och minst kunde hjelpas.
Sjuk-
V Resan til Cap 1772. m
Sjukvaktare antagas efter behof, til
de sjukas lkfitfel och at betjana dem
med mat och dricka, medicamenters in-
gifning , faint hjelpande utur och i hang-
mattan, och tilse, at de, som tilfrilk-
na, halla fig uppe pa dacket i den fri-
fkare lusten.
Sallan brot fig nagon Feber med rig-
tig och god Crisis ; ty antingen lago de
sjuke nistan nakne eller gingo de oti-
digt under svetningen up; stulo fig til
at dricka kalt vatn eller at fla kalt vatn
pa sig. Haras upkommo atflcillige Me-
tastases, som forfarlige Abscesser pa ar-
mar, hinder, ben och kinder, as hvil-
ka nagre gingo til Kallbrand och andre
utmarglade. de sjuke til d6ds. Andre
blefvo mer och mindre dofve. Slog sig
Metastasis til laren, upkom deraf en o-
lidelig vark; til 6gonen, fa kunde de
knapt fe; til fotterne, upkommo vatn-
fjuka ben. En och annan sick Variolæ
fpuriæ. Ibland fymptomerne i Febrar fin- 1
go fomlige en envis Vomitus, fomlige
en evis Diarrhoe. Yra slog ofta til i ma-
lignis , men hos et par sjuke flog til efc
Delirium innocuum , under hvilket de
fongo hela dygnet, innan de dogo.
Na-
t
H2 Rejan til Cap 1771.
NJstan bestlndigt lago 150 man un
der resan sjuke, anda til dess vi pas-
serat linien och det odugeligaste folket
huanit do bort
Til sjukdomars forekommande un
der resan forordnades, at luftpumpar-
ne fkulle standigt vara i gang; at noga
tilsyn hades, det inge syllehundar fingo
sofva oro dagen och fupa om natten ;
at et segel bestandigt hangdes, ifran sto -
ra masten ned i stora glnggen , f6r at i
Skeppet necldrifva frisk lust; at da vac-
kert vader var, folket fkulle vistas pa
dacket; at afven da, kistor och hang-
mattor upfordes for at va*dras, under
det Skeppet imedlertid rengjordes, r6k-
tes med enbar och antandt krut, fhmt
bestanktes med attika. Utom des up-
muntrades foiket til roligheter, at tvat-
ta fig och halla fig vll rena , torka sine
kllder och ymfa dem.
De fjuke befokas as Doctorn eller
f6rste Chirurgus tvanne ganger om da
gen , namligen kl. 8 om morgonen och
kl. 4 eftermiddagen , da forst f6rbandet
halles. De -fjuke, fom kunna framkom-
ma til medicament-kistan , anteknas pa
en tafia, hvarpa forordnas hvad den
dagen ikal brukas. Sedan befokas de
me
Resatt til Cap 177a. 113
mera sjuke vid deras lagerstallen. Der-
efter raporterar Doctorn f6r Capitain
eller vakthafvande Styrmannen, om na-
gon den f6rledne natten blifvit d6d ,
samt de sjukas antal och tilstand. De
aflednas namn l&mnas pa en lapp, och
pa de sjuke en lista, lorn meddelas se
dan at Batsman, fa at desse Ijuke ej
commenderas pa nagon vakt.
Maten f6r de sjuke ordineras as Do
ctorn och Buttelieren tilsages at derom
foranstalta. F6r de ellndigaste sjuke
lamnas tiliika nagon foppa eller annan
mat, som vid Officers taffeln blifver 6f-
rig. Hvad utom Medicamenter eller til
desfas tilredande f6r 6frigt kan beh6f-
vas, begares afven om morgonen, fa-
som frilkt vatn, socker, Sttika, olja, ci-
tronsaft, spanflct och hvit vin, salpet-
ter, enbars-brtnvin och dylikt, hvilket
upfkrifves pa en lista, fom lamnas til
ftirste Styrmannen.
Nar nagon blifvit d6d och Doctorn
derom aflamnat sin i*apport, later vakt
hafvande Styrmannen genast uphamta
defs kista och utdelar defs klader at an-
dre beh6fvande.
Doctorn bailer fa val journal dfver
1 Dkl. H de
ii4 Eesan til Cap 1771.
de. sjuke, som upsats på det för dem re-
xmireras och en lista på de döde, hvil-
ke aslåmnas til Gouverneuren på den
ort, dit resan år årnad.
Når Skeppen li^ga i någon hamn
och någon dör, uphissas en liten flagg
på halfva stången, då en båt med kista
ankommer at afhåmta liket; men på
sjön sys det in i hängmattan, lågges nå-
gre timar framför stormasten och kastas
sedan öfver bord med någon fyfning
af sand eller bly vid fötterne, at det
må sjunka.
Gör någor Testamente före sin dÖrf,
underlkrifves det samma af Öfver-Båts-
mannen, Constapeln och någre andre.
Ranson , som af vissa saker hvar el
ler hvarannor vecka, bör utdelas til
Skepsfolket, som olja, tamarinder, ci
tronsaft, smör, ost, med mera, medde
las dem ofta endast hvar månad eller
hvar femte vecka , alt som Capitain och
förste Styrmannen behaga och' finna der-
vid sin rakning. Håras händer, at åt
skilligt för folket försnillas, som af de
nåmde Officerare sedan försåljes, eller
at folket får mera på en gång, ån de
åga nog kåi-il, at kunna berga i fine små
ki-
Resan til Cap 1772. uj
I
fyftor , ibland klSdespaltorne. Utom dess,
da de fa en storre ranson , ata de myc-
ket i bdrjan och Sga sedan intet. Osta
bortstjales ockfa alt eller nagon del ifran
de enfkldige, som ej val kunna g6ma.
Kott och flask utdelas likvSl ostare och
ordenteligare. Attika, olja, salt och
peppar far befatningen merandels fa
mycket fom beh6fves , men as fm6r b6r
utdelas for hvar vecka | Skalp:d, och
as br6d 3I Skalprd. Til Kocken utlam-
nas for hvar man, om Tisdagen 1 Skalp:d
flask, Torsdagen k6tt, Fredagen stock-
fifk, Sdndagen arter, k6tt och dels e-
mellan gryn, Srter och b6ner. Potater,
rodkal och loksorter, famt pepparrot
och morotter, utom nagon gang farskt
kdtt eller flask, utdelas afven til fdda
/or manfkapet. Sa shart Skeppet kom-
mit val ut i 6pna fjon, tildeltes hvar
man 3 hela ostar , as nagre markers vigt
Compagniet medfander afven strum-
por och klader as groft och tunt val-
mar, som pa credit lamnad at dem, fom
vela begagna fig deraf; en fadan utdel-
ning fker, nar Capitain behagar och sin
ner ligligt, at dem, fom astunda, och
ey altid at dem, fom beh6fva.
Dtn
n6 Resan til Cop 1772.
Den 30, visade fig ater nagra storai
foglar och gafvo tilklnna, at vi nalka-
des nSrmare Cap. Klader utdelades nu
andra gSngen, at de Soldater, fom hit-
tils gat halfnakne.
April den 7, fags (bestintjei) Ho-
lothuria physalis segla pa vatnet. De
store Malmucker visade fig nu i st6r-
re mangd och motvind hindrade oss, at
komma narmare Iandet.
Den 10/bort-auctionerades qvarlaten-
fkapen ester en afleden Matros. Sum-
man steg til 68 gylden, hvaraf halften
delades til de fattige i Holland och half-
ten til de fattige i Cap, utan at man
tankte pa nagon as den aflednes IagKge
arfvingar. Eftermiddagen kl. 4 fags et
Skepp och en liteii bla och hvi't fogel,
ftor fom en fvala fvafvande ofver vatnet.
Tvanne stycken Nordkapare {Balance)
gingo ofs f6rbi. Vatnet var nu redan for-
Sndradt ifran fvart til gr6nt , fom gifVer
tilklnna, at hafvet blifver grundare; et
fakert tekn for fjdmannen, at han nal-
kas land.
Den n sagos landtsoglar, hvilka kan-
nas dermed ifran fjofoglar, at de ej
flyga fa hurtigt utan slakfa mera med
vin-
Ankomsten til Cap 1772.
vingarne^ Eniot kl. 10 begynte Taffel-
berget at synas och vatnet var gan<-
Ika gront.
Den 12, upkom en sydost vind, som
gjorde, at vi ej kunde vinna hamnen>
utan maste nagre dagar lovera i sjon.
Den 14, sagos vatnsprutande Nord-
kapare , hoppande sjohundar QPboca^),
och trompetgraset ( Fucus buccinalis*) fly-
tande i myckenhet. Pa det sednare sat-
te fig psta landfoglar, at hvila.
Den 15, summo pa vatnet en myc
kenhet vatnsoglar, utan f6re hamnen.
Den 16, hunno vi lyckeligen fram pa
redden i Taflselbayen, falde vart anka-'
re , lossade vare canoner och glade lyck-
onlkade hvarannan,
Ifran Staden ankommo straxt Skeps-
Commendeuren och en Chirurgus, den
forre , at afhamta bref och Compagniets
papper, den senare, at underratta fig
om antalet as de under resan d6de och
an varande sjuke. De senares antal var
nu ej mycket stort, men de forras steg
til 115, hvaraf 10 afledo redan uti Texel,
fore reians b6rjan , och tvanne hade
pjyckeligen sprungit 6fver bord. De
H 3 *f
Cap 177a.
6frige Skeppen as vart medf61je had©
Snnu flere ddde, namligen Hoenkoop in
alles 158, hvaraf 136 dogo i Texel, och
42 under resan; Vilhelm V, hade in al-
les 230 , och De Jonge Samuel ifran Ze-
land 103 ddde.
Vi voro ej val komne for ankar, in-
nan en hop svarte Slafvar och Chinesa-
re koinmo nied sma batar til fidan as
Skeppet i ymnighet, at for pengar,
klader och varor, forfalja farlkt k6tt$
gronsaker och frukter, dem sj6folket
med mycken begjarlighet emottogo.
Pa redden lag redan for oss, ibland
andre, et Svenfkt Skepp, som kort for-
ut inlupit , och med hvilket til denne
sodre Africas udde, hade anlindt min
van, Hr. Profesforen Sparrman.
Den ij , atf61jde jag Capitainen i
land, och fick logie hos Hr. Hendru^
Fehrsen,
Lyck-
Cap tyyt. 119
igen ankommen hit til Goda
Hoppets Udde, blefmin f6rsta oin-
sorg, at upvakta da varande Vice Gou-
verneuren, Baron Joachim von Plet-
tenberg och de ofrige Herrar as Re-
geringen, til hvilke jag var recommen-
derad och at til dem allamna mine med-
forde brefver. Och emedan den gam-
le hederlige och almant allkade Gouver-
neuren Tulbagh, redan d. 11 sistledne
Augusts as alder och podager limnat
detta jordiska , lamnade jag de til honom
addresserade brelVer til HerrPtETTEN-
berg, som med mycken ynnest emot-
tog mig och lofvade befordra min affigt,
- at fa resa in at landet, under den tid,
jag harstades komrao at fdrblifva.
NSr uti mit kara Fadernesland , norr
otu Æquator, denne tiden den vackra-
ste var tilstundade ; fa borjade nu har
stades soder om linien QÆquator^) sjelf-
va vintren at annalkas, fa atjagej annu
pa flere manaders tid, med nSgon nyt-
ta kunde genomvandra de inre delar as
landet; utan mlste afbida September
manads b6rjan. Emedlertid anvlnde jag
desfe manader, at lira kanna Compag-
niets hushalning och inrStningar harsta
des , underfdkte de vaxter och djur,
som funnos ikring Staden, och de nar-
ma
Cap 1772.
måste bergen, samt gjorde kortare re
sor in åt et land, som jag hoppades
framdeles få djupare in genomresa och
med upmårkfamhet belkåda och granska.
Caput bonæ Spei eller Cap de bon
ne Esperance , år den yttersta udden ,
som af Africa och hela den gamla verl-
den utikjuter aldralångst i söder och år
vål den förnåmste udde i hela verlden.
Bartholomæus Dias, en Portu
gis, var den förste, som uptåckte denne
udde år 1487, och Konung Emanuel
gas den samme namn af Goda Hoppets
udde. Vasco de Gama besökte den
andra gången år 1497, på samma Ko
nungs befalning. Enligt de la Cail-
les Observationer ligger Cap på 33 gr.
35 min. södra latitude och på 35 gr. a
min. longitude.
Skeppen som ankra i TafFelbayen , på
en ansenligen stor redd, ligga ungefärligen
en fjerdedels mil eller längre ifrån Staden.
Dagen efter ankomsten fördes de
sjuke , beledsagade af under-Chirurgus
til Hospitalet, och sedan Soldaterne, an
förde af sin Commendeur, som tjänar
som Sergeant efter ankomsten i land.
Sta-
Cap 1774. - wi
Staden 5r mycket ordenteligen bygd,
ifranftranden up at den flutning, som
Tasselbergets sot formerar, liggandei
ratta qvarter och gator, faint omgifves
as Taffelberget QTaffelberg*) pa ryggen,
pa vlnstra fidan as Lejonberget {Leuve-
berg}, och pa den ostra nagot litet as
Djefvnlsberget (J)uyvehberg). Emot f6-
der och 6ster Sr den falunda mtst open.
Man oroas och hindras har icke,
vid Iandstigningen , hvarken as tilflutne
tullar eller dess bes6kare. Staden hafver
hvarken vallar ikring fig eller portar
och l^er anda den fulkomligatte faker-
het i et vildt folks land.
Husen Sro alle as sten, ofver alt
hvitmenade, en eller hogslr tva, myc
ket fallan tre vaningar h6ge, merSn-
dels med platte murade tak eller tackte
med et al' landets gras-slag QReflio te-
Sorufn), pa en lag resning. F6r den
ftarka blasten, fom hlr vankar, kunna
de ej tlckas med tegel , eller byggas
hogre. Vice Gouverneurens hus och
Compagniets packhus , voro de ende
bus as tre vaningar.
Tjinstefolket bestar har icke as Eu-
jropeer, utau as fvarte eller brune slaf-
H 5 var
Cap 177a.
var från Madagascar , Mallabar eller an
dre Indiske orter. Desse tala merån-
dels antingen en bruten Portugisiska el
ler Maleiska, fållan Hollåndika, och lä
ra fig allehanda handtverk, hvarmed de
åt fine husbönder förtjäna ansenliga pen
ningar , i synnerhet de , som åro Skräd
dare, Snickare, Murare eller Kockar.
Slafvarne uthyras på månad, vecka el
ler dag, til at arbeta och för den tiden
bör flafVen dageligen ränta sin husbon
de någon viss summa. MansslafVarne
bära sit hår, som hos dem år i mycket
värde, invekladt uti en hopvriden näs
duk, liksom i en tulband och Pigorne
upvekla sit hår, samt fästa det med en
stor nål. Bufaroner utgöra deras öfri-
ga klådebonad och til tekn, at de mi.
stat sin frihet, gå de altid barsotade och
Innan man går til måltids, middag
och afton, kommer en slafvinna med
tvåt-vatn och en handduk , hvarmed gå-
sterne tvätta sine händer ; åfven som
efter slutad måltid. I de förmögnare
husen har hvar gäst en slaf bakom sin
stol til uppassning. Denne slafven hål
ler ofta en stor solfjäder af något palm
blad i handen, för at bortjaga denned
utan hatt.
Cap ijji, . # U3
/lugorne, Com hSr aro aTven sa fortre-
telige , som i Europa.
Vackra och nStta Trigurdar 5ro an-
lagde, bade for gronsaker och fhikter,
sa val inom , sonr utom Staden, de der
vatnas as de fran bergen nedrfnnande
rinnilar, och ibland hvilke den stora
och tScka Compagnlets Tragard uphqjer
fig likasom en gammal Ek ibland smSr-
re bufkar. Utur desse undfa ankom-
mande frSmlingar fin forsta f6rfrifltning
och utaf dessas ofverfiodiga f6rrad f6r-
ses bade Holllindfke och andre nationers
Skepp med hvad de til sin forestaende
fjorda beh6fva. Tragardsfron maste lik-
val arligen hSmtas frilka ifran Holland,
emedan de mafire har, med tiden van-
sligtas , utom blomkils-frd , som til an-
senlig godhet soradlas och upkopes har-
ifran afven til Holland, der det samma
ester hand forsihnras.
Aplen , Paron och annor Europeilk
frugt blifver mera 16s och mera mogen,
men hinner ej til den ansenliga godhet
i smak, som i Europa, och kan ej lln-
ge forvaras. Persikor erna ej eller den
godhet, som i sodra Europa: de torkas
icundom £bm Piron , mod eller utan
kjarnar.
De
i*4 Cap 177a.
■
De ifran Europa hitsorde tran, som
Eken (Quercus robur) , hvita Aspen (/V
pulus alba) och flere, falla om vintren
sine lof, likasom i fin hemort, da de
Africanslce traden ej lata fine blader as-
falla. Det drojer dock icke lange, in-
nan de aterfa dem igen. Denna om-
standighet ar besynnerlig nog, f6rst for
det kdlden har om vintren ej ar star-
kare, an i Sverige om hosten, och se
dan for det, at det Iker pa den tiden
s6der om æquatorn, som traden norr
om den samma sla ut sine blader. Lin-
dar (Tilia europcea) kunna likval har ej
planteras, emedan de ej tala de starka
stormvindar, som har rada. Icke eller
vela harstades trifvas N6tbuflcen (Cory*
/us avsllana), K6rsbar (Prunus cerafus),
Krusbir ( Kibes grossularia if uva crifpa) ,
Vinbar (Ribes rubyurn if nigrum), hvilka,
vantrisvas och gifva fallan nagon frukt,
Myrtentridet (Myrtus comtmmis), up-
vaxer til et trads h<3gd, men tar icke
nagon tjock , ftyf eller mycket grenig
ftam. Denna ar derfore i et land , der
haftiga vindar blafa , bade tjanlig och
brukelig til hoga hackar, emedan dess
bojeliga flsun, sviftar undan f6r blasten.
Bergs-
Cap 1771. W5
Bergsfoten eller backarne ikring
Staden bestodo af en rödslammig lera.
som kommer deras, at vatn nedrinner
i sorickorne och färgar den med sin
jirnhaltiga syra. Längre up på backar
ne ligga store, medelmåttige och smär
re stenar , utan ordning , nedrullade
ifrån bergen.
Ibland andre besökte jag Trägårds-
måstaren Auge, som gjordt både mån
ga och ganska långa resor in åt landet,
och som samlat alle de Örter, och In-
seéter , hvilke afledne Gouverneuren
Tulbagh öfversändt til Europa, til Ar-
chiaterLiNNé, Professorerne Burman-
Tivs och van Royen. Och som han
årligen gjorde resor in åt landet, så sålde
han tillika åt främlingar både Herbarier,
Insecter och Foglar. Det var af honom,
som Directeuren Grubb köpte den vac
kra samling örter, som sedan förärades
åt Herr Professoren Bergius, och som
så ypperligen blifvit beikrifven uti dess
bok, om Plantæ Capenses. Auges Bo
taniska insigter voro ej store och hans
samlingar sträkte sig ej gärna vidare , ån
til det stora och vackra; men imedler-
tid hafve vi honom at tacka, nästan al
lena, för alle de uptåckter, som sedan
Ber
iafi Cap iyf2<
Herrmanni , Oldenlandi och Har-
togii tid blifvit gjorde uti denna delen
as Africa.
Citadellet ligger vid stranden, at 6-
fter ned om Staden , omgifvit med h6-
ga murar och djupa grafvar, forsedtmed
tilrackelige vaningsrum for Gouverneu-
fen , ehuru han aldrig bor der , f6r Ma-
joren och ofrige Officerare samt Solda-
terne. Sa siiart solen gar ned, tiiflutes
stora porten, da alle Soldater, som ej
undfadt permission med trumslag inma-
nas och upropas vid hvart Compagnie.
Lilla porten halles open tils kl. 10, da
de utevarande Soldater, som ej hafva
natt-permision , med klaekans ringande
inmanas och upropas; porten opnas se
dan ej nattetid, utom i n6dsall, som f6r
at hamta en Barnmorfka.
En, Faltskar raaste altid sofva i
Castellet.
Det sorsta en Soldat maste forvars-
va fig, ar monderingen, hvilken han
undfar as Compagniet, emot betalning
och maste sedan aftjana den. Hvart
tredje ar later Compagniet sy fardige
en hop monderingar, til militiens be-
kladning, och ej dels emellan. Skulle
. - Cap 177a. ; 147
da hånda, at det gjorda qvantum ej
förslår för de ankommande Soldater un
der den tiden, så måste de någon tid
göra vakt, med de kläder de aga, och
ofta med sin Sjålköpares tröja.
Soldater, som i Holland undfåt en
få kallad transport sedel, få nu intet
gage , förr ån all den tid år förfluten , at
de aftjånat dels vårde. Denna tiden går
åtminstone til halstannat år, eller der-
utöfver, under hvilken han endast und
får något kostpenningar och tjånstepen-
ningar. Alt hvad de för Öfrigt hafva
nödigt til uppehälle och kläder, måste
de förtjäna antingen med det handtverk
de lårt, eller med vaktgörning för an
dre, på sine frie dagar. En Soldat,
som lårt et nyttigt handtverk, kan för
tjäna en hals Riksdaler (^Ducaton') om
dagen och betalar då fin vakt med fy
ra Holländska ikillingar: med tvåtning
åt andre, kunna de också något förtjä
na sig. En Soldat kan väl få dubbla
kostpenningar; men då för subsidie, som
det heter , afdrageS hvar månad två
gyllen af dess gage.
Soldaten har sin vakt, hvart annat
eller hvart tredje dygn, få at han äger
en eller tvånne dagar frie. Vakten va
rar
n$ Cap tjf*.
rar hela dygnet och utgöres af en Cor
poral och trenne man på mindre pa
ster, på de större af en Sergeant och
tolf man. Karlen aflöfes, då han ståt
två timar och måste således tråda på
fin påst igen, efter fyra timars frihet.
En Soldat år pligtig, at tjåna 5 års
tid, utrefan oberäknad, inom hvilken
tid, han ej åger rättighet at resa hem;
men igenom Officeraraes ynnest, kan
håras mycket afprutas, ja få, at han
stundom med samma Skepp kan få åter
resa. En Soldat kan också förvandlas
til Matros.
Når han tjånt fin tid ut, åger han
rättighet , at antingen resa hem eller
tjåna längre. Ingår han ny Capitulation,
som sker första gången på tre års tid ,
okes hans sold med två gyllen i måna
den ; når de åren åro ute , kan han an
dra gången capitnlera på tyånne år,
och får då åter tvånne gyllens påök-
ning på fin månadteliga lån , hvilken
sedan ej far höjas, få framt han ej til
lika kan avancera. Den som utkommit
som Soldat, kan avancera til Corporal,
Sergeant eller Officerare, til Adfistent
på något Contoir eller til Fältskär, om
han lårt den konsten förut i Europa.
Ifrån
Cap 177a. 119
Isran mousqvetten och tjanstg6rning
kan en Soldat annars pa flere fatt frias.
Det Aer almannast pa det fattet, at
ban, scni det kallas, gar pa pass. Han
ar da fri fran all tjanst och far soda fig
med hvad han kan , och med hvad
handtverk han lart. DerfoYe betalas
hvar manad fyra Riksdaler och at Ad-
jucanten vid Compagniet en Ikilling. Da
behMer han och rrjuter sin manadtliga
fold til godo. As varande Guarnison
voro nu, ungefarligen 150 pafsgangare.
Pafspenningarne fordelas emellan den
tjanftgorande Guarnisonen och kallas
tjanstpenningar ; en Soldat far deraf 8
a 9, en Corporal 12, och en Sergeant
16 ikiJJingar; resten delas emellan Ofsi-
cerarne. Pafspenningen maste noga be-
taias den sidste dagen i hvar manad til
Prasten , som emottager den. Vid akom-
mande krig tillates ingen pafsgang , utan
alle maste da gora tjanst. Friverkare
anteger Gouverneuren for fig, as Sol-
dateme, fa mange han behagar ; , Majo-
ren 14 eller flere , Fifcalen 2:ne , Bok-
hallaren 1, och fa vidare. Desse arbe-
ta da antingen at desse Herrar eller be-
tala dem sine pafspenningai*. Ju flere
iadane antagas, desto oftare vakt maste
1 Del. I de
*3° Cap 177s,
de andre ,Soldaterne gora, som altsa
derigenom blisva lidande.
Solden til Soldaterne ufcbetalas hvar
fjerde manad hos Lieutenanten vid Com-
pagniet , hvilken manad derfdre far
namn as den goda manaden.
Astundar nagon i Staden eller pa
landet , nagon Soldat , antingen til Ln-
formator for fine barn eller til arbetare
i fin verkstad, fa kan han pa detta fatt
erhalla honom ; men om en fadan Sol
dat i Holland tagit transport fedel, ma-
ste den nu aterbetalas med ungesar 80
R:sd., hvilka karlen ester hand far af-
tjana: Ikulle han imedlertid d6, blifver
handtverkaren derpa lidande.
Matrofer kuhna pa lika fatt stun-
dom blisva pafsgangare, men de betala
da til Equipagemastaren 8 R-'sd. hvar
manad.
Frihet ifran sin tjanst och aflkrifning
ifran alt gage, kan man val afven er
halla, men icke annorlunda, an at da
heta oduglig i Compagniets tjanst.
Lyftade (^licbten) kallas fadarie,fom
hvarken g6ra tjanst, eller ga pa pals,
eller njuta gage, men aro frie, fa Hin
ge
Cap 177a. 131
ge frid varar; men nar desse en gang
trida ater i sin tjanst , h'o de forbund-
he , at tjana ut sine fern ar , som de ca-
p/tulerat.
Snyg och reri maste Soldaten hal-
h sig , i fynnerhet , da han ar pa vakt
eller parad , med ren lkjorta , blankt ge-
vir, ikurade splnnen och kriappar, hvi-
fca underklader och hvita strumpor.
"""on gores dageligen i Citadellet, ut- .
dm S6ridagen , as en Sjuktr6stare , mor-
gon och aston. Oin S6ndagen halles
Skildtvakt utan f6r Kyrkoddrren och
porten, men inom Kyrkan lides icke
Soldaten garna;
Utan f6r Citadellet , pa eh rymlig
Tunbindare plats, upllggas ifran Skep-
pen vatn-och vinlaggare, f6r at omla-
gas, afven som en myckenhet. plankor
och brSder. At ingen ting seal bbrtstja-
las, made al'tid hvarje natt eh Skildt-
vakt harstades halla vakt. JDenhe po-
sten 5r ftundorai 16nande , da Soldaten
kan attrapera riagon friare med sin- ka-
festa , foin da , til at uhdvika arrest och
at blifva uptSckt, h6dgas Utbetala hagra
Riksdaler dricksperihingar , for dess lilla
io emeilan brlderna.
I i Sjuk-
13a' Cap 1773.
Sjuknar någon Soldat, föres han til
Hospitalet, der han njuter fria Med;ca-
menter, mat och drick, til dess han
blifver frisk , men njuter under samma
tid , hvarken sold eller kostpenningar ,
Utan endast tjånstpenningar. Ligger han
der uti Venerisk sjuka, njuter han icke
eller tjånstpenningar. Vil han icke kom
ma til Hospitalet, så får han ligga annor
städes , men får då sjelf betala fin Läka
re, uppassning och förtäring, men njuter
til godo sit gage och kostpenningar.
Spisar finnas hår i landet icke, ej
eller behöfvas de och kakelugnar åro
aldeles okände. Jag har likväl fet en
och annan, mera for nöje Ikul, ån nöd
vändighet , äga spis i salen. Fruntim
ren bruka dock almårt eldkol i fyrfat
med en låda öfver (Stops'), som sattes un
der klåderne, at vårma dem om vintren.
Kålden år starkast i Augusti eller
September , i synnerhet momar och
qvällar , då det regnar eller starkt blå
ser. Blåsten förekommer en människa
hår mycket genomträngande, emedan
tunna kläder brukas. Vintren på Cap
liknar Augusti, September och October
månader i Sverige.
Mo-
r
Cap lfji. ' 133
M6drar aga har sallan at sine barn
tmima , utan gifva dem sjelfva dia, hvar-
fore de ock meremlels fa latta barn-
sangar.
Nagre fa faniilier aro pa modernet as
Svart harkomlt, som nu hunnit til tre-
dje leden. Den forsta afkomsten as en
Europe" , gift med en frigifven brun flaf-
vinna, blir mork, men mer och min-
dre hvit; den tredje leden as dess barn
med Europeer blifver hel hvit och de
barnen ej sallan belynnerligen vackre.
Compagniets Slafhus ligger intil Tra-
garden och hyser en myckenhet Slaf-
var til at arbeta uti Tragarden , vid byg-
nader, at bara varor, fom komma ifran
Skeppen och mera dylikt. De fjuke
hlrstades, njuta uppa(sning as en agen
FaltMr. Compagniet hamtar sine Slaf-
var merandels ifran Madagascar; da pni-
vate kopa sine as Officerare pa de ifran
Indien ankommande Skeppen , fa val
Hollandske, som Franske, sallan Engel-
slce, aldrig Svenlke.
Innan Skeppen afsegla harifran, ut-
m6nstras utur Sjukhuset sa mange, som
hunnit blifva frifke , och fordelas pa
Skeppen.
I 3 Skeps-
i34' • Cap 1772.
Skeps-Officerarne f6rfalja, under fit
vistande harstades atlkillige Europeilke
varor, med god avance, som vin och
61 f tobak , lerpipor , grofva och fina
smiden , kladen, Ikor, glas och meubler;
Europas salta Ikinkor, k6tt, korf, tun-
gor , sill , stockfisk , lax och oft med
mera voro ocksa mycket begarlige.
Nar frimmande Skepp, spm hit an-:
landa, endast ligga en kort tid pa red
den, for at proviantera fig, sa n6dgas
de Hollandfke ligga lange, for at van?
ta pa sit fjuka manfkap, fom pa sidstor
ne anda maste med half atervunnen hair
fa ga om bord, HollSpdarne behdfva
ock altid mera Skepsfolk., an andre,
f6r at regera Skeppen , emedan han
brukar, pa gamla vifet, starka black
och tjocka tog, ovige och plumpt gjor-?
de pa alt fatt,
Compagniets Tragard, ar altid 6pen
til publique promenad. Den ar 996 steg
lang, 261 steg bred och ager 44 qvar-
ter, fom afflriljas med hickar, oftast as
Ek eller Lagerbarstran (Laurus noiilis)',
hvilke Iro flere alnar h6ge. Jag obfer-
verade har , at Royena villofa , fom vax-
te bredevid en fadan Ek, hade flagit
en gren tvlrt igenom fjelfva EkstamT
men.
Cap \ffti 135
men, hvari den nu var parafitica. Li-
kasa markte jag i en annor Tragard,
hvarist en bradbank blifVit fastspikad e-
mellan tvanne trifri , at barken as det
ena tradet utvaxt 6fver banken, lika-
som en Svamp (^Bo/etus~) och h6It den
fast. Uti det ofvanf6re varande Mena-
geriet voro atikillige rare lefvande djur,
i synnerhet en myckenhet foglar,
Slafvar , som tilhdra tvanne husbon-
der , halla ofta tilhopa , med agarens
goda minne , da altid barnen tilhora den,
som ager slafvinnan. Hinder det, at ert
frigifVen eller frikdpter tral haller til
med en flafvinna, sa sodas barnen tra-
lar, likasom de barn, som flasvinnor
kunna afla, ester umgange med nugon
Europe\ Aktenfkapet ar salunda ibland
slafvarne 16fligen ingangit, lltt ohejgat
och latt brutit. Husbonden kan val
tukta och aga sin flaf med karbas , men
Sger ingen ratt 6fVer dess lif, som endast
tilkommer 6fverheten. Blisyer en flaf
as sin Herre f5r hardt handterad , ager
han rattighet at klaga derdsVer hos Fi-
fcalen, och om han da befinnes miss-
handlad, blifver agaren flagen pa vac-
kra boter. Uphafver en flaf fine hin
der emot sin husbonde, sin matmoder,
I 4 el-
P
Cap 177a.
eller mgm annan Europd , g6r han fig
skyldig til dddcn.
En flaf kan ej afgisva nagot vitpes-
mal; ej eller ma han bara, mj'cket min-
dre aga nagot lkjutgevar; hvarigenom
slafvarne, som altid aro i storre antal,
an Europeerne, hallas obevapnade. Har
en slaf blifVit frigifven eller frik6pt, fa
drager han straxt strumpor och slcor,
faint hatt, fasom tekn til fin erhalna
frihet.
Uti April, Maji och Junii manader,
da Skeppen ligga pa redden , hallas of- -
ta Auctioner utaf Skeps-Officerarne , pa
de varor, fom de har vela forytra:
de betala derfore 5 procent til Fiscalen,
som undfar for hvar sa kallad recogni-
tie kista , som fdres i land , 5 R:sd. ,
hvarfore i Holland blifvit betalt endast
5 gyllen. Alia Europeilka varor forsal-
jas har emot 30, 50 a 100 procent.
Vintermanaderne raknas harstides i-
fran halfva Maji til halfva Augusti, da
Skeppen ej mS ankomma til Tasselbaijen
for Nordvest vindens harda stormar, som
da vanka och kunna drifva Skeppen pa
landet; utan nddgas den tiden ankra i
Bay falso.
Rot-
Cap 1772. 137
Rottingar brukades har mycket til.
rull-gardiner for fenstren, suit splitrade
och med trad ihopfaste. Likasa slatades
deraf korgar, fangbotnar och stolsaten.
Tjocka bambo-stammar Sro mycket
starka , oaktadt de aro ihaliga. De bru
kades har til fidor pa stegar och til at
derpa bara far och kistor; fpadare och
mindre tjocka stammar nytjades til
gjardesgard ofvanpa murar och upfatte
tradplank.
Fr6kottarne as SilfVertrSdet (JPratta
argffitea) nytjades ofta til bransle.
Restio dichotomus C^Besem-riet') bru
kades til langa qvastar.
Kukumakranka QGetbyi/is~) kallades
frolkidan as en vaxt, fom i fand-dunerne
utom Staden stod nu utan blad och bioma.
Denna froskida var as en fingers langd,
nagot vidare upat, hade en angenam lukt
och raknades for en delice f6r Fruntim-
ren. Lukten liknade nagot fmultron och
upfylde hela rumet
Uti lerbackarne vid stranden utan
f6r Citadellet, fag jag jorden, blandad
med mycket fnacklkal upgrafvas , fyllas
i korgar och med vatn utvalkas, tils
fhlck&alen endast voro qvar. Afven
I 5 st.
138 Cap 1772.
sa, sag jag vid stranderne de storre up*
vrakte fkalen sorgfalligt samlas och vra*
kas ihop uti stora hdgar, at torkas. As
desse Ikal brSnnes sedan kalk, til byg-
nader. Til den Sndan bygges et bil as
stockar och qvistar, hvaruti Ikalen lSggas
och brannas. Pa Robbep-Eyland samlas
sadane Ikal, och kalk brannes i ymnig-
h;et\ til Compagniets agne behof as de
dervarande fangar, (Jiandittv}. Annan
kalk, eller berg, som hysa kalk uti fig,
finnas icke uti hela detta land.
Poster sSgas sodas, men Hollandar*
ne harstSdes och i hela Indien , kunna
sSgas vara fodde kopniSn; ty handlar
icke fadrep, utan drifver nlgot handt-
verk , fa maste hustrun , dotren eller
sonen i huset handla, och det alt pa sit
2gna sarfkilda sStt, ofta! utan nagon syn-r
nerlig utrakning. Kar gisves knapt na
gon rigtig k6pman , utan alle handla
och Sga endast visse varor, en viss tid
pa aret, pa hvilke de s6ka vinna, det
masta de kunna.
Langfredagen arbetade fiplket har,
likfom andre dagar och eftermiddagen.
halles predikan. De fira altfa endast en.
Cap 1772.*39
TvSnne vindar aro har pa orten i
synnerhet radande och ofta ganska haf-
tige , nemligen om sommaren sudost och
pm vintren nordvest. Nar 6stan eller
sydost begynner , drifver den molnen
emot och langs ofver bergen, da der
uppe markes et finat dugg-regn; mol
nen fkingras sedan under bergstoppen
och nar alle mqlnen Sro bortdrefne , kan
val vinden fortfara , men med Ikont och
vackert uphals vader.
Staden Sger en enda reformerfc Kyr-
ka, som Sr tameligen stor och vacker.
De Lutherlke haf'va hittils icke kunnat
fa tilstand , at bygga fig nagon , ehuru
deras antal haV ar ganlka talrikt. Til
refornierta Kyrkan h6ra tySnne Praster,
som bo i Staden pch aro val 16nade.
Sjukhuset ligger ilia belagit och Sr
nu ganlka bofSlligt, fa at et nytt, bade
rymjigare och beqvSmligare innan kort
kommer at anlSggas. De fjuke lk6tas
hSr ej fSrdeles val, i anfeende til dens
ringa infigter i Medicin, som fat of'ver-
upfeendet, ehuru Compagniet for dem
sparar ingen ting. Mig berSttades , at
endast til mandlar for de fjuke bestar
Compagniet arligen 200 Ducatoner eller
nagot 6fy«r 600 gyllen, hvaraf de fjo
r4° Cap 177a.
Ice fades icke skola njuta en enda. Hvarfc
halfva ar utassigneras hllften as denna
fumma, sedan noga f6rut blifvit utraknat,
hum munge tusende mandlar belopa fig
f6r desfe penningar, ester mandlarnes
da g°ngbara pris. Summan as pennin-
garne ar faledes altid lika, men mand
larnes myckenhet slriljer ester olika pris
och de sjuke fa altid lika mycket, foga
eller ingen ting. For hvar och en , som
i Hospitalet undergur sm6rje-curen , und-
far Faltlkaren 8 R:sd. och a R:sd; be-
talar patienten for medicine, utan at
njuta denna cur gratis.
Nagre gator i Staden aro forfedde
med grafvar , fom halla vatn , hvilket
konimer ifran de 6fverliggande bergen;
ehuru desfe 5ro icke fardeles mange.
Men vatnets ledning i trummor ifran
famma berg ned til stora Skepsbryggan,
bredevid Citadellet, hrarest alia laker
aflastas ifran Skeppen , Sr as mera be-
tydenhet , i anfeende dertil , at Skeps-
batarne kunna beqvamligen anlagga til
den famma, och fylla Una laggare med
det frifkaste vatn.
Koppor och massling aro har de far-
ligaste fjukdomar, emot hvilka fogas
lamma anstalter, til deras forekomman-
de,
Cop 1772. 141
de, som annorstådes emot påsten. Der-
fore, få snart något Skepp ankrat på
redden , sändes en Fåltskår om bord ,
at undersöka, om desse sjukdomar nu
finnas eller under resan grasserat om
bord. Har någon dylik sjuka der fun*
nits , får ingen komma i land , utan
Skeppet får anvisning til något annat
stålle och blifver imedlertid förfedt med
de förnödenheter, det behöfver. Når
kopporne någon gång hit ankomma, fly
alle människor undan in åt landet. Jag
markte, at koppor och Franska Skepp,
som voro mistånkte för fiender, voro
nu for tiden de, som endast kunde göra
de rike Bönder och Borgare båfvande,
rådde och slygtige. Så förnuftige hade de
ånnu icke blifvit, at de antagit ympnin-
gen. År 1713 ankommo hit första gån
gen kopporne, med et Danskt Skepp,
då de gjorde ibland Européer och Hot-
tentotter en grufvelig förödelse, och då
endast tre hus derföre blefvo befriade.
Hottentotterne dogo i den mångd,, at
de lågo döde på marken och vid vågar,
utan at blifva begrafhe. Andra gången
grasserade de 1755, och tredje gången
1767 uti April månad, åfven då hitför-
de genom et Danskt Skepp; sedan den
tiden hafva de ej gå hår. Når måslingen
sid-
Cap 1772.
fidfla gangen grasserade , gjorde han sa
mycket mera for6delse i landet, som de
as Gouverneuren utslnde Chirurgi ,■ ej
kande den , utan handterade deri pa et
fervaridt satt. Det Ix beklageligit , at
inati vid underrattel/en 6m Lakare och'
Medicinens tilstarid f6r hagon tid sedan
pa Cap, maste lamna almanheteri eri sa
bedrofvelig Hisioria, som foga ar battre,-
an deri Kæmpher Hmnar Chirurgerne
i Ostindien, uti line Amoenit. exot Fa
scia 3, pag. 534 och 535.
Staden Sr forsed med trenne stora
torg: vid det ena Jigger resormerta Kyr-
kan och Sger en vatnkonst , som f6rser
Stadens invanare med vatn ; vid det an-
dra Iigger Stadens Radhus , och det
tredje ar nyligen anlagdt, til beqvam-
Iighet for Landtmannen , som inkommer
fried varor, som lkola saljas, och vid
hvilket Brandvaktens Corps de Garde
kommer at anlaggas.
Vid sjelfya stranden voro til Stadens'
f5rsvar,- atfkillige st6rre och mindre Bat-
terier arilagde. Citadellet var anlagdt
bade emot eri inland ik' fiende, och emot
en titlandlk; men Batterieme egenteli-
gen emot en frammande makts Skepp.-
Desse beskjuta ocksa redden mycket
bit-
Paari 1772. »43
båttre, ån någonsin Citadellet. Sådané
voro nu , ehuru i föga ypperligit til—
stånd, stora Batteriet, lilla Batteriet , nya
Batteriet, Knocken och Linievakteh. .
Uti början af Junii månad , gjorde'
jag en dagsresa til berget Paari, i sål-
skap med Doctor Lé SueUr, som var
dit utbuden , at be/Öka en sjuk man ,
som legat förut i Feber, och nu efter
den, fat en sådan svaghet ilederne och
ligamenterne, at hånderne ej kunde fo
ras til munnen, och knålkålarne voro
få löse, at, han ej kunde gå eller stå;
Doctor Le Seuer var föd på Cap i
men hade studerat i Holland, och blif-
vit promoverad i Gröningen.
Öfver vågarne hår och der voro sto^
ra rivierer, som nu af regnets mycken
het hade få stigit, at vatnet gick nästan
up i vagnen och strömade starkt
Landet var hår ganska magert och
bestod as bara lös sand , hvarunder hår
da berget syntes ligga, bestående af
bruna jerhhaltiga klimpar, hopgyttrade
af lerä och vitriolsyra samt skiffer. Uti
desse magre fålten vaxte likväl en myc
kenhet af Phylicæ, Ericæ och Proteae.
Vid
144 Paarl 177a.
Vid Paarl var k61den starkare mor-
nar och aftnar , in vid Cap, och rim-
frosten fkadade ofta det gr6na i TrSgar-
darne. 6stan vinden fades hlr vara gan-
Jka stark och blafa koroen utur hvet-
axen om sommaren.
Smor kernas har om sommaren hvar
dag, och nu under vintertiden hvar an-
nor, eller hvar tredje dag. Ljumt vatii
slogs i kernan, at mjdlken fa mycket
battre slculle ysta fig. Kernan var lik.
en lang afstympad Con, nemligen vida-
re nedtil, med en 16s trlllkal inuti uptil,
fom har hoga kanter och hindrar, at
under kernandet intet fpilles.
Gardarne sagos almSnt ligga under
bergen, ifran hvilka vatn til detn ned-
rinner. Brist pa vatn annorstades, och
landets deraf kommande magerhet gor,
at detta annars hirliga land, ej kati
mycket tatt bebos. Africanlke lander
ar i fig fjelf magert; men defs fimkt-
barhet, fom as mange, 6fver mattan , up-
hojes , b6r tillkrifvas climatets godhet ;
ty pa de stallen, der vatn och nagon
matjord finnes, famt foljakteligen nagot
kan fas och pJanteras, der fas en har-
lig Ikord, lacker frukt och ljufligt vin.
Landtmannens fdrnamsta huf^oidfak, da
hau
flan vil satta fit bo pa nSgot stalie, ar
at efterfoka matjorden och om nagot
vatn finnes i granskapet.
Husen bygger hvar Bonde sjelf, stuft-
dom as tege], stundom endasl as lera,
kalk och land. Hvarje Bonde ager myc-
ken boskap, as HMlar, Oxar, Kor, Fan
Lam, Getter, Ankor och Gass, hvilken
ofver dagarne iitdrifves pa backarne,
atfoljd och vaktad as en flaf, och vid
solens nedgung hemdrifves. 6fver nat-
ten ligger all boflcap under bar himmel,
Ukvilhvart slag f6r fig, pa en plats, som
It cmringad med en lermur. Farest
(cv;s laticauda) sages til ullen deraf ta-
ga. mycken Ikada. Det var otroligt n6j-
/amt, at fe, hum lammen, som MUaa
heina , medan de annu aro spade, om
afconen gingo sina hemkommande mo-
drar til m6tes. Sa snart ljudet as mO-
drarne pa langt hall begynte boras, bor-
jade de hungrige lammen at skrika och
springa et stycke til m6tes; men om de
ej annu vil sago m6drarne, sprungo de
tilbaka igen. Nar m6drarne kommb nSr-
mare, 6kades Ikriet och lammen lupo
i suit sprang emot dem , samt foljde dem
hemat. Ullen as desse Africanlke Farem
som basva langa och breda rumpor, £r
Del. ' K icke
146 Paarl 177a.
kke sardeles god, och anvandes hvar-
ken til klSdevafnad, eller nagot annat as
synnerlig nytta , mycket mindre utfores.
Herr Hemmingh hade likval for nagre
ar sedan , latit deraf vafva fig et stycke
klade til, en hel kladning.
Farbenen sag jag bade pa landet och
i Staden osta nytjas, at satta omkring
tran vid gatan , eller til flcilnad emellan
blomster-qvarteren i TrSgardar: de ut-
gjorde der en artig prydnad, da an-
dan as ginglymi articulation altid var
upat vand.
Vargar fangades pa et artigt och
vigt satt: et Jbus i fyrkant eller aflangt
upmurades as tegel eller endast lera, til
en mans hogd elJer mera, utan at tac-
kas med annat , an nagra trastrolor.
Framtil limnades en lag dpning med
en fall-ddrr fore. Tnuti huset lagges na-
gon atel, omkring hvilken bindes et
rep, som fSstes uti en pinne. Denne
pinne fores ut genom bakvSggen ned
til , sattes i et hal pa en stock , som han
ger utan til langs ester bakvSggen, och
vid hvars ofre anda Sr fSstadt et annat
rep, som gar 6fver taket til frSmre si-
dan as huset och fastes uti fall-dorren,
som dermed halles uplyftad ofver 6p
nin-
Paart 1774. J47
ningen. Når vargen genom öpningen
inkommit i huset, och begynner rycka
på åtelen , rycker han tillika pinnen utur
hålet af stocken och dörren faller ned,
täpper för ingången och innesluter var
gen fången.
Hos de förmögnare på landet var
husbygnaden nästan lika med bygna-
den i Staden, nemligen först var et
förmak, vid ingången af huset, och
framför det et långt gallerie : å ymso
sidor as förmaket en kamare och på ena
sidan af galleriet kök, samt på den an
dra en soskamare. Hos mindre förmög-
ne år gallerie med en kamare på ömse
sidor och köket bakom. De fattigare
hade fine hus blott af lera upmurade,
med otäta dörrar och fenster.
Vatnet, som nedrinner ifrån bergen
til de underliggande gårdar, ledes ofta
med konst til vissa stållen, såsom til nå
gon vatnkonst , til någon Trägård , at
vid infallande torka vatna den, eller til
någon upgrafven fiskdam.
Det vatnet, som på fältet nedanför
bergen samlade fig uti bäckar, stundom
på någre stållen til så ansenligt djup, at
man måste nytja färga eller båt, lör at
K i_ kom
1
*48
• Paarl 1772.
komma osver , viste Landtmannen , nc
d iinina up ofver line, vid en siidan
b-lck , belagne vingardar , som da vid
vatnets fakta afrinnande tillika gdddes
och gjordes mera fruktbare.
Vinplanteringen vid Paarl var i myt-,
ket flor och vinstockarne sagos har as
50 ars alder. Nar en vinranka plante-
ras, fades den redan andra aret giiVa
frukt , men tredje aret full bergning.
Alia vinstockar h611os hlr lage, at tvin-
ga dem , til at gifva stora klalar drufvor.
Pa detta stalle var en Kyrka anlagd,
fom var forfed med reforinert Praft
och Klackare. Gudstjanft halles likvai
Icke alle S6ndagar. utan da Prasten Sr
bortrest, fjuk eller nindrad, laser KJacka-
ren for forfamlingen mgot utur Bibelen.
B6nderne eller nybyggarne i hela
landet aro likfom Stadsboerne, allefam--
mans Borgare och miiste- derfdre altid ,
vid pakommande 6rlog vara fardige, at
forfvara landet: de Sro derf6re indelto
i Compagnier och visfe ibland dem , arp
utfedde til deras Officerare.
Vid hastigt akonamen fara f6r nagon
fiende , kan afven genom canonlkott och
fla0niug hela landets menighet, i baft
up
Paarl ijji'. 149
upbadas. Pa vissa distancer ligger der-
fore en canon och vid den samma star-
en slagg-stang, hvarmed, da nagon iien-
de mirkes eller nagon stor frammande
Skepsslotta nalkas, gifves tekn. Ifran
berget Leuvekop fkjutas da 7 ikott ; der-
pa fkjutes vid Zoutrivier med canonen,
til dels en annan langre bort liggande
canon bovjat Ikjuta och fa vidare. Fo
re Ikotten hissas flaggan och faran kun-
gores lhart i hela landet.
Emot Ormbet beromdes ganlka myc-
ket bloden as Vatnlkilpaddome , hvilken
derfore torkas til fma fjall och medfo-
res as Landtmannen pa dels resor Mr
i landet, som as en den farligaste ohy-
ra fat det yninigaste forrad. Mr na
gon blir huggen as en orm, integer han
et par nypor as bloden och nagot der-
as lagges pa saret
Chirurgi, Apothekare och andre, da
de har i landet ej finna de vanlige och
rigtige Apotheks vaxterne , soka de up
andre, som nagot likna dem, antingen
til bloma, blader, lukt eller utseende,
och gifva dem da samma Damn. En
Medicus , som far hora namnas detu
(quid pro quo), bor deraf ej lita forleda
eiler irra fig.
K 3 Bla-
IJO Paarl 177a,
Bladen as Calla Æthiopica, som v&x-
te afven i vatnrinnillarne utan for Tra-
gardarne straxt utan f6r Cap, fades atas
as Hystrix (Eiser-varkensy
Roten as Arctopus echinatus, fom
vaxte bade vid Cap och annorstades,
var 16s och agde i fig en helt hvit och
ren kada, nytjades fafom et f6rtraffeli-
git blodrenande medel i decoct, afven
emot Gonorrhoe; och
Roten as Bryonia africana, nytjades
fafom et krake-medel as Landtmannen;
infunderad i vin eller branvin purgerar
den vSl, i fynnerhet om derester ates
et styeke brod.
Geranium cucullatum, en vllluktan-
de 6rt , brukades fafom et emollierande
medel, inlagd uti passar,
Qviftarne as OljotrSdet (Oka europœa)
fattes for lammen at atas,
Borboniæ cordatæ Wader brukades
til The" pa landet,
Montinia acris , ehuru den Sr ganfka
slearp , fades likval atas as faren.
Frukten as Brabejum stellatum, en
stor bulke vid blckarne, kallad (Pilde
ca
Vaarl 177a, 151
castmien) vilde Castanier, brukas as Hot-
tentotteme at atas , och as landtrnannen
stundom i stallet for Casse. Yttre fkalet
asfrukten aftages, och bitterheten ut-
d'rages i vatn ; sedan kokas, brann»s
och itotes den torn Caffe\
Arthritis , Podagra och Hydrops ,
voro sjukdomar, som pa landsbygden
ofca forekommo, as mycket vindrickan-
de och de ofta omlkiftande kalla vindar.
Marken fans har i landet ingalunda
fa tatt bevaxt med gras , fom i Europa,
der grastorfvan utg6r med sine mang-
faldige blomster den grannaste tapet;
utan var detganlka glest, med bara fan-
den emellan , at man ej med nagot noje
kunde nedlagga fig derpa , at hvila.
Korn, (Jiordeuni) sedan det frodigt
upvaxt, affkars en eller flere ganger,
och gafs at hastarne til foder. Det fades
kunna afskaras i Augusti manad, sedan det
kommit i ax. I Staden fag jag det ockfa
ofta infSras, bundit i knippor, at faljas.
Kornet fas har i landet enkannerligen
til foder at Mstar, hvaraf hvarje afton,
sedan haftarne hemkommit ifran sit be
te, nagre knippor aflklras och laggas
Paiarl i-jyz.
i stallefc, eller ute vid garden, der de>
blifvit- fastbundne, til natt-foder.
6l bryggas aldrig pa landet as kor-
nefc , emedan Landtmannen almunt for
t6rsten dricker vatn, the" vatn , cafTd oc»
vin; men utanfor Cap, har ec olbryg-
geri blifvit anlagdt Capfka diet blifver
likvil aldrig ratt godt, utan gor en up-
blast och surnar sbart Decta ar orfa-
ken, hvarfore 61 maste hitforas ifran
Europa, i synnerhet halles i estime Hoi-
landlkt, Danikt och Engelfkt 61, som
Iparsamt nagon gang drickes under
maltiden.
Vingarden fades har arligen fkola
grafvas och jorden fa vandas, at vin-
stockarne icke rubbas. Vid godningeri
grafves gamla jorden undan omkring vin-
stockarne , at der blifver en grop , uti
hvilken g6dflen lagges. Dor en vin-
stock ut, bojes en gren as narstaendo
stock ned i holet , fom der fnart tager
rot och sedan aflkares.
Hos en Enka vid Paarl voro trenne
Hottentotter i tjanst; de talade fint, med
tungans latta och hastiga fmallande ba
de fore och under fjelfva uttalet. Deras
. farg var brun, men ej svartaktig, utan
na
Caap 1772.
nastan som pa en solbrSnd Europe. As
den myckna sm6rjningen med stinkande
orenlighet , voro de vlrkeligen mera
bruna, an as naturen. Flickorna rokte
garna tobak och det med en pipa, sa
kort, at piphufvudet satt intil lapparne.
Deras bar ar besynnerligit, helt svart,
och sitter ihopfhodt liksom kort ull, lik- '
nande nopporne pa vissa sorter kladen,
med nakna mellanrum.
Ester aterkomsten til Cap , sagos
vid slutet as Junii manad, vid pass 150
mil initran landet, upforde 59 stycken
Hottentotter , man , qvinnor och bam ,
som sorofvat atlkillige valdl'amheter , e-
mot de inuti landet boende nybyggare.
De voro as en Hottentots Capitain,
vid namn Kes, grepne uti en bergs-
flcrefva, derest de doljt och forlkanlat
sig emot et utfkickadt commando B6n-
der och Soldater, samt med ftora Ite-
nar, dem de pa sin fiende nedrullat,
ISnge forsvarat sig. De hade pa tvanne t
nybyggen bortstulit bofkapen , ihjalflagit
bonderne, rofvat husen och forsedt sig
med nagre skjatgevar. De nekade ej
til sit brott, men fade sig vara tvungne
dertil, emedan Europeerne arligen in-
kraktade mer och mer deras land pch
K 5 be-
156 Cap fjyi.
coran , eraedan Javanerne, tii st6rsta de-
len aro Mahometaner. Emellan det de
saledes songo och laste, drucko de Caf-
fe* utur koppar och den sornamste as
Forsamlingen , spelade emellan at, pS
en Violin under sangen. Jag fornam
sedan, at han var en Prins ifran Java,
som sat fig emot Hollandska Compag-.
niets interesse och f6r den orsaken blif-
vit ford ifran sit fadernesland hit til Cap,
der han lefver pa Compagniets bekostnad.
Den 30 Junii , besokte jag Paradys
och andre Compagniet tilhorige gardar,
som ligga nedanfor Taffelberget. Ron-
debosch Sr en lustplats f6r Gouverneu-
ren. Pa denna 6stra sidan langs ester
Taffelberget grasferar Sydostvinden ej
fa starkt , som vid Cap ; derfore har
ockfa vaxer bade slcog och bufkar. Tal-
kn (^Piiius fylvestris*) stod ibland andre
har planterad och hade vackra kronor.
Vilda Drufvor (J^ilde Dvuyven, Pitis vi-
tigittea^) prunkade nu med fine r6<Je bar,
like Korsbar, som atos.
1 llrjan as Ju/ii manad , fdretog jag
mig en fpatsergang pa nagre dagar, til
Conslantia och de onikringliggande gar
dar. 6fver vagen, lopa pa nagre stal-
ien vatnbackar emellan dalderne ned
ifran
Cap 177a.
ifran bergen , at man denne tiden , med
inoda, kommer 6fver.
jarnhaltige stenar {Eiser klippen} nm-
nos fa val har, fom narmare intil Cap.
Skyarne sagos artigt drifvas emot
hvarandre , fa at de undre konimo fran
Sydost och de ofre drefvo emot Sydolt.
Kreaturen , ibm annars i he] a lan-
det, ligga under bar himmel, hollos
har under tak, i et slcjul, loin framtil
var 6pet.
Aterkommen til Staden , hade jag
tilf^lle at fe en ChinelHk begrafning. Pa
deras begrafnings-plats, fom ar et litet
fiycke ntan for Staden , fer man upsat-
te rottingar, hopbundne med bomuls-
garn, at de formera en bage eller et
bugtigt tak ofver grafven.
En stor gait, fom slagtades, hade
atlkillige Lnmbrici uti fig , fom fades vara
har pa orten almint hos Svinkreaturen.
Julii den 21 gjorde jag en promenad
til Paarl och Stellenbofch.
Ifran Cap fer man at landfidan hori-
zonten sluta fig med h6ga berg, fom
stryka tvars 6fver hela landet. Det
flac
Cap 1774.
flacka fältet, af en dagsresa bredt, som
ligger emellan Cap och desse bergen år
merendels en obebod sandhed , som has
brist på vatn, hvilket icke gårna år til
finnandes annorstädes, ån vid de ströd
de mindre berg, som der ligga, liksom
enstaka och utan betydande samman
hang. En| vandringsman, som ej varit
nog förfigtig, at taga vatn med fig, hat*
ingen annan utvåg, til at i en brännan
de hetta, kunna erhålla något, at låfka
fig med, ån at väl efterse,' om någre
svarte herdar med sin husbondes hjord
gå vall, och antingen sjelfve äga vatn,
eller veta gisva anvisning derpå. Vin
tertiden, da det mycket regnar, står
likväl en god del af desse sålt un
der vatn.
Kapock-fogel kallades en ganska li
ten fogel, som bygger et mycket kon
stigt och vackert bo, tjockt som en ull
strumpa , utaf fjunen (pappus Eriocepba-
//) af vilda Rosmarinbulken (vilde Ros-
tnaryn, )
Uti April och Maji månader årjaS
och fås såden hår; men uti Junio och
Julio plöjes jorden up, som ofta legat
i tråde flere, ja ånda til 10, 12 och 15
år. De större buskar rödjas förut bort,
och
Ca$ 177*.
och de mindre lamnaS at plogen; alle
bufkar samlas sedan tilhopa och bran-
nas straxt pa akren , som as alkan an-
senligen gjodes. De stallen der bran- .
den forrattas, gifva altid tjockare och
ymnigare gras, at man pa en aker ser
liksom as stora tufvor, sadane stallen ut-
inirkte. Ester utsadet as hvete, fade
de fig vanligen fa harstades %, 10, men
osta is, 20 och a5:te kornet, da de a-
ter pa flere andre stolen fa mycket
mera. Och berSttades mig, at pa en
gard, ester 34 tunnas utfade, blifvit
fkordade no tunnor.
MyrStaren QMyrmecophaga , nardvar*
ken) grafver fig stora holor i jorden,
hvari han bm dagen ligger faker for
sine fiender. Landet var suit med sada
ne holor. Det fades vara et starkt djur,
fa at flere oxar icke lkulle forma, at
draga honom ur fit naste. Han grafver
ganlka fort. K6ttet deraf ates, och i
fynnerhet Skinkorne, fafom lpikek6tt.
Han lefver as flere slags myror, i fyn
nerhet de store r6de, fom bygga sine
stackar as lera, och fom aro mycket al-
tnanne, famt 6kas arligen.
Nybyggarenas d6trar lata stundom
lagra sig as fvarte slafvar. F6r pennin-
gar
Cap 1772.
gar blifver då flickan merendels forsed
med någon man , men slafven skaffas-
bort ifrån orten.
Gästfriheten år i hela landet hos
Landtmannen ganska stor, så at en re
sande kan utan någon betalning sår hus
rum och föda , tilbringa långre eller
kortare tid hos et folk, som med stör
sta vänlighet emottager och undfägnar
honom. Deremot faller det en främling
uti Staden ganska dyrt, så at han i lic
herberge nödgas betala åtminstone en.
eller halfannan Riksdaler dageligen för
kost och kammare.
Landtmannen åter gemenligen öfver
alt fyra gånger ordenteligen om dagen,
nemligen: kl. 7 frukost, kl. 11 middag,
kl. 4 aftonvard och kl. 8 nattvard.
En Soldat får hår icke tilstånd at
gifta Hg, af fruktan, at han, som i det
fall måice bo utom citadellet med fin
hustru, skall i staden fördjupa sig i skuld,
och sedan, som sådanes straff gemenli
en år, bortsändas til Batavia. Ehuru
et vore mycket båttre, at en Soldat
eller Corporal finge frihet at gifta fig ,
«lå han med åtnjutande af sin sold, lik
väl kunde göra sin tjänst , och på de frie
da
Cap 1772;
dagar, f6rtjina med information eller
handtverk sin fdda; och oaktadt r brist
deraf, mange, enligt dageliga erfaren-
heten, blifva liderlige och f6rst6rde as
fvarta konor; famt en gift Soldat, altid
med mera mod och tapperhet, vid up-
kommande ofred, fiktar f6r landet,
hustru och barn; fa nddgas dock alle
fadane taga aflked utur tjansten och blif
va frie borgare. En sadan borgare , bJif-
ver dock ej fri, utan med det vilkor,
at ater ga i Compagniets tjanst, ora n6-
den fa fkuile pafordra, och det i famma
qvalitet, fom da han blef fri derifran.
Utom det Staden star helt och hallit
under Compagniets Jurisdiction och fa-
lunda tinder Gouyerneuren och Fifca-
len; fa ager den likval uti farfkildte Oe-
conomie mil, (fin egen Borgmastare och
Politie-Rad, famt andre Ambetsman.
Borgerikapet i almanhet, fa val i
Staden, fom hela landet, ar enroulleradt
i tjSnft til landets f6rfvar, och falunda
fordeladt i atlkillige Compagnier til sot
och til bast, famt aga as sin egen Corps,
sine Ossicerare. Arligen komma de til—
Jaminans at exercera sig, och gora i
Staden Borgarevakt med mera.
1 Del. 1/ Be-
■
i6« Cap 1772.
Begrasningar Ike utan Prast, b6n'ochf
jordkastning pa Jikeb
Vigfel och barndop maste altid lkc
i Kyrkan , och nod-dop vil man har icke"
veta as.
Slafvarne blisva mycket sallan frigif-
ne; och de svarte frie tillatas ej g6ra
Borgare vakt: i krigstider maste de med
spadar, som aro deras gevar, upkasta
Batterier. De hafva likval fin egen Ca
pitals). Slafvarne, som hvar husbonde,,
da det galler emot sienden, maste drif-
va framf6r fig utur huset , formeraS da
afven til Compagnier. Borgare, fa val
som Compagniets tjanare, fa da anvis-
ning til visfa stationer. Hela (krifvare
Staten placeras inom castellet och an-
dre vid Batterierne pa farflcildte' stSllen*
Uti Augusts manad b6rjade vintren 16-
pa til anda och marken prydas med
blomor; det blef altfa nodigt f6r mig ,
at nu tanka pa de tilrustningar , som
pr6fvades n6dige och oumgangelige til
en lang f6restaende refa in at landet,
den jag hade 16fte , at til en stor del pa
Compagniets bekostnad fa g6ra.
Jag
Cap ijj'L
, Jag fSrsag mig altsa med n6dige kl£-
fier , lador och sma passar til 16kaf och
fr6n, infect-dofor och nalar, en kagge
hied arrack til ormars och amphibiers"
J,S"jgande, bomul och lador til foglars
oppande och forvarande, cardus-
>er til 6rters torkning , the . och
por foY egen del och tobak til ut-
ing at Hottentotterne samt gevar
en rnyckenlfet krut, kulor och at-
Ikillige sorter hagel. Skor f6r fyra ma-
haders tid utgjorde har icke nagon rin-
ga artikel, emedan det i Indien tilredde
lader Sr soga starkt och de utom dess
as hvasfa stenar i bergen aldeles fonder- ,
Ikiras och hastigt f6rn6tasv
Mit equipage bestod uti en ridhSst,
en karra ,• tickt med segelduk , sasom en
rustvagn och tre par oxar , som Ikulle he-
la resan spannas f6r den samma. Mit fU-
flcap pa resan blef Tragardsniastaren Au-
6e , som f6rut gjort aderton' langre och
kortare resor irilt landet , och nu Ikulle
blifva en trogen och faker vagvisare;
Herr Immexman, en urig Lieutenants
Son, faint en Sergeant, Leonhardi,
torn for at lkjuta' lt6rre djur och foglar
gjorde denna befvarliga refari , och arid-
teligext tvanne hemtamde Hottentotter,
L* % hvar
164 Cap 1774.
hvaraf den ene skulle vara kulk oeh
den andre ox-ledare.
Alle, som resa hSr j landet, firdaS
-rangefarligen pa detta satfcet. En stor
vagn , fran 120 til 140 , ja 200 RiksdalerS
varde, forsed med et stort BuldanS tSlt,
forespannes vanligen med 5 a 6 par oxar,
som drisvas as en korsvan med en lang
pifka och ledas igenom a-drifter och fram
vid gardar. Hastar Sro mera svage och
finna ofveralt in uti Africa hvarken be
te eller vatn, samt kunna derfore icke
nytjas til Janga resor. HSstar nytjas
icke eller, at ifran de intil Cap narma-
re belagne gardar, pa ryggen fora na-
gre varor , utan nagre fa formdgne der-
stades nytja nagon gang flere par for
fin vagn pa korfca resor. 6fver alt ji
hela landet nytjas de likval til ridha-
ftar. Nar nagre b6nder, langt in i
landet boende, resa up til Cap, drifva
de merendels 5 a si 16sa oxar med fig ,
for at dermed gora ombyte , under en
resa, som varar stere veckor. Piskan
Sr et instrument, som tyckes kunna a-
draga fig respect, sa vai as andre, scan
as oxarne, til hvars tjanst den ar i det
masta arnad.
Sa
CaJunda utrustad , afreste jag med mit
^ salsltap , ifran Cap den 7 September ,
til Jan Befis Kraal, en liten CompagnietS
Bolkaps plats, liggande ut med sj6sidan,
dit vi ankommo kl. 11,
Uti de sandige fSlten sags Protea
bypopbylla ofver alt krypande och ned-
liggande med sine at ymse sidor upsta-
ende blader. Vid Elands fontain lags
et dylikt slag sta h6gt som en buflte, med
bredare blader, mycket lik den forra.
Resan fortsattes tfl kl. 12 til en an-
nan CompagnietS gard, kallad Rietval-
ley; sedan til Mosterts gird, och and-
teligen forbi Brack-fontain til Groene
Kloof, en ansenligen stor Bofkaps-plats,
Compagniet tilhdrig, 8 tiroars vSg ifran
Cap. Pi! detta vackra stalle qvarblefVo
vi hela veckan, dels f6r det, at myc
ket fants harikring for oss, at samla,
dels 16r det, at jag as Solstralarnes stud-
lande emot den uphettade sanden olyc-
keligen fick en ganika hastig inflamma
tion i 6gonen, som fvarligen ville gif-
Va sig.
L 3 Lan-
166 Sesan inat Cafferslandet J772.
Landet ir val redan as Europeilke
Colonister ganflca' mycket bebodt och
upbrukadt, men annu aro inge sakre
miltal utsatte , ej eller aga gardar och
rivierer 6fver alt tjanlige namn. Gardarr
ne namnas ofta ester deft agare, och di-
stancer matas ester den tid, som man med
en oxvagn fardas derofVer och hvilket i
det nogaste utg6r en sjdmil. Alt detta
f6rorsakar en Resande mycken svarighet?
och gor , at jag maste namna de orter ,
jag under mine resor bes6kt, med de
Hollandlke namn, som de pa stallet aga.
Desse sandige och lage fait, som vi
6fVerfarit , voro nu ganlka rike pa l#k-
vaxter, utom andre 6rtev, som as det
myckna regnet, hvilket vintertiden fal-
ltt, nu upvaxt och pied tusende slrfkild-
te blomor prydde desse annars nakne
sandhedar,
L6karne Qbulli) as* Iris edit/is blefvo
har kokade och atne , samt smakade
mycket lika jordp^ron.
Africanske blqmorne variera mycket
til fargen , mast pa 6fra fidan och aro
mera bestlndige pa den undra.
Flammingo (JPhoenieopterus rubes) va-
dade 6fVer alt i myckenhet, i vatnpu*-
sar
Resan inat Cafferslandet 177a. 167
sarne, i hvilke afven hdllo fig Ander
och Snipper QScolopax capenfis*). Uti fal-»
ten , bland buskarne hordes Korrhanar
Haantje £en liten fogel) och
Backar lupo der as flere slag, fom Har-
tebestar QCapra dorens') Stenbockar (jCa-
pra grimmia ) Duykers QCapra~) famt
de stolte Strutsar , kanbare med fine
syarte fjadrar, ifran sina gra honor. -
Svafvelblandad lera visades mjg, hvil-
ken finnes vid en brun vid Paardeberg.
Fr6hufen as en Euphorbia, pulverise-
rade brukades til vargars dddande, i
ftallet for Rafkakor, .
Oljan as Ricinus fick jag har fe fdr-
sta gangen. Fr6n fades kokae i vatn,
hvaraf den upslytande oljan affleumas
och intages sedan til hela th(?koppen ,
' at lindrigt laxera. Bladen as bufleen
torkade och lagde onikring hufvudet,
fades vara tjanlige emot hufvudvark.
Den 14, rgste vi f6rbi Oranje-fon-
tain och Uylekraal til TheTontain , 6 ti-
mars vag och sedan forbi Flands-fon-
tain til Saldahnabay dagen -derefter.
Landtboen at denna sidan ifran Cap
. Sger hvarken vingSrdar eller mycken
l, 4 st
16$ Resan inat Cafferslandet 1772.
sades-aker, utan i det stJLIlet mycken
Boskap. Har kernas dageligen uti en
kerna, lik en pump, och kernmjolken,
ehuru god den ock Sr, slas ut at kalf-
var och hundar. Mj6iken far icke, el-
ler f6ga satta nagon gradda forut Pa
husgerad var har brist och fattigdom.
Vare ridhSstar lamnades i en bond-
gard , innan vi med fartyg foro ofver
hamnen til Compagniets past, der vi
forblefvo flere dagar.
Vildt as Backar, Ander och flere
djur, fants har i myckenhet.
Saften as QSoncbus oleraceus} Mj61k-
tistelen utprassad, brukades at rena och,
laka far.
Den fvarta saften as Blackfiflcen QSe-
pia^) brukades til black med attika.
Djuret Sger rigtiga ogon, bestaende as
cornea , choroidea och lens famt alle
ranlige humores.
Har traffades bland befatningen E-
lisæus Hyphoff, fom var Kock i hu-
fet och Son as Banco-Commisfarien
Hyphoff.
Albuca major vaxte haromkring h6g,
rak och vacker. Defs faftfulla stjelk ,
Resan inat Cafferslandet 1774. 169
som. Sr nagot flemig, tjanar Hottentatr
ter och andre resande til at tugga ocfy
at derailed slScka torsten.
Mange sandbankar voro uti hamnen,
som sagos vid lagt vatn.
Gras vSxte ymnigt pS oarne, men
ingen bofkap, hvarken as Far eller Oscar,
fants Mr.
Under mit Botanicerande , hittade
jag pa en d6d Tiger, som lag vid stran-r
den. Den larer atit as nagon giseig ort
och sedan s6kt ester vatn, innan ban
stupat deraf,
Phoca, {Roblen~) fangades mycket
p5 oarne, utom och omkring Saldahna-
bayen , as hvars fpack en god och nyt-
tig Tran tilverkades. A<f de sma anvan-
des endast slcinnet til ikjut-talkor och tor
baks pungar. De store fades ga til 14
a 15 hundrade Skalpund. En olyokelig
handelse hade nyligen tildragit sig med
en Soldat , som pa denna jagt var ut-
sand , nemligen sedan djuret var Ikjutit
och lag liksom dddt, samt fkytten ikul-
le upMra adren, for at battre aftappa
bloden, hvilket anses n6digt f6r tranens
godhet, fa fattade djuret i handen, och
under det Ikytten drog den i hast un-
L 5 dan.
170 Resan inat Cafferslandet 1772.
dan, blef tumen afbiten och senan langfc
utdragen.
Ifran Saldahna bayen iterreste yi
#1 TheTontain, och fick pa en Bonde^
gard, tilfalle at fe, med hvad fardighet
Bonden har, forrattade castration pa fine
Oxar. 50 om tva ar, och en om tre ar
undergingo derma operation pa en enda
aftonstund. Med en pi/ka lades fdrst et
rep om hornen och sedan et om den
ena bakfoten. Dermed faldes han ikull
pa en sida och alia fyra fotterne sain^
manbundos. Med en knif fkars pa yt-
tra fidan igenom alle integumenta anda
in uti testiklen; sedan fattades testiklen
och funiculus Ikrapades, under omvrid-
ning, tils den loslades ifran.
Fr6husen as Rumex fpinofts QDubbel-
tjes~)} f'om vaxte ofveralt, klagades h§r
mycket 6fver, emedan de med fine
hvasfe taggar sticka och fara slafvarne
i fotterne och andre, lbm 16pa barfbta.
Pburvaceum mollugo {Muzgekruyd^y^
vaxer uti stor myckenhet i vata ar odi
gor boskapen, som ater den, ester be-
rattelfe, ganika set.
En Korrhan, lbm i fin flygt skriker
Rofi-karri, Kok-karrij blef omsider fku-
ten,
Refan inat Cofferslandet ijji. 171
ten , ehuru svart det ar , at komma ho-
nom nog nara.
Secretaris (^Falco secretariut') vifade
fig ofta med fit vackra hufvud och fine
lange ben; han springer ganlka starkt,
och lefyer afven as fangade prmar.
Man berSttade har, at ungarne svar-
ligen kunde upsi5das, emedan de ganika
latt bryta as fig benen. Jag hade lik-
val vid Constantia set en gaminal Se
cretaris sogel tani. Han Jagger 2 a 3 ■
agg och fades bygga sine bon as qvistar
pa bufkar. Han flnnes mast: altid ensam
och ej i sardeles myckenhet.
Baren , som aro svarte , pa en buflce
hlrstades kallad Kraijebofcbes , StoS be-
garligt as Capslce Krakorne.
Den 15, sldldes vi ifran TheTontain och
passerade 6fver fargan vid Bergriyier.
Anis-roten Qdnys-wortel} stektes har
och ats samt smakade val ; den stekes
antingen i aflcan eljer kokas i 13t mjolk, ' [
eller stufyas med k6tt. B6nderne lSta
slafvarne stundom upgrasva deraf en
niyckenhet, som de saJja. uti Staden.
Catagay wortel Sr on ret, som ifven
ste-
?7» *Resan inat Cafferslandet 177a.
stekes i alkan och ates, men har en
"elak och oangenam smak.
6fver alt sags en svart Torndyfvel
(^Tricbius laticoUts^) , som var mycket
alman, hela dagarne rulla flora piller as
track, med bakfotterne, altid gaendes
dermed baklSnges. Med framfotterne
g6r han flora hoi i sanden , och Ikjuter
Ifven undan sanden med hufvudskolden,
F6rmodeligen logger han sine agg i pil-
lerne, dem han sedan begrafver i san
den. Nagre ganger sagos tvanne hjel-
pas at, at rulla en ladan pill.
Hasran, som hitkommit isran Euro-
pa, anses nu som det svaraste ogras har
i landet, emedan hafrekornen as den
ftarka blasten latt utfalla, fa fig sjelf
och utrota den andra laden. At lata
et sadant bortfkamdt land ligga flere ar
i trade, hjelper icke, emedan sedan lan
det blifvit upplojt, hasran i jorden olkad
b6rjat gro a nyo.
Naktergal QNacAtigaW) kallades en
fogel som i sang och atborder efterapa-
de slere andre soglar.
Opblasers (Pnewnora) , en sort Gras-
hoppor, fangades om aftonen. Nar lb-
len g^dt ned, bdrja de lata hdra fig.
Resan ittat Cafferslandet 177I, if$
genom et besynnerligit ljud, som up-»
kommer deraf, at de stryka fine taggn
ge bakfdtter emot deras tbma och ge-
homikinliga mage. Detta ljud tyckes
h6ras pa langt hall. Som jag mlrkte^
at desse, lika som mange andre natt-
insecter, girna alskade ljuset, lat jag ute
pa marken upg6ra en stof eldbrasa, vid
hvilken de fangades, fa frtart de kom-
mo dit framtagandes. Hela kroppen if
fom en blasa, sa torn, at desse icke
kunna foras upsatte pa nal, som an
dre insecter.
Firtknasten (as Loxia*) gjorde as
grasstran, fom voro konstigt ihopflata-
de, hangde pa grenarne 6fver vatnpus-
sarne, med en lang och final hals, hvar-
igenoin fogelen hade sin ingang. Den-
ne hals hindrade rof-foglar, at komma
til unganie och vatnet, hvai'6fver na-
ftet pi laga bufkar hangde, hindrade
rifvar och andra rof-djur, at komma
at derm
Bofkapen var utsatt for atslcillige sva-
re sjukdomar, hvaraf de slundom ock-
fa satte lifvet til.
Blodsjukan QB/aor-eUer Bhedzitkte')
kallas, da hos boskapen, adrorne i hela
krop
i74 Resan hit Cafferslandet ijji.
pen nwcket svSlla up. Aderlatning ocK
stark rorelse fades har tjana. D6r na-
gon as denne sjukdom , ar k6ttet alde-
les odugeligt.
SvampTjukan QSponsziekte) b6rjas 'pa
det sattet. at s6rst svaller en fbt. up
och sedan smaningom hela kroppen. Den
varar stundom tre dagar, stundom d6-
dar den inom tre timar. Om foten as-
sagas straxt, kan kreaturet sralsas. K6t-
tet Sr as et fadant kreatur ockia oduge
ligt. Denne sjukdom tyckeS sakert ej
vara annat,- an et bet as nagon orm,
hvarpa i det varma Africa finnes fa
ymnig valfignelfe.
Lamfjukan {Lamziekie^) blir, da Bo-
ikapen ej kan sta pa benen. Den be-
gynner smaningom och kommer lang-
satnt Ester d6den befinnas berien vara
aldeles tome, utan marg och i defs Mi
le, fylde med vatn,
Pife-fjukari (^Pissziekte*) upkommery
da kreaturen, fa val hastar, fom horn-
bolltap , ej kunna stalls. Den upkom-
iner, da kreaturen ata Euphorbia geni-
stoides (Piftgded'), fom Sger mjolk uti
fig, hvilken icke slcadar mage och tar-
inar ,• men frater blafan och i fynnerhet
6b-
Re/an inat Cafferslandet 1772. 175
»
Gbftruerar urin-gangarne. Om Penis
krammas, fa utklames denna sega ma-
terien. Bonderne plaga derfore dels-
iitkrama den , dels med et halmstra lkju-
ta den tilbaka inat. Nar bolkapen far
dricka friskt och godt vatn, kan sjuk-
donieri ej taga 6fverhand , men om som-'
inaren, da vatnet blir tjockt och orent,
som ej f6rmar utspada materien, satta
de lifvet til deraf.
*Til hoger om den stora Bergrivier
lags Ribeck-Castel , et h6gt och stort
enstaka berg, och til vanster Picketberg.
Vi redo forbi Honingbergen, och kom-
mo om aftonen f'ram til en gard, som
tilhdrde Griling;
Den 16, fardades vi dfver den fa
kallade Vier en tvintig rivieren , til
garden Arnhem , derifran til kleine Berg
rivier och vidare genom Rode Sands^
kloof til Waferslandet eller Roode Sand.
BergsfkrefVan , igenom hvilken vi pas-
ferade ifran det emot Cap liggande la-
gre fandfaltet , men som slnaningom
h6jt fig , til Rode Sand , ar en ibland de
fa klyfter, som den langa Bergsraden
llmnar, nagorlunda ehuru ej utan far-
ligbet, lampeb'g, at med vagn genom-
Hrdas. Pa nagre stallen var den fa
final,
iyS' ftesan inat Cafferslandet 1772.
at fcvlnne1 vagnar *ej fcunde m6tas.-
Vid fadane trange pass gdras med
den stora pilkan fSrftrliga fmallar, somi
h6ras hela milen, fa at den f6rst kom-
mande vagnen f6rst kan obehindrad
_fara igenom, innan en annan begifver
fig dit in;
Sa lhart vi voro inkomne 6fver ber-
gen til Rode Sand, fyntes landet hSr
Vara mycket h6gre , an pa den fidan ,
hvarifran vi kornino. At ena Sridart
slutades detta landet as h6ga berg, som
kallades Vinterhornet (Vinterboelt) , eme-
dan topparne nastan hela Sret aro med
fii6 betSckte; vid andra andan var defe
6pet , hade et utfkott as berg , som kal
lades Mostertshoek och vidgades mer
och mer i bredden at foder.
Vi logerade hos de Vett, en afkom-
ling as en utaf de Franlka farnilter, som
bland de f6rste colonister satt fig ned i
denna del as Africa, at anlagga vingar-
dar och plantera frukt-trSn.
Tintirintjes kallades en hvifc Ornitbo-
galum as det late , den gas ifrun fig , da
tvanne ftjelkar gnedos einot hvarandra.
F6r at lata vare kreatur hvila fig
och taga nagot hull, tilbragte vi pa det
ta
Rejan inat Cafferslandct 177a. 177
(a angenlma Mile, nastan hela fjorton
dagar, under hvilken tid vi hade ledig-
het, at fkota de redan samlade 6rter
och fr6n, limit besoka alle kringliggan-
de berg och backar.
Den 28 , foretogs altsa en resa 6sver
Vatn-fallet och bergen til en der boen-
de Sadelmakare Swieger, hvilken re-
fe fortfattes dagen derpa til en vid
namn Olivier, hvarest vi lamnade va-
re hastar och til sots vandrade ber-
get upfbre.
Den 1 Otloher gjordes en resa 6sver
\Vitsenberg , som pa aodra fidan hade
et land eller rattare en bergsklyfta,
sinalare an Rode Sand, men vid pal's
iyra ganger hogre. Kran denna hojden
syntes Taifelberget vid Cap och as k61d
famt sednarc sommar konimo blomorne
barstades £tminstone en manad sednare'
frain. Sno sailer har, ofta til tre sots
Qjup , fom blifver liggande nagre dagar ,
men J.'ngre tid hogre up pa sjelfva ber-
get. Bukoin denna klofven sagos andre
berg och bakom dein ater andre hogre
bergsryggar, bakom hvilka Backefalt
fades iigga. Uti detta liila , hoga och
kalla landet voro faplatser anlagde; men
fid cultiverades der icke; emedan den
r Del. M icke
178 Resan inat Cafferslandet 1774.
icke kunde transporters derifran 6f>
ver bergen. Vi hehofde en hel timas
tid, for at ridande korama 6fver berget.
Aterkommen til Rode Sand , vifadeS
mig den mycket namnkunnige Ormste-
sten {Slange-steen) , fom fa bonder hSr i
landet hunnit f6rvSrfva fig, fom betal-
tes ganslca dyrt och h61ts i mycket vSr-
de. Den hitf6res ifran Indien, i fyn-
nerhet ifran Mallabar och betalas med
flere, ofta 10 a 12 Riksdaler. Den ar
rund och kulrig pa ena sidan , fvart med
en blek afkfSrgad flack midt pa, pipig
likafoin eketrSd eller en lerpipa, med gan
slca fina hal. Uti vatn Iagd ger den up-
stigande vatnbISdror ifran fig, fom Sr et
prof pa defs godhet, Sfven fom at den
tagen i munnen , fkal fastna vid gomen.
Nar den ISgges pa et ormbet, fastnar
ban vid faret och utdrager giftet; da
den deraf Sr fulmattad, affaller han as
fig fjelf. LSgges han da i mj61k , sages
han renas ifran fit insupna gift och at
injolken blir deraf bla. Ofta fcarificera
de likval faret, innan den pallgges, med
en rak-knif.
Nar nagon Hottentot blir biten as en
orm , fades han dermed hjelpa fig, at
han genast upfSkte nagon groda, och
gne-
itesan itiSt Cafferslatidet 1774. 179
ignefo dermed saret. De kanna afven
den konstenj at med munnen lata en
annan utsuga giftet, sedan de med en
knif scarificerat saret rundt omkring.
En Orm fants blr (Ctluber scut. abd.
197, sqvam. caudal. 124), som kallades
Boomflang, emedan han ofta steal haila
fig uti triden. Langden var 8 sot, su
pra totus fuseus, sqvamis linea elevata
carinatis; subtus totus slavescens.
Med Tulbaghia alliacea (yitde Knoff-
look~), hvars rot Sger en ganslca stark
hvidoks lukt, lades ormar kunna kjusas.
Med giftet as ormar samt fasten as
Sideroxylum toxiferum QGiftboom~) f6r-
gista Hottentotterrte sine pilar, och slcju-
ta dermed bade viJde Backar och vilde
Baffeloxar, fomt forsvara fig emot sine
Sender^
Pungarne as Faren atos bar stundom
stekte och smakade ratt val, men voro
nagot rdrande fdr magem
Aponogeton distachyon {JVaater uy-
ttttjts) vaxte pa mange stallen , vid grun-
da vatnpussar ymnigt , och spridde ifrari
sine hvite pa vatnet flytande blomor
M a den
igo Kesap mat Cafferslandet 1771,
den aldraljufligaste lukt. R6tterne haras
brukades mycket, til at atas stekte.
Gurkor, som i Trigardarne updro-
gos, inlades til desert pa bordet, forst
uti salt vatn , och sedan uti vinattika
med spanlk peppar.
As decoctet utaf Solatium nigrum och
Sinebus o/eraceu$, fora funnoS nastan vid
alle gardar vildt vaxande, tilreddes med
vax och ister lk6na salfvor , til hvarje-
handa far och sleadors lakning, och var
ibland Almogen et fa almant, fom be-
romdt lakemedel.
Svalorne (^Hirundo rufftea') voro nu
i September och October manader, mor-
nar och qvallar ganlka fyselfatte , at byg-
ga fine bon , och det inuti b<5ndernes
hus , hvars d6rrar sSllan sta stingde ;
det ar mycket sSlsynt, at de bygga un
der bergsfleresvor. De bygga liar sine
bon as lera , den de med munnen bere-
da och i fma bitar foga til boet, som
dageligen deraf rundas och forfardigas.
Svalorne , fom vid denna tiden hit ater-
komma, flytta arligen hSrifran, likfom
Svalorne i Europa, utan at Landtman-
nen kunde saga, hvarthan de ofver.vin-
tren begifva fig.
En
Resan inat Gofferslandet 177a. . jgj
En berattelse, som var ganfka alman
pa Rode Sand, satte mig i mycken for-
undran, och retade pa det hogsta min
nyfikenbet. Alle mannilkor med en mun
/orsakrade, at der pa bergen fants en
buslce, pS hvilken vaxte atfkillige un
derage faker, lika som as en fin famslc,
safom Mdssor, Handskar. Ull-strumpor
med mera. Jag anmodade fhart sagt
hela orten, at 0111 mojeligt vore, slcaffa
mig nagot as desse forunderlige tingen,
och besldt, at ej lamna orten forr, an
jag Ikulle hafva reda pa en sa otrolig
sak. Ester nagre dagar voro atslcillige
Wader ifran bergen nedlkaftade, som vo
ro ofverdragne med et ganflca tjockt
ludd {tomentuns) och liknade mycket et
hvk sammet. Flickorna , som ofta f<5rr
bandterat sadane blader , begynte straxt
med synnerlig natthet och behandighet ,
at af-sla detta ludna , sammanhangande sa
helt , fom det var , utan at rifva det i
stycken. Nar det saledes var afdragit,
var det tiliika omvandt och blades gr<5-
na adror sagos pa ena fidan. Alt som
bladets fkapnad var mer eller mindre
rund, eller aslang, fa tilfkapades haras
sedan adkillige as de fiSrntnamnde faker
och fornien hjelptes stnndom nagot litet
med saxen. As bladstjelkame tilkommo
M 3 strum
ig* Resan inåt Cafferslandet 177a,
strumpor och långa fruntimers hand-^
Hear , af sinårre blader mössor. Saken
var således icke i fig fjelf aldeles
få underlig, som den underligen be
rättades; men emedlertid återstod ån-;
nu för mig , at utforska , til hvad ört
desfe blader hörde och detta nödgade
mig, at fjelf kl åttra up, til de högste
bergsspetsar, vid hvilke den samma våx-
te. Örten var vål på bergstopparne icke
få sålsynt, men jag hade mycken mö-,
da, at kunna finna någon i bloma och
frö , hvaraf jag blef öfvertygad , at den
hörde til Bupleuri flågte, (JBupleurwn gi-
ganteutti). Sjelfva luddet, lik en fin ull*
vål torkadt, nytjades också i stället för
fnölke och var dertil ganska tjånligit
Rode Sand äger en vacker Kyrka
och fin egen Präst. Til denna Kyrka
måste alle de, som bo längre in i lan-?
det höra, hvilke sällan mer, än en gång
om året upkomma, vid hvilket tUfälle
de tillika lata döpa fine barn.
Den 6. Sedan jag hår, så vål af ör
ter, som foglar och frön gjort en vac-f
ker samling och dragarena förfriskat sig ,
lämnade vi detta vackra ställe , reste
landet utföre öfver flere revierer, så
som Hartebeests rivier, der vi hade vårt
Resan inåt Cafferslandet 177a.1 J83
första nattläger hos MiCHAéL de Ploi,
Hexrivier, Breederivier , Mattjes-valley
och Brandsteeg, och ankommo öfver
Mattjes kloof til Peter de Wetts
gård vid Varma Badet, der vi togo ose
en dags hvila, för at nytja badet och
besöka de omkring liggande bergen.
Innan vi hunno til de Plois gård
vid Hartebeests rivier , passerade vi för
bi et berg, som kallades Slangenkop
och torde vara det besynnerligaste i fit
slag. Det ligger ikildt ifrån de andre
bergsryggar, såsom en stor enstaka klip*
pa och år ej mycket högt. På ena si
dan år en stor och djupt ingående spric»
ka, som gör detta berget märkvärdigt,
emedan uti den samma, hvarje höst,
lhart sagt, alle ortens ormar inkrypa
och församla fig, til at der fredade och
såkre få ligga uti dvala. Emot somma
ren, så snart värman börjat bbfva nå
got stark, får man le ormar, af må<"ig<;
slag och ofta ihopvicklade uti stora knip
por, utkomma ifrån detta ställe, för at
sedan spridas hvar på fit håll ut i fåltet
och at igenom tjänlig föda återvinna det
hull, som de i detta sit hide förlorat.
Colutea veficaria stöttes och brukades
M; 4 för
184 Resan inat Cafferslandet 1772,
f6r 6gonsjuka. Pyrus cydonia CQ?"-
ten) vixte har planterad til hackar.
Varma Radet hade fit ursprung ne-
derst vid bergsfoten, pa 6stra sidan as
bergsryggen , uti sandgrund. KUl-spran-
gen aro sju , hvaraf et ar ganska stort
emot de andre. Det andra eller 6sver-
sta 5r medelmiktigt stort, vid hvilket det
f6rsta ligger at loder, och det tredje
straxt bredevid. Under desse ligger det
fjerde , lagom stort , och det femte na-
gra alnar derifran , samt det sjette midt
emellan, hvilket ej i en ordentelig, utan
flere ymsom upbublande stSHen upkom-
jner. Det nedersta ar st6rst och kokar
starkt Vatnet Sr aldeles kokhett , s£ at
djur deri kunna Ikallas. Angan syne?
upstiga likasom as en kokande gryta ,
och continuerar i den nedrinnande ran-
nilen hela tva b6sselkottens langd. Ran-
nilens kanter och botn aga intet sedi
ment , men en grfin conserva vax-
te deruti. De stenar, som lago » ran-
riilen och nu stodo litet 6fver vatnbry-
net, hade likval pa fig en gra ikorpa,
och uti rannilen sants en 16s sten , som
med knif kunde risvas och nytjas i stal-
let f6r krita. En bla ylleklut andrade
icke sin farg i vatnet, ej eller blatt foe-
Resan inat Cafferslandet 177a. ig5
ker-papper, til tekn, at det huller in-
gen syra. As blysocker Sndrades det
ej annorlunda, in at det deraf blef
nij61kfargadt och as China puiver na-
got brunt. Adren loper altid, utan in-
dring , lika starkt , utan at minfka eller
6ka. Vatnet fades dock yara hetare oin
fommaren. Linklader kunna hlruti tvat-
tas , utan at de fargas och i l'jelfva ba
det kan k6tt pa vanligt fatt, utan at fa
ofmak , kakas , hvilket alt vitnar oin
detta vatnets renhet,
Ifran kall-adrorne famlar fig vatnet,
under nedrinnandet, til arikilli^e ft6rre
och mindre halor, i hvilka man kan fit-
ta fig v f6r at nytja detta badet. 6fver
et par dylika voro fma kojor bygde til
brunsgasternes beqvamlighet , och til
hvilka kalt vatn ifran en utaf bergen
nedrinnande bSck , ester behag kunde
ledas. Det yar altid for mycket vSgadt,
at enfam begifVa fig i detta bad , eme-
dan vatnets hetta , som 6kade hjertats
klapning, dref blodet til ytan , och adror-
ne as nedre delen as kroppen , fom var
uti badet, fa utvidgades , at blodet drogs
f6r mycket ifran hufvudet, och man
Jopp fara, at inom en fjerdedels time-
falla uti svimning. Stundom upkomma
fleraf bade ackel och krakning.
M 5 Ibland
i86 Resan inat Caffetslaniet 177a.
Ibland de sjuke, som nu voro har-
stades for at nytja badet, voro tvlnne
i synnerhet omkansvarde. Den ene var
en Landtman, som hade et elakt far
pa magen , hvilket han fat utaf en fvar
stot as en illken oxe : han kunde icke
fa njuta nugon ting, utom ganlka litet
, as brunsvatnet, emedan krtkningen var
hos honom belfcandig. Den andre var
en flaf, som pa hogra axelen hade en
ganfki stor kott-vaxt , hvilken drifvit ar-u
men nr led framat , oeh den han hade
fat as et fvart fall pa axelbladet.
Mefembryntitbetnuœ edule vSxte sa vSl
hir , som i synnerhet i fandfSlten 6fVer-
flodigt och kallades Hottentots fikon
Cvygen"), emedan frukten mogen och
ikalad Ir tSmeligen valsmakelig at ata;
den varierar mycket med r6da , k6tt-far-
gada, gula och hvita blomor.
O&ober den 9, reste vi 6fVer Mau-r
rftsh6gd til Kore\ Pa denne kulle fags
berget uti en backe besta as (kisser {Jchi-
stus fcriptura Candida) i lameljer, men myc->
ket bracklig och odugelig til fkriftaflor.
6fver denna h6gden kunde ocksl
Carro-falt iynas, hvilket Sr ganlka tpi%
ma
Eesan inat Cafferslandet 1772. 187
magert och bart ifran gras, och ager en-
dast en mangd saftfuUa vaxter och buflcar.
Pa den taggige Bulken, Arduina Iri-
fpinosa, stodo nu bSren mogne, och sa->
des atas as Hottentptterne,
Jag hade har tilfalle, at pa laramen
fe samma operation f6rrattas i stort, som
jag f6rut set pa en myckenhet oxar;
nemligen de castrerades as landrmannen
sjelf, med en liten knif, hvarmed scro
tum upslcars. Sedan drogs den ene te-
stiklen ut efter den andre och med myc-
ken behandighet franlkildes.
Faren voro blr pa orten, der gar?
dame ligga narmare hvarandra, mark-
te, i synnerhet i 6ronen. Nar det lan-
ge ragnade , blefvo faren styfva och
somlige dogo deraf, De fingo ock da
(afrites') vattusot, som bonden curera?-
de dermed, at han stack hal pa buken
och aftappade vatnet.
Stundom klippas val faren har i lan-
det, men sallan nytjas ullen; utan far-
slcinnen gifvas ofta at slafvarne oklipte.
Zygopbyllum morgsana, en vacker bu,-
fke, prydde nu backarne med sine blo-
mor
188 Resan inat Cafferslandet 177a.
mor och mSrktes vara mycket tjanlig
til lefvande lustlius.
Krai kallades sadane stSUen eller sai
lor, hvarSll boikapen, sa v§l faren, som
Tiorn-bolkapen , inncstangdes under bar
himmel. En sadan plats lag nSra intil
garden. Den oinringades antingen med
nagon lermur eller med mycket taggi-
ga buskar. Til deras in-och ut-flSppande
jimmides en opning, for hvilken sattes
en grind eller dorr. Harstades, der man
hade Hlgang til bofchagie , instangdes
desse Kralen med falde (ran as Mimosa
nilotica och arduina bispinosa, de mSst
taggige as alle , nlstan i hela Africa.
Desse gjardesgardar ntehalla vargar ,
rafvar och andre rofdjur, dels med fin
bred, dels med sine taggar,
Nir mimosa nilotica hugges, hinder
stundom , at den sailer pa en , och tag-
garne drifvas langt in i kroppen, hvilke
ockfa nagon gang da kunna afbrytas och
blifva fastsittande.
Backar ata bladen as Mimosa nilotica
och fa da ofta taggarne i fotterne , uta«
at fkadas deraf.
Uti Bergsfkrefvorne fants mytket as
Dasfi (Cavia captnfis^), fom. troddes fu
men
Resan ink Cafferslandet 1772. 189
ffienstrua, och sandbergen, som lago til
hoger, h}'ste ofvan dS sidorne, en djup
hvit sand , som as blasten yrar.
Uti en rivier, hvilken hade en liten
vik och deri en djup haia, sag jag, hu-
ru Naturen i miniature formerade en
vatnvirsvel eller mal-str6m. 6fver halan
gick llcum och orenlighet contrairt emot
l'jelsva backens lopp ikring och drogs
i medelpuncten nedat.
For hogt vatn i Same, mafte vi
droja hlr nagre dagar och togo sedan
var vag den 14 ofver Kore rivier, som
vi pasferade tvamie ganger och sedan
ofver Sandrivier, som ar ofta ton", til
Riet/bntain; vidare ofver Clas VojtS
rivier til en gard , som nu tilhoVde
£e Roux.
t'ifcum cupenfr, en parasitiflc vaxt, sags'
igenoni baren, dem foglarne ata, ofver
stlt utplanterad pa tradens greriar, i fyn-
fierhet pa Rhus.
Den 15, reste vi til Philip Bota.,
forbi Gerts heman, ofver en ganfka
djup rivier, och sedan sorbi Droskis
heman til Jacobus Bota.
Hir visades mig utur bergen tagir
et
J9© Fesan inat Cafferslandet vfjii
s
et katt-silsver Qmica /irgentea") , som vat*1
blandadt med en genomskinlig och ore-
digt crystalliserad kalkspat; och Berg-
beck (hitumen*), som Landtmannen be-
hagade kalla Dasfipiss, emedan han trod-
de det vara inspisserad urin as de store
Bergrotterne {cavia capenjis*) , som der
funnos. Det berattades , at det fants i
bergets fpringor i myckenhet , beiynner-
ligen vid en stor utfkjutande krants
Qgroote krarjts~). Bergbecket var myc-
ket orent och hos Landtmannen bekant
for sin nytta och bruk uti benbrott.
Vaxbulkar QMyrica cordifolia); livars
bar aro omgifne med en fetma, foist
liknar vax, lades Mr hele i en kokan-
de vatngryta, for at smalta och affkum-
ma fetman. Den liknar grat orent vax,
ar hardare an talg och nagot losare an
vax. Bonder nytja den til ljus, men
Hottentotterne ata den , som et stycke'
brod , ensamt eller til k6tt.
Den 17, tagade vi forbi Bruyntjes-
rivier och Leuwerivier til Keurebooms-
rivier, som fat sit namn as QSopbora
Cnpenfis} de traden, som der i mycken
het vaxa*
Ro-
ftesaft Mt Cafferslandet 177a. 191
Roten as Afclepiat undulata nytjades
infunderad emot Colik.
Gipscryflatter , som Ikola finnas i Afri-
cas berg , nytjades pulveriserade at str6s
i far, for at rena dem.
Den 18, 6fversoro vi Puspas-valley
och rivier, samt ankommo til Svellen-
dam , hvarSst en Compagniets Laod-
drost refiderar, som har upfigt 6fver
hela landetj som ligger langre inat och
hvars sysla ej aldeles svarar* utan
blott til nagon del, emot et Landshdf-
dinge Ambete.
De ftarpe baren as Fagara capenps
brukades bade hir och annorsttdes i lan-
det emot Colik.
Sedan vi hos Landt-drosten Mentz
blifvit val undfagnade til middagen , fort-
sattes resan 6fver den breda Buffeljagts-
rivier til en Compagniets past, kallad
Rietvalley, derast vi drojde flere dagar, ,
f6r at sltta vare hittils gjorde samlin-
gar i godt stand, och at f6rb5ttra vart
usliga och as de steniga samt bergaktiga
vagar, aldeles s6nderbrakade aktyg, en
karra fa liten, brlcklig och gammal, at
ingen, hvarken forr eller sedan, med
et dylikt akdon , Hirer kunna fkryta ,
&s/in inat Cafferslandet 1772Y
fig hafva gjort en sa lang och Sfven-
tyrlig rePa inat detta bergaktiga landet.
Fallen borjade har blifva mycket
rriera grlsrika och liknade nagorlunda
angar. Bergen, fom soljt oss anda ifran
Rode Sand, begynte sluta fig i stora af-
fatningar och kullar. I samraa mon bor
jade ock Bolkaps hjordar har blifva stor-
fe och almannare, samt vingardar och
sldes-akrar, hvilke dock arinu ej sakjia-
des, l'ailyntare.
Bofkapssjukor fades osta liar grasse-
ra, och at QBrandziektj') Bransjukan ej
sallan forekom liar. Den befkress , at
fdrst angripa lungan och lefren, sedan
den ofV'ga kroppen ; at kotfcet blefve
deraf fa fk6rt, at den ena tagan icke
hangde tilfammans nied den andra.
Icke langt ifran denna Conipagniets
gard , som fornamligart forfer Compag-
niet ined atlkilligt stort verke, lag uti
en ansenlig bergs-fkrefva , en fior Ikog,
fom kaJIas (^Grootvticlers boscl>~) Farsars
Ikog. Til denna gjorde vi en refa, for'
at lara kSnna Africas cgne tradfiag. Vi
reste forbi en bondgSrd Rietkeul , til
Duywcnhoeks-rivier, et stalle, fom kal-
lades Helfvete QHelle ) , emedan berget
flesan inat Cofferslandet i-jjii 193
&er formerade en ganlka djup klof. 5ko-
gen var ganlka h6g ach tjock, men be-
klageligen agde traden, denne tiden ,
hvarken blomor eller frukt, som kunde
matta min vetgirighet.
Camasfie-bout var et mycket fint trad-
slag, som nytjades til listor pa ikap ocb
meubler.
Stink-bout liknar Valn6t, ar et stort:
trad *och nytjas til pulpeter och skip.
Geel-bout {Ilex crocea) Sr mycket tungt,
mer eller mindre ljusgult til fargen, et
ftort trad och nytjas til bord.j
En Sergcrystal as lilsingrets llngd ,
med spits i Mgge Sndar , som blifvit fun-
iien hir, visades mig.
Peppar (Piper capenff) , som har fants
i ikogen i myckenhet , kallade Lahdt-
inannen Stjertpeppar (Stdaripeeper) och
viste brUka den , som en krydda* ^$^-3
Pa Compagniets past lamnades var
karra , i hvars Mile vi fingo en stor och
med segelduk 6fVertackt vagn, samt tio
srilka oxar , til var f6restaende resas
fortsSttaude inat Cafferskusten.
1 Del, N
194 Resan info Cafferslandet ijji.-
Nagre Hottentotter hade icke langff
ifran garden sit hemvist och nytjades
stundom til gardens och Compagniets
tjanst. De voro aldeleS galne ester bran-
vin och tobak , och tycktes satta alt fit
noje uti orenlighet och stank. De voro
sinorjade ofver <kroppen rned en set
finorja och pudrade med pulVer utaf
Bucku QDiofmti^) och til at behaga oss,
sasom frlmmande, hade de dessutom
malat fig med roda och svarta strhnor.
Qvinfolken hade en trekantig fltinlap
och karlarne en pung framtil at slcyla
sig med. Bade om halsen , armarne och
lifvet voro1 desse prydde med parlband,
i stere varf orhlindade, as bil , hvita ,
r6da och brbkiga glaspirlor. Nagre bu-
ro ringar asjern , massing eller Mder om-
kring armlederne. Et farfkin 6fVer lan-
derne och et annat ofver ryggen ut-
gjorde hela deras kladning. Pipan var
ftandigt i munnen. De lefva as sin bo-
Ikap och as lokar, som de veta at up-
s6ka och upgrafva uti falten.
I brist pa Ur, mata b6nderne al*
tid tiden ester solens gang.
Den 23 ocb 24, passerade vi ofver'
Krakous-rivier och Krakous h<3gd (Jioog-
te) , samt ankommo til middagen til Vett
ri-
Resan inat Cafferslandet ijjit 195
fivier; vidare 6fver Vett-rrvier fdrbi at-
lkillige gardar.
Uti desse angder vSxte mera ym-
nigt, in jag blifvit varse pa nagot an->"
hat stille, Aloetradet {Aloi perfoliata^),
as hvars blader AloSkadan utririner.
Fareri ato har flere giftige vibcter, foist1
kbits luciduitt) Lycium asrum med flere.
Den 25 , soiri var eh S6ndag, hllsade
vi pa Martin Lagrans vid Palmit-
rivier, en bonde, som agde sa mange
hons , at han hvar dag fick ioo:de agg.
Sedan reste vi 6fver Zoetemelks-
fivier, forbi Svarte valley til en gard
Wei te Vrede kallad vid Valsrivier.
Straxt bredevid Svarte valley til vSn-
ster sagos bergsklipporne tydeligen va-
ra jernhaltige.
Den 27, redo yi f6rbi de Groote'
valley , 6fver den breda Gouds-rivier til
Daniel Pinard.
HIr lades Rabies camna och vulpind
grasserat.
Et artigt sStt markte jag hlr bon-
deh hytja, at fria sine h6nshus ifran o-
hyra. H6nshusen upbyggas as ler, nl-
N ar ftah
ip6 Resan inSt Caprsiandet 1772.
stan som stora bakugnar och då de blif-
va smittade med ohyra, behöfva de en
dast inlägga litet halm och antända den ,
for at rena dem.
Den 28, förbi en stor klippa, som af
biens tilhåll derstådes fick namn af Ho-
ningklippa {Heuningklip) , framkommo vi
til en gård , belägen nära Attamias klos.
Honingklippan gas på långt hall et be
synnerligt echo ifrån sig, som uprepade^
flere stafvelser, och var derföre i orten
märkvärdig,
Olive-tråd (Olive-bout, Olea eapensis) ,
fbm var hvk och mycket tungt, nytja»
des til stolars förfärdigande.
Hvete såddes hår väl icke mycket ,
men jorden lades vara fa bördig, ochs
roten af den glest fadda säden få mång
faldigt grena sig, at hvart korn altrd.
frambragte flére ax. De sade sig ej fål
lan råkna 20, ja ånda til och med go
ax. Jag ansåg det sjelf för nog otro-*
ligt och företog mig , at genom räknan
de på åkren göra mig nogare under
rättad om saken , samt sant , at af et en
da hvetekorn, flere ax ifrån roten- of
tast uprunnit , ehuru af dem , jag räkna
de, antalet ej steg högre ån til 41.
Hot-
Resan inåt Cafferslandet 177a. ' 197
Hottentotter , som vi hittils tråflat
under resan, voro hos Europeerne eller
i granlkapet vid deras gårdar upfödde,
sålunda ofta mycket ifrån deras natur
liga tilstånd förändrade. Dem vi nu och
i synnerhet hädanefter besökte, bodde
merendels längre ifrån Européer ikilde,
hade stundom egne byar och hushåll,
och visade fig alt mera i det Ikick, de
af naturen voro och i hvilket vi åstun-
dade, at närmare lära känna dem.
För et seculum sedan var mycket
lättare, at lära känna och utforika det
ta folkets egna seder och lefnadssätt, då
de bodde närmare Cap, voro talrikare
och lesde i sin frihet. Nu år vägen til
deras hemvist ganska lång, deras sam
hållen små, seder och lefnadsart mycket
förändrade , och hela nation tvungen
och inskränkt.
De, som funnos legde i tjänst hos
Colonisterne , kunde stundom tala tåme-
ligen god Holländska. Når bönderne al-
draförst i desse fält börjat sätta sig ned,
hade de funnit Hottentotterne mycket
rådde för krut och gevär, samt utlåtan
de sig, icke kunna begripa, hvarken
deras pilar £kufor~), dem de icke i far
ten ester skottet kunde fe , ej eller fkruf-
N 3 ,var.
ypS Rtsan inat Cafferslandet 177a.
var, hvilka de lika som en lpik, ej kun-
de ufedraga.
Hir omtalades myckefc en Hotten
tot , som for nagre ar sedan aflidit , hvil-
ken blifvit stangad as en vild Buffeloxe
pch derigenom forlorat hela nedra kaf-
ten. Jcke desto mindre hade han lef-
vat hela ia a 13 ar derefter. Tala kun-
de han icke , maten st6tte han emel-
lan £ya stenar, som garna aro Hptten-
tptternes mortel , och stoppade den, se
dan uti strupen med fingrarne. Tobak
kunde han Sfven r6ka, i det han h611
handen 6fver. Omfider har han fkjutit
den samme Buffelen, som forut gjort
honom olyckelig.
Brandblader (^Atragene vesicatoria) ut-
gjorde hlr och slerestades Landtmant
nens spanika flugor. St6tte och palagt
de drogo de inom en half tima up en
stor blasa, som lange haller fig 6pem
Roten ikares ocksa i Ikifvor och palSg-
ges, och drager fa starkt, at om den
far ligga pa ofver natten, slcall faret
deraf kunna ga 6pet hela manaden. 6r-
ten h6lt fig mast vixande vid bergs-
branterne och nyrjades emot Rheuma-
tismer och annor virk.t
Alt
Resan inåt Cafferslandet 177a, 199
Alt ifrån Rode Sand hade vi nu
styrt vår kosa i det närmaste Sydost ut,
\ et land, som omgafs af berg å ymse
sidor , hvaraf den raden , som var på
höger nu hade slutat sig, utan at hinna
fram til hafsstranden. Den bergsraden,
som vi hade til vänster, stråkte sig än
nu längre ut, och sålunda måste vi nu
Öfverfårdas den, då yi ärnade djupare
Jsomma in i landet.
En sådan öfVerfart kan företagas i-
genom Attaquas Kloof, hvilken år få
Jang, at dertil åtgår nästan en hel dagsresa.
Den 19 , beflöto vi » at med Herr Im-
jwelman sända vår vagn denna vågen,
och sjelfve göra en omväg til håst, ge
nom det gråsrika och skogbevåxta Haut-
jiiquas land , som låg til höger och gick
Ut ända emot hafsstranden, samt sedan
på et annat ställe fara öfver bergen
och komma vår vagn til mötes uti
Lange Kloof,
Vi redo altså förbi kleine och groo-
te Brack-rivier til Zoutfontain, en gård,
tilhörig Vivier; sedan genom en Dal,
der mycken skog fants, och förbi et
pybygge, der endast Hotttentotter -vår-
N 4 da
too Resan inåt Cafferslandet ljji,
dade boskapshjorden , til Kleinfontain vid
Wittels-rivier.
De följande dagar fortsattes resan
förbi et par nybyggen til Georg Bota,
på dess gård Sandvliet vid Keerom-ri^
vier, der vi något litet hvilade.
En qvarters lång , gul , ej giftig orm
ficks under vågen, under stenar.
Af Anthyllidis bark veta Hottentots
fcerne, at bereda sig tog, hvarmed de
hjelpa fig up i tråden, liksom på en stega,
då de ur dem vela håmta honung. De
slå då först om stammen en snara, såtta
en fot uti den, flå åter en snara om
stammen högre up, stiga uti den, lossa
den förra och så vidare.
Vågar finnas vål egenteligen icke i
hela denna södra delen af Africa, men
den stråt, som almånnare af resande ber
fares, nårmare Cap, år dock någorlun
da banad; långre in i landet ser man
ofta icke minsta tekn til våg. I de sålt,
som derföre åra antingen mycket vidr
lyftige eller buskaktige, kan det derfö-
re lått nog hånda , at man reser vilse.
De tekn man då åger, at komma til
råtta igen , bör en Resande altså noga
Veta och i akt taga. Sådane åro , at ef
Resnn inat Cafferslandet 177a. aoi
terse, om nagre farpiller synas i fSItet,
som garna gifva tilkanna nagon gard i
granlkapet; pm nagon bolkaps hjord val-
Jas eller om nagot akerland kan uptSckas,
Landet var h5r 6fver alt ganika kul»
ligt och bestod nSstan as intet annat an
slacka, grSsrika f<, smarre kullar och
ikogbev&xta vatnrika dalder,
Uti fkogarne voro store och h6ge
trin, men oftast krokige och ilia vaxte,
samt tSckte med mlsfar, lika som i de
nordilke lander,
Hottentots qvinfolken nytjade hSr
en snacka , (Nerita biftrio och Cypma mo-
r?eta~) til prydnad, bade pa fine mossor
och omkring handlederne til armband.
M6ssan ar et brim utan kuller, en tvar-
hand bred, as Buffelshud och utan pa,
i flere rader ester rad och ligenhet med
denna siiickan utsirad.
Hottentotterne brukade har , hvilket
annars hos detta folk flag ej var almlnt,
en sSck as ISder , som med - en rem
hSngdes 6fver axlarne anda ned pa lSn-
derne, Uti nedre kanten var den utsi
rad med hSngande remar, like fransar,
Uti hvilke fhickor voro bundne och
N % seram
aoa Jtesan inat Cofferslandet 1773.
fkramlade. Denne sicken nytjades til
itlkillige sakers forvarande.
Andre Hottentots qvinnor buro pa.
hufvudet en coniflc mossa , som var ran?
dig och ihopsyd as Stslcilliga smala svar-
ta, bvita pch brupa lamfkins rimsor,
Stundom voro afvep desfe mossor prydr
de med glasparlor, fastade i atikillige
fafoner eller hangande utfpre , som
parlband.
Qmkring armame pch benen droga
de almant ringar as oxhndar, hvars be-
redning jag har hade tilfille at fe. De
as oxhuden utskurne platte rimsor klap-?
pades fa lange , tils de blifyit aldeles
runde, och bigge Sndarne ihophangan-;
de fa nStt, at fogningep icke kunde,
markas, Desfe tyingades sedan ofver
foten och brukades „ i synnerhet as qvin-
folken i myckenhet, ja sa, at de tackte
halfva benet eller mera. Jag sag dem
ocksa stundom tyatta och sedan sm6rja.
desfe ringar.
Uti Strutsaggen fades stundom slco-
la finnas en sten , som infattad brukas
til knappar.
Nagon gang har handt harstades, at
en Europe gift fig med en Hottentot
Ika,
flesaa inat Cafferslaniet 1772. 103
Ika , som da blifvit d6pt. Ofcare har
det likval handt, at nagon as colonister-
ne, utan ordenteligt aktenlkap, aflat fle-
re barn med en Hottentots maitresfe,
och at barnen blifvit d6pte, sedan de
redan varit flere ar gaude.
Svedjeland fick jag fe pa flere stair
len, ehuru de aro vida olike de fyed-
jeland, fom brSnnas i norden. Atlkilli?
ge fait Sga hlr et ganlka h6gt gras,
fora for straft pch otjanligt f6r boskapen
hindrar nytt pch gront grls , at utfkju-
ta, och utom dels d61jer inom fig en
mingd as ormar och rofdjur. Et fadant
ftycke land flttes derfpre i brand, at
ungt gras ater fran r6tterne ma fram-
korama. Voro nagre fadane stallen be-
vixte med bufkar, brSndes de helt fvar-
te och blefyo sedan lange standande fo-
tige , til mycken forargelfe f6r mig och
andre vandringsman , fom har maste fIr-r
das igenom.
NSstan dageligen genombl6ttes vi as
Ikoftals fallande regnlkurar, fom ftun-
dom beledsagades med aflca; da yid Cap
denne tiden altid ar uphalsvader, fa fer
det ut, fom vintren och regntiden har-
stides annu ej tagit afiked. Regnet var
pis fa mycket mera befvarligt, fom ut
om
ao4 Resan init Cafferslandet ijyt.
om det, at h5r icke var tilsalle, kom-
jna under tak och solen icke hant emel-
lan fkurarne, torka vara vata kroppar,
afven marken, i synnerhet i backarne
var sa upbl6t och sliprig, at hlstarne,
hvilke hlr i landet aldrig aro skodde ,
bestandigt halkade och vi pa slere stal-
Ien lupo mycken fara , at bryta armar
och ben utaf oss.
Den a Novemh. utstodo vi i synnerhet
hallande regnfkurar, da vi passerade 6f-
ver Quaimans drift, en rivier, som {ti
ger och sailer, Iiksom slere rivierer har-
ftades nara hafvet, as ebb och slod, och
ankommo omfider genom atlkillige Ikog-
rike dalder och rivierer til Magermans
kral, en faplats eller nybyggS, som til-
h6rde Fredric Seele,
Tr6ttare, vatare och varre tiltyga-
de kunde vi vil aldrig framkomma til
nagon bondgard, och sSmre kunde vi
vSl aldrig blifva hSrbergerade. Ingen Eu
rope" bodde har, utan en svart slafvin-
na var, pa fit husbondefolks vagnar,
vardinna i huset och hade upfigt 6fver
en stor bofkaps hjord, samt de Hotten-
totter, som vallade den. Huset var en
aflang koja, uprest as trabjalkar och sine-
tad ofver alt med lera. Uti denna mu-»
ficsan inat Cafferslandet 1771. ao$
fte jag med mit sallkap, och en stor
hop Hottentotter tilbrihga min natt, glad
at einot regn , hSftigt blasvlder och kdld
hafVa nagot tak ofVer hufvudet.
Emedan vi de fdrslutne dagarne, se
dan vi skildes ifran var vagn , hade gjordt
n^gre sanilingar, och saledes ej kunde
blrga alt pa vara hastryggar, nodgades
vi pa fdrra bondgarden taga trenne
dragoxar, at draga vart bagage, och
trenne Hottentotter, at leda dem.
Dragoxar nytjas mycket i desfe fait,
fa vil soin armorstades, as Hottentotter-
tie tame gjorde och dertil in6fvade. Pa
fadane oxar sattes igenom nSsbrofken
en trapinne, uti hvars ymse andar bin-
des en rem, lik en torn, medelst hvil-
ken oxen med sakerhet ledes.
Har och der sagos stora gropaf up-
grafhe, like varg-gropar, uti hvilke as
Hottentotterne val tackte, fangas Buf-
seloxar och rofdjur.
Kastspjut (Asfagay) fdrde Hottentot
terne, et eller tvanne med fig pa resor.
Desse besta as en jemlants , pa hvar si-
da half utholkad as hela qvarterets langd,
med eller utan stjelk as jern, Com stun-
dom ar trind och flat, ifcundom f6rfed
med
ioS Res/in inat Cafferslandet 1772;
fried hulungai\ . Denne lants fastbindes
ined remar , as lader vid en smal trind
{rakapp , gjord as QdssagayboutJ Curti-
"sia faginea, som smalnar mer och mer
emot andah , as hela famnens langd.
Med desse kastspjut, som de veta be-
handigt kasta hela hundrade stegen , f6r-
svara de fig emot fiender och odjur och!
d6da dermed BufFeloxar och annat vildt.
I stSIiet f6r porcellains karil och ca-
l'abasser sag jag , huru fattigdom och
bmtanka lart dem at nytja Skilpadilcai /
as landtfkilpaddor, som ofta halla' fig i
sandfalfcen emellan bulkarne,- i synner-
het Testudo minuia och geomeirica;
As den myckna sm6rjningeh och?
climatets hetta fa Hottentots qvinfol-
ken altid mycket I6se och langt nedhah-
de brost. Da ungen derf6re bares pa
ryggen , kunna de vigt kasta brdstet at
honom dfver axelen. De voro stundom'
mycket like' calabasser til fkapnad 6ch'
ftorlek ; meti ibland de rariteter ,• sorri
pa detta enfliga stalle f6rekom var up-
marksamhet , var en Hottentots piga,-
som hade br6sten fa lange ,■ at de hang-
de Inda hed pa laret och voro de st6r-~
ste i fin sort jag bland detta folket na-
gorifin fedt.-
Resan inat Cofferslandet 1772. iof
fit artigt satt, at i hast baka br5d,-
titan bakugh, sick jag hir Ifven lira.
Mj61 knodades med vatn pa vanligt
satt til en deg; sedan gjordes deraf en
tjock kaka , som i afkmorjan hedlattes
och varm alka tacktes 6fVer den. As
fiettan blef den saledes bade genomba-'
kad och as den vidhangande askan sa
sniittad, at den maste fkrapas, innan
den kunde atas.
Fram for eldbrasan fitta al'tid Hot- .
tentotterhe huka (pd bftrketi} och qvin-
folken Iagga da altid lkr6plighets f6r-
hanget , soin har var fyrkantigt, under
fig. DeraS egne kojor voro hir gjorde
medelst spjalar runde, kulrige och lage,
tackte med halm-mattor, like en h6stack,;
med en liten opning framtil, vid hvil-
ken eldbrasan gores.
Sa snart morgorien, den 3 Nov. nal-
kades, gjorde vi ofs resfardige och redo
6fver atskillige rivierer , som Krakakou ,•
Ao , Koukuma och Neisena. De Ikogar
vi passerade , voro trarige och fulle med
taggige bulkar. Ingen annan vag fants
igenom dem, an Hottentots garigstigar,
fa at vi til halften krypahde maste ga
6ch leda hastarne vid betflet. Emedan
ItYagafdsmastaren Auge forr gjort re
io8 Resan inåt Caffersjandet ijp.
for härigenom, så var han nu vår våg
visare och vi hade lämnat våre Hotten-
totter med dragoxarne efteråt. Efter
middagen hade vi hunnit til Koukuma
riviér. Vi vadade öfver en gren af den,
och årnade oss igenom efr- trångt skogs
snår , fram til en fåplats , som vi sågo
ligga ofvan på hogden å andra sidan af
skogen , tilhörig Helgert Muller.
Men vi voro ej långt inkomne i denne
skog, förr ån vi hade den olyckan, at
der träffa en stor och gammal vild Buf
felstjur, som låg hel ensam på et stäl
le, som några alnar i fyrkant var frit
från bufkagie. Han hade ej förr blifvit
varse Trågårdsmåstaren Augé , som red
förut, ån han med et förskräckligt ry
tande rusade emot honom. Trågårdsmå
staren med sin häst svängde sig bakom et
tjockt tråd, och kom således något undan
Buffelens åsyn , som nu råtfram rusade
emot Sergeanten , hvilken var emellan,
och med sine horn gas en dess håst i
buken en sådan stöt, at han genast föll
på rygg med fötterne i vädret och alle
tarmarne uthångande, i hvilket tilstånd
han lefde nästan en half time. Emed-
lertid hade Trågårdsmåstaren och. Ser
geanten krupit up i tråden och trodde
sig der vara fåkre. Buffelstjuren, efter
den-
Resan inåt Cnffersiandet 177a. aop
denne förste attaquen , årnade fig nu
den vågen fram, hvarisrån vi kommit
och hade således i sin våg ej underlåtit
at hålla på mig, som kom honom til
mötes och i en sådan trängsel , som sko
gens qvistar gjorde och af det ras, de
upvåkte emot sadel och bagage, ej kun
nat hvarken höra eller se något af det,
som passerat. Emedan jag under Vagea
oftast stadnade för at plåcka örter i min
näsduk, få hölt jag mig garna efter mit
refefålskap, för at icke hindra dem i sin
våg; således var jag nu en minut blef-
ven efter.
Sergeanten Sgde tvånne hastar un-
'der sin resa. Den ene hade redan fåt
sin bane och den andre stod nu just i
vågen för Buffelen, som årnade sig ut
ur skogen. Når Buffelen fick honom i
égnasigfce , blef han ånnu grymafe ån
förut, och anföll denne lusten med så
dant raseri, at han icke allenast stånga
de fine horn in genom bröstet och ut
genom sjelfva sadelen , utan flog honom
sa hastigt emot sjelfva marken, at han
straxt var död och alle benen i krop
pen sönderbråkade. Just då , når han
som bast var sysselsat med denne fcd-
nare håsten, ankom jag til öpningen, der
1 Del. O sko-
*io Resan inat Cafferslandet ijyi*
skogen var sa tjock, at jag omöjeligerf
kunde vånda om min håst eller komma
denned åt sidan. Jag nödgades derföre
til fit öde -lämna honom, och tog min
tilflygt til et någorlunda stort tråd, på.
hvilket jag upklåttrade.
Så snart Busselen hade slutat sin an~
dra tappra gärning, vände han sig om
och med hast tog sin kosa, den vågen
ut, som vi nu årnade oss. .
Ifrån det ställe och den lilla höjd jag
innehade, kunde jag nogsamt se den ene
hästen stendöd , den andre sprättande
med fötterne för at uplyfta sig , det han
dock ej förmåde, och de andre tvån-
ne hästar af fruktan och rådsia skålsvan-
de, utan at kunna komma undan; men
hvarken kunde jag se eller höra någon
af mine resekamerater , utan trodde dem
blifvit et ros för Buffelens första raseri.
Jag skyndade mig derföre, at eftersö
ka dem , och tilse om jag i något mål
kunde vara dem behjelpelig; men då jag
på hela tumelplatsen ej blef något tekn
til dem varse, började jag ropa ester
dem. Desse högst förskräckte hjältar
blef jag då varse , sittande tätt intfl stam
men af et tråd, med bössan på ryggen,
laddad med fina fogelhagel , liksom tvån-
ne
Resaii inai Cafferslandet 1772. an
he kattor, utan at kunna framf6ra et
enda ord;
Jag upmuntrade dem, sa godt jag
kunde, och radde dem komma ned, samt
at vi borde lkyndsamt begifva oss ifran
en fa farlig ort , der vi Sri en gang
konde blifva angripne. Sergeahten bor-.
j-ade andteligen grata och beklaga for-
lusten at' fine tvanne raske hastar; men
Tragardsmastaren kunde for angest knapt
tala pa Here dagars tid.
Vi togo salunda den kosa, hvarisrari
vi kommit , och 6fver gan/ka bei'varlige
backar, drogo oss fram til det Italle vi fSre-
sat oss ; men lorn Sergeanten utan hast
ej kunde komma osver rivieret, tog jag
honom up bak pa min hast, och lamna-
de den sedan at honom,' samt gick til
sots fram til garden.
Min forsta omforg blef der, at fan-
da nagre Hottentotter ned til Ikogen,
for at taga sadlarne utaf bagge hastar-
iie , som framdeles kunde behofvas.
Desse Hottentotter bevapnade fig med
fine vanlige kastspjut och berattade, at
de forut redan markt, at en BufFel en-
sam uppeholt fig i Ikogen , hvilken , som
<fe' fade, var sa ilsk , at han blisvit as de
O z an-'
2ii Resan ioat Cafferslandet 1772.
andré Bufflar jagad ifrån deras tropp
och nödgades lefva allena.
Ingen Europé fants på detta ställe .
utan endast Hottenrocter , och ingen an
nan koja, ån de små, som Hottentot-
terne sjelsve bebodde, och som för ohy
ra, icke en gång i högsta nödfall, af nå
gon Europé skulle kunna nytjas.
Vårt natt-lager blef altfå under bar
himmel, med en halm-matta under oss,
ibdelen under hufvudet samt en eldbra
sa framför fötterne. Til var lycka var
det ganska klart och vackert våder;
men kölden så stark, at den betog oss
sömnen, och nödgade oss hvar time sit
ta up, at vårma oss på alla sidor fram
för eldbrasan , til hrars underhåll vi haft
den försigtighet , at qvållen fornt lata
framföra tilråckelig mångd af ved och
qvistar. /
Dakkan {Cannabis sativa~) eller van
lig hampa cultiverades hår i en ganska
liten tappa af Hottentotterne. Den år
en krydda, fora de öfver alt i landet
nytja , men til helt annat bruk , ån hvar
i il den hos den idoge Européen tjänar.
Hottentotten år ingen ting få tilgifven,
som tobak, och med ingen ting kan
man
Resan inat Cafferslandet 177a. 113
man Mldre och l&ttare lacka en Hot
tentot til fin tjanst; men til rokning och
den deraf fororfakade behageliga yra
sinner han den gistiga 6rten anda ej til-
rackeligen stark , utan for at fa bade et
snarare och ljusligare rus , upblandar han
iin tobak rued hampa, sedan den blifvit
helt fint sonderhackad. Det Sr obegripligt,
at detta folk , som for Europeernes hit-
fcomst, hvarken Sgde nagot omgSnge nied
den 6friga verlden, eller kSnde tobakens '
bruk, likval kunde blifva fa galne ester
denna gistiga kryddan, at de for brin-
vin och tobak til Hollandarnes tjanst »
kunde bortfalja, vid Cap et godt styc-
ke as sit egit land, och hvilken handel
sedan kostat dem sa mycket, bade i an-
ieehde til deras frihet ech deras fa-
ders jord.
Den 4, begafvo vi pfs harift an och kom-
mo om aftonen til Peter Plants gard,
kallad Melkhout-kral vid Diep-rivier.
Sergcanten maste noja sig med, at
tvSnne dagar rida pa en dmgoxe, emedan * '
ingen hist fants harstSdes, hvilket gick
tameligen val f6r sig, men var troriamt,
i anfeende til oxens bred, och i anie-
ende dertil, at inge stegbyglor kunde
nytjas.
O 3 Ben
ai4- Resan inat Cafferslandet 1772.
Den 5 , reste vi genom Pisang-rivier til
Jacob Botas plats, kallad Pisang-rivier.
Gården , som hel och hållen var en
fåplats, låg icke långt ifrån fjelfva hafs-
stranden och et helt samhälle, af mer
ån 50 Hottentotter, voro hår uti Bon
dens tjånst, bodde i dess granskap och
lefde igenom dels försorg. Hamnen var
hår mycket stor ock vacker.
Bonden var nu sjelf icke hema , utan,
hade rest til Cap samma dag, och en.
gammal trogen Hottentot , var emedler-
tid vår beskedelige och tjånstaktige vård,
som låmnade oss alt nödigt biträde,
Bågge mine refekamerater , ånnu,
icke komne ifrån fin myckna förskrä
ckelse, och ledsne vid så månge resans
vedervårdigheter , beflöto nu , at hår
såtta et mal för finv faror, och för fin
lilla forskningslystnad, samt ifrån detta
ställe åter begifva sig hem til Cap , der
de kunde få dricka mera vin och min
dre förskräckas af Buffeloxar. Men då
jag förestålde dem, huru fegt detta skulle
se ut, at de hittils föga samlat på resan
och at vi åfven voro skilde ifrån vår
vagn, vår ena resekamerat och vårt öf-
riga bagage; samt tillade, at om de icke
vii-
Refan inat Cafferstandet 1772.
ville vidare modsolja, jag lika suit slail-
le sortl atta resan ; lato de omlider 6f-
vertala fig, at andra sit beslut.
Eniedlertid lit jag mine sorgsne re-
sekamerater har nagre dagar hvila ut,
och under den tiden vifiterade jag huss-
stranden , och de dervid liggande bergen,
som voro bevaxte med hvarjehanda bu-
fkar, och i synnerhet med Arduina bi-
spinosa; la at de pa flere stallen voro
ogenomtrangeliga, och i hvilka jag ej sal-
lan sa infnarde inig, at jag langa siyc-
ken maste hjelpa mig fram krypande
ofvan pa de styfva bulkarna , som ined
sine hvasse taggar aldeles resvo fonder
bade hander och klader. Den mig at-
foljande och barfotade Hottentotten blef
sa sonder-rifven och blodig, at det var
medomkansvardt ; men sedan jag for
bloinors sokande inuti bulkagien forvillat
mig, var lor mig ingen annan utvag. Ne-
dan f'6r bergen voro ilata hallar , pa hvil
ka Skalar lago ilblikenet at fofva. Berget
kallades derfore Robbeberg; det ikjuter.
langtut i sj*6n, likasom en half 6, och ar
tackt med jma (Concha) Snack-skal.
Robheberget ar synnerligt och olikt
alle andre berg , som jag set uti Africa.
Dess medlersta (stratum) bSdd ar en
O 4 helt
ai6 Resan inat Caferslandet 177a.
helt fast gytring as mnde och oredigt
kantige Kiselstenar, samt hardnad kalk;
til vid pass fyra famnars maktighet.
J)"n liknar aldeles en konstig murning.
6fVersta bidden tyckte jag vara en
brunaktig hall. Understa varsvet ar sand-
ften. At en annan kant as berget var
en hardnad sand , som as vatnet blifvit
utfvarfvad. Pa somlige stallen var sand
nied ler ihopgytrad , pipig och i stora
ftycken nedfallen. Bergets platta sot
at hafsfidan hade pa fig atlkillige store
och stna gropar, like jattegrytor , som
lige fa runde, som skulle konsten gjort
dem och andre afiange. At en sida var
understa bidden en hvitgra set qvarts.
Utom dese hade berget langa klyfter
och fprickor, uti hvilka tjocke stalactiter
hangde, ofverdragne med et fint fjun,
som stundom var helt gr6naktigt. Sand-
stenen var ganfka fin.
Strelitfia med gul bloma och blat ne-
ctarium vaxte har i nejden , och var en
as de aldratackaste blomor, hvaraf 16-
kar til 6fversandande at Europa ham-
tades. Det fades, at Hottentotteme
ata dess frugt
Hottentotteme gjorde fig icke myc-
ket besvir med sin matlagning. Buffels
k6tt
Resan inat Cafferslandet 177*. 1 217
kott (kars endast i fkifvor och bade r6k-
tes och halfstektes i alkan pa nagre fa
kol, samt ats sedan, utan brod, anlk6nt
det redan b6rjat blifva stinkande.
Om en Ko hos Hottentotterne icke
kalfvar, utan ar ofruktsam, maste hon
slaktas; men k6ttet Stes da endast as
giste och ej as de ogifte.
Fett ar Hottentottens llckerhet, det
han icke allenast garna ater, utan kan
afven utan olagenhet dricka.
De sma Hottentots kojorne blifva
stundom fa fulle med bade krypande
och hoppande ohyra, at de icke kunna
bebo dem. De aro da nodsakade, at
slytta dem til et annat stalle och denna
husflytning star icke mycket lange pa,
elJer Sr fardeles kostfam. Jag fag den
bade snare och med vighet forrattaS.
Nagre vidjor fattes forst ned i jorden ,
fom bojdes i bogar, f6r at formera ko-
jans h6jd och rundhet. Sedan tlckas
desfe med fas eller mattor, slStade as
fas (Cyperus textMs), -Ibm utehalla bade
blast och regn. Omkring foten lades
dynga, f6r at der g6ra kojan tat.
Su koa {Pottejlaan) kallades en pu-
ka , fom Hottentotterne brukade, at stun-
O 5 dom
ai8 Resan inat Cafferslandet lyji.
dom fla pa , vid sin musik. 6sver en
gryta med vatn var ntlpandt et v'ai blott
farskin, som vid kanten var ombundit
med en rem. Vlnstra handens fingrar
Jades emot 'kanten ech tumen luiJdes
Uti friidten. Med hogra handens tvan-
pe frSmste fingrar flogs pa andra kan
ten och haras sicks et dost Ijud , som ej
hade nagot behagligt uti sig. Under
denna slata niulik danfade en Hotten-
tot pa foljande satt: ban holt med h6-
gra handen i et vid taket eller vaggen
fastadt band, och d;msade standande pa
en slack, med bagge fotterne hoppande
och taktens flaende tiJJika med dem.
Under detta vrides hela kroppen i at-
fkilliga krokar och hufvudet flanges utj
en halfcirkel ifran den ena axeln til den
andra; den dansande sjunger tillika, alt
ester en vise takt. En sadan dans kan
vara ratt lange och praslar ut svetten
i ymnighet. Uti anfigtet aftorka de
svetten med en rafrumpa.
Atskillige saker anmarkte jag, dem
Hottentotterne ej kunde namna i sit
fprak med egne ord, sasom Caffe", Scha-
brak, Compagnie med slere,
Barn-ungen drogo Hofctentottinnorno
Pa ryggen, inom farlkinnet, som bar
kaU
Resan inat Caffevslandet 1772. 219
kallades kross; med en lader-rem om
barnet och modrens hals , samt en rein,
utan pa kroesen ned om barnets bak-
del holts det fast , under det modren al-
tid. kunde forratta fine lyfior.
Nagre qvinfolk hade har glas-pSrl-
band om benen , andre hade krossens
nedhangande fidor prydde med glas-plhv
lor, dem de ibland annat, fdr siu tjanst
hos bonder, fafom Ion bekomma. Na-
gre hade pa ryggen hangande et Skil-
pad-lkal, uti hyilket de forvarade antin-
gen tobak e}ler Buku QDiojmay I brist
pa lerpipor r6ka de utur trapipor.
Sjelfva lyandtmannen , i brist pa tjan-
Hge karil, n5dgades hSr ofta i lader-
fackar bevara bade mjdlk pch honung.
Falten haromkring voro 6fver alt
ftilla as vilde Bufflar , fa at det icke var
rart , at fe hela hundradet , ja tvahun-
drade i en enda tropp. Merendels lig-
ga de om dagarne stilla uti (kog och
bufchagie och ga om natterne ut pa fat
ten at beta.
Hufet , i hvilket vi logerade , var
rymligt och stort, aflera vaJ upmuradt,
med dorr och luckor f6r fonsterglug-
gen, emedan glasfonster fa langt ifran
Cap
aio Resan inat Caffershndet 1772.
1
Cap har ej garna kunna agas. Hela ta- -
ket i koks-rumet var fulhangdt med
tjooka rimsor as Buffelskott, som tor-
kas, rokes och ates spicke,
Bufflarne fkjutas har as en Hotten
tot, som Bonden dertil inofvat,och som
falunda med kott forser hela hushallet,
utan at tilgripa Hjorden. Til en fadan.
fkytt rlknas kulorne och lika mange
skutne BuflTeloxar ar han Ikyldig at lam-
na. De mange Hottentotter, som har
voro , underlie IIos faledes utan kostnad
och 'den tame Boskapens minlkande, som
Sr Bondens hela och enda egendom;
as Buffels-k6ttet tilfaller storre delen
Hottentotterne , da huden tilfaller Bon
den sjelf.
Hudar bereddes utaf Hottentotterne
falunda : huden utspandes pa marken
-med pinnar, derpa firdddes varm alka
och haret affleasdes med en knif eller
med en spade.
I brist as vanlige fkor, hvarpa ingen
tilgang Sr sa Iangt in uti landet och dem
en Landtman osta i Cap ej magtar ko-
pa, nytjas har almint fa kaliade falt-
fkor, hvilke Landtmannen oftast pa et
egit fynnerligt f&tt, at fig sjelf forfar
di-
Refan ifiat dfisrsldndet lyj*. 221
digar, almannast af,BufTels-i.vter, nagon
gang as Oxlader, och mera llllan as Ze
bras randiga hud.
Det var nojsamt , at se , hum hierte-
J/gen Hottentotterne , sa vll de vid gar
den boende, som de srammande,. hvil-
ke f6ljt oss hit, med tobakspipan und-
fagnade hvarandre. De satte fig ned i
en ring, och pi'pan gick rundt i kring
hela laget, isran den ene til den andre.
Hvar och en drager nagra starka drag
och fluteligen munnen full med rok ,
hvaraf nagot litet nedsvaljes och resten
biases ut genom nasa och num.
Isran Hauteniquas Iko^nr salja de
bdnJer , som bo narmare Musselbays-
tracten , bade bjalkar och flogdvirke,
ehuru forandet ar bfide besvarligt och
langt; men harifran har bonden intet
annat, at til salu upfbra med fig, an
siakt-oxar och smdr. Vore nSgon sjosart.
antingen harifran eller isran Musselbay
inrattad , Ikulle transporten blisva myc-
ket vigare och varorne , i synnerhet
t^ivirke mindre dyrt; men sudant ar
h/'ttils hvarken patankt, eller kan han-
da anset for nyttigt.
Sedan vSr modfaldte Sergeant fat
nu
4ii - Reptn inat Cafferslaniet 1772.
hagot litefc fvala fin sorg, och har tit
lans bekomrhit en ridhast , begafvo vi
ose den 10 Nov. p3 resan , upat landet och'
emot bergen , for at pa andra sidan om
dem traffh var vagn och blidare 6den.
Vi reste da forbi en annan Bota tilh<5-
rig gard , genom 2:ne rivierer til Mala-
case kral; sedan Keurbooms-rivier upat
til Jackhals kral.
Vid Keurbooms-rivier andades pa
denne sidan Hautniquas land, som ir
rikt bade pa gras, lkogar och Bussel-
oxar. Vi redo vidare ofver och lings
efter bergen 6fver Keurbooms rivier tit
Pet. Jagers faplats.
Har hugnades vi i vart torstiga tit-
stand ined Hottentotternes fa kallade
fackemjolk, som fa refande, utan at
vara mycket torstige, lara forma sig til
at fmaka. Det ar en ganska sur, kali
och lafkande mj6lk , markvardig sa val ,
f6r det karil, hvari den bevaras , fom
for sin hoga alder. Jag hade forut in-
billat inig, at tatmjolken i Norland, fle-
re manader gammnl , vore den aldsta
mj61k i verlden, men fant nu, at Hot
tentotternes fackmjolk kunde atminsto-
ne vava monnor at den Norlandika. .
Karilet, hvari den forvaras, ar en Back-
hud
Resan inat Cafferslandet ijyi. • aij
hud (Eland\ Capra Oreas~), som sys val
tilhopa och uphanges pa vaggen. An-,
dre hudar fades icke vara fa tjanlige
hartil. Uti en fadan uphangd sack slas
farflc och sot,mjolk, hvilken surnar och
yster fig i klimpar. Sedan paspades da-
geligen ny nyolk, som ockfa fnart sur
nar, utan at facken rengores, atmin-
stone pa slere rnanader och osta ej pa
et eller tva ar.
As mjolk kerna Hottentotter fallan
fmor, och da endafl:, f6r at fm6rja fig
dermed. Maquas Hottentotterne fades
forratta denna kerning pa det fattet,
at sot mjolk halles uti en laderlack,
som halles i andarne as tvanne Hotten
totter och i hvilken mjolken skakas ifrSn
den ena andan til den andra fa lan^e ,
tils den yfter fig.
Den ii , reste vi ofver de ganska ho-
ga bergen til Langekloof, til Bonden
Math. Sondag. Vata skyar hangde
ofver alt pa bergen och med sin fukti-
ga anga, ehuru deL- icke ragnade, gjor-
de ofs aldeles genomvate. Bergets si-
dor, dem vi pasferade , voro stundom
fa brante och gangstigen fa final, at vi
ej utan lifsfara pasferade dem, och hi-
fnade, at fe ned for branten. Landeta
Pa
224* Resan itiat C«jserslatidit 1772.
pa andra fidan eller Langekloof vai*
ganfka h6gt emot det, hvarifran vi kom-
mo och f'djjakteligen bergen darstades la-
ge emot den forikrSckeliga hojd , sonv de
pa andra sidan at sj6kanten agde.
Tval tilverkades liar vid garden ut-
as Luten as Canna bufken {Saljola apbyl-
/a~) , som l&nge kokades och inspislera-
des, samt far-sett tilslagit sa lange, tils
massan sick en tilborlig fasthet. Dai
gots den ut och fonnerades i aflanga
syrkanter.
Den 13 , reste vi til Pet. Freres
gard, en man? som var en valdig Ele
phants Jagare och hade gjort l^nga rc-
ibr , anda in i CafTrernes land. Han be-
rSttade ibland annat , at Hottentotterne
i sit sprak ej kunna rakna langre, an
til fern.
Den 16, ifran denna deft gard, kal-
Iad Missgunst vid Diep-rivier, reste vi
sorbi en annan honom tilhorig gard vid
Apis-rivier, til Klippdrift och sedan os-
ver Krakel-rivier til Mathias Strei*
dung.
Har sags en ganfka stor mj^ckonhet
Grafvar, bestaende as sma stenige kul-
lar. Orsaken til desse efterfragade jag
no
Resan inåt Caffe'/slaiidet 1772. 22$
noga , men ingen Europé kunde derom
gifva nägot belked. En gammal Hot
tentot berattade, at folket der dödt af
far i myckenhet och gas mig en tåme-
Jig faker anledning til at tro, det detta
ställe varit vål bebodt och folkrikt, och
at kopporne varit de, som hår gjort så
mycken förödelse.
Den 17, förbi Pet. Nuckerts gård,
kallad Onverwagt, öfver Waagebooms-
rivier, til Hendrik Kruger.
Wilde Kalkon {Tantalus) som nu bör
jade visa sig , sades flytta bort öfver vin-
tren och komma igen i September och
Oftober månader.
Meloé Cicborei, med dess månge va
riationer, åt up bönor och annat i Trå-
gårdarne.
Uti Langekloof år mycket kalt om
vintren och fiiö faller, liksom bakom
Vitsenberg.
Den ig, hunnit til Thomas Frere,
vid Kram-rivier.
Landet hade alt iiittils småningom
sånkt sig utföre åt hafVet, få at Lan
ge kloof år mycket högre , ån ICrum-
riviers landet.
1 Del. P Den
iié Resan inat Caffersiandet 1772.
Den 19, til Esfebosch, en vacke/*
skogspark, nästan på släta fältet. Det
hade regnat hela dagen, och et hällan
de regn hölt uti både om qvällen och
natten, få at vi til alla delar genomblötte
måste fyra personer krypa in under täl
tet af vår vagn , för at afbida en blida
re morgonstund. Hottentotterne , som
voro i vårt medfölje, måste krypa un
der vagnen, emedan det var aldeles o-
möjeligt, at kunna underhålla någon eld.
Den 20, fingo vi både klart väder
och follken; men emedan vi icke kun
de ymfa några torra kläder, måste vi i
solskenet på kroppen torka dem , som
vi nu ägde på oss våta. Vi redo til
Diep-rivier, Leuwebofch-rivier, och vi
dare til Zeeko-rivier.
Här omtaltes , at Lejon stundom fun-
nos i bergen, och at de fordom uppe
hållit sig der i myckenhet, men voro
nu måst utrotade.
Broodboom (Tamia caffra^) Ir et
Palmtråd , som växer på backarne ne
dan för bergen i desfe trakter. Den
var til det högsta af en mans högd och
tjocklek, mycket kringfprid och enkeL
Stundom såg jag uplkjuta ifrån en rot
Re/an info Cafferslandet 1774, ' tif
tva eller tre stammar. Det ar as dennas
(jntdulla) marg, som Hottentotterne ve-
ta , at bereda fig br6d. De utgrafva da
mlrgen, hedgrafva den sedan i jorden
och lata den ligga der hela tva mana-
def f6r at rutna, knoda och baka den
sedan til en kaka, sotti pa deras vanliga
enfaldiga och osiiygga vis graddas i ask-
m6rjan. TrSdet rnirkte jag sta pa torra
stallen , niellan stenar och vaxa langsamt.
Vid Krum-rivier fades finnaS en
snacka QSolen Jiliqua} pa stranden , uti
holor, som omojeligen steal kunna fas i-
genom grafnlng, utan med fistcande pa
det slttet, at man sticker en pinne uti
den i och sedan drager den up.
Den bergsryggen, som vi uti Rode
Sand hade til vinster, sedan uti Lange
Kloof til h6ger och som continuerat inda
ifran Vitsenberg , flutades nu harstldes
innan den hant til hafsstranden, da bergs-
ryggarne at vanster, h611o uti och hyste
bakom fig Carro-fSlt.
BSren as Guarribuslœn (Eutlea undu-
lata} smakade s6te och atos as Hotten
totterne. St6tte och fermenterade gif-
va de en ittika, lik Pontak.
P 4 Cras.
tog Restm ink Cofferslandet 1772.
■ Crasfula tetraqona , safom nagot acT-
stringerande , en hand full kokad med
mjolk, drickes emot diarrhoe.
Den 22, ankommit til Jacobus Kock
vid utloppet as Zeeko-rivier , icke langt
ifran hafsstranden , til hvilken vi nu for
andra gangen under var resa hunnit.
Inre hinnan as Farmagen , torkad ,
pulveriserad och intagen , fades gora
krakning famt tjana emot feber.
Hare-blod fades vara god f6r Rosen ,
om deri doppades klutar, torkades och
drogos pa kroppen, men icke lades pa
det rosiga stallet.
Har befannades ockfa igenom fleres
forfakringar , at Skolpadde-blod, bace
pastrdd och intagen, Ikulle vara tjanlig
f6r dem, fom blifvit lkutne med nagon
fdrgiftad pil.
Detta Mile blef f6r ofs pa flere
dygn en hvilostad , dels for at fk6ta det
vi redan famlat, dels for at visitera
hela orten harikring, dels for at beta
och lata hvila vare uttrottade och ut-
magrade kreatur.
Under den tiden gjorde vi likval til
hist en resa til Cabeljaus-rivier och der-
jfran
Resan inat Cafferslandet 177*.
ifran til Camtous-rivier, som ar myc-
ket djup och bred , och hvari Sfven Lu-
ris-rivier har sit utlopp til hafve-t;
Hottentotter och Caffrar bodde vid
denne rivier om hvarandra, liksom pa
en grins emellan bagges land, emot
hvilken nagre mil lingre inat , det egen-
teligen la kallade Cafferslandet vidtager.
Cafferne, som hSr bodde, voro til
vaxten st6rre an Hottentotterne, ofor-
fkraktare, tapprare, bittre vaxte, svar-
tare och starkare. De voro prydde om
annarne dels med jarnringar , dels med
Elfenbens ringar, och vapnade med kast-
fpjlit, dem de mycket bittre viste hand-
tera, an Hottentotterne. Elfenbens rin-
garne voro as en half turns bred asia-
gade och merandels flere pa hvar arm.
Deras dansar voro fynnerligen arti-
ge. De stalde fig ihop tva eller flere
lHed fidorne eller ryggen och balance-
rade pa taerne, samt itdtte ned pa ha-
larne, rdrandes dervid alia lemar, alt
efter takt, och nastan alia musclar, i
fynnerhet 6gon, pannan, halsen med
hufvudet, mun och haka. Musiken var
en fkorrande och grossing, hvarundef
et hvislande stundom hordes , da lap-
P 3 par
a3o Resan inat Cafferslandet ijj2,
parne drogos at fidan, och tanderne fyn=
tes bara , emellan hvilke hviflandet IkecU
det Qvinnorne lupo omkring , med sjun»
gande och hoppande ester samma takt,
> med hufvudets och lemarnes r6relse,_
Uti ena firsnippen var stuckit et hoi
och uti det samma var instucken en
penna as hystrix,
6rhangen« visades ofs har as tvlnne
olika fkapnader , as koppar med filfver
blandadt, dem de fade fig hafva bekom-
mit asnationer, som bo langre inat landet.
Korgar sagos h3r flatade as Hotten-i
tptterne fa tate, at de inneh6Ilo vatn
och mjolk. Likafa slafleor as Enhornings*
blafor, nytjade til samma behof.
CafFerne hafva fa val, som Hotten-*
totterne i hvar famille eller hvart bya->
lag, en hufvudman, som de osta kalla
Capteu , hvilken mot fiender och pa jagt
ar deras anf6rare.
Desfe folkflag, som icke Sga Ikjut-
gevir, d6da icke desto mindre Bufflar
och odjur med sine spjut, Assagai kallade.
Nar en Caffer far spaning pa, hvarSst
nagre Bufflar halla fig, sa blaser han
uti en pipa^gjord as farben, hvilken
Resan inat Cafferslandet 177a. 231
h6res mycket langt Flere komma da
tilhopa och omringa Bufflarne, samt
nalkas dem sedan ntrmare och kasta
pa dem'fine spjut. As 8 eller 12 Buffiar
bor da sallan en undankomma. Under
det Bufflarne 16pa ut, hinder dock stun-
dom, at nagon as dem, som star fore,
stangas ihjal, hvilket hos detta folk f6-
ga aktas. Ester slutad jagt slcar hvar och
en sit stycke as det fSida villebradet.
Utom det vildt de kunna jaga, aga
Cafferne , fom bebo de harligaste gras-
falt, lings ester hafskusten, stora hjor-
dar as hornboskap. Deras oxar aro me-
rendels okande dermed, at de fkara dim
under halsen, sa at langa rimsor hinga
nedfore , Sfven i 6ronen och tvinga
hornen , at vaxa uti atskilliga vanska|5e-
liga fatsoner. Compagniet har f6rr bade
as Hottentotter och desse tilbyt fig en
myckenhet slakt-kreatur , f6r tobak,
branvin, glasparlor och et stycke jern;
nu mera Iker det sallan, ehuru denne
handel ar alle binder f6rbuden.
De Hottentotter, fom tjSna Coloni-
sterne, nytja ofta tobakspipor as piple-
ra , men fa korta , at hufvudet fitter in-
tilrlapparne. Korta aro de derfSre, at
simian de kunna f6ras fa langt ifran Cap,
P 4 bry
»3* Refan inat differskndet ijji.
brytas de as* Men bade Caffrar och
Hottentotter nytja annars , antingen en
pipa, gjord as en lang, sinal och iholig
kapp, inora hvilkens spits ar" et hoi,
. hvari en pinne sattes , som Sr iholig och
■ofver den en cylindriflc, utholkad sten,
som ar hufvudefc, och i hvilken tobaken
Mgges; eller i stallet for kapp, et back-
horn (as Capva Oryx*), vid hvars fpitfa-
de Snda bSrras et hoi : i detta sattes en
iholig pinne, och pa den et piphufvud
as sten. Under rokandet gapa de of
ver hela hornets vida 6pning , och dra-
ga nagra starka drag. Roken halles en
liten stund i munnen och sedan syaljes
en del ned, en del biases ut. Pipan
lamnas derefter at en annan och gar
hela laget rundt. Nar frammande kom-
nia til et kral eller en by, tracteras de
altid med tobaks-pipan, som gar ikring,
IfrSn den ene, til den andre.
Grytor hade Hottentotterne as lei-
brande ; dem de fjelfve tilverkat, at
koka uti.
BSnorne as Gvejacum afrum, ehum
as en giftig bulke , kokades och atos
as Hottentotterne. Vatn forvarade de
Uti tarmar, och qvinfolken, som dro-
jgo barnungen pa ryggen , gafvo honom
dia
Resan inåt Cafferdandet ljj*. 435
dia under armen, sedan de ditböjt dess
hufVud.
Hippopotamus, Sjö-hastar eller Sjö-kor
funnos ånnu mycket uti Camtous-rivier,
ehuru de mycket blifvit borrfkutne och
minftcade , sedan förre tider. Processus
mammillaris af detta djur, sades vara
et godt medel emot stenpassion. At-
skillige afdetta stora djur blefvo val af oss
btesserade , men ingen til dödslkuten,
ej eller upkom någon af dem , den på
följande natten, oaktadt vi dröjde der
qvar til andra morgonen.
Någre Hottentotter, som lågrat sig
Mrstådes , at förtära en förut skuten
Sj6-ko, lefde Mr i sådan stank, at vi
knappast kunde komma dem förbi, utan
at qvåfvas.
En stor del as Caffrerne gjorde oss
följe tilbaka til Zeeko-rivier , och visa
de adkillige af sine konster, förmodeli-
gen at förtjäna något af vår goda tobak,
soin synneriigen väl föl dem på läppen.
Har berättades , at en Bonde för nå
gon tid sedan blifvit biten af en orm,
kallad Ringhals, uti foten, då han gåt
barfota i gräset, som hår ofta år bruke-
ligt, i brist både på strumpor och lkor,
P 5 dem
a34 Resan inåt Cafterslandet 177a.
dem Landfcmannen fållan oftare brukar,
ån då han kommit up til Staden Cap ,
eller han besöker Kyrkan. Jag gjorde
mig noga underrättad om de lympto-
mer , som detta bet förorsakade och
hörde då , at Bonden var hela milen
ifrån fit hem, då han blef biten. Han
sånde då genast sin flaf hem, at i hast
hämta en håst. Han red derpå hem,
sedan han bundit starkt om benet, för
at hindra giftet draga sig upåt Vid
hemkomsten blef han så sömnig, at hans
hustru med möda kunde hålla honom
vaken. Han blef ock straxt aldeles blind,
och blindheten varade i fjorton dagars
tid. Benet var få svullit, at skinnet lagt
sig öfver bandet, som en balk, at det
med möda kunde aftagas. Såret kars-
vades med en knif, och foten tvättades
med falt vatn. Söt mjölk , som dock
beständigt upkastades, gafs at dricka uti
ymnoghet och til Here åmbars mångd
på en enda natt. Derefter pålades orm
stenen på fåret. .Han kom fig håras små
ningom före , men har ånnu , någre
ar efter åt, känningar vid väderskif
ten och stundom bryter fåret på be
net, aldeles up.
ff Boskapen, som utgjorde i desse sålt
Landt
Resan inåt Cafferslandet 1772, 23$
Landtmannens egendom, v^ar underka
stad siere och fine särskilde sjukdomar;
Tungsjukan (Tung-ziekte^ år en slags
Torslc hos hornboskapen, da blåsor blif-
va på tungan, som gifva et tunt vahr.
Denna sjuka gör, at de ej kunna åta,
utan magra af och såtta stundom lifVet
til Landtmannen brukar , at afrifva
blåsorne med salt
Klo-sjukan (Jilam-ziekte) år, då klöf-
varne på fötterne losha ifrån , så at krea
turen ej kunna gå. Denne sjukdom
tyckes komma af hettan om sommarti
den, i synnerhet om de på resor drif-
vas om dagarna. Denna sjuka hålles
hår för fmittosam- Nog år det såkert,
at den angriper den ene oxen efter den
andre , så at jag set hela spännen der
as sjukna; men den tyckes mig dock
snarare komma af en gemensam orsak,
ån af smitta. I början halta de deras
och blifva sedan oskickelige til resor.
Sjukdomen går merendels öfver af sig
sjelf på en, eller två veckor.
Någre Chinesislce Svin funnos hår
hos böndren.
En gul Cbryjotnela åt up och gjor
de
236 Resan ifran Cofferdandet 177a.
de roycken skada pa gr6nsakerne i Tra-
gardarne. ,
I borjan as December tnanad sortsatte
vl vlr resa hemat, sedan vi hSr veder-
qvickt vare oxar , och beset landet
langre ut. In det at derma fidan ifran
Cap , Snnu as Europeer hunnit blif-
va bebodt.
Under resan upat Lange kloof sag
jag pa en gard, med hvad beqvamlig-
het och f6rdel Landtmannen vet, til at
anvanda det ifran bergen nedrinnande
va,tn , til at vatna fine Vingardar och
fin Tragard. Vatnet ledes altid pa den
hogre fidan sasom en back ofver sada-
ne land, och derisran nedslSppas rSnni-
lar, eller Jikfom sma nedlopande diken,
emellan vinltockarne och sangarne. Nlr
ingen vatning behosves, igentappas de
med litet jord. Pa famma satt f6rdes
vatn til qvarnar , fiskdammar och an-
, dre stallen*
Den 6, Iterkommo vi til Matth.
Sondag och reste den 7 tilWolfwekraal;
den 8 ofver Keurbooms-rivier och vi-
dare til Diep-rivier , faint den 10 til Gan-
sekraal. Bakom de laga bergen harsta-
des var Camena&fie land.
Hand-
Resun isran Cofferslandet 1772.
Handlkaror, hvarmed kornet Ikares,
voro at den ena Ikarpa fidan, i fjeifva
kanten sagade.
Lycoperdon carcinomale vaxte har pa
myrllackarne och dels biuna pulver la
des brukas emot kraftan.
Den 10, reste vi til Ezelsjagt; den 11
til Dorn-rjvier, fen til Groote Dorn-
rivier, hallandes ols alt til h6ger och
lamnande til vanfcer Attaqvas kloof.
Den 13, fardades vi genom det torra
Carrofalt til Gert van NimWegen.
Faren ato har de spade bladen as
Mimosa nilotica.
Melol Cichorei gjorde mycken Ikada
pa apletraden och annat nti Tragarden,
hvars 16f den aldeles forltorde.
En Mesembryartbemum med hvit blo-
ma brukades har as Hottentotterne e-
mot torften, at tuggas, sedan den blif-,
vit r6tt och beredder.
Rarpuys eller en Coccus pa grenarne
fades vara farlig for faren och doda dem.
Den 14, emot aftonen kommo vi til
Gert Clutes gSrd vid Slange-rivier ,
iavilken lag fa langt jn uti en bergs-
klyf
438 Rtsan isratt Cafesslandet 177a*
klysta , at jag nappeligen tror , det na-
gon hir lkulle inbilla fig finha et be-
bodt stalle. Hela detta faltet var otro-
ligen tort och magert, och siren ut-
gjorde har Landtmannens ende hjordar.
Uti bergen fags pa kransarne en
myckenhet as Tigrar, som har voro
almannare , an jag set pa nagot an-
hat MUe.
blandad lera, och saltet sags 6fver alt
as hettan crystalliferadt pa backarne , Vid
kanterne as rivieret, lika som jag markt
det samma pa backarne vid Cap.
Vi hade nu et s6rflrligen langt, ma
gert och tort, samt om dagen brannan-
de silt , at genomfara , hvarSst i brist pa
vatn , vi agde ihtet stalle , at hvila pa.
Vi rastade derf6re en stor del as dagen
och eftermiddagen, sa snart det borjade
hagot litet svalna , begafvo vi oss pa re-
san , passerade adkilJige store och fkog-
bevaxte rivierer, som nu voro aldeles
ut-torkade och koramo omsider om mor-
gonen til en odelagd gard, vid sidan as
bergen til vanster.
Lefvande Gardesgard fags har plan-
terad as Aloe' succotriha.
Den
Refnn ifran Cafferslandet tffi. 439
Den 1$ ocb 16, fortsattes resan til
gardarne Welgevunden, Watervall ocH
Muysenkraal.
Den 17, til en Smidts gard, och dett
18 6fver Bergen genom Platte kloosi
Vidare den ao ocb n fdrbi atflcillige
gardar, til Compagniets P&st, Rietvaliey.
Medan vi hSr hvilade, beiokte vi
. ater Grootvaders bosch, hvarSst atskil-
ligt hugges til Compagniets egit behof
as stere sorter* tran. Jag hoppades nil
finna atflcillige i bloma, men tiden vat*
annu dertil icke nog avancerad.
Calodendrum stod likvil nu i bloma,
hvars honungs-sota fast jag sag genom
sugning hSmtas as vackra Fjarilar (Pa-
pilionet^) , utan at jag kunde racka na-
gon-dera. Igenom tilhjelp as min b6s-
fa, laddad med hagel, kunde jag dock
nedlkuta nagre fa grenar med blomor.
Den 14, togo vi var vSg 6fver Bre-
de-rivier och rivier Zander End , som
ar mycket djup, och Sger derf6re en
flrja til ofverfarande.
Vidare den 2.5 ocb 26, f6rbi Compag
niets post Tigerhoek , ISngs ester" rivier
Zon
24° Sefan ifraft Cafferslandet 1772,
Zonder End, til en annan Compagniets
post, Zoete iVlelks valley.
Landefc var redan nu mycket tort
as den brannande sommarhettan och den
starka torkande vinden.
Psoralea pinnatrt (^Pinnwortel^ var en
rot, som Landtmannen pa flere stallen
klagade ofver, sasom et det varsta ogras
i Tragardarne , eraedan den sitter gan-
Ika djupt ned och Itarkt uti jordeji, ocb
later svarligen utrota fig.
En bla Cbrysomela sratte och gjorde
fkada pa koniet.
Snedt dfVer Platte kloof lag Oly-
fants varma bad, vid sidan as berget,
som jag denne gangen ej hade tilfalle
at bese.
Sedan sommarhettan tilvaxt, hade
stugor sa ansenligen forokat fig, 'at de
pa de fleste gardar, voro hdgst besvar-
lige. For at minska dem i husen voro i
taket flere sma qvastar uphangde. Des-
se bestrukos flere ganger om dagen med
sot mjolk, och da flugorne hade til myc-
kenhet latt sig derpa, togs en lSng has.
och iattes under dem , i hvilken de ned-
ru
Resan ifrån Cafferslandet 1771; itf
ruskades. Sedan vreds håfveri hvar gång
om, at de ej kunde utkomma.
Secretaris fogelen , som föröder eri
myckenhet ormar, dem han upäter,
trampar dem med sine fötter, och slår
dem med spitsen af vingen y så at de
icke komma åt, at hugga honom. Sam
me fogel åter kött och åfven rötter.
Vilda Castanier (Brabejum stellatum),
åtas af vildsvinen sa begärligt , at fål
lan någon får ligga, til at våxa up, om
icke den faller emellan stenar.
Den 27 , ankommo vi til Svarte
Bergs varma Bad, eller det få kallade
Bad agter de Berg.
Badet hade sit ursprung utur éti
backe under berget på vänstra sidan om
det; och i synnerhet i tvånne språng.
Vatnet år lagom varmt, och såtter i
ymnighet en ljusgul ochra i rånnilarne,
der det framrinner. Backen består af
en jernmalm eller jernhaltig Lava, som
år tung , svart och glånsiuide , mycket
tåt och ger eld emot stålet. Sjelfva
vågen, år svart af den söndermalna mal
men, som ligger öfver den, som et sot.
Vatnet smakar jernhaltigt eller som blåck,
men ej svafvelaktigt. Af China pulver
1 Del. Q svart*
14» Resan ifran Cafferslandet 1772*
fvartnade det , afven som as vitriolum
Cyprinuru och hvitnade as Bly-focker,
Sjuke nytja vatnet bade til badning och
' at dricka det tillika, ehUru utan bade
brdning och god diet. Vatnet fores pa
en ranna ifran sit urfprung in uti et
' bradhus , deraft nagre trappor ga ned,
pa hvilka man kan sitta fa djnpt ned i
vatnet, fom man behagar. Compagniet
har Jatit bygga bar et stenhus, och
lamnat en gammal man , omfcrgen och
vlrden derom. De fa rum , fom har
Sro til Brunsg&sternes tjanst , delas as i
manga fma hyblen , formedelst fegel-
duk; nagre bo uti egne talt eller vag-
nar, och nagre logera i den nedanfore
liggande Bondgarden. Badet nytjas he-
]a aret, men fornamligast om sommaren,
ifran Augulti til Februarii manad. Ber-
get afvanfore kallas Svarte Berg.
Den 28, afrefte vi til Badenhorsts
gard, der man nu fom bast var fysfelfat
med hvetets trofkande. Lador for fa-
dens inbargning hvarken Annas hSr, ej
eller beh6fvas de i et land, der de denna
ars-tiden aro frie for regn, och kunna
faledes halla faden i lkyl under bar him-
mel. As den starka hettan blir halmen
fa ikor, at den brytes f6nder, och kan
fa
Refdn ifrin Cafferslandet 1774, 243
saledes ej handteras mer an morgon
och qval, sedan kylan infunnit fig. Til
tr&flmingen tillagas under bar himmel
en slat och jamn plats, som omgifves
med en rund och lag lermur. Uti den-
na utbredes saden 16s och en tropp ha-
star antingen 16se, eller ostare bundne
ester hvarandra, lnk6ras inom denna cir-
kelmur, f6r at med f6tterne under be-
stindigt omlopp uttrampa saden. Uti
medelpunsten star en karl, som haller
den framste hasten med en torn och
utan for star en anttan , som med en
ling pifka drisver hastarne i starkt traf.
Halmen trampas haras aldeles fonder til
hackelse och blir odugelig til taktack-
sting. Pa detta sattet kunna sex man
med nagre Mstar uttr6fka och reng6ra
pa en dag 30 tunnor hvete. Cbtar nytjaS
ej gama til trdslcning , emedan deraS
track bortikamer saden.
Harifran reste vl 6fvef Booter-ri-
Vier, der sj6stranden syntes, fdrbi kley-
ne Houthoek , 6fVer groote Houthoek
och Hottentots Hollands kloof. Detta
Berg Sr mycket h6gt, och har en vag
6fver fig ned at Capska sidan, som i an-
seende til fina branter synes ganlka f6r-
farlig. Emedlertid as denna och deft
Q a vag,
244 Resan ifrån Cafftrslandet Vjji.
våg, som går öfver Rode Sand nästart
de endaste, men altid de almånnaste,
som hela landets almoge, med sine sto
re och tunge lass måste passera. Nedan
för Berget ligga åtflcillige vackre går
dar , hvilke få vål , som Bergen och
stranden jag icke underlåt, at besöka.
Vi firade hår Nyårsdagen och tilli
ka med friart sagt hela neidens invåna
re begåfvo oss ned til stranden, för at
med ro och lek tilbringa den dagen.
Trompetgråset (Fucus luccinalis^ fants
hår upkastadt och brukades at blåsa uti,
lika som uti en trompet.1
Sluteligen gjorde vi en dags-resa öf-
ver det flacka vidlyftiga sandfält, som
ligger emellan Hottentots Holland och
Cap, och ankommo til Staden den 2.
Jamarii
Min
ATin sorfta omsorg, efter, aterkomsten
til Stnden fordrade, icke allenast,
at de under fyra mShaders resa gjorde
samlingar as djur, vaxter och fron, nu
skulle genomognas, och fk6tas utan ock-
fa tilredas fa, at de med de hemgaen-
de Skeppen , til Europa , kunde varda
olVerfande. Salunda, sedan fron voro
val torkade , orterne pa regal-papper
upJagde och fastlimade, foglar och in-
secter i lador inpackade och insatte,
samt lefvande tran och lokar i lador
planterade och inlagde , gjordes haras
en anfenlig f6rfandning til Amsterdains
och Leidens Botanifka Tragardar, for-
delad pa flere as de repatrierande Hol-
landflce Skeppen. Hvad ester denna af-
skepning var 6frigt , f6rdelade och in
packade jag for mine Gynnare och Van-
Q 3 ner
*4<S Cap 1773,
ner i Sverige , i synnerhet Herr Archia-
tern och Ridd, von LiNNé, Archiatern
och Ridd. Bæck , Professor Bergius och
Doctor Montin, samt ågde tilfåUe at
med Svenske Skeppen öfversånda det ,
igenom flere Herrar Officerare, som med
fin vånikap behagade hedra mig.
De följande månader använde jag
nu lika som förra året, at Botanicera
rundt omkring sjelfva Cap och at göra
någre kortare resor inåt landet, samt at
nogare examinera och i ordning satta
mine redan gjorde» samlingar och be-
skrifva, hvad af dem fans nytt och för
ut obekant
Herr Sonnerat, en Fransman, hvil-
ken såsom ganska snål ritare, hade med
Herr Commercon förrättat de vidlyfti
gaste Resor ikring jordklotet, och til
månge Indiske orter, hade nyligen an
kommit med et Franskt Skepp ifrån Isle
de France, hit til Staden. Hans be
kantskap hade jag tilfälle at snart göra,
uti Herr Politie Secreteraren Bergs
hus, och i synnerhet under et gemen
samt vistande på samme Herres Landt-
gård vid Constantia tracten, på hvilken
vi någre veckor vistades, for at i nei-
den botanicera, och at skjuta en myc
ken
Cap 1773.
kenhet vackra Caplka foglar til Euro-
pas Cabinetter. 1 .
Ibland de slere excurfioner, Com vi
tilsammans gjorde , foretogo vi oft i me-
dio as Januarii manad , at besoka Taflel-
berget och esterse, hvad dess topp den-
ne tiden kunde frambringa. Hvardera
as oss var f6rsed med lkjutgevar, pro-
viant, papper och dylikt mera, hvilket
blef burit as 2:ne slafvar, dem vi i Sta-
den til var tjanst fat leja. Klackan tre
om morgonen begafvo vi oft hemifran,
och gingo upfore bergets sot, innan fo-
len hant upga, och med sine varmande
strSlar gora oft resan f6r mycket m6-
dosam och trotsam. Litet ester kl. 8
hade vi hunnit up til deft spits, och ha
de der en angenam och lagom svalka.
Var m6da blef ock bel6nt igenom en"
myckenhet as rara vaxter, i synnerhet
as de sa kallade Orchidere , hvilke jag
sedan hvarken hSrstades pa andre ars- .
tider eller pa andre berg kunnat finna.
Ibland desse prunkade med sine store
rode blomor Orchis grandiflora eller Disa
uniflora (Bergii Plant. Cap.); fans blott
et enda stand as Serapias tabularis; ut-
markte fig Serapias melaleuca med svarta
och hvita blomor, de salsyntaste i natu-
Q 4 ren
*48 Cap 1773,
ren; och med moda samt lifsfara erholts
f6r forsta och sidsta gangen den blaa.
Disa longicornts , fa tack , som besynner-
lig til fin Ikapnad. Denna sidsta vixte
endast pa et enda stalle, pa en brant
klippa , sa h6gt up , at den pa annat
satt icke kunde atkommas, an sedan vi
upklifvit pa sidan as klippah, sa langt
m6jeligt var, jag. upklattrade pa Herr
Sonnerats axlar och sedermera med
en lang kapp res 16s deraf fern stand ,
de endaste, som da fiinnos uti bloma.
Herr Sonnerat, som forut ej haft tii-
falle , at famla fa mange vaxter vid ber-
gets sot , som jag , gjorde fig pa denne
ende dagen en samling as 300 {pecies;
men hade hSrvid det befynnerliga odet,
at, oaktadt han medtagit trenne par
Ikor til denna refan , komma barfotad
tilbaka. As den myckenhet hvassa ste-
par , som ligga nedrullade dels vid ber-
gets sot, dels i de klyfter, igenom hvil-
ka vagen upgar, n6tas Ikor icke alle-
nast under falorne, utan ocksa afvan
pa, sa at nitta och tunna Franflca Ikor
tjina icke til dylika bergs-resor, utan
maste vara gjorde as vaxadt lader med
tjocka botnar.
TafFelberget har fat sit namn deraf,
. at
Cap 1773. , 349
at det framtil emot Staden och ham-
nen synes jSmt aflkurit och liknar et
bord. Nar man kommit dit up , markes
det vara nagorlunda jamt framtil, men
gar sedan mer och mer i affatningar
bortat. I sine klyfter afvanpa har det
Here bickar, som nedrinna til Staden
och at sidorne, med godt, frilkt och kalt
vatn. Ingen tydelig kalla kunde jag blif-
va varse, ej eller fants der nagon filk-
rik insj6, ibm nagre foregifva; utan alt
vatnet samlades dels as regn, dels as
Ikyar, fbm stryka ofver bergen. utan
at nedanfore gifva nagot regn. Afvan
pa stodo arikillige vitrade stenar , lika
lorn upreste med konst, as underbgt
utseende.
TafFelbergets h6jd Sr 3350 sot, eller
ester de la Cailles utrSkning 3353 sot,
vid vlstra hornet , som ar lagast. Duy-
velsberg gransar derintil at 6ster, och Sr
30 sot lagare, ehuru det tyckes, som
det med sin spits voro nagot h6gre.
Med Duyvelsberg och Leuweberg ut-
g6r Taffelberg et berg, hSnger med
dem nedtil tilhopa och slciljes med an-
fenliga dalder derifran.
Til Tafielberget kan man upstiga och
jaedga derifran pa slere stallen, framtil,
Q 5 bak
ajo Cap 1773.
baktil och på fidorne , hvilke vågar jag
både detta och de följande åren besök
te, under de 15 gånger, som jag på tre
års tid och nåstan i alla månader upgick
til dess höjd.
Framtil år berget tilgångeligt endast
i den stora klofwen , som tydeligen sy
nes nåstan midt på berget. Upgången
hårstådes nytjas almånnast, oaktadt den
år brantast, och i synnerhet under spit-
sen, der den tillika blir mycket smal,
med nåstan lodräta väggar på fidorne.
Foten, nedan för hvilken sjelfva Sta
den ligger , år omtrent en tredjedel af
bergets höjd, som ifrån långflutande och
med buskar bevåxte kullar småningom
höjer sig til brantare och med stora ned
rullade stenar betåckta backar, til dess
klofwen åsberget vidtager, hvilken ned
til är bredare, vid pass 50 å 60 steg och
drager sig småningom ihop til 6 å 7 stegs
öpning, som aldraöfverst år nåstan igen-
tåpt af ganska stora stenar. Högt up i .
denna klofven fan jag en fin lös sand-
sten ligga, i större och mindre stycken,
hvilke långre nedrullade söndermaldes
til fm| gryn och sand.
Tasselberget, så val, som Duyvels-
berg, Leuwekop och andre berg, åg;i
*
lika-
Cap 1773. aji
lika som bergen i Europa, sine Qstrata)
Lager. 6fVersta varfven ga aldeles ho-
rizontelt, men de nederste sta snedt och
pa borst. 6fverst tyckes stenarten vara
en sandsten eller vulcanilk alka, mellan-
varfven trapp och de understa sloar flcif-
fer. 6fverst pa Taffelberget sinner man
bade enstaka stenar och utstaende fasta
bergshallar, som mycket aro utvitrade,
icke allenast dfver och pa sidorne, utan
ock pa nndra sidan, sa at der formeras
stora (caviteter) halor. Desse vitra icke
allenast as qvarstaende vatn utan tyde-
ligen as sjelfva luften , hvars fugtighet
intranger fig emellan dess fina 6pnin-
gar och upldser den.
De store stenar, som pa backarne
nedan for bergen ligga nedrullade och
se nog uraldrige ut, Iro en trapp, som
Sger pa fig st6rre och smarre gropar,
Jika som ISmnade as nagbt, som der ut-
vitrat, Desse fa val store, som sina
stenar, aga bade inutt och pa ytan ofta
qvarts stycken , hvilke tydeligen tyckas
gifva tilkanna,- at de der icke blifvit
formerade , utan inneslutne , emedan de
icke fitta fastvaxte med sjelfva stenar
ten, som ar lagom hard, utan Iger en
fiipad glat yta,
Sten-
*5* top '773-
Sten-arfeen i de nedersta floar, som
formera bergen, ar 16s , mdrk.och later
rifva fig. Stundom ar den blekare el-
ler afkfargad. Den tares fa val as luf-
ten, fora as vatn, at handsbreda lamel-
ler, likfom en tupkams crystal sta pa
kant Desse underste skifservarf, som i
bergen uptil tackas med jord och gras,
utg6ra stundom halften as bergets hojd,
Och desfe varf ga ifran foder til norr,
icke aldeles horizontelt, utan mot va-
fter nedfankte , och emot oster upsta-
ende med vitrade hvasfa lameller, hvil-
ket continuerar anda under vatn-ytan,
som tydeligen ses as klipporne i fjon,
fa val de, som sta ofver, som de der
g6mas under vatnet.
Emedan gamla Hofpitalet en Jang
tid varit ganska bofaligt, och afven obe-
qvamligt, hade Compagniet redan beslu-
tat, at et nytt och storre, pa en tjanli-
gare plats ikulle upbyggas, famt til den
Sndan ifran Holland hitfant bade fkicke-
lige arbetare och verktyg jamte afcslcil-
lige materialier. Platfen dertil blef ut-
fed vid 6stra sidan as Staden, emelian
TafTelberget och Citadellet, hvarast det
kom at ligga 6pet f6r folen och vindar-
ne. Grundftenen hartil hade blifvit lagd
as
Cap 1773. ift
af Gouverneuren von Plettenberg
förledit år , uti November månad , och
bygnaden fortsattes nu dageligen, fast
ån arbetet gick mycket långsamt, i an
seende til Upsyningsmånnens egennytta,
hvilke icke allenast vinna mera dervid,
ju långre det påstår, utan också til fine
private bygnader använda en del både
folk och materialier.
Tvånne starka vindar åro i synner
het rådande på detta Africas södra horn.
Den ena blåser häftigt och nästan dage
ligen om sommaren , hvilken årstid får
namn af Goda årstiden ( Ooede mousfon).
Den andra om vintren , som kallas Ela
ka årstiden (Qvade mousson'). Syd-Ost
vinden år hastig, med det vackraste up-
hålsvåder och Nordväst år stormande,
gemenligen i följe med regnskurar. Den
förra äger korta och starka samt tätt på
hvarandra följande fall-vindar, som ofta
ökas til den styrka, at icke allenast
stoft och sand drifves up, utan också
smärre stenar kastas i synen pä vandra
ren, så at han då hvarken kan se up,
eller avancera, utan nödgas antingen
stå stilla, eller kasta sig ned til jorden.
Af främmande får man då ofta fe åt-
ikiilige artige scener, både med hattar.
454 Cap 1773, '
hårpungar och peruker, som blåsa utaf
dem och föras af vinden utföre gator*
ne. Både fmårre och större båtar stås
åfven då stundom öfver ånda på redden
och förloras med folket, såsom det hän
de i år trenne gånger; få at når det
häftigt börjat blåsa, ingen vågar sig til
eller ifrån Skeppen.
Sud-Ostvinden upkommer merendels
emot middagen, efter en vacker, varm
och lugn morgon; emot klåckan ir, 11
eller 1 blir den häftigare och håller uti
til kl. 3 , 5 eller fednare , samt lämnar of
ta aftonstunden behagelig och angenäm.
Om morgonen kan det derföre vara
ganska varmt i lusten och turtfia kläder
tarfvas; men sedan vinden börjat, käns
luften kallare, och en öfver-råck blir
ofta nödvändig. Detta hastiga ombyte
gör, at man hår låtteligen förkyles och
at landets Inbyggare åro mycket plåga
de af rheumatifta torr-vårkar. Somma
ren blir väl igenom denna häftiga vin
den mindre angenäm; men hettan blir
ock derigenom mindre odrågelig.
Innan Sud-ost börjar , ser man gärna
molnen ståcka sig åsvan på bergen, och
- Taffelberget , täckt med en mängd af
ljuik moln, .ser i synnerhet ut, som det
' vo-
Cap 1773,
vore beklådt med peruk. Når vinden
tiltager , ses desse moln störtas fram och
ned för bergets front , utan at gifva nå
got regn. Vinden kan dock blåsa, men
så/Jan , utan at moln-skyar ligga på ber
get , och når alle molnen blifvit skin
grade framför berget, kan vinden lika
val sortfara, med klart och vackert Va
der. Sud-ost vinden följer meråndels
jorden efter, och år en låg vind. Nord
väst fes ock stundom drifva de högre
skyar contrairt emot dem , som Sud-
östan drifver, och foglar kunna flyga i
lugn emellan de skyar, som af bågge
desse vindar någon gång fortdrisvas.
Vintertiden råder Nord-våst och Sud-
våst, hvilke föra regn med sig och åro
vådelige för de Skepp, som ligga på
redden.
Desse vindar andras i April , da små
ningom och efterhand Sud-ost uphörer
och Nord-våst begynner. April och Maji
månader åro således stillestånds måna
der, likasom Augusti och September,
de vackraste i hela året, de dagar, då
det icke regnar.
Uti Januarii och de följande månader
ankomma hit på redden de måste Skep
pen
Cap xfti.
pen både ifrån Europa och Ostindien t
at här förfriska sig, på et stålle, der
luften år sund och den ymnigaste til-
gång gifves på vin och matvaror af al
la slag. Når något Skepp ankrat på red
den, får ingen ifrån Staden, på trenne de
förste dagars tid, vid 40 R:sd. vite, gä
om bord på det samma.
Cap kan med skål kallas en Gåstgif-
vare-gård för Ostindiefarare , som hår
efter flere månaders resa få förfriskning
och åga omtrent halfva vågen , antingen
de årna sig hem eller bort.
Resande, som hitkomma ifrån Europa,
få stundom Diarrhce af grönsaker och
de månge frukter , hår vanka , ehuru den
hår icke år så farlig, som på Batavia.
Främlingar, som såtta sig ned hår at
bo, få lika som i Holland, föda sig, med
hvad de vela och kunna, antingen med
handtverk eller med handel, eller som
oftast hånder, med bågge delar.
Det modet år almånt i landet, at man
sofver eftermiddagen en eller tvånne ti-
mar, medan det år som hetast på dagen.
Under måltiden lårnnas aldrig åt gå-
sterne fråmsta rumet vid bordet, utan
vår-
Cap 1773. 4*7
Varden med vardinnan satta fig framft
och forft, en pa hvardera'sidan om bor-
det och gasterne omkring. Varden gar
altid til motes en ankbmmande framman-
de, tager honom i hand, halsar god dag
och fragar, huru han mar. Kommer
man ridande eller akande, bjudes man
stiga as och ga in. Ar man obekant ,
fragas namnet. Hustrun stiger ej up, utan
blott nickar med hufvudet och halsar.
Fransmannerne voro, detme tiden,
toga vil aiuedde, dels derf6re, at de
merandels hitkommo utan penningar,
och nodgades taga pa credit och vaxlar,
dels derfore , at Africanfke Inbyggaren
fruktade , det de slculle intaga orten vid
pakommande krig, hvarf6re de trodde
fig sakre, i anseende til Engelsmannen,
med hvilken de agde f6rbund. En Franlk
Officerare, ehuru snygt klad och putsad,
ofta med stjerna pa br6stet, et tekn til
lortjanst och sin Konungs nad, var der-
fore ringa hedrad , da en Engellk Styr-
man , ined haret ikring 6ronen , mycket
estimerades , emedan han Sgde frislca
penningar, och Nation var i alliance med
Holland. De Franlke voro likval de,
fbm denne tiden mast riktade Borgarne
i Cap, emedan de altid maste, f6r sin
1 Dai.. R Cre
45? Cap 1773.
Credit Aul, betala mer, an andre ocU
behofde myckenhet as varor, icke alle-
nast til behof for fine Skepp , utan ock
f6r Guarnisonen pa Isle de France.
Det mynt, hvarmed handelen har a
orten drisves, kommer dels ifran Euro-
pa, dels ifran 6stra Indien. De mast
gangbare mynten ifran Europa , som har
attid nlmnes for Fidernesland {Pader-
land*) aro Ducatoner, Skillingar och Run-
stycken (_Duyten~). Ducatoner, nye och
gamle, galla harstades, lika som alt mynt,
rnera an i Europa , gemenligen til if
procent mer, och faledes 12 Skillingar
eller 7a Hollandslca styfver. Skillingar
aro fallan andre, an (SesteMs) de, som
i Holland gSHa 5^ styfver. TvAstyfrar
och enkla Hollandslca styfrar aro falfynta,
Ducater och Guld-mynt C Goude Reijers )
aro afven rare. Hollandslca Gyllen fes
nSstan aldrig. De Capslce gyllen aro i-
maginaire och raknas 16ntagaren til 16
styfver. En Riksdaler raknas til 8 Skil
lingar, och en Ducat til aderton. Span-
Ika Piastrar QSpanse Matten*) emottagas
garna, raknade til 9 Hollandslca Skillin
gar. Ifran itslcillige orter as 6stralndien
hitfdras Here sorter as Rupier, som ga
f6r halfva Riksdalrar och an-nammas
med
Cap 1773; aS9
med begarlighet i handel och vandeL
Inge mynt iro har a orten slagne eller
tillatas at har myntas*
Hvete Sr den fadesart, som alm&nt
odlas uti landet, och som rikeligen be-
lonar akermannens m6da. Deraf har
ock nagot blifvit f6rdt til Indien i lan-
gre tid, til br6d och ikorpor pa de f6r-
nSmares bord; men til Europa har va-
gen blifvit ansed f6r lang, och frakten'
for dryg, intil f6rledit ar, och detta in-
nevarande, da det blifvit til Holland 6f-
ver-transporteradt , och i vigten funnits
vara mycket drygare , an det Europe^
lka hveteL Sedan Hollands kornbod,
Pahlen , de forflutne aren blifvit hem-
s6kt med krig , och til en del 6delagt ,
famt mlfsvaxt nastan almant i Europa
intraffat, beslot Hollandfka Ostindifta
Corapagniet , at fanda hagre fmarre
Skepp til Cap, at deraf g6ra hamtning.
Huker de Zon fandes derfdre fdrledit
ar, och i ar ankommo tvSnne fregatter.
For en frakt hvete far Landtmannen
18 Riksdaler. En frakt bestar as 10 mutt,
eller vid pass 5 tunnor.
Rug fas fallan , om icke hagot litet
for ro sltul , eller as nagon bonde , foin
R % vil
160 Cap 1775.
vil nytja halmen til tak-tackning , 1 stas-
let for den vanlige Restio.
Oljebusken (Olen europœa") vaxte al-
man pa backarne utom Staden, afven
som pa andre stallen. Bladerne ard fma-
Iare, an i Europa, och frukten kommer
saflan til mognad. Den brukas har alt-
fa icke til oljeprissning , men ofta emot
Diarrhœ, at ftoppa. F6r 6frigt ar bu-
^ken fa lik den Europeifke, at den tyc-
kes icke kunna vara firlkildt flag.
Pa Landtgardarne utan f6r Staden
planterades ofta Europeiska tran, f6r
prydnad och at gifva skugga , sasom Ekr
Castanier , Tall , Myrten , Citron och
Pomerantser , som i sin blomnings tid
fpridde den angenamaste lakt.
Sommaren i Europa forekommer
mycket angenamare , f6r sina lofrika
fkogar och blomsterfulla angar, som es
ter en naken vinter sa oandefigen myc
ket fagna vara Ogon, In harstades, der
Sngar faknas och skogarne aro salsynte,
taggige och obehagelige. Pa angarne i
Europa tackes marken fa tStt med gras,
som en tapet, men harstades sta grSs-
stran langt ifran hvarandra, och lamna
einellan sig en nakot och fandig mark.
Erne-
Cap 1773. * , • atfi
Emedan ingen fkog gifves omkring
Staden eller ;i dess granlkap , utom dB
fa och sma, som sta h6gt up i bergs-
klyfterne, la ar veden harstades, hvH-
ken endast nytjas i koket, bade rar och
dyr. Det masta, ja naftan alt bransle
hamtas igenom slafvar utaf r6tter as
Proteæ , dera de upgrafva och utaf af-
hugne grenar as sma buflcar. As desse
hopsamlade qvistar och r6tter goVas
tvfnne knippor , hvilke fastbindas vid
blgge andar as en sting , pa hvilken
slafven ofver sine axlar bar dem hem.
Tvanne sadane knippor, som utg6r et
dagsverke, at famla, faJjas f6r tva Hol-
landfka eller omtrent 10 Svenlka slcillingar.
Tva fkilUngar ar en slaf Ikyldig, at
ranta sin Husbonde dageligen, som gor
ungefSrligen 8° R:sd. ora aret, hva'rige-
„ nom han inom fa ar gor sig betalt, men
astjanar anda intet, igenom en fa dryg
ranta, as sit slafveri, som fortfar med
dels ar, och 6kas med defs blod.
Tamarinder, for sin fyra (kul, bru-
kades stundom i stallet for Sttika, pa
det sattet, at Oxk6tt, Ikurit i tunna
Ikifvor bestr6ks med pulpa tamarindo-
rum, torkades nagot litet i solen, stek-
R 3 tes
Cap 1773.
tes sedan i panna och smakade ganika
niort och angenamt
Blomkal, som i Capfke TrSgardarne
och i synrierhet pa den utanf6re ham-
nen liggande 6n, Robben Eyland, f6r-
idlas til den godhet, at han i verlden
annorstades ej ager fin like, inlagges
ofta uti Sttika med Spanik peppar (Cap
sicums och nytjas sedan, sasom sallat
til k6tt-ratter.
Pa nagre stallen vid gardarne utan
fdre Cap, sagos stengjerdesgardar up-
lagde as jernmalms stycken (Fzer klip-
pen'), som funnos deromkring.
Arctopus echinatus (Zieke-Troofiy ,
en lag umbellat, utan stjelk jamt lig
gande med sjelfva jorden, vaxte almln
omkring Staden pa lerbackarne nedom
bergen. Med sina harda taggar, fa vSl
pa bladen, som na de mogne fron, var
denna en fvar plaga i synnerhet f6r flaf-
varne, som 16pa barfota och saras deraf.
IVIed et as de nu ankommande Skep-
pen ifran Holland , f6rdes afven hit Gou-
verneuren Rheede van Ouds-Horns
lik, hvilken under resan aflidit. Ami-
ral-Skeppet ankom med flaggen pa half
stang, som beteknade dess forlust, och
liket
„«
Lap 1773. 162
Iik«t sorties i land , med al den itlt,
som vanlig ar vid Gouvemeurers be-
grafhing. Uti klackome ringdes , och
ifran Skeppen pa redden lossades fkott
hvarje minut , som ej litet bidrog , at
gdra acten stolt och lorgelig. Fore li-
ket sordes tvanne lose hastar, den d6das
vapn och spiran; derefter foljde Trom-
petare, Trumslagare, Soldater och Bor-
gare til hist, som anfordes as Majoren.
Uti denne Herre, hvars ynnest jag ha
de forvarsvat mig i Amsterdam f6re ut-
resan , fOrlorade jag ganlka mycket , i
anseende til det magtiga bitrade vid mi
ne Refor inat landet, as honom, sasom
Gouverneur, mig var lofvat.
Under mit vistande i Staden, bes<5k-
te jag Here ganger Leuwekop, et berg
som ligger pa vastra fidan as Tasselber-
get, och hojer fig i en nastan otilgan-
gelig spits ; ifran denne spits gar det i
en lang asflutande bergsrygg, och slu-
tas i en bojd kulle, som far namn as
{Leuwejlart} Leijpn-stjert Nedom fin
spits ar Leuwekop pa et stalle fa brant,
ac et tog mast fastsattas vid klippan ,
medelst hvars tilhjelp man upklifver pa
en nastan lodratt sida. Afvan pa sjelfva
fpitsen , der altid en vakt ligger, f6r at
R 4 up-
464 * 'Cap
uptacka de hit anlindande Skeppen, fins
en liten koja med en spis til matredning;
trenne Canoner , hvaraf en lossas for
hvarje Skepp , som uptickes ; och en
flagg-stock fdr at hissa flaggen. Af.ikot-
tens antal underrattas Regeringen ge-
nast, om enkla Skepp eller nagon slot-
ta ankommer. En 16s r6d sand, som
vitrar och sailer ut, saint llmnar stora
halor, fants g6ra dess 6fra varf. Om
aftnavne gar flagg-man ned til fit hus^..
som ligger i klofven mellan Taffelberg
och Leuwekop. Nar Skeppen , som blif-
vit uptackte , komma narmare, hissas
flagg pa (^Leuxoerug^) Lejonryggen, och
nar de inldpa i hamnen , hissas flaggen
pa ditadellet, tils de saluterat. Skulle
nagot Skepp ga Cap i figte, och sedan
f6rbi , nedhissas flaggen pa Leuwekop ,
si snart det ater kommit utur figte.
Flaggen som hissas, ar olika for hvar
manad, och ar lika som en 16sen i salt;
ty flaggans farg ordineras as Directeu-
rerne i Europa , och g6res endast be-
kant f6r Regeringen i Batavia och Cap,
och i flutne bref f6r Capitenerne pa de
utgaende och hemgaende Skeppen. Har
as kunna Skeps- Capitenerne fe , om
vid hastigt pakommit krig, Cap rakat
falla i fiendteliga hander, och i fadant
Cap .1773.
Bill varnas, at inl6pa. Vid krigstider,
da en st6rre Skepsflotta uptackes kom-
ma antagande, kan hela Colonien inat
landet , i storsta hast upbodas , igenom
Canoner, slagg-hifoing och eldar , fom
pa vissa stallen aro forordnade och sa
fSrdelte, at ifran det ena staliet, til
det andra, kunna altid desse tekn ses
och h6ras.
Robben Eyland ar en 6, fom ligger
vid inloppet til hamnen, vid pass en mil
ifran Staden. De inl6pande Skeppen
segla altid f6rbi denna, som da hissar
Hollandslc flagg. Stundom, da eh stark
sud-ost hindrar dem insegla , lata de der
bredevid sit ankare falla. Fordom var
denna et hemvist f6r en myckenhet
Skalar, hvaraf den fat sit namn; nu me-
ra, sedan de derifran blifvit aldeles f6r-
jagade, ar den lamnad til hemvist f6r
Chameleonter , vaktlar och lifstidsfan-
gar, (Banditti) hvars fyfla har egente-
.ligen bestar uti, at vid stranderne hop-
famla dageligen en vifs myckenhet
snackslcal, hvaraf sedan kalk brannes til
Compagniets bygnader. SSdane lifstids-
fangar aro icke allenast fvarte flafvar,
fom f6rfyndat fig, utan ock Europeer,
fom begat nagot fvart brott.
R 5 Ehu-
266 Cap 1773.
Ehuru Lutheranerne i Staden voro
mycket ' talrike , agde de likval annu
icke nagon Lutherslc Kj'rka. De Re-
formerte Prasternes 6fverdrifna nit ha
de alt hittils format hindra en fa nyt-
tig inratning, som et farfkildt huses up-
byggande, den Guden de fjelfve trod-
de fig tjana, til ara och fine medborga-
re til nytto och beqvamlighet. Forden-
ikull voro Lutheranerne nu n6dfakade,
at til fin Gudstjansts hallande nytja en
vind , den de dertil kunnat inreda.
Gudstjlnst hade de likval ej tilfalle at
oftare halla , an da nagot Svenslct Skepp
hit ankom , hvars Prast forstod och kun-
de tala hogtylkan ; fadan Gudstjanst blef
tvanne ganger hallen as Kyrkoherden,
da varande Skeps-Predikanten Magi-
fter Wallenberg. Communion lkedde
vid fadane tilfallen, och det, som f611 i
hafven , blef Lararens beloning.
Skeppen afgingo denne tiden efter
hand til Europa, farre i f61je, hvilket
i fredstider med fakerhet kan Ike. Der-
emot , da freden icke ar faker eller krig
upkommer, f61jas flere at, uti tvlmie
eller trenne flottor.
Det bade hinder och tillates, at en
Ma-
■
Cap 1773. 167
Matros och en Soldat byta syslor, och
trada i hvars annars tjanft.
F6rrln et Skepp asseglar, utfkrifvas
rSkningar for alle Iefvande , hvilke at-
fiSlja Skeppet , eller kunna pa Soldy-
Contoiret uttagas as dem , som behaga ,
fa at hvar och en vet, hvad han ager
til godo as sin fold. Stadnar nugon qvar
pa nagon ort och forblifver emploijerad
i tjinst, kan den samme hvar tredje el
ler fjerde manad fa uttaga sin Ion , men
hvarje gyllen raknas endast for 15 a 16
ftyfver , fa at forlusten blir antenlig.
Vil man ater lata sta det inne hela aret,
fa utslcrifves i Align sti manad, da bocker-
ne afslutas , en rakning , hvilken man
da kan forfalja emot 18 a 19 ja stundom
20 styfver hvarje gyllen, da mindre el
ler intet fdrloras. En fadan rakning ar,
fom en vtxel, f6r hvilken man i Eu
ropa as Hollandlka Compagniet far full
valuta, och uphandlas garna as de hand-
lande och dem, fom beh6fva remittera
man pa utftSrde penningar vinner 25
procent, fa fdrlorar man ockfa 25 pro-
cent pa de penningar, fom in natura til
Holland aterf6ras.
til Europa. Annars, lika fom
Ef-
i6$ > Cap 1773. .
Ester Matroser och Soldater , som f
Hospitalet varit intagne , lynnerligen
denne tiden , da de miiste sjuke ditkom-
ma och de maste do , bortauctioneras de
aflidnas qvarlatenlkap. Penningarne der-
efter anvandas til begrafnings-omkost-
nader. Vanligast sys liken in uti en duk
och utforas med likvagn; men aga de
nagon qvarlatenlkap, som stiger pa au
ction, sedan det bista stundom blifvit
undangdmt, til nagon summa penningar,
bestas en lik-kista f6r 10 R:sd. Ager
den afledne nagot mer, tracteras med
vin vid begrafningen , och den nodige
f6rfigtigheten i akt tages altid, at in-
gen ting blir 6frigt for flagt och arf-
vingar. Gemenligen saljes pa en sadan
auction hela kistan , 6pnad , men ej al
tid val vifiterad, pa vinst och fdrlust.
Caplka Hummern (Cancer arEtos) som
har fangas, ar fa stor, som den (Gam*
marus) , hvilken fangas vid Svanslca ku-
sterne, men ager inge store klor och
Sr ofver alt sleroflig as utstaende och
stikkande taggar. Til smaken ar den
stark och mindre angenam.
Medusae Hufvud (Asterias caput me-
dusts) et as de underligaste och konsti-
gaste Djur i Naturen, upfilkades stun
dom
Cap 1773. i6§
dom utan före Cap uti Oceanen. Sil
lan finner man den död, upsköljd til
strånderne. Skal den til Europas Cabi-
netter fas vacker och, oskad, måfte
den fångas af fiskare, som fara långt ut
på hafvet, och det med mycken var
samhet , at ingen led afbrytes , eller
djuret for mycket inböjer och inveklar
fine ytterste och finaste grenar. Djuret
lefvande eller nyligen dödt, år rödak-
tigt eller starkt lif-fårgadt, och blir ef
ter torkningen gråaktigt. Torkningen
bör ske i skugga , under vackert vader
på et fritt ställe, der vädret spelar; ty
i solsken smälter djuret och i för stark
skugga kan det rutna. Detta makalösa
djur betalas til fiskare oftast med 6 , ja
anda til 10 R:sd. Specie. Til Europa
kan det sändas i en låda, fyld med kar
dad bomull.
Vid stranden nedan for Staden fun-
nos Stilvillige sorter af tvåskalige Snäc
kor , och i synnerhet flere store och
vackre Qspecies^) slag af Pateller.
Strand-Dubbeltje kallades en umbili
cus veneris eller lacket af en snäcka , som
åfvan på sig hade knylar, hvarmed det
betåcktes. *
Fle-
Cap 1773.
Flere större och mindre Sand-åfaf
finnas nedan för bergen och nåra intil
stranden , hvilke formeras af fjelfva flyg
sanden , och stundom tvånne gånger om
året flyttas och åndra fit låge, alt som
vindarne råda. Någré liafva redan bör
jat valla sig och blifva fäste, samt tåckte
med några fa växter*
Ibland desse år sandåsen nedan för
Lejonstjerten besynnerlig, hvilken tyc
kes tydeligen visa, huru bergen fordom
tilkommit, och deras floar blifvit dana
de. Denne fand-ås , som ligger utom
Batteriet , går ifrån föder emot norr
och håller samma strek , som bergen vid
Cap och i hela landet, med mer eller
mindre böjning emot öster och väster,
och sålunda i samma våderstrek , som
de hår rådande vindar. Den ökas årli
gen åt norr, ända ned til sjöstranden.
Vid västra ändan år den krökt, och
småningom afflutande, hvilket kommer
antingen af den bredevid i samma strek
gående sandåsen, som år fast och nytjäS
til Galg-backe, eller ock af Lejonstjer-
ten , som hindrar vindens fart. Sanden
i denne åsen år lös och yrar om som
maren ; om vintren år den något fasta
re af regn, men nästan ändå så lös, som
en
Op 1773.' 471
en foödrisva. Somlige stycken deras
kunna vara något hårdare. Varfven for
meras alt efter som (anden yrar och
desse ligga, lika som i bergen, snedt lu
tande emot horizonten. Somlige floar
åro lösare , somlige hårdare , alt som
flyglanden varit mera ren, eller blan
dad, innan den hårdnade til af regnet.
Desse vars gå antingen råte eller i vå
gor eller strimor af svart och hvit sand,
hvilket på långre håll liknar en agat.
Den svarta sanden upkastas af hafvet,
lika som den hvita. Den förra år i li
ten qvantitet och den fednare yrer mer
ikring , samt formerar kullar. Åsen lig
ger midt emot och råt utåt tvåra än
dan af Xafsolberget. Högden af sandå
sen år jåmn och måttelig; åt södra si
dan är den långslutande, åt den norra
brant, der sanden kastas långt öfver det
lugn, den sjelf der formerar. Sanden
yrer lika som yrsnö och på en dag kan
mer, ån en tums tjocklek yra på, hvil
ket meråndels Iker slåcktals. Stenar
och dylikt, som ligga i vågen, bJifva
på södra sidan bara, och på den norra
en landrand, i en spits utgående, lika
som då Inö lågger sig i norden med
blåsvåder. På lika såt tyckas ^strata")
varfven i bergen fordom blifvit af vind
och
iyi Cap 1773.
och vagor formerade och Igt en lika or-
sak, namligen de tvanne radande vindar
til fit uphof.
Ikring Capfke backarne stodo ClifFor-
tia ruscifolia och Borbania lanceolata ,
rhycket lika Enebulkar och lika som
Polygala heisteria med sine hvasse bla-
der stungo dem, som vandrade forbi, da
deremot Asparagus capenfis med sine
tilbaka b6jde taggar sonderslet kladerne
.och hindrade vandraren i fin gang f6r
hvilken orsak han as invanarene fat
Damn as vanta litet (wakt een beetje).
Testudo Geometrica kallades harsta-
des Syretitje. Denna landikilpadda, som
formodeligen ar den vackraste i sit slSg-
te, fans alman i sand-dunorne emelkn
bufkarne. As dem , som voro mycket
sma och salunda vackrare, nytjades lka-
len til snus-dosor. ,
Tulbaghia alliacea (zrilde knoflook},
som vaxte bade i sandsaltet, utom Cap
och pa slere stallen i landet, brukades
emot Hectik, antingen kokad i vatn el-
ler uti nagon soppa.
Pa slere Landtgardar ikring Cap,
hade jag tilfalle bese vin-tilredningen
och inhamta underrSttelser om de atskil
lig,e
lige sorter viner, som harstades i gan-
Jka stor myckenhet prasfas. VinprSs-
ningen , som fker i Martii rnanad, f6r-
rittas har i brist pa tjinlige verktyg
och goda anstalter nierlndels enklare
och enfaldigare, an i Europa. Drufvor-
ne asplackas as flafvarne, inblras och
laggas i et stort kar. Til utprasningen
nytjas et kar, hvars botn och sidor iro
tatt med hal genomburade: detta karet
sattes in uti et annat storre kar, pa et
kors , loin blifvit lagdt pa dess botn :
detta kar ar forfedt med en tapp, hvar-
igenom den utprassade drufvans fast kan
Utrinna i en underlatt balja. Da druf-
vorne blifvit lagde i det innersta ka
ret , anda up til bradden , stiga tre eller
fyra llafvar, sedan de f<5rut ganika val
i en bredevid Mid vatnbalja tvattat och
renat sine f6tter, up uti drufvorne, un
der det de fasthalla fig vid et i taket
fasthaftadt rep, och med trampande ut-
drifva druffaften , fa langt mojeligen Ike
kan. Den utrinnande fasten aftappas i-
medlertid, och 6fes uti stora h6ga kar,
at gasa. Satta fig nagre drufvor eller
dess stjelkar fare opningen, at fasten ej
val kan utrinna, stotas de undan med
en kapp, f6rfed pa indan med nagre
tvartfore fatte borster. Innan nagon
i Del. S pras
474 Cap 1773,
prasni'ng vidare Iker, llggas de tratn-
pade drufvbrnes lkal med fine stjelkar
pa en as rottingar flatad grof sil eller
en fahgbotn , derast Ikalen - rifvas med
Mnderne fa , at de ga igenom , men
qvistarne stadna qvar, hvilke nu ifran--
skiljas och bortkastas, emedan de tros
g6ra vinet belkt och straft. Skaien lag--
gas federmera uti gaskaret, hvilket mor-
gonen derester ar uti full gasning, un
der hvilken det tjocka sjunker ncd och
vinmusten klarnar, samt tappas pa tun-
nor faledes, at i sprundet fattes en flaV
tad korg, som filar vinet. Det tjocka,
som blir qvar i gasnings-karet, lagges
•derefter i et fyrkantigt kar eller en lar,
forsed med mange pa sidorne och bot-
nen barade hal, och upstaldt pa et tra-
kors inuti et annat storre kar , med en
tapp pa fidan. Ofvanf6re ar en Ikruf
as trS eller metal , som atfkrufvas , til
dess all fast biifvit utprasfad til sista
droppan. As dranken och druf-skalen ,
som ofver blifva ester denna prasning,
destilleras brSnvin. Ingen gast nytjas til
gasningep. Hvita och grona drufvor
gifva hvit vin, och r6da r6dt. Mufca-
del-drafvor , bade hvita och roda gifva
Constantia-vin , och de blodrdda druf-
vorne Pontak. Vinerne namngifvas, alt*
ef
Cap iffa . 175
efter som de mer eller mlndre likna de
Europeilke, ehuru de ej altid Sro ful-
komligen like.
Flere sorter as viner svaflas , i syri-
nerhet de hvite, pa det de icke matte
komma i nagon vidare glsning och der-
efter furna pa fatverken , hvarpa de af-
tappas. Denna fvaslingen tilgar salun-
da : rirafor as linne , doppade i svafvel
faftaS duble vid en jernkrok , hvilken
ofvantil ar fastad med en ygla vid en
tra-con. Svaflet antandes och kroken
hanges ned i ankaret, h'vars opning as
conen tiltappes, sedan den blifvit med
en linnelap oinlindad. Nar svaflet Xat-
brunnit, uttages conen och dpningen
tappes til , at svafvei-roken far tranga
fig in uti traverket. Pa sadane svasla-
de fat och ankare tappas sedan vinet
och hindras as svaflet, at komma i ar-"
bete eller gasning.
fluhdar Annas pa Landtgardarne of-
ta i myckenhet: de atfolja bolkapen i
vail med slasven , halla odjur ifran gar
den, belkydda stundom husbonden ifran
Slafvarnes 6fvervald och gora tjanst pa
jagt och resor.
Enhorningshorn (^Rhinoceros) Sgdes
S * och
tj€ Cap 1775/
och forvarades as nagre bade pa Iandefr
och i staden, fafom en raritet och sa-
som et godt medel, bade uti sjukdomar
och at uptacka forgift. Fint ikafvit och
ingifvit trodde de det bota convulfioner
och ryckningar hos bam. At bagare,
haras svarfvade, Ikulle uptacka gift i den
dryck , som flogs deruti och g6ra , at
en i'adan f6rgistad dryck skulle aldeles
gafa ut 6fver karilet, troddes almant.
De horn, som tagas as en nng kalf,
som Snnu ej parats , fades vara de bS-
ste och fakraste. As fadane fvarfvas
bagare, som infattas i guld eller silfver,
och bortfkankas at Potentater, Magna-
ter och vanner, eller faljas dyrt, stun-
dom til 50 R:sd. Hornet ar coniflct,
tjockt nedtil och trubbigt uptil , hos
gamle Elnhorningar ofta as en sots h6gd,
fittande framtil pa nosen. Tva eller tre
turn ifran detta horn fitter pa den Afri-
canlke tvahorningen et annat mindre
och kortare horn. Til fargen liknar det
mast ox-horn. Dl jag forsdkte desfe
hornen , bade ra och svarfvade til blgrat-,
bade unge och gamle, med flere sorter
svngare och starkare forgifter, fant jag
deraf ingen rdrelse eller gasning; utan
da solution as mercurius fublimatus cof-
rosivus, aqva phagædenica eller andre
Cap 1773. 277
llogos uti et sadant horn , upstego en-
daft nSgre vatn-bladror, som fdrorsaka-
des as den luft, som var innesluten i
hornets porer och nu fkilde fig derifran.
Ehuru fa lander lara kunna ikryta
med fa mycket vildt, som Caplka Co-
lonien, steal dock lika som i Europa, Jag-
ten vise tid pa aret vara f6rbuden. Sa-
lunda ifran Maji til Augusti manad, at-
minstone ikring Staden, far ingen jaga
eller slejuta nagot.
Hospitalet bes6kte jag mycket sallan,
emedan der ingen ting var, at profite-
ra. Jag mSrkte likval har, hvad jag
f6rr ej blifvit varse annorstldes, at de
fjukas uppassare voro f6rsedde med tog-
andar, hvarmed de stundom tuktade o-
styrige sjuke. Mirum sane morborum
remedium! Sa val i Hospitalet, som pa
Skeppen, agde Compagniet til stdrre
delen line FSltfkarer odugelige och o-
kunnige, och om nagon slrickelig der-
ibland fknts, var det oftast nagon utlSn-
ning. Nar Vomitiver eller dylike me-
del forordnades , ikrifvas de stundom up-
pa singbradet, och as andre medica-
menter ingafs en dosis merendels straxt,
hvilke Sgdes fardige i en lada, som
bars ester Chirurgus vid visiten. Hvad,
S 3 som
1
m &P *773r .
som mast bidrager til de sjukas aterstSL
Jande til halsan harstldes, ar den for-
' traffeliga forfrislcning as farlkt kott och
grdnsaker, som de har fS njuta. For-
sta Faltlkaren asgifver dagelig rapport
hos Gouverneuren om de sjukas antal
och tilstand,
Vid Zeeko-valley ager Compagniet
en gard, hvarast Stra QRestio tetforvm')
ikares och beredes til taktickning. Se
dan den blifvit med en lkara affkuren,
halles knippan vid blon>andan och alt
fmarre, som Sr 16st uti den, flanges lost
ifran. Derester utlaggas stran i rader,
at torkas och omfider ihopbindas i knipr
por. Harmed tackas taken almant ba»
de i Staden och pa landet , och stun-?
dom g6ras kojor deraf. Et sadant tjik
star i ao eller 30 Sr, och sltulle uthlrda
Snnu mycket langre , derast icke Sud*
6stan vinden Waste mycken orenlighet
emellan straen, hvaraf de fharare rutna.
Vid Muysenburg vaxte mycket as
Vaxbufkarne (Myrica quercifoha och for-
difolia^), utmed stranden. Dess bar aro
aldeles runde, knottrige, mjuke och as
en arts storlek. I fig sjelfve aro de al
deles svarte, men 6fvertackas med et
hvit-grat mj6L De samlades mogne i
Mai>
Cap 1773. 079
1
Martii månad, kokades i vatn tils alt
det hvita pulvret smålte af och slot åf-
van på vatnet, som et fett, hvilket af-
/kumadt och afkyldt hårdnade til, nästan
som et vax , af en grå-grön eller ask
grå sarg. Brukas til ljus af bönder-
ne, då de deras få någon myckenhet,
och af Hottentotterne , at åtas , som et
stycke ost.
Uti sandfälten utom Cap , och i syn
nerhet vid de större Landtgårdar, sågs
nu midt i sommaren Guldfinken (Loxia
orix") , ganska vacker med fin hög
röda fårg, och i oråknelig mvckenhet.
Just, når såden mognar, undfår han sin
sommarprydnad. Dess gråbruna fjädrar
om halsen och på ryggen blifva efter
hand aldeles sammetsröda, få at endast
vingar och stjerten blifva oförändrade.
Honan vinner ej denna prydnad, utan
förblifver hela året gråbrun.
Ost gjordes mycket fållan hos Lands
mannen och då det någon gång, måst
för ro skul skedde , voro de små , tunne
och af föga godhet, hvartil mjölken lå-
rer vara orsaken , som hår år nog ma
ger, emot den feta mjölken i Holland,
Kor, så vål, som den öfriga boska-
S 4 Pen>
Cap 1773.
pen , betas ute hela året öfver, hem-
drifvas om qvåflarne, och ligga under
bar himmel, uti fållor. Det grås, som
de då afbeta på vidlyftige sålt , och som
vintertiden af regnet blir ymnigast och
båst, men om sommaren af de torkan
de vindar och hettan såmst, år meren
dels stråst och groft. Håras mjölka de
litet, och mjölken kan ej blifva särdeles
fet. Af denna orsak försämras boika-
pen inom någre år , til en viss grad,
Den horn-boikap, som utgör Landtman-
nens hjordar hårstådes , år vål af Hol
ländsk race, men nu mera ganska myc
ket försämrad. En Holländsk Ko, som
hitföres, och betalas med 40 å 50 R:sd.
mjölkar mer, ån tre andre, men affö-
dan efter den blir fåmre, och i tredje
eller fjerde led lik de andre, som ofta
ej mjölka mer , ån et stop om dagen.
Smör , som kernas , oftast af söta
mjölken straxt, betalas i Staden fårikt
med 8. 12 å 16 styfver, och faltadt med
1 , 4 til 6 styfver marken. Priset varie
rar likväl mycket ester afsåtningen.
Ehuru landet år bebodt af Coloni-
ster , åro likväl Landtgårdarne ej af ena
handa natur. Det land , som ligger när
mast hamnen och Staden, lamt derom-
kriflg.
Cap 1773.
krlng, Sr asHottentotterne f6rsaldt emot
tobak , brSnvin och andre varor. De
6frige vidlyftige landsstrackor Sro fe-
dermera as Colonisteme afterhand intag-
ne. De gardar, som altsa ligga nlrmare
Cap , inda til Picketberg och nagot der-
utofVer, aro egendoms platser, eller sa-
dane gardar , dem Landtmannen sjelf
ager, f6r hvilke ingen afgift egenteli-
gen betalas, och som Sgaren kan salja
til has och grund. De ofrige gardar,
som ligga inat landet pa andra sidan om
bergen , kallas fdrlanings-platfer , dem
bonderne med Gouverneurens tillatelfe
uptagit, for hvilke til Compagniet arli-
gen betalas 24 R:sd., och hvilke, utom
Gouverneurens tilstand icke kunna fal-
jas eller 6fverlamnas til nagon annan
agare. Abygnaden dera kan val saljas,
men icke jordea.
Plankor och brader , afVen som bjal-
kar, som beh6fvas til bygnader, voro
ansenligen dyra, emedan fa finnas och
de komma langvaga in-ifran landet, och
det mista deraf made faledes ostast kom
ma ifran Europa eller Indien. De filjas
merandels efter aln-matt, och en sot as
en planka betakes med 2 Hollindika
Utiilingar , eller omtrent 10 Svenlka.
S 5 Far-
Cap 1773,
Flrdyngan anvandes ofta til vingar-
darnes gjodande , och hastdyngan for-
des til Tragurden. Fardyngan ligger
pfta i fallorne til en alns hqjd och der-
Vtofver,
Hvet-akrar , Vi'ngardar och TrSgar-
dar finnas i storsta myrkenhct pa de
Landtgardar, fom ligga narniare til Sta-
den och hamnen , och desfe aga foga
kreatur. Vingurdarne narmare Cap , fora
gifva basta och lackraste vinet efter me-
ra stora och mogna drufvor, ranta mSst
och uttranga stundom hvetet, hvars cul-
tur lamnas at de langre bort boende
b6nder. Hvete - akrarne lamnas stun
dom flere ar i trade , i anseende dertil , at
Landtmannen tger mycken jord , for at
hvila. Nar antingen ny grund til en
|ker uptages , eller aker , fom legat
manga ar i linda, hvilket arbete ar m6-
dofamt, up-pl6jes landet f6rst i Augusti,
och sedan i Maji manad efter fked ut-
fSning. Africanlka plogen ar f6rfed med
tvanne hjul , hvaraf det ena ar mindre.
Nar en son harstldes hunnit til 15
ars alder, maste han infkrifvas, lika fom
i mantal, och arligen infinna fig, at ex-
cercera. Vid detta tilfalle g6r han sin
trohets ed. Da en fader iger fcvannet
- Cap 17.73. 283
s6ner vid exerceringen , §r han sjelf fri,
Sadane exerceringar , bade til hast och
til sot, Ike arligen i Staden f6r Borger-
Jkapet , i Stellenbosch pch Sweljendam
for B6nderne uti Colonien. Forsummar
nagon desse exercerings-m$ten, blifver
bail dersore pliktfald..
Landtmannen forsaljer sine varor i
Cap , antingen til Compagniet eller til
Borgerlkapet derstldes, men Sger icke
ft-ihet, at fqrsalja pagot til framlingar.
Utpm den Regering, som residerar
i Staden, styres landet igenom tvanne
Jurisdictioner , j hvilken en kandrost
præsiderar.
Stellenbosch %r en by as nagre och
tretio hus med fin egen Kyrka, hvar*
est en Landrost residerar, under hvars
Jurisdiction den dejen as landet , som
aorr och nord-vast ut ar belagit lyder;
da det ofriga as Colonien einot oster
lyder under Landrosten i Swejlendam.
Stellenbosch ligger i en bergskJof emel-
lan h6ga berg , som §ro 6pne emot sud-
ySst eller emot Bayfals. Den ager tvan
ne gator med planterade Ekar och en
rivier, som 16per igenom.
Fran,
*84 Cap 1773.
Franska Hilken ligger icke langt ifran
Stellenbosch , under bergen och uti en
dess klof. Den ar markvardig, safom
et stalle ,« hvilket straxt ester Stadens
anlagning , forst blifvifc bebod as de Fran-
Ike slygtingarne, som ifran Holland ifran
ar i6%o til 1690 begafvo fig hit och b6r-
jade aldrafdrst anlagga vingardar har
i landet.
Drakenstein §r afven en Colonie uti
granlkapet, under famme bergsstrSckor.
Bergen har hafva enahanda utstrack-
ning , fran norr til f6der , fom vid Sta-
den och denna bergens situation gjor-
de, at de gardar, fom lago i dalder e-
mellan tvanne berg, fingo pa olika tid
dag och natt. De, fom bodde under
bergen pa vlstra sidan, fingo forr da-
ger, da folen, kommen til bergstoppar-
nes hojd, hviJke har ofta tlckas med
hagel och deraf fe hvite ut, i et 6gna-
blick uplyste hela vSstra sidan; och de
Ster, fom bodde under bergen vid 6stra
sidan, hade ISngre folen uppe om asto-
nen , famt sago andra sidan tackas med
mdrker och en upstigande ljusbla dim-
ba, medan de sjelfve annu igde det
vackraste sol-slcen.
Nar-
Cap 1773. ags
NSrmast Cap at norr och gent 6f-
ver Staden ligga Tigerbergen, som aro
uti en stricka med Olyfants kop och
Blauwe berg, hvilke alle igenom dal-
der ikiljas at.
Hvarken Borgaren eller Landtman-
nen ager har rattighet eller frihet, at
gifta lig, innan han dertil erhallit Gou-
verneurens samtycke. Sa snart nagon
erhallit Gouverneurens tilstand, fom van-
ligen begSres om Torsdagen, gifves Fria-
ren en fa kallad ordonnance , som i Bru-
dens narvaro as Brudgumen inlainnas
om L6rdagen til Justitiæ-Radet, hvilket
sedan det noga undersdkt, och funnit,
at de fdrlofvade personer icke aro for
nara beslSgtade, gifver fit bifall til Sk-
tenskapet, och at det pa Pradikstolen
trenne S6ndagar a rad ma igenom van-
lig lysning knng6ras.
NSr Landtmannen altfa Irligen g6r
fin refa up til Staden, for at falja sine
varor , k6pa sine behof , och at betala
fin flcatt, maste han altid tilika, v id sin
Landskyrka halla sit Brdllop eller lata
d6pa sine barn.
Skulle Gouvernearen neka nagon,
at gifta sig, fa kan han likvSl ej hindra
Con
48^ Cap tjfi!
Contrahenterne at lefVa tilfammanS' ,
Hvilke ofta i fadafit fall riddgas vanta
med vigselen , tijs en annan Gouver-
neur kan ankomma, hvars tilst&rid de
garna ih Nagon gang hinder, at bru-
den addresserar fig til Justitiæ-Radet,
fom torde finna fig f6ranlatit, at donia
det aktenflcapet lkal ga i fulbordan. Ar
brudgumen da engagerad i Compagniets
tjanst, kaft den olyckan handa honom ,
at han as GouverneUren blifver bort-
fand til nagot stalle i Ostindien. K6net
gifter fig garna tidigt har i landet och
fom colonien hittils anfenligen utbredt
fig, har folk6kningen varit mycket stark.
Landtmannen ager ofverslod pa at*
bara varor , men har ofta brist pa meu--
bier. Stolar och bord far man ofta fe
Landtmannen fjelf fdrfardiga , dem. han
ofverklader med kalflkin eller flatar
med remar. Golfven i hufen aro asjord,
jamnade, och packade. F6r at fa dem
harde och faste , flas antingen vatn med
kodynga upl6st eller oxblod ofver dem,
fom g6ra dem tillika nagot glatte.
Atslrillige frukter, utom Rusin, tor-
kades , for at derroed kunna tjana
de Sjdfarande;
Salt*
. Cnp 1773, 187
• Stilt k6ttf, ehuru mycket sallan, SteS
Oft! vintren, men foga salt k6tt fdrsil-
jes til Skeppens behof.
Da nagon gard faljes pa landet , af-
slutas kopet ester Gyllen , hvaraf tre
raknas emot en Riksdaler.
Landt-bonden, fa val, fom StadSboen
anfer detta fit moder-land for, at vara
ftiycket battre, an andre lander, emedan
det frambringar" i ymnoghet alt, hvad til
lisvets uppehalle nodigt tarfvas; oak-
tadt ban nogfamt marker, at faderland
fkal forfe honom med alt annat , j a an-
da til och med den plogbila, med hvil-
ken han plojer denna fin fruktbara so-
delse-ort.
As de slere resor inat landet , fom sa
Val det forfhltne, som detta aret as mig
gjordes, har jag blifvit ju langre, desto
mera ofvertygad derom , at hela Caplka
Udden ej annat ar , an et berg; ty
bergsryggarne , fa val de storfte, fom
de fmarste, hafva alle sin utstdickn'ing
isran sudost til nordvast, och halla sale-
des samma strek, som de har i landet
radande starke vindar. De ligga ocksS
med hvarandra pai'aflele , men hasVa oli-
ka afisland isran hvarandra, sa at som
lige
Op 1773;
lige klofvar emellan dem åro bredare,
ofta bebodde, somlige åter mycket sma
le. Vid nordväst har jag ej haft tilfålle,
at se andan as dem ; förmodeligen utlö
pa de der, ända til hafvet, utan at
lämna någon strandväg. Mot sudost än
da fig alle, utom Hottentots Hollands
berg, småningom afslutande, innan de
hinna ut til hass-stranden. Det är be
synnerligt, at när man reser ifrån Sta
den inåt landet , ifrån söder til norr
och man passerat öfver et berg, så år
landet på andra sidan högre: reser man
öfver de bergen , som vidare möta , få
år landet der ännu högre , och så vida
re , til tre eller fyra resor. Landet e-
mellan desse bergsryggar, år således ej
annat, ån en Bergsklof, som år så bred,
at den fåt namn af landskap, och biif-
vit p^d med åtlkillige gårdar. Upsti-
ger man på de bergen, som omgifva
sådane klofvar, får man der se i småt,
dylika bergsryggar och klofvar, men
mycket smalare och fållan bebodde.
Afståndet emellan bergsryggarne kan
vara hela milen och dcratöfver, de sma
lare en hals, eller en fjerdedels mil och
öfverst på bergen endast et stenkast.
Sådant land år dock ingalunda flått och
jämnt , som en äng , utan djupare i
mid-
Cap 1773 289
midteh, der de djupaste backar, utaf
en eller flere grenar f6renade, 16pa pa
rallel med sjelfva bergsryggarne, och
a 6rnse fldor blifver det fmaningom h6-
gre, ju narmare man nalkas bergen.
Narmast Cap, der Africa utg6r det
fodra h6rnet as fin triangel, Sro bergen
kortast. Ju langre in man kommer ,
och ju bredare landet blifver, desto lan-
gre blifva ocksa bergsryggarne. Ju lan-
gre in man refer 6fver bergen, och ju
hogre landet blifver , desto kallare sin
ner man altid climatet derstades: vin-
tertiden falier der slid eller oftast ha-
gel, til et qvarters djup eller mera,
fom kan blifva liggande nagre dagar o-
Irnilt, ja pa bergstopparne flere veckoi*.
I October manad fag jag haglet annU
ligga qvar pa de fn6hvite bergsfpitfar-
ne, da det underliggande landet stod i
sin basta fommarfagring. I den mon,
fom landet hojes och k61den blifver
strangare , fa komma ock alle vaxter
der fednare fram.- Jag markta haruti
en, och pa nagre stlllen hela tva ma
nagers Ikilnad. Bredevid Cap framkom-
ma derfore alle orter och blomor aldra-
fSrst , emedan landet der ar lagre och
luften mildare. Lika fa lr hela f6dra
j Del. T ku
Cap 1773.
kusten, derSst bergen smaningom afflu-
ta, altid varmare, och ar derfdre malt
as hela colonien , befolkad och bebod.
Denna be/krifning om Bergens ut-
strSckning, utseende och hojd, jamte lan-
dets beskaffenhet , hoppas jag sprida na-
got klarare ljus ofVer denna Africanfka
verlds-delens Gcographie, an man hittils
Sgt, afven som den uptacker orsakerne,
hvarfore et land, under sa godt och tem-
pereradt lustfixek, pa det ena ItSllet §r
6svermatton fruktbarande och bebodt ,
samt pa et annat aldeles nakot, uttor-
kadt och snart sagt aldeles 6de och o-
tilgangeligt.
Hollandfke Officerare , bade pa de
utkommande Skeppen , och i synnerhet
pa de hemgaende, fdrsalja har en myc-
kenhet as hvarjehanda varor: de f6rre
medsdra til salu merandels viner, 61,
r6kta fkinkor, oft, hrpipor, tobak och
stundom nagot kramvaror; de senare,
cattuner , chitser , bomulstyger , ris-
gryn, the med mera, och da de icke
medhinna at forfalja desse varor en-
ikildt til de handiande , halla de derpa
ofFenteliga auctioner. Likasa far man
se adkillige Borgare, som en gros in-
kopt nagre varor, ater f6rsalja dem pa
au
Cap 1773s- 101
auction. Sadane auctioner hallas Var-
och Vinter-manaderne osta, afven for
Compagniets rakning , och brukdr Re-
geringen garna den forfigtigheten , at ej
tillata nagre privatas auctioner, innah
Compagniet fat f6rfalja sine varor.
As frammande Skeps-Officerare drif*
ves handel mast as Engellke och Dan-
fke. De forre forfalja i fynnerhet en
myckenhet finare och gr6fre jarnsmi-
den , besynnerligen Matros-knifvaf , fa*
xar och dylikt. De fenare afyttra pa
utre&n Danikt 61 och tjara , pa hemre-
fan Bengalifka chftser. Svenslte Skeps-
Officerare handla merandels f6ga eller
inret; pa hemresan bortsaldes endast nsn
gra dosor The" , Nankfner och Chinesilka
sidentyger , foga til storre fumma , an
hvad i Herberget betaltes f6r nagre da-
gars vistande och fortaring. Begarliga
varor ifran Sverige aro annars grat val-
mar, biider, plankor,, bjalkar, koppar,
massing, fpadar, sill, i fynnerhet tjaray
kol och jarn, famt betalas harstades an*
fenligt. Compagniet far f6r 100 Skal-
pund jarn 8 Riksdaler, ehuru det ar"
kallbrakt och fimre , an det Svenika/
For alle sadane varor, som as private
faljas, betalas 5 procent til Fisealen*
T * Pen-*
ap* Cap 1773.
Penningar f6r de varor, som pa auction
inropas, betalas fdrst efter sex veckor.
As alle Nationer voro inge sa dri-
stige seglare , som Engelsmannerne. Ofta
loverade desse in pa redden, da starka
sud-osten blafte, och da de Hollandlke
Skeppen antingen fvartnade utan fore
i sj6n, eller kaftade ankar vid Robben
Eyland, tils de fingo en fogligare vind.
De forre segla merandels efter forstand
och f6rsarenhet, samt aga bittre seglan-
de Skepp , da de senare aga ovigare
Skepp , och n6dgas ratta fig ester Coin- "
pagniets ordres.
FrSmmande Skepp fades betala hir
f5r ankar-grund 500 gyllen ; men all
den proviant de behofva, maste de 16-
fa mycket dyrt, f6r de as Compagniet
hir inr5ttade arrenden (Pakt) pa kott
och viner. Framlingar betala tva Hol-
llndfka styfver for en mark kott, dl
Compagniet undfar det f6r tre runstyc-
ken (duyt) eller flere ganger battre kop.
Vid Barndop anfe Prasterne uti Cap-
Ika CoTonien foV en hufvudsak, at fa-
dren Ikal vara bekant och narvarande.
Ar barnet oakta och barnfadren ej gjf-
ver fig tilkanna, sa blir det od6pt. Ar
mo-
-Cap 1773. a93
modren svart eller Hottentot, och en
Christen, som ar barnfader, begarer dess
d6pelse, fa far det d6pas. Alle dop (ke
i Kyrkan; derfdre de Colonister, fom
bo langt in uti landet, maste, da de re-
fa til Cap, flapa barnungen med fig,
stundom halft eller helt ar gammal.,
TVagardarne fa val inom, fom utom
Staden , hade mycken olagenhet as tren-
ne sorter Rottor, som almant kallades
Mulvador. Det ena slaget, fom far namn
as hvit mulvad, (witte Moll, Marmota
*fricana~), ar stor, fom en liten katt,
aldeles hvit med kort rumpa. Det an-
dra, kalladt blafiga mulvaden (bless Moll,
Marmota capenfis}, Sr mindre, hvit och
brunflSckig. Den tredje ar mindre al-
man och ganlka vacker, gr6naktig med
ikinande har. Den sidsta as desfa Q Tal-
pa afiatica^) eller Guldgr6na mulvaden
(Blinde Mo/l~) kallad, g6r fine gangar i
Tragardarne under jordytan , och uphaf-
ver jorden , famt dermed f6rdarfvar ba
de ritningar och hackar, fom blifvit gjor-
de as Buxbom och Myrten. De fdrre
halla fig afven utom Cap i Sand-dunerne.
Da Borgarne i Staden planterade
tran utan fore sine hus, voro de gan-
Jka angelSgne om, at fa en d6d hund,
T 3 den
»94Cap 1773.
den de lade ned i gropen, och trodde
den flcola besordra tridets mycket fro-
, digare tilvixt.
Lagerbarstradet (Laurus nolilis) lags
pa flere stallen formers fa tit hick , at
man knappast kunde fe derigenom. Den
bojde fig ockfa for de starke vindar,
Utan at brytas.
De Hottentotter , fom forofvat vald
pa nagre langt in boende Colonister,
och f6r nagon tid sedan blifvit hitforde,
blefvo nu afstrafFade. Nagre as dem
blefvo endast rifade , nagre blefvo rifa-
de och bran-mirkte pa ryggen, och pa
nagre defsutom ( Tendo acbillis ) fenan
vid hilen afikuren. Sedan fliptes de pa
fri sot til fit hem igen, fig fjelfve och
androin til varnagel, Desfe hade icke
utan fvarighet blifvit fangade, emedan
de fa f6rlkanfat fig i bergshSlor och
bergsfkrefvor, at de lago fikre f6r Ikjut-.
gevirs kulor. Utom defs f6rfvarade de
fig med nedkastade stenar. Compagniet
hade utfint icke allenast bonder emot
dem , utan ockfa utur Citadellet en
Corporal med fern man, at bombardera
dem med Granater. Omfider blefvo de
igenom list fangade as Hottentots Ca-
pitenen Kes.
Nu
Cap 1773.29S
Nu inlupo åter berättelser ifrån Rog-
geveld , at Boschismans Hottentotteme
bestulo och mördade de derstådes bo
ende bönder.
Uti Martii månad , då jag tilbrägte
hela dagen öfverst på Taffelberget, fick
jag om aftonen fe en den besynnerliga
ste och vackraste syn ifrån denna an
senliga höjd. Taffelberget, lika som alla
andra berg i landet', år så beläget, at
det utsträcker sig ifrån Nord-väst emot
Sudost, och lämnar således ena långsi
dan öpen emot Nord-ost, och den an
dra emot Sud-våst. Solen, som upgår
i öster, skrider här icke, som i Europa
emot Söder, utan emot Norr, och sän
ker sig åndteligen ned i oceanen på vä
stra sidan af berget, Detta gör en ti
digare morgon, och folskin på Nord-
Östra samt en längre afton och senare
sol på den Sudvästra sidan. Pä Taffel-
bergets höjd visade sig altså omtrent
klåckan 5 om aftonen , liksom tvånne
särskilda verldar, hvaraf den västra än
nu ägde den vackraste afton sol, och
klar horizont, då den östra redan var
betåckt med mörker och en tjock öfver-
hångande dimba. Denna dimba, som af
det upvärmde fältet utdunstade och
T 4 stoc
Cap 1773.
stockade fig tilhopa i den hastigt affval-
nade luften, var lå tjock, at intet i af
hela landet kunde synas , utan liknade
'et jåmt moln , och bidrog ej litet, at gö
ra utfigten å ymse sidor af berget , för
et ögnablick sedan like, nu med hvar-
andre jåmnförde, på et så utmärkt
sått, olike.
Uti Maji tnfinad, emellan den 13 ocb 19
gjorde jag, i sållkap med Herr Gordon
och en ej långe sedan hitkommen En
gelsk Trågårdsniåstare, Masson, en re
lä til fot, rundt om de bergen, som
ligga emellan Cap och Bay-fatso. Når
man framtil i klofven upstigit til Taffel-
bergets högd, har man en klof^til hö
ger , som går ned åt sjösidan. At vän
ster tycktes en källa upvålla och for
mera en stnal bäck; men den var få be-
våxt med buskar, at deft uprinneMe ej
kunde fes under en stor bergsklippa.
Uti alle de platte, få större, som min
dre dålder af berget, fans vatn, mull och
måssa, hvaraf formerades liksom små
kärr. Emot fud-ost slutar det fmånin--
gom af i dålder, framför Hout-bay.
Genom klofven , kallad Babians-
klos, som ifrån Taffelberget delar den
bergsryggen, hvilken går ifrån Constant
tia,
Cap 1773. 497
tia, til yttersta udden i sSder, gjngo vi
til Houtbay, hvarSst en Landtgard var
anlagd: til h6ger sago vi der lilla Leu-
wekop, et spitfigt berg, som liknade
det flora Leuwekop vid Cap, och Ka-
funkelberg, som ar aflangt, samt vid fo-
ten betackes as fin hvit yrsand, anda
ifran stranden. Detta sednare berget for-
mei-ar en udde , hvars yttersta anda ,
upgaende i et conifkt och emot sjon 6f-
verhangande. berg , kallas hUngltppen
{banghp). Detta ar fa val ifran Taf-
felberget, som Leuwekop skildt med en
djup dal. TafFelberget hade en ansen-
lig stor back afvan pa , hvaraf en gren
utlastade sit vatn i Hout-bay, Sjon, vid
lagt vatn , formerade hSr i Hout-bayen
rivierer, hvars kanter voro brante as
den nedfalne fanden. Vid utloppet hSr--
ltades formerades en rivier pa tvSran ,
hvars kanter afven voro as den nedfal
ne fanden helt brante, Hela bayen var
full as kulriga fandstenar, lika som Vet-
terns strlnder. Til vanster fags Sten-
berg, vid hvars sot a andra sidan lilla
och flora Constantia ar belagit, och hvil-
ket gar ut emot sjon i en udde, kal-
lad Stenbergshuk, hvarSst Muysenburg,
en Compagniets egen Landtgard blif-
vit anlagd.
T s Ifran
398 CaP '773'
Ifran Hout-bay gingo vi Ssver ber-
gen til Nordhuk, derast trenne gardar
ligga, och ager en stor vatngjol' {Pal-
ley}. Sjelfva udden as berget, som vi
~ 'ervandrat , kallas Nordhuk och den
it emot staende udden SJangekop.
lorne voro har ;;lle formerade as yr-
sand, i hogre och JSgre backar, hvaraf
de nyare annu vore bare, de aldre be-
vaxte med buslcar, i synnerhet vaxbu-
sken (myrica cordifolio) som ofta pa dem
var lag och krypande. En saltpanna,
som lug emot sudost, hade tre eller sy-
ra alnars uphojde kanter: den var nu
fyld til en del med vatn, hvars yta
betacktes as en myckenhet Flamingos
{Pboer.icopterus ruber}. Sjelfva grunden
var sandig eller blandad med sand och
lera : vintertiden star den siere mana-
der fyld med vatn. Den far sit vatn
as rcgn och ej fran stora hafvet , ifran
hvilket den var et godt styeke beiagen;
dess vatn 6kas och minlkas derfore icke
as ebb och flod. Duynhout eller Svart-
hout kallades en buske med kfittfulla
blader, som var utan bloma, Foliis com-
fofitis: foliolis ctweiformtbus carnofis. Den
tyktes vara en umbellat, Har rakades
en mycket namnkunnig Bonde , vid
namn Jan Bruyns, en as de frmllaste
Skyt
Cap 1773. *99
Skyttar i landet och som hade gjort
med Heupner deh olyckeliga resan til
Rio de la Goa, igenom Cafferslandet,
da sju as sSHkapet blefvo as Cafferne
mordade och han med fem andre endast
kunde undkomma.
Slangebosch (Seripbium), som liar v5x-
te, kokad til decoct, fades drifva malkar.
Vidare fortsatte vi var resa 6fver
bergen til Wildschuts-Brand , hvarast
endast; fants en Hottentots boning, lig-
gande pa et vackert och grasrikt stSHe
pa berget; och sedan nagot tilbaka igen
6fver bergen til Bay faiso.
De ofruktbare bergen, som stracka
fig ut ifran Bay-falso, ytterst i sj6n, fa
namn as Norige ( Nor&eegen') utaf Co-
lonisterne och Sj6farande,
Bay-falfo eller Simons-bay kallas
hamnen pa denna fidan , hvarast Skep-
pen endast vintertiden ankomma , och
hvarast de Sro i fakerhet for nord-vSst
vindens stormar, som den tiden Sro 0
farlige for Skeppen, som ligga i Tassel-
bayen. Hamnen ar har ftorre an vid
Cap. Stranden Sr f6ga bred; pa flere
stasten f6r bergens utJkott slcull, aldeles
ingen. Hufen ligga pa fjelfva bergskul
300 Cap 1773.
larne, och 5ro til frammandes beqvam-
ligheter stundom otjlrackelige. En stor
rund klippa i hamnen kallades Arken,
en annan Romans-klippan och en lan-
gre ut,- at oster liggande 6, Malagass
Eyland. Utom et hus f6r Compagniets
rakning , som bebos as Residenten , Iro
har et Hospital , et Packhus , et Slag-
tarehus och nagre private gardar. Com
pagniets Tragard lag nagot langre bort.
Ifran Bay-falso marcherade vi 6fver
flacka och laga sandfalt, forbi Muysen-
burg och Compagniets filkelager til Cap
igen. Uti sandfSlten voro har oeh der
liksom sma inlj6ar, som aimu as som-
marhettan ej hunnit uttorkas. Desse
vatnrike silt agde annu har och der
Flamingos, som med fina hvita och blod-
r6da fjadrar prydde desse stallen och
fortarde de i vatnet varande krak och
mafkar. Vi lkuto as dem en, at ving-
benet krossades och foglen icke kunde
flyga; men vi hade anda storsta moda,
at kunna fa den, emedan han med sine
lange ben langt Ihallare vadade igenom
det half alns djupa vatnet, an vi hunno
f6rf61ja honom.
Den 1 Junii, eller Mandagen ester
Pingst, upkom et ganlka starkt NordvSst
va>
Cap 1773.
vader, med haftiga orcaner och regn,
hvaraf den paf6ljande natten, et as de
fyra , annu pa redden liggande Compag-
niets Skepp, Jonge Thomas, sedan det
f6rlorat efter hand sine ankare , dress
pa sandgrunden, emot stranden vid Zout-
rivier, och as fin tunga laddning brast
as midt pa i tvanne delar. Sj6gangen
var harvid obeskrifligen h6g dfver stran-
derne at denna sidan, och Zout-rivier
fa upfvullen, at man knappast kunde
komma 6fver den. Ifran medio Maji til
medium Augusti ar vSl aldeles forbu-
dit for Compagniets Skepp , at ligga hir
pa redden; likval hander staindom, at
Gouverneuren tillater sadant, f6r at
undvika den olagenhet, fom ar vid Skep-
pens proviantering och lastande i Bay-
fals. Utom den fbrlust, fom Oftindilka
Compagniet nu harvid led , bade pa
Skepp och varor, f6rgicks Sfven bekla-
geligen, vid detta tilfalle, en mycken-
het as befatningen, fom i brist pa for-
nustige anstalter , helt nlra intil fasta lan-
det, ymkeligen maste omkomma och
f6rgas. Endast 63 man blefvo raddade,
da 149 olyckeligen drunknade.
Skeppet hade vid fjelfva dagningen
ej vSl hunnit stranda, fSrr an de kraf
ti-
tigaste utvSgar vidtogos , at ' ridda det
as Compagniets varor, som ifran SkepS-
vraket kunde til lands upvrakas, utan
at jag kunde marka nagon enda utvag
yidtagas, at radda en enda sjal as Skeps-
folket utur fin vanda och olyckeliga be-
llgenhet. Utur Citadellet commendera-
, des derfore genast 30 Soldater nied en
ung Lieutenant til lta.Het , der Skeppet
itrandat, f6r at noga tilfe och hindra,
at intet as Compagniets egendcin skulle
bortsljalas, och cn galge upreihes tillika
med et placat, at alie, som nalkades dit
at, lkulle genast, utan dom och ranfak-
ning blifva hangde. Denna omstandig*
het gjorde , at de mcdlidande Borgare ,
som med fine hastar utredo, for at bi-
bringa de nodlidande nagon hjelp, nod-
gades vanda om tilbaka igen, utan at
kunna utratta nagot godt, men tillika
med mig, blifva asyna vitnen, til den
yra och os6rstlnd, som nagre as veder-
borande vid detta tilfalle visade, i det
de icke tankte pa, at racka de pa vra*
ket i dodsangest fittande och as hunger,
torst och kold asmattade, halfdode man-
nifkor, den minsta hjelpsamma hand.
En annan omstandighet bidrog , at
g6ra denna i fig sjels nog bedrdsveliga
see
Cap 1773.
seenen, 5nnu mera ymkansvard. Ibland
de fa , som med fimmande ifran vraket
lyckeligen kunde fralla fit lif, befans af-
ven Constapeln, en man, som jag kan-
de, och ester at flere ganger i Staden
traifade: han hade kiadt fig belt naken,
for at desto lattare kunna simma , och
var lycklig nog, at lefvande komma til
lands , hvilket ej hande alle , oaktadt
de kunde simma , emedan de antin-
gen fonderflogos emot klipporne el-
ler drogos as vagens haftighet ut til
fjos. Pa landet fant han redan fin klad-
kista for fig; men da han fkulle opna
den sarama , for at hamta sin ofver-
rack, blef han as Commenderande Lieu--
tenanten drifven derifrln: och da han
icke allenast vanligen anh61t , at der-
utur fa taga de nodige klader, til at
fkyJa och tacka sine nakne och frufne
le:nmar, utan ocksa kunde med nycke-
len til kistan, bunden pa Sjomans-vis
vid sit baite, och med sit pa locket ut-
fkurna namn, intyga, at det varkeligen
var bans kista, blef han as denne obarm-
hertige Krigshjelte med kapflag pa nak-
11a ryggen bortdrifven. Nar han sedan
i kold och blast, naken och hungrig ut-
hardat hela dagen, och om afconen sktil-
le med de dfrige raddade foras til sta
den,
3ö4 Cap 1773;
den, begårte han åter, ur fin kista fä
uttaga en råck at skyla fig med; men
denna fans då spolierad och tom. Vid in
gången til staden, dit han naken ankom,
fhötte han en borgare, som var barm
hertig nog, at låna honom sin ösverråck.
Denne, sa vålsom de öfrige olyckelige*
fick sedan stere dagar stryka Staden i-
kring , at tigga sin föda , kläder och al-
mosor, tils de omsider fingo underhåll
på Compagniets vagnar och blefvo åter-
tagne i dess tjänst.
En annan, et ådelt hjerta hedrande
gärning, förtjänar har få mycket mer
omtalas , som den visar , at i alle tider
och på alle orter, finnas både gode och
tänkande människor, och människo - bil
der uti fagert skin. Woltemad, en
gammal gubbe, född i Europa, och som
nu vårdade de rare djur, som hÖlloS
lefvande i Menageriet , osvanföre Trä
gården, hade en son uti Citadellet, som
var Corporal och ibland de förste blis-
vit utcommenderad til Parden Eyland ,
der vakt skulle til säkerhet för det stran
dade godset upstållas. Denne gamle man
nen lånte sig en häst och med en flaska
vin, samt en bulla bröd, utred om
morgonen , til denne sin son , at besör
ja
Cap 1773.
ja bonom en nddig frukost. Detta flced-
de sa tidigt, at annu ingen galge hun-
nit upresas eller det forfigtiga Placatet
utvisa vandringsmannen narmaste vagen
t3 Kvigheten. Sa lhart ban aflamnat
til fin son , sin medf6rda f6rfrilkning och
h6rde de n6dlidandes jammerlkri ifran
vraket, besldt denne graharige man, at
med sin hast, som kunde val simma, be-
gifva sig til vraket, f6r at radda nagon
as dem. Han itererade detina farliga
sj6refa til hist, annu sex ganger, och
f6rde hvarje gang tvanne lefvande med
sig til lands , och fralste faledes in alles 14
E'ersoner. Hasten var da fa afmattad, at
an ej ansag radeligt resa vidare der-
med ut; men da deras rop och boner
fran vraket 6kades, vagade han Snnu
en resa, som aflopp sa olyckligt, at han
sjels dervid tilsatte lifvet, emedan f6r
mange ifran Skepsvraket da sprungo til,
somlige fattande hasten i svansen, och
andre i betslet, hvaras hasten bade ut-
mattad, och nu for mycket belastad ,
hvilfde omkull och allesammans drunk-
nade. Denna fa Sdla , som hjeltemodiga
gaming as en utsefvad graharig gubbe,
vuar nogsamt, at flere mojeligen kun-
nat riddas, om nagon stark lina blifvit
histad med ena Sudan pa Skepsvraket,
1 Dei.. U och
306 Cup 1773.
och med den andra i land. Langs ester
denna linan hade sedan, antingen en
korg eller stor koppar-kettil kunnat med
rep halas til och itran Skeppet, med en
man uti, hvarje gang. Nar stormen af-
ftannat och vagen saktat fig , besanS
Skeppet ej langre liggande itran stran-
den, an at man kunde nastan hoppa i
land derifran.
De kraftige anstalter, som vidtogos,
at radda Compagniets gods och varor,
voro likvSl icke nog kraftige ocht til-
' rackelige , at hindra nagre visse Am-
betsman at harvid ansenligen rikta fig.
Ty d& hela hastiass med jarn ifran vra-
ket kunde saljas til Stadsens Smeder ,
kan man Utteligen forestalla fig, med
hvad rymligt samvete finare och dyr-
barare varor kunde analnmas. Soida-
terne vakade ock fa nitifkt derfore, at
ingen ting Ikulle komma til seofling, at
de sjelfve hvar afton, da de afldstes,
inmarcherade med musquet-piporne full-
stoppade med Skta galoner, som ehuru
nagot slcadade as hafsvatnet, likval tjln-
te til utsinaltning.
Ehuru , Sfven harde mannilkors hjer-
tan garna bloda vid sine likars mast o-
blida och olyckeliga 6den, och hedran-
de
Cap 1773. 307
de garningar i alle tider kunnat vacka
medborgares tackfamhet och valvilja;
kaii jag likval icke fluta denna bedrolli*
ga malning, med en angenam tekning
as nagot adelt medlidande , ifran Gou-
verneiirens sida, emot de olyckelige,
och i synnerhet den drunknade hjelten,
elier as nagon hederlig beloning emot
denne mannens son. Ty da denne fo-
nen, kort derester, anh61t om fin aflidne
faders bestalning , fa liten , at den i fig
fjelf hvarken kunde anses for nagon
beloning elier borde vara afundsvard ,
blef den honom afflagen och gifven at
en annan.
Kn kSnflo!6s (Ion vivant~) Gouver-
neur, rik pa penningar, men fattig pa
lijerta , tillat honom likval federmera det;
fom andre anfe, sbm et strafi", at fa re-
Ik til Batavia, hvarast han hoppadeS
finna blidare gynnare och storre fait
for fin lycka. Sakert hade han ockfa
derstudes vunnit sin onfkan, om han hun-
nit lefva langre; men i et det ofunda-
ste climat, dit han begifvit sig, at be-
foka sin ende der boende och handlan-
de Broder, tilsatte hah lifvet, innan ifran
Holland ankom til Cap och Indien ifran
Compagniets Directeurer, en befalning,
U a fom
3°8 Cap 1773.
som Sfvett sa mycket hedrar dem , som
den med blygd bordt ofverhopa veder-
bdrande pa Cap, at namligen Wolte-
mads S6ner, sltulle pa alt latt, f6r Fa-
drens fkuld , beldnas och forthjelpas.
Vid detta och dylika tilfallen har jag
funnit, huru h6gt et uplyii: vett och
Sdelt hjerta, ar at vardera emot lyckans
gafvor, emot rikedom och h6ghet, samt
huru oSndeligen desse senare f6rhqjas
as de f6rre, da de dermed forenas och
da fortjSna hvar naaus h6gaktning.
Jag fag afven nu orsaken , hvarf6re
Europeer, sa val Matroser, som Sol-
dater, i flere hanseenden, handterades
sSmre och med mindre medlidande och
6mhet, an fjelfve flafvarne. Om de
sednare ir agaren icke allenast mon, at
de lkola vara kladde och f6dde, utan
han drager ock f6rsorg derom, at de
under sjukdom , blifva vSl vardade och
hulpne. De f6rre fa ofta ga, som de
kunna , antingen med naken kropp, eller
kladde pa satt och vis, med s6ndrige
och stundom ej pasfande klader, och da
nigon d6r , heter det i almant ord-
sprak, at Compagniet far f6r 9 gyllen
en annan.
SkepS'
Cap 1773. 309
Skepsbrott as Nord-vastans starka
Orcaner, hafva flere ganger har pa red
den tildragit lig. 169a blefvo as storm
trenne Skepp, et Engellkt och tvanne
Hollandfke drefne pa land och forlorade.
For tretio ar sedan , i Maji manad , la
des as samraa orsak sju as Compag-
niets Skepp, olyckeligen strandat och
forlorats.
Den 31 Julii afrattades en Has, som
hade mordat fin husbonde. Sedan han
blifvit lagd pa et kors och fastbunden,
brandes forst atta farslrilde stallen as ar-
mar och ben, med tandige glodande
tanger; sedan rabrakades armar och ben,
och omsider ashogs hufvudet, som up-
sattes pa en oala. Vid exsecution Sr
altid Justitiæ-Radet, som ransakat och
d6mt, narvarande och gar i procession
til afratsplatsen , f6r at gifva acten an-
seende. Spitsgard formeras as Soldater.
Afratsplatsen ir emellan Staden och Ci-
tadellet, pa et nagot litet uphojt stSUe.
Den g Augufli uphangdes en flaf f<5r
nagon grof begangen mifsgarning.
Sedan missgarningsman blifvit af-
ftraffade pa afratsplatsen, inom Staden,
sdras de altid , eniot aftonen , utom den
U 3 fain
3i« Cap 1773. •
femma , til en utom Staden "varande
galgplats, hvarist de antingen uphan- %
gas, och det merandels i jarnharnefk,
deruti benranglet lange kan f<$rvaras ,
eller laggas pa stegel och hjul. Galg-
platser utom Staden aro tvanne , en vid
ingangen til hamnen, under Leijonstjer-
ten, uti hvilken Europeer hingas, och
den andra utom Citadellet vid Zoutri-
vier, uti bvilken Slafvar och Hottentots
ter blifva uphangde,
Zoutrivier ar en tammeligen {tor
* flod , som ifran Tasselberget emottager
fit vatn , och utlastar det i hamnen.
Vatnet ar har salt, as den iblandade
hafsboljan, och bade stiger och feller as
ebb och flod.
Eken (^Quercus robur') och Aprico-
ser QPrunus armeniaea} blomade uti Au^
gusti manad , den forra med nyls ufr*
slagne blader, den senare pa bar qvist,
Likasa blomade nu AJen ( Betula a/ausy,
Mandeltradet och Perficor,
Uti vinter-manaderne , da mycket
regn foil, sags vatnet pa nagre stallen
i bergsklofvarne haftigt ftr6ma, som en
back, utf6r de hdgsta, branta och nak^
na klipporna.
Fast
Cap 1773. 311
Fast an Colonien Sr ganflca vidt ut
bebod , och Hottentotterne roast utro-
. tade derstades, hinder likvil stundom,
. at ilafvar rymma och goma fig undan,
i synnerhet i bergen. Mycket illlan
hinder det, at en Soldat eller Matros
rymmer in at landet, emedan han litt
der igensinnes. Nar en slaf, fbm ar
Hedning rymmer och sedan igenfas,
far han as fin Husbonde eller Fiscalens
police betjanter stryk; men rymmer en
Christen utur Compagniets tjSnst, blif-
ver han uphangd. Penning capitalet som
ligger i den f6rre, fralfer honom ifran
doden, men uprattade lagar Ikona ej
den senare,
Til Soldaternes tjanst i Citadellet,
antagas Kockar, som laga mat och sSl-
ja portions-vis at Soldaterne. Hvar Sol
dat far 3 Skalpund brod as Compagniets
tvinne ganger i veckan.
Hvar Soldat betalar as sin I6n ma-
nadtligen tva styfver at Raportganga-
ren til stdflar, och maste utom delis g6-
ra bans vakt ^
Tidelagare fades har icke ftSllas til
f6rhor eller ransakning, titan drankas
fasom ovardige , at sitta i fangelie ,
U 4 at
3»i 1 ,Cap 1773.
at komma f6r Domaren eller fa PrSst
til slg. En slaf blef saledes nu aflisvad.
En Fiscal Sr independent til fit Sm-
bete och star ej under Gouverneuren
derutinnan , utan g6r redo directe for
Direction i Holland. NSr trStor upkom-
ma emellan Borgare eller andre, plikt-
faller han dem. Plikten Sr hSr icke
utstakad f6r hvart brott, utan den rat-
tas merSndels ester den brotfligas for-
m6genhet FisCalen, fom as fadane b6-
ter , gdr fig ansenlige inkomster , hand-
terar derf6re de orolige och brotflige,
likasom en LSkare handterar en blod-
full sjuk, as hvilken han altid aftap-
par raera blod, nSr han til en starka-
re aderlltning.
Constantia, tvSnne gardar, stora och
lilla Constantia kallade, fom ligga un
der Tasselbergets 6stra sida, aro namn-
kunnige fdr sit 6fvermatton lackra vin,
kindt under nainn as Constantia vin el
ler vin de Cap, hvilket fa dyrt i Eu-
ropa f6rsSljes. Detta vin Sr ganika s6tt,
ljusligt och behagligt, famt tjanar endast
til deserten , emedan det med sin sot-
ma , i ymnighet druckit graverar ma-
gen. As det r6da tilverkas vid pass 60,
och as det hvita omtrent 90 Liggare,
ehu
Cap 1773. 3T3
ehuru vin-flc6rden har sS val, som pa
andre stallen arligen ar olika. Desse
bagge gardar haiva lange varit de en-
daste , som i anseende til sit lSge , kun-
nat frambringa et fa delicat vin; men
nu mera hafva flere gardar, omkring
Constantia tracten, och pa nagre fa an
dre stallen, kunnat upbfinga sina viner
til famma godhet. Men som Compag-
niet forbehallit fig ensamt handelen med
Constantia vinet, och det saledes rak-
nas ibland contraband varor , samt ej
under det namnet as private far k6pas
eller infSras til Holland, hafva de pa-
funnit den utvagen , at gifva desfa vi
ner, som aldeles icke eftergifva i god
het Constantia vinet, namn as Mag-vin,
hvilket forsaljes merandels til framman-
de Nafioners Skeps-Officerare for battre
pris, an det vanliga Constantia vinet.
Det ir befynnerligt, at Gouverneu-
ren 6kar sine inkomster, igenom hvar-
je Liggare vin, som for Compagniets
rakning upkdpes. Hvarje Liggare be-
talar Compagniet vanligen med 40 R:sd.
Landtmannen eller faljaren qvitterar
ockfa 40; men undfar endast 27 R:sd.
sedan trenne , sasom tionde blifvit af-
dragne. Almant vin slljes til Borgare
U $ stun
3*4 Cap 1773.
stundom til 10 R:sd. Liggaren , som han-
de et as de aren , jag vistades pa Cap.
Da en Liggare utgor 150 kannor, blif-
ver pa vinet i /adant fall , mycket godt
kop. Andre AmbetsmSn gora fig lika-
sa ansenliga sportlar , as alt, som passe-
rar igenoin deras hinder, ofta tvungne
dertil, emedan de ej kunna lefva as sin
16n i et land , der de maste forn6den-
heter, aro mangdubbelt dyrare , an i
Europa. Salunda da Gouverneuren ta-
ger ioe R:sd. pa hvarje Uggare vin , Sga
flere- Ambetsman Passgangare, som icke
g6ra Compagniets tjanst, men njuta dess
gage. Somlige rikta fig med vagande,
andre med fkamde varor. Et strandadt
Skepp fyller fleras pasfar; f6r Skeppa.
rens och Styrmannens fnalhet njuter
Skepsfolket fallan sin del. Soldaten ma
ste cedera at Officeraren. De sjuke ma
ste svalta for fleres underhall, och de
d6de lamna en del as sin qvarlatensltap
at primum occupanti.
Et drifhus for Ananas lit Gouver-
flenren i ar inratta uti Compagniets Tri-
gard. Denna pa Batavia fa delicata
frukt upnadde hSr icke den mognad och
godhet i fmak, som i 6stra Indien; af-
ven som Pisang (Musa paradifiaca), hvil
Cap 1773.
ken i nagre TrSgardar har fants culti-
verad, slllan ville bloma, men aldrig
hant frambringa fulkomligt mogen och
lacker frukt.
Americanflca Aloe'n (Agave america-
ita*) som ifran Europens Botanilka Tra-
gardar blifvit hitford, stod nu vild va-
xande pa backanie, utom Staden, ne-
dan f6r bergen, och blomade bade ar-
ligen och harligen, utan at har tilvinna
fig fa stort tillopp as aMdare , som i
Amsterdam.
Hystrix (Ey%er-Varken) som vanligen
2ter roten as den praktiga Calla æthi-
opica, haller ocksa til godo bade kal
och andre gr6nsaker, samt g6r stundom
derpa ansenlig slcada uti Tragardarne.
Med de ankommande Syenfke Skep-
pen, som hitforde flere mine alikade van-
ner, hade jag icke allenast karkomne bref-
ver, utan ocksa de gladaste tidningar o:n
den forledit ar lyckeligen ikedde Rege-
ments forandringen uti mit kara Fader-
nesland, hvarigenom en Stor och Mili
Konung, utan blodsutgjutelse och pa
et si Sdelt , som Dess visa Regering
h6gst hedrande satt, formatt gora en
&nda pi en tvedragt, som i mange ar
■ 316 Cap 1773.
söndrat Dess undersåtare och söndersli
tit dem emellan , til Rikets flcada och
fördårf, enighetens band..
Under de flere refor, som jag före
tog mig til TafTelberget, sågos i dess
bergslkrefvor både Dasfi och Babianer.
De förre blef jag i synnerhet varse up
emot Bergets fpits , just vid sjelfva sol
gången, då deras vana altid var, at
framkomma, för at sola sig. Når man
ville skjuta dem, måste man varsamt nal
kas dem, och med en qvick bössa så
trakta til at träffa, at de blesvo liggan
de på ståilet. Var bössan ej qvick , dro-
go de sig undan vid fångkrutets afbrin-
nande, och sköts djuret icke dödt på
ståilet, -drog det sig få in uti fkrefvan,
at man icke kunde få det ut. Köttet
åtes och smakar någorlunda vål.
Babianerne voro i tåmeligen stor
myckenhet, och farlige för vandrings
mannen; ty de voro icke allenast oför-
fkrkkte på klipporne, dit hagel ur bös
san ofta ej kunde råcka dem, utan de
rullade och kastade åfven ned en hop
större och mindre stenar. Bössan var
dock oumgångelig vid sådane tilfållen,
emedan de dermed jagades åtminstone
få långt bort, at man ej särdeles hade
at
Cap 1773. 317
at frukta f6r deras stenar. Deras flygt
ar artig at pafe. Med ungen pa ryg-
gen gora de ofta upfore lodritta klip-
pan de otroligalfce sprang, och mycket
sallan lata de ikjuta fig. Blir ock nagon
Ikuten , ir han ganslca seglifvad.
Tame Babianer Sgas stundom i Sta-
den, fastbundne vid en. stang. Deras
vighet ar snart sagt otrolig, at klisva,
springa och vika undan. Oaktadt en sa-
dan Babian var fastbunden , var det
dock omojeligt, at pa nagre famnars
afstand med en kastad sten traffa ho-
nom. Antingen fattade han stenen , som
en ball, med handen, eller undvek han
den pa det aldravigaste och siiallaste sStt.
Utom det, at Babianerne ifran TaffeT-
berget bes6ka och plundra Europeernes
Tragardar, lefva de as atlkillige vaxters
kottaktige 16kar, dem de upgrafva, afslca-
la och ata. H6gar as sadane afi-ifne steal
sagos ofta lamnade ester dem, i synner-
het vid stenarne, der de haft sit tilhall.
Gladiolus plicatus tycktes vara den,
som almannast as dem nytjades vid Cap,
hvarfSre ocksa hela denna vaxten fatt
namn as Babianer. Rotterne kokas och
atas stundom as Colonisterne.
Uti
3'8 Cap 1773.
Uti sandfälten utom Cap finnes i
synnerhet mycket af den stora hvita
Africanlka Mulvadan, {Marmotti nfrica*
tia^. Den gråfver der stora hålor, med
en liten upkastad hög öfver, hvilke ård
rått besvärlige for vandraren , som deri
nedstiger och ofta löper fara, at falla.
Til storleken kommer den en katt nära,
ar ond och försvarar lig med bitande,
då den blifvit fången. Dess föda åro
flere sorter lökar, som i desse sandige
sålt finnas ymnigt, i synnerhet af Gla
dioli , Ixiæ , Antholyzæ och Irides*
Som jag icke funnit denna hos någon
Auctor afritad , har jag bifogat dess fi
gur. Pennant omtalar den samma, p.
472, under namn af African Rat.
Den, som år litet bevandrad i Bo
taniken, kånner, huru man ofta af blo-
mors öpnande och tilflutande, med sä
kerhet , kan lika som af et ur veta vis
sa timar på dagen , och sluta til uphåls-
våder och regn. Sådane våxter åro
icke sålfynte på Caplka backarna.
Motaa utidulata ger tydeligen tilkån-
na, hvad klåckan år, ty hon öpnar sig
aldrig förr, ån klåckan nio på dagen,
och innan solen går ned, klåckan fyra
om afton , drager hon fig tilhopa igen.
Dy-
Cap 1773.3»9
Dylik egenflcap ager Ixia cinnamomea
{Avond^bloem Canel-bloem^) , som 6pnar
fig hvar afton klackan fyra, oeh luktar
sedan hela natten ganfka angentmt. *
Tilstundande regn utvisa flere 16k-
Vaxters blomor, safom Ixiæ, Morææ,
Irides och GaJaxiæ , hvars spade blomor
icke 6pna fig om morgonen, da regn
siiart infaller, och da nagon regnflcur
efterraiddagen intraffar, sluta de fig til-
hopa, en stund forut.
Atslrillige as desse gifva asven en be-
hagelig lukt ifran fig, i synnerhet ora
qvallarne och natterne , nara 6fverens-
kommande med en svag neglike-lukt ,
sasom Gladiolus triftis och recurvus,
Ixia pilofa och falcata , faint cinnamo
mea och flere.
Aard-RooS kallade bade Stadsboen
och Landtmannen en lag och h6grdd
bioma as fiyobancbe sangvinea, en vaxt,
som ir knapt fingers lang, och utan
bade grenar och blader. Den vSxer
vinter-och vartiden uti de fandige lage
filten, bade utom Staden och annorsta-
des emot fjokanten , och upsticker en-
dast sin blodrdda blom-klasfe afvan jord.
Antbolyza ringent med sin gapande blo-
ma
Cap 1773.
ma och den mangfaldigt fig forindran-
de Gladiolus plicntus, som ymnigt pry-
da desse sand-salt, fitta ganlka djuptned
med fine k6ttaktige lokar i fanden, och
uphoja f6ga mer, an Hyobanche, fine
blomor 6fver jordytan.
Vintermanaderne blomade uti Com-
pagniets Tragard, tfenne vackra sorter
as Gardenia. Gardenia florida larer va-
ra hitf6rd ifran Indien; atminstone fant
jag den icke nagorstades under mine re
fer pa detta s6dra Africas h6rn, vildt
vSxande, utan altid planterad i Tragar-
darne, afven hos bonderne inuti landet.
Den frambragte Mr altid dubla blomor
och bar saledes harstades ingen frukt,
som Chinesen nytjar til at farga gult.
Gardenia Rotbmannia , som har mindre
ansenliga blomor, an den forra, och
hvaraf under torkning, bade bloma och
frukt altid svartna. Gardenia Tbunber-
gia, et as de praktigaste' trad, i anse-
ende til sine blomor, som gifves i verl-
den. Detta lilla trad hade blifvit ham-
tadt fdr nagre ar sedan in ifran landets
Ikogar , der det salsynt finnes , vaxer
ganlka langsamt, och Iger sa hardt trid,
at det derfore nytjas til klubbor. Sedan
detta trad bdrjat bloma, fortfar blom-
nin- •
Cap 1773. pi
fiingen flere manader , tinder det nya
blomor dageligen framkomma, sa snart
de forra efter hand utbloma, hanga flo-
kande, och omsider affalla. Bloman ar
naftnn qvarters lang , hvit och tjock som
det vaekraste samfk, samt luktar afven.
angenlmt , och forlorar ej fin hvita farg.
Om koiden vore string har i landet
och eldning r husen ounigangelig , skul-
le detta land vara mycket at beklaga,
i anseende til dess stora vedbrist. Til
matlagning i k6ket hamtas bade med
besvar och raycken kostnad den ved,
fom ar nodig, utaf smarre trad och bu-
flcar. Vid den undersokning, jag i' detta
amne anMlde, font jag fSljande vaxter
mist och almannast nytjade, namligen
ftammar och r6tter as Protea grandiflo-
ra , conocarpa , speciosa , hirta , melli-
fera och argentea , nagre species as
Ericæ och afven nagre sorter as Brunia.
Uti et land, som detta, der tilgan-
gen til Apotheket ar oftast omdjelig och
de ifran Europa sande medicamenter
Sfoen ganika dyre , hade en forsigtig
omtanka lart inbyggarne , at f6rsdka
Africas egna vaxter , och iblartd dem
npfinna nyttige lSkemedel emot atlkilli-
v Del. X ge
31* Cap 1773.
ge krampor. Bade sasom Botanicus ocfo .
Medicus var jag angelagen ora , at Iara
kanna desse, och fbrsummade aldrig na-
got tilfalle, at oka denna kunfkap, som
ofta blef nyttig bade for mig sjelf och
den valvillige sarat rjanstaktige Coloni-
sten. Ty da han endast i sin enfaldig-
het kunde gifva mig en ringa anled-
ning til nagon brukelig vaxt, kunde
jag sedan gifva honom narmare anled-
ning til dess ratta brukr uti forekom-
mande fjukdomar.
Gerania med rode k6ttaktige r6tter
vaxte flere uti sandfalten utan for Sta-
den; och som desse r6tter aro stoppan-
de, QadfiringeranJe') viste Landmannen,
at nytja dem emot Utsot (Diarrboe och
Dysenteries och R6dsot.
Bryoniæ africanse rot nytjades bade
sasom et krak-medel, och til at laxera.
F6r at drifva urin uti vatn-sot bru-
kades r6tterne QBitter-ivorttfy bade as
Asclepias undulata och crispa, samt fir-
ten as Eriocephalus,
Til famma aridamal anvandes osta
roten as Hæmanthus coccineus, 1 stal-
let f6r Scflla maritima. Den vaxer of
ta pa backarne, nedan f6r bergen och
far
Cap 1773,3*3
far derfSre namn as Berg-Scilla. Ro-
ten Sr stor* hvit, flemig , tradig och na-
got fkarp. I flrifvor fkuren lagges den i
Sttika och haras tilverkas en svagare
sort as Oxymel scilliticumj som brukas
titi Vatnsot, QHydrops och Afima} och
Andtappa*
Polygonum barbatum, som vaxte uti
diken och Sr lkarp, som dess slagtingar,
liytjas pa (Oedema) vatnsjuka och svuV
na sdtter.
Decoctet as Crotalarise persoliatæ
blader h6Its f6re, at drifva starkt urin,
och at derfore curera Vatnsot.
Piper capense nytjades pa flere stal
led , som et magstyrckande medel , i
ftallet f6r annan peppar och Fagara ca-
pensis (joilde Cardimovs) gjorde hos man
ge god verkan uti (Colica flatulenta) Vi-
dercolik samt Lamhet {Paralyjf).
Saften as Mesernbryanthemum edu-
fe brukades bade invartes och utvartes
til lSkedom. Inv§rtes emot Dysenterie
och Q/4pbtee~y Torlken hos barn,- utvar
tes , at stryka 6fver Bransar,
As Osmites camphorina, fom de har
ftehagade kalla Bellis, gjordes mycket va-
X * sen
3*4 Cap 1773. ■
sende. 6rten ager sine store meritev, f
anseende til sit campher-amne och star-
ka , stickande lukt och sraak , soin bag-
ge visa , at den ar ganfka resolverande.
Utvartes nytjas orten stundom uti pas-
far lagd pa Inflammationer och r6fVer
magen uti Colik. Men spiritus haras
destillerad, kailad spiritus Bellidis, bru-
kades och berorndes mycket, uti Hosta
och Heshet. Den fbVekom mig dock i
sadane soil for mycket hetfig, och nyt-
jades nagre ganger as mig med fdrdel
emot Slag och Lamhet. Den ratta sor-
ten, eller Osmites camphorina, som ar
aldrabast, fant jag endatl vaxa pa Taf-
felbergets spets, och som fa kunde er-
halla den samma, nytjade Ipmlige i dess
stalle Osmites asierilcoides, soin liar fvsc-
gare lukt och ar mindre krascig.
At stoppa uti Diarrhoe nytjades ej
fallan den strafva barken as Protea
grandiflbra.
Omkring Sraden vaxte afven atikil-
lige orter, dem Invanarne hade lart at
anvfmda fig til nytta vid akommande
krampor, lasbm :
Adonis capensis och Atragene vesi-
catoria {Brandblad^ i stallet for Span/k
flu
■Cap 1773.325
fluga : desfe vaxte pa bergssidorne och
backarne, satnt nytjades emot Hostvark
{/Jehus'), och Rhemnatifmer.
Adianthum æthiopicum (J'vouwehaar)
vaxte i fynnerhet pa Duyvelsbergets II-
dor, och nytjades fom The uti Holla och
andre broltijukor.
Protea mellifera (Jhdp-Voom och Tuy-
lcer-boom) ager i fine blomhufvuden en
.sot fast , som inspisserad brukas uti
brostfjukor.
Salicornta fmticosa (Zee-koras) vax-
±e vid sjelsva hafsflranden , och bruka-
<3es MrstSdes as Soldater och nagre fa
andre, oaktadt fin faltaktiga fmak, mjed
olja och attika tiilagad, fufom saliat.
Utom Compagniets Apothek , fom
var vid Hofpitalet , inrattades i ar et
Apothek i Stiiden , as en f'ri vorden Bor-
gare, fa at Landrinanyen nu kunde fa
battre tilfaile, at tilhandla fig de I5ke-
medel, fom ban behofde, an forr, da
ban jnSst skulle kopa dem ganska dyrt
utur Faltskarers hander.
As Oxalis cernua (mlde Syring) som
ySxfce storst och ymnigast as alle fine
X 3 fl% -
326 Cap 1773.
flagtingar, gjordes et godt och brukbart
Sal acetosellæ.
Hard-Loopers kallades f<Sr sit snalla
16pande, Carabus io-guttatus, som up-
peholt sig pa slere stallen , ofta utmed
Ijelfva vagarne. Denne ager samma e-
genikap , som var Svenlke Styckjunkare ,
Carabus crepitans , namligen , at da ban
jagas eller fangas , utblafer ban med hlf-
tighet bakifran en vatska, som synes li-
kasom en fin rok, sprider sig vidt ikring,
och da den kommer i 6gonen , svider
aldeles , som da branvin sprutas uti dem,
HIrigenom forblindar han sine forf61ja-
re, och far tilfalle, at komma undan,
medan fvedan varar en eller tva minuter,
Fiscal och Canarie-JByter hies en
hvit och svart fogel (^Lanius collaris^)
kallad , som var alman i Staden , och up-
peh61t sig i alle Tragardar. Som han
h6rde til Rof-foglarne , oaktadt ban var
mycket liten , fa s6kte han sin soda
ibland Insecterne, utaf Torndyflar och
Grashoppor , dem ban icke allenast med
mycken fardighet fangade, utan ocksa,
da han ej medhant, at $ta alt, uptrad'
de pa gjardesgardarne , til tilkommande
behof, sa at man Ikulle trodt, det man-
piiko-h&nder der upspetat dem. Cana
Cap 1773. 3»7
rie-foglar och Sparfvar fangade han §f«
ven, men fortarde as dem icke mer, %n
IjeJfva hjarnan.
En vacker gr6n Trast, Turdus ceilo*
vus, h61t fig i Stadens Tragardar, icke
filfynt, och f6m6jde oronen med sin
ljufliga sang.
Sedan vinter-regnet fuktadt de tor-
re Capfke backarne, begynte atfkilliga
vackra och ticka blomor as Lokvaxter
/ramkomma uti Augusts manad; i syn-
nerhet var Ixia bulbocodium almln och
varierade mycket til storlek och blo-
mornes farg; likafa Moræa collina och
spathacea , hvars nedhangande blader
slog fig om vandrarens fdtter, och ofta
falde honom omkull; Moræa undulata,
hvars bloma ser ut, som en stor Spin-
del, och med sin elaka lukt narrar Spy-
slugor til fig. De ttcke Irides, besyn-
nerligen papilionacea , Sgde dock fram-
for alle, mera prakt i sine blomor, Sn
som beskrifvas kan.
Kaffers-korn (Holcus Caffrorum) cul-
tiverades as nagre fa , f6r raritet i TrS-
gardarne, och upvaxte til en mans h6gd,
med stor blomklafe, fa at det Sr et
X 4 gan
3*8 " Cap 1773,1
ganlka gifVande SSdesflag , men fordrar
mycken varma,'
Mirabilis dichotoma (Viev uurs bloem)
Sgde nagre planterad i Traglrdarne, for
fina vackra blomor, och dess fynnerli-
ga egenskap, at tijfluta dem hvar afton
klackan fyra.
Iblarid de mangfaldige Filk-sorter,
som kommo pa borden i Cap, voro Chi-
mæra callorynchus (JDodskop eller Jojef^) ,
valsmakelig med fit hvita k6tt ; och Raja
miraletus {Rocls), Raja Torpedo (TrilU
Vifcb} fangades afven stundom i ham-
nen, men nytjades icke for bordet,
Pelicaner , med fin store hakpase ,
Kropgans kallade (Velecanus Onocvotalus),
som icke ar sa rar pa kusterne, hades
Ifven tarn och fodde fig as sifk och dy-
likt vid strSnderne,
As Restio dichotomus QBeefem-riet)
f6rfardigades qvastar, til at sopa golf-
ven med,
Koning van Candia , et fa befynner-
ligt namn , gafvo invanarne at Hæman-
thus coccineus och puniceus, en as de
stdrste och vackraste blomor, som pi
backarne omkririg Cap , emot vintren
X 3 fram*
Cap 1773. 329
framksmmo , och pralade med fine blod-
r6de blomklassar tatt intil sjelfva jorden,
nakne utan blader, hvilke nu, f6re blo-
mornes ankomst hade visnat och f6r-
svunnit. Ester bloman kommer frukten,
och sedan endast bJaderne , som aro tvan
ne, och ligga platt ned pa marken, li-
kasom pa Amaryllis ciliaris, hvars bla
der med sine svarte har i kanten, vax-
te har ofver alt, utan at den en enda
gang syntes komma i bloma.
Utom Chamæleonten , som skiftar far-
gor, voro tvanne stycken ddlor ganska
almanne , pa backarne ikring Staden ,
jiamligen Lacerta stellio och orbicularis,
fittande osveralt pa stenarne uti solbadet.
BSgge sago hiskeJige ut med sine tag-
gar och sprungo hastigt ned, da nagon
ankom , under stenarne , at goma fig.
Et artigt Spel-Instrument eller Org-
verk fags forfardigadt as fyrkantige kap-
par, utaf olika langd, lagde pa tvanne an-
dre kappar. Harpa speltes eller slogs med
tvanne trahamrar, lika som pa et hack-
brade. Olika toner upkommo da afkap-
parnes olika langd.
Hottentotterne antaga garna nagon
hufvudman f6r sig, den de kalla Capten.
X s Och
330 Cap 1773.
Och som Hottentotterne skola låtsa va
ra i förbund med Holländska Compag-
niet, så blir en sådan Capten , den de
sjelsve utvalt, stadfåstad af Gouverneu-
ren i Cap. En sådan Hottentots Cap
ten hade nu, tillika med någre andre
Hottentotter upkommit til Staden, at
befästas i fin nya värdighet och ester
gammalt bruk, undfå någre fkånker.
Til tekn af sin värdighet begåfvas han
med en käpp , föi-sedd med en stor mäs
singsknapp, och på den samma utstuc
kit Compagniets vapn. En sådan Cap
ten anförer troppen , då de tåga i fält
emot sine fiender eller på jagt, emot
Rofdjur, då ock han kastar första spju
tet. I andre mål år han föga mer an-
sed, ån andre, men drager gårna antin
gen et Kalstkin eller en Tigerhud, då
de andre klåda sig med fårlkin.
Uti vintertiden, då nord-väst stor
mar inåt Taffelbayen, indrifvas stun
dom Nordkapare i den samma. Nu ha
de en sådan död blifvit drifven til stran
den. Den var öfver tvånne famnar lång.
Af ryggen , som låg öfver vatnet, ut-
fkuros stora stycken, at af fpåcket ko-
* ka tran.
Li-
Cap 1773. 331
Likasa ankomma vintertiden, pa de
mange omkring Cap liggande <5ar, en
ftor myckenhet as Skalar, som har al-
mant fa namn as Sjohundar, eniedan
de under fit hoppande i vatnet ej fe di
ke ut en bund. De soda der och up-
fdda denne tidcn sine ungar, semt fan-
gas da i ymnighet, til trankokning f6r
Compagniets egen rakning. Det ar be-
fynnerligt, at Sj6hunden, som egente-
ligen ar et Sjodjur, as naturen ej kan
simma , fa snart den komuiit til verl-
den. Det ar med honom , som med
vissa foglar , som modren maste lara
flyga. Sj6hunden larer altsa as dess
moder , at simma. Sa snart ungen hun-
nit til en viss alder, fattar modren ho
nom om halsen och slapar honom i vat
net, der han plaikar sa lange, tils han
omsider borjar fjunka : da hjelper mo
dren honom ater up, och later honom
faledes atslcillige resor g6ra sine fbrfdk,
tils han andteligen kan simma och gi
ut til fj6s.
Vin-och Slaktare-Pakten , aro et ar-
rende , hvaraf Ostindilka Compagniet
drager en betydande vinst. Den fdrra
bort-auctionerades nu , fasom det arli-
gen plagar Ike, den fista dagen uti Au
gusti
33a Cap 1773.
gusti manad. Den, som b'uder hogfx
blir General-Arrendator as* V'n-pakten ,
och ager ensam rattighet, at iajja vin,
icke allenast at frSmlingar och Holland-
Ike $keps-Officerare , 11 tan ockfa uti
Krogar och Vardshus. Bcndeme, som
aga vingardar fa val i Staden salja lit
vin til Caplke Borgaren, at dricka til
husbehof, men hvarken han eller na-
gonBorgare far vid ganfka hogt vite
salja det minsta deraf til nagon annan.
Harigenom stegras vinet i dyrhet an-
senligen f6r frammande Nationer, och
i Vardshusen kostar en bouteille mang-
dubbelt General-Arrendatorn har sa-
ledes endast rattighet, at hulla vinfor-
falgning i minut, eller mot en vifs af-
gift uplata den til flere, som halla Vards
hus. Vin-arrendet gar arligen emellan
30 och 40 tufende gyllen.
Vid Slakiare pakten gar annorlunda
til. Den, som vid Auction gor lagfta
budet , blir haras Arrendator, n5mligen
den, som erbjuder fig, at lamna til Hol-
landfka Skeppens proviantering och an-
dre Compagniets behof, slaktadt farskt
kott , f6r lindrigaste priset marken.
Harigenom far Compagniet val ingen
inkoinst i penningar , men deremot alt
sit
Cap 1773.
fit behof as k6tfc, for myckefc batfcre kopr
an det annars mqjeligen kunde fas.
Igenom detta arrende blir ocksa k6ttet
for Borgaren , su val , som for frfimlin-
gar dyrare. Nlr Compagniet altsa far
hvarje mark sarskt k6tt for a ore (Hol
lands duyt) betalar Borgaren i Staden
4 ore eller mera, och fHmmande Na-
tioner 2 Hollandlka styfver. Da en slakfc-
oxe vanligen saljes for $ Hollandlka
Riksdaler , koffcar nan framlingar 10 R:sd.
eller mera. Detta arrende nplates pa 1,
3, ^ eller 7 ars tid , och til bete for
oxarnfe, uplatas nagra visfa platser vid
Groene klof, utan nagon flrlkild afgifc.
For denna omsbandighet skid, sa vaf
sbm for sprSket, det framlingar ej akid
forstS , nodgas hvarje Nation , hvars
Skepp har ankra , hafva nagon Com-
misfionair, som bes6rjer deras forno-
denheter, och afven i fin mon bidra-
ger, at gora varorne for dem amm
dyrare.
Hvete, da sadant as frammande Na-
tioner til uts6rsel astundas, lamnas en-
daft as Compagniet til falu. De Fran-
ske Skeppen hamtade sadant ofta detta
och det fSrflutna aret, til Isle de France.
I stal-
334 Cap 1773.
I Mllet for Smor tilhandlade fig, i
fynnerhet Matroserne , sett, som blifvit
utsmalt as de Africanske farens stora
rumpor. En sadan rumpa, as hela lis-
pundets vigt, bestar as idel sett, som
Sr Hottentottens yppersta delice. Det-
ta fettet inpackas, med nagot salt och
peppar blandadt, uts byttor, och nytjaS
under resor pa sjon , til smdrgas.
Strutsagg upfrandlades mast as Skeps-
Officerare. Merendels ar det slafvarnes-
handel, som ga i vail med bostcapen,
. och hitta pa de stSllen, der Strutsar var-
pa, uti sandsalten. Hela dufinet, och
ftundom hela tjoget sadane Sgg kunna
Annas pa et enda stulle, churn de of-
tast finnas farre, under den tiden varp-
ningen pastur. Slafvarne bruka altid den
forfigtigheten , at ej med handerne bort-
placka aggen , i hvilket fall foglarner
ibm marka det genom lukten , garna
flytta derifran; utan med en lung st5r
himfca dem utur boet, smamngom, alt
som de efterhand varpa. Desse Sggen:
betaltes ahmnt med en Hollandlk Ikil-
ling stycket , eller med omtrent fern
Svenlka Ikillingar. Til bakelser och til
aggrdra aro de tjanligast och mast bru-
kelige ; i synnerhet linaka de val, om
. der
Cap 177J. 33?
dertfl lagges mycket sin6r. Et enda
igg ar tilrackeligt f6r flere personer.
Da h6nstgg om bord fallan lange be-
varas och fordra mycken m6da, for at
dageligen blifva omvande , fa bevaras
Strutsaggen pa Skeppen med latthet,
f6r fin storlek och sit tjocka famt star-
ka ikal.
Camphertradet {Laurus camphora} ,
som ifran Ostindien blifvit hitfordt och
planteradt, stod tameligen frodigt och
vackert harstades vaxande, ehuru man
ej budit til , at i myckenhet f6roka det,
,eller at deraf hamta nagon Campher.
Likafa cultiverades uts Conipr>gniets
Tragard, pa en liten fang Gurkmejan
{Curcuma tongas , hvars rot har foga
brnkades, ehuru den fa mycket nytjas
i Europa til fargning, och i Ostindien
nastan til alia deras matrStter.
Under den tid , as fnart et och et
halft ar, fom jag vistats pa Cap , hade
jag icke obferverat , at nagon alman
marknad blifvit hallen. Sadane aro Mr
i landet icke brakelige. I det stSllet
hallas har fa mycket oftare auctioner
pa allehanda utlandslca handels varor,
i fynnerhet fadana, fom hitfdras ifran
de
33*Cap im
de åtskillige Confeorer, som smnaS uti
Ostindien. .
Borgarne i Staden ingå gärna accord
med någon af de i Hospitalet varande
Fältflcårer, om en visV årlig summa, för
betjäning och niedicamenter , fom i hu
set vid. åkommande sjukdomar kunna?
behöfvas. Detta år för dem få mycket
nödvändigare, fora de äga en mycken
het af flafvar , och stundom grasfera
elaka farsoter. Denna omständigheten
gÖr , at de främmande Medici och Chi-
rurgi, som hit ankomma, och vistas nå
gon kort tid,, icke gärna blifva påkalla
de, få framt de icke kunna göra un
derverk. Min Medicinska practik var'
således i Staden föga vidsträckt. Jag
sökte icke eller utvidga den samma ,
för at icke blifva hindrad i mine Bota-
niske göromåL Deremot hade jag me^
ra till alle , at i denna delen med mine
infigter tjäna Landsmannen , som var
mera både behöfvande och tacksam. Nä
stan akid och öfver alt märkte jag, afc
Medicamenteme gjorde både starkare
och säkrare verkan hos flafvarne, hvars:
kroppar, igenom förderfvad Diét icke-
blifvit få mycket bortskämde, och ut
om dess voro mindre vane vid Låkedo--
mars ostare bruk»
Fast
Cap 1773.337
1
Ehum inge flafvar undervisas i Christ-
na laran eller deras barn d6pas , drager
likval Hollandlka Compagniet den Chri-
steliga forsorg for de barn, fom fddas
i Logen as dess egna flafvinnor, at de
blifva d6pte och i Christna Religion na-
gorlunda underviste. Orsaken hartil tor-
de sornamligast vara den, at de oftast
aflas as Europeilk fader, ester hvilken
barnet ej fallan ager de sakraste marken.
Sadane barn, fom blifvit aflade as
Europeer, gifte med fvarte Damer, ha
de jag flere ganger tilfalle til at fe. Sy-
Ikonen voro dock ej altid like. As et
fadant hjonelag lag jag en son , fom var
fvart, med stora ogon och liknade sin
inor; en son, fom var hvitaktig, dock
med str6dda, fvarta slackar, liknande
mera fadren; och en dotter, fom var
half fvart
Da Negrerne fa far pa nagot stalle
as kroppen, och de faimne lakas, blif
va val arren (cicatrices^) derefter i f6r-
ftone hvite, men sedan fvartnar huden
ester hand.
En gammal Hottentot fag jag , fom
agde et mycket rosigt ben. Rosen (Ery
sipelas^) rojde fig med sin vanliga blar6-
1 Del. Y da
33| Cap 1773.
da farg, och pa den svartaktiga botn
sag den ganflea hilkelig ut. Det var an-
nars ganlka rart, at fe nagon kropsdel
hos detta folket Ikadad, annu rarare,
at fe nagon ibland dem lytt. Emedan
de lefva icke allenast Iparfammare, utan
ockfa vid bade ofaltade och okryddade
ratter, fa aro de i almanhet underkasta-
de ganika fa krimpor och fjukdomar.
Climatets omlkiften aro nastan den en-
daste orfaken til de Rheumatifmer och
Febrar, fom ibland dem nagon gang
kunna grasfera, och desfe fjukdomar
aro andock mycket falfyntare hos de
Hottentotter , fom lefva i fin frihet, an
hos dem ,. fom gifvit fig i tjanst hos Hol-
landlke Colonisterne.
SI vidt ut, fom jag forleden fom-
mar, bade emot Norden och dstan, ha
de tilfalle , at resa uti detta vidlyftiga
landet, traffades foga qvarlefvor as de
mer och mindre talrike Hottentots Na-
tioner, fom annu, i b6rjan as detta ar-
hundrade , bebodde desfe vidstrakte fait.
Alt fom Colonisterne efter hand, mer
och mer utbredt fig uti landet , hafva
val Hottentotterne n6dgats begifva fig
undan, och rymma plats f6r deras bo-
ningar och bolkap; men kopporne, en
ny
Cap 1773. 339
ny och hos dem okånd sjukdom, hafva
utan tvifvel, som en Digerdöd ödelagt
de aldramåste af dem. Hår och der fin
nas nu endast någre strödde byar (kraal)
eller samhållen utaf dem , som antingen
lefva för fig sjelfve, eller åro antagne i
tjänst på Compagniets påster och fåplat-
ser eller hos Colonisterne. Ofta, åtmin
stone närmare Cap, åro desfe föga tal
rike, men långre inåt landet finnas de
mycket folkrikare och förmögnare. De
få öfverlefvor af dem, som ånnu gifvas,
behålla stundom sine stam-namn ; men
oftare behållas desfe namn, som fordom
utmärkt hvar Nation får/kildt , vid sjelf-
va Landskapet och de större rivierer ,
som genomlupit landet , eller utgjort
gränsen deras. I den 111011, som landet
Var rikeligen försedt med vatn, så vo
ro ock desfe nationer förmögnare på
bolkaps-hjordar och folkrikare; men he
la nation utgjorde dock ej mer, ån sle-
re eller fårre tusende man, och hvart
deras Landskap en större eller mindre
Provins.
Ganjemans Hottentotter kallades de,
som bodde aldranårmast och Vid sjelfva
Capska udden; de utstråkte fig til Bay-
fels, til Hottentots Hollands bergen och
Y a • der
Cap 1773.
derisran til vanster, emot Stellenbosch.
Landet ar Mr vidstrakt nog , met) suit
as sandig ofruktbar mark. Desse voro
de , (bin aldrasdrst emot vissa varor as-
stodo til Holktndika Conipagniet, et
stycke as sit land , ocb as dem arq nu
mycket fa, lhart sagt inge, niera qvar.
Kokoqvas Nation bebodde det land ,
soni granfar intil Cap , pa Norra sidan ,
omkring Groene kloof. Under min re-
sa, soni fkedde forst at denna sidan,
traflfade jag atslcillige, annu as detta solk-
slag qvar, och sick afven isran Compag-
niets Past tvanne deraf , til min betja-
ning under resan. Deras land Sr lik-
som de forraS, lagt , janit ocb sandigt,
Sger mycken brist pa vatn , och har
fordom hvarken varit mycket folkrikt,
v] eller har det 6sver alt kunnat culti-
veras as Colonisterne. Det granfar anda
intil Oceanens strander, och Sger inuti
foga hoga bergskullar.
Sussaqvas Hottentotter , hvaraf at-
skillige annu voro qvar, besokte jag,
vidare sortsattande min refa emot norr,
och til Saldahnabayen. Emedan landet
var ofver alt lagt , sandigt och agde
brist pa s6t vatn, har nation altid varit
mycket liten , och idkat bolkapsikjotsel.
Cap 1773. 341
De Hottentotter , som långre emot
Norr finnas , af fordom talrike faniilier
Mrstammande, hade jag icke denna re
län tilfålle at belöka , utan fortsatte min
resa mera åt öster til bergen, och de
på andra fidan om dem liggande länder;
men af Invånarne på orten underrätta
de jag mig likväl noga, om de Natio
ner, som gränsade derintil , och som jag
hoppades få framdeles besöka. Härige
nom förnam jag , at utmed sjösidan ,
och omkring St. Helenæ bay, et lågt,
magert och sandigt land, flcal Oåiquas
Nation gränsa närmast intil Sussaqvas.
Deras grannar åter är et talrikare och
förmögnare folk, Cbirigriqvai , som be
bo et godt och gräsrikt land, som vat-
nas af den stora Elefants-rivieren , och
ager til fine naboer tvånne stora ' och
mycket bekanta nationer, nämligen Lil
la Naviaqvas , som ligger närmast sjö
stranden, och Stora Namaqvm , som lig
ger långre ifrån stranden.
* <Af de Nationer, som fordom bebodt
den östra sträckan eller Casserskusten .
besökte jag nästan alle, under fram-och
åter-resan, förleden sommar. När man
kommit öfver det så kallade Hottentots
Hollands Berg, inkommer man i et kuV-
Y 3 1'gt
34* Cap 1773.
ligt och bergigt land, som anda til var-
ma Badet varit bebodt och innehaft, as
den fa kallade Koopmans Nation, nir-
maft hvilken at sj6fidan gransat Sonqvas
Hottentotterne , dem jag i ater-resan
lamnade til vanster. Desse sednares land
ar tameligen magert och f6ga inkrik-
tadt as Europeerne.
Hessaqvas ligger nirmast intil Koop
mans Nation , as hvilke fa aro qvar ;
och ISngre emot 6ster , omkring den
stora och djupa rivier Zonder End , vid-
tager det land, som Dunqvas Hotten
totterne fordom bebodt.
Gauriqvas land utstracker fig nagot
mera emot Nordost; detta ar et ganika
godt och grasrikt land ; vatnas as den
anfenligen stora Gouds-rivier , och har
i forra tider varit mycket folkrikt.
Refer man Snnu ISngre inat , och at-
f61jer Oceanens strander , ankommer
man til Hauteniqvas Hottentotten , som
i fit kulliga och fkogrika land , f6r Eu
ropeerne ISngst blifvit fredad, och hit-
tils fa litet uttrangd , at as alle Hotten-
totter , dem jag bef6kte , jag ej fant na-
gre talrikare Sn desfe, forr an jag hant
ankomma til Kamtous-rivier.
Lin-
Cap xm. 343
Langre up emot Norr, och vid den
stora klosven, hvilken man genomreser
til Langeklof och det underliggande lan-
det , traffas Attaqvas Hottentottens Land-
strek , Tom Sr bergigt och grSsrikt.
Annu langre dster ut, da man f61-
jer fjdkusten at, traffas forst Kamtaurs
Nation , sedan Heykoms och andteligen
Cafferne. Alle desse aga kullige och 6f-
vermatton grasrike fi.lt, genomfkurne
as mange , ofta ansenlige och filkrike
floder. Och som desse hittils icke as
Colonisterne blifvit uttrangde, ehum na-
gre faplatser redan blifvit harstades up-
tagne, fa aro desse folkflag icke alle-
nast manstarke , utan ockfl rike och
f<5rm6gne pa bofkap.
Alle desle Hotter)totter, dem jag i
deras egen landsort bef6kte, komm»
deri 6fverens; at de merendels voro
ima til vaxten , magre och fpinflige ,
med utstaende kinder, (^Procesfus Zygo-
maticus~) platt nSfa, utstaende mun och
spitfig haka, svankryggige och storbuki-
ge. FSrgen pa huden var gulaktig , men
as sett och orenlighet mer eller mindre.
mdrk. Haret Sr underligt och liksom
ull krulligt, pa de maste sa kort, som
nopporne pa ruggklSden, och sallan as
Y 4 om
344 Cap 1773.
en turns eller fingerslangd , da det ser
ut, som en ihopsnod ull-tra. Sallan ser
man tekn til skagg hos nagon, hvil-
br6sten altid hangande och ansenligen
lange. Alle aro galne ester branvin och
tobak, samt Anna fit besynnerliga noje
uti stank och orenlighet. De smorja fig
med sett och pudra fig med stinckande
Bucku eller pulver as Diosinæ blader.
Et farskin , hSngt 6fver axlarne och et
annat ofver landerne , jamte en pung
hos manfolken och en fyrkantig skin-
lap hos qvinsolken, utg6r licla deras
kladebonad. For 6frigt draga de pa huf-
vudet en lkinm6sfa, och utsira fig med
ringar as jern eller koppar 0111 armarne,
med pariband om lifvet, och med rin
gar as hudar omkring benen. Hyttor-
ne , som de bebo , aro lage och sma , -
kulrige liksom en hostack. De fitta al
tid huka, aro vige och latte, men mer-
andels ganlke late. Deras meubler aro
fa och ringa. Skilpadfkal aro deras fka-
lar. Vatn bevara de i tarmar, mjolk i
korgar och backskin. Behosven aro val
icke store, men fattigdomen framlyser
Sndock 6sver alt.
Galenia africana kallades Kraalboscb,
och
Cap 1773. 345
och nyfcjades pa nagre Mllen til Gar-
desgard omkring sailor, da andre tjan-
ligare bulkar dertil felades.
Mandlar saldes har icke ester vig-
ten, utan hundrade och tusendetals. De
upk6ptes mycket as Officerare, som
gingo til Batavia , der de raed god avari
ce kunde ater foryttra dem.
Smultron {Fvagaria vtscf) hade blif-
vit hamtade ifran Holland, och utplan-
terades pa sangar, uti Tragardiinie om
kring Staden. Hvart tredje ar blesvo
de omplanterade. De saldes dyrt och
nied god avance, voro Imakelige, men
ej fa lackre, som i Europa.
Mulbarstran (Morus uigra") sants pa
flere Landtgardar utom Staden , och gaf-
vo mogne och valsmakelige frukter; des-
se sagos dock sallan inf6rde til lalu.
Uti b6rjan as September manad blef
ograset i sadesakrarne , utaf slafvarne ut-
plackadt och bortrensadt, sa val utiir
kornet , som vanligen ikares mcget i
November , som utur hvetet, som af-
lkares i December.
Den olyckeliga handelsen tiidrog fig,
at en Jagare , som pa en kort resa inat
Y 5 lan
346 Cap 1773.
landet åtföljt Commendanten för den
härvarande Guarnifonen, Majoren Ba
ron von Prkhm , igenom bösspipans
sprängning , förlorade den ena handen ,
och skickades in til Citadellet. Han ha
de fkutit efter en Korrhan, och förmo-
deligen laddat för starkt. Sådane olyc
kor äro icke fålsynte hårstådes, och me
ra almånne, i et land, der garna de bå-
fte och fåkraste gevären ej försäljas.
Flere människor hade på lika fått för
lorat den ena af fina händer, och af-
ledne Gouverneuren Tulbagh , som
ifrån Mousquetten tjånt sig up til hög
sta h»ders påst, hade på samma fått,
igenom et olyckligt Ikott, hvarvid ge
väret sprungit, förlorat sit ena öga.
Samma olycka hade snart träffat mig
denne vinter, under det jag var syssel
satt, at vid Stadens hamn skjuta någre
af de Pelicaner, som plåga om qvållar-
ne i troppar flyga förbi. Hela stocken
gick under skottets aflåsfande i fplintor
sönder , hvaraf flere skårfvor sårade bå
de ansigte och händer. Och at en dy
lik olycka ej vidare skulle hända mig,
hade den vidtberömde och namnkunni
ge Capten Ekeberg , förande et af de
Svenske Skepp, som i år ankrade på
redden, förärat mig en både nått och
tit
Cap 1773. 347
tilfor'itlig Svensk b6ssa, som sedan altid
under «lt mit vistande och resande i A-
frica och pa Java, var et bestandigt och
trygt (jvade raecum') fdrsvarsmedel.
Loxia astrild kalfades f6r sin r6da
nibb Rtodbeckje, och fants ganska ym-
nigt i Landtmannens Tragardar. Den
slog merendels i stora troppar, och flog
fa ned i graset, at man icke kunde se
den, ehuru man and! aldrig, f6r dess
myckenhet Ikul, kunde mista, at i et
Ikott lkjuta flere, fastan foglen ar en as
de minsta.
Turtur Dufvor (Columha risoria) fun-
nos almanne har i landet, i fynnerhet
pa sadane stallen , der lmatt bulkagie
fans. Sallan nytjades den as Landt-
mannen at atas. Det Sr besynnerligt ,
at denne fogel icke kan slytta sig ifran
et stille til et annat, utan at esterat
ftratta. Detta slcrattande late , asven som
dess korlande fang fdrrader altid defs
tilhall. K6ttet stekt fmakade nog tort.
Gr6na Bergfvalor {Merops apia/ler")
funnos afven vid nagre landtgardar, och
det ofta i den aldrastorsta mangd. Fog
len ar f6rtraffeligen vacker, med sin gu-
la och fjdgrona flrg. Om dagarne f6-
ka
348 Cap 1773.
ka de i fåltet fin soda af insecter,' men
om qvållarne • hemkomma de slåcktals
och med et qvittrande, som snart beta
ger en all hörsel. De samlas då mer
och mer efter hand uti Trågårdarne ,
och såtta sig åndteligen at hvila på Po-
merants-och andre tråds grenar, innan
det aldeles blisvit mörkt.
September månad hade redan ingåt,
och den tacka samt blomsterrika våren
tagit sin början samt påminte mig, at
åter rusta mig til en lång och långvarig
resa inåt landet. Men härvid mötte
mig nu flere hinder och bekymmer
samma omständigheter, ån jag någonsin
kunnat förmoda. De få medel jag med-
bragt ifrån Europa , hade jag långt för
detta hunnit förtåra, och på de 17 -må
naders tid , som jag tilbragt hårstådes ,
hade jag icke undfut någre subsidier
ifrån Holland. Jag ägde val i Amster
dam höge och mäktige Gynnare uti
Borgmåstarne Ryk Temmink och vax
der Poll, samt Råds-Herrarne van
DER DEUTZ OCh TEN HoVEN, på llVil-
kas persvassion och omkostnad jag åta- '
git mig denna långvåga resan; men o-
lyckan ville, at bägge de Gouverneu-
rer, Tulbahg ocIiRheede van Ouds-
HOORN,
Cap ifry 349
HooRfj, til hvilke jag var på det högsta
recbmmenderad , och af hvilke jag ha
de at vänta alt möjeligt understöd, skul-
1c vara med döden afgångne, den ene,
innan jag hänt ankomma til Cap , och
den andre, på sin utresa til Goda Hop
pets Udde. Som främling , på en obe
kant ort, var jag altfå lämnad åt mig
1'jelf och til mit öde, til dess mine ädle
Gynnare i Amsterdam kunde blifva'un-
derrättade om min staining, och söka
efter hand förbättra den. En olycka år
fållan ensam, och min borde åfven nu
vara dubbel. Ty då jag årnade uttaga
det gage , som jag utaf Holländska Com-
pagniet förtjänt, besans det, at Skep
pet, med hvilket jag utrest, hitkommit
utan Mönsterrulla. Denna borde först
ifrån Europa förväntas, innan någon kun
de undfå någon sold. Då Skeppet ifrån
Texel utfeglade , hade Besökarne i bråd
skan förglömt, at aflåmna mönsterrullan ,
och Capiten förgätit, at af-fordra den
samma. Denna omständighet vållade ,
at ingen af alle, som voro engagerade
på Skeppet, kunde på två eller tre års
tid undfå något gage eller fara hem.
Besökarne QKruyd-Leesers^ åro tvånne
Compagniets tjänare, af lägsta rang, som
inqvarteras på hvarje Skepp , under den
tid,
Cap 1773.
tid Skeppen ligga' för ankar i Texelj
desse hafva då upfigt på alt, som föreS
om bord, och omsorg om hela hushål-
ningen , få at de anskaffa och besörja alt,
hvad dageligen förtåres och behöfves,
ånda til dess Skeppen gå under segel,
och med god vind kunna utlöpa. Desse,
som för at åga räkning på Officerare
och manskap, hade mönsterrullan un
der den tiden om händer, voro egen-
nyttige själar, och mera måne om at
blifva tracterade och mutade, at bärga
och sälja smör och ostar , än at vakande
och nyktre i akt taga fin tilståndiga plikt.
Jag hade redan det förflutna året
försatt mig uti ansenlig skuld , och ingen
annan utväg fans , ån at vidare öka den
samma nu, i synnerhet, om jag skulle
kunna blifva i ståndsatt, at företaga en
kostsam resa inåt landet, och icke ligga
i Cap , en otiosus Spectator. Jag ad-
dreslerade mig derföre åter til Herr Po
litic Secreteraren Bergh, som icke al
lenast hittils behagat för mig öpna sit
penning förråd, utan ock vid detta til—
fålle fa ädelmodigt understödja mig, at
jag med nytta kunde anträda en ny resa
inåt Africas södra hörn.
Mit
Cap 1773. m 351
Mit Eqvipage var i det måsta lika ,
som förledit år, med den Ikilnad, at en
riy kårra, i stället för den gamla och
fonderbråkada , nu förfärdigades, och
försöddes med et tålt af segelduk. Jag
blef ock denne gången ensam ågare der
as, och undflap den inqvartering af Ser
geanten och Trågårdsmåstaren , som för
ledit år nog mycket inskränkte det lilla
utrymme , som en liten kårra utom dess
kunde medgifva. Utom papper, lådor,
ammunition och andre förnödenheter ,
medförde jag åfven i år åtlkillige medi-
camenter, til utdelande åt de behöfvan-
de, och inuti landet boende Colonister,
som vid et eller annat tilfålle vilade mig
lin välvilja och tjänst.
Til refefållkap ägde jag en Engellk
Trådårdsmåstare , vid namn Masson ,
som af Konungen i Engeland blifvit hit-
fånd, at för Trägården i Kew, utom Lon
don, famla alla möjeliga Africanfka väx
ter. Herr Masson hade förledit år hit
ankommit med samma Skepp, med hvil-
ket Capiten Cook , och Herrar Professo
rer Forster jämte Profess. Sparrman,
skulle göra den märkvärdiga resan ikring
Jordklotet och längst bort emot södra
Polen. Han hade ankommit til Cap, fe
35* Cap 1773.
dan jag antrSdt min resa inat Caffersku-
sten, och kort derefter fdretagit fig en
resa inat landet, i fal/kap med Herr Ol
denburg, hvilken atfoljde honom dels
sasom saUkap , dels sasom tolk. Herr
Massom var mycket val utrustad med
en stoik och stark , saint med buldans
talt forsed vagn, hvilken k6rdes as en
Europe , som var palitlig och faker.
Hvardera agde vi en rid hast, och f6r
vare akdon flere par as drag-oxar.
Trenne Europeer, och fyra Hotten-
totter utgjorde vi faledcs nu et falslcap,
som f6r flere manaders tid , fkulle til-
sammans draga landvarts in, atnoja oss
med .godt och ondt, och ofta skilja oss,
fa til iagande, i odcmarker, ifran fnart
fagt hela den ofriga delen as verl-
den och mannilkoslagtet.
RE-
X
Register dfuer Fdrsta Detetu
•i-Jv. Aard-varken, 159.
Academie, 22, 50, 54, 55, 67, 83-
Adianthum æthiopicum, 32-5.
Adonis capensts, 324.
Aesculus hippocaltanum, 3.
African Rat, 318.
Agave americana, 29-, 315,
Al, 310.
Albuca major, 168.
Aloe kada, 195.
Aloe perf'oliata , 19?.
Aloe succotrina, 238.
AloS tradet, 19s.
Amaryllis ciliaris, 329.
Amsterdam, 10, 15, 29, fjU
Ananas, 314.
Andtappa, 323.
Anis-rot, 171.
A.
1 Del. An-
354 • Register,
Anthdlyza ringens, 319.
Anthyllis, 200.
Anys-wortel, 171.
Ao-rivier, 207.
Aphtæ, 323.
Apis-rivief, 224. <
Aponogeton distachyon, 179.
Apothek, 69, 136, 325.
Apotheks-vaxter, 149.
Apricoser, 310*
Arctopus echinatus, 150 > 262.
Arduina bispinosa, 187, 188, su*
Arkell , 300.
Arnhem, 175.
Arrende, 331.
Arthritis,
Ascites hos far, 187.
Asclepias, ipi, 322.
Asp, 124.
Asparagus capehfis, 2721
Asiiigay, 205 , 230.
Asfagay-hout, 206.
Asterias caput medusæ^ 268.
Asthma, 323.
Atragene vesicatoria , 198 , 324.
Attaqvas-kloof, Hottentotter, 196, 199,343.
Auctioner, 63, 116, 268, 290.
Auge, 125, 207, 208.
Avondbloecu, 319.
Register,
B.
Babianer, 316 > 317.
Babians-kloof , 296.
Bad, 184, 241.
BadenhorSts gard, 142.
Bæck, ia6.
Ballistes, 108.
Bambo, 137.
BarbauT , 50.
Barndop, 161, 192, 337.
Batterier, t42k
Bay-falso, 299.
Beaumont, 87.
Beesem-riet, 137) 328.
Begrafhing, 114, 157, 162.
BelliS, 323, 324.
Benbrott, 190.
Bergh, 3?o.
Berg, 67, 77, 78, 141-I44, 167, 175-177,
183. *86> >9i. 194. i96» l99> 215,
223, 227, 239, 243 > 247-252, 263,
264, 270, 284. 285, 488, 289.
295-297, 299, 300.
Berg -beck, 190.
Berg -crystal, 193.
Bergius , 125, 246.
Berg-rivier, 171.
Berg-rottor, 190.
Berg-Scilla, 323.
Z 2 Berg
$66 Register.
Bergsvalor, 347.
Besantje, 116.
Bes6kare, 349.
Betula alnus, 310.
■ Bibliothek, 17, 22, 25, 26, 46.
Bjelkar, 281.
Bisetre, 58.
Bitterwortel, 322.
Bitumen , 190.
Blaar-ziekte, 173,
Blauwe Jean, 82.
Bless -Moll, Blinde Moll, 293.
Blixt, 107.
Bloed - Ziekte, 173.
Blodrenande -Decoct, 150.
Blodsjuka, 173.
Blomkal, 262.
Blyhvit i pankakor , 98.
Black -filk, 168.
Bois de Bologne, 67.
Boomflang, 179.
'Booter-rivier , 249.
Borbonia , 150 , 272.
BORDENAVE , 50.
Borgerfkap, 161, 162, 336.
Boschismin, 295.
Bolkap, 145, 231.
Bolkaps - fjukor , 173, 192, 235,
Bota, 189, 200, 214, 422.
Register.357
Boulevad, 70.
Brabejum stellatum, 150, 241.
Brack-fontain, 165.
Brack-rivier, 199.
BrandMader, 198, 324.
Brandfteeg, 183.
Brand - ziekte , 192.
Brasdor, 49.
Breede-rivier , 183, 239.
Brood-boom, 226,
Brunia, 321.
Bruyns, 298.
Brayntjes-rivier, 190.
Bryonia africana, J50, 32a.
BrSn-sjukan, 192.
Bran -far, 323.
Bran -tors, 25.
Brod, 62, 207, 227, 311.
Brost, Hottentots, 206.
Brost-fjukor, 324, 325.
Bucku, 194.
Buffeliagts-rivier , 191.
BufFels-kott, 216, 220.
BufFels-tjur , 208, 211.
Bufflar-vilde, 219, 220, 230.
Bupleurum giganteum, 181, i8««
Burmannus, 17, 19, 26, 27, 125.
Backar, 167, 168, 188-
Back -horn, 232. _
Z3 Bon,
358 Register,
B6n, 131.
Bonder, se Landtman,
B6nor, 232,
c,
Cabeljaus-rivier , 228,
Cabinet , fe Samlingar,
Caste, 7, 31, I51-
Casser, 229-231, 233, 343,
Caille , 120, 249.
Calla æthiopica, 150,
Calodendron, 239.
Calvair , 67.
Camasfie-hout, 193,
Cameler for Skepp, 10.
Camenasfie «land, 236.
Campher, Campherrrad, 33s.
Camtous-rivier , Hottentotter , 229, 342 %
343-
Canarie-byter, 326.
Cancer, %o , ^86-
Canel-bloem , 319.
Cannabis setiva, 212.
Cannabuslce, 224.
Canon, Canon skott , 148,
Capitulation, 128.
Capra, 167, 223, 232,'
Capten , 329, 330.
Cap, Caput bonæ Spei, jao, W, *39»
140, 142, 161, 256, Ca-
Register.
Carabus io-guttatus, 325.
Cardimom vild, 323.
Carn-aval , 65.
Carro-falt, 186, 237, 238.
Castanier, 41, 151, 241.
Castration, 170, 187.
Cattuns - cryckeri , 76.
Cavia capensis, 188 »■ '9®.
Chainæleonten , 329.
Charanton , 67.
Charite" Hospital i Paris, 5?.
Chimæra callorynchus, 328.
Chinelare, 118.
Chirigriquas Hottentotter, 341,
Chrysomela , 235 , 240.
Cicatrices hos svarte, 337.
Cider, 37.
Citadel , 126 , 14a.
Cliflbrtia , 272.
Clute, 237.
Coccus, 237.
Colik , Colica , 191 , 323.
College navale, 50.
Coluber, 179.
Coluniba riforia , 347.
Commissionair , 333.
Conipagniets-Post , 191.
Constantia, 156, 312.
Cook, 351.
Craslula tetragona, 228.
Crisis i Febrar, in.
Z 4
'Register.
Crofcalaria persoliata, 313,
Curcuma longa , 335.
Curtifia, 206.
Cyperus textilis, 217.
Cypraea moneta , 201,
D,
Dakka, 212.
Pansar, 229.
Dasfi. 188, 31&
Dasfi-pife, 190.
Delfiner, 109.
van de^ Deutz, 348.
Diarrhoe, 228, 258, 322, 324,
Pias , 120,
Didier, 52, 53.
Diep-rivier, 213, 224, 226, 236,
Pimba, 30, 295.
PioniS, 51.
Piosma, 194.
Pisa, 247, 248.
Dodskopp, 328.
Dorn-nvier, 237.
Drag-oxar, 205, 213,
Drakenstein , 284.
Prifhus , 314.
Droskis -Heman, i89»
Dubbeltje , 170.
Pu But, 52,
Register.
Du MaS, 52.
Dunquas Hottentotter , 342.
Duyn-hout, 298.
Duykers, 167,
Duyvels-berg, 248, ajo.
Duyvenhoeks-rivier, 192.
Dysenterie, 322, 323.
D6de as vada i Paris, 63.
Dode om bord, 117, ng.
E,
Ebb och flod, 9, 77, 78, 80.
Ecole, 51, 67.
Eiferklippen , 157, 262.
Eiser - varken , 150, 315.
Ek, 124, 283, 310.
Ekeberg , 346.
Eland, 223.
Elands -fontain, 167.
Eld-krus, 63.
Elfenbens-ringar, 229.
Emaille-6gon, 72.
Emanuel, 120.
Emollierande medel, 150.
Enh6rning, 230, 275.
Equipage, 163, 351.
Eriocephalus , 158.
Erica, 321.
Erysipelas, 337.
Esfebosch, 226.
Z5
362 Register,
Euclea undulata, 227.
Euphorbia, 167 , 174.
Examina, 56, 68.
Excercering, 282.
Exocoetus , 108.
Exfecution, 16, 294, 309, 311
Ezelsjagt, 237.
F,
Fabre, 50.
Fagara capensis, 191, 323.
Falco secretarius, 171.
Farfars-fkog, 192.
Fastlagstid i Paris, 6j.
Faber, 228.
Fehrzen, 118.
Ferrand, 53.
Fete-Dieu, 71,
Fiende, 148-
Fink-nasten, 173.
Fiscal, 312, 326.
Fiik, Fiflcsorter, 31, 328.
Flagg, slaggning, 148, 264,
Flammingo, 166, 298, 300,
Flafka, 230.
Flinta, 79.
Floar, 251, 252, 264.
Flugor, 240.
Flyg-sifc, 108.
Register, . 363
Fn6fke, 182.
Fo.ier for hastar, 151,
Fjrster , 351,
For-vagn, 3a.
Fragaria vesca, 345«
le Franc;, 51.
Franika Huken, 284.
Freres gard, 224, 225.
Frukter, 123, 286.
Frohus as Euphorbia , 167,
Fr6hus as Rumex, 170.
Frokottar as Silfvertradet , 137,
Fucus buccinalis, no, 117, 244,
Fallor, 188-
Far, 145, 150, 187, 195 > *37<
Farben, 145, 230.
Fardynga, 282,
Far-sett, 224, 334.
Farmage - hinna , 228,
Firpungar, 179.
Far-rumpa, 334.
Filtfkor , 220.
FHtlkarer, 335.
g;
Galaxia, 319.
Galenia africana, 344,
Galgar, 310.
Gaiisekral, 235.
Gar-
3*4 Register.
Gardenia, 310.
Gatagay - wortel , 171.
Gator, 4, ia, 62.
Gauriquas Hottentotter, 34a.
Geelhout, 193.
Gendron , 50.
Geoffroi, 75.
Geranium , 150, 31a.
GERTS-hemman, 189.
Gethyllis, 137.
Gift-boom, 179.
Gistermal, 160, 285.
Gips-cryftaller, 191.
Gladiolus, 317, 319.
Gobelins, 71,
Gonorrhoe, 150.
Gordon, 296.
Goubelly, 51, 53.
Gouds-rivier , 195.
GoURSAUD, 48.
Gouverneur, 313.
GrafVar , 13 , 224.
Griling, 175.
Groote Dom-rivier, 137.
Groot Vaders-bosch, 19a, 439.
Groote Valley, 195.
Gronovius, 22.
Gropar til Djurs fangst, aoj.
Grubb, 125.
Gfytor, 232.
Register.
Guajacum afrum , 232.
Guardie i Paris, 70.
Guarri-buike, 227.
Gudstjanst Lutherfk, 266.
Guerin, 5*.
Guldfink, 279.
Gunjemans Hottentotter, 339.
Gurkmeja, 335.
Gurkor, 180.
Gardar, fe Landtgard.fc
Gardes- gard, 188, ^2, 345.
Gdslfrihet, 160.
H.
Haantje , 167,
Haartebeest, 167.
Haartebeest -rivier, 182.
Hæmanthus coccineus, 322.
Hafra, 172.
Hag, 24.
Hamnar, 36, 167, 214, 215, 299.
Bampa, 212.
HandMror, 237.
Hanglip, 297.
Hardloopers, 326.
Harebl«d , 228.
Harpuys, 237.
Hautniqvas, 198 i aai, 422, 342.
Havre de Grace, 36.
Hazens Tragard, 23.
$66 ■ Rtgijler,
Heykoms, 343*
Helfvete, 192.
Helle, 192.
Helsingborg, 2.
Helfingor , 6.
Hemmingh , 146.
Hesfhqvas Hottentots Nation » 342,
Hevin , 49. " .
Heuningklipp, 196. '
Hex-rivier, 183.
Hippopotamus , 233.
Hirundo rustica, rgo.
Holcus CafFrorum , 327.
Hoiothuria physalis, 116.
Honfleur, 8°-
Honingberg, 175.
Honingklippa, 196.
Hortus, ai, 29, 40*
Hordeum, 151.
Hospital, 29, 57, $8> 68 < 1391 252, 477.
Hofta, 325.
Hotel Dieu, 57.
Hottentott, 152, 153, 194, 197, 198,201,
102, 204, 206, 207, 211 -214, 2x7-221,
223, 224, 229-231, 233, 294, 295,
3*9 » 33°' 337-344.
Hottentots Hollands -kloof, 243.
Hottentots -vygen, 186.
ten Hoven, 348.
Hout - bay , 296.
Hout-huk, 243. Hu
Register. 367
Hudar, 220. '
Hvete, 159, 196, 242, 259, 333. ,
HvetSkrar, 282.
Hummer, 268.
Hundar, 275. -
Hus, 11* 20, 24, 38, 61, 121, 145, 147,
, 204 ; 207, 217 ; 219, 344-
Hydrops, 151, 323.
Hyobanche, 319.
Hyphoff , 168.
Hystrix, 150, 230, 3:5.
Har, 153, 343.
Hackar, 37, 43, 60, 134, 184. a38<
Hastar, 164.
Hofcvark, 325.
Hons, 195.
Honshus, 195*
Jackhals-kral, 22a.
jAGERS-flplatS, 222.
Jagt, 277.
Jardin, 53, 54, 59, 60 , 70,
Jasfi, 82.
Javaner, 154.
Javanik Prins, 156.
Jern, 157.
Jern-ringar, 229.J O -7 — —J
Hex crocea, 193.
In-
I ■
* «
36S Register. ■
1
Introduction Professors, 83,
Invalidhus, 58-
Jonge Thomas, 301.
Josef, 328.
journal, 113.
Iris, 319, 327. *
Isehias, 325.
Jurisdiction, 183.
Jussieu , 50.
Ixia, 319, 327.
Jagare, 345-
K.
Kasser, fe Caffer.
Kaffers-korn, 327.
Kafunkelberg, 297.
Kakelugnar, 39.
Kalkon vild, 225.
Kalkfpat, 190.
Kamtous, fe Camtous.
Kapock-fogel . 158.
Kaftfpjut, 205.
Katsllfver, 190.
Keerom-rivier, 200.
Kerna, Kernande, i6g, 223,
Kes , 153.
Keurebooms-rivier , 190, 222, 23^
Klaw-Ziekte, 235.
Kleinfontain , 200.
Klein-
Register, . 369
«
KxElNttOFF, 82.
Klipp- drift, 224,
KJosjukan, 235. '
Klackspel, 13.
Klader, 115.
Knofflook wild, 179.
Kock. 228,
Kojor Hottentots, 204, 407, 417.
Ko, 217, 279.
Kokoquas Hottentots Nation, 340.
Koopmans Hottentots Nation, 342.
Koning van Candia, 328.-
Koppor, 140, 225.
Kore-rivier, 186, 189.-
Korgar, 230.
Korn, 151.
Korrhanar, 167, 170.-
Kraal, 188- .
Kraal -boseh, 344.
Krakel-rivier , 224.
Krakous-hogd, 194.
Krakous- rivier, 194, 207".
Krayebosch , 171.-
Kreatnr, 157.
Krum-rivier, 225, 227.]
Krusbar, 124.
Kruyd-Lesers, 349.
KrQger, 225..
Krakor, 171.
Kraftan ,' 237.
1 Del. & a KfSk
370 Register.
Krakmedel, 150, 322.
Krakning, 228.
Kukumakranka , 137.
Kyrka, 139, 182.
Kackar, 311.
K61d, 132, 144, 212.
K6penhamn, 3. J
K6pmansbodar , 40.
K6pman, 138.
K6rsbar, 124.
K6tt, 287, 333.
L.
Lacerta, 329.
LaFaye, 48.
Lagerbarstrad, 294.
Lager i berg, 251, 252, 264.
Lam, 145, 187.
Lamsjuka, 174.
Lam-ziekte, 174.
Land, 143.
Landfoglar, 116.
Landgardar, 144, 280, 287-
Landrost, 191.
Landtman, 148, 183. *85, *8f» 287
Langekloof, 223, 225, 236.
' Lanius collaris , 326.
Lauras camphora , 335.
Lauras nobUis, 294.
Register.
Lauverjat, 53.
Lectioner, 47 och f61j.
Ledstang f6r barn, 16.
Leiden, 19.
Lejon , 226.
Lepra, 83.
Levret, 53.
Leuweberg, 248, 250, 263, 297.
Leuwebofch - rivier , 226.
Leuwe - rivier , 190.
Lind , 124.
LiNNe, 125, 246.
Ljus, 190.
Lots, 8o»
Loxiæ, 172, 279, 347.
Lufcen i Holland, 30.
Lumbrici, 157.
Luris- rivier, 229.
Lusthus, 188-
Lutheraner pa Cap, 266.
Luxembourg, 64.
Lycium afrum, 195.
Lycoperdon carrinomale, 237.
Lyftade, 130.
Lyktor, 64.
Langfredag, 138.
LSdersackar, 219, 223.
A a a
37* Register.
Ogersmal, 159.
Likemedel, 321 foljand.
Lokvaxter, 166.
Macquer , 49.
Magermans kral, 204.
Mag-vin, 313.
Malagass - kraal , 222.
Malagass - Eyland , 300.
Malmukkor, no.
Malstr6m, 189.
Mandeltrad , no.
Mandlar, 345.
Maquas Hottentotter , 223.
Marken pa Cap, 151.
Marknad i Amsterdam, gr, 335;.'
Marly machin, 76.
Marmota, 293, 318-
Masson, 296.
Mat for sjuke, 113.
Mattjes kloof, 183.
r- - Valley, 183.'
Matrofer, 130.
MAURiTS-h6jd, 18^
Medicament-kistor , 96.
Medusas hufvud, 268.
Melkhout, 213.
Meloe Cichorei, 225, 237.
Mentz,
Register. 373
Mentz , 191.
Merops apiaster, 347.
Mesembryanthemum, 186, 237,-323.
IVIeubler, 286.
Mica argentea, 190.
Millin , 51.
Milpalar, 42.
Mimosa niJotica, 188 > 237.
Mirabilis dichotoma, 328.
Misegunst, 224.
Mjolk, 222.
Mjolk-tisteJ, 168.
MoNTIN, 246.
Montinia , 150.
Moræa undulata, 318. 319, 3*7-
MOREAU, 53.'
Morus nigra, 345.
Mosterts gard och huk, 165, 176.
Muffar, 62.
Mugge-kruyd, 170.
Mulbars-tran, 345.
MUller, 208.
Mulvador, 293, 318.
Musa paradiflaca, 314.
Mufik, 229.
Muflor, 34.
Muysenburg, 278, 297.
Muysenkraal, 239.
Mynt, 258.
Myrica, 190, 278, 298.
A a 3 Myr-
Register.
Myrmecophaga , 159.
Myrten - trad , 124.
Myratare, 159.
Mytilus edulis, 34.
Maltidstima , 160.
Masfling, 140.
Monfterrulla , 349.
Monftring, 86, 133-
Mosfa Hottentots , 201 , aoa.
- N.
Nachtigall, 17a.
Namaqvas Hottentotter, 341.
Neisena, 207.
Nerita histrio, 201.
Nimwegen, 237.
Nordcapare, 116, 117, 330.
Nordhuk, 298.
Nordvastvind, 253, 254, 255,
Norige, 6, 299.
Norweegen, 299.
NiiCKERTS-gard, 225.
Nyar, 154.
Naktergal, 171.
Notbuiken , 124.
O. :'>
Odiqvas Hottentotter, 341.
Oedema, 323.
Register. 375
Officerare pa Skepp, 134, 136, 290, 291.
Ogras i saden, 345.
Ohyra hos hons, 195.
Oldenburg, 352.
Olea europæa, 150, 260.
- - capenfis , 196.
Olja as Ricinus , 167.
Olje-buJken, 260.
Oljo-trad, 150.
Olive -hout, 196.
- - trad, 196.
Olivier, 177.
Olyfants Bad, 240.
Onverwagt, 225.
Opblaaser, 172.
Oranje-fontein , 167.
Orchis, 247.
Ordning ora bord, 88-
Orm, 179, 183 > 24'-
Ormbett, 149, 178, 233.
Ormgist, 228.
Ormsten, 178.'
Ornithogalum , 176.
Osinttes camphorina, 323.
Oft, 279.
Ostron, 34.
Otis, 167. • .
Oudshoorw, fe Rheede.
Oxalis cernua, 325.
A a 4 0x
yj6 Register,
Oxar, 163, 164.
Oxymel scilliticum , 323.
P.
Pakt, 331.
Palais des Merchants, 64,
Palmit-rivier , 195.
Pankakor as blyhvit , 98.
Paralysis, 323,
Paradys, 156.
Parl, 143, 144-
Paris, 43,
Passgang, 129, -1
Pateller, 269.
Pean, 50, 53,
Pelecaner, 328.
Pelecanus onocrotalus, 328.
Peppar, 193.
Perslkor, 123.
Petit, 49-
Pharnaceum rnollugo, 170,
Phoca, 117, 169.
Phoenicopterus, 168, 298.
Picketberg, 175.
Piga utan tunga, 69.
Pil firgiftad , 228,
PlNARD, 195.
Pinn-wortel, 240.
Pinus fylvestris, 156.
Register,
Pipn as farben , 230.
Piper capense, 193, 323.
Pisang, 314.
Pisang-rivier, 114.
Pifka, 164, 176.
Piss-goed, 174-
Piss-fjuka , 174. •
Piss-ziekte, 174.
Plankor, 281.
Plants- gard, 213.
Platte kloof, 239.
Plettenberg, 119.
PJog, 282.
DE PLOI, l83-
Pneumora, 172.
Podagra, 151.
van der Poll, 348.
Polygala, 272.
Polygonum barbatum, 323.
Potte-slaan, 217.
Præservativ om Bord, 96.
von Prehm , 346.
Procesfion i Hotel-Dieu, 45.
Processus mammillaris , 233.
Protea, 137, 165, 321, 324, 325.
Prast, 182.
Psoralea pinnata, 240.
Puka, 217.
Purgerande medel, 150. ,
Puspas-rivier , 191.
A a 5
378 Register,
Puspas vatfey, 191.
Pyruscydonia, 104.
Pafk-agg, 69.
Paflbat, 19, 75.
Pastvagn, 41.
Paron, 113.
Q.
QuAiMANS-drift och-rivier, 404.
Quarantaine, 9, 18, 32, 36.
Quarts, 251.
Quercus robur, 3jo.
Quitten, 184-
• . R.
Rabies, 195.
Raja miraletus, torpedo, 328.
Ranson, 114.
Rapport- gangare, 311.
Rat african, 318.
Regn, 203, 204, 226.
Resor pa Cap, 164, 165 f61j.
Resekamerater, 214, 215, 351.
Restio, 137, 278, 328.
Rheede van Oudshoorn, 262, 348.
Rheumatismer , 198, 325.
Rhinoceros, 275.
Rhus, 195.
Register. 379
Ribeck Cartel, 175. . •
Ricinus, 167.
Riel , 52.
Riet-fontain, 189.
Riet-keul, 192.
Rietvalley, 165, 191, 139.
Ringar. 229.
Ringhals, 233.
Rivierer, 143, 171, 175, 182. 183. i89-i92>
194, 195, 199, 200, 204, 207, 208,
213, 222, 224-229, 236, 237, 239,
Robben, 169.
Robbeberg, 215.
Robben - Eyland , 269.
Rock, 328.
Roe*L, 49.
Romansklippan , 300.
Rondebol'ch, 156.
RoNDECRANTZ, %6.
Roodbeckie, 347.
Roode-Sand ,175, ifa.
Rosen , 228 , 337.
Rosmarin wild, 158.
Rouen, 38.
Roux, 51, 72 , 189-
van Royen, 20, 125.
ROYER, 53.
Rumex spinofus, 170.
Rymmare, 311.
. , ' Rad
38° Register.
Radhus Amsterdams, 15.
Rag, 259.
Rakningar, 267.
Rakor, 8°-
Rodsot, 322.
S.
Sabbatifr, 48.
Saint Jago, 107.
Sal Acetosellæ, 325.
Salayrfz, 52.
Saldahnabay, 167.
Salsola aphylla, 224.
Saltpanna, 298.
Samlingar, 3, 17, 20, », 22, 40, 46,
53» 59, 64> 68, 75, 81.
Sandhedar, 157, 158.
Sand-rivier, 189.
Sand-vliet, 200.
Sand -as, 276.
Schelling, 8*'
Schistus, 186.
Scolopax capensis, 167.
bo S^uj, 49. 53 > 58-
Secretaris fogel, 171.
Seele, 204.
Sepia, 168-
Serapias , 247.
Seriphium, 209,
Si-
Register, 381
Sideroxylon toxiferum, 179.
Simons -bay, 299. ,
Sjuk-befok, 112.
Sj,ukdomars fdrekominsnde , 112.
Sjukdomar om bord, no.
Sjuke, 90 , 120.
Sjukhus, se HospitaL
Sjukvaktare, in.
Sjalkopare, 91.
Sj6hSst, 233.
Sj6hund, 117, 215, 33r.
Sjoko, 233.
Sken pa vatnet, 35, 107.
Skepp, 2, g, 10, 85, 255, 166,
Skepsbrott, 80 , 300-309.
Skeps-Diet, 7.
Skeps - Officerare , 134, 136, 29c, 291.
Skiffer, 186.
Skilpadblod, 149, 228.
Skilpadlkal, 206, 219.
Skoborstare , 62.
Skog, 192, 201, 207, leg, 2zr.
Skor, 220.
Skyar, 157.
SkSlar, se Sjohund.
Slafhus, 133.
Slafvar, ng, m, 136", 162, 2.61, 337.
Slaktare-pakt, 332.
Slangebosch , 299.-
Slangekop, 183.
Slan-
3«a togiflr.
Slange - rivier , 437.
Slangesten , 178.
SiMiDTS-gard, 239.
Smor, 144, 223, 280.
Smorgas, 32.
Smultron, 345.
Snackblandad-jord , 137.
Snlckor, 269.
Snappor, 167.
Sno, 177, 289.
Solarium nigrum, 180.
Sold, 130.
Soldat, 120, 126-132, 160, 311.
Solen filiqua, 227.
Sommar pa Cap, 260-
Sonchus oleraceus, 168, 18°.
SoNNERAT, 246, 248.
Sophora capenfis, 190.
Sorlande ifran hafvet, 35.
Sparrman, 118, 351.
Spel - instrument , 329.
Spetalslca, 83.
Spis, 132.
Spons-ziekte, 179.
Spottkopp, 31.
Springkallor , 6, 40.
Staden Cap, fe Cap.
Start -peeper, 193.
Stellenbosch, 283.
Stenbackar, 167.
Sten-
■
Register.
Stenbergshuk , 297.
Stenpaslion, 123.
Stjertpeppar, 193.
Stinkhout, 193.
Stoof, 132.
Strata, 251, 252.
Strand - dubbeitje , 269.
Streidung , 224.
Strelitfia, 216.
Strutsar, 167.
Strutsagg, 202, 334.
Stra til taktackning, 278.
Styfkjortlar, 32.
Stold , 95.
Sudost, 156, 157, 253, 254, 259.
SUEUR , 143.
Su-koa, 217. 1
Sundet, 2,
Sussaqvas Hottentots Nation, 34°-
Svafvel, 167.
Svalor , igo-
Svamp-2iekte , 174.
Svarte Berg, 141, 142.
Svarte -Valley , 195.
Svarthout, 298.
Svedjeland, 203.
Svellendam, 191.
Svieger, 177.
Svin, 235.
Syrentje, 27a.
3g4 Register.
Sack as ISder, aoi, saw*
Sackemjolk , 222.
Sad pa Cap, 158.
Sangar, 61.
S6ndag, Math. 1*3, 136,
Taffelberg, 247-251, 195, 296,.
Tall, is6.
Talpa afiatica , 193,
Tamarinder, 261.
Tantalus, 225.-
Tartnar , 232.
Temmink, 348.
Tenon , 49, 50.
Testamente, 114.
Telhido, 206, 272*
Texel, 8* 3»t 8B-
The , 7 , 31 , 150.
Thefontain, 167.-
Tjanftefbik , iar.
Tidelagare , 311. . ,
Tiger, 169, 237,
Tigerberg,
Tigerhuk, 239.
Tintirintjes , 176.
Tobak, 4r, 153, 21a, lit,
Tobakspipa , 231 , 232.
Tog, 20c,
Register. 38S
Tong-Ziekte, 235.'
Tors, brantors , 25.
Torg, 142.
Torndyfvel, 172.
Torsken, 323.
Torst, 237.
Tran, 169, 330, 331. ,
Trans-port, 92, 130.
Trast, 327.
Trech -sehuyt , 19.
Trianon, 75.
Trichius laticollis> 172.
Trill -visch, 328.
Trompetgras, no, 117, 244.
Trad, Tradplantering, 41, 104, 123, 124,
137, 148, i5°-i53» I5<5» !58» 167, 171,
179, 184, i87-»9*» i93» l95* *9<5»
205, 206, 215, 224, 226, 127, 230,
232, 237 , 239, 241, 260, 261, 272,
278, 282, 283, 293, 294, 298, 299,
310, 314, 320.
Tragardar, 3, 19, 20, 23, 24, 29, 53,
54, $9, 60, 68, 70, 75, 81, 123, 134,
282, 293.
Troflc, 242.
Tulbaghia, 179, 272.
Tulbagh, no, 125, 346.
Tulberjaning, 36, 39, its, 349.
Tullar, iai.
Tulpboom , 32j.
1 Del. B b Tun-
386 Register.
Tunbindareplats , 131.
Tung-ljuka, 235.
Turdus ceilonns, 317,
Turtur-Dusvor , 347*
Tval, 224.
u
Ull, 145. J87-
Umbilicus veneris , 269,
Upgrundning, 2, 5,
Upmuntringar, 56,
Uylekral, 167. '
V,
Vagga, 17,
Vagnar, 13, 164,
Vals-rivier, 195.
Vargar, 146.
Varors furslljning, 134s
Vascq de Gama, 120.
Vatn, 33, 61, 109, 147 > »48» *38» 319.
Vatndrag, 108.
Vatiiledning, 236,
Vatnsot, 187, 323.
Vauxhall, 65.
Vax-bnslcen, 190, 278, 298,
Vedforter , 261 , 321,
Vett-rivier, 195.
, Vier
Register. 387
Vier en twintig-rivier , 175.
Vier uurs-bloem, 328.
Vigsel, 161.
Vilda Castanier, 151, 241.
Vilda Drufvor, 156.
Vild Rofmarin, 158.
Vinbar, 124.
Vindar, 139, 253, 254, 255.
Vin de Cap, 312.
Viugardar, 152, 282.
Vin-pakt, 331.
Vin-plantering , 148-
Vin-tilredning, 272.
Vinter, 132, 136.
Vinterhuk, 176.
Viscum capense, i89-
Vitis vitiginea, 156.
Vivier, 199.
Vpois-rivier, 189-
Vrouwebaar, 325.
Yygen-hottentots, 186.
Vagar, 2, 26, 143, 200.
Vardshus, 42.
Waagebooms-rivier, 225.
Wasersland, 175.
Wagt een betje, 272.
Wallenberg, 266.
Warma Bad, 183, 184, 240, 241.
Wateruyentjes , 179.
Watervall, 239.
B b 2 Wei-
1
388 Register.
Welgevunden , 239.
Wei te Vrede, 195.
DE WETT, 176, 183.
Wilde Cardimom, 323.
Wilde Druyven, 156.
Wilde Kalkon, 225.
Wilde Knofflook, 179, 27a.
Wilde Syring, 325.
Wildschntsbrand, 299.
Wittels-rivier, 200.
Witte Moll, 293.
Witfenberg, 177.
Wolfvvekraal, 236,
Woltemao, 304.
Zamia Caffra, 226.
Zeeko - rivier , 226.
Zeeko valley, 278.
Zieketroost, 262.
Zoetemelks - rivier , 195s.
Zoetemelks valley, 240.
Zonder End -rivier, 239.
Zout-fontain, 199.
Zout- rivier, 310.
Zuykerboom , 325.
Zydwyk, 23.
Zyd-Zee, 9.
Zygopbyllura morgikna, 18
Register.
o
A.
Aar i Africa, se Rivierer".
A.
AmbetSmSn , 314.
Ander, 167.
Aplen, 123.
Arr, 337.
Attika, 227,
6.
6dlor, 319*
Ogon as emaille, 72,
dgoni'juka, 184.
Crefund , 2.
6rhar,g, 23c,
Try ck*fe I.
Pag. 9, rad. 19,star sags ,
•— 16, — 8, — radbrikad,
— 35. - 8.
— .77,— 2,
— 3.
— 80,— 21,
— 88,-22,
— 111,-25,
— 170, — —
— 24I, — 17,
Ids sSgos.
— rnbrJkadi
— Srorne.
— passades*
— JadeS. _y
— flogos,
— fortsatta.
— Canonerne.
— envis.
Myggekruyd , — Muggekruyd..
Malacasskral, — Malagasskraalj
vanstra, ■— vistra.
Sdrorne ,
passas ,
lagges ,
flas,
forsatta ,
Canorne,
evis ,
Underr&tielse f6r Bokbindaren.
Ester Regijlfet inhdftas first lilla Tabellen med
Marmata africana.
Derester den JiSrre Tabellen, font Idgges ihop.
Lillet Vignetten, font iiifar utftgten as de Cap/ke*
Bergen , inhdftas antingen ndst ester Registret,
eller klistras den pa pag, t Sfverst.
, JSLE'SJt
UTI
FORRATTAD
~ IFRAN
Ar 1770 til 1779,
UTI
EUROPA, . .
AFRICA, ASIA,
FÖRRÄTTAD
ÅREN I77O -I779.
Andra Delen ,
INNEHÅLLANDE
TVÅNNE LÅNGA RESOR INÅTSÖDRA
AFRIGÄS HORN, OCH SEDAN TIL
ÖN JAVA, ÅREN 1773, 1774, 1775.
AF
CARL PETER THUNBERG,
RIDDARE AV KONGL. lflAj:TS WASA ORDEN,
MEET. DOCT. OCH BOTANIC. PROFESSOR, LEDAMOT
Af FLERE IN -OCH UTLÄNDSKE ACADEMIES'
OCH LÄRDE SOCIETETER.
UPSALA,
tryckt mos directeur. Joh. Edman, 1789,
TIL
KONGL. MAJ: T
KONUNG
GUSTAF HL'
1
(
ALLERNADIGSTE
J^unna de Folkflag med (kil
kallas mera lyckelige, hvars Gu-
dalira ar fan, hvars uplysning
år ren, och som under rättvise
och milde Regenter njuta frug-
ten af sin flit , fin fvet och fin
mödaj så äger utan tvisvel Eu
ropa mycket företräde framför
de öfrige Delar af verlden, och
Europeerne framför de talrikaste
Folkslag, som bebo America,
Africa och Asien, ehuru desfe
ofta lefva i öfverflöd bland de
skönaste och nyttigaste Naturens
alster: Folkslag, som känna in
tet, utom deras egit land, och
i fin, djupa okunnighet ej veta
en gång nytja de ämnen, som
når
nårmast omgifya dem 5 som åga
antingen fä eller falske begrep
om det Gudavåsende, som de
få förvänds söka dyrkas som
antingen åga ingen eller socka
under den måst defpotiska Re
gering, och som ej fållan, un
der största osäkerhet om lif och
en ringa egendom , försålde
bortsläpas til ånnu större ty
ranni och olyckor.
Under loppet af mine Re
sor har jag kastat upmårkfamme
ögon på desfe olyckelige Sems
och
och Chams efterkommatidc, och
budit til, at derofver uprefa. en
fanfardig tekning. Latjefulle och
dumme, uti de hirligaste trak-
tex pa jordklotet, hafva de fo-
rekommit mig oftast beklagans-
varde, nagon gang foga hojdc
up 6fver de oskaligc djuren,
Vardes, Store KONUNG!
med nadigt valbehag anse och
tillita, at infor Eder Kongl.
Maj:Ts 6gon jag underdanigst
framlagger denna Andra Delen
as min Rese-Beskrifning, slfbm
/ en
en fortsåtning af mine öden:
om Södra Africas inre och måst
okånde Länder: samt om dess
åtslullige alster och Folkslag.
>
Då jag anmärkt desse Afri
cas länder ofta ganska frugtba-' , ,
re och hårlige, under det bli
daste luftstrek, men funnit dese
enfaldige Invånare nedsänkte i
den djupaste okunnighet och
låtja, utan Gudadyrkan, utan
Regering , utan Vetenskaper och
Seder $ har jag uphöjt mine
tacksåjelser til Himmelens Gud ,
som
som latit mig f6das i et Land,
hvilket under GUSTAVERS
Spira fedt grundas sin frihet,
sin lyeka, fin salhet, frit ifran
utlandlkt ok, uplyst as Veten-
skapers glans, och trygt under
Vise KoniJngars och Lagars
beskyd,
Nar karleken til denna min
aNkade Fosterj ord aldrig kunnat
minfkas , aldrig as andre Lan
ders f6rdelar f6rfvagas, famt jag
hunnit upna den ofkatbara lyc-
kan , at anses vardig En Stor.
och
och Mågtig KONUNGS Nåd 5
kan, under loppet af min öfri-
ga lifstid , ingen önskan vara
högre, ingen ädlare för mig, ån
at altid, genom stdckelighet och
flit i mit kallj kunna visa min
underdåniga tacksamhet och re
na vårdnad emot den Visaste
och Adelmodigaste KO
NUNG, som mera igenom
Sine Höge och Ovärderlige E-
genfkaper , ån igenom Thronens
lysande glans, tilvunnit Sig
Svenske Underfåtares hjertan
och
och Eiiropas beundran. , Med
od6delig v6rdnad framhardar,
Stormagtigste Allernadigste
KONUNG
Eder Kongl. Mat-ts
alleMmderdSnigste och tropligtigste
tjSnare och underl'Ste
CARL PETER -THUNBERG.
Andra Delen «f min Rese-
"^■•^ Befkrifhing får jag nu det nö
jet at framlämna , under sörhopning
at den samma måtte kunna tilvinna
sig åfvert så månge milde Domare,
som den Första.
• #
Uti denna, innehålles viftandet un
der en vinter, på Cap; tvånne Jånga
Resor inåt Öjler och Norr af Africas
södra hörn; Resan til Java; och vi-
siandet uti BatQvia.
Uti
FÖRETAL.
Uti början af detta hundrade tal i
vår tideräkning, eller år 1705 utgafs
utaf Herr Simon Melander, under
Herr Professor Harald Vallerii
Inseende i Upfala, en Disputation uti
qvarto, om Caput Bonæ Spei. Den
afhandlar, utom Goda Hopps uddens
Låge och Geographiska bcskrifning *
åfven något om Invånarnes utseende 4
klädnad, lemad, Religion, Fegering
och seder , få mycket som fadane un-
derråttelser , den tiden, kunnat kom*
ma til Europeernes kunskap; men den
dervid bifogade Tabellen , på Cap*
ike Bergen , fasom i trå utskuren , år
icke särdeles prydelig. Sedan den tiden
år mycket mera ljus utfpridt öfver
denna del af det vidlvftiga Africa,
och ganska månge säkrare underråt*
telser om Land, Djur och Växter up-
dagade för den vecginge och forskan
de Européen.
Valentyn har åfven uti femte
Delen af sit vidlyftiga verk lämnat un-
. . der
FÖRETAL.
derråttelse om den Södra Africas ud
de; men som han endast i förbifarten
beset denna orten , har han blott af
andras mer eller mindre tilförliteliga
och lanfårdiga berättelser nödgats in
hämta sine naste kunskaper derom.
Herr Masson, en ,/kickelig En
gelsk Trågårdsmåstare, som i mit fål-
fkap gjorde bågge nyfsnåmde Resor
inåt det mycket okända Africa, har
vål vid sin hemkomst dl Engeland,
ud bref til då varande Præses uti
Londonlka Societeten Herr Pringel
aflåmnat en kort beråttelse om bågge
desse Resor, hvilken blifvit införd uti
Philosophical Transactions Vol. 66,
Anno 1776, P. I, pag. 268, tillika
med beråttelse om dess första Resa i
sålfkap med Herr Oldenburg. Men
då denne beråttelse år ganska kort,
och Societetens Handlingar icke kun
de emottaga någon fulståndigare eller
vidlyftigare, lårer min Rele-Belkrif-
ning, i denna delen, icke kunna an
ses för öfverflödig.
M I et
F&RETAL.
0 9 - > » •* O
I et, så til sägande, vildt och nä
stan öde land, som denna del af Afri
ca år, har jag budit til, at måla Na
turen sådan, som den år, och som
den visat sig för min upmårkfamhet.
I synnerhet har jag beftitat mig om,'
ät anmärka Bergens åtfkillige utseen
den, utsträckning, högd, hvarf och
floar med mera, hvars kännedom of
ta åfven fä mycket gagnar Naturfor
skaren, som hamnars belägenhet, ut
seende och ankargrund, med flere
omständigheter åro nödige, at kårinas
af en försigtig Sjöman.
Utom de tvånne Varma Bad, som
i första Delen omtalas, har jag har
infört en kort befkrifhing på tvånne
andra lika märkvärdiga Varma Hålso-
Brunnar uti Africanlke Bergen, hvil-
ke man likväl aldrig Jiittils ännu sedt,
antingen rykande eller eldsprutande,
åfven som ingen vet , at med säker
het upgifva, det denna udde af verl
F6retal.
den nagonsin varic Ikakad as jord-
bushing.
Likasa har jag har fat meddela
Lasaren underrattelfe' om de befyn- .
nerliga Saltpannor, som detta Landec
ager, och fom torde aga fa fine li-
kar i verlden.
Anm'irkningar om Djtiren, deras
fangst, Ikada och nytta har jag ofta
bifogat, utan at vela trotta LAsaren
med deras vidlystiga beskrifhingar,
och andre Auctorers Synonymier
och Historier.
Bojkavs-Sjukor, ofta sarfkilde och
olike andre Landers , har jag forg-
falligt bade anmarkt och i Korthet
befkrifvit.
AfVen har jag i denna Delen, til
ytterligare kannedom as Manni/koflag-
tet , tindersokt och aflkildrat Hotten
totterties och andre Indijke Folkjlags
Lefnad, Seder, Ceremontir, Brbllop, Be-
grafningar, Lekar, Musik, Spel-insiruMenter,
, F6RETAL,
yapn, Sprak med mera ; hvartil jag bi-
fbgat en kort ilnderrattelse om Capjka
biybyggets anlagning, utbredande och
nuvarande (kicky same de atfkiilige Ca-
mvaner, som tid ester annan, til lan-
dets undersokning , as Kegering och
Inbvggare blifvic f6retagne och an-
stalde.
Til Hottentottijke och ' Mahijke
Sprdken, bagge nastan lika okande vid
de Europeiske hdgre Larosaten, har
jag anvandt nagre fa blader. Desse
kunna val icke, hvarken roa eller
gagna mange as mine Gunstjge La-
sajre; men jag har fmickrat mig der-
med , at de , atminstone f6r nagre
Sprak -kunnige, icke ^kola vara alde-
les onyttige eller obehagelige.
* » » *
* *
Befkrifhmg om Sn Java har val
Valentyn forut i sit stora och vid-
lyftiga Historiika Verk om Ostindien
uti Fjerde Delen, gifvit, afVen som
flere andre Refande; men vid anstald
F6KETAL.
jamf6relse larer Laseren nogfamt An
na ofs cmellan en ganlka stor och be-
tydelig fkilnad, emedan mine granfk-
ningar mera varit stalde derMn, at
updaga och underfoka det vackra och
nyttiga uti Naturen, fame frammande
Folkllags lefhad och Iynne.
o * a c
a *
Nagre fa TabeJler har jag afven
fogat til denna Andra Delen as min
Refa, for at battre uplyla de Meu-
bler ech Vapn, fom uti den famma
belkrifvas. Uti Rese-Befkrimingar f6-
rekomma nogfamt store och stundom
pragtige aftekningar utaf Slott, Palat-
ser och andre prydelige Monumenter;
men ofta faknas n6dige figurer pa
Kladedragter, Meubler, Mynt, Vapn
och andre faker, fom aro icke min-
dre angelagne at kanna hos et fram-
mande folkflag. Det ar icke utan, at
jag fjelf i denna omstandighet fa val,
sorn i flera andra, inset det myckna,
fom knnnat brista , bade i anfeende
)o( 3 til
F6retal.
til Tabellernes finhet, pragt och f6r-
delning. Det ar icke eller utan , at
jag 6nskat kunna utgifva mine Refor
pa et fa val f6rNationen, som Au-
ctor mera hedrande fatt, fafom. en
Kapten Cook, och flere andre kun-
nat utgifva sine under de vidstrackta-
ste Refbr motande 6den, och gjorde
Anmarkningar ; men dels har jag mast
hafva alt afleende pa fjelfva uplagan,
at kunna utlamna den til lagsta pris ,
dels n6dgas jag. beklaga , at vid et
annars fa namnkunnigt och ansenligt
Larofate, fom Upfala ar, icke gifves
nu mera nagon skickelig Graveur,
och der man icke en gang kan erhal-
la' en tjunlig och val polerad koppar*
plat. Under en sinirtande atanka as
alt d*ctta , har jag haldre velat, ehu-
ru mindre fulkomligt, visa nagot, an
' aiders intet i tekning, hvartil jag ut-
valt fadane faker , fom hos andre Au-
&orer icke vettcrligen forekomma,
De flere sorter as aldre och nya-
re mynt; fom uti ostra Indiens at/kil
lige
FÖRETAL.
lige Riken förekomma, som få Resan
de omtala , och som af mig med
mycken sorgfållighet och kostnad blif-
vit famlade, har jag hår endast om-
nåmdt eller korteligen bé/krifvit, och
velat spara deras aftekningar til en
annan enlkild och omståndeligare af-
handling.
*
Ehuru åmnet för min fjåder i den
na Delen ofta varit i sig fjelf föga ba»
hageligt; har jag dock beflitat mig
om , at göra beråttelserne derom få
angenäme, som möjeligt varit. Men
{)å det, at sanningen dervid icke Ikul-
e lida , har jag håldre velat nytja en
alfVarfammare , ån en för mycket le
kande Skris- art : lika som Läkare, de
der stundom sockra de båfkaste bote
medel, men icke med för mycken
sötma borttaga al deras hålsogifvan-
de kraft.
)o( 4 Sä
F6RETAL.
* a
' Safom Atbare faker hos Hotten-
totterne f6rekomma i denna Delen : Cy-
anella capenfrs, Fenkol-roten, Iris e-
dulis, Stapelia incarnata och articula-
ta, Coloqvinten, Haliotis, Zamia caf-
fra , Karup, Hottentots vatn-melon,
Hvdnora; och hos Indianerne atfkilli-
lige lackre Frugter, sasom: Ananas,
Pifeng , Gojavus , Carambola , Bilim-
bing, Manga, Mangostanos, Arbuser,
Cocosn6tter, Jambo, Rottingfrugten ,
Salac, Catappa, Papaiia, Nanca, An-
nona, Boa Lanfa , Nephelium, Sola-
num Melongena och Fogelnasten.
Til SyIt -saker och Krydder nytjas
as Indianerne: Betel, Arek, Spansk
peppar , Schoenanthus-roten, Gurk-
meja, Bambo-roten, Ingefara, Cardi-
momer och Nellika -frugten.
At JlScka Torsten , lajka och gifva
Rus , nytjas as nagre Hottentotter Me-
sembryanthemum emarcidum, Kame-
ka, Gli och Vatn -melon.
Til
F6retvai.
Til h&lsosamme Botemedel tjana :
Vifcum æthiopicum, Indigofera arbo-
rea, Boa ati, Dodonæa angristisolia ,
Jambolisera , Durio, Carambola, Bilim-
bing, Citrus dectimanus; sirnt sasom
et starkt FSrgift Amaryllis disticha.
Uti Hushalningen , fa val hps Hot-
tentotterne, som Indianerne, forekom-
ma flere brukelige och nyttige faker,
til exempel :
Til Mattor> at sitta pa, til taktack-
ning, och til vagnars betackan-
de : Cyperus textilis och fina
Rottingar. i
Til. Lykta i nodfall: Calabasser.
Til Pilkoger: Aloe dichotoma.
Til Flugors fangande: Flug-busken.
Til Kol-branning: Mimosa nilotica ,
Protea grandiflora.
Til Boge-tr&n: Rhus. •
Til allehanda Meubhr ocji Slogdverke>
mange sorter Tradflag i Africas
Ikogar, sasom: Ilex crocea, Ca-
massiehout, Roode Peer, Cuno-
)o( 5 1 nia
F6retal.
nia, Ekebergia, Curtisia, Stfnk-
hout, Olea eusorjæa och capen-
sis , Gardenia 1 hunbergia och
Rothmannia, Hvit Essen, Koyena
villofe, Sophora capensis, Aman-
delhout, Mimcrfa nilotica, Lee-
pelboom, Protea grandiflexa och
Til Fdrgor : Morinda citrisolia, Man-
gostanos frugrikal, Indigosera ni-
la och Hibiscus Rose {inensis.
Da man omtalar frammande Lan
der, hander altid, at sadane ord och
namn. s6rekomma, som icke kunna
vara Iika begripelige s6r alle. Desse
har jag icke eller pa Svenska kunnat
tolka, eller altid tydeligen nog format
belkrifva. Nagre sadane har jag der-
f6re trot mig har b6ra sarskildt, sa
mycket m6jeligen Ike kunnat, ut£6r-
ligare s6rklara:
Eyland bemarker altid en 6.
° *
F6RETAL,■
Rivier kallas almant en A, Alf el-
ler Back.
Valley ar ej annat, an en A, Tom
stundom ar mycket bevaxt med hvafs
och pa somlige stallen bredare , pa
andre ater sinalare.
Brakt vam kallas sadant, som ar
standande i divider eller pa lagre sto
len, och hyscr salta uti fig, samt sina-
kar mer eller mindre saltagtigt.
Drift kallas en A -drift eller et sa
dant stalle dfver nagon rivier, der man
har grundaste vatnet; , och der man
saledes med akdon kan komma1 6fver.
Dunor blifva kallade sadane hafs-
strander, som aga djup sand eller flyg-
sand , upkastad uti st6rre eller min
dre h6gar.
Bay beteknar altid nagon st6rre
eller mindre inhamn, sasom Mussclbay.
Huk; som tillagges visse ord i an-
dan, sasom Mosterts-huk, betyder et
ifran bergen utlkjutande horn.
Kloof
Foretal.
Kloof kallas en Dal eller sådanc
klyster i bergen, som antingen åro af
Nybyggare bebodde ellej tillåta nå
gon möjelig öfverfart, antingen til håst
eller också for något åkdon.
■ i
o * o 9O O
Jag har i denna Andra Delen af-
flutat Berättelsen om mit treåriga vi
stande på Cap, om detta Landets for
delar i anseende til climat och förbät
tring genom odling, samt om dess usle
och medömkansvårde naturlige Infö
dingar, hvilke på det enklaste och en
faldigaste sht tilbringa sin lefhad och
lifstid, föga olikt de , midt ibland dem
varande, vilde djuren: utan någre ve
tenskaper, konster och nyttige inråt-
ningar: utan samband med andre, ån
sine n&rmaste åfven så okunnige gran
nar: utan både handel och krig med
Någrannar: utan någon kunskap
och begrep om både vår jords stor
lek, utseende och beskaffenhet-, samt
de Himmelske kroppar, som lysä och
fort
FoRETAL.
fortlkrida 6fver deras dumme* huf-
vuden. . - i
Nybygget, som dageligen as Eu-
ropeer tilvaxer, ar redan ganlka an-
senligt; igenom de(s bemddande och
flit likna flere orter redan et jordifkc
Paradis , och Landet frambringar en
stor del as det, som fordras til Iisvets
nnderhal och behof. Icke desto min*
dre faknas har annu ganlka mange
fordelar, dem Europa far hugna fig as.
I anseende til sjelfva landet, glfvas uti
det inge, hvarken stdrre eller mindre
Insj6ari inge scgelbare Aar: inge an-
dre Fiskerier, an de, som Ike vid hafs-
stranderne och amynningarne: inge til-
rackelige eller n6dige Skogar: ingen
enda behagelig Skogs-lund : inge gras-
rike och blomstermlle Angar: inge
Kalkberg: inge ldnande Metaller: inge
Vafstolar eller Fabriker: inge Larosa-
ten eller Skolar: ingen Pastgang: in
gen Skjuts eller Herbergen ; ja i et fk
vidt utstrackt land siiknas annu pa
mange stallen bade Domaxe och Dom
FÖRETAL.
stolar, både Präster och Kyrkor, både
ftegn ifrån himmelen och Brunnar uti
jorden , fornt andre både gagnande pch
oumgångelige anstalter, som nu och
framdeles förtjäna en uplyst och öm
sint Regerings omtanka och åtgård.
Blifve det ock altid en förnuftig
Fegerings oafbrutna omsorg , at få
dela sin kårlek emellan Compagniets
Handels intresse och Coloniens fram
tida bestånd, at Nybyggarne med ti
den, .ganska vida i landet utrpridde,
skilde ifrån Staden, Kyrkan och Män
niskors omgånge, icke förfalla til för
mycken låtja, okunnighet, Gudlöshet,
oseder och sådan uselhet, hvarigenom
de omsider torde mera komma at lik
na Landets åldste inbyggare, ån den
stam , hvarifrån de fjelfve aga sin up-
rinnelse. Vare det beständigt en för
ståndig Gouverneurs afsigt, at få vår
da den i främmande land utspridda
Christi hjord , at en Folkplantning ,
som nu på det högsta hedrar vårt
tidehvars och vårt ilågte, icke vanslåg-
tas,
Företal.
cas, och i en framtid blifver för ho
nom en neslig förebråelse.
Skulle detta Nybygge, som än
nu år Holländska Ostindiska Handels-
Compagniet enlkildt tilhörigt , och
hvars. land ännu år, i Nybyggarens
hand, et lån af det (amma, med tiden
kunna förvårfva sig och vinna större
friheter ; få år ingen , tvifvel , at ju det
samma kan upbringas til ånnU större
välmåga , anseende och styrka , ige
nom flere nyttige inråmingar inom
det: genom tillåten sjöfart, til rörel
sens befordran på egne kuster: samt
en ökad export af egne Producter, til
utbyte af andre, för landet nödvån-
dige varor.
Figwernes Fdrktaring.
Tab. 1.
fig. i. Et Casiers Halsband as SnJckor med
et vidhangande Sk61dpadfkal.
2. En Javanflc Kris uti fin Ikida innefluten.
3. Hottentotternes Ipel- Instrument, KoRa
kalladt. 1
. Tab. 2.
tig, r. En Wudong ellef Javanflc Knif, uti sin
Ikida innefluten.
2. Bladet as WttDottG, dragen ur sin Ikida.
3. En Javanfk Kris, Com it rat och dragen
ur sin Ikida, samt damaserad.
4. En Javanlk KrIs, flingrad och dragen ur
' • fin ikida.
5", 6. Javanlk Badi eller Dolk med sin Ikida.
' Tab. 3.
fig. 1, 2. Javanlk Sabel, uti sin Ikida Innefluten
, och utdragen ur den satnma.
3. Et Hottentots ParlBanD as olika fSrga-
de Glasparlor, at baras omkring halsen.
Tab. 4.
fig. 1. Et Hottentots ParJ.band, at biras om
kring lifvet, utas olika firgade cylindri*
Ike glas.
2. Hottentots Parlband as Gksp5rlor, at-
skilsigt fifgade.
3. Pinang Sax.
TV
gj ed en så ringa utrustning, som
den förut nämnde, hade jag, i
et så bergigt och öde land, sqm Afri
ca år, föresatt mig, icke mindre, ån at
denna sommar göra .en Resa, Nordost
ut, ånda långst bort til Snöbergen, och
at först ställa kosan Norr ut, samt sedan
ösver Camdebo, och andre måst ober
bodde trakter, utan at taga den genaste
och måst banade vågen.
Föresatsen var vål något öfverdrif-
ven ; men jag ville dock icke låmna den
oförsökt, håldst det kunde vara mig li
ka . mycket , hvad orter af landet jag
* Del. A håldit
i Andra Rejan inåt Caffers-kusten 1773.
håldst besökte , endast jag hade tilfåJle
komma til fådane , som jag förut ej sedt
och at samla der förut okände djur
-och växter.
Med mit Rese-Sålfkap begaf jag mig
altså på vågen ifrån Cap , den 11 Septem
ber 1773 , och ankom först til Compag-
niets Post Jean BESiS'Kraal, sedan til
Rietvalley, en gård* der (fhdast kor hål
las til Gouverneurens tjänst, och der
smör , kernas för dess bord i som hvarje
vecka färskt införes derifrån til Staden.
För denna orsaken Ikul var det förbu-
dit, för alle Resande, som kömmo at
färdas åt denne trakten, at i fälten här
omkring beta både sine Hästar och Oxar.
Hela Africa år annars lika som en Al-
månning, få at Resande', hvar de beha
ga, utspänna och låta sine kreatur beta
uti fälten.
Til höger lågo, under förbi resan,
Tigerbergen och til vänster Blåbergen
{Blauive Bevgen'), hvars ena ända vi öf-
verredoi desle hafva någre sandhögar
fram för sig, innan de börja, och aga
aldeles inge stenar synlige, så at de til
större delen torde vara endast store sand
högar, tilkomne af yrsand ifrån hamnen.
Hela
Andra Rpsan inat Cafferskusten 1773. 3
Hela landet var mycket fandigt med
dunor och mange vatn-pusfar (valley}
hvilke denne tiden statt lange as vinter-
regnet fylde med Vatn , och bdrjade nu
frambringa godt grSs ti] foder for bor
ikapen. Endast Hornbolkap agdes der-
f6re hSrstades pa gardarne , och foga
hvete saddes, men intet vin bereddes
har. Vatnet Sr oftast saltaktigt och de
miste manader as aret i foga myckenhet
Vatn-Sk6Ipaddor funhos har och der
i pussarne, och stundom hades nagra i
husen uti et glas med vatn> for at sa-
lunda foras til andre orter. Emot regn-
vader iadets Skolpaddorna altid stiga h6-
gre up i glaset.
Emot aftonen ankommo vi til Fru
MtiLLERS gard.
Ibland buflcarne uti sandfilten sagos
ofta Land-Sk61paddor kralla, och D6t-
trarne i huset, hade igenom Slafvarne
latit hamta atflcilliga st6rre och. mindre
deraf hem, fdr at atas. Testudo pulilla
var almannast, som nu stektes och ats.
Jag smog mig ut i K6ket, f6r at se be-
redningen deraf och fann , at flickorna
vore nog obarmhertiga , for at. pa de
g!6dande kolen lagga Sk61paddan vid
4 Andra Resan inat Caffers-kusten 1773.
6pen , at spratlande med f6tter och huf-
•vud stekas aldeles lefvande, tils den as
hettan omfider sprack. Aggen, til et
anfenligt antaj , bestaende as blotta gulanr
voro de lackraste och begarligaste.
Fenkol-roten blef stekt och aten pa
lamma satt, som Ariis-roten.
Lokarne as en Svards-Lilja Q/ris edu-
.//>), som i desse salt vaxte ganlka ym-
nigt och f6randrade fig med hvita, gu-
la Och bla blomor, hamtades mycket ut-
af Slafvarne. De atos bade stekte och
kokte , samt stufvade med mjolk och
f6rekommo mig bade angenime til sma^
ken, och f6dande.
Den 13 , ankommo vi til CompagnietS
Post uti Groene kloof, sedan vi under
vagen farit fdrbi Dassenberg, Burgers-
post och Groene kloofs berg. Pa Bur
gers-post, lika som pa Koberg , ligger
en Canon bredevid en h6g slaggstang,
som tjSnar vid akommen fara, at upboda
Landtmannen ifran denna sidan til Cap.
Landet var Mr suit as dunor och
djup sand, som gjorde vagarna ganlka
tiinga., • '
Husen bygdes har utaf obrtnd Iera,
i
Andra Rfsan inat Cafsers-kustev 1773. 5
i brist pa ved, men slagen likval i ru-
tor , sasom tegel och nagot torkad for-
•ut i luften.
Piss-Sjukan var gangse hos Boslca-
penl Den botades med et stra , som
ftaks i roret, hvarmed gruset asEuphor
bias kadan , som satt fig der , som en
kalk , blef Idsrifvit. Denna operation
var dock i borjan blodig. Det beratta-
des fdr sakert, at om Stamman pa det
yata ej botades , Ikulle blasan spricka ,
icke as kadans Ikarpa, utan as urinens
lpyckenhet och patrangande.
Ester nagre dagars hvila, reste vi
. til hast, til Gansekraal och ned til sj6-
strandeh.
Haliotis (en Snacka^) fangades der pa
klipporne , koktes och ats , lika som
Muflor,
Bade den blasiga, och den hvita Sand-
mulvadan, (Martnota capenfis och ofrica-
fja~) uppehdllo fig uti sandfalten,.och be-
rattades gora flcada i trSgardarne. Den
fangas antingen med en falla eller bck-
fa med grafning, da man nemligeis f6rst
grafver en grop fram f6r den,, och se
dan bak ester den sammaj eller ocksa
A 3 til
6 Andra Rejan mat Caffers-kusten 1773,
tilstoppas 6pningen bak ester den, ocfy
sedan grSfves emot hanne.
Kol, som likvil i detta ved-fkttiga
landet mycket lallan tilverkas, och mast
hitforas ifran Europa til Smedernes be-
hof, fag jag bar brannas pa foljande satt:
Veden sattes pa anda, efter vanligheten,
dock fa, at de smalare vedpinnar blan-
dades emellan de storre. Ornkring den-
ne trafven sattes sedan sis, och derut-
omkrii)g lades tors. I midten och afven
ornkring kanterne sattes tjarved, hvar-
med kol-milan antandes. Ester antand-
ningen tacktes aldra 6fverst opningen
val til med tors., Rundt ornkring fjelfva
fpten lamnades atlkillige draghol, som
efterhand tiltaptes, da elden begynte fla
ut, och sidorne tilpackades sinaningom
och efter hand. NSr branningen efter
nagre dagar var flutad, 6pnades kolmi-
lan , och den eld , som annu fans qvar ,
flaktes val ut med vatn. Hela kolmilan
yar likval ej stdrre, an en h6stack.
Den Bucku, (^Diosma') som Hotten-
totterne har famlat , torkades forst i
ikuggan, och sedan 6fver elden, innan
den pulveriserades.
Salt
Anära Resan inåt Caffers-kusten 1773. 7
1 t
Saltpannan, som låg et stycke ifrån
hafsstranden, besökte jag åfven, Den
stod nu full utaf vatn. Saltpannor kal
las hår i landet stora och salta vatnfam-
lingar , som småningom , ester vinter
regnet utdunsta och nedfalla et salt , som
hämtas af Landtmannen, och brukas i
dess hushfdning. Saltet , som af Coloni-
sterne i hela landet förbrukas, tilverkas
sålunda af naturen, utan någon konstens
åtgjård. Når vintren gåt til anda, och
regntiden åfven år förbi, utdunstar vat-
net ymnigt, dels af den starka solhet
tan, dels af de häftigt blåsande vindar,
och saltet crystalliseras samt nedsålles
til botnen. Starkaste crystallisation Iker
uti November och December månader,
och det midt på dagen emellan klåckan
10 och 3. Under den tiden ses tydeligen,
huru saltet, som en grädda, crystallise
ras först på ytan, innan det af sin tyngd
sjunker ned. Denna Ikorpa af saltet år
mycket fin och ger et fint salt , som bör
samlas, få fort det crystalliseras, och af
sydost vinden drifves til Nordvästra sidan.
Sker det icke, faller den i flere vars
ned, och gör en tjock bådd af gröfre
falt , som år grofgrynigt , ofta gråt af i-
blandad orenlighet, och nytjas til insidt-
nislg af filk och kötvaror. Det fina sal-
A 4 tet
8 Andra Resan inat Cafferskusten 1773.
tet deremot %v bade hvitare och rena*
re, famt nytjas endast pa bordet, och til
infkltning as flrfkt fm6r.
Den 19 Septemb. afreste vi ifran Groe-
ne kloof, lamnande tii h6ger den bergs-
strScka, som kallades Burgers post och
til vanster Groene kloofs berg. Fram-*
for ofs hade vi Reebockskop nagot til
hoger, och framf6re det Konterberg ,
bakom hvilket Babiansberg fags ligga.
Sedan vi kommit igenom desfe ber-
gen til .slSta faltet , fyntes Ribeck-Castel,
Vier en tvintig Riviersberg och Picket-
berg, famt et ymnigt forrad as Rhe-
backar ( Capra ) , Hartebeestar , (Capra
dorcas ) , Stenbackar (_ Capra grimmia ) ,
och Dykarebackar QDuykers, Capra~), ut-
om Korrhanar och Strutfar.
Vi redo forbi Papenkuyls-fontain och
Uylekraal, til Jan Slabberts gard.
Den 1% j ankommo vi til Saldahna
bay , fom ager mange oar och farli-
ge grund. Nagre stallen aga endast 3
famnars vatn. Pa 6n Fundling til-
redes tran as Skalar uti lerpannor , 1
hvilke den forst f<jr folens hetta sillies
til utdunstning. Sedan kokas den forst
med ved, uti en kittel, och sedan med
det
Andra Resan ivat Caffers-kusten 1773. 9
det fettet, som ej kan utsmåltas. Flere
öar ligga bredevid denna hamnen, få*-
som Fundling , Taxen-eyland , Jutland
med sine store stenhögar, Meuwen-ey-
land , Dassen-eyland och Schapen-eyland,
hvilka alla åro mycket steniga och svåra,
at med fartyg, för sine klippor lågga' til.
På Taxen-eyland finnas Caniner, til
en ganska stor myckenhet förökade, se
dan de blifvit hitförde och utplanterade.
Dassen-eyland år i synnerhet et al-
mint hemvist for Pingviner (Diomedea)
et stag af sjöfoglar, som aldeles icke
kunna flyga, men dyka få mycket båt
tre, och förnöta sin masta tid ut på hafVet.
Skepp inlöpa fållan i denna hamnen,
och ej andre, ån de, som feglat för lågt
under landet, at de ej kunna hinna up
til Capfka redden. Hamnen går i buk
ter och flere vindar fordras för Skep
pen, då de skola segla utur den samma.
Den a8, fortsattes Resan- til Witte
klipp , en gård , tilhörig Tobias Mo-
stert. Gården hade fat -sit namn af
et litet berg eller stor enstaka klippa,
lagom hög, som låg der bredevid, och
var besynnerlig med sina nakna och ba
ra hällar, de der voro helt hvita, icke
A 5 sa
io Andra Resan that Cafsersrkuflen 1773.
safom pa orten troddes, as kalk , utan
utaf (Byssus la&ea) en hvit masfa. Franir
til emot garden hade den en sior, nk-
stan manlik hola , med , liksom et hvaift
tak. Denna synnerliga hola var det gan-
ska svart, at kornma til, eme'dan bergs-
klippan framfore den var icke allenast
mycket brant, utan bckfa kulrig, samt
helt glatt, utpm nagre sirinior, lungs
nedat lopande och formerade utaf regn-
vatn. Min hog lekte icke desto niindre
pa dese visiterande, eniedan jag fag at-
fkillige fvalor flyga dit, fom der agde
sine bon och jag gisfade, at nagre rare
vaxter torde afVen inqvarterat fig der.
Jag afkladde mig derfore bade strumpor
och Ikor , och hant Sndteligen barfota
lyckeligen upkomma, men hade niera
fvarighet at komma ned igen, sittande
akande famma vag utf6re, emedan in-
gen annan utvSg fans , aptingen upat ,
eller at sidorne. Holan, fom fdrmode-
ligen fallan larer emottaga fadane befok,
hade utom en dod och nedfallen fvala
QHirundo apus"), sin befynnerliga fkap-
nad och fvara tiltrade, ingen ting mark-
vardigt. Holan var omtrent tjugu al-
nar ifran klippans sot, och nastan midt
pa fjelfva klippan , as et par famnars
vidd och h6gd.
Strut-
Andra Resan inat Coffers-kuften 1773. 11
Strutsar voro ganska almanne hSr-
omkring. En Hane fades bygga tilho-
pa med" tre eller syra honor , som til-
lammans vSrpa ab a 30 agg, hvarpa de
skola ymsom ligga, uti et bo, som de
med trampriing formerat i sanden.
Vilde Hundar kallades har Jackhalsen.
eller Simsons Raf, och uppehollo fig i
desse f5.lt , uti store troppar. De fan-
gade mycket as de harvarande vilde
Backar , afven som as Strutsar , ester
hvilke de halla likasohi ordentelige skall,
sa at de omringa forst djuren pa lan-
gre afstand, och nalkas dem sedan nar-
mare. De gjorde ocksa stundom myc-
ken (kada pa Landtmannens faralijordar,
derSst de icke sorgfalligt vardades och
vallhjonen voro forsedde med fkjutgevar.
Det ar endast ora varen, och i bor-
jan as sommaren, som desse lage sand-
falten aro beprydde med blomor. Se
dan torkan och sydostvinden borjat ta-
ga ofverhand , utspridas deras fr6n snart
uti falten , ofta innan de hunnit val
mogna. F6r . denna orsaken nodgades
jag ofrast Tamla fr6n til Europas Bota-
nilke Tragardar , i synnerhet as de an-
nuelle vaxterne , omogne, och lata dem
uti
12 Andra Resan inåt Caffers-kusten 1773,
Uti papper inlagde torka, och mogna
efter åt.
Den 30, redo vi til Honingklipp, en
, gård, tilhörig Nicolaus Klein.
Kråkorne (jCorvus Hottentottus*) så
gos hår sitta pa korne, och på ryggen
aftjlåcka {Acari} flatten, som stundom
plågade dem rått mycket. De hade ock
så hår den ovanan , at plåcka hvetet ut-
ur åkrarne, straxt efter det blifvit utsådt.
En (Jjteis-Bock, Capra) grå Båck,
af et medelmåttigt Lams storlek, åg-
des hår tam, och hade blifvit fångad
uti sandfältet. Så våi denne, som den
få kallade Stenbäcken sades göma un
dan hufvudet, och inbilla sig då, at in
gen Ikal kunna fe honom; derföre ock
desse icke gerna upfpringa utur buslcar-
ne förr , ån man kommit helt nåra in
på dem.
' Buskaget uti sandfälten bestod endast
af små och fine bufkaktige växter, af
en eller högst två alnars högd. De äg
de oftast få smala stammar och grenar,
at de ej tjänte til bränsle, men gåfvo
likväl tilråckelige gömställen åt allehan
da vildt. För mig voro desse ej sällan
besvärlige, i det jag uti dem ofta ej
kun
Andra Resan inat Caffert-kusten 1773. 13
kunde igenfipna do sma foglar , som pa
dess svigtande toppar as mig blifvit skufc-
ne , och emellan dels grenar d6de ne-
derfallit.
Vidare fortsatte vi resan forbi Pa-
trysberg , til' Peter Lospers gard,
kallad Rosendal.
OBober den 1, reste vi vidare til en
annan Lospers gard., Landet, som har
var belagit emellan Saldahna och St.
Helenæ bay, icke langt ifran hafs->
stranden , var lagt, suit med dunor och
rikt pi vatng61ar {valleys, som as vin-
terregnet och Bergrivier nu voro 6f-
Versvammade.
Den 1, Srnade vi oss val til Berg
rivier, men kunde f6r vatnets mycken-
het i namnde golor, ej komma dit, ej
eller til Melks gard, til hvilken annars
man ofver rivieret fardas med bat Vi
nddgades altsa nu resa til Brandts
gard vid Zoutrivier, och derifran tiken
dess Sons hemman vid Matjes fontain.
Zout-rivier ar hSr en hel annan , 5n
den , som ligger nara intil Cap , och som
fat lika namn, f6r sit salta vatn. Det
hinder icke sallan, at bade 6ar, berg
och afven hemman, pa slrskilde stallen
14 Andra Resan inat Caffers-kustenij-j^'
fa samma naran , hvilket fororfokar myc-
ken oreda i detta landets Geographie.
Hvad hemmanen angar , hvars namngif-
vande fdreflas as Latidtmannen, och vin-
her stadfaftelfe as Regeringen , lkuUe de
nogsamt kiinna f6Wes med tjanlige och
redige namn , om Gouverneuren nagot
mera vardade sig om et fa stort och ut-
bredt nybygge, fom detta, hvars Land-
strackor inangfaldige ganger ofverga i
storlek de sju fdrenade - Nederlanderne
uti Europa; Men da bade denne Afri-
cas i hafvet utlkjutande udde, och Sta-
den , samt hela Colonien annu i alm&n-
het kallas for Cap och Sitaden faledes,
ehuru anlagd for finart 150 ar sedan , an
nu ej fat nagot enfkildt namn, fom nog-
famt tilkanna gifver bade mycken forg-
I6shet och flat Police , , fa ar ej under-
ligt, om hemmanen ofta bekomma de.
orimeligaste namn.
Hottentotterne agde omkring behen
en fadan mangd as lader-remar, at de
rakte stundom ofver fjelfva vadorne , fa
at de derigenom voro val friade ifran
giftige ormars bett, for hvilke jag ta-
meligen fannolikt gisfade, at de har a
orten brukade dem.
Guld-
Andra Resan inat Caffers-kusteni"]-]^. 15
Guldfinken QLoxia orix) fades forst
ata bloman uti hvetet Qantberse tritici^),
och sedan sjelsva kornen. Den holt fig
har uti orakneliga fkaror, i syhnerhet vid
de aar, lorn voro bevaxte med en h6g
fas, pa hvilken den hade bygt sine nasten,
och hvarifran dess qvittrande i fynner-
het emot aftonen, da mange hemkommo,
hordes lang vag. Honan fags altid gra;
men ifran Julii manad til Jahuarii, fram-
koinmo fmaningom Hanens blodr<5da fja-
drar. Denne fogel Sr nagbt mindre an
Loxia capensis och har afveii mindre ,
helt grone agg, da deremot Loxia ca
pensis har gra agg med svarta flackar
och iiagot ftorre. Denne fogel ar annars
fom hela Domherreslagtet, ganlka duln,
och derfore fa mycket fvarare, at skra-
ma ifran hvetakrarne, der mangden as
denne fogel ofta g6r Lahdtmannen be-
tydelig skada. Skjutas de . med bosfa,
hvaraf mange gemenligen falla f6r hvart
Ikott, fa flyga de andre ftraxt dit igen,
och sky icke for nagon fara.
Korrhanarne marktes har ata blom-
knopparne as Cotula turbinata, fom vlx-
te alman i alle lage fandfSlt.
Den 3, ankommo vi til Floris Fi-
schkrs gard. Anda ifran Groene kloof,
och
16 Andra Resan, inat Caffers-kusten ijjj.
och an vidare utat kaliadeS. detta landet
Swartland, fbm ager sin egen Kyrka.
Pa tredje aret nu, sedan Kyrkoherdens
d6d/ hade htr varit vacance, utan at
nagon annan ifran Holland h'unnit an-
komma. En gang i manaden h61ts har
likvaj Predikan as en Prast ifran Sfeadem
Bonderne hade lang vag til Kyrkan , oeh
stundom tvanne dagars resa.
Vi redo vidare den 5, up at landet,
lings ester och fdrbi Swarte Berg, til
Stoffel Smidt. Dunorne borjade nu
tryta, och landet blifva bade hogre och
fastare.
Roflok (Raapuyntjes , Cyanella capenfis),
kallades en loksort , som hSr stektes
och ats as Landtmannen.
Vifcum aethiopicum brukades emot
Diarrhoe , och nytjades afven annars ,
fora th6, til at drickas.
Den 6, ankommo vi til den urige
Slabbert, och hade bakom oss til van-
fler Picketberg.
Nar man ar uti Cap , tycker man sig
fe en fammanhangande stracka as berg,
liggande framf6re fig; men igenom den-
na
Andra Rejan inat Cafserv-kusten 1773. I?
na rasa fant jag, at de aro Stskilde och
ligga tillika uti flere rader.
Ribeck-Kastel ar en bergsrygg, som
utstracker fig isran 6ster til vaster, der
ate Swarte-Berg andar den strackan.
Desse gkj altla icke aldoles parallelt med
den lingre up liggande lunga bergsraden.
Vi begafvo oft Vidare til en Sadel-
makares Cornelis Gqsens gard^ hvar-
&(t jag nodgades lamna en .as mine oxar,
som blifvit halt uti hoften och olkicke-
lig til resans fortsattande.
Den stora Berg-rivier, som vi nu
uphunnit, var as det myckna saliia reg-
net ganfka h6g, och kunde ingalunda
ofverfaras med Vagn pa Vanligt stalle
Vid Vleerniuys driften; utan
Den 7, pasferade vi.6sver honom med
fargati vid Pit. Jubers gard>
Denne mannen holler altid fargan
Vid magt och i gang, samt Undfar der-
fore en vacker fumma penningar arli-
gen i nemligen 8 gyllen as hvarje bond-
gard, som ar- belagen a andra fidan,
latnt deseutom sarflcild betalning as alle
ahdre, som fardaS der6fver. Alle bond-
liemman d^taga lika uti fasgans under-
a Del, B . hal
i8 Andra Resan inåt Caffers-kusttn 1773.
hållande , antingen de åro store celler
små, rikare eller fattigare, och antingen
bönderne nytja den eller icke , ofta el
ler fållan. Det hinder, at flere bönder
aldrig nytja, den, utan resa den tiden up
til Staden med sine varor om somma
ren, då vatnet i denna åen år lågt och
då de med vagn låtteligen komma öf
ver å-driften.
Härifrån styrde vi vår kosa til Jo
hannes Liebenberg, hvaråst nu be-
gynte visa sig både Vingårdar och Trä-
gärdar med Cftron-och Appelfin-trån.
Vågen var nu fulkomligen hård, bestå
ende af rödaktige klippor, och fältet
nog gräs-rikt.
Ven 8 > fortredo -vi til Christian
Liebenbergs gård, och den 9 , til Gert
Kemp vid Dassi klipp, samt sedan för
bi Fredrik Liebenberg, öfver den
svåra Kartous Bergsklofven , til Vit-
helm Burger, dit vi om aftonen, bå
de våte och häpne ankommo; våte af
et hållande regn, som under hela pas-
saden öfver berget genomblötte oss , och
häpne öfver en den svåraste och bran
taste väg, vi någonsin set, och den få
människor, utan at färdas den, kunna
göra sig något rått begrep om. Kartous
kloof,
Andra liesan iiiat Cajfeirs-kusten 1771. 19
kloof, som gar 6fver samma bergsstrSc-
ka, som Rode Sands kloof, men naf-
mare hedat norra Sndan, aafes ockfa
as Landtmannen f6r en as de fvaraste
vagar ofver Afnicas berg. Pa vSstra
sidan ar den ej mycket h6g, e"ller far-
deles, svar, men blir deremot sa myc
ket forikrackeligare pa den 6stra fidan,
der den ar ganslca brant, der vSgen ar
bade stenig och final, och der pa vSnstra
fidan visar fig en afgrund as djup nedan
fore. En enda band breds miiskdrning
Mrstades , fatter vagn , oxar och kulk
i yttersta Sfventyr. Ofverfarten blef
ock nu fa mycket farligare, som vSgen
as regnet Var hal och kreaturen latteli-
gen halkade. Bondgarden lag straxt
nedan f<5re vid bergets sot, der bade
Bonden och defs Hustru stodo f6rvana- -
de ofver sine frammande gasters of6r*
modade ankomst, til et fadant stille och
i fadant vader.
Landet ar lika som Rode Sand, en
bred dal, omgifven med berg, icke alle-
nast a ymfe fidor, utan ockfa vid bSg-
ge defs andar, vatnad as en a, som kal-
las Olyfants rivier, och mycket gras-
rik. Ifran Rode Sand Sr den aldeles af-
sondrad med Winterhoeks och andre til-
B 2 st6-
#
ao Anira Resan inat Cafsers-kuflen 17/3.
st6tande berg. Den Sr sa vida olika Ro
de Sand , som detta landet ar ganlka
rpycket lagare , och ifven ansenligen
smaiare, endast as nagre b6sse/kots bred.
Den 10, glade, at ester en fa vade-
lig resa, aga vare akdon i behall, forfo-
gade vi oss langre nedat til Skalk Bur
ger , och -reste ofver Olyfants rivier,
som vi sedan lamnade til vanster.
Sedan vi nagot litet frukosterat , be-
gafvo vi oss til Varma Badet, som lag
et stycke ifran garden, at bese det fam-
ma. Vagen dit var ganlka sank, vatn-
sjuk och besvarlig, innan vi hunno nar-
mare up til bergssoten.
Detta Olyfants Varma Bad, kallas
ockfaEngela Badet, ester en Fiscal En-
gelman, som forst latit uprenfa det,
och bygga pa Compagniets kostnad, et
anstindigt och vackert stenhus, til be-
qvamlighet f6r dem , som nytja badet.
. Kall-adrorne upkomma pa 6stra fidan
as den lSnga bergs-raden, nagot h6gt
ifran sjelfva bergssoten, och det i en
klof, som gar fnedt emot s6der inat,
och formerar der en tvarklof. Adrorne
aro fjere, men- i synnerhet trenne, som
sdnaamligast leda sit vatn in uti slere
. . inia
Ædra Hefan hat Coffers-kuflen 1773. ai
1
sma hyttor, sSrfkilde f6r Coloslister, f6r
Slasvar och for Hottentotter. Uti alle
desse vorri tre eller fyra trapp9r ned uti
vatnet , pa hvilke de badande efter beT
hag kunde fitta och tiJlika et golf pa
ena fidan, der de badande kunde ligga
under svetningen. Vatnet var harsta-
des icke kokhett, utan endast ljumt,
hade ingen fmak, fatte ingen ochra el
ler annat sediment , utan Sgde endast en
(Conferva) gron vSxt i fine rSnnilar. Sa-
lunda Jigger det pa sarnma sida as sam-
ma bergsrad , och Sr at' faroma art , fbm
det forut p. 184, befkrefne Brand-Val
leys . varma badet. Man kan med det-
ta vatn, lika fom med det f6rra, tvatta
linklSder, utan at det flackar, och koka
mat, utan at den deraffar nagon ofmak.
Den bla fargen pa focker-papper forSn-
dras icke as det famma.
. Vid gardarne harstades Sgdes bade
Vin-och Frugt-Tragardar , famt f6r bo-
skapen lk6»t bete.
Bergen til hoger Ikilde Backe-fSlt
ifran denna dalen , och tycktes utgora
fern betydande ryggar , Ikilde at med
djupa dalar, fom efter de Ikott, vi der
lossade , gafvo itererade Echo , lika fom
efter alkan. Et platt och h6gt berg med
B 3 tvan
%% Andra Resan inåt Caffers-luften 1773.
tvånne hufvuden vid fidorne, kallades
hår lilla Taffelberg.
Din 11, redo vi förbi Anders Lub-
bes gård til eh gård, som tilhörde Pit.
Gaus.
Lejon och andre odjur voro nu me
ra så förjagade och skråmde ifrån desse
Bergstrakter, at Landtmannen fållan ha
de besök af dem. Landtmannen betalar
dock ånnu til Compagniet en gammal
lkatt, som kallas Lejon och Tigerpen
ningar. Denna betaltes af hvarje Bor
gare med 4 R:sdr , för Lejon , och i
gyllen för Tiger-hjelp, af hvilken Cas-
sa den tiden, då landets upodlingar ut
vidgades, och odjur mycket hindrade
och oroade Colonisten , et vist præmium
betaltes åt den , som sköt eller fångade
något af desse djuren. I början betalte
Regeringen 16 R:sdr. för et Lejon, och
10 Gyll. för en Tiger. Sedan blef sum
man få förminskad , at för en Lejonhud
betaltes 10 R:dr. och för en Tigerhud en
dast 6 Gyll. Nu mera, sedan desse odju
ren uti största delen af Colonien blifvit
så utödde, at de fållan eller aldrig me
ra låta se sig, betaltes intet præmium
vidare dérföre åt de långst bort boende
nybyggare, som endast ofredas af dem,
der
Andra Resan inåt Caftrskujitn 1773, 13
deråst de icke upförä, och upvisa i Cap
sjelfve odjuren lefvande, som icke mö-
jeligen låter sig göra. Denna til et vist
ändamål inrättade _ Skatten uphörer lik
väl icke , sedan ändamålet är vunnit, och
orsaken uphört, utan har iklådt sig sam
ma natur, som Skatt och Cassor pa månr
ge andre ställen.
Utom den Skatt, som Landtmannen
årligen betalar för sit hemman, betalarhan
också för NVaxljus årligen 4R:sdr., för
hvarje Häst 1 Hollåndlk styfver , och för
hvarje hundrade Får 1 Gyllen. Lika
få betalas af hvarje Borgare , fattig och
rik , han må äga stor eller liten , svag el-
leP god gård , en viss afgift för väg-och
gatulagning. For bro och^ fårja betala
åfven alle lika, antingen de hafva sin
våg åt* stället eller icke. Deremot är
han fri för all Rustning , Krono-och
Prästtionde, Vågrödning, Skjuts, Dags
verken med mera. .
Efter Måsslingen såg jag hos en Flic
ka en elak lämning, som var qvar, nu
på tredje året efter sjukdomen, och be
stod uti Månader (fugt/Jationes) i pannan,
och under ögonen, som voro grönagti-
ge , varade i å 3 veckor , gingo bort och
kommo åter igen. De nämnde ställen
B 4 vo
*4 Anclm Resan inat Caffers+hifltn 1773.
voro haras i synnerhet vanstalde, efruru
cie afven hollo fig pa andre itallen, fora
pS armarne och. handerne.
En til aren kommen Bonde hade af-
ven efrer JVlafslingen , en god slang as
Lungsoten , hvilken jag likval sedan
fornam, blifvit fulkomligen aterstald til
halfan, as de medej jag for honom an«
ordnade, t
F61jande dagarne fortsatte vi var re-
sa.langs ester Dalen , til Barent Lub-»
bes gard, f6rbi Pickeniers* klof och
JVTat'tons gard derstadeg, som lamna-
des til vapster,
Den 14, borjade landet blisVa kulfigt
och berg-ag^igt, och vi anlande til unga
Parent Lubbe, vid andan as klofven.
Roten as en Stoebe, som har vaxte,
luktade aldeles ljka med Valeriana phu
och torde gora nagon verkan emot
Fallandesoten,
Den i<>, begSfVo vi ofs ater pa vk-
gen , forfedde ined nagre dagars mat-
sack, och arnade mi taga ofver bergen
til KiS Koopmans gard, sedan vidare
til Spannenberg ofver Dorn-rivier,
och Sndteligen til Clas Lospers gard,
rfndra Restm inat Cafsers-kuflen 1773. 25
» belagen i det understa Blckefaltet. Men
vi'hade ick'e Hinge tagat up sore bergs-
branterne, inn'an den olyckan hande mig,
igenom kulkens mindre forfigtighet , at
• Karran stjelpte orukull, och Stangen
hraktes , fa at det var aldeles omojeligt,
at vidare fortfatta resan pa en foresta-
ende bergig och ganska svar vag ofver
obebodde bergsryggar. Vi nodgades fa-
ledes bota skadan med onilindade rep,
sa godt , som Ike kunde, vanda ora til
Bondgarden igen och taga nagot an-
nat beflut.
Sedan jag annu mera fat omlaga
mit til en del forlorade akdon , befl6to
. vi , at lata bade vagn och karra , sma-
ningom taga tilbaka genom Pickeniers
klof, och sedan Jartdet upat, genom Ro
de Sands klof, til Rode Sand, at der-
ftades uthvila och forbida var ankomst,.
Emedlertid gjorde jag och min Engellke
Refekamerat til hist en rela, ISngre til
baka upat Dalen, til Gaus gard, hvar-
ast vi redo igenom den langa Elands-
klofijen, 6fver bergen til det fa kallade
Kalla Backefalt {Koude BockeveW), til
Bernard Forster.
Elandsklof var anfenligen bred och
hade en stor rivier. .
B s Det-
i6 Andra Resan inat Cafsers-kusten 1773,
Detta landet, som Sr belSgit emellan
understa och varma Backeslltet, samt
emellan Olyfants klofven och Carrofalt,
linger ganika hogt, och Sr vintertiden
tSmeli'gen kalt ; ehuru det anda icke Sr
fa kalt, som RoggefSlt, som ligger lSn-
gre bort pa andra fid&n as Carro, och.
hvars inbyggare flere manader i aret,
nemligen ifran April til September n6d-
gas f6r kdld och sn6 nedflytta til det
underliggande varmare Carro , som da
far vatn och fit regn med alka. De,
som bo uti detta BackefSlt slytta vSl
stundom nagon tid pa aret 6fver ber-
gen med fin boflkap til Carro , men sa-
dant Sr dem likval strSngt fprbudit.
En Orm , som kallades Boomflang,
berattades uti tran 'sluka i fig soglar ;
och QRoodbeckjes^) Loxia astrild gjorde
Ikada i Tragardarne, der den upat blo-
mor och fron.
Stenbackarne , och i synnerhet Dy-
• karebacken QDuykers') gjorde ofta Ikada
,i TrSgardarne, derast de afbeto tridens
utskjutande knoppar. Springbackeh g6r
Sfven mycken Ikada i Hvetakrarne , i
synnerhet, som den kommer uti troppar.
Den later icke fanga fig , hvarken uti
snara eller f6r stSUb6ssa. Den maste
Andra Resan inat Cafferskusten 1773. 47
slcjutas med fdrlat i de Ikrar, dit den
plagar komma. En karl grafver fig da
en grop i akren, der han kan sitta for-
dold, tils de komma nog nara, at kun-
na slcjutas med 16pkulor.
Kalla Backefa|tet ar i det narmaste as
iika bredd, som Olyfants klofven, om-
gifvit med hoge berg a ymse fidor, hvil-
ke emot Nordvast sluta tilsammans och
lamna endast en trang ingang til et lir
tet pa andra sidan om den liggande flatt
salt Har sailer stundom fho , som na-
gon tid blir liggande osmalt.
Ehuru kalt detta landet 5r, bar det
likval fordom varit as Hottentotterne
mycket mera bebodt, an det nu ar as
Europeer, som harstades uptagit nagre
fa hemman. 6fver alt bo Hottentotterr
ne flere tilhopa uti fine samhSllen, ofta
flere hundrade uti store byar; lefva as
r6tter vilde djurs kott, och egne hjorr
dar, til hvars bete 4iela landet lamnas
6pet; samt aro med litet ndjde. Dere-
mdt steal hvarje Colonist tga ensam fin
egen gard , en del as jorden steal anvSn-
das til hvetaker och vingard, och bo-
Ikapshjorden vara stor och talrik; yilde
djur for6das utan barmhertighet , efter-
tanka och hushabiing, la at somlige ned
. a8 Anita Resan inat Caffers-kuften 1773.
fkjutas fov ro flcul , och fomlige utrotas,
antingen for den flcada de gora honoin
i dess hushalning, eller for deras hu-
dar och ikin. '
BSekefalt Sr annars tameligen. slStt ,
Titan bufkar'och ikog; utoin nagra Jaga
Ronnoster bralkar.som fallarufynas, hy-
ser det endali: gras, och pa nagre sto
len en fort h6gre fas. Vid fjelfva ber-
gen fer man fallan nagre trln as Pro-
tea grandislara ^JVaageboom') , fom sta
strodde och lage.
Hela dett^ land har fat fit namn as
deri fa kallade Springbacken (Copra py-
gargttf), fom i strodde flackar haller fig
harstades, och visfe ar ankommer hit
ifran de langre bort Jiggande lander,
flyttande, til et orakneligt antal.
Bergen, fom ligga at ymfe sidor, aro
aldeles nakne , fom en ganimal nrar ,
hoja fig. up utan at aga nagon afslutan-
de sot, eller nagre nedan fore liggande
kullar, fom%anligt ar vid andre be"rg.
De sagos as luftens averkan mycket
iarde och lara ester hand nog forandra
sit utseende. Luften utvittrar en del
as defs particlar, och desse bortflapas
sedan as tegn , utom stdrre stycken , fom
stun
Andra Refan inat Caffers-kusten 1771- 19
stundom utsaIJa och hqlor., soin tilkom-
ma as qvarstadnande regnvatn.
Klipporne , som 5gde mange Ipet-
far, bestodo stundom as en gytring as
qvantsltenar , qvartsgrus och sandsten.
As fuktighet spricka desfe, losna och
Jndteligen utfalla, samt nedrulla uti sto
ra stycken. Huraf se bergen sdnderrif-
ne ut, och tolka sjelfve fin ur-alder och
sin forstoring. Hardheten i bergens sten-
avt Sr ganfka olika, och for l'amma or-
fik skul dess uplosning. Pa mange stal-
len funnos kiselstenar , inlpackade uti
stora klimpar, stundom tii hela hundra-
det och derutofver. Stora kullar fun
nos har ocksa , fom bestodo as sandsten,
hvilken underst var krithvit, fom kalfc
och 16s, samt pfverst gul med nSgon
blandning as gul och rod farg. Uti dal-
derne och vid backarne fans den fina-
ste sand, som sakert ofvan ifran bergen
och defs kullar, med regnvatnet dit blif-
vit nedslSpad. Backefalts bergen emot
ostra fidan hafva sine floar friedt liggan-
de, lika fom bergen undergat nagon
sjunkning. Afven de bredare floar vo-
ro sadane, sa at de voro lagre emot
oordvast och hdgre emot syd6stra andan.
Des-
30 Andra Resan mat Caffers-kusten 1773.
• Desse stone och h6ge bergsryggar,
som ligga i flere rader, fkilde at med
bredare och smalare klyfter och landfiyc-
ken, aro saledes Sodra Africas Fjallar.
Springbacken (Capra py^argus~) hal-
ler fig ingalunda i bergen som Rhebac-
ken, ej eller uti buikaget, som Stenbac-
ken och Dykarebacken , hvarast hundar
fltt skulle kunna fanga honom, emedari
han der ej kan komma fSrdeles fort;
utan pa slata falten, der han g6r de
underligaste och vackraste sprang , til
hela famnen eJler inera uti luften.
Tbland de fa 6rter, som bergen agde,
fans den befynnerliga Flugbulken (Vfo-
ridula dentata*), hvars Mader aro 6fver-
takte med fina har och en seg slemig
vatfka, vid,hvilken smSrre insecter altid
fastna. Den insattes i hulen, for at der-
med fanga flugor.
Den 18 , redo vi til IsAk Visage^
Faren raknades Mr morgon och qval,
da de ut-och inslaptes, famt marktes i
6ronen , antingen et eller bagge, for at
igenkannas? da de kommo at blandas
med andre. Detta raknandet var altid
Matmors fyfla , hvilken ocksa gifvit
hvarje far sit egit namn. Et fortrlffe
ligt
Andrei Resnn inat Caffers-kujlen 1773. 3!
ligt mjnne oeh dagelig erfarenhet hade
sa skarpt Mnnes upmarkfamhet harvid,
at om nagot ibland flere hundrade far
var borta, saknade hon det genast.
Den 19, f6rbi" Ntclas Jansens gard
til Carl van der Merweu
Et Taflfelberg, fom iigger enstaka
midt uti landfet, ar at Nordvaftra fldan
|>Iatt afvanpa, och brant pa fidan; men
at sydost ar det kulligt afflutande, och
mycket hogt.
Hvetet var harstades annu icke korri-
mit i ax, hvilket vi dock pa andra fi
dan as bergen redan set, och Srterne
saddes nu f6rst. HSr bade fas och Ika-
res et par manader sednare, an narma-
re Cap och i det pa andra sidan lagre
liggande landet.
Ehuru Landtmannen , desse bergens
invanare, bor fa hogt, fager han dock
altid, ehuru ganfka oratt, at han steal
refa up til Cap, fastan landet dit at slu-
tar as, och blifv'er mycket lagre.
Stora hjulet pa Africanlka plogen I-
ger atta ekar, och ar fa gjordt farnt
forfedt med en jernfkifva , at det ej kan
tagas as. Det lilla hjulet til vSnster har
en
•p. Andra Resan inat Caffers-kusten 1773.
endast syra ekar, och 16per altid pa graS-
vallen , och haller 1 uledes plogen jamn.
Den 10, reste vi til Vilhelm Pre-
ToRifi , som agde en belagen gard ;
men luftstreket ar har 1 Junii, Julii och
Augustri manader fa strangt, at mycken
fno sailer , stundom flere dagar a rad ,
och istappar frysa under -taket. Alle
Kalfvar, Lam och F6I , som pa fadane
dagar framkomma, da frosten varar, do
bort utaf kold och hunger i failorne, i
livilke de hallas inneflutne, utan at kun-
na utflappas pa bete.
Sedan reste vi forbi Jan RasmuS'
och van Heeres gardar, til Jacob Pi-
nards gard , hvarSst litet fkog fans.
Varden med fin hustru var nu icke he-
ma , utan endast et par slafvar och na-
gre Hottentots ungar. Vi made altfa n6ja
ofs med, at ofver natten aga tak ofver
hufvud, utan at for ofrigt njuta, antin-
gen vat eller torr forplagning, oagtadt vi
utan mat fortridit hela dagen, och hade
Innu flere mils vag til liasta hemman.
Och som ingen valfagnad har uppe-
h61t ofs morgon'en derpa, den 11, begaf-
vo vi ofs i god tid ut pa vagen til
Skalk van Heere, hvarast vi blefvo
Vast-
ftndvti Resan inåt Caffers-kusten ijfö. 33
Vänligen émöttagne , och undfågnäde bå
de med frukost och et tåmeligen godt
glas vin af landets egen tilverkning.
Hår börjades nu det Varma Båcke
fåltet, hvilkét skildes ifrån det Kalla med
höge berg och backar, som voro stun
dom mycket brante och dem vi hade i
dag farit utföre.
Varma Båckefåltet ligger således
mycket lågre, och år åfven i samma
mon mycket mindre kak. Då i det Kal
la Båckefålt vin endast kan odlas på
et par stållen , och det åndå ej särdeles
mognar, få trifVes vinstocken mycket
båttre i det Varma, och ger et båttre
vin. Det Varma Båckefåltet år et litet
iand, hvarken mycket långt eller bredty
Utan mera rundt och inneslutit inom
bergen , likasom af en cirkel. Utgången
ifrån det år endast genom trånga öp-
ningår vid Mosterts huk och Hex-rivier^
Landet år flåt, öfver alt bevåxt med
grås, utan buskar, och har ganska litet
qvar af den förjagade Springbåcken.
Emedan tvånné unge bönder här
ifrån i dag årnade resa närmaste vågert
til håft öfver de höge bergen, til det"
på andra sidan liggande Rode Sand, så
a Del. C be-
34 -Andra Resan inåt Cnffers-kusten 1773.
beslöto vi, at åfven begagna oss af (Jet-
ta tilfålle, och göra dem följe. -Men som
min Refekamerat, sedan vi upkommit
et stycke emot bergen saknade stil
kapp-såck , och måste vånda om , för at
hämta den, ,och våre under lång resa
redan utridne hastar icke förmådde så
snålt löpa i bergen , • blefvo vi af våre
vågvisare efterlämnade , och förlorade
omsider i bergens branter , aldeles gång
stigen, få at vi nödsakades vånda om
til gården igen samma våg, som vi nu
förgåfves tilrygga lagt. Derifrån redo
vi genom en stor del af det Varma Bac
kesalt, och före afton ankommo til én
Vacker gård, rik på stor boskap, mjölk
och smör, som tillförde Pét. Funere.
Härifrån hade Vi ingen annan vag
til Rode Sand, ån genom Mostertshuk ,
en dal som var mycket låg och trång,
emellan de å ymse sidor ganska höge
bergen; men denna resan var åfventyr-
lig denne tiden på året, då de store och
brede bäckar, som vi i dalen1 hade at
genomvada, nu voro ganska fulle.
För at lyckeligen komma öfver det*
ta farliga ttålle , betingade vi oss en
drång , som til hast skulle rida förut
och
Andra Resan inat Caffers^kusten 1773. 35
och sasom kand pa drten * utvisa for
oss de grundaste och minst farlige flatten.,
Den 12 0£i, begafvo vi oss pa resan.
Vid s6rsta intradet as Mostertshuk,
Var vagen ganika stenig, bergaktig, och
brant*, och vi hade sedan atslrillige ftrom-
drag och aars grenar, at' vada ofver, som
Brugdrift, Strobmdrift, Else-rivier och
Diepdrift, utom andre smarre grenar at"
backar, som f6renade utgora sedan den
store Brede-rivier. Desse aar voro sa
mycket farligare, at ofverkomma, som
vatnet icke allenast stod hastarne under
buken och lSngt up pa ildorne, utan
store kullerstenar lago pa botnen, nedrul-
lade ifran bergen , at hastarne nied m6-
da kunde ga, och stromforsen var ofta
sa stark, at hastarne med svarighet kun
de halla ratta vagen.
Bredevid str6mmarne vaxte atlkilli-
ge buskar, i synnerhet nagre Gerania,
som gasvo en angeram, stark och for-
frilkaride lukt ifran fig.
Omfider framkommo vi lyckeligen
til Rode Sand, hos de Wett, der va-
re oxar redan fat hvila och hamta na-
got hull, samt nya krafter til den fore-
ItSende resan., C % v . ' • Vin-
1
36 Andra Refan inat Cafsers-kusten 1773.
Vinterhuken, et berg, som slutar Ro
de Sand at norra andan, och slriljer det
ifran Olyfants klose landet, lag annu
' slacktals tSckt med hagel.
Gli kallades pa Hottentottens Iprak
en umbellat, hvars rot Hottentotterne
samla , torka och pulverisera , samt med
'kalt vatn och honing, i.et trog tilhopa
blandade, lata gasa 6fver natten, for at
deraf erhalla en sort mjod, som de dric-
ka f6r at blifva rufige. Et par gias hlr-
af fkal vara nog, f6rat gifva rus, hvar-
pa ingen hufvudvark foljer. As rotens
pulver tagas endast et par goda hin
der folia.
Vinterhuks bergen visiterade jag i ar
annu nogare, an forledit ar, anda up til
dess hogsta toppar. Flugbulken vaxte
har ymnigt, och den rara Protea nana,
hvars bloma liknar en t6rn-ros, fans
endast pa detta static Pa ena sidan as
berget var et vackert vatnfall, utf6re
en lodrat brant, hvarunder berget agde
en utholkad hola, som var upfyld as at-
lkillige bufkar. Min hog drog mig val
dit , men en lang omvag hade mast g6-
ras, f6r at komma til detta stalle. F6r
at undvika den m6dan, vagade jag har
gdra et sprang nedat, as atminstone 10
Andra Resan inåt Caffers-kusten 1773. 37
eller 12 famnars högd , utan at det min
sta slcada mig, emedan buskaget hindra
de mig , at falla hårdt. Ibland andre
sålsynte växter, sant jag också hår den
rara Disa eærulea. Uti desse bergen
fans en vacker, röd, finbladig Skiffer,
som utgör breda (Jstratay floär. Den .
samma finnes ock i store nedfalne styc
ken, hvarfcals med annan sten, lika som
en Marmor. Underligt föreföll det mig,
at hvarken hår, eller annorstädes i ber
gen , fans någon kalksten , eller något
kalkberg; icke eller marmor, eller slin
ta, utom en strålgips, som blifvit funnen
i bergen vid Hex-rivier.
En Bondhustru såg jag hårstådeS af
lätja och god-dagar få stor til växten,
och tillika få fet, at jag icke fet mer
ån en enda dess like, på et annat ställe
hår i landet , men icke någon , utom det
samma. På vågen i Cap hade hon lå
tit Väga sig , och då gåt up til 334 Skålpd.
eller 16 Lispd. och 14 marker.
At Rode Sand endast- år en dal mel
lan höga bergs-ryggar, såg jag tydeli-
gen deras, at i gropar, der det ströin-
mande vatnet hade bortfört jorden och
utgrafvit rännilar af en eller tvånne
famnars djuplek, grunden lyntes bestå
C 3 af
38 Anira Re/an mat Caffers-kusten 1773,
as nakna bergsklippan med sine varf,
hvilke der stodo pa kant , nastan 1bd«
ratte, och endast nagot litet lutande at
fydost. Desse varfven voro as vatnefe
mycket upblotfce, I6fe och bleke, lLk^
nande en hardnad lera; desse hade uti
mellanrummen land, som vatnet med-
fort och der aflastat.
Landtgardarne Iigga hirstades ej far-
deles langt ifran hvarandra, och Colo-
nisterne* aro almant formogne. Bade Vin-
gardar agdes har i stor myckenhet; och
Hvetet faddes til anfenlig mangd , famt
Frugt-tragardar voro 6fver alt anlagde.
Landet frambragte faledes de mast 16-
nande afkastningar, fafom Vin, Hvete,
Apelsiner och Citroner. Kolden kunde
likval harstades vintertiden stundom va-
ra strang nog, ja fa, at den forflutne
vintren, som hlr a orten fades hafva va-
rit ovanligen kali , den unge vinstocken
nog lidit, och pa nagre stallen frusit
aldeles bort.
Bolkap och Far hollos bar ej flere,
5n fom til hufets. f6da kunde beh6fvas,
och vagns-oxar handlades stundom ifran
andre stallen.
En liten Dufva, fdrmodeligen den
. ' - min
Andra Resan inat Cnfsers-kusten 1773. 39
minsta as alia, kallad Maquas Duyv, (Co-
lumba capenfts)) holt sig mjacket uti Tragar-
darne, och sokte der sin soda as fron.
Ixia bulbisera , en lokvaxt, nied rod
bloma, vSxte har i st6rlta ymnighet. Pa
narmare hall sags den val sta giest nog,
men pa langre afstand lag faltct ut, linn
det varit takt med et stycke Skarlakan.
Likasa fans endast harstades , vid
backarne , den grona varieteten as Ixia
maculata , en annan hog lok-vaxt, som
ar bade vacker och befynnerlig, med sit
langa ax utaf grona blomor, de der 4ro
fa falfynta uti hela verlden.
Den a8 , fortfattes var refa ofver
Brede-rivier, hvars grenar fa slingrade
sig fram, at vi slere ganger maste 6f-
vervada dem, innan vi hunno til Jan
Slabberts gard, der vi togo nattr
herberge.
Demy, til Philip Plaisir vid Saf-
frans klof, et Mile , der en gangstig fin-
nes 6fver bergen , fom man kan far-
das til hast.
Vidare til Jan de Toi. Landet hade
nu borjat blifva bade bredare och flatare.
Tois klof kallas ater en gangstig harsta-
C 4 - des
4o Andra Refan inat Caffersrkusten 1773,
des ofver bergen , som man ocksa kan
fardas til hast, da man kommer frain
yid Drakenstein midt emot ParL
Brede-rivier lamnades nu as ofs til
boger, och det slata landet, som hir
ligger omkring floden , samt deraf ;6f-
versvammas, kallades Goudena.
Lingre fram lag Brand-valley, midt
emot hvilket , pa andra fidan as berget ,
ligger Stellenbosch.
Den 30, redo vi f6rbi de Plois gard,
ofver Hex-rivier til Keijsers hemman.
Faltet var hir Carro, och Faren fa-?
gos ata de faftftille Myfembryanthema
(vygeboscies) , hvarefter fardyngan fades
vara odugelig til g6dfel. Landet begynte
ocksa blifva ju langre, desto inera kulligt.
Den 31, ankommo vi til Alowen
Smidts gard, som ligger gent emot
Hottentots Holland. Landet agde har
mange kullar och bergs-^ryggar, som
lago tvart fore.
November den*i, til Fru Bruels
gard, redo vi 6fver en as de tvartf6re
liggande Bergs-ryggar vid ena fidan,
hvarefter vi kommo Ukasom uti en an-
nan Bergsdal.
Ber-
Andra Refan inat Caffers-kusten 1773. 41
Bergen til vanster krdktes nu nagot
och str6ko mera OSO ut.
Vidare til Philip Bota , hvars gard
lag gent emot Tigerhuk^om lag bak-
om de berg, hvilke utlkjuta ifran Hot
tentots-Hollands berg.
Bergsraden, Com continuerat ifran
Witsenberg , tyktes Mr kr6ka fig at
6ster, och likasom aldeles tryta; men
vid nogare efterseende besans den strie-
ka fig annu langre ut, och fortsattas as
bergsryggar, som endast lago, nagot Ian--
gre inat , sammanhangande ^ned sam-
n?a bergsrad. 1
Vi 6fverforo sedan Clas Vogts
rivier , hvilken deraf fat sit namn , at
en Colonist, vid namn Clas Vogt har-
stades blifvit til ddds trampad as en Ele
phant och det fa , at knapt tekn ester
t>enen fyntes i stostet.
Samma dag fotsatte vi resan til Gert
Nels gard , vid Kockmans klof och
rivier.
Mattegods (Matjesgoed) kallades har-
stades en fort fas, fom vSxte uti an,
hvaraf mattor slatades , fom nytjades as
kandtnaannen til talt 6fyer vagnar, och
c$ as
4s Andra Resanioat Caffers-kusten 1773.
Sfven at ligga pa. Desse mattor voro
mjuke och bqjelige, och fafven, ashvil-
ken de forfardigades var en grusfort,
soin jag kiiUade Cyperus textHis , af-nela
tva alnars ffcgd, och derutofver, tjock
nastan som en tobakspipa, och inuti pipig.
Den 3, reste vi til Droskis gsird, I
detta Landsstrek, SfVen som i hela det
langre in liggande landet , fades regn
falla med fydolhiu vind, hvilket lker al-
deles tvartom vid Cap.
Landtbonderne Ikotte har almanfe sine
gardar med lifegne y Slafvar, och desse
Slafvar jfgades icke allenast as Husbon-
den fjelf, til husbehof, ntan vid svara-
re f6rbrytelser as Landrostens police
betjanter.
Nar Landtmannen nagon g?.ng nod-
gas antingen for nagre fvarare brott,
eller for en obotelig litja och vardslps-
het , hos Ofverheten anklaga nSgpn as
fine Slafvar, bander ftundom den be-
synnerliga omstjndigheten , at om Slaf-
ven sailer i tycket, fa nodgas agaren
salja honom, antingen han det vil el
ler icke.
Nov. den 4, anlande vi til den namn-
kunnige Jacobus Bota, en man, som
nu
Andra Resan inåt Cajsers-kuften 1773. . 43
nu var 8r år gammal, och efter 12. Sö
ner ägde utaf fin egen afkomma 190 lef-
vunde själar. Det år likväl icke denna,
ehuru i fit slag annars synnerliga om
ständighet , som giort hans namn få
mycket kåndt och kunnigt i et nybyg
ge, der man gifter fig tidigt, och der
folkökningen år mycket stark; utan en
olyckelig händelse, som timat under en
af dess jagtfårder : då han var 40 år
gammal , skot han i et skogs-snar et Le
jon, som straxt nedföll, utan at han
kunnat blifva varse, at de voro tvånne
i sälskap. Det andra Lejonet rusade ge
nast på honom , innan han kunde med
hinna , at å nyo ladda fin bössa , och
icke allenast sårade honom med deft sto
ra och skarpa klor, til deft han föll l
dåning, utan i synnerhet med tånderne
så sargade vänstra armen och sidan , at
han blef liksom död liggande på marken.
Lejonet, som oftast år för mycket ädel
modigt, at på en död människa fulsölja
fin håmd, då hungern ej drifver det, at
dermed stilla magens behof, lämnade
honom i detta tilstånd, få at hans tjän
stefolk omsider kunde föra honom hem.
Dess hustru , en rask och tiltagsen qvin*
na, hämtade straxt åtskillige vålluktan™
de krydder. Desse kokade hon i vatn,
och
44 Andra Rejan inat Caffers-kustctt 1775;
och med decoften deraf tvattade sedan
dageligen, och f6rbant dese far, sa at:
han indteligen' atervan sin halla. Uti
armen blef han likval sa Ikadad, at han
aldrig mer kunde lagga nagot gevar til
axelen eller skjuta nagot vildt Denne
mannen hade varit , en as de starkaste
Jagare uti hela colonien, och igenom
Elephanters Ikjutning , samt tSnderneS
forsaljande vunnit anfenlig f6rmogenliet.
Han berattade mig, atn dess ungdom
var Colonien innu foga utvidgad- inat
landet , och at Hottentotterne deruti
voro sa talrike, at de Christne nybyg-
gare ej utan fara kunde firdas fa langt
inat, fom til Swellendam. Den tiden
voro ocksa Elephanterne , ifVen nog
nara intil Cap , sa ymnige , at under up-
och aterresan under vagen flere as dem
kunde fallas. Salunda hade denne man
nen ofta pa en dag ikutit 4 eller 5, och
stundom 12 til 13. Tvanne ganger hade
han, da han utfarit pa Elephants jagt,
i sin lefnad , nedfalt med b6sfan 22 Ele-
phanter, pa en enda dag. Elephanten
ikjutes altid as gode Sk^ttar uti et en-
da Ikott, men ikulle kulan traffa nagon
as framfotterne , fa at benet afslcjutes,
da mafte tva fkott losfas. Skytten la-
gar altid fa, at kulan kommer at ga
ge-
Andra Resan inat Caffers-kusten 1773. 4$
genom lungan, som altid Sr det sakra-
fte ikottet. Kulan ar blandad med en
tredjedel ten och vager et fjerdedels
ikalpund, ester hvilkens storlek b6ssan
Sr afpassad och ansenligen tung. Hvar-
je Elephants hane kan aga hvarje elfen-
bens tand ifran 30 Snda til 130 skalpund.
Desse uphandlas as Hollandska Compag-
niet, emot en Gyllen f6r hvarje Ikalpund.
Landet b6rjade har blifva mycket
kulligt och grasrikt, samt agde tilracke-
lige vatn-backar med nagot Ikog i
bergsklysterne. ' x
De bergen , som utstrakfce fig ifran
Hottentots Holland, b6rjade langre inat
blifva alt mer och mer lage, andteligen
afbrutne ryggar, och omsider sagos de
aldeles uphdra och andas.
Den 5, fortredo vi til Jurgen Bo-
ta, en son as den f6rutnamnde alder-
stegne mannen, vidare forbi Blanken-
bergs gard til Rock vid Keureboms-
rivier.
HSr sago vi en Apa ifran Hautni-
quas (kogar, nagot liknande Simia fabæa.
F6tterne Voro alle fvarte och ftjerten
brun emot Sndan. Testiculi cærulei lik-
som Kopparvitriol.
Har-
46 Andra Resan inåt Caffers-kufien 1773.
Hårisrån begåfvo vi oss til Swellen-
dam, och sedan til Compagniets Post
vid Buffeljagts-rivier , hvaråst vi togo
oss någre dagars hvila.
Swellendaras colonie , som lyder
under sin egen Landrost , hade blif-
vit anlagd för vid pass 30 år sedan.
Den fick du sit namn efter Swellin-
grebel , som den tiden var vice Gou-
verneur eller Secundus (Tweede) i Cap.
Den förste Landrost var hårstådes Re-
nius, den andre Orack, som ånnu lef-
de , men hade afiked , och den tredje
var den nu varande, vid namn Mentz.
Compagniets Post hade i början blir*
Vit anlagd, til beskyd för de nybygga
re, som hårikring, och längre inåt lan
det satte sig ned för at göra upodlingar,
och drifva boikaps afvel. Den blef der*
före aldraförst anlagd såsom en skans
försed med 7 man , och en Corporal ;
men sedan landet blifvit tätare bebodt af
Européer och Hottentotterne dragit sig
undan , blef hela detta försvarsverk öf-
verflödigt och onödigt. I dess ställe har
hårstådes gården blifvit inrättad til nå
gon boikapsikötsel , och Soldaterne an-
våndas til at uti den få kallade QGroot
Faders bofcb~) Farfars skog, til Compag
niets
Andr/sRfsan inat Caffers-kusten 1773. 47
niets fornodenhet hugga atlkillige fortes
slogdverke, hvaraf et vagns-dafs hvar
tredje manad upkores til Cap , utom det;
som folket, til sit battre undcrhall, fa
upf6ra och forsalja.
Til gardens tjanst nytjas de Hotten-
tbtter, fom annu aro qva'r, as fordom
talrike sllgter. Jag utforlkade i ar noga-
re desfas lefhadsfat, feder och fedvanor.
Da Nytanning fdrsta afton vifar fig/
far man fe Hottentotterne fpringa, ta-
ga as sig hatten och niga. Afven fa Sr
den ceremonien annu icke aldeles bort>
lagd , at vid en viss alder gora ynglin-
gar til man, da de derefter aftondrade
ifran qvinfolken , halla sig bland manko^
net. Sedan ynglingen , ester brukelig
fed, blifvit ofverlprutad med naturligt
vatn, slagtas nagot kreatur och tarm-
natet as det famma bindes ynglingen
omkring halfen. Mannerne dricka aldrig
den mj61k , fom as qvinfojken blifvit
mj61kad4 Hustrurna Iga Mr ofta en
rigtig man , och en vicarius ; lika fa ta-
ga mannerne ftundom tvanne huftrur.
Gifcermalet fulbordas ofta dermed, at
foraldrarne f6rft tilfpdrjas, och at Bru-
den och Brudgummen sedan fofva til-
faramans tils langt inpa andra morgo-
, nen.
•
48 Andra Resan inat Cafers-kustitti^i
nen. De afledne begrafvas uti grafvar,-
6fver hvilke stallas upsatte et Sk6Ipad-
Ikal, fyldt med nagot valluktande pul-
ver, och trenne qvistar as nagon bulke,
hvarefter Processen haller fig lustig. As
Vildt, som jagas dch falles, ma ingest
Sta^ innan han blifvit gjord til man, och
as samma djurs hjerta och hjertsack ml
icke eller man och hustru ata tillika.
Hottentotterne ato nu mera sit k6tty
antingen stekt eller ordenteligen kokadt"
i gryta ; men icke langt tilbaka, innan
de as Europeerne hunnit f6rvarfva fig
et sadant karil* nytjade de det hos de-
ras slagte vanligen brukeliga koknings-
tedlkap , nemligen en ladersack fyld med
vatn, i hvilken k6ttet inlagges, och se
dan upglodgade stenar , som med sin het-
ta bringa vatnet til kokning.
Pil och bage sag jag desse Hotten-
totter bruka. Detta oansenlige , men
iarlige gevar nytja de icke allenast til
forsvar emot sine fiender , utan ocksa ,
at dermed falla vilde djur, oagtadt de
nu mera sallan, i nagot as desse hanse-
enden beh6fva nytja det. Bagen Sr en
turns tjock och rund kapp , as nagot mer,
an en alns langd, hvilken spannes med
en
AtiJra Resan inat Caffers-kusten 1773. 49
en strong eller sena. Pilen g6res as na-
got ror, tjdckt som en gilspenna, knapt
en half aln langt , vid hvilkets ena an-
da ined en sin sena fastlindas en lancet-
lik jernfpits, som bestrykes nied orra-
gift. Flere fadane piiar f6rvaras i et
koger,af en arms tjccklek, och nastan
en alns langd , med et lack afvanpa , som
fastes med gangjern as lader.
Rabekin var et spel-Instrument eller
en art as Citra , gjord as en Calabafe,
och et smalt brade < med 3 el' er 4 stran-
gar, de der med lkrusvar kunde utspin-
lias , pa hvilket Hottentotterne spelte
med fingrarne.
Kora var et bias -Instrument, som
dock icke sa osta brukades.
Et berg , kalladt Potteberg , syntes
midt f6re garden ned emot hafsstran--
den, hvilket fades vara hela sex milen
harifran belagit.
En underl-'.T Grlshoppa, r6dagtig til
fargen med halfva vingar, fags i myc-
kenhet f6ka sin f6da pa bulkarne. NSr
den fangades, utprasfade hon under en
Ikifva, som fens under br6stet, en sle-
mig ocla bladrig vatflca, likasom sap-16d-
der, hvilken tackte bade djuret qch.fin-
a D«i. D grar
5<a Andra Resan inåt Caffers-kufien 1773.
grarne. Detta förnyades , få ofta våe-
ftan med en linnelapp aftorkades. För
denna djurets egenskap-, at fradga sig,
kallade jag den samma Gryllus spåmans".
Larver eller halfvåxte kråk af Gräs
hoppan, Pneumora, sågos ofta i största
myckenhet hår och annorstädes på bu-
fkarne; men om dagen kunde hvarken
jag eller mit fåffkap finna en enda af
detta djur fulkomligt med vingar, hvar-
öfver jag mig mycket förundrade,
Rhébåckar, Ritbåckar (Capra") och
Bontebåckar {Capra scripta} höllo sig
mycket uti desse kullige och gråsrike
falt. Bågge könen åro förfedde med
horn och Bontebåcks kalfven år i bör
jan rödbrun, men blir med tiden hVit-
flåckig. Ehuru det år svårt nog , för
landets kal-het och djurets lkyghet, at
kunna komma Bontebåcken inom skott
håll , blef likväl en med kula af ois fku-
ten. Det år altid farligt, at nalkas en
sådan Back, ty om den icke år aldeles
dödlkuten , brukar han sine horn , och
kan göra Jägaren , som kommer honom
för nära, olyckelig.
En artig omständighet: hade jag åf-
ven hår tilfålle at anmärka. Det hän
der
Andra fasan inåt Cäfett-kusten 1773. $1
der stundom , då man lkutit någon And
uti åärne, at den antingen straxt för*
svinner , eller at man återfinner den
med upåtne fötter. Detta härrörer af
Vatnlkölpaddor, som i sådane vatn vi*
ifcas, och icke allenast angripa större
Änder stundom , utan i synnerhet derag
ungar, dem de fattå och bita uti fötterne.
Den to, förbi Peter Botas gård],
Rietkuyl kallad , foro vi öfver Kerre-
hielks och Slange-rivierer , til FoRés
ånka, vid Duyvenhoeks-rivier.
Uti hela den landsträcka, som vi hit-
tils genomfarit , alt ifrån Hex-rivier ,
hade jag observerat, at alle åar, utmed
fine stränder voro föfsedde med ganlka
täggige trän af Mimosa niloticå.
Bergen , som utsträckt sig ifrån et
vid Sweilendam utskjutande hörn, gin*
go nu råt i öster och västen
Den ii November, begåfvo vi ols ti
digt ifrån vår hederliga värdinna, ned
til Duyvenhoeks-rivier, som låg et styc
ke ifrån gården. Af det regn, som för
kort tid sedan fallit , Var denna Å ån-
hu ganlka hög , och .sades oss vara åf*
ven farlig, at öfverlara. Åarne här i
landet äga dock gemenligen någre grtin-
D a da
ja Andra Resan inat Caffers-kuflen 1773.
dare stållen , som åfvers Under deras hö
gre upsvållande kunna med vagn och
oxar öfverfårdas. At utvisa oss en så
dan så kallad Drift, hade vår värdinna
hast den godheten , at medsända en sias;
men som denne icke förstod eller kun
de tala Holländskan , måste han med tek-
nande meddela oss sine underrättelser,
som antingen af okunnighet eller ondska
voro aldeles förvände , i det han för
oss utmärkte en cirkelbåge til höger,
som öfver ån hade bordt tagas til vän
ster. Jag, som af hela mit Resefålskap
var den djerfvaste , och måste under
hela denna resan altid fara förut och gå
i spitsen, red altså nu utan betänkande
in uti ån , til dess jag med hästen , i
et ögnablick nedsönk i vatnet anda til
öronen, uti en stor och djup Sjöko-håla.
Denna hade säkert blisvit min graf, der-
åst icke , lyckligt vis , hästen kunnat
simma och jag , som i sjelfva farorne
altid haft den lyckan, at ej förskräckas,
nu med stilla sinnen och ledige tankar,
försigtigt styrt hästen, som vålfde häf
tigt åt ymse sidor i vatnet , och tillika
hållit mig sjelf, som af vatnet bestän
digt uplyftades , fast uti fadelen. Når
jag hunnit väl öfVfer sjelfva hålan, lyc
kades det mig åfven at vål komma ut-
ur
Andra Rcsan inat Caffers-kusten 53
ur den samma, ehuru sadane halors kan-
ter aro ganska brante, sa at de sallan
15mna nagot fotfaste. Sadane halor,
dem Hippopotamus trampar til .sine li-
gerstallen, finnas uti ganlka mange aar,
oagtadt fjeJfva djuret nu mera icke fin-
nes, utan blifvit dels bort/kutit, dels til
aflagsnare fristtllen f6rjagadt. Mine hap-
ne och forfkrakte Resekamerater stodo
Snnu qvar pa andra stranden , och va-
gade knapt anfortro sig at et Element,
som forekom dem sa vadeligt. Emed-
lertid, sedan jag stigit as hasten, och la-^
tit vatnet nagot afrinna , befalte jag mi
ne Hoftentotter , ester battre gifven an-
visning , 6fverk6ra rivieret, hvarefter
sedan de andre medfdljde.
Jag hade icke allenast mycken orsak,
at tacka min Gud , som hulpit mig utur
en sa 6gonlkenlig lifsfara, som denna;
utan jag hade hartil sa mycket storre
anledning , som denne dagen var just-
min 30 fodelsedag, pa hvilken Guds mit-
da Forsyn behagat radda mig ifran en
annars oundvikelig undergang.
Sedan vare akdon voro ofverbragte,
gas jag mig icke tid, til at omsa torra
klader , som icke utan moda och om-
packning kunde uptagas ; utan vi fort-
D 3 ^t
j4 Andra Resan ink Cofferschisten 1773.
satte resan hela dagen oafbrutit, f6rbi
Christoff.Lombarts gard, til en gard,
tilhorig Daniel Plaisir , dit vi f6re
aftonen ajikommo, och der vi blefva
vanligen emottagne.
Mit forsta g6romal blef har, at om-
laga mist planbok, mit fick-ur och andro
saker, som as vatnets flod kunde taga
nagon fltada.
En art as Corvus , som kallacjes
Spreuw, fans bade har och pa flere an-
dre frallen, i tamelig myckenhet. Den
var mindre, In en Kaja, svart med hvit
uropygium. Denne fogel holt fig altid
i. salskap med den storre Boslcapen och
Faren , i synnerhet mornar och qvallar,
innan Boslcapen utslaptes pa bete, och
sedan den derifran aterkommit. Dess
syfla var , at as dem bortplacka Flatt
(Acaros) , som ifran bulkarne nedfalla pa
kreaturen , bita fig ganflca fast uti huden
och sororsaka dem mycken plaga. Fog'"
len ar mycket vild och stcygg, sa at, da
en mannislca markes ankomma , han ge-
nast bortslyger, och med mycket Ikri-
ande varnar de andre, som da straxt
radda fig med slygten/ Foglen fades
g6ra fit bo vid aar, utgrafvit uti sjelfva;
akanten.
Flatt
jindva Resan inat Cajsers-kusteniffi. $%
Flatt (jie§rs)> fom plagade bofkapen,
voro icke mindre plagsamme fi5r vare
hSstar. Ofta, da jag red igenom Bulka-
get , for at soka och bimta blomor .och
fron pa sadane stallen, blef min hast, i
synnerhet pa hufvudet, sa 6fverb61gd
as de.sse blodsngande kraken, at hvar-
ken oron eller annat kunde synas, s|
at jag nodgades stundom ordenteligen
Jata mine Hottentotter loska hasten ifran
sa besvarJige och plagande gaster, innan
de hunno bita lig for mycket in i huden,
Z?fBi4,tiI Clas Bruyns, och sedan
Den i\, til Pet. de Wetts Landgard.
Hela denna trakten Sgde ymnighet
as AloS bufkarne , hvilke pa somlige stal-
ien aldeles ofvercSkte backar och bergs-
fidor, der de pa langre afstand liknade
en hel arm£e. Buikarne aro as en mans
hogd, med stammarne nedtil nakne, och
en krona i toppen as brede , tjocke och
k6tt-fulle blader.
6fver alt fag jag Slafvarne nu sys-
selfatte, at as nlmnde buJke aftappa och
bereda AloS-kadan, hvars nytta i LSka-
rekonsten ar Ifven fa f6rtraffelig , fom
den as alder varjt kand, och blifvit bru-
Kad. De Wett, fom var iigare til gar-
D 4 den,
5<5 Andra Resan inat Cnffers-kuflen 1773,
den, hade varit den f6rste, som b6rjafc
at tilreda denna kadan har i landet,
fivarsore han ock fades aga en uteflur
tande rattighet, at til Compagniet, emot
et vist betingadt pris, lamna och fftrfaU
ja den samma. Flere bonder hafva se
dan lirt konsten, at tilreda den, och
salja den nu stundom i Cap , til fr&mlin-
gar for mer an hilften batfere k6p. TW-
redningssattet sag jag vara ganska en-
kelt och enfaldigt. Det bestqd, ester
bondernes brukeliga talefatt uti fastens
aftapning och kokning. Tapningen kuiir
de foretagas alle tider pa aret.'men uti
eller straxt ester regntiden gafvo ' blar
derne ymnigare , ehuru tunnare fast.
De dagar, dS stilla och klart vader in-r
f611, nytjades ifynnerhet, for at aftapr
'pa fasten, ernedan blasvader for mycket
ihopsnorper bladet, sa at mindre fast fas
och at den samma for snart stelnar. Til
detta arbete nytjades merendels antin?
gen Slafvar eller Hottentotter. Et blad,
som forst aflkars, lades ned pa blotta
marken, och nytjades til ranria, hvar-
ofver sedan andre afikurne blader, a
ymfe fidor , med storandan inat lades ,
famt federmera dfver desse innu andre
b'ader, anda til hela dnfinet, och derut*
pfver, sa at fasten as dem kunde afdry-
Anira Refan inat Caffers-kusten 1773- 57
pa' i defc forst lagde bladets kupighet
Bladerne , som ej alt for nira intil stam-
, men afskuros, blefvo icke lkurne i fle-
re stycken, emedan de, ester b6ndernes
fagen, derfore icke skulle gifva mera fast.
Pa nyss nimnde satt lagges efterhand
flere hogar1 as Wader, fa fort som Slaf-
yen eller Hottentotten hinner affkara
pch ligga. Nar fasten uphort at utrin-
na , aftagas bladen, pch fasten halles uti
jCalabasfer, som harstades fa vll , som
pa mange- andre stallen , Sr den fattigas
Bouteiller. Den masta AloeTaft, som as
en arbetare pa en hel dag saledes kan
famlas, ar en stor Calabass eller litej:
ambar, dermed fyld. Saften kokag se
dan hema uti dertil upkopte Engelslce
jemgrytor , sa Mnge , fils den blifvit sa
tjock, at den ej formar asrinna as en
trasticka, som stickes deruti. Al oren-
lighet, som slyter ofvan pa, afflcUmas
Under kokningen. Saften salunda inko-r
kad til mer an halsten , utgjutes uti tra-
lador, hvari den sedan far stelna. As
tre delar fast fas vanligen en del stelnad
kada och hvarje lada kan rymma ifran
tre -til fem-hundrade Ikalpund, hvaraf
hvarje ikalpund til frammailde Nationer
i Staden , aiLbonden forsaljes til 3 eller
4 , ja stundom 2 Hollandslce styfver.
D 5 Deft
58 rfndra Resan inat Cafsers-kusten 1775.
Den 15, fortsattes resan til Daniel
Pinard, ofver Gouds-rivier. Denne
flod ar en at de storre och ansenligare
bar i landet Dess kanter voro pa va-
stra sidan mycket branta. Bondgarden
var belagen pa andra fidan , pa en tS-
meligen hog backe. Denne floden strac-
ker fig langt inat landet, och far sale-
des sit vatn ifran berg, Ibm ligga flere
dagsresor hSrifran, och som gransa intil
sadana torra landstrackor, som vissa tin
der pa aret fa haftige regn(kurar med
alka. As en sadan tilfallighet kan den
ne floden ganfka hastigt fyllas med vatn,
och svalia nogt up , faltan har pa orten ar
det vackraste uphalsvader. Och as denna
orsaken ar denne floden ganfka farlig, sa
at Resande icke bora lagra sig nira dess
strander, eller vid dess lagare stallen,
Vatnet gick nu inda up til sadelen.
Vidare begafvo vi oss i dag til Di-
©ELOjf-s gard.
Den 16 , redo vi forbi flere egendo-
mar, sasom Dirk Marcus, Bernards
Sons, och den yngre Plants gardar,
femt Ikyndade oss til Musselbay, til den
aidre Bernards vilbelagna landgard.
Hamiien hlrstades ar stof och ansen
lig,
- 'Andra Resan inat Caffert-kusten 1773. 59 '
lig, men inge Skepp sdka den samma,
utom i n6dfall eller as olyckor drisne
bit til kusten.
Et Danflct Skepp, Kron-Prinsessan ,
fordt as Capiten Swenfinger hade hSr
ftrandat och forolyckats, hvarefter an-
nu minnesmarken fiinnos.
Den 18, sedan jag under en dags
hvila harstades dfver alt bes6kt hafsstran-
den, och dess sandige kullar, som sor-
dom larer varit talrikt bebodde as Da-
inaqvas Hottentotter , tagade vi fdrbi
Clas MErjERS och Jacobus Tunisson
Botas hemmans platser, och aterkommo
til Dirk Marcus vid Hagelkral, en gam-
mal man, och valdig Elephants*Jagare.
Remar as djurs hudar nytjas 6fver
alt as bfinderne, i stallet f6r rep, ba
de til dragtog emellan dragoxar f6r
vagnar, och til annat bruk. Sadane
remar sago vi hSr gdras smidige och
brukbare med smorjning utaf sett, och
stark gnidning emot trl.
Den 19, fardades vi up emot ber-
gen, och in uti Harteqvas klof, til en
Jagerplats , kallad Groote Parde-kraal,
derast under bar himmel, vi f6r f6rsta
60 Andra Resan inat Caffers-kusten ijy-$.
gangen, under derina resan, togo varfc
nattherberge. '
Den 20, bes6ktes flitigt hela formid-
dagen de oss pa alle sidor pmgifvande
bergshogder, och eftermiddagen fortsat-
tes resan 6fver Harteqvas klofven til
Saffranekraal, derast vi utkommo i et
flatare och jamnare land , kalladt Canna
land , as somlige Canaans land , samt pas-
1 serade ofver Cannas hogd {boogtey
Har besannades , at flere Strutsho-
nor varpa i et bo, och at, om en man-
niska med handerne vidrorer och hand-
terar aggen, Ikola foglarne, som marka
sadant as lukten, sedan ej mera varpa
pa samma stalle , utan om Sggen laninas
qvar, frampa dem i stycken.
Den 21 , foro vi forbi Akeu Heins
gard, och lagrade ofs emoj: aftonen vid
klipp-rivier. Landet var emellan ber-
gen flere ganger bredare in Rode Sand,
ganlka tort , som Carro, och mycket ho*
gre, an det pa andra fidan om bergen
liggande Hauteniqvas-landet.
Kankou kallades landstycket, som til
yanster lag vid andra sidan as bergen.
Den 22, ofver Brack-rivier och Mat-
jes
Andra Resan inat Caffers-kuden 1773. 61
jes drift, genom Matjes kloof, hvarast
Lange kloof tager sin borjan , redo vi
forbi Helbecks gard til van Stade.
Harstades obferverades pS flatten h6-
ge och lange enstaka berg, hvilke 5g-
de samma utstrackning, som den stora
bergsraden.
Uti detta faltet marktes ockfa me-
ra, an vanligt, as buskar och tran, men
icke nagon lkog, och tyktes detta fait
fvara nagorlunda emot det fa kallade
Backefaltet. Orsaken, hvarfore har pa
det slatafe faltet , och pa h6gderne icke
finnes nagon ikog, ar utan tvifvel en lang-
varig torka, och brist pa regn ; derf6re
ockfa 'lkog mast fags halla fig i bergs-
refvor eller h6gders dalder , eller ock
fa nagon gang hogre up emot bergen.
De fbrre agde merandels1 vatn as ned-
rihnande backar, och de fednare fukta-
des as f6rbistrykande slcyar.
Den 23, fdrbi Buys hemman til Gert
van Roijen vid Diep-rivier.
Bergen , fom formerade . harstades
Lange kloof, voro til hoger den Janga
bergs-raden, och til vanster en famtnan-
hangande bergs-rygg, fom borjade vid
Matjes kloof, och var nog ligre, an
den
6t Andra Resan inåt Casters-kuflen ijji*
den innanföré bredevid liggande långa
bergsraden til våhster, hvaras topparne
mycket vål kunde fes..
( Det land , som låg på andra fidan
om de nyss nämnde lägre bergs-ryggar,
och den högre berg-åsen, kallades Ca-
menassie, hvilket landsstrek åfven af
de idoge Nybyggare redan fåt fine in*
vånare. Landet , som låg bakom den
- högre berg-åsen , vidare til vänster, äf
et magert , slät och tort Carro-fålt , som
grån&r til den östra Olyfants-rivier.
Bergen i almänhet ströko ONO ut.
Den 14, til Tunis Botas hemman.
Här delte sig bergs-ryggen , öfvef
hvilken vi til vänster inredo i en dal, der
idel bergsryggar lågo tvärt före, och
fbm icke var mer, ån et par bosfeskott
bred. Den dalen, som af ose lämnades
til höger , gick til Hauteniqvas bergen *
éfver hvilke man til häst kunde fratn-
komma til Hauteniqvas skogar.
Vidare fortredo vi til Hannes Ö-
iofsons gård , hvaråst en Vagnsvåg fans,
som gick til Camenasie-land, och Olyfants
yanna Bad, som nästan rått öfver här
ifrån
Andra Resan inSt Caffers-kusten 63
ifrån var belågit vid sidan af den der
framstrykande bergsraden.
Den 2.5, fortredo vi långre in uti Lan
ge kloof, til Mat. Sondag.
Landet öfver alt uti Lange kloof be*
fans vara nakot och utan buskar, men
gråsrikt.
Kölden är om vintren nog sträng i
denne bergsdal, och snö faller under
stundom, som kan blifva liggande 3 el
ler 4 dagar.
Emedan jag förut tämeligen noga
förledit år* på detta ställe upsökt och
tilhopa samlat de få växter * som här
omkring funnos, företog jag mig nu, at
upklåttra til de högsta bergens toppar,
för at taga deras sträckning uti något
nogare skärskådande. Men aldrig har
min möda kunnat blifva bättre belönt,
än igenom den härliga syn, söm nu vi
sade sig för mine ögon, då en sträcka
af berg, efter min gissning af slere Sven-
Ika mils bredd , fördelad i flere ryggar
med fine' mellanliggande dalar, lika som
på en Landt-Charta framtedde sig for
min åsyn, och visade mig tydeligen, at
den måsta väg, jag under hela min re
sa tilrygga lagt, icke var annat, än öf
ver
64 Andra Resan inat Caffers-kttsten ijy^-
ver atskillige bergsryggar, och langs es
ter atskillige dalar, pa en ansenlig bred
as fj&llar, der flere tusende nianniskor, "
och millioner andre djor finna bemvist
och soda; da deremot det jamnare och
slatare sodra Africas land, i brist pa vatn,
ofta ej kan framvisa et enda djur eller
vatna en enda fogel. Jag markte ocksa
ifran denna hogd, at bergsvyggarne e-
mot oster alt mer och mer vidgades
ifran hvarandra, at de til vanlter,-
ju langre inat; desto inera strakte fig
emot ostan.
Brist: pa husgerad och n6dig omtan-
ka hade harstades lart Landtmannen, at
as en Calabafs, pa hvilken atskillige hal
voro utskurne, gora fig en lykta.
Den 0.6, afreste vi til Pet. Frere,
en ftait och djerf Skytt, faint en as de
fnallaste Elephants Jagare i landet; en
man, som fSrdigt talade Hottentottens
fprak.
Gent haremot slutade fig Camenasie-
land, och en korvag harifran gick ditat
<5fver bergen.
Uti hela detta Iandstycket idkades
endast Bolkaps-afvel, och en mycken-
het Smor fdrdes hkifran til Staden,
der
Andra Resan inat Cafers-kusten 1773. 65
der Landtmannen ej far mera for hvar-
je mark, deraf, an 3, 4 til 6 Hollandlka
ityfver , oagtadt det kommer Compag-
niet at kolta hela tva Ikillingar.
Ehuru Landtmannen pa fine np-och
ned-resor hvilar om aiagen, och fardaS
0111 natten under fvalkan, maste vi al-
tid forhalla ofs tvartom, fa framt vi
iknlle kunna famla nagre 6rter och an-
dre faker, fom var hela andamalet as
refan. Vi voro derfore mone om , at
lata vare oxar beta om natterne pa alle
de stallen, der fadant med fakerhet kun-
de (ke. Saledes hade vi har latit om af-
tonen vare oxar ga ute i faltet, dock ej
langt ifran fjelfva garden. Aftonen blef
ovanligt mork , hundame hollo et for-
farligt buller, och hela oxhopen trang-
de fig fram til fjelfva garden , utan at
vi knnde komma dem, i tjocka morkret,
til hjelp med nagot fkjutgevar. JVIorgo-
nen derpa fiinno vi, at Bolkapen var
f6rfolgd as nagon Tigervarg (JHyxna ma-
cul<ita^), och at en as mine oxar var bi-
ten uti ljumslcen , fa at slcinnet til et qvar-
ters vidd medfolgt, men tarmarne vo
ro likval ej fkadade eller uthangande.
Hyæna ar et dristigt och gluplkt djur,
fom for Resonde ej fallan upater fedelen
a Del. E - un
» 66 Andra Rejan inatCaffers-kusteu'i'i'ft.
under hufVudet, och faltfkor pa fotter-
ne, da de sofva under bar himmel. Mr
en sadan Varg inkommer uti nagon Far-
falla, slagtar den icke allenast, utan in-
jagar Faren sadan radhaga, at de tran-
ga fig sa starkt tilhopa, at flere qvSs-
vas 'deraf.
Tien 17 , til Matth. Streidung,
sorbi Stephanus Frere , och den 28
til Pet. Nuckert, samt sedan til And.
de Prc\
Elandsbackar [Cnpra areas) funnos och
lk6tos nagon gang har i bergen. Denne
Back ar as en lagom hasts storlek, och
dels kott ar bade valsinakeligt och be-
garligt. Tungan , fora ofta faltad och
torkad f6res up til salu i Cap, raknas
likval for annu lackrare , och gifver
icke Ren-tungan ester i godhet. Den
ne backen , da han blir farad , fades icke
stangas med hornen, fasom Bontebac-
ken, hvarom forut ar namnt, och Gems-
backen {Capra orjx~).
- As en mycket liten och ganlka s&l-
synt Back , kallad Orebi (jCapra monti-
cola ) , sag jag har en unge fangad , som
var brun til fargen , foga st6rre , In en
katt , och ganlka vacker. Den fedes '
hal-
: 1 . .
Andra Resin init Caffers-kusten 1773. ' 67
halla fig pa flata fSltet uti Lange kloof, «
och berattades, at intetdera konet ikul-
le aga horn , ehuru det ar troligt, at
hanen ager dem.
och var et kort land-styeke emellan
bergen, redan inkraktadt as nybyggare,
ehuru det var fa litet, at det ejagde
mer, an tvanne ^aedar.
strakta land, mer och mer lades under
Hollandlke nybyggares valde, at hvilke
den fvage Hottentotten bestindigt ma-
ste rynima platfen, och vika langre in-
at landet undan. Colonisterne intogo
altid fdrst de grasrikare och battre stll-
len t uti de bredare bergsdalar och Hot
tentotten lamnades annu en liten tid til
lott de famre marker emellan bergen
uti fmalare dalar, til defs han sedan af-
ven trangdes derutur, och maste alde-
les 6fvergifva sin Sllkade fosterbygd.
Den 29, ankommo Vi emot aftonen.
til Thomas Frere, ester en ganslea be-
fvarlig dagsresa. Vagarne voro as fal-
lit regn sliprige och tunge, men aarne,
som midt i dalen fl6to fram, och flere
ganger maste ofvervadas , voro i fyn-
Kouka
E a ner-
68 Andra ReJan inai1 Cafferi-kuflen 1773.
nerhet ganfka djupe , sa at det rStta
stallet til genomfarten ej altid sakert
kunde traffas. Harigenom hande mig
den.olyckan, at min kuflc tog misteoin
ratta straten, och korde fa djupt ned,
at vatnet steg up i halfva karran, och
genomblotte bade torkade och otorkade
6rter, insecter, klader och andre saker,
sa at jag sedan , framkommen til vart
natt-herberge med otl^ig moda nddga-
des ofverse och for eldbrasan torka en
mangd as amnen , som snart var orak-
nelig y och hvaraf en del Snda gick f6r-
lorad. Jag akte ocksa nu mera sjelf pa
karran, emedan min hast blifvit under
resan sa mager och uttrottad, at jag
maste ISmna hononi pa forra bond-
garden. Vatnet stod mig, uti akdonet,
icke allenast til midjan, utan abotnen
bestod as modder , som uprordes as hju-
len, och var fa iegt, at oxarne knapt
formadde draga karran derigenom.
Dagen derpS , den 30 , fortsotte vi re-
fan til Essebosch , en liten natt och vac-
ker Ikog, som fat fit namn as de store
tran , Essenboom ( Ekebergia capevfis)
kallade, som der vaxa och hvars blader
mycket likha de Europeiflce Aslcar C^ra'
xinus). Stora Fikontran (Ficus caperfs),
hvars
Andra Fesan ink Caffers-kusten 1773. 69
hvars frukter Stas as Babianer, vaxte
har afven i myckenhet Einedan icke
nagot hernman har annu blifvit anlagdt,
blef vart hvilostille ofver natten , under
bar himmel, vid fidan as nagon buflce,
och sadelen under hufvudet vart ornegat.
December den r , tagade vi utf6re
Krum-riviers Iandet , fom as den i man
ga bugter nedflytande an, Krum-rivier
kallad , fat fit namn. Denna bergsdalen ,
ar icke annat , an en fortfattning as
Lange kloof, men fanker fig fmanin-
gom Iagre, och ar afven fmalare, ofta
endasl as et bosseskots bred. Denna
Sger knapt nagon slat-mark , utan afslu-
tar hel och halten ifran bergen a ymfe
sidor til midten , der de fmarre ifran
samme berg nedrinnande backar s6rsam-
la fig, och urgora en storre a.
Lange kloof och Krum-rivier, fom
nu aga fa as landets egne och fordne
inbyggare qvar, lara fordom varit talri-
kare bebodde as de fa kallade Heykoms
Hotcentotterne.
/ Bergen til h6ger borjade omsider,
vid Sndan as denne dalen , at fa tata
hufvuden, och blifva lagre, tils de Sn-
teligen aldeles Sndades, utan at hinna
E 3 frarn
70 Andra Re/an inai Cafsers-kusten 1773.
fram til hafsstrandert. Bergen hade ock
a ymse fidor sa kr6kt fig, at de nu mast
utstrakte fig i sydost.
Vi redo forbi Vermaks hemman,
hvarast Lange kloofs och Krum-riviers
bergen til vanster aldeles slutades, och
landet syntes nu ganlka bredt emellan
sjostranden och den bergsraden, som til
vanster , f6rbi Olyfants Varma Bad ,
strakte fig annu vidare ut Salunda ha
de bade bergen til vlnster och de til
h6ger , hvilke hittils utstrSckt fig ifran
Backefalt, redan andat sine ryggar, och
til vanster sagos endast Olyfants-bergen
utstracka sig ungefSr ONO; inom des-
se uph6jde sig val nagre bergs-ryggar ,
som gingo mist O eller NO , men de
rakte icke mycket langt.
Olyfants bergen sagos saledes vida
re fortfara; men as dem marktes tyde-
ligen flere ryggar, som smaningom in-
dades uti sarikilde spitsar. Den narma-
ste til vanster synliga Bergsryggen kal-
lades Zeeko-riviers berg, och flutades
vid Isac Meijers hemman, dit vi se
dan ankommo; bakom den sags en an-
nan bergsrygg , som kallades Meulen-
riviers berg, hvilken slutades vidKocKS
hem
Andra Resan inat Caffers-kusten 1773. 71
hemman , der vi for flere dagars tid in-
qvarterade ols och uthvilade, emedan
derme garden , var nastan den ytterste
uti Colonien , at denna sidan. ' Bakom
sidstnamnde bergrygg , fags en annan
sticka fig ut langre fraiti, fom kallades
Kabeljau-riviers berg , hvilket andades
vid rivieret as fainma namn.
Zeeko-rivier, Join et styeke ifran gar
den utloper i hafvet, var inemot stran-
den tameligen filkrik. De fiflear, fom
har och i andre Sar funtios, upstego ifran
hafvet, och fallan finnes fisk ISngre up
i nagon as de f6dra Africas aar. Fiflcan-
det fleer faledes endast vid Smynningar,
och idkas med nat, blott as de bonder,
fom vid aar, och n&ra intil hafsstranden
kunnat anlagga sine hemman. En dag,
da Sonerne tillika med nagre Hotten-
totter, begafvo fig ned til stranden, at
fiflea, gjorde jag dem falskap dit, f6r at
botanicera. An var val harstades gan-
ika bred, men as upkastade fandrefvor
ifran hafvet , fa upgrundad , at da man
vadade deruti , stod vatnet fdga dfver
midjan. F6r at dels bada, dels utmed
ftranderne f6ka blomor och insecter pa
de der vaxande buflear , vandrade jag
slere timar aldeles naken, endast med
' E 4 en
71 Andra Rejan inat Caffers-kuften 1773.
en nasduk om lifvet, utan at formoda,
det solens brannande stralar Ikulle med-
fbra nigon elak verkan. Men innan
kort ronte jag folgderne derutaf, och
markte, at hela den delen as kroppen,
som varit ofvan vatn , var rod och in-
flammerad. Detta onda okades fa, at
jag flere dagar maste halla fangen, och
kunde icke en gang t£la en fin bomuls-
fkjorta pa kroppen , aldraminst ofver ax-
larne , . som mast varit utsatte for solenS
averkan , innan jag med sot gradda fat
finorja mig , oclf deruied upmjuka den
brSnda huden.
Faltet hSromkring var grasrikt, och
faledes tjanligt til Bolkaps afvel i stort,
hvilken ockfa, utom finor, var det en-
da, som harifran til Cap kunde foryttras.
Har kernades nastan dageligen, och
kern-mjolken , som foga as kreatur for-
tardes, formerade naltan backar pa de
stallen as marken, der den utgots.
Hottentotter voro talrike i Bondens
tjanst, hvaraf de pigor, som forrattade
kernandet, maste tvStta fig, och halla fig
rena, atminstone langt up at armarne,
och om hinderne.
En
Andra Refan in&t Caffers-kusten 1773. 73
En synnerlig och vacker Domherre
(^Laiigstaart , Loxia macroura)> holt fig 6f-
ver alt uti desse flit, i synnerhet vid
sadane stillen , som voro karragtige och
hyste nagon fas. Den liknade Guld-
finken med fin sammetsroda sommar-
klSdning, i hvilken hannen denne tiden
pa aret som bast prunkade ; men skildes
latt ifran den samme med fin langa
stjert , som var mycket langre , an sjelf-
- va kroppen. Vintertiden ar han gra,
SfVen som honan hela aret, hvilken icke
en gang ager lang stjert. Det var ar-
tigt, at se denne fogel flyga, med sin
langa nedhangande fijert , som tyktes
lika som tynga ned fogelen, sa at han
aldrig kunde flyga ratt fram, utan altid
i bugter, upat och nedat. Uti blllsvader
var deft flygt egenteligen mycket hin-
drad as den langa stjerten , fa at fogelen
icke formadde styra at den led , han vil-
le, utan kaslades osta at sidorne. Deft
langsamma flygt, atminstone den troga-
ste jag nagonsin ibland foglaskaran blif-
vit varse, gjorde at fogelen latt kunde
sallas fbr bossan, och under regn saint
1 bllsvader kunde man springande nasian
med blotta handerne fanga honom.
Hottentotterne , som bodde Mrom-
E 5 kring,
74 Andra Resan inat Cajfers-kusten 1773.
kring, afven de, fbm voro i tjanst hos
Europeerne, gifte fig utan ordning. En.
qvinna hade ock har stundom en egen
man , och en annan , sasom reserve.
Ora en gift Hottentot for nagon tid re-
ste bort, kunde hustrun emedlertid gif-
ta fig med en annan , hvilken omstln-
dighet forledit ar hade olyckeligen handt
min da varande kulk, som vid hemkom-
sten med alle sine pa resan s6rvarfvade
fortjinster fant sig vara Enkling.
F6rledit ar hade jag pa flere stallen
fat se, huru Hottentotterne , som aga
inge hastar, bade til ridande och b6r-
dors f6rande nytjade dragoxar; nu ha
de jag tilsalle, atlara, huru fadane oxar
dertil inofvades. En oxe, som Srnades
til ridoxe med tiden, maste ifran forsta
veckorne ester dess inkomst i verlden
redan vanjas vid , at tala fin ryttare pa
ryggen: til den andan bants i borjan et
Ikin ofver ryggen, med hvilket han af-
ven slaptes i vail, jamte Kon. Sedan
fattes sina Hottentots gassar pa kalf-ryg-
gen , och nar en kalf salunda blisvit na-
got litet inriden, bindes en annan olard
vid hans sida , f6r at battre tSmjas.
Detta kalfridande, som merendels iked-
de uti suit galopp, var lustigt nog, at
Andra Resan inat Coffers-kusten 1753. 75
pase, och leken slutades gemenligen fa,
at kalfven ganflca latt, och «fter behag
afkastade fin ryttare.
En liten och gra fort as Grashoppa
X Mantis fausta^), fans har och pa andre
stallen, fom fat namn as Hottentotter-
nes Gud, och troddes blifva as dem til-
beden. Hartil fag jag ingen anledning;
men nog h6lts detta lilla gra djuret uti
nagon agtning, fa at de ej gerna tilfo-
gade det nagot ondt, utan anfago den
mannifka eller det kreatur f6r lyckeligt,
- pa hvilket det fatte fig , dock utan at
visa det nagon dyrkan.
Emedan Vatn-Sk61paddor har fun-
nos , fangade jag en derutaf, for at er-
halla bloden, til forfok emot ormbet el
ler tilkommande behof. Ganska litet
blod sicks as en Skolpadda, fom var
st6rre an handlofven. Sedan halfen var
afskuren och bloden utrunnen , Ikildes
det bleka (serums derifran , och det r6-
da , fom h6lt fig afvanpa , torkades pa
papper, slriffrade, fig och fvartnade.
Pa de br6dfrukts Palmtrad, QZamia
caffra~) fom i negden funnos, upfdktes
frukten, hvilken ar nog-fSlfynt, och fr6n
deraf famlades. Visfa trln gifva endasl
han
76 Andra Resan inat Caffers-kusten 1773.
han-blomor, uti en stor kotte „ utan
frdn, och andre tr§n ater frambringa en
lika kotte, stor som et husvud , nied
rigtiga fr6-karnar. Pa undre sidan as
han-kottens fjSH sitter en orSknelig
niangd as fro-mjdls knoppar (^antbera~)t
som spricka och Sga et hvit, nagot fegt
fronijol, (pollen) uti sig. Pa honan lit—
ta fron, store som Krakmandlar, emel-
lan sjelfva fjSllen , omgisne med et r6d-
agtigt mos , som §r atbart. Frukten
marktes utkomma i sjelsva toppen as
Palmen , stundom innan annu nagon stam
hunnit formeras ofver jordytan. Fron
troddes aldrabast och sakrast upvSxa,
ester Iked utplantering , om derdfvcr
lades halm, som antandes och afbran-
des, eller om fron fbrut blifvit blotte i
varmt vatn.
Uti hela den vidlyftiga stracka as
land, som vi til rygga lagt, alt ifran Ro
de Sand, anda til Camtous-rivier , fin-
nes ingen enda Kyrka i denna nu me-
ra folkrika Colonien anlagd. En fadan
hade val as Landtmannen blifvit afkad ,
och oagtadt alle andre Praster i Staden
och pa landet I6nas as Compagniet, ha
de Landtb6nderne likvSl erbudit sig, at
sjelfve lona en Pr&st, om Kyrkan blef-
Anira Resan inat Caffers-kustdn 1773. 77
ve anlagd midt uti Colonien, pa et f6r
dem beqvaniligt stllle. Forstag hartil
hade afven blifvit upgifvit, och ans6k-
ning gjord , at pa egen kostnad sa byg-
ga en ny Kyrka vid Kasterkuyls-rivier,
der de ralste, under fin resa til Cap,
made fardas forbi. Men detta, ehuru
nyttiga och Gudeliga f6retagande, hade
nu i flere ars tid blifvit hindradt, i an-
seende dertil , at Landrosten , tillika med
nagre fa dess grannar , . arbetade pa at
fa den nya Kyrkan bygd vid sit Bo-
stalle pa Swellendam , oagtadt detta Mi
le lag vid ena andan as et vidstrakt
nybygge.
Var vard var en alderstegen heder-
lig man, och f6d i Europa, en as de
raflcaste Skyttar i landet, och fom flere
ganger, gjordt langa refor inat Casters-,
kusten , f6r at ikjuta Elephanter , ige-
nom hvars tander han hunnit forvSrrVa
fig nagon f6rm6genhet, och andteligen
har nedslagit fine bopalar, pa et vac-
kert och ^rmanligt stalle. Han berat-
tade mig, fom en trovardig man, och
asyna vitne, atslcillige omMndigheter,
dem en Resande annars fa mycket fal-
lan ar lyckelig nog , at fjelf blifva var-
fe; lafom til Exempel: en gang, under
sine
78 Andra Resan inåt Caffers-kuJUn 1773.
sine Jagtfårder blef. han varse en Sjö-ko
(Hippopotamus ampbibius~) , som gåt up et
stycke ifrån en å, för at kalfva; han
låg då med sit medfplje helt stilla för
dold i bufkagiet , til dess kalfven visade
sig, då et skott så val afpassades på mo
dren, at hon blef död på stället; Hot-
tentotternej som derester trodde sig kun
na fånga kalfven lefvande, lupo fram,
at fasthålla honom, men detta lyckades
dem ej båttre,*, oägtadt de voro flere,
ån at den nyfödde kalfven , som ånnu
var hal och sliprig , gick ifrån dem,
råtta vågen til ån, utan at han ånnu
ågt någon undervisning af sin mor, an
tingen om vågen til ån eller detta dess
naturliga rådnings medel. Lika få be
rättade han , at en Elephants hona , un
der parningen lägger sig på knå , och at
hanen derföre aldrig kan bespringa hån-
ne , utan då hon år lyften. Om Lejpn,
dess jagt, sedvanor och egenflcaper ha
de han mycken egen erfarenhet, och
gjorde jag mig så mycket mer möda,
at underråtta mig hårom, som jag årna-
de nu för långre tid , vandra igenom et
land , der endast himmelen lkulle blifva
mit tak öfver hufvudet , och et öpet
samt med vilde djur upfyldt sålt min
lägerplats, och som jag tillika vål viste,
at
Andra Resan inåt Caffers-kusten 1773. 79
•
at det ej litet gagnar en Resande, at.
kånna, de odjurs art och lynne , för
hvilke han har at sorgfälligt agta sig.
Et Lejon kan ligga i en bulke, der en
människa förbigår, utan at röra sig, en
dast man låtsar icke blifva det varse ;
det kan ock väl upspringa, utan al gö
ra något ondt, endast man blir stående
stilla, och icke tager til fötterne at löpa.
Et hungrigt Lejon år likväl farligare
och mindre skonsamt ; dock angriper det
icke gerna en månnilka, åtminstone gör
det mycket val ibland fit ros, få at ået
håldre åter en hund, ån en oxe, och
mycket 1 håldre en Hottentot , 'ån en
Christen , förmodeligen derföre , at den
smörjade Hottentotten altid stinker, och
emedan han aldrig nytjar salt eller kryd-
der, hvaraf hans våtskor icke åro så
skarpe. Det griper också håldre en Hot
tentot eller en Sias , ån uphångt kött
af Buffeloxar , få at det håndt en gång
vår vård om nattetid , at Lejonet gåt
igenom buskarne, der sådant kött var
uphångt, för at gripa Hottentotten på
sit sofstålle. At uti Ikog upklifva uti et
tråd, år en säker undanflykt för Le
jon, som ej upgå i tråden, men inga
lunda för Tigrar, soni ofta, når de häf
tigt jagas af Hundar, dit upspringa och
J
v
8o Andra Resan inåt Caffers-kuften 1773.
•
der söka sig en såker fristad. Uptåcker
man något Lejon , bör man aldrig sprin
ga undan, utan stå stilla, fatta mod och
se det stint i ansigtet. Ligger et Lejon
stilla ; och ej rörer stjerten , kan man
vara såker , men veftar det stjerten . så
år det hungrigt, och man år i mycken
fara. Kan man komma i den staining,
at en grop år emellan Lejonet och sig,
så kan man trygt gifva eld på det, ty
öfver gropen vågar det sig icke; lika
så år man i mycken säkerhet, om man
kan vinna någon högd , dit up det ej
eller vågar sig efter.
I samma mon , som Landtmannen
intagit landet, och anlagt gårdar längre
inåt kusten , i samma mon har också
Lejon samt andre djur måst blisva dels al-
deles bortfkutne, dels förjagade. Denna
omständighet hade vår vård , ej långe
sedan hårstådes fat vidkännas , men lef-
de nu uti någorlunda säkerhet, om sin
hjord. Et Lejon- åger den förfärliga
styrka , at det icke allenast griper den
störste oxe, utan också vigt kastar ho
nom öfver sine ikuldror , och , dermed
springer öfver et par alnars hög gjår-
desgård , oagtadt fötterne af oxen släpa
ester ut åt marken. Intet djur år dock
Andra Resaa inat Caffers-kuflen 1773. 81
lattare, at utrota, an Lejonet, oagtadt
al dess styrka , vighet och sorsigtighet.
PJar man as sparen utfodkat, hunt man
ge Lejon Iro tilfammans i troppen , up-
staller man for dem lika mange b6ssor
pa et stallej dit man tror Lejonen kom-
ma. Vid et stycke as nagot as bindes
et starkt shore, hyilket med ena Sudan
Mstas vid astryckaren. Nar da et Le-
jon vidrorer afet > aslossas b6sfan , som
Sr sa staid , at skottet traflar hufvudet.
£)e andre narvarande Lejon lata icke
bortlkrama fig as smallen , utan kan det
handa, at nagot fas dem gar til roken,
och med klorne griper uti det affkutne
gevaret, och alle de 6frige stupa ester
hand, for de 6srige upstalde bdssornes
kulor, fa at stundom bela troppen nt-
rotas pa en enda natt. Skulle et Lejon
vid sadant tilfalle icke d6dlkjutas , ntan
endast laras , fa gar det sedan ej fram
for nagon stall-b6sfa, och et fadant fa-
radt Lejon vagar afven , ntan at drifvas
as hunger, angi*ipa mannifkor.
Rlofjukan b6rjade redan , sedan som-
mar-hettan blifvit starkare , at ibland
hornbolkapen visa fig, och min Engel-
fke Resekamerat hade redan en och an-
nan utaf sit spann har med behaftad,.,
aDfit. F - sa
gi Andra Resan inat Caffers-kusten 177J.
sa at han har n6dgades bortbyta dera
emot afidre , hvilke tyktes vara frilkare.
Mine'oxar hade ingen annan sjuka, an
hungren och voro sa magre och utinat-
tade, at ingen sjukdom tyktes kunna
hSsta vid deras magre refben , och sina-
la benlaggar. Emedlertid, sedan krea-
turen fat uthvila , fdresatte vi oss , at
fortsatta var resa anda bort til de sa
kallade Sndbergen. Och som vi hSdan-
efter endast agde lander, som blott as
Hottentotter voro bebodde, och pa na-
gre stSllen obebodde, voro vi ointank-
te , at bade medtaga pa resan nagre
Hottentotter sasom Tolkar, Vagvifare
och Vaktare, saint ac tillika forse osS
med nagot litet proviant.
Var hederliga vardinna tillagade der-
f&re at oss en hop hvet-slcorpor, nagra
bullar hvetebrod , en smoralk och et
stort slaktadt far, som insaltades och
insyddes i dese egit Ikin.
Hottentotternes sprak Sr icke 6fver
alt lika, utan Sger fine betydande dia-
lecter, men merendels Sga de alle en
art as klapning eller finallarjde, under
uttalet. Denna klapning markte jag hos
dem i fynnerhet vara trefaldig , som g6r,
Andra -Resan inåt Caffers-kusttn 1773, 83
at Europeerne fållan kunna rigtigt tala
språket , ehuru deras barn , som upfö-
das ifrån barndomen med Hottentots-
barnen , lära tala det med färdighet.
Den ena klapningen år {dentalis), då
smällen göres af tungfpitfen emot tän-
derne ; den andra år Qpalatinus^) , då
smållen Iker med tungan emot gomen;
den tredje år {gutturalis~) svåralt, och
Iker ånda ned i strupen, med sjelfva ro
ten af tungan. Desse finållar åro så
mycket svårare at göra, som de böra
ske just i det samma sjelfva ordet utta
las , och icke förut eller efteråt. Desse
finållar förekomma icke allenast i bör
jan af orden, utan åfven midt uti och
stundom två finållar i et två-eller tre-
ftafvigt ord. Når någre Hottentotter sit
ta tilsammans at språka, låter det nä
stan såsom någre Gäss kaklade tilhopa.
At språket i uttalet var mödosamt, åf
ven för dem sjelfve, märkte jag nog
samt deras, at de aftecterade sig och
mödade låpparne. De kunde dock pra
ta med tobaks-pipan i munnen, men då
endast föra korta samtal. Caffernes
språk märkte jag var# mycket lättare,
och talas med mycket mindre smällande,
hvilket endast hördes uti somlige ord.
'Fa Så-
. \
84 Aneira Resan inat Caffer$*kufien 1773s.'
Saledes aga Invanarne pa detta si5-
dra Africas h6rn fit ordenteliga tungo-
mal ; men f5r ofrigt aro de fa ringa for-
adlade , at de icke aga nagre bokstafver,
och intet enda fatt, at IkrifVa eller tek>
na dem, antingen pa papper, i tra el
ler lien. Man soker saledes forgafves
hos dem nagon lardom eller nagre gam-
le roinnesmirken , och fa Nationer i verl-
den lara vara mindre odlade an desfe.
Pa fit fprak kunde Hottentotten icke
eller nlmna slere as de faker, fom bru-
kades hos Nybyggarne , fafom Spil-
kom, Ok-lkida, Kittel, Tobak med slere.
Da jag sttindom f6r slere veckors
tid maste utom Colonien vistas ibland
Hottentotterne , nddgades jag lara nagot
as deras fprak; och for at battre kunna
minnas de ord, jag efterhand larde, for-
merade jag mig et litet Lexicon derpa,
och med trenne tekn utmarkte de 3:ne
brukelige fmallar; hvaraf dentalis har
utmarkes med littera a ,- palatinus med a,
och gutturalis med a. Kolbe har et
langt Register af*Hottentottens fprak,
och Professor Sparrman har afven na
gre Dialecter deraf. Och emedan erv
del as hvad jag anteknat , ar olika med
• de
dndra Rtsan itiat Caffers-kuflen 1773. 85
de forres , har jag til de sprak-kunniges
tjanst velat anfdra det.
■
1. KolSE, HA A SE aKROi
a. faMSE. slDU.
3. ARUSE. Hvar ar? DF.MMA.
. 4. GNaToI, Ko, G6S, G60SA.
5. ME1 UKa. Komjolk, GdSBiP.
6. KRUBL God afton, Go/
7. GNaTJGNa. , MOTSKl.
8- GNiNKA. Bonmgsstalle, GeI-
9. TUM1NKMA. HtP.
10. GOMATSE. Elakfcvader,//o/fcM.
Hund, AR'xKÆ. Kom hit, HÆFA
7UW, TUP. HA, K6NG.
Hynda, TUS. Kom hit, min Vin,
Loppa , a TT1. HAGA7SCH1.
Mjolk, Bl, B1P. Oxe, H6G6, Ku-
Brod, BRl. MAP.
Gif Br6d, BRd Fdr hit, HANKA.
MARL Hast, HAKfA>
Smor, Æ/M76/. HAAP.
God dag, ZMJH, Hvar ar Hasten?
DABETi. H4KFA DEM-
Hampa, DkKHAN. MA HA?
Eld, el^lPyNeiP. For Hasten hit,
Gor eld, e/ HAKPA SEO.
K6I. Bord,
Hvar Sr vSgen til Hustru, HoNNeS,
niSbiby^ DANNA KUS,
F 3 Vatn,
8<S Andra Resan inat Cafsers-kusten 1773,
Vatn , KaMMA. Gryta.Trunima.S'tf,
Lejon , K&MA. Kafferskom , SEMI.
Mun, KaM, Varm, SANG,
Ucker, KaNJI. Ata, SJNNo.
God morgon, KoA Knif, N6RAP.
MOTSCHL Stol . ' Ms/VaA/tfoP.
Tobakspipa, ÆO/*, Sofva, oK
Man, tfu/7>, Sy, Stoppa, oM,
Dricka, Æ4. Hus, OMMA.
Gaugvig, KUDU. Gif, MARl,
Hus.Gard, KOMMA, 6ga, Aftf.
Det ar godt, Æa/ Penningar, MARl,
HEM. 6ga, itft/A/,
Bussel , KaW. Hatt, M6ssa , KaBA,
Sj6ko, /ToC/. , TABA.
Hoi, /T6t/, 7V5Pa/\ Varg, KoKA.
Sla, /(sy^. Agg, KaBlKA,
B6ssa, AT^d. Tupp, K6UKE-
Priapus, HOP. KURR,
Glans penis, AoC/-, Kali, KOROSA.
TERE. ' Vagn, KR 01,
Fader, AMB UP, KROJIM, RULE.
T1KK0P. Glaskoral, KRAK*
Moder, ANDES, WA. Caffris.ff/-
TJSSQS. -Tl KITL
Syster, KANS, Elg, Capra oreas ,
TIKaNDI. KeN.
Broder, KaRUP , Elghona, KeNS,
TIKaKWA. Elg-tropp, KaNNA,
Vackertvader,7aM Kdtt, Kop,
Folk
Andrei Resan inat Caffers-kusten ijy^. 87
Folk, KEVNA. Far, GONA.
Tand, KoM. Kista, GvlP.
Msa , KoFP. Capra dorcas, KaM-
Jern, Koppar, Ko- MAP.
PUP. Klippsten, OiP.
Brost. Patt, SAM- Har ni sett? MU
M/4. , SKO.
Hvar ar Vagnen? Ox-tropp, MAN-
. //^^ KROlJM? QVA.
Har ar Vagnen, Om ni behagar,
'HÆfA KROJIM. KuMSEA, HvN-
Sto, NASS. . KOP.
Raf, G7e/\ Vand om, K6r til-
Lop bort , SU SE baka , KkRRA.
K6N. Hottentots klad-
Tiger , GFASSUP. ning , NaMK^A.
Viverra ichneumon, Euphorbia vimina-
eP. lis, KU1J0P.
Barnen , som hos Hottentotterne
gerna voro talrike, drogo omkring be-
nen f6rst ringar, gjorde as sis, i stal-
let F6r de afehudar, tils de blefvo vane
vid dem. Afven fa markte jag, at
Caffernes poikar i borjan ofvade fig, at
kasta en spitsad kapp , tils de med aren
kunde handtera Kastspjuten.
Troldom aro Hottentotterne myckefc
falne f6r at tro, och da nagon sjuknar
eller d6r, tro de honom vara f6rtrollad.
F 4 Hot-
88 Andra Resan inåt Caffers-ku/len 1773,
Hofeteptotterne hade hår almånt en
pung för priapuS, som var gjord af det
grå stycket, som fitter på ryggen af
Capita Råfven , och som fåstes omkring
lifvet med en rem. Kafferne ågde vål
ock en dylik, men af annat skin , och
den samma så liten , at den oftast ej takte
mer, ån sjelfva förhuden.
Vid de Lustbarheter, som Hottentot*
terne anståide , i synnerhet för at rba
oss , fick jag hår fe deras kortspel och
en sort spel-instrument , som kallades
Korå. Det liknade i hast en Violstråke,
Var gjordt af en tråkåpp, och en der-
éfver spånd snara. Härvid fastades i
ena ändan en fpits af en penna, och
på denne blåstes och spelades med lip?
parne, få at instrumentet gas ifrån sig
et ikorrande ljud. Kortspel kallades en
lek hos dem, hvarvid pratades, knip?
tes med fingrarne, och skrattades, ^.
Sedan vi försedt oss med vågkost,
öch i god ordning forsat våre skjut
gevär , begåfvo vi oss den 9 Detembcr ,
på vågen til Cabeljaus-rivier, hvaråst nu
den sidsta gården var anlagd, som sköt
tes af en drång, och tilhörde van Rhe-
nen , en rik Borgersman i Cap.
Den
Anita Utfan inat Coffers-iuften $9
Den ip, foro vi ofVer Camtous-rivi»
er, som nu utgjorde gransen for Hoi-,
l'tndika colonien , hviJken vidare icke
fick utstrackas. Detta var ock sirange-
Jigen forbudit for den- orsaken slcul, at
icke nybyggarae fjelfve slculle komma
i krig med de modige och oforlkrikte
Cafferne , elJer Compagniet derigenom
lida nagot. Faltet haromkring var an-
nars bade grasrikt och vackert,
Refan fortfattes vidare til Luris-ri-
vier, hvarlft landet borjade bl|fva gan-
Ika kulligt och bergagtigt, lika som nfei
Hautniqvas land , med vackra flcogar
bade i bergsklyfterne och vid bickarne.
Har' och der sago vi stora gropar for-
merade , til at deri fanga Eiephanter
och Buflar. Midt uti gropen stod en
pale, fom var ganlka fpitsig upat,. och
pa hvilken djuret fpetfar fig, da det sai
ler ned i gropen.
Den har varande Hottentots Kapi-
tenen bef6kte ofs straxt pin astonen, och
lagrade fig med en del as sit folk, et
litet stycke ifran ose. Han- var skild
ifrSn de andre med sin mantel as en Ti-
gerhud, och sin staf i handen,
F s , Den
90 Andra Resan inat Ctiffe*s-kuften 1773.
Den 11, togade vi f6rbi Galgebosch
til van Stades rivier, der vi uptande
vare eldar, och.togo vart natt-lager. De
Mr boende och med Caffrar blandade
Gofiaqvas Hottentotter besokte oils , i
stora troppar ankommande, och blefvo
hjerteligen undfagnade med var goda
Hollandska rull-tobak. Flere as desse
drogo Tigerhudar pa fig , dem de sjelfve
dodat, och igenom denna sin tapperhet
fdrvarfvat fig rattighet*, at bara dem.
Mange as dem buro i handen en Raf-
svants, uptrad pa en trapinne, hvanned
de torkade fvetten as fig. Som desse
Sgde vacker boflcap, bekommo vi til 6f-
verslod mj61k as dem, mj61kad i slatade
korgar, aldeles vatn-tate, men meren-
dels fa orene , at vi nodgades sila mjol-
ken igenom en linneduk.
Den 12, om morgonen foro vi 6fver
van Stades rivier, och ankommo til
et par ansenlige och store byar, besta-
ende as mange runde kojor, anlagde uti
en cirkelboge. Folket framstromade
som en stod til vare Skdon , och var
tobak tyktes hafva samma verkan pa
dem , som magneten pa jernet. De ful-
vaxtas antal ansag jag minst til tva-el-
ler tre-hundrade. Nar de maste undfat
et
Andra Resan hat C*ffevs~l<ufltn 1773, • 91
et litet stycke tobak, gingo de glade
ut at faltet eller hemat. St6rre delen
as desse voro klSdde i kalfskins hudar,
och icke med farlkin, sasom de andre
Hottentotterne,
Atlkiljige saker hade vi ifran Staden
medfort, hvarmed vi antingen sdkte vin-
jia detta folkets vanflcap, eller belona
dem for gjorde tjanster, sasom sma Knif-
var, Skordosof och ftna Speglar. At
de fornamste uti hopen f6rarade vi na-
gre Speglar, och hade et ogement n6-
je, at le detta okunniga folkets mange
uptag dermed , i det de ymfom sago fig
en eller flere uti spegelen, och sedan
med mycket Ikrattande koxade pa hvar*
andre; det lojeligaste var, at de afven
sago ester bakom spegelen, om samma
bilder der funnos, som de i spegelen ■
blefvo varse.
Detta folket, som var val vaxt och
sag ralkt samt ofSrikrakt ut, prydde fig
med borstar, gjorde as djurs stjertar,
bade uti haret, vid f6tterne och om*
kring lifvet, Nagre hade remar as hu
dar, och andre glasparlor, lindade flere
varf omkring lifvet. Men ingen pryd-
nad var dem kirare, in blankande sma
metalplatar , utaf koppar eller massing,
an-
9* Andrh Resan inat Ccffers-huflen 1773.'
antingen aflange, runde eller fyrkanti-
ge ; desse fkurade de gaiilka ' val och
hangde dem med et snore antingen uti
haret, eller framuti pannan, s6r brostet,
bak i nacken eller for sjelfva satet , och
stundom , da de 5gde flere, rundt om-
kring hela bufvudet. Min Engellke fol-
jeslagare agde med fig en as de i kop-
par flagne och f6rgylde medailloner •,
fom voro sande med de a:ne Engellke
Skeppen, fom nu seglade lingst: emot
f6dra Polen1, at utdelas at de der va-
rande folkstag. Denne penning skanktes
at en as de Caffrar, fom gjorde fig myo
kes fbrtrolig med oss, hvarofver han
btef fa glad , at han sedan hela fram-
och ater-refan hit tilbaka, gjorde oss
falslcap med sin lysande penning, han.-
gande midt for pannan.
Nagre as detta folfeet hade en conisk
skin-sack sram for biostet med fyra re-
niar hSngande ofver halfen , hvilken nyt-
jades til Tobakspung. ' Nagre hade om
hallen et perlband as fnackor eller fa
kallade ormflcallar (Cyprao tnoneta) , up-
tradde pa fcoren, hvarvid hangde et
fkolpadlkal , at forvara sin Bukku-sm6r-
ja uti, De maste as dem voro vlpnade
med
Andra Refan inat Caffers-kusten 1773. 93
med Kast-spjut , sa mange som de i ena
handen val kunde halla. ,
Kojortie Voro takte riied mattor as
sis, som/' voro sa tate, lika som deraS
flatade mj61k-korgar, at vatn icke kunde
tranga fig igenomi .
Bergs-ryggen til vanster, som hittils
foljt oss, slutades nu , och til hoger syn-
tes hafvet. En st6rre bergs-rygg fort-
for likval langre inat landet til vanster.
Landet var har ofver alt suit a£
hvarjehanda vildt, och salunda niycket
farligt for odjur, at fardas igenom. I
synnerhet voro vi bekymrade f6r vare
dragare, som as Lejon lltt kunde lkra-
mas, och f6r oss fdrloras.
Vi voro ockfa for fa i salfkap, och
f6r litet bevapnade, at kunna altid vara
slkre f6r sjelfva landets Invanare , hvars
sprak vare Hottentotter nu mera icke
val forstodo, Derf6re be!16to vi, at ifran
denne by lacka med oss innu en tropp
Hottentotter , dem vi lofvade be!6na
med.tobak, och andre begarlige smasa-
ker, samt skjuta at dem tilrackeligen as
vilde Buflar til uppehalle. Detta 16fte
fltafFade oss flere , an vi onlkade, och
var
94 Andra Rts.m inat Coffers*kujten 1775.
var framtogande tropp bestod as met,
an hundrade personer.
Den 13. Det landstycke, uti hvilket 1
vi nu vistades, kallades Krakakamma,
var grasrikt, Ikogigt och suit med alle-
handa vildt , som har annu f6r Nybyggar-
ne agde nagon fristad , safom Buffeloxar,
Elephanter, Tvahorningar, fandiga Ha-
star och Asnor Q Zebra, Qyagga~), och
flere sorter as Backar, i synnerhet'stor-
re flockar as Hartebestar (Capra dorcas),
. Vi fardades f6rst til Krakakamma
valley , och sedan derifran langre ned til
hafsstranden , hvarist en myckenhet as
smarre bufltager, och storre Ikog fun-
nos vlxande, npfylde med stora trop-
par as Buffeloxar < som asbetade de hSr-
omkring liggande falteft,
Eftermiddagen , sedan det hetaste as
dagen var f6rbi , utgingo vi med nagre
Hottentotter pa jagt , i tanka at fa Ikju-
ta nagot for magens behof at vart tal-
rika medfolje. Nar vi framkommit et
stycke emot Ikogen, blefvo vi varse efl
makta stor tropp as vilde Buffeloxar
QBos coffers, som nu Under fit betande
lutade fine hufvuden nedat, och blefvo
oss ej varse fdrr , an vi kommit dem
tre-
Andra Rejan inat Caffers-kusten 1773. 95
trehundrade steg nara. Hela troppen,
som tyktes utgora 5 eller 6 hundra-
,de store kreatur, lyftade da up fine
hufvuden , och anlkadade ofs med up-
marksamhet. En sa talrik tropp, hvar-
af hvart enda djur Sr ganska forlkrac-
keligt, hade bordt kuniia injaga, vid en x
sadan asyn , radhaga och rysning , af-
ven hos den , som forut icke haft tilfal-
le, som jag forledit ar, at ersara en
dess valdsammaste medfart, och le deis
fruktansvarda styrka. Eniedlertid, da vi
kande nu Buffelens art , at pa flata faltet
icke gerna angripa nagon, frugtade vi
aldeles icke hvarken sor dess styrka el
ler dess. myckenhet ; men s6r at icke
Ikrama dem , blefvo vi en liten stund
helt stilla staende, til dess de ater igen
borjade luta fig ned, for at ata. Med
siiabba steg nalkades vi da dem , tils vi
hunnit dem endast pa fyratio stegs af-
stand. Vi voro trenne Europeer, och
lika mange in6fvade Hottentotter, som
drogo b6slbr, och de 6frige Hottentot
ter voro vapnade med fine kastspjut.
Nu borjade ater hela oxslcaran koxa up,
och vanda fig emot ose, samt se oss rSt
muntert och of6rskrakt an. Vi funno
det nu vara tid , at lagga an, och gaf-
vo alle eld pa en gang. Skotten voro
9«S Andra Resan inåt Cajsers-kufiett ljy-^
ej vål lossade förr, ån hela denne så
starke och annars oförskråkte hop, af
elden och smällen förvånade, vande sig
oni, flydde undan och intogö skogen,
samt lämnade oss en i sit flag makalös
syn. De sårade Buflame. skilde sig ifrån
den öfriga troppen, och hunno antin
gen icke åtfölja den, eller togo de en
annan kosa.
Ibland dem var en gammal Tjur,
fom kom rått emot den sidan , der vi
ftodo, så at vi nödgades taga til fötter-
ne, och fly för honom undan. Det år
vål icke möjeligt för en människa, ehu
ru snålt hon ock kan löpa, at springa
undan desse djuren , men icke desto min
dre voro vi underrättade yål derom , at
man ändock nogsamt kan rådda sig un
dan , få långe man- åger et öpet och slit
sålt; ty Busselen, som emot sit stora
hufvud , har ganska små ögon , ser icke
mycket åt sidorne , utan alt rät fram.
Når han altså hunnit något nåra, bör
man endast kasta sig onikul på sidan.
Oxen , som galopperar altid rått fram ,
blir den liggande då icke varse , och
saknar icke sin fiende förr, ån den sam
me kunnat åt et annat håll löpa undan.
Vår svårligen sårade Buffelstjur kom
Andra Resan inåt Cajsers-kuflen 1773. 97
oss nog nåra, men sprang åt sidan för
bi, årnandes sig til en liten der varan
de skogslund , hvilken han likvål icke
aldeles upnådde, innan han stupade. E-
inedlertid hade våre andre Hottentotter
efterföljt en ko , som dödeligen blifvit
särad , och med sine kastspjut dödat en
kals. Vi begåfvo oss genast til den stu
pade Busselstjuren , och funno, at kulan
gat in uti bringan och trångt sig igenom
större delen af kroppen , och at han, det
oagtadt, sprungit i galopp slere hundra
de steg, innan han stupat. Den var nog
gammal , svartgrå til fårgen , och nästan
utan hår, som på de yngre åro svarte.
Kroppen år hos detta djur ganska tjock,
men fötterne deremot korte. Når han
låg på marken , var han så tjock öfver
buken, at jag -ej kunde klifva up på
honom, utan at springa dit up. Sedan
Vare kuskar något litet afpålsat honom,
utsökte vi de kötfullaste stycken, och
insaltade något deras, samt gjorde tilli
ka på stållet en god måltid. Ehuru jag
hade förestålt mig, at köttet af en sa
gammal tjur , skulle vara både groftrådigt
och segt , sant jag likvål til min förun
dran, eat det var både mört och smaka
de liksom annat vildt. Det öfriga af
slagtoxen, kon och kalfven låronades
a Del. G Hot-
98 Andra Resan inat Cafftrs-hijlcn 1773..
Hottentotterne til del, hvilke icke eller
voro fenfardige, at pa stallet uptanda en
ftor eld, och vid den samma steka fine
aflkurne stycken. Det aldrafdrsta, fora
de mast satte varde pa, och som de la
de pa den uptande elden , voro ben-och
larpiporne , uti hvilke sjelfva mSrgen
inom sine ben stektes, och med storsta
fcegarlighet sedan fortardes. Tarmar,
k6tt och andre faker uphangdes as dent
pa alle qvistar, fa at stallet innan kort
fag ut som et flagtarhus, hvaromkring
Hottentotterne lagrade fig for at steka,
ata och sofva.
Nar det b<$rjade lida emot aftonen ,
fant jag och mine Refekamerater for
godt , at begifva ofs tilbaka til Vare ak-
don , at innan det aldeles morknade be-
forja om vare kreatnrs fastbindande.
Under vSgen gingo vi pa nagre hun-
drade stegs afstand forbi ' fern stycken
Lejon , som vid var afyn behagade ga
vmdan och inat Ikogen.
Sedan vi vid hjulen as vare akdon
fastbundit dragoxarne, fkutit et par lkott
i luften , och uptandt rundt omkring
Vurt lagerstalle nagre eldar, f6rsigtighets
mutt, som bade i anfeende til Elephan-
ter , och i synnerhet einot Lejon , aro
• .' gan
jQndra Resan inat Cafstrs-kufttn 1773. 99
ganflta nodvandige, begafvo vi oft, med
en laddad bossa utmed hvar sida , un
der den Hogifce Gudens Nadiga belkyd,
til hvila. Och desse omstandigheter i akt
togos altid sedan, da vi nodgades cam-
pera uti i'adane fait, der manniskpr om
dagen, men vilde djur om natten, tyc- >
kas ymsom vara radande Herrar. De
vilde djuren ligga merendels stilla uti .
fkogarnes fkugga under det heta as da
gen. Om qvallarne och natterne ar de-
ras tid , at beta under svalkan , och den-
he tiden framkomma Lejon och andre
Rofdjur , at as de forre soka fin f6da.
Et Lejon kan val icke med styrka an-
gripa nagon BufFeloxe, utan nytjar det
dertil altid list, och ligger i forsat under
nagon bulke , aldrahalst vid backar , der
den ankommer at dricka. De£ springer
da med stdrsta vighet pa deft rygg,
ocli med sine forfarlige tander biter ho-
nom i nacken samt pa sidorne sarar ho-
noin med sine klor, til deft han asiuat-
tad nedfaller.
Den 15, om morgonen utgick jag.
val, for at efterse , om de tradflag, som
hir utgjorde landets ikogar , Snnu agde
n«igre blomor; men jag fant, at lom-
maren dertil annu ej var nog framli-
G * den,
ioo Andra Re/an inat Caffers-kuften 1773.
den, at skogen var sa taggig och sara-
manvaxt , at man ej , utan at gora fig
vag , kunde framkxJmma , och at det af-
ven for odiur var ^ganslca farligt , at
tranga fig langt in. Har och annorM-
des dar Ikogar funnos , sago vi vid
vatnstallen icke allenast farske spar es
ter Buflar, utan ocksa spar och flora
kokor as track efter Elephanter, Tva-
hctrningar och andre djur.
Uti falten uppeh61Io fig randiga Ha-
'star och Asnor, (Equus Zebra och Qyag.
go), Hartebestar (Capra dorens'), Kudus
QCapra strepsiceros') med flere.
Vi rustade ose derf6re til , och begaf-
Vo oss til Swartkops- rivier , och den
icke langt derifran varande Saltpannan,
hvarast vi hvilade 6fver den hetafte ti-
den pa dagen. Vid den fa kallade Salt
pannan agde vi den aldratackaste syn i
verlden, som ej kunde annat an f6re-
falla afven sa frammande som vacker
f6r et ovant 6ga. Denna Swartkops
Saltpanna var nu fa til fagande i sit
bafta (kick, och som vackrast. Den
litgjorde en dald, as en half fjerdedelS
mils diameter, la fmaningom afflutaude,
at vatnet midt uti knapt agde tva al-
nars
Andra Eesan inat Cafers-kusten 1773. roi
nars djuplek. Nagre alnar ifran vatn-
kanten omgafs denna dild med nagre
faninars hoge kanter, hvilke rundt ora-
kring voro bevaxte med sma flcog. Den
var nagot mera aflang an rund, och
jag hade m6da, at med starkt gaende,
pa en half tima, kunna hinna ga den
rundt omkring. Jordmonen nSrmast dSl-
den var sandagtig, men ofvanf6r'e sags
pa flere stallen den blottade marken be-
sta as en blek och flcifvig fkiffer. Hela
Saltpannan , hvars vatn ej var djupt ,
men hela botnen takt med en flit och
jlmn saltbadd, liknade mi midt uti som-
maren , och uti et hett climat , aldeles
en tilfrufen insj6 med en spegelklar is.
Sjelfva vatnet hade en ren sllta, utan
nagon bitterhet. Under det heta as da-
gen, sa fort vatnet utdunstade, crystal-
liserade fig et fint salt pa ytan , som vi-
sede fig forst som glittrande fjUl, och
sedan satte fig ned at bdtnen. As vin-
den drese osta detta salt at ena fidan,
och otti det da hamtades, bekom man
et ganfka fint och rent salt. Emot nord-
6stra andan hade Saltpannnan borjat
blifva torr, och emot sydvistra fidan,
dit hon nagot lutade, var hon mera fulL
Emot vSster gick hon ut i en lapg hals.
.1 -
G 3 r Det
to* Anjra Resan hat Cajsers-kusten 1773.
Det förekom oss underligt nog, at
få långt ifrån ljelfva hafvet, och på en
ansenlig högd öfver det samma finna
en så stor och saltrik Saltdam. Men
vatnet, som sitter detta salt, kommer
aldeles icke as hafsvatnet, utan endast
af regnvatten; som faller om våren, och
aldeles bortdunstar om sommaren. Hela
granden af landet år hel och hållen salt.
Regnvatnet, som uplöser detta, nedrin
ner ifrårt de högre omliggande stållen,
och famlas uti en sådan lågre dåld, der
det får stadna qvar och småningom af-
dunsta, under hvilken afdunstning det
blifver ju långre, desto saltare.
Nybyggarne, som bo uti Langeklof
och hela landet derifrån åt denna sidan,
åfven som uti Kamdebo, Kankou och
andre orter , måste härifrån håmta lit salt.
Tvånne andre Saltpannor sades lig
ga icke långt hlrifrån , men de berätta
des icke gifva något falt, förren de
blifvit uttorkade.
Flere Tnfecter hade uti salta vatnet
blifvit fördrankte , och der funnit fin
graf. Af desfe funnos flere fådane, som
jag icke träffade på buskarne Iefvande
under de få timar, jag liår dröjde, och
van-
Andra Resan inåt Caffers-kuflen 1773. 103
1
vandrade omkring uti Buskaget,' oag-
tadt det i anseende til Lejon hår var et
ganika farligt ställe.
Våre Hottentotter, som nu voro få
i vårt medfclje, och* som vi lämnat, at
vakta våre i bete gående Dragoxar,
funno vi vid återkomsten öfyerfalne af
dagens tunga och hetta, helt roligt och
säkert sofvande:
Emot astonen fortkörde vi ännu et
stycke, och ankommo til Kuka, der
bäcken redan var stillastående, och ägde
endast saltagtigt vatn. Icke desto min
dre togo vi hårstådes vårt nattläger.
Ej litet oförmodadt var det för oss,
at finna en fattig Bonde , fbm med
hustru och barn, uti största hemlighet
lägrat fig hårstädes , för at föda och
föröka sin lilla boskaps hjord. Och det
ta fattiga folket blef ej mindre förlkräkt
öfver vår ankomst , frugtande, at an
tingen vara, eller at af oss kunna blif-
va hos Regeringen angifne, at uppehål
la fig -utom den förbudne gränsen. Bon
den ägde endast en liten koja af lös til
lhopa flätad för hela fin famille, och en
liten bredevid , som tjänte honom til kök.
Vi besökte dem uti deras lilla boning»
G 4 och
io4 Aridra Refan inat Caffers-kustemy-fi.
och blefvo pa begaran undfagnade med
litet lot mj61k. Men vi hade \cke Ian.
ge setat, forr an hela mj61k-lkalen 6C-
verh61jdes, och blef helt fvart as den
otroliga svarm as flugor, som bemagti-
gade slg den och b6rjade i kojan la svar-
ma, at vi ej kunde 6pna niunnen for
at tala. Inom en sa liten rymd har jag
aldrig blifvit varse, hvarken f6rr eller
sedan, en sadan mangd as flugor.
Vi hastade ose derfore glade ut til
vare akdon, uptande vare eldar, tilla-
gade vare lagerstallen et litet stycke ifran
kojan , och afhorde hela natten bade
UltVars tjutande och Lejons gryma
rytande.
Resan fortsattes morgonen derpa ,
den 16 Decemb. til den stora S6stdags- .
rivier, hvars kanter voro ganslca bran-
te, och hvars omliggande fait var tort
och magert.
Vart stora medf61je as Hottentotter
hade nu til stdrsta delen 6fvergifvit oss,
sedan de under resan fat nog yildt at
tractera fig med, och sedan vi alt nar-
mare och narmare nalkades et land-, som
mart fltulle fdrvandlas til en fulkomlig
ddemark', der intet vildt var til at bop-
pas,
Andra Resan inat Caffers-kuflen 1773. 105
pas , och der al m6jelig brist pa vatn
tillika lkulle yppa fig. Vi befiinno oss
falunda icke allenast nastan ensame.
utan min Engelike Resekamerats, oxar
voro redan til en stor del angrepne as
kio-fjukan , fa at slere as dem mycket
haltade,»och nagre kunde knapt mera
fpannas fore vagnen.
s I anfeende hSrtil maste vi nu' halla
radplagning med vare Vagnsk6rare , och
ester mogen ofverlagning nodgades vi
taga, emot var vilja och dnfkan , det
beflut , at hSrifran vanda 0111 tilbaka
igen, da vi icke lago oss i stand, at med
Utmagrade och fjuke dragare kunna
tringa oss fram igenom et magert och
6de fait, til Hollandlke Nybyggarne vid
Sndbergen, och uti Camdebo.
Vi underlato likval icke, at val un-
derratta oss forut, as nagre Gonoqvas
Hottentotter om landets beslcaffenhet ,
om vatnstallen , odjuren derstades hied
mera , och funno , at faltet nu redan var
mycket uttorkadt, och at lange force-
rade refor hade mast g6ras emellan de
fa faltagtige vatnstallen , fom under vS-
gen kunde finnas.
'Det ar dock icke altid fa Utt, at as
G$ Hot-
io<S< Andra Resan inåt Caffers-htsten 1773.
Hottentotterne få veta sanningen. Al
drig får man för tvårt gå på dem med
frågor , då man vil utleta sanningen ,
Utan igenom omvägar och hvarjehanda
tal småningom framlocka, livad man vil ,
tforska. Hottentotterne åro annars för- ,
ehålsame, och vela sjelfve somit gerna
veta, om det år godt eller elakt folk,
som kommer at besöka dem. Utom
dess, sedan Hottentotterne öfvergifvit
oss, voro vi ock nu beröfvade de Tol
kar , som behöfdes , om Cassrar eller
andre Nationer under vägen skulle träf
fas. Cafferne åro val icke för sig sjelf
ve elakt folk, men som de åga brist på
jern , så åro de stundom så snåle deref-
ter, at de icke göra sig samvete af, at
mörda de Christne, endast för at blifva
ågare af Vagnshjuls-lkenorne och annat
medfördt jern, hvilket de utfmida och
flipa til sine Kastspjut. Desse Caffrar
hade för någre år sedan mördat Hkup-
nær och någre af dess medfölje, som
för at byta sig til Elfenbens-tårider rest
in uti Casternes och Tambuggernes land.
Snöbergen (Snee-berg}, dit vi hade
årnat ftålla vår kosa , år et land, som lig
ger högt, och lika som på et berg med
andre bredevid liggande bergs-högder.
Af
Ater R'sitj isran Caffers-hiflen 1773. 107
As den k61d , fom der rader; och den
sn6, som der sailer, har det fat lit namn.
Somlige Sr kan derstades fndn blifva
liggande ifran det ena aret til det andra,
och da nodgas Nybyggarne flytta der-
ifran til det fa kallade underlandet* 6-
fter om Snobergen ach langre at norr,
ofvan f6r Cafferslandet, ligger Tambug-
gernes land , och intil dem granfar et
folkflag, fom ar litet til vaxten, hvitare
an Hottentotten , med krulligt har, och
kallas fma Chineskre.
CafFerne , hvars landfkap egenteli-
gen bdrjas vid stora Fifk-rivieret (Gmo-
te Piscb-rivier^) , odla en fort Arter, B6-
nor, och en Holcus, faint aro ganlka
rike pa store Boikaps hjordar.
Nar eftermiddagens fvalka b6rjat
infinna fig , och vi fat nagot litet un-
dersoka de vaxter Mr funnos vid Ku-
kakamma, foretogo vi ofs vSr £terresa%
dock icke famnia vlg , vi hitkommit ,
utan den ofra v2gen til van Stades
• rivier , och sedan derifran til Zeeko-ri-
vier, dit vi aterkonimo lyckeligen den
so Decerhber.
Omkring van Staoes rivier f6re-
komnao de vackraste fkogar, fom jag i
hela
ioJ Ater "Refan ifran Cafers-kusten i-ff^.
Jiela landet blifvit varse. Fa as traden
voro dock Snnu i bloma. Assagay-tra»
det (Curti/ia faginea), as hvilket Hotten-
totter odhCaffrar gora kapparne til fine
Kastspjut , vaxte hSr fynnerligen ymnigt,
och borjade nu utvekia sine sma- blomor.
En myckenhet as Fjarilar ( Papiliones ) ,
som annars aro fa salfynte i denna de-
len as Africa , slogo omkring trSdens
toppar, utan at vi kunde racka dem.
Under vSgen mSrkte jag vid sidan
en rishog, pa hvilken Hottentotterne
alrnant kastade qvistar vid f6rbigaendet,
och pa tilfragan, svarades mig, at der
Vore en dod Hottentots graf.
Ester aterkomsten tilbragte vi na-
gre dagar f6re Jul, hos var fordne van,
Jacob Kock, der vi nogsamt syssessat-
tes med at fkotd och torka de tjock-
bladige och saftfulle vaxter, som under
sednafte resan inat landet blifvit samlade,
'och der vare dragare nagot litet fingo
aterhamta bade krafter ech hull. Hos
de Reformerte firas Julh6gtiden icke,
utan hvar och en forrattar sit vanliga
arbete; men Nyarsdagen halles fa vi-
da hogtidlig , at grannarne di besoka
hvarandra. *
: Eu
Ater Resan isrJn Caffers-kusttn 1773. top
En liten tyinglrd var pa detta stalle
anlagd , afven som pa nagre fa andre
gardar up -at Krum-rivier ; men druf-
vorne mognade ej sardeles, hyaraf vi-
liet, som prassades, blef mycket fyrligfc,
ja stundom sa surt , at det icke kunde
drickas, utan ehdast nytjas til branvins
branning, som as nagre bfinder med for-
del idkades.
Under Julhelgen sortsattes var rese
Up at Krum-rivier och Langeklof, hvar-
5ft gent emot Thomas Freres hem-
man, 6fver berget gar en vagns-vag
til Sitfikamma.
I brist pa Skott-karror , hvartil ver-
ke felades, fag jag, hum Landtmannen
nytjade Kalf-och Far-flrin , liksom fac-
kar, at dermed til Tragarden lata ut-
f6ra sin g6dsel. .
Til Hannes Olofsons gard, an-
kommo vi den. 2g, och redo derifran at
h6ger 6fver bergen til Anders Olof-
Sons heraman , vid Rietvalley, uti Ca-
menasfie land , hvilket landstycke lag
emellan bergen , var smalt och hade at-
fkillige str6dde berg och h6gder. Det
tyktes Sga famma hogd , som Langeklof
•ch var et magert och tort land.
Nen-
no Ater Rtfan ifran Caffert-kufleniTjy.
Nenta kallades harsta'des en vaxt,
as Hottentotterne ( Zy^opbyllum berbice-
um repens^), fom fades vara giftig for
Faren , afven fom en annan bulke ( Zy-
gopbylium sesfilifoltum^), as lamina slagte.
Den 19 , redo vi ifran detta stalle til
Pet. Jordans hemman , liggande vid
Olyfants Varma Badet, och den fa kal-
lade (6stra) Elefants-nvier.
Den breda Landstrackan , fom vi far-
dades ofver,' var <5fVer alt Carro fait,
agde f-a bulkar, intet gras och foga vatn.
K6n kallade Hottentotterne en har-
stades vaxande bulke (Mefembryantbemum
emarcidum^) fom i hela landet var myc-
ket namnkunnig. Hottentotter , afven
kommande ifran aflagfne orter, hamta
denne buflcen med rot, stjelk och bla-
der, stampa dein tilfammans, och sedan
ihopvrida dem, fom en fpunnen tobak.
Sedan lata <de den gala och forvara den,
til at tuggas, i fynnerhet emot torsten.
Ater man as denna straxt ester gasnin-
gen, fa gifver han rus. K6n fkal be-
tyda tugbufs; as Nybyggarne far den
namn as Canna-rot. Den fins endast
vaxande i de torraste fait , och famlas
milt as de Hottentotter, fom bo nir in
Ater Resan ifran Caffers-kufttn 1773. m
til dem. Desse drifva sedan , ofta vida
ikring, bytes handel dermed, emot bo-
slcap och andre varor. Inge Hottentot
ter eller Caffrar i hela landet aga nagot
mynt eller nagot dylikt, at drifva na-
gon handel med, utan all deras handel
bestar uti byte, antingen med bolkap
eller andre varor.
Den 30 , bes6ktes Varma Badet , hvil-
ket utkommer under stora bergs-ryg-
gen vid foten, pa nagre famnars afstand,
ifran den samma. Sten-arten uti bergs-
foten var en helt fvart jern-malm , na
got liknande jern-flagg, och jorden otn-
kring var helt brunagtig. Sjelfva bergs-
ryggen hyser mycket hvit qvarts. Vat-
net ar ganfka varmt , men icke kokhet ,
fa at man kan fitta deri vid sjelfva ur-
fprungen. Desfe aro trenne: det st6r-
sta emot oster upvaller utur ganlka
manga st6rre och mindre kallor, hvarS^
hola ager ofver en fainns tvarlinea och
denna 5r den , fom mast nytjas. Det
andra ligger nagre fa famnar til vanster,
och upkokar endast utur en enda hola.
Det tredje och minsta ligger nagre fam
nar ifran det andra. Ofvanpa vatnet
fags en bla, tun och fin hinna ; pa qvi-
ftar och stenar nedfildes en Sastransgul
•'. . ochra.
Ill Ater Rtsan ifran Cajsers-kujien 177^
ochra. Smaken var blackagtig , men
lukten f6ga stark. As Thevatn bleff
vatnet blaagtigt, och as Kina-pulfver
svartnade det nagot, och rojde dermed'
sin jernhaitighet Vatnet hytjades icke
til matkokning, men fades kunnanytjas
til tvatnirig, utan at det sllckade. Den
jorden, som lag -narmast intil och om-
kring Kalladrorne, var ganika 16s och
brunagtig , samt hyste nagot salt, och
fina glansande jern-partiklar- Crystaller-
ne as saltet voro ganika fine, och fun-
nos- fa val i den I6fa jorden , fom ock-
fa pa trastycken, fom lago uti fjelfva
jorden. Pa nagre trastycken, fom lago
i vatnet , funnos , utom den f6rut namn-
de ochran, tunna och (kdra fjall, fom
nagot blankte, och as b6nder troddes
vara Silfver, men tyktes vara jerh-fjall. •
Nar man sitter uti Badet , 6kas blodets
omlopp haftigt, och man ar i fara, at
svimna. Vatnet nyfcjas val aldramast til
Badning, men nagre dricka det afven.
Vatnet 6kas aldrig as regn eller torka,
men val, efter Bondernes intygande,
utafAlkedunder. Tiden til at nyfcja vat
net, Sr nagot fore, eller vid folens up*,
gang , samt sent om aftonen , uti sval-
kan , emedan det om dagen, under het-
tan, ar f6r roycket varmt. De sjuke
sat-
Ater Resan ifran Caffers-kusten 1773. H3
satta fig ratt ofver sjelfva adrorne, mer
eiler mindre djupt deruti.
At besigtiga landet pa andra sidan
om bergen , upklattrade jag til dess hog-
sta Ipitsar. Icke langt ifran sags da en
bergs-rygg , fbm var lagare an detta
berget , emellan .hvilket det liggande
landet var fa bredt fom Langekloof, och
bestod as kullar och dalder. Bakom den
lagre bergs-ryggen lag et slatt och ma-
gert Carrofalt , fa langt och bredt , utan
nagre berg , at ogat ej kunde hinna dess
grans. Inge gardar funnos pa hela den-
na vidlyftiga flatten, igenom hvilke b6n-
derne resa ifran Camdebo, genom Flex-
rivier til Cap. Langt bort fades dock
berg ater finnas, fom lara utstrlcka fig
ifran Rogeeveld til Sn6bergen.
Saledes voro har de sidste ryggar
as den ofanteliga Berg-masfan, fom
strakte fig ifran Hautniqvas land och
Harteqvas kloof, famt vid Norra andan
ifran Rode Sands och Kartous klyf-
terne , anda tvart ofver til det pa an
dra sidan as Backefalten liggande Car-
ro. Och ar det icke allenast langs ester
foten as denna bergsstracka, fom Ny-
byggarne nptagit sine baste och fornam-
ste Landtgardar, vitari ock emellan dess
' a Del. H Bergs
ii4 Kttt Resan ijran Caffers-kusten 1773.
Bergs-ryggar, som de intrangt fig, och
fatt fig ned uti alle de dalar, som Bergs-
ryggarne emellan fig lamna,
. Det omateliga torra Carrofalt, som
bukom nyssnamnde Bergs-massa vidta-
ger, och stracker fig pa langden ifran
den N.W, anda til den SO andari as* det
fodra Africas horn, samt pa bredden til
Roggefalt och Sn6bergen , kan i brist
as vatn icke bebos as manniskor, och
knapt nagre djur der uppehalla fig, om
icke for en kort tid, uti eller straxf es
ter regnnianaderne , da litet salt vatn
har och der vid nagre holor kan finnas.
De Nybyggare, som dersore aga hem-
man pa andra sidan om det, antingen
pa Roggefaltet eller Snobergen , nodgas
afpassa denne tiden, til en«sadan ode-
marks genomfart. De n6dgas da altid
ila fit lager vid sadane stallen , der en
droppa vatn finnes, och emejlan hviike
stundom en 10 eHer 11 timars resa, nat-
t-etid med skyndesamhet maste goras.
Det ar dersore ganika nodigt, at vil
kanna sadane vatnstallen , emedan , om
nagre Hottentotter slculle traffas , som
kande orten , man ieke garna as dem
far nugon uplysning; ty om de veta,
hvarait et litet vatnstllle finnes , halla
de
Ater Rtsatt ift an Cnffet s-kuffen.-1773. 115
de det hemligt, s6r at dervid kunna d61-
ja fig, om de nagon g£ng fkulle beh6f-
va* rymma. Gras finnes knapt uti det>
ta faltet, fa at en hast med moda kan
finna sin soda, men oxarne halla til go-
do bade brakt vatn , och saltagtige bu-
Ikars blader. Da man oin dagen, och
da solhettan as stark , koxar utat et sa-
dant slStt och tort fait , visar fig en dal-
fing i luften for 6gat, nastan lika fom,
da man ser pa en brinnande laga^
Hottentotter , fom oftare genomvan-
dra desfe torre Carrofalt, kanna och
nytja flere utvagar, icke allenast at mil-
dra hungren, utan i fynherhet, at slac-
ka torsten. Utom den f6rut namnde"
vixten , fom kallas K6n eller Gunna ,
nytja de tvanne andre , nemligen en ,
fom kallas Kameka eller Barup, hvil-
ken Ikal vara en stor och vatnagtig rot;
den andra kallas Ku , fom Sfven Ikal
vara en stor och faftful rot.
Vaxterne, fsi vSl 6rter, fom buskar,
aro Uti Carrofalt mycket glest fadde,
och da atminstone pa atta manaders tid
ingert droppa regn sailer ifrSn hirame-
len, i et fa brannande climat, Sr det fnarfc
obegripeligt , huru desfe kunna baVga
fig. Deras stamlnar och grenar §ga ock
u6 Ater R,s<in if> 8n Cqffers-kuflen 1774.
sa utseende as, at vara brackelige och
aldeles fortorkade ; men deremot aro
bladerne mycket tjocke och fylde med
en saltagtig vatfka, saint hulla fig grone
hela aret osver. Desfe frilke och stah-
digt grdnikande toppar och blader tor-
de likval as luften , som om nltterne Ir
kylig, kunna insupa nagon fukrighet, til
fit underhal. Jordmanen ser'aldeles for-
brand ut, ar r<5dgul och bestir as J era,
blandad med jern-ochra, samt koksalt
1774, den 1 Januarii , stalde vi var
kosa hemat, ankommo f6rst til en Jan
van Stade tilhorig gard, f6rbi et Gert
van Roy ens hemman, och sedan forbi
et van Fors hemman, til den Landtgard,
som Gert van Royen sjelf bebodde.
Vi lato vare Ktifkar och Hottentot-
ter med akdonen aftaga genom Harte-
qvas kloof, med be&lning, at pa Com-
pagniets Post Rietvalley forvanta var
ankomst, och jag, tillika med min En-
gelske Resekamerat forefatte ofs, at til
hast rida igenom det torra Carro, som
lag til hoger, och sedan framkomma ige
nom Platte-kloof Men denna Expedi
tion aflopp icke sardeles lyckeligen f6r
ose; ty lbm i detta flita flit, som sal
Ater Resau ifran Ctfiers-kusien 1774. 117
lan trampas och befokes, intet tekn til
vag finnes . fa redo vi fnart vilfe , och
forvillades ju l.lngre , desto mer , i a at
vi til flut icke hitrade hvarken frani el-
Ier tilbaka. Vi redo fa fort, fom hastar-
ne nagonsin kunde det uthirda, och fo-
len bdrjade fanka fig , nfan at minsta
tekn fyntes til nagot fadant stalle, der
nagon gard kunde Iigga. Nar folen Snd-
teligen gut ned , och alt hopp var ute ,
drogo vi oss litet tilbaka til et stalle, der
en dald fans , och uti hvilken en liten
back , med tran omkring fine braddar ,
£nnu agde nagot vatn. HSr funno vi
for radeligt, at ofver natten lagra oss.
Vi aftadlade vare hastar, bundo grimlk'af-
tet omkring ena foten, at de ej flculle
bort!6pa, och gjorde sedan formedelst
vare b6sfor up en ganlka stor eldbrafa
as Canuabulken {Salsola apbylln~). Se
dan lagrade vi oss bredevid elden med'
fadelen under hufvudet; men kunde icke
fa den minsta f6mn, for en olidelig kold,
fom ehuru i fig fjelf ej f°i mycket stark,
likval i anfeende til den brannanJe het-
ta, fom vi utstodo 0111 dagarne, nu var
for vare kroppar ganska kanbar, och
nodgade oss nagre ganger i timan st ga
up , f6r at omlaga elden , och pa aHa
fidor varma oss. Vi agde den formon
H 3 as
n8 Åter Resin ifrån Caffers-kuften 1774,
af vare skjutgevär , at vi altid kunde få
eld, men vi ägde intet hopp, at få fkju- .
ta något til magens behof, i detta filt.
Jag hade derföre haft den förfigtiga om-
tankan, at i min jagt-ta(ka insticka nå-
gre få skorpor, och" nägre stycken bröst
socker , som ock nu kommo oss ganska
val til pass. Sä snart morgonrådnan vi
sade fig, sågo vi oss om efter vare hä
star, och funno, at de nu voro förfvund-
ne , hvilket ej litet' ökade vårt bekym
mer, stadde i en ödemark, der vårt öde
var osäkert. Når vi sökt omkring i
dålden på alle kanter, stego vi up på
de högste kullar, och funno omfider,
bakom desse , vare hästar , som säkert
årnade sig längre bort, för at söka bät
tre bete. Vi sadlade up och togo vår
kosa snedt emot bergen, der vi emot
aftonen omsider ankommo til en Bond
gård , hvars ägare var få fattig , at han
knapt ägde mer, ån tak öfver hufvud.
Hår hvilade vi öfver natten , och to
go våjgen til Harteqvas kloof, der vi
träffade vårt folk och våre åkdon,
Vid Harteqvas kloof begynnes inåt
en ny rad eller bergsrygg", som före
nas med de förre, emellan hvilke klos-
yen år som et band, Carrofålt bakom
. den
Ater Jtefan isran Caffers-kusten 1774. 119
den forra bergraden kan saledes fes, da
man rider in i klofVen genom den til-
koramandex Bergsraden , vid Groote
Paardekraal.
Hela den straeka as land, alt ifran
denna Harteqvas klof, anda ned til
Camtous-rivier , sorii nu ar upsyld med
Nybyggen , ar likval , icke lange sedan ,
forst befolkad; och for 23 ar sedan fans
har icke et enda hemman, da ar 1750,
Gouverneuren Tulbagh utfande at den
na kulten en Caravan, for at fkafFa 'fa*
kre underrattelfer 0111 Jandet och dels
inbyggare. Tulbagh, fotri annu lefver
i Capska Invanarenas tackfamme hjer-
tan, var en Gouverneur, fom anfag Sig
uphojd til et anfenligt Ambete och Huf- .
vudman f6r Regeringen ofver et vid-
strackt land , icke for at endast lefva
val, fmickra fit h6gmod och famla flcat-
ter, utan at med Hollahdska Compag-
niets lagliga interesfe, forena Nybygga-
renas lycka, fortkomst och hela landets
basta. Denne Herre var altsa man ora,
at efterhand lata undersoka landet, alt
langre och laagre in. Til den Sudan ut-
rustades en Caravan ar 1750, bestaende
as 150 man Soldater urur Citadellet, och
tvanne Borgare, for hvilke en Officer,
. . H 4 vid
1*0 Ater Rfsan ifran Caffers-kufien 1774.
vid namn Beutelar, var sat til Anfo-
rare. Pa Compagniets kostnad medsan-
des 11 vagnar, en myckenhet drag-ocli
llagt-oxar , ammunition och proviant.
Resan Ikulle fortsattas in til Cafferslan-
det , och sedan up at Tambuggernas land,
samt tilbaka genom Sn6bergen och Cam-
debo; men igenom Anf6rarens hSgmod
och ofdrstand , utrattades foga, hvarfo-
re han ocksa vid hemkomsten, til sit
valfortjanta straff bortsandes harifran.
Han lefde , som befalhafvande under re
san strangt , och straffade hardt , lit trum-
man roras hela vagen, fa at alt vildt
forjagades, som as de tvanne medfol-
jande bonder i synnerhet Ikulle fkjutas,
och folket blef mycket uprorifkt. Nar
han hvilade pa nagot stalle 6fver natten,
ftaldes alle vagnar uti en cirkel, krea-
tureir flaptes inom den, och talten up-
flogos likasa inom de samrna. Da han
hunnit andteligen til Cafferslandet , be-
gafVade ban Caffers Captenen Paloo
mqd en Grenadiers mossa , och dess
Broder med en annan, hvarotVer et
CafFers-krig sedan Ikal upkommit. Det
enda han utrlttade til Compagniets nyt-
ta , var det, at han uti hamnen vid
Swartkops-rivier upsatte Compagniets
vapn , uthuggit uti sten. Resan varade
hela
Ater Risan ifran Caffers-kusten 1774. in
hela 8 manader. Denne#tiden var in-
gen enda laodtgard pa andra fidan as
Harteqvas klof, ntan vagarne fa okan- '
de och obanade , at vagnarne maste stun-
dom 6fVer de varste stjtllen, as folket
rned handerne dragas och slapas.
Nar vi ifran Harteqvas klof hunnit
til Gouds-rivier , lago vi der stilla en
dag, for at hvila vare dragare, hvilke
mycket befvarades defsutom as klofju-
kan, fa at min Resekamerat har maste
lamna en as fine oxar, som nu mera
icke .kunde fortkomma. Vi hade ock
har en obefkrifvelig hetta, hvars like
jag icke kant hvarken f6rr eller ledan.
Bondfolket stangde igen bade dorrar och
fonsterluckor, fdv at inom hus aga Jkug-
ga och fvalka. Foglar flogo med mo-
da , och luften var ganska het at andas.
Hettan gick sSkert flere grader ofver
100 -pa Fahrenheits Thermometer.
De f6ljande dagarne fortsattes refan
til Compagniets Post Rietvalley , hvar-
4st vi 6fverblefvo nagre dagar , «f6r at
hvila, och i fynnerhet, f6r at nu itter
besoka (Groot Paders hfcls) Farfars sliog
och esterfe, om icke tradflagen dersta-
des voro komne uti bloma, emedan det
redan lid.it langt in pa Januarii manad ,
H 5 och
12% Ater Resan ijran Cafiers-kusten 1774,
och saledes fc«nmaren mera var srainli-
den, in de forre gangerne, soui vi be-
s6kt denne lkogen.
Den 14 Jumarii, begafvo vi ofs dit,
men voro icke* mycket lyckeligare nu,
an f6rut, at fa fe traden uti bloma ,
mycket mindre forfedde med frugt. As
nagre funnos dock blomknopparne, ehu-»
ru outflagne, vara framkomne.
F6r Compagniets rakning lago hir
nu tvanne Vedhuggare, fom ffide tra-
den, och sedan framslapade dem til fa-
dane stallen, hvarifran de kunde lasfas
pa vagnar. Et fadant framslapande sked-
de ofta med oxar, fom formedelft rep,
bundne om de kulfilde traden, drogo
dem fram ifran de olandigaste stallen
utur Ikogen , derast ingen sort Ikdon
mojeligen kunde brukas,
Da jag hadanefter ej vidare agde
hopp , at mera fa befoka detta stalle ,
gjorde jag fa mycket mera nu min slit,
at as alle slag tradforter, famla och in-
lagga til torkning grenar med blader,
samt tillika gora mig noga underrattad
om den nytta och bruk, hvartil hvarje
tradsort har i landet brukas och anvandes.
De
fiter Resan ifran Caffcrs-kusten 1774. 113
De uti och omkring fkogen vaxande
tr&dslags nytta och bruk, var foljande:
Svart Jern-trSd (Svarte Eyzerbout ,
Card nia Rotbmanmn), %v hardt och starkt;
brukas til vagns-axlar och til stang pa
vagnar,
Gul-trSd (Geelhaut) Jkx crncea), ar
gult til fargen , nastan som Buxbom ,
tat och vackert; brukas til plankor och
bjalkar vid husbygnad, til bord, (kap,,
dorrar och fonsterkarinar , faint til fm6r-
Hernor.
Camassie-trad (Camasfie-bnut), blir
endast en buike, och sailer falunda i fmar-
re' stycken , som tjana til inlagning'ar och
lister pa meubler, til hyflar och annan
fin redikap; detta ar et as de finaste och
tungaste tradflag.
Rodt Parontrad (JRoode Peer), nytjas
til vagns-korgar , under och ofver axlar,
faint til underredet pa vagnar.
Bucku-trSd {Bucku-bmtt, Olea capenfis) ,
Sr det basta trSdflag til hjul pa vagnar.
Rodt Ahl-trad (Rod-Else , Cunonia ca
penfis') , ar afven mycket tjanligt til
vagnshjul, hjulnafver och stolaj.
Alketrad* (Esjenbout, Esseals00m , fiaut
ni'
124 Ater Refan ifran Cajfers-kusten 1774.
mqvat Essen, Ekebergia capevsis"), ar et
ftort trad, hardt och tit; brukas til hvar-
jehanda slogdverke.
As Stinkhout gifvas tvanne sorter,
hvit och brunt. Det -bruna ar et det
vackraste trSdflag, inorkt med flaintnor.
liknande ValnOt. Detta anvandes til
Skap, Pulpeter, Stolar, Bord och annat
fint husgerad. NSr det Ir nyls huggit,
stinker det, hvaraf det fat fit namn;
men med tiden, da det fat ligga i open
lust, forgar deh elaka lukten.
Olivetrad (^Olyvfbout , Olea europaa'),
ar ganlka tungt och brunt til fargen.
Stolar haras forfardigade , fag jag ofca
hos Landtmannen, hvilke voro ganlka
tunge at handtera. Detta starka trad-
stag brukas ock til qvarnar.
Vilde Catjepiring ( Gardenia Tbunber-
gia"), Sr et starkt och hardt tradflag,
och-nytjas derfdre til klubbor.
Hvit Essen brukas til Plankor, Vagns-
hackar, Vagns-plankor, til Plankor f6r
Skomakare och andre , at slcSra lader pa,
famt stundom afven til Skap.
Swart-bast (Royena vilhft) rytjos til
Vagnskorgar, och til Ok for dragoxar.
Keur-
Ater Refan ifran Caffers-kusten 1774. u$
Kenrhout QSopbora capensis'), anvan-
des til Hjul och Vagnskorgar.
Mandeltrad {Amandelhout} , til Sko-
bilar, och til Laster at Skomakare.
Assagay-trad ( ^ssagayloom , Curti/ia
faginea} til Distelttang pa Vagnar, och
tii Kappar pa Hottentotternes Kastlpjut,
Dorn-hout {Mimosa nilotica^), nytjas
til Remfkor under Vagnshjul, til Ok-
ikidor, och**at branna Kol utaf.
Waageboom {Protea grttndiflora), til
Ved och Kolbranning.
Kreupelboom ( Protea*)peciosa'), tja-
nar med fln bark lor Garfvarne, til 11-
ders beredning och garfning.
Leepelboom arbetas til Skedar och
Traikalar.
De st6rfte Traden uti Afiikanflce Iko-
garne, fa val uti denne, som andre, vo-
ro fdljande, nemligen: Geejhout QJlex*
crocen"), Bucku {Olea capen/is^), Tarcho-
nanthus camphoratns och arboreus, Ro
od-Else (Cunonia cnpen/is) och Wit-Else,
Stinkhout, Asfagayhout (Curti/ia), Vil-
de Castanier Qwilde Castanieny Brabejum
fiellatum~)i vilde FikontrSd (wiide Py-
n6 Ater Rxsan ifrarl Caffers-kuflen 1774,
geboom, Ficus captnjis) , Keurebooni (So-
pbora capenfis^) , Mimosa nilotica , och
Esse*boom Qfckebergia capeti/is^). > ,
Pa kullame vSxte Ornithogalum al-
tisiimum , ibm nu harligen blornade och
prydde faltet med fin langa och blom-
l-ika spira. Den fades vara ymnig hvart
fjerde ar, och dels emelJan foga visa lig.
Den 1$, reste vi 6fver Swellendairi
til Steijjs gard.
Den 19, 6fver fargan der Brede-ri-
vier Och Zonder End stota tilhopa, faint
dfver Hessaqvas kloof forbi GylleiY-
huysens hqjpman til Vollenhoven.
Vid Brede-rivier, der rivier ZonderEnd
med den lamma forenas, andas det ber-*
get.som ifran Rode Sand utfkjuter, och
gent 6fver detta stalle formera Swellen-'
dams bergen et horn.
Den 10, vidare forbi MelkS gard til
Compagniets Post Tigerhuk, hvarast icke
^allenafi: en myckenhet kor hallas til
Smorkerning for Compagniets egen rak-
ning, utan ock uti de omliggande fko-
gar en myckenhet flogdverke hugges
for Compagniets egit behof. Arbetsfol-
ket har ock frihet, at hugga och falja
harifran nagot ved och verke , til f6rbafr-
, trinj
Ater Resan ifran Caffers-kusten 1774. 117
tring i fit underhall; men ingen Landt-
Inan , tillates , at harstade* lalla nagot*
Uti Hauteniqvas och andre ikogar har
val Landtmannen frihet, at hugga, men
pa nagre stallen tillates icke det, utan
Regeringens enskildta tilstand, och fern
Riksdalers contribution.
Pa denna trakten uppeholt fig den
fa kallade Bla-Backen [Blauxee Bock., Tjei-
ran, Capra leucopbtZis) , som ar en as de
falfyntare i landet, hvit med iblandade ^
svarta har. Bla-Backen fades mycken|r
vardsl6fa sine nyfbdde ungar, fa at de
osta as vildjur fortiiras. Detta fades va
ra orfaken , hvarfore denne Back-fort
ar foga talrik. K6ttet tyktes vara sina-
keligare, an as andre.
En niyckenhet as den Africanfke ran?
dige Hasten (Equus Zebra), uppeh61t fig
ockfa har. Vid 50 Riksdalers vite tick
den icke fkjutas, och 0111 nagon lefvan-
de kunde fangas , (kulle den famme hem-
bjudas at Gouverneuren. Gamle fangas-
mycket fallan och tamjas aldrig. Unge
blifva fallan vid lif , och ehuru de tyo-
kas* vara t§mde, aro de aldrig at lita pa.
Sedermera reste vi f6rbi Jurjen
Lindes gard til Compagnicts Post vid
Zoe-
12$ Ater Risan ifran Caffers-kusteti 1774.
Zoete Melks valley , hvarast 24 man och
en Sergeant halles cndast for skogshyg-
ge skull, i omliggande skogar uti Bergs-
klyftorne. Harifran far Compagniet til
sit Skepsvarf och bygnader det masta
verke, hvaraf hvarje manad tre srakter
eller store lass til Cap upkoras. Arbets-
folket ager ockfa har vederborandes til-
stSnd, at f<5r enikUdt rakning nagot hug-
ga och falja. Storre stycken trad, fa-
som bjalkar och dylikt flapas frani med
0-oxar , och Sr den moda, hvarmed fadant
^^iker, fnart fagt otrolig. Smarre verke,
fafom kilar , yxlkaft , muskotftockar , '
hjulverke, axlar och dylikt, bares altid
utur ikogen, sedan det forut blifvit til-
huggit. Nar et st6rre trad ar nedfalt,
Htmnas det, at ligga nagon tid, for at
fpricka; sedan klyfves det, och tilredes
til tilkommande behof.
Huru hvethalmen tilredes och nytjas
til taktSkning, sick jag har tilfalle at fe.
Karfvarne flogos med axen ejnot en
kubbe , fa at bade kornen utrunno och
axen aflollo. Detta trolkningsfat gar
niycket langsammare, an med histars
trampning, men halmen bibehalles hel
och jamn. .
Ater Rejan ifran Caffers-kusten 1774. 129
Den 14, fbro vi .forbi Q7Jek/nbuys')
Sjukhuset, en liten Compagniets Post,
som lydef under den f6rra Pollen vid
Zoete Melks valley, och haller endast
tvanne- man; vidare til Groenewals
gard , och sedan til Gyllenhuysen
vid Swart-rivier. Swarte Bergen,, som
borjades vid Groenewals gard, Snda-
des har, och Voro icke fardeles hoge.
Den 25 , fort-tSgade vi vidare til Ba-
denhorst, och Beijer vid Bpoter-rivier.
En svartslackig Katt {Fiverr<s)% sick
jag har Ikjuta; skintiet deraf luktade sa
starkt Muscus, at da det inuti • Karraru
uphangdes for at torkas, kunde jag f6r
defs olideliga stank icke utharda vid
den samtna. Derine lukt g6r, at djuret
icke geriia fangas as hundar.
Bergs-ryggen, som vi hade set an-
das vid Hesfaqvas klof, begynte vid fi-
dan as kleine Hout-huk, bakom Fran-
fche-huk. Inom Groote Hout-huks berg
fags ockfa utlkjuta en bergs-rygg, langs
ester stranden , som gick. nalian anda til
Musfelbay. Inom denna sidstnamnde ut-
gar en annan rygg , som slutas emellan
Gyllenhuysens och Groejnewals
gardar , och ager midt f6r Baden-
a Del. 1 horsts
130 Ater Resan ifran Caffers-kusten 1774*
horsts gard en h6g (pits, som kallas
Babylons torn. Bagge desse ryggar
hanga icke tilhopa med de aydve ber-
gen , Utah lamna en open plats vid
Booter-rivier.
Den n6, ankommo vi 6sver Groote
hout-huk, Palmit-och Stenbrasems-rivier,
til Hottentots Hollands-berg, som osvan
pa fig ager Here gSrdar.
Babianer, store och elake Markattor,
med en stjert, som icke ar Ungre in la-
ren , fiinnos hSr i bergen. Detta djur
vaxer lange och blir gammalt, nastan
stort, som en blodhurid ; den ar da icke
god , at aga bunden , ty utoni jernkadja
biter den fonder al ting. Nagre hundar
tilhopa kunna val fanga en Babian , men
en eller tva stundom icke; ty om Ba-
bianen, som ar otroligt vig och fhabb,
far fatta hundSn vid bakfotterne, flanger
han honom rundt ikring, tils den blir
aldeles yr och liksom* drucken. Med
fine grofVe under biter han grymt och
forsvarar fig envist.
Sluteligen begafvo vi ofs utf6re ber-
get, ofver defs branta backar, och 6f-
ver slacka filtet til. Cap.
o .
A terkommen så sent til Staden , ef-
*OL ter fem månaders resa , nödgades
jag nu skynda mig, at med de i början
af detta år 1774 , til Europa hemseglan-
de Skeppen , kunna forsånda til Amster
dams , Leidens och Leuvvardens Bota-
niske Trägårdar , en ansenlig mängd af
Lökar, Örter, Frön, lefvande Växter,
samt til mine andre Gynnare en stor
myckenhet Lökar, Frön, Insecter, up-
stoppade Foglfir, och andre sålsynte Djur.
De fyra första månader af året åro
de, då mästa rörelsen är uti Cap, och då
Skeppen, så väl Holländske, som främ
mande återkomma ifrån Östra Indien,
och andre utkomma ifrån Europa; så at
på Caplka redden ej sällan denne tiden
räknas mellan 20 och 30 Skepp. Den
första Hollåndslca Retour-Flottan låg ock
så .nu färdig, och fick jag med den sam
ma afsända en del af samlingarne, samt
sedan efter hand, så fort jag hant tilla-
U , ga
Cap ,1774.
' ga det ofriga, med de sednare afseg-
lande Skeppen.' • -
Et ifran Holland utkommande Skepp,
vid namti Bekvliet, ester en olyckelig;
och langsam resa, anlande omsider hit.
Igenoin Capitenens svaghet och okun-
nighet hade Skeppet fa forfallit under
Africanska landet, och f6dorat sine rig-
tige vindar, at det masie lagga an til
Angola, sedan det forut ankommit -tU-
Walvisch-bay med endast 9 frilke om
bord. Under den langsamma resan ha
de folket mycket sjuknat, adragit fig
Skorbjug, och fades blifvit bade almant
och starkt ^aderlatit, fa at iflorre delen
as befatningen dodt «ut. Bade forste
FJltskaren och Capitenen anklagades
for, at icke hafva fbrstat sin fak. Den
f6rre hade under refan aflidit, och den
sednare undfick sit valfortjanta ftraffi
Utom det de sjnke Ikola blifvit pa et
aldeles forvandt fatt forfedde med otjSn-
lige lakemedel, fa (kola de afven i an-
dre affeenden blifvit ganlka vardslost
handterade; en tnorgon fkola fyra d6-
de blifvit angifiie , hvaraf en , da han
fkulle fys in uti mattan , befans lefvan-
de utaf Segelmakaren f ehuru han kort
cfofefter upgaf andan. En annan mor-
, Cap 1774. 133
gon hafva fern dode blifvit angisne: al-
le blefvo i fine matter insydde, och tvan-
ne voro redan kastade ofver bord; da
den tredje, kom pa plankan, ropade han:
min Herr Batsman , jag'lefver an, hvar-
vid Batsmannen Ikolat nied nog otidigt
sluint fragat honom , bvad lefver da? vet
du det battre\ hn Faltfkaren?
For hvarje sjuk, som kommer ifran
nagot Skepp til Hofpitalet, maste Capi-
ten betala tva Ikillingar, hvaremot han
far behalla dels rantson pa Skeppet.
Nya Hospitals bjfgnaden hade icke,
sardeles langt hunnit d'enne somniar, e'y
eller kunde arbetet mycket fort. lida.
As 90 man, som hartil voro anflagne,
arbetade. fa och en . stor del gingo pa.
pass, eller nytjades til annat arbete pa
Hofpitalets rakning.
Utom en vacker bygnad, anlagd in-
om Compagniets Tragard i Staden,
ager Gouverneuren en vacker bygnad
vid Rondebofch , och en annan vid
Nieuwland, bagge utom Staden , til fit
noje, at forlusta fig pa. En dylik fkul-
le ockfa nu anlaggas uti Baysals , til
defs beqvamlighet.
I 3 B5-
134 Cap 1774.
,Bade vid Rondebosch och Nieuw-
land ager Compagniet slc6ne TrSgardar,
hvarifran Skeppen och Sjukhuset f6rses
med nodige gronsaker.
Sedan Gouverneuren van der.
Stell i b6rjan as detta tidelwarf sta-
git under fig bade raycket och det ba
fta as landet, afven som atfkillige andre
as Compagniets betjaning, til flcada och
f6rfang f6r Borgerskap och Nybyggare,
har det nu mera blifvit aldeles forbudit
f6r dem , at aga nagre Landtgardar.
Til ersatning derfdre, sedan de nodgats
f6rsalja dem , har *blifvit tilflagit dem
nagre andre sportlar, sasom Dispencie-1
ren 5 procent as de inkommande och 5
procent as utgaende varor, Sad, Sm6r,
med mera ; Casseuren 24 procent as
Penningarne; Packhusmastaren 4 pro-
cent, Commisfarien ofver Hospitalet 5
procent, och Auctions-mastaren 5 pro-
cent as alle varor, som pa Auction f6r-
saljas, utom deras vanliga manatligen
anflagna gage. En och annan as de K6-
gre Ambetsmln aga saledes endast nar-
fnare Cap nagon liten lustgard, at stun-
dom fdrlusta fig pa, men hvarifran lik-
vll inge varor forsaljas.
De
Cap 1774. 1 135
De hitkommande Skeppen mtUbrag-
te den tidningen, at Baron van Plet-
tenberg blifvit utnamnd. til Gouver-:
neur ofver Cap och dess Co'lonie , famt
instaltes icke langt derester i,sit Ambete.
Qouverneuren tillika med 7 Politie-
Rad, ager hogfta befalet ofver fa val
Compagniets handel harstades, fom hela,
Nybyggets hushalning, utan at sta un
der Regeringen uti Batavia, fom annars
har hogsta befalet 6fver de uti Indien
varande Handels-Contoirer. \
Alle brotmal hora til Justitiæ-Radet ,
och defs afdomande. Uti detta præsi-
derar Commendanten for Garniforieij,
och Gouverneuren har deri ingen ting
at saga , men reknar endast. sit namn pa
de fvaraste domar, fom anga lifvet.
For 6frigt aro uti Nybygget tvan-
ne andra' Jurisdictioner, nenjfeen en pa
Stellenbofch , hvarunder 4 Forfamlingar
lyda med 4 sina egna I^yrkor, fafom
Stellenbofch , Drakenstein , Swartlarid
och Rode Sand ; den andra pa Swellen-
dam , hvarunder lyder en enda , nog-
vidlyftig Fdrfamling , hvilken likval Sn-
nu icke blifvit forfedmed sin egen Kyr-
ka elier Prast.
I 4. Se-
136 Gap 1774.
Sedan. Capflca udden as Portugeserne
blifvit for trehundrade ar sedan fdrst
uptakt, besoktes deh vSl bade as Por-
tugefare ofver hundrade ars tid, och se
dan Ssven as Hollandfka Compagniets
Skepp, inemot et halft seculum, innan
nagot- as detta Jandet blef tagit uti be-
fitning,' och nagon odling deri gjordes.
Saledes ar hexa Nybyggets alder annu
icke <5fver iao ar. Ty nlr Hollandflca
Skeppen 1650 aterreste ifran Ostindien
och har fntogo, genom byte med Hofe-
tentotterne fifirfrifkning , besags landet
f6rsta gangen med nagon upmarkfamhet
as en pa Flottan varande Faltlkar , vid
namn Jan van Riebeek, soni agde na
gon insigt i Botaniken. Och som han
fant bade climat och jordmon tjanlig til
odling as allchanda Tragardssaker och
Frukt-tran, sa foreflog han , efter hem-
komsten , f<5r Directeurerne , at harsta-
des anlaggiSvet Nybygge.
- Efter mogfen 6fverlagning blef fa-
dant beslutadt, .ock Jan van Riebeek
utsandes safom Ainiral och Commen-
deur med 4 Skepp, forsedde med byg-
nings-materialier > Timmerman och alle-
handa Fr6flag. Vid ankomsten til Cap »
handlade han med Hottentotterne om
. as
Cap 1774. 137
astradandefc as et? stycke land,, hvarpa
en Fastning, Packhus och Sjukhus byg-
des, faint f'orfta grunden lades til den sto*
ra och blomstrande Colonien , fom mera
hedrar mannifkoflagtet, an alleALEXAN*
Pri Magni legrar , och mycket mer,
5n alia de stora erofringar, fom Hol-
"landska NationenS segerrika vapn format
gora i de 6frige delar as verlden.
Den fumma, for |wilken forsta Land-
stycket blifvit inkop^ upgifves mycket
olika , afven fom storleken as det inkop-
te landet. Den forra upgifves i varor
til 50,000 Holllndlke Gyllen, fom sedan
vid et fornyadt kop, skolat blifvit okt
med 30,000 Gyllen ; ehuru den verke-
ligen torde vara sa stor i Compagniets
rakning, synes det migaldeles otroligt,
at fclottentotterne nagonsin atnjutit st6r-
xe delen deraf. Det fednare foregifves
ftracka fig ut, anda til Mosfelbay; men
"detta Sr fa mycket mindre bade lant
och mojeligt, fom under den tid van
Riebeek sedan ,var Gouverneur pa Cap,
hans ytterste uptackter ej strakte fig
langre, an til det berget, fom ester ho-
nom fat namn as Riebeek Cartel, och
ligger et godt stycke inom den langa "
bergsraden. Ester min tanka var det
IS in-
138 Cap 1774. '
inkopfe landet i början ej större, ån det,
som utsträcker fig emellan Taffelberget
och Zont-rivier, hvarifrån • sedan Colo-
nien blisvit beständigt mer och mer ut
vidgad , på samma lått, som deu ånnu
dageligen tilvåxer och vidgas ut. Cita-
dellet bygdes i början af tra och jord,
och år 1664 anlades det först af sten
med fine grasvar och bolyerk. Vid Zout-
rivier blef anlagd Mlika en liten Skans
Ko -våndan (Krrmf Koe) kallad, för at
skydda Compagniets boskap , , som beta
des i fåltet inom den, och at hindra
samme boskap, antingen gå öfver denna
å til rlottentotternes land, eller at röfvas
bort af landets egne infödingar. Til den
åndan bygdes åfven vid Skansen et Stall
för 50 Häftas, hvarmed Hottentotterne
i hast, som sprnngo vigt och fort un
dan, kunde eftersättas. Detta var utan
tvifvel. den första och ringa början til
• Nybygget, och en Landtgård vid Con-,
stantia, som van Riebeek der anlade.
Och denna början lårer icke varit år-
nad, at göras fa utstrakt, som den se
dan blisvit, utan endast til odling ►af så
' mycket , som de ankommande Skeppen
1 til sin försrifkning kunde hafva nödigt;
men då landets milda climat, jordens
frugtbarhet och invånarnes svaghet blis-
» vit
Cap 1774. 139
vit nftrmare utr6nte, beslots, at anlag-
ga harstides et ansenligare nybygge,
och til den Sudan 6fvertaltes atikillige i
Europa'at utresa, och at hlrstSdes sStta
fig ned sanit tipodla et godt stycke land,
som lamnades dem och efterkommande
til evardelig egendom. Kbrt derefter,
utsandes afven ' giftvSxte flicker ifran
Barnhusen, for at Snnu mera f6r6.ka
detta nybygge1, hvars invanare i borian
pa credit undfingo de til landets odling
n6dige redflcap , och utbredde fig sedan
til Stellenbosch, demist til Drakenstein,
hvarSst de Franflce Reformerte flygtin-
garne i synnerhet f6rstarkte nybygget;
och sedan pa andra fidan om bergen 1 til
Rode Sand. Derefter befolkades# hela
Swartland , ehuru sandigt och mera ma-
gert. Omsider bar nybygget pa de 30
sednast forflutne aren fat den aldraha-
ftigaste och mist betydande tilvSxt, si
at landet icke allenast blifvit ifran Rode
Sand och Hottentots Hollands berg in-
tagit och bebodt, anda til Swellendam,
utan afven uti Musfelbay, Hautniqvas,
La'nge-kloof , Krum-rivier och Snda ut
til Camtous-rivier, samt uti Backe-och
Roggefalten , Camdebo och Sndbergen.
Caplka Nybygget inbegriper un
der
1
i4o Cap 1774.
•
der fig Staiien, med deCs F6rfaml?ng och
Kyrka, Parl med dels Forfamling och
Kyrka , Tigerbergen med mera och
stracker /ig ut til Mosfelbanks-rivier
och Bayfals. ,
Stellenbosch Colonie har blifvit an-
lagd as Gouverneuren Simon van der
Stell, 1670, safom et Torp, sorsedt med
egit Radhus och Kyrka , liggande 8
ifran Cap. Den utstrucker fig ifran Ti-
gerbei-gen til Hottentots Holland , och
inemot Bayfajs , famt vid norra §ndan til
Parl och Mosselbank.
Drakenstein blef anlagdt 1670, med
en mycket liten Kyrka, och ligger la
nara til Stellenbosch, at den i alle hSn-
seendeli kunnat lyda derunder. Denna
blef ockfa ansed som en sarskild Colonie,
mera as smickran , an nddvandighet.
Compagniet betake nu f6r et lefvan-
de far endast 4 Hollandska fkillingar,
och Borgarne i Staden betalte en {killing
f6r 12 marker Farkott.
As Skeps-Officerare logerade ganika
martge i det has, der jag bodde. En Styr-
man betalte der for hvauje dag altid
mindre an en Capiten , emedan hnns Ion
var mindre , oagtadt han njot samma
go
Cap 1774- 141
goda herberge, samma mat, frihet och
uppassning; och forefoll mig denna in-
ratning, i flere hanieenden, bade artig
och billig.
Kol Sr en ganlka dyr vara p& Cap,
och hitfores merendels ifran Europa.
For en ltig Kol, som bor halla 36 SkepT
por QScbepels^) , men utlamnas at kopa-
ren endast til 3a, betala Smederne 18
R:sdr, och for 100 mark. Jern 8 R:sdr.
Lok-vaxter lara utan tvifvel hvila ,
emedan de icke ses alle ar i lika myc-
kenhet. Pa somlige stSllen ser man dem
det ena aret liti stdrsta myckenhet, och
det andra aret naftan aJdeles icke,
NSr en Slaf g6r Grannarne nagot
fdrfang eller IkaJmflrycken, fa far ge-
menligen husbonden , fom ager honom ,
ersatta slcadan oeh pligta derfore, ofta
halften sa mycket, som Slafven ar vard,
anikdnt afven Slafven derfore kan fa
krops-straff.
Nar en ringaue Compagniets tjSnare
forbryter fig, far han gemenligen stryk
eller krops^-straff; men en Borgare, fom
felat, blir belagd med b6ter; det f6rra
lander til forbatring i seder, det sednare
til f6rbatrjng i Fifcalens cassa.■• Gif
14% Cap 1774,
Gistermals-Balken pa Cap ar i slere .
hanfeenden nog olik den , fom fins i lag-
bocker pa andre stallen, och aktenskaps-
fkilnader Ike har, otta f6r fynnerlige
omstiindigheter. Sardyn , som varit
Soldat i 17 ars tid , holt krog, samt dans-
hus for famre folk; dess hustru blef in
for ratten ofvertygad med tvanne vit-
nen , at vara en trumslagares hora.
Mannen , fom klagade , fick val fkiljas
ifran hanne; men hon blef likval befriad
ifran alt vidare straff, da han deremot
fick prygel , och fandes sedan til Bata-
via , utan at fa njuta det minsta as sin
egendom.
En vifs Hattmakare i Staden , fom .
lefde ogift, hade aflat barn med tvanne •
as fine Slafpigor. Fdr den enas barn
begarte han fom Fader dopet, och des-
fe blefvo dopte famt frie, men den an-
dras bam forblefyo Slafyar och odopte.
Vintren var detba ar uti Junio, Julio
och Augusto ganlka kail, med mycket
regn och k61d. I fynnerhet voro den 6
Julii Duyvelsberg och Tafl'elbergets bSd-
dar helt hvite, och tikte med fti6 och
hagel. Pa slere sta lien hade vinstockar-
ne, afven fom andre gronfaker i Trl-
gasdarne tagit ikada och frufit bort.
En
Cap 1774. * ; 143
. En ganlka vacker takt gang (J>er-
ceau^) var uti Compagniets Tragard an-
( lagd , utaf Castanie tran, ibm nu voro
anfenligen tjocke och store. Denna iblef
i ar, pa Gouverneurens befalning, hel
och hallen nedhuggen , for at as defs
vackra trad tilverka atfkillige nieubler.
I defs stalle omgrafdes sedan laadct til
Ekars plantering, som likval dmjkn sa
litet Mra kunna atergisva Tragaraen en
sa vacker prydnad , . som de rare djur
mera lara komma uti Compagniets Tra
gard , hvilke den vordnadsvarde Gou-
verneuren Tulbagh ifran det inre Afri
ca dit latit forsamla, men en mindre val-
' sinnad dess eftertraaare, ester defs dod,
ater utslapt i falfet, til rof for andre*
vildjur.
* Frugten as Mefembryantbemum up-
fordes stundom til Staden, som en ra-
ritet, och kallades Rosa de Jericho. Nar"
den lagges i vatn, Apnar den fmanin-
gdm alle sine fro-rum, och liknar alde-
les en Sol , och nar den torkar igen ,
drager den fig fmaningom tilhopa. Det
ar en bade bel'ynnerlig och nodig egeh-
fkap , fom utmarker en alvis Skapares
visa inratning, i det, at denna vaxfcen.
lorn finnes i de torraste salt , under tor-
, ■ kan
144 Cap 1774.
kan innesparrar noga fine frön, men dsc
regntiden infaller och frön kunna gro ,
, öpnar sine rum öch later frön falla ut
, at kringspridas, Vatnet , hvaruti en fä>
dan frukt legat, gifves stundom åt få-
dane hustrur , som skola falla i barnsång,
och tros hos dem göra låtta barnsängar*
Krokar si ro myckpt mera såtsynte ,
ån uti rCuropa ,' och Vinkällare ännu sål-
syntare , i et land , der nästan hvar och
en i sit egit hus år försed med nödigt
vin för sit bord* och fine vänner. Icke
desto mindre gifvas, merendels för det
sämre folkets Ikul , . en och annan få
kallad krog, ehuru olik dem, som fin
nas til få stort öfvertlöd i det uplysta
Europa. -Krogarne åro inrättade icke få
mycket för at dricka och supa, hvarpå
ofta följa fylleri, oljud och slagsmål;"
utan mera för ro och nöje skul. Der-
före åro Krogarne hår tillika Danshus ,
derail: hvar afton rfiusicanter infinna sig
och gåsterne, som betala endast vinet,
och det ganska dyrt, åga tilfålle at- dan-
'fa. Inge kortspel tålas, och dansen va
rar til en viss tima på natten, då hvar
och en går fredligt hem til sit , utan
at bulrä eller skråma andre, som hår
icke låttejigen af natvakten skulle kun
na
1
Cap 1774. 145
ha tålas; eller af Regeringen låmnaS
östralfadt. 1 '
Under mine ledige stunder underlåt
jag aldrig, ät besöka backar , berg och
de omkring Staden liggande fälten. At
bara en bok och andre nödige saker til
fröns och örters inläggande, hade jag
oftast med mig en legder flaf ; men i år
hände mig , at igenom Fältskärens försorg
och godhet, titur Hospitalet få mig til
hjelp, ät bära detta bagage, fen liian,
ibm igenom ét besynnerligt öde kom
mit, at besöka denne AsricaS ytterste
udde i (Öder. Han var föd i Tyskland,
och hadr för sin handel mycket rest
och uppehållit sig uti Holland , Frank
rike och England , der han sednast var
boende, och dret* en liten handel med
visse sorter Medicamenfer QDrogiier},
samt någre Chemiske Præparater. För
denne sin handel hade hart, efter dess
egert berättelse, gjort en resa ifrån Eng
land til Frankrike , men blifvit af storm
drisven emot Holländske kusten , och der
lidit Skepsbrott , samt förlorat al sin lilla
egendom. Åndteligén med lifvet kom
men til lands , hade han försålt sine knå-
Ipannert , och med denna lilla^ penning
til fit uppehälle begisvit sig til Amster
dam, der han träffat en gammal vän,
a Del. K som
I4<5 .. Cap 1774.
som erböd honom sin hjelp, och under
löfte at (kassa honom herberge , förde
honom til en Sjålköpare. Efter ditkom-
sten hade hans vån begärt brånvin, mat
och vin , som de bågge gemensamt för
tärde. Då omsider hans vån lkildes vid
honom , hade han ock märkt , at han
af Sjålköparen undfåt tvånne Ducater.
Derpå hade han blifvit hindrad, at frit
gå ut; och som han icke allenast väl
förstod Holländska språket, utan också
då märkte, at han rakat i en Sjålköpa-
res händer, hade han hotat Själköparen,
at anklaga honom , deräst han icke för
satte honom i sin frihet. Sjålköparen
underrättade fig då om hans person;
men som denne fattige mannen icke"
kunde betala, hvad som var förtårdt, och
.hvilket" icke han, utan hans vän infor
drat, få ville icke Sjålköparen, til fin
lkada släppa honom. Når han sedan
kommit om bord , utan at förut vara
närvarande och antagen på Ostindilka
huset, hade han vål vid mönstringen
beklagat sig för Directeuren ; men som
denne uslingen nu mera icke eller kun
de godtgöra, livad Sjålköparen för dels
räkning, undfåt til utrustning af Cora-
pagniet, måste han låta sig behaga, at
segla af til Cap, dit han sjuk ankom
och
v Cap 1774. 147
och blef ford til Hospitalet. Han gjor
de mig et par ganger sållkap , men för
satte fig snart igen i sin frihet, i det
han fymde bort med et af de Engelske
Skeppen, som lågo på redden.
Granat-åplen växte, val uti flere Trä
gårdar, men såldes icke, eller åtos uti
särdeles myckenhet uti Staden. Der-
emot såldes mera almånt åkta Castanier
(Æ/cu/us pavta), som nytjades til desert
på borden och åtos stekte samt sltalade
med litet smör.
Med de utkommande Skeppen hade
jag icke allenast den hugnaden , at ige
nom bref förvissas derom, at mine Gyn
nare i Amsterdam med nöje emottagit
och anfet , hvad jag förut hemsånt,
utan också undfick en summa pennin
gar uti Ducater, til godtgörande af en
del, af den Ikuld, jag hittils under två
års tid forsat mig uti.
Ifrån Engeland hade utkommit, at
vidare segla til Bengalen, Fru Monson,
hvilken företagit sig en så lång och be
svärlig sjöresa, icke allenast för at göra.
sin man sålskap , som utgick som Öfver-
ste för et Regemente til Ostindien; utan
också af kårlek til Natural -Historien*
Under den tiden detta lårda Fruntim
mer hår vistades, gjorde hon åtskilliga
K 2 vac-
148 Cap 1774.
vackra Samlingar , i synnerhet af Djur
riket; och som jag oftast ågde det nö
jet, at tillika med Herr Masson göra
Hånne sållkap til de omkringliggande
Landtgårdar samt mycket bidraga til
dels Samlingars förökande, få hade Hon
före fin afrela den godheten, at föråra
mig en prågtig och dyrbar Ring, til hog-
komst af dess Person, och för mig fat
tade hedrande vånfkap. Hon var etFrun-
timmer af 60 års ålder, och förstod i-
bland flere språk, åfven något det La
tinska, samt hade på egen kostnad med
fört en Ritare , som vid samlande och
afritande af rara Naturalier Ikulie vara
Hånne behjelpelig.
Regeringen i Cap hade beslutat, at
detta år sånda et Fartyg ( Hoeker^ til
Madagascar, för at tilbyta fig Slarvar,
och Gouverneuren Baron van Plet-
tenberg ågde för mig den ynnest, at
tilbjuda mig, såsom fé-rste Fåltfltår göra
denna Resan. Men, ehuru garna jag
besökt en så stör och mårkelig Ö, lek
te likvål min hog mycket mera, på en
resa in åt "Norra Delen af Africa. Jag
undanbad mig derföre denna resan , och
recommenderade en min Vån och Lands
man, Herr Oldenburg, som tvånne år
på mine excursioner öfvat sig i Botani
ken,
Cap 1774. 149
»
ken , at fa sasom Assistent medf6lja.
Derta blef ockl a beviljat , och Herr Ol-
densurg gjqrde afven nugre famlingar
as orter, men hade icke den lyckan , at
med lif'vet komma tilbaka ifran et osundt
och brSnnande climan
Einedlcrtid , under det jag fordref
vintren i Staden, vjlade mig Rads-Her-
ren Berg en ganska i'ynnerlig Svamp,
(^Hyd/iora) , som blifvit fkickad til Ho-
nom, fasom en befynnerlig sallamhet
ifran nagon inuti landet boende Landt-
man. Denne Svampen , som kallades
Jackhals-kost, och fans vid underfoknin-
gen vara til fine bloinredningsdelar den
aldrabeTynnerligaste utaf alJa hittils be-
kanta vaxter, gjorde mit befiut an-
nu mera fast och oryggeligt, at befoka
de norrut ifran Cap belagne Under, och.
at undersoka denne Svampen , med fle-
ra vixter i defs egen , ehuru ganska
torra och magra hem-ort.
lag rustade mig til ester forra arens
vaiffchet uti September manad , och
fickafven nu den Engelfke Tragards-
mastaren MassoN til Refekamerat, ehu
ru han icke var hugad, at g6ra detta
ar nagon lang refa.
♦
K3 Den
Jjeft 29 September 1774, foretog jag mig,
med mit Resefilfkap, Tredje Resan
inat Africanika landet. 6fver Zout-ri-
vier oCh Mosselbanks-rivier kommo vi
til Vischershuk , en Compagniets Sldes~
gard , den Gouverneuren nytjar. Detta
ar voro har utsadde 80 tunnor Sad.
Piss-sjukan grasserade har ibland Bo-
Ikapen och f6rorsakades as Euphorbia
genistoides. Emot denne sjukdom bru-
kade Landtmannen , sasom et beromdt
medel, at ingifva Boslcapen en thekop
full med pulver utaf Strutsagg-lkal, blan-
dadt med attika. Gruset as Refina Eu-
phorbiae, som fastnade i vatnroret, ficks
stundom ut, helt hvit och langt, som
et halft finger, ,
Den 30, redo vi f6rbi Engelars
gard , til . Math, Greef vid MosseU
banks-rivier.
Harar funnos uti ganslca stor ymnig-
het, i desse lage sandfalten , och uti dels
sina bulkar, at man nogsamt kunde ikju-
ta
Resan inat Roggefalt 1774. 151
ta deraf, sa mycket man ville ; men in-
gen safcte nagot varde pa detta slag tor-
ra villebrad.
Har omtalades mycket en Hotten
tots yatn-melon , som skal vara en stor
och saftful rot, hvilken de kalla Kou,
mala til mjol och baka til brod.
Den 1 OBober fardades vi 6fver Mos-
selbanks-rivier til Jurgen Kutse, och
vidare til Abrah. Bosman vid Parlsberg.
Berget Parl ar et icke mycket h6gjb
eller langt berg, men mycket vatnrikt,
fa at det med vatn rundeligen kan f6r-
se de a ymse fidor under det samma
belagne gardar, och en vid dess sot lig-
gande, ansenligen stor qvarn.
Kyrkan Sr belagen pa 6stra fidan as
berget.
Hemmanen harstades fk6ta mist Vin-
gardar, hvars stockar osta voro as 50
ars alder, och gSfvo et lackert 0ch godt
vin. Hyete odlades har ej sardeles myc
ket, och Tragardsfrugterne voro ringa
til mangden, afven som Bofkapen.
Vi blefvo har 6fverliggande et par
dagar, f6r, at ofver alt granika berget.
Nar vi pa ostra fidan upkommit emot
K 4 top
15* Refim inat Roggefalt 1774,
toppen, besago vi et stalle, -som kalla-
Hcs Compagniets kallare Qkelder}. Den
bestod as en nagot concav, stor bergs-
hall, som fallit ofver en annan motlu-
feande hill. Bagge desfe berghallar for-
merade likasom en hvalfd kallare , open
emot bagge andar, och hvilken agde en
ganlka ljuilig Ivalka,
PaHflca Diamnnter kallades tvSnne
ganlka -ftoro , nakne , brante och nastan
conifke berg, hvar.s sot var fa vrd, at
en fcimas tid hehofdes, til at ga rundt
omkring dem.
Den 5, til Hannes van Aardk vid
Paardeberg, som %r nagot hogre , in
Parl , ligger enstaka , och har fat fit
namn as vilde Capfke Hastar {Zebra},
som fordom i myckenhet har uppehal-.
lit fig. ^Nu fans endast'et dufin as det-
ta vackra djur, och de voro as Rege-
ringen fridlyste, samt fdga Ikygge,
Den 7, til Lospers hemman, ech
Den 8, forbi Pet. Lospers och Joh.
Walthers gSrdar til Dreijers heiri-
man vid Ribeck Cartel , et stort berg,
sa kallndt ester van Riebeek, dennaCo-
loniens f6rste anlaggare och Gouver-
neur.
Resan inat Roggefålt 1774. 153
nenr. Berget var ansenligt högt med
branta kanter.
Jag och min Resekamerat upklåttra-
de en dag til detta Bergets höga spitsar,
Vinder det våre vagnar utspände för at
beta vid sidan af det samma. Vi upgin-
go vid en ånda, och måste göra nåstan
en hel cirkel-tour, innan vi kunde kom«
ma til en spits, dit vi årnade oss. Up-
komne på högden, sågo vi våre åkdon
ligga nedan före foten ; men sådane bran
ter, på denna sidan, afikilde oss ifrån dem,
at det syntes oss omöjeligt hår kunna
nedstiga, utan at nödgas tagå samma vig
tilbaka, som vi kommit, och som gjor
de snart en hel mils omväg. Under det
vi hår upsökte och inlade några sålsyn-
ta växter, hittade jag dock på en gan
ska gen, men tillika ganska farlig utvåg,
at komma til andra sidan om bergets
tvårbranta och lodråtta vågg. Det var
en springa af någre, famnars långd, och
få smal, at den endast kunde fatta cn
medelmåttigt tjock människa. Jag våga
de på hånder och fötter krypa igenom
denna , och kom lyckeligen öfver til an
dra sidan, hvarifrån var endast et godt
bösseskots atftånd ifrån våre åkdon. Min
Resekamerat, tillika med dels hund sto
K 5 da
154 Refan inqt Roggefalt 1774.
do bestctrte 6sver mit vagsamma s6rete-
gande, den ene tjutande, och den andre
nSstan gratande, samt harmsen derof-
ver, at han ensam maste gora en lang
onwig, utan at vaga fig samma genvag.
Min dristighet 16nades med en ganlka
liten ort, som ficks uti bergets spricka,
och som jag sedan sorgSfves sokte, at
mera finna, pa andre stallen.
Den 11, til VJiermuys drift ocb far-
ja, forbi Lombarts och Owerholsens
hemman faint Honingberg, hvilket Sr
et lagt och kort berg.
Den 12, til Vilhelm Burgers fi- .
plats vid Matjes drift och rivier, der ak-
donen med bat f6rdes ofver, och oxar-
ne drefvos cTver simmande.
Den 13 , obferverade jag en regnbo-
ge , som var mjacket blek , med de mat-
taste fargor, endast sormerad as en up-
stigande dimba.
Den 14, ankommo vi til Hanekamps
gard vid Piketberg, hvilket hSr utstrSk-
te fig i N. och S., men hade vid 6stra
fidan emot norr inbugter, hvars ryggar
str6ko uti SO ock NW. Emot norra
Sndan gar berget nastan intil den langa
bergsraden , hvarifran et h6rn as bergs-
■ ryg
Resan inlät Roggefält 1774. ' ' T$$
ryggar utskjuter , hvilke bergs-ryggar ga
til stranden. Af detta tyktes det väl,
som Picketberg hade en annan (direction)
utstråckning , ån alle andre berg, men det
år endast på östra sidan , som en dylik
rygg går, och vid norra ändan, conti-
nueras berget vidare, och skjuter långt
ut i SO och NW. Detta berg år hö
gre ån Ribek Castel, och åger mycket
branta och otilgångeliga kransar i öster
och norr.
En buske kallad Sand-Olywe C Do-
donxa angustifolia^ våxte hår, som ågde
et hårdt trädslag, hvilket torkades och
decocten deras dracks emot Feber, så
som et purgerande medel.
Tigrar uppehöllo sig ymnogt ibland
buskarne, uti desse sandige fälten, och
såg jag flere personer, som af (Jem blif-
vit illa bitne, ehuru ingen människa blif-
vit af någon Tiger dödad. Flere erkän
de hår, at en Tiger håldre åter en vild
båck, ån et får. En Tiger anses före
vara mera falsk och mindre ädelmodig,
ån et Lejon. Sällan skal han underlåta,
at rusk på en människa , som går förbi
en buske, der han ligger, och omöjeli-
gen skal han kunna tåla, at höra de -or
den ropas, utan at- angripa.. En
Ma
156 , < Rfsan inat Reggef 'U 1774.
Madagascai'S flaf omtaltes.fom hade, da
han gadt aftides bakom en Lmfke, blifvit
angripen as en Tiger, och la ilia farad,
at han as blodets mistning fallit i van-
magt, men tillika sattat Tigern vid ftru-
pen , och saledes aldeles qvaft honom ,
fa at Tigern fans dod och Slafven bre-
devid afdanad. Caplke Tigern ar liten ,
vid pase as en hunds storiek.
Elcphanter voro nu utrotade i des-
fb fait, hyarast de fordom i myckenhet
funnits. Basta undanflygten for desfe
store djur, hvars hogd gar til 18 sot,
fades vara, antingen at fly til vatn, el-
ler nagon bergs-refva.
En Dufva (Jloode Turtelduyv , Co/«ot-
la senegalerifis} , fingo vi omkring Piket-
berg aldrafdrst Ikjuta. Den finnes an-
nars langre inat landet harifran, och fa
des forflr f6r vid pass 7 ar sedan hafva
begynt at fynas fa langt up emot Cap.
. Stapelia incarnata , en tjockgrenig
vaxt utan blader, fans falfynt i negden
as bergen , och Hottentotterne ato den
famma, sedan de bortslcalat kanterne med
defs taggar.
Vogel-valley var cn fort as tralk ,
fom lag under bergen gent emot Parl,
och
Resan inat Roggefalt 1774. 157
och som as Sjofoglar saint Snappor njyc-
ket besdktes*
Vagarne voro har 6sver alt sandi-
ge och tunge, lika som omkring Sal-
dahna-baijen.
Bredevid Piketberg emot norr lago
Capten kloofs berg, inom det vidare at
norr Drie Fontains berg , och sedan Ba-
.biansberg, hvilket ' med sine atsldllige
hufvuden gick til stranden.
Vidare reste vi til Carrelspecks
hemman , liggande under Piketberg ,
derifran til Gert Smidt, och sedan til
Dirk KuTSt', hvarast Verlooren-Valley
tog sin b6rjan, och utkom ifran bergen,
as den langa bergsraden , samt andteli-
gen til And. Greef.
Hemmanen pa denne trakten Sgde
Vingardar, Sadesakrar och slc6ne TrS-
gardar.
Har pahittade jag en Citron , som in-
neflot inom sig en annan med sit rigti-
ga steal fbrsed. Ingendera as bagge ha
de nagre karnar uti sig, och den innersta
Citronens steal sinakade afven syrligt.
Likasa sick jag har se et Gasagg ,
inom hvilket et annat agg var ihneslutit.
Det
158 Resan inåt Rougesalt 1774* .
Det yttre agget var försedt med fin
gula * men det inneslutna agget hadé
aldeles ingen.
Strutsar voro almårine i hela denna
trakten. De gjorde Lahdtmannen uti
dels åkrar ofta betydelig skada , i deC
de ankommo flere uti troppar, och för
tärde sjelfva axen af hvetet, få at hal
men ensam stundom blef qvarstående.
Tji kroppen år fogelen icke högre ån
fåden, och då han afplåckar axen, ned-
böjer han fin långa hals , få at * de ej
kunna på långre hall uptåckas; dere-
mot då fogelen blir minsta buller varse,
uphöjer han sit hufvud på sin långa hals ,
och kan sålunda tidigt blifva faran var
se, och fly undan, innan Bonden kan
-komma honom under skott-håll.
Når fogelen löper , ser han stålt ut ,
och tyckes icke skynda sig mycket, e-
huru det år mycket lidande, i synner
het då han åger medvind; hår det nå
got litet blåser , slaktar han med vingar-
ne, och under hastig flygt, forthjelper
sig med dem. Då år det också aldeles
omöjeligt, at med den fnållaste håst hin
na up honom, hvilket endast kan ske då
det år ganska varmt och tillika lugnt vå-
der, eller vingarne blifvit honom aflkutne.
Un-
Resan inåt Roggefalt 1774. 159
Under mit ridande en morgonstund
kom jag at rida tåt förbi et ställe , der
en Struts-hona låg i fit bo, och som
sprang up, för at förfölja mig, i tanka^
at Hindra mig blifva varse dess ungar
eller agg. Hvarje gång jag vande mig
med häften emot henne, gick hon vål
undan, [och låt jaga sig en 10 eller 12
steg förut, men få snart jag fortsatte
min våg, kom hon genast efter.
Bönderne 'talte åfven hårstådes der-
om , at i Strutsägg stundom skola finnas
fcn eller tvånne stenar, som åro hårde,
hvite och store, som en liten böna, nå
got platte och glatte, hvilke slipas och
infattas til knappar; men jag hade aldrig
den lyckan kunna få fe dem. -
Rapphöns QTetrao') funnos på slere
stållen i landet , åfven hår och på någre
orter öfverflödigt. De flögo icke straxt
up , når vi redo i traf efter dem , utan
lupo få snålt långs ester vågen undan,
at vi knappast kunde hinna up dem,
men omsider togo de åt sidan til flyg-
ten med et häftigt skriande.
Verlooren-Valley kallades hår en å ,
som hade sin uprinnelfe ifrån bergs-ra
den , och utlastade sig uti hafvet. Dess
\ strån
t6o kesati inat Roggefalt 17j4.
ftrSnder voro ostast bevixte med Stan*
pch Sas QCarex, Amndo^), som stundorri
§gde flere alnars hogd, fa at tarf pa sa-
dane stallen icke knnde slconjas. Inom
forskansningen as en.sadan hog hvass,
agde* en or&knelig mSngd foglar fit til-
hall och fin fristad , fafom flere sorter
Hagrar (Ardea major och c&ruled ined
flere), Ander (Anatei) och andre QFu-
lica^) sorter. Pa somlige stolen var den
final , och pa andre bred , i fynnerhet
utvidgade den fig mer och mer, narraa-
re emot stranden. Pa somlige stallen
agde den stora halor och djupa vatn-
samlingar. Den utloper i Oceanen at
norra sidan, och da den ar lag* synes
mynningen torr och as upkastad sand
aldeles tildamd och stillastaende. Ju nSr-
mare man kommer stranden * desto dju-
pare blir han midt uti, och desto rtiera
fri ifran Hvafs. Den kroker fig under
sit lopp Uti manga bugter , och loper
emellan tvanne ej fardeles h6ga bergs-
fyggar. Vatnet ar sot och godc; men
blir nirmare stranden as hafvets inblan-
dade b61ja , i fynnerhet under den tor-
ra arstiden, saltagtigt. Langs "ester den-
na camperade vi flere dagar, .under bar
himmel, anda til dess utlopp, i et fan-
digt och magert fait , der inge Coloni-
ster
Resan inat Roggef< 1774. 161 '
fter bodde , och der endast nagre fa f5-
§latser voro, som anf6rtroddes meren-
els at Hottentotter at varda.
Vid bdrjan afVerlooren Valley, gent
emot andan as Picketberg, utlkjuter en
bergsrygg , soni gar ned til stranden ,
der Verlooren Valley andas, och utgSr
hogderna pa ena sidan om denna an.
Ifran Picketberg utlkjuta afven nagre
bergs-ryggar, hvilke fluta sig pa andra
fidan as Verlooren Valley.
Den stora och langa Bergsraden,
som anda ifran Cap Falso vid Hottentots
Holland continuerat tvart 6fver hela lan-
det, Sndades nu har uti str6dde och af-
brutne bergskullar och hdgder, fa at
man icke hade n6digt vid denna norra
andan 6fverfara nSmnde Bergsrad, lika
som vid Rode Sands och Pickenirs
klofvarne.
Vid en gard, der endast Hottentot
ter vardade Bolkaps-hjorden , hade vi
den olagenheten, at blifva fmittade med
ohyra. Vi ISgrade ose val et godt styc-
ke ifran desshs boningar, men pa fal-
tet rundt omkring hade de, innan var
ankomst, utbredt sine as infecter lefvan-
de fkinfillar, hvaraf vare hufvudkud-
ft Dei. L dar.
i<5* Resan inat Roggejali 1774.
dar, pa hvilke vi i Ikuggan as vare ak-
don plagade fitta, Jftraxt singo inqvar-
tering , sa at vi med flere dagars mo-
dosamt arbete" knapt kunde blifva qvitte
en hop hungrige och obehagelige gaster.
Pa Ormar var en ymoig valsignelse
uti desse sandige och med sma bufkar
bevaxte saridfalt. Ingen dag gick forbi,
at icke flere as oss fangades, och for-
varades uti branvins-kaggarne. Under
det vi sato pa marken at ata, lupo de
som oftast tvSrt 6fver Jar och ben , ba
de pa mig och mit resesallkap, utan at
nSgon as oss blef biten. Eu gang flin-
grade fig en Orm 6fver vanstra benet
pa mig, hvilken utan at bita, lat fig fag-
teligen aflkakas. En annan Orm kom
fratnkrypande under lifvet pa mig, da
jag lag pa marken , och sedan 6fver nak-
na benet , sa kail som en is , pa en as
resesalikapet , som sat bredevid mig ,
utan at g6ra oss nagon den minsta fka-
da. Haras tyckes tydeligen kunna slu-
tas, at Grmarne ej gerna soka til at
hugga, derast de icke trampas eller pa
annat satt skadas, fa at de n6dgas for-
l'vara fig. Flere ganger runno Ormar
fram tvart ofver vageh, och ej sallun
emel
Resan inat Roggtfalt 1774. 1S5
emellan Mstsdtterne > utan at g6ra ha
sten nagot forfang.
Holor i sanden, som voro tilhal s6r
Sandmulvadan , voro har aldraymni-
gast, la at ridandet til hist var ganlka
besvarligt och farligt, ernedan hasten
nedfiSU djupt uti dem , och stupade myc-
ket osta.
Ifran Verlooren Valley, reste vi se-
dermera til Lange Valley , som kr en
dylik rivier, som den tbrra, men myc-
ket mindre; och harifran hade vi et gan
lka langt och tort CarrofSlt at genom-
vandra , innan vi hunno up emot bergen
igen, och til et Mile, lorn kallades Her-
re-Herberget {Heeren Logemertt').
H6gderne voro ganika sandige, lan-
det tort och faplatser salsynte , vid hvil-
ke b6nderne sjelfve icke bodde, utan
h611o der eridast nagre legde Hottentot-
ter, til at valla Boslcaps-hjordarne , som
Mr voro endaste afvelen, ernedan s6r
torka och magerhet hvarken sad kunde
vaxa eller TrSgardar anlJggas.
Den a$, innan vi kommo til Herre
Logementet, passerade vi under vagen
atikillige sma dSlder, foga djupe, som nu
as sommartorkan voro redan aldeles ut-
L a tor
i<?4 Resan inåt Roggefålt 1774.
torkade. . Desse voro af et besynnerligt
och egit utseende, emedan leran, som
under regntiden upblotes och omröres
uti vatnet , nu syntes hasva hvarftals fat
sig ned, uti flere lameller af olika fin
het, hvilke nu af hettan hade spruckit
och tydeligen visade sig. Det understa
hyarfvet var gröfre och innehölt en hop
främmande partiklar, de der enligt sin
tyngd , hade först fat sig ned. Den öf-
ra lkorpan var både renare och finare,
samt så torr , at den fåstade sig vid tun
ga och lappar , liksom en ny tobaks
pipa. Denne, få val, som andre AfH-
canlke Stensorter har jag samlat, och
til Kongl. Academiens Mineral-Cabinet
uti Upsala förårat.
Under vågen fram til Herre Loge
mentet, påfant jag en långe förut efter
sökt sålsynt våxt, nemligen Codon Ro-
yeni, hvaras endast sågs en enda bulke,
den jag dock aldrig lårer kunna någon
sin sörglöma. Dagen var en af de he
taste, och värmen så odrågelig, at vi
frugtade, det våre kreatur flculle alde-
les försmåkta och upgifvas. Af denna
olideliga och plågande hetta voro vå
re kroppar lika som upfvålde och
rerne} svet-holen i högsta måtton öpna-
* de.
Resfin tfran Roggcfalt 1JJ4. 165
de. Bufken som vi traflfade, var ofver
alt klld med hvite, braklige och ge-
nomlkinlige taggar, hvilke, da jag och
ruin Refekamerat rufade til, och taflade,
at raed bara hinder afplacka de miste
blomor, sa sarade vSre hinder, at vi
deraf uti flere dagars tid hade mycken
plaga och olagenhet.
Andteligen aldeles utmattade fram-
kommo vi til Herre Logementet , som
var en dal emellan bergen , med en la-
gom hog backe , som fkulle upkoras ,
for at komma in uti et annat landstrek,
som icke elier var mycket frugtbart.
Herre Logementet kallas detta Mi
le, £bm var angenamt med nagot sml
slcog, och en back as sot vatn, derfore,
at pa ena sidan as berget,' nastan i va
ster , ar en stor ingr6pning , lik en sal ,
formerad aftvanne utholkade hallar, som
vitrat och fallit salunda ut. Jag kllttra-
de dit up, och fan atfkillige Resandes
namn anteknade pa vSggarne. Brede-
vid denna var en annan hvalfd utgrop-
ning, men nagot mindre.
Uti den f6rra as desse holor var en
liten ramna , i hvilken et trad , f6rmo-
deligen en Sideroxylon, hade fastat fi
L 3 ne
i6<^- Resan inåt Roggefalt 1774.
ne rötter, och stod sulkomligen frodig,
af mer ån fyra alnars högd , oagtadt
den icke kunde få mera vatn til fin til—
våxt och underhåll, ån det ringa, som
under regn-tiden kunde i råmnan stad-
na qvar.
Bergen voro for öfrigt hår och
rundt omkring af et tort , magert , bräck
ligt och lika som förbråndt utseende,
med en myckenhet stora , nakna och
lösa stenar.
Under det vi hårstådes förfriskade
oss , och vederqvikte våre utmattade
dragare, ankom ifrån Olyfants-rivier en
Landtman til håst, som berättade, at et
Lejon uppehölt fig, der vi måste fram
tåga, och at det nyligen hade varit fet
vid vågen, der det ock sprungit efter
en Hottentot
Vi hade dock ingen annan utvåg ,
ån denna farliga kosa at vålja.utan up-
bröto dagen derefter den 26, och för
at båttre vara på vår vagt, redo vi he
la dagen med upspånd hane och bössor-
ne pa armen , laddade med kulor , til
dess vi sent om aftonen uti fult mörker
framkommo til Pet. van Seele vid
Olyfants-rivier, der vi på et godt stålle
• Resan inat Roggcfalt 1774. 167
hos et vSnligt och gastfrit vardsolk for
nagre dagars tid qvarblefvo.
Vagen var mast 6fver alt sandig ,
och de hog ter vi genomredo, visade pa
dels nakna klippor en rod landsten med
inlpackade kisclstenar, som tyktes blif-
vit uti landstenen inneflutne, innan deh
hardnat til et fast berg, och at de for-
res glatta yta afven fore deras inneflu-
tande as hafVe,ts bolja blifvit flipad.
Atlkillige berg voro har ofvanpa plat-
te , lika som Taffelberg, och andades
bakom Olyfants-rivier , innan de hun-
no til stranden , emellan hvilken och
bergen fkal vara en hel dagsrefas bredt
och flatt f51t. Backefalts Bergen 5nda-
des afven emot stranden, pa andra fidan
om Olyfants-rivier, anfenligt h6ge och
ej fmaningoni afflutande.
Kamerup kallades har Hottentotter-
nes Vatn-melon, en stor faftfull rot.
Karup ater kallades roten as en Lo
belia, hvilken Hottentotterne Sta.
Moor-wortel kallades en-Umbellat,
as hvilkens rot och homing ,Ærmedel&
gasning, Hottentotterne tilverka en rus-
gifvande dryck. '
L4 En
i6g Resan inat RoggefSlt 1774.
En vild Gas (^Antft agyptiaea") holt
fig uti stora Olyfants^rivieret, straxt ne-
dan f6r garden , och gjorde mycken flea-
da uti Bondens hvetakrar. Hon hade
f6rut blifvit lkuten och farad as hagel ,
men undfluppit med lifvet Qetta gjor
de, at hon var mera lkyg och fa var-
fam, at hon vid gardsfolkets minsta
afyn flydde til andra fidan as an , fa at
ingen kunde komma hanne inoin Ikott-
hall. Som jag var frammande, tyktes
hon mindre frukta for mig, hvilket gjor
de, at jag kunde en gang lura pa hin-
nes ankomst pa denna fidan as an och
andteligen flejuta hanne, til mit vird-
folks myckna gladje.
Som vi harifran bade torre och ode
lander, at fardas igenom, voro vi an-
gelagne om , at har f6rfe ofs med vag-
kost , nemligen sltorpor , brod , fmor och
farlkt k6tt, hvilket var hederliga var-
dinna med mycken valvilja for ofs til-
lagade. Uti en liten bat f6rde vi ofver
den tameligen breda Olyfants-rivier, alt
vart bagage, och drefvo derefter vare
oxar simmande med akdonen ofver den
samma , rom pa flere stallen var ganfka
djup, och hyars strlnder pryddes med
Resan inåt Roggefilt 1774. 169
en vacker skog af åtskillige flags trån,
i synnerhet Mimosa nilotica.
Sedan redo vi den 30 , nedan för ån-
dan af bergen , hvars första och största
utskjutande hörn kallades Windhuk, och
den andra Maskarama. Vi ankommo til
en såplats, som tilhörde Ras, och kal- "
lades Trutru. Hår sant jag på smärre
backar den så kallade Hottentotternes
Vatnmelon , som jag långe eftersökt och
längtat at få kånna. Roten var nästan
klotrund, öfver et qvarter i diameter,
något gulagtig, och af den hårdhet, som
en Rofva vanligen 5ger.c Smaken var
angenäm och låskande. Ates gerna ut-
af Hottentotterne. Bloman deras fans
icke väl utslagen, men den tyktes mig
höra til Contortarum ordo, och i fyn-
nerhet tykte jag den höra til Cerope-
giae eller Periplocæ flågte.
Fältet var altid tort. Vatn fans väl i
Bergsklyfterne, och stundom under ber
gen , men fjelfva landet var dock få ma
gert , at inge hemman kunnat anläggas.
Båcklands berg sågo vi ligga fram
för oss, hvilket utsköt emot sjösidan
långt, och med flere utstående hörn,
lika som med lika många bergsrader.
L % Den
170 Resan inåt Roggefalt 1774.
Den 31,' fortsattes resan genom ök
nen , som bles ju längre , desto torrare.
Vågen igenom ödemarken var minst tre
dagsresor, och under hela denna sträc
ka funnos ieke mer, ån endast trenne
stållen , som denne tiden ånnu ågde litet
salt vatn. Men desse små vatnstållen vo
ro så mycket svårare at finna , som de
icke lågo vid sjelsva vågen , utan et
stycke derifrån. En främmande reser
dem låtteligen förbi, och löper lissfara
för fig och fin boskap. Til al lycka för
oss , träffade vi en Landtman , komman
de ifrån Cap, som nu framreste samma
våg, men hvilken vi likväl med våre
svage kreatur icke kunde följa. Vi an
modade derföre honom, at upsåtta en
stock med et stycke linne på de stållen
af vågen , der vi borde hvila, och uti
hvars granskap vi borde söka en så sål-
synt vara, som salt vatn i desse törsti
ge länder år. Den ena afton träffade
vi lyckeligen råtta vatnftållet , kallas
Enkelde Dornbooms-rivier ; men "den
andra icke, fa at kreaturen nästan alde-
les måst upgifvas för hetta och törst,
innan vi tredje dagen om afton hunno
fram under Båcklands berg, der vi hvi-
lade öfver natten , vid en liten bäck af
friskt vatn, kallad Dorn-rivier, sedan vi
Resan inat Roggejalt 1774. Oft
sarit fftrbi et Mile, som kallades (JLeu*
wedans eller Leua>ejagt~) Lejondans.
Vintertiden , da regn sailer , flytta
Bonderne for nagon tid med sin bofkap
til detta landet , fbm ar da det aldra-
tjShligaste til far-al vel, ehuru ej altid for
annan boflcap. -Faren blifva ockfa i des-
fe magre fait, oftast fa fete, at kottet
ej kan atas. De magraste far valjas
derfore altid til flagt. Nar Slagtare har
uphandlat en farlkock, och sedan drifvit
den 40 & 50 mil til Cap , sa blifva de ge«
menligen halne f6re vara lagom fete,
til at slagtas.
Alle bergen harlMdes gingo NNO
ettiot sj6n, och SSW emot landet inat,
der de voro mycket platte. Emot kran-
farne voro de mycket jamne, och likfom
aflkurne, utan hufvuden.
Til vanfter fags en bergsrad borjas,
som strSckte fig langs efter stranden,
och var ej fSrdeles h6g.
Uti detta Carro-land vaxte de maste,
och fynnerligaste Mefembryanthema och
deremot fa Crassulae, Euphorbias och
Cotyledones.
November den i, redo vi up f6re Back-
lands
i7» Resan inat RoggefJIt ijj^.
lands berg, understodde med a:ne par
oxar , as den beskedlige Landtmannen ,
som farit oss forbi , emedan vare draga-
re voro aldeles afmattade och oformdg-
ne, och berget fa brant, at slere Hot-
tentotter med rep inaste fasthalla akdo-
nen, och hindra dem ifran omstjalpning.
Berget §r icke allenafl: mycket brant,
utan ockfa ganfka kulligt, med (kiffer-
ftenar. OrVerst var en brant rygg, och
sjelfva kransen nastan lodrat. OfVan pa
var berget jamt, luften kallare, och fll-
tet grasrikt
Backefalt ligger emellan den 30 och
31 graden, s6der om Æqvatorn.
Under" det vi tagade up fore berget,
ftinno vi har et Aloes flag {Aloe dicbo-
tomti) , hvars stam , da den hunnit blifva
lagom rjock, as Hottentotterne utholkas
och brukas til Pil-koger.
Afven fa trotte. som ej litet fcrnqj-
de framkommo vi sedan til Clas Lo-
spers gird, dit vi forledit ar val Sr-
nade ofs, men for timad olycka icke
kunde framkomma. Vi funno i denne
hederlige Landtman , under nagre da-
gars hvila, en afven fa frikostig vard,
som vi forut uti honom funnit en ti-o-
gen
Resan inåt Roggefalt 1774. 173
gen - vågvisare och benägen hjelpare.
Han var den rikaste Fåraherde i hela
landet, och ågde nu åtminstone 12,000
Far, samt mer ån 600 stor Hornboskap,
utom en tropp af vid pass aoo Kalfvar.
Vit låmnado nu en landsstråcka til
vänster , nårmare stranden, som innehaf-
ves och bebos af tvånne folkrike och
förmögne folkstag, lilla och stora Na-
maqvas. Desfe idka bolkaps - Ikötfel ,
och tyckte jag deras boskap vara af et
helt annat slag, ån både Caflernes och
Inbyggarnes , merendels mycket hög-
bent, stor och utan knyl på ryggen.
Backland, som vi nu hunnit komma
til, år ej annat, ån et någorlunda högt
berg, som ofvan på år stått, och emot
kransen går med atskillige hörn ut emot
sjöstranden. Det bestod utaf flere bäd
dar: öfversta bädden år sandsten, ofta
späckad med runde slipade kisclstenar.
Oftast år sandstenen Ikifrig och vitrar
sönder af regn.
Emedan landet alt hår omkring var
mycket ofrugtbart, och fördenskul föga
inkråktadt af Nybyggare, så funnos hår
och der åtlkillige sina Hottentots sam
hällen, fota ågde smärre Bofkaps-bjor
174 Resan inat Roggefalt 1774,
dar ; och en stor del as dem voro afven
i tjanst, hos de fa har boende bonder,
der de tjanade for bolkapslon och an-
dre simsaker.
Med desse sa val , soin med de lan-
gre in at Roggefalt boende Hottentot-
ter, hvilke fordom varit mera folkrike
ochf6rmdgne, har Hollandika Compag-
niet for detta drifvit byteshandel, fbm
nu merendels aldeles uphort, for den
'oratvifa och valdfamhet, fom de utfan-
de x Bytesmannerne- harvid f6r6fvade.,
och hvarmed Gouvenieurerne oftad set
igenom fingren , hvars lak det icke. tyc-
kes vara , at ifra f6r Naturens och
Manfklighetens ratt, utan blott for
Compagniets eller egit intresfe. Nar
as Gouverneuren en Post-Corporal med
nagre man utfandes til byte as Hotten-
totternes oxar, emot Arrak, Glasper-
lor , Jern och nSgot Tobak, tilbytte han
fig icke allenast deras Slagt-oxar, utan
Kalfvar, Kor och Far. Och detta byte
(kedde icke altid med Hottentotternes
goda vilja och famtycke , utan med
tvang och ofta med vSld , och det icke
allenast as de hemmavarandes utan af-
ven de bortovarandes boskap. Utom dese
voro de nedrige nog, at med vatn ut-
spa
Eesafi inat Roggefd/f 1774. 175
spada den medforde Arraken , och sale-
des at forsamra den. Denne bytes han-
del fororsakade efter hand en sadan ve-
dervilja derfore , at en del Hottentotter
ej vidare vardade^6ka fin hjord, och
en del ofvergafvo aldeles sjeli'va orten ,
och lupo bort, samt sedan stundom stu-
lo bolkap ifran Landtmannen , som efter
hand bemagtigade fig landet. Corpora-
len Feldman tilbytte fig icke Hngese-
dan (aledes 500 oxar, hvaraf han sjelf
riktade fig med de maste, och lamnade
endast 50 til Compagniets Slagt-hus. Sa-
lunda har denne byteshandel, sonj f6r
Compagniet var fdga fordelagtig , men
for Hottentotterne obillig och grym,
nu raera, sa val pa denna NW, som pa
den SO fidan as Africa uph<5rt, i syn-
nerhet sedan landet blifvit suit bebodt
och Landtmannen , rik pa boslcap , nu
kan lefverera deraf, sa mycket, som na-
gonsin tarsvas. Skulle nagonsin en dy-
lik handel Ike, b6r den anstallas hos Caf-
ferne och Namaqvas folken , hvilke Sga
mycken bofkap, och hittils i sit land as
Nybyggarne ej lidit nagot intrang.
Ifran Backland sago vi RoggefaltS
bergen emot 6ster, och Hantums-ber-
gen narmare, emot norr, samt vidare
emot
ijs Rejan inat Roggefalt 1774.
emot norden en bergsrad, bakom bvil-
ken fades ligga en oandeligen lang slatt
utan berg, f6rsed med slere faltpannor,
och som lkal vara bebod as Boschismans
Hottentotter. Alle nyfsnamde berg lig
ga hdgt , och likasom ofvanpa Back-
lands-berg.
Boschismans Hottentotterne innehaf-
va den famre, magrare, naknare och
kailare delen as Africas sodra udde emot
N och O, ifran Namaqvas land, tvart-
6fver Roggefalt, och anda bort til Sno-
bergen. Detta folkflag ar ock det fat-
tigalfce, det uslafte as alie. Sallan eller
aldrig aga de nagon bolkap, ofta icke
nagot vist hemvist, utan fvarma landet
omkring, och lefva genom rof och st61d,
Ofta lefva de forutan bade klader och
hus, och berattade mig trovardige B6n-
der, at de stundom nedkrypa nattetid
uti jordhalor, flere pa hvarandra, tils
halan blifvit full, da den dfverste tac-
ker fig med lkinnet as en Dassi (jOavia
capenfis} for vader och kold. De aro
gulbrune til firgen, och nagot mindre
an andre Hottentotter , med ganfka fina
le och spade lemar. Buken, fom star
mycket fram , utgdr nastan hela man-
nilkan.
Des-
Resan mat. Roggefalt iyj4. 177
Desfe Bofchismanner hade flere Sr
oroat de har fig utbredande Colonifcer,
&fven\lbm i Roggefalt och vid Snober-
gen , bortstulit deras Ijolkap > mordat
atlkillige ajjdem, och upbrant deVus g§r-
'dar. Tid ester 'annan hade' derfore en
myckenhet folk, hlifvit utfand til at for*
jaga dem , och fbrledit ar hade i fynner-
het trenne stora Commenderingar blilvitt
utlkickade, til trenne farlkil^p fiallen.
Et sadant Commando, bestaende as
100 man, hvaraf 3a voro Chrishic, och
de 6frige tjanande Hottentotter, var ut-
sandt emot Namaqvas Boschismannerne,
och kom nu tilbaka derifran ofs til m6-
tes. Desfe ■ hade under denna expedi
tion ihj&Ukutit vid pass 100, och til fan-
ga tagit 20 , fom mast voro fma barn ♦
ocji tit en del nu medfbrdes. 1765 la
des pa en dylik expedition vara ihjal-
fkutne 186. Ingen as de Christne, fom
nu aterkommo ifran denna fidan, var fa
rad eller dddad.
Hottentotter anses fom bundsfbr-
vandter, och fa aldeles icke gpras til
Slafvar; men de Hottentotter, fom fan-
gas uti krig, i fynnerhet unge, blifva
for nagon tid lifegne , och maste flana
utan 16n , men ma icke til andre fdr-
aDsL. M . sal
178 Resan iiiat Roggefalt 1774.
saljas. Om nagon Colonist uptager na-
got Hottentots fader-och moderl6st barn
til at upfoda , fa maste det val tjana
Utan Ion, til fit 25 ar; men da ager det
frihet, at antingen ga derifr%i eller at
tjana vidare for nagon betingad arlig 16n.
Ehuru detta Backland , fom ockfa
far Damn as understa Backefalt, ligger
mycket hSgt , fades hir likval sii6 myc-
ket fallan Hlla.
■ At freda Nybyggares egendom f6r
Hottentotters dfvervald , hade Compag-
niet oster ut latit anlagga efterhand fle-
re Poster, men at vaster var pa an-
dra sidan as bergen icke en enda s£-
dan anlagd , hvarast fadane dock aro
mSst angelagne och nodvandige. Bon-
derne at denna trakten maste, altfa ljelf-
ve' vara vapnade til sit forfvar emot de
str6fvande Bofchismannerne , och den
rikare Bonden far da gemenjigen forfe
de andre med knlor och krut, hastar
och folk. Til Falt-Corporal fbrordnas
gerna en utaf Bonderne, fom da befrias
ifran annan Borgare tjanst. jNar nagot .
st6rre Commando steal utrnstas , med-
fander Regeringen, f6r Compagniets
rakning., branvin, handktefvar, kulor
och krut.
Resatl inat Roggefdlt tj"]^, 179
Bofchisminnerne tilfoga jcke ailefiart:
Christtte Nybyggaren valdfamheter 6ch
skada , titan de hafva redan forut med
ftjalande til storre delen ruinerat de hal*
in^dde Hottentotterne , hvilke ock til
en god del begifvit lig sedan i tyanst
hos Colonisterne,
Nar nagre framrfiahde ankomina til
en Bondgard , gffva de * der varande
Hottentotter alcid et vist liamn at hvat*
och en , passadt ester dess Gtseende ,
handtering eller nagot annat, och sadalit
hande pa Here stallen mig och mit sallkap,
£)a Vi voro J2grade Under bar him-
niel„ hvilket som ostast ikedde, och Vi
f6rglomde , at med boS&n IkaiFa eld f
nytjade Hottentotterne et annat satt,
soni^ var bade artigt och iakert. De"
nytjade dertil tvanne stycken as et hardt
fradflag, hvaraf det erta var trindadt ,
och det andra platt med et hoi uti. Det
platta stycket ladeS ned pa jorden, och
vid ena aftdan pasattes foten, f5r at
halla det fast. Sedan ladeS tort plackade
graS rundt omkring holet, 6ch den trin«
da pinnan, sat uti holet, drillades ernel-.
Ian handerne fa hastigt, atgrlfet as den
starka gnidningeh fattade eld*
-*go Resaninat Roggefaltijjt, -
Nar vi uti 6pna faltet i var gryta
stufvade vast k6tt, framkommo stundom
Hottentotter , som sedan kottet blifvit
uptagit , med den qvarblefna fetman i
grytan fdrst f'morjade fig ofver alt,'^ch
sedan stroke sotet as grytan ofver nela
kroppen.
Bofchismjlnnerrie nytja stundom Kast-
spjut, men med tjockare och kortare
kappar , an pa Caffernes Assagayer , hvil-
ke de nytja icke allenast til at kasta,
utan qcksa i synnerhet, at dermed ihjal-
sticka den bofkap de stulit; men deraS
egeiiteliga gevar , hvarmed de fdra krig
och f6rsvara fig, aro bagar och f6rgif-
tade pilar, dem do larfc at val handtera.
Pilen ar vapnad med et trekantigt tunt
jern, som fSstes med en ihara vid et
fingers langt ben , vid hvars anda eb ror
ar vidare fastadk Detta jernet, fa va}
som snaran bestrykes sedan med triredt
ormgift. BolchismSnnerne aro de bast
6fvade fkyttar as alle Hottentotter, och
fades kunna (kjuta fine pilar anda til
a8o fteg. De veta ockfa, at med stor-
fta fnabhet och vighet vika undan an-
dras pilar, lika som Babianer, da stenar
kastas pS dem , och om de kunde fe Eu-
ropeernes bofs-kulor, lku'Je de tiltro. fig,
at
Refan inat Kbggefalt 1774. 181
at afven undvika dem. Uti 16pande aro^
jBofchismans Hottentotterne fa inofva-
de, at de icke deri stfVertraflas as an-
dre , utan kunna nastan utharda langre
an en haft. Pa slata faltet kan man nog-
lamt til hist liphinna dem, men knapt
nog, om vagen ar stenig, och aldrig pa
bergagtige stallen.
Med hunger kunna de ganlka lange
utharda; deremot kunna de otroligt myc-
ket ata, da forradet det tillater, och der-
-af ut-tanjas deras magar alt for mycket.
Under, lvalt bioda de en r,em om lifvet,
och ester hand tilfnora magen , til dess
nafvelen sitter anda emot rygg-raden.
Nar nagon Boschisman fangat en
Orm, och ihjalslagit den, skal han ej
skara hufVudet as den samme, utan med
tanderne afbita det, sedan utskara gift-
blafan , och nagot litet torka giftet i fo-
len , til defs d'et blir segt ; • derefter blan-
dar han det med i'aften as et giftigt trld,
(ofta as Ctflyum venenatum~) hvilket gor,
at giftet battre fastnar vid pilens
, Hottentotter och Boschisman fades
harda fig emot giftige pilar, och gifti-
ge djurs bet, pa det flttet, at de lata
fig liuaningom bitas as giftige Ormar,
M 3 Scor
Scorpioner och andre, til defs de blif-
va vane dervid. Igenom desfe forfak
flcqla dock (bmlige f'atta lifvet til. J£n
falunda prteparerad Hottentots urin la
des SfVen Ikola vara et godt nWgift,
och- derfore drickas • as dem , fbni as
Orqiar bjifvit bitne,
NSr Uslcan bvilrar , aro Bofchisman-
perne ganska onde och svarja, einedan
de tro , at det faming fftrqrlakas as en
o»d Varejse,
F6rgiftiga L6kar (GiftboUes, Amaryl
lis disticha} vaxte almaime pi flere stal*
Jep, med sine vackre blomklasar, Ro-
ten ar nastan sa stor, som knytnafven'
och giftig. Hottentotterne bruka den
mast, at dermed forgifta sine pilar, och
at denned sedan falla smarre vildt, s*4-t
sbi» Springbackar (Cnpr* pygirgus^) pch
dylikt. Ldkarne troddes Sga starkare
fdygifd, da de vaxte uti skuggan,.an da
de si#do uti opet solskep.
De foljande dagar redo vi Jangs eft
ter Backland til Haptum. Landet luta^
de litpt och srnaningon? ditSt, Hantums*
land berjades med strodde bergsryggar;
JSngre inSt l2g et hogt berg , hvil*
ket egenteligen kallades Hantums-berg,
Resan inat Roggefalt 1774. 183
och liade en Ikilnad eller open dal, ige-
nom Jwilken vi redo. Bergefc var of-
vanpajamt, och tyktes i h6gden vara
Jika med Roggefalt.
'Sa snart, som Blckland andades, blef
landet ju ISngre, desto torrare Carro,
med ansenlige rivierer, som annu agde
bragt vatn , men torka aldeles ut om
fommaren.
Uti Hantum redo vi f6rbi van Rhens
faplats vid Rietfontain, och sedan forbi
Hendr. Laus faplats til Abraham
van Wy-ks gard. Denne . van Wyk
var en ganska set och tjock man. I fin
stugudor stod han, da fiundarne med fit
flcillande bebodade frSmmande folks an-
komst, f6r at emottaga sine g^ster, och
6nika ols vara v&Hcomne. Min Refeka-
merat blef ej litet bestort, Sfven som
jag, at i et landstrek, lorn var fa oan-
deiigen magert, och som vi flere dagars
tid genomrest forut, utan at blifva varfe
et enda lefvande krak, nu finna en fa
tjock, set och valfodder man.
Pa denna trakten funno vi den lan-
ge efterlSngtade och efterf6kte befyn-
nerlige Svampen, Hydnora africana, som
vislerligen Sr en as de aldrabefynnerli-
M 4 ga
j{?4 , Resan inat Roggejdlt 1774.
gaste vaxter, som i sednare tider blifvit
bekanta. Den vaxer altid under bulkur-
ne as Euphorbia tiruoalli och pa dess
rotter. Dess nedersta del, som ar frug-
ten , ates bade as Hottentotter , Viver-
TSO, Rafvar och andre djur.
Den 13, til Christian Bock, och
Den Ms, til Rhonnpster-rivier , vid
hvitken vi r,5dgades utspSnna och hvila
ofver natten, .oagtadt et Lejon harsta-
des for tv§nne dagar sedan hade slagtat
en randig Hast {Zebra*) , hvilken det
Snnu icke hunnit fortara.
Lejon hade ofver alt i bergen fit til-
halJ , och voro for Landtmannens bo-
flcapshjordar lika obehagelige grannar ,
spm Boschismaimeine. HSr voro ocksa
flere ntSnnifkor, som varit i fara foi; des-
se forskrackelige Rofdjur. Jbland andre
ointaltes i fynnerhet en Landtman, vid
namn J\qrf , som bodde et styeke har-
jfran. I£t Lejon hade Jagrat fig uti hvas-
fen as den b3ck , som lag n5ra intil dess
gard, fa at ingen as dess ffclk as f5r-
Jkrackelse vagade fig ut, at himta vatn
eller valla bolkapen. Bonden sjelf, at-
folgd as nagre Ikramde Hottentotter,
nodgades derfore angripa det, och f6r-
Resan inåt Roggejålt 1774. 135
söka, at jaga det bort. Men emedan
' Lejonet låg fördoldt uti tjocka hvassen,
kunde lian ej se det, och således icke
eller träffa det, utan måste skjuta flere
ikott in åt hvassen. Lejonet håras re-
tndt fhunrqlar emot honom, som aflku-
tit sin bössa, och nu var värnlös, samt
tillika öfvergifven af fine flyende Hot-
fcentotter. Då Lejonet gripit honom om
Jisvet, fattade han så mycket mod, at
han stack sin. ena hand in uti Lejonets
gap , och derigenom hindrade det , at
sönderslita sig, til de/s han igenom blo
dets myckna förlust åndteligen afdånade.
Lejonet hade dereft«r aldeles lämnat
honom , och åter begifvit sig in uti hvas
sen för någre dagar. När. Bonden om
sider kom sig före, var han väl illa så
rad af djurets klor i sidorne, men ena
handen var aldeles söndertuggad , at in
tet hopp kunde vara til dess läkning.
Sedan han inkommit i huset, och til
något mera mod, fattar han sjelf yxan
uti ena handen, lägger den fårade han
den på et block , sätter yxan på den
samma, och befaller sin dräng, at med
klubba slå til. Sålunda afhögg han
sig sjelf handen , låt förbinda den med
kodynga, och en blåsa utan på, samt
omsider läka såren igen med den vatj-
M 5 . liga
i$6 Resattinat Roggefalt 1774.
i -
liga salfvan as valluktande orters decoct;
nagot ister och vax.
En historia berattades afven , Join
f6r nagon tid sedan tildragit fig med en
gammal Landcbonde, som med fin son
ut-gat, for at ifran fin gard forjaga et
Lejon. Lejonet hade da i hast sprungit
Gubben pa ryggen , och i denna staining,
innan det fat radrum at doda honom,
blisvit as sonen til dods ikutit.
Likafa omtaltes en Wagenars En-
ka vid Snobergen , hvilken gat ut , at
Ikrama et Lejon ^jfran sin bofkap , och
pa.livilken Lejonet forst upatit' ena ar-
raen, och andteligen, da hon asdanadt,
sjelfVa husvudet. Sedan hade det ock-
sa upatit en Hottentots piga, som velat
komma sin matmoder til hjelp. Bar-
nen i huset, som genom springorne as
ddrren hade beset detta ynkeliga spe-
ctykel, grasde fig da ut genom. jorden
under bakvaggen as huset, och lupo se
dan derifran til narmaste Lartdtgard.
Ifran detta farliga stalle begafvo vi
oss til Daunis, hvarast nybygget blisvit
asBoschismannerne upbrandt, och agaren
med sit folk flygtat bort.
* Lan-
Resan inat Roggesdlt 1774. 187
Landet "var har flatt med arlkillige i
NO och SW lopande berg. . Framfor
oss lago RoggefaltS'bergen.
, Moorwortel [umbeUata) omtalades af-
ven hiV, fasom en rot, hvaraf, tillika
med vatn och homing Hottentotterne
bereda fig. en rusgifvande dryck. Den-
na rot fkal Mmtas i synnerhet uti No
vember och December manader.
Den 15, redo vi langs upat Drooge-
rivier, hvarlst tvanne b6nder,'fom hun-
no oss, berattade, at et Lejon, forleden
gardag, hade foljt efter oss, uti vare
spar, men andteligen vandt om efter en
tropp far, som det blifvit varse.
Den 16, neste vi Jangs efter och un
der Roggesalts bergen, och sedan ge-
nom en Dal, som de formera, och som
kallas Port , samt andteligen up for sjelf-
va berget til Vilh. Stenkamps gard.
Har kallades landet Onderfta Rog-
gefalc, ick% derf6re, at det ligger laga-
re an de andre Roggefalten , utan der-
fore at det ligger langst ifran Cap. Det-
ta fa vSl, fom de ofrige hafva fat sit
jianin as en vildt vaxande Rag, som i
nog ymnighet finnes vid bulkarne,
Vin,
1 88 Resan inat Roggef< 1774.
. Vinfcertiden ar har ganslca kalt, fry-
ser och spqgar, hvarsdre ock ingen bo-
skap den tiden har kan barga fig, utan
•drifves ned til Carro. Nybyggarne uti
Ondersta Roggefalt, spin aro forsedde
med gode huS1, blifva stundom qvar,
men de, som bo uti dct medlersta Rog-
gefalt, flytta allesamman undan.
fiela landet ar utan slcog, och ager
endast sma bulkar as Mcfembryanthema,
Pteroniæ,, Stoebe och fa andre, sasbm
Othonnæ och dylike. Landet ager en
dast gbdt bete for Far och Hastar, hvar-
fore as desse en stor myckenhet agas,
och 'mycket ringa hornbolkap pa de
inaste gardar.
Bergets 6fversta hvarf Hr fandsten ,
fom ar hard och .sailer uti stora hallar,
mycket tjanlig til hus-och" kral-bygnad.
Medlersta badden ar IkifFer, hvilken man
kan blifva varle i klyfterae, och denna
badden ar bredare, an den f6rra. Un-
dersta stenhvarfVet ar r6d .sand och lera
med inspackade stdrre och smarre kul-
lerstenar.
Roggefalt Sr et Berg, som nu snart
uti 30 ars tid blifvit bebodt as Nybyg-
gare. Det bestir as h6gder och dalder,
och
Refan inat Roggefalt 1774. 189
och ager inge synnerligeri h6ge bergs-
ryggar, la at- det icke kan kallas jamt ,
titan kulligt.
Gardarne ligga icke mycket langt
inat landet, utan nara intil" berg-kran-
fen, och langs efter jden samnia, la at
det bebodde stycket arinu ar tammelii
gen smalt.
Jordmonain uti Ondersta Roggefalt
Sr.merendels en fvartbruri mj'lla, med
nagot lera, som ar 16s och spricker. Uti
Roggefalt, sa val som i Camdebo reg-
nar det icke om vintren , utan varti-
den och om sommaren, och da altid med
alkedunder.
Den 18 , fortsattes refan til Jacob
Laue, och
Den ao, til Adrian Laues gard."
Vid Berg-kransen hirstades fags det
underliggande Carro; Sfvensa sags Wind-
huk, Maskamma, Taffelbergen vid Oly-
fants-rivier, kalla Backefalt och Rode
Sanis Winterhuk , liggande i en £racka.
Rode Sands och Backefalts Bergen
voro lagare In Roggefalt. Carro lag
emellan desse h6gre, an det Carrofalt,
som vi sarit igenom emellan Olysants
t$o Jtefm inat Roggefak 1774.
tivier och Backland , samt nastati sa h6g^,
som Maskamma och Backlands berg.
Den 41, til GERf vXn Wyk.
Ofvannanmde gardar lago altid belag-
fte i dalar emellan h6gderne.
Fastan sommaren nalkadeS, var his
dock annu anfenligt kast, och sros orn
natterne. Blasten var ock altid kail ef-
termiddagartie. •
Den 13, ankommo vi til Thomas'
Nels gard, och fen til Adrian van
Wyks, bredevid fjelfVa Bergs^kransen ,
derast en .f6rlkrackeligen djup dald gick
ned at til Carro. En vag gar harifraii
tU Carro och Mosterts-huk.
#
En Hottentots Piga fags hat\ fom
var fddd med vanstra armen ofulkomlig,
och sltttande sig nedan f6r armbagen.
Nar hon foddes, ville modfen inorda
detta barnet, emedan det var krympling,
och fadant hos Hottentotter 6fligt; men
hon raddades da as en medlidande Ny-
bygga#e. « •
Jag forundrade hiig der6fVer, at Hot-
tentotterne, fom tjante Bonderne och
voro mast nakne, kunde fa val f6rdra-
ga kolden harstldes. De Voro 6fver
ryg-
Resan inat Roggefilt 1774. v *i<)t
ryggcn endast takte. med et farstcin ,
hvaraf den ludnajidan vandes inat ora
vintren , och kotfidau om lbmmaren.
Slllan hade de faltikor pa tbtterne. Det
jkal dock handa stundom, at de frysaihjaL
Hottentotterne hade har for fed, at
begrafva sine dode uti bergs-rcfvor, och
de som svimna , lko!a hasva det oblida
ode, at begratVas straxt.
Vilde Gurkor kallades har (Cucutnis
colocyntbis) Coloqvinten. Den fades atas
utaf Hottentotterne, ja afven utaf Co-
lonisterne, sedan den blifvit inlagd i at-
tika, ehuru den lmakar mycket beflc.
As faren skal den atas gerna.
Stapelia articulata repens, en tjock
vaxt utan blader, ates utaf Hottentot
terne fa val , som utaf Nybyggarne ,
sedan den blifvit inlagd pa fainma fatt,
som Gurkor.
-Karre-hout (ÆÆas) var et tradslag,
som har pa brten tjlnte Hottentotterne
til bog-tran.
Vagen var 6fver alt uti Roggefalt
stenig, och full utaf runda och kantigaltcnig, och
161a stenar.1
Springbacken ankommer stundom i-
fran
i9»* Resan inht Roggefalt 1774.
fran de inre Under hit och troppar as
til BSckefalten e>ler n^got langre. Ester
vissa ars forlopp goras fadane udlytnin-
gar„ lik^som as fjal-mufen uti Svenlka
Lapp-marken , da 'de ankomma n.illion-
tals, ga i rad ester hvarandra, och up-
ata pa de stallen , der de framtoga , alt
det gras, som fins pa inarken. Under fin
marche lata de icke hindra fig as nagon
ting. Ynglar nagon under vagen , fa blir
ungen liggande. Skjuta Bbnderne ibland
dem , la fortfatta de likafbit fin oafbrut-
na gang , och' lata fig icke en gang af-
Ikrackas as Lejon och andre rofdjur, lom
iblja troppen at , och gbra deri bland
"tnycken fbrbdelfe. Sedan de farit fram
\id nagon gard, blir nastan intet pa mar-
ken ofrigt f6r Bondens bofkap, at lif-
nara fig med , och intet vatn til at dricka.
Akergardet nodgas Bonden natt och dag
lata vakta , at ej forfattas i brilfc pa lad ,
den de annars aldeles fbrtara.
Den 24 , til en kalla uti opna faltet ,
derast vi 6fver natten camperade, och
Leni%, ofver berg-Sfen til Paul
Kerste vid Kreutsfontain. Nar vi' ef-
termiddagen voro fardige at fardas har-
iftan, och vare haltar upfadlade, hande
mig
Rtsan inat Roggefalt 1774. 193
rnig den olyckan > at mih hast , da
han flculle vatnas vid airliedan f6r gar
den, blef biten as en orm, vid ijelfva
bringan. Hela foten blef haras, under
det jag fort-red , getiast styf och fvulJeh,
hvilket fa 6kade slg, at innan jag hun-
nit et stenkast ifran garden, kunde ha
sten icke mera fortkomma, utan maste
lanmas pa stallet. En liteii, knapt qvar-
ters lang orm fades i myckenhet An
nas har, vara ganlka giftig och holts nu ,
fore vara baneman.
Har borjades medlersta Roggefalt,
Jkildt ifran det forra endast med nagre
bergs-ryggar.
Den til Cornelius KuTsd.
Har Var Sonen i hufet, f6r en liten
tid sedan , i handen biten as en giftig orm.
Handen hade blifvit fcariftcerad och en
koppa straxt pafat, for at utdraga giftet,
Sedan fattes handen uti vitriols-vatn ,
fom fades blifvit dera'f aldeles fvart.
Derefter palades en 16k , och sedan
Skolpadblod, Detta fidsta tort palagdt
fades ofver faret vekas up, och blifva
en slytande blod, fom gafer. Manne
Ormpift ager starkare attraftton til Skbl-
a Del. N pad
194 Resan inåt Roggefålt 1774.
padlrlod, än til människoblods ocb at detta
således drager til sig giftet ?
Hvarje Landtman , som fårdas ifrån
Roggefålt til Cap , genom Mosterts-
huk, måste årligen betala något vist til
våglagning. En landtman, som bor län
gre inåt landet, har gerna den olyckan
at vara fattigare, och at vidkännas fle-
re utgifter.
Vi träffade hår et annat Commando,
som förföljt Boschismånnerne inåt Rog-
gefålt. Det bestod af 47 Christne, och
in allés af någre och 90 personer. Des-
fe hade mördat och fångat vid pass 230
Bofchismånner. En bland Colonisterne
var med en pil flcuten vid knået , och
hade deras tilfat lifvet. Det tredje Com
mando ,' som ntridit til Snöbergs-trakter-
ne , hade af Boschismånnerne dödat 400;
ibland de utlkickade voro 7 sårade af
pilar, men ingen dödad.
Det händer stundom , at Boschismån
nerne borttaga på en gång hela en Lands
mans hjord, under det den samme drif-
ves på betet, och stundom dödas då åf-
ven Valhjonen. De drifva sedan inåt
landet sit stulne gods, la fort de någon
sin kunna, natt och dag, til dels de tro
fig
Resan inat Roggefalt 1774. 195
fig kommit uti sakerhet. Hvad som icke
kan medfolja, sticka de ihjal med fine
kastspjut, och under flygten utstllla de
p4 bergs-hogderne spioner, som skola
noga efterse, om de eftersattas as na-
gre Colonisterj Desfe spioner aflossaS
och gifva tilkanna, om de f6rf61jas, och
i sadant fall, dolja de fig, om sa ske
kan, uti bergen. Under flygten slagta,
fteka och ata de ymsom. NIr de pa
detta satt kunnat stjala mycket kreatur,
och fat dem i nagorlunda sakerhet langt
bort, llgra de fig denned pa nagot stal-
le, och bygga fig hyttor {kraals, utaf
Melembryanthemi buskar eller utaf mat-
tor, derast de lefva tilhopa, sa lange
fodan rlcker. De utcommenderade ha
de set et dylikt kraal eller llgerstalle,
bebygdt med hyttor uti tvanne rader,
liksom en by, hvarast: de raknat pa ena
sidan nagre och femtio hyttor, ifran
hvilke alle Boschismlnnerne hade flyt-
tat bort.
Endast har uti Roggefllt hade Bo
schismlnnerne, inom de f6rledne tva ars
tid, stulit mer an 10,000 far, utom oicar.
Tillika hade de mdrdat mange Nybygga-
re, deras Slafvar och Hottentotter.
N % NIr
196 Resan inat Roggesalt 1774.
NSr Boschismannerne efterjagas as
Colonisterne til halt, sly de undan til
bergen, der de likfom Babianer intaga
kranlarne och otilgangelige stallen, samt
- frukta altid for flatten. De inkrypa ock-
sa stundom uti bergsrefvor, och slcjuta
ifran desse forlkansningar med sine pilar.
Da de f6rfvara fig eriiot sine fienderv
sker det altid med bage och forgiftade
pilar, hvaremot Colonisterne pa det sat-
tet vlpna sig, at de lata halla et slun
framsor sig , hvaruti pilarne fastna , som
ofta komma som en regnlkur. Blifva
' Boschismannerne da varse, at deras pi
lar icke ga igenom, Ikjuta de icke mer,
Sn en salfva. En Boschisman* som blir
Ikuten med kula, Ikal man aldrig finna
antingen gratande eller pa nagot fatt
beklagande sig.
Detta folkslag tuggar Canna £Me-
seiribryantbemum^) f6rst, och roker den
ledan. De smorja sig med seta saker,
och derut6fuer med en r6d krita; de lef-
va i nodfall as Ormar, 6dlor, randigd
Hastars kott, Lejon, Babianer, Lokfor-
ter, Myragg och slere andre faker.
Den 29 , redo vi langs ester Viseh-
rivier forbi Oliviers gird, til Jacobus
The-
■
Resan inat Roggefalt 1774. 197
Ther6n. Den olyckan, som jagaldra-
minst nn pa en flat vag kunnat formo- '
da, hande mig likvll i dag, nemligen
at igenom mine Hottentotters oforsig-
tiga korande pa en vid vagen liggande
ften, karran flogs omkull, t<et derpa
refs fonder, och bade iador och ortpao
kar til en stor del forlorades.
PSrlband sick jag haV fe, dem Hbt-
tentotterne gjort fig as Strutlars Sgg-
fkal, hvjlke de slipat til fma och runde
ringar, och voro ratt vackre.
Koldeo ar uti detta Roggefalt gan-
slca string., om vintren , och flip sailer
med mycken frost. Bonderne bo fale-
des h&rstades endast nagre manader om
aret, ifran October til Maji, bygga har
sine has , och fa fit hvete , hvilke de
nodgas lamna til Bofchismannernes val-
behag, under den tid, de flytta ned til
det underliggande Carro filtet, hvarast
yisfe manader as aret sailer regn, fa at
de der med fin boikap f6r en tid kunna
qvarblifva, til defs den annalkande tor»
kan ater tvingar dem, at flytta up fdr
berget til Roggefalt igen.
December den 1, redo vi vidare til
Esterhuysens gard, der en par da-
N 3 gars
198 Ater Resan isran Roggejdlt 1774.
gars hvila maste tagas, f5r et hiflceligit
urvader med blast, frost, regn, hagel
* och fn6, som holl uti et helt dygn, och
nodgade oss icke allenast, at halla oss
inne uti stugan, utan afven at iklada
oft vare kapp-rackar emot en fa ovanlig
och of6rmodad kold , fom harr6rde dels
as bergets hogd , dels as stark nordan
och nordvastan blast.
Berget var emot det underliggande
Carro faltet atminstone fa h6gt, fom
TafFelberget ar yid Cap , och en vagns-
vag gar harifran ned til Carro,
Den 3, om morgonen begafvo vi oft
ifran detta kalla stalle, utfare berget
och kunde icke, fom vi gerna 6n(kat,
fortsatta var resa vidare up at Rogge-
.faltet, emedan vare dragare dels voro
alt f6r m'agre, dels fa omfotade, at de
ej llngre kunde ga pa detta steniga och
, ikarpa berget.
Vid var bortrefa om morgonen lag
annu ifen qvar anda til berg-kranfen,
utaf en Riksdalers tjocklek.
Vigen utf6re berget gick 6fver at-
Ikillige brante h6gder och affatningar,
hvarf6re icke allenast bagge bakhjulen
maste Qremas) fastbindas raed jernked-
jor,
Ater Resan isran Roggejalt 1774. 199
jor, utan' ocksa med rep akdonen fast-
hallas as Hottentotter , for at icke stjSI-
pas omkull, eller rulla ned ' pa oxarne.
Den ofversta afiltningen var brantast
och kallades (Vytkylt) Utkiket, f6r dess
vidstrSkta* utfigt fkul. Den andra kalla
des Maurits hogd.
Medan vi Snnu voro pa Bergets
h6gd, hade vi en str§ng ,k61d. Ju mer
vi hunno utfdre den samma, desto me-
ra lugn och varma erh5llo vi , til defs
vi ester tre tiinars tid , hunnit ned til
Carrp , da hettan ater borjade blifva
odragelig.
Et ganfka vidstrakt f51t uti det tor-
ra och magra Carro hade vi nu for ofs,
at lagga til rygga, innan vi kunde hin-
na fram til nagot bebodt stSHe. Derfo-
re hade vi pa sidstnSmnde Bondgard for-
set oss med fa mycket vSgkost , fom
ansags nodig f6r nagre fa dagars tid,
och hSrmed fortsatte vi var resa genom
en brSnnande okn , sa fattig pa yatn , at
icke en Spars der kunde uppehalla fig,
och sa utblottad pa alt lefvande , at en-
dast nagre rattor h£r och der uppehdllo
fig uti.jordhalor, och som as buikars sast-
fulle blader lara finna bade det som flac
ker hungren, och stillar torsten.
N 4 - So-
-too Attf Resan ifran Roggefalt 1774.
Solens upgang framlackade hvar mor*
gon desfe Jordrattor, hvilkas bon altid
voro snedt gSende ned at, och vande
med fin 6pning emot osier. Vi fbrfokt
te v<U, at deraf skjuta nagre, som fram*
kotQmp med hufvudet, men funno med
forundran och harm , at desse voro oan-t
deligen snabbe , at draga fig undan , ned
och inat sine halor, sa snart de blefvo
elden varse. Jag forsokte flere ganger,
med den qvickafte bdssa, at traffa nl»
gon , men felade altid , til dess jag fant
pa den ucvagen, at satta et 16st papper
fram f6r fangpannan , som hindrade dera,
at se blixten as sangkrutet.
Den 4, hunno vi 'ifran Meyburgs
gard , som lag vid soten as bergec, tU
Goudbloms klof, och den 5 genom 1mar-
re bergsdalder til Olycksan QOnge/uki-
rivur~) , fa kallad for det, at en Lyidt-
man vid den famma blifvit as et Lejon
aldeles npaten ; har hvilade vi tvanne
dagar, for' at afbida en Landtbondes an-,
koinsi, som (kulle resa til Cap, och med
fine dragare losvat forthjelpa oss 6fver
det fram for oft liggande torrasie Cairo,
Men da han icke ankom, ester, aftal,
och detta lagerstalle var fadant , at bade
folk och kreatur lupo fara , icke allenaft
at
$ter Resan ifrån Roggefalt 1774. 201
pt hundra, utan åfven at törsta til döds,
få nödgades vi at gripa oss an, och
d n 7 gora en lång reia ifrån kl. 11 om
natten til andra morgonen , til en liten
back, son Jäg fram för et få kalladt
Paardeberg, som var litet och enstaka.
Den sträcka vi tilrygga lagt, var full
med sina berg och bergs-ryggar, dels
ikilde, dels tilhopahångande och WNW
utlöpande emot Roggefålts och Båcke»
-sålts bergen. Det föga af vatn, som
hår fans på få stållen, och i små hålor,
yar icke allenast falt, utan också få
tjockt af lera och annan orenlighet, at vi
nödgades lågga en nåsduk deröfver, för
at igenom den med munnen fuga up
något litet deras.
.En annan våg gifves väl, längre un»
der liggande, som år mera fri för berg,
och jämnare, men också tillika fattiga
re på vatn.
Den 8, förbi nämnde Paardeberg til
Dorn-rivier. Nästan alt hittils hade Car*
ro småningom fårikt sig alt mer och mer
utföre, lutande ifrån Roggefålts til Båc-
kefålts bergen, och var nästan öfver
alt utan buskar.
Den 9, lämnade vi Dorn-rivier, togo
N s vk
aoa Ater Resan ifran Roggefalt 1774.
vagen genom dalen , som bergen forme-
rade emellan Carro och Backefalt , och
framkommo andteligen til etNybygge.en
, gard, tilh6rigVAN der Mervels enka.
Den hushalfamma Gninman nytja-
de et artigt fatt, at retisa Linfer ifran
Hvete , hvarmed de voro blandade. Hon
utkastade nemligen altfammans for fine
hons, hvilke ganika natt utplackade al-
le Hvetkornen, och ISmnade Linferne
allena ororda,
Bladen utaf Indigofera arborea koka-
des, och Decoctet fades vara et godt
medel emot Stenpassion och Stengrus.
Floarne uti bergen inuti bergs- da
len voro harstades ganika mycket lu-
tande , och afven fynnerligen vresige.
Bergs-raden krokte fig ock hir ansen-
ligt emot oster.
Den 11 , afreste vi harifran , sedan vi
forut uphandlat en stor Gumse, och in-
faltat den famme i dess egit (kin. Kosan
fortsattes til defs vi ankommo, til det
fa kallade Verkeerde Valley, et ibland
de vackraste IMIlen jag blifvit varse i
hela landet. Det var belagit emellan
berg a ymse sidor, var jganska grasrikt
och agde et vafcnrikt karr, nastan som
en
&ter Resan ifran Roggefalt 1774. 403
en liten infj6. Och som bade vi beh6f-
de nagon ledighet at ofverse och skota
vare gjorde Samlingar, samt vare ut-
ridne kreatur annu mera behofde bade
hvila och forfriskning, ty besloto vi, at
pa detta behageliga stSJle , som var obe-
bodt , rasta nagre dagar , och i enflighet
fortara vart insaltade farkdtt.
Den 14, togade vi fram, genom en
dal uti bergen, som kallades (Straaf)
Gata, til de Vos hemman vid Hex-rivier.
Vi aterkommo nu fa til sajande, til
Christenheten , eller til sadane Lands-
strSckor, der Nybyggen ligga tatafe in
til hvarandra, sedan vi nu i flere vec-
kors tid mast svarmat i 6demarker, of-
tast camperat under bar himmel 'och
pi de afventyrligaste scallen , och flere
ganger lidit brist pa lifiiSrande amnen.
Vid denna garden b6rjades en gren
as Hex-rivier uti bergen , hvilken gren
inom dalen f6renar fig med den'storre,
och afven utur bergen harsttdes utl6-
pande grenen.
Den 16, f6rbi Jordans gard, redo
Vi til van de Mervels hemman, och
Dm
ao4 Ater liesan ifran Rog^es<
Den 17 , genom Hex-riviers klof tij
Rode Sand.
Hexrriviers klof ar utan hogder, al-r
deles jimn, oeh alfven maste flere gin
ger 6fverfardas. Pa topparne as ber
gen, som Jago pa 6mse sidqr, lag annu
mycket stio eller hagel qvar.
Roode Katt blef har kallad en fort
r6d Lo, med yttersta andan as stjerten
fvart, och Jang hartofs vid oronfpitlar-
lie. Pennant kallar honom Perfisk Katt,
och Buffon Caracal, Hist. Nat. Quadr.
Tom. 9, Tab. 24. Skinnet haras beroni?
des as Bonderne, fafom tjanligt och fdr-r
delande , lagdt pa f6rkylde och med gikt
behaftade Leder,
Uti bergen uppehdllo fig emellan
nakna klippans springer, en art as Hop-
pande Ratta {Jerboa capenfis) , fom Bon-*
derne anfago for en fort as Hare, och.
kallade den Berghaas eller Springhaas.
Djuret var underligt til fin fleapnad:
framfdtterne voro ganflea korte, men
bakfotterne derembt nastan la lange,
fom hela, kroppen , med hvilke djuret
gjorde de vackraste sprang.
- Baddarne i bergen voro stundom
vresige, stundom mycket lutande.
Den
Ater Resan ifran R&ggefati 1774. io$
• ■
Den bergs -ryggen , som vi haft
at fai das igenom, anda ifran Carro-fal-
tet, hit til Hex-riviers utlopp vid Rode
Sand, var altsa ganfka bred, med sma-
lare dalar , bade pa llngden och pa tvaram
Ifran Rode Sand togs de» vahliga
vagen genom dels klof, hvilken ager
en anfenlig h6gd, som maste 6fverfa-s
ras , men f6r ofrigt vagen langs- ester
bergets sida;
Rode Sand Sr likasom nyckelen til
hela landet, bakom bergs-raden, som
gar tvart 6fVer hela udden. Har fara
derfore de maste Bonder forbi, som
resa up til Cap arligen , utom de , som
taga vagen 6fVer Hottentots Holland.
Pa Rode Sand hade derf6re fat fig
ned en Faltikar til de fjukas tjanst,
och uprattat fig et litet Apothek, som
f<5rfkaffade honom vacker f6rtjanst. Alle
lakemedel betakes vkl , fa at et enda
laxerande pulver minst kostade en half
Riksdaier. Stundom medfdrdes ockfa
sjuke. hit, sa vil as Nybyggare som as
Slafvar, och lamnades under Filtlka-
rens ik&tfel och vard,i til dess, at ater-
refan lkedde hemat. Flere sokte i sin
valmening, at 6fvertala mig, til at fSt-
ta
ao6 Ater Resan isran Roggefalt 1774.
1
ta mig ned harstades men karleken til
, Blomstren och mit Fadernesland drog
mig harifran , icke allenast til Indien ,
utan ockla til min alfkade, och aldrig
nog alstcade Fosterbvgd , lycklig under
en Vis och Nadig GUSTAFS Spira.
Ribeck Cartel fags nu emot sydostra
andan aga en lang stjert, mycket Jaga-
re, in sjelfva berget.
Vagen togs sedan f6rbi Paardeberg,
igenom Koopmans-rivier , en back, som
Sr en gren utaf Berg-rivier; vidare ge-
nom Burgers drift ofver Berg-rivier,
och forbi Elfis kraal til Cap , dit jag
lyckeligen ankom den 29 December,
frilk och olkad, med et hjerta, upfyldt
as renaste vdrdnad for det Alsmagtiga
Gudomeliga Vasende , som under tre
ars resor i detta land, icke allenast up-
, pehallit mig vid lif och hilsa, utan ock-
sa latit mig harstSdes gpra flere nytti-
ge uptakter , til Sin AraS pris , och
Mannilkors framtida nytta.
Hot-
Mottentotter kallas alle de Folkflag, <
som bebo det Sodra Africas h6rn,
och utbreda fig pa ymse fidor om Goda
Hoppets udde. Hum langt dessas land
' egenteligen stracker fig, ar icke noga
bekant; men ehuru desfe folkflag aro
ganfka mange, och fig emellan i atfkilli-
ge Mnseenden olike, kan man likval-
tydeligen se, at de alle aro ifran en ge-
mensam Stam, och mycket (kilde ifran
Negrerne och Morerne , fom bebo an-
dre kuster as Africa.
*
I almSnhet aro Hottentotterne fma-
vaxte, i fynnerhet Qvinfolken, ehuru
man sinner ibland dem Sfven fadahe,
som ga til 5 eller 6 sot. Fargen Sr hvar-
ken fvart eller hvit, utan gulagtig, och
deras yttre fvartare utfeende hSrr6rer as
den mykna orenlighet, fom med sinfirj-
, ning fastas vid kroppen.
Ansigtets staining och drag caracte-
risera sa val detta, som andre folkflag.
Kind-
aog Cap 1775.
Kindbenen stå altid mycket ut (os TLy-
gofiiaticum^), så at de håras altid se ma
gre ut; näsan år plattad vid roten , emot
andan. tjock och något trubbig, dock ej
mycket kort. Låpparne åro någorlunda
tjocke. Håret beck-svart , likt ull ihop-
snodt och fållan tjockt, oftare glest, lik-'
nande nopporne på rugklåden. Skågg
och Pubes ganska ringa. Rygg-raden år
i synnerhet krokig, så at jag aldrig set
någon så sVankryggig, som Hottentot-
ten* Jag har ibland dem set en och an
nan, på hvilké ryggen så inböjdes och
bakkarne (nates} så mycket voro ut
stående, at tvånne personer kunde sitta
på dem. Och oägtadt Hottentotten al
tid år af et magert hull, uttånjes likväl
skinnet af deras myckna finörjning och
i synnerhet brösten hos Qvinfolken o-
troligen mycket, få at de, hvad denna
omständighet beträffar, kunna bestrida al
la andra företrädet. Bolchismannen åf
mera storbukig , ån andre.
Den Patriarchalifka Regeringen har
hos dem längst bibehållit sig, och bibe
håller sig hos månge af dem ännu; och
denna har gifVit anledning, til de mån
ge smärre och större folkslag och fami-
Her, i hvilke de fordom varit, och de
qvar-
Cap 1775. 209
qvarjefvande annu aro sordelte. Sada-
ne folkslag utgjorde sordoni Gunjemans,
Kokoqvas, Susfaqvas, Odiqvas, Chiri-
griqvas , Kopmans , Hessaqvas , Sonqvas,
Dunqvas, Damaqvas, Gauris, Attaqvas,
Heykoms , Hauteniqvas och Carntours
Hottentotterne , as hvilke fa nu.fortiden
aro ofrige ; och an i dag aro fadane , lilla
och flora Namaqvas , Gonaqvas Caffer-
ne , Boschismannerne och flere. As des-
v fe lira for detta flere varit f6rdelte fig
emellan uti annu smarre Slagter.
1 Orenlighet allka Hottentotterne pa
det hogsta ; 6fver kroppen fm6rja de
fig med seta faker, och der6fver ingni-
des ko-dynga, sett och dylikt. Harige-
nom tiltappas porerne , och huden be-
tackes med en yta, fora fredar dem om
fommaren f6r folens brannande hetta,
och om vintren f6r k61d. Uti fit fm6r-
jo-amne inblanda de pulver as en ftarkt
luktande ort, fom de kalla Bucku (Dios-
m<£ species, ofta pulcbella^ , och deraf fa
de en obehagelig, och fa stinkande famt
fran lukt , at jag stundom ej knnde f6r-
draga den as mine Hottentotter , fom
pa. reforne k6rde mit akdon.
Kladnaden ar mycket enkel och en-
faldig; de malte draga et farfkin 6fVer
O fkul
aio , Cap
slculdrorne, ach et annat 6fVer llnder-
ne , hvaraf ludna fidan vandes inat
kroppen om vtntren, och den andra om
sommaren. Desle med nagot sett be-
redde farskin tacka kropen baktil, men
lainna den nastan aldeles naken framtif.
At Ikyla fig,* bruka qvinfolken en kort
fyrkantig, stundom dubbel slu'nlap, som ■
racker ned pa halfva laren; och man-
folken et foteral as raffkin , lika som en
pung, bunden med en rem omkring lif-
vet. Gohaqvas Hottentotterne och Caf-
ferne nytja en'fadan kladning as kalfikin,
och deras Forstar as Tigerlkin.
Benen aro n;kne och fotterne oftast
utan ikor; men runde ringar, asdjurs hu-
dar, utsira benen, mast hos qvinnorna,
ifran vristen til vadan , och hindra dem
, ifran Ormbet, famt i nodenes tid tjana
dem til soda, da desle ringar stekas 6P»
ver glod och atas'.
HufVudet ar ofta aldeles utan be-
tackning ; stundom tackes det med en
conilk Skinmdsfa, och qvinfolken nytja
i fomlige trakter en bred och fund kranS
as BufFelshudj firad med Snackorv
Halsen och lifvet vid midjan prydas
med hvarjehanda glaspirlor, som de as
Eu-
Cap tjjfi ' ill
Europeerne x tilbyta fig. Vid halsbahdet
flstes stundom en Skolpadda* hvari Bnc-
kti forvaras. Cafferne bruka i 6roneri
taggar as Stekel-svinen £Hy/frix~)i och
tiagre as* qvinfolken lUngst inat oster
bruka Or-ringar as koppar, til at der-
stied uphoja fina bruha Skdnheter.
Cafferne draga om vanstra armen
ringar , ofta flere utaf Elfenben ; och an-
dre , i brilt as desfe, Masfings - eller
Jern- ringar. Alle, men belytinerligen
Cafferne tycka mycket om blankande
platar as Koppar, Massing och Jern, dem
de hlnga i haret , eller pa andre stallen
as kroppen. f
Alle, utom Boschismlnnerne » Sro
Herdar, och aga stundom ansenlige Hjor-
dar , i synnerhet Cafferne och Namaqvas
folken , i hvars Under Europeerne §nnu
icke hunnit g6ra nagre inkraktningar.
De lefva as fine Hjordar, och jaga at-
fkillige vilde djur, i synnerhet Buffel-
oxar och vilde Backar as flere slag, of-
tast ansenligen store , samt Sj6-kor och
Elefanter. UtOm dess lefva de as flere
flags r6tter utaf Irides, Ixiæ, Morææ,
Gladioli och andre, b6nor as Gvajactim
afrum med flere. Matinerne nytja aTven
Ko-rhjdlken , den de sjelfve mjolka , och
O 2 qvin
ai» Cap
qvinfolken Far-mjolk. At flacka torften,
dricka de almannaft vatn , vatn och
mjolk, och i nodiall tugga de, at stilla
den, Mesembryanthema ; Albucæ och an«
dra saftfuisa vaxter. Mannernes syfla
ar at kriga, jaga, mj61ka, slagta och til-*
verka sine vapn; hvaremot Qvinfolken
ik6ta barnen, hamta ved, grat'va lokar,
och tilreda maten. Kottet ates bade ko^
kadt och stekt, men merendels atesdet
halfratt, utan salt, kr3'ddor och brdd.
Eld gora de med tvanne stycken hardt
trad, foni hastigt gnidas emot hvarandra.
CafTerne aro de endaste, som skota
nagot litet as akerbruk; de odla Cassers-
korn (tiolcus), Bdnor, Hampa och dy-
likt. Alle andre bruka icke jorden det
minsta , utom nSgre fa , som siundom fa
on hand full hampa.
Hyttorne byggas as traspr6tar, som
nedfattas i jorden och bojas i bogar, at
formen blir rundad , as vid pass i alnars
hogd. Desfe tackas sedan med mattor
slatade as Saf, och vid ena fidan nedtil
lamnas en alns hog opning til ingung
for folket och urging for roken' ifran
eldstaden, som ar straxt inom opningen.
Sadane Kojor, stolde uti en ring, loin
ir
Cap 1775. ^I3
%x stdrre- eller mindre, utgora et by-lag,
inom hvilke bolkapen , atminstone faren,
nactetid bevaras ocb fredas for odjur.
Sa lange betet vurar pa en ort, bb de
f^lunda orubbade; men nar sodan f6r
boslcapen brister , eller nagon dor, da
fh ttas hela by-laget til et annat stalle.
Salunda &ro Hottentotterne likalbm Lap-
parne ocb Araberne flyttande Herdar.
Nagre fa bo tilfamman uti en fadan Ko-
ja, och ligga ihopkrumpne ikring dels
hire vaggar,
Spraket, fom ofta nustan ensamt sk il—
jer de late Hottentotter ifran de olkali-
ge Djuren, ar fattigt, olikt alle andre i
verlden , uttalas nied tungans fmaUan-
de, och skrifves aldrig,
Husgeradet ar ringa eller intet. Sam-
ma kladning, fom (kyler en del aFkrop-
pen, tjanar dem afven til fangklader.
Maten kokas uti ladersackar och vatn
med upglodgade stenar, nagon gang i
lerpottor. Mjolk forvaras i ladersackar,
djurs blafor och korgar as fas flatade,
aldeles vatntate. En Skinpung til tobak
och en tobakspipa as sten eller trad,
utgor utom vapnen den ofriga resten.
O 3 F6r-
2i4 ' Cap 1775,1
Forsvars-anstalterne ejnot Sender och
vilde djur, besta uti Kast-kappar [Kirns),
Kastlpjut QA rsagoy) , samt bogar och gif-
tiga pilar.
Rus-gifvande faker aro de mycket
begifne pa. As visfe landets rfitter och
honung veta de at tilreda fig et rufan-.
de mjod ? arrak och branvin fupa de ger*
na; tobak r6kes ined begarlighet , en-
sam eller blandad med hampa, och i brist
as desl'e vild Dakka [Pblomis), eller trie*
ken ester Tvahorningar och Elefanter,
Sodra Africas folkslag gifta fig bade
tfdigt och latt. Nar friaren anmalt fig,
och flickans samt foraldrarnes bifal ar
vunnit, utfittes nagon vise dag til Br61»
loppers ffrande , da as byvlagets fa kalla-
de Prast, fa val Brudguin som Brud,
besprangas med defs naturliga vatn. Se^
dan flagtas ester hufets formogenhet,
nagon oxe, eller et far, och Brollops*-
gasterne undfSgnas , nianfolken fittande
i ring for fig, och qvinfolken i en annan
ring for fig fjelfve, ester deras fatt, ak
tid pa hurken , emedan de Iga inge sto-
lar eller foflbr, Det beromligaste vid
deras Br6llop ar, at oagtadt de annars
Sro begifne pa rusgifvande faker, fupa
Cap 1775.
de aldrig vid detÆa tilfalle , ej eller bfu-
ka de spel och dans. -
Nyfbdde Barn namngifvas , och de-
ras naint) tagas merendels'af nagot vildt
eiler hemtamdt djur, •
Innan en yngling far gifta fig, skal
han goras til man, lore 18 aret, da en
sa kallad Ceremonie- ma stare i byala-
get belpranger honom med sit naturliga
vatn, och assondrar honom ester den ti»
den ifran modren, och de ofriga qvin-
folken,
Fordorn brukades castration hos Hot-
tentotferne , enligt Kolbes upgift. Vid
g aret Ikedde merendels denna operation,
hvarigenoin vanstra testiklen borttogs,
at de ej Ikulle afla tvillingar, och at de
med mera lathet Ikulle kunna lopa.
Stund,om tager en Hottentot a:ne
hustrur, och ofta hinder, at en Hotten
tots qvinna antager tvSnne mlnner, ehu-
ru hor, i visse afseenden annars anses
med d6dsstraffi En Enka, som gifter
fig andra gangen, maste lata astkara fig
en fingerled, och annu en til, vid tredje
giftet. och salunda stympa sine fingrar,
sa ofta hon trader a nyo i brudsang.
O 4 Lit-
Cap 1775.
Låtjan år hoä de måste Hottentots-
folkflagen så öfverdrifven , at få olkåJige
djur öfvertråffa dem i denna odygd.
Mange af dem sofva bort fin hela tid,
och väckas endast af en gnagande hun
ger , som omsider nödgar dem upsta ,
för at söka födan och åta. Då de sålt
något vildt djur, lågra de sig omkring
en gemensam eldbrasa, "steka, åta och
sofva ymsom , så långe det minsta år
qvar at förtåra , och til dess at hungren
åter drifver dem derifrån.
- Sorglöshet gör , at Gudaläran år rin
ga eller ingen. Det tyckes väl, som de
icke aldeles voro okunnige om et måg-
tigt Öfvervåsende , åfven som de tyckas
erkänna själens lif efter skilsmässan ifrån
kroppen ; men de åga inge tempel , visa
ingen dyrkan emot något Gudavasende,
och bekymra sig icke hvarken om be-.
Jöning eller straff efter detta lifvet De
erkänna mycket tydeligare, at en ond
ande gifves, den de frukta, och tro ho
nom vara orsaken til sjukdom, döden,
åskan och alt ondt, som händer dem.
Vid Ny och Fulmånad, dansa och
glädja de sig; men det ser icke alt för
troligt ut, at detta skal vara någon Re
ligions
Cap 1775:.
ligions-act, eller at de derfiSre tilbedja
Manap.
Et Iitet Insect, en oansenlig (^Mantis
fausta) Grashoppa, anl'e mange ibland
dem, soin et lyckeligt djur, men aldrig
fan jag sjelf, at de bevilade det nagon
dyrkan, ej eller kunde jag med sakerhet
utforlka sadant as andre.
Onilkarelsen ar en Ceremonie, som
bos slere ar oilig , och torde harleda fig
jfran en hogre alder, ehuru den aldeles
icke nu mera Sr alman,
Flere barbariske seder och bruk An
nas annu nos dem, Tom lefva i fin vild-
het, och utom gemensltap med de Christ-
ne. Gamle och utlefvade begrafvas lef-
vande eller bortforas til nSgon bergs-
refva , med nagre fa dagars kofi: , derast
de antingen snart as hunger made for-
gas eller blifva et rof f6r nagot vildt djur.
Likafa utkastas barn, och lamnas at
sit ode , vid flere tilfallen ; fasom da en
moder d6r uti eller slraxt ester Barn-
sangen , begrafVes barnet tillika med
modren, emedan ingen kan upf6da det,
hos et folk, som ej forstar fig pa arri-
jnor. Nar en moder far tvillingar, och
hon icke tror fig kunna upfoda bagge,
O 5; ka
ai£ Cap 1775,,
kastas et ut : om tvillingarne ,'ro 2 g£s,
'far, bevaras.dert baste och frifkafte; Ir
endera flicka, blir dels lott at kastas
ut, afven la, pm nugon kommer. Jytt
til verlden.
De, sorrj bo nara jntil Europeifke Co-?
lonisterne, begrafva fine lik i jorden ;
andre i bergs-refvor eller halor, Lik et
tages utur kojan gehom et hu) pa sidan,
och ej igenom d6rren, vicklas tilhopa i
dels farfkins-klSdning, och bortbares as
tre eller fyra dragare pa arinarne. En
Process as manfolk och qvinfolk , i tvan-
ne sSrfkilde hopar , atfblja liket med
mycket fieri, och sedan flagtas och ates
nagot kreatur, om den afledne Sgt niU
gon formogenhet,
De Iro mycket vidskepelige och tro
troldomar. NSr nagon sjuknar, tro de
den vara fortroljad , och fieri ka famt
knufta honom da, f6r at bibehalla honom
vid lif och halsa. Dor han, 6kas fkriet,
liket begrafves inom nagre timar , och
hela byalaget slyttas til et annat stalle.
Aldste Sonen ar enfam arfvinge til
sin Faders egendom,
Uti Vetenlkaper och konster iro de
SfVen fa rae, fom uti alt annat. Endast
Caf
Cap 1775. ?I9
Casserne idka litet åkerbruk. De måste
åga boskaps-hjordar, Någre åga hvar»
ken hus eller hem, eller något vist bo-
flingsstålle. Namaqvas Hottentotten , som
i lit land åger berg , de der åga koppar-
kjes, och åfven jern-malmer, vet; at af
desse, på det måst okonstlade sått, ut-
sniålta tvånne metaller, som han sedan
utsmider och nytjar. Deras Handel år
ej vidstråkt: den består också endast uti
utbyte af visse varor emot andre. Så»v
ledes åga de icke, och behöfva jcke ek-
ler något mynt, eller någre penningar. ■
At valla och försvara fine Boskaps»
hjordar, åga de ganska fule, men likväl
modige och dristige hundar.
Feta saker utgöra i synnerhet Hot»
tentottens kråfelighet. Fettet af Sjö»
kor kunna de dricka nåstan som vatn,
och rumpan af fåren, som består hel
och hållen af bara fett, tycker han mer
om ån något annat,
Deras jagt år antingen gemensam el»
ler enskild. Hvar och en jagar och fäl
ler hvad han båst kan, för sit egit be-
hof, af vildt; men almånne jagter an
ställas af hela byalag , antingen på stör
re troppar af vilde djur, eller då odjur
ofre
220 Cap 1775.
ofreda dem , och g6ra minfkning i de-
ras bofkaps-hjordar , afven loin hvar
man bevapnad gar ur huset, eniot en
gemensam hotande siende.
Vid de ma/l h6gtidelige tilfallen nyt-
ja de bade sang och flere 1 Spel-infiru-
mentet1, samt egne och ganika besyn-
nerlige daniar.
' At drifva hela troppar as far igenom
r6ken, midt ofver eldbrasan, at fria dem
f35r vilde hundars vald , ar hos Hotten-
totten Sfven en fynnerlig och stundom
brukelig ceremonie.
Hos et folkflag. som Sr nedfankt i
fa mycken latja, och foladt i fa niycken
orenlighet, fom Hottentotten verkeligen
Sr, borde man val icke forvSnta fig, at
finna nSgot Ibar til hogfard. Den fin-
nes likval, afven hos desfe, mSnnisko-
flagtets ilflaste afkomma; ty de utsira
fig och heJa sin kropp icke allenast nied
allehanda, i deras tycke artig granlat,
utan da frammande befoka dem , bestxy-
ka de sit ansigte med atlkillige figurer
as brun eller fvart farg.
Nyar, denne betydelige tidepnnct,
£bm de inSftc folkflag, afven de hedni-
£ke, nastan ofver alt pa vart jordklot,
i agt
Cap 1775.
} agt taga och fira med mer eller min-
dre gladje och hogtidlighet , kanna Hot-
tentotterne aldeles icke, ej eller halla
de nagon den minsta rakning pa Natu-
rens lopp. Det enda de anmarka, ar, at
de arligen* pa visfe tider , fe lokvaxter-
ne framkomma , bloma och f'6rsvinna ,
och ester denna Almannacha fluta de til
fin alder, som de sjelfve anda sallan,
och aldrig nog med nagon visehet veta.
Forgafves utforskar man dersore med
fakerhet, huru gamle de blifva, och fa-
fang blir den moda man harstades g6r
sig, at utaf gamle lamningar och min-
nesmSrken efterspana landets alder, hu
ru lange det varit bebodt, hvarifran dels
invanare kOmmit, och hvad forandrin-
gar det samma fore det forra tidehvarf-
vet undergat. Landet ager inge gamle
ruiner, hvarken utaf Upbrande Palatser,
forstorde Slott eller ddelagde Stader.
Folket kanner fjelf hvarken uprinnelsen.
eller orsaken til de hos dem oflige Ce->
remonier och fedvanor, och minnas man
ge ibland dem knapt, at fortalja nagot,
fom tildragit fig hos dem f5re deras
faders tid.
Sedan Europeerne b6rjat bebo det-
ta horn as ISdra Africa, har landet un-
dergk mycken. forandring. Landets eg-
ne. 1 * -
Cap 111%.
he Invanare hafaa ester hand, dels as
harjande farsoter dddt ut , dels dra-
git fig mer och rrier bort mat lahdet4
til de inre delar deraf, och en Colon ie,
as Japhets barn och affbda har i deras
ltalle vida utbredt och f6rokat fig. I et
land* der f6r 150 ar sedan de farligtifte1
Rofdjuf ibland.en myfckerAet andre vild-
djur forde liksom envaldet och under-
h61t jSmVigten , refer man nu ofta utari
fara och i sakerhet ; der endast fordora
Hjordar betades, ser man nu flere Indi-
fke* och de maste Europeifke sadesslag
Odlade < Vin-och TrSgardar anlagde, samt
grdnsaker planterade. As hemtamde djuf
hafva ifran Eofopa och andre orter blif-*
vit hlrstadeS inf6rde , bade Hastar , Kor,
Svin och atskillige Foglafs flag ; lika som
as Vaxt-rikets mangfaldige och nyttige
alster slefe har Vunnit burfkap, under
en idog NybyggareS hand, och et blidt
Himmels-strek. Arter och B6nsoftef
blifva har rStt gode. Span's , Persikor
och Apricosef tameligen sniakelige, as-
ven som Aplen, Plomon, PSron, Apel-
siner, Renetter och Smultrort. Druf*
vorne blifva har, afven som Rusin och
det der as tilverkade Vinet , Utaf at-
Ikillig godhet , stundom sortraffelige. Me-
loner, Vatn-meloner, Gojavus, Granat-
ap*
Cap 1775. mȣ
Spleh blifva afven fkaligen gode; men
Krusbar, Vinblr, Korsbar och Notter
finna har ingen trefnad. Mulbar, Mand-
lar, Fikon , Valnotter, Castanier och Ci-
troner gifva icke de Europeiske ester i
godhet. Rotfruktef och gr6hsaker trif-
vas inerendels val i detta land , och for-
adlas ofta til st6rre godhet, In i Euro-
pa* hvarifran fron arligen til de mastas
failing och sortplantning hamtas, Rof-
Vor, Kalrdtter, Potater, Lokforter, Sal-*
lat , Kal och besynnerligen Blomkal od-
las derfore i storsta mahgd, afven fora
i fynnerhet Hvetet, icke allenast til In-
by'ggarries egit behof, utan afven til de-
ras tjanst, fora med de mattgfaldige hit
aiikomniande Skeppen aflegla til Indiesl
och Europa.
Ifran den tid , da et Nybygge as
Christne pa Goda Hoppets udde blifvit
anlagdt och utbredt, hafva tid ester an-,
nan , -slere kortare och langre refor inat
Africa blifvit gjorde, dels as enskilde
perfoner, dels pa Compagniets vagnar,
til at inhamta tilforlitelige och fakre un-
derrattel fer ora landets inre belkaffen-
het, och desii atlkillige invanare. Och
fadane refor , as storre eller mindre
myckenhet folk, hafva blifvit fdretagne
dels
Cap 1775,
dels at norra, dels at syd6stra fidan as
detta Africas horn. De, som deraf kom-
mit til min kunlkap , afo i lynnerhet fbl-
jande : 1669 Ikedde en sadan resa til Sal-
dah'na bay, som da forlta gangen togs
uti Hollandfka Cqmpagniets befitning.
1670 utfardades 2:ne Sergeanter Kruyd-
hof och Cruse , til Mussel bay och
Helenæ bay, som vid detta tilfalle to-
gos uti befitning. 1683 gjordes as Fan- '
driken'OLOF Berg en refa til Nama-
qvas land, och 1685 fbrrattades as Gou-
verneuren Simon van der Stell, jam-
te 56 Europeer, a:ne Macassarer, 3:ne
Slafvar, och 6 Boi'gare, forfedde med
% faltstycken , 8 kurror , 7 vagnar utom
Borgames egne, en bit och en myc-
kenhet dragoxar, hastar, proviant, krut,
gevar och handelsvaror til byte, en
ganika lang refa inat Namaqvas Jandet
anda til Tropiken. Denna r.esa var i
synnerhet Srnad til Kopparbergen , i af-
sigt , at undersoka om malmen kunde
lona modan at utsmalta, om dertil fun-
nos tilrackeligt ved och vatn , eller om
nagon hamn vore i nejden , hvarifran
malmen med fartyg (kulle kunna hamtas.
Resan varade i 15 veckors tidi.
Under den tiden, da byteshandeln
med
Cap 1775. al$
tried Hottentotterne , i b<5rjan as detta
tidehvarf var tillaten for Colonisterne,
gjordes langa resor inat, nemligen ar
I70I, as 45 Borgare med 4 vagnar eil
resa, anda in i Cafferslandet; 1704 anda
in uti Namaqvas land, och 1705 as 30
eller 40 Bonder med hvar fin Hotten*
tot , lixtax langre inat samma landitrek.
i"fo$ gjorde Landrosiert StarreW-
Jburg, pa Regeringens befalning, en re*
fa iriat Namaqvas landet, i fynnerhet for
at tilbyta sig for Compagniets behof<
en myckenhet Bofkaps kreatur , och Sg-
de med fig en Corporal , famt Tragards-
mastaren Hartog, utom Slafvar> och
en myckenhet Hottentotten
Gouvernetiren Tulbagh lit ar 1761,
at den horra sidan as landet, fom jag
hu befdkt, utsahda en Caravan, besta*
ende as 17 Christne, 6"g Hottentotter
och 15 vagnar, f6r hvilken en Borgare,
vid namn Hop, var satt til Hufvudman.
Pa samma resa medsandes for Compag
niets rakning Landtmataren Brink,
TragardsmSstaren AudE, och Faltfldren
Rvkvoet, jamte 3:ne vagnar, ert stor
bat, krut, kulor, jern, tobak med mera;
Anledningen til denne Caravane vaf
•X Del. P den,
«6 Cap 1775.
den , at en Bonde , som fardats langt
in i landet, at denna fidan , hade berat-
tat for Gouverneuren , det en Hotten
tot for honom fortalt, det han lkolat
hort talas om et Folkflag, som bodde
langre inat, ibm kladde fig i linklader,
ocb voro gule til firgen , faint gingo
in och ut i de der varande bergen , vid
en ganlka fcor rivier. Haras togs an-
ledning, at tro, det nagot Portugifiskt
Contoir fans pi kullen , som Regerin-
gen borde utipana. En del as salikapet
upbrot ifran Cap den 16 Juliir och den
6friga delen fogade fig til den forra vid
Oly&nts-rivier pa 3.J gr. 40 min. latit.
famt 38 gr. 18 min. longitud. Resan fort-
sattes til den 6 December, 1204. mil,
r.itt nord inat ifran Cap , til 26 gr. 18
min. latit. och 37 gr. 37 min, longitud.
hvarifran de atervande och ankommo
til Cap igen den 27 April 1762, utan at
hafva uptake n«got as den omtalta gula
ftationen. Detta Sr den langita refa,
jfom Europeer hittils kunnat gdra inat
At'ricanlka landet ut denna fidan , hvarast
landet ar ganska tort, fattigt pa vatn
och bergigt , faint vagarna stundom gan
lka steniga. Pa denna refan hade Gou
verneuren icke medfSnt nagre militai-
rer, lbm fa litet til dels noje tillbrene
oiler
Cap 1775s. , . 4*7
6ster ut, hade gjort en kostfem resa;
utan endast fiie Borgare och Landtbon-
der. Men det oagtadt bade icke eJler
denha reian aflupit sa fiilkoir.ligen vil ,
som den kunnat, emedan enlkildte in-
tressen hade lagt flere svarigheter och
hinder i vagen. Brist pa vatn och stun-
dom steniga vigar gjorde utan tvifVel
fesan bade svar och besvarlig, i det dra-
garnes fdtter foro ilia, och oxarne
haras mycket bortdogo ; men det til-
stand , sofn B6nderne fat as Regeringen,
at as Hottentotterne frit under resan fa
tilbyta fig kreatur * och som mindre for-
sigtigt nytjades, torde bidragit til relans
afbrytande det masta,
I det stallet B6hderne hade f6rst pa
hemrefan bordt begagna fig as denna f6r-
hoanliga byteshahdel , fa lkedde den nu
mast pa bortresan, dels as girighet, dels
f6r at lltta vagnarne ifran det til byte
medforda tunga jernet; och haras 6f-
verhopades Caravanen med en drift
oxar , som dels sjelfve as resans tyngd
tnaste upgifyaS, dels minfka den knap-
pa vatn-tilgangen for de aridre til vag-
narnes fortdragande n6dige kreaturen.
Vice Gouverneuren Kloppenborg
hade val ocksa f6r nagre fa ar sedan i
Pj sal
2»8 Cap 1775.
sålikap med en Landtmåtare, en Kaj
man och Fåltlkår , gjort en resa inat
norr ifrån Cap ; men som den icke stråkt
sig utom sjelfva Colonien , var den icke
af någon betydenhet eller synnerligen
mårkvårdig.
Så "vackert, gråsrikt, frugtbårande
och folkrikt landet år öster ut, la tort*
magert' och öde år det norr ut ifrån
Cap; och ju längre in man kommer,
desto torftigare och ödeslikare tyckes
det blifva.
Når man öfverfarit tre eller fyra
bergs-ryggar , emot norr , ankommer
man til et land, som år val högre ån
Capfka stranden, men sånker sig något
lågre ned , ån de Landklofvar , som de
Öfverfarne bergs-ryggar låmnade emel
lan sig. Detta land kallas Carro eller
Carrofålt. Det tyckes gå , som et bredt
balte öfver hela detta Africas hörn,
ifrån hafsstranden vid nordvästra andan,
til Oceanen af den sydöstra sidan. Bred
den lårer vål ej vara öfver alt lika ,
men på någre stållen behöfves heia sex
dagars tid , för at med starka natresor
Öfverfara det. Solen år hår om dagen
brännande, och nätterna nog kalla. Den
myckna brist på vatn hår år, hvaråst
C*p 1775. 119
pS Stta manaders tid i aret ingen regn-
droppa sailer, och den torra jordmo-
nen g6r, at denna 6demark endast fram-
bringar nagra fa drter och bulkar med
k6tfulle blader, Crasfulæ, Mesembryan-
thema, Cotyledones, Cacaliæ, Stapeliae:
at hvarken mlnnifkor eller djur om
sommaren der kunna vistas , och at hvar
ken gris der kan vlxa eller nagot nyt-
tigt fadesflag odlas. Jordmonen lr en
lera , som ar blandad med jernochra, och
en myckenhet hafs-salt.
De tider jag genomreste denna 6de-
mark pa slere sSrlkilde stallen, sag jag
icke en enda Spars, eller nagot enda
fyrfota djur derstSdes, utom Rattor uti
jordhalor, hvilke torde lange kunna ut-
harda utan vatn , och laflca fig med de
saftfulle saltagtige blader, som buikar-
ne bara.
Da man 6sverfarit pa tvSran denna
vidstrlkta och torstiga 6demark, hvil-
ken f6r 6gat synes vara nastan aldeles
jamn eller f6ga och langfamt hojande
sig emot norr , fa mdter man omfider
et ganfka h6gt berg, hvarSst en hel
dagsresa nSstan fordras, f6r at komma
up til dels h6gd. Detta Roggefalts berg
£ger f6ga matjord , vifande pa de maste
P 3 stSl
stillen klippanjSmn, naken och bar:
det afflutar icke eller, safom andre1 berg,
utan ar i det masta jSmnt och stracker
fig i fadan staining sa langt inat norr,
at andan deraf annu ej var bekant for
Nybyggarne. Climatet Ir pa denne hogd,
oagtadt slere grader narmare Solen och
Æqvator, §n Cap, icke allenast kalt,
utan k51den fa strang, at marken vin-
terriden f6r langre tid betackes med
sild, hagel och is.
Ester f6rra arens vanlighet, fysseL
satte jag mig , ester lyckelig ankomst til
Staden, at med Skeppen til Europa af-
xsSnda de Samlingar jag pa sednaste re-
san kunnat gora,
Ifran Madagascar var ocksa nu ater-
kommit det Skepp, som forledjt Sr blif-
vit ditsSnt, at for Compagniets behof,
uphandla en myckenhet SJafvar. Ibland
andre faker , fom atfkillige as Besatnin-
gen derifran medforde, voro i synner-
het en myckenhet as Cypræa tigris, en
til Snusdofor brukelig och vacker Snac-
ka, Bnccimim rufum, och de fa ka I la
de Madagafcars Kattor, Lemur catta.
Pa denne fednare var jag angelagen at
fa esterfe , om 6gonen voro fa beskaffa^
de, som pa den, hvilken framledne Herr
Arch.
Cap 1775.
Arch, och Ridd. von Linne beskrifvit,
nemligen med en aflång, och en rund
ögonsten. På denne voro bågge ögon
stenarne runde och ganska små om da
gen , aldeles på siunma fått , som hos
"andre djur. Denne Lemur liknar något
en Katt med sin långa och med svarta
och hvita ringar teknade rumpa, och, Sr
både qvick och artig at åga bunden vid
en stång, på hvilken han med fina fy
ra händer otroligen vigt och shålt löper
up och ned. „-
Melk, en rik och förmögen Landt-
man, hade nedan för Staden och vid
stranden nedom Lejonstjerten de förslut
ne åren låtit upbygga et Stenhus , un
der, föregifvande , at nytja det til Pack
hus ; men då detta hus hade hunnit blif-
va färdigt , förärade han det samma til '
härvarande Lutherska Församlingen, at
nytja såsom Kyrka , sedan det blifvit för-
sedt med tjänliga fenster. Lyckligt vo
re om Församlingen , som år mycket
talrik, åfven kunde få sin egen Luther-
Ike Präst, och ordenteligen höra Guds
ord Predikas, samt nytja Sacramenterne.
Hals-sjukor har jag aldrig set, hvar
ken almånnare eller svårare, ån i Cap-
Ika Colonien, och i synnerhet i Staden.
P 4 Des-
>3*Cap 1775,
Pesse fÆrprsakas as et hastigt ©mbyte
uti vaderleken ifran varma til k61d.
J£<5rtlarne svulna sa hiftigt up, at den
sjuke hotas rned, at qvafvas och me-t
rendels altid ofVerga de til bulw'ng. Na»
gre plagas harass pa det hiftigaste flere
ganger ora aret, och isltet kpn ar der*
jft-gfi undantagit,
Langs ester gatorne i Staden voro
almlnt Europeislca Ekar (Qvercus Rohtr*),
planterade tU prydnad pch /kugga utan
Jq> husen,
Tobaks-rfikande pa gatorne var nvi
jnera strangeligen forbudit, sedan blr sa
val, som det ej sillan bindt pa andre
stillen , eldsvador deraf olyckeligen stere
S6dra Himmelens stjernhvajf, utgjor-
de for mig til en stor del en Mmman-.
de syn. Nagre kande Constellationer ha
de en annan staining, an norr om JE-
qvatorn och andre saknades aldeles,
JCarJavagnen, som om vintren sa trogit
visar Bopden , hvad natten lider, var
har sankt langt ned qm horizonten , och
de sa kallade Caplke roolnen, tvlnne
|»6rka flackar pa Himmelen , tyktes va-
ra. Capfke Invanaren et lika sakert mar
1ke,
Cap 1775. . * »33
Ice, Jag beklagade likvål, at jag ej me
ra vinlagt mig, at låra en så vacker ve
tenskap, och hade gerna nu för en en
da Constellation bortbyt alla för minnet
fordom plågsamma Definitioner, och fle-
re glosor af de döde språk, hvars låran
de borttagit en ansenlig del af min ung
doms tid, och som jag nytigare kun
nat använda på denna Gudomeliga Ve
tenskapen, ' ■
Ifrån Amsterdam ankom nu icke' al
lenast en summa penningar för min räk
ning, utan också recommendations bref-
ver til General Gouverneuren van der
Parra på Batavia, i anledning hvaraf
jag nu måste tänka på en förestående
Resa til östra Indien , och längst bort
til Kejsaredömet Japan. Under de' tre
års tid, jag tilbragt i södra delen af A-
frica, hade jag genomvandrat så myc
ket af deft både bebodde och öde mar
ker, som med en utrustning, under me
delmåttan . möjeligen kunnat ske. Jag
hade också under samma tid åtnjutit
mycken gunst både af Gouverneuren,
och flere Herrar af Regeringen , åfven
som mycken vänskap afflere både Lands
män och andre Landets Invånare; och
Kunde dersöre ej annat, ån med tacksam-
P 5 het
334 ' * C*p 1775.
het och innerligaste erkanfia erin^ra mig
al denna mig bevifta godhet, den jag i
al min lefhad aldrig kan sorgica eller
forgloma.
Men Snnu sore min afresa var jag
fa lyckelig, at fa g6ra bekantlkap nied
en hederlig Landsman, Herr Regen'ngs-
Radet Holmberg , hvilken no ftod pa
fin hemresa ifran Suratte , der'st han
i flere Sr, til fine Fonn^ns hoga nqje,
tjant Hollandfka Compagniet , och i han-
delsvagen sorvarfvat fig sadane insig-
ter , sotn fa kanna och veta vardera.
Han bevardigade mig nied fin oma van-
lkap, och lamnade mig tillika recom
mendations bref til Rads-Herren Ra-
dermacher i Batavia , mig til langt
st6rre f6rman , an jag nagonfin vagat
formoda.
DtH
|V* a Martti 1775, lämnade jag det
kära Cap, och icke utan öm sak
nad af månge hår varande Vänner, i
Guds namn , begafmig om bord på Skep
pet Loo, som fördes af Capitenen Berg,
at såsom extra Chirurgus, affegla fil
Batavia.
På samma Skepp befan sig äfven en
Yngling, som utgaf sig för Prints af
Kejserliga Huset, och Grefve af Lteu-
wenstein, hvilken på et olyckeligt vis,
hade igenom en Sjålköpares försorg
blifvit afsånd til Cap , och nödgades åf-
ven nu göra följe til Java , utan at Re
geringen i Cap, jag vet ej , af hvad or
sak , vågat tillåta honom derifrån gå til—
baka til Holland. Efter dess egen be
rättelse hade han som resande tillika
med sin betjänt ankommit til Nimwe-
gen , och der blifvit inlogerad hos en
Sjålköpare, hvilken beröfvat honom sia
medförde egendom uti en stor Coffert,
x$6 Besätt til Java
inneslutit honom trenne dagar, och se
dan afisånt honom til en Sjålköpare i
Amsterdam. Hos denne sednare bief
han sängen innesluten uti tre veckors
tid, tillika med sin betjånt, och omsider
sånd om bord til Texel, utan at förut
hafva varit på Ostindiika Huset, eller pas
serat någon mönstring. Dels betjånt ha
de under utresan af sjukdom öfverlidit,
och han sjelf engagerad' såsom Soldat,
af al sin egendom endast ågande i be
håll en enda röd klådning, och en dyr
bar ring, 'hade under hela resans förlöp
legat sjuk, och ankom åfven som sjuk
til Hospitalet i Cap i der han af någon
af sine landsmän blifvit kand och uptåkt.
Regeringen i Cap, sedan den underrät
tat sig om hans omständigheter, fogade
likvål den anstalt, at han såsom Passa
gerare fick göra resan til Batavia, och
at han åfven fick spisa vid Officerar
nes bord.
Med god vind fortsattes Resim lyc-
keligen, måst åt föder, til 40 graders
högd. Sedan togs kosan öster ut, då
hvarje dygn på våre fick-ur förlorades
en fjerdedels time eller mera, alt som
vinden var stark och förde vårt Skepp
snällare.
Den
Resan til Java 1775. 237
Den 5 April, sågs eftermiddagen ön
Saint Paul; natten derpå seglade vi e-
mellan denna 0 och ön Amsterdam, hvif-
ken sednare vi ånnu den 6, ågde uti sigte.
Holländskt Öl, som Compagniet med-
gifver för Officerarnes räkning, delades
nu dem emellan, sedan den sörestålning
blifvit astlagen , som Under-Styrmannen
gjorde, at sålja det för gemensam räk
ning, och sedan dela penningarne, som
falla derföre. Vin och Öl, utom andre
saker som Holländska Compagniet med
sänder för Officerarnes bord , nytjas fål
lan eller aldrig under måltiderne, hvar-
vid de i synnerhet borde nytjas; -utan
antingen försnillas de af Capiten oph
första Styrmannen aldeles , eller delas
de ut, sedan de antingen blifvit förskåm-.
de, eller emot annat sämre bortbytte.
Och denna omständighet gör det tU en
nödvändighet för hvar och en, at sjelf
förse fig med åtskilliga saker , om hvil-
ka man ej behöfver bekymra sig på än
dra Nationers Skepp.
Den 4 Maji sågs Ön Mone, och den
3, uptåktes land ifrån Masttoppen, hvil
ket den följande dagen åfven kunde fes
ifrån däcket.
Alt
43S Resan til Java 1775,
Alt som vi narmare ankoramo til et
varmare luftstrek, sa 6kades ockia da*
w**.*^ - . S^Sen &e ijukaS antal. De maste vo->
ro beblftade med Sk6rbjugf och man
ge hade as ombytet i kold och varma
adragit fig f6rkylningar.
Andteligen fingo vi on Java uti sig-
te, och gladde ois ej litet derat, at
framkomma til et land , som var fore-
malet fdr mangas onlkan, men som ock
Ikulle blifva de mastas graf.
Bergen pa Java, fa val, som pa de
omkringliggande 6ar voro alle grone
och bevaxte med Ikog , samt gasvo pgat
en arigenam och lefvande utfigt. De
berg, som lago langre inat landet, voro
har, lika som pa andre stallen, altid ho-
■ gre och sjelfva landet hojde fig smanin-
gom ifran stranderne.
Den 9, seglades forbi Klapper-6n.
Strat-Sunda inseglade vi emellan Ja
va och Prinfen-6n. Vinden b6rjade straxt,
athSr blifva stilla, och lugnet gjorde, at
refan f6ga kunde fortslcyndas. 6fver alt
sagos storre och mindre str6dde 6ar,
vatnet var oftast mycket grundt, och
nattetiden faldes ankar.
Den
»
Sesin til Java 1775s. 13.9
Den 12 , blef Superchargeuren med en
Jagt afhamtad , tiilika med Compagniets
bref, och andre papper, at tranfporte-
ras til Batavia. Hirigenom blir Rege-
ringen altid forut underrittad om alt,
innan Skeppet hinner framkomma pa
redden.
Den 14 , kommo til oss om bord , at*
Jkilljge Javaner med fine sina batar
{Prauw), som voro forsedde med et dSck
eller golf as iola plankor; under desse
voro mange ram afdelte, i hvilke de
forde med fig til salu Brod, Agg, Ana
nas, Cocosnotter , Pifang, Gojavus, Sal-
lad , Radicer och andre gronsaker och
frugter. Nagre as dem blelVo qvar i
batarne, for at upkasta pa Skeppet de
forsalde Varor, och andre gingo np pa
Skeppet, at emot taga, bvad som up-
kastades och penningar derfore. Det
var ganfka artigt at fe, huru behandigt
detta tilgick, och i fynnerhet, huru vigt
och natt.Iggen med handerne emotto-
gos , utan at nagot forlorades. Desfe
Javaner granfkade mycket noga -pennin-
game, som de emottogo, och sokte es
ter, at haldst fa dem nye och oflitne,
famt togo icke gerna emot dem, som
voro gamle.
Skeps-
24o Resan til Java"177J.
Skeps-folket förmanades, at icke åta
för mycket af frugter och grönsaker , i
synnerhet varnades de for den angenä
ma, men skadeliga Ananas, emedan des-
se frugter uti deras af Skörbjug förskåm-
de kroppar och ovana magar, låtteligen
skulle förorsaka Durchlop och Rödsoten.
Under resan i Sundet, såldes och vin*
dades esomoftast ankaret; vi nödgades
i brist af vind låta det falla, at icke Skep
pet af strömen skulle dragas tilbaka.
Vi seglade förbi Bantam, som låg til
höger. Denne år en Residence Stad för
en Landets Konung, som helt och hål
lit beror af Holländska Compagniet. Sta
den år befäst och åger et Citadel, samt
en besåtning af 300 Holländske Soldater,
hvilke Compagniet der håller, under
namn , at vara Konungens Lifvakt, men
i sjelfva verket, at hålla ösver Honom
ét vakande öga, at Han ingen ting kan
företaga emot Compagniets intresse,
eller försälja hågon Peppar til andra
Nationer.
Ön Java år vid pass 140 mil lång i
O och W , samt ao å 4? mil bred i N
och S. Ligger på 6 graders södra bred,
och vid pass 124 graders längd.
Dert
Batavia 1775. 241
Den 18, kommo vi lyckeligen sram •
til Redden for Batavia, och lato der
glade vart ankare falla. Redden ar stor
och grunden moddrig. Skeppen ligga
icke mycket langt ifran sjelfva Staden,
til hvilken man upseglar med batar lings
ester alfven. Redden ar icke mycket
djup, och den fa val," fom stranderne
upgrundas ' arligen mer och mer.
Med Capitenen for jag dagen ester
til lands, och fick logera i det fa kal-
lade Herre Herberget (Jieeren Logemenf)
et mycket stort hus , til frammandes
beqvamlighet.
Pa ena fldan vid utloppet as an lig-
ger et la kalladt Vatn-Castel , Urnadt til
at beflcjuta redden ; detta var mt ganska
mycket forfallit, sa at dageligen store
ftycken as murarne nedramlade och bort-
ikoldes as reddens b61ja.
Staden ar val befast, hel och hallen
omgitVen med vallar, f6rfedde med at-
jkiJliga portar, Vid hvilka en vise myc
kenhet Soldater ligga posterado , och
hvilka hvar afton tilslutas. Vallarne aro
Jh'kvaHcke fardeles starka eller mycket
tjocka. Citadellet ligger vid ena ahdan
as Staden, belagit emot fjokanten, Sr
* Del. Q tame
14* Batavia 1775.
tameligen stort .och inneflutar inom fig
Rads-Salen, Boningshus, Packhus med
flere angclagne bygnader.
Sa val utom sjelfva Staden, som in
om den samma , aro 6fver alt vatn-gras-
var uptagne, och pa sidorne forsedde
med murar, i hvilke bade storre och
smarre batar kunna i Staden kringfora
allehanda gr6nsaker, frugter och andre
varor, samt farskt gras til salu f6r ha-
star. Grafvarne aro ej mycket djupa ,
utan ofta endast tvanne alnar, och as-
leda fit vatn til redden.
Staden Sr ansenligen stor och myc
ket val bebygd med store pragtige Sten-
hus, hvari rumraen aro mycket store,
och f6r fri lust 6pne , at kunna aga sval-
ka i et sa brannande luftstrek.
Gatorne Sro icke stehlagde, emedan
stenarne as solens brannande stralar up-
hettade Ikulle fkada Slafvarnes fdtter,
' torn 16pa barfotade, afven som hastarnes,
som harstades icke aro fkodde. Likval
Sr en rad utaf flata stenar oftast lagd ,
f6r Europeernes beqvamlighet, at ga pa.
Man sinner Mr, likasom i Amster
dam en blandning as allfchahda folk och
tungomal. As de maste Indifke fblkslag
tar
Batavia 1775. 143
far man hSr se farre eller flere boende,
-i'6r at idka en riktande handel i denne
ostra Indiens hufvudstad.
Utom Javanerne, som aro 6ns egne
Inbyggare , utg6ra Chineserne stdrsta
mangden , och desse bo icke allenast in-
om sjelfva Staden, utan aro ganika tal-
rike uti forstaden , och afVen inuti sjelf-
va landet. Desse drifva, likasom Judar-
ne i Holland , en ganika stark och vid-'
strakt handel, samt idka de maste kon-
fter, och nastan ensamme alia handtver-
kerier. De maste ga har kladde lika som
i China, uti Busaroner, med haret af-
rakadt, och endast med en rund flack
lamnad pa hjesian, hvaraf haret slatas
til en lang pifka.
Hollandika spraket talas val almSnt
ibland Europeerne ; men med Slafvar
och andre Indiike folkflag talas oftast
Maleiika spraket, hvilket Sr sa almant
ofver hela <5stra, och en del as vastra
Ostindien, at man dermed kan forthjel-
pa fig 6fver alt, lika som med Fransy-
ikan i Europa.
Ifran Skeppet hade jag redan afsant
mine medf6rde Recommendations bref-
ver, nemligen til General-Gouverneu-
Q a ren
244 Batavia 1775.
ren van der Parra ifrån Borgmästare
Temmink i Amsterdam; til Råds-Her
ren Radermacher ifrån Herr Holm
berg, och til Doctor Hoffman ifrån
Doctor Le Seur på Cap; nu blef mit
första göromål , at fjelf besöka dessc
Herrar, som alle i sin mån tåflade, at
bevisa mig ynnest, vånfkap och vålger-
ningar, som göra deras nämn hos mig
evigt vördade, och dem min erkånsla
altid i tacksamt minne seal bevara.
Som General-Gouverneuren altid vid
pass kl. 7 eller 8, om morgonen bittida,
innan hettan hunnit tilvåxa, gifver hyar-
je dag audience och undfår rapporter af
alle Ämbetsmän, samt då tillika utdelar
nödige ordres; och jag ej förr, an emot
middagen hant komma i land, fick jag
först eftermiddagen klåckan 4, den lyc
kan, at upvakta denne Herre, som med
mycken vänlighet emottog mig , och
gas mig försäkran om sit höga biträde
i alt hvad jag behöfde, i anseende til
min resa til Kejsaredömet Japan. Gene
ral-Gouverneuren bodde nu på sin Lust
gård, et litet stycke utan för Staden,
hvaräst luften år friskare och sundare.
Samma afton besökte jag Doctor
Hoffman, men träffade honom icke
då
Batavta 177$. 245;
,1 _
då hemma. Morgonen derpå , innan jäg
ånnu hunnit komma ut, besökte han
mig uti Herberget, tilböd mig bo hos
lig och nytja sit bord, lamt förde mig
genalt med sig i sin vagn til Compag-
niets Apothek, der han bodde, och det
han hade under sin förvaltning. Jämte
recommendations bref til denne heders
man ifrån Doctor Le Seur på Cap,
hade jag åfven af den sidstnåmnde, til
betalande af min Ikisld , före afrelan , måst:
til låns uptaga en summa penningar,
hvilken jag utfåst mig, at af min lön, "*
som på Batavia skulle utfalla, til Doctor
Hoffman betala. Af denna omständig
het såg denne Herre nogsamt, at jag
icke var en af de resande, som redan
förvårfvat sig Indiske ikatter, och at jag
under tre års vistande på Cap samlat
mindre guld ån växter, och andre Na-
turalier. Detta hade han också redan
under et besök omtalat för Herr Råds-
Herren RadeUmacher , hvars Medi-
cus han var, och denne Herre hade då
ftraxt lämnas honom 50 specie Ducater
för min räkning , utan at jag hunnit hos
honom aflågga något besök, eller han
lårt kånna en person, för hvars knappa'
vilkor han på et få ådelt fått ömade.
Q 3 Vid
a46 Batavia 1775. .
$
Vjd flere , snart sagt, dageligen sor-
nyade besok hos denne Herre, hvars
Jsord jag maste nytja atminstone tvanne
ganger i veckan , fan jag med gladje och
fornojelse dess adla tankesat, och rayck-
na nit f6r Vetenlkaper och Konster , dera
han icke allenast allkade, utan sjelf Sg-
de och kande , i et land , der annars
endast Mammon ager den oinflcrankta-
ste' dyrkan.
Emedan Skeppen, som arnades til
Japan, annu pa trenne manaders tid,
icke kommo at afTegla , sick jag i Bata
via tilfalle underratta mig, fa val ora
sjelfva Landet, och i synnerhet dess Na-
tural-Historia , som ocksa om Compag-
niets indragtiga handel, hvars hufvud-
iate och medelpunct harstades var, e-
mellan Holland och de mange Indictee
Contoirer, Factorier och Besitningar.
Emedlertid blef jag vid f6rsta Ra-
dets sammankomst anstald til forste Chi- ,
rurgus pa det storsta eller Amiral-
Skeppet, som arnades til Japan , och
Chefen , som i Sr til samma ort Ikulle as-
segla, fick befalning, at behalla mig qvar,
samt tillata mig sasom Legations-Medi-
cus gora resan til Kejsarens Hof , dit
' - han
Batavia 1775.*47
han sasom Ambassadeur komme ate ga '
under fit vistande i landet.
Under mine Botaniske utvandringar
Sgde jag igenom Herr Radermachers
forsorg, til foljeslagare och vagvisare,
en belked el ig Javan , som kande tameli-
gen val trads och 6rters Maleilka namn
och medicinska nytta och bruk ibland
sine Landsman , dem han altid meddela-
de mig til anteknande.
Pa alle gator i Staden voro a ymse
sidor planterade store tran , som i het-
tan gafvo nagon Ikugga och svalka ifran
fig. Desse trSn voro almannast; Inopbyl-
lum calopbyllum och calaba, Canaritm com
mune och nagre andre salsyntare. Inpa
gardarne sag jag har och ' der ganlka
hoge och tjocke tran as Gvettarda specio-
fa. Det storsta trad jag nagorrfin set,
var en Ctisuarina equisetijolia , hvilket stod
vid an, och utstrakte ganlka vidt och
bredt sine vidlystige grenar.
Hettan Sr val ester Thermometern
icke 6fVerdrifvit stark; den haller fig
merendels emellan 80 och 86"graden, es
ter Fahrenheits schala. Men den fd-
rekommer dock mycket svar, plagande
och besvarlig, i anseende dertil, atSta-
Q 4 den
248 Batavin 1775.
den ligger lagt vid hasestranden, at va-
ta utdunstade angor ifran sjon och tri-
iken blifva standande i luften, och at in-
gen betydelig vind fkingrar dunsterne
och upfriskar luften. Emot aftonen up-
komraer val en Iiten Land-vind, men den
5r foga betydande och stark. HSraf blir
lefnaden tung och tr6tsam; ty emellan
klackan 9 och 4 pa dagen , kan man icke
vara ute, aldraminst gaende , utan at
f6rsmagta as hetta och forgas as svet,
anlkont man kinder fig i de tunnaste
klader.
De klader, som Europeerne hSr bru-
ka, aro gjorde pa det i Europa van-
lige sattet, men merendels under-kla-
derne as hvit bomuls tyg, eller as sVart
fiden fattin, samt racken as nagot tunt
Indilkt sidentyg. Oagtadt hela kladnin-
gen stundom knapt vagcr en eller tva
ikalpund, ar likval racken i detta heta
climat, en hel tung borda, och man
nodgas for den starka svetningen Aral,
6m sa linne en eller tvSnne ganger om
dagen, anfkont lintygen aro as fint bom
uls larft, som infuper svetten uti fig.
Sedan alle Ambetsman tidigfc om
morgonen aflagt fit besok hos General-
Gouverneuren, forratta de val sine fys-
lor
Eatavia ijj<;. 149
lor emellan kl. 9 och 12, [men da 'morn
hus, hvarSst nagon svalka Sr. Och am
de den tiden nodgas vara ute* nytja de
ofvertackta vagnar at aka uti. Desfe
vagnar aro sma och IStte, i stSllet for
^fonster forsedde nied tunna siden-gardi-
ner , som utehalla solstralarne , och tilla-
ta hasten spela igenom. Hastarne , som
hartil nytjas, aro merendels sma. Nagre
behjelpa fig med Chaisar.
Likafom Rangen noga i akt tages i
alt annat, fa Sr den afverr i akt tagen
vid Eqvipagerne. Ingen, som icke Sger
en viss rang, far bruka iorgyld vagn,
och andre ringare fa nytja malade eller
omalade vagnar. Rads-Herrarne nytja
Lopare for sine akdon.
Mange Europeer bruka val harsta-
des Peruk , men de mSste sit egit har,
merendels ratt och slStt, utan alt krus
utkamadt, och fSUan far man har fe
nagot til puder f6rSdladt hvetemjdl pry-
da nagons hjesfa.
Fruntimren nytja harstades inge
hvarken Mysfor eller Hattar pa sit huf-
vud, utan Jata upknyta sit har, endast
fmordt med olja , utan puder , uti en
ftor knut 6fver hjesfan, och pryda. sig
Q 5 en-
ajo . Batavia 1775.
endast uti det rned jouveler och kran-
-sar as valluktande .blomor.
Nar Fruntimren emot aftonen gora
pah&lsningar hos hvarandra , aro de i
synnerhet utsirade rundt omkring huf-
vudet , med en krans as blomorne QF/o-
res~) utaf Nyflantbes sambac, uptradde pa
en trad. Hvarje dag (er man desse blo
mor farfke inforas til Staden, at faljas
til detta bruk. Lukten as dem ar obe-
skrifveligen angenam, likasom as Pome-
rants och Citronbloman , fyller hela hu-
set med sin behageliga anga, och forho-
jer n6jet as k6nets ljufva salskap.
Uti et sa brannande climat, som det
ta, Sr ej underligt, at det modet blifvit
ibland Europeeme almant, at ester mal-
tiden taga fig en par timars middags-
s6mn , medan det hetaste as dagen fram-
Ikrider. En Slaf stalles da gemienligen
fram f6r Sossan , som med en stor- Sol-
fjaders hviftande fordrifver Myggorne,
och tilskapar for dess sofvande Husbon-
de en angenam och kylande svalka.
Dag och natt aro, hela aret 6fver,
i det narnmste lika lange, och Jblen
framfkridande nastan ratt 6fver hufvudet,
gar up och ned vid klackan sex, mor-
gpn
Batavitt 1775. 151
gon och afton. Och emedan solen gar
tvart ned, ager man har inge skymnin-
gar, hvilke uti vare Nordislce lander aro
la mycket angename. Nar solen ned-
skridit om horizonten , blir det genast
bade m6rkt och luften svalare hela nat-
ten igenom.
Det behag, som aftonens och nat-
tens svalka annars harstades skulle med-
fora, blir ofta mycket fbrminskadt, ige
nom den oro och den plaga, fom Myg-
gor QMuscito') almant fororfaka. Det Sr
icke endast med deras obehageliga och
pipande Mufik, fom de vacka en fofvan-
de, utan deras styng aro giftige, fa at
flora kulor bulna up, och anfigte, famt
hinder blifva deras aldeles vanskapade,
och ej sallan aldeles igenfvulnade. Den-
ift omstandighet g6r, at man uti fof-
kamrarne ej gerna far opna d6rr eller
fonster, och om det skedt , bora myg-
gorne hvar afton noga urjagas. Befyn-
nerligt ar, at framlingar i fynnerhet mera
as myggor angripas, och lida as deras
styng, och nar de nagre veckor vistats
i landet, forfoljas de mindre deras. An-
tingen matte myggen finna deras fcor-
butilke vatfkor for fig mera behagelige,
eller matte desfe faltagtige och orene
vSt-
Batavia 1775.
vStikor vara orsakeh til en starkare
bulning.
Sangkladerne besta merendels as en
Madrass , nugre Kuddar , et Underla-
kan , och et tackelse as tunt och ofo-
dradt Kattun.
Hvarje afton, isran klackan 6 til 9,
formeras saifkaper hela Staden igenom
ibland Europeerne, som da, under be-
standigt rokande, latta sine bekymmer,
genoin samtal , och et godt glas, meren
dels r6dt Europeislct vin. Utom bjud-
ning besoka de da sine vanner, och sa
mart kl. ringer 9 , gar hvar och en hem
til sit, derftst han icke saHktfdt bjudes
qvar , at spisa ascon-maltid. NSr man
ankommer , Sr man merendels klad i
Rack, Peruk, med Hatt, Varja och Kapp,
samt har en Slaf med sig, som bar en
vidlyftig och stor solskarm. Nar hals-
ningen ar gjord , tager man as sig Pe-
ruken, och latter pa sit rakade hufvud
en tun hvit bomuls mossa ; sedan afdra-
ges Racken och Varjan, Hatten samt
Kappen lamnas at Slafven , som sorer
alt detta hem igen. Sedan tilbringas af
ton, sittande utan f6r huset, pa en up-
h6jd plan innan f6r trappan. Den for-
sta undfagnaden ar merendels et glas
Hoi-
Batavia 1775. # £53
Hollandlkt 61 , och sedan drickaS ftalar
i vin for hvar person uti salftapet, ti!
dess hvar och en tomt sin egen bouteille
eller 14 glas, ltundom mer, fillJ an min-
dre. Hvarast: en framling vid fadant til—
falle koaimer, ar han altid valkommen.
Nagon gang hinder; at et spel-partie
med kort formeras. Nar klackan siagit
9, aterkommer en eller slere Slafvar,
ofta, da det kv mera morkt, med brin-
nande faklor, at ledsaga husbonden hem.
Gastfriheten Sr hSr i mycket anseen-
de och varde. De fdrnamare halla en
eller tvSnne dagar i veckan 6pet bord,
til hvilket bade budne och obudne gS-
ster aro valkomne. En framling, som
nodgas droja hSrstldes nagon llngre tid,
behofver endast hyra fig et litet hus at
bo uti, och kopa en Slaf til sin uppafe-
ning. Nar han sedan fat gora en eller
annan bekantikap , behofver han fdga
s6rja f6r f6dan; ty utom det honom of
ta sta 6pne nagre Gynnares bord, blir
han altid buden til middag, der han e-
mellan kl. 11 och 12 g6r nagon pShlls-
ningi Denne tiden hemkomma Am-
betsmSnnen ifran sine ambetsrum, och
da tager man fig en appetits sup, an-
tingen as Arrak, Enbarsbrinvin QJene-
1
1
a54 Batavia 1775. ,
v ver) , hvit Franlkt Vin , eller ock as Ja-
panslct Sacki. ,
Oagtadtjag bodde hos Doctor Hoff
man , och agde dageligen tiltrade til dess
bord, raaste jag dock tvanne ganger i
veokan spisa hos Rads-Herren Rader-
macher, vid hvars bord var en utvald
Samling as de maste Ambetsman, som
i Europa f6rvarfvat fig nagre ber6mli-
ge infigter, uti en eller annan nyttig
Vetenlkap.
Vatnet ar icke sardeles hilsosamt el
ler godt til at dricka; det hyser i fig
nagot salt, som gerna f6rorsakar diar-
rhoe, och hos dem, som f6rst ankomma
hit, och aro behiftade med Sk6rbjng,
ftundom upvacker fjelfva Rddsoten.
Stadsboerne lata det derf6re merendels
nagon tid sta uti stora Japanfka ler-kru-
kor, at satta sin inblandade orenlighet
til botn , och slacka sedan defuti upglod-
gade jernstanger. Salunda kan det dric-
kas, utan nagon elak pafolgd, och oftast
tilredes det med The" eller Caffe\ eller
drickes det blandadt med r6dt vin.
F6rstaden, som llgger inat Lands-
sidan, ir mycket stor ech vacker, Ceunt
be
Batavia 1775.
bebos as bade Europeer, Chinefare och
andre Indifke folkflag.
Nagot langre inat, Iigga en. mycken-
het Lustgardar, med de tackafte Tragar-
dar anlagde, hvarast de rikare och for-
namare tilbringa fin ifran Ambetssyflor
Jediga tid , emedan luften ar darstades
redan ,nagot sundare, an inom sjelfva
Staden. Vid flere as desse Lustplatser
sag jag stora krukor , fylda med vatn ,
i hvilka den tacke Guldfifken lefvan-
de lyste med sine blankande fargor,
och lekte under den besynnerliga 6r-
ten , Pistia stratiotes , hvilken blifvit
hitplanterad , f6r at gifVa filkarne lkug-
ga. Denna vaxt, hvars r6tter icke f5-
stas uti jorden , fag jag til 6fverfl6d i
alle grafvar och diken simmande.
Europeerne uppassas almlnt utaf
Slafvar ifi-an atskilliga Indislce 6ar, och
aga deraf en stor myckenhet i sine hus,
emedan climatets hetta g6r , at tvanne
Slafvar har icke g6ra fa mycken tjanst,
fom en pa Cap. Fruntimren aga i fyn-
nerhet en mangd as Slafvinnor, och g6-
ra fallan nagot befdk, utan at aga flera
med sig i f6lje, til fia uppafsning.
Jara-
Batavia 177J.
Javanerne, landets egne invanare,
aro tameligen reflige til vaxten, gulag-
tige och ej obehagelige til fine anlets
drag. Desse fa ingalunda gdras til Slaf-
var , utan aro et frit folk , fom styres as
fine egne Kejfare, Konungar och Hof-
dingar. De tala et egit Iprak, fom ar
olikt Maleilkan , och bekanna fig til stor-
re delen til Mahomets lira, underhallen
hos dem as egne bade til Mecca bere-
ste och obereste Prister.
Utom Hollandlkan , talas Maleislca
fpraket almant, fom ar en dialect as Ara-
bilkan, och Ikrifves med Arabilka bok-
ftafver. Pa detta fprak ar en del as
Bibelen 6fverfat , arikillige fina Orda-
b6cker fdrfattade , Grammatica och an-
dre B6neb6cker fammanlkrelhe. Spra-
ket ar latt at lara och tala , mycket en-
kelt och okonstladt, famt behagligt i ut-
talet Compagniet har bade latit upbyg-
ga en Kyrka , och underhaller Praster
har i Staden, for de atfkilb'ge folkflag,
fom forsta och tala detta Iprak', famt
bekinna fig til Christna laran. Compag
niet 16nar ockfa i sin tjanst en Transla
tor fa val i det Maleiflca fom Javanfka
fpraket. Eh nagot bruten Portugilka
talas afven har, fa val, fom uti de ma-
ste
batavia vjtfi ifl
fte andre Indifke besitningar, der fbr-J
dom Portugiserne handlat, oeh utbredt
sit sprak. En Portugisiflc Kyrka och F6r-
fenilirig ar de>-f<5re annu qvar i Staden,
och eh Utdm den , underhallen pa Cbm-
pagnlets kostnad , til hvilken en stor
del'svarte Christne h«Ua fig, och aga
atslullige Kyrkdbdcker trykte pa sam*
ma spraki
tie Maleiske B6cker, foni jag kuh-
de 6fVerkoinma, voro desse, netnligeiii
Malaica Collectanea Vbcabularia diet Ma-
leifcb* Dittionaire , Pars Ira, Batavia
1707,4^,
Dictionarium Malaicb-latinuni &Latirio-
malaicum opera & ltudio Davidis tfexj
Bataviæ, ij^f , 4:0. Dittionaire pS Mn-
leiska ocb Latin, pit Latin ocb Maleifka,
Dictionatium ofte Woord ehde Spraek
Boek in de Duytfche ende Maleyschd*
Tale, F. de H. Batayia 1707, 4:to. Di*
Qionaire pa Hollandska ocb MaleifkJi,
Tweede Deel van de Collectanea Makl-
ca vocabularia, Batavia » 1708. 4:0. In?
•neballer z:ne Maleiske Diclionairer tilbo-
pa tryckie. >. .
Maleische Spraak-kiihft; eUerMaieisk Grim*
% Dei, R nut"
158 Batavia 1775.
matica, afGEORG Henrik. WerndlY,
Amsterdam, 1736, S'-o.
'Elkitab, 'ija'itu, Segala Surat, .Perd-
jandjian lama dan baharuw. Amster
dam, 1733, 4:0. Eller den Helige Btbe-
/en, bfversat pa Maleiska spraket. Nya
Testamentet esterat i samtna band, dr
tryckt 1731.
§j JXR Segala Masmur p Daud, eller
Davids Psaltare , Amsterdam , 1735, 4:0.
Ta X Lfam-1 Dini'I Mese H H i Ji,
ija'itu, Pang'adjaran 'agama* Amster
dam, 1735, 4:0.
Nieuwe Woordenschat in Nederduitsch,
Maleidsch en Portugeesch. Batavia,
1780 , 8:0. Diftionaire pa Holldndska, Ma-
letfha ocb Portugifka.
Och de Portugisilke b6cker , £ova fol
io mig i hinder4 voro foljande :
Do Vehlo Testamento, o Primeiro To-
mo. Batavia, 1748. 8:0.
Do Vehlo Testamento, o Segundo To-
mo, Batavia, 1753. 8:0.
O Novo Testamento, Batavia. 1773.
CatecbiOno. Colombo, 1778. g:o.
Os
Batavia 177$. ajj
Os CL Pfalmos David, eller Portugistfk
P/almbuk /><S noter , fa uklig i Qflindten %
tryckt Colombo, 8:g. Hen nyiste up/a-
gan ar as 1778 , Jom ifran liatavia bltfvit
mig tiljand, ester mm bemkomjt. <
Alle desfe, fa i Maleilka, fom Por*
tugisilka spraken trykte b6cker Sro as
mig f6rarade til Kongl. Academieii i Up*
fala , och fdrvaras I deft Bibliothek , jam-
te atskillige andre rare b6cker, som 5ro
tryckte uti Singalesiske, Mallabarilke och
Tamullke spraken. *
Emedan Maleifka sprakets larande Sr
aldeles n6dvSndigt for den< fom nagort
tid lkal vistas i Ostindien , och i Fynner-
het f6r den, Iovm kommer at genomre*
fa flere orter derstides; fa n6dgas alia
ankommande framlingar genast lagga fig
derpa, haldst man icke en gang kan aga
en Slaf til fin uppafsnmg, forr an man
lart de almannare orden deraf. Mit for-
fta bemddande pa Batavia blef derf6re,
at lira detta fprak , och at for egit min*
ne och hjelpreda upstalla en liten Orda*
Bok pa fadane ord , fom jag trodde al-
minnast kunna fdrekomma. Detta lilla
Lexicon i fom icke ar mycket vidlyftigt,
men torde blifva as nagon nytta fdr den
as mine Landsman och andre , s©ni un-
R a . der
*6o Batavia 1775.
der resan tH China komma at Ianda pa
Java, eller andre stallen, har jag hir ve-
lat infdra, i den flSrhopning, at nagot
deraf torde tilfika antingen roa eller
gagna.dem, som aga insigti andre 6ster-
lindike sprak.
Afton, esterniiddag.
Agta.
Allena.. '
Altsammans, alfe-7
samman. S
Andedragt.
Anga.
Ansigte.
Apa. *
Arbeta.
Arm , rackarm.
Armed, fattigdonv
Alka.
Bakora.
Bark.
Barm.
Barft.
Barnsang.
Bedja.
BedrofVad.
Befalla.
gorS.
Simpang.
Safldirf.
Samonja.
Napas.
Faduli.
Mukka.
Monjet
Kria.
Pundak.
Kaliakan-
Abu.
Diblakkan,
Kulit.
Panko. .
Beranak. •
iTampat tidor be^
/ ranak.
Menjumba.
Susa ati.
Suru-
Be-
Bataviti 1775.
Begrafva.
Begripa,
Begynna.
Begara.
Behaga.
Bekomma,
Ben.
Berg.
Best, djur.
Betala.
Betro.
Bevara.
Binda.
Bita.
Bitter.
Bittida.
Bjuda.
Bjuda tiL
Blema.
Blifva,
Blind,
Blod. '
Blott.
Bly.
BIL *
Blase.
Black.
Blackhora
Bo.
Bord.
Tanam.
ManantL .
Mulal.
Minta.
Mauw. - :
Dappat.
Tulang. >
Gunong.
Binatang.
Bajar.
Pentjaja,
Simpang.
Ikat.
Pigit
Pait.
Siang.
Tauwa.
Mentjoba.
Bisul.
TingaL
Buta. .
Dara.
Tlanjan.
Tima.
Biro.
Tjop.
Tinta.
Tampat tinta.
TingaL
Meja.
3 Borst,
Batavia 1775.
Borst,
Bred,
Bref,
Broder,
Bror>.
Brud.
Biudgume.
Brygga,
Bryta.
BrSnna.
Br6d,
Buskage.v
Bygga,
Byxor,
B3fva,
B^ttre.
B6del.
Dag.
Danse,
De,
Deg,
Del,
Der.
Derfore,
DerfOre icke,
Der nedre.
Der uppe.
Det.
Dada,
Lebar,
JSurat.
{Sudana laki,
Somoh
Panganting.
Junangan.
Tarobatan,
Fjtja.
Ængus.
Rotti,
Utan.
Kria ruma,
Tjelana.
Semetar,
Debi bah
Allegootjt.
JVlenjumba,
JVlingibing.
Dia orang.
Tupong.
Bagiap. .
Difitu.
Dari itu,
Dari itu tida.
Disitu bauvva,
Difitu atas.
Itu.
Betavia 1775. 463
Dike.
Djup.
Djur.
Pom. .
Dotter.
Draga, bSra.
Dricka.
Drucken.
Drunkna, d6 i vatn.
Dr6m.
Dr6ma.
Dubbel, tva ganger.
Dufva.
Dum.
Dyr.
D6.
D6d.
Doda.
D6f.
Dopa.
Dorr.
Kuntji.
Dalam.
Binatang.
Ingatang.
Anak prompuang.
Pikol. •
Minum.
Makkak.
Matti di aijer.
Jari besar.
Minimpi.
Dua kali.
Burung dara.
Bado.
MahaL
Matti.
Maufc
Buna.
Tuli.
Kri-i sarani.
Pinto.
Ed.
Esterhand.
Egen.
Eld.
Elfenben.
Enkel.
En6gd.
Erf, erfva.
Sumpain.
Abifitu nanti.
Kandiri , jang ponja.
Api.
Gaiding.
Sakali.
Satu Matta.
c Pusakan , dappat
1 pusakan.
R 4 Fa-
Jfatavia ijjf.
Fader,
Falla.
Falla i barpfang.
Fattig,
Feber.
-Felas, blister.
Fikon.
Fin. .
Finger.
Finn^, f3,
F'itig.
Fogei,FpgeJ«&ste,
Fot,
Fru, .
frugt,
Fraga.
Ful, stygg,
Full.
Fyrkantig,
Fa igen,, tilbaka.
Fagtning,
Fardig.
Farg.
FQda yp,
FOnster.
Bappa,
jatu.
Beranak,
Miikin.
Demam.
Kurang.
Bualo,
Alhis,
Jare.
Dappafc,
Ikkan.
-Radjing,
Terbang.
\ Burong. Ruraabvw
1 rpng.
Kakki.
Bini. Nonje.
Boa, buabua.
Tanja.
Rupa bussuk,
Punu.
Ampat ujong.
Dappat Kombali,
Sapu.
Prang.
Trang.
Dinta,
Piara.
Jenella,
Bauwa.
P6r
1775. «6$
J?6r bittida.
Forbjuda,
Fordela.
Forderfvad.
F6rlitet,alt,f5rlitet.
Forlora.
For mvcket
F6r sent.
Forstandig,
Fortret.
Fortro.
F6rundra fig.
GaffeL
"GammaV
Gam.
Gapa.
Get. '
Gift.
Giftas, giscermal.
Gifva, gifva igen.
Girig, •
Gjuta.
Glad.
God.
Godt k6p.
Grafva.
Gripa,
Gro.
Gro£
R
Talalu siang,
Larang.
Bagi. 1
Rul'ak.
Talalu sedekit, .
Hang:
Talalu banjer.
Talalu lama.
Bisa. • • «
Sajang.
Pertjaja,
JSrran,
Tussuk.
Tua.
Benang.
Bukka mulut,
Kambin prompuang.
Jang suda kawin.
Kawin.
Kassi, Kasfi kombalL
Kikir.
Saling.
Suka ati.
Baj.
Mura.
Korek tanna.
Pegan. '
Minjadi. Timbul.
Kassar.
c Grand.
»66 Batti r I77ST.
Grand.
Grunder, odjup.
Grata.
Gras.
Gran.
Gud.
Gul. ,
Guld, GuIdOaed.
Ga, spatfera.
Ga ut.
Gardag, i gardags.
Gora.
HafVa.
Half.
Hals. "
Halta.
Han.
Hand.
Hane, tupp.
Hat.
Hatt
Hel.
HelfVete.
Het ,' varm.
Hetsig , foarsticken.
Hjelpa.
Hjerna. •
Hjerta.
Himel.
Tanna.
Tjeper.
Manangi.
Rompdt
Ifo.
Alia!
Koning.
Mas, Tukan mas.
Jalang.
Kaloar.
Kalamari ari.
Kria,
Ada.
Saparo.
Ler.
Prentjang.
Dia.
Tangan.
Ajain laki laki.
Bintji.
Toppi, tjappeo.
Interu.
Duraka.
Pannas.
Bengis,
Tulong.
Ottaknia.
Ati.
Saorga.
His-
Batavid 1775.
Hissa up.
Hora, gora hor.
Hora, en hora.
Hvad. .
Hvarifran.
Hvarom.
Hvarom icke.
Hud, bark.
Hufvud,
Hugga, fldra.
Hvilken.
Hvifla.
Hvit
Hund.
Hunger.
Hus, bygga.
Hyra.
Halla up, fluta as.
Har.
Hard.
• Haifa, pahalsning.
Himta, draga til si
Hanga.
Har, hirstades.
Hard, eldstad.
Hog.
Hogmodig.
Hona.
H6ra.
Parreknaik,
Besundal.
Sundal.
Appa.
Derimanna.
Manappa.
Manappa tida.
Kulit,
Kappafla.
Pottong.
Sappa.
Tjop.
Putti.
Anjing. (
^appar.
Ruma, kria ruma.
Sewa.
Suda.
Rambut.
Dapor.
Kasii tabe.
j. Ambel,
Gantong.
Disini.
Kras.
Tings.
Kabessaram.
Ajam prompuangt
Dengar.
Hdrn,
168 Batavia 1775.
Horn.
Horfem,
Jag.
Tern. Sroed.
Igen, ater igejj,
Indigq.
Inelfvor, .
Jnnefluta,
Inom,
Insalta,
Intaga , intaga me-?
t dicament. j
Jnuti.
ordbSfhing.
uveler, Tuvelerare.
agare. .
Iran.
Kalk-
JCalL
Kam.
Kamel,
Kamerafc
Kanel. *
Kanon.
Kapun.
Kasta, kasta bort.
Kastel.
Katt.
Ujong.
Ormat.
Betta, Kitta.
Bissi. Tukan bitfi,
Kombali.
Nila.
Us(us.
Mendangan,
Didalam. .
Tarro azin.
Minom obat,1
Didalam.
Gojang tanna.
Intan, Tukan intan.
Tukan pastern.
JCeper.
Kapor.
Dinjing,
Sifir.
Onta.
Taman.
Kajomanis.
Marian.
Ajam kabiri.
Lempar, buang.
Benteng.
Kotjing.
Kej
»77S-
Kejsare.
Kerna*
Kifva.
Kika, koxa, fb.-
Kista.
Klappa, slS.
Klia. ....
Klibba vid*
Klibbig.
Klifva, klifva up.
Klifva ned.
Klippa. .
Klyfva.
Kla.
Klada, klader.
Kfiapp.
Knif.
Knipa.
Kna.
Ko.
Kock, koka.
Kom, spilkom.
Komma, •
Koroma dfverens.
Konung.
Koppar.
•Koppor.
Kort.
Koft.
SnsatunaDg-
BidjL
(Jeger.
Leat
Petti. \
Pukkul.
Gatal.
Melenketi
Litjin.
Naik.
furong.
Batu Karang. t
Beladua.
Garok.
Pakki, Pakkian.
Kantjing. •
Pissuk;
Jipit.
Lutok.
Sampi.
CTukari massak;
I ' Massak.
Mankock.
Dattang.
Jadi (amaratta.
Radja.
Tambaga.
Tjatjar.
Pendek.
Makkanang.
Sattrvia 1775;
Koxa omkring.
Krast.
Krig.
Krita.
Krokodil.
Krokig.
Krut
Kula, hola.
Kwast.
Kyla, svala.
ifcyrka.
Blnna.
Karlek.
K6k.
K6pa.
K6pman. •
Kopmanskap.
Kott
Land.
Lat.
Led.
Lefva, lefvande.
Lefverne.
Lejon.
Lemon.
Licham.
Lif.
Lik.
Balek tengok.
Kuat.
Prang. •
Kapor hollanda.
Buaja.
Blako.
Obat passan.
Lobang.
Sapapo.
Arang.
Mesigit
Kanal, rasa.
Tjinta.
Dappor.
Bili.
Dagang.
Bedagangan.
Dagin.
Tanna.
Muet
Pamalas.
Panton.
Idop.*
Kahidopan.
Singa.
Jeurok.
Badang.
Miawak.
Banke.
Lik-
Batavia 1775.
Likna.
Linne.
Liten, litet
Ljuga.
Ljus, ljussax.
Ljusstaka.
Lofva.
Lura.
Lus.
Lustig.
Lycka.
Lytt. •
Lag.
Lang.
Langsam.
Lata, tillata.
Lack.
Lagga.
Laka.
Lakare, Faltlkar.
Lana.
Lappar.
Lara.
Lisa.
Laika, lafta torsten.
LStt.
L6gn.
Lok.
Lopa , VSpa bort
Los.
Turut
Kajin.
Kitjil. Sediki.
Panjusta.
Liling.guntingliling.
Tampat liling.
Janji.
Mengninte.
Kutu.
Sukanti.
Ontong. * ' ■
Pintjang.
Dibauwa. , '
Pahjang.
Palan.
Biary
Botjor.
Bareeng.
Brobat. ,
Guru.
Pinjang.
Bibir.
Mengadji.
Batja.
Bunuhaus.
Trang, enteng. .
Penjusta.
Bawang.*
larri, pigi.
Talappas.
Ma
37* Batavia 1775*
Mage. «
Mager.
Man . MascuL gets.
Matt.
Med.'
Medicament, pulver.
Medicament-kista , 7
Apothek. 5
Mer.
Middag.
Mig.
Minder.
MissfaU. '
Mj6L
Mj61k.
Mjuk.
Mod.
Modder.
Moder.
Morbroft
Mord.
Morgon.
Morgon bittida , ?
Morgonstund. j
Morjan.
Moster.
Mun.
Mun »
Murare;
Mycket, . .
Prut.
KuruS.
Laki lakL
Tikkar.'
Dengan.
Obat.
Tampat obafc
Lagi, lebi.
Satenga arL
Kitta, betta, saja»
Lebi kurang.
GuguV annafo .
Tupor.
Sufu.
Lembekv
Tjappe.
Lumpur;
Maa.
Sanak.
Bunu.
Besot
Pagi ari.
Kadja.
BibL
Mulut.
Tembot.
Tufcan batu.
Banjer.
Batavia 1775.
Mygga. . jamok.
Manad, mane. Sa bulang, bulang.
Manniika. Orang.
Marka. Tarrotanda.
Massing, (gulkoppar). Tambaga koning.
Mata. ' Ukur.
Modom. 1 Pravvang.
M6rk. Glap.
Morkt (tjokt) vader. Hari glap.
M6ta. Katombu.
Nacke.
Nagel.
Naken, bat.
Narr.
Natt.
Nedom.
Nej. „
Ni.
Niga.'
Nog.
Ny.
Nyckel.
Nad.
Nal, synal.
Naglikor.
Nil1.
Kara intil, nSrmare;
Msa.
s Del.
Meimang.
Kuku.
Talanjang.
Gila.
Malam.
Dibauwa.
Trada, tida.
Lu.
Menjumba.
Sampe.
Baru.
Runtji.
Ampon.
Jarong manjei,
Tjinke.
Kappan.
Dikkat, lebi dikkat
Idom.
S " . Ni-
174 Batavia
' Naste.
Nit til pass.
Obekant
Ofvan.
Ofdrlkamd.
Ogift.
Ogras.
Olja.
Olycka.
Omfamna.
Omkulstota.
Onivanda.
Ond. ,
Oordning, i oordning.
Oren, orenlighet
Orm.
Orsak.
Oratt
Ofs.
Oft.
Ovan.
Oxe.
Passa up.
Penoingar, mynt.
Peppar.
Perlor.
Profet
Prast. .
Rumanja.
Kabetullan.
Hada Kanalan.
Diatas.-
Jang ter taw malu.
Bujang.
Rompot.
Minjak.
Tjilaka.
Polok.
Kria jatu.
Balek.
Jahat.
Banjier.
Kotor, tai.
Ular.
Jang derri pandanja.
Sala.
Kitta orang.
Kao.
Trada biaso.
Sampi.
Jaga.
Wang.
Lada.
Mutjara.
Nabei.
Paxidita.
Pr6f-
Batatria 1775.
Pr6fva.
Pulver.
Pale.
Raka.
Regna. -
Renlkt vin, (fart vin).
Risva fonder.
Rik.
Risgryn.
Rivier, a, ilf.
Rond.
Ropa.
Rycka.
Rymlig.
Rabraka.
Ram, ififkJgg).
Ratta.
Radd.
Rakna.
Rattfardig.
R6d.
Roka.
Sak.
Salt
Sand.
Sax.
Se.
Seculum.
Tjobai
Obat.
Ambara.
Tiukkur.
Ujang.
Angor aslam.
Subek.
Kaja.
Bras,
Kali. ,
Rundar.
Pangil.
Pingan.
Lebar.
Pukkul bisfi.
Tellor ikkan.
Tikkus.
Takkot.
Bilang.
Butul.
Mera.
Tjum.
Karon.
Garang, assin.
Passir.
Gunting.
Leat.
Salatuanja,
S a *
476 Batavin 1775.
Sednast, fidst.
Segla.
Sent
Se fig om.
Sigil, signet.
Silfver, silfversmed.
Silke.
Simma.
Sitta.
Sjuk.
Sjunga.
Sj6, sj6strand.
Skamlig, Ikams.
Sked.
Skepp.
Skerp.
Sko , Skomakare.
Skratta.
Skrif'va, Skrifvare,
Skrika.
Skagg.
Skara.
Sk6n, vacker.
Slicka.
Sluta, fluta igen.
Sla.
Smaka, sinakelig.
Smal.
Smed.
Sm6r.
Diblakkan kali.
Balajar.
Lama.
Balek tengok.
Tjap.
Perak , tukan perak.
Sutra.
Bernang.
Duduk.
'Sakkit.
Manjanji.
Laut, pingir Jaut.
Malu.
Sundak.
Kapal.
Tajam.
SapatOi Tukanfapato.
Tatauwa.
Tulis , jurre tulis.
Geger.
Jingot.
Pottong.
Bagus.
Gilat.
Tuto.
Pukkul.
Ennak.
Kfcrang lebar.
Tukkan bissi.
Mantega.
Snar ,
Batavia 1775.*77
Snar, hastig.
Sofva.
Sol, (Jagens hgd).
Son.
Specerier. .
Spela,
Spik.
Spindel.
Spotta, Spotkopp.
Springa.
Spraka, tala.
Spoke.
Stad.
Stege. •
Steka.
Sten, Murare.
Sterk,
Sticka.
Stjerna,'
Stjila,
Stol.
Stoppa.
Stor.
Straxt
Stum.
Stundom.
Stygg, fol.
Sta, Sta up.
Stota omkuL
Svafvel.
Lakas.
Tidor.
Matta ari.
Annak lakki.
Bumbu.
Main.
PakeL
Lawa. ,
Luda, Tampat luda.
Belumpat.
Katta.
Matatingi.
Kotta.
Tanga.
Goring.
Batu, Tukan batu.
Kras.
Tussuk.
Bintan.
Mantjuri.
Karossi.
Tisfi,
Befar.
Sabantar, betql.
Bodo.
Barankali.
Rijpa bussuk.
Bediri , Bangong.
Kria jatu.
Tjollak.
3 Svag.
»78 Batavia 1775.
Svag.
Svara.
Svart
Sur,
Sy,
Syster.
Sacker.
Salja.
Salflcap.
Sanda.
SSng, sangftalle.
Sitta, stalla.
S6ka ut,
Somnig.
S6t,
Tacka, tacksajelse,
Tak,
Tal, tungomal.
Tala.
Talrik,
Tand, tandk6t
Tarmar.
Tekn.
Tid,
Tiger,
Timmerman, trad,
Tjock.
Tog, bark.
Tom.
Enting.
* Menjaut
Ittam.
Assam.
Manjei.
Sudara prompuang.
Gula,
DjuvaL
Sobat sobat
Kirim,
Tampat tidor.
. Tarro.
Pili.
Mengantok,
Manis,
Tramma kasfi.
Genting.
Baaslk.
Katta.
Firing.
Gigi , dagin gigi.
Prutnja.
Tanda.
Waktu.
Matjan,
Tukan kajo , kajo,
Kassar.
Tali, kulit
Kossong.
Tor
% * t
Batavia 1775. 179
Torka. ,
Tro.
Trycka.
Tracks.
Trad.
Trlgard. >
Tvinga.
Tugga.
Tun.
Tung.
Tunga.
TvStta.
Tacka.
Tanka.
Ugla.
Ung.
Under.
Upf6da.
Uphissa.
Uphalla, sluta.
Upklifva.
Uppassa.
Upsta, vacka up.
Ursagt
Ut, utom.
Utgl.
Utsta.
Uts6ka.
Kring.
Pertjaja.
Tindis.
Barrak.
Pohon. Kaju.
Kobon.
Baksa.
Mama.
TippiS.
Brat.
Lida.
Tjutji.
Selimo.
Ingat.
Kukublu.
Muda.
Dibauwa.
Piara.
Parreknaik.
Suda.
Najik.
Jaga.
CBangong. Kria
5 Bangong.
Ampon.
Luar , diluar.
Kaloar.
Tan.
Pili.
S 4 Vac
JJatavia 1775.
Vacker, behagelig.
Vagn.
Vandra , spatsera,
Vara, han Hr,
Varm.
Vatn.
Ved, trad.
Vek, mjuk,
Verld.
Vetat - '
Vigt
Vild ojje, Buffeloxe,
Vilja, belnga.
Vin.
Vind.
Visa.
Vfed.
Vat',
Vacka up,
Vag.
Vaga.'
Valbekomme.
Vilja.
Valsrpakelig, lacker.
Vanda,
Vanta,
Varja,
Bagus,
Padati.
Jyuliling,
Ada, dia ada,
Pannas.
Aijer.
Kaju.
Lembek, okkafc,
Dunia,
Taw,
Timbangan,
Banting,
Maw.
Angor,
Angin,
Unjuk,
Mara, guslar.
Basa.
Kria bangong,
Jallang.
Timbang.
Slammat,
PiH,
Ennak.
Balek.
JVanti.
Pedang.
Tukkar,
Batavia 1775. 281
Ader, aderlata.
Akant.
Ar, arstid, ,
Aska.
Aterigen,
Asven,
Agg.
Alika.' . ■
An icke.
Alka, begira.
Ata.
Attika.
£>, en 6.
6fveralt.
<6fverenskomma. . ^
6fverkant, andra? gabran
sidan, i
Urat, kular darat.
Pingir,
Taun, musfin,
Geontor.
JCorabali,
Ratfca.
Teller.
Tjinga*
Bulong, >
Minta.
Makkan,
Tjuka.
Pulo.
Dimanna manna,
Jadi samaratta.
6ga.
6kn.
6pen, 6pna.
6.ra.
Qrnegott.
Matta.
Utan.
Tabukka, bnkka,
Koping.
Tjium,
Utl rakning nytjas foljande ord:
1. Sato. 4. Ampat.
a. Dua. 5. Lemma.
3. Dika. 6. Anam.
S s 7. Tu*
a8« Batavia 1775.
7. Tujo.
g. Telappan.
9. Sainbdan^
10. Sapulo.
11. Saplas.
J2. Duablas.
ao. Duapulo.
ai. Duapulofoto.
30. Dikapulo.
40. Ampatpulo.
50. Leinmapulo.
ioo. Sarattos.
1000. Serrives.
Atslcillige ord f6rekomma icke uti
Malejernes sprak; sadane hafva med
sjelfva - sakerne blifvit antagne fran Hol^
landarne och Portugiserne , saibm:
Duk.
Glas.
Kikare, Telescop.
Kittel. ,
Lykta.
Mossa.
Tobakspipa.
6l.
Strumpor.
Selzervatn.
Soppa.
Stryka, (klafcr),
Fru. -
tjerre.
Riksdaler.
Papper.
Doek.
Glas.
Kyker.
Ketel.
Lantarn.
Karpoes.
Pipa.
Bier.
Kous.
Aijer Hollanda.
Soep.
Strika.
JNonje.
Sinjor,
Real.
Kartas.
Ma-
Batavia 177s. 883
Maleifkan skrisves med Arabiske bok-
stafver, hvilke Malejerne antagit den
tid, de drefvo en vidstrSckt handel ora-
kring Indiens kuster. I anseende tis
Declinationer , Conjugationer och flere
Grammaticaliflce reglor Sr detta sprak
et ibland de enklaste och hjast okonst-
lade, och det oagtadt kunna bade In-
dianerne och Europeerne forsta och be-
gripa hvarandre. F6r at kunna insd
dese art och sammansStning, har jag ve-
lat bisoga - foljande korta Hushals Sam-
tal , som torde blifva 'nyttigt f6r nagon
Resande, och as andre benSgne Lasare
Utt kan dfverses och f6rbigas.
Huru mycket Sr
klackan ?
Hon har redan fla-
git atta.
Ar det fa sent, hvar-
fore har ni da 5nnu
ickestadat huset?
Vi aro nyligen s6rst
upstandne.
Det passar icke en
flaf at sosva sa
ISnge.
Dajag sa sent gurat
Pukkttl brappa ?
Sudabit pukkul tefap-
pan.
Kalu bigitu lima , ma-
ttappa lu orartg bu-
long Japu ruma ?
Baro betta orang su-
da bangnn,
TruJa patut famma
bvdiikjang tidor bi
gitu lama.
Kalu betta bigitu la-
sof-
«84 Batavia 1775.
sofva, kan jag icke
bittidare upsta.
Vanta, jag Ikal val
laraEr det en an-
nan gang.
F6r denna gangen
beder jag Frun
om forJatclse.
Ar vatnet an icke
kokadt?
An icke, men det Ikal
straxt koka up.
Hvilken ir fkuld der-
til.atjagannu icke
far nagotCaflfe?
Kocken Sr Ikuld
dertil.
Hvarfftre ?
Emedan han latit
kittelen med vat
net falla omkul.
Huru ar det tilgan-
git?
Jag har icke set det.
Hum vet ni det da?
Jag har endast h6rt
det ashonom sjelf.
Hvar ar han?
ma pigi tidor, kitt/i
trabuli bangm lebi
Jiang.
Lain kali vanti betta
ajar itu samma lu.
Ini [a kali kitta mint
ta ampoh Jimmi
Nanje.
Ajer bulong suda mas*
f.ik ?
Bulong, tappe fiban-
tar nanti mediri.
Sappa punje sola,jang
betta bulon* dappat
Tukkan massak pun*
je sala itu.
Manappa?
Darri dia fula kria
jatu itu ketel den*
gon ajer.
Bigimanna itu suds
jadi?
Kitta trada leaf,
Bigimanna lu tau itu?
Kitta tjomrna Juda
dengar itu darri dU
kandiri.
Dimanna dia ada?
Jag
1
Batavia 1775. 285
Jag mehar, at ban Betta kira^ jang dia
ar i koker. „ ada di dappor.
Lat honom da sjelf Bear dia kandiri dat-
komiua til mig. tang disfitri satrtma
bitta.
Jag (kal ropa honom. Nanti betta pangil
famma dia.
Hvarfore felas vatn, Manaspa ada korang
nar jag fkal dric- ajer, koppan betta,
ka CafK? mau minom Koffi?
Vatn et var redan Ajer suda ada massak
kokadt klSckan pagi ari pukkul a-
sex i morgon. tiam.
Hvar ar det nu da? Dimanna ada sakirini
Det Sr omstortadt, Sudajatu^durriitu kit-
och derigenom har ta lagi suda bakkar
jag brant min sot. • betta punje kakki.
DetarEregen ikuld. Itu ada lu punje sa/a
kandiri.
Jag kanner det ock Satnpesakarin kitta a-
annu. da rasa itu.
En annan gang ma- Lain kali lu muste ada
ste ni vara visare. Uli bisa.
Godt, min Fru. Baij , Nonje.
X dag malle ni tlllaga hi ari lu muste kria
mycket mat. banjak makanaa.
Mer an vanligt? (da- Ltbi darri sari saru
geligen).
Visserligen , ty har Sungo , darri banjak
kom~
286 Batai id 177s.
kommer mycket
folk (at ata) til
maltids.
Hvad befaller Frun,
at jag steal koka?
Soppa, et flycke fait
k6tt, filk'och hons
karri.
Hvad steal jag steka?
Tva kapuner och et
stycke fark6tt
Ar det nog ?
Ja det ar nog; men
ni maste ga i Tra-
garden och hamta
niangahanda frug-
ter (at ata), til
nialtfden denna
gartgen.
Hvad tid vil Frun
ata?
Precis klackan tolf.
Hvad har ni, Piga,
at g6ra?
Jag fyr pi Herrens
Ikjorta.
Och hvad g6r ni
mer?
orang dattang mak
kan diilini.
Appa Nonjesuru,jang
kitta mufte massak?
Slips ja pottong dagin
azin, ikkan , dengan
kerri assam pun/e.
Appa betta rnuste go
ring ?
Dua ajam kahiri den-
gan Ja pottong da-
gin kambing punje.
Sawpe itu?
Satnpe juga ; tappe lu
tnu/le pigi di Ko~
bong , ambel banjak
rupa bua bua pur
makkan dibblakan
kali.
Pukkul brnppa Nonje
hfnti makkan ?
Betul pukkul dua bin.
Appa lu, budak prom-
puang, nda kria?
Kitta ada Afanjei Sin-
jor ponje kameja.
Lu lagi appa krta f
Batavia
til at stoppa? ini puer tisfi?
I gar,afton. Kalamari pagi.
Aro de an icke far- Buhng abis ?
Jag stoppar strum- Betta ada tisfi kous.
, por.
Hvilken tilhora de? Sappa punje?
De tilhora' Frun. Nonje punje.
Nar har rti tagit dem, Kapvan lu suda ambel
An icke. Bulong.
Mi ar alt for lat. Lu adatalalu mallas.
Nej, min Fru; men Trada Nonje; tappe
jag har (Tunnit) kitta suda dappat
haft manga hal at banjak lobang puer
stoppa. tisfi.
Ni har altid (nagot at Lu sari sari ada satu
saja) nagon urfagt. appa puer katta.
Jag har ocksa i gar Kitta kaliwtari lagi
strukit (godset) suda strika itu ba-
1 innet. *"a*>g.
Hvad for (gods) Barang oppa?
lihne ?
Det fom tvattaren i Jang manatu kalama-
i forgar forde (til n daub juda bau-
hufet) hem. wa di ruma.
Har ni fdrst raknat Suda bilang itu ba-
Jajag har raknat det, Suda billing , ada lagi
och det ar rigtigt. betui. .
a88 Batavia 1775.
Jagtror Er idee, jag, Betta tvada pertj.yd
vil sjelfrtkna. samma lu> knndiri
betta mauw bilangt
Godt niin Pru , hai? Bai Nonje, disfivi ado.
ar (godset) linnet itu barang dengan
och (brefvet) up* dia punje Jurat.
satsen derpa.
Se, huru ni har rak* Leat, Ugimanna lu su*
nat. da bilang.
Felas der nagot? Ada Korang barang?
Visserligen, en lkjor- Sungo, satu Kamejat
ta, tva underby- dua tjillam dibaua
xpr, och tva of- punje , dengan dua
verdrag til ling- sarong bantal.
kuddar.
Vil Frun , at jag steal Nonje Mau,jang kitta
(Yopa) kallaTvSt* pigi pangil samma
taren? Menatu?
Lop bort och (ropa) Larrijugapangilsam-
kalla honom. ma dia.
Om han icke vil Kalu di tra man daU
koinma, hvad Ikal tang , appa kttta
jag da saga ho- - nanti bilang samma
nona ? * dia?
Sag, at om jag icke Bilangjuga ,jang ka-
aterfar det, iom lu betta trada dap-
felar, sa lkal han pat itu barang,jang
sjelf betala det. ada kornng, dia mu-
(le bajar itu.
Och, om han icke Kalu dia tra mauitu,
det
Batavia agj>
det vil, hvad ikal
-jag da gora med
honom ?
Om det sa ar, ma-
ste ni saga ho-
nom , ot han al-
drig ma tlnka, at
n a go n fin mer
tvatta mine (gods)
klader. ,
Hvad mera?
At jag Ikal innehalla
de penningar, som
jag ar honom fkyl-
dig for denne mi-
nad.
Hum tnycket ml-
ste han betala for
linnet?
'For den fina lkjor-
tan 4 Riksdaler.
F6r det andra?
F6r de tva 6fver-
dragen , som voro
grofva, i Riksda-
ler och 5 IkiHingar.
An mer?
F6r de 2 byxorne,
2 och en halfRiks
daler.
3 Del.
appa kitta nanti be-
kin Jamma dia?
Kalu ligitu, lu mufle
bilans, jamma dtay
jang dia jangan ki-
ra puer tjutje betta
punje bafang lagi.
Appa lagi?
Jang betta nanti pe-
fan itu Vang, jan&
itta ada ulangjam-
ma diapuer ini bu
sting.
Brappa dia muste ba+
jarpuer itu barang?
Itu kameja allus am»
pat Real.
Puer itu lain ?
Itu dua sarorig bantal^
jang Juda ada Rat-
Jar, satu Real den-
gon limasatati. j
Lagi?
Itu dua tjUlana dun
Realsatenga.
T Ha*
290 Batavid 1775-
Har Frun nagot mer Nonje ada lagisatu ap-
at befalla? pa puer Jurot
Nej , ga bort; men Trada, pigi; tappe
kom snart igen. dattang'lakas kom-
bait.
Jag gar- Kitta ada pigi.
Pa de Handelsvaror, som Skeps-Of-
ficerare, f6r enlkild vinning flcul, hade
medf6rt ifran Holland och Cap , vun-
no de merendels ratt vackre procent,
Varupriset ar bade har och pa andre
Indiske Handelsplatser mycken forin-
dring underkastadt; ty da mange Skepp
ifran en ort ankomma , medsores en
myckenhet as visse varor, pa hvilket
priset da sailer. Och tvartom , da Skep-
pen linge droja och uteblifva, blifva
visse varor efterlingtade , h6gstbegarl»ge
och vSI betalte. Saledes hade en Skin-
ka nagon gang blifvit pa Batavia betald
med 36 Hollandska Riksdaler. I alman-
het riknas likval vinsten harstldes emel-
lan 30, 50 och anda til 100 Procent.
Ifran Holland Sro altid begSrlige vis
se varor , som uphandlas as de hjr bo-
ende Europeer, fasom r6kta Skinkor,
Hollandfk Ost. HoUandfkt 01, och Here
sorter Viner, i fynnerhet det r6da samt
Sel
fiattivia ijj^. ao'i
Selzervatn. Vinet hitfores pa Bouteil-
ler, val korkade, men 6let f6res om
bord pa ttinrior., s6rsaljes siSr tuntals
och tappas as pa bouteiller, sedan det
blisvit fordt i land, och fat ligga stilla en .
eller annan dag, for at satta fig. Det
hallet* fig icke allenast under resan osy-
radt, utan ock sedan det hlrstades blis
vit aftappadt. Atlkillige andre varor sal-
jas Sfven med god vinst, fafom Jbuve-
ler * Tyger och Skagger til vagnars be-
klldning , Matros knifvar och andre
Jernfmiden, med mera.
•
Ifran Goda Hoppets udde lesvere-
las vil ej fardeles mycket til salu; men
Mahdlar och Russin, som uphandlades
til Sjukhusets behof, faldes med nagoh
liten vinst. Jem tykte jag dock vara
den f6rdelagtigaste Handelsvaran; nagre
asUnder-OfficeraYne hade hos Smederne
i Cap npk6pt en hop jern, som til en
stor* del hos dem ansags f6r onyttigt,
netnligen smarre och st6rre jernbltar,
som ester smide ashuggits och 6fvferblif-
Vit. Desse jern-stycken, som pa Cap
kdptes f6r 1 Holland/ke styfver marken,
saldes harstades at Chinesare, och be
takes da hvarje mark med $ Holland-
fka. styfver.
T a Al
49* Batavia 1775.
Al handel Sr sasedes ihela Qstindien
mera vadelig an i Europa; derfore gar
har den f6rnamsta Haudels - speculation
ut pa, at noga utforfka och veta, hvilke
varor kunna vara mast begarlige elier
pa nagon tid til nagon vise ort icke
anbragte. '•
Tullar c*ch Tulportar , inratningar ,
som i lander, der Haadel skal blom/lras,
icke fa lagga hinder i vagen hvarken
for saljare eller k6pare, Annas val icke,
hvarken har, eller annorstades pa Indi-
ske ' HandelsstSllen ; men en vise afgi ft
made dock betalas \\\ Regeringen, for
alle varor, som fdras ifran Skeppen, och
i landet forfaljas. Och denne Tul-afgift
var nu bortarrenderad til et Compagnie
Chinesare, hvilke val pa et beskedh'gt
och anstandigt fact vifiterade st6rre ki-
ftor, men lSto Coffertar.och smarre kiad-
kistor ga ororde.
De pa Batavia gangbare Myntsorter
voro antingen Indiske eller Europeiske.
Hollandske Ducater voro mera sSIsynte;
men Dncatoner och Piastrar, jamte skil-
lingar, beCynnerligen Skeps-fkillingar ,
och de as Compagniet flagne runstyc-
ken ( duyt ) voro almannast. De fedna-
re, med Compagniets vapn a ena sidan,
fa
Batavia 193
sa val hele, som haifve, tjante til slcil-
jerrsynt , at kopa derfore frugter och
gronsaker; samt voro mera gangle" inuti
landet,' ibland Indianerne. Roupier, sa
val 1 guld , som i synnerhet as silfver ,
bade halfva och annu mera hela , skg-
11a pa flere stallen , voro de mast bruke-
lige mynt uti handel och vandel. En
Roupie i guld galde 10 R:sdr. , en as
silfver vanligen en halfR:sdr. Uti Prin-
sens as Madura namn fades en Roupie,
i guld bade hel och half, samt i silfver
en jiel , blifvit flagen genom . Compag-
- niets fdranstaltande harstades. Den igen-
kandes med afatt artal ester Christna
tiderakningen , och den as guld var myc-
ket blek as inbtandadt silfver. Spanlke
Piaster, sa val de nye , som i synner-
het de gamle, sorekommo ofta, och vo
ro' hos Indianerne ganfka karkomne.
Kantige och afhugne Piastrar, flagne i
America och hitforde ifran Manililka
oarne, f6rekommo afven ej fallan hele,
halfye och i fmarre delar, bestaerde as
ganska fint silfver. Nagre Kejsardaler., i
silfver, nagot mlndre Sn en piaster, sag
jag ocksa stundom, och desse upvlxla-
des merendels as dem, som seglade til-
baka hem til Europa, emedan pa dem
soga forloras. Ducatoner hildst randi-
T 3 ge.
194 Batavia 177$. ,
ge , raknades har til 80 Holland/ka ftyf-
vers varde,
Landets inbyggare §ga annars , fa
val, ibm defs grannar pa Sumatra och
Borneo, et egit njyiit as bly, rundadt,
mindre an etrunstycke, med nagre bok-
stafver a ena fidan , och et rundt hal i
midten , at kunna uptrada.s pa et band.
Det ar tunnare an et runstycke,, foga i
varde och brukeligt endast inuti landet
Vid Canalerne inom Staden Sro sina
Skanfar as Sten upbygde och f6rf.»ide
med Canoner, for at beslcjuta grafven
och gatorne, da upror upkomma. Och
da fadane olyckor tima, ar tilJika for-
anstaltadt, at canoner i hast, pa visse af-
stand pa gatorne kunna utforas , f6r at
igenom dem tvinga Indianer och Slaf-
var , at halla fig inom sine hus. Desse
f6rsvars anstalter, nodige f6r et folk,
fom til antalet ar ringa i et inkraktadt
land, g6ra Staden foga tack, och Iamna
en tahkande Philofophe mindre behage-
liga begrep om de fatt, hvarigenom de
mange kraseligheter , dyrbare tyger och
meubler , Europeen med sa mycken val-
lust atnjuter, ifran desse afllgfe orter
forvarfvas.
Chi*
Batavia 1775, »q$
Chineserne %ro de talrikaste as alle
sramlingar. De* bibehalla fin Nations ca-
racter, feder och bruk, aro de idogaste
i hela Jandet, och ofortrutne til al ting.
Nagre as dem resa fram och ater til Chi
na, at drjfva handel. De maste Iro be-
standigt bar boende. Reslige til krop-
pen, gulagtige til fargen aro de okande
i fynnerhet hied sine fma och , aflange
ogon. Nagre fa as dem aga ikagg, de
maste aro rakade , och det har , som
midt pa den rakade hjessan limnas, sli-
tas uti en eller trenne langa flator, han-
gande antingen ned at ryggen eller vef-
vade omkring bufvudet. Deras klad-
nad ar tun och. vid , bestaende as en tro-
ja, som knappes ihop i sidan, och lan
ga byxor , like busaroner. Skor nytja
de utan spSnnen, med tjocka solor, utan
strumpor. En nasduk hanger meren-
dels pa h6gra sidan vid laret, och en
Silsverdosa, at 13gga sma penningar uti,
eller ocksa en penningpung. dfver huf-
vudet bares eH conifk hatt eller parasol,
och i handen merendels en solfjader.
Tragardarne omkring Staden Ikdtas
merendels as Chinesare* som for godt
kop kringf6ra allehanda faigter och
grdnsaker til Invanarnes och Skeppens
T 4 be
Batnvia 1775.
behof. Pesfe arrendera Arraks-Branne-
riet, foresta "nastan alle handtverk, drif-
va vidstrackt handel, odla Socker, Caff£,
Indigo, och aro aldeles oumbarlige.
Emedan Jnga Fruntimer fa utf6ras
ifrarf China, nodgas de har boende Chi-
nesare gifta fig med Javanslca Fruntimer.
Utom de Chinesare , som pa gator-
tie lopa omkring med varor, far man
stundom _beft)k as sadane, som utbjuda
sin tjanst til at rensa kronen , en opera
tion, okand i Europa uti den Chirurgi-
flca vetenlkapen. Med nagre fine instru-
menter veta de ganska natt och behan-
digt , at uttaga orvaxet och utrensa den
orenlighet, som annars der kan lamlas,
utan at nagon obehaglig retning deraf
fororiakas.
- Indianerne tugga almant Betel , och
ans^s det hos dem f6r en ohoflighet ,
at tiltala nagon, iunan man ager en fa-
dan tugbnss i munnen. Betelblader,
Siri kallade ( Piper betW), inforas der-
, f6re farike dageligen til salu , och nytjas
stundom as nagra . Europeislca Frunti
mer, synnerligen dem, som aro fodda i
lancet. Uti et sadant pepparblad inlSg-
ges et stycke as arekn6ten QAreca ca
Bntavia 1775. 297
tbeeu), och stundom litet kalk, bladet
viklas tilhopa och halles i munnen na-
gon tid , til dels al kraften Sr utdragen.
Nar kalk tillagges ^ blir spotten, lappar
och tander deraf rode, och omfider mor-
kq, En ovan, som borjar nytja betel,
blir deraf yr och liksom drucken , och
med ti'den g6r vanan, at man ej kan
umbara denna krydda, som svider i mun
nen, sarar och sa ikadar tungans ner-
ver, at al smak nlstan deraf forloras.
Den sages fortaga en elak andedragt,
rena tanderne, och styrcka tandk6ttet.
■
Ibland de mange specerier , som de
bete Indier frambringa, nytjas intet al-
minnare, an Spanlka Pepparen {Capsi
cum) , som lagges, snart sagt, til alle mat-
ratter. Sjelfve Risgrynen , med dennes
pulver blandade, atas ensamt, stundom
ock med Cocos noten, och utg6ra da
en fulkomlig maltid. Til filk, kotratter
och alle saucer lagges altid denna r6da
och heta krydda , och i den fa kallade
Karri-lbppan Sr Spanlka Pepparen den
fornamsta. Denna Karri-soppa, en i In-
dien my«ket brukelig ratt, ar en vanlig
K6tfoppa. til hvilken laggas flere spe
cerier , sasom Schoenanthus , Gurkmeja
och i synnerhet Spanik Peppar. Denna
T 5 as
*98Satavia 1775.
as Gurkmejan vackert gulfargada Sop-
pa blir as Spanlka Pepparen fa het; och
brannande, afen ovan tror hela nm ri
pen och halfen aldeles fdrbrannas deraf.
Med tiden blir denna sveda mindre och
Soppan bad? begarligoch efterlingtad.
Hos Indianerne ,retar den tungans as
Betel dosnade nerver, och styrker ma-
gens flaphet och tr6ga smSltnings-krast.
F6r at lindra hettan as Karri-soppan ,
upblandas den likval med kokade Ris-
gryn, ester hvars och ens behag och
tycke, -
Da de vanlige Europeislce Sades-sor-
ter uti Jndiens hete climater hvarken
trifyas eller odlas, fa ager Indianen hvar
ken as hvete eller rag nagot brod. Det
brod, som Europeerne i Staden Iparfamt,
i synnerjaet' til kottratter Sta, bakas ut-
af det hvete, som hitf5res if'ran Goda
Hoppets udde. I dels stalle nytja altid
Indianerne Risgryn, som pa Javas lag-
lantare och ofversvammade lander ym-
nigt och med mycken fordel odlas. Til
alle ratter tjana de i stallet f6r brod, da
de endast kokas , och sedan vatpet afrun-
nit, up-6sas pa store pisangblader, samt
med de trenne forsta singrar fattade,
stoppas uti munnen. , .
Kar-
Batavia 1775. C99
Karbou kallades kott utaf <5ns Buf-
feloxar; det nytjades nagon gang til f6-
da for Slafvar och Matroferi men an-
sags, Stminstone as de forre f6r en grpf
och otjanlig soda, i detta heta Iuststrek.
Det mSsta k6tt, som annars f6rt<lrdes,
hamtades utaf Fogla-ikaran , as H6ns,
Ankor, Gift och i fynnerhet en myc-
kenhet Fisk-forter , fom ir mera Utsinilt
och gor kroppen mindre benSgen til
r6ta och R6t-febrar,
As Europeilke frugter , r6tter och
gr6nfaker sinner man fa hirstades odla.-
de , fafom Kal, Rofvor, JordpSron,
Bonor; men deremot (5fverfl6dar Jandet
as andre Frugter, Rotter, Lokar, Bon-
sorter och annat gr6nt , som dageligen
komma pa borden,
Cocos-n6ten (Cocos nucifera) Stes da
geligen as Indianerne ; den hSmtas mer
eller mindre omogen ifran PalmtrSdets
toppar, och sedan den med en knif blif-
vit opnad, drickes f6rst: defs inneflutne
vatn, fom Sr Hkt en focker-lag, och 1£-
Ikar torsten ; sedan ate.s den hvita man-
del-lika kjarnan antingen enfam eller
med Risgryn. Europeerne rifva kjar-
nan med vatn til en Mandel-mjolk , och
300 Batavia 1775. -
tilreda håras Karri-soppa eller andre vål-
sinakelige rätter.
Pisang kallades af alle, frugten utaf
Paradis-trädet (Muja paradifiaca), hvarai"
slere större och mindre, båttre och säm
re sorter gifvas. Merendels håmtas frug
ten omogen af trädet, då den år grön,
och uphånges at mogna efteråt, då den
blir gul. Pisang radja kallades den min
dre arten, som med lkål kan räknas en
ibland de läckraste och hålsosamaste frug-
ter i verlden. Det tunna skalet , som
täcker fvugton, afskalas med låthet, och
det inre mosagtiga ämne, til smaken
sötagtigt, smälter nästan af fig sjelf i
munnen. Anskönt man åter mycket der
as, ledsnar man nästan aldrig dervid.
Den år något mjöl-agtig, och et as In-
dianernes förnämsta födo- ämnen. Rå
åtes den oftast både af Indianerne och
af Europeerne , men de sednare bereda
henne dessutom på flere sått, genom
stekande eller flushing. Stundom stus-
vas den med rödt vin, likasom Päron,
eller kokas den skalad i decoctet af en
röd Amaränthus , hvaraf den likasom af
Pontak, blir helt röd. Stekt med olja
hårdnar den något och smakar råt an
genäm. P bägge desse sallen skalas
den
Batavia 1775. 301
den sorst, och Mres uti aslanga skhP- :
vor. Dylika ikifvoY doppas shindom i
Pan&aks-smet, och stekas Iikal'om aple-
munkar, och sadane sag jag Europeer-
ne ej sailan ata til aftonvard, da th<5-
vatn dracks pS vanlig tid. Et enda trad
ger en myckenhet frugter, men blomar
aldrig mer an en etida gang; sedan Att
det bort, och sordkar fig genom nye
utskott isran roten. Anslc6nt tradet va-
xer vildt i landet, cultiveras det dock
almant, snart sagt i alle Tragardar, er-
nar en mans hojd'och ager inge grenar.
Detta tradets blader Sro de aldrastorsta
i verlden , asAem loin aro odelte , och
icke ligga uti sailor. ^
^nanas {Bromelia ananas} frugten
har as mange blifvit ansed fdr den lackra-
fie as al!e. Dess lukt ar angenam och
syller hela rumet. Dess smak f6rtjanar
ocksa et ypperligt lasord; den ager en
blandning as s6tma och syrlighet, som ar
h6gst angenam. Men den ager tUlika
nagot Ikarpt uti fig, nagot som ar ska-
deligt, at den endast b6r atas som en de
sert, och ej blott som et f6dande amne.
Den 5r stor som et hufvud. Nar det
yttre (kalet blifvit afflcurit, fldres frug
ten pa tvSran i slufvor, hvilka tagas i
mun
301 Batavia 1775.
munnen och nagot litet tuggas: det vatn-
agtiga fortares da endast, och det tradi-
ga nedfvaljes icke. Dess angenama ftnak
likasotn intranger fig uti sjelfva tungan.
Europeerne Sta den antingen med salt,
locker efler rddt vin , at f6rekomma
dess lkadeliga verkan; och fallan f6rti-
raS mer in en eller annan lkifva hvarje
gang. Dylika Ikifvor fkuma i rimsor in-
laggaS stundom i socker-Iag och atas,
som en confiture vid theVatns drickning.
Nagon gang fag jag fadana ikifvor stuf-
vade med r6dt vin • och pudersocker.
Mindre mogen Sr den skarp och gifrig.
I myckenhet Sten , fororfakar hon Diar-
rhoe och Dysenterie , i synnerhet hos
Matroser oclt Soldater, som aro behaf-
tade med Skdrbjug , da de forst hit-
komma<
GojavuS {Pfidium~), ateS mogen ba
de rl och stufvad med r6dt vin och
socker.
Jambo (Jjambolifeta indica*), ites af-
ven ra, och fkyren i fkifvor stufvad med
rddt vin , sedan kjarnan blifvit borttagen.
As denne frugt aro flere slag: de van-
lige Jambos-frugter aro frna , Tom et Plo-
mon eller Krikonj. Jambobol ar stor, fora
et Paron; Jambo aijer Mauer bade luk-
Batavia 1775. 303
tar och sinakar som Rosenvatn. Alle
\ desse hafva nagot i sin smak , som ar
tort, men icke fammandragande. S'aften
deraf brukas stundom med vatn ai" Tjam-
paka {Micbelia~) , och Rosenvatn emot.
Inflammation i halseri och munnens k6rt-
lar, samt emot Torsken,
Manga (Mangifera indicts) , ar en agg-
lik frugt, stor som et Gas-agg, platt,
gron-eller gulagtig, och SteS ofta utan
nagon annan tilredning, an at yttre Ika-
let med en knif eller fingret aflkalas.
Det inre moset, som omgifver kjarnan,
ar det som ates. Pa Europeernes bord
ar denne frugten mycket alman; ikalad
och i flcifvor skuren at jag den ofta med
socker , doppad i dess egen sauce. I
socker inlagd brukades den ej sallan vid
The-drickandet. Omogen ar den ganslca
sur, och deraf kan d^kokas med soc
ker, sm6r och agg eti^rligt moS, som
i smak liknar kokade sur-aplen eller
krusbar. Javatterne koka omogne" frug-
ter i salt-laka, hvilke fmaka och nytjas
sasom inlagde oliver ; andre kpka och
inlagga dem med peppar och attika, at
brukas vid kdttatande, sasom inlagde
Gurkor.
Ca-
1
304 Batavia 1775,
Catappa (Terminalia catappa} Sr et
, trad, som lika som Boinbax, later sine
blader affalla. Frugten Sr astang och.
nagot platt. Yttersta Ikalet ar gr6nt,
och blir under mognaden guJt : inom
det ligger en eller tvanne kjarnar, sote
som mandlar, hvilke atas bade ra och
tillagade uti tortor, samt Sro reycket
fddande.
Papaya (Cavica papaya} frugten ar
fdrst gron och blir sedan gul, lik et PS- '
ron, och sa stot som en liten Melon.
Under yttre Ikalet ligger et gnlt k6tt,
som Stes och smakar nastan som Melon.
Omogne och gr6ne frugter haras ko-
kas, och stufvas gemenligen med na«
gon kott-ratt.
Ibland de frugter, som mera sorfla
til fdda f6r Indianerne, aro den sa kal-
lade Br6dfrugti|i , Boa Nanca {Ruder-
micbiaT), och deif stinkande Durio. Den
sednare Sr besynnerlig med fin vamjag-
tiga och 'odrSgeliga lik-lukt, som kSn-
nes pa. langt afftand, da den insores til
salu. Det oagtadt halleS den f6r lacker,
och Stes begSrligt, SfVen as Europeer.
BSgge Sro store som et barnhufvud,
och derut6fver; bSgge Sro 6fverdragne
med et tjokt fkal, som Ir taggigt som en
feel-
Batavia 1775. 305
lgelkott och bortkastas ; as bagge ates
blott det inre, antingen ratt eller pa
nagot satt stufvadt. Durio halles f6re
tillika1 drifva urin och svefcten, sanit at
fordela v&der.
Salac ar en synnerlig frugt med si.
ne sma fjall, som baklanges ligga spari-v
lagde pa hvarandre. Fans til .falu pa
a] le torg och gator, och nytjades lailan
as Europeerne. Den ar Paron-lik, och
as et Parons storlek ; ager inuti en kjar-
na , som ar hvit och delad i flere styc-
ken , faint ar den som ates , fodande
och valsmakelig.
Annona var en ibland de frugter,
som jag ofta sag til salu pa torgen,
men sallan pa de fftmamares bord. Mo-
set, som ar inom et tunt ikal, och om-
gifver fr6n, utsuges med lapparne och
gomen , ar mj61agtigt, s6t och angenamt
til smaken. Tvanne sorter f6rekommo
mast, store som Splen, nemligen Anno*
na sqvamosa och reticulata.
Ibland de flere slags frugter, som
stufvade kommo pa Europeernes bord,
voro Carambola och Bilimbing QAver-
rboay Den forre ar en agg-lik, gulag-
tig frugt, femkantig med fjkarpe och ut-
% Del. U sti
306 Batavia 1775.
ilaende kanter, as et parons eller h6ns-
aggs storlek. Den har en ganska beha-
gelig syra , och ates fa val ra , som stu£-
vad. Somlige tran bara dock frugter,
som aro mera sure och nagot strafve.
Den sednare Sr aflang , tjock- fora et sin
ger, och sa sur,- at den ej kan atas en-
sam; hvarf6re den sonderfkuren lagges
uti Soppor eller insyltas i Sockersyrup.
Med fasten haras och socker tilredes en
i Febrar kylande och ISskande Syrup.
Boa Lansa kallade Malejerne en srugt,
as hvars trad jag icke kunde 6fverkom-
ma nagon bloma, hvilken Snnu Sr for
Botanisterne okand. Frugterne hangde
uti langa klasar, voro runde, sma som
krusbir, gulagtige och ludne. Inom et
"tunt fkal fyHas de med en tun fast,
som ar hvit och fyrlig, och suges ut
i munnen. Frugten borjar mogna i
Martio, smakar da sotsur, och vSrderas
ej flrdeles mycket as battre folk.
Frugterne as Rottingar {Calamus to-
tang}, blef jag en och annan gang varse
til salu, hvilke uphandlades as Indianerne.
Mogne aro de rundagtige, store som
hassel-n6tter, och likasom Salac fpan-
lagde bakllnges med fma glinfande fjall,
as-
Batavia 1775. , 307
altid fittande i stora klasar. Moset, som
uti dem Sr syrligt, och omgifver kjSr-
nan , utsuges inerendels f6r tdrsten , och
stundom inlaggas de nied lalt, samt nyt-
jas vid Thevatns bruk.
Rambutan (^Nepbelium Uppaceum) vS-
xer i stora klasar, och ates mycket al-
mant. Yttersta lkalet bortkastas. Den
inre hvita och sega fasten, som omgif
ver kjarnan , utsuges med lSppame, sina-
kar fyrlig och laslcar torsten. Hvarje
frugt ar nagot aflang eller rundagtig,
r6d och ofver alt barig, mindre Sn et
Plomon. Skalet gar latt as, och Sr hvit
pa inre sidan. Saften Sr hvit, 16s och
nastan genomfkinlig , feg och f<5nderde-
las svarligen as tSnderne. Saften Sr sot-
fur , liknande Citron-saft med socker ,
och tSmeligen angenSm. KjSrnan, som
Sr inbm , SteS icke. Rambutang Ati Sr
en god halft storre, med tjockare och
kortare har, hvars flcal ISttare , lofnar . i-
fran saften. Denne Stes, lika som den
forre, men Sr sSlsyntare och dyrare.
MangostanoS (Garcinia mangoflana"),
f6res til Batavia ifran Bantam och ages
endast en tid pa are* , i Januarii och f61-
jarstie manader. Skalet Sr utan til Pur-
U a pur
308 Batavia 1775.
purfargadt, och inuti blekt, vekt, strase
och sloppande , famt nytjas as Chineser-
ne, at dermed farga svart. Frugten ar
aldeles klotrund, och units afdelad uti
sera rum. Da den ates, afikares meren-
dels lkalet rundt omkring; och det in-
neliggande moset, soin oragifver fron,
som ar hvit, ,16st, sot och obefkrifVeligen
behageligt, stickes helt i munnen, Hunt
smalter der liksom en vifpad gradda ;
det ager den angenamaste blandning as
sott och litet surt, som ej, besvarar ma-
gen, och hvarvid man ej Jedsnar. I mit
tycke, ar denne den aldralackraste och
sundaste frugt as alle i hela Ostiudien.
Til desert pa borden nyrjades ofta.
vatn-Meloner, och stundom Pompelmo-
ser. Bagge desse gifvas bade hvita och
rdda , och bagge kunna pa Skeppen bi-
behallas och forvaras slere veckors tid,
til mycken forman f<)r de Sjofarande.
Porripelmosen (Citrus decumafius^) Sr
en sort Citron , stor som et barn-hufvud,
med en lagoni sur och lifkande fast.
Skalet ar tjockt, men later latt aflkala
lig, och hela frugten fordelas sedan latt
i slere stycken, saint ar tilrackelig f6r
slere personer. Saften kyler, slicker
tor-
Batavia 309
torsten , forekommer Rota och botar
Skorbjug.
Vatn-Meloner eller Arbuser vSxa 6s-
verait uti ostra Indien. Den roda hal-
]es lore vara bait. Sasten ar mycket
vatn-agtig, fin, kylande och laskande;
snialter i munnen liksom socker och Stes
ester maltiden , antingen enlam eller med
socker, eller ock med litet salt.
En sort farsk-61, som kallades klein
Bie*. tilreddes mgon gang, as Hollandar-
ne, for at drickas eraot aftonen. Det
nytjades under sjelfva gasningen, som
fororsakade en stark small, hvarje gang
Calabassen eller karilet opnades , lkuma-
de fig hastigt i glaset , utspande na-
got magen, och holt 6pet lif. Smaken
var behagelig, men som ingen humla
pa-lades, kunde det ej forvaras 6fver
dygnet. v
Uti Indien, der Inbyggarne lefva as
frugter och gr6nsaker, samt dricka en-
dast vatn, var det mig ganlka of6rmo-
dadt; at finna nagon plagad as StenpaS-
sion. En as min Virds Slafvar agde
likval den olyckan, at i blasan hysa en
mycket stor ften, hvaraf han omsider
tilsatte Iifvet Ester d<5den 6pnade min
U 3 Yard,
310 Batavia 1775.
Vard honom i min ofvervaro, och Ste-
nen befans vaga 4 lod och 1 qvintin.
Min Vard, Doctor Hoffman Jgde
Compagniets Apothek under fin yard,
hvarifran alle medicamenter for de sju-
ke i Hospitalet hamtades. Fdr Skeppen
ater, som asga til Europa och alle Indi-
^Ike Contoirer, utlamnas Medicamenter,
efcer en viss anordning , och ester resans
ISngd, utur et annat Magazin Q^inkes)t
der tvanne Foreftandare aro, som pjuta
en ansenlig inkomst otn aret.
Hospitalerne aro tvanne. Det ena I/g-
ger inom Staden (Bintien Hospitai), uti
hvilket alle sjuke ifran Staden och Skep
pen emottagas. Trenne Medici och tvan
ne Chirurgi aro har fdrordnade til de
Sjukas lkj6tsel. Det andra ligger utora
Staden QBuyten Hospitals, och til detta
Utforas de sjuke ifran det forra, sa snart
de b6rja tilsrilkna, for at aga der en fri-
Ikare lust och mera r6relse.
Utom desse bagge Compagniets egne
Sjukhus, finnas Snnu tvanne andre Hc-
Ipitaler inoin Staden: det ena tilh6rer
Morerne och det andra Chineserne.
Den hetta , som har standigt rader,
och de sugtiga dimmor, som har stadm
v . uti
Eatavia 177j. 311
uti luften, Utan at snart skingras, bidra
ga at göra orten, och i synnerhet sjelf-
va Staden mycket osund , och dödlig
heten så stark, at Staden af någre blif-
vit kallad för Europeernes graf. Den
stank , som upkommer af allehanda sa
ker, som oförsigtigt tillåtas, at kastas i
ålfven , och Europeernes egna ovarsam
ma Diét, åro icke ringa orsaker til den
förödelfe, som årligen i synnerhet Iker
ibland dem. De ringare förgå fig me
rendels uti frugters åtande , • och Arra-
kens otidiga nytjande , och de förnäma
re nytja mer, ån i et få brännande luft-
strek borde ske , både för stark föda och
för hetsiga drycker. Rötfebrar bort
rycka de fednare merendels hastigt, of
ta inom trenne, ja stundom inom et en
da dygn. Rödsot och Rötfebrar med
taga de förre , och de måste som kunna
genomgå dem, behålla en stor och ut
spänd mage, med förstopning uti någon
af de inre delar (^Placenta febrilis) , hvil-
ken icke gerna fördelar sig eller för
svinner, deråst de icke blifva afsånde til
något Contoir , der luften år friskare och
kallare. De, som tyckas åga starkaste
hålsan, såtta snarast lifvet til, då svage,
åfven som Fruntimren längst och bäst
utbirda; ehuru de, som ifrån Europa
U 4 hit
yt% Batavia 1773.
komma med rosenroda kinder , inom
kort t!d forlora denna fagring, och blif-
va seJan bleka, loin et utvridit klade.
De hela aVet igenom har radande
vindar aro antingen Sjo-vindar eller
Land-vindar, som ester arstiderne for-
Indras. Uti West-mousfon , eller regn-
tiden-, som ocksa anses harstides tor
vintertid , och begynner i November el
ler bdrjan as December, samt varar til
JMhrtii manad , blala Landvindarne ifrin
SW och W, hvarefter ernot middagen
en Sjovind ifran NW upkommer. Uti
den fa kallade Goda arstiden (Mouisnn)
16pa landvindarne SO, O, sedan til NO,
och andteligen til N.
Vid diken utan for Staden fant jag
Coftus arabicus vaxande, hvars aroina-
tifka rot fores til slere orter i Indien ,
och med fordel forsaljes.
Lika fa fan jag Ingefaran (^Amnmum
Zh^iber och Z.-rumbet*) viid vaxande
langre in, uti torre sandsalt, och ofta
bred 3vid vagar. Bagge desfe flag tor-
de vnra et; eller ocksa ar dem emeJlan
foga atikilnad, emedan blom-axet, som
i b6rjan ar rundt , efterhand utv^xer och
blifver langre. Ingefaran odlas tikvll
I ■
Batavia 1775. 313
med kbnst utaf Chineserne, och rotea
renad ifran jord , kokas med socker ,
saint fori'Iljes bade til Indien och Euro-v
pa. I Ostindien brukas den ofta, d4Th£-
vatn drickes, for at styrka magen, och
i Europa merendcls emot Heshet, Ho-
sta och andre Brostfjukor.
En art utaf Cardimomer (^Amomun
enmpaQum} med rundade fr6hus, fan
jag afven odlad uti en Tragard. As den-
ne voro frdn like de vanlige Cardimo
mer, fom f6ras til Europa, och torde
haultas utaf slera vaxter. Blomklafen
fat anda ned vid roten , och bladen lik-
nade dem pa Svards-liljan , men hade en
spits , lika fom en fin trad i Indan.
Arrak, fom i Ostindien nyrjas for
Branvin; fom fa val har, fom ofver alt
annars i verlden anfes for den bafta til
beredning as Punfch ; och lorn ager en
egen fynnerlig famt ifrah andre destilfe-
rade drycker farskild lukt och smak ,
tilverkas aldrabast pa Java. Til defs be*
redning aro utom Batavia Stad anlagde
flere anfenligen store Brannerier, hvil-
ke tillika med r3ttigheten , at tilverka
Arrak, endast arrenderas utaf Chinefa-
re. Risgryn aro de fornamste, hvaraf
denne Ipiritus, utaf treggehanda styrka,
U s uti
3r4 Batavia 1775.
uti stora pannor destiHeras, efter f6re-
gangen ymnig gasning , med tillagdt
vatn, Syrup ifran Sockerbruken, och fas
ten utaf Cocos-traden. Den mindre star-
ka Arraken drickes varm as Chinefer-
ne utur koppar, vid deraS lustbarheter.
Den hvita Arraken, som kallas kneip •
och aftappas straxt pa bouteiller, Sr star-
kare och forbrukas mast uti Indien. Se
dan Arraken blifvit aftappad pa fatverk,
f6r at fdras til andre orter, fargas den
as tradflaget, och blir den bruna Arrak,
som almannast i Europa forstljes , och
nytjas icke aUenast til at laflca torsten,
utan ock til den behageliga Punschen,
hvaraf vid alle glade, och hdgtidelfge til-
falien, finuen och hjertan upmuntras,
samt denna verldenes bittra omsorger
fa ljufligt fdrsvinna.-
Bomul och Silke utgdra i hela Ostin-
dien de Smnen , hvaraf Indianerne for-
fardiga fin kladnad , och Srligen for-
salja en otrolig myckenhet til Europe-
erne. Silke beredes val icke pa 6n Ja
va, men as Bomul f6rekomma i landet
tvanne adkillige arter. Den ena ar et
ganlka hogt trad, med en stor, vidlyf-
tig och vacker krona , som kallas Bom-
bax pentandrum. Bomullen , som omgif
ver
Batavia 177s. • 315
ver fr6n , uti, frobolsan, far namn as
kapok, ocb nytjas icke til spinning, utan
endast til Madrasfer, Sangbolstrar och
Hufvudkuddar. Den andra Sr en bu-
lke, loin pa et half's Sr upvSxer til en
mans hogd, och sedan forgar inom aret
(^Gossyptum berbacewn). Denne gifver uti
sine fnjjhus en mycket finare och bittre
Bomul QKapas) , fom spinnes och vafves
til oSndeligen mange, finare och gr6fre
sorter Bomuls-larfter och Kattuner.
Ifran fr6n, som ligga inneflutne uti
sjelfva Bomullen, sag jag hSnne renas
pa det sattet, at den Jades ut pa up-
fp&nda dukar, och sedan piskades med
kappar, til clefs at alle fr6n val Ikildfc
fig ifran.
Inge Caffdhus och inge VinkSUare
finnas inpm denne store och folkrike
Staden, utan alle framlingar, fa vSl de,
hvilke ankomma med HollSndske, som
med andre Nationers Skepp, n6dgas bo
uti det fa kallade Herre Herberget , efc
mycket stort, rumrikt och vackert hus.
Harstides njuta de icke allenast nppas-
ning, sing, kammare och mat, f6r en
Ducaton eller halfannor Riksdaler om
dygnet; utan ockfa Caffe\ Vin och 6l
emot s&rsltild betalning. Utom defs Sr
316 Batavia 1775.
uti huset en ganslta stor Sal , f6r con
versation, lange och pa en fida opne
gallsrier eller f6rstugor, at fpatfera el-
ler sitta uti under flcuggan , samt en Bil
liard til tidsfordrif? Ingen as Compag-
niets Ambetsman eller nagon ' Borgare
far i fit hus for betalning lamna nagon
framling herberge och fpisning; men ve
la de utan betalning herbergera nagon
as sine vSnner, ar det dem icke forbudit.
Ris (Risgryn ■> Oryza), fom odlas pa
on Javas laglandte lander, aro ganlka
hvite, och raknas nSst de Japanike i god-
het. Nagot Ris odlas ocksa pa hoglin-
dare stallen as 6n, och beh6fver det
icke sta under vatn , hvilket detta fa-
desslag annars vanligen fordrar. Innan
Risgryn blefvo hitfdrde , och i landet
almlnne, lefde Javanerne as en fort
(Geerst^) Fr6 QPatiicum'), hvars bloma
ar fvartagtig, fom asdem odlades, men
var hvarken fa godt eller fa lonande.
1
Utom Risgryn sick jag ockfa hlr fe
pa nagre stallen odlade bade Turkifkt
Hvete (Tea mats) och Holcus (Sorgbum).
Lustens brannande hetta, och den
myckna fvetningen g6r badande i vatn
har ganlka angelagit Slllan gar ock
Batavia 1775. 317
nagon dag forbi , at iu Indianerne synas
plafka uti vatnen. De utvalja hlrtil la-
dane stallen , antingen vid aarne eller
andre vikar, der de kunna vara sakre
for Krokodilen. Harigenom bade renas
kroppen , och svethplen 6pnas ; det kalla
vatnet styrker dessutom kroppen, fa at
de sedan mindre svetfea, och blifva der-
efter lattare och muntrare. ,
Specerie Handelen tillkyndar ove-
dersageligen Hollandlka Compagniet de
aldrast<5rsta vinster; derf6re tillates ock
ingen privat , vare fig hogre eller lagre
Ambetsman, Borgare eller Skeps-Offi-
cerare at handla denned, utan ager fig
Compagniet enskildt f6rbehallit alt Mo-
nopolium dermed. Om nagon harmed
drifver lurendrageri , och olykligt vis
blir uptackt, kostar det altid lifvet, el
ler Stminstone branmarke och lifstids
fSngelse. •
Opium, som almSnt far namn as
Amphion , anses ibland andre f6r det
storsta Contraband, hvars Handel afven
ar Hollandlka Compagniet ensamt f6rbe-
hallen, och hvars lurendragande belag-
ges med de fvaraste straff. Merendels
himtas denna vara ifran Bengalen, och
tillkyndar Compagniet en otrolig vinst.
Det
3»8 Batavia 177?.
Detta Opium forbrukas bade pa Java,
och de omkringliggande oar. Indianer-
ne nytja det ganfka mycket, men icke
fa almint til tuggning, Com Turkarne,
utan i det stallet bereda do det samma
til et mos , hvilket strykes ofvan pa
tobaken, sedan den blifvit inlagd i pipan.
Nar den samma da rokes , blifva de as
nagre drag yre och drukne, och 001 de
nytja of6rfigtigt for mycket deraf , blif
va de aldeles utom fig och rasande, sa
at de vela m6rda andre. Nar en ladan
as Opium rasande utkommer pa gatan,
ropas Amok Amok, och hvar man ager
rattighet, at ddda en sadan drucken
mSnnilka, som lagen forklarat fogeJfri.
Rattigheten at forsalja Amphion arren-
deras bort at nagre, merendels hogre
AmbetsmSn, som blifva General Arren-
datorer, och betala derfore anfenlig^e
summor. Desse bort-arrendera sedan at
andre partie-vis rattigheten , at utminu-
tera Amphion , eller rlttare sagt , de
slija i stort Opium, til et ganfka hogt
pris at andre, som falja det samma at
Indianerne i smarre partier. Och som
flere f6rname Herrar hiruti 3ga del och
intresse, vakas befynnerligen val der6f-
ver, at intet Opium kan heinligen info-
ras i landet, afven som det icke elJer
fe-
TSatavia 1775. , ,319
felar, at den, som syndar emot Aitir
phions forbudet, blir ofverlamnad at al
Lt.gens stranguet.
Fogelnasten7 som jag aiVen pa Cap
nagre ganger forut hade set , * brukades
Mrstades niera uti Soppor , sasom f6dan-
de och valsmakelige. Desse aro sam-
mansatte as Gelee-agtiga tradar , och up-
16sas til et geriomlkinligtGelee, uti varmt
vatn. Uti Javas berg lades desse myc-
ket finnas , och vara en fordelagtig Han-
delsvara, i synnerhet uti China. Han-
delen med dem ar Hollandska Compag-
•niets ensak , och arrenderas merendels
bort at den mastbjudande. De sinaka f6-
ga, men aro fodande och latsmalte.
Subatter kallade Invanarne atfkillige
sorter as en besynnerlig Grashoppa (Man
tis, i synnerhet precatoria och religiosa),
som agde brdstet lika langt med den 6f-
riga kroppen, och uplyftade altid fine
framfdtter, lika som Indianerne, da de
halsa elier vela anhalla om nagot. Erne-
dan djuret Sr ganlka trogt, sallan rorer
fig, samt det da mycket langfamt, brd
stet liknar aldeles stjelken pa et blad, och
vingarne med fine m6rke adror fulkom-
ligen se ut, som et blad; fa blef en an-
nan sort haras QMantis gongylodes^), kal
3*0 . Batdvia 1775-
lad det vandrande eller det lefvande bla-
det. Indiqnerne anse dera for helige el
ler atminstone for lyckelige djur.
Buffeloxarne pa Java voro mycket
olike dem, jag set i Africas fkogar.
Desse voro graagtige, smarre, och vil-
trade fig uti modderagtige ■vatn-pnssar.
Ehuru de altid bibeh6tlo mer eller min-
dre as fin vildhet, lato de Jikval tiraa
fig, och sag jag dem mycket brukas
for stora karror.
Kistor uti husrummeri fa vSl, sons
i Packhusen , fag jag oftast vara upsial-
de pa Bouteiller. Luftens stillastaende
och ringa omvaxling, famt deraf foror-
sakad m6gling och hastiga fbrrutnelse
gjorde denna fdrsigtighet nddvindig, e-
medan annars icke allenast kiltbotnen,
utan ockfa de inneflutne varor, inooi
kort tid forderfvades och aldeles for-
multnade.
Pa redden utan fore Bajtavia aro
ganska manga 6ar, soni icke alJenast g6-
ra den samma f6r stormar trygg och sa
ker, utan tjaria HollSndfka Compagniet
til mangfaldig nytta. Pi dessa oar ager
Compagniet Skepsvarf, Packhus for fle-
rehanda varor och mycket annat
Med
Batavia 1775: 311
Med otroligen smala, men langa ba-
tar sagos Javanerne ro as och an pa
redden , hvars yta lag oftast fa stilla och
jamn, som en fpegel. Desse sma batar
voro utholkade as nagot trad , icke bre-
dare, an at en man kunde fitta deruti,
as flere alnars langd, utan segel.
Smale Rottingar (Calamus rotang")
brukade Javanerne mycket almant tQ
tog, och med desse, antingen hele eller
klyfde i finare rimsor, viste de behan-
digt binda al ting. Bade starke och nat-
te korgar sag jag ocksa haras flatade,
afven som breda mattor deraf gjorde at
litta pa, som voro ganslca fiiygga.
Bambo-tradet var et as de nytigaste
s6r Indianerne har pa orten. Deraf f6r-
•fardigades i st6rsta hast nastan alt, hvad
de behofde. Haras fag jag husen up-
bygde, stolar, bord och fangar forfardi-
gade, stegar, barare-stanger, redslcappa
fartygen, och flere andre husgerads la
ker tilredde , som voro bade natte , star
ke och latte.
Uti Europeernes Lusttragardar, som
voro anlagde utom Staden, prunkade fle
re bulkar och vaxter, dels med line
slackige blader, dels med sine store och
2 Del. X an
yiz - Batavia 1775.
angename blomor. Ibland de f6rre vo-
ro Nyctanthes picta , och Erythrina co-
rallodendrum; ibland de sednare Hibi
scus Rosa Sinensis , Muraija ekotica med
flere. Hibiscus Rosa sinenfis kallades
Kambang Sapato {Skt'bloma) , och blo-
morne deraf gifva en ganska svart farg.
F6r denne orsaken slcul bestrykas stu-
dorne as deras gevar (AV/'j) derraed,-
afven som Skor, for at fvlrta dera.
Morinda citrisolia kallades Bengado
och rotens fast nytjades as Javanerne,
til at farga r6dt.
Indigo Qhdigofera nila~) vaxte vild
6fver alt, och cultiverades nagot as Chi-
jieserne. As denna tilverkades alniant
en bla Indigo-farg.
Krokodiler finnas ymnigt vid a-myn-
ningarne, och uti alfvarne pa denna 6;
den vaxer til en ansenlig langd. Under
mine Botanilke utvandringar sag jag ho-
nom ej sallan ligga vid stranderne, for
at fosva uti solbadet. Stundom fangas
han as Javanerne med krok, fom tyc-
kes f6rekomma underligt och otroligt.
Dess gap ar ganlka vidt, och tanderne
i bagge kakarne hvasfa fom hugg-jern,
at han med mycken lathet afbiter de
star-
Batavia 1775. 343
ftarkaste tog, Til en sadan fangstnytja
Javanerne et ganflca 16st ihopvridit tog
as Bomulsgam, Vid hvars anda fSstes
en krok med nagot as eller k6tt. Nar
Krokodilen ifislukat kroken, och bj^x-.
der til at afbita to|et, fasttta tanderne
emellan defs ldfa tradar, fa at han icke
formar afbita dem. Den insvalgde kro-
ken liindrar honom -ocksa ifran , at am-
nars afUita toget. Kroken berattades
inig vara utaf trad , och fa fnart Kro
kodilen markes hafva fastnat, kommer
folk til, at med andre gevar d6da ho
nom. Salunda gar det val an, at fanga"
Leviathan med krok, men det fkal icke
Ike med ftyrka, utan med konst och list.
Kjarnan utur frugten as Boa Ati 5r
ganska bitter til fin sniak. Den bruka-
des st6tt, at intagas fdrColik, bade ut
af Malejer och Javaner.
Javanerne ma icke g6ras til nagre
Slafvar; men mig berattades, at det
stundom fkal htnda, at de pantfatta hvar-
andre, ehuru jag icke kunde fa fulkom-
lig reda pa denna faken.
Pinang-kjarnan (jjux Greece"), fom fa
almant och dageligen nytjas med Siri,
under Betelens tuggande, fdnderkliptes
X a oied
324 ' . Batavia 1775.
I
med en egen dertil inrattad sax , fom
jag ofta hade tilfalle at se, i synner-
het hos de Europei/ka Fruntimren.
Merendels styckades kjarnan i sex de-
lar, och en sjettedel togs hvarje gang
til tugbuss.
Socker-r6r (^Saccbarum qfficittarum)
planteras uti ymnighet pa Java, och Pu-
dersocker forsaljes harifran til de malte
orter uti Indien. Alt det locker, fora
uti hela Ostindien forbrukas, ar antin-
gen Brost-focker eller Puder-socker. In-
gen rafinering til Topp-socker far ike
harst&des, utan endast uti Holland. Den
fornamsta handeln pa Japan &er tned
denna vara. Br6stsockret nytjas me
rendels vid Th^-och Caff£-drickning:
Puderfockret til matlagning och infylt-
ning as hvarjehanda bar och frugter,
sasom Kryd-neglikor och halfvaxte Mu-
lkot-n6tter, hvilke atas vid Th£-vatns
drickande, for at styrka en svag och
slapp mage.
Nellika eller Boa malacca infyltas fa-
ledes, afven fom en frugt, kallad Tje-
rimelle. Den fraakar da helt m6r, och
ar stor fom et h6nsagg. Det k6ttagtiga
ar as en syrlig smak.
Tie-
Batavia 1775.3*5
t
Tjerimelle ar mindre; pa den samma
ftickes med en rial en mlngd fina hal , ,
sedan lagges den i vatn , och omfider
kokas med socker samt forvaras med
sockersyrup i glasflaskor. Desse frugter
atas osta, da Thd-vatn drickes. Deltas
ftundom omogne med litet salt , och kun-
ra afven omogne inlaggas i salt. Mog-
ne atas de nagori gang, och aga da en
iyrlig sinak.
Fokke Fokkes kallades srugten as So- ,
lanum Melomgena, som bade vaxte vild
och odlad. Den ar aflang, nagot likyet
Paron, storre eller mindre, helt glatt och
ikinande , as en purpurbla farg. Frug-
ten ar as en angenam smak, kokad i
foppor, eller ock kokad med vin och
peppar. Den drifver urin och stengrus
lamt nytjades almant bade as Europe-
erne och Indianerne.
Uti attika inlaggas atfkillige bade r6t-
ter, frugter, gr6ni'aker och annat, (a-
sonr Filk, Blomkal med mera. Sadane
inlagde faker kallas i almanhet Attjar, •
och nytjas til stek och andre matratter,
at reta appetiten och styrka magen. At-
tikan flcarpes och gores starkare med
tillagd Spanik peppar, fa at sadane kryd-
der blifva mycket hete och brannande.
X 3 PS
3i(5 Batavia 1775.
Pa detta sStt inlaggas Gurkor, slcaJet as
Meloner, och de aromatilke rotterne as
Bambotradet, hvilke sednare Ifven ifran
China dfverforas til Europa.
Inom Batavia ligga sex Kyrkor,
tvanne Reformerte , en Portugisislt, en
Lutherflc , en Hospitals-Kyrka , och en
uti Citadellet, samt en Portugifisk utom
Staden , hvilke aga fine Praster ifran
Holland, som ha^ 5ga mycket anfeende,
och ara val lonte,
Morerne , som vistas pa Batavia , aro
har, likasom annorstades merendels Kop-
man, och okande med sin egen fynner-
liga och vackra kladebonad, De aro of-
ta store til vaxten, aga langt svart har.
som insvepa"; i en hvit duk, liksom en
Turband , och hasva niustacher. Somli-
ge hafva en m6ssa eller en rund hart
pa hufvudet Kladningen Sr en stor och
vid kjortel eller skjorta, oftast as hvit
Bomulstyg, hvilken bindes med et sno
re eller bredt band under br6stet, och
ar nedtil vider samt racker ned til fot-
terne. Skorne aro vide, och ga ut i en
lang och final spets , som bojes tilbaka,
samt aro hos de rikare ofta rikeligen
med guld utflrade,
I*
Batayin 1775. 317
Javanerne sitta altid pa en stramatta,
utbred pa golfvet eller jorden, med fdt-
terne i kors lagde. Pa* en vag eller ga-
ta, fitta de pa halarne. De complimen-
tera och halfa, likfom de maste andre
Indilke folkflag, pa det lattet, at de i-
hoplagga handerne, och uplyfta dem e-
mbt pannan. De fatta maten med blot-_
ta fingrarne , utan at nytja knif eller
gaffel. Kladnaden bestir i en nasduk,
som svepes om hufvudet; en vast, med
manga och fma knappar; och et kliide
(JCajin), fastadt omkring lifvet. Vlsten
hos de fornamare ar ofta vacker , och
pragtigt utfirad: Pa fotterne bruka de
toflor med nakne ben, utan' strumpor.
Toflorne. aro framtil tvart afhugne och
upstaende. NSgre bruka en m6ssa, som
ar cylindrilk , .tvart afstympad liksom et
tak, as helt hvit linne, och sa spackad
med starkelse as risgryn, at den ar ftyf,
och helt genomlkitilig'. Andra kctnet
drager om lifvet, at tacka nedre delar-
(ne anda til fotterne, et klade, som vi-
kes tilhopa omkring vek-lifvet, och of-
van til nytjas en half-lkjorta. Haret vri-
des ihop 6fver hjessan, och fSsteS med
nal. De* fornamare nytja 4fven toflor,
ofta rikeligen utfirade.
Bar-
3*8 " Batavia. 1775.
Barnen upfostras hos detta , likasom
hos flere indislœ folkflag, mycket okonst-
ladt. Sallan hordes barnen skrika. Of-
tast sag jag derri as modrame lamnade
pa sjelfva jorden, pa en utbred matta.
til at sjelfve roa slg, och at krypa pa
hander och sorter, til defe de larde fig
,sta och ga. De hvarken sn6rdes eller
lindades, och ingen ibland dem fag jag
antingen lytt eller krympling.
De f6rnamare Javaner fora mycken
stat , och atf61jas as flere Betjanter , hvar-
af den ena bar en pinang-dosa , den an-
dra tobakspipan, den tredje tobak, den
fjerde (potkoppe», den femte fol-fkar-
men och fa vidare ; ja kdnet bares uti
silfverbeflagne Dragstolar, och H6fvits-
manner Sga stundom fkidan til sine iido-
gevar as silfver eller guld.
Javanerne Sro gule til fargen, <5go-
nen fvarte och foga djupe; nasan gan-
Ika litet tilbaka tryckt , men dock kort
och trubbig; hwret langtoch svart; mun-
nen f<5ga ftor, men oTra lappen nagot
manlik , ombojd , tjock och litet utstaen-
de. De maste aro as en medelmattig
eller lharare ling vSxt.
India-
Batavia 1775. 319
Indianerne satta ganska mycket vär
de på fit hår. Detta aga de altid bek-
svart, och så långt, at det räcker ned
til lånderne. Ingen dag går förbi, på
hvilken de icke smörja det med Cocos-
olja, kamma det, och upfåtta det es
ter landets sed.
I almänhet kan man vål såga om de
värme Länders Invånare, at de äga en
slö hjerna, och äro mindre fintclige och
ikarpiinte, ån Europeerne. De äga nog
samt den förmågan, at kunna tänka,,
men icke djupsinnigt, och samtalen hos
dem äro således föga eftertänksamme.
De äro i aJmånhet late, sömnige, tröge
och kåtjesiille. Sjelfva Cljmatets hetta
böjer dem hårtil. Och utan at särdeles
oförråtta de måste Indiens svartbrune
infödingar, kan man vål såga, at emel
lan dem och Europeerne år större Ikil-
nad, ån emellan Aporne och dem»
Climatets värma äger åfven på Eu
ropeerne , som hitkomma , den verkan ,
at de med tiden blifva mera tröge, or
keslöse och mindre muntre, ån i de kal
lare länder; så at den flitigaste människa
ofta, emot sin egen vilja, hårstådes för
faller til låtja och overkiamhet.
X 5 Til-
330 Batavta 177$.
Tilnamn bruka Javanerne icke, och
förnamnet åndras hos dem ofta , etrer
vissa omståndigheter. Så snart en Fa
der får en son, så förändrar han sit
namn, och i stållet at i Europa en son
kallas efter sin Fader, få kallas en Fa
der hår efter sin son , til exempel : oin
sonen kallas Tjofo, få åndras fadrens
tiamn til Båppa Tjofo (Jjofof far). Fir
han sedan slere söner , kallar han sig
al tid efter den yngste ibland dem.
Vapn , som Javanerne bruka , åro
slere: Kris kallas en fort Hersfångare,
som almånnast båres, både af hög och
låg, och det vid alla tilfållen. Den år,
utom hand-taget, vid pass en hals aln
lång, och klingan år antingen råt eller
slingrad som en orm, två finger bred,
spetsig och skarp å ymse sidor. Oftast
ser den blyfårgad ut, med ljusare strep
deruti. Stundom år den damaserad och
' alinånt förgiftad. Den gömes i en (kida
af trå, som någon gång målas, och nå
gon gång utan på , hos de rikare , be-
klådes med en tun lkifVa af silfver el
ler guld , som år lös och kan låt afdra-
gas. Handtaget eller fåstet år af trå ,
och sin egen besynnerliga Ikapnad. En
sådan Kris båres uti et band, som år
bun
Batavid 1775s. 33l
bundit om lifvet, pa h6gra fidan nara
tif ryggen, och ofta baktil vid ryggen,
i fynnerhet hos famre folk.
En annan sort as Sabel fag jag ofta
fSIjas pa torgen, fom var tjock i ryg
gen, tung och ofVer en aln lang, med
et handtag as horn eller tra, 1 '
Badi kallades en Uten Hersfangare
eller fnarare Dolk; den var et qvarter
lang, med et bojt handtag, och bars
stundom likfom den forsta uti bSltet
Wudohg var et annat gevar, fom
jag fag baras endast as farasta hopen,
och mast as tjanstedrangar. Det fades
betekna underdanighet och tilgifvenhet.
Sjelfva jernbladet var kort och bredt,
famt liknade en Hack-knif, med en kul-
rig ag pa ena fidan , och en tjock bak
pa den andra. Skidan , hvari detta g6m-
des, var as tra med en fpanstig fjader
as horn pa ena fidan , medelst hvilken
den qvarh6lts i gordelen omkring lif
vet, instucken baktil vid ryggen. Et
qvarters lingd fvarade emot et halft
qvarters bred. Detta instrument tjante
afven at hugga med, och at g6ra fig vag
i Javas tjocka Ikogar.
Bag-
33* Batavia 1775:.
Bagge k6neh kunna hos Javanerne
adlas , la at , om en Adelsman gifter
fig med en oadel Dame , fa blir hon
adlad ach tvartom.
Java regeras icke as en enda Mo
narch , utan utaf Here , ehuru on icke
5r fa fardeles flor, for at vara delad i
fa mange Riken. Pa Bantam Sr en Ko-
nung ; uti Madura en Repent eller
Prins; uti Surikarta en Kejftre, och i
Djokjakarta en Sultan.
Kakerlackor QB/atta~) och ATyror
aro uti Indien Sfven fa almanne , font
ganska besvarlige. De forre aro iikval
fortre'tligare om bord, de sednare ofver
alt, i synnerhet de smfi och rode Mv-
ror, hvilke fortara eller forderfva alt.
De aro sa sma, at de toga markas, och
intranga fig igenom de finafte fpringor.
Om niigon Infect: fangas, och sattes i
en lada, ates det genast up as desse
fma kraken , fa at endast vingarne 6f-
verblifva. Myrorne foka i • synnerhet
ester focker, och famlas til det i fadan
mangd , at de ofvertacka aldeles det ka-
ril , hvarpa det ligger. At fordrifva Ka
kerlackor utur Klad-kistor-, fan jag ba
fta medlet vara , at lagga Kamfer ibland
kladerne; och at utehalla de fma r6de
My
Batavia 1775. 333
Myrorne, var Oleum Kajoputi och Ku-
lit Lavang de kraftigaste medel. Lukten
af desse oljor kunna de omöjeligen för
draga, utan dö deras tånieligen hastigt.
Med Kajoputi olja, sbm år mera flyg
tig, gjorde jag åtskillige försök, för at
se, huruvida jag derigenom kunde be
vara mine Infect-samlingar ifrån Indiens
alt frätande Myror. Når jag på et bord
gjorde en ring utaf Kajoputi olja , och
inflåpte inom den någre myror, såg jag
tydeligen at Myrorne ej -vågade gå öf-
ver den samma, utan blefvo efter en
kort stund af ångan liksom yre, åndte-
ligen raglande och omsider döde. Når
någon insect-låda inuti smordes med ol
jan, och Myror inslåptes dit, kunde
Myrorne efter någre ögnablick knapt
mera löpa, och dogo innan kort. Den
dödade på lika fått andre insecter, in-
nom kortare eller längre tid , så at jag
tydeligen märkte , at denna olja var åf-
ven så farlig och dödande för insecter
i gemen, som den i flere sjukdomar år
et förtråffeligt och kraftigt läkemedel.
I fordne tider, och i början af Com-
pagniets upråttade handel, utfeglade fö
ga folk af anseende til desse orter, soni
ansågos åfven få farlige, som sjelfva
re
334 Batavia 1775.
1
r'esah. En stor del as befatningen tor-
de da bestat as fadane, som i Europa
begat nagot brott, nodgats ofvergifva
sit fadernesland, eller lor annars vidrig
lycka och obehagelig utfigt i en framtid,
varit tvungne begif'va fig til fjos. Des-
le gjorde emedlertid sin lycka, upklefvo
ester hand til de hogste Ambeten, och
atskillige henikommo , tid ester annan ,
rike och form6gne, med Indiens dyr-
bare Ikatter. Desfe upmuntrade andre,
at afven fors6ka sin lycka , och utsigten
blef ester hand fa forandrad, at nu me-
ra utscgla uti Compagniets tjanst an-
tagtie man och ynglingar , as battre
b6rd och mera hofla.de feder, ja Sfven
Sdlingar as hogre och lagre rang. Des
se utga merendels. faTom Underk6p-
man, at afbida ledighet as nagon for
dem indrSgtig sysla. Oagtadt fadane
fomame Herrar nu arligen utsandas,
med mange recommendationer och stort
hopp, tviflar jag dock mycket derpa,
at igenom denna, annars fa til utfeen-
de nyttiga forindrig , Compagniets nyt-
ta battre befordras, -da icke fodflen el
ler rangen , utan Ikickelighet och nit
dertil fordras ; ty ehuru man borde for-
moda, at desfe igenom battre upfostran
borde hafva ISrt nagot, hvilket dock
. , • osta
Eatavia 1775. , . 335
ofta år ganska 'ringa; så år dessas afllgt
icke så mycket och egenteligen at tjä
na Compagniet, utan fast mera, at en
dast komma til en sådan bestålning, der
de häftigt kunna blifva rike , och med
sit byte, som ej får vara litet, kunna
ju förr, desto håldre, återresa til Euro
pa, at der af sine intressen lefva, och
föra en Stat, som svarar emot deras
trogna tjänster, höga rang och förstånd,
I sådan aftigt utseglade med det Skepp,
som hitförde mig ifrån Cap , en ung
Baron S 0 0 de L 0 °, och en
Grefve B 0 0 hÖgmodades i Bataviä,
under det han med otålighet väntade
på någon öpning, som kunde tilfrids-
stålla få väl dess åregirighet, som dess
andre behof.
Inom Citadellet åro Compagniets
Packhus anlagde, til förvarande af Säd,
Risgryn, Drycker och Viner, samt an
dre förnödenheter, icke allenast för den
ne Staden, utan för de måste i hela
Indien varande Contoirer; jämte Spe
cerier och flere handelsvaror för Eu
ropa, och andre handelsplatser.
Åfven så åro hår Compagniets Con*
toirer, Råntkammare, Ammunition, La
boratorier med mera.
Ut-
336 Batavia 1775.
Utaf f6rskamde Kryd-neglikor , sag
jag i Laboratorio Chemico destiileras en
tameligen god Neglike-olja, ehuru de
icke gafvo deraf alt Cor mycket.
Et Boktryckeri Sr ockfa harsrides
til Compagniets nytta och tjanst inrat-
tadt, och et vackert Bibliothek , hvars
Cataloge ar trykt redan 1752, jarate et
'Archive.
General-Gouverneuren f6rer en gan-
fka stor och F6rstelig Stat, da han re
fer nagon gang ut, uti sin flora och for-
gyldta Statsyagn. Han ager sin egen
Stalmastare, Hofinastare och en JLifvagt
as r» man til hast, jamte a:ne Trom-
petare, och en Kusk, kladde i en e-
gen dragt. Lifvagten rider oftast fore
dess vagn med blottad fabel i han-
den, och f6re dem ^ Trompetare , en
Europeiflc L6pare och 4 Morjaner fufom
Ldpare, alle val kladde, samt en Officer
vid sidan as vagnen. Stundom atf6lja
ockfa hans vagn 50 eller 60 bevapnade
man til hist , anf6rde as en Fandrik och
Sergeant Alle, utom Rads-Herrarne ,
nddgas, der General-Gouverneuren re
fer fram, bevifa honom sin vdrdnad:
de gaende stadna, och de akande stiga
Utur sine vagnar, Uti Radet, som Tis-
■
Batavia 1775. 337
dagar och Fredagar vahligen plagar fam-
las tilhopa, fitta jamte honom en Ge-
neral-Directeur, och fern ordinarie Rads-
Herrar , fom aga bade r2da och at besluta.
Tillika aro nagre, stundom flere, stun-
dom farre Extraordmarie Rads-Herrar,
fom endast aga at gifvarad, utan at de-
ras rostande fbr 6frigt anses. Uti den-
ne , Rads-F6rsamling far ingen intrSda
med yarja , utan -den lamnas altid utan
fore Rads-lalen , til vaktens forvar. Ge
neral- Gouverneuren ager en aldeles
Kongelig makt och myndighet : hvad
han behagar, famtyckes merendels as
de andre, och otn de andre an aro e-
mot honom, kan han likval lata faken
ga i verkstallighet , och bhr dS ensam
ansvarig f6r utgangen. Han ager ock-
sa rattighet, at med Indilke F6rstar g<5-
ra och fluta f6rbund, frid och krig, och
tager fig stundom, da Compagniets in-
tresse det fordrar, den myndighet, at
aflatta och tilsatta Konungar och F6r-
star. General - Directeuren ager hogsta
upsigten och forvaltningen vid Compag
niets handel , varor och Packhus. Hvar-
je Rads-Herre Sger en flrfkild upsigt 6f-
ver nagot as de andre Indilke Contoirer,
och ar tillika ofta President uti nagot
as de i Staden varande Coliegier. Da
a Dkl. Y > ea
338 Betfivia 1775.
err Rads-Herre aker f6rbi nagon med
tvanne Lopare f6r Vagnen, maste mast
altid halla sin vagn ltilla, under det
man hUfar. '
Da General -Gouverneurens Fru ut-
refer, fida tvanne Drabanter fore vag-
nen, och ester den famma stundom is
man til hast.
Uti Stadeil voro atlkillige Hyrku-
slcar eller Borgare, fom hollo hastar ocb
vagn, bade til frimmandes tjinst och
andras, fom icke magtade halla fig eg-
ne akdon. En hyrv.agn kunde man lega
antingen pa manad , vecka , dag eller
for en enda gang* En fadan hyra foil
sig dyr, och merendels blefvo desfe Hyr»
kulkar med tiden rike och formogne.
Utom Staden befag jag det Astrono-
milka Obfervatoriuni , fom Predikanten
Moor harstades latit, til VetenskapenS
forkotran upbygga, men nu , ester dess
d6d stod obrukbart, och vitnade om sia
nitifke och hedervSrde anlaggare.
Ibland andre utlandflce vaxter, som
har cultiverades , fag jag afven Kajoputi-
tradet (Melaleuca leucadevrtra), as hvarS
hlader den ryktbara och f6rtraffeliga Ca-
joputi oljan destllleras i likafa Chocolad
Satavta tfj$. 339
* i
trädet (Tbéohoma cacats), hvarS biomor
fitta på sjelfva stammen och de större*
grenar, och hVars frugter innehålla de
kjårnar, hvaraf Chocoladet uti kakor*
beredes.
Drakar (Draco volant") flögo titorn
Staden i myckenhet, under det heta af
dagen, lika som FlådermÖsfen om som-
marqvällarne uti Europa , utan at de til—
fogade mig , som stundom i stygten fån» •
gade dem, eller andre någon Ikada.
På redden , som Sr stor och vid ,
men tillika föga djup och moddrig, lig«-
ger altid et gammalt få kalladt Vakt*
Skepp. På detta hålles vakt ymsom 4
Matter å rad, af alle de Chirurgi, som
tned Skeppen hitkomma; och til detta
Vakt*Skepp föras de som fjukna nattetid
eller af någon olycka ikadas , under den
tid Stadsportarne åro tilflutne. Ifrån en
sådan vakt kan man likväl lösa sig med
a tDucatoner, som gifves åt någon , an
nan Fåldkår, som då gör fyflan.
Émedan uti Batavia , få vål på Skep
pen, som i Hofpitalerne och vid Rege-
menterne åro ganska månge Chirurgi
använde uti Compagniets tjänst , få är
öfver dem fat en General- Chirurgus ,
Y» som
1
34° Batavia 1775.
som med General -Gouverneurens och
Regeringena stadfastelse forordnar bvar
' och en til sadane stallen , antingen pa
Skeppen , eller uti landet, der deras
tjanst pr6fvas n6dig.
Ibland de mangfaldige varor, hvar-
med Skeppen, til sine forestuende re-
sor , harltades forseddes , voro inlagJ
• Fisle, Hons, Ankor, Gafs och Agg.jam-
te vatn-Meloner , Pompelmofer och Co-
cos-ndtter icke allenalt uti storsta ofver-
fldd, utan ockfa til et gan/ka billigt pris,
afveh fora Arrak och Risgryn.
/.
Mjolk infordes IfVen dageligen til Sta-
den, til falu, och nytjades uti hushallei:.
Far voro ibland de falsyntaste djur
har pa orten ; deras varma ul- pils gjor-
de climatet f6r ,dem odrageligt. Om
derf6re nagot lefvande Far nagon gang
hitfordes med Skeppen- ifran God*
Hopps udden , fandes det gemenligen
ftraxt langre inat landet, merendels til
de fa kallade Bla-bergen, derSst landet
ar h6gre och luften mycket kallare.
Fikontran, hvaraf denna 6 ager Se
re sorter , fag jag ofta vaxande i de tor-
raste sprickor pa fjelfva murarne, sa at
jag forundrade mig<Jer6fver, at de kun-
de
Batavia 1775. 341
/
de uthlrda och lefva as den lilla vatlka,
som as regn pa sadane stallen kunde
qvarstanna. ,
Militairen bestar dels as Europder,
dels as Indianer, som &ro ordenteligen
tagne i tjanst, och exercerade, utom
Borgerikapet och Chinesare, som asven,
vid upkommande krig, maste gora tjanst.
Officerarne barstades, fa val, som i he-
la Indien , anses sasom en betjSning, hvil- -
ken Compagniet emot eii betingad fold ,
til landets forsvar och dels tjanst anta-
git. De aga derfdre har hvarken del uti
sjelfva Regeringens forvaltning , eller
handelens bedrifvande , tej eller llttas de
i rang 6fver de hogre Ambetsman , som
i anseende til den indragtigaste handels-
rdrelfen aro ansedde f6r mSst nyttige
och nodvandige. Soldaterne, hvars an-
tal, i anseende til forodande sjukdomar
och Skeppens ankomst, Sr aret igenom
mycket olika, handteras ofta emot al
billighet, oratvist och ilia. De, Tom isran
Sjalkoparne utkomma, njuta pa lang tid
ingen 16n, och da det iker, njuta de
icke mer, an 13 HollSndlka styfver as
hvarje Gyllen, hvaraf det ruasta afgar
til bekladning. Ester sjukdomar, dem
de ofvervunnit, ga de bleke, som en
Y 3 . hvit-
34* Fatavia 1775.
hvitmenad ftod eller en gipsbild, och
ofta l a magre , at de nastan Sro ge»
pomikinlige.
De bos Javanerne brukelige dansar
hade jag nygre ganger tilfalle at se, af-
ven som vid sadane tilfallen hora de»
ras musik, •
Danfarne . ske med atfkillige krop«
pens, i fynnerhet arniarnes och sorter,
jies rorelfer. Malejerpe kajla desfe dan*
far Tantak och Javanerne Rongi, Hir.
yid ar altid nagot v51 kladt och utsiradt
Frtintim'er, fom aldraforst: borjar dansen
med nagon person , och sortsar sedan
nied en i sander , as de andre , som fin-
fia noje i danfen , och desfe personer
sticka henne altid nagot penningur i han-
den, fore danfens slut. Rongin kallas en
sadan danferska , och de gifne penningar
delas emellan henne och Musicanterne
til "skil'ces.
Mnsiken beft&r as flere instrumenter,
fom vil handterade pa nagofc aflVind %a
et icke oangenamt ljud och harmonie,
Merendels nyrjas en fort Violin , med
endaft 2:ne strangar ; en Trumma, fom
klappas i bagge andar med fingrame;
en art Orgel as langre och kortare styc-
ken
Batavia 1775.343
ken tr3 , olike efter tonernes olikhet ,
• och lagde pa en iholig stock : desse klap-
pas eller fl«is, lika som et hack-br§de
med en tra-hammare; en Koppar-kittel
uph§ngd och pSHagen ; faint tvSnne Kop-
par-slcaJar, som hallas i hinderne och
flas emot hvarandra, *
Regerande Forstames Sretitlar pa Ja
va voro ollka, efter deras olika vSrdig-
bet. Dem jag med sakerhet kunde ut-
fprfka, ypro fbljande, nemligen:
Kejsaren pti Surikarta kallades:
Susu bunang, d, S. 6fver-F6rste,
Pako buna. Verldenes(//>/Æ)St6d.
Senapati ingalaga. Land. FSlt-ofverste.
4bdx/Rakman.x Helige Prast.
Sajidtn panatagamtJ. Trons befkyddare.
Sultanen uti Djokjakarta kallades:
Sultban, d. S. F6rste ellerKonnng.
Haming Kubana. Verldens Regent.
HatifatolaK Guds StSthallare ,
samt Sennapatti ingalaga t Abdul Raktnan
och Sajidin banatagama.
Regenten pa on Madura ti^ulerades*:
Vanembabam Adtpatti, en fri Forste eljer
Regent.
En
344 ■ Batavia 1775:.
En Prins kallades Pangerang , en
Kron-Prins Pangerang Adepatti , en Drot-
ning Ratu, en Prinsessa Radin Aju.
Patti kallades en Hofding ofver na-
gon Prpvins eller storre stycke land hos
Javanerne. Sadane voro atflcillige i de
finder, som tilhorde Hollandlka Compag-
Iiiet Desse tilsattas val utaf Gouver-
neurerne, men maste godkannas utaf
Regeringen uti Batavia, likafom de fa
kallade Capitener, sonVi landet forord-
nas ofver Chineseme.
Tommegomme blifver kallad en Huf-
vudman 6fver nagot mindre stycke land
- eller nagon stor by, och om en sadan
. blifver gist med nagon Prinsessa, far
han kallas Radin Tommegom.
En ibland Javanerne ganflca fSlfynt
Penning, hade jag mycken m6da at sa
tilvaxla mig emot en HollSndlk Duca-
ton , eller en och en half Riksdaler. Den
■ forvarades as Javanerne safom et gam-
malt och nu mera rart mynt. Metallen
var massing, och vidden lika med en
Svenlk Riksdaler, men ej tjockare in
et platstycke. Uti midten ar et fyrkan-
tigt hoi, fom tjanar at uptrSda den pa
band. Kallades Ptttis Kantang, och fa
des
1
Batavin 1775. 345
des nu mera Annas endast vid 6ns 6stra
Snda , fasom vid Suribaija och Banjer-
masfing. En uphpgd bred rand omgif-
ver kanten. Midt uti star et trad med
utspridde grenar, och pi hvarje fida om
det samma en vanlkapelig mannifkobild,
lik et benrangel. Denne bild, liksom al-
le figurer, dem Javanerne tekna eller i
tra utskSra , Sr vanfkapad , emedan Ma-
hometanfka Religion fdrbjuder dem at
tekna nagon rigtig bild. Myntet ar for
6frigt gutit. .
Pa Batavia 5r Sfven i koppar flagit
et mj'nt, as Gouverneuren Swarde-
xron, ehuru det fades vara mera gang-
bart pa Caromandel, in hir; Sr stort,
fbm en Svenfk styfver. och as et runstyc-
kes tjocklek. Pa ena fidan ar en dubbel
rand , uti hvilken star teknadt Batavia
och artalet, samt midt uti et svard. Pa
andra fidan st^r CompagnietS vapn, och
derofver teknadt, £ styfver.
En Javas duyt 6fverkom jag afven ,
stor fom et runstycke, och as famma
tjocklek.. Den var as Koppar, teknad
pa ena fidan med Javanlka bokstafver
uri trenne rader inom en puncterad cir-
kel; och pa andra fidan med en krans,
Y s in*
346 Batavin 177J.
friom hvilken stod Duyt Javas 1783, 3£
ven pa trenne rader.
Chinesilke Petjes , as Massing gutne,
med et fyrkantigt hoi uti midten, voro
blr ocksa gangbare , afven ibland Euro-
peerne. Detta mynt uptrades til et vist
antal pa band, ar stort och tjockt, som
et vanligt runstycke , och hitso'rdt ifran
China as Chinesilke. Kopman,
Gnrinz kallfldes en stor Cicada, som
uti Javanlke fkogarne, sittande pa tri-
den, hordes gifva ifran fig et fa galdt
Ijud, som det varit as en Trompet. In-
sectet ar svart .bade at fa se, och at fan-
ga. Det fitter vid tradens stammar och
storre nakncgrenar , samt uptackes svar-
ligen as ogat. Nar man narmare nalkas
det, tystnar det scnSningom mer och
mer, och andteligen hastigt bortflyger.
Det fangades' bast med en Insect-has,
som sattes fore den , eller med fogel-*
Jim as sndianerne, pa andan as en lang
k5pp , som f6rdes til bakdelen as vingar-
jie , och gjorde, at de klibblade tilhopa.
TvSnne slags Art-frugt markte jag
Javanerne Sta, as hvilke de sedan fingo
en elak lukt utur munnen och halsen.
Desse kallades derfdre as Hollandarne
f6r
BaUvia 1775/ % 347
1
for Stinkb6nor, och as Javanerne, den
ena med helt I'm a blader for Pette, den
sndra for Tjenkol,
Dran^uli kallades frugten bade as
Cassia javanica och fistula, hvars stcidor
Jro trinde, svarte ntan pa, aga inuti et
svart laxerartde mos, och hanga nedifran
tr£denf som langa kappar,
Daun Kitji blef en 6rt kallad , son}
jag aldrig sick se i bloma , men tyktes
mig hora tjl Afperifoliae , och hvjlken
nagre ville utgifva for en Stenbracka
{Sitxtjm^A^. De vilJe forsakra migr at
den icke allenast formadde losa Sten i
kroppen , utan ockla om porcellains bi-
tar lades inuti den, skulle den gora dem
bracklige, Nar fma porcellains stycken
inlades deruti, kunde man ockfa verke*
ligen latt fonder-tugga dem; men det
samnia kunde lata lig gora, om de h>
fveptes uti linne eller nagot annat, som
hindrade glatheten, och at gora ondt
mellan tanderne.
Vilde Svin funnos i 6fverfl6d uti
fkogarne, och" agde hos Javanerne, som
foija Mahomets lara , en fulkomlig fri-
het och fakerhet, oagtadt desfe gjorde
mycken fkada.bade uti Ri&-akrarne, och
uti
548 ". Batavia 1775.
uti Sockerplantagerne. De hvarken d6-
das elier atas as Invanarne.
GSrdesgardar , at freda upodlingar
f6r Vildsvin, sag jag stundom, ehuru
sallan anlagde, och desse voro meren-
dels svage as Bambo ror. Utom sadane
Gardesgardar voro ofca vid Sockerplan
tagerne upsatte halfalns hoga sprotar,
med en bomuls lapp i andan; pu desse
lappar kastade Javanerne fit vatn, hvil-
ket fades aga den goda verkan , at Vild-
svinen, som haras kSnna lukten, och
icke kunna £6rdraga mannilkors urin ,
icke g6ra inbrott igenora den svaga
hSgnaden.
Justitie-Radet uti Batavia, som be-
star as nagre Ledamoter, hvilke tilfat-
tas uti Holland, ar hir independent, Sf-
ven som Fiscalen, as stora Indifka Ra-
det; men desse Rads-Herrar aro f6ga
lonte, fa at deras lott icke blifvit, at
har lamla flcatter. As den bekantlkap ,
jag hade tilfSlle, at g6ra med en och
annan as dem, samt andre omstSndighe-
ter, tykte jag, at RStvisan hirfiides
icke var mgon handelsvara.
Utom detta Rad, som ddmer 6fver
Compagniets Betjanter, fa hogre, som
1*
Baiavia vfj$. 349
lagre, Sfven i lifssaker, lurendragerier
och andre brotmal; ager Staden sit
egit Radhus, hvarast en as Jndi-ska flora
■Radets Ledam6ter prtisiderar, och at-
fkillige as Borgerlkapet, sasom Radman
£Scbeepea~) sitta, til at d6ma i forekom-
mande mil, asVen 6fver Indianers lif
och egendom. Sadane Radmans Syslor
borbgafvos as General - Gouverneuren ,
och betaltes osta ansenligt as sadane ,
som aregirige, pa annat sat icke kun-
na forvarfva fig nagon h6gst efterling-
tad rang. ,
, *
Sabandaren Herr Boers , som ofta
"befokte Radermachers hus, och var
dels van, beviste mig mycken vauskap
och godhet. Han innehade en syjsta ,
som var indrigtig och mycket l6nande,
cmedan hos honom maste alle framlin-
gar, som med Skepp hit ankommo ,
anmala fig och igenom hans forsorg
och hinder bekomma, alt hvad de hir
astundade, sa vil as proviant, som an
dre f6rn6denter. Ibland annan ynnest,
som denne Herre visade mig , fick jag
Sfven as honom pa Bodmeri, et lan as
mer, an tusende Riksdaler, for hvilke
jag uphandlade Enhorn (JJnicornu ve
runi),
35» Batavia 1775.
rum"), som pa Japan troddes kunna med
fbrdei och yinst foryttras.
Intressen pa Bodmeri-lan iro ganfka
dryge , "ehuru de aro mycket olike es
ter resans langd, och de mer eller min-
dre farlige farvatn, dit Skeppen -aro Ir-
nade. Det Japanlka farvatiiet arises for
et as de farligaste uti hela Ostindien;
derfdre ock intressen under denna fart
ga til 20 a 25 pro-Cent, som betalas, da
man aterkommer til Batavia, oin refan
gar lyckeligt for fig; men Ikulle Skep-
pet olyckeligen stranda eller forgas, for-
faller al fordran, och IkuldenSren ar fri
f6r altid, for et fadant lan, som eraot et
h6gt intresse ar gifvit pa vinst och forlust.
Commisfarius . ofver Inlanningarne
Sr en man, fom troligen ager en as de
indragtigaste syfTor^ han har naltan en-
sam besatning med Inlanningarne pa on,
och besorjer om de Handelsvaror , Caf-
feVSocker, Fogelnasten med mera, som
Java alstrar as fig. Sa val pa desse
varor, dem Infodingarne nodgas lSmna
til lagsta pris, fom pa utlante forikots
penninge-summor, emot de drygaste och
obilligaste intressen, gor han fig otroli-
gen store inkomster.
Den
Batavia 1775. 351
Den 24 Maji, lossades vid middags-
tiden rundt omkring Staden Ganoner- •
tie,, til aminnelse as JaccatraS er6fring,
sorii sltedde den 13 Maji 1619, ester gam-
la stylen, f6r 156 ar sedan.
Jaccatra, som ar nu endast eh Skans
eller Faltpost ,' var fprdom en as6ns Huf-
Vudst&der, innan den as Hollindarne blef
erofrad, och det nu blomstrande Batavia
turmare ljofidan anlagdt.
Den i , 1 ocb 3 jfunii shade Chineser-
ne en as sine Hogtider , eller en si
kallad Sjdvadjoban pa rivieret, som 16-
per igenom Stadeh ned til redden. Deri
f6rrattades fried tvanne batar, som rodt-
deS emot str6mmen. Den , som forst
hant ankomma, undfick det utsatte pri-
set. Et sadant var upsat pa en gr6n
stang, och bestod merendels uti up-
hangde Nasdukar, Solfjadrar, Silfver-
penningar eller en Siltverdofa. Denne
striden f6rnyades flere ganger, under
Musik med en Puka , och slaende pa
Masfingsbacken.
Tiden tilstundade nu, pS hvilken de
til Japan arnade Skepp lkulle asiegla.
Och oagtadt Herr Radermacher, som
. f6r mig fattat mycken klrlek, sokte
6f-
35*Batavia 177J.
6fvertala mig , at qvarblifva pa Bata
via, samt radde mig, at emottaga en ledig
Lakare fysla , hvars inkomst vanligen
skattades arligen til 6 a 7 tusende Riks-
daler; foredrog jag likval min pligt, i
anseende til det 16ste jag gifvit i Hol
land, fore min egen nytta, och det sa
mycket haldre, fom jag redan , under.mit
korta vistande pa orten nogfamt for-
markt.at ickealtid store fordelar , bar in-
ikordas med de renaste hinder. Jag rac-
kade derfore hjerteligen min valnienande
Valgarningsman , och lat til min fdresta-
ende resa til Kejsaredomet Japan forfar-
diga atskillige nodvandige kladningar,
dels as Sidentyger , dels as kladen med
galoner och annan granllt, for "at med
vardighet kunna visa mig ibland de ny-
fikne Japoneser, som med mera up-
marksamhet beskada Europeerne , an na-
gonfin Naturforskaren kan gran-
lka nagot salsynt Djur.
RE-
Register dfier Andrei Delen.
A-
AARDE, VAN, 152.
Acari, 12, 54, 55.
Adlas , 33a.
Æsculus pavia, 147.
Ahl-trad, 123.
Aloe, Aloebulke, Aloekada, 55, 172.
Amandelhout, 125.
Amaryllis disticha, 182.
Amomum ,* 312 , 313.
Amphion , fe Opium.
Amfterdam-6, 237.
Ananas frugt, 301.
Anas, And, Anka, 51, 160, 168.
Annona - frugten . 305.
Apa, 45.
Apothek, 310/
Arbuser, 309. *
Ardea, 160.
Areca cathecu, Arek-n6t, 296, 323.
2 Del. Z Arun
354 Register.
^rundo, i6o»
Arrak, 313, 314.
Arrende, 292, 317- 319* n
Assagay-trad , 108, 125.
Atjar, 325.
Auge, 225.
Averrhoa, 30j. t
B.
Babianer, 130.
Babiansberg. 8> i57»
Babylons torn , 130.
Bad, Badande, 20, no', m, 316.
Badenhorst, 129.
Badi, 331.
Bambutrad, 321, 348.
Bantam, 240.
Barup, 115.
Batavia, 241, 242, 247, 254.
Begrafning, 191, 217, 218.
Beyer, 129.
Bekvliet, 132.
'Bengado , 322.
Berceau, 143.
Berg, 224*
Berg, 2, 4, 8, »3» **♦ »5» *8>
19. 3»» 36» 37» 4i. 45. 49» 5*. 59.
61-64, <*9» 70, 93, n}, 116, 118, "9.
130, 151-154, 157, 161, 166 , 167, 169,
171.
Register.355
171 , 173, 17s, 182, 187* J88. 198. to*,
205, 106, 229, 238.
Berghaas, 204.
Berg-rivier, 13, 17, 206. •
Bernard, 58.
Betel , 296.
Beutelar , iao.
Bibliothek , 336.
Biiimbing, 305, 306.
Blankenberg , 45,
Blattæ , 332.
Bhunveberg, 2.
Blabergen , 2.
Blanader, 22,
Blymynt.
Boa Malacca, 324.
Boa Nanca, 304.
Bockeveld, 25.
Bodmeri, 349, 350.
BoeRS, 349.
Boge, 48, 180, igi, 196.
Bog- trip, 191.
Boktryckeri, 336.
Bombax, 304, 314.
Bom-ull, 314, 315.
Bonte-Bockar , 50, 66.
Boomslang, 26.
Booter-rivier, 129.
Z 2 Bos
356 Register.
Bos caster, 94-98-
Boschismanner, 176-182, 186, 194-196.
Bolkaps - afvel , 64.
Bosman, 151.
Bota, 41 » 42 r 45» Srr 59 » 6a-
Brack -rivier, 60.
Brandts -gard , 13.
Brand- valley , 40.
Breede- rivier, 35, 39, 40, 1*6.
Brinjc , 225.
Bromelia ananas, 301.
Bruel , 40.
Brugdrift, 35.
Bruyn, 55.
Bf6d, 298.
Br6d-frugts Palmtran, 75, 304.
Buccinum, 230.
Bucku, 6 , 209.
Buckuhout, Buckutrad, 123.
Buffel-oxar, 94-98, 299, 320.
Buffeljagts- rivier, 46.
Buffon, 204.
Burger, 18, 20 , 154.
Burgers-post, 4.
Buys, 61.
Byssus lactea, 10.
Bytes handel, 174, 17?.
Backar, fe Capra.
Backefalt, Backlandsberg , 25, 27,28,33,
169, 171 -173, 182, 202.
Batar, 321. Ca-
Register. 357
<
' Cabeljaus-rivier, 88-.
Caffer, 106.
Castersland, 107, 120.
Cajoputi trad, olja, fe KajoputL
Calamus rotang, 306, 321.
Camasfie-trad , 123.
Camenassie, 62, 64, 108.
Camtous-rivier , 89-
Canarium, 247.
Caniner, 9.
Cannabuslœ, 117.
Cannaland, Canaansland, Cannas h5gd, 60.
Cannarot, no, 196.
Canon, 4, 350,
Cap, 131, 136-140.
Capra, 8f *8, 30 » 50, <S6", 94, 100,
127, 184.
Capten Clofs berg, 157.
Caracal, 204.
Carambola, 305, 306".
Caravan, 119, 223-228.
Cardimomer, 313.
Carex, 160.
Carica papaya, 304.
Carrelspeck, 157.
Carro, 62, no, 113- 119 j 170, 171, 183,
199, 201, 228, a*9»
Casfia ,347.
Z3• Ca-'
358 Register. '
Castanier, 147,
Castration, 2i£
Casuarina, 247.
• Catappa - frugten , 304,
Catjepiring , 114.
Cavia, 176.
Cestrum, 181.
Cbinesare, 107, 243, 195, 296, 350,
Chipefilke Petjes , 346.
Chirurgus General, 339.
Cliocolad-trid, 338,
Cicada, 346.
Citadelle, 241, 335,
Citron, 157.
Citrus decumanus, 308.
Cocos nucifera, Cocos-n6ten, 499,
Codon , 164,
Colik, 323.
Colonister, 27,
Coloqvint , 191.
Columba, 39, 159.
Commando, 177, 178, 194.
Commislarius , 350.
Conferva, 11.
Corvus , ia, S4»
Coftus arabicus, 31a,
Cotula turbinata, 15,
Cruse , 224.
Cucumis. , 191.
Cuuonia, 123.
Register 359
Curtisia, ro8, 125.
Cyanella capensis, 16.
Cyperus, 42.
Cypræa, 93, 230.
D.
Damaqvas Hottentotter, 59.
Dansar, 34a.
Dasfenberg, 4.
Dassen-eyland, 9.
Dasfi, 176.
Dassi-klipp, 18.
Daun kitji, 347.
Daunis, 186.
Diarrhoe, 16.
Dictionaria, 457, 158 $ 260-282. *
Didelof, 58.
Diepdrift, 35.
Diep-rivier, 61.
Diomedea, 9.
Diosma, 6, 109.
Disa, 37.
Dodonæa, 155.
Domherre, 73.
Dornhout, 125.
Dorn-rivier, 24, 170, aoi.
Draco, Drakar, 339.
Dragoxar ; 74.
Drakenstein, 140.
Z 4 Dran
360 Register.
Dranguli, 347.
Drie Fontains berg, 157.
Dreijer, 151.
Drooge-rivier , 187.
Droski, 42.
Dryck rusgifvande, 187.
DufVa, 38, 156.
Durio frugten, 304, 305.
Duykers, 8.
Duyt, 345.
Duyvenhoeks, rivier, 51.
Dykare- backar , 8 1 »6.
E.
Ekar, 134.
Ekebergia, 68, 114.
Elandsbackar , 66.
Elands-klof, 25s.
Eld, eldtyg, 179.
Elefanter, 44, 45, 78, 94, 100, 156.
Elefants - rivier , no.
Else-rivier, 35.
ElsiS kral, 106.
Engela Bad, 20.
Engelar, 150.
Engelman, 20.
Enhorn, 349.
Erythrina, 322:
Essebosch, 68.
Es-
Register. 361
Esfenboom, 68, 123, 124.
ESTERHUYSEN, 197. x '
, F. /
Fallande-sot, 14.
Farfars - fkog , 46, 121.
Fenkol-roten , 4.
Feltman, 175.
Fetnia, 37, 38.
Ficus capenfis, Fikontrad, 68, 34°-
Fischers gard, 15.
Filkande, 71. ' '
Fifk-rivieret, 107.
Fjallar , 30.
FjSrilar, 108.
Floar, 37, 29, 167, 173, 188. *°4-
Flugbuiken, 30, 36.
lugor, 104.
latt, 12, 54, 55.
Fogelnasten, 319. *
Fokke fokkes, 325.
ForS, 59.
van Fors, 116.
FORSTER, 25.
Frere, 64, 66, 67, 109.
Frieri, 214.
Frost, 32, 38, 63, 117, 144, 188, 197 »
198, 204, 230.
Frugter. 240, 299-309.
Z 5 Frun
36* Register,
Fruntimer, 449 , *$o.
Fulica, 160,
Fundling, 8. 9-
FUNERE, 34.
Far, 30, 40, 140, 171, 173, 220,
Fardynga, 40,,
Faltsldr, 205.
Firg, 308, 32a.
Farja, 17.
Forkylningar, 238*
Far(k-61 , 308.
Forstars Titlar, 343,
C
Galgebosch , 90.
Ganse- kraal, 5.
Garcinia mangostana, 307, 308,
Gardenia, 123, 124.
Garing, 346.
Gaus, 2i, 25.
Geelhout, 123. ,
Geertt, 316.
Gemsbackar, 66.
General-Gquverneur, 244, 336.
General Chirurgus, 339.
Gerania, 35.
Giftbolles, 182.
Giftermal, 141, 214.
Gikt, 204.
Register,
Crli, 36. ./
Gonaqvas, 90*91.
Gosens gard, 17.
Gosfypium herbaceurn , 315,
Goudbloms klof , 200.
Goudena, 40.
' Gouds-rivier , iai.
Granataplen, 147.
Greef, 150, 157,
Greisbock, 12.
Groetie kloof, 4,
Groene kloofsberg, 4,
Groenewal, 129.
Groote Paardekraal, 59.
Groot Vadersbolch, 46, iw,
Gropar til djurfatigst, 89.
Gryllus spumans, so.
Gra-bock , 12.
Grashoppa, 49, 50, 75,
Gvettarda, 247.
Guldfinken, 1$.
Guldfilken, 255.
Gul-trad, 123.
Gunna, 115.
Gurkor vilde , 191.
Gyllenhuysen , 126, 129,
Gas, Gasagg, 168, 157.
Gardesgardar, 348,
G^stfrihet, 253.
364 Register.
Hagel, 36.
Hagelkral, 59.
Haliotis,
Halm, ia8.
Hals -band , 210 , 211,
Hals-sjukor, 431.
Handelsvaror, 290, 291, 340, 349.
Hanekamp, 154.
Hantiim, Hantumsberg, 175, 182.
Harar, 150. .
Hartebestar, 8. 94. IO°-
Harteqvas-klof, 59, 116, 118.
Hartog , 225.
Hautniqvas Essen, 123.
van Heere, 32.
Heere-logement, 163, 165.
Heikoms Hottentotter , 69.
Heins, 60.
Helbeck, 61.
Helenæ bay, 13.
Herre Herberg, 163, 165, 315, 316.
Hessaqvas-kloqf, 126.
Hetta, i2i, 311 , 329.
Hex-rivier, 40, 203, 204.
Hibiscus rosa finenfis, 322.
Hippopotamus, 78.
Hirundo apus, 10.
Hoffman, 244, 245, 254, 310.
Holcus, 316.
Holmberg, 234, 244.
Register.
Honingberg, 154.
Honingklip, 12. ,
Hop, 225. . >
Hoppande Ratta, 204.
Hospital, 133, 310.
Hottentotter, 13, 27, 47,48, $9, 7*.
73, 8^-88, 9°-9a, 103-107, 110,
114, 115, 161, 173, 182, 190,207-212.
Hottentots Gud/75.
Hottentots Hollandsberg, 130.
Hottentots Kapten, 89.
Hottentots sprak, 8* -87-
Houthuk, 130.
-Hvete Turkilkt, 316. * ,
Hus, 4.
Hyæna maculata, 65.
Hydnora, 149, 183.
Hyrkuflcar, 338.
Har, 249, 250.
Hagrar, 160.
Hastar randige, 94, 100, 127.
L
Jaccatra, 350.
Jackhalsen, 11.
Jagt, 219.
Jansen, 31.
Japan, Japonesare, 351, 3^0.
Java, 238, 240.
J*'
366 Register.
Javaner, 439,347, 256, 323, 327 '332.
Javas Duyt, 345.
Jean Besis kraal, a.y
Jerboa capenfis, 240.
Jern, 291.
Ilex, 123.
Indianer, 329.
Indigo , Indigofera , 262 , 322*
Ihgefara, 312.
Inophyllum, 247".
Insecter, 102.
Intreslen. 350.
Jordan, iio, 203.
, ris edulis , 4.
' UB^R , 17.
(Ul, 108.
t urisdiftioner , 135.
' ustitie-Rad, 348.
Kajoputitrad-och olja, 332, 333, 338.
Kakerlackor, 332.
Kalk, Kalkberg, 37.
Kalla Backefalt, 26-33.
Kambang Sapato, 322.
Kameka, 115.
Kamerup, 167. . .
Register,
Kankou , 60.
Kapas, kapok, 31$*
Karbou, 299.
Karr^hout, 191.
Karri -soppa, 497.
Kartous bergsklof, 18, 19*
Karup, 167.
Katt, 204.
Keer de Koe, 138.
Kejsares titel, 343-
Reiser, 40.
Kemp, i8-
Kern-mj61k , 71.
Kerre-melks-rivier , 51.
Kerste , 192.
Keureboms - rivier , 45*
Keurhout, 125.
Kiselstenar, 29.
Klapper - 6n , 238'
Klein, 12.
Klein Bier, 309.
Klippor, se Berg.
Klip -rivier, 60.
Kloppenborg, 227.
Klo-sjuka, 81 »
Klader, 248.
Koberg, 4.
Kock, 70, 77, 108.
Kockmans klof, 41.
Kol, Kolmila, 6, 141.
368 Register.
K6n , no, 115.
Konterberg, g.
Koopmansgard , 24.
Koopmans - rivier , 206.
Kora, 49 » 88-
Korf , i84-
Korrhanar, 8»
Kortspel, 88-
Kou, 151.
Kouka, 67.
Ko-vandan , 138.
Krakakanima , 94.
Kreupelboom, 125.
Kreuts-fontain , 192.
Kris, 331.
Krogar, 144.
Krokodiler, 322.
Krum-rivier , 69 , 109.
Kruydhof, 224.
Kryd-neglikor, 324, 336.
Krympling, missfofter, 190.
Krakor, 12.
Kudus, 100.
Kuka, 103.
Kukakamma, 107.
Kuts<5, 151, 157, 193.
Kyrkor, 16, 76, 135, 231, 257, 316.
Kold , fe Frost.
Landt
Register, $6$
L •
Land-gardar, 38* -
Land-Skolpaddor, 3.
Langeklof, 61, 63, 109.
Lange - valley j 1634
Langstart, 734
Lau, 183 i l99*
Leepelboom, 1254
Leyon, 2ii 43, 78*81* 98* 99* »Wi
184-187* *<><>•
Lejondans, 171*
Lemur, 2304,
Lera, 164; ,
Leuwedans, Leuwejagt, iyU
Leuwestein Grefve, 235.
Lexicon, 85-87* 260-282.
LlEBENBERG, 1$.
LlNDEi* 117.
LjNN^j 231.
Linfer, 202.
Lobelia, 167.
Lombart < 54, 154.
LosPERj 13, 24, 152, 172*
Lbxiaj 15, 26, 73.
Lubbe! , 22, 24.
Liiftj 3404
Lungsot, 24.
Luris-rivier, 89-
Lustgardar, 255, fit, <
2 Del. A a L5
37© Register.
Lykta, 64.
Lader-reffiar , 14.
Lakare-fysla, 351.
L6k-v4xter, 141, 183-
M.
Madagascar- 6, 148.
Madagascar - kattor , 230.
Maieilke B6cker, 257-259.
Maleilka Spraket, 243, 256, 260-290.
Mandel-trad, 125.
Mangostanos-frugt, 307.
Mantis, 75, 217, 3*9.
Maqvas-Duyv, 39.
Marcus Dirk, 58, 59*
Maruiota, 5, 163.
Maskamma, 169.
Matjesdrift, 61, 154*
Matjes fontain, 13.
Matjes Goed, 41.
Matjes klof, 61.
Matjes -rivier, 154* ■ ,
Mattegods, 41.
Matton, 24.
Mattor, 41, 42.
Matvaror, 340.
Maurits h6gd, 199.
Melaleuca, 338.
Mkx-k, 13, 126, 231.
Memtz ,
Register, yji
Mentz, 4&
VAN DER MERVEt, 3I , 202, 203.
Mesembryanthemum, 40, no, 143, 19&
Meulen-riviersberg; 70*
Meuwen-eylatid, 9.
MeYburq , 200.
Meyer, 56, 70*
Milicairer, 341.
Mimosa* 51, 115, 1^9* ' ;
Mjod, 36.
Mjdlk, 34°'
Mone-6, 237*
Monson, 147*
Moor, 338.
MoOrwortel, 167, 18?* .
Mores j 326;
Morinda, 322.
Mosselbanks-riVier, ijOi
MosIert* 9.
Mostertshuk, 34, 3s, 194.
MlIller, 8'
Mulvada,, 163.
[Vlurraya exotica, 322.
Musa paradifiaca, 300.
Musik, 342.
Musselbay, $8.
Vsyggor, 251.
Mynt, 291-294, 334-33**
Vlyror, 332. ,
Wailing, 23, 24.
A a * Na
37* Register.
R
NamaqvaS 173. ,
Namn , 14, , 330.
Neglikor, fe Krydneglikor,
Nel, 41, 190.
Nellika, 314.
Nenta, no.
Nephelium lappaceum, 367.
Nieuwland , 133 , 134-
NOckert , 66,
Nybygge, Nybyggare, aaa.
Nyctanthes piAa, 3*2.
Nyarsdag, 108, 220.
0.
Observatoriuiri astronomicum , 338.
Ohyra, 161.
Olea, 123.
Oldenburg, 148.
Olivetrad , 124.
Olivier, 196.
Olofson, 62, 109.
Olycksan, 2oo<
Olyfonts bergen, 70.
Olysants:rivier, 19, 20, 62, 166,
Olyfants varma Bad, 62, 70, no, 111.
Olyvehout, 124.
OmikireJLfe , 417.
\ , ~ On-
/
Register.
Ongeluks-rivier , 200.
Opium, 317.
Orack, 46.
Orebi, 66.
Ortn/Ormgist, 16, 162, >8i, ?93'
Ornithogalum , 126.
0\VERHOLSEN, 154.
p.
Paardeberg, 15a, 201, 206.
Paloo, 120.
Palmit-rivier , 130.
Panicum, 316.
Papenkuyls fontain, 8'
Papiliones , 108.
Parlberg, Parlsche Diaipant, ifi
VAN DER PARRA, 233, 244, 245
Patrysberg, 13.
Patti, 344.
St. Pauls- 6, 237.
Pennant, 204.
Perfiflc katt, 204.
Petjes, 346.
Pettis kantang, 344.
PettS, 347.
Pickeniers klof , 24.
Picketberg, 8, 16, 154-
?il och boge, fe Boge,
Pilkoger, 172.
- A a 3
374 Register.
PsNARD , 5g.
Pinang, 296, 313.
Pingviner, 9.
Piper betle, 296.
Pisangrsriigt, 300,
Pifs-sjuka, 5, 150.
Pistia, 255.
Placenta febrilis, 311.
Plaisir, 39, 54.
Plant, 58.
VAN PLETTENBERG, 135, .
»E PLOI, 4«.
Pneumora, 50.
Politie-Rad, 135.
Pompelmoser , 308.
Port, 187.
Portugififke Bocker, 258, 459-
Portugisiika Spraket, 156.
Potteberg. 49.
de PrS, 66.
Pretoris, 32.
Prinsen-6n , 138-
Protea, 28, 36, 125.
Purgermedel, 155.
Parlband, 91, 197, 210.
Piron trad, r6dt, 123.
Register. . 375
Q.
Qvagga, 94, 100. .
Qvarts, 29,
Qvercus, 232.
Raapuyntjes, 16.
Rabekin, 49-
Radermacher , 234, 244 • 247, *S4»
349. 3*i«
Radermachia, 304.
Rambutan, 307.
Rapphdns, 159.
Ras, 169.
Rasmus, 34.
Redd, 310.
Reebockskop, 8.
Regentens pa Madura titel, 343,
Regering, 332, 336-338.
Regn, 42.
Remar, 59.
Fe Mr US, 46.
Resor, Caravaner, 119, 213-2*8.
Rhebackar, 8, 50.
van Rhen, 88, 183-
Rhus , 191.
Ribeck-Castel, 8» »7» IJ2, 153, 206.
VAN Rl&BEEK, 136.
A a 4 Riet
576 Register,
Riet-b6ck, 50.
Riet-fontain, 183.
Riet-kuyl , 51,
Riet- valley, 2, 109, j|6,
Rievierer, se Aar.
Ris, Risgryn, 298, 316.
Rock, 45,
Rodbeckjes, 26.
Rode Sand, 35, 37, »°3» 20S'
Rof-lok, 16.
Roggef31t,<2tf, 17*. 187^191. 191**99*
VAN ROYEN, 6l, Il6.
Royena, 124,
Rondebosch, 133, 134.
Ronge\ Rongin, 342.
Ronnosterbuikar,
Ronnoster-rivier , 184.
Roode katt, 204.
Roode Peer, 123,
Roridula, 30.
Rosendal, 13.
Rottingar, 306.
RusgiiVande dryck, 167.
Rykvoet, 225.
Radhus, 349.
RSds-Herrar, 336% 338, 348, 349-
Rag, 187.
Rattor, 199, 200-204.
R&f, it, 88.
Rodlbt, 311.
Rotf'ebrar, 311. Sa-
Register. 377.
'
Sabandar, 349.
Sabel, 330.
Saccharura , 324.
Saffrans klof , 39.
Sassrane-kral , 60.
Salac-srugten , 305.
Saldahna bay , 8-
Salsola , 117.
Salt, 7.
Saltpanna , 7, 100 , 102.
Saintal \ Maleiflca spraket, 283 -190.
Sand-mulvador, 5, 163.
Sand-olyye, 155.
Sandsten, 29.
Sardyn, 142.
Saxifraga, 347^
Schapen-gyland, 9.
Scheepen, 349.
van Seele, 166.
le Seur, 244, 245.
Sideroxylon, 165.
Simia, 45.
Simsons RIf, 11.
Siri, 296.
Sitsikamma, 109.
Sjalk6pare, 145, 146, 235.
Sjoko, 78.
Sjokohola, 52.
A a 5 ' Sj6-
1
37* Registers ,
, i
Sj6vSdjoban, 350,
Skansar, 35b.
Skatt, 2a, 23,
Skepp, Vakdkepp,'339,
Skeps-Officerare, 140.
Skiffer , 37 , fe Floar.
Skog, 32, 61, 99, 100, 107,
Skalar, 8.
Skdlpaddor, 3, 75.
Skolpadblod, 75, 193.
Skorbjug, 238.
Slabbert, 8, 1$, 39.
Slafvar, 42, 141, 148, 230, 255, 309, 323.
Slange - rivier , 51.
Smidt, 16, 40, 157.
Sm6r, 2, 64, i2(>.
Sm6rjande, 180.
Sneeberg, 106.
Snackor, 5.
Sn6, 27, 32, 107, fe frost.
Sn6berg, 106, 107.
Socker, Socker-r6r, 324.
Solarium, 325.'
Soldafeer, 341. . .
Solen, 250, 251.
Sophora, 125.
Sorghum , 316.
Spannenberg, 24.
Spanlk Peppar, 297.
Speceric-handel, 297, 317,
Spreuw,
Register,
Spreuw, 14.
Springbuckar, 26, %%, 30,
Spi'inghaas, 204.
Sprak, 213.
van Stade, 61, 116.
van STADES-rivier, 90, 107.
S'apelia, 156, 191.
S,:arr, 160. >
Starrenburg. 22$.
Stein, 126.
van der stell, i34, i40, 224.
Stellenbosch, 140.
Stenbackar, 8, 26.
Stenbrasems-rivier, 130.
Stenkamp, 187.
Stenpassion, Stengrus, 202, 309.
Stjernvalf, 232.
Stink -boner, 346, 347.
Stinkhout, 124.
Stoebe, 84«
Straat, Straat Sijnda, 203, 238-
Strata, fe Floar.
Streidung, 66.
Srroomdrift , 35.
Srrutsar, 8> » . 6°>
Strutsigg, 150, 158, 159 » 197-
Scralgips, 37.
Si-ulbossa, 8x.
Subatter, 319.
Sugillationes , 23.
Sultans titel, 343.
Register.
Svalor, 10.
SWARDEKROON, 34S-
Svin vilde, 347, 348.
Svirds-lilja , 4.
Swart- bast, 124.
Swarteberg, 16, 129.
Sv/art Eyferhoufc , 123.
Swartkops - rivier , 100, 120,
Swartkops saltpanna, 100.
Swart Jern-trad, 123.
Swart -land, 16.
Swart- rivier, 129.
Swellendam, 46, 126.
SWELLINGREBEL, 46,
SWENFINGER, 59.
Saning, 31.
Saf, 160.
Salflcaper, 252.
Sungklader, 252.
S6mn, middagsfomtj, 250.
S6ndaG , 63.
Sondags-r rivier , 104.
T.
Tasselberg, 22, 31.
Tambugger, 107, 120.
Tantak, 342.
Taxen-eyland, 9.
Temmink, 244.
Register. 38 r
Terminalia catappa, 304.
Testudo pufila, 3.
Tetrao, 159.
Theobroma, 339.
Theron, 197.
Tjenkol, 347*
Tjerimelle, 32$. »
Tiger, 155, -
Tigerberg, 2.
Tigerhuk, 126.
Tigerwarg , 65.
Tobak, 90, 23a.
DE Tol , 39.
Tois klof, 39.
Tommegom, 344-
Tran, 8-
Translator, 256.
Trddom, 87-
Trutru, 169.
Trad, Tradslag, 68, 108 , 117, 122-126, 247.
Traglrdar, 295.
Tseiran, 127.
TULBAGH, 119, aij.
Tullar, Tulportar, 292.
Turkiskt Hvete, 316.
Turtelduyv, rood, 156.
Tvahorning, 94, 100.
Urn
" 38* « Register.
■■ u....
Umbellat, 36, 167 j 18^
Unicornu, 349.
Uylekraal, 8-
Uytkyk, utkiket, 199;
Vagnarj 149. •
Vaktflcepp, 339.
Vapn, 330.
Vacn, 201, 254;
Vatn-fall, 36.
. Vatn- Melon, 151, 167, 169, 308, 309.
Vatn-Skolpaddor, 3, 51, 75.
Ved-hygge, 47, 122-126.
Verkeerde Valley, 202.
Verlporen Valley, 159.
Vermak, 70;
Vier en twintigriviersberg, 8^
Vilde Hundar, 11.
Vilde Svin, 347.
Vindar, Sjovind, Landvind, 31:
Vin, Vingard, 109, 151*
Vinkallare, 144.
Visage, 30.
Vischershuk, 150.
Visch-rivier, 107, 196.
Viscum æchiopicum, 16.
Vi-
Register*
Viversa, 119.
Vleermuysdrist, 17* 154*
Vogel-valley, 156.
Vogt, 41.
Vogts-rivier, 41.
VoLLENHOVEN, 1*6.
DE VoS, 203.
Vygebosches, 40.
VSglagning, 194.
Waageboom, a8, i*5«
Walther , 152.
Warma Bad, ao, 110, tiu
Warma Backefalt, 33 ^ 34,
de Wett, 35, 55.
Windhuk, 169.
Winterhuk, 36.
Witte klipp, 9.
Wudong, 331.
van Wyk, 183,
2.
Zamia caffra, 75.
Zea mays, 316.
Zebra, 94, 100, 117, 15a.
Zeeko-rivier, 71, 107.
Zeeko-riviersberg, 70.
Ziekenhuys, 129.
Zoetemelks -valley, iag«
384Register.
Zonder End -rivier, 126.
Zout -rivier, 13. -
Zygophyllum, no.
Aar, 12, 13, 17, 19* 10, 24, 35, 39, 41,
45, 46, 51, 60-62, 69, 71, 88-9°.
IOO, I04, 107, IO9, IIO, J20, 121,
126, 129, 130, 150, 154, 156, i59j
166, 168, 170, 184* 187» 196* 200,
aoi , 203, 204, 206;
Aslca, 18a, i89-
Asnor randige, 94, loo,
A,
Ander, se And.
• ó.
Ó, Óar, 8, 9, 237, 238* 320.
01, 237, 309,