5 mars 2015 Flamman Kuba 98 Nyheter Flamman 5 mars 2015

Nyhetschef: anne-li lehnberg, 08 650 82 14, anne-li.lehnberg@flamman.se

Fler fackligt anslutna tjänstemänTjänstemännens organisationsgrad ökade med cirka en procent

och är nu den högsta sedan 2006/2007 då avgiften för a-kassan i

många fall chockhöjdes, rapporterar Arbetsvärlden.

Men samtidigt sjunker arbetares fackliga anslutning. Nu är ar-

betares organisationsgrad den lägsta på många decennier: 64

procent.

S inför vårdval i ÖstergötlandSocialdemokraterna vill införa vårdval inom psykiatrin i Östergöt-

land. Även inom mödravården har det diskuterats att införa vård-

valssystemet. Men där har analyser som pekar på ökade kostnader

och försämringar gjort att man avvaktar. Detta har fått Vänster-

partiet att ilskna till över vad man anser vara en privatiseringsiver

från S.

– Det Socialdemokraterna i Östergötland nu gör är att dom vill

privatisera två av våra viktigaste och känsligaste verksamheter.

Följderna kommer att bli de vanliga, utbudet kommer att koncen-

treras dit behoven är minst och patienterna enklast, för att maxi-

mera sina vinster. Den politiska majoriteten vill avsäga sig ansvaret

för psykiatrin och mödravården och lämna över den till riskkapi-

talbolag, det är både förvånande och skrämmande, säger Jessica

Holmqvist (V) i ett uttalande.

Kafferasten kan vara nyttigÅterhämtning under

arbetstid kan vara

nog så viktig som den

efter arbetets slut.

Nu ska en ny studie i

ämnet göras.

– Vi vill fördju-

pa kunskaperna om

vad som ger åter-

hämtning. Är det fika-

pauser, gruppsamtal

efter jobbiga händel-

ser, en stödjande chef

eller något annat,

säger Margareta

Troein Töllborn, professor på Institutionen för kliniska vetenskaper

i Malmö, allmänmedicin och samhällsmedicin vid Lunds universitet,

till tidningen Fastighetsfolket.

Nästan var femte ung kvinna sextrakasserasNästan var femte ung arbetarkvinna, 14 procent, har utsatts för

sexuella trakasserier på jobbet. Bland unga kvinnor i tjänsteman-

nayrken är siffran något lägre, tolv procent.

Det visar siffror som LO låtit SCB ta fram. Mest utsatta är kvin-

nor i arbetaryrken, som hotell- och restaurangbranschen. Ungefär

hälften av de arbetarkvinnor som utsatts har en tidsbegränsad

anställning.

– Det här är ett strukturellt arbetsmiljöproblem, som förstärks

med utbredningen av de otrygga anställningarna, säger Joa Berg-

old, utredare på LO:s Arbetslivsenhet, till DN.

Manuel en av en halv miljon småkapitalisterhAVANNA. För tre år sedan, när jag gjorde det första reportaget för Flam-man om de nya ekonomiska riktlinjerna på Kuba, hade han 20 anställda. I dag är den siffran uppe i 55.

– Det har gått riktigt bra. Omsätt-ningen har femdubblats sedan vi sågs sist. Om USA lyfter blockaden blir det ännu bättre, säger Manuel Angel Mora-les, med något drömmande i blicken.

Restaurangen ”La Moneda Cubana”, det kubanska myntet, startades redan 1924. Efter revolutionens seger 1959 för-statligades restaurangen. Men efter att kommunistpartiet omvärderade stora delar av den ekonomiska politiken 2011, återfick Manuel restaurangen som hade startats av hans farfar för 90 år sedan. De nya ekonomiska riktlinjerna har re-volutionerat mycket av livet på Kuba, men framför allt tjänstesektorn vilket turisterna noterar med tillfredsställelse.

Enbart i Havanna startades under 2014 400 nya privata restauranger. Om jag jämför mitt första besök i Havanna 1977 med 2014 och 2015 är det en him-melsvid skillnad på utbudet och servi-cen till det bättre.

La Moneda cubana har Medelhavsrät-ter som specialitet men även kubanska rätter. Och kvaliteten har fått interna-tionellt rykte. Den spanska serranoskin-kan smakar faktiskt bättre i Havanna än i Madrid.

– Vi ska i december få den fjärde inter-nationella utmärkelsen i gastronomi och service. Det är ett resultat av det sam-lade arbetet från restaurangkollektivet men också av stödet från regeringen.

– Vi hade problem med att ta emot det första priset och den summa som blockaden hade fryst inne. Men till slut betalades det i alla fall ut. Men en sak är utmärkelsen, en annan är att större delen av de varor som förvandlas till maträtter här på restaurangen impor-

teras från USA. Utan blockaden skulle allting bli mycket enklare och billigare, konstaterar den knappt 40-årige restau-rangägaren med en suck.

För tre år sedan var den logiska frå-gan till Manuel Morales om hur tillgång-en var på olika råvaror på ön, om hur de olika marknaderna med jordbruksva-ror eller kött- och fiskprodukter skulle kunna erbjuda det som en ökande privat

sektor skulle komma att kräva. Hur har dessa tre åren utvecklats? undrar jag.

– Många personer köpte för mycket i tron om att produkterna skulle ta slut och varorna tog slut under en tid. Erfa-renheterna tjänade till att förändra och förbättra utbudet och i dag existerar inte oron om varubrist. I dag har vi en koope-rativ jordbruksmarknad som heter Tri-gal. Min uppfattning är att det bör infö-

ras en eller två kooperativ till för att öka konkurrensen och förbilliga tillgången på varor, inte att monopolisera priserna. I dag kan kooperativet säga att ”betalar du inte för det priset säljer jag inte”. Ett par marknader till och vi kan välja mel-lan både priser och kvalitet.

Konflikten i ILO kring rätten att strej-ka är på väg att lösas, hävdar IFS, den Internationella Fackliga Konfederatio-nen i ett uttalande.

Optimismen hos IFS grundar sig på ett gemensamt uttalande med arbetsgivar-nas inom ILO angående den internatio-nella strejkrätten. Flamman har tidigare skrivit om frågan när arbetsgivarsidan inom FN:s trepartsorgan (fackfören-ingar, arbetsgivare och regeringar) ILO (Internationella arbetsorganisationen),

plötsligt hävdade att den internationella strejkrätten inte längre var giltig.

Konvention 87 ur spel

Även om IFS nu hävdar att de tre par-terna är formellt överens, menar arbets-givarsidan fortfarande att Konvention 87, som skyddar föreningsfrihet och or-ganisationsrätt, inte är en garant för den internationella strejkrätten.

– Arbetsgivarna fortsätter hävda att konvention 87 inte bestämmer någon

globalt reglerad strejkrätt såsom vi häv-dar, säger Oscar Ernerot, LO:s ombuds-man med ILO-frågor som specialitet till tidningen Arbetsvärlden. Han menar att facken inte bör ta ut en seger i förskott.

– Det är ett steg i rätt riktning och visar på en samförståndsanda. Men kärnfrågan är inte löst utan man har gjort ett gemensamt uttalande som byg-ger på förtroende, och det gör att ILO kommer att fungera ett tag till.

Dick emanuelsson

Genombrott för strejkrätten i ILO?

Fortsättning sid 10

Fo

to

: s

aM

ho

wZ

it.

Flammans medarbetare i Latinamerika, Dick Emanuelsson, är tillbaka på den privatiserade restaurangen han besökte för tre år sedan i Gamla Havanna. Han tar också pulsen på en av direktörerna för den första ekonomiska specialzonen på Kuba som ska dra till sig utländska investeringar. Kommunistpartiets nya ekonomiska riktlinjer som antogs i april 2011 gör att många ställer frågan: Är socialismen på Kuba på väg mot en kinesisk modell?

Småkapitalister och ekonomisk specialzon på Kuba

Ägaren till La Moneda cubana, det kubanska myntet, Manuel Angel Morales. FoTo: DICK EMANUELSSoN.

Oscar ernerot.

Det läcker från TTIP-förhandlingarna. Topp-byråkrater som förhandlar från EU och USA påstår att frihandelsavtalet TTIP ska ge oss tillväxt, jobb och välfärd. Men offentlig insyn i förhandlingarna vill de absolut inte ha. Det de vill dölja är så upprörande att till och med någon EU-byråkrat tyckte att det gick för långt. Och hen läckte därför ett viktigt förhandlings-dokument.

För en vecka sedan fick BBC i Storbritan-nien tag i det viktiga dokumentet. Därför vet vi nu att offentlig sjukvård faller inom ramen för frihandelsavtalets kontroversiella tvistlösnings-mekanism. BBC rapporterade att om avtalet går igenom innebär det att de amerikanska bolag som finns på vårdmarknaden kan stämma en brittiska regeringen om den vill återföra verk-samheterna i offentlig ägo. EU-kommissionären Cecilia Malmström har tidigare flera gånger hävdat att det inte skulle kunna hända. Doku-mentet visar att Malmström inte talat sanning.

TTIP-anhängarna i Sverige brukar påstå att motståndarna bara bedriver ”skräckpropa-ganda”. De säger sig vilja ha en seriös debatt. Bra, låt oss ta en seriös debatt. En sådan debatt måste utgå från det som faktiskt förhandlas. Därför vill vi TTIP-kritiker ha insyn i förhand-lingarna och offentlig debatt om förslagen. Men det får vi inte. TTIP-anhängarna säger att det inte går att förhandla om man gör på det sättet.

Men så läcker dokumenten ut i alla fall. Och det blir glasklart: Om fri-handelsavtalet går igenom i sin nuvarande form kommer inte de privata skol- och vård-bolagen i Sverige att kunna föras tillbaka i offentlig regi. Däremot skulle vi garanterat få se amerikanska riskkapi-talister stämma den svenska regeringen om uppgörel-sen med Vänsterpartiet om vinststopp i välfärdssektorn blev verklighet. Det är kalla konkreta fakta. Inte ”skräck-propaganda”.

I januari månad läckte ett annat dokument med reglerna för ”Råden för regleringssamver-kan”. EU och USA vill att storföretagen ska ges en särställning i dessa speciella råd. Redan när en ny lag förbereds ska företagen kunna påver-ka förslagen. Konkret exempel: livsmedelsindu-strin skulle ges möjlighet att delta i utformning-en av nya lagar om livsmedelssäkerhet redan före EU-parlamentet sett förslagen, samtidigt som miljö- konsumentrörelsen hålls utanför.

Råden för regleringssamverkan ska också göra ”konsekvensanalyser” av nya lagförslag, så de inte blir ”handels eller investeringshin-der”. Det låter praktiskt. Men i råden blir det storföretagen som definierar vad som är ett ”handels/investeringshinder”. Och enligt dem är strängare miljölagstiftning och arbetsrättsliga principer typiska ”handels eller investerings-hinder”. Råden för regleringssamverkan borde alltså egentligen kallas: Råden för demokrati-avveckling.

Kortfattat handlar TTIP-avtalets nuvarande konstruktion om två viktiga frågor:

1. Storföretagen på bägge sidor Atlanten vill skapa formellt legala strukturer som garanterar höga vinster. Riskkapitalisterna vill längre inte ta risker. Riskakapitalisterna vill bli trygghets-kapitalister.

2. Det är snart hundra år sedan en käm-pande arbetarrörelse säkrade demokratin och den allmänna rösträtten. Den härs-kande klassen och dess högerpartier led nederlag. Deras politiska makt begränsa-

des. Den parlamentariska demokratin kan inte ifrågasättas. Därför arbetar de transnationella bolagen (den härs-kande klassen) för att skapa interna-tionella handelsstrukturer som kring-skär och undergräver de folkvaldas makt.

När Cecilia Malmström besökte Tyskland blev hon chockad över TTIP-motståndet kraftful-la demonstrationer. Det hade

hon inte upplevt i Sverige. Det måste vi ändra på. För de-

mokratins skull.

Dokumenten de ville gömma

EU-KRÖNIKAN

Stellan Hermansson

Det skulle inte vara möjligt att stämma stater för att de återtar sjukvård i offentlig regi. Men läckta TTIP-dokument visar att det visst kommer vara det.

Specialzonen skapar oro i MiamiFartyget dyker upp i horisonten i Kari-bien. En timme senare har det lagt till vid en av världens mest toppmoderna containerterminaler; hamnen i Mariel. Eller som Oscar Perez säger när Flam-man träffar honom en grådisig onsdags-förmiddag; den ekonomiska specialzo-nen Mariel, 45 kilometer nordväst om Havanna. Perez är en av direktörerna i specialzonen med ansvar för de kom-mersiella förbindelserna mellan det ku-banska zonföretaget och de utländska och kubanska företagen.

Bakom de jättelika kranarna på den 700 meter långa kajen, som 2016 ska bli 2 400 meter, breder 465,4 kvadratmeter ut sig där det ska anläggas avancerade industriparker. En toppmodern lång-tradarterminal står klar med lika mo-derna kranar som lossar fordonens last

vilket gör att lossningen tar minimal tid. Här är det tänkt att argentinska, bra-

silianska eller fartyg från Europa ska kunna lossa sina containrar för vidare-transport till Asien eller Stillahavskus-tens länder. Eller vice versa. Containrar-na lastas ånyo i Mariel och går via den breddade Panamakanalen till sina nya destinationer i Asien eller Europa.

När kanalen i Nicaragua står klar om fem år, en kanal som kan ta 40 procent

större fartyg än Panamakanen, blir Ma-riel än mer attraktivare för sitt geostra-tegiska läge. Kom ihåg att Kuba fung-erade som en hamn där de spanska ko-lonisatörerna provianterade när de kom från Spanien eller på återresan från kolonierna i Sydamerika. Kuba, denna gång som en självständig nation, återtar lite av sin historiska roll.

Den latinamerikanska integrationen utan överinseende från USA gör att de mäktiga ekonomiska intressena i norr morrar. De förlorar inte bara marknad på grund av den absurda blockaden. Latinamerika både bygger och handlar allt mer sinsemellan utan att blanda in varken dollar eller USA-företagen som tidigare.

Bakom bygget av den moderna contai-nerhamnen står det brasilianska trans-nationella industriföretaget Odebrecht, en av de mäktigaste industrigrupperna i Brasilien. Både Dilma Rousseff och

Odebrechts ledning har anklagats av den brasilianska högern för att satsa mer på arbetstillfällen på Kuba än att bekämpa arbetslösheten på hemmap-lan.

Och när Dilma anlände direkt till Kuba och Mariel från det ekonomiska forat i Davos tilltog kritikerstormen. Det var en symbolisk politisk aktion ”för att gynna Castrokommunismen”, menade hennes arga kritiker.

Många talade om att Brasilien nu tar över den påstådda rollen som Venezuela har gentemot Kuba på ekonomins om-råde. Och Dilma stärkte påståendena:

– Brasilien vill förvandla sig till Kubas främsta handelspartner, sa den brasili-anska presidenten.

Men varken Brasilien eller Venezuela ger något gratis. Vad det handlar om, en-ligt de tre regeringarna, är att den latina-merikanska integrationen förstärks och fördjupas på alla plan. Världens femte största ekonomi gav via sin nationella

5 mars Flamman Kuba 1110 Kuba Flamman 5 mars

Många talade om att Brasilien nu tar över den påstådda rollen som Venezuela har gentemot Kuba på ekonomins område. Och Dilma stärkte påståendena

ekonomiska, sociala och utvecklings-bank (BNDES) Kuba ett lån på 682 mil-joner dollar för att bygga Marielhamnen som totalt kostade 1 092 miljoner dollar.

Kuba betalar lånet genom program-met ”Fler Läkare”. När Dilma invigde hamnen för ett år sedan, skickade Kuba samtidigt den tredje kontingenten med 2 000 kubanska läkare som placeras i regioner och områden där brasilianska läkare vägrar att arbeta.

Megahamnen i Mariel har kapaci-tet att ta emot den nya generationens containerfartyg, de så kallade ”post-pa-namax” som behöver 15,2 meters djup. Hamnen har en kapacitet att ta emot och exportera en miljon containrar per år. Här ska också ett raffinaderi byggas.

enligt regeringen Dilma Rousseff och Odebrecht skapade och skapar contai-nerhamnen i Mariel 153 000 direkta eller indirekta arbetstillfällen i Brasilien. Av den dryga miljarden dollar som Brasi-

lien investerade användes 800 miljoner i Brasilien.

Marcelo Odebrecht, företagets styrel-seordförande och delägare, skrev i en polemisk krönika mot kritikerna av pro-jektet att ”de som främst har gynnats av hamnaffären har inte varit den kuban-ska socialismen utan den brasilianska kapitalismen”.

Till dem som påstår att det är ekono-miskt riskabelt att göra affärer med en nation som den kubanska, blev Ober-brecht inte heller där svaret fattigt:

”Till dem som ifrågasätter betalnings-riskerna är det viktigt att de får veta att frågan om obetalda fakturor har inte med ideologiska ståndpunkter att göra. De största syndarna av att inte betala sina fakturor (till Brasilien) kommer från USA och Chile”, dundrade denne brasilianske storkapitalist.

Kuba studerar nu förslag från 15 län-der som vill investera stort i Marielzo-nen. Bland dem finns Spanien, Brasilien och Ryssland. Marielhamnen är ett all-varligt hot mot Miamis containerhamn.

Journalisten Hedelberto López Blanch säger till Reuters:

– Detta kommer att betyda att Miami förlorar en del av containermarknaden. För Kuba är ett land utan droger med en välutbildad arbetskraft. I Miami är drogerna ett allvarligt problem. Det ex-isterar inga korrumperade konsortium på Kuba medan majoriteten av konsor-tierna i Miami gör smutsiga affärer med alla.

Makten i Miami har inte själva at-tackerat Marielhamnen utan skickar i stället fram sina massmedier. Dessa har öst svavel mot Marielprojektet som an-klagas för att offra miljön i utbyte mot att den kubanska revolutionen överle-ver. Samma medier håller en låg profil när det handlar om anklagelserna mot Miamis privata hamnbolag som av mil-jögrupper anklagas för svåra miljöbrott i Miamis hamn.

Oscar Perez förkastar anklagelsen om miljöbrott i Mariel.

– Specialzonen skapades i november 2013 med målet att dra till sig utländska investeringar. Men också för att skapa arbetstillfällen som utvecklas med en ren teknologi. Detta krav är helt centralt för oss för vi studerade andra internatio-nella erfarenheter och i ett flertal fall off-rades miljön. Vårt mål är att det ska vara en samexistens mellan den utveckling vi

Fortsättning sid 12

Dilma Rousseff. FoTo: ERALDo PERES/AP/TT.

hamnen i Mariel är en av världens mest moderna containerterminaler. Den är på väg att bli en konkurrent till hamnen i Miami. Foto: ZeeM.

Utrikesredaktör: henning s rubin, utrikes@flamman.se.

Fortsatt högerstyre i estlandEstlands högerliberala

regeringsparti Reform-

partiet kommer att bilda

en ny regering efter sön-

dagens val. Partiet blev

med knappt 28 procent av

rösterna störst, men för-

lorade tre mandat. Också

Reformpartiets koali-

tionspartner, socialdemo-

kraterna backade, vilket

innebär att den sittande

regeringskoalitionen har

förlorat sin majoritet. Va-

lets vinnare blev Center-

partiet, ett vänsterparti

med sin väljarbas bland

landets rysktalande mino-

ritet, som fick 25 procent

av rösterna. Två nybildade

antiryska högerpartier,

Konservativa folkpartiet

och Fria partiet tog sig

över femprocentspärren.

Landets premiärminister

Taavi Röivas meddelade

på valkvällen att han skul-

le inleda regeringssamtal

med samtliga partier i

parlamentet förutom Cen-

terpartiet.

Dödsoffer vid nya protester i MexikoTusentals demonstre-

rande, de flesta medlem-

mar i lärarfacket Ceteg,

drabbade i förra veckan

samman med kravallpolis

i turiststaden Acapulco.

Vid en polisspärr utbröt

kravaller som krävde ett

liv. Dussintals personer

skadades, över 100 perso-

ner greps.

I hela Mexiko har lik-

nande protestaktioner

genomförts sedan försvin-

nandet av 43 lärarstuden-

ter i delstaten Guerrero i

september i fjol.

5 mars Flamman Utrikes 13

Arriaga arbetade för radiostationen Radio Globo som har intagit en stark oppositionell hållning mot både kuppmakarna och de efter-följande högerregeringarna. FoTo: yoUTUbE.

Taavi Röivas. FoTo: bERTIL ERICSoN/TT.

vill skapa och ett skydd för miljön.Medan företaget som administrerar

hela Marielprojektet är helt kubanskt, administreras containerterminalen av det kinesiska hamnföretaget Singapore SA. Det är det internationellt ledande företaget i världen vad gäller container-hamnar.

I flera länder i Latinamerika och Kari-bien existerar ekonomiska specialzoner eller ”modellstäder” där den nationella författningen många gånger ersätts av företagets eget godtycke och regler. De anställdas rättigheter förtrampas och facklig organisering förbjuds. Oscar Perez säger att det kubanska företaget som administrerar specialzonen sätter upp klara regler som baseras på den ku-banska författningen.

– Specialzonen förfogar över lagar som antagits med målet att dra till sig in-vesteringar. Bland dem finns det särskil-da skatteregler som är förmånliga för dem som investerar i specialzonen. Till exempel skattefrihet under de första tio åren som i särskilda fall kan förlängas. Från det elfte året betalar företaget tolv procent i skatt på vinsten. Jämför denna skattesats med den nationella skatte-satsen på 35 procent så ser vi att den är mycket gynnsam för investerarna.

Oscar Perez uppger att det också finns flera olika kontrollkommissioner som ser över att arbetsmarknads- och andra lagar följs. Dessa lagar främjar också att kvalificerad arbetskraft finns i zonen.

– Två kubanska företag förmedlar ar-betskraft till företagen som etablerar sig i zonen. Dessa arbetsförmedlingsföre-tag är också ansvariga för att de anställ-das anställningsskydd och arbetsförhål-landen följs lagenligt. Där finns rätten för de anställda att organisera sig i sin fackförening, rätten till företagshälso-vård och alla de övriga rättigheter som den kubanske arbetaren åtnjuter.

Drygt två veckor efter intervjun hål-ler Obama sitt historiska tal till natio-nen där han krasst konstaterar att USA under 53 år har försökt strypa revolutio-nen genom blockaden men själv blivit isolerad internationellt i Kubafrågan. Han offentliggör dekret om nya regler för USA-medborgares resor till Kuba och uppmanar den republikanskt domi-nerande kongressen att lyfta på blocka-

den, vilket republikanerna vägrar att göra. Men mäktiga affärsintressen tar redan nu för givet att blockaden förr eller senare försvinner.

Dagen efter Obamas tal får resebyråerna ett mäkta jobb med att hitta flygbiljetter till Havanna. USA:s kapitalister är inte intresserade av blockad utan att tjäna pengar. Och därför vallfärdar de till

Havanna. En marknad på tolv miljoner kubaner är inte fy skam.

Den ekonomiska specialzonen ger alla möjligheter att tjäna pengar. Proble-met är bara att brasilianska, argentin-ska, sydkoreanska, för att inte tala om ryska och kinesiska företagsintressen, befinner sig i intensiva förhandlingar med Oscar Perez och hans kamrater i den högsta ledningen för specialzonen i Mariel. En jättelik kinesisk bilfabrik är snart ett faktum i zonen. USA:s Wallen-bergare kan komma för sent. Men vem har de i så fall att skylla på?

Dick emanuelsson

Mord på radioman skakar Honduras

Mordet på radioteknikern erick Arriaga, bara 21 år, skakar den honduranska journalistkåren. Sedan militärkuppen den 28 juni 2009 är han den 41:e mediearbetaren som dödas i landet.

Arriaga arbetade för radiosta-tionen Radio Globo som har intagit en stark oppositionell hållning mot både kuppmakar-na och de efterföljande höger-regeringarna. Strax innan valet i november 2013 mördades en annan kameraman på Globo TV. År 2012 kidnappades två journalister från Globo som under 24 timmar torterades.

Arriaga hedrades av hund-ratals honduraner som passe-rade förbi kistan som ställdes upp på lärarförbundets lokaler i förra veckan. Anhöriga och kollegor till Arriaga fördömde att myndigheterna försökt rätt-färdiga mordet på Arriaga och hävdat att han skulle ha tillhört ett ungdomsgäng. Det är ett fult stickspår, sa Romero och de an-ställda på Globo.

Enligt Kommittén för det Fria Ordet (C-Libre), ägde mordet

på Arriaga rum den 23 febru-ari, bara några minuter efter att hans arbetskamrat Miguel Ángel Ordóñez hade lämnat av Arriaga vid sitt hem efter av-slutat arbetspass. Där mötte Ar-riaga döden när två okända män påmotorcykel öppnade eld mot den unge radioteknikern. Med mordet på Arriaga är det fyra Globo-medarbetare som har mördats utan att rättvisa har ski-pats. Till det ska vi lägga mordet på en 14-årig dotter till radioka-nalens reportern Rony Espinoza för bara två månader sedan.

Politisk häxjakt

Radio Globos chef David Rome-ro Ellner uppger till Flamman att bara några timmar innan mordet stod en taxi parkerad mitt framför den stora fastig-heten som Globo förfogar över. En vecka tidigare var Globo utsatt för en provokativ och väl synlig bevakning av agenter ur den militära underrättelsetjäns-ten. David Romero känner sig utsatt för något som han kallar för politisk häxjakt. Den popu-lära radiostationens chefredak-tör ställs i juni inför rätta för förtal. Romero har presenterat dokument på hur en advokat-

byrå har skrivit kontrakt med den honduranska maffian sam-tidigt som en delägare har en mycket betydelsefull post inom åklagarämbetet, varifrån han flera gånger har ”arkiverat” mål mot kända medlemmar inom knarkkartellerna i landet.

Globo har också fört en inten-siv mediebevakning på presi-dent Juan Orlando Hernandez´ förslag om att lyfta upp de nya militära poliskommandon och ge dessa konstitutionell rang. I praktiken handlar det om att ge dem extraordinära befogen-heter och skapa en paramilitär skvadron under direkt befäl av presidenten.

Paramilitärer

David Romero uppger till Flam-man att det existerar parami-litära skvadroner i Honduras som står i högerregeringens tjänst. Deras uppgift är som i Colombia att utså terror och paralysera regimkritiska kraf-ter eller journalister som be-skriver både korruption och organiserad brottslighet i lan-det. Romero är i konsekvens en av Honduras mest mordhotade personer och har den senaste tiden utsatts för förföljelse och

skuggning av element som Ro-mero pekar ut som militära un-derrättelseagenter. Han beskri-ver Honduras som ett land helt underordnat USA och Colom-bia. Det senare landet genom-för fortbildning på alla nivåer inom de polisiära och militära styrkorna.

– Här är det fullt med colom-bianer som fortbildar hondura-nerna, både här i landet som i Colombia..

Under året som har gått sedan president Hernandez intog pre-sidentpalatset har mer än 6 000 nya militärpoliser utbildats och militariserat det honduranska samhällslivets alla nivåer. De står med k-pistar framför de stora varuhusen. Förslaget att ge dem en egen status i grund-lagen röstades dock ner för en månad sedan. Därefter har re-pressionen mot den politiska oppositionen intensifierats dramatiskt. Honduras är redan världens mest våldsamma land utan krig eller väpnad kon-flikt. I den näst största staden, San Pedro Sula, mördas 176 per 100 000 invånare, vilket gör staden till den våldsammaste i hela världen.

Dick emanuelsson

”Specialzonen förfogar över lagar som anta-gits med målet att dra till sig investeringar”

Sedan den sjätte partikongressen för kom-

munistpartiet fastställde de nya ekonomis-

ka riktlinjerna för den kubanska ekonomin

i april 2011, kan vi nu, efter nära fyra år, se

hur en ny struktur i ekonomin växer fram.

Men målet, säger kubanerna, är inte att

ersätta socialismen med kapitalism utan att

bryta loss administrativa bromsklossar i by-

råkratisk statlig förvaltning och att avlasta

den statliga sektorns företagsamhet av

ekonomiska uppgifter som kan övertas av

kooperativ eller ”egenföretagare”.

Nedanstående sammanfattning av den

kubanska ekonomin kan åskådliggöra hur

utvecklingen har gått de senaste åren.

•  En svag minskning av den totala syssel-

sättningen med 0,6 procent. 2013 uppgick

den till 4 918 200 personer som utgör

72 procent av den ekonomiskt aktiva be-

folkningen. För latinamerikanska mått en

skyhög siffra. År 2013 omfattade syssel-

sättningen 72,9 procent, en liten minskning

jämfört med 2008.

•  Den icke statliga sektorn, som inkluderar 

den kooperativa sektorn, ökade från 17 till

26,3 procent medan den statliga sektorn

reducerade antalet sysselsatta med 11,8

procent.

•  I oktober 2014 arbetade totalt 476 000 

kubaner som ”egenföretagare”, en drama-

tisk ökning sedan 2011 då den siffran upp-

gick till drygt 157 000 personer.

•  Arbetsproduktiviteten har ökat med 7,8 

procent de senaste två åren vilket är en

snabbare ökning än genomsnittslönen.

•  Omstruktureringen har skapat en liten 

ökning av arbetslösheten från 1,6 (2008)

till 3,2 procent (2013).

•  Den externa migrationen har minskat 

från -4,2 procent år 2012, -3,3 år 2008 och

uppvisade år 2013 ett positivt resultat på

0,3 procent.

•  Importen har reducerats från 32,4 pro-

cent till 18,8 procent av landets BNP, vilket

är oerhört viktigt för den kubanska ekono-

min.

•  Exportsektorn växte samtidigt med 48,7 

procent, vilket ökade dess andel av BNP

från 16,2 till 30,6 procent.

•  Handelsbalansen hade 2011 ett under-

skott på 2,3 miljarder dollar medan 2013

uppvisade ett överskott med nära tre mil-

jarder dollar.

•  Denna förändring av den externa sektorn 

är av stor betydelse eftersom den, enligt

internationella uppskattningar, har minskat

de löpande utgifterna från -3,8 till -0,2 pro-

cent av BNP.

•  Denna kraftiga reducering av de löpande 

utgifterna har möjliggjort för Kuba att be-

tala av på lånen till landets utländska lån-

givare. En förutsättning för att kunna öka

de utländska investeringarna på Kuba och

fortsätta öka den ekonomiska tillväxten.

Kalkyler visar att Kuba har betalat av lån

motsvarande fyra procent av sin BNP.

•  Utlandsskulden har omförhandlats fram-

gångsrikt med Japan och Kina samtidigt

som landet har fått flera av sina lån ef-

terskänkta, som i fallet med Ryssland (90

procent av 35 miljarder dollar) och Mexiko

(70 procent). Det pågår förhandlingar med

Parisklubben/EU som enligt kubanska käl-

lor ser ut att kunna ro i hamn med en reso-

nabel lösning på kort sikt.

•  Trots USA:s blockad mot Kuba och en 

internationell djup kris som under 2014 för-

stärktes även i Latinamerika och Karibien,

anses Kubas ekonomi sammanfattningsvis

gradvis ha förbättrats i makroekonomiska

termer.

•  Trots det har inte de utländska investe-

ringarna ökat så mycket som projekterats.

Inte heller har de ökade anslagen för att

producera mat blivit det förväntade. Över

1,4 miljoner hektar jord har odlats upp men

resultaten är fortfarande blygsamma.

•  Den förbättrande ekonomin registreras 

inte i en förbättring av befolkningens lev-

nadsstandard. För att det ska bli möjligt

krävs det mer finansiella resurser och in-

vesteringar som gör det möjligt för ekono-

min att växa med sex procent per år.

Källa: José Luis Rodriguez, rådgivare i Forsk-

ningscentret över Världsekonomin, Havanna.

BAKGRUND synbara resultat av den kubanska ekonomins utveckling

12 Kuba Flamman 5 mars

Oscar Perez säger att det kubanska företaget som administrerar specialzonen sätter upp klara regler som baseras på den kubanska författningen.