Ärende 4

Dpl sid 1 (3)

Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Järnvägsgatan 4 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-18 34 86 E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningsledningskontoret Tjänsteskrivelse 2012-10-11 Gunilla Öberg, 054 - 540 55 48 gunilla.oberg@karlstad.se

Vård- och omsorgsnämnden

Nytt vårdboende - funktionsbeskrivning Dnr VON-2011-295 Dpl 30 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag 1. Funktionsbeskrivningen av nytt vårdboende godkänns. 2. Beställningen av ett vårdboende på cirka 100 platser med bilagda

funktionsbeskrivning överlämnas till teknik- och fastighetsnämnden. 3. Byggprocessen ska ske i nära samverkan mellan vård- och omsorgsnämnden

och teknik- och fastighetsnämnden för att uppnå så bra balans som möjligt mellan ekonomi och funktion.

Sammanfattning av ärendet En förstudie har genomförts tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen i syfte att utreda förutsättningarna för att skapa ett nytt vårdboende med cirka 100 platser. Det finns nu förslag på en möjlig tomt på Gruvlyckan och processen med själva programarbetet och detaljplanearbetet kan nu inledas. Vård- och omsorgsförvaltningen har tagit fram en första funktionsbeskrivning som belyser viktiga funktioner som behöver vägas in i byggprocessen för att hänsyn ska tas till den totala kostnaden där både byggkostnaden och den totala driftsekonomin ska vägas samman. Det kan handla om modern teknik, materialval samt att skapa goda förutsättningar för en bra logistik som i sin tur påverkar behovet av bemanning och därmed driftsekonomin på både kort och lång sikt. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för detta krävs att vård- och omsorgsförvaltningen bereds möjlighet att aktivt delta och därmed kunna påverka utformningen av det nya vårdboendet inte bara inledningsvis utan successivt under hela byggprocessen. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 oktober 2012. Vård- och omsorgsförvaltningens funktionsbeskrivning den 7 oktober 2012. Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelsen den 5 april 2012. Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelsen den 11 november 2011.

Dpl sid 2 (3)

Ärende Bakgrund Behovet av ett nytt vårdboende aktualiserades från vård- och omsorgsnämnden till teknik- och fastighetsnämnden i samband med beslut i nämnden 2011-11-23. Anledningen till detta var att kön till särskilt boende, framförallt avseende personer med demenssjukdom, kraftigt ökat det senaste året. Orsaken till det ökade behovet handlade i huvudsak om att omsättningen på boendeplatser sjunkit. För att tillfälligt avhjälpa efterfrågan på boendeplatser minskades antalet korttidsplatser på Resurscentrum och vårdboendeplatser för demenssjuka kunde på detta sätt tillfälligt skapas på Resurscentrum. Samtidigt uppstod stora renoveringsbehov på vårdboendet på Stagnellska. Där finns idag 36 vårdboendeplatser för demenssjuka. Kostnaden för renoveringen uppskattades vara så hög att det skulle vara mer fördelaktigt att i samband med nybyggnation inrymma även dessa 36 redan befintliga platser. I samband med ramyttrandet 2012-04-25 beslutade nämnden att äska medel hos kommunstyrelsen och fullmäktige till drift av ett nytt vårdboende med 100 platser varav ett nytillskott på 64 vårdplatser. Vård- och omsorgsnämnden har erhållit driftsmedel för ett nytt vårdboende från och med 2014-07-01. Förstudie Vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans med teknik- och fastighetsförvaltningen genomfört en förstudie för att utröna förutsättningarna för ett nytt vårdboende. Två möjliga tomter har tagits fram, varav den ena som är belägen på Gruvlyckan ansetts mest lämpad för ändamålet. Tomtens form inrymmer inte ett vårdboende på ett plan i den storleksordning som är aktuell. Det betyder att vårdboendet behöver byggas i två plan för att få plats på tomten. Viktiga hörnstenar i processen Ett nytt vårdboende är ett stort projekt där hänsyn måste tas både till investerings-kostnaden och till driftsekonomin. För att få en effektiv driftsekonomi krävs en genomtänkt byggnadsform som möjliggör en bra logistik där hänsyn också måste tas till nationella krav i form av lagstiftning och riktlinjer kring både bemanning och begränsningsåtgärder. Byggnadens utformning är en viktig faktor som påverkar storleken på bemanningen. En smart utformning gör att personaltätheten kan hållas nere utan att det drabbar kunderna. Tekniken utvecklas i en allt snabbare takt och kan vara ett verktyg som möjliggör en högre grad av självständighet hos våra kunder utan att personalen alltid måste vara till hands. Det finns också modern teknik som kan skapa en hög grad av säkerhet utan att behöva tillämpa begränsningsåtgärder i form av traditionella lås. Fallskador är ett annat stort samhällsproblem som genererar stora samhällskostnader varje år. Idag finns moderna materialval som innebär att fallskador kan minimeras. För att få till stånd så bra funktioner som möjligt som samtidigt är kostnads-effektiva krävs en nära samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen inte bara inledningsvis utan under hela byggprocessen. Samarbetet behöver därför också inkludera den byggpartner som upphandlas av teknik- och fastighetsnämnden. I dialogen går det att finna de smarta och samtidigt kostnadseffektiva lösningarna. Förvaltningen har mycket goda

Dpl sid 3 (3)

erfarenheter utifrån den arbetsprocess, i form av en så kallad partnering-entreprenad, som rådde i samband med byggnationen av vårdboendet på Zakrisdal. Arbetsformen möjliggjorde ett öppet och nära samarbete under hela processen. Några verksamhetsvisioner

Ett nytt vårdboende ska vara väl anpassat för målgruppen demenssjuka och fullt handikappanpassat

Det ska vara modernt med ny teknik för skapa förutsättningar för självständighet

Utifrån nationella krav måste säkerhet skapas utan lås som begränsningsåtgärd

Ett nytt vårdboende ska skapa en inne- och utemiljö som inbjuder till aktivitet

Själva byggnadsformen ska skapa lugn med både slutna och öppna rum Miljön ska vara hemlik och samtidigt ska den vara funktionell för både

kund, anhöriga och personal För att uppnå kostnadseffektivitet på lång sikt behöver robusta materialval

göras som klarar slitage och samtidigt är miljömässigt hållbara För att undvika fallskador behöver moderna materialval göras

Den fortsatta processen Förstudien är nu avslutad och processen går in i en programfas där vård- och omsorgsförvaltningen och teknik- och fastighetsförvaltningen arbetar tillsammans parallellt med den detaljplan som ska tas fram av stadsbyggnadsförvaltningen. När detta är klart kan kostnadsbilden klarläggas och kan överlämnas för politisk behandling förhoppningsvis redan i samband med ramyttrandet i april 2013. Om detta inte är möjligt lägger teknik- och fastighetsförvaltningen fram ett äskande om investeringskostnad till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under hösten 2013. Byggnationen skulle då tidigast kunna starta under senhösten 2013. En byggnation av denna storleksordning kan enligt teknik- och fastighetsförvaltningens bedömning ta cirka två år att färdigställa.

Gunilla Öberg vård- och omsorgsdirektör Beslutet skickas till Teknik- och fastighetsnämnden Kommunstyrelsen

sid 1 (15)

Postadress: Vård och omsorgsförvaltningen, 652 20 KARLSTAD Besöksadress: Åttkantsgatan 12 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Äldreomsorg 2012-10-07 Ann-Sophie Gustafsson, 054-540 60 50 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se

Funktionsbeskrivning av lokalinnehåll för tillgängliga

och stimulerande bostäder vid ny- eller ombyggnation av

vårdboende

2012-10-07

l sid 2 (15)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Översikt 3 Syfte och bakgrund 3 Grundtankar vid ny- och ombyggnation 3 Lagrum 4 Målgrupper 4 Övergripande målsättning för boendet 4

2. Den inre miljön 4 Övergripande frågor, värde för verksamheten 4-5 Färgsättning 5 Golv 5 Dagsljus 6 Belysning 6 Inomhusklimat 6

3. Avdelningen 6 Allmänt 6 Den enskilda lägenheten 6-8 Gemensamma utrymmen inom avdelningen 8-9

4. Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter 9-10

5. Ekonomiutrymmen 10 Inom avdelningen 10-11 Utanför avdelningen 11-12 6. Personalutrymmen 12 Inom avdelningen 12 Utanför avdelningen 12-13

7. Teknik 13 Brand 13 El – reservkraft 13 Telefoni, TV och Internet 13-14 Hörslingor 14 AV-utrustning 14 Internlarm 14 Åskskydd 14 Centraldamsugare 14

8. Boendets yttre närmiljö 14-15

l sid 3 (15)

Översikt Syfte och bakgrund Det här dokumentet syftar till att vägleda utformningen av lokalinnehåll vid ny- och ombyggnation av vårdboende i Karlstads kommun. Dokumentet kan användas som underlag i arbete med projektering, samarbete med arkitekt. Dokumentet är ett funktionsunderlag och en erfarenhetsbas för att utformningen av ett nytt eller ombyggt boende skall utformas så bra som möjligt. Dokumentet skall utgöra en gemensam plattform för all ny- och ombyggnation av vårdboende inom Karlstads kommun. Grundtankar vid ny- och ombyggnation Det är viktigt att utreda olika byggnadsmöjligheter vid nybyggnation för att få en byggnad som kan medge en ekonomisk effekt för verksamheten Detta för att möjliggöra att de resurser verksamheten förfogar över kan användas på bästa sätt. Byggnaden måste utformas på bästa möjliga sätt så att den ger bra möjligheter till logistik för transporter av mat, sopor och tvätt. Byggnaden skall också utformad så att den kan ge merväde och en faktisk inverkan på vården och omsorgens kvalitet. Byggnaden skall utformas på ett så säkert sätt som möjligt så att de boende kan ges möjlighet till fri rörlighet. Mekaniska hinder såsom trappor, grindar i trapphus, hissar mm skall undvikas så långt det går. Centrala faktorer att ta hänsyn till vid byggnation av ett nytt vårdboende är Lagstiftning och föreskrifter om

Begränsningsåtgärder Bemanning på demensboende och Nattillsyn.

Inlåsning av personer med demenssjukdom är idag reglerad i lagstiftning. En boende med demenssjukdom får inte låsas in mot sin vilja, oavsett sjukdomsbild. Lagstiftningen ställer krav på att de boende skall kunna röra sig fritt och säkert inom byggnaden samt kunna nå utemiljön för att kunna delta i sociala sammanhang. Beroende på tomtarea och tomtsträckning skall det vid varje projektering prövas om ett nytt vårdboende skall byggas i ett eller flera plan.

l sid 4 (15)

Lagrum Kommunen skall enligt socialtjänstlagen erbjuda god omsorg utifrån enskildas önskemål och behov. När detta inte längre kan tillgodose i den enskildes hem, skall kommunen erbjuda ett boende anpassat för den enskildes behov. I vårdboende skall den enskilde kunna erbjudas trygghet, omsorg och service samt hälso- och sjukvård av personal med rätt kompetens. Den verksamhet som skall bedrivas och husens utformning styrs förutom av Socialtjänstlagen också av Hälso- och sjukvårdslagen, Arbetsmiljölagen, Plan- och bygglagen, Livsmedelslagen m fl. Målgrupper De som får beslut till ett vårdboende har ett vård- och omsorgsbehov som är så omfattande att alla hjälpinsatser i en ordinär bostad är uttömda. Vård och omsorgsbehoven kan vara både fysiska som psykiska. På ett vårdboende skall man kunna bo kvar oavsett vilket vårdbehov man får i framtiden.

Övergripande målsättning för vårdboende Karlstads kommuns vårdboende skall erbjuda ett gott liv för de kunder som bor där. Respekten för kundernas integritet, trygghet, valfrihet, delaktighet och välbefinnande skall utgöra grunden för boendet för att tillförsäkra kunderna ett värdigt liv. Kunderna skall i en trygg och hemlik miljö få en god vård och omsorg och vi skall erbjuda möjlighet till ett aktiv liv och meningsfull tillvaro oavsett hälsotillstånd. Våra vårdboende är också en arbetsplats och våra anställda skall ha en god arbetsmiljö. 2. Den inre miljön Övergripande frågor, värde för verksamheten Vid en ny- eller ombyggnation skall inriktningen vara att boendet har en profil som karaktäriseras av att det är

Väl anpassat för målgruppen demenssjuka och fullt handikappanpassat Det ska vara modernt med ny teknik för skapa förutsättningar för

självständighet Utifrån nationella krav måste säkerhet skapas utan lås som

begränsningsåtgärd Ett nytt vårdboende ska skapa en inne- och utemiljö som inbjuder till

aktivitet Själva byggnadsformen ska skapa lugn med både slutna och öppna rum Miljön ska vara hemlik och samtidigt ska den vara funktionell för både

kund, anhöriga och personal För att uppnå kostnadseffektivitet på lång sikt behöver robusta materialval

göras som klarar slitage och samtidigt är miljömässigt hållbara För att undvika fallskador behöver moderna materialval göras Flexibla byggnationsformer såsom t ex justerbar badrumsinredning

l sid 5 (15)

För att underlätta tillvaron för personer med demenssjukdom bör det tas särskild hänsyn vid utformning och inredning av lokaler. Bland annat behöver den demenssjuke kontroll och att ha ”fri sikt”, att veta vilka dörrar som är tillåtna att användas, att veta var personalen finns och kan nås, att gemensamhetsutrymmen känns som ”slutna rum” även om de är öppna. Personer med demenssjukdom har också behov av att kunna orientera sig. Korridorer och gångstråk behöver vara utformade med tanke på personer med demenssjukdom, vilket gäller såväl inomhus och utomhusmiljöer Gällande lagstiftning ställer krav på att de boende skall kunna röra sig fritt och säkert inom byggnaden samt kunna nå utemiljön för att kunna delta i sociala sammanhang. Detta ställer krav på ett säkert passagesystem för innermiljö och entréer och ytterskal i utemiljön. Idag finns flera leverantörer av nyckelfria lås att utvärdera. Vid ny- eller ombyggnation av vårdboende skall boendet alternativt delar av boendet vara utformat för att även kunna ta emot yngre personer med tidig debut av demenssjukdom. Dessa personer befinner sig i andra livsskeden, och har fler sociala kontakter än äldre personer med demenssjukdom i sent skede. För att underlätta och möjliggöra en så normal livssituation som möjligt behövs fler samvarorum som kan underlätta besökssituationen. Det är en fördel om det finns ”utflyktsmål” t ex en cafeteria eller liknande inom huset som medger att den boende och anhörige kan vistas på andra platser än inom avdelningen.

Färgsättning Färgsättning och användandet av symboler på demensboenden är en viktig faktor för att underlätta kontroll och orientering samt för att skapa en hemlik och välkomnande miljö. Som referens för färgsättning och miljö skall Helle Wijk´s forskning användas. Referenslitteratur ”Goda miljöer och aktiviteter för äldre – red Helle Wijk”. Helle Wijk´s forskning och avhandling finns i sin helhet på www.vardalinstitutet.se. Många personer med demenssjukdom saknar förmåga att tyda rummets gränser eller förstå vad ett rum är. Man kanske inte kan förstå vad som är ett hörn, var tak och vägg möts, var golv och vägg möts. Färgsättning skall tydliggöra miljön och underlätta orienteringen för kunderna. Dörrar som endast används av personalen får gärna vara nedtonade och gå i samma färg som väggen.

Golv Ett golv kan inge otrygghet om olika färger möts och kontrasterna är stora. Det kan uppleva som en nivåskillnad, hål etc. Golven får därför inte ha starka kontraster i kulör och mönster. Blanka golv bör undvikas eftersom de kan upplevas som hala och obehagliga att gå på. Golvens material skall utvärderas både vid om och nybyggnation utifrån fallrisk, arbetsmiljö, hygien samt utseende beroende på i vilken miljö golvet skall läggas.

l sid 6 (15)

Dagsljus Det är viktigt att byggnaden är utformad så att dagsljus faller in på ett fördelaktigt sätt. Fönster behöver ha låga bröstningar så man kan titta ut från sin säng eller när man sitter i sin rullstol. Låga bröstningar bör finnas i såväl gemensamma som allmänna utrymmen.

Belysning Belysning är också ett prioriterat område med viktig utformning. Äldre personer kräver betydligt mera ljus än yngre, och med ökad ålder följer också en ökad känslighet för bländning, vilket innebär att en god allmänbelysning måste finnas som sedan kompletteras med punktbelysning efter behov. En bra belysning skall ge en väl avvägd fördelning mellan allmänljus och riktat ljus och belysa det som är viktigt i rummet. Genom att belysa rum med olika typer och av ljus blir det en tydligare upplevelse av rummet. Det är viktigt att tänka in belysningslösningar såsom rörelsevakter, ledljus vid trappor och hissar om det finns i byggnaden för att underlätta orientering. . Inomhusklimat För att möjliggöra ett bra inneklimat för boendets målgrupp behöver flera aspekter gällande inneklimatet beaktas både vid ny- och ombyggnation. Många personer med demenssjukdom kan inte på egen hand påtala att det är för varmt eller kallt. Därför måste innetemperatur vara jämn över dygnet och ligga på ca 22 grader. Utvändig solavskärmning i soliga lägen måste finnas och boenden bör förberedas för att i framtiden kunna koppla in komfortkyla om behov finns. 3. Avdelningen Allmänt En bostad i ett vårdboende består av den egna lägenheten samt del i gemensamma utrymmen. Detta tillsammans skapar en fullvärdig bostad där det både finns plats för avskildhet och umgänge. En boendeenhet bör bestå av maximalt 10 lägenheter med gemensamt kök och vardagsrum. Vård och omsorgsnämnden prövar den totala storleken på boendet inför varje byggnation.

Den enskilda lägenheten En huvudinriktning vid utformningen av den enskilda lägenheten är att den vanliga lägenhetens funktion, i så stor utsträckning som möjligt, skall finnas. Lägenheterna skall möjliggöra tydlig uppdelning av funktioner för bl.a. sovplats, matplats, förvaringsmöjligheter etc. Telefon och TV uttag skall finnas i samtliga lägenheter. Önskvärt är att datauttag finns i samtliga lägenheter Lägenheten bör vara ca 35 kvm för att fungera bra både om bostad och ur vårdhänseende

l sid 7 (15)

Lägenheterna bör utformas med fönster som medger bra utsiktsmöjligheter. Det skall vara fri siktlinje mellan säng-fönster och fönstren skall ha en bröstning för att medge utsikt från säng och rullstol. Säng skall kunna placeras på två sätt, dels längs vägg och dels ut från vägg med fri arbetsyta på två sidor, sk. vårdmiljö. I lägenhetens sovrumsdel skall om möjligt takskena för personlyft monteras över säng i varje lägenhet. Flexibilitet för parboende Några lägenheter på varje boende bör förberedas så att öppning/dörr, alt temporär vägg mellan två lägenheter på ett förhållandevis enkelt sätt kan tas/sättas upp och ge möjlighet för dem som vill och kan nyttja två lägenheter som en tvårumslägenhet. När behovet inte längre finns skall öppningen lätt kunna sättas igen och lägenheterna åter nyttjas som en enrumslägenhet. Entré / hall Hallen markerar gränsen till den privata sfären. Detta är viktigt för att skapa hemkänsla och bevara den boendes integritet. I hallen bör finnas plats för rullstol, hatthylla och garderober. Säng skall kunna rullas ut från rummet. Från hallen är det lämpligt att nå förvaringsutrymme/ klädkammare. Pentry Pentry bör endast ses som ett litet komplement till avdelningens rejält utrustade gemensamma kök. Pentryt skall inte vara avsett för matlagning. Pentryt skall innehålla kylskåp inkl frysfack, diskbänk samt el-uttag för bryggare samt el-uttag för att ge möjlighet att installera lös kokplatta. I pentrydelen skall det finnas möjlighet att låsa in läkemedel och kemikalier. Vardagsrumsdel Lägenheten skall ge ett trivsamt och ombonat intryck med god möblerbarhet. Tillgången till dagsljus skall vara mycket god. I rummet skall också finnas utrymme för matbord och sittgrupp så att de boende kan umgås med sina anhöriga och vänner. Sovrumsdel Sovplatsen skall ge möjlighet till två alternativa placeringar av sängen. Detta för att personalen skall kunna arbeta på båda sidor om sängen, men också för att de boende själva skall kunna bestämma var sängen skall stå. De skall också kunna ta sig i och ur sängen från båda håll med hjälp av rollator eller rullstol. Sängen skall också, med boende liggande i, kunna rullas ut från rummet. Alla lägenheter förses med tak för taklift med lyftområde över säng samt utrymme för överflyttning till rullstol etc.

l sid 8 (15)

Hygienrum Vid ny- och ombyggnation av vårdboende måste det beaktas att hygienutrymme skall erbjuda den boende möjligheten att sköta all sin hygien, med eller utan assistans. Boverkets regler samt arbetsmiljöverkets föreskrifter och principer för arbetsutrymmen skall beaktas. Hygienutrymmet behöver inrymma funktioner så att personer med funktionshinder kan klara sig på egen hand genom funktionsanpassad utrustning såsom justerbar wcstol, justerbart handfat, duschplacering, flyttbar armatur mm. Funktioner i form av förvaring för inkontinenshjälpmedel och sjukvårdsmaterial behöver också finnas. Utrymmet skall vara så stort att möjlighet till duschbrits ges om behov av detta finns. Hygienutrymmet ska vara förberett för tvättmaskin. Detta för att kunna sätta in en separat tvättmaskin vid behov, t ex vid infektioner orsakade av multiresistenta bakterier. Förvaring Förvaringsutrymmena i lägenheten bör vara generöst tilltagna. Vid nybyggnation ska förråd ligga i anslutning till varje lägenhet. Om det inte med ges möjlighet vid ombyggnation att förlägga förvaringsutrymme i anslutning till lägenhet får det utvärderas var det logistiskt sett har bäst placering i byggnaden. Gemensamma utrymmen inom avdelningen De gemensamma utrymmena är den plats där man kan få gemenskap och samvaro i kontrast till den enskilda lägenhetens avskildhet. Här kan man äta måltiderna ihop, titta på TV och umgås. Avdelningskök Köket skall ge ett sammanhang för kunderna. Känslan av delaktighet skall kunna finnas även om man inte kan vara med. De boende som vill och orkar skall ha möjlighet att delta i t ex beredning av fika, baka mm. Avdelningens kök utgör teoretiskt bostädernas huvudkök. I den dagliga verksamheten sköts avdelningens mathantering av boendets personal. Här tillreds frukost, görs eftermiddagskaffe, ordnas kvällssmörgås etc. medan huvudmålen kommer från tillagningskök. Köket skall vara en god arbetsplats med genomtänkt logistik för en rationell hantering. Köket skall erbjuda möjlighet att förvara och tillreda enklare mat samt att hantera boendeenhetens disk efter gemensamma måltider. Lösning med t ex höj och sänkbar köksö ger avgränsning men skapar ändå närvaro i köket. Köket skall enkelt kunna avgränsas mot övriga gemensamma utrymmen Matplats Matplatsen skall erbjuda flexibel möblering utifrån verksamhetens behov Vid matborden skall finnas plats för alla boende, några gäster/personal och flera

l sid 9 (15)

rullstolar. Matplatsen skall ha mycket dagsljus med en miljö som inbjuder till trivsamma måltider. Vardagsrum Rummet skall ge hemkänsla och vara en naturlig träffpunkt för de boende inom enheten. Genom sin placering, sin storlek, utformning och möblering skall rummet upplevas som bostadens vardagsrum. I vardagsrummet skall finnas utrymme för soffa, bord och fåtöljer för umgänge, TV etc. De som använder rullstolar skall kunna ta sig fram och delta i samvaron. Om möjlighet finns är det önskvärt med eldstad i vardagsrummen. Dels som värmekälla men också som igenkänningstecken. Korridor Korridorer ses främst som ett kommunikationsutrymme och skall erbjuda säker förflyttning med och utan hjälpmedel. Korridorer skall minimeras till gagn för boendeytan. En korridor kan dock förvandlas till något positivt om den utformas på ett lämpligt sätt. En ”korridor” innehållande En svängd/knäckt vägg medför att korridoren blir mer öppen och uppfattas mer som ett rum. Glaspartier ger en positiv känsla med dagsljus och energi, man kan stanna upp och titta ut, vara delaktig. Det blir lite av galleria, det händer något. Korridor skall medge enkel förflyttning av sängar, med boende liggande i, in och ut ur lägenhet. De boende skall själva också tryggt kunna förflytta sig i korridoren på egen hand. Två standardrullstolar skall kunna mötas. Uteplats Uteplatsen skall utformas på ett sådant sätt att den ger regn och vindskydd samt ger en lugn och trygg utevistelse. Såväl säng och rullstol skall kunna rullas ut på uteplats. Uteplatsen skall vara anpassad för målgruppen och om möjligt innehålla ev. odlingslådor mm. 4. Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter utanför avdelningen Aktivitetslokaler De som bor på ett vårdboende vill ha, och har behov av ett socialt liv som alla andra, och det skall finnas utrymmen för detta. Många personer vill fortsätta med sina intressen som man haft tidigare i livet och kunna fylla sin dag med det som är viktigt. Möjligheter till aktiviteter som att lyssna på föredrag, musik, ha gymnastik, spela bingo, sjunga, delta i studiecirklar eller gudstjänst etc., skall finnas inom boendet. Detta är kvalitetsgivande och funktionsbefrämjande. Det skall också ges möjlighet att fira högtidsdagar på egen hand med sina nära och anhöriga.

l sid 10 (15)

Samlingsrum Det behövs ett större rum för gemensamma aktiviteter som t ex underhållning, bingo, föredrag, gymnastik, gudstjänster, julbord, midsommarfest etc. Samlingsrummet skall rymma flertalet av de boende vid biosittning samt fungera för såväl middagar som musikevenemang och gymnastik (akustik, golv etc.). Tillgång till ett pentry skall finnas som skall ligga i anslutning till samlingslokalen. Detta rum skall kunna utnyttjas för kunder och anhöriga att fira sina högtidsdagar och samla familjen utan att boendeenhetens hyresgäster kommer och går. Rummet kan även nyttjas för studiecirklar etc. Små träffpunkter. Alla möten eller händelser sker inte organiserat eller i storgrupp. Därför skall det finnas små sitthörnor, utkikspunkter etc., där man kan sitta ner ett par stycken eller vara för sig själv. Rum för hår- och fotvård Det behövs ett avskiljt utrymme där kundernas frisör eller fotvårdare kan komma och sköta hår och fötter. Detta utrymme skall miljö- och hälsoskyddets grundkrav för tänkt verksamhet. Utrymmet behöver inrymma handtvättställ, utslagsback och arbetsbänk med spegel samt eluttag i bekväm arbetshöjd för hårtork etc. SPA/Relax För att kunna ge de boende möjligheter till avkoppling och bad behövs det utformas en liten ”SPA-funktion” som placeras centralt. Detta rum skall vara varmt och innehålla ett handikappanpassat badkar handikappanpassad dusch/wc, möbler mm. 5. Ekonomiutrymmen Inom avdelningen Tvättstuga inom avdelning, 1 st/avdelning Tvättstuga för de boendes personliga kläder skall finnas inom varje avdelning innehållande tvättmaskiner, torktumlare, torkskåp anpassat för antalet lägenheter samt ventilerat skåp för förorenad tvätt. Skölj De medicinska och hygieniska kraven ökar eftersom de som idag kommer till ett äldreboende ofta har ett mycket stora omvårdnadsbehov. För att boendet skall upprätthålla god hygien enligt gällande hygienföreskrifter behövs det s.k. sköljutrymmen. Beroende på enhetens byggnadsform kan dessa utrymmen samutnyttjas mellan flera avdelningar. Sköljutrymmet behöver inrymma spoldesinfektor, diskdesinfektor samt avställningsytor för rent och orent.

l sid 11 (15)

Städ på avdelningarna Mindre utrymme för städutrustning ska finnas inom varje boendeenhet. Förråd Det är också viktigt att tillgodose behovet av närförråd inom avdelningarna. Förråden förses med hyllor. Utanför avdelningen Cafeteria eller liknande Boendet bör vid om eller nybyggnation betänka möjligheten till en liten caféhörna/servering så att såväl besökare som personal kan köpa en kopp kaffe mm Storleken på utrymmet bestäms med hänsyn till lokalernas utformning. Varutransporter – varuintag Stora mängder förbrukningsmaterial, mat etc. levereras till särskilt boende för äldre. Leveranserna kommer på stora pallar och hanteras med pallyftar. Det är viktigt att utreda hanteringen av sådant material, såväl mottagning och inlastning i huset som transport inom huset. Mottagning av varor får inte ske genom boendets huvudentré. Särskilt varuintag skall tillskapas i anslutning till centralt förråd om möjligt. Grovtvätt Behov av en grovtvätt för madrasser och liknande kommer att finnas. Detta kan placeras i samband med rum för centralstäd . Tvättmaskinen behöver ha stor trumma och torkmöjlighet för madrass bör finnas. Skall sänglinne tvättas på boendet skall denna tvättstuga dimensioneras för denna drift. Centralt städ Central städutrymme för utrustning för städning av allmänna utrymmen. Utrymmet bör kunna innehålla utrustning såsom städmaskin, mopptvättmaskin, städutrustning, städmaterial, mm. Sophantering Matavfall, sopor och källsortering bör placeras avskilt centralt, ej på avdelningarna förslagsvis i källarutrymme vid in och utlastning. Denna förvaring skall om möjligt vara kyld och ventilerad. Det är viktigt att ventilera bort lukt från ev. källsortering och sopor. Riskavfall Utrymme skall finnas i soprum, behöver inte vara skiljt från annat avfall. Centrala förråd Centralt förråd för förbrukningsmaterial bör finnas i nära anslutning till varuintag eller goda samband mellan varuintag och förråd.

l sid 12 (15)

Utöver centralt förråd för förbrukningsmaterial och närförråd, skall ett förråd finnas för hjälpmedel, trädgårdsmöbler, julsaker etc. Ett sådant förråd kan finnas i källare eller på vind, om hiss finns. Förråden förses rikligt med hyllor. 6. Personalutrymmen Med personalutrymmen avses kontor, omklädningsrum, vilrum, personalrum och konferensrum Inom avdelningen Kontor för vårdadministration på respektive avdelning Arbetsmiljökrav som sekretesskrav leder till att personal behöver ett kontorsutrymme på respektive boendeenhet för administration, rapportering, samtal med anhöriga etc. Rummen bör ha dagsljus. Personaltoalett Personaltoalett skall finnas i anslutning till kontor för vårdadministration på respektive avdelning. Utanför boendeenheten Administrationslokaler Administrationslokaler, inkl läkemedelsrum, för sjuksköterska, enhetschef m fl. skall finnas. Behovet av kontorsarbetsplatser kan variera varför antal, placering och övriga krav bestäms i projektering av ny- eller ombyggnation av objekt. Administrationsutrymmen skall ha dagsljus. Rum/förråd för kopiering, skrivare, kontorsmaterial etc. skall finnas i närheten av administrationslokaler. Personaltoalett Personaltoalett skall finnas i anslutning till administrationslokaler Vilrum Utrymme där personalen kan vila ostört bör beaktas möjlighet till vid om och nybyggnation. Personalutrymmen Beroende på personalgruppens storlek och husets form kan man behöva ett eller flera personalutrymme för paus/rast samt möjlighet att äta, fika och motsvarande. Utrymmet skall ligga i avskildhet utanför boendeenheten. Personalutrymmen bör placeras centralt i huset och skall vara ett utrymme med fullt dagsljus. Omklädning Utrymme för omklädning och dusch skall finnas. Personalen skall ha möjlighet att ostört byta om från privata kläder till arbetskläder Det skall finnas

l sid 13 (15)

omklädningsskåp för arbetskläder samt privata kläder. Det skall finnas särskiljda omklädningsrum för män och kvinnor. Fastighetsskötsel Utrymmen för fastighetsskötselns behov, t ex förråd för skyfflar, snöslungor, gräsklippare, verktyg etc. skall finnas. Önskvärt med en liten lokal för fastighetsskötsel mm för att kunna lägga ifrån sig redskap mm. 7. Teknik Vid om och nybyggnation skall teknikfrågor utredas för att boendet skall vara modernt utformat för att möjliggöra ett självständigt och säkert boende för personer med demenssjukdom och andra funktionshinder. Ny teknik skall vara ett komplement till omvårdnaden och fungera för alla tänkbara ändamål. Den tekniska utvecklingen går snabbt varför nya teknikmöjligheter skall studeras inför varje projektering. Brand Alla vårdboende för äldre i Karlstads kommun skall ha en god brandsäkerhet. Vid såväl ny- som ombyggnation gäller följande:

Alla lägenheter skall vara egna brandceller Byggnaden skall förses med boendesprinkler – s.k. high fog. Byggnaden skall förses med automatiskt, identifierbart brandlarm Brandlarm skall vara vidarekopplat till räddningstjänsten Byggnaden skall förses med strategiskt utposterade brandposter av den

modell som räddningstjänsten/brandskyddskonsult föreskriver. Branddörrar skall vara försedda med ”frisving” så att de upplevs som en

vanlig dörr. El – reservkraft Avsaknad av elektricitet under längre tid kan innebära stora svårigheter och risker för verksamheten. Vid nybyggnation av vårdboende skall boendet förses med uttag för reservkraftanläggning så att en snabb och säker tillkoppling kan ske. Vid ombyggnation skall möjligheter till reservkraft utredas och övervägas. Ett reservkraftaggregat skall säkra värme, internlarm, taklyftar, arbetsbelysning samt hissfunktion om det finns. TV, Tele, Internet Enskilda lägenheter, allrum etc. skall kunna ta del av kanaler och program från markbundna sändare, satelliter och kabel-tv-nät. Möjligheten att samordna tv- och datanät skall utredas i varje objekt. . Möjlighet skall finnas för den enskilde kunden att själv teckna abonnemang för ett större kanalutbud än vad fastighetsägaren fritt tillhandahåller.

l sid 14 (15)

Vid om och nybyggnation skall möjligheter till bredbandsnät ses över inom det särskilda boendet. Varje lägenhet skall förses med två datauttag – ett för den boende och ett för verksamheten. För övrigt placeras minst dubbla datauttag i kontor, personalrum och konferensrum. Karlstads kommun har behov av god och tillgänglig datakommunikation för såväl administration som den enskilde individen på boendet. Anslutning till bredband/IP bör alltid övervägas vid ombyggnation. Vid nybyggnation skall anslutning till bredband/IP alltid vara med som en del i projektering. Varje lägenhet och samtliga kontor skall förses med uttag för telefon. Lämplig leverantör och nät skall utvärderas vid nybyggnation. Vid ombyggnation får frågan diskuteras om det är lämpligt att se över detta utifrån helhetsperspektivet. Hörslingor Samlingslokaler, allrum och matsalar skall förses med hörslinga. AV-utrustning Samlingslokaler skall förses med högtalaranläggning, data, projektor, filmduk och integreras med hörslingeförstärkare. Internlarm Det särskilda boendet förses med komplett trygghetslarm där boende skall kunna sända larm över hela anläggningen. Åskskydd Larmfunktioner är känsliga anläggningar varför det behöver övervägas hur man undviker att dessa slås ut vid åska etc. Byggnaden skall t ex förses med åskskyddsanläggning och El- och teleanläggningar måste förses med komplett överspänningsskydd. Centraldammsugare Vid nybyggnation bör Centraldammsugare installeras. Vid ombyggnation får möjlighet till detta utredas. Utrymme för detta bör beaktas i förstudie och projekteringsfas. 8. Boendets yttre miljö

Mark och utemiljö Miljön runt boendet är mycket viktig. Den skall hjälpa till att stimulera och aktivera de boende, ge en möjlighet att känna och förnimma årstidernas växlingar, att ta en promenad, att odla lite blommor eller grönsaker osv. Anläggningen skall också vara lätt att nå för boende, besökare och transporter. Huvudentrén till boendeenheten skall vara tydlig och definierad. Den skall vara välkomnande både ute och inne. För att undvika halka och fall kan värmeslingor läggas i marken utanför entrén.

l sid 15 (15)

Godstransporter till och från byggnaden skall ej inkräkta på huvudentrén utan denna trafik skall avledas till annan del av byggnaden. Utemiljö i markplan bör tänka in avgränsade partier som är anpassade för årstidsväxlingar, gräsytor, buskage, odlingar, pergolor, bärbuskar och fruktträd, flaggstänger, sittplatser men bänkar, bord och stolar, promenadstråk/slingor, porlande vatten, bäckar ”pölar” mm. Utemiljön är en viktig del av boendet och den bör utformas och anpassas så att de boende ska kunna ta del av den, även på egen hand, vilket stärker kravet på säkert ytterskal. Samråd skall ske med Teknik- och fastighetsförvaltningen beträffande utformning av hårdgjorda ytor och grönytor, med tanke på markskötsel, sommar- och vintertid. Bilparkering för personal med många parkeringsplatser bör finnas i närhet till boendets entré. Handikapparkeringsplatser skall inrymmas i dessa.

Dnr VON-2012- 134 Dpl 63 sid 1 (7)

Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Järnvägsgatan 4 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: vardochomosrgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ledningskontoret Tjänsteskrivelse 2012-04-05 Tapani Savallampi, 054-540 55 57 tapani.savallampi@karlstad.se

Vård- och omsorgsnämnden

Boendesituation inom vård- och omsorg 2012 Dnr VON-2012- 134 Dpl 63 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag Rapporten godkänns och överlämnas till teknik- och fastighetsnämnden och kommunstyrelsen för vidare behandling. Sammanfattning av ärendet En lägre omsättning av platser innebär att kön till särskilt boende inom äldreom-sorgen har vuxit, trots omstrukturering av korttidsplatser till vårdboendeplatser. Det finns ett stort behov av att ersätta Stagnellska med ett nytt boende. Ett stort vårdboende med cirka 100 platser behövs snarast. Gruppboendet inom handikapp-omsorgen som ingår i Stagnellska måste också ersättas. På sikt bör något av de be-fintliga servicehusen ersättas med gruppboendeplatser. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse 5 april 2012. Ärende Behov av platser inom äldreomsorg I mars 2011 disponerar vård- och omsorgsnämnden 822 boendeplatser, inklusive 87 platser för korttidsboende. Nämnden kunde under ett antal år från slutet av 1990-talet minskat antalet boendeplatser – under en tioårsperiod över 270 platser. Den första och även den största avsåg Kronoparkens sjukhem. De senare avveck-lingarna har haft två utgångspunkter; dels att ta bort de boenden som har varit minst kostnadseffektiva, dels att balansera nämndens ekonomi. Förutom att antalet platser har minskat, har också vårdens inriktning förändrats. De somatiskt sjuka vårdas i allt större omfattning i det egna hemmet, medan behovet av platser för per-soner med demenssjukdomar ökar.

Dnr VON-2012- 134 Dpl 63 sid 2 (7)

Tabell 1) antal platser 1 januari per år och antal personer med beslut om plats År Summa platser Personer i kön 1999 1 010 51 2001 927 42 2003 870 14 2005 736 24 2007 722 28 2009 668 24 2011 666 89 2012 april 750 52 Ovanstående tabell omfattar endast särskilt boende för dementa och somatiskt sjuka, men inte korttidsvård. Resurscentrum hade efter sin tillkomst cirka en fjär-dedel särskilt boende och resten korttidsvård. Senare omvandlades hela Resurscent-rum till enbart korttidsvårdsplatser. Nu går utvecklingen åt andra hållet och hälften av platserna blir vårdboendeplatser. Det senaste tillskottet på gruppboendesidan, vårdboendet Zakrisdal med 48 platser, öppnades i februari-mars 2011. Initialt minskade antalet personer i kön men ut-vecklingen under senare delen av 2011 och i början av 2012 har lett till allt längre kötider till boendeplatser. Tabell 2) antalet platser och antalet ej verkställda beslut inom särskilt boende för äldre den 1 april 2012: Antal

platser Personer

i kö Andel

kö/platserKötid i

månader Servicehus 212 8 4,2 2,3 Platser för somatiskt långtidssjuka

109 9 8,2 4,0

Platser för personer med demens

414 35 7,7 1,5

Summa 735 52 7,1 De senaste åren har vård- och omsorgsförvaltningen haft det svårt att tillgodose behovet av platser. De två senaste månaderna har statistiken visat långa väntetider även för de somatiskt sjuka. Den aktuella omsättningssiffran i mars för personer med demens är längre än tidigare tack vare omvandlingen av platserna på Resurs-centrum. I de fall personer har en längre väntetid än tre månader, har dessa tackat nej till erbjudanden. Vård- och omsorgsnämnden beslutade i oktober 2011 att omvandla 22 platser på Resurscentrum från korttidsboende till gruppboendeplatser för dementa. Samtidigt förändras inriktningen på Våxnäs servicehus genom att några platser där kommer att reserveras för personer med demenssjukdom. I mars 2012 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om att ytterligare 33 platser successivt kommer att omvandlas från korttidsplats till gruppboendeplats.

Dnr VON-2012- 134 Dpl 63 sid 3 (7)

Den aktuella kön på 52 personer med beslut om vårdboendeplats består av 35 per-soner som har demens, 9 personer som är långtidssjuka och 8 personer som har beslut om servicehusplats. Det har blivit allt svårare för förvaltningen att klara av att kunna erbjuda platser inom de tre månader som förvaltningen har på sig efter ett boendebeslut. Överskrids tidsgränsen utgår vite, dvs. en sanktionsavgift som kom-munen får betala till staten. Avgiften kan som mest uppgå till en miljon kronor för ett enskilt ärende. En viktig faktor i sammanhanget är fördelning av platserna mel-lan de somatiskt sjuka och demenssjuka. Personer med demens har oftast färre so-matiska problem och därmed en längre livslängd. Detta visar sig i omsättningssiff-rorna som har sjunkit de sista åren. En lägre omsättning av platser bidrar till ökad kötid även om antalet nya ansökningar skulle vara konstant. Tabell 3) Omsättning av platser, snitt per månad

2006 2008 2009 2010 2011 20 18 19 17 16

Det är värt att notera att en liten minskning av omsättningstalen ger stora effekter för verkställighet av boendebeslut. Är minskningen tre platser, som det är mellan 2009 och 2011, motsvarar detta 36 boendeplatser, som så att säga har ”försvunnit” på ett år. Under första kvartalet 2012 har i snitt 19 platser omsatts per månad, men samtidigt har i snitt 27 nya ärenden tillkommit. Detta ger en nettoökning i kön på 24 personer med behov av särskilt boende. Förändring av antal personer per år i åldersgrupperna 80-84 år och över 85 år

2100

2150

2200

2250

2300

2350

2400

2450

2500

2550

2600

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

80-84 85-w

Diagrammet visar att antalet äldre över 85 år fortsätter att öka de närmaste åren. Det sista åren i tabellen visar en lägre ökningstakt men detta är bara tillfälligt. Ök-ningstakten för de mellan 80 och 84 år ökar markant från och med år 2019. Den riktigt stora toppen i antalet äldre kommer att uppstå kring år 2030.

Dnr VON-2012- 134 Dpl 63 sid 4 (7)

Behov av platser inom handikappomsorgen Inom handikappomsorgen finns gruppbostäder där det bor personer med större behov av omvårdnad och tillsyn. På servicebostäder bor personer med lindrigare funktionshinder och som klarar sig själva med stöd av personalen. Inom särskilt anpassade bostäder bor personer som oftast kräver enskildhet. Vissa av dessa bostäder finns i anslutning till gruppbostäder och kallas då ”backstugor”. Tabell 4) Antal och typ av boendeplats 1 april 2012 Typ av boendeplats Antal

Antal platser gruppbostad 75Antal platser servicebostad 125Antal platser särskilt anpassad bostad 9Antal köpta platser LSS 1Antal köpta platser SOL 2TOTALT ANTAL PLATSER 212

Inom boendesidan finns det ett visst ökat behov, utöver de personer som kan klara sig med boendestöd i eget boende. Antalet servicebostäder kan justeras utifrån ak-tuella behov. Däremot saknas några platser inom gruppboende Antalet boendeplat-ser kommer att öka med fyra under 2012 inom gruppboende genom att befintliga boenden byggs ut. Ytterligare fem platser skapas genom att nyttja befintliga lokaler som tidigare använts till elevhem. Platserna behövs på grund av den pågående omstruktureringen av verksamheten som följd av besparingsarbetet inom verksam-heten. Tabell 5) Antal boendeplatser, ej verkställda beslut och stöd i eget boende Verksamhet dec dec dec mars

2009 2010 2011 201

Särskilt boende, antal platser 210 209 211 212Ej verkställda beslut boende 7 6 4 6

Stöd i eget boende - antal personer 53 49 74 76

2

I anslutning till Stagnellska hemmet finns ett gruppboende, Allén, med sex platser. Om Stagnellska hemmet inte kommer att byggas om utan ersätts med en ny fastig-het, behöver sex nya gruppboendeplatser skapas inom handikappomsorgen. Vård- och omsorgsnämnden har ett boende för barn- och unga, Skagersviksgatan. Huset tillhör ett av dem som kommunen fick med sig i övertagandet från lands-tinget. Huset ligger mitt i ett villaområde och har en så kallad backstuga på tomten (ett boende för en person som kräver avskildhet). Huset har en dålig planlösning för den verksamheten som i dag bedrivs där. Anpassningen av badrum och toalett är inte heller tillfyllest. Det är en stor variation bland de boende, både vad gäller ålder men också graden av funktionshinder. Det är svårt att bedriva god vård med

Dnr VON-2012- 134 Dpl 63 sid 5 (7)

de förutsättningar som huset ger. Eftersom både de vårdmässiga men också de sociala behoven är så olika behöver man skilda gemensamhetsutrymmen. Detta boende skulle behöva ersättas med en mer anpassad fastighet. Lokalbeståndet Den totala ytan som förvaltningen förfogar över uppgår till 100 000 kvm. Av denna ägs cirka 38 procent av kommunen och 62 procent är inhyrda objekt. Av äldre-boenden är Zakrisdal, Stagnellska, Brattska gården, Resurscentrum och Åsbacka ägda av kommunen. Servicehusen Källan, Våxnäs, Hagaborg och Rud är alla inhyrda från Karlstads Bostadsaktiebolag. Den sammanlagda årliga hyreskostnaden uppgår till 107,3 mnkr och genomsnittskostnaden per kvm till 1 073 kr. Cirka fem procent av lokalytan består av administrativa lokaler. Tabell 6) Lokalbeståndet per verksamhet

Verksamhet Yta Andel Kostnad Andel500 CENTRAL FÖRVALTNING 1 125 1% 1 791 000 2%502 LOKAL FÖRVALTNING 1 738 2% 1 930 904 2%504 GEMENSAM VERKSAMHET 2 258 2% 3 129 324 3%505 HÄLSO O SJUKVÅRD 12 195 12% 11 810 115 11%510 HEMTJÄNST 2 040 2% 1 705 315 2%511 HEMSJSUKVÅRD (DS) 1 085 1% 1 366 748 1%512 SÄRSKILDA BOENDEFORMER (ÄO 47 969 48% 53 345 895 50%516 PERS ASS STATL VERKSAMHET 40 0% 33 642 0%518 KORTTIDSVISTELSE 539 1% 471 851 0%521 BOENDE BARN O UNGA 986 1% 853 023 1%522 BOENDE VUXNA SERVICEBOST 9 999 10% 8 836 655 8%523 BOENDE VUXNA GRUPPBOST 5 610 6% 6 574 062 6%524 DAGLIG VERKSAMHET 3 777 4% 4 008 675 4%526 ÖPPEN VERKS ÄO 10 612 11% 11 438 798 11%

99 971 100% 107 296 007 100% Utformning och skicket på lokalerna har stor betydelse för hur omvårdnadsarbetet kan bedrivas. Ett boende i markplan har ett antal fördelar. Det ger möjligheter för bättre logistik för transporter av mat, sopor och tvätt. Ett boende i markplan ger dessutom fördelar för själva vårdens kvalitet. Tillgången till utemiljön underlättas och de boende får därigenom en större frihet. Endast två av förvaltningens boenden är i markplan, nämligen Zakrisdal och, Brattska gården. Det finns en speciell problematik på Stagnellska som har 36 platser för äldre och 6 platser inom gruppboende för funktionshindrade. Huset är cirka 40 år gammalt och har stora brister i konstruktion, slitage, uttjänt teknik, brister i utformning, fuktskador m.m. Det finns en förstudie som pekar på att huset måste byggas om från grunden för att åtgärda alla brister. Den preliminära kalkylen visar en kostnad på 70 mnkr för själva ombyggnationen och ytterligare 10 mnkr för att lösa evakueringen. Eftersom de boende på Stagnellska är demenssjuka är inte eva-kuering till ett tillfälligt boende (baracker?) något som vård- och omsorgsförvalt-ningen ser som ett lämpligt alternativ. Och med tanke på prislappens storlek är det inte ”ekonomiskt” att investera så stora belopp på en ombyggnation.

Dnr VON-2012- 134 Dpl 63 sid 6 (7)

Förutom den aktuella kön till demensplats hanteras det en stor demensproblematik på våra servicehus och inom hemtjänsten. Servicehusen är inte utformade så att de motsvarar dagens krav på omhändertagande av svårt sjuka äldre. Servicehusen byggdes en gång i tiden för relativt friska pensionärer som till stor del klarade sig på egen hand. På sikt bör en del av servicehusbeståndet ersättas med gruppboende-platser. Utformning av ett nytt vårdboende Med tanke på den omstruktureringen på Resurscentrum som pågår och den aktuella kösituationen samt problematiken kring Stagnellska hemmet, behöver vård- och omsorgsförvaltningen ett nytt stort boende för äldre. När arbetet med Zakrisdal påbörjades gjorde vård- och omsorgsförvaltningen till-sammans med teknik- och fastighetsförvaltningen en kartläggning av vilka mo-derna vårdboenden som fanns i landet och som kunde användas som goda exempel vid planering för ett nytt modernt vårdboende i Karlstad. Ett boende i markplan har ett antal fördelar. Det ger möjligheter för bättre logistik för transporter av mat, sopor och tvätt. I ett större boende är detta viktigt då voly-merna av dessa komponenter är stora. Ett boende i markplan ger dessutom fördelar för själva vårdens kvalitet. Tillgången till utemiljön underlättas och de boende får därigenom en större frihet. Innegårdar skapar till exempel möjligheter för personer med demens att på egen hand röra sig fritt i ett område. Studiebesöken gav tankar kring utformningen av den yttre miljön där gångstigar och promenadstråk är ett viktigt inslag. Till den yttre miljön hör också staket och växtlighet som kringgärdar hela anläggningen. Därigenom skapas större ytor för fri rörlighet i ett område som är tryggt för de boende. Två centrala frågor i vårdsverige i dag är inlåsning av personer med demenssjuk-domar och nattillsyn av våra gamla. Med modernt låssystem som har införts på Zakrisdal ger man de boende stor frihet och möjlighet till ett värdigt liv. Inlås-ningseffekterna kan minimeras i ett boende i ett plan. Samma effekter är svårare att uppnå i en fastighet med flera våningar. Trapphus och hissar är alltid ett hinder för fri rörlighet. Nattillsyn har varit i fokus sedan Socialstyrelsens granskning över landets vårdbo-enden. I ett boende i en plan kan nattpersonalen lättare att samarbeta över avdel-ningsgränser jämfört med en byggnad i flera plan. Tillsynen blir därmed kvalitets-mässigt bättre. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att det nya boendet skall ha cirka 100 plat-ser. Hur detta kommer att utformas får detta avgöras utifrån vilken tomt som kom-mer att finnas tillgänglig. Även om behovet av platser i dag är störst för personer med demens, behöver det nya vårdboendet kunna ta emot alla kategorier av kunder. Byggnaden invändigt skall vara handikappanpassad. Demensanpassning invändigt handlar mest om färgsättning och val av golvmaterial med mera. Utformningen av

Dnr VON-2012- 134 Dpl 63 sid 7 (7)

lokalytorna måste möjliggöra ett effektivt utnyttjande av personalen för att hålla driftkostnaderna så låga som möjligt. Vård- och omsorgsförvaltningen har inga synpunkter på ägandeformen, det vill säga om kommunen väljer att äga fastigheten eller om man väljer en ägandeform där någon privat byggherre står för investeringen och byggnationen som sedan hyrs in av kommunen. Erfarenheterna vid byggandet av Zakrisdal visar att det inflytande som verksamheten kan ha i ett byggprojekt i egen regi, ger ett stort mervärde i form av bättre och billigare lösningar. Däremot avvisar förvaltningen konstellationer som innebär att samma entreprenör både investerar, bygger och driver verksamheten. Denna sistnämnda konstellation innebär att nämnden blir låst vid en enda entreprenör och möjligheten att i en framtid byta entreprenör eller låta driften återgå i egen regi begränsas. Gunilla Öberg Tapani Savallampi vård- och omsorgsdirektör ekonomichef Beslutet skickas till Teknik- och fastighetsnämnden Kommunstyrelsen

Nytt vårdboende - funktionsbeskrivning Vård- och omsorgsförvaltningens förslagSammanfattning av ärendetBeslutsunderlagÄrendeBakgrundFörstudieViktiga hörnstenar i processenNågra verksamhetsvisionerDen fortsatta processen

Beslutet skickas till

Bilaga_VOF_funktionsbeskrivning_nytt_vårdboende.pdfFunktionsbeskrivning av lokalinnehåll för tillgängliga och stimulerande bostäder vid ny- eller ombyggnation av vårdboende 1. Översikt 32. Den inre miljön 43. Avdelningen 64. Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter 9-105. Ekonomiutrymmen 106. Personalutrymmen 127. Teknik 138. Boendets yttre närmiljö 14-15

ÖversiktSyfte och bakgrundGrundtankar vid ny- och ombyggnationLagrumMålgrupperÖvergripande målsättning för vårdboende

2. Den inre miljönÖvergripande frågor, värde för verksamhetenFärgsättningGolvDagsljus BelysningInomhusklimat

3. AvdelningenAllmäntDen enskilda lägenhetenFlexibilitet för parboendeEntré / hallPentryVardagsrumsdelSovrumsdelHygienrumFörvaring

Gemensamma utrymmen inom avdelningenAvdelningskök MatplatsVardagsrumKorridorUteplats

4. Allmänna utrymmen för gemensamma aktiviteter utanför avdelningenAktivitetslokalerSamlingsrumSmå träffpunkter.Rum för hår- och fotvårdSPA/Relax

5. EkonomiutrymmenInom avdelningenTvättstuga inom avdelning, 1 st/avdelningSkölj Städ på avdelningarnaFörråd

Utanför avdelningenCafeteria eller liknandeVarutransporter – varuintagGrovtvättCentralt städSophanteringRiskavfallCentrala förråd

6. PersonalutrymmenInom avdelningenKontor för vårdadministration på respektive avdelningPersonaltoalett

Utanför boendeenhetenAdministrationslokalerPersonaltoalettVilrumPersonalutrymmenOmklädningFastighetsskötsel

7. TeknikBrandEl – reservkraftTV, Tele, InternetHörslingorAV-utrustningInternlarmÅskskyddCentraldammsugare

8. Boendets yttre miljöMark och utemiljö

3_Ärende_12_Boendesituationen_inom_vård-_och_omsorg_2012.pdfBoendesituation inom vård- och omsorg 2012Vård- och omsorgsförvaltningens förslagSammanfattning av ärendetBeslutsunderlagÄrendeBehov av platser inom äldreomsorgBehov av platser inom handikappomsorgenLokalbeståndetUtformning av ett nytt vårdboende

Beslutet skickas till

försättsblad webbpublicering ärende 12.pdfÄrende 12

försättsblad webbpublicering ärende 4.pdfÄrende 4