Kallelse till Humanistiska nämnden

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

Kanslienheten Melissa Bojang Nämndsekreterare 0156-522 78 [email protected]

Kallelse Datum 2018-11-20

Tid: Tisdag den 27 november 2018, kl. 17:00 Plats: Skärborgarnas hus, A-salen

Gruppmöte: Majoriteten, tisdag 27 november kl. 16:00, B-salen Oppositionen, måndag den 26 november kl. 18.30, Socialdemokraternas möteslokal, Industrigatan 2 A

Kallelse till Humanistiska nämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordningen

2. Samverkan socialkontor och skolkontor(Inga handlingar)

HN 2018/3

3. Sammanträdestider 2019 för humanistiska nämnden HN 2018/63

Individ och familjeomsorgen

4. Övrig information från socialkontoret(Inga handlingar)

• Nulägesbeskrivning – mottagande av nyanlända och planering framåt

• IVO granskar socialnämnders kontroll av tillstånd för konsulentstödda

familjehem

HN 2018/4

Barnomsorg och utbildning

HN 2018/82

HN 2018/88

HN 2018/84

HN 2018/70

HN 2018/85

HN 2018/86

HN 2018/89

HN 2018/83

5. Revidering av handlingsplan för närvaro

6. Internbudget 2018 för barnomsorg- och utbildning, humanistiska nämnden

7. Läsårstider för Trosa kommun 2020-2021

8. Riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier

9. Principer för bidragsbelopp 2019 till fristående gymnasieskolor

10. Interkommunal ersättning och bidrag 2019 till fristående grundskolor, enskilt drivna förskolor, pedagogisk omsorg, fritidshem och förskoleklasser

11. Utredning om resursfördelning

12. Urvalsgrunder inför skolvalet 2019

13. Rapport - pågående kvalitetsarbete oktober 2018 HN 2018/72

TROSA KOMMUN Kallelse Sida 2(2) Humanistiska nämnden 2018-11-20

14. Helianthus - Rätten till bidrag och godkännande att bedriva enskiltdriven förskola enligt 2 kap. 5 § i skollagen och krav för start avförskola

HN 2018/9

15. Övrig information från skolkontoret(Inga handlingar)

• Månadsrapport och statistik

• Redovisning av lärarförbundets ranking

• Revidering av basplacering

HN 2018/5

Övrigt

16. Anmälan av delegeringsbeslut HN 2018/1

17. Övriga anmälningsärenden HN 2018/2

18. Övrigt

Helena Koch Melissa Bojang Ordförande Sekreterare


Kommunkontoret Kanslienheten Melissa Bojang Nämndsekreterare 0156- 522 78 [email protected]

Tjänsteskrivelse Datum 2018-11-08 Diarienummer HN 2018/63

Sammanträdesplan 2019 för humanistiska nämnden

Förslag till beslut Humanistiska nämnden fastställer nämndens sammanträdestider för 2019. Ärendet För år 2019 ska sammanträdestider fastställas humanistiska nämnden. Förslaget är anpassat efter sammanträdestiderna för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Förslag på sammanträdestider 2019

2019 Humanistiska nämnden

Kl. 17.00 Januari 22 Februari Mars 12 bokslut April Maj 7

kvartal+budget Juni 4 Juli Augusti 27 September Oktober 1 delårsbokslut November 19 December

Melissa Bojang Nämndsekreterare


Skolkontoret Mats Larsson Skolchef 0156-520 53 [email protected]


Revidering av handlingsplan för närvaro

Förslag till beslut Humanistiska nämnden godkänner reviderad ”Handlingsplan för närvaro - Din närvaro är avgörande” Ärendet Bakgrund Alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär också en skyldighet för vårdnadshavarna att se till att deras barn går till skolan och en skyldighet för skolan och kommunen att kontrollera att alla skolpliktiga barn som bor i kommunen fullgör sin skolplikt. Antalet barn i Sverige som har stor olovlig frånvaro ökar. Om skolfrånvaron fortsätter kan det leda till långt större konsekvenser än förlorad skolgång. Forskningen visar på att det kan leda till utanförskap och psykisk ohälsa. Handlingsplanen I denna handlingsplan tydliggör huvudmannen ansvar vid elevs frånvaro och ger stöd för analys av frånvaro, åtgärder och uppföljning. Handlingsplanen revideras av skolkontoret årligen. En skollagsändring till halvårsskiftet 2018 handlar om att frånvaro ska utredas oavsett om det handlar om giltig eller ogiltig frånvaro och därför har vi skrivit ihop giltig och ogiltig frånvaro. Vi har även lagt till om sen ankomst och förtydligat ansvar för eleven. Mats Larsson Skolchef Bilaga Handlingsplan för närvaro – Din närvaro är avgörande

Handlingsplan för närvaro -

Din närvaro är avgörande

En handlingsplan för att främja närvaro

Skall användas när elev har frånvaro

Trosa kommun

Antagen av: Humanistiska nämnden 2018-11-27, § X HN 2018/82

Dokumentkategori: Styrdokument

Dokumenttyp: Handlingsplan



Handlingsplan Datum 2018-11-27 Diarienummer

Innehållsförteckning

Sammanfattning ......................................................................................... 2

Skollagen 7 kap .......................................................................................... 2 Närvaro .................................................................................................... 2 Ledighet ................................................................................................... 2 Befrielse ................................................................................................... 2 Vårdnadshavares ansvar ............................................................................. 2 Huvudmannens ansvar ............................................................................... 2 Föreläggande och vite ................................................................................ 2

Handlingsplan för elever med frånvaro ....................................................... 3 1. Vid frånvaro kontaktas vårdnadshavare 1:a dagen ................................. 3 2. Handledare/klasslärare går varje vecka igenom föregående veckas frånvaro med sina kontaktelever .......................................................................... 3 3. Vid upprepad frånvaro – tre frånvarotillfällen under en fyraveckorsperiod .. 3 4. Om fortsatt upprepad frånvaro – fem tillfällen under en åttaveckorsperiod. 3 5. Vid ytterligare upprepad frånvaro ......................................................... 3 6. Rektor kallar till samverkansmöte ........................................................ 4 7. Uppföljning sker varje vecka, handledare/klasslärare ansvarig ................. 4

Sen ankomst ............................................................................................... 4

Bilaga 1 Checklista för handledare att använda vid hög frånvaro ............... 5

Bilaga 2 Checklista för skolsköterska att använda vid hög frånvaro ........... 6

Bilaga 3. Stöd i arbetet för att främja närvaro ............................................ 7

Analysfrågor ............................................................................................. 10

Förslag på åtgärder och anpassningar som skolan kan göra..................... 11

TROSA KOMMUN Handlingsplan Sida 2(12) Skolkontoret 2018-11-27

Sammanfattning

Alla barn som är bosatta i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär också en skyldighet för vårdnadshavarna att se till att deras barn går till skolan och en skyldighet för skolan och kommunen att kontrollera att alla skolpliktiga barn som bor i kommunen fullgör sin skolplikt. Antalet barn som har stor olovlig frånvaro ökar. Om skolfrånvaron fortsätter kan det leda till långt större konsekvenser än förlorad skolgång. Forskningen visar på att det kan leda till utanförskap och psykisk ohälsa. I denna handlingsplan framgår ansvar och åtgärder vid frånvaro.

Skollagen 7 kap

Närvaro 17 § En elev i grundskolan, grundsärskola, specialskola och sameskola ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Ledighet 18 § En elev i en skolform som avses i 17§ får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Rektor beslutar om ledighet. Rektor får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. Befrielse 19 § En elev i en skolform som avses i 17§ får på begäran av elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. Vårdnadshavares ansvar 20 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Huvudmannens ansvar 22 § Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Föreläggande och vite 23 § Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullfölja sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.


Handlingsplan vid frånvaro Kontinuerlig uppföljning och tydlig information till elev/vårdnadshavare om nästa steg i handlingsplanen är viktigt under hela processen (Stöd för analys och åtgärder se bilaga 3). Frånvaro anmäls varje dag av vårdnadshavare innan skoldagens början. Om elev inte är på skolan kontaktas vårdnadshavare skyndsamt (samma dag). Om elev avviker från lektion på grund av sjukdom, tandläkarbesök eller annat skall eleven anmäla detta till handledare eller annan personal på enheten som registrerar frånvaron. Socialtjänsten kopplas in av rektor när vårdnadshavare uttrycker svårigheter att få iväg eleven till skolan, eller tidigare om oro finns. Ansvarig pedagog dokumenterar närvaro dagligen. 1. Vid frånvaro kontaktas vårdnadshavare 1:a dagen Handledare/klasslärare kontaktar hemmet snarast samma dag om eleven inte kommit till skolan och om inte vårdnadshavare har kontaktat skolan. Om pedagogen inte får kontakt med vårdnadshavaren per telefon kan försök göras per sms eller mail. När eleven blir sjuk under dagen kontaktar pedagogen vårdnadshavare innan eleven får lämna skolan. 2. Handledare/klasslärare går varje vecka igenom föregående veckas frånvaro med sina kontaktelever. Samtal med eleven om ev. frånvaro. 3. Vid upprepad frånvaro - tre frånvarotillfällen under en fyraveckorsperiod. Handledare/klasslärare kontaktar vårdnadshavare och informerar rektor samt arbetslag. Checklista finns för kontakt med vårdnadshavare (bilaga 1). Orsak till frånvaron? Finns det något som skolan kan göra för att eleven ska få högre närvaro? Kopia på dokumentation till rektor. Uppföljning efter en vecka av handledare/klasslärare. 4. Om fortsatt upprepad frånvaro - fem frånvarotillfällen under en åttaveckorsperiod. Handledare/klasslärare kontaktar rektor som tar upp ärendet på EHT (Elevhälsoteam). För att få en bred kartläggning, analys och bedömning av elevens behov lyfts ärendet bland den tvärprofessionella kompetensen i elevhälsoteamet. Skolsköterska gör ett hälsosamtal och skolkurator gör en skolsocial kartläggning. Eventuella tidigare insatser utvärderas. Kontaktperson utses av rektor och återkoppling sker till handledaren/klassläraren. Uppföljning på nästkommande EHT. 5. Vid ytterligare upprepad frånvaro Om närvaron trots insatser inte förbättras meddelar handledare/klasslärare rektor. Rektor gör anmälan till skolchef och till socialtjänsten. Ogiltig sammanhängande frånvaro mer än 2 veckor ska alltid anmälas, både till skolchef och till socialtjänsten.


6. Rektor kallar till samverkansmöte (SIP) Skolpersonal, elev och vårdnadshavare, elevhälsa samt socialtjänst deltar. En plan för fortsatt arbete görs (Samordnad Individuell Plan). 7. Uppföljning sker varje vecka, handledare/klasslärare ansvarig Sen ankomst Sen ankomst kan vara att eleven kommer sent till första lektionen eller till lektion efter rast. När en elev kommit för sent upprepade gånger (tre sena ankomster under en månad) kontaktar handledaren/klassläraren vårdnadshavaren. Om eleven fortsätter att ha upprepade sena ankomster anmäler handledaren/klassläraren situationen till rektor och EHT (Elevhälsoteam).


Bilaga 1

Checklista för handledare/klasslärare att använda vid upprepad frånvaro

Elev: _________________________________________ Datum: __________________

1. Sjukdom? Ja Nej

Kommentar:________________________________

2. Trivs i skolan? Ja Nej

Kommentar:________________________________

3. Har kamrater? Ja Nej Kommentar:________________________________

4. Svårigheter med skolarbetet? Ja Nej

Kommentar:________________________________

Handledare/klasslärare:________________________ Uppföljning efter en vecka: Fortsatt upprepad frånvaro: Ja Nej Kommentar:_________________________________________ KOPIA AV CHECKLISTA LÄMNAS TILL REKTOR Övrig info till EHT: ______________________________________


Bilaga 2

Checklista för skolsköterska att använda vid hög frånvaro

1. Sjukdom? Ja Nej Kommentar:________________________________

2. Läkarbesök? Ja Nej Kommentar:________________________________

3. Äter frukost? Ja Nej Kommentar:________________________________

4. Äter i skolan? Ja Nej Kommentar:________________________________

5. Äter middag Ja Nej hemma? Kommentar:________________________________

6. Sover tillräckligt? Ja Nej Kommentar:________________________________

7. Fritidsaktiviteter? Ja Nej

Kommentar:________________________________

8. Trivs i skolan? Ja Nej Kommentar:________________________________

9. Har kamrater? Ja Nej Kommentar:________________________________

10. Stressad? Ja Nej Kommentar:________________________________

11. Svårigheter med skolarbetet? Ja Nej Kommentar:________________________________


Bilaga 3. Stöd i arbetet för att främja närvaro Utgångspunkten är att alltid att få tillbaka eleven till en normal närvaro i skolan. Handledaren/klassläraren är ansvarig för eleven under hela arbetet. Betrakta problematisk skolfrånvaro som ett AKUT problem med risk för allvarliga konsekvenser! Det går inte att vänta med att agera och inte vänta på att andra ska agera först. Viktigt att reagera på ströfrånvaro tidigt! Frånvaro bör vara en stående punkt vid EHT (Elevhälsoteam). Arbetsgång:

Kartläggning & Analys Hur ser närvaro/frånvarosituationen ut? Bedömning och planering Vilka åtgärder och eller extra anpassningar kan sättas in? Genomförande Vem eller vilka ska se till att detta genomförs och när? Uppföljning Hur mycket närvaro har eleven? Har läget ändrats?

NÄRVARO 1. Eleven har full närvaro. Arbeta förebyggande för elever i riskzonen genom t.ex. tydlig närvaroregistrering eller uppföljning av elever med fallande studieresultat. Skolan arbetar förebyggande mot skolfrånvaro, har rutiner för närvaroregistrering. BRISTANDE NÄRVARO 2. STRÖFRÅNVARO Eleven undviker enstaka lektionstillfällen en eller flera gånger per vecka. Om inga åtgärder tas finns risk att elevens frånvaro ökar. Frånvaron bidrar till sämre skolresultat genom att eleven t.ex. undviker att lämna in skolarbeten. Upprätta ett tätt samarbete med såväl hemmet som eleven och skapa tydliga rutiner för eleven på skolan. Ta reda på om det har skett förändringar i elevens tillvaro som påverkar elevens mående, vilja och/eller motivation. Kartlägg elevens skolmiljö och undersök om det är något som har skett som leder till att eleven undviker skolan. Vad är vårdnadshavarnas bild? Koppla in elevhälsan och utse en kontaktperson på skolan. Skolsköterskan bör göra ett hälsosamtal. Skolkurator bör göra en skolsocial bedömning. Återkoppling till EHT. SYSTEMATISK FRÅNVARO

3. SYSTEMATISK FRÅNVARO Eleven undviker systematiskt att närvara vid lektioner. Det kan handla om specifika ämnen, skolpersonal eller lektionssalar. Det är även vanligt att


eleven undviker lektioner som upplevs som stökiga. Risken för att elevens rutiner blir oregelbundna ökar. Det kan ofta uppstå konflikter i hemmet inför skoldagen. Eleven kan uppleva ångest, brist på energi, återkommande huvudvärk, magont och/eller en konstant trötthetskänsla. Eleven behöver mycket stöd från skolan. Det är viktigt att eleven känner sig sedd. Elevhälsan och kontaktpersonen bör upprätta en plan tillsammans med eleven. Eleven själv ska tycka att planen är genomförbar. För en trygg återgång bör man arbeta med intressebaserad undervisning och skapa en trygg läro- och skolmiljö. 4. REGELBUNDEN LÅNGVARIG FRÅNVARO Eleven är frånvarande i längre perioder. Eleven är i skolan några dagar per månad. Elevens långvariga frånvaro riskerar att leda till en känsla av att eleven har tappat kontrollen över sin skolgång och sitt liv. Detta ökar risken för att utveckla beroende och/eller missbruk så som datorspelande eller tv-tittande. Eleven riskerar att drabbas av depression. Risken för att eleven inte uppnår kunskapsmålen ökar markant. Gör en pedagogisk kartläggning och upprätta sedan ett åtgärdsprogram tillsammans med eleven och familjen. Genomför individuella anpassningar för eleven där tydliga rutiner framgår och där alla inblandade är införstådda i hur återgången till skolan kommer att se ut. Kontakta socialtjänsten (gärna tidigare) för vidare samarbete i elevens återanpassning till skolmiljö. 5. 100% FRÅNVARO Eleven är helt frånvarande från skolan under en längre period. Eleven deltar inte längre i skolan och saknar därför en naturlig social mötesplats. Då eleven inte utvecklas i samma takt som sina klasskompisar riskerar den att helt tappa tron på sig själv och sin förmåga. Risken för att eleven isolerar sig och hamnar i utanförskap ökar avsevärd. Vid 100 % frånvaro krävs det att extraordinära stödåtgärder sätts in. Upprätta en samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med socialtjänst och eventuellt hälso- och sjukvård. Koordinera samarbetet för elevens återgång till skolan. Möt eleven på en trygg plats, var tydlig i din kontakt med eleven och håll dig väl uppdaterad om elevens dagsform. Återgången till skolan ska vara kravlös. Ta gärna hjälp av klasskompisar för att skapa en relation mellan skolan och eleven. 6. LÄMNAR EJ HEMMET Eleven är isolerad, lämnar sällan eller aldrig hemmet och har stora sociala svårigheter.


Eleven blir avskärmad från den fysiska omvärlden och riskerar att utveckla tvångsbeteenden, sociala och psykiska svårigheter, svår depression, oregelbundna mat- och sömnrutiner. Om inte tillräckliga åtgärder sätts in i tid riskerar samarbetet mellan skola och hem att försämras. Ju längre tid eleven är avskärmad desto större är sannolikheten att eleven hamnar i ett långt utanförskap. I detta kritiska nuläge finns det inga självklara åtgärder att ta till. Det är viktigt att se varje elevs individuella behov och anpassa åtgärderna efter elevens dagsform. Det viktigaste för att få en så bra återgång till skolan som möjligt är att alla inblandade samarbetar för att skapa en kravlös och trygg återskolningsmiljö. Möt eleven på elevens villkor, oavsett om det är i hemmet eller på annan plats utanför skolan. Det är viktigt att bygga upp elevens självförtroende och att skapa rutiner.


Analysfrågor Stämmer Delvis Ej Elevens frånvaro har ökat Elevens skolarbeten har uteblivit Eleven har svårt att nå målen i vissa ämnen Eleven har utvecklat oregelbundna rutiner i skolan Eleven och vårdnadshavare hamnar i konflikter om skolan Eleven visar nedstämdhet Eleven har utvecklat beroenden. t.ex. dator- och tv-spel Eleven riskerar att inte uppnå slutbetyg Eleven har tappat tron på sig själv och sin förmåga Eleven isolerar sig från vänskapskretsen i skolan Eleven uppvisar en känsla av stark oro inför skolarbete Eleven visar symptom på tvångsbeteende Eleven visar trötthetssyndrom Eleven isolerar sig och undviker kontakt med nära och familj Annan situation: ______________________________________ Annan situation: ______________________________________


Förslag på åtgärder och anpassningar som skolan kan göra: a) Tydlig närvaroregistrering Skapa en tydlig närvaroregistrering för eleven. b) Upprätta dialog med vårdnadshavare Ha sms-, mejl- eller telefonkontakt med hemmet. c) Hitta intressebaserad undervisning Arbeta utifrån elevens intressen d) Kartlägg elevens situation Se över vad som kan vara bakomliggande orsaker till elevens frånvaro

e) Skapa tydliga rutiner på skolan Ge eleven ett tydligt schema med vad den ska göra under dagen. f) Upprätta en plan tillsammans med eleven och vårdnadshavare Sätt små delmål tillsammans med eleven t.ex. ämnen att arbeta med, antal timmar i skolan. g) Utse en kontaktperson för eleven på skolan Det kan vara en kurator, specialpedagog, lärare eller elevassistent. h) Upprätta ett åtgärdsprogram Skapa tillsammans med vårdnadshavare ett åtgärdsprogram där samtliga insatser anges. Viktigt att lyssna på eleven som ofta ha tankar om vad som behövs. i) Skapa individuella anpassningar Eget schema, eget klassrum, specifika. j) Skapa en trygg miljö för eleven Se om det finns moment i elevens omgivning som eleven upplever som otrygg. k) Var flexibel inte kravlös kontakten med eleven Ha sms-, mejl- eller telefonkontakt med eleven och lämna utrymme för elevens dagsform. l) Koordinera samarbetet i hela nätverket Säkerställ att lärare, socialtjänsten, Barn- och ungdomspsykiatrin och samtliga instanser är insatta i elevens situation och tillsammans arbetar för elevens närvaro. m) Anpassa åtgärderna efter elevens dagsform Var flexibel, anpassa åtgärder efter dagsformen och elevens kravkänslighet. n) Möt eleven på bibliotek/kafé nära hemmet Lämplig lärare åker till ett bibliotek eller ett kafé med eleven för att där ha undervisning.


o) Möt eleven i hemmet Lämplig lärare åker hem till eleven för att ha undervisning.



Tjänsteskrivelse Datum 2018-11 Diarienummer HN 2018/88

Internbudget 2019 för barnomsorg- och utbildning, humanistiska nämnden

Förslag till beslut 1. Humanistiska nämnden godkänner internbudget för barnomsorg- och utbildning,inklusive nämndens buffert 2019.

2. Attestlista för barnomsorg och utbildning inklusive nämnd 2019 godkänns.

Ärendet Budget 2019 innebär en total budgetram för Humanistiska nämnden – Barnomsorg och utbildning, inklusive nämnd på 331 258 tkr. Föreliggande internbudget är baserad på den av kommunfullmäktige fastställda totalbudgeten.

Budget 2019 har reviderats under hösten med följande förändringar för Humanistiska nämnden – Barnomsorg och utbildning;

• - 368 tkr förändring internhyra• 2 597 tkr kompensation löneökningar lärarförbunden• - 2 307 tkr statsbidrag integration flyttas till Individ- och familjeomsorg• - 13 tkr för kostnader tillgång juridisk rättsdatabas till KS• -254 tkr nämndens arvoden m.m. flyttas till KS

Omfördelning budget 2 428 tkr avseende specialpedagoger från Resurscentrum till elevpeng.

Mats Larsson Pia Svanström Skolchef Ekonom

Bilagor 1. Internbudget för barnomsorg och utbildning, humanistiska nämnden

2. Attestantförteckning för Humanistiska nämnden – Barnomsorg och

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Skolkontoret 2018-11

utbildning 3. Bidragsbelopp för barnomsorg- och utbildning 2019

Internbudget Barnomsorg och Utbildning

Budget 2018 Budget 2019

Netto Netto

Humanistisk nämnd -250 0

Humanistisk nämnd, buffert -2 972 -3 088

Humanistisk nämnd, Etablering -2 262 0

BoU Ledning och administration -12 249 -16 545

Skolskjuts -6 289 -6 415

Språkcentrum -3 650 -4 279

Resurscentrum -17 337 -15 354

Särskoleverksamhet -10 174 -10 404

Barnomsorgsverksamhet -104 497 -111 908

Föräldraavgifter 9 900 9 900

Statsbidrag maxtaxa 3 118 3 125

Nattbarnomsorg -540 -551

Grundskoleverksamhet -110 086 -117 010

Gymnasieverksamhet -51 201 -54 927

Aktivitetsansvar -92 -94

Vuxenutbildning, köp externt -1 149 -1 172

Vuxenutbildning, egen verksamhet -768 -741

SFI -1 822 -1 795

Totalt -312 320 -331 258

Humanistiska nämnden50000 HUM nämnd, buffert BoU Nämnd

Centrala enheter Attestant-funktion Ersättare - funktion50012 BoU Ledning Skolchef Utvecklingsledare50012 Aktivitet 2904, lön chef Kommunchef Personalchef50012 Aktivitet 1541, utlägg kostn chef Ekonomichef Personalchef50016 BoU Administration Administrativ chef Skolchef55102 Skolskjutsar Skolchef Utvecklingsledare55200 Grundskolepeng Administrativ chef Ekonom55205 Språkcentrum Chef för språkcentrum Skolchef 55207 Elevhälsa Chef för resurscentrum Utvecklingsledare55209 Barn- och elevhälsa Chef för resurscentrum Utvecklingsledare55210 Hyrespeng Administrativ chef Ekonom55300 Administration gymn o vux Administrativ chef Skolchef55310 Gymnasiepeng Administrativ chef Skolchef55312 Aktivitetsansvar Administrativ chef Skolchef55410 Vuxenutbildning, egen vht Rektor Skolchef 55411 SFI Rektor Skolchef 55413 Vuxenutbildning, köp vht Administrativ chef Skolchef55510 Särskola Chef för resurscentrum Utvecklingsledare61711 Barnsomsorgspeng Administrativ chef Ekonom61910 Föräldraavgifter Administrativ chef Skolchef61911 Statsbidrag maxtaxa, bo-kval Ekonom Administrativ chef61220 Nattbarnomsorg Rektor Utvecklingsledare

Attestanter och ersättare inom Barnomsorg och Utbildning 2019

Förskolor Attestant - funktion Ersättare - funktion61202 Förskola Hasselbacken Rektor Rektor61202 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61203 Förskola Väsby Rektor Rektor61203 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61207 Förskola Tomtaklint Rektor Rektor61207 Aktivet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61208 Förskola Tomtahill Rektor Rektor61208 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61209 Förskolan Skärgården Rektor Rektor61209 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61301 Förskola Fageräng Rektor Rektor61301 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61302 Förskola Fagerhult Rektor Rektor61302 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61303 Förskola Björke Rektor Rektor61303 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61311 Förskola Björkbacken Rektor Rektor61311 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare61313 Förskola Tallbacken Rektor Rektor61313 Aktivitet 8100 lön rektor Skolchef Utvecklingsledare

Grundskolor Attestant - funktion Ersättare - funktion55202 Tomtaklintskolan Rektor Bitr. Rektor 55202 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55204 Hedebyskolan Rektor Bitr. Rektor 55204 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55511 Kyrkskolan, särskola Rektor Bitr. Rektor 55511 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55513 Hedebyskolan, särskola Rektor Rektor 55513 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55701 Skärlagskolan grundskola Rektor Rektor 55701 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55702 Skärlagskolan förskoleklass Rektor Rektor 55702 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55703 Skärlagskolan skolbarnsomsorg Rektor Rektor 55703 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55721 Kyrkskolan grundskola Rektor Bitr. Rektor 55721 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55722 Kyrkskolan förskoleklass Rektor Bitr. Rektor 55722 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55723 Kyrkskolan skolbarnsomsorg Rektor Bitr. Rektor 55723 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55731 Vitalisskolan grundskola Rektor Bitr. Rektor 55731 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55732 Vitalisskolan förskoleklass Rektor Bitr. Rektor 55732 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55733 Vitalisskolan skolbarnsomsorg Rektor Bitr. Rektor 55733 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55741 Fornbyskolan grundskola Rektor Rektor 55741 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55742 Fornbyskolan förskoleklass Rektor Rektor 55742 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare55743 Fornbyskolan skolbarnsomsorg Rektor Rektor55743 Aktivitet 8100, lön rektor Skolchef Utvecklingsledare

Investeringar Attestant - funktion Utvecklingsledare49304 Inventarier central adm. Skolchef Utvecklingsledare49305 Inventarier Elevhälsa Skolchef Utvecklingsledare49306 Inventarier barnomsorg Skolchef Utvecklingsledare49307 Inventarier gymnasium Skolchef Utvecklingsledare49308 Inventarier grundskolor Skolchef Utvecklingsledare

Skolchefen har generell attesträtt för samtliga enheter inom Barnomsorg och Utbildning

Förskola och skolbarnsomsorg

Interkommunal ersättning

Peng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. Summa kr/barn/årAvdrag föräldraavgifter Summa kr/barn/år

Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka 89 630 2 736 92 366 -10 821 81 54531- tim/vecka 125 483 3 830 129 313 -10 821 118 492Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka 71 704 2 189 73 893 -10 821 63 07231- tim/vecka 100 386 3 064 103 450 -10 821 92 629Hyrespeng 13 265 13 265 13 265Skolbarnomsorg 6-13 år6 år 41 408 41 408 -7 329 34 0797-13 år 33 186 33 186 -7 329 25 857

Ersättning Fristående verksamhet

Peng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. Summa kr/barn/år Adm 3 % Moms 6 %Avdrag föräldraavgifter netto mht maxtaxan Summa kr/barn/år

Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka 89 630 2 736 92 366 2 771 5 708 -7 868 92 97731- tim/vecka 125 483 3 830 129 313 3 879 7 992 -7 868 133 316Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka 71 704 2 189 73 893 2 217 4 567 -7 868 72 80831- tim/vecka 100 386 3 064 103 450 3 104 6 393 -7 868 105 079Hyrespeng 13 265 13 265 796 14 061Skolbarnomsorg 6-13 år6 år 41 408 41 408 1 242 2 559 -5 305 39 9047-13 år 33 186 33 186 996 2 051 -5 305 30 927

Ersättning Pedagogisk omsorg, fristående verksamhet


Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka 80 352 2 736 83 088 831 5 035 -7 868 81 08631- tim/vecka 115 118 3 830 118 948 1 189 7 208 -7 868 119 478Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka 65 781 2 189 67 970 680 4 119 -7 868 64 90131- tim/vecka 92 094 3 064 95 158 952 5 767 -7 868 94 008

Specifikation satsningar m.m.Satsning förskola 1 493 000Gemensamma kostnader förskola 819 000

2 312 000

Trosa kommuns föräldraavgifter 2017 (snitt) enligt maxtaxa Per år per månadFör 1-5 år 10 821 902För 6-12 år 7 329 611

Grundskola

Interkommunal ersättningPeng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. SVA Elevhälsa Summa kr/elev/årGrundskolepengFörskoleklass 33 843 2 192 2 092 38 127Skolår 1-5 57 399 5 055 1 687 3 548 67 689Skolår 6 64 597 5 572 1 899 3 993 76 061Skolår 7-9 67 301 5 766 1 979 4 160 79 206Hyrespeng 12 423 12 423Modersmålsersättning 12 373 12 373

Ersättning Fristående verksamhetPeng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. SVA Elevhälsa Summa kr/elev/år Adm 3% Moms 6% Summa kr/elev/årGrundskolepengFörskoleklass 33 843 2 192 2 092 38 127 1 144 2 356 41 627Skolår 1-5 57 399 5 055 1 687 3 548 67 689 2 031 4 183 73 903Skolår 6 64 597 5 572 1 899 3 993 76 061 2 282 4 701 83 043Skolår 7-9 67 301 5 766 1 979 4 160 79 206 2 376 4 895 86 477Hyrespeng 12 423 12 423 745 13 168Modersmålsersättning 12 373 12 373 371 765 13 509

Specifikation satsningar m.m. TotaltSatsning Grundskola F-9 6 161 000Läxhjälp 640 000SVA 2 682 000Elevhälsa 5 970 000Gemensamma kostnader Grundskola 1 485 000Totalt 16 938 000


Skolkontoret Daniella Almcrantz Administrativ chef [email protected]


Läsårstider för Trosa kommun 2020-2021

Förslag till beslut Humanistiska nämnden antar föreslagna läsårstider för läsåret 2020–2021. Ärendet Enligt Skolförordning (2011:185) 3 kap. 2–3 §§ ska huvudmannen för utbildningen besluta om lärotider och läsårets förläggning. Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får läggas ut högst 5 studiedagar för personalen. Följande läsårstider föreslås därför i Trosa kommun läsåret 2020-2021: Höstterminen 2020: måndagen den 17 augusti – fredagen den 18 december Vårterminen 2021: tisdagen den 12 januari – fredagen den 11 juni Höstlov/studiedagar vecka 44 5 dagar Sportlov vecka 08 22 februari – 26 februari 5 dagar Påsklov vecka 14 6 april – 9 april 4 dagar Lovdag vecka 19 14 maj 1 dag Därutöver kan två studiedagar läggas ut under läsåret. Mats Larsson Daniella Almcrantz Skolchef Administrativ chef Bilaga Läsårsplan 2020-2021, Trosa kommuns skolor.

Läsårsplan 2020- 2021 Trosa kommuns skolor. Dnr Förslag

Höstterminen 2020

Datum Vecka Torsdag Elev Lärare

2020-07-20 30 0 0

2020-07-27 31 0 0

2020-08-03 32 0 0

2020-08-10 33 A-dag 0 5

2020-08-17 34 5 5

2020-08-24 35 5 5

2020-08-31 36 5 5

2020-09-07 37 5 5

2020-09-14 38 5 5

2020-09-21 39 5 5

2020-09-28 40 5 5

2020-10-05 41 5 5

2020-10-12 42 5 5

2020-10-19 43 5 5

2020-10-26 44 SD 1 SD 2 SD 3 Höstlov 0 3

2020-11-02 45 5 5

2020-11-09 46 5 5

2020-11-16 47 5 5

2020-11-23 48 5 5

2020-11-30 49 5 5

2020-12-07 50 5 5

2020-12-14 51 5 5

2020-12-21 52 0 0

2020-12-28 53 0 0

85 93

Vårterminen 2021

Datum Vecka Torsdag Elev Lärare

2021-01-04 1 Trettondagen 0 0

2021-01-11 2 4 5

2021-01-18 3 5 5

2021-01-25 4 5 5

2021-02-01 5 5 5

2021-02-08 6 5 5

2021-02-15 7 5 5

2021-02-22 8 Sportlov 0 0

2021-03-01 9 5 5

2021-03-08 10 5 5

2021-03-15 11 4 5

2021-03-22 12 5 5

2021-03-29 13 4 4

2021-04-05 14 Påsklov 0 0

2021-04-12 15 5 5

2021-04-19 16 5 5

2021-04-26 17 5 5

2021-05-03 18 5 5

2021-05-10 19 Kr Himmels 3 3

2021-05-17 20 5 5

2021-05-24 21 4 5

2021-05-31 22 5 5

2021-06-07 23 5 5

2021-06-14 24 A-dag 0 4

2021-06-21 25 0 0

94 101

179 194

3+2 Studiedagar 26-okt 27-okt 28-okt

179 elevdagar Läsdag

193 lärararbetsdagar Läsdag A-dag SD

start augusti slut juni 17-aug 11-jun

Sportlov v. 8

Påsklov 6 april- 9 april

Lovdag 14 maj i samband med Kristi himmelsfärd

Två studiedagar, markerade i kursivt, läggs ut under läsåret. Beslut om förläggning av resp. rektor.

Totalt

Summa

Avslut 11/6

A-dag A-dag A-dag

Lov

Långfredag

Annandag påsk Påsklov Påsklov Påsklov

Sportlov Sportlov Sportlov Sportlov

A-dag

Måndag Tisdag Onsdag Fredag

Avslut 18/12

Summa

Juldagen

Nyårsdagen

Höstlov

Skolstart

Dagar

Måndag Tisdag Onsdag Fredag

A-dag A-dag A-dag A-dag

2018-11-20




Riktlinjer för ersättning avseende studier utomlands

Förslag till beslut Humanistiska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner förslag till reviderade riktlinjer avseende ersättning för utlandsstudier för grundskoleelever och gymnasieelever. Ärendet Behov av förtydligande av regelverket för att bevilja ersättning för grund- och gymnasieelevers studier i utlandet har uppmärksammats. Målsättningen är att riktlinjerna ska bli tydligare för kommunmedlemmar och möjliga för kommunen, genom skolkontoret, att verkställa på rätt sätt. Nedan redogörs för de huvudsakliga förslagen till förändringar, därtill har regelverket omdisponerats och till viss del skrivits om för att bli mer överskådligt.

• För att säkerställa att skolpengen/programpengen bekostar utbildning av god kvalitet och likvärdig den utbildning elever får i Sverige bör tydligare regler gälla för vilka skolor som Trosa kommun ersätter för elevens utbildning. Trosa kommun har inte resurser att bedöma utländska skolor i förhållande till svensk läroplan. Därav föreslås att kommunen endast ska bevilja ersättning avseende studier på utlandsskolor godkända av skolverket och som står under tillsyn av skolinspektionen. För närvarande finns 18 godkända skolor i följande länder: Belgien, England, Frankrike, Kenya, Portugal, Ryssland, Spanien, Tyskland, Österrike, Saudi-Arabien och Mocambique.

• Möjligheten att ta med skolpeng/programpeng utomlands begränsas till högst ett läsår (två terminer) för att överensstämma med folkbokföringslagens regler om utvandring.

• Ansökan ska komma in inom viss angiven tid för att den ska bedömas. • Inackorderingsbidrag eller resebidrag utbetalas inte vid utlandsstudier då det

inte är i linje med övriga gällande regelverk och riktlinjer. • Avseende grundskolestudier ges möjlighet att ersättning betalas ut

terminsvis i efterskott istället för läsårsvis i efterskott. Detta för att underlätta för familjerna och samverkande skolor.

• För att erbjuda mer likvärdiga möjligheter för de gymnasieelever i

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Skolkontoret 2018-11-16

kommunen som är intresserade av att studera en period utomlands föreslås ändring avseende tidpunkt för betalning vilket innebär att elever som godkänns för utlandsstudier inte ska behöva ligga ute med den del av terminsavgiften som täcks av Trosa kommuns programpeng. Målet är att hantering av betalning ska ske enligt samma rutiner som för övriga gymnasieskolor.

Mats Larsson Daniella Almcrantz Skolchef Administrativ chef Bilagor

• Förslag till reviderade riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier för grundskoleelever, daterat 2018-11-16

• Förslag till reviderade riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier för gymnasieelever, daterat 2018-11-01

• Riktlinjer för ersättning vid utlandsstudier under pågående grundskole- och gymnasieutbildning (nuvarande regler, antagna 2010-03-10)

Riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier för grundskoleelever



Dokumenttyp: Riktlinjer


Skolkontoret

Riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier för grundskoleelever Datum 2018-11-27

Riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier för grundskoleelever Trosa kommun kan betala ut ersättning (skolpeng) för utlandsstudier under följande förutsättningar:

1. Skolan ska vara godkänd av Skolverket som svensk skola i utlandet och stå under tillsyn av skolinspektionen.

2. Ersättning kan beviljas för studier omfattande minst en termin och högst ett läsår1. Ersättning utgår endast för genomförd hel termin.

3. Eleven ska vara utskriven från sin gamla skola under studietiden utomlands. 4. Eleven samt minst en av elevens vårdnadshavare ska vara folkbokförda i

Trosa kommun vid ansökningstillfället och under hela studietiden utomlands. Anknytningen måste vara tydlig och kunna dokumenteras. Minst en av elevens vårdnadshavare ska också följa med barnet utomlands.

5. Ersättning kan högst beviljas till ett belopp motsvarande den aktuella skolpengen i Trosa kommun. Om utlandsskolans kostnader är lägre än Trosas skolpeng utbetalas det lägre beloppet. Avgifter utöver skolpeng samt boendekostnader och skolskjuts ersätts inte.

6. Ersättning utbetalas i efterskott terminsvis efter uppvisande av utbildningsbevis, betyg eller annan dokumentation som visar att eleven uppnått minst godkänt betyg/resultat så att utbildningen kan tillgodoräknas. Ansökan

7. En komplett ansökan om skolpeng utomlands ska ha inkommit till skolkontoret senast den 31 maj för start från höstterminen och senast den 31 oktober för vårterminen. Ansökningar som kommer in senare än dessa datum kommer att avslås.

8. Antagningsbesked, uppgift om nuvarande skolplacering och personbevis ska bifogas ansökan.

Utbetalning

9. Ersättning utbetalas efter genomförd och godkänd termin till skolan enligt överenskommelse mellan skolkontoret och skolan. Utbetalning görs inte till privatperson. Om vårdnadshavarna har betalat terminsavgift till skolan bör vårdnadshavarna avtala med skolan om reglering för återbetalning motsvarande den summa som Trosa kommun betalar i skolpeng.

1 I linje med folkbokföringslagens (1991:481) regler om utvandring.

Riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier för gymnasieelever



Dokumenttyp Handlingsplan


Skolkontoret

Riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier för gymnasieelever Datum 2018-11-27

Riktlinjer för ersättning avseende utlandsstudier för gymnasieelever Trosa kommun kan betala ut ersättning för utlandsstudier under följande förutsättningar:

1. Skolan ska vara godkänd av Skolverket som svensk skola i utlandet och stå under tillsyn av skolinspektionen.

2. Ersättning kan beviljas för studier på motsvarande nationellt högskoleförberedande program omfattande minst en termin och högst ett läsår1.

3. Elev ska vara behörig och ha sökt till nationellt högskoleförberedande program i gymnasieskola i Sverige eller redan gå på ett sådant. Det är respektive gymnasieskola som beslutar om eventuell permission för utlandsstudier.

4. Utbildningen måste kunna tillgodoräknas istället för den utbildning som eleven skulle ha fått om eleven gått kvar i skola i Sverige. Tim- och kursplaner ska stämma mellan skolorna så att den totala studietiden inte blir längre än tre år.

5. Ersättning kan högst beviljas till ett belopp motsvarande den aktuella programpengen.2 Om utlandsskolans kostnader är lägre än Trosa kommuns programpeng utbetalas det lägre beloppet. Avgifter utöver programpeng ersätts inte.

6. Eleven, samt minst en vårdnadshavare om eleven är omyndig, ska vara folkbokförda i Trosa kommun vid ansökningstillfället och under hela studietiden utomlands. Anknytningen måste vara tydlig och kunna dokumenteras.

7. Vårdnadshavare eller myndig elev är skyldiga att skriftligen informera kommunen om det uppstår förändringar som studieavbrott eller flytt till annan kommun.

8. Inackorderingsbidrag eller resebidrag utbetalas inte i samband med studier utomlands.

1 I linje med folkbokföringslagens (1991:481) regler om utvandring. Ersättning för utlandsstudier på

gymnasiet kan därmed inte beviljas om de föregåtts av ett läsårs utlandsstudier på grundskolenivå i

direkt anslutning. 2 Aktuellt års fastställda bidragsbelopp exkl. moms för aktuellt nationellt högskoleförberedande program.

TROSA KOMMUN Riktlinjer för ersättning

avseende utlandsstudier för gymnasieelever

Sida 2(3)

Skolkontoret 2018-11-27

Ansökan 9. En komplett ansökan ska ha inkommit till skolkontoret senast den 31 maj för

start från höstterminen och 31 oktober för vårterminen. Ansökningar som kommer in senare än dessa datum kommer att avslås.

10. Antagningsbesked, studieplan, kopia på rektorsbeslut om permission för utlandsstudier och personbevis ska bifogas ansökan om ersättning.

Utbetalning

11. Vid beviljad ansökan utbetalas ersättning till skolan under innevarande termin enligt överenskommelse mellan skolkontoret och skolan. Utbetalning görs inte till privatperson.




Principer för bidragsbelopp 2019 till fristående gymnasieskolor

Förslag till beslut Humanistiska nämnden godkänner nedan föreslagna principer (punkt 1-4) för beräkning av bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor.

1. Trosa kommuns prislista redovisas enligt gällande lag med ett grundbelopp varav 3 % administrativ kostnad redovisas och varav en moms på 6%1 redovisas i beslutet för respektive program och vissa inriktningar.

2. Då endast ett samverkansavtal finns för ett nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan ska detta pris utgöra Trosa kommuns pris.

3. Då fler än ett samverkansavtal finns för nationellt program eller en nationell

inriktning inom gymnasieskolan ska medelpriset av dessa utgöra Trosa kommuns pris.

4. Då samverkansavtal saknas för nationellt program eller en nationell

inriktning inom gymnasieskolan ska riksprislistan användas och utgöra Trosa kommuns pris.

5. Skolchefen får uppdrag att besluta om Trosa kommuns bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor utifrån ovanstående principer.

Bakgrund Kommunens ersättning till fristående skolor ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten som erbjuds (i egen regi eller i samverkan med annan kommun). Ersättningen ska bestå av ett grundbelopp där ersättning ingår för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider och lokalkostnader. Det tillkommer därutöver för de fristående och enskilt

1 För det fall att riksdagen fattar beslut om ändrad momsersättning justeras bidragsbeloppen i enlighet

med riksdagens beslut.


drivna verksamheterna en ersättning för administrativa kostnader på 3 % av grundbeloppet och momskompensation med 6 %1 på grundbelopp och administrativt påslag. Efter särskild utredning kan även tilläggsbelopp utbetalas för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet kan även innehålla ersättning för modersmålsundervisning. Bidrag till fristående gymnasieskolor 2019 Trosa Kommuns bidragsbelopp presenteras i en prislista för enskilt drivna gymnasieskolor med elever från Trosa kommun. Bidragsbeloppen fastställs enligt gällande lag och följer SKL:s rekommendationer enligt:

• Trosa kommuns prislista redovisas enligt gällande lag med ett grundbelopp varav 3 % administrativ kostnad redovisas och varav en moms på 6%1 redovisas i beslutet för respektive program och vissa inriktningar.

• Då ett samverkansavtal finns för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan ska detta pris utgöra Trosa kommuns pris.

• Då fler än ett samverkansavtal finns för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan ska medelpriset av dessa utgöra Trosa kommuns pris

• Då samverkansavtal saknas för nationellt program eller en nationell inriktning inom gymnasieskolan ska riksprislistan användas och utgöra Trosa kommuns pris.

Beslut om bidragsbeloppen Kommunen ska senast i december anta beslut om bidragsbelopp för kommande år till fristående huvudmän. Eftersom Trosa kommun får information om andra kommuners beslut om bidragsbelopp så sent på året har nämnden inte möjlighet att i tid fatta beslut om de faktiska bidragsbeloppen. Mot ovanstående bakgrund föreslås nämnden uppdra åt skolchefen att utifrån föreslagna principer fastställa beslut om bidragsbelopp till fristående gymnasieskolor. Enligt skollagen 28 kap. § 5 kan beslut om bidragsbelopp överklagas genom förvaltningsbesvär. Mats Larsson Daniella Almcrantz Skolchef Administrativ chef Beslut till Skolkontoret



Interkommunal ersättning och bidrag 2019 till fristående grundskolor, enskilt drivna förskolor, pedagogisk omsorg, fritidshem och förskoleklasser

Förslag till beslut Humanistiska nämnden fastställer nya bidragsbelopp till fristående grundskolor, enskilt drivna förskolor, pedagogisk omsorg, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning att gälla från och med den 1 januari 2019. Bidragsbeloppen bygger på budget fastställd av kommunfullmäktige och internbudget fastställd av Humanistiska nämnden. Bakgrund Kommunens ersättning till fristående grundskolor, enskilt drivna förskolor, pedagogisk omsorg, fritidshem och förskoleklasser samt interkommunal ersättning ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten. Ersättningen ska bestå av ett grundbelopp, för de fristående och enskilt drivna verksamheterna tillkommer en ersättning för administrativa kostnader på 3 % av grundbeloppet, för pedagogisk omsorg på 1 % av grundbeloppet och momskompensation med 6 % på grundbelopp och administrativt påslag. Efter särskild utredning kan även tilläggsbelopp utbetalas för barn med särskilda rättigheter. Skolkontoret har tillsammans med ekonomikontoret beräknat bidragsbeloppen för 2019. Utgångspunkten för beräkningarna är de belopp som beslutats i Trosa kommuns budget 2019. Till dessa elevpengsbelopp som fastställts i budget av kommunfullmäktige tillförs eventuella särskilda satsningar som görs inom förskola eller grundskola. Grundbelopp Dessa belopp utgör grundbelopp och har till enskild verksamhet och friskolor justerats med administrativt påslag på 3 % och momskompensation på 6% och justeras också beroende på om den enskilda verksamheten debiterar


föräldraavgifter eller inte. För pedagogisk omsorg är administrationspåslaget 1 % och momskompensation 6%. Beloppen justeras också för avdrag med hänsyn till maxtaxa för de enskilt drivna verksamheterna, där den statliga ersättningen för maxtaxa inte bruttoredovisas och betalas till de enskilt drivna förskolorna utan istället reducerar avdraget för föräldraavgifterna för förskolor och för skolbarnsomsorg. Gemensamma kostnader Förutom bidragsbelopp för drift skall den enskilt drivna verksamheten och interkommunal verksamhet också kompenseras för de kostnader som ligger centralt placerade och som kommer Trosa kommuns barn tillgodo och som tilldelats utanför det kommunala grundbeloppet. De gemensamma kostnader som avses är kostnader för elevhälsa, SVA (Grundskola) och gemensamma kapitaltjänstkostnader för investeringar, för förskoleverksamhet totalt 819 tkr och för grundskoleverksamhet totalt 10 137 tkr. (Fr o m 2019 ingår ersättning för specialpedagoger i grundbeloppet för grundskoleverksamhet). Särskilda satsningar utom grundbelopp Förutom bidragsbelopp för drift skall den enskilt drivna verksamheten och interkommunal verksamhet också kompenseras för särskilda satsningar som kommer Trosa kommuns barn tillgodo och som tilldelats utanför det kommunala grundbeloppet. 2019 utgör de särskilda satsningarna 7 654 tkr samt 640 tkr för Läxhjälp i grundskola. Hyrespeng Hyrespengen utgår med utgångspunkt i de belopp som tilldelas kommunens egna förskolor och skolor, till enskild verksamhet och friskolor kompletterat med kompensation för moms omfattande ett momspålägg på 6%. Tilläggsbelopp Vid behov kan ersättning för barn i behov av särskilt stöd utgå i form av ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet kan även innehålla ersättning för modersmålsundervisning. Besked om beslut Fastställda bidragsbelopp meddelas varje enskilt driven verksamhet med barn/elever från Trosa kommun. Mats Larsson Pia Svanström Skolchef Ekonom


Bilagor Bidragsbelopp till förskola och grundskola 2019

Beslut till

Berörda förskolor och grundskolor

Förskola och skolbarnsomsorg

Interkommunal ersättning

Peng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. Summa kr/barn/årAvdrag föräldraavgifter Summa kr/barn/år

Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka 89 630 2 736 92 366 -10 821 81 54531- tim/vecka 125 483 3 830 129 313 -10 821 118 492Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka 71 704 2 189 73 893 -10 821 63 07231- tim/vecka 100 386 3 064 103 450 -10 821 92 629Hyrespeng 13 265 13 265 13 265Skolbarnomsorg 6-13 år6 år 41 408 41 408 -7 329 34 0797-13 år 33 186 33 186 -7 329 25 857

Ersättning Fristående verksamhet


Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka 89 630 2 736 92 366 2 771 5 708 -7 868 92 97731- tim/vecka 125 483 3 830 129 313 3 879 7 992 -7 868 133 316Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka 71 704 2 189 73 893 2 217 4 567 -7 868 72 80831- tim/vecka 100 386 3 064 103 450 3 104 6 393 -7 868 105 079Hyrespeng 13 265 13 265 796 14 061Skolbarnomsorg 6-13 år6 år 41 408 41 408 1 242 2 559 -5 305 39 9047-13 år 33 186 33 186 996 2 051 -5 305 30 927

Ersättning Pedagogisk omsorg, fristående verksamhet


Förskola 1-3 år - 30 tim/vecka 80 352 2 736 83 088 831 5 035 -7 868 81 08631- tim/vecka 115 118 3 830 118 948 1 189 7 208 -7 868 119 478Förskola 4-5 år - 30 tim/vecka 65 781 2 189 67 970 680 4 119 -7 868 64 90131- tim/vecka 92 094 3 064 95 158 952 5 767 -7 868 94 008

Specifikation satsningar m.m.Satsning förskola 1 493 000Gemensamma kostnader förskola 819 000

2 312 000

Trosa kommuns föräldraavgifter 2017 (snitt) enligt maxtaxa Per år per månadFör 1-5 år 10 821 902För 6-12 år 7 329 611

Grundskola

Interkommunal ersättningPeng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. SVA Elevhälsa Summa kr/elev/årGrundskolepengFörskoleklass 33 843 2 192 2 092 38 127Skolår 1-5 57 399 5 055 1 687 3 548 67 689Skolår 6 64 597 5 572 1 899 3 993 76 061Skolår 7-9 67 301 5 766 1 979 4 160 79 206Hyrespeng 12 423 12 423Modersmålsersättning 12 373 12 373

Ersättning Fristående verksamhetPeng kr/år/barn Grundbelopp Satsningar m.m. SVA Elevhälsa Summa kr/elev/år Adm 3% Moms 6% Summa kr/elev/årGrundskolepengFörskoleklass 33 843 2 192 2 092 38 127 1 144 2 356 41 627Skolår 1-5 57 399 5 055 1 687 3 548 67 689 2 031 4 183 73 903Skolår 6 64 597 5 572 1 899 3 993 76 061 2 282 4 701 83 043Skolår 7-9 67 301 5 766 1 979 4 160 79 206 2 376 4 895 86 477Hyrespeng 12 423 12 423 745 13 168Modersmålsersättning 12 373 12 373 371 765 13 509

Specifikation satsningar m.m. TotaltSatsning Grundskola F-9 6 161 000Läxhjälp 640 000SVA 2 682 000Elevhälsa 5 970 000Gemensamma kostnader Grundskola 1 485 000Totalt 16 938 000


Skolkontoret Mats Larsson Skolchef [email protected]


Utredning av resursfördelning

Förslag till beslut Humanistiska nämnden godkänner rapporten ” Utredning av resursfördelning” Ärendet Skolan och förskolan, liksom andra verksamheter inom skolväsendet, ska vara lik-värdig. Det innebär bland annat att utbildningen ska vara kompenserande och upp-väga skillnader i barns och elevers bakgrund och förutsättningar. ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (1 kap. 4 § Skollagen). Kommunfullmäktige beslutar årligen om ekonomiska ramar för förskolans och sko-lans verksamhet. Humanistiska nämnden beslutar om detaljerna. Merparten av resurserna till skola och förskola finansieras av kommunens skatteintäkter. Till det-ta tillkommer olika former av statsbidrag. En del av statsbidragen ingår i den övergripande kommunala budgeten och fördelas av fullmäktige, andra är så kalla-de riktade statsbidrag som kommunen ansöker om för särskilda ändamål. Trosa kommun har ett grundbelopp som följer elev-/barnantalet och därtill summeras verksamhetsstöd i olika delar. I det systematiska kvalitetsarbetet ser skolkontoret över hur resursfördelningen fungerar årligen med målet att resursfördelningen bi-drar till likvärda förutsättningar och för en ökad måluppfyllelse.

Slutsatser i utredningen

• Trosa kommun omfördelar ca 20% utöver grundbelopp med en modell som bygger på kända behov hos skolornas elever i dialog med rektorer för tydlig koppling till hur resurserna kan användas.

• Den omfördelade resursen varierar från 11% till 26% utöver skolans grund-belopp.

• I SALSA jämförelse av residual för meritvärde och för andel elever som uppnått kunskapskraven över de tre senaste åren kan man se att det finns en kompensatorisk effekt i de faktiska resultaten som uppnås med den för-delningsmodell som har används tillsammans med hur resurserna har an-vänts.

Mats Larsson Skolchef


Bilaga Rapport ”Utredning av resursfördelning”




Utredning av resursfördelning.

Resursfördelning i ett skolpengssystem

Kommunfullmäktige beslutar årligen om ekonomiska ramar för förskolans och sko-lans verksamhet. Humanistiska nämnden beslutar om detaljerna. Merparten av resurserna till skola och förskola finansieras av kommunens skatteintäkter. Till det-ta tillkommer olika former av statsbidrag. En del av statsbidragen ingår i den övergripande kommunala budgeten och fördelas av fullmäktige, andra är så kalla-de riktade statsbidrag som kommunen ansöker om för särskilda ändamål. Trosa kommun har en rak grundpeng som följer elev-/barnantalet och därtill summeras verksamhetsstöd i olika delar som sammantaget utgör ytterligare ca 20% av re-sursfördelningen i Trosa kommun. Sammantaget omräknas dessa totala resurser exklusive riktade statsbidrag (som söks av resp huvudman) i en peng till friskolor allt enligt Skollagen. Detta kallas i dagligt tal för skolpengssystem. I det systema-tiska kvalitetsarbetet ser skolkontoret över hur resursfördelningen fungerar årligen för att att bidra till likvärda förutsättningar och för en ökad måluppfyllelse.

Utredare: Mats Larsson skolchef november 2018

Utgångspunkter i styrdokument

• Skolan och förskolan, liksom andra verksamheter inom skolväsendet, ska vara likvärdig. Det innebär bland annat att utbildningen ska vara kompense-rande och uppväga skillnader i barns och elevers bakgrund och förutsätt-ningar.

• ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förut-sättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (1 kap. 4 § Skollagen).

• Vidare formuleras i Skollagen att alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet (1 kap. 8 §) samt att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 §). I efterföljande kapitel formuleras se-dan att kommuner ska fördela resurser till skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov (2 kap. 8b §).

Frågeställningar

• Vad säger SKLs aktuella rapport ”Socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola”, en rapport som utifrån en empiriskt grundad nationell bild be-skriver förekomsten av socioekonomisk resursfördelning och alternativa för-delningsmodeller. Rapporten grundar sig på en enkät till landets kommuner.


• Fördelas resurser inom Trosa kommuns efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov enligt Skollagen (2 kap. 8b §).

• Vad visar en studie av uppnådda elevresultaten i Trosa kommun i en residu-al jämförelse med faktiskt värde och modellberäknat värde för andelen (%) elever som uppnått kunskapskraven och genomsnittligt meritvärde.

• Finns det utifrån redovisade fakta skäl att justera gällande modell för resurs-fördelning med målet att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Vilka risker kan en förändring av modellen med-föra?

Innehåll och metod

Nationell sammanställning av kunskapsläget

För att ge aktuella fakta med nationella underlag i en faktabaserad diskussion om verktyg för att fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov enligt Skollagen (2 kap. 8b §) redovisas SKLs rapport ”Socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola” (SKL 2018 -10-17).

Lokalt

• Redovisning av Trosa kommuns gällande resursfördelning.

• Residual jämförelse enligt SALSA, med beräknade modellvärlden och faktis-ka värden för meritvärde och andel elever som når kunskapskraven

Slutsatser

Nationell sammanställning av kunskapsläget

Inledning

Under hösten 2017 och våren 2018 har SKL genomfört en enkät riktad till landets 290 kommuner om socioekonomisk resursfördelning i skolan och förskolan. Intres-set från kommunerna har varit högt och enkäten uppvisar en hög svarsfrekvens. Resultatet presenteras i rapporten Socioekonomisk resursfördelning i skola och för-skola. I rapporten presenteras en nulägesbild av i vilken utsträckning kommuner använder sig av socioekonomiska resursfördelningsmodeller inom skolan och för-skolan, vilka faktorer som är vanligast att grunda fördelningen på samt hur stor andel av de ekonomiska resurserna som omfördelas. Det ges också konkreta ex-empel på hur några kommuner arbetar med frågan, liksom exempel på att en kommun kan välja andra sätt att kompensera för skillnader än genom socioekono-misk resursfördelning. Syftet med rapporten är att ge en empiriskt grundad nationell bild av förekomsten av socio-ekonomisk resursfördelning. Rapporten grundar sig på en enkät till landets kommuner.

Följande avsnitt är ur SKLs rapport. ”Socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola”

”Ett sätt för kommuner att arbeta kompensatoriskt är att differentiera fördelningen av ekonomiska resurser. Det innebär att kommunen ger olika mycket pengar till


förskolor och skolor utifrån deras barn- och elevsammansättning sett till föräldrar-nas utbildningsbakgrund, eventuell invandrarbakgrund och andra liknande faktorer. Hur en sådan modell kan införas och vad som finns att tänka på i samband med det finns att läsa om i en tidigare skrift från SKL. Socioekonomisk resursfördelning har tillämpats förhållandevis länge i många kommuner och frågan om hur skolans ekonomiska resurser bäst fördelas och används har under lång tid varit en aktuell fråga. Frågan aktualiserades ytterligare 2014 då det i skollagen (2 kap. § 8b2) in-fördes ett uttryckligt krav på att kommunerna ska fördela resurserna efter barns och elevers olika förutsättningar och behov.(3)

Diskussionen om socioekonomiskt viktad resursfördelning har sin bakgrund i att forskning från Sverige och andra länder visar att de resurser som skolor har tillgång till är en av de aspekter som kan påverka elevernas resultat, men att ekonomiska resurser har olika betydelse för olika grupper av elever. Effekten har visat sig vara större för elever med en svagare socioekonomisk bakgrund eller som har invandrat efter skolstart. Samtidigt är det inte så enkelt att en viss mängd resurser automa-tiskt leder till ett visst resultat. 2018-10-17. I denna rapport ligger fokus på hur kom-muner, som en del av arbetet med det kompensatoriska uppdraget, använder sig av socioekonomiskt viktad resursfördelning. Det är i sammanhanget viktigt att påminna sig om att det kompensatoriska uppdraget inte enbart handlar om ekono-miska resurser.

Not. 1. SKL (2014). Not. 2. Från och med 1 juli 2018 revideras detta i skollagen 2 kap. § 8b. (Lag 2018:608). Not. 3. Redan tidigare fanns skrivningar i läroplanerna om att hänsyn skulle tas till barnens och elevernas olika förutsättningar och behov vid fördelning av resurser mellan enheter

Det finns inte en idealisk modell som fungerar i alla kommuner

De senaste tio åren har det kommit flera rapporter, bland annat från Skolverket och Skolinspektionen, som belyser kommunernas resursfördelning.(4) Dessa undersök-ningar avser kommunernas resursfördelning både innan och efter de förtydligade skrivningarna i skollagen 2014. En slutsats som återkommande redovisats i dessa rapporter har varit att det inte fanns någon idealisk modell för resursfördelning som fungerar i alla kommuner. Villkoren ser olika ut i kommunerna och fördelningen av resurser behöver anpassas efter det. I en rapport från 2013 gör Skolverket be-dömningen, i linje med slutsatser från tidigare rapporter, att det knappast är möj-ligt att på empirisk väg identifiera det för alla kommuner effektivaste resursfördel-ningssystemet.

Kommunerna ser olika ut, har olika strukturella förutsättningar, gör olika politiska prioriteringar och fördelar därmed resurser på olika sätt. Olikheterna avseende hur stor del av resurserna som omfördelades efter förskolornas och skolornas förutsätt-ningar ansågs vara en såväl väntad som önskad följd av det rådande styrsystemet. Skolverket gjorde bedömningen att sättet att fördela resurser bäst utformas av kommunen. De rapporter som publicerats efter 2014 redovisar resultat i samma linje. I en kvalitetsgranskning av kommunala huvudmäns resursfördelning från 2014 gjorde Skolinspektionen samma iakttagelse som Skolverket tidigare gjort. Kommuner tillämpar olika modeller för hur resurser fördelas, och ingen fördel-ningsmodell kan sägas vara idealisk i alla kommuner. De flesta rapporter som om kommuners fördelning av resurser rör grundskolan. Skolinspektionen har dock ge-nomfört en kvalitetsgranskning som särskilt fokuserar förskolan.(5) De konstaterar


att de större kommuner som ingick i granskningen i större omfattning har en socio-ekonomisk fördelningsmodell för förskolan, och att förekomsten av sådan omför-delning ser ut att höra samman med boendesegregation i kommunen. Detta ligger i linje med de resultat som tidigare redovisats gällande grundskolan. Skolinspektio-nen drar slutsatsen att graden av boendesegregation i kommuner eventuellt kan förklara redovisade skillnader mellan olika kommuntyper vad gäller förekomsten av socioekonomisk fördelning.

Not. 4. Skolverket (2009, 2011, 2013), Skolinspektionen (2014, 2015, 2016). Not. 5. Skolinspektionen (2016).”

Debatten har svängt mot ökad reglering av hur resurserna ska fördelas

De senaste åren har det i olika sammanhang börjat diskuteras och debatteras att kommunernas resursfördelning bör regleras mer. En förklaring till att denna diskus-sion intensifierats är sannolikt rekommendationerna från OECD, som på uppdrag av regeringen granskat det svenska skolsystemet. OECD har rekommenderat bland annat Sverige att införa en starkare nationell styrning av resursfördelningen, med mer riktade resurser till skolor och elever med ogynnsamma förutsättningar. De rekommenderade också att nationella riktlinjer skulle tas fram som ett stöd för kommunerna i deras arbete med att fördela resurser på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt konstaterar OECD vid andra tillfällen att resursfördelningssystem behöver hänga ihop med skolans övriga styrning för att ge god effekt. Man ser att resursför-delning som sker per elev och/eller utifrån elevernas bakgrund, ger en ökad trans-parens vilket möjliggör tydligare ansvarsutkrävande. Samtidigt höjer OECD ett var-ningens finger för att en sådan tydlig- het riskerar att fel åtgärder genomförs efter-som det är lätt att övertolka korrelationen mellan ekonomiska resurser och elever-nas resultat. Man konstaterar att en sådan resursfördelning kan stärka likvärdighet och effektivitet, men att det även behövs andra, väl kompletterande åtgärder, som i sig varierar beroende på skolkontexten. OECD konstaterar att systemen behöver utformas för att möta lokala behov samt att man behöver ta hänsyn till hur kostna-der kan variera lokalt.

De vanligast förekommande faktorerna i de modeller som kommunerna använder sig av för att omfördela ekonomiska resurser är vårdnadshavarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund. Det senare kan mätas på flera olika sätt, exempelvis om eleven själv är född utomlands, om båda vårdnads- havarna är födda utomlands eller hur länge eleven har vistats i Sverige. Samtliga varianter på faktorn före-kommer i de modeller som kommunerna använder sig av. Andra faktorer som före-kommer är elevens kön och huruvida elevens familj uppbär försörjningsstöd eller huruvida eleven bor med båda sina vårdnadshavare. Det finns även kommuner som har med elevens bostadsområde som en faktor i viktningen.

Inte behov av att omfördela i alla kommuner

Drygt fyra av tio kommuner som besvarat enkäten (120 kommuner) uppger att de inte tillämpar någon socioekonomisk resursfördelningsmodell. Majoriteten av dessa


(74 kommuner), är mindre kommuner eller glesbygdskommuner. Av storstäderna och kommuner nära dem är det endast ett fåtal (11 kommuner) som inte har en sådan modell. Det betyder att de skillnader som en socioekonomisk resursfördel-ning ska kompensera för, inte finns i dessa kommuner. Närmare en fjärdedel av dessa kommuner anger att man använder andra åtgärder för att möta det kompen-satoriska uppdraget. Exempel på vad detta kan vara finns i den avslutande diskus-sionen. I en fjärdedel av kommunerna finns ett pågående arbete med frågan. Detta gäller främst större kommuner (32 procent) men även i mindre kommuner och glesbygdskommuner (24 procent).

Kommunexempel Habo: Tät dialog med rektorer för att ge skolorna rätt stöd

Habo kommun har få grundskolor och dessa har likartad elevsammansättning. Där behövs inte en socioekonomisk aspekt i resursfördelningen. Det stöd som de olika skolorna behöver, beslutas i den täta kontakt som finns mellan förvaltningen och rektorerna. Habo har 1 800 elever i sina sex grundskolor. Fem skolor är F–6 och den sjätte är en högstadieskola för alla kommunens elever. Det finns ingen fristå-ende skola. Fördelningen av resurser till skolorna har setts över vid flera tillfällen. I samband med lagändringen 2014 undersökte man särskilt om det behövdes en so-cioekonomisk aspekt, men eftersom man såg att elevsammansättningen var homo-gen mellan skolorna behövs inte detta. Sedan våren 2018 finns det en skola med fler nyanlända än tidigare (det är få sammantaget i kommunen), vilket man från förvaltningen har ögonen på för att se om det kan finnas anledning att se över för-delningsmodellen framöver, om elevsammansättningen kommer att variera mer mellan skolorna. I samband med det nya riktade statsbidraget för stärkt likvärdig-het gjordes en ny genomlysning som pekar i samma riktning som kommunens tidi-gare utvärderingar. Idag baseras resursfördelningen på antal elever per årskurs. Det finns en central vikariepool och skolorna får medel i grundfördelningen för vika-riekostnader. För modersmålsundervisning och svenska som andraspråk utgår extra resurser. Andelen behöriga lärare är hög och det är inga stora svårigheter att hitta vikarier. Förvaltningen har en tät dialog med rektorerna, och det stöd som oftast efterfrågas är olika insatser för elever med särskilda behov av stöd, till exempel för att eleven har medicinska behov eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det finns en central elevhälsa där resurserna riktas om vid behov. – Vi är inte en så stor kommun så vi känner till de behov som finns och kan på ett enkelt sätt fördela om resurser. Det kan handla både om pengar men även om kompe-tens, till exempel i elevhälsan, förklarar Katarina Ståhlkrantz, Barn/utbildningschef. Mona Ljunggren, ekonom, barn- och utbildningsförvaltningen beskriver hur kom-munen har inrättat så kallade resultatfonder för att underlätta för skolorna att han-tera de olika behov som kan finnas mellan åren. – I en liten skola kan vissa elevers behov eller andra omständigheter påverka budgeten enstaka år. Därför har varje skolområde möjlighet att använda resultatfonder. Det betyder att varje skola inte behöver gå jämnt upp med budgeten varje enskilt år utan kan gå ihop på 2–3 års sikt. Detta system fungerar väl och olika skolor går både plus och minus enstaka år av olika skäl, men dessa fonder ger möjlighet att möta svängningarna.

SKLs sammanfattning

Det är huvudmannen som ytterst ansvarar för att alla barn och elever ges likvärdi-ga möjligheter att nå målen för utbildningen. Alla kommuner har därmed ansvar för


att analysera om det i kommunen finns socioekonomiskt betingade skillnader i barns och elevers möjligheter att lyckas med detta. Om så är fallet är nästa fråga om en ekonomisk resursfördelning som tar hänsyn till barns och elevernas bak-grund är lösningen på problemet. Då kan en sådan modell behövs införas. Om det inte finns systematiska skillnader, eller om andra insatser bedöms mer ändamåls-enliga, så är det mer motiverat att vidta andra åtgärder.

Kompensatoriskt arbete

Ett kompensatoriskt arbete kan även ske på andra sätt. För en kommun utan sys-tematiska skillnader i barn- och elevsammansättningen på förskolor och skolor kan det ifrågasättas om det finns behov av att omfördela resurserna utifrån socioeko-nomiska faktorer. Flera av de kommuner som i enkäten uppger att de inte tillämpar en modell för socioekonomiskt viktad resursfördelning motiverar detta med att de helt enkelt inte har behov av detta. Det kan, som kommunexemplet från Habo illu-strerar, handla om att en analys av situationen i kommunen visar att sammansätt-ningen av elever på kommunens grundskolor är homogen i socioekonomisk bemär-kelse, och att det därför saknas behov av att omfördela resurserna utifrån sådana

faktorer. I sådana fall kan det finnas behov av att arbeta med det kompensatoriska uppdraget på andra sätt, som i sammanhanget kan vara mer ändamålsenliga. Det kan exempelvis, som kommunföreträdaren från Habo beskriver, handla om ett ar-bete med en central elevhälsa och satsningar på en central vikariepool, samt att extra resurser vid behov riktas till skolorna för exempelvis modersmål och särskilt stöd. En annan aspekt av det kompensatoriska uppdraget som är angelägen att påminna om, och som inte handlar om ekonomiska resurser, är vikten av höga för-väntningar. Genom forskning och dokumenterad erfarenhet från både Sverige och andra länder vet vi att förväntningar har stor betydelse för verksamheten, något som i en förlängning elevers skolresultat. Det är väsentligt att arbeta med att skapa höga förväntningar på alla elever, och se till att det finns såväl stöd som utmaning-ar för eleverna att nå målen. De intervjuade kommunföreträdarna talar även alla om huvudmannens ansvar för att ge skolor det stöd som just den enskilda skolan behöver, och hur detta stöd finns utöver de resurser som fördelas direkt till skolor-na.

Sådana resurser finns ofta centralt i kommunen, för att kunna riktas till de skolor som behöver, även under året. Det kan handla om ett tillfälligt stöd för vissa ele-ver, eller någon som är på plats i skolan för att stödja en förändring, till exempel ett nytt arbetssätt, en ny organisation eller förändringar som enskilda elevers be-hov kan föra med sig. Vanligt förekommande är att centrala resurser finns för kom-petensutveckling på olika områden, vilket används för att stödja en likvärdig skola i kommunen, och riktas till de skolor som behöver. Sådana behov blir tydliga genom kommunens kvalitetsarbete och den dialog som finns med rektorerna. Att på olika sätt stödja rektorerna och utveckla ledarskapet samt arbeta för att lärarkompeten-sen fördelas på det sätt som bäst stödjer likvärdighet är andra områden för kom-munernas kompensatoriska arbete.

Enkäten innefattade frågor specifikt om socioekonomisk resursfördelning. Det bety-der att de behov som följer med individuella behov som till exempel funktionsvaria-tioner inte omfattas av vår undersökning. Sådana behov kan mötas genom särskil-


da tilläggsbelopp eller genom stöd på annat sätt. Flera av de kommuner som vi talat med anger även att de ger särskilt stöd till skolor med nyanlända elever, ut-över det som följder med att denna variabel finns med i resursfördelningsmodellen. Det är exempel på att rikta stöd utifrån elevernas behov, som lagen anger, men som inte är med i de data som redovisas i enkäten.

Skillnader kan bero på annat än socioekonomisk bakgrund

Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att skillnader mellan olika verksam-heter avseende behov, förutsättningar och resultat även kan ha sin förklaring i andra omständigheter än barn- och elevgruppernas socioekonomiska samman-sättning. Förskolor och skolor kan exempelvis ha olika förmåga att bedriva en god verksamhet utifrån de ekonomiska resurser de har beroende på organisation, för-hållningssätt och skicklighet hos såväl ledningen som medarbetarna.

Sådana skillnader kan inte en socioekonomisk viktad resursfördelning kompensera för. Det behövs istället andra slags åtgärder för att främja likvärdighet och verk-samheter med hög kvalitet. Det kan exempelvis handla om att förskolan eller sko-lan behöver extra stöd från sin huvudman för att stärka sitt kvalitetsarbete och den egna förmågan att bedöma hur tillgängliga resurser används på bästa sätt. Det kan också handla om riktade kompetensstärkande insatser för både medarbetare och och ledning.

Finns förklaringar till att en förhållandevis liten andel viktas Resultatet av enkäten visar att det är en förhållandevis liten andel av den totala budgeten för skola och förskola som omfördelas utifrån socioekonomiska faktorer. Som nämnts tidigare i rapporten är detta något som också påpekats i tidigare rapporter av exempelvis Skolverket och Skolinspektionen. Det finns dock förklaringar till att en till synes liten andel av kommunernas budgetar viktas. En stor del av de resurser som förde-las till skolor och förskolor behöver vara lika för alla. Uppdraget är i grunden det-samma för alla verksamheter, sett till läroplaner och andra styrande författningar. Detta återspeglas också i de modeller som beskrivs i redovisade kommunexempel där begrepp som ”grundersättning” och ”grundbidrag” används för att beskriva den del av de ekonomiska resurserna som just fördelas lika. I grundskolan handlar det till exempel om en bemanning för det minsta antal timmars undervisning i de olika ämnen som ska anordnas enligt timplanen. Det behövs tillräckliga resurser på alla grundskolor för detta. En socioekonomiskt viktad omfördelning av resurser handlar om att – utöver en sådan grundtilldelning – kompensera för systematiska skillnader i elev- eller barnsammansättningen. Kommunföreträdare från Stockholm uttrycker det som att dessa extra resurser är ett sätt att ge alla skolor möjlighet att nå sam-ma ”basplatta”, oavsett elevunderlag. I praktiken kan det handla om att en del för-skolor och skolor – baserat på barn och elevgruppernas socioekonomiska samman-sättning – behöver ha högre personaltäthet, men också att det kan finnas anled-ning att göra andra kompensatoriska insatser. Det är också viktigt att komma ihåg att den totala andelen resurser i en kommun som omfördelas är en sak. Graden av omfördelning är en annan. Som exempel kan nämnas en av de kommuner, en av de största i landet, där de omfördelar cirka tio procent av budgeten. I detta fall in-nebär omfördelningsgraden att grundskolorna får mellan 1 000 kr och 30 000 kr per elev i socioekonomiskt viktad ersättning. De kommunröster som redovisas i rapporten är eniga om att omfördelning är bra men, att extra ekonomiska resurser i sig inte löser några problem. Det är vad pengarna används till som är det viktiga.


Detta visar på betydelsen av att föra en faktabaserad diskussion om hur stor andel av de totala resurserna som kommunerna kan förväntas omfördela utan att detta får negativa konsekvenser för de verksamheter som har mer gynnsamma förutsätt-ningar. Men också hur stor andel resurser som det är motiverat att omfördela med tanke på att de ska kunna omsättas på ett ändamålsenligt sätt.

Svårt att utvärdera effekter av viktade resurser

Flera kommuner har i sina kommentarer till enkäten påpekat att det är svårt att utvärdera effekterna av en socioekonomisk resursfördelning. Det är de totala resur-serna som är utgångspunkten när en enhet och dess ledning planerar sin organisa-tion, lägger budgeten för sin verksamhet och följer upp resultaten. Den socioeko-nomiskt viktade ersättningen är en av flera beståndsdelar i en skolas eller försko-las totala resurser. Det kan därför vara svårt att urskilja och att redogöra för hur just den socioekonomiskt viktade delen av resurserna har använts och vilka effek-ter som detta givit. Men det bör vara möjligt, om utgångspunkten är att beskriva det som förskolan eller skolan har gjort eller gör tack vara denna ersättning. Eller omvänt – det som inte skulle ha gjorts om skolan saknat de viktade resurserna. En annan utmaning är hur långt det är möjligt att isolera effekterna av just de insatser som de socioekonomiskt viktade resurserna möjliggör, från andra aktiviteter. Här kan de många olika riktade statsbidrag som idag finns för specifika ändamål göra det ytterligare komplicerat att skilja ut vilka insatser som möjliggörs av vilken be-ståndsdel i en förskolas eller skolas totala resurser, och vilka effekter som de olika insatserna har. Motsvarande svårigheter och utmaningar bör rimligen uppstå när det gäller att utvärdera vilka effekter det har att fördela riktade statsbidrag till kommuner och fristående huvudmän utifrån socioekonomiska faktorer. Att fördela de bidragsramar som huvudmännen kan söka eller rekvirera på det sättet har flera fördelar, men frågan kvarstår om hur långt det är möjligt att utvärdera effekterna av socioekonomiskt viktade resurser och resurstillskott.

Hur resurserna används är avgörande

Att det kan vara svårt att mäta och bedöma effekterna av att tillämpa socioekono-miskt viktad resursfördelning innebär dock inte att en kommun ska avstå från att tillämpa en sådan modell. Tvärtom – väl utformad är socioekonomiskt viktad för-delning av resurser ett kraftfullt verktyg för att utjämna skillnader i förutsättningar. De kommunexempel som redovisas i rapporten visar hur en kompensatorisk fördel-ning av resurser kan bidra till ökad likvärdighet och kvalitet i förskolor och skolor, men att det även finns andra sätt för kommuner att arbeta med sitt kompensato-riska uppdrag. Det är kommunens förutsättningar, och behoven på dess förskolor och skolor, som ska avgöra huruvida en socioekonomiskt viktad resursfördelning är ett adekvat kompensatoriskt verktyg eller inte, och hur det i så fall ska utformas. En differentierad resursfördelning leder inte automatiskt till ökad lik- värdighet, utan att det ytterst är hur resurserna används som spelar den avgörande rollen. FOKUS PÅ Socioekonomisk resursfördelning i skola och förskola Denna rapport fokuserar kommuners användande av socioekonomiskt viktad resursfördelning. I rapporten presenteras en nulägesbild av i vilken utsträckning kommuner använder sig av socioekonomiska resursfördelningsmodeller inom skolan och förskolan, vilka


faktorer som är vanligast att grunda fördelningen på samt hur stor andel av de ekonomiska resurserna som omfördelas. Det ges också konkreta exempel på hur några kommuner arbetar med frågan, liksom exempel på att en kommun kan välja andra sätt att kompensera för skillnader än genom socioekonomisk viktad resurs-fördelning. Rapporten har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vi hoppas att skriften bidrar till en saklig och faktabaserad diskussion om använd-ningen av socioekonomisk resursfördelning som verktyg för att åstadkomma ökad likvärdighet.”

Slut SKLs rapport.

Lokalt

Redovisning av Trosa kommuns resursfördelning.

Trosa kommun har 1 600 elever fördelade på sex grundskolor. Fyra skolor är F–6 och övriga två är högstadieskolor. Det finns ingen fristående skola. Fördelningen av resurser till skolorna ses över årligen och justerar terminsvis. I samband med lag-ändringen 2014 undersöktes särskilt om det behövdes en socioekonomisk aspekt, då det finns viss socioekonomisk skillnad mellan främst Trosa och Vagnhärad. Trosa kommun har tre grundskolor i Trosa, två grundskolor i Vagnhärad och en grundsko-la i Västerljung. Elever från f-6 skolorna i Trosa går högstadiet på Tomtaklintskolan och elever från Vagnhärad och elever från Västerljung går högstadiet på Hede-byskolan. Det finns skillnader i elevsammansättning mellan skolorna, de genomlys-ningar som gjorts visar att det kompensatoriska uppdraget tas och ger resultat med den resursfördelningsmodell som används. Dialog om hur undervisningen anpassas för att nå enskilda elevers behov är starkt kopplat till denna process.

Resursfördelning utgörs av en tät dialog med rektorer och skolkontor för att ge sko-lorna rätt stöd utifrån gällande elevsammansättning och elevers behov. Grundtan-ken är att utnyttja den lilla kommunens fördel med kända fakta om behov av an-passningar och stöd för att eleverna skall nå sina mål och tydligt koppla det till hur det genomförs och vilken kompetens som finns vid respektive skola. Samråd sker med rektorsgruppen och resurschef. Resurschef och skolchef beslutar därefter om verksamhetsstöd utöver grundpeng. Underlag för beslut som används är rektors samlade bedömning och elevhälsans samlade bedömning av elevers behov. I be-dömningen samanvägs information från överlämning från förskola till förskoleklass, utfall i läs- och skrivtester, utfall på nationella prov, sammanställning över elever som oroar i form av att de riskerar att inte nå målen, elever som är nyanlända, elever som får studiehandledning och modersmål. Utöver grundpeng fördelas på så sätt ytterligare en summa motsvarande ca 20% av en grundpeng, se tabell 1.

Hypotesen är att en resursfördelningsmodell som utgår från insamlande av kunskap om de olika eleverna ger en mer precis riktning av resurser än en som endast byg-ger på en modellberäknad modell som utgår från SALSA. För att kontrollera om vald resursfördelningen fungerar även utifrån en socioekonomisk SALSA analys har årligen en residual jämförelse av meritvärden och andelen elever som blir behöriga till gymnasiet genomförts. Residual jämförelsen innebär att man jämför de faktiskt uppnådda resultaten på en skola med det modellberäknade värdet enligt SALSA, alltså det förväntade skolresultatet utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund.


Hedebyskolan och Tomtaklintskolan är de skolor som jämförs då de är mottagande skolor för kommunens F-6 skolor. På så sätt omfattas kommunens samtliga skolor. I resiudaual jämförelserna vid de tre senaste mätningarna 2015, 2016 och 2017 ser vi att Trosa kommuns båda högstadieskolor har en positiv avvikelse med bättre faktiska resultat än modellberäknat värde. Hedebyskolan har den största positiva avvikelsen med total residual 12, 29, 4 för genomsnittligt meritvärde och Tomtak-lintskolan har positiv avvikelse med residual 9, 19, 3. I samband med det nya rik-tade statsbidraget för stärkt likvärdighet gjordes en ny genomlysning som pekar i samma riktning som kommunens tidigare utvärderingar.

Se Tabell 2. Residual SALSA jämförelse 2015, 2016, 2017

Diagram 3. Residual för faktiskt värde samtliga skolr i Sverige

Slutsatser

• Trosa kommun omfördelar ca 20% utöver grundbelopp med en modell som bygger på kända behov hos skolornas elever i dialog med rektorer för tydlig koppling till hur resurserna kan användas.

• Den omfördelade resursen varierar från 11% till 26% utöver skolans grund-belopp.

• I SALSA jämförelse av residual för meritvärde och för andel elever som uppnått kunskapskraven över de tre senaste åren med statistik enligt Skol-verket kan man se att det finns en kompensatorisk effekt i de faktiska resul-taten som uppnås med den fördelningsmodell som har används tillsammans med hur resurserna har använts.


Tabell 1 Fördelning VT 2018

Grundskoleenhetens namn (förifyllt från skolenhetsregistret)

Årskurser på skolenheten

Antal elever på skolenhe-

ten, exkl. eventuell särskola

Grundbelopp grundskola F-9

Prognos VT skolbo

Totalt peng

Hedebyskolan åk 7-9 172 6 374 6 374 Vitalisskolan åk F-6 411 12 368 5 217 17 585 Kyrkskolan åk F-6 149 4 228 1 611 5 839 Tomtaklintskolan åk 7-9 305 11 302 11 302 Skärlagskolan åk F-6 231 7 030 2 578 9 608 Fornbyskolan åk F-6 358 10 702 3 646 14 348 Summa 1 626 52 004 13 053 65 056

Grundskoleenhetens namn (förifyllt från skolenhetsre-

gistret) Totalt peng Fördelning utöver peng Total fördelning

Hedebyskolan 6373,675 1769,196667 8142,871667 Vitalisskolan 17585,191 2082,605667 19667,79667 Kyrkskolan 5839,14 2144,7165 7983,8565 Tomtaklintskolan 11302,156 2006,147 13308,303 Skärlagskolan 9608,224 1530,308667 11138,53267 Fornbyskolan 14347,769 4090,439333 18438,20833 Summa 65056,155 13623,41383 78679,56883

Beräkning andel Fördelning utöver peng/Total fördelning

0,217269379 Ca 22% Hedebyskolan 0,105889119 Ca 11% Vitalisskolan 0,268631644 Ca 26% Kyrkskolan 0,150744013 Ca 15% Tomtaklintskolan 0,137388713 Ca 14% Skärlagskolan 0,221845814 Ca 22% Fornbyskolan


Tabell 2

Residual jämförelse SALSA genomsnittligt meritvärde

2015 2016 2017

Hedebyskolan 12 29 4 Tomtaklintskolan 9 19 3

Nyköpings högstadium -1 -9 -19 Vittra Kunshagen Nyköping -13 -9 5 Lillhagen Nykvarn 10 8 12 Kunskapsskolan Nyköping 3 12 -5

Diagram 3.

Residual för faktiskt värde samtliga skolor i Sverige




Urvalsgrunder inför skolvalet 2019

Förslag till beslut Humanistiska nämnden godkänner förslag till urvalsgrunder inför skovalet 2019 Ärendet Enligt skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Kommunen får annars frångå elevens önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Urvalsgrunderna som tillämpas vid placering vid skolenhet där efterfrågan är större än antal tillgängliga platser behöver tydliggöras och göras kända för vårdnadshavare. Urvalsgrunderna försäkrar vårdnadshavare och barn om ett förutsägbart och likvärdigt förfarande vid val av skola. Mats Larsson Skolchef Bilaga Riktlinjer för antagning till förskoleklass


Skolkontoret Riktlinjer för antagning till förskoleklass Datum 2018-11-14

Riktlinjer för antagning till förskoleklass

Ordinarie skolvalsperiod pågår under veckorna 4-7. Huvudregeln är att en elev ska placeras vid den av kommunens skolor där elevens vårdnadshavare önskar att barnet ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får annars frångå elevens önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.1 Om en skola får fler ansökningar än den har platser sker urval enligt följande ordning:

1. Barn i behov av särskilt stöd av pedagogisk eller social karaktär som har behov av att placeras vid en viss skolenhet. Ska styrkas av exempelvis förskolechef inför övergång.

2. Boende i basplaceringsområde enligt kommunens hemsida inför skolvalet. 3. Syskonförtur - omfattar barn som har syskon i åk F-3 på den aktuella skolan

det läsår barnet ska börja och som är boende på samma folkbokföringsadress i följande ordning: 1. Eleven har ett eller flera syskon på skolan som har sin skolgång där genom tidigare gällande basplacering för aktuell folkbokföringsadress. 2. Eleven har mer än ett syskon på skolan det läsår skolstart avser. 3. Eleven har ett syskon på skolan det läsår skolstart avser.

4. Övriga

Urvalet sker i urvalsgrupperna i ovan angiven ordning. Om platserna tar slut i någon av urvalsgrupperna eller respektive undergrupp sker lottning i just den gruppen.

Inflyttning Elever som är folkbokförda i annan kommun eller i annan del av Trosa kommun jämställs med folkbokförda elever i kommunen under skolvalsperioden under förutsättning att de kan uppvisa t.ex. köpekontrakt eller hyresavtal som styrker var de avser bosätta sig i Trosa kommun. Ny folkbokföring ska vara genomförd senast vid läsårets start.

Om inget önskemål om skolval görs Barn vars vårdnadshavare inte har gjort något önskemål om skola eller inte är överens om plats (t.ex. inkomna ansökningar som saknar rätt underskrifter)

1 Skollag (2010:800) 9 kap 15 § och 10 kap 30 §

TROSA KOMMUN Riktlinjer för antagning

till förskoleklass Sida 2(2)

Skolkontoret 2018-11-14 hanteras som ett val enligt basplacering. Ansökningar som kommer in efter att ordinarie skolvalsperiod avslutats Kompletta ansökningar med önskemål om skola som kommer in efter att ordinarie skolvalsperiod är avslutad kommer att hanteras i efterhand, dvs i mån av plats på önskad skola. Barnet har då redan placerats på en skola utifrån att inget önskemål har gjorts.

Överklagande

1. Laglighetsprövning enligt kommunallagen Beslut om skolplacering enligt 9 kap. 15 § 1 st samt 10 kap. 30 § 1 st skollagen kan endast överklagas genom laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Genom laglighetsprövning prövas endast besluts laglighet, inte om beslutet är lämpligt eller skäligt. Skrivelsen skickas direkt till Förvaltningsrätten i Linköping.

2. Skolväsendets överklagandenämnd Beslut om skolplacering enligt 9 kap. 15 § 2 st samt 10 kap 30 § 2 st skollagen får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd enligt 28 kap 12 § skollagen. Beslutet överklagas skriftligt och det ska anges vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på. Skrivelsen ska ställas till Skolväsendets överklagandenämnd, men skickas till Skolkontoret, Trosa kommun, 61980 Trosa.




Rapport – pågående kvalitetsarbete oktober 2018

Förslag till beslut Humanistiska nämnden godkänner rapporten. Ärendet Alla rektorer F-6 har lämnat följande rapport. Rapportdel Trosa kommuns manual för kvalitetsarbetet inom skola. Fritidshemmens utvecklingsplaner Rapportmånad: oktober Läsår: 2018/2019 Fritidshemmens utvecklingsplaner Fornbyskolan Inlämnad Utvärderas februari 2019 Vitalisskolan Inlämnad Utvärderas februari 2019 Skärlagskolan Inlämnad Utvärderas februari 2019 Kyrkskolan Inlämnad Utvärderas februari 2019 Huvudmannens bedömning Utvecklingsplanerna bygger på självskattning i Skolverkets verktyg BRUK.

• Sammantaget har behov av kompetensutveckling och samarbete för att säk-ra likvärd och kvalitativ undervisning identifierats.

• Fritidshemmen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som genomförs un-der medverkan av lärare, fritidspedagoger, övrig personal och elever där kvalitetsarbetet behöver stärkas.

• Fritidshemmen har identifiera vad som behöver åtgärdas omgående, vad som behöver utvecklas på längre sikt och vad som fungerar bra och behöver säkras.

• Fritidshemmens utvecklingsplaner utvärderas i februari och elevenkät genomförs i februari.




Sammanställning av rapporter inom kvalitetsarbetet 2018-2019

Förslag till beslut

Humanistiska nämnden godkänner rapporten ”Sammanställning av rapporter inom

kvalitetsarbetet 2018-2019”

Ärendet Följande sammanställning av rapporter kopplat grundskolan årshjul utgör de rapporter som månadsvis är planerade att redovisas till Humanistiska nämnden läsåret 2017-2018. Rapportsammanställning av månadsrapporter. Gäller läsåret 2018-2019 med utgångspunkt i gällande årshjul för grundsko-la och fritidshem. Respektive grundskolas rektorer rapporterar till skolchef, rapport till nämnd närmast följande nämnd så att arbetet kan följas på enhetsnivå. - Månad Årshjul Månadsredovisning från

grundskolan till HN Januari

Utvecklingskonferens NP, organisation samrättning Verksamhetsberättelse

Rapport HN- Verksamhetsberättelse -ekonomi

Februari

Utvecklingssamtal Kartläggning Verksamhetsredogörelse Förskoleklass och fritidshem Månadsrapport/ekonomi Månadsrapport/ekonomi Rekryteringsbehov/ kompetensutveckling

Rapport HN - Verksamhetsredo-görelse fritidshem och förskoleklass

Mars

Månadsuppföljning Lönesamtal Övergång/inbjudan Medarbetarsamtal Elevhälsa & SYV Rapport till HN Månadsrapport/ekonomi

Rapport HN – Verksamhetsredogörelse Grund-skola Elevhälsoarbetet Patientsäkerhet

April

Ekonomisk rapport Helårsprognos Verksamhetsberättelse Matematikplanen Utvecklingskonferens Undersökning delaktighet Sammanställning Brukarundersökning

Rapport HN - Delårs-bokslut/helårsprognos Rapport HN- Prognos Måluppfyllelse/ Närvaro SKL- 7 frågor åk 5 & 8


Maj

Månadsuppföljning Resursfördelning Kartläggning Omdömen & betyg

Rapport HN- SKL- 7 frågor åk 5 & 8

Juni

Ekonomisk rapport Förberedelser Läsårsutvärdering m.m. Sammanställning samverkan SCB-statistik betyg och NP

Rapport HN- betygsresultat

Juli

Augusti

Ekonomisk rapport Mål & syfte-plan Mål & syfte redovisning NP-resultat m.m. redovisning Kartläggning år 1 Föräldramöte Delårsbokslut Egenkontroll

September

Utvecklingssamtal Kartläggning Skapa en trygg miljö Rapport HN Verksamhetsberättelse, resultat analys till skolkontoret Ekonomisk rapport

Rapport HN- Trygg miljö Delårsbokslut/helårsprognos

Oktober

Plan för lektionsbesök, löpande Ekonomisk rapport Fritidshem och förskoleklass Fastställande likabehandlingsplan m.m. Uppföljning övergång Statistik SCB Utvecklingskonferens HME-enkät Kartläggning

Rapport HN- Utvecklingsplan för fritidshem och förskoleklass Rapport HN- HME-enkät

November

Ekonomisk rapport Budget Omdömen & betyg Förberedelse utvecklingskonferens Bokslut

Rapport HN Internbudget

December


Humanistiska nämnden Skolkontoret Mats Larsson Skolchef 0156-52050 [email protected]


Rätten till bidrag och godkännande att bedriva enskilt driven förskola enligt 2 kap. 5 § i skollagen och krav för start av förskola

Förslag till beslut Humanistiska nämnden beslutar följande: 1. Förskoleteamet Helianthus AB ges rätten till bidrag och godkännande att bedriva enskilt driven förskola enligt 2 kap. 5 § skollagen för en förskola vid Bråtatorp. 2. Beslutet gäller för start av förskoleverksamhet under 2019, med kravet att verksamheten skall följa Trosa kommuns bestämmelser om att förskolan är öppen för alla barn som ska erbjudas förskola och att Trosa kommuns regler för maxtaxa och öppettider gäller. 3. Förskoleteamet Helianthus AB ges rätten till bidrag och godkännande av att bedriva enskilt driven förskola enligt 2 kap. 5 § skollagen för en förskola vid Fänsåker. 4. Beslutet gäller för start av förskoleverksamhet under 2019, med kravet att verksamheten skall följa Trosa kommuns bestämmelser om att förskolan är öppen för alla barn som ska erbjudas förskola och att Trosa kommuns regler för maxtaxa och öppettider gäller. 5. För start av förskoleverksamhet bedriven av Förskoleteamet Helianthus AB vid förskola vid Bråtatorp krävs att verksamheten har lokaler med godkänd barnsäkerhetsbesiktning och kopia på anmälan till kommunens miljöenhet gällande start av verksamhet och livsmedelskontroll. 6. För start av förskoleverksamhet bedriven av Förskoleteamet Helianthus AB vid förskola vid Fänsåker krävs att verksamheten har lokaler med godkänd barnsäkerhetsbesiktning och kopia på anmälan till kommunens miljöenhet gällande start av verksamhet och livsmedelskontroll. Sammanfattning Det är den kommun där verksamheten ska bedrivas som ska godkänna den fristående förskolan. Beslutet ska tydligt ange för vilka förskoleenheter beslutet gäller. Kommunen ska även ge bidrag till och ha tillsyn över verksamheten. Huvudregeln är att en kommun bara ska godkänna och ge bidrag till huvudmannen för den fristående förskolan om den är öppen för alla barn som ska erbjudas förskola. Kommunen ska också bedöma om huvudmannen har förutsättningar att

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(3) Humanistiska nämnden 2018-11-20

Diarienummer HN 2018/9

följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, bl.a. förskolans möjligheter att arbeta efter skollagens regler samt läroplanens mål och riktlinjer. De allmänna bestämmelserna om förskola i skollagen gäller även för fristående förskolor. Trosa kommun har genomfört en utredning av Helianthus förutsättningar att nå kvalitetskraven för förskola. Humanistiska nämnden har informerats om hur arbetet har bedrivits löpande under 2017 och 2018. Helianthus gavs rätt till bidrag HN 2018/9 för en start av verksamhet 2018. Starten har fördröjts av byggprocessen 2017 och innebär beräknad start av verksamheterna under 2019. Ärendet Godkännande och bidrag Den fristående förskolan beskriver i sin ansökan och i samtal hur man kommer att främja alla barns utveckling och hur man arbetar med att skapa förutsättningar för måluppfyllelse i enlighet med de nationella mål som finns för respektive verksamhet. Helianthus har kvalitetsgranskats av Skolinspektionen med gott resultat. Helianthus driver förskolor i Örebro kommun, Nacka kommun, Huddinge kommun och Nyköpings kommun. Sammantaget har Heliantus 15 förskolor. Goda referenser ges. Helianthus ägs av Læringsverkstedet som är Norges största privata förskolebolag. Læringsverkstedet har cirka 6000 anställda och 20 000 barn i sin organisation, som består av cirka 185 förskolor i Norge. Helianthus förskolor har visa att de har förmåga att skapa förutsättningar för förskola i Trosa kommun med bra kvalitet. Utredningen visar med stöd av skolinspektionens rapport att Helianthus förskolor har förutsättningar att bedriva förskola och utredningen rekommenderar Humanistiska nämnden att Helianthus därmed kan ges rätten till bidrag. Start av verksamhet Helianthus planerar att uppföra en förskola vid Bråta torp och en förskola vid Fänsåker. För att godkänna start (starttillstånd) av respektive förskola krävs att en barnsäkerhetsbesiktning av lokalerna har genomförts av skolkontoret med godkänt resultat samt att Helianthus har anmält till Trosa kommuns miljöenhet att verksamhet planeras att starta och att livsmedel kommer att hanteras. Kommunens beslut i ärenden om godkännande enligt Skollagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Mats Larsson Skolchef

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(3) Humanistiska nämnden 2018-11-20

Diarienummer HN 2018/9

Bilagor 1. Avsiktsförklaring med bilagor 2. Skolinspektionsrapport

Verksamhetsbeskrivning

Helianthus 2017

2017-06-21

Förskoleteamet Helianthus AB Org.nr 556626-0534.

Förskoleteamet Helianthus AB (Helianthus) grundades 2002 och har cirka 250 medarbetare på femton förskolor i fyra kommuner: Huddinge, Nacka, Örebro och Nyköpings kommun. Helianthus bedriver traditionell förskoleverksamhet för barn 1-5 år och till detta kopplad mobil förskoleverksamhet när sådana möjligheter finns. Den mobila förskolan har utvecklats av Helianthus och är en förskolebuss specialdesignad för förskoleverksamhet. Helianthus har idag sex förskolebussar samt två utflyktsbussar kopplade till sina verksamheter. I januari 2014 mottog Helianthus priset, ”Quality Innovation of the year”, en internationell Innovationstävling från SIQ (Institutet för Kvalitetsutveckling). Önskemål att få bedriva förskola i Trosa kommun

Helianthus har sedan starten vuxit sakta och har idag femton förskolor i Mälardalen och där Huddinge alltid varit ”hemkommunen”. Efter samtal med Trosa kommun kommer härmed en önskan att få bedriva förskola i kommunen.

2017-06-21

Helianthus förskolor

Helianthus grundades för att skapa en förskola som bygger på de behov barnen och föräldrarna har idag och som samtidigt förbereder barnen för framtiden. För oss handlar det om att ge barnen trygghet och lärande samt om att säkerställa att föräldrarna är nöjda med den förskola de har valt för sitt barn. Från ett av våra styrdokument, läroplanen, har vi strukturerat våra perspektiv; hur vi arbetar för att förvekliga läroplanen.

Helianthus har ambitionen att starta flera förskolor eftersom det är vår absoluta övertygelse och drivkraft att vi bidrar till ett bättre samhälle. Genom att flera barn får gå hos oss hjälper vi till med att bygga framtiden.

Vi drivs av att utveckla vår verksamhet i både smått och stort och kärnan är självklart vår pedagogik. Med egen kraft har vi skapat möjligheter för utveckling och lärande som sträcker sig långt utanför förskolans lokaler. Vi brinner för att ge våra barn upplevelser genom att expandera deras verklighet. Tillsammans med barnen tar vi vara på tillfällen och situationer för att ge dem alla förutsättningar för att utvecklas.

Helianthus drivs av en tydlig värdegrund där vi ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Vår ambition är att våra medarbetare ska vilja vara med på vår resa och investera sin kompetens, glädje och kreativitet i vår verksamhet. Därför är det en förutsättning att relationen med våra medarbetare grundar sig på lyhördhet, engagemang och delaktighet.

Vision

”Helianthus förskolor är det självklara valet för ett unikt lärande och starten på livslång resa där alla ska kunna, vilja och våga möta sin framtid.”

Affärsidé

”Helianthus fasta och mobila förskolor ska driva kvalitativ pedagogisk verksamhet med samhällsengagemang. Vi drivs av viljan att utmana barnen med upplevelser genom att expandera deras pedagogiska rum och verklighet utanför förskolans närområde.”

2017-06-21

Våra perspektiv

Normer och värden

Våra förskolor ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en inom Helianthus ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Vi visar omsorg och hänsyn till andra människor. Jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten då barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder. Värdegrunden ger barnen trygghet och tillit vilket är en grundförutsättning för att kunna levandegöra läroplanens intentioner. Barnen ska utifrån en god omtanke om sig själva möta framtiden med trygghet och glädje.

Utveckling och lärande

Helianthus utgår från barnets omvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper, lärdomar och färdigheter. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Vi tar tillvara på spontana situationer som uppkommer i det dagliga arbetet och uppmuntrar barnen att testa sina teorier, våga prova, bli fängslade, och förundras tillsammans. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att lita på sina kunskaper. Barnen ska få stimulans och vägledning av oss för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Vi skapar möjligheter för utveckling och lärande genom att vår verksamhet sträcker sig utanför förskolans lokaler och vi drivs av viljan att utmana och expandera barnens verklighet och exponera dem för varierande pedagogiska rum. Tillsammans med barnen tar vi vara på tillfällen och situationer för att ge barnen alla förutsättningar för att utvecklas. Barnens tankar och funderingar är en viktig kunskapskälla och tillsammans reflekterar och planerar vi för nya upplevelser.

Barns inflytande

Våra barn har inflytande över sin vistelse i våra förskolor. Förskolan är en plats där barnen får möjligheter att utveckla sin förmåga att uttrycka tankar, åsikter och har ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och material. Pedagogerna skall möta varje barn utifrån barnets individuella behov. Våra barn har möjligheten att påverka verksamheten genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Förskola och hem

Inflytande och delaktighet för föräldrar är en central del i vårt arbete. Föräldrarna har möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i våra förskolor. Det dagliga mötet mellan förälder och pedagog är alltid ett tillfälle för att stärka relationen. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

2017-06-21

Uppföljning, Utvärdering och Utveckling

Vår kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera kvaliteten behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barnen i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande.

Medarbetarna

Att förverkliga läroplanens intentioner är endast möjligt med kompetent personal som drivs av att utveckla och förädla förskolans verksamhet. Genom att tillhandahålla en god arbetsmiljö med ett begriplig, förutsägbart och strukturerat arbetssätt skapar vi en känsla av sammanhang och delaktighet. Det ger goda förutsättningar för att vara nyfiken och kreativ och styrker varje enskild medarbetare i det vardagliga arbetet. Det måste finnas utrymme för glädje och skratt och tillsammans bygger vi en gemenskap, en vi-känsla där alla blir sedda och lyssnade på. Vi vuxna är som de bästa förebilderna för våra barn när vi själva är nöjda och glada.

Miljö och hälsa

Vår miljö ska vara omsorgsfullt ordnad och tilltalande. Vår pedagogiska miljös utformning har stor betydelse för barns och vuxnas lärande och välmående. Det skall finnas utrymme för lek, att undersöka och experimentera och detta kräver att miljön är trygg och säker. Genom Helianthus riktlinjer säkerställer vi att vi uppfyller samtliga myndighetskrav. Vi lägger grunden till ett hälsosamt liv genom rörelse och god kosthållning. Våra kök ska vara ekologiskt inriktade med en sund och balanserad meny. Vid catering ska leverantören utses med stor omsorg.

Ekonomi och marknad

Ett privatägt bolag måste säkerställa att företaget är ekonomiskt välmående. Detta är en grundförutsättning för en trygg och stimulerande lär- och arbetsmiljö. Att driva en verksamhet som går i vinst är en förutsättning för att kunna utveckla företaget och säkerställa tryggheten för de anställda. Helianthus har ambitionen att starta fler förskolor eftersom det är vår övertygelse och drivkraft att vi bidrar till ett bättre samhälle. Genom att flera barn får gå hos oss hjälper vi till att bygga framtiden. Vi är lyhörda för marknadens utveckling och varje ekonomiskt och marknadsmässigt beslut görs med hänsyn till våra perspektiv.

2017-06-21

Verksamhetsstödet

Helianthus administrativa funktion ger förskolorna stöd och säkerställer även att gemensamma riktlinjer följs genom uppföljning och utvärdering. Verksamhetsstödet omfattar företagsövergripande funktioner och stärker förskolornas dagliga arbete bland annat genom att:

Följa upp och leda det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Bistå förskolorna med IT-lösningar, ekonomisystem, HR-kompetens och personaladministration.

Revidera och följa upp förskolornas verksamhet enligt det systematiska kvalitetsarbetet.

Ge stöd i planering och utveckling av verksamheterna tillsammans med förskolecheferna.

Planera och genomför intern- och introduktionsutbildningar.

Skapa och leda nätverk för förskollärare inom företaget.

Skapa nätverk för möten mellan medarbetare som arbetar i kök och lokaler.

Hålla oss uppdaterade med och introdusera ny forskning på förskolans område.

Hålla en positiv och affärsmässig kontakt/relation med våra kommuner.

Tillhandahålla Unikum, Helianthus digitala kommunikationsplattform för förskolan (läs mer på www.unikum.net).

Upprätthålla de riktlinjer som finns för kök och livsmedel.

Ta fram policys och riktlinjer för hantering av barnsäkerhet och krisplaner.

Bedriva forskning inom pedagogiken inom mobil förskola och bygga kontaktnät med svenska forskare specialiserade inom mobil förskola.

Genomföra föreläsningar, pedagogutbildningar och symposium om mobil förskola.

Ansvara för produktutveckling av mobil förskola och hålla kontakt med marknadens distributörer av förskolebussar.

Ansvara för säkerhetsrutiner och underhåll av bussarna.

2017-06-21

Övrigt

Personal

Målet är att ha en behörig förskolelärare per avdelning. I övrigt bemannas förskolan med sedvanlig yrkeskompetens och i antal som motsvarar praxis i den kommun Helianthus verkar i.

Barngruppernas sammansättning

Erfarenheter visar att det oftast blir små barn som skrivs in till en början varför ”uppväxargrupper” är att föredra initialt. Det generella är att man väljer att indela barnen i 1-3 år och 3-5 år. Förskolechefen och pedagogerna är ansvariga för att skapa den optimala organisationen lokalt när man vet hur behoven ser ut.

Intagningsprinciper

Vi tillämpar samma intagningsprinciper som den kommun Helianthus verkar i. Vi ser gärna att våra förskolor ingår i kommunens ordinarie kö. Om inte detta är möjligt upprättar vi egna rutiner för barnkö och där vi tillämpar kommunens principer. Finansiering

Verksamheten finansieras med medel som utgår från kommunen/inskrivet barn.

Föräldraavgifter

Tillämpar samma system vad det gäller avgifter som den kommun Helianthus verkar i.

Öppethållande

Helianthus öppettider anpassas till föräldrars behov vilket ofta visar sig vara mellan 6:30 – 18:00.

Ansvar

Ytterst ansvarig är företagets VD och när rekrytering av förskolechef är slutförd kommer ansvaret för förskolans dagliga verksamhet att åligga denne. Med Vänlig Hälsning,

Tomas Norlén, VD Förskoleteamet Helianthus AB Mobil nr: 073 640 65 53 [email protected] Huvudkontor Besöksadress: Helianthus Upplagsvägen 1 117 43 Stockholm Postadress: Helianthus Upplagsvägen 1 117 43 Stockholm

Skolinspektionen Beslut

Förskoleteamet Helianthus AB 2017-06-13

[email protected] Dnr 400-2016:6997

Beslut efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styr-

ning och ledning av förskolans kvalitet i Förskoleteamet Helianthus AB

Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1

Inledning Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 § skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet. Syftet är att granska hur huvudmannen styr och stödjer förskolan mot målupp-fyllelse enligt de nationella målen, främst förskolans läroplan. Granskningen tar därför utgångspunkt i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Följande frågeställningar ska besvaras:

• På vilket sätt tydliggör huvudmannen mål för uppföljning av förskolans verksamhet?

• På vilket sätt genomför huvudmannen uppföljning av förskolans måluppfyllelse som kan ligga till grund för analyser och förbättringsåt-gärder?

• I vilken grad genomför huvudmannen förbättringsåtgärder med ut-gångspunkt i analyser av förskolans verksamhet?

Inom ramen för utvecklingsprogrammet Jämställdhetsintegrering i myndigheter, ska också jämställdhetsperspektivet integreras i denna kvalitetsgranskning. Detta innebär att huvudmannens arbete med jämställdhet i förskolan också be-döms i denna kvalitetsgranskning.

Granskningen genomförs hos 29 huvudmän, i urvalet ingår såväl enskilda som kommunala huvudmän. Förskoleteamet Helianthus AB ingår i denna gransk-ning. Skolinspektionen besökte Förskoleteamet Helianthus AB den 26 april 2017. Be-söket genomfördes av utredarna Agneta Ericsson och Siv Wilborgsson. Inter-vjuer har genomförts med förskolechefer, ledningsgrupp och styrelserepresen-tanter. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resul-taten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.

I detta beslut ger Skolinspektionen sin bedömning av huvudmannens ansvars-tagande inom det granskade området.

Beskrivning av huvudmannen I bolaget Förskoleteamet Helianthus AB finns 14 förskolor. Sju av dem finns i Huddinge kommun, en i Nacka, två i Örebro och fyra i Nyköping. De åtta för-skolecheferna har ansvar för mellan en och tre förskolor.

Huvudkontoret finns i Stockholm, där ledningen med vd, affärsområdeschef tillika vice vd, verksamhetschef och kvalitets- och utvecklingschef finns.

Sammanfattande bedömning

Förskoleteamet Helianthus AB har ett tydligt och väl förankrat system för att styra och leda kvaliteten i förskolan. I affärsplanen tydliggör huvudmannen att målen för förskolan är de nationella målen och att samtliga mål ingår i förskolans uppdrag. Dessa mål är också de som ingår i respektive förskolas arbete med att följa upp verksamhetens måluppfyllelse. Genom det fastställda systemet för kva-litetsarbetet, som är väl förankrat i verksamheten, samlar huvudmannen in och sammanställer information om förskolornas måluppfyllelse. Arbetet sker på olika plan, såväl genom personliga möten och diskussioner som genom inform-ation från de digitala systemen i form av olika självvärderingar och redovis-ningar. Denna information omfattar både en nulägesbild av förskolornas måluppfyllelse, förskolornas egna analyser och förslag på förbättringsåtgärder. Arbetet med uppföljningen sker i dialog och samverkan mellan ledningen och förskolorrta och diskussionerna omfattar också verksamhetens resultat, det vill säga om det man arbetat med och erbjudit barnen också förändrat deras kun-nande i enlighet med förskolans nationella uppdrag.

De förbättringsåtgärder som tas fram av huvudmannen i dialog med respektive förskola tar sin utgångspunkt i analyser av varje förskolas verksamhet och måluppfyllelse. Huvudmannen inhämtar dokumentation från förskolorna och analyserar, i dialog med förskolorna, måluppfyllelsen och diskuterar fram ut-vecklingsområden och insatser utifrån varje förskolas behov. Förskolans jämställdhetsuppdrag enligt läroplanen ingår i förskolornas arbete med de nationella målen och följs också upp i enlighet med det system som finns för att följa upp övriga nationella mål. Uppdraget är inte generellt prioriterat av huvudmannen men prioriteras av de förskolor som identifierar behov av att ut-veckla arbetet inom detta område.

Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att samtliga områden som Skolinspektionen bedömt fungerar väl. Därmed avslutas kvalitetsgranskningen.

Skolinspektionens bedömningar

Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring frå-geställningarna.

1. På vilket sätt tydliggör huvudmannen mål för uppföljning av för-skolans verksamhet?

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen genom sin affärsplan tydliggör de mål som förskolorna ska arbeta mot och följa upp samt också dokumentera på olika sätt. Målen är de nationella målen för förskolan i enlighet med förskolans läroplan.

Skolinspektionens utredning Av de inskickade dokumenten framgår att de mål som huvudmannen förtydli-gar i affärsplanen, som ingår i företagets kvalitetssystem, hämtas från förskolans läroplan. I intervjun framför förskolecheferna att förskolorna arbetar utifrån affärsplanen som baseras på förskolans läroplan och efter de framgångsfaktorer som finns i planen. De tillägger att de prioriterade målen och framgångsfaktorerna kan se olika ut utifrån förskolornas olika behov men att förskoloma samtidigt arbetar utifrån samtliga nationella mål som ju också utgör grunden för förskolans upp-drag. De prioriterade målen och utvecklingsområdena (framgångsfaktorerna) för varje förskola utgår ifrån de analyser som görs och som bland annat redovisas i de årliga kvalitetsredovisningarna. Den återkoppling som huvudmannen ger förskolan ligger sedan till grund för förskolans handlingsplan som tas fram i samråd mellan huvudman och förskolechef. När det gäller mål för jämställdhetsarbetet så framför förskolecheferna att för-skolorna arbetar med de uppdrag som finns i läroplanen och att förskolorna också alltid har haft likabehandlingsplaner där också jämställdhetsarbetet har lyfts fram. En av förskolecheferna berättar att de har genomfört en satsning, där även förskolecheferna ingår, för att öka medvetenheten om genus. Men, säger samtliga, det är inget område som huvudmannen specifikt lyft fram som ett ge-nerellt prioriterat område.

När det gäller mål för jämställdhetsuppdraget så säger ledningsgruppen att det inte finns något som är specifikt framskrivet kring detta uppdrag, men att områ-det ingår i läroplanen och också i de likabehandlingsplanema som alla försko-lorna arbetar med och upprättar varje år. Under åren 2013-2016 fanns det en per-son i bolaget som drog igång ett systematiskt genusarbete.

I intervjun med styrelserepresentanter framhåller de att affärsplanen är ett av de dokument som tydliggör de mål som förskolorna ska arbeta efter och att målen omfattar och överensstämmer med de nationella målen som finns i läroplanen. Planens främsta syfte är, enligt styrelsen, att på ett åskådligt sätt sammanfatta de övergripande målen och de prioriterade utvecklingsområdena.

2. På vilket sätt genomför huvudmannen uppföljning av förskolans måluppfyllelse som kan ligga till grund för analyser och förbätt-ringsåtgärder?

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen samlar in och sammanställer in-formation om förskolornas måluppfyllelse som omfattar både en nulägesbild av måluppfyllelsen, förskolornas egna analyser och förslag på förbättringsåtgärder. Uppföljningen sker i dialog och samverkan med förskolorna och diskussionerna omfattar också en bedömning av om det man arbetat med och erbjudit barnen också förändrat deras kunnande i enlighet med läroplanens uppdrag.

Skolinspektionens utredning Av den inskickade årscykeln för det systematiska kvalitetsarbetet framgår att förskolorna upprättar en kvalitetsredovisning som i juni månad lämnas till hu-vudmannen. I slutet av varje år genomförs dessutom en medarbetarenkät och en föräldraenkät. I intervjun beskriver förskolecheferna hur de arbetar med uppföljning av måluppfyllelsen i sina respektive förskolor. Det finns en gemensam struktur för kvalitetsarbetet och de ingår alla i samma system för utvärderingar men de kan, inom systemet, välja olika kompletterande verktyg för utvärderingen. De beskri-ver att någon förskola exempelvis använder BRUK (Skolverkets självvärderings-verktyg). Gemensamt för förskolorna är att samtliga lämnar in en årlig kvalitets-redovisning där de följer upp och utvärderar verksamhetens måluppfyllelse. De har varit delaktiga i arbetet med att ta fram mallen för kvalitetsredovisningen och de lyfter fram att de inte behöver redovisa alla områden utan kan och får prioritera utifrån sina behov.

Som grund för kvalitetsredovisningen nämner en av förskolecheferna att alla medarbetare gör en självvärdering, både enskilt och i arbetslaget. Dessa sam-manställs och analyseras av förskolechefen som sedan diskuterar resultatet till-sammans med arbetslaget. Självvärderingarna blir sedan grunden i kvalitetsre-dovisningen som också kopplas ihop med resultaten på föräldraenkäten. I kva-litetsredovisningen ska också frågor om resultatet av arbetet, det vill säga om det man arbetat med också förändrat barnens kunnande, besvaras på varje område. Någon förskolechef beskriver att även uppföljningen innehåller diskussioner om detta, att ledningsgruppen lyfter det och också ställer frågan om hur förskolan kan komma vidare i arbetet. Vid de tillfällen då förskolans kvalitetsredovisning varit otydlig ställer ledningsgruppen frågor om hur de som förskolechefer ser att det som förskolan erbjuder ger effekt för barnen. Uppföljningen av arbetet med jämställdhet ingår som en del i det övriga kvalitetsarbetet och någon av försko-lecheferna tillägger att det är identifierat som ett utvecklingsområde i någon av förskolorna.

I intervjun med ledningsgruppen framförs att det digitala system som används för dokumentation och uppföljning fungerar mycket bra, de tillägger att allt måste kopplas till förskolans läroplan och att systemet också tydliggör förskol-lärarnas uppdrag. Ledningsgruppen beskriver hur de följer upp verksamheten genom att göra många besök i verksamheten och genom att följa diskussion-erna i det digitala dokumentationssystemet. Under besöken sker ett aktivt ar-bete genom att ledningsgruppen exempelvis leder förskollärarnätverken, håller i utbildningar, föreläsningar och kollegieutvärderingar samt stöttar i personal-frågor och administration. Ledningsgruppen tar också del av den information som ledarskapsbarometern, enkäterna och kvalitetsredovisningen ger. Kvali-tetsredovisningen, som är förskolechefens mall för att rapportera till ledningen, ska, enligt ledningsgruppen, spegla framgångsfaktorerna. Förskolecheferna pri-oriterar, tillsammans med kvalitet- och utvecklingschefen, sina framgångsfak-torer utifrån respektive förskolans behov. I kvalitetsredovisningen redovisar de sedan samtliga områden som de själva har prioriterat. Ledningsgruppen fram-för vidare att kvalitetsredovisningen lämnas in senast vid juni månads slut varje år och att förskolecheferna får återkoppling i augusti. Vid återkopplings-tillfället diskuteras också förskolornas olika utvecklingsområden och förskole-cheferna tar ut de kvalitetsfaktorer (framgångsfaktorer) som de tänker arbeta med i fortsättningen.

Ledningsgruppen framför att kvalitetsredovisningen lämnas in senast vid juni månads slut varje år och att förskolecheferna får återkoppling i augusti. Vid återkopplingstillfället diskuteras också förskolornas olika utvecklingsområden och förskolecheferna tar ut de kvalitetsfaktorer (framgångsfaktorer) som de tänker arbeta med.

I intervjun framför representanter från styrelsen att de får rapporter om målupp-fyllelsen bland annat genom de kvalitetsredovisningar som förskolorna upprät-tar. De sammanställs av ledningsgruppen och rapporteras sedan till styrelsen. Styrelsen får också kontinuerliga rapporter genom andra mätningar, exempelvis ledarskapsbarometern och de årliga enkäterna. Styrelserepresentanterna säger att mycket av uppföljningen också sker genom de ständiga dialoger som led-ningsgruppen har med förskolecheferna, att systemet för uppföljning och analys är transparent och att det finns ett nära ledarskap där alla är delaktiga. I inter-vjun framförs också att diskussionen om kvalitet och måluppfyllelse ständigt på-går och att det görs många olika mätningar vid olika tidpunkterna. Styrelsere-presentanterna tillägger att förskolorna också får en kontinuerlig återkoppling på sitt kvalitetsarbete genom de besök och samtal som ledningsgruppen genom-för.

Styrelserepresentanterna säger att förskolecheferna är bra på att rapportera in, att ledningsgruppen ger styrelsen kontinuerlig återkoppling och tillägger att sty-relsen är väl insatt i verksamheten. Kvalitetsredovisningar lämnas in i slutet av juni och samtidigt startar budgetprocessen. Styrelsen tar också del av övriga mät-ningar som sker vid olika tidpunkter och av de analyser och slutsatser som är resultat av de dialoger som ständigt pågår mellan styrelse, ledningsgrupp och förskolechefer.

3.1 vilken grad genomför huvudmannen förbättringsåtgärder med ut-gångspunkt i analyser av förskolans verksamhet?

Skolinspektionen bedömer att huvudmannen genomför förbättringsåtgärder med utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet. Huvudmannen inhäm-tar dokumentation från förskolorna och analyserar, i dialog med förskolorna, måluppfyllelsen och diskuterar fram utvecklingsområden och insatser utifrån detta.

Skolinspektionens utredning

Förskolecheferna framför i intervjun att huvudmannen ger återkoppling och lyf-ter fram utvecklingsområden utifrån de kvalitetsredovisningar som förskolorna lämnar in. Huvudmannen anger också utvecklingsområden utifrån bolagets Af-färsplan och Ledarskapsbarometern. I intervjun säger förskolecheferna vidare att den analys av måluppfyllelsen som görs i samspråk med huvudmannen utgår ifrån de utvärderingar som förskolorna själva gjort. Förskolecheferna uttalar samstämmigt att utvecklingsområdena styrs av de olika behov som förskolorna har och att de känner igen sig i de utvecldingsområden som huvudmannen lyfter fram. Med utgångpunkt i utvecklingsområdena skriver de sedan en handlings-plan, så att huvudmannen vet hur de tänker lägga upp arbetet med utvecklings-områdena. Ledningsgruppen beskriver hur de kvalitetsredovisningar som förskolorna upp-rättar ligger till grund för huvudmannens analys och den återkoppling kring ut-vecklingsområden som förskolorna får. Med utgångspunkt från återkopplingen och utvecklingsområdena ska förskolorna sedan göra handlingsplaner där de beskriver hur de avser att arbeta för att öka måluppfyllelsen.

I intervjun med styrelserepresentanterna beskriver dessa hur resultaten av de analyser som görs av förskolechefer, ledningsgrupp och styrelse ligger till grund för de utvecklingsinsatser som man beslutar om och att de samtidigt vägs in i budgetprocessen. Styrelserepresentanterna framför vidare att, om flera förskolor skriver fram samma behov av utvecklingsinsatser, kan styrelsen besluta om att genomföra generella insatser, exempelvis satsningar på kompetensutveckling el-

cu ricsson

Utredar /Föredragande

ler organisatoriska förändringar. Styrelsen får sina rapporter från ledningsgrup-pen och de tillägger att de får tillräckligt med information för att kunna analysera resultaten och fatta de övergripande beslut som styrelsen har att fatta.

På Skolinspektionens vägnar

U-Abi Lotta Kårlind Enhetschef

Bilagor Bilaga 1 Författningar och Allmänna råd

Skolinspektionen Bilaga 1

2017-06-13 1 (5)

Dnr 400-2016:6997

Relevanta författningar, allmänna råd och övriga styrdokument för kvalitetsgranskningen rörande huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet

Skollagen (2010:800)

2 kap. 8a § skollagen

Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens olika förutsättningar och behov.

4 kap. 3 § skollagen

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.


Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskolenivå.

Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal.

Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.


Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 g ska vara att de nationella målen uppfylls.


Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till skollagen (Prop. 2009/10: s. 303) och Skolinspektionens praxis bör måluppfyllelsen, analys av förbättringsområden samt beslut om och planering för förbättringsåtgärder dokumenteras på såväl huvudmanna- som enhetsnivå.

Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan, Utbildningsdepartementet 2010

2 (5)

I förskolan är det verksamhetens kvalitet som ska dokumenteras, följas upp och utvärderas. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är därmed nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet.

Läroplanen innehåller inga mål för vad enskilda barn ska ha uppnått vid olika tidpunkter eller i olika åldrar. Det finns inte heller fastställda normer eller nivåer för barns förmågor eller kunskaper.

Varje barns utveckling och lärande ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.

Läroplanen för förskolan

1.Förskolans värdegrund och uppdrag, Saklighet och allsidighet

Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.

Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan.

Skolverkets Allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete — för skolväsendet

Att styra och leda kvalitetsarbetet

Huvudmannen bör

• skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara,

• se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt

• se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen.

Förskolechefen bör

• skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten,

• se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt 6. Se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen.

Att dokumentera kvalitetsarbetet

Huvudmannen bör

• se till att det finns dokumentation som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser,

• skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt

• sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet.


• se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser,

• skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt

• sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten.

Att följa upp måluppfyllelsen

Huvudmannen bör

• samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen


3 (5)

4 (5)

• sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt

• se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifierade områden inom enheten.

Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven

Huvudmannen bör

• med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten,

• använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt

• utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas.

Att planera och genomföra utbildningen

Huvudmannen bör

• se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå,

• ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till,

• ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt

• se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.


• se till att enhetens planering av utbildningen utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen och huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser,

• se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen.

Skolverkets Allmänna råd om Måluppfyllelse i förskolan

Huvudmannen bör

vid fördelning av resurserna beakta faktorerna:

• Personalens utbildning och kompetens samt personaltäthet

• Barngruppens storlek och sammansättning

• Miljöns utformning och

• Socioekonomiska förhållanden

Av Skolverkets kommentarer (s. 15) framgår bl a att det systematiska kvalitetsarbetet kan utgöra ett viktigt underlag för resursfördelningen. Vidare att en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet är dialog och återkoppling mellan huvudmannen och förskolechefen samt mellan förskolechefen och personalen.

5 (5)


Kommunkontoret Kanslienheten Melissa Bojang Nämndsekreterare 0156-522 78 [email protected]


Anmälningsärenden

Förvaltningsrätten i Stockholm – DOM 2018-10-04. Förvaltningsrätten bifaller Skolinspektionens ansökan och förpliktar Trosa kommun att till staten utge vite om 200 000 kr (HN 2017/16). Länsstyrelsen i Jönköpings län – Beslut 2018-10-12. Länsstyrelsen i Jönköping beviljar Trosa kommun 301 500 kronor för insatsen Trosas integrationsmodell för tidsperioden 2019-01-01 - 2020-01-30. Detta görs inom ramen för 37a § förordning om statlig ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter (2010:1122). Skolinspektionen – Anmälan 2018-10-12. Begäran om yttrande med anledning av anmälan mot Fornbyskolan – Anmälan 2018-10-12. Begäran om yttrande med anledning av anmälan mot Fornbyskolan – Anmälan 2018-10-12. Begäran om yttrande med anledning av anmälan mot utbildning i svenska för invandrare (SFI) och kommunal vuxenutbildning (Komvux) vid Hedebyskolan i Trosa kommun – Anmälan 2018-10-16. Gäller Fornbyskolans fritidshem. – Beslut 2018-11-21. Skolinspektionen avslutar ärendet gällande anmälan mot Skärlagskolan. Skolinspektionen anser att Trosa kommun och rektorn för Skärlagskolan har följt bestämmelserna när det gäller elevens rätt till utbildning, extra anpassningar och särskilt stöd (HN 2017/76). – Beslut 2018-11-21. Skolinspektionen avslutar ärendet gällande anmälan mot Skärlagskolan. Skolinspektionen anser att Trosa kommun och rektorn för Skärlagskolan har följt bestämmelserna när det gäller elevens rätt till utbildning, extra anpassningar och särskilt stöd (HN 2017/77). Barn- och elevombudet BEO – Anmälan 2018-10-15. Begäran om yttrande med anledning av anmälan om kränkande behandling vid Vitalisskolan i Trosa kommun. – Anmälan 2018-11-05. Anmälan om kränkande behandling vid Björkbacken förskola, Trosa kommun. Yttrande från kommunen ska senast 19 november 2018 vara BEO tillhanda.

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(3) Kommunkontoret 2018-11-21

Socialkontoret – 2018-10-02. Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap. § 1 socialtjänstlagen. Kvartal 3, 2018. Det finns inget gynnande biståndsbeslut som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut (HN 2018/38). Kommunfullmäktige – Beslut 2018-10-10, § 82. Kommunfullmäktige fastställer föreslagna sammanträdestider 2019. – Beslut 2018-11-07, § 93. Revidering av reglemente för kommunstyrelse och nämnder i Trosa kommun – Beslut 2018-11-07, § 94. Revidering av arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun. – Beslut 2018-11-07, 96. Fastställande av inkallelseordning för ersättare i nämnder och styrelser mandatperioden 2019-2022. – Beslut 2018-11-07, 100. Val av ledamöter och ersättare i humanistiska nämnden 2019. – Beslut 2018-11-07, § 110. Delårsbokslut och helårsprognos för Trosa kommun 2018. – Beslut 2018-11-07, § 118. Svar på interpellation om barnomsorg. – Beslut 2018-11-07, § 119. Svar på motion för en likvärdig skola. – Beslut 2018-11-07, § 120. Svar på motion om att införa mer idrott och hälsa i skolan. Länsstyrelsen i Södermanlands län – Beslut 2018-11-07. Länsstyrelsen beslutar om fördelning av mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genom anvisning till kommuner i Södermanlands län (kommuntal) för kalenderåret 2019. Kommuntal för Trosa är 31. Kulturrådet – Beslut 2018-11-08. Statens kulturråd fördelar bidrag för läsfrämjande insatser i förskolan. Trosa kommun beviljas 45 041 kronor. Inspektionen för vård och omsorg – Underrättelse 2018-11-12. IVO granskar socialnämndernas kontroll av tillstånd för konsulentstödd familjeverksamhet. Kommunstyrelsen – Beslut 2018-10-24, § 119. Kommunstyrelsen godkänner Södermanlands läns regionala ANDT-strategi med åtgärdsprogram 2018-2021 Melissa Bojang Nämndsekreterare

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 3(3) Kommunkontoret 2018-11-21

Bilaga 1. Dom från Förvaltningsrätten gällande Skolinspektionens tillsyn av Skolväsendet i Trosa kommun 2017, mål nr 10180–18 (HN 2017/16)

Documents

Kallelse till Humanistiska nämnden