Upload
shepry
View
99
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
REGIONAL STRUKTUR – IDENTITET KOMMUNESTRUKTUR NORDMØRE OG ROMSDAL. Jørgen Amdam Desember 2004. Gjennomført. Grunnleggande kommunaløkonomisk analyse - ok Situasjon SSB-alternativ m.m. Vurdering av ”realistiske” alternativ - rapporten - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
REGIONAL STRUKTUR – IDENTITET
KOMMUNESTRUKTURNORDMØRE OG ROMSDAL
Jørgen AmdamDesember 2004
Gjennomført• Grunnleggande kommunaløkonomisk analyse - ok
– Situasjon – SSB-alternativ m.m.– Vurdering av ”realistiske” alternativ - rapporten
• Samfunnstilhøve og identitet – notat ferdig, skal inn i rapporten - ok
• Sonder og grenser – drift, grunnlag ferdig, kart gjenstår• Synteserapport – nesten ok
– Samandrag og konklusjon– Samfunnstilhøve – Alternativ– Konsekvensvurdering
10 - 5%Pro se ntvis e nd ring
4,9 - 0,1%-0,1 - 4,9%-5 - 9 ,9%-10 - 20 %
Befolkningsendring 1990 – 2004 (Kjelde: SSB – statistikkbanken.)
10000 - 20000
200 - 499500 - 9991000 - 2499
2500 - 4999
5000 - 9999
10000 - 20000
200 - 499500 - 9991000 - 2499
2500 - 4999
5000 - 9999
Tettstader i Nordmøre og Romsdal 1970 (Kjelde: Myklebost 1978) og 2003 (Kjelde: SSB – Statistikkbanken)
61826181
6211
62216231
6241
6242 6251
6403
6404
6262
6406
6405
6311
63016271
6192
6191
6291
60016283
6201
6011
O p p 3 - 10 trinnO p p 10 trinn e lle r m e ir
Ue nd ra p la ssNe d 3 - 10 trinnNe d 10 trinn e lle r m e ir
Pla sse ring i se ntra lsta d h ie ra rkie t.End ring frå 1 972 - 1 998
Endringar i tettstadhierarkiet 1972-2000 i Nordmøre og Romsdal, basert på varehandel. Rangert i forhold til tettstader i heile Møre og Romsdal (Kjelde: Engebretsen (2001)).
Kriterier for identitet
• Avisstruktur• Vidaregåande skule• Pendling – oppmøte
• Bu- og arbeidsmarknadsregion (Juvkam)
• Samarbeid
2004 2004 2004
Bu og arbeidsmarkn.- Største avis* Vdg. skule Pendling
regionar hovudval oppmøte
Molde Molde Romsdals buds. Molde Fræna
Kristiansund Kristiansund Tidens Krav Kr. sund Frei
Vestnes Molde Vestnes Avisa Romsdals buds. Molde Molde
Rauma Rauma Åndalsnes Avis Rauma Molde
Nesset Molde Romsdals buds. Molde Molde
Midsund Molde Øyavis/Romsdals buds. Molde Molde
Sandøy Sandøy Sunnmørsposten Ålesund Ålesund
Aukra Molde Romsdals buds. Molde Molde
Fræna Molde Romsdals buds. Fræna Molde
Eide Molde Romsdals buds. Fræna Molde
Averøy Kristiansund Tidens Krav Kr.sund Kr.sund
Frei Kristiansund Tidens Krav Kr.sund Kr.sund
Gjemnes Molde Romsdals buds. Molde Molde
Tingvoll Sunndal Tidens Krav Tingvoll Sunndal
Sunndal Sunndal Aura Avis Sunndal Tr.heim
Surnadal Surnadal Driva Surnadal Sunndal
Rindal Surnadal Adresseavisen Surnadal Surnadal
Aure Hemne/Snillfjord/Aure Nordv.nytt/Søvesten Tidens Krav Kr.sund Hemne
Halsa Surnadal Tidens Krav Kr.sund Surnadal
Tustna Kristiansund Nordvestnytt Tidens Krav Kr.sund Kr.sund
Smøla Smøla Nordvestnytt Tidens Krav Kr.sund Kr.sund
Tabellen er eit stikkordmessig samandrag av ulike variablar i framstillinga i tidlegare avsnitt.
Smøla
Tustna
Aure
HalsaKr.sund
FreiAverøy
Tingvoll
Rindal
Surnadal
Sunndal
Eide
GjemnesNesset
Rauma
SandøyAukra
Molde
Vestnes
Midsund
REGIONAL STRUKTUR
Eide Gjemnes
Nesset
Rauma
SandøyAukra
Molde
Vestnes
Midsund
REGIONAL STRUKTURRomsdal - Molde Sandøy = Ålesund
Rauma = eigen region
Vestnes - eiga avisMidsund - eiga avisEide - vgs i Fræna
Fræna
Smøla
Tustna
Aure
HalsaKr.sund
FreiAverøy
Tingvoll
Rindal
Surnadal
Sunndal
Eide
Nesset
REGIONAL STRUKTUR Kristiansund + Frei + AverøyTustna - eigen lokalavisSmøla - eigen lokalavis og AB-regAure - pendling og AB-reg Hemne
SunndalTingvoll - eigen vgs, Tidens krav
SurnadalRindal - AdressavisaHalsa - vgs Kr.s, Tidens krav
Sunnmørsposten
Romsdals Budstikke
Tidens Krav
Over 70 %50 - 69 %
Over 70 %
Over 70 %
50 - 69 %
50 - 69 %
Husstanddekning
IDENTITET
Tid e ns Kra vNr 1Nr 2Nr 3
No rd ve stnyttNr 1Nr 2Nr 3
Ro m sd a ls b ud stikkeNr 1Nr 2Nr 3
And re a vise rNr 1Nr 2Nr 3
Ad re sse -a vise n
Sø rve ste n
Sunn m ø rsp o ste n
Ø ya vis
Ve stne s AvisaÅnd a lsne s Avis
Aura Avis
Driva
30-49%
10-29%
50% elle r m eir
U nder 10%
De kning sg ra d fo r Aura Avis
30-49%
10-29%
50% e ller m eir
U nder 10%
De kning sg ra d fo r Driva
+ 50%20 - 30%10 - 20%
Kartet viser dei store pendlingsstraumane i Nordmøre og Romsdal i prosent av tal sysselsette. (Kjelde: SSB, statistikkbanken.)
Smøla
Tustna
Aure
HalsaKr.sund
FreiAverøy
Tingvoll
Rindal
Surnadal
Sunndal
Eide
GjemnesNesset
Rauma
SandøyAukra
Molde
Vestnes
Midsund
KategoriarLite <15Middels 15 - 29Stor 30 - 44Meget stor > 45
PENDLINGAndel pendlere
1502 Molde 14 %1503 Kristiansund 18 %1535 Vestnes 21 %1539 Rauma 20 %1543 Nesset 39 %1545 Midsund 27 %1546 Sandøy 13 %1547 Aukra 36 %1548 Fræna 41 %1551 Eide 44 %1554 Averøy 28 %1556 Frei 71 %1557 Gjemnes 51 %1560 Tingvoll 34 %1563 Sunndal 10 %1566 Surnadal 19 %1567 Rindal 23 %1569 Aure 20 %1571 Halsa 26 %1572 Tustna 28 %1573 Smøla 18 %
2003 UT-
1174357
133
323
367
254
191189
239
66
38
43
32
25
43
49
20-39% utp e nd ling10-19% utp e nd ling
30-39% utp e nd ling
Sa m la utp e nd ling 2002
1 2%
3 6%
3 6% 2 0%
2 8%2 2%
Tro nd he im
Tro nd he im
M e ld a lKristia nsund /Fre i
M o ld e
Ra um a
254
30
50
3971
14
32
4455113
6837
48
55
184
23
107
111
23
71
98
Ta l p e nd la ra r
250
150
50
Pendling
SKULAR I MØRE OG R.* AUKRA EIDE FRÆNA GJEMNES MIDSUND MOLDE NESSETMolde Videregående skole 26 2 3 19 11 38 16
Romsdal Videregående skole** 48 23 25 34 49 47 49
Fræna Videregående skole 15 52 57 3 1 5 1
Rauma Videregående skole 0 3 1 1 3 1 6
Gjermundnes Videregående skole 0 2 2 3 1 1 1
Atlanten Videregående skole (Kr. Sund) 0 0 1 6 4 0 0
Kristiansund Videregående skole 7 10 6 29 6 4 2
Sunndal Vidaregåande skole 0 0 0 1 0 1 20
Totalt skular Molde 74 25 28 53 60 85 65
Totalt skular Romsdal 89 82 88 60 65 92 73
Totalt skular Kristiansund 7 10 7 35 10 4 2
Totalt skular Sunndal - området 0 0 0 1 0 1 20
Tabellen viser søknad til vidaregåande skular for elevar i kommunane i Molde – området i prosent av det totale tal søkjarar til vidaregåande skular i Møre og Romsdal. (Kjelde: Inntakskontoret i Møre og Romsdal)
SKULAR I MØRE OG ROMSDAL AVERØY FREI HALSA
KRISTIAN-SUND SMØLA TUSTNA
Molde videregående skole 1 1 0 0 2 0
Romsdal vidaregåande skole 9 3 6 2 5 6
Fræna vidaregåande skole 9 1 0 0 2 0
Rauma videregående skole 0 0 0 0 0 0
Atlanten videregående skole 18 45 23 43 22 35
Kristiansund videregående skole 44 45 42 50 64 55
Kristiansund vgs. avd. Averøy 11 0 2 0 2 0
Surnadal Vidaregåande skole 0 0 24 0 0 0
Totalt Kristiansund 62 90 65 93 86 90Tabellen viser val av vidaregåande skular for elevar i Kristiansund – området i prosent av det totale tal søkjarar til vidaregåanse skular i Møre og Romsdal.
SKULAR I MØRE OG ROMSDAL* RINDAL SUNNDAL SURNADAL TINGVOLLRauma Videregående skole 0 2 0 2
Romsdal Videregående skole 0 6 4 2
Atlanten videregående skole (Kr. Sund) 6 2 0 13
Kristiansund Videregående skole 10 4 8 26
Sunndal Vidaregåande skole 0 79 2 2
Surnadal Vidaregåande skole 81 0 80 1
Tingvoll Vidaregåande skole 0 2 1 52
Tabellen viser val av vidaregåande skular for elevar i Sunndal – Surnadal – området i prosent av det totale tal søkjarar til vidaregåanse skular i Møre og Romsdal.
Utfordringskommunar• Rauma – eige bu- og arbeidsmarknadsområde• Smøla – eig bu- og arbeidsmarknadsområde• Tustna-Aure, samanslåing – ”draging”• Sandøy – eige bu- og arbeidsmarknadsområde
• Tingvoll – dradd mellom ytre og Sunndal• Halsa – dradd mellom ytre og Surnadal
• Nesset (Molde) og Rindal (Surnadal) tettare integrert enn ”trudd”
Figur 1.5: Ein modell for analysen av kommunane si økonomiske styringsevne Kjelde: Baldersheim mfl (2003:147)
Barnehagar Grunnskule BarnevernPrimærhelse-
tenestePleie- og
omsorgSosialkontor
tenesterSamla
produksjonsindeksMolde 92,7 92,1 85,2 110,0 97,5 84,1 94,5Vestnes 77,1 109,2 72,8 91,2 117,1 47,4 102,5Rauma 110,1 104,7 75,5 80,2 121,1 79,2 107,4Nesset 106,0 122,1 52,5 97,0 115,3 77,4 111,0Midsund 139,5 118,8 47,9 80,5 117,5 92,9 114,1Sandøy 153,9 129,2 78,6 68,6 124,7 48,3 119,2Aukra 124,7 111,3 30,8 85,2 124,5 80,1 111,5Fræna 48,7 106,8 109,2 93,8 127,1 82,9 106,3Romsdal 91,9 102,8 80,3 97,6 111,6 78,2 102,3
Kristiansund 117,8 95,3 130,7 112,1 92,4 120,4 100,4Eide 127,9 100,2 128,1 110,2 112,7 77,3 107,8Averøy 76,8 110,0 152,5 88,2 98,8 82,8 100,5Frei 64,2 101,5 87,5 85,1 122,7 89,3 103,6Gjemnes 118,2 135,1 52,9 113,8 113,5 105,1 119,1Tingvoll 183,1 122,2 122,6 96,8 100,8 49,6 113,8Sunndal 208,2 110,3 81,8 92,6 121,8 95,8 121,8Surnadal 122,6 108,2 93,5 81,5 110,3 88,8 107,1Rindal 173,8 89,0 78,7 91,2 111,8 34,7 102,6Aure 188,4 122,3 95,3 122,5 113,0 54,3 120,1Halsa 135,0 136,0 18,8 136,2 117,5 82,9 121,4Tustna 153,2 134,1 107,5 124,4 107,4 81,8 120,8Smøla 146,6 126,0 90,8 126,8 120,8 72,9 121,4Nordmøre 131,7 107,3 106,1 101,9 106,8 91,4 108,2
Delindeksar
Samla produksjonsindeks (TOT) Korrigert inntekt (KI) TOT/KIMolde 94,5 96,0 0,98Vestnes 102,5 93,0 1,10Rauma 107,4 93,0 1,15Nesset 111,0 98,0 1,13Midsund 114,1 100,0 1,14Sandøy 119,2 105,0 1,14Aukra 111,5 96,0 1,16Fræna 106,3 95,0 1,12Romsdal 102,3 95,8 1,07
Kristiansund 100,4 96,0 1,05Eide 107,8 94,0 1,15Averøy 100,5 93,0 1,08Frei 103,6 91,0 1,14Gjemnes 119,1 96,0 1,24Tingvoll 113,8 92,0 1,24Sunndal 121,8 113,0 1,08Surnadal 107,1 95,0 1,13Rindal 102,6 102,0 1,01Aure 120,1 119,0 1,01Halsa 121,4 97,0 1,25Tustna 120,8 102,0 1,18Smøla 121,4 99,0 1,23Nordmøre 108,2 98,1 1,10
Gruppe Navn Elever pr kommunal skule, gruppegj.sn
Kommunar i Romsdal
Kommunar på Nordmøre
Gr. 1 Små kommuner med middels bundne kostnader per innbygger, lave frie disponible inntekter
135 Aukra 148 Eide 128Gjemnes 79Tingvoll 97
Gr. 2 Små kommuner med middels bundne kostnader per innbygger, middels frie disponible inntekter
117 Midsund 83Sandøy 143
Rindal 142Tustna 71Smøla 68
Gr. 3 Små kommuner med middels bundne kostnader per innbygger, høye frie disponible inntekter
90 Aure 66
Gr. 4 Små kommuner med høye bundne kostnader per innbygger, lave frie disponible inntekter
Gr. 5 Små kommuner med høye bundne kostnader per innbygger, middels frie disponible inntekter
94 Vestnes 162Nesset 91
Halsa 66
Gr. 6 Små kommuner med høye bundne kostnader per innbygger, høye frie disponible inntekter
Gr. 7 Mellomstore kommuner med lave bundne kostnader per innbygger, lave frie disponible inntekter
222 Fræna 169
Gr.8 Mellomstore kommuner med lave bundne kostnader per innbygger, middels frie disponible inntekter
218 Kristiansund 250
Gr.9 Mellomstore kommuner med lave bundne kostnader per innbygger, høye frie disponible inntekter
146 Sunndal 115
Gr.10 Mellomstore kommuner med middels bundne kostnader per innbygger, lave frie disponible inntekter
158 Averøy 111Frei 228Surnadal 123
Gr.11 Mellomstore kommuner med middels bundne kostnader per innbygger, middels frie disponible inntekter
137 Rauma 151
Gr.12 Mellomstore kommuner med middels bundne kostnader per innbygger, høye frie disponible inntekter
Gr.13 Store kommuner utenom de fire største byene 264 Molde 206
Gr.14 Bergen, Trondheim og Stavanger
Gr.15 Oslo kommune
Gr.16 De ti kommunene med høyest frie disponible inntekter per innbygger
I alt
SKULE - ELEVAR
Brutto driftsutgifter kr pr innb 2003
0 10000 20000 30000 40000 50000 60000
Aukr aE ide
GjemnesT ingvol lGr uppe 1
MidsundSandøyRindalT ustnaSmøla
Gr uppe 2
Aur eGr uppe 3
VestnesNessetHalsa
Gr uppe 5
Fr ænaGr uppe 7
Kr istiansundGr uppe 8
SunndalGr uppe 9
Aver øyFr ei
Sur nadalGr uppe 10
RaumaGr uppe 11
MoldeGr uppe 13
Brutto driftsutgifter 20030 5 10 15 20 25 30
Adm, styring og fellesutg.Barnehage
Grunnskoleopplæring KommunehelsePleie og omsorg
Sosialtj.Barnevern
Vann, avløp, renov./avfallFys. planl./kult.minne/natur/nærmiljø
KulturKirke
SamferdselBolig
NæringBrann og ulykkesvern
Tjenester utenfor ordinært kommunalt ansvarsområde
Prosent
Aukra
Eide
Gjemnes
Tingvoll
Gruppe 1
Brutto driftsinntekter kr pr innb 20030 10000 20000 30000 40000 50000 60000
Aukr aE ide
GjemnesT ingvol lGr uppe 1
MidsundSandøyRindalT ustnaSmøla
Gr uppe 2
Aur eGr uppe 3
VestnesNessetHalsa
Gr uppe 5
Fr ænaGr uppe 7
K r istiansundGr uppe 8
SunndalGr uppe 9
Aver øyFr ei
Sur nadalGr uppe 10
RaumaGr uppe 11
MoldeGr uppe 13
Gjennomsnitt pr innbygger løpende kroner
Gjennomsnitt pr innbygger, indeks
2002 2002Totalt u/Oslo 738 1000-1999 2337 3162000-4999 1422 1935000-9999 867 11710000-19999 638 8620000-29999 549 7430000-49999 478 6550000 + 531 72
Tabell 5.1: Brutto driftsutgifter primærlegetenesta etter kommunestorleikKjelde: Kjelvik 2004
SSB – ANALYSE
• A1: Ymse grunnar (kalla slik her)• A2: Unngå kommunar med mindre enn
5000 innb• A3: Økonomiske regionar
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunnda 7400l
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
YMSE GRUNNAR:KRISTIANSUND + FREI: 3%EIDE + AVERØY: 10,9%
Tabell 6.1: SSB sin analyse av moglege samanslåingar på Nordmøre (ingen i Romsdal) av ymse grunnar Kjelde: SSB
SSB – ANALYSE.A1: Ymse grunnar (kalla slik her)
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunnda 7400l
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
6,3%
11,5%6,5%
6,0%
6,7%
SSB - OVER 5000
4,6%
Tabell 6.2: SSB sin analyse av moglege samanslåingar i Romsdal og på Nordmøre for å unngå kommunar med mindre enn 5000 innb
>5000
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunnda 7400l
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
SSB - ØKONOMISKE REGIONAR
340006,8%
610005,1%
Tabell 6.3: SSB sin analyse av moglege samanslåingar i Romsdal og på Nordmøre etter økonomiske regionar
Tjenesteytende sektor
GruppeAdministr
asjonUtdan-
ningBarne-hage
Helse-stell
Sosiale tjenester
Pleie og
omsorgKul-tur
Infra-struktur Totalt
6 Frei/Kristiansund 3,41 3,13 1,53 1,34 -0,83 3,23 0,00 3,95 15,76
7 Eide/Averøy 4,25 4,37 2,09 1,86 -1,14 4,46 0,00 5,41 21,30
1501Tustna/Smøla/Aure 4,59 0,54 1,58 0,65 -0,86 1,83 0,00 4,08 12,411502 Halsa/Rindal/Surnadal 7,35 5,79 3,41 2,67 -1,86 6,53 0,00 8,83 32,71
1503 Gjemnes/Tingvoll 2,66 1,66 1,03 0,78 -0,56 1,93 0,00 2,68 10,18
1504 Nesset/Rauma 4,81 1,22 2,45 1,12 -1,34 3,05 0,00 6,36 17,66
1505 Eide/Fræna 3,82 3,71 1,80 1,59 -0,98 3,81 0,00 4,67 18,431506 Sandøy/Midsund/Aukra 4,56 -1,66 1,56 0,05 -0,85 0,58 0,00 4,04 8,29
1591 Midsund/Gjemnes/Aukra/Eide/Nesset/Vestnes/Rauma/Fræna/Molde 22,59 8,82 9,11 5,32 -4,97 13,75 0,00 23,63 78,251592 Tustna/Smøla/Aure/Frei/Averøy/Kristiansund 14,59 8,94 6,01 4,36 -3,28 10,81 0,00 15,58 57,03
Tabell 6.4: Sektorvis innsparing i ymse alternative samanslåingar i SSB-modellen i Mill NOK 1998
Brutto driftsutgifter 20030 5 10 15 20 25 30
Adm, styring og fellesutg.
Barnehage
Grunnskoleopplæring
Kommunehelse
Pleie og omsorg
Sosialtj.
Barnevern
Vann, avløp, renov./avfall
Fys. planl./kult.minne/natur/nærmiljø
Kultur
Kirke
Samferdsel
Bolig
Næring
Brann og ulykkesvern
Tjenester utenfor ordinært kommunalt ansvarsområde
Prosent
Gjemnes/TingvollGruppe 10Gjennomsnitt Møre og RomsdalKommunane u/Oslo
Brutto driftsutgifter 20030 5 10 15 20 25 30 35
Adm, styring og fellesutg.
Barnehage
Grunnskoleopplæring
Kommunehelse
Pleie og omsorg
Sosialtj.
Barnevern
Vann, avløp, renov./avfall
Fys. planl./kult.minne/natur/nærmiljø
Kultur
Kirke
Samferdsel
Bolig
Næring
Brann og ulykkesvern
Tjenester utenfor ordinært kommunalt ansvarsområde
Prosent
Nesset/Rauma
Gruppe 11
Kommunane i Møre og Romsdal
Kommunane u/Oslo
Brutto driftsutgifter 2003
0 5 10 15 20 25 30
Adm, styring og fellesutg.
Barnehage
Grunnskoleopplæring
Kommunehelse
Pleie og omsorg
Sosialtj.
Barnevern
Vann, avløp, renov./avfall
Fys. planl./kult.minne/natur/nærmiljø
Kultur
Kirke
Samferdsel
Bolig
Næring
Brann og ulykkesvern
Tjenester utenfor ordinært kommunalt ansvarsområde
Prosent
Eide/Fræna
Gruppe 8
Kommunane i Møreog Romsdal
Kommunane u/Oslo
Brutto driftsutgifter 20030 5 10 15 20 25 30 35
Adm, styring og fellesutg.
BarnehageGrunnskoleopplæring
Kommunehelse
Pleie og omsorg
Sosialtj.Barnevern
Vann, avløp, renov./avfall
Fys. planl./kult.minne/natur/nærmiljø
KulturKirke
Samferdsel
Bolig
NæringBrann og ulykkesvern
Tjenester utenfor ordinært kommunalt ansvarsområde
Prosent
Sandøy/Midsund/Aukra
Gruppe 11
Kommunane i Møre og Romsdal
Kommunane u/Oslo
Midsund/Gjemnes/Aukra/Eide/Nesset/Vestnes/Rauma/Fræna/Molde (Regalt 1)
Brutto driftsutgifter pr innb i 2003 var kr 41172 for Regalt 1, kr 36879 for Tromsø, kr 37664 for Drammen, kr 38884 for Asker og kr 37558 for gruppe 13.
Til Adm, styring og fellesutg brukte desse einingane i same rekkefølgje: kr 3664, kr 3282, kr 1807, kr 2955 og kr 2629 pr innb. Drammen brukte om lag berre halvparten av det kommunane i Regalt 1 brukte. Dette illustrerer nok fordelen av ein stor by som kommunesenter.
Adm. Vurdert i høve til Tromsø som ligg meirforbruket i Regalt 1 på ca 23,3 mill kr, til Asker på ca 43,2 mill kr og til gruppe 13 på ca 63 mill kr.
Tustna/Smøla/Aure/Frei/Averøy/Kristiansund (Regalt 2)
Til Adm, styring og fellesutg pr innb i 2003 brukte Regalt 2 kr 3162, Porsgrunn kr 3286, Ringsaker kr 3223 og gruppe 13 kr 2629. Vurdert i høve til gjennomsnittet i gruppe 13 er meirforbruket i Regalt 2 ca 16,8 mill kr, men tala for dei to einskildkommunane går andre vegen.
Regalt 2 Porsgrunn Ringsaker Gruppe 13Adm, styring og fellesutg. 7,6 8,1 8,7 7,0Barnehage 6,7 6,7 5,9 8,2Grunnskoleopplæring 24,2 23,0 25,1 25,1Kommunehelse 5,3 3,4 3,0 3,9Pleie og omsorg 27,2 27,9 32,0 26,4Sosialtj. 4,6 5,0 3,9 5,4Barnevern 2,2 2,1 1,9 2,5Vann, avløp, renov./avfall 4,9 4,3 5,7 5,4Fys. planl./kult.minne/natur/nærmiljø 1,3 1,7 1,1 1,6Kultur 3,1 4,1 1,8 3,7Kirke 1,1 0,9 1,0 1,1Samferdsel 1,9 1,9 1,2 1,8Bolig 1,8 2,6 0,8 1,7Næring 1,2 1,4 0,7 0,6Brann og ulykkesvern 1,8 1,9 1,4 1,5Tjenester utenfor ordinært kommunalt ansvarsområde 0,4 0,8 1,1 0,2
Utfordringar og alternativ
• Sonestruktur - basiskommune• Basisalternativ – kven høyrer saman om
større kommunar enn 5000?• Regionalternativet (- Sandøy):
– 3 regionar = Molde, Kristiansund og Indre ?– 2 regionar = Indre Nordmøre + Kyst ?– 1 region = Nordmøre og Romsdal
Alternativ og konsekvens
Alternativ
Basisproduksjon, skule .. (80%)
Skjeldenproduksjon ..(20%)
Lokal politikk og utvikling
Regional politikk og utvikling
1502 + 1 545
1502
1502
1535
1535 + 1 539
1539
1539
1543
1546 + 1547
1548
1548
1548
1502
1502
1502
Sone SoneKommune( r) Kommune(r)
Sonendring utan kommunegrenser:
Grenseområda mellom Vestnes og Rauma (Tresfjord og Sørsida)
Midsund kommune koplast på delområdet Haukebøen i Molde kommune,
Sandøy skulle koplast saman med Aukra kommune.
1503
1503
1503
1503
1503
1503
1554
1551
1556
1554
Sone Kommune(r) Sone
1556
1557
1560
1563
1560 + 1563 + 1566
1566 + 1571
1573
1567
1569 + 1572
Kommune( r)
1566
Soneendring utan kommunegrenser:
Ny sone ut frå deler av Tingvoll, Sunndal og Surnadal kommunar (Delområda Tingvoll, Ålvundeid, Stangvik og Todalen)
Delområda Øye og Åsskard i Surnadal verte kopla til Halsa kommune inn i ein ny sone.
Tustna og Aure ei sone
Framtidige soner - folketalsendringNordmøre. Tek då også som gitt at
Aure/Tustna er blitt ein kommune og det same for Kristiansund/Frei (ingen av desse føresetnadane virka inn på resultatet). Vi fekk:
• Svak vekst i folketalet i Indre/Søre luten gjorde at delområdet Tingvoll i Tingvoll kommune ikkje lenger vert å kople på Ålvundeid/Stangvik/Todalen. Denne berekninga gjev såleis dagens Tingvoll som eigen sone.
• Ålvundeid/Stangvik/Todalen vert eigen sone.
• Rindal kjem under 2000-grensa og vert å kople med Mo i Surnadal.
• Halsa sine to soner vert framleis å kople til Åsskard/Øye i Surnadal
For Romsdal gjev same berekningsgrunnlaget for år 2020 ingen endringar frå det vi fekk for 2004.
• Midsund skulle koplast med Haukebøen inn i Molde,
• Sandøy koplast med Aukra og • Tresfjorden i Vestnes koplast med
Sørsida i Rauma.
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunndal 7400
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
BASISALTERNATIV 3000Over 3000
SURNADAL10000
AURE 3700
EIDE 6000Eide 3300Gjemnes 2700
Mogleg konsekvens av at alle kommunar skal ha minst 3000 innbyggjarar.
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunnda 7400l
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
6,3%
11,5%6,5%
6,0%
6,7%
SSB - OVER 5000
4,6%
SSB sin ”trendkommunestruktur”.
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunndal 7400
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
TRENDALTERNATIV 5000AOver 5000
SURNADAL10000
SUNNDAL 10500
MOLDE 33000 (+Nesset, Midsund, Gjemnes)
FRÆNA 15500(+ Aukra, Eide)
AURE 3700
Trendalternativ A: pendling og nærleik – 11 kommunar i Romsdal og Nordmøre.
ENDRING
• JUSTERING – stor kommune sluker små (Fredrikstad)
• RADIKAL ENDRING – den store kommunen er mindre enn dei andre
• GRANNESAMANSLÅING – mellom to som er om lag like store – radikal politisk og administrativ endring.
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunndal 7400
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
TRENDALTERNATIV 5000BOver 5000
SURNADAL 10000(Surnadal, Halsaog Rindal)
SUNNDAL 14.000(Sunndal, Nesset ogTingvoll)
AURE 3700
AUKRA/MIDSUND(5000)
EIDE/GJEMNES(6.000)
Trendalternativ B – ”periferialternativet”, 12 kommunar
”Sentrumstrend” ”Periferitrend”
Basisproduksjon LikeKan gi større sentralisering i Nesset, Gjemnes og Midsund.
Like
Skjeldenproduksjon LikeLitt større og kraftigare eining rundt Molde
Like
Lokalpolitikk og lokalt utviklingsarbeid
Molde vert meir dominerande enn i dag
Best. Betre balanse mellom sentrum og periferi i regionen spesielt rundt Molde
Regionalpolitikk og regionalt utviklingsarbeid
LikeTruleg små forskjellar, men Molde kan bli litt sterkare utad ”for regionen sin”.
Like
Tabell Samanlikning av to trendalternativ.
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunnda 7400l
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
ABS-KOMMUNARKristiansund340006,8%
Molde610005,1%
Sunndal10500
Surnadal1000011,5%
Resultateiningar
AdministrasjonssjefSentraladministrasjon
KommunestyreOrdførar
Bygder - soner
Tradisjonell kommuneorganisering
Resu
ltate
ining
ar
Administrasjons-sjef
Region-administrasjon
KommunestyreOrdførarBygd
er - s
oner
Styre
Lok a
lp rod
uksj o
n
Stabs-funksjonar
Regionaltutviklingsarbeid
Fleksibel organisering av storkommunen
Tabell 3.1 Storkommunealternativ i Romsdal samanlikna med trend/dagens struktur
KonsekvensområdeTradisjonell storkommune Fleksibel storkommune
(Lokal- og regionkommune)
Basisproduksjon (Barnehage, skule, omsorg …)
Nøytral til negativFare for overdreven sentralisering i håp om å få stordriftsfordelar
NøytralKan oppretthalde lokal produksjon om denne er rimeleg effektiv eller kan finansierast av innbyggjarane sjølv
Skjeldenproduksjon Administrasjon, helse, infrastruktur .
Klart positivKan organisere slik verksemd for heile området.
Klart positivKan organisere slik verksemd for heile området.
Lokalpolitikk og lokalt utviklingsarbeid
Klart negativAdministrativ organisering med resultateiningar som er direkte underlagt sentraladministrasjonen og sentral politisk styring. Manglande eller svake lokalpolitiske organ. Den sentrale politiske makta må både drive lokal- og regionalpolitikk.
Nøytral til negativLokalkommunen og lokale politikarar har kontroll over basisproduksjon og lokalt utviklingsarbeid. Avgrensa ansvarsfelt både ein ulempe og ein fordel. Kan påvirke regionalpolitikk gjennom politisk arbeid.
Regionalpolitikk og regionalt utviklingsarbeid
Klart positivOmrådet får eit samla politisk organ med makt til å drive utadretta politikk og utviklingsarbeid for området som ei samla eining. Men kan oppstå tids- og ressurskonflikter mellom lokal- og regionalpolitikk.
Klart (meget) positivOmrådet får eit samla politisk organ med hovudfokus på regional utvikling og sams produksjon.
ABS-kommunar
• Romsdal: + for fleksibel organisering• Kristiansund: + for fleksibel organsiering• Surnadal: Lik trend. ”Fordelen med ein relativ enkel
”sentralisert” men likevel oversiktleg organisasjon må haldast opp mot mogleg redusert lokalpolitisk makt over lokal produksjon og
samfunnsutvikling” • Sunndal: Ingen endring (evt. del av
Tingvoll)
Tingvoll30-
SENTRUM OG PERIFERI
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunnda 7400l
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
FOGDERIKOMMUNEN
YTRE93.000
INDRE23.000
Smøla 2200
Tustna
Aure
Halsa 1700Kr.sund
FreiAverøy 5500
Tingvoll 3100
Rindal 2100
Surnadal 6200
Sunnda 7400l
Fræna 9000
Nesset 3200Rauma 7300
Sandøy 1300Aukra 3100
Molde 24000
Vestnes 6400
Midsund 1900
SSB - ØKONOMISKE REGIONARKristiansund340006,8%
Molde610005,1%
Indre20500
Mest aktuelle alternativ til nosituasjon:
Trend-periferi (12 kommunar)
Fleksible ABS-kommunar (4 kommunar, Gjeld primært Romsdal og Kristiansund)
2 kommunar (fleksible)Kristiansund/MoldeSunndal/Surnadal
Basisproduksjon 0 Nøytral 0 Kan foregå i lokalkommunar om lag som i dag
0 til negativ. Store einingar med mange lokalkommunar.
Skjeldenproduksjon + Små stordriftsfordelar
++ Klare stordriftsfordelar mht kvalitet og kapasitet
+(+) Klare stordriftsfordelar, men kan få betydelege lokaliseringskonflikter mellom senter
Lokalpolitikk og utviklingsarbeid
- Litt sentralisering
0 Lokalkommunane har ansvar med støtte frå felleskommunen
0 til negativ.Store einingar – kan gi sentraliserings- og sonesamanslåing
Regionalpolitikk og utviklingsarbeid
+ Litt større einingar
++ ABS-kommunenen kan konsentrere seg om regional samfunnsutvikling for heile ABS-området
+(+)Einingar med sams demokratiske organ som kan takle usemje gjennom fleirtalsvedtak m.m.
Mest fleksible/positive alternativ:Storkommune m. maksimal grad av delegering – fleksibel organisering
Regionkommune (20% av budsjettet) • Stordrift• Regional utvikling
Lokalkommuner (80% av budsjettet) • Velferdskommunen – oppvekst og omsorg• Lokal utvikling
Basiskommunen (Lokalt)• Lokaladministrasjon og lokalpolitikk for drift –
samordning av lokal verksemd – lite forvaltning• Barnehage, grunnskule• Heimebasert omsorg – heimehjelp• Bustader/institusjonar innan vanleg eldreomsorg
• Lokalt samfunnsutviklingsarbeid og kulturarbeid i kombinasjon med ”førstelinje” i sosialt arbeid/barnevern m.m. og samarbeid med lokale organisasjonar
Regionkommunen• Heilskapleg samfunns- og organisasjonsutvikling og –
politikk - forvaltningsoppgåver– Administrative funksjonar, systemansvar og drifte sams
funksjonar som IKT, reknesk, løn, innkjøp m.m. – Helseteneste, spesielt legevaktordningar, skjelden omsorg
m.m.– Barnevern, rusomsorg m.m.– Kompetanseheving, leiarutvikling, opplæring, evaluering
m.m. for eigen organisasjon og for lokalkommunane– Samfunns- og arealplanlegging– samferdselspolitikk,
miljøvern, kyst og havbruk m.m.– Næringsretta arbeid, utviklingspartnarskap med små og
store føretak, rådgiving m.m.– Kulturretta verksemd og institusjonar– Teknisk: VVS, bustad, brann- og ulukke m.m.
Konsekvens – makt:• Regionkommunen vil ha den reelle makta utad,
lokalkommunane er å rekne som ”bydelar” – Eitt forvaltningsnivå
• Utvikle avtalar og arbeidsmåtar som gjer at lokalkommunane vert mest muleg sjølvstyrte innan omsorg og oppvekst
• Fridom under ansvar – om lokalkommunen ikkje held avtalar og rammer må regionkommunen gripe inn
Sa nd ø y
M id sund
Nordre bydel
No rdre Averøy
Averøy elles
E ide
G jem nes T ingvoll
Rensvik
Frei/B jerkelund
Sunndal
Surnadal
R indal