Regeldokument - Linnéuniversitetetlnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1092562/FULLTEXT01.pdf1.2 Metod och material Det jag har valt att göra är att utföra en kvalitativ undersökning

Kandidatuppsats

Millennarism

En studie kring millennarismens utveckling och

dess innebörd inom Jehovas vittnen

Författare: Salome Larsson

Examinator: Roland Hallgren

Handledare: Torsten Löfstedt

Termin: VT16

Ämne: Religionsvetenskap

Nivå: Grundnivå

Kurskod: 2RKÄ2E

391 82 Kalmar / 351 95 Växjö

Tel 0772-28 80 00

[email protected]

Lnu.se/kv

Abstract

Title: Millennialism – A study of the development of millennialism and its meaning for

Jehovah´s Witnesses.

Language: Swedish

Author: Salome Larsson

The purpose of this essay is to provide material that can explain the development and division

of millennialism and in what way it has influenced Jehovah´s Witnesses and their millennial

belief. The essay also brings up whether or not this area of Christianity is something that

should be part of the religious studies in school.

The material used is previous research done focused on millennialism and Jehovah´s

Witnesses, which then has been analyzed and read to give a better understanding of the two

fields.

The results show that millennialism has developed alongside society and various historical

events, such as the rise of the Roman empire, and several religious seminal figures have

affected how Christians think about millennialism. It has led to three different ways of

viewing millennialism, with the difference being the thought of when Jesus will return in the

order of events that will take place in the end time.

The results also show that millennialism has a great impact on Jehovah´s Witnesses and

their choice of lifestyle. They spend a lot of time preparing both themselves and others for the

apocalypse, which they believe to be coming in the near future.

Nyckelord: Millennarism, Jehovas vittnen, Apokalyps, Tusenårsriket

3

Innehållsförteckning

1 Inledning _________________________________________________ 5

1.1 Syfte och frågeställning _______________________________________________ 6

1.2 Metod och material ___________________________________________________ 6

1.3 Tidigare forskning ___________________________________________________ 7

2 Teori/Bakgrund ____________________________________________ 9

2.1 Apokalyptisk religion _________________________________________________ 9

2.2 Normativ organisation _______________________________________________ 10

3 Resultat/Analys ___________________________________________ 11

3.1 Millennarismens ursprung ____________________________________________ 11

3.1.1 Judendomen utvecklas ______________________________________________ 11

3.1.2 Jesus från Nasaret __________________________________________________ 13

3.1.3 Otåliga kristna _____________________________________________________ 14

3.2 Millennarismens utveckling ___________________________________________ 15

3.2.1 Problem med Romarriket ____________________________________________ 15

3.2.2 Amillennarismens uppkomst _________________________________________ 15

3.2.3 Millennarismens uppehåll ____________________________________________ 16

3.2.4 Reformationen _____________________________________________________ 17

3.2.5 Postmillennarism ___________________________________________________ 17

3.3 Jehovas vittnen _____________________________________________________ 18

3.3.1 Bakgrunden till Jehovas vittnen _______________________________________ 19

3.3.2 Millenial Dawn Bible Students ________________________________________ 19

3.3.3 144 000 regenter vid Guds sida________________________________________ 20

3.3.4 Får och getter _____________________________________________________ 22

3.3.5 Slut på profetior? ___________________________________________________ 22

3.3.6 I väntan på slutet ___________________________________________________ 23

4

3.3.7 Vad lär Bibeln? ____________________________________________________ 24

3.4 Millennarism och Jehovas vittnen i skolan ________________________________ 25

3.4.1 Religionskunskap 1 _________________________________________________ 25

3.4.2 Existentiella frågor _________________________________________________ 26

3.4.3 Källkritik _________________________________________________________ 27

4 Diskussion _______________________________________________ 27

4.1 Resultatdiskussion __________________________________________________ 27

4.1.1 Millennarismens utveckling och splittring _______________________________ 28

4.1.2 Jehovas vittnen ____________________________________________________ 29

4.1.3 Religionskunskap __________________________________________________ 30

4.2 Vidare forskning ____________________________________________________ 30

Referenser ___________________________________________________ 31

5

1 Inledning

”Och han grep draken, ormen från urtiden som är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år och kastade ner honom i avgrunden och låste och förseglade ingången för att han inte skulle förföra folken förrän de tusen åren hade gått. Sedan skall han släppas lös för en

kort tid.”1

Ovanstående citat är taget ur Bibeln och handlar om tusenårsriket, ett begrepp som används

inom kristendomen. Verserna ligger till grund för det som inom den kristna eskatologin fått

namnet millennarism.2 Grundtankarna inom millennarism är att Guds rike kommer ta form på

jorden och detta ska vara under tusen år. Under dessa tusen år så kommer det inte finnas

någon ondska eftersom Satan är inlåst och Guds rike styrs av Kristus och martyrer som blivit

uppväckta från döden.3

Millennarism har varit, och är än idag, mycket inflytelserikt i många kristnas liv. Det har

varit anledningen till både förföljelse och mord i samband med att människor varit villiga att

gå till sina yttersta gränser för att nå Guds rike.4 Idag kan man se kristna grupper som

spenderar sina liv i jakt på att få ta del av detta rike. Ett exempel på en sådan grupp är Jehovas

vittnen, en kristen inriktning som speciellt ägnat sig åt uträkningar kring när tusenårsriket

kommer ta sin början och vilka som kommer regera detta rike tillsammans med Jesus.5

Anledningen till att jag valt millennarism och Jehovas vittnen som ämnen för min

kandidatuppsats i religionsvetenskap, är för att jag har uppmärksammat vilken negativ

inställning det finns bland allmänheten gentemot Jehovas vittnen och deras missionsarbete.

Jag ville därför komma underfund med vad som ligger till grund för deras missionsarbete och

varför det är så viktigt för dem att sprida deras religiösa budskap. Detta gör jag i hopp om att

kunna föra vidare denna information och sprida en större förståelse för Jehovas vittnen och

deras sätt att arbeta.

1 Bibel 2000. Uppenbarelseboken 20:2–3. 2 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s.168. 3 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008, s 2. 4 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s.164. 5 Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 203–

205.

6

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med den här studien är att analysera tidigare forskning i ämnet för att ge en djupare

förståelse för hur Jehovas vittnen har utvecklat sin tro kring millennarism och därmed också

hur deras liv kan utformas av deras tro. Det är också mitt syfte att, utifrån tidigare forskning

om millennarismens idéhistoriska bakgrund, belysa hur den ideologiska splittringen inom

millennarismens har uppstått. Detta kan förhoppningsvis bidra till en klarare bild av varför

människors trosuppfattningar kring ämnet skiljer sig åt idag.

Utöver detta så är det också mitt syfte att väcka intresse för hur detta ämne kan användas i

religionskunskapens undervisning på gymnasiet.

De frågeställningar som står till grund för denna uppsats är följande:

• Vad säger tidigare forskning om vilka historiska händelser som bidragit till

millennarismens utveckling och splittring?

• Hur kan man förstå Jehovas vittnen och deras tro kring millennarism utifrån

millennarismens idéhistoriska bakgrund?

1.2 Metod och material

Det jag har valt att göra är att utföra en kvalitativ undersökning. Då mitt syfte är att tolka och

analysera sociala sammanhang och motiv utifrån olika texter, är det mest passande sättet att

göra detta genom att gå in på djupet i det material som valts ut. Meningen är att få en så

fullständig förståelse som möjligt och en helhetsbild av området som undersöks. Beskrivning

och förståelse är utmärkande drag för en kvalitativ metod och därmed är detta den mest

angelägna metod att använda sig av.6

Själva undersökningen är en forskningsöversikt, en metod vars syfte är att samla in

forskning kring ett eller ett par specifika ämnen, i det här fallet millennarism och Jehovas

vittnen, för att sedan sammanfatta och kartlägga den forskning som finns. Fördelen med

denna metod är att den gör forskningen mer lättillgänglig och ger en bättre överblick över ett

område.7 Den information som forskningsinsamling ger använder jag i den här uppsatsen

sedan för att försöka förklara de ställningstaganden som Jehovas vittnen tar i dagens samhälle.

6 Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. Forskningsmetodik. 1997, s. 76–78.

7 Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 2016, s. 74.

7

När det kommer till arbetssättet så görs det på ett induktivt sätt. Undersökningen utgår inte

från en hypotes som ska verifieras eller falsifieras,8 utan från frågeställningar där svaren nås

genom insamling av tidigare forskning.

Gällande forskningsmetoden så skulle den kunna kompletteras med till exempel intervjuer,

vilket skulle kunna tillföra ett än mer ingående perspektiv av hur Jehovas vittnen ställer sig i

frågan om millennarism. Anledningen till att detta inte gjordes var för att min forskning har

en mer generaliserande karaktär, vilket innebär att ett få antal individers ställningstagande inte

varit speciellt intressant för helheten av forskningen.

Det material jag då valt att använda mig av är till största del sekundära källor, med andra

ord källor som i sin tur hanterar primärkällorna.9 Det är forskning som gjorts kring både

millennarism och Jehovas vittnen av flera olika forskare. Eftersom min uppsats handlar om

hur millennarism, som i sitt ursprung baserats på Bibeln, har även den källan använts. Jag har

inte gjort en egen analys av bibeltexterna, då det inte var mitt syfte med forskningen, utan

fokuserade på hur andra forskare menar att de bibliska texterna uppfattats av människor.

1.3 Tidigare forskning

Det finns ett ganska utbrett material av forskning gjord kring apokalyptiska tankar inom

kristendomen. Millennarism är en del av detta. Jürgen Moltmann, som är tysk teolog, har till

exempel skrivit i sin bok Den Gud som kommer om den kristna eskatologin och om hur detta

ämne förhåller sig till både den enskilde människan och universum i stort. Han menar att

eskatologin handlar om något optimistiskt. Det må tala om apokalypser där jorden går under i

tider av förskräckelse, men att det till skillnad från vad eskatologin sägs handla om, ”de

yttersta tingen”, inte handlar om hur alltid tar slut, utan hur något bättre börjar.10

John M. Court, lektor i teologi och religionsvetenskap, är en annan man som forskat kring

kristna apokalyptiska tankar och har skrivit boken Approaching the Apocalypse. Han har

inriktat sig på just millennarism och skriver om ämnets historiska bakgrund i samband med

samhälleliga förändringar och hur dessa påverkat millennarismens utveckling. Court

8 Birkler, Jacob. Vetenskapsteori. 2008, s. 69–72.

9 Tosh, John. Historisk teori och metod. 2011, s. 104.

10 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s. 13-14.

8

diskuterar även de tolkningssvårigheter som finns kring millennarism, så som tidsuppfattning

och texttolkning. Förutom att gå in på viktiga händelser i historien som påverkat människors

syn på millennarism, tar han även upp viktiga personer som varit betydelsefulla för områdets

utveckling och spridning.11

Det finns alltså ganska omfattande forskning kring millennarism, dess historia och på vilka

olika sätt den tar sig plats i samhället. I Encyclopedia of Millennialism and Millennial

Movements skriver Richard A. Landes, professor i historia, om just detta.12 Hans bok är ett

uppslagsverk av begrepp, religiösa rörelser och koncept som hör millennarismen till. Som

encyklopedi innebär det dock att forskningen ger mer av en överblick av ämnet istället för en

djupgående diskussion kring delar av området.

Det finns en del forskning kring Jehovas vittnen. De två ämnen som är mest framträdande

inom forskningen kring Jehovas vittnen är rörelsens inställning till blodtransfusion och hur

det är att ta sig ur rörelsen. Utöver dessa finns det även mer övergripande forskning som

behandlar Jehovas vittnen både ur historiska och nutida perspektiv. Ett par exempel på sådan

forskning är Apocalypse Delayed: The Story of Jehovah’s Witnesses av M. James Penton och

Jehovah’s Witnesses: Portrait of a Contemporary Religious Movement av Andrew Holden.

Den förstnämnda boken tar upp mycket av historien och utvecklingen bakom Jehovas vittnen,

men även områden så som deras relation till omvärlden och deras olika doktriner. Holdens

bok ger en mer nutida inblick i Jehovas vittnen och deras syn på världen.

Den forskning som jag använt mig av är dels gjord av Richard A. Landes som jag nämnt

ovan, men jag har också utgått från en bok av David Reed och en artikel av David L. Weddle.

Reed är en före detta medlem i Jehovas vittnen, men som nu ägnar sig åt att författa böcker

som behandlar den religiösa rörelsen och deras tro. I boken Answering Jehovah’s Witnesses

tar han upp nästan 80 olika ämnen som på något vis kopplas till Jehovas vittnen. Bland dessa

tar Reed till exempel upp deras tro kring himlen, döden, uppväckelse, frälsning och Guds

kungarike.13 Weddle behandlar i sin artikel A New ”Generation” of Jehovah’s Witnesses:

Revised Interpretation, Ritual, and Identity till stor del den omtolkning som pågått de senaste

11 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008.

12 Landes, Richard A. (red). Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000.

13 Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses. 1996.

9

årtiondena gällande profetian gjord av Jehovas vittnens grundare Charles Taze Russell, om att

åtminstone några av de medlemmar som levde år 1914 ska vara vid liv när det tusenåriga riket

på jorden tar vid.14

Området millennarism är inte outforskat när det gäller Jehovas vittnen, men stora delar av

forskningen är gjord på 1960 och 1970-talet. Att forskningen ökade just de årtiondena är

mycket möjligen en följd av utgivningen av New World Translation of the Holy Scriptures,

Jehovas vittnens egen översättning av Bibeln som kom ut år 1961.15 Eftersom den forskning

som gjordes då, nu är omkring ett halvt sekel gammal, kan det vara av intresse att uppdatera

forskningen. Det är också därför jag valt att göra en forskningsöversikt, som syftar på att

skapa en översikt kring vad som redan skrivit om området.

Att berätta om deras tro kan hjälpa till att ge förståelse kring den praktik som de utför. För

att gå på djupet finner jag det även nödvändigt att närma mig den historia som finns kring

millennarism, som legat till grund för Jehovas vittnen.

2 Teori/Bakgrund

2.1 Apokalyptisk religion

Apokalyptik handlar om hur religioner tänker sig och berättar om världen undergång. Dessa

berättelser grundar sig till största del på gudomliga uppenbarelser och profetior.16 Ordet

apokalyps kommer från grekiskans apokalypsis och betyder ungefär ”avslöjande” eller

”uppenbarelse”.17

Att en religion är apokalyptisk innebär att den har vissa trosläror kring verklighetens natur

och att de som tillhör religionen därefter handlar utifrån dessa trosläror. Det finns en ganska

stor variation av apokalyptiska grupper, men det finns ändå innehåll som är beständiga i alla

dessa variationer.

14 Weddle, David L. A New ”Generation” of Jehovah’s Witnesses. 2000.

15 Penton, M. James. Apocalypse Delayed. 2015, s. 249.

16 Nationalencyklopedin. Apokalyptik. 2016.

17 Nationalencyklopedin. Apokalyps. 2016.

10

För det första så tror apokalyptiska grupper att verkligheten inte bara är här och nu, utan att

den sträcker sig längre än det vi ser. De tror att det finns en värld, varifrån något övernaturligt

direkt kan ingripa i denna världen.18

För det andra tror sig den apokalyptiska gruppen vara speciellt utvald av Gud, för att ha en

betydande roll i hur världen styrs. Gruppen ser sig själv ha en särskild status som skiljer dem

från resten av befolkningen. I och med detta så förekommer apokalyptisk religion sällan hos

enskilda människor, utan det är något som behöver det sociala stödet som man bara kan få i

en samling av människor.19

För det tredje är människorna som tillhör en apokalyptisk religion i en ständig kamp mellan

sin egen identitet och den roll som de känner sig ha i världsalltet.20

2.2 Normativ organisation

Inom det religionssociologiska området så finns en typologi över organisationer, utvecklad av

Amitai Etzioni, som förklarar det förhållande som finns mellan en organisation och dess

medlemmar. Etzioni menar att religiösa organisationer antingen är präglade av (eller är en

blandning av) tvång, utilitarism eller normativt engagemang. Medlemmar i en

tvångsorganisation befinner sig under, som namnet antyder, någon form av tvång att

medverka. Det är högst ovanligt att en religiös organisation utövar tvång mot sina

medlemmar, men det förekommer i extrema fall. I en utilitaristisk organisation är

medlemmarna motiverade av egenintresse, vanligtvis ekonomiskt egenintresse. Detta är desto

vanligaste bland religiösa organisationer, där det till exempel finns anställda.21 En normativ

organisation har medlemmar som är engagerade på grund av att organisationens syfte är

meningsfullt för dem.22 I dagens samhälle är en religiös organisation oftast en blandning

mellan utilitaristisk och normativ. Jehovas vittnen som organisation är dock endast normativ.

Det intressanta med detta är hur ledningen utövar sin makt för att behålla sina medlemmar,

utan tvång eller lön som motivation. Normativa organisationer är normalt relativt svaga,23

18 Wilson, Robert R. The Biblical Roots of Apocalyptic. 2002, s. 58.

19 Ibid.

20 Ibid.

21 Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi. 2005, s. 193-194.

22 Ibid, s. 193.

23 Ibid, s. 194.

11

men Jehovas vittnen har en till synes lojal och trogen medlemsgrupp som tillsammans utgör

en stadig organisation. Medlemmarna är dessutom engagerade och utför bland annat många

timmars missionsarbete, vilket belyses djupare i kapitlet 3.3 Jehovas vittnen. Detta skulle

kunna förklaras, enligt Etzionis typologi, genom att organisationen tar en mer sekteristisk

riktning. Det betyder att lojalitet får en större betydelse, men att organisationen riskerar att

verka mindre attraktiv från omgivningens synvinkel.24

3 Resultat/Analys

3.1 Millennarismens ursprung

Att försöka identifiera vad som låg till grund för det som nu kallas för millennarism är ingen

lätt uppgift. För det första finns det inte mycket annat än de bibliska texterna att utgå ifrån,

och inte ens där är de millennaristiska tankarna särskilt framträdande. För det andra har både

kristendomen och judendomen genom tiderna inte lagt märkbart fokus på den apokalyptiska

delen av religionen. Det är inte en lätt uppgift, men flera forskare har ändå försökt att reda ut

hur de tidigare kristna närmade sig de apokalyptiska och millennaristiska frågorna.25

3.1.1 Judendomen utvecklas

Just de millennaristiska tankarna, som handlar om Guds rike på jorden, uppstod inte förrän i

samband med Nya Testamentet och i synnerhet Uppenbarelseboken. Det var nämligen där

som det först nämndes ett himmelrike som skulle infinna sig på jorden. Tidigare hade kyrkans

ledare bara talat om ett kungadöme som inte var av denna världen.26 De kristna

millennaristiska tankarna har dock sitt ursprung i Gamla Testamentet och i de judiska

skrifterna, mycket baserat på Daniels bok och Jesaja. Det var den judiska messianismen som

senare utvecklades till millennarism. Messianism i det här fallet handlar om hoppet om

Messias, den som ska upphäva den distans som finns mellan Gud och människa. Det handlar

även om tron på ett kommande herradöme och Guds seger över fienderna i den yttersta

24 Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi. 2005, s. 194.

25 Wilson, Robert R. The Biblical Roots of Apocalyptic. 2002, s. 56–57.

26 Landes, Richard A. (red). Millennialism in the Western World. Encyclopedia of Millennialism and Millennial

Movements. 2000, s. 259.

12

tiden.27 Det finns alltså tydliga likheter mellan den kristna tron på tusenårsriket och den

judiska väntan på Messias, med den enkla förklaringen att den ena utvecklats från den andra.

Men eftersom det skett en utveckling så ser man även många skillnader. Förutom platsen för

det kommande kungadömet, så fanns det en annan sak som tydligt skilde sig mellan de

judiska idéerna kring hur tidens slut skulle se ut, och de kristnas. Det var nämligen de kristna

som menade att detta nya rike som väntade skulle vara i just tusen år.28 Detta blev just

grunden till namnet millennarism, som bygger på ordet millennium, årtusende.29 Det rike som

judendomen talat om var inte tidsbestämd, något som Johannes av Patmos, författaren till

Uppenbarelseboken, dock menade att det kommer vara.30

En tredje skillnad som uppstod var vilka man tänkte sig skulle tillhöra detta kommande

kungadöme. Judarna ansåg att det var det israelitiska folket. De kristna var betydligt mer

avgränsande och menade att endast de som var kristna och trodde på Jesus kunde bli del av

Guds rike. Att vara lojal mot Kristus skulle ge belöning, något som det judiska folket alltså

inte förtjänade enligt de kristna.31

De kristna verkade se på tusenårsriket som någonting hoppfullt, något som kunde ses som

en gåva till de som förtjänar det. Det handlar ju trots allt om att bli uppväckt från de döda, att

få vara del av en plats utan ondska och att få vara i Kristi närhet. Teologen Jürgen Moltmann

talar bland annat om hur Paulus uppmuntrade sina församlingar i flera av sina brev att härda

ut, för att de senare skulle få härska tillsammans med Jesus. Paulus skrev också om att flera

händelser som skulle ske i samband med den sista tiden. Dessa handlade om både människors

och Kristus uppväckelse, ett rike tillhörande Gud, och förintelsen av döden. Alla dessa tankar

är tydligt millennaristiska, trots att Paulus inte nämner ett tusenårigt rike.32

Det är alltså inte bara nya idéer som uppstod bland de kristna. Det Paulus skrev om, och

många andra kristna, hade med största sannolikhet kommit från judendomen. Det var till

exempel redan i den judiska traditionen inte ovanligt med profetior kring gudomliga domar

27 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s. 165.

28 Schwartz, Hillel. Millenarianism. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 6028.

29 Weber, Timothy P. Millennialism. 2008, s. 365.

30 Schwartz, Hillel. Millenarianism. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 6028.

31 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008, s. 26–27.

32 Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer. 1997, s. 168.

13

och frälsningshandlingar, vilket är princip samma sak som vad den kristna millennarismen

handlar om.33

3.1.2 Jesus från Nasaret

Eftersom tankarna kring tusenårsriket trädde fram i samband med kristendomen, så är det

kanske inte så konstigt att man frågar sig vilken roll Jesus spelade i millennarismens ursprung.

Även om millennarismen till största del är baserad på Uppenbarelseboken, så är det inte

endast den boken man använder sig av för att samla information om tusenårsriket. Andra

böcker i Nya Testamentet talar nämligen om hur Jesus lärde ut om bland annat Guds rike, när

han verkade på jorden. De flesta av dem som hörde honom tala, tolkade detta rike som Israel.

Det berodde främst på att det var det som tidigare texter i Bibeln, som Daniels bok och

Psaltaren, hade talat om. Jesus talade även ofta om hur Gud skulle komma i all sin makt och

att människorna skulle vara redo, att de skulle leva sina liv efter denna vetskap.34 Detta kan

mycket väl vara anledningen till att de kristna väntade sig ett kungadöme på jorden inom en

snar framtid. Detta behandlas utförligare under nästa rubrik.

Människorna må ha tolkat riket Jesus talade om som Israel, men i Johannesevangeliet 18:36

står det att Jesus tydligt sa att hans rike inte tillhör den här världen.35 Det sammanhang som

versen utspelar sig i är när Jesus står inför Pontius Pilatus i förhör, eftersom han blivit

anklagad för att sagt sig vara judarnas konung. Frågan är ju då om det rike Jesus talade om är

samma rike som omtalas i Uppenbarelseboken. Det rike som skulle föregå domedagen och det

himmelska riket. Det är egentligen ingenting som säger att Jesus talade om ett rike som skulle

vara under tusen år, eller som skulle styras av honom själv tillsammans med martyrer. Det

Jesus faktiskt sa var bara att hans rike inte var av denna värld.

Jesus hade ändå en påverkan på de millennaristiska tankarna som kom att uppstå. En viktig

del av tusenårsriket är nämligen Jesu återkomst och detta är något som det står om i Nya

Testamentet. I Apostlagärningarna 1:10–11, till exempel, står det att två män i vita kläder talar

till lärjungarna som just bevittnat Jesu upptagande till himlen. Männen säger att Jesus ska

komma tillbaka på samma sätt som han farit. Det står även i Matteusevangeliet 24:30 att Jesus

ska ”komma på himlens moln med makt och stor härlighet”. De bibliska texterna är diffusa

33 Wilson, Robert R. The Biblical Roots of Apocalyptic. 2002, s. 65.

34 Attridge, Harold W. The Messiah and the Millennium. 2002, s. 99.

35 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008, s. 26.

14

kring när Krist återkomst kommer ske, vilket är något som Jesus i Matteusevangeliet 24:42

bara förstärker, då han säger till två kvinnor att hålla sig vakna, ”ty ni vet inte vilken dag er

herre kommer”. Utifrån vad som går att hitta i historiska dokument, så som Bibeln, så verkar

det inte som att Jesus bidrog speciellt mycket i utvecklingen av de millennaristiska tankarna

som framförs i Uppenbarelseboken, dock hade han definitivt en påverkan på vad man tänkte

kring hans återkomst. Att det är så oklart om tidpunkten då han ska återvända har kommit att

visa sig i de olika tolkningarna som uppstått på senare tid kring när man tror att Kristus

kommer komma tillbaka i samband med tusenårsriket och domedagen. Detta behandlas

djupare senare i uppsatsen, men det är ett exempel på hur Jesus själv påverkat de

millennaristiska tankarna.

3.1.3 Otåliga kristna

När de millennaristiska tankarna först uppstod inom kristendomen, uppstod också ett antal

konflikter kring något som var ytterst oklart. Det handlade nämligen om den tidpunkt man

trodde att tusenårsriket och Jesu återkomst skulle ta vid. Många övergav faktiskt den kristna

tron och återvände till judendomen, just för att de blev besvikna på att Jesu återkomst inte

skedde inom den snara framtid som de förväntat sig. För att hantera detta bortfall och den

besvikelse som sköljde över många kristna, så började man tala om att tidens slut kommer att

komma. Dock var detta inte ske än, inte ens snart. Inte förrän Guds ord spridits till jordens

alla hörn kommer Jesu återkomst ske, menade de.36

Ett annat sätt som teologer använde sig av för att låta folket veta att Guds rike inte skulle

komma så fort som de hoppats på, var att göra matematiska uträkningar. Uträkningarna

användes för att bestämma ett årtal då Guds rike skulle komma. De var baserade på bland

annat Första Mosebokens första kapitel och Psalm 90. Dessa bibeltexterna handlar om hur

lång tid det står att det tog för Gud att skapa jorden, och hur 1000 år är som en dag i Guds

ögon. Uträkningarna visade på att tusenårsriket inte skulle infinna sig förrän om flera

århundranden. Allt för att lugna människor som tog alldeles för hårt på de rykten som gick

runt om att slutet var nära.37



37 Ibid.

15

3.2 Millennarismens utveckling

Under följande rubriker har jag valt ut ett antal händelser och personer i historien som bidragit

till millennarismens utvecklande. Det finns naturligtvis många fler än dessa, men för att hålla

längden hanterlig så har jag endast skrivit om dem som varit mest aktuella för denna uppsats

och dess syfte.

3.2.1 Problem med Romarriket

När kristendomen växte fram så var de kristna ledarna mycket måna om att försöka hålla sams

med de romerska auktoriteterna. När det börjades tala om att de kristna gick och väntade på

att det skulle bildas ett kungadöme på jorden, där Jesus tillsammans med sina följare skulle

styra, så försökte de kristna ledarna tysta ner det hela. De var rädda att romarna skulle

uppfatta det som att de kristna planerade att ta över deras rike. Därför betonade de att det inte

alls handlade om ett Guds rike på jorden, utan att det var ett kungadöme som inte tillhör

denna värld. Den kristna traditionen blev därmed delad när det kom till de millennaristiska

tankarna. Många framträdande författare höll fast vid den millennarism som det talas om i

Uppenbarelseboken, alltså den där Guds rike ska ta plats på jorden. Samtidigt försökte stor del

av kyrkan få Uppenbarelseboken utelämnad ur den bibliska kanon helt och hållet. Men trots

kyrkans försök att mer eller mindre få bort de millennaristiska tankarna ur den kristna

teologin, så fortsatte människorna att hålla fast vid de tolkningar som gjorts av dessa texter.38

3.2.2 Amillennarismens uppkomst

Denna syn som de kristna hade på millennarism under de första århundranden, bland annat att

Jesu återkomst skulle bli startskottet för det tusenåriga riket, kallas för premillennarism. Det

innebär att de trodde på att den tid de levde i skulle ta slut på ett otroligt abrupt och hemskt

sätt, genom krig, naturkatastrofer och uppståndelsen av Antikrist. Denna tro är bokstavstolkad

från Uppenbarelsebokens tjugonde kapitel. Denna text talar om hur Jesus uppstår och därefter

regerar på jorden i tusen år tillsammans med kristna martyrer.39




16

Premillennarism var aldrig accepterat av kyrkan och de apokalyptiska tankarna om världens

undergång avtog så småningom, i samband med att kristendomen blev den officiella

religionen i Romarriket.40 Istället förespråkades den syn på millennarism som nu kallas för

amillennarism. Det innebär att de avsade sig tron på att det skulle bildas ett himmelrike på

jorden överhuvudtaget och att detta skulle ha varat i tusen år. De menade att det ingenstans i

Bibeln, förutom i Uppenbarelseboken 20, stod någonting om en period mellan uppväckelsen

av de döda och Domedagen. Amillennaristerna menade att de profetior som fanns i Gamla

Testamentet om ett kommande rike blev sanna när Jesus föddes och när han blev upptagen till

himlen för att bli krönt.41

3.2.3 Millennarismens uppehåll

Augustinus av Hippo, en biskop från det område som nu är Algeriet, levde på 400-talet och

var en stark förespråkare för amillennarism. Han var en oerhört inflytelserik man inom den

romersk-katolska kyrkan och han lärde ut om två himmelska riken som fanns i varje människa

och i varje samhälle. Han menade att det inte skulle komma en tid då jorden blev en plats för

ett himmelskt rike, så som de kristna tidigare trott, utan att detta rike fanns i var och en tills

tidens slut. Att vänta på ett gudomligt rike på jorden blev i princip förbjudet av Augustinus,

som sa att man istället skulle vänta på tidens slut. Eftersom denne biskop hade det inflytande

som han hade, så betydde detta att millennarismen så gott som försvann ur den kristna läran

fram till 1200-talet.42

De kommande århundranden var präglade av starka apokalyptiska tankar. Många trodde att

den sista tiden var inne när hundraårskriget och digerdöden bröt ut i Europa. Detta

gav millennarismen ett oerhört lyft och satte det återigen på kartan bland de kristna. De

började aktivt diskuterade ämnet igen och gjorde diverse uträkningar kring hur lång tid som

var kvar innan slutet.43

40 Whalen, Robert K. Postmillennialism. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 326.




43 Ibid, s. 262.

17

3.2.4 Reformationen

Martin Luther hade, liksom Augustinus, tankar kring millennarism som idag skulle

kategoriseras som amillennaristiska. Han skiljde sig dock ganska kraftigt från Augustinus då

han i sin lära undervisade mycket om apokalyptiska tankar. Luther ska ha dragit sitt motstånd

mot den katolska kyrkan så långt att han utnämnde påven till att vara Antikrist.44 Han

frånsade sig alla försök till datering av när slutet skulle komma, men menade på att det inte

fanns något som talade för att det inte skulle ske inom en snar framtid. Detta ledde till flera

blodiga händelser där människor hade för avsikt att göra sig redo för himmelriket, genom att

rensa bort de gudlösa.45

Dessa händelser gjorde att de allra flesta protestanter hyste avsky mot de millennaristiska

tankarna. Jean Calvin, den person som vid sidan av Luther var den mest betydande

reformatorn, höll även han en låg profil när det kom till både Uppenbarelsebokens profetior

och millennarism. De få gånger han faktiskt tog sig an området, så skrev han om det på ett

sådant sätt att han lätt senare skulle kunna frånsäga sig eventuella ställningstagande. Likadant

gjorde den reformerta kyrkan när de senare lämnade ut sin egen troslära. De förnekade inte

tron på Jesu återkomst eller den sista domen, men de ville inte kännas vid något himmelskt

rike på jorden, regerat av Jesus efter hans återkomst.46

3.2.5 Postmillennarism

Från att ha varit utpräglat negativa till millennarism, så uppstod den inriktning inom området

som nu ses som den mest optimistiska, nämligen postmillennarism. Detta blev det mest

populära synsättet kring millennarism bland protestanterna under sent 1700-tal och dryga

seklet framåt. Det som skiljer postmillennarism från premillennarism är att man tolkat

händelsernas skeende i en annan ordning. Istället för att det tusenåriga riket skulle inledas av

Jesu återkomst så menade man nu att Jesus inte skulle återvända förrän det jordiska riket

kommit till sitt slut.47 Anledningen till att postmillennarismen sågs som mer optimistisk, är

för dess syn på världen. Man trodde på predikandets kraft, att ondskan skulle kunna reduceras




46 Ibid, s. 374.

47 Whalen, Robert K. Postmillennialism. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 326.

18

genom att lära ut mer om den kristna läran, att ett himmelliknande rike på jorden gick att nå

genom detta.48 Detta skiljer sig alltså från den premillennaristiska tanken om att det är Jesus

som strider mot Satan och låser in honom, vilket i sin tur avlägsnar ondskans krafter från

jorden. Postmillennarism talar inte heller om en bestämd tidslängd som detta rike ska existera

under. De menar att de tusen år som det talas om i Uppenbarelseboken 20:3 bara är en

symbolisk tid.49

I och med att postmillennarismens anhängare såg en sådan kraft i att sprida Guds ord, så

bidrog detta till ett uppsving för missionerandet. För att nå detta himmelska rike så gjorde de

allt för att sprida kristendomen. Detta syntes extra väl i den amerikanska kulturen, där det på

1800-talet byggdes stora mängder kyrkor, kristna skolor och förlag som kunde trycka deras

skrifter. De, liksom så många innan dem, såg denna stora spridning av kristendomen som ett

tecken på att himmelriket var nära. Skillnaden från tidigare människor som påstått att de såg

himmelriket som nära var alltså att de såg det goda vinna, istället för det onda.50

3.3 Jehovas vittnen

Jehovas vittnen är en religiös grupp med över sex miljoner aktiva medlemmar, som ser sig

själva som att vara de enda sanna kristna. De anser sig ha återgått till de ursprungliga kristna

praktikerna och lärorna. Namnet ”Jehovas vittnen” används för att det är vad de menar är den

mest precisa översättningen av Guds personliga namn som finns i de hebreiska skrifterna, och

att de är Guds vittnen som sprider hans lära. De är kända för sitt ihärdiga missionerande

genom att gå från dörr till dörr och dela ut litteratur, och tala om Guds ord. De är också starkt

kopplade till kristna apokalyptiska tankar och deras många försök till att förutspå när jordens

undergång kommer att ske.51

Vad gäller deras ställning till millennarism så har de en tydlig tillhörighet till

premillennarism. De menar att Kristus kommer återvända i samband med apokalypsen för att

sedan inrätta det himmelska riket på jorden, som kommer vara under tusen år, varpå

domedagen kommer ta plats.52

48 Weber, Timothy P. Millennialism. 2008, s. 367-368.

49 Ibid, s. 368.


51 Weddle, David L. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Religion. 2005, s. 4820.

52 Ibid, s. 4820.

19

3.3.1 Bakgrunden till Jehovas vittnen

1800-talet blev ett stort uppsving för millennarismen, i synnerhet i Nordamerika.

Protestantiska inriktningar så som baptisterna och adventisterna lade stor vikt på Jesu

återkomst och vad som skulle följa den. Speciellt adventisterna menade att jordens undergång

skulle ske inom en ytterst snar framtid. En av de människorna som förespråkade detta var

William Miller (1782–1849). Under 1830-talet började han predika om de uträkningar han

hade gjort, som visade på att Jesu återkomst skulle ske år 1843. Många tog del av hans skrifter

och lyssnade på hans predikningar. Det skapades snart en rörelse i USA som anordnade flera

konferenser för att stödja den här uträkningen.53

När väl året 1843 hade gått och Jesus inte hade återvänt, så spred sig besvikelsen. Men det

bidrog även till att de besvikna adventisterna sökte sig till varandra för att få stöd. Fler och

fler kristna lämnade sina tidigare församlingar för att bilda nya. Besvikelsen 1843 bidrog

också till ett flertal justeringar i Millers uträkning. Flera förslag uppkom, så som att det

egentligen var i oktober 1844 som Jesus skulle återvända. Men efter ännu ett nederlag så

började kaos uppstå i rörelsen. Många återvände till sina tidigare församlingar, vilket gjorde

att många av de grupper som skapats nu löstes upp. En av de få grupper som dock fortfarande

höll sig starka, var en liten grupp ledd av Jonas Wendell. Denna grupp vågade sig på att

fastställa ännu ett nytt år för Jesu återkomst, nämligen 1874. Det var dock inte alla i gruppen

som var eniga om detta. Charles Taze Russell (1852–1916) stod upp mot Wendell och

menade på att de uppfattat hela Jesu återkomst fel. Russell sa inte emot valet av år, vad han

dock menade var att året inte innebar Jesu fysiska återkomst utan att det var då Jesu

närvarande tog vid. När 1874 var förbi och ännu ingen Jesus sågs till, så var det många som

accepterade Russell och hans omdefiniering av Jesu återkomst.54

3.3.2 Millenial Dawn Bible Students

Från det att Russell och hans nya anhängare gav ut en tidskrift 1879 sågs de nu som en egen

rörelse som kallade sig för Millenial Dawn Bible Students. Under åren som följde gav

rörelsen ut flera serier av böcker där de förklarade och delgav Russells grundläggande

ideologi. Det handlade bland annat om hur Russell menade att man kunde dela in historien i

53 Lewis, James R. The Encyclopedia of Cults, Sects, and New Religion. 1998, s. 306.

54 Ibid, s. 307.

20

ett antal perioder. Den period de varit i sedan Jesu tid på jorden kallade han den evangeliska

tiden. Denna tid tog slut 1874, i samband med att Jesu närvarande kommit till dem. Vad som

nu låg framför dem var en fyrtioårig period som han kallade millenniets gryning. Dessa år,

fram till 1914, skulle vara inledningen till det himmelska riket på jorden. Denna tid skulle

innebära bland annat judarnas återvändande till Palestina och de icke-judiska ländernas

störtande. Året 1914, menade Russell, skulle då innebära förhärligandet av helgonen, att Gud

helt och fullt skulle styra på jorden och att mänskligheten skulle bli den perfektion som den en

gång varit.55 Det var alltså inte Jesu återkomst som Russell förutspådde, utan att året markerar

början på slutet.56

De som lyssnade till Russells ord var hoppfulla, speciellt när Första Världskriget bröt ut.

Detta förstärkte nämligen deras tankar om att jordens slut var nära och att Gud nu började

ingripa i mänskligheten.57

I och med att Russell inte talade om 1914 som året då Jesus skulle återvända i kött och blod,

så uppstod inte heller någon besvikelse när året kom och detta inte hände. Därför fortsätter

1914 att vara ett otroligt viktigt år för Jehovas vittnen, som det året då Jesus tog plats som

kung i Guds himmelska rike.58

3.3.3 144 000 regenter vid Guds sida

En annan del av Russells lära som blev en central del av rörelsen var det antal av Guds tjänare

som skulle vara de utnämnda regenterna över Guds kommande rike på jorden. Dessa regenter

skulle tillsammans med Kristus regera från himlen över riket på jorden. Denna grupp,

beräknad att bestå av 144 000 människor, kallas för ”the Little Flock” (=den lilla hjorden).59

De verser i Bibeln som Russell utgått ifrån var Luk. 12:32 där det står om hur Jesus berättar

för sina lärjungar att de inte behöver oroa sig, för Gud har redan bestämt sig för att ge dem

55 Lewis, James R. Jehovah’s Witnesses, Millerism, and the Adventist Tradition. The Encyclopedia of Cults,

Sects, and New Religion. 1998, s. 307.

56 Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 206



58 Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 206.



21

riket. Den specifika siffran tog Russell rakt ur Upp. 7:2–4, som i och för sig handlar om en

helt annan situation, men som talar om hur dessa 144 000 blir märkta med sigill på deras

pannor innan fyra änglar förgör jorden.60

Efter Russells bortgång år 1916, så blev Joseph Franklin Rutherford (1869–1942) den nya

ledaren för rörelsen. Rörelsen växte sig större under de kommande årtiondena och vid 1931

tog de sig namnet Jehovas vittnen.61 I och med den stora ökningen av medlemmar så kände

sig Rutherford tvungen att ta sig an denna specifika siffra som begränsade antalet människor

från att kunna komma till himlen. Medlemsantalet skulle snart överstiga denna siffra och för

att inte gå miste om eventuella blivande medlemmar, så stod nu valet mellan att revidera

siffran, tolka den som symbolisk, eller att lära ut om en annan grupp som människorna skulle

kunna bli del av, vid sidan av the Little Flock. Rutherford valde det sistnämnde. Genom att

göra en tolkning av versen i Upp. 7:9, där det står om en oräknelig skara som stod inför

tronen, så kunde Rutherford fastslå att det utöver the Little Flock, kommer vara en stor grupp

som utgör befolkningen i det himmelska riket på jorden. De kommer alltså inte vara lika högt

ställda som de som kommer regera riket, men de skulle ändå vara del av det. Denna

befolkning kallade han för ”the Great Crowd” (=den stora folkmassan).62

Av alla de miljoner människor som idag säger sig tillhöra Jehovas vittnen, så är det färre än

nio tusen av dem som bekänner sig som del av the Little Flock. Till största delen är dessa

personer sådana som gick med i rörelsen innan Rutherfords omtolkning 1935. Det är till och

med så att organisationen lär nya medlemmar att mycket av det de läser i Nya Testamentet

inte berör dem. Saker så som pånyttfödelse genom dop, att bli del av Kristi kropp och att dela

evigheten i Kristus himmelska kungarike, är sådant som blivit inaktuellt på grund av att

kvoten för the Little Flock är nådd. Till och med nattvarden har slutats fira av de nya

medlemmarna. Vad Rutherford gjorde och sa 1935 har alltså förändrat stora delar av den

synen på förhållandet som fanns mellan Gud och människa inom Jehovas vittnen.63

60 Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses. 1996, s. 151.


62 Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses. 1996, s. 127-128.

63 Ibid, s. 128-129.

22

3.3.4 Får och getter

Tanken om att året 1914 markerade början på slutet lever kvar bland Jehovas vittnen. Alla

naturkatastrofer och krig sedan dess har setts som uppfyllelser av profetian och bevisar att

jorden går mot sitt slut. Under denna sista tid ska en urgallring ske, där Jesus separerar de

lojala ”fåren” från de upproriska ”getterna”. Fåren är alltså de som sedan kommer få leva i det

himmelska riket på jorden, medan getterna inte kommer bli uppväckta från de döda och

därmed upphör att existera. De människor som dock aldrig fick ta del av evangeliet kommer

bli del av the Great Crowd i det himmelska riket på jorden, där de får en andra chans. När det

tusenåriga riket är över kommer Satan att bli frisläppt och testa allas lojalitet. De som faller

för Satans lockelser kommer utplånas, medan de som förblir trogna mot Gud blir belönade

med ett evigt liv.64

I Jehovas vittnens egen tidskrift The Watchtower, skrevs det 1947 bland annat att om man

vill ha sitt namn skrivet i Livets Bok, så måste man arbeta för det. Senare, 1972, skrev de

också att hårt arbete belönas med evigt liv.65 Kopplat till tanken på får och getter, så är alltså

sättet att bli indelat i kategorin ”får” genom att arbeta. Det arbete som Jehovas vittnen då gör

är till allra största del mission. Genom att jobba hårt och sprida deras lära till så många som

möjligt, visar de alltså på att de är lojala och värdiga ett evigt liv med Gud.66

3.3.5 Slut på profetior?

Som nämnt tidigare så har Jehovas vittnen genomgått flertalet profetior om Jesu återkomst

och jordens undergång, som visat sig vara felaktiga. Många har sett fram emot att äntligen få

ta del av det himmelska riket, för att sedan slås av besvikelse när det beräknade året eller

datumet passerat utan att profetian slagit in. För första gången i Jehovas vittnens historia, så

har de idag inte något speciellt år utsatt för när tidens slut är inne. Istället tar de avstamp från

de ”tecken” som visar på att tidens slut är nära. De håller fortfarande fast vid att 1914 var

början på slutet, och ganska länge tänkte de sig att jordens undergång skulle ske inom en

generations tid från det året.67 Russell hade nämligen innan sin död 1916 talat om att tidens

slut skulle komma innan alla ur den generation som levde då, hade dött. Rutherford höll kvar


65 Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses. 1996, s. 208.

66 Ibid, s. 209.


23

vid den profetian och gjorde 1919 ett uttalande om att miljoner människor som levde då aldrig

skulle dö.68 Men ju färre kvarlevande ur den generation det blev, desto viktigare blev det att

göra en omtolkning av vad Russell hade sagt. År 1995 skrevs det i The Watchtower att en

”generation” inte behöver definieras av år och dagar, utan att Jesus använda ordet för att

beskriva människor i en specifik historisk period som har en viss karaktär. Det förklarades i

tidskriften att de ord som Jesus använt i evangelierna för att beskriva ”denna generationen”

var sådana förknippade med synd. Jehovas vittnen började efter detta tolka ”generationen”

som en symbol för närvarandet av de som inte är troende. På det här viset så kommer ”denna

generationen” att fortsätta existera, trots att alla de som levde 1914 gått bort.69 Än en gång har

en omtolkning förhindrat besvikelsen av en ouppfylld profetia.

När Jehovas vittnen inte längre hade generationen från 1914 att förlita sig på som tecken för

när himmelriket på jorden skulle komma, så vände de sig istället till de apokalyptiska tecknen

för att veta när tiden nalkas sitt slut.70 När man talar om de apokalyptiska tecknen brukar man

först och främst nämna naturkatastrofer och krig, men det finns många fler än så. Ett av de

mer specifika tecknen är till exempel hur de tolv israelitiska stammarna, som det talas om i

Gamla Testamentet, ska återvänta och återförenas i landet Israel, varifrån de blev förvisade

århundranden före Jesu födelse.71

Också kopplat till Israel är tecknen som det talas om både i Gamla och Nya Testamentet, i

synnerhet Daniels bok och evangelierna. Tecknen ska vara förstörelsen av templet i Jerusalem

och en ledare i väst som tror sig vara större än vilken gud som helst. I Uppenbarelseboken

talas denna ledare om som ”Odjuret” vars symboliska nummer kommer vara 666.72

3.3.6 I väntan på slutet

Eftersom Jehovas vittnen lever med tron om att tiden snart kommer till sitt slut, så finns det

vissa saker som kanske skiljer deras sätt att leva från andra människors. Först och främst

handlar det om den plikt Jehovas vittnen känner inför att förbereda andra inför vad som

komma skall. Deras arbete genom att gå dörr till dörr och vittna om sin tro handlar inte bara

68 Weddle, David L. A New ”Generation” of Jehovah’s Witnesses. 2000, s. 351.

69 Ibid, s. 355.


71 Tabor, James D. End Signs. Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. 2000, s. 137.

72 Ibid, s. 139.

24

om att visa sin egen lojalitet till Gud, men också om att de ser det som ett uppdrag gett till

dem direkt från Gud.73

Aktiva medlemmar, vilka är de enda egentligen som räknas som medlemmar inom Jehovas

vittnen, träffas flera gånger i veckan i Rikets sal för att studera Bibeln utifrån den litteratur

som finns i The Watchtower. De tränar också på hur man som bäst förmedlar Guds ord till

andra, vilket de som ovan sagt är en mycket stor del av deras arbete. De blir till och med

indelade i olika grupper utifrån hur många timmar i veckan som de spenderar åt just sådan

praktik. År 2002 dokumenterades det att alla Jehovas vittnen sammanslaget, det året,

spenderade över en miljard timmar åt detta sorts arbete.74

3.3.7 Vad lär Bibeln?

I samband med att Jehovas vittnen besöker människors hem så erbjuder de ofta broschyrer

och böcker som samfundet producerat. En av dessa böcker heter Vad lär Bibeln?75 och den

innehåller nästan 200 sidor av information om vad Jehovas vittnen tror på och varför de gör

det. Bland annat tar boken upp hur världen just nu styrs av Satan och att tiden snart är inne för

Jehova att ”utplåna den onda världen”.76 Detta följs sedan av försäkringar om att de som

tillber Gud kommer få evigt liv i den värld som följer denna.77 Denna typ av information

upptar stora delar av boken, under rubriker så som ”Vad är Guds kungarike?”, ”Lever vi i

”de sista dagarna”?” och ”Ett levnadssätt som behagar Gud”.78 Jehovas vittnens tro blir i

den här boken konkret och de är tydliga med hur de tolkat Bibelns olika texter. Det blir även

tydligt att millennarism är ett område som upptar mycket av deras tro.

Ett annat sätt Jehovas vittnen i Sverige förmedlar sin tro på är genom sin hemsida

www.jw.org/sv. Det är också ett sätt för dem att bemöta människor på som kan uppfattas

mindre påtryckande eller inkräktande än hembesök. På hemsidan kan man hitta många av

deras egna publikationer, däribland Vad lär Bibeln?. Det finns också en flik där de svarat på

73 Court, John M. Approaching the Apocalypse. 2008, s. 128.


75 Jehovas vittnen. Vad lär Bibeln? 2005.

76 Jehovas vittnen. Vad lär Bibeln? 2005, s. 32.

77 Ibid, s. 33.

78 Ibid, s. 76, 86, 115.

25

vanliga frågor som de får. Det är bland annat frågor om deras missionsarbete och varför de

knackar dörr, men också mer grundläggande frågor så som vad de tror på.79

3.4 Millennarism och Jehovas vittnen i skolan

Som blivande gymnasielärare i religionskunskap tycker jag det är intressant att undersöka hur

det som tagits upp i uppsatsen kan användas i undervisningen. Är det något som kan tas med

överhuvudtaget och i så fall varför?

Först och främst vill jag påpeka att vad den här uppsatsen tar upp är mycket specifikt

inriktat, vilket med största sannolikhet inte är något som man har tid att lägga fokus på,

eftersom det är så mycket man som lärare behöver och vill få med i undervisningen. Med det

sagt så tror jag ändå att ämnet uppsatsen behandlar kan vara av intresse att lära ut och kan

ligga till grund för givande diskussioner.

3.4.1 Religionskunskap 1

Kristendomen är en stor del av vad Skolverket bestämt ska finnas med i kursens centrala

innehåll, och eftersom man även ska behandla hur religionen ”…tar sig uttryck för individer

och grupper i samtiden”,80 så anser jag att man mycket väl kan använda sig av Jehovas vittnen

som ett exempel på en grupp vars religion spelar en tydlig roll i utformningen av deras

vardag. Där kommer man även in på tankarna kring millennarism, som del av den kristna

läran och vilken påverkan den kan ha på hur människor väljer att leva sina liv. Det sistnämnda

kan kopplas till kursplanen som säger att kursen ska behandla ”…gruppers identiteter och hur

de kan formas i förhållande till religion”.81 En sådan inflytelserik sak som tanken på att

jordens undergång inte är långt borta, kan forma människors identiteter och hur de väljer att

leva sina liv.

I religionskunskapens syfte nämns även att eleverna ”…ska ges möjlighet att reflektera över

och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt

79 Jehovas vittnen. Vanliga frågor om Jehovas vittnen, (u.å.)

80 Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. 2011, s. 138.

81 Ibid.

26

och förståelse för olika sätt att tänka och leva”.82 Eftersom Jehovas vittnen arbetar på ett

sådant synligt sätt som de gör, så är chansen stor att många av eleverna i alla fall har en liten

aning om vilka de är. Dock har jag av egna erfarenheter vetskapen om att det saknas en

förståelse kring varför Jehovas vittnen spenderar så mycket tid till att gå dörr till dörr för att

dela ut broschyrer. Genom att undervisa om vad Jehovas vittnen tror på så kan kunskapen och

förståelse för deras sätt att arbete öka. Tillsammans med ökad kunskap och förståelse kan man

också utveckla respekt.

3.4.2 Existentiella frågor

Malin Löfstedt, teologie doktor och lektor i religionsdidaktik, menar att elever i skolan vill ha

mer tid till diskussioner kring livet och existensen.83 Varför då inte använda de kristna

troslärorna kring världens undergång och livet efter döden, som underlag för sådana

diskussioner? Att låta elever diskutera med varandra kan ge dem större förståelse både för vad

de själva tror och tänker, men också för hur andra kan tänka kring ämnet. Större förståelse för

varandra kan leda till större respekt för varandra. Men det är viktigt att man som lärare

förhåller sig på ett bra sätt till den här sortens lektionsutformning. Frågor om liv och död kan

vara svåra att hantera. Dels är det viktigt att förklara att det är ett ämne utan klara, bestämda

svar, något som kan verka frustrerande för vissa elever. Dels är det ett statiskt ämne, som hela

tiden förändras och många väljer nuförtiden att plocka vissa tankar från en religion och några

andra från en annan religion.84 Det är också viktigt att man som lärare inte låter ämnet blir för

knutet till elevernas egna trosuppfattningar, eftersom det kan upplevas jobbigt och kan riskera

att de blir kränkta på grund av deras åsikter. För att undvika detta så kan man ta in

utomstående personer som kan dela med sig av sina tankar. Det kan ske genom allt från film

och skönlitteratur, till att bjuda in en person som är villig att dela med sig av sin egen tro och

sina egna tankar.85


83 Löfstedt, Malin. (red.). Religionsdidaktik. 2011, s. 59.

84 Ibid, s 57.

85 Ibid, s. 63.

27

3.4.3 Källkritik

Skolverket menar att ett annat av syftena med Religionskunskap 1 ska vara att eleverna får

kritiskt granska källor.86 Det kan till exempel innebära att eleverna får undersöka hur Jehovas

vittnen presenterar sin egen tro, i jämförelse med hur andra parter (så som kursböcker,

artiklar, eller medier) framställer deras tro. Detta skulle vara en bra idé eftersom det finns

lättillgängligt material som Jehovas vittnen själva producerat. Detta material skulle då kunna

jämföras med vad omvärlden sagt om dem i diverse forum.

Det kan också innebära att eleverna får använda källkritiska metoder för att undersöka till

vilken utsträckning den kristna religionen kan variera mellan olika samfund.87 Jehovas vittnen

skiljer sig från många andra kristna samfund, vilket skulle kunna vara grunden till en

diskussion kring var gränsen går för att det ska bildas en ny religion.

4 Diskussion

Avsikten med den här uppsatsen var att bidra med ett material som kan öka människors

förståelse för millennarism och dess betydelse för Jehovas vittnen. Detta gjordes genom att ge

en översikt av den idéhistoriska utvecklingen och därmed kunna tydliggöra den splittring som

finns inom området och varför dessa uppstått. Det har också varit min intention att koppla

detta material till utbildningens väsen, för att väcka ett intresse för hur detta ämne kan

användas i religionsundervisningen.

4.1 Resultatdiskussion

Under följande rubriker har jag försökt att sammanställa och förklara det som jag tagit upp i

resultatkapitlet. Trots att själva resultatet varit en genomgång av det material som i stora drag

egentligen redan besvarat mina frågeställningar, så har jag ändå valt att förtydliga dessa i detta

kapitel och diskutera de svar som jag fått.


87 Skolverket.se. Religionskunskap 1. Begrepp i ämnets syfte. (u.d.).

28

Vidare diskuterar jag även vilken vidare forskning inom området som jag anser skulle

kunna göras.

4.1.1 Millennarismens utveckling och splittring

En av frågeställningarna som jag hade var hur millennarismens utveckling sett ut och vilka

händelser som bidragit till dess splittring. Man kan tydligt se hur de samhälleliga

förändringarna har bidragit till att millennarismen förändrats, så som när kristendomen först

blev till. Judarna hade liknande tankar kring framtiden, att Gud skulle förgöra ondskan och

skapa ett herradöme. Dessa tankar anammade de kristna, men utvecklade dem vidare. Det var

i samband med att Nya Testamentet skrevs och spreds som tanken kring det tusenåriga riket

på jorden uppstod.

Något som präglat millennarismen under hela dess utveckling är människors vilja att

tidsbestämma när tusenårsriket kommer ta vid. Detta har varit en av de avgörande

anledningarna till att de kristna blivit oense. Redan under de första århundranden blev

kristendomen drabbad av att människor avsade sig sin tro, eftersom de blev så besvikna på att

Jesus aldrig återvände för att skapa detta himmelska rike på jorden som de blivit utlovade. Det

var därför kyrkan kände att det var nödvändigt att göra en uträkning för att tydligt kunna säga

när detta skulle ske. Detta var fördelaktigt för dem då det inte var förrän efter flera hundra år.

Då kan man fråga sig hur betrodd denna uträkning var av de som gjorde den, eller om dess

enda syfte var att lugna de otåliga kristna.

Det var också under det romerska styret som kyrkans första försök till att tysta ner de kristnas

millennaristiska hopp ägde rum. Istället för att sprida tankarna om att Jesus skulle komma och

ta kontroll över jorden och rädda de kristna från romarnas kontroll, som av uppenbara skäl

inte var speciellt uppskattade bland romarna, så ville kyrkan tolka om det hela till att handla

om ett rike som inte var av denna värld. Detta blev startskottet för det sättet att tolka

millennarism som kallas för amillennarism. Det fanns alltså nu de som var bokstavstrogna till

vad som stod i Uppenbarelseboken om ett tusenårigt rike på jorden, och de som såg det hela

som något mycket mer andligt och inte alls så konkret som det står om i Nya Testamentet.

Än en gång har den rådande samhällssituationen haft påverkan på hur religionen anpassat

sig och därmed gjort att de kristna blivit splittrade i sitt sätt att tänka.

29

Det har visat sig att enskilda personer också kan ha en stor inverkan på hur en religion

utvecklas. Kända namn som Augustinus, Martin Luther och Jean Calvin har alla haft sin del i

millennarismens historia. Vad dessa män har sagt och gjort har påverkat deras följare till att

ha visat mindre intresse för millennarism. Det blir dock tydligt hur deras tankar försvagas i

och med deras död, då millennarism med tiden sedan blev mer populärt än någonsin.

Hela tiden följer den samtida verkligheten med och styr människorna och deras sätt att se på

millennarism. När det såg ut som om kristendomen slog igenom stort på 1800-talet så blev

också människornas syn på sluttiden mycket mer optimistisk. Istället för att man väntade sig

en apokalyps, så tänkte man att himmelriket närmade sig och förändrade jorden mot det goda

i en pågående process.

Det verkar dock som om det mer pessimistiska sättet att se på millennarism, nämligen

premillennarism, är mer tilltalande hos människor, då det snart blev det vanligaste igen.

Kanske har de kristna svårt att bortse från all ondska i världen. Alla krig, naturkatastrofer och

hungersnöd som ständigt tar plats vittnar snarare om att de närmare sig en apokalyptisk

undergång och inte ett paradis, vilket är vad premillennarism talar om.

4.1.2 Jehovas vittnen

Då det var i en sådan värld som Jehovas vittnen växte fram, är det inte förvånande att det var

denna syn som de förespråkade. De var även bokstavstrogna när det kom till Bibeln och dess

innehåll, så att de skulle ha samma syn som amillennaristerna vore föga troligt.

Att vara bokstavstrogna anser jag kan ha lett till att Jehovas vittnen kunnat hålla ihop på ett

bättre sätt än rörelser som inte är det. Den största faktorn som gjort att Jehovas vittnen inte

varit helt överens är något som det inte står tydligt om i Bibeln, nämligen när tusenårsriket ska

komma. Liksom kristna genom hela millennarismens historia har detta varit ett stort

diskussionsämne även hos Jehovas vittnen. Flera försök till att sätta datum på apokalypsen har

skett, men inte utan besvikelse. För första gången genom rörelsens historia har de idag inte

något speciellt datum utsatt för jordens slut, utan förlitar sig på att veta när det kommer ske

genom att se de apokalyptiska tecknen. De är dock övertygade om att det inte kommer dröja

speciellt länge till.

Den andra av mina frågeställningar var hur man kan förstå Jehovas vittnen och deras tro kring

millennarism utifrån dess idéhistoriska bakgrund. Jag skulle vilja påstå att man tydligt kan se

vilken stor påverkan millennarismen har på människorna som tillhör Jehovas vittnen. Deras

30

liv är utformade för att förbereda både sig själva och andra för tidens slut. De tillägnar

exempelvis många timmar av sina liv åt att sprida sin tro i hopp om att kunna rädda andra från

att gå under när Gud inrättar sitt rike på jorden. Genom att närmare undersöka deras

publikationer och hemsida går detta att se även när det gäller Jehovas vittnen i Sverige.

4.1.3 Religionskunskap

Ett av mina syften med uppsatsen var att även rikta mig åt ett mer pedagogiskt perspektiv och

hur detta ämne jag valt kan användas i skolan och religionsundervisningen. Efter att ha

undersökt kursplanen för Religionskunskap 1 så menar jag att det absolut är ett ämne som bör

lyftas i undervisningen. Det kanske inte behöver ta upp en stor del av undervisningstiden

eftersom millennarism bara utgör en liten del av den kristna tron, men att det kan ligga till

grund för diskussioner kring existentiella frågor.

Jehovas vittnen är också ett område som det med fördel kan undervisas om. Eftersom de

arbetar på ett synligt sätt så är chansen stor att eleverna på någon nivå bildat sig en

uppfattning om dem. I och med det finns också risken att de skapat sig fördomar kring dem,

vilket jag som religionskunskapslärare vill arbeta för att undvika. Det finns även en möjlighet

att öva källkritik med eleverna i samband med detta område. Förslagsvis genom att undersöka

vilken bild Jehovas vittnens egna publikationer ger av rörelsen, i jämförelse med utomstående

källor.

4.2 Vidare forskning

I den här uppsatsen har jag utgått från redan gjord forskning om Jehovas vittnen, men min

tanke är att det skulle behövas mer material, speciellt inriktat på Jehovas vittnen i Sverige. Det

finns mycket forskning kring vad Jehovas vittnen tycker och tänker kring blodtransfusion, hur

det är att gå ur samfundet, men lite kring deras nutida apokalyptiska tro och hur det verkligen

påverkar dem. En kvalitativ intervjuundersökning tror jag skulle kunna bidra mycket till det

material som redan finns. Det skulle ge ett personligare och mer inåtriktat perspektiv, något

som kan vara bra för att ge ökad förståelse för Jehovas vittnen och deras val av livsstil och tro.

31

Referenser

Attridge, Harold W. The Messiah and the Millennium: The Roots of Two Jewish-Christian

Symbols. I Imagining the End: Visions of Apocalypse from the Ancient Middle East to

Modern America, Abbas Amanat and Magnus Bernhardsson (red.), 90-105. London: I. B.

Tauris, 2002.

Backman, Jarl. Rapporter och uppsatser. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur, 2016.

Birkler, Jacob. Vetenskapsteori – en grundbok. Stockholm: Liber AB, 2008.

Court, John M. Approaching the Apocalypse: A Short History of Christian Millenarianism.

London: I. B. Tauris, 2008.

Elliott, Joel. Jehovah’s Witnesses. I Encyclopedia of Millennialism and Millennial

Movements, Landes, Richard A. (red.), 202-207. New York: Routledge, 2000.

Furseth, Inger & Repstad, Pål. Religionssociologi – en introduktion. Stockholm: Liber AB,

2005.

Gunner, Göran. När tiden tar slut – Motivförskjutningar i frikyrklig apokalyptisk tolkning av

det judiska folket och staten Israel. Diss., Uppsala University, 1996.

Holden, Andrew. Jehovah’s Witnesses – Portrait of a contemporary religious movement.

London: Routledge, 2002.

Holme, Idar Magne och Solvang, Bernt Krohn. Forskningsmetodik – om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur, 1997.

Jehovas vittnen. Vad lär Bibeln? Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania,

2005.

Jehovas vittnen. Vanliga frågor om Jehovas vittnen. (u.å). https://www.jw.org/sv/jehovas-

vittnen/faq/ (Hämtad 2017-01-28)

https://www.jw.org/sv/jehovas-vittnen/faq/

https://www.jw.org/sv/jehovas-vittnen/faq/

32

Jones, Lindsay. (red.). Encyclopedia of Religion. (Band 9). 2:a uppl. USA: Thomson Gale,

2005.

Landes, Richard A. (red.). Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements. New

York: Routledge, 2000.

Lewis, James R. The Encyclopedia of Cults, Sects, and New Religions. New York:

Prometheus Books, 1998.

Löfstedt, Malin. (red.). Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund:

Studentlitteratur, 2011.

Moltmann, Jürgen. Den Gud som kommer – Kristen Eskatologi. Stockholm: Verbum Förlag

AB, 1997.

Nationalencyklopedin. Apokalyps.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/apokalyps (Hämtad 2016-05-20).

Nationalencyklopedin. Apokalyptik.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/apokalyptik (Hämtad 2016-05-20).

Penton, James M. Apocalypse Delayed – The Story of Jehovah’s Witnesses. 3:e uppl. Toronto:

University of Toronto Press, 2015.

Reed, David A. Answering Jehovah´s Witnesses – subject by subject. Grand Rapids: Baker

Books, 1996.

Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan

2011. Stockholm: Skolverket, 2011.

Skolverket.se. Religionskunskap 1. Begrepp i ämnets syfte. (u.d).

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/apokalyps

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/apokalyptik

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm?subjectCode=REL&courseCode=RELREL01&lang=sv&tos=gy#anchor_RELREL01


33

program/subject.htm?subjectCode=REL&courseCode=RELREL01&lang=sv&tos=gy#anchor

_RELREL01 (Hämtad 2017-04-27)

Schwartz, Hillel. Millenarianism. I Encyclopedia of Religion, Jones, Lindsay. (red.), 6028-

6038 (Band 9). 2:a uppl. USA: Thomson Gale, 2005.

Tabor, James D. End Signs. I Encyclopedia of Millennialism and Millennial Movements,

Landes, Richard A. (red.), 137-140. New York: Routledge, 2000.

Tosh, John. Historisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur, 2011.

Weber, Timothy, P. Millennialism. I The Oxford Handbook of Eschatology, Walls, Jerry L.

(red.), 365-383. New York: Oxford University Press, 2008.

Weddle, David L. A New “Generation” of Jehovah’s Witnesses: Revised Interpretation,

Ritual, and Identity. Nova Religio: The Journal of Alternative and Emergent Religions. vol. 3,

no. 2 (April 2000): 350-367.

Whalen, Robert K. Postmillennialism. I Encyclopedia of Millennialism and Millennial

Movements, Landes, Richard A. (red.), 326-329. New York: Routledge, 2000.

Wilson, Robert R. The Biblical Roots of Apocalyptic. I Imagining the End: Visions of

Apocalypse from the Ancient Middle East to Modern America, Abbas Amanat and Magnus

Bernhardsson (red.), 56-66. London: I. B. Tauris, 2002.



Documents

Regeldokument - Linnéuniversitetetlnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1092562/FULLTEXT01.pdf1.2 Metod och material Det jag har valt att göra är att utföra en kvalitativ undersökning