Rapport rörande framtida verksamhet och organisa- …...2013/11/21 · Kulturförvaltningen anser att förslaget att flytta det regionala mångkulturella uppdraget från Internationella

Bilaga: Regional biblioteksverksamhet i Stockholms län. Rapport av Anette Johans-

son, AnnJo Konsulteri AB.

KUN 2013-11-21, p 12

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer:

2013-11-12 KUN 2013/470

Handläggare:

Kristina Solberg

Rapport rörande framtida verksamhet och organisa-tion för Regionbibliotek Stockholm och Internatio-nella biblioteket

1 Förslag till beslut

Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta

att godkänna rapport rörande framtida verksamhet och organisation

för Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket

att uppdra åt kulturförvaltningen att återkomma till kulturnämnden

med förslag på åtgärder med anledning av rapporten

2 Bakgrund

I september 2013 beslutade kulturnämnden att utreda framtida verksamhet

och organisation för Regionbibliotek Stockholm och Internationella bibliote-

ket.

Förvaltningen har anlitat Annette Johansson vid AnnJo Konsulteri AB som är

expert på biblioteksverksamhet för att genomföra utredningen.

2.1 Uppdraget

Förvaltningens uppdrag till konsulten var att utifrån nya bibliotekslagen före-

slå en framtida utformning av Regionbibliotek Stockholm och Internationella

biblioteket (IB) avseende uppdrag, mål, organisation, insatser, resurser och

budget med utgångspunkt i förslaget till ny bibliotekslag. Möjligheten att or-

ganisatoriskt och verksamhetsmässigt integrera Regionbiblioteket och IB skul-

le särskilt prövas och nuvarande huvudmannaskap skulle ses över.

KUN 2013-11-21, p 12 2 (5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer:

2013-11-12 KUN 2013/470

Vidare skulle utredningen ge förslag till en inriktning för en kompletterande

medieförsörjning inom Stockholms län med avvägning mot såväl kommuner-

nas behov som det nationella mediesamarbetets utveckling. Inriktningen för

ett framtida regionalt medieuppdrag skulle även prövas gentemot nuvarande

insatser inom IB:s publika verksamhet. Möjligheten till stärkt samverkan med

övriga länskulturfunktioner inom SLL och med andra aktörer skulle utredas

samt premisserna för biblioteksverksamheternas möjlighet att ansvara för

nationella uppdrag.

Utredningen skulle utföras med stöd av omvärldsanalys, med avsikten att

uppmärksamma förändringar som rör ansvar och utförande av det regionala

biblioteksuppdraget. Utredningen skulle även beakta pågående förändrings-

arbete inom den nuvarande huvudmannen Stockholms stadsbibliotek.

2.2 Nuvarande huvudmannaskap och organisation

Kulturnämnden har avtal med Stockholms stadsbibliotek både för driften av

Regionbibliotek Stockholm och för medfinansieringen av Internationella bibli-

oteket. Båda biblioteken erhåller verksamhetsstöd för regional kulturverksam-

het från kulturnämnden. Stödet för 2014 beslutas av kulturnämnden i annat

ärende 2013-11-21.

2.3 Den nya bibliotekslagen

Enligt bibliotekslagen är landstinget huvudman för den regionala biblioteks-

verksamheten och varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet

och upprätta en regional biblioteksplan. Den nuvarande regionala biblioteks-

planen gäller för 2012-2014 och beslutades av kulturnämnden 2011-12-14.

Den nya bibliotekslagen beslutades av riksdagen 2013-10-24 och träder i kraft

2014-01-01.

3 Sammanfattning av rapporten

Den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari, 2014. I det regionala bibli-

oteksuppdraget ingår att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvali-

tet när det gäller folkbiblioteken i länet. Landstinget är huvudman för uppdra-

get och varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet.

Utredningen föreslår att det samlade regionala biblioteksuppdraget inkl. det

mångspråkiga uppdraget, tillskrivs Regionbibliotek Stockholm. Vidare föreslås

att Stockholms läns landsting, genom landstingets kulturnämnd och kultur-

förvaltning, övertar det administrativa ansvaret och huvudmannaskapet för

KUN 2013-11-21, p 12 3 (5)


2013-11-12 KUN 2013/470

Regionbibliotek Stockholm samt att Regionbibliotek Stockholm utgör en del

av kulturförvaltningens organisation.

Både regionala och nationella direktiv understryker behovet av ökad samver-

kan mellan kommunerna och mellan landsting, kommuner och andra aktörer.

I Stockholms län ska de regionala biblioteks- och kulturverksamheterna verka

i enlighet med visionerna i RUFS. En utveckling i den riktningen behöver en

gemensam utgångspunkt och målsättning. Utredningen pekar därför på beho-

vet av en regional kultur- och biblioteksplan i samverkan Stockholms läns

landsting/Regionbiblioteket och representanter för kommunbiblioteken och

de lokala kulturverksamheterna.

3.1 Förslag till uppdrag

Uppdragsbeskrivningen för Regionbibliotek Stockholm syftar till att stärka sambandet till de regionala visionerna och samtidigt behålla fokus på kom-munbibliotekens behov. Uppdraget föreslås vara att:

särskilt samverkar med biblioteksverksamheter inom Stockholms län

och Östra Mellansverige.

särskilt samverkar med verksamheter inom landstingets kulturförvalt-

ning med utgångspunkt i gemensamma mål och strategier för regional

biblioteks- och kulturutveckling.

bedriver omvärldsbevakning med avsikten att introducerar samverkan,

projekt med mera med olika aktörer som tillför bredd, djup och nya

perspektiv på biblioteksverksamheten i länet.

prioriterar strategisk utveckling av det mångspråkig biblioteksuppdra-

get.

stödjer och initierar insatser som främjar en interkulturell utveckling

där lokala bibliotek utgör viktiga kontakytor och mötesplatser.

prioriterar strategisk utveckling av det regionala mediesamarbetet.

prioriterar ett fortsatt forskningsanknutet utvecklingsarbete.

vidareutvecklar nätverksmöten för kommunbiblioteken.

vidareutvecklar lässtimulerande insatser.

tar initiativ till strategiska samverkande insatser som kan främja ut-

vecklingen av skolbibliotek i Stockholms län.

3.1.1 Medieförsörjningen i Stockholms län

Ledord för modellen bör vara helhetssyn, samverkan, decentralisering, effek-

tivt resursutnyttjande och strategisk utveckling. En strävan bör vara att de-

centralisera det regionala mediestödet, så att insatserna finns närmare invå-

narna. En möjlighet är att utgå ifrån delregionala mediekluster, exempelvis

norra, södra och mellersta länet. En prioriterad uppgift inom den regionala

modellen för mediesamarbete är att utveckla strategier som stärker det lokala

KUN 2013-11-21, p 12 4 (5)


2013-11-12 KUN 2013/470

utbudet av mångspråkiga medier. En målsättning bör vara att det i Stockholms

län ska finnas åtminstone ett Internationellt bibliotek i varje kommun.

Utredningen föreslår att

Regionbiblioteket tillsammans med kommunbiblioteken, Internatio-

nella biblioteket och Stockholms stadsbibliotek utvecklar en modell för

ett regionalt mediesamarbete med målsättning att stimulera medie-

samverkan mellan kommunbiblioteken.

Modellen omfattar insatser som ökar länsinvånarnas tillgång till det

samlade medieutbudet genom till exempel flytande bestånd, samver-

kan om depositioner mångspråkiga medier, kurslitteratur med mer.

Modellen omfattar förslag till regionala eller delregionala medieplaner.

Modellen omfattar samordning av medietransporter exempelvis med

andra kommunala transporter (gäller även bokbåten).

Modellen omfattar införandet av ett gemensamt bibliotekskort i länet.

3.1.2 Resurser

Utredningen föreslår att

kulturnämnden ser över de ekonomiska resurserna i samband med en

fördjupad översyn av det framtida mediesamarbetet.

4 Förvaltningens synpunkter

Kulturförvaltningen uppskattar att utredningen har beaktat den komplexitet

och särskilda situation som Regionbiblioteket i Stockholms län har och att de

lämnade förslagen ger en god utgångspunkt för att gå vidare och lösa de pro-

blem som finns idag.

I den utvärdering som gjorts av Länskulturfunktionernas verksamhet under

2013 fick Regionbiblioteket de bästa vitsord från kommunerna i länet. Under

det fortsatta arbetet med samverkan mellan Länskulturfunktionerna har Regi-

onbiblioteket också varit en samlande aktör och plats för lokala aktiviteter. En

förutsättningslös diskussion om den administrativa placeringen av Regionbili-

oteket är därför önskvärd.

För att möjliggöra för en eventuell överflyttning av driftsansvar på annan part

än Stockholms stad inom rimlig tid är det önskvärt att driftavtalet med Stock-

holms stads kulturförvaltning sägs upp innan årets slut, då uppsägningstiden

är så lång som 18 månader.

Kulturförvaltningen anser att förslaget att flytta det regionala mångkulturella

uppdraget från Internationella biblioteket till Regionbibliotek Stockholm är

intressant ur ett regionalt utvecklings- och mångkulturperspektiv. Då flera

KUN 2013-11-21, p 12 5 (5)


2013-11-12 KUN 2013/470

organisationer berörs behöver frågan utredas mer för att se hur en sådan över-

gång ska kunna göras och få en överblick över de effekter och konsekvenser

som kan uppstå, både positiva och negativa.

Kulturförvaltningen ser rapporten som ett utmärkt verktyg för fortsatt diskus-

sion och utveckling av den regionala biblioteksverksamheten.

Enligt kulturförvaltningens avtal med konsulten skulle slutrapport lämnas så

att den kan redovisas på kulturnämndens sammanträde den 21 november

2013. I detta skede har förvaltningen inga konkreta förslag till åtgärder. För-

valtningen föreslås i stället få nämndens uppdrag att återkomma med förslag

till åtgärder med anledning av rapporten. I praktiken blir det i början av 2014.

Kerstin Olander

Regional biblioteksverksamhet i Stockholms län En översyn av Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket

Annette Johansson AnnJo Konsulteri AB

November, 2013

Sida 2 av 29

Innehåll 1. Inledning ..................................................................................................................................... 4

Översynens uppdrag ................................................................................................................................... 4 Tidigare utredningar ................................................................................................................................... 4

2. Nationella och regionala perspektiv .............................................................................................. 6 2.1 Bibliotekslagen ...................................................................................................................................... 6 2.2 Litteraturutredningen ........................................................................................................................... 6 2.3 Kultursamverkansmodellen .................................................................................................................. 7 2.4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen ............................................................................... 7

2.4.1 Stockholms läns landstings kulturnämnd ................................................................................... 8 2.4.2 Regionala biblioteksplanen 2012-2014 ...................................................................................... 9 2.4.3 Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting ........................................................ 9

3. Nuvarande regionala biblioteksverksamhet ................................................................................ 10 3.1 Regionbibliotek Stockholm ................................................................................................................. 10

3.1.1 Regionala uppdraget ................................................................................................................ 10 3.1.2 Nationella uppdraget................................................................................................................ 11 3.1.3 Lokala uppdraget ...................................................................................................................... 11 3.1.4 Resurser .................................................................................................................................... 11 3.1.5 Kommunbibliotekens behov .................................................................................................... 12

3.2 Internationella biblioteket .................................................................................................................. 12 3.2.1 Regionala uppdraget ................................................................................................................ 13 3.2.2 Nationella uppdragetet ............................................................................................................ 13 3.2.2 Lokala uppdrag ......................................................................................................................... 14 3.2.3 Resurser .................................................................................................................................... 14 3.2.4 Kommunbibliotekens behov ................................................................................................ 14

3.3 Stockholms stadsbibliotek................................................................................................................... 15 3.4 Kompletterande medieförsörjning ..................................................................................................... 15

3.4.1 Stockholms län ..................................................................................................................... 15 3.4.2 Nationellt perspektiv ............................................................................................................ 16 3.4.3 E-böcker................................................................................................................................ 17

4. Sammanfattande reflektion och analys ....................................................................................... 18 4.1 Uppdrag och mål ................................................................................................................................. 18

4.1.1 Samverkan ................................................................................................................................ 19 4.2 Verksamheternas innehåll .................................................................................................................. 20

4.2.1 Kompletterande medieförsörjning ........................................................................................... 21 4.3 Huvudman ........................................................................................................................................... 21

5. Förslag till regional biblioteksverksamhet i Stockholms län ......................................................... 23 5.1 Ett regionalt uppdrag – en regional biblioteksverksamhet ................................................................. 23 5.2 Huvudmannaskap................................................................................................................................ 23 5.3 Uppdrag och mål ................................................................................................................................. 24

5.3.1 Bibliotekslagen ......................................................................................................................... 24 5.3.2 Uppdrag Stockholms läns landstings kulturförvaltning ............................................................ 24 5.3.3 Uppdrag Regionbibliotek Stockholm ........................................................................................ 24 5.3.4 Nationella åtaganden ............................................................................................................... 25

5.4 Medieförsörjningen i Stockholms län ................................................................................................. 25 5.4 Resurser .............................................................................................................................................. 26

Sida 3 av 29

Sammanfattning Utredningen ska föreslå en framtida utformning av den regionala biblioteksverksamheten med utgångspunkt i omvärlden, den nya bibliotekslagen och Stockholms läns landstings övergripande mål för regional utveckling. Förslaget ska omfatta huvudmannaskap, uppdrag och mål, organisation och resurser, samverkan och nationella åtaganden.

Den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari, 2014. I det regionala biblioteksuppdraget ingår att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i länet. Landstinget är huvudman för uppdraget och varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet.

Utredningen föreslår att det samlade regionala biblioteksuppdraget inkl. det mångspråkiga uppdraget, tillskrivs Regionbibliotek Stockholm. Vidare föreslås att Stockholms läns landsting, genom landstingets kulturnämnd och kulturförvaltning, övertar det administrativa ansvaret och huvudmannaskapet för Regionbibliotek Stockholm samt att Regionbibliotek Stockholm utgör en del av kulturförvaltningens organisation.

Både regionala och nationella direktiv understryker behovet av ökad samverkan mellan kommunerna och mellan landsting, kommuner och andra aktörer. I Stockholms län ska de regionala biblioteks- och kulturverksamheterna verka i enlighet med visionerna i RUFS. En utveckling i den riktningen behöver en gemensam utgångspunkt och målsättning. Därför behöver Stockholms läns landsting formulera en regional kultur- och biblioteksplan i samverkan med representanter för kommunbiblioteken och de lokala kulturverksamheterna.

Uppdragsbeskrivningen för Regionbibliotek Stockholm syftar till att stärka sambandet till de regionala visionerna och samtidigt behålla fokus på kommunbibliotekens behov. Uppdraget föreslås vara att:

● särskilt samverka med biblioteksverksamheter inom Stockholms län och Östra Mellansverige. ● särskilt samverka med verksamheter inom landstingets kulturförvaltning med utgångspunkt i

gemensamma mål och strategier för regional biblioteks- och kulturutveckling. ● bedriva omvärldsbevakning med avsikten att introducerar samverkan, projekt m.m. med olika

aktörer som tillför bredd, djup och nya perspektiv på biblioteksverksamheten i länet. ● prioritera strategisk utveckling av det mångspråkig biblioteksuppdraget. ● stödja och initierar insatser som främjar en interkulturell utveckling där lokala bibliotek utgör

viktiga kontakytor och mötesplatser. ● prioritera strategisk utveckling av det regionala mediesamarbetet. ● prioritera ett fortsatt forskningsanknutet utvecklingsarbete. ● vidareutveckla nätverksmöten för kommunbiblioteken. ● vidareutveckla lässtimulerande insatser. ● ta initiativ till strategiska samverkande insatser som kan främja utvecklingen av skolbiblioteken i

Stockholms län.

Landstinget bör avveckla nuvarande form för samverkan med Internationella biblioteket inkl. det publika biblioteket. Utredningen föreslår istället att landstinget utvecklar en ny modell för ett regionalt mediesamarbete med målsättningen att stimulera mediesamverkan mellan kommunbiblioteken. Ledord för modellen bör vara helhetssyn, samverkan, decentralisering, effektivt resursutnyttjande och strategisk utveckling. En strävan bör vara att decentralisera det regionala mediestödet, så att insatserna finns närmare invånarna. En möjlighet är att utgå ifrån delregionala mediekluster, exempelvis norra, södra och mellersta länet. En prioriterad uppgift inom den regionala modellen för mediesamarbete är att utveckla strategier som stärker det lokala utbudet av mångspråkiga medier. En målsättning bör vara att det i Stockholms län ska finnas åtminstone ett Internationellt bibliotek i varje kommun.

Utredningens förslag till omfördelning av det regionala biblioteksuppdraget kräver en omfördelning av landstingets nuvarande anslag till regional biblioteksverksamhet. Omfördelningen behöver anpassas till utormningen av den nya modellen för regionalt mediesamarbete.

Sida 4 av 29

1. Inledning Den regionala biblioteksverksamheten i Stockholms län utgörs av två verksamheter: Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket. Stockholms läns landsting är huvudman för Regionbibliotek Stockholm och medfinansierar verksamheten vid Internationella biblioteket. Den 24 oktober 2013 fattade riksdagen beslut om en ny bibliotekslag. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2014. Anledningen till lagförändringen har bl.a. varit att omvärlden väsentligt förändrats sedan lagens tillkomst 1996, och att uppföljningen inom biblioteksområdet behöver tillgodoses.1 Kulturnämnden inom Stockholms läns landsting har beslutat att, med utgångspunkt i den nya bibliotekslagen, genomföra en översyn av den regionala biblioteksverksamheten i Stockholms län.

1.1 Översynens uppdrag Utredningen ska, med utgångspunkt i den nya bibliotekslagen och i landstingets visioner och mål för utvecklingen i länet, föreslå en framtida utformning av den regionala biblioteksverksamheten. Förslaget ska omfatta:

• Huvudmannaskap • Uppdrag och mål • Organisation och resurser

Utredningen ska särskilt beakta möjligheten att organisatoriskt och verksamhetsmässigt integrera Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket. Vidare ska utredningen ge förslag till en inriktning för den kompletterande medieförsörjningen i länet med avvägning mot kommunernas behov och mot en nationell överblick av mediesamarbeten. Förslaget ska även prövas gentemot nuvarande regionala insatser inom Internationella bibliotekets publika verksamhet. Uppdraget omfattar även förslag till stärkt samverkan med övriga länskulturfunktioner inom Stockholms läns landsting och med andra aktörer. Utredningens förslag ska även omfatta premisser för verksamheternas nationella åtaganden. Utredningens förslag ska prövas mot kända förändringar inom biblioteksområdet och andra förändringar i omvärlden som bedöms påverka ansvar och utförande av det regionala biblioteksuppdraget. Utredningens underlag har utgjorts av nationella och regionala styrdokument, uppdragsavtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad samt olika utredningar som rör biblioteksområdet. I materialet ingår även samtal med bibliotekschefer i länet och med chefer och medarbetare på Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket. Samtal har även förts med företrädare för regionala biblioteksverksamheter i landet och med Statens kulturråd och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Utredningen har genomförts under perioden augusti-oktober, 2013, av biblioteks- och organisationskonsult Annette Johansson, AnnJo Konsulteri AB. I utredningen benämns Regionbibliotek Stockholm genomgående som Regionbiblioteket.

1.2 Tidigare utredningar Det regionala biblioteksuppdraget har under senare år diskuterats utifrån olika frågeställningar. Det mediekompletterande uppdraget ingick i den nationella fjärrlåneutredning som Kungl. biblioteket och Kulturrådet genomförde 2009.2 Utredningen visade på en successivt minskad efterfrågan på fjärrlån3 under det senaste decenniet, med undantag för mångspråkiga medier. Färre fjärrlån betyder inte per automatik att behovet av medier och information minskat. Snarare visar det på ett förändrat beteende hos enskilda biblioteksanvändare, som i högre grad söker och finner information på egen hand bl.a. via 1 Lagrådsremiss: Ny bibliotekslag. Stockholm den 7 mars, 2013. 2 Lätt att hitta – lätt att låna. Ny modell för bibliotekens nationella mediesamarbete - en utredning av bibliotekens fjärrlån. KB:s dnr 50-554-2009 3 Den allmänna definitionen av ett fjärrlån är ett lån mellan två bibliotek som inte har samma huvudman.

Sida 5 av 29

bibliotekens webbkataloger. Den minskade efterfrågan på regionala fjärrlån kan även förklaras med att fler mediesamarbeten utvecklats mellan kommunbiblioteken i olika län och regioner. Utredningen visade på brister i den regionala fjärrlånestatistiken, vilket försvårade möjligheterna att följa upp och tolka insatser och effekter. Som en direkt konsekvens av fjärlåneutredningen genomförde Kungl. biblioteket en översyn av de fyra statligt finansierade lånecentralerna4. Av dessa utgör Internationella bibliotekets lånecentral (IBLC) en och Informations- och lånecentralen i Stockholm (ILS Stockholm) en annan. Utredningen ledde fram till beslut om ett fortsatt nationellt mediekompletterande uppdrag för IBLC och för Sveriges Depåbibliotek och lånecentral i Umeå. För ILS Stockholm och ILS Malmö gäller att successivt under perioden 2013-2015 avveckla de mediekompletterande insatserna och istället utveckla andra strategiska nationella insatser. Hösten 2012 genomförde Stockholms stadsbibliotek en utredning om samverkan mellan den egna verksamheten, Internationella biblioteket och Regionbiblioteket, avseende medieförsörjning, konsultativa insatser och kompetensutveckling.5 Utredningen föranleddes dels av ovanstående förändrade nationella uppdrag för IBLC och ILS Stockholm, dels av en intern strävan att stärka det mångspråkiga uppdraget inom Stockholms stadsbibliotek som helhet, med Internationella biblioteket som bas. Parallellt pågick dessutom översynen av bibliotekslagen med signaler om ett förändrat regionalt biblioteksuppdrag. Utredningen menade att nuvarande samverkan i mindre utsträckning kunde hänvisas till avtal, uppdrag eller mål, utan mer till hävd och geografisk närhet. En möjlig orsak som lyftes fram var de statliga och regionala bibliotekshuvudmännens frånvarande engagemang, vilket medfört att verksamheterna själva behövt anpassa sina uppdrag till förändringar i staden, länet och landet. Då Kungl. biblioteket 2011 tog över huvudmannaskapet för lånecentralerna från Statens kulturråd, valde man att radikalt förändra innehållet i de nationella uppdragen, vilket även kom att påverkar det lokala och regionala biblioteksarbetet. Våren 2013 genomförde kulturnämnden vid Stockholms läns landsting en utvärdering av länskulturfunktionerna.6Avsikten var att få en uppfattning om hur verksamheterna når ut till länets invånare. Regionbiblioteket var den länsfunktion som erhöll de högsta värdena. En majoritet av kommunerna uppgav att de samarbetade med Regionbiblioteket och överlag var nöjda med tjänsterna. Utredaren lyfte fram behov om ökad samverkan mellan länskulturfunktionerna, en mer långsiktig planering av verksamheternas insatser och mål och en tydligare styrning från landstinget. Internationella biblioteket är inte en länskulturfunktion och omfattades därmed inte av utvärderingen.

4 Centraler i ett nytt bibliotekslandskap. Lånecentraler, depåbibliotek och internationella biblioteket – översyn och förslag. Dnr 109-KB 1263-2011 5 Börja om från början. En utredning av framtida möjligheter till samverkan för Stockholms stadsbibliotek, Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket (2012) 6 Utvärdering av Länsfunktionerna. Slutrapport 2013-02-21, sid. 18

Sida 6 av 29

2. Nationella och regionala perspektiv Denna översyn har två utgångspunkter: bibliotekslagen och Stockholms läns landstings visioner för regional utveckling. I detta avsnitt sammanfattas nationella och regionala direktiv och riktlinjer med bäring på den regionala biblioteksverksamheten.

2.1 Bibliotekslagen Det regionala biblioteksuppdraget har sedan 1996 utförts inom ramen för Bibliotekslag SFS1996:1956, där uppdraget formulerats på följande sätt:

• Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter(§ 4).

• Landstingen ansvarar för länsbiblioteken (§ 7). • Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka.

Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261) (§ 7a) • Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten

finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice (§ 10).

Den 24 oktober 2013 fattade riksdagen beslut om en ny bibliotekslag enligt Ny bibliotekslag (Prop. 2012/13:147). Lagen träder i kraft den 1 januari 2014 och omfattar det allmänna biblioteksväsendet d.v.s. folkbibliotek, skolbibliotek, regional biblioteksverksamhet, högskolebibliotek, lånecentraler och övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. I detta avsnitt redovisas de delar av lagen som omfattar regional biblioteksverksamhet. Bibliotekslagen som helhet finns i en bilaga till denna rapport (Bilaga 1). Det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska vara tillgänglig för alla. Bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning samt åt de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska (§ 2, § 4, § 5). Varje landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbiblioteken i länet (§ 11). För att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka och bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande (§ 14, § 15). Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet och de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna ska, tillsammans med den myndighet regeringen utser, följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används (§ 16, § 17).

2.2 Litteraturutredningen Litteraturutredningen Läsandets kultur (SOU 2012:65) överlämnades till regeringen år 2012 och i september 2013 presenterade regeringen propositionen Läsa för livet (Prop. 2013/14:3). Riksdagen fattar beslut i frågan den 11 december, 2013. Regeringen föreslår nationella mål för litteratur- och läsfrämjande, vilka syftar till att alla personer i Sverige, oavsett bakgrund eller förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. De nationella målen är

• att läsförmågan förbättras jämfört med i dag, • att fler än i dag regelbundet tar del av både fack- och skönlitteratur, och • att kunskapen om läsningens betydelse för utbildning, bildning och delaktighet i samhällslivet

ökar jämfört med i dag.

Sida 7 av 29

Regeringen föreslår att Statens kulturråd får i uppdrag att driva, samordna och följa upp de litteratur- och lässtimulerande insatser som genomförs utanför skolans område. Vidare anser regeringen att regionala och lokala aktörers arbete behöver stärkas och samordnas och föreslår därför att området litteratur- och läsfrämjande fr.o.m. år 2015 utgör en del av det statliga stödet inom kultursamverkansmodellen. Syftet med att knyta insatserna till de regionala kulturplanerna är att det kan bidra till effektivisering och bättre samordning av regionala och lokala insatser. Regeringen motiverar förslaget med hänvisning till att läsfrämjande insatser utanför skolan framför allt bedrivs lokalt, inte minst av folkbibliotek. Det ger kunskap om lokala behov, men medför brister i möjlighet till erfarenhetsutbyte på regional och nationell nivå. Dessutom behöver uppföljningen av läsfrämjande insatser förbättras, vilket är möjligt i samband med uppföljningen av de regionala kulturplanerna.

2.3 Kultursamverkansmodellen Idén om en regional samverkansmodell introducerades i Betänkande av kulturutredningen (SOU 2009:16) och utgjorde en del av regeringens proposition Tid för kultur (Prop. 2009/10:3). I december 2009 fattade riksdagen beslut att införa en kultursamverkansmodell för fördelning av statliga bidrag till regional kulturverksamhet. Modellen vidareutvecklades i utredningen Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Syftet är att öka både ansvaret och friheten för landsting och regioner i genomförandet av den nationella kulturpolitiken. Enligt modellen ska landstingen och regionerna, i dialog och samverkan med kommuner, civilsamhälle och kulturliv, formulera en regional kulturplan som underlag för fördelning av det statliga stödet. I planerna prioriteras utvecklingsområden och strategier formuleras för hur insatser ska genomföras i samverkan mellan landsting, kommuner och andra aktörer. Samverkansmodellen infördes 2011 och tillämpas idag inom samtliga län och regioner med undantag för Stockholms län. Myndigheten för kulturanalys utvärderar löpande modellen och har hittills publicerat två rapporter: Kultursamverkansmodellen. En första utvärdering. Rapport 2012:1; Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013:2. Erfarenheterna visar på både möjligheter och svårigheter med modellen. Arbetssättet uppfattas som administrativt krävande och det finns demokratiska dilemman i fråga om vilka parter som ska bjudas in till dialogerna. Samtidigt upplever representanter som medverkat i dialogprocessen att deras frågor uppmärksammats mer jämfört med tidigare. Statens styrning av den regionala kulturpolitiken uppfattas som fortsatt stark och fördelningen av det statliga stödet upplevs inte har förändrats nämnvärt. I den senaste utvärderingen finns dock förändringar i arbetssätt och attityd, som visar att det regionala och lokala inflytandet ökat och att det går att genomföra regionala prioriteringar. Svensk Biblioteksförening har undersökt hur biblioteksperspektivet hanterats i de fem första regionala kulturplanerna som togs fram inom ramen för samverkansmodellen.7 Här framgår att tidplanen var snäv och att kulturplanerna formulerades samtidigt som dialogmodellerna utarbetades. Ytterligare en konsekvens av tidplanen var att regioner och landsting prioriterade dialoger med politiker, civilsamhälle och kulturutövare, medan företrädare för kommunernas biblioteks- och kulturverksamheter deltog i mindre utsträckning. De regionala biblioteksverksamheterna upplevde dock en fördjupad dialog med såväl regionala politiker som företrädare för andra regionala kulturverksamheter, vilket bidrog till ökade kunskaper om biblioteksverksamhet hos omgivningen.

2.4 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Stockholms läns landsting har antagit en plan för den regionala utvecklingen: Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010–2016: Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion. För närvarande pågår ett aktualiseringsarbete av planen, vilket ska vara klart i december 2013. Det regionala utvecklingsarbetet bedrivs utifrån två perspektiv. Det ena är Östra Mellansverige, vilket omfattar sju län som samverkar om RUFS: Stockholm, Uppsala, Sörmland, Västmanland, Örebro, Gävleborg och Östergötland. Det andra perspektivet är Stockholmsregionen, den administrativa regionen

7 Verka samman. En undersökning av samverkansmodellen utifrån biblioteksperspektivet. 2012 (Svensk Biblioteksförenings skriftserie. Mot en starkare biblioteksnation)

Sida 8 av 29

Stockholms län, där RUFS har sin formella giltighet. Det regionala utvecklingsarbetet ska bedrivas utifrån fyra övergripande mål:

• En öppen och tillgänglig region • En ledande tillväxtregion • En region med god livsmiljö • En resurseffektiv region

Utifrån målen har ett antal strategier formulerats:

• Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn: Förvalta och utveckla befintliga resurser. Förbättra kapacitet och kvalitet.

• Utveckla idéer och förnyelseförmåga: Skapa generella förutsättningar och robusta miljöer för förnyelse, innovationer och entreprenörskap. Kultur är en viktig faktor som gör regionen attraktiv. Ett rikt kulturliv skapar även en öppenhet och en tolerans som är viktig för hela det lokala näringslivet, eftersom innovativa miljöer oftast baseras på just mångfald, öppenhet och idéer.

• Säkra värden för framtidens behov: Förvalta och utveckla kultur-, rekreations- och naturvärden samt värden i den bebyggda miljön. Utveckla effektiva tekniska försörjnings- och transportsystem som minskar klimatpåverkan.

• Vidareutveckla en flerkärnig och tät region: Eftersträva en koncentration av boende, verksamheter och funktioner genom en flerkärnig och tät region, såväl inom Stockholms län som i Östra Mellansverige.

• Stärk sammanhållningen: Förstärk processer för en sammanhållen region med en social och kulturell mångfald – bryt segregerande processer.

• Frigör livschanser: Ta bort barriärer så att människor kan tillvarata sin fulla livspotential. I strategierna betonas att samverkan mellan kommunerna är en viktig drivkraft för länets utveckling och att kommunerna ofta är huvudmän för de insatser som ryms inom det regionala utvecklingsarbetet. Bibliotek nämns explicit i rollen som viktiga mötesplatser i lokalsamhället och för att, tillsammans med andra kulturverksamheter, öka attraktionskraften till länet och skapa balans mot kommersiella miljöer.

2.4.1 Stockholms läns landstings kulturnämnd Kulturnämndens mål och uppdrag är att stödja det fria kulturlivet i Stockhsolms län genom dels långsiktigt verksamhetsstöd, dels olika projektstöd. De verksamheter som erhåller stöd ska ha en hög kvalitet och verka i enlighet med landstingets övergripande mål för demokrati, jämställdhet mellan könen, jämlikhet samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Dessutom ska verksamheter med stöd över 500 tkr arbeta aktivit med miljöfrågor. Kulturnämndens verksamhetsidé och vision är att

• Kulturen ska stärka humanistiska och demokratiska ideal i samhället. • Kultur är även hälsa. • Kultur ska vara tillgänglig för alla oavsett ålder, kön, funktionsförutsättning, etnisk bakgrund eller

utbildning. • Kulturnämndens stöd ska utgöra en skillnad så tillvida att länsinvånarna erbjuds ett större utbud

av kultur och föreningsverksamhet av god kvalitet än vad som varit möjligt utan nämndens stöd. • Verksamhet för barn och unga prioriteras. Därigenom ges de möjlighet att ta del av kultur och

föreningsliv oavsett föräldrars intresse och ekonomiska förutsättningar. I Mål och budget 2014 är kulturnämndens övergripande mål att erbjuda ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet. Målet är nedbrutet till tre prioriterade områden: barn och unga, kultur i vården och samverkande insatser inom ramen för handlingsprogrammet Kreativa Stockholm. Vidare framhålls behovet av ökad samverkan för att landstinget ska kunna bidra till ett rikt kulturliv i hela länet. Landstinget kan t.ex. hjälpa kulturutövare och kommuner med olika samverkansprojekt. En viktig princip är att den offentligt finansierade kulturverksamheten mobilseras underifrån och att landstinget därför behöver samarbeta och föra dialog med kulturutövare, kommuner och organisationer i hela länet. Vidare

Sida 9 av 29

hänvisas till målen i RUFS om kulturlivets positiva effekter för tillväxt, attraktionskraft, öppenhet och tolerans.

2.4.2 Regionala biblioteksplanen 2012-2014 Den regionala biblioteksplanen är - i likhet med kommunernas biblioteksplaner - ett styrdokument som anger huvudmannens viljeinriktning för biblioteksutvecklingen inom sitt ansvarsområde. Stockholms regionala biblioteksplan framhåller möjligheter med samverkan mellan olika biblioteksaktörer i länet. Ett biblioteksråd med representanter från olika bibliotek har inrättats, utifrån ett förslag i den tidigare biblioteksplanen. Nuvarande biblioteksplan har identifierat ett antal utmaningar för biblioteken i länet, där det kan vara relevant att samverka: omvärldsorientering, kompetensutveckling, tekniskt samarbete, virtuellt referensarbete, digital delaktighet, medieförsörjning, kvalificerat arbete med skönlitteratur, kommunbiblioteken som arena för kultur, stöd och hjälp till barn och vuxna med läshinder, statistik och kvalitetsarbete, nytt klassifikationssystem och stöd till nationella minoriteternas språk och kultur. Planen anger inte några strategier för hur samverkan ska drivas eller utformas.

2.4.3 Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Det skärgårdspolitiska programmet uppmärksammas eftersom Regionbiblioteket administrerar, finansierar och bemannar länets bokbåt. Det är TMR (Tillväxt, miljö och regionplanering) inom landstingsstyrelsens förvaltning, som ansvarar för det skärgårdspolitiska programmet. Ett mål är att skärgården ska erbjuda behovsanpassad, tillgänglig och resurseffektiv offentlig service av god kvalitet. Ett annat att skapa möjligheter för kulturmöten och att öka samarbetet mellan aktörer inom kulturområdet. Det skärgårdspolitiska programmet är en uppmaning till landstingets verksamheter att inom ramen för sina ordinarie uppdrag och resurser även omfatta skärgårdsinvånarnas behov.

Sida 10 av 29

3. Nuvarande regionala biblioteksverksamhet I detta avsnitt ges en beskrivning av de regionala biblioteksverksamheternas nuvarande uppdrag och insatser inkl. medieförsörjning, samt kommunbibliotekens synpunkter. Stockholms län har ca 2,1 miljoner invånare, vilket motsvarar drygt 20 % av landets totala befolkning. Invånarna är fördelade mellan 26 kommuner. Stockholm är störst med närmare 900 000 invånare, följt av Huddinge ca 100 000 invånare, Nacka ca 93 000 invånare, Södertälje ca 90 000 invånare och Botkyrka med ca 87 000 invånare. Ca 38 % av invånarna i länet är födda utomlands eller har en eller två föräldrar födda utomlands.8 I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Det finns ingen statistik över invånare utifrån etnicitet, men uppskattningsvis identifierar sig mellan 600 000-800 000 invånare i landet med en eller flera nationella minoriteter.9 Utifrån antagandet att ca en femtedel av dessa bor i Stockholms län (jmf med befolkningen i stort) tillhör 100 000-200 000 länsinvånare en eller flera nationella minoriteter. Kommunbibliotekens uppdrag kan sammanfattas som att på olika sätt stödja invånarnas läs-, språk- och kunskapsutveckling utifrån individens behov och förmåga och med stöd av fysiska och digitala resurser. I kommunernas biblioteksplaner preciseras och prioriteras det lokala biblioteksuppdraget. I Stockholms län finns 26 kommunala huvudbibliotek och ytterligare drygt 100 filialer, integrerade folk- och skolbibliotek, gymnasiebibliotek m.fl. bibliotek. 2012 uppgick de fysiska biblioteksbesöken i länet till totalt 14,5 miljoner och de virtuella till 6,5 miljoner. Utlånen uppgick till totalt 11 miljoner.

3.1 Regionbibliotek Stockholm Regionbibliotek Stockholm bildades den 1 januari 2005, genom en sammanslagning av Länsbibliotek Stockholm och den nationella lånecentralen ILS Stockholm. På Regionbiblioteket arbetar 13 personer, varav sju är utvecklingsledare med ansvarområden som t.ex. barn och unga, tillgänglighet och anpassade medier, skönlitteratur, sociala medier och referensarbete. En övergripande strategi för Regionbiblioteket är att vidareutveckla ett forskningsbaserat synsätt där vetenskapligt utarbetade metoder och resultat integreras i det regionala utvecklingsarbetet.

3.1.1 Regionala uppdraget Regionbiblioteket är en av landstingets sju länskulturfunktioner. Det regionala uppdraget är beskrivet i ett avtal mellan Stockholms läns kulturförvaltning och Stockholms stads kulturförvaltning från 2005.10 Avtalet löper tillsvidare med 18 månaders förlängning och har inte omförhandlats under perioden. Enligt avtalet är Stockholms stadsbibliotek värdbibliotek11 för Regionbiblioteket och ansvarar för utförander av det regionala uppdraget i enlighet med landstingets mål om jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och miljö. Det regionala biblioteksuppdraget är att bistå folkbiblioteken i länet och arbeta för en utveckling av den samlade biblioteksverksamheten. Regionbiblioteket ska bidra till en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning genom att:

• Samarbeta med centrala och regionala institutioner, organisationer och myndigheter. • Vara en del av det nationella biblioteksnätverket och via nätverket samordna regional

biblioteksutveckling. • Svara för rådgivning inom de kommunala bibliotekens olika verksamhetsområden. • Initiera, driva och stödja olika utvecklingsprojekt inom biblioteksspecifika områden. • Omvärldsorientera och informera de kommunala biblioteken. • Samordna olika marknadsföringsinsatser. • Komplettera de kommunala bibliotekens mediebestånd med fjärrlån.

8 Samtliga uppgifter är hämtade från Statistiska Centralbyråns statistik för första halvåret 2013. 9 Enligt uppgift hos Länsstyrelsen Stockholm (2013-10-27) 10 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stads kulturförvaltning, 2005 11 Ett värdbibliotek utgör basen för regionens gemensamma litteratur- och medieförsörjning.

Sida 11 av 29

• Anordna utbildning, fortbildning och konferenser inom biblioteksspecifika området. I det regionala medieuppdraget ingår även att erbjuda kompletterande medieförsörjning via bokbåten två veckor per år till fyra av länets kommuner. Det regionala kompletterande medieuppdraget har i praktiken utförts av ILS Stockholm. Ett par exempel på samverkande insatser är Regionbibliotekets nätverksmöten för bibliotekschefer och för medarbetare på folkbibliotek och gymnasiebibliotek, samordning av projekt mellan bibliotek i Stockholm län och med bibliotek i andra regioner, föreläsningsserier om skönlitteratur och medier med externa aktörer. Regionbiblioteket erbjuder en webbaserad samsökningsfunktion inom regionen, AB-katalogsök, där samtliga kommunbibliotekens kataloger ingår, men även vissa special- och forskningsbiblioteks kataloger. Regionbiblioteket samarbetar även med Film i Stockholm, en av de övriga länskulturfunktionerna. En liten utvikning angående chefsnätverk så pågår samtal om att skapa ytterligare ett nätverk för bibliotekschefer i länet, inom Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer (FSKF). Det är en regional samverkansgrupp för kommunala förvaltningschefer inom kultur, idrott och fritid i Stockholms län och Region Gotland, med syfte att etablera regional samverkan. FSKF har bl.a. en koppling till SKL, vilket kommunbiblioteken saknar.

3.1.2 Nationella uppdraget Enligt avtalet mellan landstinget och staden kan Regionbiblioteket åta sig andra finansierade uppdrag, om de inte påverkar avtalet. Under perioden har Regionbiblioteket haft ett nationellt ansvar på uppdrag av Kulturrådet (t.o.m. 2010) och Kungl. biblioteket (fr.o.m. 2011) för kompletterande medieförsörjning på kommunbiblioteken i mellersta Sverige. Uppdraget har utförts av ILS Stockholm. Kungl. biblioteket har omformulerat det nationella uppdraget. Det mediekompletterande arbetet fasas ut under perioden 2013-2015 och istället ska Regionbiblioteket utveckla en funktion som partner till Kungl. biblioteket i arbetet att ha nationell överblick över

• Biblioteksstatistik • Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling kring statistik och kvalitetsarbete. • Utveckla nationella kvalitetskriterier.

3.1.3 Lokala uppdraget Under avtalsperioden har Regionbiblioteket utfört lokala uppdrag för Stockholms stadsbibliotek. Dels har Regionbiblioteket administrerat och utfört fjärrlån som skickats från Stockholm till andra bibliotek i landet. Dels har den s.k. Uppdragsenheten organisatoriskt varit placerad på Regionbiblioteket. Enheten utför externt finansierade biblioteksuppdrag för Stockholms stadsbibliotek och har egen finansiering. Ovanstående uppdrag har inte varit reglerade i avtal.

3.1.4 Resurser Regionbiblioteket finansieras med regionala och statliga medel. Landstingets ger Regionbiblioteket verksamhetsstöd med det belopp kulturnämnden årligen fastställer. Som underlag för beslut formulerar Regionbiblioteket årliga verksamhetsplaner. Regionbiblioteket erhåller även statsbidraget till regional biblioteksverksamhet, vilket fördelas av Statens kulturråd. Regionbiblioteket ansvarar för rekvireringen av dessa medel. Regionbiblioteket erhåller även statliga medel från Kungl. biblioteket för sina nationella åtaganden. Mellan Regionbiblioteket och Stockholms stadsbibliotek regleras årligen avtal avseende kostnader för Regionbibliotekets lokalhyra, administration (inkl. IT-kostnader) och boktransporter. Under 2013 har Regionbiblioteket haft följande kostnader och intäkter:

Kostnader Summa Personal 7 563 000 Lokalkostnader 473 000 IT-kostnader 235 000 Medier

Sida 12 av 29

● Böcker 125 000 ● E-böcker12 2 900 000 ● Databaser 199 000

Bokbåten 240 000 Utbildningar 250 000 Transporter 225 000 Övriga kostnader (publiceringskostnader, trycksaker, porto, leasing kopiator, kontorsmaterial m.m.)

656 000

TOTALT 12 866 000 Intäkter Stockholms läns landsting 4 775 000 Statens kulturråd (stöd till regional biblioteksverk.) 2 203 000 Kungl. biblioteket 2 128 000 E-böcker 2 900 000 Avgifter, försäljning av tjänster 860 000 TOTALT 12 866 000

Kungl. bibliotekets anslag minskar i takt med att det statliga medieuppdraget fasas ut. 2014 minskar anslaget till 1,4 mkr och fr.o.m. 2015 beräknas det uppgå till ca 700 tkr per år, vilket motsvarar en heltidstjänst. Kostnader för arbetsgivaransvar, lokaler, datorer och annan utrustning ingår inte i det statliga anslaget, utan förväntas bekostas av värdbiblioteket, d.v.s. Stockholms stadsbibliotek. Som nämnts regleras Regionbibliotekets kostnader för lokalhyra, IT, transporter m.m. i ett särskilt avtal med Stockholms stadsbibliotek, vilket i praktiken betyder att Regionbiblioteket bär samtliga kostnader utöver de som kan hänvisas till stadens arbetsgivaransvar.

3.1.5 Kommunbibliotekens behov Kommunbiblioteken är mycket nöjda med Regionbibliotekets verksamhet, vilket även konstaterades i den utvärdering av länskulturfunktionerna som landstinget nyligen genomförde. Det som biblioteken främst värdesätter är nätverksmötena för chefer och medarbetare. Det evidensbaserade utvecklingsarbetet framhålls också som unikt och värdefullt, likaså omvärldsbevakningen inkl. studieresor. Regionbibliotekets arbetssätt där varje bibliotek har en utvecklingsledare som kontaktperson är också uppskattat, liksom de regelbundna besöken på de lokala biblioteken. En insats som inte omnämns är den kompletterande medieförsörjningen, kanske för att den är så självklar? Det kommunbiblioteken gärna ser att Regionbiblioteket gör annorlunda är att mer aktivt driva strategiska biblioteksfrågor på nationell nivå. Det finns även behov av ett mer samlat strategiskt anslag i mediefrågan, med utgångspunkt i dagens komplexa medielandskap. Biblioteken behöver integrera alla aspekter av medier såsom språk, format, läsvanor, leverantörer m.m., i sitt utvecklingsarbete. Andra viktiga frågor i länet är ett gemensamt bibliotekskort och en regional webbplats. Kommunbiblioteken upplever inte någon konflikt mellan Regionbibliotekets nationella uppdrag (statistik och kvalitet) och de egna, lokala behoven, snarare tvärtom. Dessa områden behöver utvecklas även inom länets bibliotek.

3.2 Internationella biblioteket Internationella biblioteket invigdes i maj 2000 och var ett resultat av flera års diskussioner mellan framför allt Statens kulturråd, Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Basen i verksamheten utgjordes av mediesamlingen i den dåvarande statliga Invandrarlånecentralen (ILC), vilken kompletterades med medieresurser från Regionbiblioteket och Stockholms stadsbibliotek. Det unika i samarbetet var att

12 Regionbiblioteket administrerar avtalet med leverantören av kommunbibliotekens e-böcker, men kommunerna står själva för kostnaderna (se motsvarande post under Intäkter).

Sida 13 av 29

medierna tillgängliggjordes för allmänheten i ett särskilt publikt bibliotek. Stockholms stadsbibliotek, som var värdbibliotek för ILC, utsågs till huvudman för verksamheten. På Internationella biblioteket arbetar idag ca 30 personer, som tillsammans har kunskap i 27 olika språk. Tre personer är utvecklingsledare med fokus på gymnasiebiblioteken och att utveckla strategier för den nationella mångspråkiga medieförsörjningen, där bibliotekets webbplats utgör en central funktion. Annars är verksamhetens huvudsakliga fokus medieförsörjning i form av inköp och förmedling av medier till användarna i det publika biblioteket och till bibliotek i länet och landet genom fjärrlån och depositioner. Den grundläggande principen för Internationella bibliotekets uppdrag är att det primärkommunala medieuppdraget ska vara uppfyllt innan Internationella biblioteket kan bidra med kompletterande insatser.

3.2.1 Regionala uppdraget I avtalet mellan staden och landstinget framgår att Stockholms stads kulturnämnd ska vara huvudman för Internationella biblioteket och att verksamheten ska organiseras som en enhet inom Stockholms stadsbibliotek samt vara placerad i Annexet, vid Odenplan. Vad gäller verksamhetens innehåll nämns endast att biblioteket ska tillhandahålla medier på drygt 100 språk. Avtalet trädde i kraft den 1 januari, 2000, med 18 månaders förlängning och har inte omförhandlats under perioden.13 Internationella biblioteket är inte en länskulturfunktion, utan erhåller ett årligt verksamhetsstöd från landstingets kulturnämnd. Den regionala insatsen har hittills främst omfattat: • Kompletterande medieförsörjning till biblioteken i länet. • Utbilda medarbetare på kommunbiblioteken i inköp av mångspråkiga medier. Utöver detta erbjuder Internationella biblioteket samma tjänster till länets bibliotek som till landets. Det är studiedagar på det mångspråkiga temat, en Internationell barnboksvecka varje år samt konsultativt stöd. Dessutom producerar Internationella biblioteket informationsmaterial på olika språk, som biblioteken kan använda i sin lokala verksamhet. Ett par gånger per år samverkar Internationella biblioteket och Regionbiblioteket med nätverksträffar för medarbetare på kommunbiblioteken i länet. Det publika Internationella biblioteket är en resurs även för länets invånare. En kundundersökning som Stockholms stadsbibliotek genomförde 2011 visar att ca 75 % av användarna är invånare i Stockholms stad medan ca 25 % bor i kommuner i länet eller i övriga landet.14 2012 uppgick det totala antalet besök på Internationella biblioteket till ca 280 000 och antalet utlån till ca 80 000. Om länsinvånarna stod för motsvarande 25 % av besöken och lånen skulle dessa uppgå till ca 70 000 besök (ca 3 % av länets totala antal invånare) och ca 20 000 lån.

3.2.2 Nationella uppdragetet I likhet med ILS Stockholm har IBLC ett nationellt uppdrag, med Kungl. biblioteket som uppdragsman. Uppdraget omfattar kompletterande medieförsörjning till kommunbibliotek i hela landet i form av fjärrlån, framför allt depositioner, men även enstaka lån. Utöver mediestödet omfattar det nationella uppdraget att

• Utveckla internationella samarbeten. • Katalogisera i LIBRIS15. • Utveckla det konsultativa stödet till folk- och skolbibliotek. • Metod- och kompetensutveckling.

Under 2013 har ett särskilt uppdrag varit att utveckla en ny webbresurs. På sikt ser Kungl. biblioteket att innehållet i det nationella uppdraget förskjuts från medieförsörjning mot fler strategiska insatser.

13 Avtal mellan Stockholms stad, Stockholms läns landsting rörande Internationella biblioteket i Stockholm (Världsbiblioteket), maj 2000. 14 Program för nytt Stadsbibliotek 2011 (rev. 20110628) 15 Den nationella samkatalogen som Kungl. biblioteket ansvarar för.

Sida 14 av 29

3.2.3 Lokala uppdrag I det lokala uppdraget ingår att sprida språk- och litteraturkompetens inom Stockholms stadsbibliotek samt att erbjuda programverksamhet och ett publikt bibliotek öppet 58 timmar per vecka. Sedan en tid pågår samtal inom Stockholms stadsbibliotek om att stärka det mångspråkiga uppdraget inom organisationen som helhet, med Internationella biblioteket som bas.

3.2.4 Resurser Internationella biblioteket finansieras gemensamt av staden, staten och landstinget. I avtalet från år 2000 finns en fördelningsprincip där staten bidrar med 33 %, staden med 29 % och landstinget med 38 %. Av landstingets anslag utgjordes en fjärdedel av resurser som Regionbiblioteket tidigare erhållit för ”internationell biblioteksverksamhet”.16 Under åren har den ekonomiska ansvarsfördelningen förändrats. Innevarande år har staten bidragit med ca 28 %, staden med ca 48 % och landstinget med ca 24 %. Det finns inget avtal mellan Stockholms stadsbibliotek och Internationella biblioteket som reglerar regionala kostnader för lokaler, transporter eller administration. Däremot ingår alla kostnader utom transporter i verksamhetens lokala budget. Under 2013 har Internationella biblioteket haft följande kostnader och intäkter:

Kostnader Summa Personal 13 394 000 Lokalkostnader17 2 355 000 IT-kostnader 405 000 Medier: Publika biblioteket inkl. tidningar och tidskrifter 1 330 000 Medier: Nationella och regionala medieuppdraget 720 000 Utbildningar, program 60 000 Transporter18 0 Portokostnader 300 000 Övriga kostnader (produktionskostnader, marknadsföring, externa konsulter, kontorsmaterial m.m.)

835 000

TOTALT 19 399 000 Intäkter Stockholms läns landsting 4 485 000 Kungl. biblioteket 5 274 000 Stockholms stad 8 964 000 Övriga statliga bidrag 230 000 Egna intäkter (bl.a. försäljning, ersättning förkomna medier)

446 000

TOTALT 19 399 000

Det är i nuläget oklart hur det statliga bidraget kommer se ut efter 2014. Klart är dock att det inte omfattar kostnader för arbetsgivaransvar, lokaler, datorer eller dylikt. Här tillämpas samma princip som för Regionbiblioteket d.v.s. att värdbiblioteket ska stå för de kostnaderna.

3.2.5 Kommunbibliotekens behov Kommunbibliotekens behov av Internationella biblioteket rör nästan uteslutande kompletterande medieförsörjning, främst depositioner. Flera kommunbibliotek hänvisar bl.a. till behovet att tillfälligt kunna erbjuda medier till flyktingar på tillfälliga boenden, personer som sedan flyttar till andra kommuner i länet eller landet. Behovet avspeglar sig i 2012 års statistik, där 25 % av de totala utlånen från IBLC gick

16 Avtal mellan Stockholms stad, Stockholms läns landsting rörande Internationella biblioteket i Stockholm (Världsbiblioteket), maj 2000. 17 Avser enbart Internationella bibliotekets yta, ej övriga biblioteksytor i Annexet 18 Enligt Internationella bibliotekets ansökan om verksamhetsstöd till regional kulturverksamhet 2014 har verksamheten tilldelats kostnader för de regionala transporter, vilka tidigare helt finansierades av Regionbiblioteket..

Sida 15 av 29

till kommunbiblioteken i Stockholms län. Statistiken visar även att behovet av depositioner varit mer eller mindre konstant de senaste tre åren. Biblioteken sätter även stort värde på den personliga konsultation som erbjuds vid frågor som rör lokala medieinköp. Kommunbiblioteken hänvisar i viss mån lokala besökare till det publika Internationella biblioteket, men generellt upplevs det vara ett mindre attraktivt alternativ. Det är vanligt att besökarna hellre ber om att få medier skickat från Internationella biblioteket till sitt lokala bibliotek. Även Internationella bibliotekets nationella åtaganden är i linje med kommunbibliotekens behov, framför allt komplettering av medier, men det finns även efterfrågan på metodstöd för att bryta interna arbetssätt och attityder som medför att det mångspråkiga uppdraget inte integreras i biblioteksuppdraget som helhet. Bibliotek som köper in större volymer mångspråkiga medier är positiva till att fler katalogposter tillgängliggörs i LIBRIS. En uppdatering av Internationella bibliotekets webbplats välkomnas också, eftersom den utgör ett viktigt verktyg i det lokala mångspråkiga mediearbetet.

3.3 Stockholms stadsbibliotek Stockholms stadsbibliotek har varit värdbiblioteket för Regionbiblioteket sedan 1982 och huvudman för Internationella biblioteket sedan 2000. Utöver de avtal som beskrivits ovan finns inga formaliserade överenskommelser mellan parterna vad gäller samarbeten eller åtaganden, utöver de ekonomiska avtal som årligen reglerar delar av Regionbibliotekets kostnader. När det gäller medieförsörjningen betraktas det icke mångspråkiga mediebeståndet på Stockholms stadsbibliotek som gemensamt för staden, länet och landet, vilket är den allmänna funktionen för ett värdbibliotek. Stockholms stadsbibliotek har även utfört de medieinköp som ingått i Regionbibliotekets regionala och nationella uppdrag. Internationella biblioteket är en enhet inom Stockholms stadsbibliotek med ett särskilt uppdrag att erbjuda ett publikt bibliotek till invånarna i staden. Medarbetare från Stockholms stadsbibliotek medverkar i mindre utsträckning i de nätverksmöten och projekt Regionbiblioteket erbjuder. Däremot kommer många till Regionbibliotekets föreläsningar och bibliotekscheferna i staden följer gärna med på studieresor. Ett par av stadens bibliotekschefer medverkar även på chefsmötena, dock inte Internationella bibliotekets chef. Den verksamhet stadens bibliotek främst har behov av från Internationella biblioteket är kompletterande medieförsörjning samt litteratur- och inköpskompetens.

3.4 Kompletterande medieförsörjning Kompletterande medieförsörjning har under flera decennier utgjort basen i det regionala stödet till kommunbiblioteken. Enligt nuvarande bibliotekslag har både Regionbiblioteket och Internationella biblioteket ett uppdrag att bistå kommunbiblioteken medieförsörjning. Den lag som träder i kraft den 1 januari 2014 öppnar upp för olika tolkningar om, och i vilken omfattning, de regionala verksamheterna ska erbjuda mediestöd. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av den regionala medieförsörjningen i länet idag och hur motsvarande verksamhet ser ut i andra delar av landet.

3.4.1 Stockholms län Till området regional medieförsörjning hör främst inköp och utlån av medier (depositioner eller enstaka lån) samt olika infrastrukturer. Dels finns en regional transportslinga för medier mellan kommunbiblioteken. Dels erbjuder Regionbiblioteket en webbaserad samsökningsfunktion, AB-katalogsök. Biblioteken uppmuntras även att använda andra systemtekniska infrastrukturer för fjärrlån, som LIBRIS fjärrlånesystem och Stockholms stadsbiblioteks fjärrlånemodul. Dels erbjuder Internationella biblioteket en webbplats med information om inköpskanaler m.m. Kommunbiblioteken ger uttryck för ett fortsatt stort behov av mediestöd från Internationella biblioteket. Det finns även behov av verksamhetens litteraturkunskaper och unika inköpskanaler. Här ska tilläggas att det idag finns stora möjligheter för kommunbiblioteken att själva köpa in medier via den kommersiella medieleverantören BTJ. De mest utlånade språken från Internationella biblioteket under 2009-2011 var persiska, ryska, kinesiska, arabiska, polska, somali, tigrinja, litauiska, turkiska, serbokroatiska, kroatiska,

Sida 16 av 29

bosniska, spanska, japanska och thai. Under 2011 erbjöd BTJ litteratur på nio av dessa, för både barn och vuxna. Regionbibliotekets medieförsörjning lyfts inte fram på samma sätt av kommunbiblioteken, men den regionala transportslingan framhålls som viktig Kommunbiblioteken har olika behov av kompletterande medieförsörjning från de två aktörerna. Statistik för Internationella biblioteket visar på ett minskat behov av kompletterande medier under 2010-2012, från ca 18 000 lån till ca 16 000 lån. Mellan 2011 och 2012 ökade dock behovet något. Utlånen utgörs till över 90 % av depositioner. För Regionbiblioteket har behoven av fjärrlån minskat från ca 19 000 lån till ca 16 000 under samma period. Sifforna inkluderar bokbåtens verksamhet, ca 8 000-9 000 lån per år. Bokbåtens verksamhet kan jämföras med depositioner, då utlåningstiden är ca 6 månader. Det betyder att Regionbibliotekets vanliga fjärrlån, enstaka lån, uppgick till ca 8 000-9 000 under 2012. De regionala medietransporterna till kommunbiblioteken utgår från Odenplan och transporteras i samma fordon och vid samma tillfälle, men i olika medielådor. Regionbiblioteket har inte formulerat någon regional medieplan eller annan överenskommelse om ansvarsfördelning eller mediesamverkan i länet. Internationella biblioteket har formulerat en Central mediförsörjningsplan för mångspråkig litteratur som riktar sig till biblioteket i hela landet. Den syftar bl.a. till att beskriva de lokala bibliotekens ansvar för mångspråkiga medier i förhållande till Internationella bibliotekets nationella och regionala uppdrag. Medieförsörjning handlar inte enbart om att i stunden tillhandahålla en särskild titel, utan även om att formulera strategier för hur invånarnas olika mediebehov ska kunna tillgodoses på sikt. Strategiska frågor idag är t.ex. folkbibliotekens avtal för e-böcker, behovet att utveckla fler lässtimulerande åtgärder för olika åldrar och utifrån individers olika läsförmågor, att integrera det mångspråkiga medieuppdraget i det övergripande medieuppdraget och behov av välutvecklade skolbibliotek. Om målet är en jämlik medieservice behöver de lokala biblioteken erbjuda medievolymer med både bredd och djup på de språk användarna föredrar att läsa. Med få titlar minskar den enskildes möjlighet att bli inspirerad och att spontant själv kunna välja vad hon eller han vill läsa. I Stockholms stads budgetskrivningar för kulturnämndens verksamhet 2014 nämns ett länsbibliotekskort som en av stadens utvecklingsfrågor. Det är också något som kommunbiblioteken efterlyser, eftersom det kan förenkla för användare som ofta rör sig mellan olika bibliotek i olika kommuner. Stockholms läns landsting bidrar till två publika biblioteksverksamheter i länet, dels det publika Internationella biblioteket, dels bokbåten. Enligt en grov uppskattning använder ca 3 % av länets invånare det publika Internationella biblioteket varje år och gör då ca 20 000 lån. Bokbåtens verksamhet genererar mellan 8 000 till 9 000 lån per år. De fyra kommuner som får tillgång till båten bidrar med 5 000 kr per år till medier och bemannar båten tillsammans med medarbetare från Regionbiblioteket. Mediesamarbetet över kommungränserna är sparsamt utvecklat. Ofta hänvisas besökaren till det bibliotek som har den efterfrågade titeln, vilket motiveras av att det är korta avstånd mellan kommunerna. Alternativt vänder sig kommunbiblioteket till Regionbiblioteket eller Internationella biblioteket för att låna mediet därifrån eller beställer ett fjärrlån från ett annat bibliotek. Trycket på Stockholms stadsbiblioteks och Internationella bibliotekets mediesamlingar är mycket stort.

3.4.2 Nationellt perspektiv Stockholm skiljer sig ifrån övriga landet då det regionala medieuppdraget är fördelat på två aktörer. I övriga län är det regionbiblioteken som har det samlade ansvaret, oavsett språk eller medieformat. En vanlig modell är att den regionala huvudmannan tecknar avtal med ett eller flera större kommunbibliotek i länet, för att utföra uppdraget. Den regionala huvudmannen brukar ansvara för medietransporterna mellan kommunerna, ibland samordnat med övriga regionala transporter. I ett stort antal regioner pågår sedan många år en genomgripande förändring av organiseringen och utförandet av det regionala mediearbetet. Kommunbiblioteken samarbetar i högre omfattning med

Sida 17 av 29

varandra, utan insatser från regionbiblioteket. Det finns olika nivåer av samverkan, från ”allt” d.v.s. inköp, bibliotekskort katalog, policys, avgifter o.s.v., till delar av medieområdet. Ett par exempel på regioner som utvecklat mediesamarbetet i denna riktning är Gävleborg, Östergötland, Region Skåne och Nordvästra Skåne, Värmland, Norrbotten och Umeåregionen. Många gånger genererar samarbetena fler behov av samverkan bl.a. att utveckla regionala medieplaner, inköpsmodeller och samordnade transporter. Även mångspråkiga medier ingår i högre utsträckning i kommunernas mediesamarbeten, även om utvecklingen inte kommit lika långt ännu. Regioner som utvecklat modeller inom det området är t.ex. Östergötland, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Region Skåne Ett intressant exempel är Region Skåne, som utarbetat en egen modell för mediesamverkan. Den inkluderar samtliga medietyper och språk och regionen har avsatt 1(en) krona per invånare (ca 1,2 mkr) för de regionala kompletterande inköpen. Grundprincipen är att alla invånare kan låna och lämna alla medier på alla bibliotek. Samarbetet utförs inom ramen för fyra delregioner och tre ansvarsbibliotek: Helsingborg, Malmö och Kristianstad. Medier som inte finns i länet köps in av ansvarsbiblioteken, som en del av det regionala stödet. Det finns övergripande policys för samarbetet och man utformar även delregionala medieplaner. I delregionala Nordvästra Skåne har 11 kommunbibliotek integrerat alla delar av bibliotekens mediearbete (bibliotekskort, webb, inköp, avgifter, transporter, policys o.s.v.) Region Skåne har även valt att avveckla de regionala depositionerna av mångspråkiga medier, eftersom det var svårt att förändra bibliotekens lokala mediearbete så länge depositionerna fanns kvar som en snabb, men kortsiktig, lösning. När möjligheten till regionala depositionerna tagits bort, vänder sig fler bibliotek till Internationella biblioteket. Men även de statliga depositionerna ska fasas ut och kommunerna erbjuds inte samma stöd som tidigare. Detta har visat sig vara en stark drivkraft för det lokala utvecklingsarbetet. Nu pågår istället fyra olika utvecklingsprojekt inom den mångspråkiga verksamheten, vilka totalt involverar 23 av regionens 33 kommuner.

3.4.3 E-böcker En av de viktigaste strategiska mediefrågorna idag handlar om folkbibliotekens avtal för e-böcker. Idag administrerar Regionbiblioteket de lokala bibliotekens avtal med e-boksdistributören Elib. Folkbiblioteken i länet betalar 18 kr per nedladdning, vilket är ett mer fördelaktigt avtal jämfört med övriga landet, som betalar 20 kr. Juridiskt sett är en nedladdning inte jämställd ett utlån, utan definieras som en överföring av information. Det är en anledning till att det varit svårt att hitta ett system för ersättning till förlagen. Dessutom har det inte funnits någon kommersiell efterfrågan på e-böcker delvis eftersom utgivningen varit begränsad. Därför har förlagen varit mindre angelägna om att biblioteken fritt (gratis) ska erbjuda titlar till den begränsade marknad som funnits. Här pågår dock en förändring då fler personer upptäckt e-böckerna och, inte minst, möjligheten att läsa dem i sin smarta telefon. Folkbibliotekens e-boksförsörjning har även uppmärksammats i litteraturutredningen och i regeringens proposition Läsa för livet (Prop. 201314:3). Kungl. biblioteket föreslås få i uppdrag att utveckla en försöksverksamhet där externa distributörer kan tillgängliggöra e-böcker i LIBRIS, för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet. Vidare föreslås SKL få en roll som kommunernas avtalspart gentemot rättighetshavarna och genomföra gemensamma upphandlingar för kommun- och landstingsdrivna bibliotek. SKL tycker att det är ett intressant förslag. Regeringen anser att administrationen av e-boksavtal bör ske samordnat på nationell nivå. Vilken roll de regionala biblioteken kan spela återstår att se. Den 29 oktober 2013 lanserade Stockholms stadsbibliotek ytterligare en modell för öka utbudet av e-böcker på folkbiblioteken.19 I den s.k. Stockholmsmodellen ingår biblioteken avtal med förlag och e-boksdistributörer och avtalen omfattar hela e-boksutgivningen. Det unika i modellen är att biblioteken själva ska kunna välja titlar och volymer utifrån sitt lokala uppdrag och utifrån de strategiska urvalprinciper som biblioteket generellt tillämpar. Förlagen kan erbjuda en differentierad prislista där nyutgivna titlar kostar mer än de äldre titlarna. Modellen öppnar också upp för förlagen att erbjuda rabatterade priser utifrån vilka volymer biblioteken väljer att köpa. 19 DN Debatt 20131029

Sida 18 av 29

4. Sammanfattande reflektion och analys I detta avsnitt sammanfattas de olika perspektiv utredningen har att förhålla sig. Avsnittet syftar till att visa på olika avvägningar och hänsyn som grund för utredingens förslag till utformningen av en framtida regional biblioteksverksamhet. Sedan slutet av 1990-talet har invånarnas behov av bibliotekens tjänster och service förändrats. Mycket förenklat kan förändringen beskrivas utifrån Internets inträde i människors privatliv, yrkesliv och studier. Människors rörlighet över kommungränserna har ökat till följd av studier och arbete. Utbildningssystemet förändras kontinuerligt med fler utbildningar på distans och ökat fokus på vuxenutbildning. Effekterna av Internet, sociala medier, smartare telefoner och läs- och surfplattor är att tillgången till information ökat samtidigt som det skapat ett digitalt utanförskap. Idag är det lokala folkbiblioteket ofta det enda fysiska offentliga rummet i en kommun, öppet för alla, oavsett ekonomi, utbildning, religion, språk eller intresse. Detta ökar allmänhetens och även politikens förväntningar på att biblioteken ska erbjuda mer och annat stöd till invånarna utöver det som ryms inom folkbiblioteksuppdraget. Ytterligare en viktig förändring som påverkar biblioteksverksamheten är den nya kulturpolititiken med en ny struktur för fördelning av det statliga kulturstödet. Målsättningen med kultursamverkansmodellen är att öka samverkan mellan stat, kommuner, landsting, kulturutövare, näringsliv m.fl. utifrån gemensamt prioritera insatser som ger fler invånare tillgång till mer kultur. Samverkansmodellen etableras i allt fler delar av landet, som ett verktyg för ökad samverkan och dialog. Det är landstingen och regionerna som ansvarar för att skapa dialogtillfällen samt att formulera och följa upp de regionala kulturplanerna. Samverkansmodellen blir dessutom en allt bredare plattform för regional och lokal biblioteksutveckling då de regionala kulturplanerna även ska omfatta litteratur och läsfrämjande insatser. Långt innan Sverige fick en bibliotekslag bedrevs den samhällsfinansierade biblioteksverksamheten i samspel mellan den lokala, regionala och nationella nivån. Den regionala nivån utgjordes inledningsvis, på 1930-talet, av s.k. centralbibliotek, föregångarna till dagens läns- och regionbibliotek. Under 1900-talet var de regionala biblioteksverksamheterna i landet organiserade inom ett större kommunbibliotek i det aktuella länet. En anledning var att det regionala uppdraget främst rörde kompletterande medieförsörjning. Under 2000-talet har flera regionala huvudmän valt att ”plocka hem” och integrera den regionala biblioteksverksamheten i den regionala förvaltningen. Omorganiseringen har skett successivt i takt med att regionbiblioteken avvecklat det praktiska mediearbetet och istället fokuserat på strategiska utvecklingsfrågor. Införandet av samverkansmodellen kan ha varit ytterligare en drivkraft för huvudmännen att samla de regionala biblioteks- och kulturverksamheterna, eftersom den förutsätter nära samverkan även inom den regionala förvaltningen.

4.1 Uppdrag och mål De nationella direktiven och visionerna i RUFS är i linje med varandra. De strategier som formulerats i RUFS omfattar samtliga ett biblioteksperspektiv inkl. det mångspråkiga. Bibliotek har bäring på utbildning, transporter, attraktivt kulturliv, tolerans och mångfald, värden inför framtiden, funktioner i en flerkärnig region, stärkt sammanhållning, ökad integration och människors fulla livspotential. Det mångkulturella perspektivet uppmärksammas bl.a. därför att det invånarna i länet är minst nöjda med, är integrationen mellan människor med olika kulturella bakgrunder. I RUFS identifieras biblioteken som viktiga mötesplatser i lokalsamhället bl.a. för att bygga tolerans och bygga bort segregation samt för att skapa möjligheter till interkulturella möten. Bibliotekslagen tillskriver det allmänna biblioteksväsendet ett gemensamt ansvar att erbjuda och tillhandahålla litteratur och medier på olika språk och i olika format. Begreppet länsbibliotek har ersatts med regional biblioteksverksamhet och det regionala uppdraget och ansvaret är uttryckt i ett skall-krav. Lagen styr inte verksamhetens innehåll, men menar att syftet ska vara att stimulera samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller folkbiblioteken. Kompletterande medieförsörjning

Sida 19 av 29

hänvisas till de nationella lånecentralerna, men samtidigt finns en uppmaning till de regionala verksamheterna att ställa litteratur till folkbibliotekens förfogande, vilket antyder någon form av regionalt medieansvar även framöver. Uppdraget att det allmänna biblioteksväsendet ska samverka betonas genomgående i lagtexten. Verksamhetsidén för landstingets kulturnämnd är att erbjuda alla länsinvånare tillgång till det regionala biblioteks- och kulturlivet utifrån sina förutsättningar, vilket överensstämmer med intentionerna i bibliotekslagen. Det gör också strävan efter samverkan, vilket särskilt framhålls i landstingets Mål och budget 2014. Inom kulturområdet gäller uttryckligen att landstinget i ökad omfattning ska samverka och föra dialog med kommuner och andra aktörer i länet. Detta påminner om det arbetssätt kultursamverkansmodellen eftersträvar. Samtidigt gäller i Stockholms län principen att utvecklingsarbetet ska initieras underifrån, vilket skiljer sig från samverkansmodellen, där de medverkande landstingen ansvarar för att initiera och driva dialogprocesserna. Att uppmuntra samverkan, men inte ta initiativ till det, är ett synsätt som återfinns även i landstingets skärgårdspolitiska program och i den regionala biblioteksplanen. I båda fallen identifieras områden lämpliga för samverkan, men de följs inte upp av strategier för genomförande. Biblioteksplanen är snarare en kartläggning av utvecklingsområden än en plan för utveckling. Dessutom omfattar planen enbart minoritetsspråken, inte hela det mångkulturella uppdraget, vilket bl.a. lyfts fram i RUFS. I det regionala biblioteksrådet medvekar inte heller någon representant från Internationella biblioteket.

4.1.1 Samverkan Kommunernas roll som huvudmän och initiativtagare till flera av regionens utvecklingsfrågor återkommer i olika sammanhang. Så även inom kulturområdet, där initiativen till regionalt finansierade insatser ska komma underifrån. Kultursamverkansmodellen tillämpas inte i Stockolms län och det finns heller inte en regional kulturplan. Även utan samverkansmodellen kan det finnas behov av en långsiktig plan för kulturutveckling, något som länskulturfunktionerna efterfrågade i nämndens utvärdering tidigare i år. En förändring utifrån förslagen i den utvärderingen är att förvaltningen inrättat ett chefsforum för länskulturfunktionerna. Där medverkar Regionbibliotekets chef, men inte Internationella bibliotekets, eftersom det inte är en länsfunktion. Att landstinget ska beakta kommunernas vilja till samverkan är självklart och juridiskt nödvändigt. Samtidigt är frågan i vilken utsträckning synen på kommunerna som autonoma solitärer stimulerar till samverkan? Ett annat tillvägagångssätt skulle kunna vara att landstinget tar initiativ till och föreslår samverkan utifrån den kunskap och överblick man har över länets samlade biblioteks-och kulturaktiviteter, ett perspektiv som den enskilda kommunen saknar. Det skulle kunna bidra till att fler invånare får tillgång till mer kultur, vilket är kulturnämndens vision. Dessutom kan samverkan leda fram till ett mer effektivt resursutnyttjande. Det råder ingen brist på initiativ att samverka regionalt inom kulturområdet. Föreningen Stockholms kultur- och fritidschefer (FSKS) är ett konkret exempel på ett initiativ som växt fram utifrån det lokala perspektivet. Även Regionbibliotekets chefsnätverk är ett exempel på initiativ till samverkan utifrån lokala behov. Sett ur ett biblioteksperspektiv kan de två nätverken komplettera varandra där Regionbiblioteket kan stå för ett forskningsbaserat förhållningssätt till utveckling och FSKF för den pragmatiska hållningen till den kommunala kontexten och dess olika verksamhetsområden. Varken FSKS:s eller Regionbibliotekets chefsnätverk har någon formell förankring i landstingets politiska eller administrativa struktur. Det finns viss samverkan mellan kommunbiblioteken, men då har incitamentet i första hand varit systemtekniska frågor t.ex. att ha en gemensam server eller att driva frågor gentemot samma systemleverantör. Vissa kommuner har samverkat i medieupphandlingar. Ytterligare ett exempel på initiativ till samverkan från kommunerna är planerna på att utveckla samordnande transportsystem för varudistribution. Syftet är att minska antalet transporter och därigenom reducera mängden utsläpp av koldioxid, kvävedioxider m.m. Detta kan vara en intressant fråga

Sida 20 av 29

för både kommunbiblioteken och de regionala biblioteksverksamheterna. Frågan är bara hur detta och liknande projekt ska få kännedom om bibliotekens intressen i frågan? Det är anmärkningsvärt att det regionala utvecklingsarbetet inom kulturområdet ska bedrivas inom, om inte informella nätverk, så åtminstone icke formaliserade nätverk, utan förankring i den regionala beslutsprocessen. Det ligger inte inom ramen för denna utredning att föreslå ett införande kultursamverkansmodellen, men om det hade gjort det, hade det varit ett av utredningens förslag.

4.2 Verksamheternas innehåll Kommunbiblioteken är nöjda med stödet från båda verksamheterna. Framför allt vill biblioteken inte vara utan den mångspråkiga medieförsörjningen eller de regionala nätverksmötena. Regionbiblioteket arbetar i hög grad utifrån intentionerna i den nya bibliotekslagen, undantaget mediearbetet, som man till största delen utför i egen regi, med i viss samverkan med Stockholms stadsbibliotek. Internationella biblioteket hanterar samtliga sina tre uppdragsnivåer (lokala, regionala, nationella) på ungefär samma sätt, vilket då främst motsvarar uppdraget som lånecentral. Däremot saknas insatser som direkt stimulerar samarbete och verksamhetsutveckling på lokal biblioteksnivå. Internationella biblioteket har inte haft något uttalat uppdrag att stärka integration, interkulturella värden eller motsvarande. I avtalet från 2000 står enbart att landstinget förde över medel från länsbibliotekets internationella biblioteksverksamhet, utan vidare precisera vad verksamheten omfattade, och sedan dess har avtalet inte förnyats. Ett faktum är att den mångspråkiga medieförsörjningen varit, och fortfarande är, mycket eftersatt på lokala bibliotek, vilket medför ett stort tryck på Internationella biblioteket. Det gäller även inom Stockholms län. Det publika Internationella biblioteket används dock i mindre omfattning, uppskattningsvis av ca 3 % av länsinvånarna, som dock uppskattingsvis lånar ca 20 000 medier. Detta kan jämföras med den andra publika verksamheten, bokbåten, som lånar ut ca 8 000 medier per år. Det regionala uppdraget skiljer sig åt på flera sätt mellan Regionbiblioteket och Internationella biblioteket. Regionbiblioteket är en länskulturfunktion, vilket inte Internationella biblioteket är. Som länskulturfunktion ingår Regionbiblioteket kulturförvaltnings chefsforum och förväntas t.ex. samverka med andra länsfunktioner. På Regionbiblioteket arbetar fler utvecklingsledare än på Internationella biblioteket, och insatserna rör i högre grad kommunbibliotekens övergripande verksamhetsutveckling. Internationella biblioteket har fokus på det publika biblioteket och på den kompletterande medieförsörjningen. Verksamheterna har delat upp språken mellan sig där Regionbiblioteket ansvarar för mediförsörjningen av litteratur på svenska, de nationella minoritetsspråken, övriga nordiska språk, engelska, franska och tyska medan Internationella biblioteket ansvarar för ca 120 andra språk. Det finns även skillnader i verksamheternas målgrupper, där Internationella biblioteket riktar sig till både enskilda invånare och kommunbibliotek, medan Regionbibliotekets målgrupp är homogen och omfattar bibliotek. Även Stockholms stadsbibliotek har olika roller i förhållande till de två verksamheterna, dels som huvudman för Internationella biblioteket, dels som värdbibliotek för Regionbiblioteket. Idag finns brister i dialog och samverkan mellan de två regionala biblioteksverksamheterna vad gäller planering, genomförande och fördelning av resurser. I den regionala biblioteksplanen saknas det mångspråkiga uppdraget helt och chefen för Internationella biblioteket medverkar varken i det regionala biblioteksrådet eller i Regionbibliotekets chefsnätverk. Det finns viss samverkan kring enskilda insatser, främst nätverksmöten för medie- och mångspråksansvariga. Och det har funnits ett väl fungerande samarbete mellan IBLC och ILS, de två lånecentralerna, vilket dock kan komma att påverkas när ILS Stockholm avvecklar sin medieverksamhet. Avsaknaden av dialog och gemensamma strategier får konsekvenser för utvecklingsarbetet i kommunerna. Biblioteken behöver integrera det mångspråkiga uppdraget i biblioteksuppdraget som helhet. Dessutom kräver dagens medielandskap strategier utifrån ett övergripande perspektiv. Internationella bibliotekets och Regionbibliotekets nationella uppdrag stämmer överens med kommunbibliotekens behov. Den mångspråkiga verksamheten behöver vidareutvecklas till att omfatta

Sida 21 av 29

mer än enbart medieförsörjning. Statistik och kvalitetsarbete kan utveckla uppföljning och säkerställa mål för en jämlik kvalitet i verksamheten. Dessutom behöver biblioteken få tillgång till fler sätt att beskriva dagens mångfacetterande verksamhet. Kungl. biblioteket tecknar sina avtal direkt med cheferna för de regionala verksamheterna. En strävan inför framtiden bör vara att uppdragen formuleras i dialog med landstinget, för att bedöma uppdragen utifrån den regionala nivån och för att diskutera ersättningen.

4.2.1 Kompletterande medieförsörjning Den nya bibliotekslagen betonar kommunernas ansvar för invånarnas medieförsörjning, oavsett språk eller medieformat. Samtidigt har det strategiska perspektivet stärkts i det regionala uppdraget. Lånecentraler ska finnas för kompletterande medieförsörjning, ett uppdrag som kvarstår för IBLC. Minoritetsspråken lyfts fram som prioriterade tillsammans med medier för personer med andra modersmål än svenska. De samhällsfinansierade biblioteken behöver med andra ord integrera alla språk i sitt medieuppdrag, såväl strategiskt som i den dagliga verksamheten. Till detta kommer en växande efterfrågan på e-böcker. Det förutsätter en medieplanering som inkludera alla olika medier och medieprocesser. Förändringen i det regionala uppdraget bottnar inte i första hand i bibliotekslagen, utan snarare i en verklighet där invånarnas ökade rörlighet över kommungränserna också ökar förväntningarna på att bibliotek i olika kommuner samverkar med varandra. Det har bibliotek över hela landet uppmärksammat och det finns många projekt som drivs av de regionala verksamheterna med syfte att maximera invånarnas tillgång till medier inom en region, oavsett i vilken kommun de bor eller vilka medier de efterfrågar. Så ser det inte ut i Stockholms län. Här saknas en helhetssyn på medieförsörjning och varken Regionbiblioteket eller Internationella biblioteket har tagit initiativ till att utveckla mediesamarbetet i den riktningen. Internationella biblioteket har formulerat en strategisk medieplan, men i praktiken har den gjort mindre skillnad och kommunbiblioteken har fortfarande stora behov av depositioner. Detta trots att det idag finns stora möjligheter för kommunbiblioteken att själva, via kommersiella kanaler, köpa medier på de mest efterfrågade språken. Det är bara den lokala mediebudgeten som sätter gränser för inköp, vilket i och för sig kan vara tillräckligt snävt. Men, det är inte Internationella biblioteket som i första hand ansvarar för kommuninvånarnas mediebehov. Mediefrågan omfattar många och olika parametrar. Hur det regionala stödet ska utformas är svårt att ange idag, eftersom det saknas uttalade regionala riktlinjer. Om man ser till hur bibliotek i andra län samverkar kring medieförsörjningen är en riktning inför framtiden att sträva efter samverkan, decentralisering och likvärdig service till alla biblioteksanvändare i länet.

4.3 Huvudman Frågan om vem som ska utföra det regionala biblioteksuppdraget styrs av vilka visioner landstinget har för de regionala biblioteksverksamheterna. RUFS tar sats för en utveckling inom både Stockholmsregionen och Östra Mellansverige, vilket talar för det regionala perspektivet som en given utgångspunkt. Idag uppfattas landstingets avsikter med verksamheterna som vaga och det saknas en dialog med utföraren, Stockholms stad. Avtalen mellan parterna har inte omförhandlats på tretton respektive åtta år, samtidigt som omvärlden förändrat bibliotekens verksamhet. Det finns en tendens till att resurser och åtaganden flyter sig mellan Stockholms stadsbibliotek och Regionbiblioteket utan att det regleras i avtal eller följs upp av landstinget. Regionbiblioteket har effektuerat stadens lokala fjärrlån medan Stockholms stadsbibliotek svarar för regionala medieinköp. Enligt Regionbibliotekets verksamhetsplan 2014-2016 förs tre tjänster över från Regionbiblioteket till Stockholms stadsbibliotek, men det framgår inte hur eller om det regleras formellt mellan parterna. Organisatoriska förändringar inom Stockholms stadsbibliotek har påverkat de regionala verksamheterna. Den lokala Uppdragsenheten har varit organisatoriskt placerad på Regionbiblioteket och Internationella biblioteket har varit ansvarigt för den del av Stadsbibliotekets verksamhet som omfattar tidningar och tidskrifter.

Sida 22 av 29

Stockholms stads kulturnämnd fattar beslut som påverkar de regionala verksamheterna. Ett (kanske) positivt beslut är att undersöka möjligheten att införa ett länsbibliotekskort, vilket hade kunnat vara ett uppdrag från landstingets kulturnämnd. Ett mindre (kanske) positivt beslut är att Stockholms kulturförvaltning ska utlokalisera sina administrativa funktioner, bl.a. Regionbiblioteket, till Rinkeby fr.o.m. sommaren 2014. Stockholms stadsbibliotek har inte så stora behov av Regionbiblioteket, däremot har staden ett stort intresse i Internationella biblioteket, både den publika delen och medieförsörjningen till biblioteken. Staden har också utökat sitt ansvar för verksamheten och bidrar idag med ca 50 % av den totala finansieringen. Stockholm driver frågor utifrån sina egna behov, vilket ofta gagnar länets bibliotek, men inte alltid. Stockholms stadsbibliotek tar heller inte särskild hänsyn till det regionala biblioteksuppdraget i olika utvecklingsfrågor. Den tidigare nämnda Stockholmsmodellen för e-boksavtal diskuteras med andra stora kommunbibliotek i landet. Det finns även planer på att låta andra bibliotek ansluta sig till Stockholms webbplats, Biblioteket.se, men då handlar det inte i första hand om länets bibliotek. Istället pågår samtal med Uppsala, Gävleborg och Norrbotten. Stockholms stadsbibliotek är landets största kommunala biblioteksorganisation och har därför ett behov av att driva utvecklingsfrågor tillsammans med andra stora lokala bibliotekssystem i landet. Flera av de frågor som drivs utifrån Stockholms perspektiv har ett nationellt intresse. Därmed inte sagt att det skulle kunna finnas andra frågor på andra kommunbiblioteken i länet, som kan vara värdefulla att driva på nationell nivå. Kommunbiblioteken i länet har efterlyst att Regionbiblioteket ska ta en större plats på den nationella arenan. Kanske hämmas den möjligheten av Stockholm stadsbiblioteks starka position där. Huvudmannaskapet för Internationella biblioteket är särskilt delikat. Verksamheten har tre intressenter – staten, landstinget och staden – men det saknas en inflytandestruktur för Internationella bibliotekets utveckling. Istället har det har varit upp till Internationella bibliotekets chef att förhandla med huvudmannen, Stockholms stadsbibliotek, om omfattningen i de regionala och nationella åtagandena i förhållande till stadens behov.. I nuläget är verksamheten varken representerad i kulturförvaltningens chefsforum, i det regionala biblioteksrådet eller i Regionbibliotekets chefsnätverk. Landstinget behöver ta ställning till om nuvarande effekter av avtalet med Stockholms stad är i linje med de regionala utvecklingsbehoven. Frågan är både lätt och svår att besvara. Antingen väljer landstinget att fortsätta nuvarande linje, utan större inflytande över den regionala biblioteksverksamheten. Eller så tar landstinget sats för de mål om ökad regional samverkan inom kultur- och biblioteksområdet som framhålls från såväl landstinget som staten.

Sida 23 av 29

5. Förslag till regional biblioteksverksamhet i Stockholms län Utredningen ska föreslå en framtida utformning av den regionala biblioteksverksamheten med utgångspunkt i omvärlden, den nya bibliotekslagen och Stockholms läns landstings övergripande mål för regional utveckling. Förslaget ska omfatta huvudmannaskap, uppdrag och mål, organisation och resurser, samverkan och nationella åtaganden.

5.1 Ett regionalt uppdrag – en regional biblioteksverksamhet Biblioteksverksamheten i länet verkar inom ett brett spektra av invånare, medier, logistik, tjänster, behov, samarbeten, kompetenser, lokala och regionala visioner m.m. Komplexitet i biblioteksuppdraget kräver överblick och helhetssyn då många verksamhetsfrågor överlappar varandra. Dessutom finns en strävan efter att effektivisera och samordna insatser och resurser i högre utsträckning. Utvecklingsarbetet behöver både kortsiktiga och långsiktiga mål, formulerade med stöd av strategiska analyser och ett nyfiket och utforskande förhållningssätt. Samordning och effektivisering på lokal nivå behöver stöd av en regional biblioteksverksamhet som även den verkar utifrån ett övergripande perspektiv. Därför bör det regionala biblioteksuppdraget i Stockholms län hanteras som en helhet där en aktör har det samlade ansvaret för innehållet. Utredningen föreslår att

● det samlade regionala biblioteksuppdraget i Stockholms län, inkl. det mångspråkiga uppdraget, tillskrivs Regionbibliotek Stockholm. Förslaget betyder att det regionala uppdraget utförs inom en regional biblioteksorganisation.

Regionbiblioteket har utvecklat ett arbetssätt som inkluderar olika verksamhetsområden och insatser. Dessutom finns ett forskningsbaserat synsätt som stöd för genomförandet, vilket är unikt och viktigt för bibliotekens strategiska utveckling. Regionbiblioteket är dessutom en länskulturfunktion och omfattas därmed av landstingets övergripande visioner och mål. Regionbibliotekets chef ingår även i förvaltningens interna chefsforum.

Förslaget medför följande konsekvenser avseende Internationella biblioteket:

● Stockholms läns landsting föreslås avveckla nuvarande form för samverkan med Internationella biblioteket inkl. det publika biblioteket.

● Kommunbiblioteken behöver även framöver få tillgång till Internationella bibliotekets medieresurser. Detta regleras i avtal mellan Regionbiblioteket och Internationella biblioteket, som en del av det regionala medieuppdraget (se avsnitt 5.4).

● Kommunbibliotekens tillgång till kompletterande mediestöd inom ramen för IBLC d.v.s. det nationella lånecentralsuppdraget, påverkas inte, eftersom det nationella uppdraget omfattar samtliga kommunbibliotek i landet, även länets bibliotek.

● Internationella bibliotekets nationella och lokala uppdrag kvarstår. Utredningens förslag kan få konsekvenser för dessa, vilka bör undersökas i dialog med Kungl. biblioteket och Stockholms stadsbibliotek.

5.2 Huvudmannaskap Enligt bibibliotekslagen är det landstinget som är huvudman för den regionala biblioteksverksamheten. Det juridiska ansvaret är tydligt, men det formella inflytandet behöver stärkas och strategiska vägval bör utgå ifrån den regionala agendan, där kulturnämnden blir Regionbibliotekets närmaste beslutande organ. Utredningen föreslår att

● Stockholms län landstings kulturnämnd avvecklar uppdragsavtalet med Stockholms stadsbibliotek ● Stockholms läns landsting, genom landstingets kulturnämnd och kulturförvaltning, övertar det

administrativa ansvaret och huvudmannaskapet för Regionbibliotek Stockholm. ● Regionbiblioteket ingår i organisationen för Landstingets kulturförvaltning.

Sida 24 av 29

Förslaget utmanar kulturnämndens nuvarande princip att låta en extern aktör utföra regionala biblioteks- och kulturuppdrag, men utifrån ett omvärldsperspektiv bedöms det ändå som det strategiskt mest lämpade.

5.3 Uppdrag och mål Det regionala uppdraget utgår ifrån bibliotekslagen och de däri formulerade målen för den regionala biblioteksverksamheten.

5.3.1 Bibliotekslagen Lagen ger det allmänna biblioteksväsendet i uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling, bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska vara tillgänglig för alla och särskild uppmärksamhet ska ägnas åt personer med funktionsnedsättning samt åt de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska. I det regionala biblioteksuppdraget ingår att

● Främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbiblioteken i länet. ● Anta biblioteksplaner för den regionala biblioteksverksamheten. ● Tillsammans med Kung. biblioteket, följa upp hur biblioteksplaner utformats och hur de används. ● Avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till förfogande för det allmänna

biblioteksväsendet.

5.3.2 Uppdrag Stockholms läns landstings kulturförvaltning Både regionala och nationella visioner understryker behovet av ökad samverkan. I Stockholms län ska de regionala biblioteks- och kulturverksamheterna verka i riktning med visionerna i RUFS. En utveckling i denna riktning behöver en gemensam utgångspunkt och målsättning. Utredningen föreslår att

● Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att, med utgångspunkt i landstingets övergripande mål och visioner, formulera en regional kultur- och biblioteksplan med prioriterade mål och insatser samt strategier för genomförande och samverkan.

● Arbetet med biblioteks- och kulturplanen involverar representanter för kommunbibliotek, andra biblioteksverksamheter i länet, företrädare för kommunernas kulturverksamheter, organisationer och andra kulturaktörer verksamma i länet.

5.3.3 Uppdrag Regionbibliotek Stockholm Det finns ett behov att stärka den regionala biblioteksverksamhetens samband till den regionala agendan, men samtidigt behålla fokus på de lokala bibliotekens utvecklingsfrågor: Utredningen föreslår att Regionbiblioteket

● särskilt samverkar med biblioteksverksamheter inom Stockholms län och Östra Mellansverige. ● särskilt samverkar med verksamheter inom landstingets kulturförvaltning med utgångspunkt i

gemensamma mål och strategier för regional biblioteks- och kulturutveckling. ● bedriver omvärldsbevakning med avsikten att introducerar samverkan, projekt m.m. med olika

aktörer som tillför bredd, djup och nya perspektiv på biblioteksverksamheten i länet. ● prioriterar strategisk utveckling av det mångspråkig biblioteksuppdraget (se avsnitt 5.4) ● stödjer och initierar insatser som främjar en interkulturell utveckling där lokala bibliotek utgör

viktiga kontakytor och mötesplatser ● prioriterar strategisk utveckling av det regionala mediesamarbetet (se avsnitt 5.4) ● prioriterar ett fortsatt forskningsanknutet utvecklingsarbete ● vidareutvecklar nätverksmöten för kommunbiblioteken ● vidareutvecklar lässtimulerande insatser ● tar initiativ till strategiska samverkande insatser som kan främja utvecklingen av skolbibliotek i

Stockholms län.

Sida 25 av 29

5.3.4 Nationella åtaganden Regionbiblioteket bör även i framtiden kunna åta sig nationella uppdrag. Premisserna för nationella åtagaden bör vara att uppdragen

• utformas i dialog mellan landstinget och den nationella huvudmannen • de tillför en betydelsefull dimension till det regionala utvecklingsarbetet • avtalen är tidsbegränsade med möjlighet till omförhandling • de resurser den nationella huvudmannen anslår står i paritet mot uppdragets insatser

5.4 Medieförsörjningen i Stockholms län I Stockholms län är kommunbibliotekens behov av kompletterande medieförsörjning mycket stort från Internationella biblioteket och mindre stort från Regionbiblioteket. Så länge det finns ett behov bör det finnas ett regionalt mediestöd, men det behöver få en ny utformning. Den inriktning som föreslås för mediförsörjningen i Stockholms län är att den utgår ifrån helhetssyn, samverkan, decentralisering, effektivt resursutnyttjande och strategisk utveckling. En strävan bör vara att decentralisera det regionala mediestödet, så att insatserna finns närmare invånarna. En möjlighet är att utgå ifrån delregionala mediekluster, exempelvis norra, södra och mellersta länet. Inom dessa delregioner kan Regionbiblioteket upprätta avtal med ett eller flera kommunbibliotek som ansvarsbibliotek d.v.s. med uppdrag att utföra det regionala medieuppdraget (jmf Region Skånes modell för regionalt mediesamarbete). En prioriterad uppgift för Regionbiblioteket är att, i samarbete med Internationella biblioteket, utveckla strategier som stärker det lokala utbudet av mångspråkiga medier. En målsättning bör vara att det i Stockholms län ska finnas åtminstone ett Internationellt bibliotek i varje kommun. Effektivt resursutnyttjande bör särskilt prövas mot bokbåtens verksamhet med målsättningen att samverka med andra samhällsfunktioner inom de aktuella kommunerna och inom landstingets övriga insatser för invånare i skärgården. Utredningen föreslår att

• Regionbiblioteket tillsammans med kommunbiblioteken, Internationella biblioteket och Stockholms stadsbibliotek utvecklar en modell för ett regionalt mediesamarbete med målsättning att stimulera mediesamverkan mellan kommunbiblioteken.

• Modellen omfattar insatser som ökar länsinvånarna tillgång till det samlade medieutbudet genom t.ex. flytande bestånd, samverkan om depositioner mångspråkiga medier, kurslitteratur m.m.

• Modellen omfattar förslag till regionala eller delregionala medieplaner. • Modellen omfattar samordning av medietransporter exempelvis med andra kommunala

transporter (gäller även bokbåten) • Modellen omfattar införandet av ett gemensamt bibliotekskort i länet.

Modellen implementeras i form av ett eller flera samverkansprojekt under ca två till tre års tid. Under projektperioden tecknar Regionbiblioteket avtal med Internationella biblioteket och Stockholms stadsbibliotek om uppgiften att tillfälligt erbjuda kommunbiblioteken kompletterande medieförsörjning. Insatserna bör utgöra ett projektmål i sig, där kommunbibliotekens behov av mediestöd från de två centrala aktörerna successivt ska minska allteftersom delregionala samarbeten utvecklas. Utvärdering av projektet/projekten genomförs tidigast ett år efter det att de avslutats. Resultaten från utvärderingarna blir ett stöd för anpassningar och justeringar i det fortsatta, framtida mediesamarbetet.

Sida 26 av 29

5.5 Resurser År 2013 fördelade landstinget totalt 9 260 tkr till de regionala biblioteksverksamheterna. Utredningens förslag till omfördelning av det regionala biblioteksuppdraget förutsätter en omfördelning av de regionala resurserna. Hur de ska fördelas beror dock på hur den framtida regionala medieförsörjningen utformas och vilka andra regionala insatser som ska prioriteras. Utredningen föreslår att

● Kulturnämnden ser över de ekonomiska resurserna i samband med en fördjupad översyn av det framtida mediesamarbetet.

En princip bör dock vara att det regionala anslaget för medieförsörjning ska minska framöver, eftersom det regionala medieuppdraget inte längre är en prioriterad uppgift. Kostnader för medietransporter (bokbåt, bil) behöver också analyseras utifrån hur modellen för mediesamarbetet utformas. Kostnader för lokalhyra, IT-utrustning, administration m.m. påverkas av var Regionbiblioteket kommer att vara lokaliserat framöver, om verksamheten ska fortsätta hyra lokal hos Stockholms stad eller annan extern aktör, eller om verksamheten kan samlokaliseras med landstingets kulturförvaltning. Kostnaderna för medarbetare påverkas också av hur mediesamarbetet utformas. I förslaget till Regionbibliotekets uppdrag ingår ett vidareutvecklat strategiskt inriktat arbete, med samverkan som viktig bas. Därför är det nödvändigt att framöver planera för personella resurser som kan fortsätta driva utveckling tillsammans med många andra aktörer.

Sida 27 av 29

Källförteckning Betänkande av kulturutredningen (SOU 2009:16)

Bibliotekslag SFS1996:1956

Börja om från början. En utredning av framtida möjligheter till samverkan för Stockholms stadsbibliotek, Regionbibliotek Stockholm och Internationella biblioteket (2012)

Centraler i ett nytt bibliotekslandskap. Lånecentraler, depåbibliotek och internationella biblioteket – översyn och förslag. Dnr 109-KB 1263-2011

Kultursamverkansmodellen. En första utvärdering. Rapport 2012:1

Kultursamverkansmodellen. Styrning och bidragsfördelning. Rapport 2013:2.

Läsandets kultur (SOU 2012:65)

Lätt att hitta – lätt att låna. Ny modell för bibliotekens nationella mediesamarbete - en utredning av bibliotekens fjärrlån. KB:s dnr 50-554-2009

Prop. 2012/13:147 Ny bibliotekslag.

Regionala biblioteksplanen 2012-2014

Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting

Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Stockholms läns landsting: Mål och budget 2014

Stockholms stad: Budgetförslag 2014

Tid för kultur (Prop. 2009/10:3)

Utvärdering av Länsfunktionerna. Slutrapport 2013-02-21.

Verka samman. En undersökning av samverkansmodellen utifrån biblioteksperspektivet. 2012 (Svensk biblioteksförenings skriftserie. Mot en starkare biblioteksnation)

Verksamhetsberättelse Internationella bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse Regionbibliotek Stockholm 2012

Verksamhetsplan Regionbibliotek Stockholm 2014-16

Sida 28 av 29

Bilaga 1

Prop. 1012/13:147. Förslag till bibliotekslag Tillämpningsområde 1 § I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och utgörs av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet. Ändamål 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskaps-förmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 § Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen och de kommuner som inte ingår i ett landsting. 4. För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten. 5. För lånecentraler ansvarar staten. 6. För övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt särskilda bestämmelser är huvudman för verksamheten. Om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan än huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag. Prioriterade grupper 4 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 5 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Folkbibliotek 6 § Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet.

Sida 29 av 29

7 § Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informations-teknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 § Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ung-domar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förut-sättningar. 9 § På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 § Enligt 2 kap. 36 § skollagen (2010:800) ska eleverna i grund-skolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet 11 § Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja sam-arbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Högskolebibliotek 12 § Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som an-knyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan. Lånecentraler 13 § För en kompletterande informations- och medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler. Samverkan 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteks-väsendet samverka. 15 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande. Skyldigheten att avgiftsfritt ställa litteratur till förfogande gäller inte för folk- eller skolbibliotek. 16 § Bestämmelsen i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar hindrar inte att folk- eller skolbibliotek avgiftsfritt ställer litteratur till förfogande för ett bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet som är beläget utanför kommungränsen. Biblioteksplaner 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verk-samhet på biblioteksområdet. Uppföljning 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteks-väsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.

Documents

Rapport rörande framtida verksamhet och organisa- …...2013/11/21 · Kulturförvaltningen anser att förslaget att flytta det regionala mångkulturella uppdraget från Internationella