RAPPORT - lidingo.se · Denna rapport utgr en samlad redovisning av den dagvattenlsning som planfr-slaget syftar till att mjliggra. Dokumentet utgår från rapporten daterad 2011-05-

RAPPORT Dagvattenrening inre Kyrkviken Underlag för detaljplan

2011-05-27 Reviderad 2013-09-13 Upprättad av: Anders Rydberg

Uppdragsnr: 10133188 Kyrkviken MKB

Daterad: 2011-05-27 Dagvattenrening inre Kyrkviken

Reviderad: 2013-09-13

Handläggare: Anders Rydberg Status:

2 (22)

RAPPORT Dagvattenrening inre Kyrkviken Underlag för detaljplan

Kund Lidingö Stad Stadsbyggnadskontoret

Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 688 69 38 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner Anders Rydberg tel 08 688 66 52 [email protected]





3 (22)

Innehåll 1 Bakgrund 4 2 Recipient och avrinningsområden 4 3 Föreslagen dagvattenhantering 6 3.1 Rening av flöden från avrinningsområde 26 c i skärmbassäng vid

båtklubb och våtmark 7 3.2 Rening av flöden från avrinningsområde 26 b2 i ny markförlagd

damm och våtmark 8 3.3 Rening av flöden från avrinningsområde 26 b1 i befintlig damm 9 3.4 Övriga studerade lösningar 10 4 Förslag till utformning av damm samt disposition av ytor kring

damm och kabelstråk 11 4.1 Inkommande och utgående flödesvägar 12 4.2 Övrig anpassning 13 4.3 Nivåsättning 13 4.4 Konsekvenser vid högvatten 13 4.5 Övrigt 13 5 Förslag till utformning av bryggkonstruktion 14 6 Dimensionering av damm, våtmark och skärmbassäng 15 6.1 Skärmbassäng vid båtklubben 15 6.2 Markförlagd damm och våtmark 16 6.3 Våtmark/Skärmbassäng 16 7 Kostnader 17 8 Drift och skötsel 18 9 Slutsatser – underlag för MKB 19 9.1 Status och miljökvalitetsnormer 19 9.2 Reningseffekt 20

Bilagor

Bilaga 1 Dammanläggning

Bilaga 2 Brygganläggning version 1






4 (22)

1 Bakgrund Lidingö stad planerar för en utveckling av området närmast Kyrkvikens inre delar. Området funktion som rekreation och idrottsområde kommer att förstärkas genom att parkmarken rustas upp och nya bollplaner iordningsställs. Samtidigt säkras den befintliga strandpromenaden längs Kyrkviken. Planerna omfattar även en utökning av befintligt skolområde samt att en del av området kommer att nyttjas för rening av dagvatten.

Olika dagvattenåtgärder har tidigare studerats(Carl Bro 2006-11-21, Grontmij 2009-02-20) och WSP har haft i uppdrag att upprätta MKB för detaljplanen och som en del i arbetet utveckla och modifiera tidigare föreslagen dagvattenlösning.

Ett förslag redovisades 2011-05-27. Efter detta framfördes en idé om att utnyttja en del av viken i anslutning till båtklubbens brygganläggning för dagvattenrening. Samtidigt skulle då ytan på den tidigare föreslagna lagunen längs Kyrkvikens västra strand kunna minskas. Förslaget studerades och redovisades i PM 2011-11-03. Di-mensioneringen av anläggningen studerades därefter mer i detalj, bland annat med avseende på hur bräddning ska ordnas och risken för urspolning av tidigare avsatta sediment i samband med höga flöden. Detta redovisades i PM 2012-12-17.

Under planarbetet har en rad andra frågor uppkommit och hanterats, exempelvis har planområdet under en period varit uppdelat i två detaljplaner, Svenska Kraftnät har ersatt en luftledning genom området med en markförlagd kabel vilket gjort att pla-nen har modifierats ett flertal gånger.

Denna rapport utgör en samlad redovisning av den dagvattenlösning som planför-slaget syftar till att möjliggöra. Dokumentet utgår från rapporten daterad 2011-05-27 men har reviderats och kompletterats med de förändringar som skett sedan dess. I viss mån har information även strukits som i detta skede anses vara av mindre in-tresse. I februari 2013 bytte Lidingö kommun höjdsystem från RH00 till RH2000. I rapporten har tidigare angivna nivåer ändrats från RH00 till RH2000.

2 Recipient och avrinningsområden Till Kyrkviken leds dagvatten från flera avrinningsområden, med ett sammantaget flöde på över 520 000 m3/år enligt Lidingö Stads dagvattenplan. Dagvattnet som når Kyrkviken kommer från de centrala delarna av Lidingö Stad, samt från större trafi-kerade vägar, varför dagvattnet är förorenat. I dagvattenplanen för Lidingö Stad anges att åtgärder för att förbättra kvaliteten på det dagvatten som tillförs Kyrkviken bör ha högsta prioritet.

Enligt kommunens dagvattenplan är avrinningsområde 26 b och 26 c två områden som tillsammans bidrar med ca 70% av den totala dagvattentillrinningen till Kyrkviken. Den dagvattenlösning som har föreslagits, avser omhändertagande av dagvatten från dessa båda avrinningsområden.





5 (22)

Figur 1 Kyrkviken och avrinningsområde 26 b och 26 c. Bildkälla: Dagvattenut-

redning i Kyrkviken utredning och förslag, PM november 2006, Lidingö Stad och Carl Bro.

Flödena från dessa båda områden har beräknats utifrån en årlig nederbörd om 636 mm/år. Se tabell 1. Koncentrationer och årliga mängder från de båda avrinningsom-rådena redovisas i tabell 2 och 3. Samtliga uppgifter i dessa tabeller är hämtade från dagvattenplanen för Lidingö Stad 2004. Tabell 1. Årsflöden från aktuella avrinningsområden.

Avrinningsområde (ARO) Flöde, m3/år

26 b 150 000

26 c 250 000

Tabell 2 Koncentrationer i dagvatten från aktuella avrinningsområden

Metaller μg/l Näringsämnen μg/l

mg/l mg/l μg/l

ARO Pb Cd Cu Ni Cr Zn P N SS Oil PAH

26 b 2,07 0,2 10,3 1,41 1,94 40,9 134 1 250 31 0,09 0,47

26 c 3,94 0,21 14,6 1,59 2,15 47,2 139 1 300 40 0,12 0,61

26 b1

26 b2





6 (22)

Tabell 3 Total belastning (kg/år) från aktuella avrinningsområden

Metaller Näringsämnen

ARO Pb Cd Hg Cu Ni Cr Zn P N SS Oil PAH

26 b 0,4 0,043 0,016 2,20 0,3 0,41 8,7 28,6 265 6 499 18,8 0,101

26 c 1,4 0,075 0,096 5,10 0,55 0,75 16,5 48,5 455 14 066 41,8 0,213

Avrinningsområde 26 b är 95 ha och 26 c är 140 ha enligt Sweco rapport ”Kartlägg-ning av dagvattenföroreningar i Lidingö”, 2002. Den genomsnittliga avrinningsko-efficienten för 26 b är 0,24 och för 26 c 0,29 (beräknat utifrån Swecos rapport). Det motsvarar en reducerad area, Ared om cirka 23 ha respektive 40 ha, dvs sammanlagt 63 ha för 26 b och 26 c.

Avrinningsområde 26 b utgörs i sin tur av två delområden. Flödet från det ena av delområdena (26 b1) leds redan i dag via en naturligt uppkommen damm/översilningsyta. Anläggningens funktion är inte närmare studerad, men en viss rening av dagvattnet kan förutsättas ske. Samtliga areor och reducerade areor redovisas i tabellen nedan. Tabell 4 Areor och avrinningskoefficienter för aktuella avrinningsområden

Avrinningsområde (ARO)

Area (ha) Avrinnings-koefficient

Reducerad area, A red (ha)

26 b 95 0,24 23

26 b1 46 0,24 11

26 b2 49 0,24 12

26 c 140 0,29 40

3 Föreslagen dagvattenhantering Texten i avsnitt 3.1 och 3.2 beskriver principerna för åtgärderna som renar dagvat-ten från avrinningsområde 26 b och 26 c. Lösningen innefattar tre nya anläggningar:

· en skärmbassäng vid båtklubben som renar huvuddelen av dagvattenflödet från område 26 c.

· en markförlagd damm som renar vatten från norra delen av område 26 b, · en skärmbassäng/våtmark vid Kyrkvikens västra strand som polerar förbe-

handlat vatten från område 26 b och dagvatten från område 26 c som inte behandlas vid båtklubben,

För att leda vatten till båtklubben anläggs självtrycksledningar från Kyrkvikens norra strand till båtklubben.





7 (22)

3.1 Rening av flöden från avrinningsområde 26 c i skärmbassäng vid båtklubb och våtmark

Avledning av dagvatten till skärmbassäng vid båtklubb Dagvattnet från avrinningsområde 26 c avleds i ledningsnät med två huvudtråk, ett från väster och ett från öster. I två brunnar kan flödet fångas upp på en relativt hög nivå jämfört med vattennivån i Kyrkviken. Härifrån leds dagvatten i täta ledningar till en skärmbassäng vid båtklubben. Nivåskillnaden gör att dagvatten kan transport-eras över viken utan pumpning.

Figur 2. Principskiss över föreslagen dagvattenhantering, södra delen

Skärmbassäng för rening dagvatten från

område 26 c

Överföringsledningar från norra till södra delen av Kyrkviken

Brunn som fördelar flödet till ny självtrycksledning respektive bräddning till bef ledning

Brunn som fördelar flödet till ny självtrycksledning respektive bräddning till bef ledning till våtmark.

Brunn som fördelar flödet till skärmbassäng/våtmark respektive bräddning direkt till Kyrkviken

Utlopp direkt till Kyrkviken vid ex-trema flöden

Skärmbassäng/våt-mark som renar del av flödet från 26c tillsammans med flöde från 26 b





8 (22)

Skärmbassäng vid båtklubb

Skärmbassängen utgörs av skärmväggar, dvs dukar som fästs i en flytkropp och för-ankras mot botten med tyngder. Flytkropp kan utgöras av flytlänsar eller flytbrygga. I bassängen bromsas flödeshastigheten upp och partiklar kan sedimentera till botten. En vegetationsskärm anläggs som bidrar till att styra vattnet genom anläggningen. Genom att förstärka vegetationen i strandzonen kan den reningseffekt som växtlig-het och mikroorganismer bidrar med förstärkas.

Avledning av dagvatten till våtmark vid Kyrkviken

Kapaciteten i självtrycksledningarna är begränsad och vid högre flöden avleds flö-den som överstiger självtrycksledningarnas kapacitet till skärmbassäng/våtmark vid Kyrkvikens västra strand. Till denna anläggning leds även övrigt dagvatten från delavrinningsområde 26 c som på grund av nivåförhållandena inte kan avledas till anläggningen vid båtklubben.

Våtmark vid Kyrkvikens västra strand

Reningsfunktionen är här snarlik den vid båtklubben, sedimentering i kombination med vegetationsupptag och mikrobiell nedbrytning. För att förstärka sedimente-ringsfunktionen kan röjning och muddring ske av ett mindre område i direkt anslut-ning till inloppet. Befintlig strand kompletteras med nya låga växter, så att en våt-mark skapas. En god spridning av vattenflödet över så stor yta som möjligt efter-strävas för att få ett bra reningsresultat.

Skärmbassängen utgörs av skärmväggar, dvs dukar som fästs i en flytkropp och för-ankras mot botten med tyngder på motsvarande vis som vid båtklubben. Flytkropp kan utgöras av flytlänsar eller flytbrygga. Ställvis anläggs vallar som möjliggör eta-blering av mer strandartad vegetation vilket är gynnsamt för den biologiska mång-falden.

Avledning av extrema flöden

För att vid extrema regn undvika risk för urspolning av tidigare avsatta sediment i våtmarken sker bräddning i ytterligare ett steg direkt till Kyrkviken

3.2 Rening av flöden från avrinningsområde 26 b2 i ny markförlagd damm och våtmark

Dagvattnet från den nordligaste delen av avrinningsområdet i väster (26 b) - delav-rinningsområde 26 b2 - renas i en ny anläggning bestående av en fördamm med grovavskiljning innan huvuddammen som följs av en våtmark i form av en översil-ningsyta och fuktäng. Utloppet sker sedan till en kanal som följer Kyrkvikens strand norrut till tidigare beskriven våtmark/skärmbassäng tillsammans med flöden från delavrinningsområde 26 b1 och 26 c (se avsnitt 3.3 samt figur 3).

Dammen kommer att ha en permanent vattenyta, som tillåts fluktuera ca 0,5 m. An-läggningens permanenta djup föreslås vara 2,0 m vilket ger förutsättningar för en god vinterfunktion.





9 (22)

Delavrinningsområde 26 b2 har en reducerad area på ca 12 ha. Dammen är dimens-ionerad1 efter att klara 80 % av all nederbörd under ett år, vilket motsvarar ett flöde på 12 l/s,ha enligt diagram i Svenskt Vatten publikation P 104, remissutgåva. Det innebär ett dimensionerande flöde, Q dim, på 144 l/s. Större flöden bräddas via be-fintlig ledning direkt till den föreslagna kanalen som leder till våtmark/skärm-bassäng i Kyrkviken.

Figur 3. Principskiss över föreslagen dagvattenhantering, västra och norra delen

3.3 Rening av flöden från avrinningsområde 26 b1 i befintlig damm

Flödet från delavrinningsområde 26 b1 ska, liksom i dagsläget, fortsätta att ledas genom den befintliga dammen/översilningsytan strax väster om kyrkan, där en viss avskiljning förutsätts ske. Funktionen på anläggningen har dock inte följts upp. WSP föreslår att flödet från dammen/översilningsytan leds via befintliga dagvatten-ledningar till Kyrkviken och den nya kanalen som följer Kyrkvikens strand norrut

1 Enligt Dagvattenutredning i Kyrkviken utredning och förslag, PM november 2006, Lidingö Stad och Carl Bro

Befintlig ledning Dagvatten från 26 b1

Befintlig damm Dagvatten från 26 b1

(utanför bilden)

Befintlig ledning Dagvatten från 26 b2

Bräddning av höga flöden till bef ledning

Inlopp till ny damm

Ny damm och våtmark för område 26 b2

Kanal längs strand

Skärmbassäng/våtmark. Gemensam rening av vatten från 26 b och del av flödet

från 26 c

Utlopp från 26 c

Utlopp från 26 b1 och bräddat flöde från 26





10 (22)

till våtmark/skärmbassäng. I skärmbassängen sker ytterligare rening, tillsammans med flöden från delavrinningsområde 26 b 2 och 26 c, se figur 3.

3.4 Övriga studerade lösningar Flera olika förslag på dagvattenlösningar för Kyrkviken har studerats. Carl Bro ut-arbetade ett underlag (2006-11-21) för planprogrammet. I planprogrammet 2008 redovisas tre olika alternativ. Ytterligare ett förslag studerades av Grontmij 2009-02-20 med ett flertal anläggningar ”nära källan”. Kostnadsberäkningar som utfördes tidigare visade att ”rening nära källan ” blev ca 10 gånger dyrare än övriga alterna-tiv. Av de övriga alternativen stod två i konflikt med markanvändningen och avfär-dades därför. Kvarvarande lösning utgjordes av en dammanläggning söder om Li-dingövallen samt en skärmbassäng med bryggor. Detta alternativ har sedan studerats djupare och vidareutvecklats (WSP 2011-05-27).

Figur 4. Principskiss över föreslagen dagvattenhantering, 2011-05-27.

I grunden är det samma lösning som i tidigare förslag. De främsta förändringarna är att flödesstyrning och dimensionering redovisas mer i detaljerad, utformningen av den markförlagda dammen har anpassats till Svenska Kraftnäts nya kabelstråk och ett förslag på restaurangbrygga föreslogs, figur 4 och bilaga 2.

Även detta alternativ har utvecklats, restaurangbryggan avfärdades och en lösning där en del av dagvattnet förs över till en reningsanläggning som integreras med båt-klubbens brygganläggning har presenterats (WSP 2011-11-02). Detta är den lösning som redovisas i denna rapport. Fördelarna med lösningen är att våtmarken inkräktar i mindre utsträckning på de fria vattenytorna i Kyrkviken, figur 5 och bilaga 3.





11 (22)

Figur 5. Principskiss över föreslagen dagvattenhantering, 2011-11-02.

4 Förslag till utformning av damm samt disposition av ytor kring damm och kabelstråk

Dammens utformning behöver anpassas till ett nytt markförlagt kabelstråk. Samord-ning med Svenska Kraftnät har lett fram till ett anpassat läge och modifierad ut-formning av dammen. Redovisat förslag ger den önskade ytan och volymen och har även i möjligaste mån anpassats till befintliga träd. Se Figur 6 nedan. En besiktning av träden bör genomföras, för att värdera vilka träd som bör behållas i första hand.

Dammen och våtmark utformas som illustrationen visar, figur 6. Dammen utformas med en inloppsdel där en grovrening sker av större partiklar och tyngre föremål. Därefter följer den egentliga dammen. För att få en god funktion behöver man åstadkomma en god flödesspridning, dvs flödet ska vara jämt fördelat och ske över ”bred front” genom anläggningen.

Inloppsdelen utformas som en betongkonstruktion, vilket underlättar regelbunden rensning.

Från dammen leds vatten via ett fördelningsdike som via en makadambädd sprider vattnet över en översilningsyta som övergår i en fuktäng. Utlopp sker sedan via kul-vert till ny kanal längs Kyrkvikens strand.

I Bilaga 1 redovisas planskiss och sektioner genom anläggningen.





12 (22)

Figur 6 Illustration som redovisar förslag till dammutformning som samordnats

med läget för nytt kabelstråk.

4.1 Inkommande och utgående flödesvägar Inkommande flöde måste korsa det nya kabelstråket. Utöver kabelstråket finns även en befintlig spillvattenledning (S800) som begränsar möjligheterna att anlägga dag-vattenledningar.

Inloppet sker med fördel på ett relativt stort djup i fördammen. Genom en omlägg-ning av befintlig dagvattenledning, så att två separata parallella ledningar (från om-råde 26 b1 respektive 26 b2) i samma sträckning leder förbi befintlig S 800 kan in-loppet till dammen enkelt höjdanpassas, utan att dämning i uppströms ledningsnät. De parallella ledningarna korsar kabelstråket i gemensam sektion.

I redovisad skiss (figur 4) visas inlopp och utlopp som dikeslösningar. Även om det finns både renings- och höjdsättningsmässiga fördelar med diken, har en dikeslös-ning bedömts vara mindre lämplig såväl för inloppet som för utloppet, då Lidin-göloppet passerar på GC-vägen förbi dammen och man vill därför undvika denna typ av hinder i terrängen.

Generella anvisningar har erhållits för hur korsning mellan ledningar och Svenska Kraftnäts kabelstråk ska utföras, men inte några närmare uppgifter om nivåerna för kabelstråket. Med föreslagen utformning skapas dock inga ytterligare komplikation-er med avseende på korsning av kabelstråket utöver de som följer av den redan be-fintliga dagvattenledningen.





13 (22)

4.2 Övrig anpassning Utöver kabelstråket behöver hänsyn tas till ett antal större träd som eventuellt bör bevaras. Genom att fokusera på dammens funktion kan efterföljande våtmark mins-kas. Föreslagen utformning är med flacka slänter, men en utformning med hård-gjorda kanter ger bättre volymförhållanden och därigenom kan dammen göras mindre ytkrävande men med samma volym. I detta fall behöver säkerhetsaspekterna uppmärksammas särskilt, eventuellt blir räcken eller andra skyddsåtgärder nödvän-diga.

4.3 Nivåsättning Tabell 6 Vattenstånd i Kyrkviken i RH 2000. Källa: SMHIs översvämningskarte-ring Lidingö kommun, 2009. Angivna nivåer omräknade från RH00.

100 års återkomsttid, idag 100 års återkomsttid, högt framtidsscenario

MVY Kyrkviken + 0,13 + 0,41

HHVY Kyrkviken + 1,15 + 1,63

Marknivån i området är mellan +0,7 och + 1,1. Nivån i utloppet/nedre delen av våt-marken är ca +0,1, d.v.s. lika med medelvattenståndet i Kyrkviken. Detta gör att anläggningen aldrig helt torkar ut.

I den övre delen av våtmarken/översilningsytan är nivån ca +0,3, medan den perma-nenta vattennivån i dammen är ca +0,5 med en maximal nivå på + 1,0. Befintliga träd i direkt anslutning tillvåtmarken tillåter inte en högre nivå. Det är också av värde för dammens estetiska och biologiska kvaliteter att vattennivån inte fluktuerar för mycket.

Utloppskulvert förläggs under gångvägen.

4.4 Konsekvenser vid högvatten Högsta högvattennivå i Kyrkviken anges till på + 1,63 vilket innebär att hela an-läggningen står översvämmad. Vi bedömer att detta inte innebär något problem för anläggningen som tål vatten. Det som kan vara ett problem är höga flödeshastighet-er genom anläggningen som i sin tur kan riva med sig tidigare avsatta sediment. Ett extremt vattenstånd innebär dock inte kraftiga flöden.

Om även grundvattennivåerna påverkas av det höga vattenståndet måste risken för bottenupptryckning av olika anläggningar uppmärksammas. Detta är ett problem för alla nedgrävda konstruktioner.

4.5 Övrigt Vid höga flöden överstigande dimensionerande flöde för dammen bräddas dagvatt-net till kanalen innan skärmbassängen. I samband med omläggning av befintlig dag-vattenledning, och separering av flödet i två parallella delströmmar, anordnas därför en bräddningsfunktion.





14 (22)

5 Förslag till utformning av bryggkonstruktion Enligt förslaget kombineras skärmbassängerna med ett nytt promenadstråk på brygga över Kyrkviken. Inledningsvis studerades möjligheten att bygga en fast bryggkonstruktion, men de geotekniska förhållandena bedömdes som alltför ogynn-samma varför endast alternativet med flytbryggor studerats vidare.

Det finns flera leverantörer av flytbryggor, och kostnaden påverkas vilken bärighet man önskar. Flytbryggan förankras med landfästen, förses med kraftiga räcken samt en eller flera plattformar med bänkar.

Länsdukar förankras i bryggorna och förses med tyngder så de ansluter mot botten.

Möjligheten att utnyttja del av brygganläggningen för caféverksamhet eller liknande har också lyfts fram. Detta ingår inte i det slutliga förslaget, men även restaurangde-len kan anläggas på en plattform konstruerad av flytbryggor. Möjligheten finns där-för att i framtiden komplettera brygglösningen.

Figur7 Exempel på flytbrygga i form av gångstråk med plattformar





15 (22)

6 Dimensionering av damm, våtmark och skärmbassäng

6.1 Skärmbassäng vid båtklubben Dimensioneringen av reningsanläggningen styrs av flödet som kan belasta bas-sängen. Genom att tillrinningen enbart sker via de föreslagna självtrycksledningarna blir detta flöde dimensionerande.

Dimensionering ledningar

Marknivån där de två huvudledningarna möts är ca +5,5. Med hänsyn till de något sämre nivåförhållandena för det västra tillflödet är höjdsättningen av ledningsnätet sannolikt gjord utifrån marknivån +4,5 m. Eventuellt i form av ett stalp i brunnen där flödena möts.

Dämning bedöms kunna ske upp till max +4,0 m utan olägenhet för kringliggande bebyggelse, under förutsättning att dagvattensystemet från hockeyrinken kopplas bort från det aktuella dagvattensystemet.

Med en dämning till +4,0 och med en normal vattennivå i Kyrkviken på +0,41 (RH2000, bedömd nivå om 100 år), samt en ledningslängd på 300 m ger det en teo-retisk trycklinje på 12 promille. Med en 300 mm ledning kan ett flöde på 120 l/s avledas, en 500 mm får kapaciteten ca 450 l/s.

Tillflödet från det östa området kan dämmas ytterligare upp till nivån +8,5. Det ger på ca 500 m en trycklinje på 16 promille, vilket ger kapaciteten 140 respektive 500 l/s.

Med separata ledningar för respektive delområde kan följande kapaciteter erhållas.

Delområde Ledning 300 mm Ledning 500 mm

Kapacitet (l/s)

Flöde till behandling (l/s, ha)

Andel av årsvolym (%)

Kapacitet (l/s)



26c västra 120 8,6 70% 450 32 96%

26c östra 140 10 75% 500 35 95%

Med en gemensam ledning för de två delområdena kan följande kapacitet erhållas:

Delområde Ledning 450 mm Ledning 500 mm

Kapacitet (l/s)



Kapacitet (l/s)



Gemensam av-ledning östra och västra

350 12 82% 450 16 87%





16 (22)

Med två 300-ledningar kan i storleksordningen 70-75 % av årsmängden dagvatten från ”C östra och västra avledas till bassäng vid båtklubben. Med en gemensam 450-ledning ca 80%.

Bassängen Bassängen är ca 6 000 m². Med ett genomsnittligt djup på 1,7 m blir totalvolymen 10 200 m³.

80% av årsvolymen blir ca 135 000 m³/år. Genomsnittlig uppehållstid blir då 27 dagar.

5-årsregnet (35 mm) har en total volym på ca 9 800 m³, vilket således ryms helt i anläggningen.

6.2 Markförlagd damm och våtmark Dammen belastas med ett maximalt flöde på 144 l/s ( se kap 3.2). Med ett anta-gande om 1 000 m2 dammyta blir ytbelastningen ca 0,5 m/h och flödeshastigheten ca 2,0-2,7 mm/s (vid antagande om 35 m dammbredd och 1,5 m vattendjup). Uppe-hållstiden är 2,8 – 3,8 timmar. I kombination med efterföljande reningssteg bedöms detta vara goda nyckeltal.

På detta sätt prioriteras en god sedimentering i dammen. Efterföljande våtmark har också en positiv effekt på föroreningar, men storleken kan mer anpassas till vad platsen medger.

Dammen kommer att stå i kontakt med grundvattnet, och kommer inte att torka ut helt. I samband med längre torrperioder kan det däremot vara nödvändigt att tillsätta vatten för att upprätthålla vattenomsättning och undvika stillastående vatten och uttorkning i våtmarksdelen.

6.3 Våtmark/Skärmbassäng Våtmarkens yta är ca 3 200 m². Med ett genomsnittligt djup på 1,5 m blir total vo-lym 4 800 m³. Kanalen är ca 110 m lång. Med 5 m bottenbredd, snittdjup 1 m, slänt-lutningar 1:3 blir kanalens totala volym ca 900 m³. Sammanlagd volym kanal + våtmark blir 5 700 m³.

Våtmarken har ett förhållande mellan volym/tillrinningsområdets areal som är jäm-förbart med brygganläggningen och därför är uppehållstider och genomströmnings-hastigheter också jämförbara. Belastningen är dock i praktiken något mindre då ett mindre dagvattensystem mynnar i Kyrkviken i en punkt öster om våtmarken.

Vid extrem nederbörd finns viss risk för överbelastning, och urspolning av sediment kan inte uteslutas. En hydraulisk kontrollberäkning har genomförts (WSP 2012-12-17) och utifrån denna rekommenderas följande åtgärder:

· Dagvatten från de strandnära delarna av delområde 26C avleds direkt till våtmarken.

· Dagvatten från högre liggande delar av område 26C avleds via nya sjöför-lagda ledningar till lagun/våtmark vid båtklubben. Vid flöden överstigande överföringsledningarnas kapacitet bräddas dagvatten till våtmarken.





17 (22)

· Dessa flöden begränsas i sin tur till maximalt 1,3 m³/s genom en ytterligare bräddfunktion. Bräddflöden avleds via ny ledning med utlopp öster om våtmarken.

· Dagvatten från område 26B som leds genom markförlagd damm väster om Kyrkviken leds till dike/kanal som mynnar i våtmarken. Vid flöden som överstiger kapaciteten i markförlagd damm sker bräddning direkt till Kyrkviken.

· Dagvatten från område 26B som leds genom område söder om kyrkan där en befintlig översvämningsyta finns, leds direkt ut till Kyrkviken. Gemen-samt utlopp med bräddning ovan.

· För att förbättra vattenomsättningen under sommarperioder kan en ledning med begränsad kapacitet som mynnar i dike/kanal anläggas för att avleda mindre flöden från område 26B.

7 Kostnader Investeringskostnaderna för dammanläggning och brygganläggning har bedömts för lösningsförslag 2011-05-27 och 2011-11-02 se figur 8 (Bilaga 2) och 9 (Bilaga 3) nedan samt Bilaga 1.

Figur 8 Brygganläggning version 1





18 (22)

Figur 9 Brygganläggning version 2

Kostnader för tillståndsprövning för vattenverksamhet tillkommer (muddring, schakt i vatten, bortpumpning av grundvatten).

8 Drift och skötsel Markförlagd damm

Dammen med tillhörande våtmark är en anläggning som kräver en hög grad av till-syn för att upplevas som ett prydligt och tilltalande inslag i miljön. Skräp behöver städas undan och vegetationen kräver tillsyn motsvarande en parkanläggning.

Tekniskt är behovet av drift- och underhållsinsatser mer begränsat. Avsatta botten-sediment behöver avlägsnas regelbundet. En gång per år bedöms som tillräckligt ur funktionell synvinkel, av estetiska skäl kan behovet vara tätare.

Regelbunden tillsyn av utrustning för reglering av flöden och nivåer behöver utfö-ras.

Skärmbassängerna

Brygganläggningen behöver inspekteras så eventuella skador uppmärksammas. I första hand är det säkerhetsmässiga funktionen som behöver kontrolleras, som räck-en och bryggdäckets kondition. En gång per år bör dukarna kontrolleras. Kolla med leverantör om förankringen behöver kontrolleras annat än i samband med renove-ring.





19 (22)

Bryggdäcket bör förnyas vart 10:e år. I samband med detta kontrolleras flytblock och förankringar. Brygganläggningen i övrigt bedöms ha en livslängd på ca 30 år.

Erfarenheter från dammanläggningar som varit i drift under 30 år visar att sediment-tillväxten sker i anläggningens första femtedel. I resterande del har sedimenttillväx-ten varit så liten att någon uppsamling av sediment inte varit aktuell. Utformas an-läggningen med en förbehandling, eller ett inlopp med särskild sedimenteringsdel kommer ännu mer av sedimenten att avsättas i en begränsad del av anläggningen, och driftinsatsen i form av sedimentupptag kan effektiviseras. En insats med upp-tagning av sediment från bassängen i sin helhet torde då inte behöva genomföras oftare än vart 100:e år. Begränsade insatser i delar av anläggningen görs med ett intervall av ca 30 år, och samordnas lämpligtvis med förnyelse av brygganläggning-en.

Kontinuerlig mätning av sedimenttillväxten rekommenderas för att uppmärksamma när det är dags att planera driftinsatser.

Sedimentupptag sker genom sugmuddring, antingen från strand eller brygga, eller med hjälp av aggregat monterade på mindre flotte eller liknande. Slammet avvattnas helst i direkt anslutning till anläggningen så vatten kan ledas tillbaka till anlägg-ningen. Avvattning sker i mobil containerutrustning som ställs upp i närheten. Av-vattnat slam transporteras bort med fordon. Slammet betecknas som farligt avfall och behöver omhändertas enligt gällande bestämmelser.

Växtligheten i anläggningen behöver rensas regelbundet, igenväxning får inte ske så flödet genom anläggningen hindras, eller att vissa arter som önskas i anläggningen konkurreras ut. Även ur gestaltningssynpunkt kan rensning behöva utföras. Större röjningsinsatser sker med 5-10 års intervall.

9 Slutsatser – underlag för MKB

9.1 Status och miljökvalitetsnormer Kyrkviken räknas som en del av Askrikefjärden i Vattenmyndigheternas vattenin-formationssystem VISS. Samtliga vattenförekomster klassas med avseende på eko-logisk och kemisk status. Ekologisk status kan vara hög, god, måttlig, otillfredsstäl-lande, dålig, ej klassad. Kemisk status kan vara god, eller uppnår ej god status. För Kyrkviken gäller god kemisk status samt otillfredsställande ekologisk status.

Miljökvalitetsnormer har fastställt, god ekologisk respektive kemisk status ska upp-nås 2015.





20 (22)

9.2 Reningseffekt I kommunens dagvattenplan utpekas dagvattenflödena som en prioriterad åtgärd för Kyrkviken. Med föreslagna anläggningar bedömer vi att föroreningsbelastningen från de aktuella avrinningsområdena kommer att avlastas enligt tabell 7.

Tabell 7 Bedömd avskiljningsgrad

Ämne Bedömd avskiljningsgrad

SS 65 – 75 %

COD 25-30 %

Metaller 30-60 %

P 30-40 %

N 30-40%

SS = suspenderande ämnen (partiklar)

COD =kemisk syreförbrukning, ett mått på hur stor syretäring som kan orsakas av föroreningarna.

Metall- och fosforreduktionen förutsätter att dessa föroreningar är partikelbundna i normal utsträckning för ett dagvatten. Reduktionen av SS förutsätter att oorganiskt material dominerar starkt, vilket är vanligast för dagvatten.

Vattenkvalitet

Vattenkvaliteten i Kyrkviken har tidigare studerats med avseende främst på före-komsten av metallföroreningar ”Recipientundersökningar i Gråviken och Kyrkviken” J&W, 1997. Både vatten och sediment har analyserats. Slutsatserna är att kadmiumhalterna är låga, halterna av zink låga till måttligt höga, blyhalterna måttligt höga till höga, koppar höga till mycket höga, nickel höga och kopparhalter-na höga till mycket höga. I sedimenten är halterna av många metaller höga eller mycket höga.

Utredningen framhäver att dagvatten kan vara en bidragande källa till de förhöjda metallvärdena i Kyrkviken, och identifierar reningsåtgärder på dagvattensystemet som ett sätt att förbättra situationen.

När det gäller övriga parametrar har en stickprovsundersökning av vattenkvaliteten utförts i oktober 2010.

Tidigare beräknade föroreningstillskott från de aktuella dagvattensystemen redovi-sas i tabell 3. Dessa tillskott utgör ca 62-88% av det samlade föroreningstillskottet till Kyrkviken via dagvatten.

De föreslagna åtgärderna kan därmed anses ha en betydande effekt på förorenings-belastningen på Kyrkviken, effekten varierar inom ett intervall motsvarande en re-duktion av 20 - 45% av nuvarande totala belastning via dagvatten.





21 (22)

Övriga konsekvenser Skärmbassäng vid båtklubb

En reningsanläggning vid båtklubben innebär att skärmbassängen vid Kyrkvikens västra strand kan göras mindre, och därmed minska intrånget i viken.

Detta i sin tur medför att båtklubbens totala antal båtplatser kan ökas, trots att en del av bryggan närmast stranden inte kan nyttjas för båtplatser.

Damm och våtmark

Grovsedimentering sker i en för damm med hårdgjord botten. Fördammen har getts en mer undanskymd placering än i tidigare förslag. Här samlas det mest grumlade vattnet och denna del av anläggning döljs till viss del med högre strandvegetation, viden mm. Förutsatt att den större dammen ges en mer naturlig utformning med va-rierande släntlutningar och möjlighet till strandzonering finns förutsättningar för ett varierat biologiskt liv såväl i damm som i våtmark. Våtmarkens biologiska såväl som estetiska kvaliteter är helt beroende av en väl anpassad skötsel.

Skärmbassäng/Våtmark

Av Ekologigruppens naturinventering 2009-08-28 framgår att Kyrkvikens stränder kantas av täta vassbälten med mindre partier med exponerad strand och att de grunda bottnarna är bevuxna med slingor, Myriophyllum sp. Axslinga (Myriophyl-lum spicatum) är vanligt förkommande i mesotrofa och eutrofa vatten. Fågellivet i inre delarna av Kyrkviken utgörs framför allt av vanligare arter som gräsand, knipa, knölsvan, sothöna och storskrake. Viken är även viktig för många arters födosök som till exempel häger. Vidare rastar många fåglar i viken och på gräsmarkerna runt omkring.

För Kyrkviken som helhet innebär åtgärderna avsevärda förbättringar. Inom den från övrig skärmbassäng avskilda grovsedimenteringen i norra delen blir vattenkva-liteten sämre än idag. I övrigt är det svårt att bedöma konsekvenser då det förbe-handlade vatten som leds till skärmbassängen är betydligt renare vatten än i dag. På sikt kan dock en ökad koncentration av föroreningar inom skärmbassängen inte ute-slutas.

Förutsättningen för fågellivet i Kyrkvikens inre delar förändras med bryggor och mer människor. Troligen leder anläggningen till att vissa arter försvinner och andra ökar i antal. Bryggornas lägen och tillgänglighet bör utformas med hänsyn till fågel-livet och i samråd med ornitologisk expertis för att minska negativ påverkan. De föreslagna blomsteröarna kan, rätt placerade och utformade, fungera som häck-ningsplatser för andfåglar.

Bryggorna kommer att uppskattas av fåglarna och problem med fågelspillning kan komma att kräva extra skötselinsatser.

Som rekreationsmiljö bedöms bryggor tillföra området stora värden. Flytbryggor är ostadiga att gå på och troligen behöver räcken anordnas längs bryggan. Utformning-en bör studeras vidare med hänsyn till landskapsbild och upplevelse både från vatt-net och från land.





22 (22)

Bilagor Bilaga 1 Dammanläggning

· Skiss dammanläggning, plan · Skiss dammanläggning, sektioner · Kostnadsbedömning, damm



Kyrkviken

Fuktäng

Damm djup 2 m

Fördamm, betongmagasin djup 2 m. Placerat bland växtlighet och med ett vackert staket runt omkring.

Utloppsbäck med stenbotten

Fördelningsdike

Makadambädd för översilning

Nvy +0,5Hvy +1,0

Träbro

Träspång

Skiss damm vid Kyrkvikenunderlag för översiktlig kostnads- bedömning 2011-05-26 rev 2013-09-13Skala 1:500 MÅ

Gångväg

Anm: Gångvägen genom anläggning kan göras körbar. Bron kan alter-nativt flyttas till diket vid utloppet istället och ersättas med trumma. I kostnadsbedömningen ingår körbar grusväg.

In- och utloppsdiken kan ersättas med ledning.

Trumma

Gräsdike innan för-damm. Från diket leds vattnet via ledning till fördamm.

A

A

B

B

CC

Damm narmalvatten-stånd

D

D

Gångväg grus

Kyrkvägen

Nvy +0,5 Hvy +1,0

Nvy +0,5 Hvy +1,0

-1,5

-1,5

rev 2013-09-13

Uppdragsnummer 10133188

DAGVATTENANLÄGGNING/DAMM VID KYRKVIKEN LIDINGÖ

Översiktlig kostnadsbedömning (prisnivå november 2011)

Kostnad Röjning etc 147 000:- Schakt Damm 289 800:- Schakt Dike till 5 400:- Schakt Fördamm 30 100:- Schakt Fördelningsdike 16 100:- Schakt Fuktäng 193 200:- Schakt Dike ut 5 400:- Bädd Fördamm 7 200:- Pålning Fördamm 10 st á 6,0 m 60 000:- D diam 300 in 50 000:- D diam 300 ut 20 000:- Kross översilning 21 000:- Magasin i betong 550 000:- Träbro b 3.0 m 100 000:- Träspång b 1.0 m 70 000:- Stenbotten 47 500:- Mosand 63 750:- Köryta grus, 122 500: Gångyta grus 2.0 40 000:- Gångstig 1.0 10 000:- Sådd och plant-ering fuktäng 85 000:- Strandrullar 40 000:- Maxipluggplantor 5/m2 12 000:- Gräsyta sådd 12 500:- Träd 35 000:- Buskar 70 000:- 2 114 450:- Projektering 200 000:- Detaljeringsgrad och budgetreserv 32 % 676 624:- SUMMA 2 991 074:- Ca 3 000 000:-



Kyrkviken

Fuktäng

Damm djup 2 m

Fördamm, betongmagasin djup 2 m. Placerat bland växtlighet och med ett vackert staket runt omkring.

Utloppsbäck med stenbotten

Fördelningsdike

Makadambädd för översilning

Nvy +0,5Hvy +1,0

Träbro

Träspång

Skiss damm vid Kyrkvikenunderlag för översiktlig kostnads- bedömning 2011-05-26 rev 2013-09-13Skala 1:500 MÅ

Gångväg

Anm: Gångvägen genom anläggning kan göras körbar. Bron kan alter-nativt flyttas till diket vid utloppet istället och ersättas med trumma. I kostnadsbedömningen ingår körbar grusväg.

In- och utloppsdiken kan ersättas med ledning.

Trumma

Gräsdike innan för-damm. Från diket leds vattnet via ledning till fördamm.

A

A

B

B

CC

Damm narmalvatten-stånd

D

D

Gångväg grus

Kyrkvägen

Documents

RAPPORT - lidingo.se · Denna rapport utgr en samlad redovisning av den dagvattenlsning som planfr-slaget syftar till att mjliggra. Dokumentet utgår från rapporten daterad 2011-05-