Upload
others
View
14
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Rapport
BEFOLKNINGSPROGNOS 2018–2027
2018-05-15
Befolkningsprognos 2018–2027
2
Ulricehamns kommun
Kanslifunktionen
Fredrik Paulsson
Utredare
Befolkningsprognos 2018–2027
3
Innehåll 1 Sammanfattning ................................................................................................................... 4
2 Inledning .............................................................................................................................. 5
3 Tidigare befolkningsutveckling ............................................................................................ 6
3.1 Långsiktig befolkningsutveckling .................................................................................................. 6
3.2 Uppföljning av 2017 års huvudprognos ........................................................................................ 11
4 Metod och antaganden ........................................................................................................ 14
4.1 Utflyttning och inflyttning ............................................................................................................ 14
4.1.1 Framtidsutsikt för bostadsbyggandet ................................................................................15
4.1.2 Prognosantaganden om inflyttning ................................................................................... 18
4.2 Födelse- och dödstal ..................................................................................................................... 19
5 Huvudprognos .................................................................................................................... 20
5.1 Prognos för befolkningen 0-18 år ................................................................................................ 28
5.2 Prognos för befolkningen 19-29 år ............................................................................................... 32
5.3 Prognos för befolkningen 30-64 år .............................................................................................. 32
5.4 Prognos för befolkningen 65 år och äldre.................................................................................... 34
6 Sveriges framtida befolkning .............................................................................................. 36
7 Källor .................................................................................................................................. 38
Befolkningsprognos 2018–2027
4
1 Sammanfattning Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun har under de senaste tre åren varit mycket
expansiv. Det senaste året (2017) ökade befolkningen med 409 invånare, vilket är den största
kända befolkningsökningen som kommunen har haft genom tiderna. De mest avgörande
förklaringsfaktorerna bakom denna utveckling är den omfattande invandringen och att det har
byggts många nya bostäder i kommunen samtidigt som efterfrågan på bostadsmarknaden har
varit hög.
Befolkningsprognosen anger en trolig demografisk utveckling för perioden 2018-2027 och tar
hänsyn till både att invandringen förväntas minska stegvis och till att det finns stora planer på
bostadsbyggande i kommunen, framförallt under åren 2019-2023. Enligt prognosen väntas
befolkningsökningen bli betydligt lägre under 2018 jämfört med föregående år, främst till följd
av att färre bostäder blir färdigställda. Därefter prognosticeras befolkningen att öka i högre
takt igen, till följd av en större inflyttning kopplad till bostadsbyggandet under åren 2019-
2023. De åldersgrupper som är mest benägna att flytta till kommunen är 28-38-åringar och 0-
10-åringar. Födelsetalen förväntas också öka under prognosperioden, eftersom de stora
årskullarna födda kring 1989-1993 nu kommer upp i åldrar då barnafödandet statistiskt sett
är högre. För kommunens verksamhetsplanering väntas de viktigaste befolkningsökningarna
i förskoleåldrarna (1-5 år), i de lägre skolåldrarna (6-9 år) samt bland kommunens äldre
invånare (särskilt 80-84-åringarna). Under prognosperiodens senare år (2023-2027)
förväntas befolkningstillväxten successivt avta till en nivå som ligger närmare kommunens
mer långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. Kommunens totala folkmängd förväntas
enligt prognosen bli ungefär 26 983 invånare år 2027.
Befolkningsprognos 2018–2027
5
2 Inledning I denna rapport presenteras 2018 års befolkningsprognos för Ulricehamns kommun.
Prognosen beskriver den förväntade befolkningsutvecklingen i kommunen under de
kommande tio åren, 2018-2027. Den utgår ifrån vad som är känt i nuläget och fungerar som
kommunens huvudprognos, vilket betyder att den anger det scenario för befolkningens
utveckling som bedöms vara mest troligt.
Befolkningsutvecklingen är avgörande för planeringen av kommunens verksamheter. När
befolkningens storlek och sammansättning förändras, så förändras även invånarnas behov och
krav på den kommunala verksamheten och servicen. Befolkningsutvecklingen påverkar
särskilt kommunens planering av förskole- och skolverksamhet samt av vård- och
omsorgsverksamhet. Därför tas befolkningsprognosen fram årligen som ett stöd till
kommunens planerings- och budgetarbete, framförallt som underlag till verksamheternas
behovsbedömningar och lokalresursplanering.
Prognosen utgår ifrån befolkningens storlek och sammansättning vid årsskiftet, den 31
december 2017, som då var 24 296 invånare. Detta är prognosens startbefolkning och därtill
används en rad antaganden för befolkningens framskrivning som bygger på historiska data för
kommunens inflyttning, utflyttning, födelsetal och dödstal. Årets huvudprognos tar också
hänsyn till både hur invandringen och bostadsbyggandet förväntas utvecklas. Antagandena om
invandringen är grundade på Migrationsverkets prognos (P2 2018) och på statistik över hur
kommunens och rikets invandringsnivåer samvarierar. Antagandena om inflyttning kopplad
till nybyggnation baseras på kommunens befintliga byggplaner. Byggplanerna har dock endast
fått en begränsad och avtagande effekt i prognosen, eftersom det finns en viss osäkerhet
kopplad till svängningar i konjunkturen och på bostadsmarknaden.
När befolkningsprognosen används i kommunens planeringsarbete bör man komma ihåg att
det endast är en prognos och därför aldrig med full säkerhet kan förutsäga hur befolkningen
kommer utvecklas. Det kan alltid ske oförutsedda händelser som påverkar utvecklingen.
Sådana förändringar kan vara kopplade till faktorer såsom konjunktur, bostadsmarknad,
infrastrukturprojekt, flyktingströmmar och migrationspolitik. Därtill är utvecklingen i vissa
åldersgrupper särskilt svår att prognosticera, såsom antalet nyfödda, vilket även får
efterverkningar i prognosen på antalet barn i förskoleålder och så vidare. En annan grupp som
är svår att prognosticera är unga vuxna eftersom de har en stor benägenhet till både in- och
utflyttning. Osäkerheten i prognosen ökar också ju längre fram den sträcker sig, dels eftersom
eventuella prognosfel hänger kvar och ackumuleras under prognosperioden, och dels för att
ovissheten om faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen ökar över tid.
Befolkningsprognosen bör därmed läsas som en indikation på en trolig utveckling för
befolkningen, grundat på vad vi vet om dagens befolkning och vad vi bedömer vara en sannolik
utveckling grundat på historiska data samt antaganden om invandring och bostadsbyggande.
Samtliga siffror i prognosen bygger på statistik från SCB om inget annat anges. Vid eventuella
frågor om befolkningsprognosen är samtliga läsare välkomna att kontakta kommunens
kanslifunktion.
Befolkningsprognos 2018–2027
6
3 Tidigare befolkningsutveckling Här beskrivs den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun med
befolkningens sammansättning och trender för fruktsamhet och in- och utflyttning. Därefter
utvärderas förra årets befolkningsprognos, med en diskussion om vilka lärdomar man kan dra.
3.1 Långsiktig befolkningsutveckling
De senaste årens expansiva befolkningstillväxt bör förstås i en historisk kontext, där analysen
utgår ifrån kommunens långsiktiga trender och förutsättningar. Förändringar i befolkningens
storlek och sammansättning är i hög grad kopplad till hur befolkningsutvecklingen har sett ut
tidigare (främst genom befolkningens åldersstruktur), samt till konjunkturen, men också till
hur stor invandringen är. I diagrammet nedan kan vi se folkmängdens utveckling i
Ulricehamns kommun sedan 1971.
Ulricehamns kommuns folkmängd år 1971 - 2017
Från diagrammet kan vi utläsa att på lång sikt tenderar folkmängden att öka, men att
utvecklingen går i vågor. Ungefär från år 2001 har vi sett en stadig ökning, i vilken
ökningstakten har höjts succesivt. De senaste tre årens (2015-2017) befolkningsutveckling har
även i ett långsiktigt perspektiv inneburit en synnerligen stor befolkningstillväxt. Dessa tre år
har var för sig samtliga överträffat alla tidigare uppmätta årliga befolkningsökningar i
kommunen. Under dessa tre år ökade befolkningen med 1052 personer, vilket kan jämföras
med den stora befolkningsökningen åren 1987-1992 på 854 personer, som ändå är mindre än
de senaste tre årens ökning trots att tidsperioden för expansionen var dubbelt så lång.
Befolkningstopparna är historiskt sett ofta kopplade till tidigare toppar, vilket främst beror på
att det under vissa särskilda perioder har fötts många barn. Detta skapar så kallade pucklar i
befolkningsstrukturen, vilket syns tydligare i befolkningspyramiden nedan som visar hur
åldersfördelningen ser ut för dagens befolkning i Ulricehamns kommun.
20000
20500
21000
21500
22000
22500
23000
23500
24000
24500
25000
Befolkningsprognos 2018–2027
7
Befolkningspyramid utifrån åldersfördelning i Ulricehamns kommun, per den 31 december 2017
Från befolkningspyramiden kan vi utläsa att Ulricehamns kommun har en stor del av
befolkningen som är i åldern 45-75 år. I denna grupp återfinns både 40- och 60-talisterna som
är historiskt stora befolkningskullar. Vi kan också se att det generellt finns fler män än kvinnor
i kommunen. Dock gäller detta inte för de högre åldrarna (70+) i vilka det istället finns fler
kvinnor än män, vilket till stor del beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. En
annan relativt stor befolkningsgrupp i kommunen utgörs av barn i åldern 6-15 år.
Om vi fokuserar på utvecklingen i närtid, kan vi se i tabellen nedan hur den stora
befolkningstillväxten till stor del har drivits av invandringen till kommunen.
Befolkningsförändringar år 2010-2017 i Ulricehamns kommun
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Flyttnetto 122 157 55 228 39 262 376 405 Inflyttningar 1 016 1 096 1 066 1 179 1 105 1 199 1 366 1 414 Utflyttningar 894 939 1 011 951 1 066 937 990 1 009
Inrikes flyttnetto 9 61 -93 93 -156 75 124 191 Inrikes inflyttningar 833 919 863 990 842 981 1 061 1157 Inrikes utflyttningar 824 858 956 897 998 906 937 966
Invandringsnetto 113 96 148 135 195 187 252 214 Invandringar 183 177 203 189 263 218 305 257 Utvandringar 70 81 55 54 68 31 53 43
Födelsenetto -36 -1 -40 -32 -7 -14 15 -12 Födda 235 245 210 230 244 221 273 240 Döda 271 246 250 262 251 235 258 252
Folkökning 85 158 19 196 33 250 393 409 Folkmängd 22 838 22 996 23 015 23 211 23 244 23 494 23 887 24 296
-900 -700 -500 -300 -100 100 300 500 700 900
0
1-5
6-10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-35
36-40
41-45
46-50
51-55
56-60
61-65
66-70
71-75
76-80
81-85
86-90
91-95
96-100+Kvinnor
Män
900 700 500 300 100 0 100 300 500 700 900
Befolkningsprognos 2018–2027
8
Det inrikes flyttnettot har dock varit särskilt högt de två senaste åren (124 respektive 191
personer), vilket i kombination med en stor invandring gav resultatet att den totala
folkökningen blev mycket stor dessa år. Detta syns tydligt i diagrammet nedan.
Inrikes flyttnetto samt invandringnetto i antal personer år 1997 - 2017
Invandringens storlek har påverkat befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun särskilt
mycket de senaste fyra åren. Utan invandringen hade kommunen haft en betydligt lägre
befolkningstillväxt och vissa år - såsom 2009, 2012 och 2014 - hade folkmängden troligen
minskat istället för att öka. I diagrammet nedan visas invandringen till Ulricehamns kommun
jämfört med invandringen på riksnivå åren 2000-2017.
Invandring i Ulricehamns kommun kontra riket år 2000-2017
Notering: Begreppet ”invandring” följer SCB:s definition som innefattar all invandring där personer blivit
folkbokförda eftersom de har en grund för bosättning, med rätt att vistas längre än tre månader i Sverige.
Utomnordiska medborgare måste ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt för att ha en grund för bosättning.
Detta innebär att utöver asylinvandring inbegriper ”invandring” även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder till Sverige. Den totala invandringen till
Sverige år 2017 var 144 489 personer, av dessa utgjorde asylinvandringen (med beslut om uppehållstillstånd för
kvotflyktingar, konventionsflyktingar och övriga asylsökande, samt anhöriga till f.d. asylsökande) 55 655 personer,
vilket motsvarar 39 % av den totala invandringen (Källor: SCB och Migrationsverket). Den streckade linjen i diagrammet är en trendlinje som anger en rät linje som har anpassats för att minimera det totala avståndet till
observationerna (minsta-kvadrat-metoden).
-200
-100
0
100
200
300
400
Inrikes flyttnetto Invandringsnetto
20002001 2002
2003
20042005
2006 2007
2008
200920102011
20122013
2014
2015
2016
2017
50
100
150
200
250
300
50000 70000 90000 110000 130000 150000 170000
Ulr
iceh
amn
s ko
mm
un
s in
van
dri
ng
Rikets totala invandring
Befolkningsprognos 2018–2027
9
Vi ser i diagrammet att det verkar finnas ett mycket tydligt samband mellan invandringen till
kommunen och invandringen på riksnivå. Hela 92 procent av variationen i kommunens
invandring kan förklaras av variationen i rikets invandring (determinationskoefficient, R2 =
0,922). Därmed är det relevant att i prognosen ta hänsyn till hur migrationsverket
prognosticerar de kommande årens invandring och framförallt storleken på
kommunmottagandet (se avsnitt 4.1 om antaganden för inflyttningen).
En viktig aspekt när vi analyserar befolkningsutvecklingen är åldern på de personer som flyttar
till eller från kommunen. Om vi vet i vilka åldrar som inflyttningen är som störst, kan
kommunen också planera sin verksamhet efter detta. I diagrammet nedan visas den
genomsnittliga årliga in- och utflyttningen i antal personer per årskull.
Kommunens årliga inflyttning och utflyttning per årskull, genomsnitt för perioden 2011-2017
Notering: Den årliga inflyttningen/utflyttningen är utjämnad med ”center-moving-average”-metoden så att varje
årskull får en inflyttning/utflyttning som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna.
Vi kan från diagrammet dra slutsatsen att både in- och utflyttning är som störst i åldrarna 0-8
och 18-40 år. Skillnaden mellan in- och utflyttning, flyttnettot, visas nedan för varje ålder.
Kommunens årliga flyttnetto per ålder, genomsnitt för perioden 2011-2017
Notering: Det årliga flyttnettot är utjämnat med ”center-moving-average”-metoden så att varje årskull får ett
flyttnetto som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50Antal personer
ÅlderGenomsnittlig årlig inflyttning Genomsnittlig årlig utflyttning
-15
-10
-5
0
5
10
15Flyttnetto
Befolkningsprognos 2018–2027
10
I princip är flyttnettot i kommunen positivt i alla åldrar förutom i åldersgruppen 18-24 år, där
fler flyttar ut. Kommunen har stor nettoinflyttning i åldrarna 0-18 och 25-50, och den allra
största nettoinflyttningen har kommunen i åldersgrupperna 0-10 och 28-38. Utifrån denna
statistik kan vi sluta oss till att den typiska gruppen som tenderar att flytta till kommunen är
barnfamiljer. Den allra största nettoinflyttningen består av personer i 30-årsåldern. De stora
årskullarna födda kring 1989-1993 börjar närma sig 30-årsåldern, vilket tyder på att vi kan
vänta en stor inflyttning i denna åldersgrupp de kommande åren (5-10 år framåt). Vi vet också
att fruktsamheten i Ulricehamns kommun är som störst i åldern 27-31 (för kvinnor), därför
kan vi också förvänta oss en ökning i födelsetalen.
I befolkningsprognosen används statistik för kommunens tidigare fruktsamhet tillsammans
med rikets tidigare och prognosticerade fruktsamhet för att prognostisera kommunens
framtida födelsetal. Ett användbart mått för att analysera födelsetalen är den summerade
fruktsamheten, som anger hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin frukt-
samma period i livet, baserat på den fruktsamhet som vid tidpunkten för beräkningen kan
summeras för olika åldrar. I diagrammet nedan visas den summerade fruktsamheten för
Ulricehamns kommun och riket under åren 1970-2017. Diagrammet visar även kommunens
utjämnade summerade fruktsamhet (med 5-årsmedel), som i befolkningsprognosen antas följa
rikets trend parallellt för åren 2018-2027, med samma avstånd som i utgångsläget.
Summerad fruktsamhet: antal födda barn per kvinna år 1970-2017 och enligt prognos 2018-2027
Ända sedan 1970-talet har den summerade fruktsamheten generellt varit högre i Ulricehamns
kommun än vad genomsnittet har varit för hela rikets befolkning. Enligt den nationella
prognosen för riket kommer den summerade fruktsamheten öka något under de kommande
åren, vilket också ger utslag för födelsetalen i kommunens befolkningsprognos, som alltså
bygger på samma förväntade trend för utvecklingen.
1,3
1,5
1,7
1,9
2,1
2,3
2,5
An
tal
föd
da
ba
rn p
er k
vin
na
Ulricehamns kommun Riket Ulricehamn, utjämnad med 5-årsmedel
Befolkningsprognos 2018–2027
11
3.2 Uppföljning av 2017 års huvudprognos
Förra årets befolkningsprognos gjordes i ett läge där det gångna årets (2016)
befolkningsutveckling hade slagit alla tidigare rekord på befolkningsökning i kommunen. År
2016 var både nybyggnationen och invandringen mycket stor, vilket tillsammans gav
gynnsamma förutsättningar för en stor befolkningstillväxt. Den stora svårigheten i förra årets
prognos var att bedöma i vilken grad dessa gynnsamma förutsättningar skulle fortsätta att
finnas i samma utsträckning och få genomslag på befolkningsutvecklingen. I prognosen antogs
att inflyttningsandelen skulle vara i nivå med ett medelvärde för de två toppåren 2015 och
2016. Detta grundades på bedömningen att förutsättningarna skulle vara ganska lika.
Skillnaden mellan prognos och utfall för år 2017 presenteras i tabellen nedan.
Jämförelse mellan prognos och utfall för flyttningar, födelse- och dödstal år 2017
Prognos 2017
Utfall 2017
Skillnad mot prognos
Flyttnetto 294 405 +111 Utflyttningar 1 020 1 009 -11 Inflyttningar 1 314 1 414 +100
Födelsenetto -10 -12 -2 Födda 256 240 -16 Döda 266 252 -14
Total folkökning 283 409 +126
Total folkmängd 24 170 24 296 +126
Vi kan se att prognosen underskattade den totala befolkningsökningen med 126 personer. I
perioder av accelererande befolkningstillväxt är det ganska naturligt att prognoser som bygger
på historisk statistik för befolkningstrenderna, kommer underskatta befolkningsökningen.
2017 års prognos lyckades dock bättre med att förutsäga ökningen än vad föregående års
prognos gjorde, vilket tyder på att justeringarna i förhållande till den tidigare prognosen var
korrekta. I uppföljningen bör man också ha i åtanke att 2017 var ännu ett nytt rekordår för
kommunens befolkningsökning.
En faktor som kan ha påverkat befolkningsökningen 2017 är att en del av de bostäder som
färdigställdes under 2016 kan ha haft en fördröjd inflyttning till året efter, det vill säga 2017.
Den planerade nybyggnationen var nämligen betydligt lägre 2017 än 2016 (jämför 73
färdigställda bostäder 2017 med 226 stycken 2016), vilket vid en första anblick skulle kunna
indikera att den största inflyttningen kopplad till de nybyggda bostäderna skulle ha ägt rum
2016. Utfallet 2017 tyder emellertid på att en betydande del av inflyttningen kopplad till de 226
nya bostäderna skedde under år 2017 istället för under år 2016. En lärdom från detta kan
därför vara att delvis sprida ut förväntad inflyttning kopplad till nybyggnation under året efter
färdigställandet, så att en viss förskjutning av den prognosticerade befolkningsökningen
genereras.
Det som stämde relativt bra i prognosen var antalet utflyttningar och födelsenettot. Detta tyder
på att de använda utflyttningsriskerna, fruktsamhetsnivåerna och dödsriskerna var
någorlunda korrekta som antaganden för kommunens befolkningsutveckling.
Befolkningsprognos 2018–2027
12
I tabellen nedan jämförs den enligt prognosen förväntade folkmängden för olika åldersgrupper
med hur utfallet blev. Skillnaden mellan prognos och utfall anges både i antal personer och
som procentuell skillnad.
Jämförelse mellan prognos och utfall för folkmängden i olika åldrar
Ålder Prognos
2017 Utfall 2017
Skillnad mot prognos
Skillnad mot prognos (%)
0 266 247 -19 -7,1%
1-5 1 326 1 339 +13 +1,0%
6-9 1 123 1 132 +9 +0,8%
10-12 873 891 +18 +2,1%
13-15 854 863 +9 +1,1%
16-18 830 851 +21 +2,5%
19-24 1 544 1 541 -3 -0,2%
25-29 1 337 1 398 +61 +4,6%
30-44 4 023 4 029 +6 +0,1%
45-64 6 344 6 354 +10 +0,2%
65-79 4 169 4 158 -11 -0,3%
80-84 675 679 +4 +0,6%
85+ 805 814 +9 +1,1%
Total folkmängd 24 170 24 296 +126 +0,5%
Från tabellen kan vi utläsa att de största prognosfelen återfanns i åldrarna 25-29, 16-18, 10-12
samt bland nollåringarna. En av de svåraste åldersgrupperna att prognosticera är
nollåringarna, eftersom det i denna åldersgrupp inte finns någon befintlig befolkning som man
kan utgå ifrån. Därefter är det generellt svårt att prognosticera åldersgrupperna som flyttar
mycket. Därför är det inte särskilt förvånande att de åldersgrupper där prognosfelen var som
störst också återfinns bland de åldrar som historiskt sett flyttar mycket (se diagram för in- och
utflyttning kopplat till ålder, sidan 9). För den totala folkmängden var prognosfelet 0,5
procent, vilket kan jämföras med den motsvarande siffran på 1,0 procent i förra årets prognos.
För att kunna se hur mycket 2017 års befolkningsförändringar skiljde sig från hur stora
förändringarna brukar vara, så bör man undersöka variationen i variablerna över tid. Ett
vedertaget mått på variation är standardavvikelsen, som mäter det genomsnittliga avståndet
till medelvärdet för variabelns olika värden. I tabellen nedan anges årliga födelsetal, dödstal,
invandringar, utvandringar, inrikes inflyttningar och inrikes utflyttningar för åren 2010-2017.
För denna period är medelvärdena och standardavvikelsen uträknade och då kan man för varje
värde se variationen i form av antalet standardavvikelser som anges inom parenteserna under
respektive värde. Stora variationer definieras här som större än 1,0 standardavvikelser från
respektive variabels medelvärde. Värdena med stora variationer har markerats med fet stil,
vilket gör att man kan statistiskt identifiera vilka befolkningsförändringar som utskiljer sig
från de mer ”normala” förändringarna.
Befolkningsprognos 2018–2027
13
Födelse- och flyttnetto med avvikelse från medel år 2010-2017
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Medel Standard-
2010-2017 avvikelse
Födelsenetto -36 -1 -40 -32 -7 -14 15 -12 -16 18 (-1,1) (0,8) (-1,4) (-0,9) (0,5) (0,1) (1,7) (0,2)
Födda 235 245 210 230 244 221 273 240 237 18 (-0,1) (0,4) (-1,6) (-0,4) (0,4) (-0,9) (2) (0,2)
Döda 271 246 250 262 251 235 258 252 253 10 (1,8) (-0,7) (-0,3) (0,9) (-0,2) (-1,8) (0,5) (-0,1)
Invandringsnetto 113 96 148 135 195 187 252 214 168 50 (-1,1) (-1,4) (-0,4) (-0,7) (0,6) (0,4) (1,7) (0,9)
Invandringar 183 177 203 189 263 218 305 257 224 43 (-1) (-1,1) (-0,5) (-0,8) (0,9) (-0,1) (1,9) (0,8)
Utvandringar 70 81 55 54 68 31 53 43 57 15 (0,9) (1,6) (-0,1) (-0,2) (0,7) (-1,7) (-0,3) (-0,9)
Inrikes flyttnetto 9 61 -93 93 -156 75 124 191 38 107 (-0,3) (0,2) (-1,2) (0,5) (-1,8) (0,3) (0,8) (1,4)
Inrikes inflyttningar 833 919 863 990 842 981 1 061 1 157 956 107 (-1,1) (-0,3) (-0,9) (0,3) (-1,1) (0,2) (1) (1,9)
Inrikes utflyttningar 824 858 956 897 998 906 937 966 918 54 (-1,7) (-1,1) (0,7) (-0,4) (1,5) (-0,2) (0,4) (0,9)
Notering: Talen inom parenteser anger antal standardavvikelser från respektive medeltal. De stora variationerna,
vilka ha definierats till att vara större än 1,0 standardavvikelser över eller under medel, har markerats med fet stil.
Utifrån tabellen kan vi utläsa att den befolkningsvariabel som under 2017 hade störst avvikelse
från medelvärdet var den inrikes inflyttningen, som var 1,9 standardavvikelser större. Det var
alltså främst en ovanligt stor inrikes inflyttning som bidrog till den stora befolkningsökningen
2017. Man kan också se i tabellen att standardavvikelsen för inrikes flyttnetto är mycket stor i
förhållande till medelvärdet för flyttnettot. Detta innebär att variationen och därmed
osäkerheten i storleken på det inrikes flyttnettot är betydande. Från tidigare prognoser och i
synnerhet utifrån 2017 års rapportbilaga med analysen av nybyggnationens koppling till
befolkningsutveckling, vet vi att inflyttningen har ett nära och tidsmässigt direkt samband med
hur många bostäder som färdigställs. Den del av flyttnettot som främst samvarierar med
storleken på nybyggnationen är den inrikes inflyttningen. Detta syns tydligt åren 2012 och
2014 då nybyggnationen var mycket låg. Då var nämligen invandringsnettot inte mycket
avvikande från medelvärdet (-0,4 respektive +0,6 standardavvikelser), medan det inrikes
flyttnettot var betydligt lägre än medelvärdet (-1,2 respektive -1,8 standardavvikelser ifrån
medelvärdet). Detta tyder således på att den stora variationen i inrikes flyttnetto till stor del
kan förklaras av att storleken på nybyggnationen varierar i hög grad mellan olika år.
År 2016 färdigställdes 226 bostäder och 2017 var det 73 stycken (SCB, statistikdatabasen).
Detta borde ha lett till att det inrikes flyttnettot skulle varit större 2016 än 2017, vilket inte var
fallet. Anledningen till detta är troligen en fördröjd inflyttning till en del av bostäderna som
färdigställdes 2016. Detta trots att vi i tidigare statistik inte kan se mycket tendenser till
fördröjd effekt av nybyggnation på befolkningsökning (se rapportbilaga till 2017 års prognos).
Befolkningsprognos 2018–2027
14
4 Metod och antaganden Befolkningsprognosen baseras på kohortmetoden, i vilken en framskrivning av befolkningen
görs ett år i taget utifrån antaganden om hur många personer som flyttar in och ut, samt föds
och dör i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens storlek och
sammansättning per den 31 december 2017. De som förväntas överleva ett prognosår blir ett
år äldre nästkommande prognosår. Från antalet invånare som förväntas överleva dras sedan
det beräknade antalet utflyttare bort. Slutligen adderas det beräknade antalet inflyttare och
nyfödda. Befolkningens storlek och sammansättning gällande kön och ålder ett visst år är alltså
resultatet av hur föregående års befolkning såg ut minus döda och utflyttade plus födda och
inflyttade. För att prognosticera befolkningsutvecklingen och jämna ut stora variationer
mellan olika år baseras antaganden om födelsetal, dödstal, inflyttningar och utflyttningar
främst på historiska data för dessa variabler. Nedan presenteras de antaganden som prognosen
utgår ifrån mer ingående.
4.1 Utflyttning och inflyttning
Antaganden kring flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som
flyttar in/ut från kommunen och dels om ålder och kön för dessa personer. För att
prognosticera hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen används en metod
som bygger på risken att flytta ut för män respektive kvinnor i olika åldrar, så kallade
utflyttningsrisker. Utflyttningsriskerna baseras i prognosen på hur män och kvinnor i olika
åldrar har flyttat de senaste fem åren. Dessa utflyttningsrisker används sedan för att räkna ut
hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen för respektive prognosår.
Utflyttningsriskerna antas vara konstanta genom hela prognosperioden och därmed förväntas
variationer i utflyttningen bero på befolkningens sammansättning under de olika prognosåren.
Eftersom vi i uppföljningen av både 2016 och 2017 års prognoser kunde konstatera att den
faktiska mängden utflyttare stämde bra med prognosen, så finns det ingen anledning att göra
något annat antagande än att utflyttningsriskerna ska bygga på fem års historiskt genomsnitt.
För att prognosticera inflyttningen till kommunen behöver man göra antaganden om varje års
andel inflyttare i förhållande till respektive års folkmängd vid årets begynnelse, detta benämns
som kommunens årliga inflyttningsandel. I förra årets prognos gjordes antagandet att
inflyttningsandelen skulle starta högt på en nivå som motsvarar vad den genomsnittliga
inflyttningsandelen var för de två senaste åren, och sedan succesivt avta under
prognosperioden. Antagandet om att inflyttningsandelen skulle avta bygger på logiken att ju
längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto längre tillbaka sträcker sig genomsnittet för
inflyttningsandelen som prognosen bygger på. På detta sätt antas de närmast kommande
prognosåren likna de senaste årens utveckling mest, medan de mer osäkra prognosåren längre
fram i tiden antas följa en mer långsiktig trend för befolkningsutvecklingen.
Detta angreppssätt för vilka antaganden som ska göras angående inflyttningen är fortfarande
rimligt. Genom att basera de första prognosårens inflyttning på ett genomsnitt av de senaste
årens inflyttningsandel, så inkluderas även de mer kortsiktiga trender som gällde för dessa år.
En sådan trend är exempelvis den höga invandringsnivån. Vi ser fortfarande efterdyningarna
från den historiskt stora invandringen till Sverige under framförallt år 2015 och 2016 (se
Befolkningsprognos 2018–2027
15
avsnitt 3.1, med diagram om invandring). De eftersläpande effekterna av den stora
invandringen beror delvis på fördröjningar i asylprövningarna och i kommunmottagandet. Det
totala kommunmottagandet av nyanlända var 68 442 personer 2017 och förväntas enligt
Migrationsverket utvecklas enligt följande:
Migrationsverkets prognos för kommunernas mottagande av nyanlända (faktisk siffra för 2017)
2017 2018 2019 2020 2021
Totalt antal
kommunmottagna 68 442 46 700 29 800 30 700 31 300
Källa: Migrationsverkets prognos – februari, P2 2018
Utifrån de historiska sambanden mellan kommun- och riksnivå skulle den prognosticerade
stabiliseringen i kommunmottagandet kring 30 000 personer per år, sannolikt medföra en
stabilisering också av Ulricehamns invandring kring cirka 195 personer per år. I detta
sammanhang bör man ha i åtanke att begreppet invandring inkluderar många olika sorters
grunder för bosättning, såsom asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudier och
svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder till Sverige. Grundat på
Migrationsverkets prognos för kommunmottagandet är det rimligt med antagandet att
invandringen som del av den totala inflyttningen kommer minska succesivt, åtminstone under
de första tre åren.
4.1.1 Framtidsutsikt för bostadsbyggandet
Förra årets huvudprognos tog ingen hänsyn till den planerade nybyggnationen i kommunen.
Däremot gjordes en separat nybyggnadsprognos i rapportbilagan, som endast utgick ifrån den
planerade nybyggnationen för antagandena om inflyttning. Till skillnad från förra årets
huvudprognos tar årets prognos en viss hänsyn till den planerade nybyggnationen. Det görs
med anledning av att det finns ett nära samband mellan hur många bostäder som byggs och
storleken på inflyttningen, förutsatt att efterfrågan på bostadsmarknaden motsvarar eller är
större än utbudet. Detta samband visualiseras av diagrammet nedan som visar relationen
mellan flyttnetto (inflyttning-utflyttning) och antal nybyggda inflyttningsklara bostäder.
Ulricehamns kommuns flyttnetto i relation till antal nybyggda bostäder år 1997-2017
Notering: Den streckade linjen är en trendlinje som anger en rät linje som har anpassats för att minimera det totala
avståndet till observationerna (minsta-kvadrat-metoden).
2008
2012
2013
2014
2015
20162017
-200
-100
0
100
200
300
400
500
0 50 100 150 200 250
Flyttnetto
Antal nybyggda bostäder
Befolkningsprognos 2018–2027
16
Variationen i antal nybyggda bostäder kan förklara ungefär 63,1 procent av variationen i
kommunens flyttnetto under perioden 1997-2017. Därav är kommunens planerade
nybyggnation en relevant faktor att beakta i huvudprognosens antaganden om inflyttning.
Nedan visas antalet nybyggda bostäder i kommunen 1997-2017 och enligt befintlig planering
för åren 2018-2027.
Antal nybyggda bostäder i Ulricehamns kommun 1997-2017 och enligt befintlig planering för 2018-2027
I diagrammet kan vi se att den planerade nybyggnationen för de kommande 10 åren är mycket
stor i förhållande till kommunens tidigare bostadsbyggande. Bland de byggprojekt som ingår i
siffrorna för planerad nybyggnation har endast de byggplaner inkluderats, vars realisering
bedöms som mer sannolika.1 Innevarande år (2018) bedöms nybyggnationen bli relativt
begränsad jämfört med de senaste årens bostadsbyggande, med endast kring 47 nya bostäder.
Därefter förväntas bostadsbyggandet öka betydligt. Framförallt åren 2019 till och med 2023
planeras en omfattande nybyggnation i kommunen på totalt kring 1280 bostäder. Detta kan
jämföras med att det i kommunen de senaste 20 åren (1998–2017) har byggts totalt 901
bostäder.
Det finns förstås också en osäkerhet i hur bostadsmarknaden kommer utvecklas framöver och
hur stor del av den planerade nybyggnationen som faktiskt kommer att byggas. Faktorer såsom
det allmänna konjunkturläget, räntenivåer, de nya amorteringsreglerna och byggaktörernas
egna prognoser påverkar samtliga hur utvecklingen faktiskt blir.2 Boverket konstaterar i sin
prognos från april 2018 att den generella trenden med en snabb ökning i bostadsbyggandet
bröts vid halvårsskiftet 2017 (Boverket, 2018-04-12). Efter signaler om en minskad försäljning
av nyproducerade bostadsrätter och en inbromsning i byggloven, skriver Boverket ner
prognosen för bostadsbyggandet 2018 och antar att 2019 hamnar på samma nivå.
Bostadspriserna har visserligen stabiliserats i början av 2018 efter höstens fall, men enligt
Boverket är det för tidigt att säga om läget är uthålligt. Det är främst försäljningen och
byggandet av bostadsrätter som har dämpats, och framförallt i Stockholmsområdet.
Osäkerheten i marknadsläget gäller främst för nya bostadsrätter, vilket enligt Boverkets
bedömning gör att utrymmet för produktion av hyresrätter kan komma att öka.
1 Bedömningen av vilka byggprojekt som är mer sannolika har gjorts med hjälp av förvaltningens planenhet och byggenhet. 2 För en mer djupgående analys av nybyggnationens koppling till befolkningsutvecklingen hänvisas till 2017 års rapportbilaga till
befolkningsprognosen.
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Befolkningsprognos 2018–2027
17
Utvecklingen på bostadsmarknaden i Västsverige kan åskådliggöras av fastighetsprisindex för
permanenta småhus, som visas i diagrammet nedan per kvartal.
Fastighetsprisindex för permanenta småhus i Västsverige efter kvartal (index: 1981=100)
Notering: Begreppet ”Västsverige” inkluderar Västra Götalands län och Hallands län, enligt NUTS-indelningen. Källa: SCB
Vi kan här se att prisutvecklingen har dämpats under första halvan av 2017 och planat ut under
slutet av 2017 och början av 2018. Detta kan rimligtvis tolkas som att efterfrågan har dämpats
något. När det gäller bostadsmarknaden i Ulricehamns kommun finns det dock än så länge
inga direkta tecken på att varken efterfrågan eller intresset att exploatera mark för
bostadsbyggande skulle ha minskat.3
Boverket konstaterar att bostadsbyggandet på två års sikt är svårbedömt, främst beroende på
osäkerheten kring hur försäljningen av nya bostadsrätter utvecklas (Boverket, 2018-04-12).
Marknaden för bostadsrätter är nämligen i hög grad kopplad till konjunkturläget.
Konjunkturinstitutet (KI) och de flesta andra prognosinstitut (se KI:s jämförelse med andra
prognosinstitut) gör bedömningen att konjunkturen (BNP-tillväxten) kommer förstärkas
under första halvan av 2018 och sedan når en topp i mitten av 2018, för att därefter börja
sjunka och fortsätta nedåt under hela 2019 (Konjunkturinstitutet, 2018-04-26). I samma
prognosjämförelse bedömer samtliga prognosinstitut (inklusive Riksbanken) att reporäntan
kommer att börja höjas under 2018 och sen stegvis fortsätta att höjas under 2019 och 2020.
De samlade prognoserna för både konjunkturen och reporäntan talar alltså för att
bostadsmarknaden kommer att kylas av något framöver.
3 Enligt bedömning från förvaltningens planenhet, byggenhet samt exploateringsenhet.
550
600
650
700
750
800
850
Befolkningsprognos 2018–2027
18
4.1.2 Prognosantaganden om inflyttning Osäkerheten i bostadsmarknadens utveckling och hur stor del av planerad nybyggnation som
faktiskt kommer byggas, ökar ju längre fram prognosen sträcker sig. Därför bör den planerade
nybyggnationen främst få genomslag i prognosperiodens första halva och genomslaget bör
även för dessa år vara begränsat, eftersom det även då finns en viss osäkerhet kopplad till
nybyggnationen.
De antaganden som måste göras om inflyttning i prognosen, gäller variabeln som kallas
inflyttningsandel. Denna variabel är definierad som antalet inflyttare till kommunen år x delat
med folkmängden per den 31 december år x-1. Istället för att enbart anta en inflyttningsandel
utifrån det historiska genomsnittet för variabeln, så har alltså en viktning använts så att
inflyttningsandelen också relaterar till nybyggnationen, med stegvis avtagande genomslag för
nivån på inflyttningsandelen som är kopplad till det potentiella förverkligandet av
byggplanerna.4 Sammantaget ser antagandet för inflyttningsandelen vid respektive prognosår
ut enligt följande:
Befolkningsprognosens antagande om inflyttning som andel av befolkning respektive år
2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 0,0507 0,0557 0,0568 0,0542 0,0561 0,0524 0,0501 0,0489 0,0481 0,0475
Till det första prognosåret används en inflyttningsandel (IA2018) som är en kombination av ett
fyraårsgenomsnitt (2014–2017) på inflyttningsandelen (IA4-årssnitt) och den inflyttningsandel
som har approximerats utifrån planerad nybyggnation (IAnybygg). Således har den antagna
inflyttningsandelen för 2018 skattats enligt följande: IA2018 = 0,64 ∙ IA4−årssnitt + 0,36 ∙ IA𝑛𝑦𝑏𝑦𝑔𝑔
I förhållande till den relativt måttliga nivån på planerad bostadsbyggnation år 2018, kan
inflyttningsandelen på 0,0507 tyckas vara omotiverat hög. Men det som ändå motiverar en
relativt hög inflyttningsandel detta år är att trenden med en stor men avtagande invandring
fortfarande är påtaglig (se Migrationsverkets prognos för kommunmottagande) och för att
många av de andra underliggande faktorerna som har påverkat utvecklingen de senaste åren
finns kvar än. Prognosens modellering med tilltagande vikt åt det historiska genomsnittet för
inflyttningsandelen och avtagande vikt åt den planerade nybyggnationen, innebär att
inflyttningen till kommunen under prognosperioden antas röra sig stegvis emot en mer
långsiktig historisk trend för befolkningsutvecklingen i kommunen.
4 Denna viktning innebär att inflyttningsandelen för ett separat år utgörs av en viktdel som motsvarar det historiska genomsnittet
för inflyttningsandelen och en viktdel som motsvarar den inflyttningsandel som enligt sambandet mellan inflyttning och
nybyggnation borde gälla, om den planerade nybyggnationen realiseras fullt ut. Vikten för den del av inflyttningsandelen som
kopplas till nybyggnation har modellerats så att den utgör 36 % för första prognosåret och sedan sänks stegvis över
prognosperioden till 0 % för det sista prognosåret. Detta innebär att det historiska genomsnittet för inflyttningsandelen ges 64 %
vikt för första året och 100 % vikt för sista året. Det historiska genomsnittet för inflyttningsandelen, som används vid viktningen,
bygger också på en stegvis ökning av genomsnittsperiodens längd ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Som längst sträcker
sig genomsnittet för inflyttningsandelen 14 år tillbaka, vilket används för prognosperiodens sista år.
Befolkningsprognos 2018–2027
19
4.2 Födelse- och dödstal
Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på antalet kvinnor i barnafödande
åldrar (15–50 år) samt benägenheten hos dessa kvinnor att föda barn. Benägenheten att föda
barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras i denna
prognos (liksom förra årets prognos) på ett genomsnitt från de senaste fem åren. För att få
fram det förväntade antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor
i varje åldersklass mellan 15 och 50 år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Summan
av dessa fördelas efter kön och en beräkning sker av hur många av de nyfödda som överlever.
Utvecklingen för de summerade fruktsamhetstalen i Ulricehamns kommun antas följa SCB:s
prognos för rikets summerade fruktsamhet. Nivån för den summerade fruktsamheten har dock
anpassats efter att kvinnor generellt föder fler barn i Ulricehamns kommun jämfört med
riksgenomsnittet, så att utvecklingen för den summerade fruktsamheten i kommunen följer
riksprognosen parallellt fast på en genomgående högre nivå (se diagram för summerad
fruktsamhet på s. 10 i avsnitt 3.1).
Antalet invånare som förväntas dö för varje prognosår beräknas med hjälp av ålders- och
könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder
fördelat på män och kvinnor och tillämpas varje prognosår på befolkningen för att
prognosticera hur många personer som statistiskt sett förväntas dö. Dödsriskerna baseras på
ett genomsnitt under de senaste fem åren. Utvecklingen för dödsriskerna följer SCB:s
riksprognos med en anpassning till att dödligheten i Ulricehamns kommun de senaste åren
har varit lägre än riksgenomsnittet. Dödsriskerna är trögrörliga över tid och om vi utgår ifrån
hur det såg ut förra året och även förrförra året så stämde prognosen för antal döda ganska bra
med utfallet. Därav är det motiverat att behålla samma antaganden om att prognosens
dödsrisker ska bygga på de senaste fem årens genomsnittliga dödsrisker.
Befolkningsprognos 2018–2027
20
5 Huvudprognos Huvudprognosen sträcker sig över perioden 2018–2027 och baseras på de antaganden som
presenterats i föregående kapitel. Sammantaget visar prognosen att folkökningen förväntas bli
fortsatt stor. Dock förväntas befolkningsökningen under 2018 bli betydligt lägre än föregående
år. Den förväntade dämpningen i befolkningstillväxten under 2018 är kopplad till att
kommunen under detta år har en lägre nivå på planerad nybyggnation. Därefter förväntas
befolkningstillväxten öka igen och under åren 2019–2022 prognosticeras årliga folkökningar
på över 300 personer, till följd av att både bostadsbyggandet och födelsetalen förväntas öka.
Därefter från 2023 och framåt förväntas befolkningstillväxten stegvis avta mot en lägre nivå,
som ligger närmare kommunens långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. I tabellen
nedan presenteras de förväntade befolkningsförändringarna enligt prognosen samt 2017 års
faktiska befolkningsförändringar.
Förväntade befolkningsförändringar enligt prognos 2018–2027, samt 2017 års faktiska förändringar
2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Folkmängd 24 296 24 496 24 830 25 205 25 525 25 901 26 189 26 422 26 627 26 813 26 983
Folkökning 409 200 334 375 320 376 288 233 205 186 170 (1,71%) (0,82%) (1,36%) (1,51%) (1,27%) (1,47%) (1,11%) (0,89%) (0,78%) (0,70%) (0,63%)
Födelsenetto -12 0 8 16 21 25 28 27 26 22 18
Födda 240 265 272 280 286 291 295 296 296 295 293
Döda 252 265 264 264 265 266 267 269 270 273 275
Flyttnetto 405 199 327 360 298 351 261 206 180 164 152
Inflyttande 1414 1 231 1 364 1 411 1 366 1 432 1 358 1 313 1 292 1 281 1 274
Utflyttande 1009 1 032 1 037 1 051 1 068 1 081 1 097 1 107 1 112 1 117 1 122
Det finns fyra grundläggande faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen; invandringen,
bostadsbyggandet, efterfrågan på bostadsmarknaden och fruktsamheten. 5 Den första av dessa,
invandringen, förväntas minska på nationell nivå och därmed är det också troligt att
invandringen kommer minska i kommunen och bidra till en viss dämpning av
befolkningstillväxten.6 Samtidigt har kommunen omfattande planer på bostadsbyggande
under prognosperioden, vilket drar upp prognosen för befolkningstillväxten särskilt under
åren 2019-2023. För befolkningstillväxten som är kopplad till bostadsbyggande, finns dock en
del osäkerhetsfaktorer såsom konjunkturen i allmänhet och efterfrågan/utbudet på
bostadsmarknaden i synnerhet. Förändringar som skulle kunna minska både utbud och
efterfrågan på bostadsmarknaden under prognosperioden är om ränteläget höjs, om
konjunkturen försämras eller om de nya amorteringsreglerna visar sig få en dämpande effekt.
Sammantaget har dessa osäkerhetsfaktorer föranlett att byggplanerna endast har fått ett
begränsat och över tid avtagande genomslag i prognosen (se avsnitt 4.1.1 och 4.1.2). Om
samtliga byggplaner skulle realiseras fullt ut samtidigt som efterfrågan på bostadsmarknaden
5 Även faktorerna utflyttning och mortalitet (dödlighet) påverkar såklart befolkningsutvecklingen. Men dessa två faktorer brukar inte variera så mycket utöver den variation som är kopplad till befolkningens åldersstruktur och de åldersspecifika utflyttningsriskerna och dödsriskerna. Därför är dessa faktorer mer förutsägbara i prognosen. 6 Se avsnitt 4.1 s. 14-15 om antaganden för invandring och Migrationsverkets prognos. Se även avsnitt 3.1 s. 8 om
den historiska kopplingen mellan invandring på riksnivå och invandring till Ulricehamns kommun.
Befolkningsprognos 2018–2027
21
fortsätter att vara hög, kan vi under åren 2019-2023 vänta oss en väsentligt större
befolkningstillväxt än vad prognosen anger.
När det gäller fruktsamheten, förväntas denna höjas under prognosperioden. Födelsenettot
förväntas öka från -12 per år 2017 till en topp på +28 nollåringar per år 2023. Den förväntade
ökningen av antal nyfödda hänger samman med att de stora årskullarna födda 1989-1993
under denna period kommer upp i åldrarna då barnafödandet statistiskt sett är som högst.
Födelsenettot är också beroende av hur stor inflyttningen blir, särskilt eftersom
nettoinflyttningen till kommunen är som störst i denna åldersgrupp, kring 30 år. Sammantaget
förväntas alltså ett högt födelsenetto under hela prognosperioden.
I ett längre tidsperspektiv skulle befolkningsutvecklingen som prognosen förutsäger, innebära
ett skifte på medellång sikt mot en högre takt i befolkningstillväxten. Detta syns tydligt i
diagrammet nedan där den prognosticerade utvecklingen sätts i perspektiv till den historiska
befolkningsutvecklingen 1971-2017.
Folkmängd i Ulricehamns kommun 1971-2017 och enligt prognos 2018-2027
Den genomsnittliga tillväxttakten under perioden 1971-2017 var ungefär 65 invånare per år.
För prognosperioden skulle den motsvarande genomsnittliga tillväxttakten bli cirka 269
invånare årligen. I detta sammanhang bör man dock förstå denna stora skillnad utifrån att det
historiska genomsnittet återspeglar både uppgångar och nedgångar, medan den
prognosticerade genomsnittsökningen förutsäger en period av enbart uppgång. Förr eller
senare kommer en konjunkturnedgång eller annan förändring som troligtvis kommer att
dämpa befolkningstillväxten. Eftersom vi inte kan veta precis när dämpningen av
befolkningstillväxten påbörjas och i vilken omfattning detta skulle ske, så antas
befolkningsökningen stegvis dämpas från år 2022 och framåt i huvudprognosen. Dämpningen
prognosticeras därmed komma efter den tillfälliga uppgången i befolkningstillväxten i
samband med den planerat stora nybyggnationen åren 2019-2023.
20000
21000
22000
23000
24000
25000
26000
27000
28000
Befolkningsprognos 2018–2027
22
Diagrammet nedan visar prognosen i förhållande till utvecklingen under den kortare perioden;
2000-2017.
Folkmängd i Ulricehamns kommun 2000-2017 och enligt prognos 2018-2027
Utifrån detta mer kortsiktiga perspektiv ter sig den prognosticerade befolkningsutvecklingen
inte lika extrem. Här kan vi tydligare se skiftet från en accelererande tillväxttakt under åren
2015–2017 till en på sikt avtagande tillväxttakt under prognosperiodens senare del.
I diagrammet nedan visas årets huvudprognos för befolkningsutvecklingen i jämförelse med
förra årets huvudprognos, nybyggnadsprognos och målprognos.
Jämförelse mellan 2018 års huvudprognos och 2017 års prognoser
I denna jämförelse kan vi se att årets huvudprognos ligger på en nivå mellan förra årets
huvudprognos och målprognos. Kommunens befintliga befolkningsmål på 27 000 invånare
2025 följer av målprognosens utveckling. Huvudprognosen ligger något lägre och anger en
befolkningstillväxt där 27 000 invånare skulle uppnås först efter 2027, det vill säga drygt tre
år senare än vad målprognosen anger. Enligt årets huvudprognos ser kommunen ut att kunna
21000
22000
23000
24000
25000
26000
27000
28000
22000
23000
24000
25000
26000
27000
28000
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2017 Huvudprognos 2018
Målprognos 2017 Nybyggnadsprognos 2017
Befolkningsprognos 2018–2027
23
nå det tidigare befolkningsmålet på 25 000 invånare år 2020. Den stora befolkningsökningen
på 409 personer 2017 bidrar väsentligen till att höja startnivån för årets huvudprognos jämfört
med förra årets motsvarande prognos. Den stora ökningen under 2017 har också medfört att
den statistiskt genererade trenden för befolkningstillväxt har räknats upp generellt.
Vidare kan vi utifrån diagrammet konstatera att årets huvudprognos nivåmässigt ligger ganska
nära förra årets nybyggnadsprognos, fast med skillnaden att befolkningsökningen enligt
huvudprognosen förväntas avta mer från år 2024 och framåt.
I diagrammet nedan visas den årliga folkökningen under åren 1971–2017 och enligt prognos
2018-2027. Där kan vi se hur varierande folkökningen har varit i kommunen tidigare. Under
åren 1993 till 2006 var folkökningen låg eller rentav negativ, därefter mellan år 2007 och 2017
har folkökningen varit högre men mycket varierande, med bottenåren 2012 och 2014 och
toppåren 2016 och 2017. Sannolikt kommer folkökningen fortsätta att variera och inte bli så
jämn som prognosen säger. Följaktligen ska prognosen tolkas i termer av vad som är en trolig
inriktning för befolkningsutvecklingen under prognosperioden i helhet, givet vad vi vet idag.
Årlig befolkningstillväxt 1971–2017 och enligt prognos 2018–2027
I ljuset av den historiska befolkningsutvecklingen 1971–2017 ter sig den prognosticerade
befolkningstillväxten 2018–2027 som mycket expansiv. På längre sikt, bortom de tio
prognosåren, kommer befolkningsökningen sannolikt att avta ytterligare och närma sig en mer
långsiktig trend för befolkningsutvecklingen.
I diagrammet nedan är folkökningen uppdelad i födelsenetto och flyttnetto, vilket framför allt
återspeglar hur stor del av befolkningstillväxten som drivs av antalet nyfödda kontra antalet
inflyttare. Det generella mönstret är att födelsenettot utgör en ganska liten del av den totala
befolkningsförändringen. De allra flesta år mellan 2000 och 2017 har kommunen haft ett
negativt födelsenetto och samtliga år har flyttnettot varit positivt. Prognosen anger att
födelsenettot även framöver förväntas utgöra en till synes marginell del av den totala årliga
folkökningen. Som en jämförelse vet vi att det genomsnittliga födelsenettot var cirka minus 25
personer per år under perioden 2000–2017, medan motsvarande genomsnitt för prognosen
förväntas bli plus 19 personer per år. Även om detta kan tyckas vara en liten skillnad, så är en
genomsnittsökning i årligt födelsenetto med 44 personer inte alls obetydligt för
befolkningsutvecklingen och kommunens planering.
-200
-100
0
100
200
300
400
Befolkningsprognos 2018–2027
24
Födelsenetto och flyttnetto år 2000-2017 och enligt prognos 2018-2027
Den prognosticerade folkmängden respektive prognosår för olika åldersgrupper presenteras i
tabellen nedan. Här bör man komma ihåg att prognossiffrorna endast anger troliga och
ungefärliga folkmängdsnivåer.
Prognos för Ulricehamns folkmängd i olika åldrar
Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
0 247 270 278 286 292 298 300 301 300 299 298 1-5 1 339 1 373 1 421 1 456 1 499 1 513 1 554 1 573 1 585 1 590 1 591 6-9 1 132 1 150 1 155 1 170 1 161 1 235 1 257 1 274 1 302 1 299 1 327 10-12 891 869 894 882 947 936 927 924 951 996 994 13-15 863 852 860 919 902 926 915 973 959 949 945 16-18 851 861 860 883 876 886 937 919 937 926 976 19-24 1 541 1 538 1 566 1 575 1 614 1 648 1 663 1 658 1 650 1 688 1 661 25-29 1 398 1 431 1 447 1 425 1 431 1 410 1 397 1 401 1 396 1 385 1 391 30-44 4 029 4 061 4 175 4 295 4 367 4 503 4 592 4 648 4 682 4 717 4 763 45-64 6 354 6 356 6 361 6 398 6 419 6 434 6 452 6 471 6 524 6 567 6 583 65-79 4 158 4 200 4 266 4 333 4 394 4 448 4 455 4 458 4 431 4 426 4 398 80-84 679 741 748 789 827 877 919 988 1 049 1 081 1 138 85+ 814 793 799 795 796 787 820 834 861 889 918
Summa 24 296 24 495 24 830 25 205 25 525 25 901 26 189 26 422 26 627 26 813 26 983
För kommunens verksamhetsplanering och resursfördelning är det viktigt att se hur
befolkningsutvecklingen förväntas bli i olika åldersgrupper, särskilt i de så kallade
planeringsåldrarna, det vill säga befolkningen som är 1-18 år eller äldre än 80 år. I diagrammet
nedan visas därför den årliga förändringen av folkmängden för respektive åldersgrupp och
prognosår.
-50
50
150
250
350
Födelsenetto Flyttnetto
Befolkningsprognos 2018–2027
25
Prognosticerad årlig förändring i folkmängd (antal personer) för olika åldersgrupper i kommunen
Av diagrammet kan vi utläsa att de största befolkningsökningarna under prognosperiodens
första halva förväntas inom åldersspannen 1-5, 30-44 och 55-84 år, medan den största
minskningen under samma period väntas inom åldersgruppen 45-54 år. Minskningen i denna
åldersgrupp beror på att de stora årskullarna födda mellan 1964-1968 helt enkelt blir äldre och
kommer upp i nästa åldersgrupp; 55-64 år. Under andra halvan av prognosperioden förväntas
störst befolkningsökningar i åldrarna 6-9, 35-44 år samt bland de som blir 80 år och äldre.
För att bedöma hur stora de årliga förändringarna är i respektive åldersgrupp behöver man
titta på den relativa förändringen, i förhållande till varje års initiala folkmängd i de olika
åldersgrupperna. Denna förväntade relativa befolkningsförändring presenteras i tabellen
nedan för varje åldersgrupp och år. Befolkningsförändring anges i procent för respektive år
med en färgskala för bakgrundsfärgen skiftande från rött, till gult, till grönt, med syftet att
åskådliggöra skiftande storlekar på den förväntade procentuella förändringar i de olika
åldersgruppernas folkmängd. Den mörkaste röda färgen motsvarar den största minskningen
medan den mörkaste gröna färgen motsvarar den största ökningen.
Prognos för årlig procentuell förändring i folkmängd för olika åldersgrupper
Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
0 år 9,3 3,0 2,9 2,1 2,1 0,7 0,3 -0,3 -0,3 -0,3
1-5 år 2,5 3,5 2,5 3,0 0,9 2,7 1,2 0,8 0,3 0,1
6-9 år 1,6 0,4 1,3 -0,8 6,4 1,8 1,4 2,2 -0,2 2,2
10-12 år -2,5 2,9 -1,3 7,4 -1,2 -1,0 -0,3 2,9 4,7 -0,2
13-15 år -1,3 0,9 6,9 -1,8 2,7 -1,2 6,3 -1,4 -1,0 -0,4
16-18 år 1,2 -0,1 2,7 -0,8 1,1 5,8 -1,9 2,0 -1,2 5,4
19-24 år -0,2 1,8 0,6 2,5 2,1 0,9 -0,3 -0,5 2,3 -1,6
25-29 år 2,4 1,1 -1,5 0,4 -1,5 -0,9 0,3 -0,4 -0,8 0,4
30-34 år 1,6 4,7 6,7 2,5 4,9 2,5 0,4 -1,7 -0,2 -1,9
35-44 år 0,5 1,8 1,0 1,3 2,2 1,7 1,6 2,0 1,3 2,4
45-54 år -0,5 -1,9 -0,1 -0,8 -1,2 -1,0 0,1 0,7 0,4 -0,1
55-64 år 0,6 2,2 1,2 1,4 1,7 1,6 0,4 1,0 0,9 0,6
65-79 år 1,0 1,6 1,6 1,4 1,2 0,2 0,1 -0,6 -0,1 -0,6
80-84 år 9,1 0,9 5,5 4,8 6,0 4,8 7,5 6,2 3,1 5,3
85+ år -2,6 0,8 -0,5 0,1 -1,1 4,2 1,7 3,2 3,3 3,3
Summa 0,8 1,4 1,5 1,3 1,5 1,1 0,9 0,8 0,7 0,6
-70
-50
-30
-10
10
30
50
70
90
2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
Befolkningsprognos 2018–2027
26
Med utgångspunkt i tabellen kan vi på ett mer överskådligt sätt identifiera vilka år och inom
vilka åldersgrupper de större befolkningsförändringarna förväntas inträffa. Vi ser överlag
samma mönster som i föregående diagram. Det som bör beaktas när man läser av tabellen är
att en stor procentuell ökning (grönfärgat) ett år, som följs av ett år med en låg procentuell
ökning (ljust gulfärgat) innebär att nivån på folkmängden i princip blir oförändrad det andra
året, och då alltså blir kvar på en fortsatt hög nivå utan att folkmängden just det året ökade.
De större ökningarna under enskilda år bygger i grunden på att vissa särskilt stora årskullar
når en viss ålder då de inkluderas i en ny åldersgrupp, som då ökar i antal personer om
årskullen som lämnar åldersgruppen är mindre. Några exempel på stora årskullar som förr
eller senare kommer vara relevanta för kommunens planering är kullarna som är födda år;
1938, 1940-1949, 1964-1968, 1989-1993, 2007, 2011 och 2016. Exempelvis kan man se hur
2007 års årskull får genomslag i åldersgruppen 13-15 åringar år 2020 (+ 6,9 %) och i
åldersgruppen 16-18 åringar år 2023 (+ 5,8 %) och så vidare. De stora årskullarnas effekter på
den relativa ökningen i de olika åldersgrupperna är markerade i tabellen nedan:
Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027
0 år 9,3 3,0 2,9 2,1 2,1 0,7 0,3 -0,3 -0,3 -0,3
1-5 år 2,5 3,5 2,5 3,0 0,9 2,7 1,2 0,8 0,3 0,1
6-9 år 1,6 0,4 1,3 -0,8 6,4 1,8 1,4 2,2 -0,2 2,2
10-12 år -2,5 2,9 -1,3 7,4 -1,2 -1,0 -0,3 2,9 4,7 -0,2
13-15 år -1,3 0,9 6,9 -1,8 2,7 -1,2 6,3 -1,4 -1,0 -0,4
16-18 år 1,2 -0,1 2,7 -0,8 1,1 5,8 -1,9 2,0 -1,2 5,4
19-24 år -0,2 1,8 0,6 2,5 2,1 0,9 -0,3 -0,5 2,3 -1,6
25-29 år 2,4 1,1 -1,5 0,4 -1,5 -0,9 0,3 -0,4 -0,8 0,4
30-34 år 1,6 4,7 6,7 2,5 4,9 2,5 0,4 -1,7 -0,2 -1,9
35-44 år 0,5 1,8 1,0 1,3 2,2 1,7 1,6 2,0 1,3 2,4
45-54 år -0,5 -1,9 -0,1 -0,8 -1,2 -1,0 0,1 0,7 0,4 -0,1
55-64 år 0,6 2,2 1,2 1,4 1,7 1,6 0,4 1,0 0,9 0,6
65-79 år 1,0 1,6 1,6 1,4 1,2 0,2 0,1 -0,6 -0,1 -0,6
80-84 år 9,1 0,9 5,5 4,8 6,0 4,8 7,5 6,2 3,1 5,3
85+ år -2,6 0,8 -0,5 0,1 -1,1 4,2 1,7 3,2 3,3 3,3
Summa 0,8 1,4 1,5 1,3 1,5 1,1 0,9 0,8 0,7 0,6
De kanske viktigaste förväntade folkökningarna ur kommunens planeringsperspektiv
återfinns bland 1-5-åringarna 2018-2023, 6-9-åringarna 2022-2025, 80-84-åringarna 2018-
2027, samt bland befolkningen som är 85 år och äldre under åren 2023-2027. Det är dock inte
enbart den befintliga befolkningens åldersstruktur och olika storlekar på årskullar som avgör
utvecklingen för de olika åldersgruppernas årliga befolkningsförändringar, utan storleken på
nettoinflyttningen har också en betydande inverkan. De åldersgrupper vars befolkningsökning
påverkas mest av storleken på inflyttningen finns inom de åldrar som har störst
nettoinflyttning. Detta innebär att folkmängden i åldersgrupperna mellan 0-10 respektive 28-
38 år (med störst nettoinflyttning) påverkas som mest av storleken på inflyttningen.
Utifrån kommunens planeringsperspektiv är det angeläget att kunna se den sammanlagda
befolkningsförändringen sedan utgångsläget (årsskiftet 2017/2018) i de olika åldersgrupperna
kontinuerligt över prognosperioden. Därför har de årliga förändringarna i respektive
åldersgrupps folkmängd ackumulerats år för år i diagrammet nedan. Då får man en bild av den
40-talisterna
60-talisterna
90-talisterna
Förväntat stora årskullar födda kring början av 2020-talet
Befolkningsprognos 2018–2027
27
sammanlagda förändringen fram till varje år, i förhållande till den initiala folkmängden per
den 31 december 2017.
Prognosticerad ackumulerad förändring i folkmängd för olika åldersgrupper i förhållande till
respektive åldersgrupps folkmängd per den 31 december 2017
Den första stapeln (mörkast blå färg) för varje åldersgrupp anger den prognosticerade
befolkningsförändringen under första året, den andra stapeln anger förändringen under de
första två åren och så vidare till den sista stapeln (ljusast blå färg) som då anger den förväntade
sammanlagda befolkningsförändringen för varje åldersgrupp under hela prognosperioden.
Här kan vi urskilja en brant utveckling i åldersgruppen 1-5 åringar framförallt till och med år
2022, då den sammanlagda ökningen summerar till 160 barn. Vi ser också en tydlig
nivåhöjning i antal 6-9 åringar från och med år 2022. I åldersgrupperna 30-34, 55-64, 65-79
år förväntas stora ökningar fram till och med 2022 och därefter en något avtagande utveckling.
För åldersgrupperna 34-44 och 80-84 förväntas stora ökningar kontinuerligt under hela
prognosperioden.
I följande avsnitt presenteras och analyseras de prognosticerade befolkningsförändringarna
för samtliga åldersgrupper var för sig.
-200
-150
-100
-50
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
2017-2018 2017-2019 2017-2020 2017-2021 2017-2022
2017-2023 2017-2024 2017-2025 2017-2026 2017-2027
Befolkningsprognos 2018–2027
28
5.1 Prognos för befolkningen 0-18 år
För kommunens planering av förskole- och skolverksamhet, både gällande lokalförsörjning
och annan resursplanering, är det väsentligt att känna till de kommande årens behov som
baseras på den förväntade befolkningsutvecklingen. Den åldersgrupp som är svårast att
prognosticera är nollåringarna, eftersom det inte finns någon grundbefolkning att skriva fram
utvecklingen utifrån. Som diagrammet nedan visar förväntas antalet nollåringar ligga generellt
högre än under perioden 2000-2017. Den höga nivån förklaras främst av att de stora
årskullarna födda mellan 1989-1993 kommer upp i åldrar då barnafödandet är statistiskt sett
högt.
Antal nollåringar perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
I diagrammet syns även förra årets prognos för nollåringarnas befolkningsutveckling. I
jämförelse anger årets prognos en större ökning av antalet nollåringar. Den främsta
förklaringen till detta är att kommunen har haft en större inflyttning än väntat och som vi
känner till är nettoinflyttningen som störst i åldersgrupperna som föder som mest barn. En
större inflyttning genererar alltså även fler nyfödda barn. Antalet nollåringar förväntas nå sin
topp år 2024, med 301 barn, och därefter sakta avta.
I diagrammet nedan visas prognosen för barn i förskoleåldern, 1-5 år gamla.
Antal invånare i åldern 1-5 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
160
180
200
220
240
260
280
300
320
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
1000
1100
1200
1300
1400
1500
1600
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
Befolkningsprognos 2018–2027
29
För 1-5-åringarna väntas en stor ökning fram till och med år 2023. Dessa kommande sex år
prognosticeras antalet barn i 1-5 års ålder öka med 227 individer. Den stora ökningen beror
både på att födelsetalen förväntas öka och på att inflyttningen förväntas bli fortsatt stor,
särskilt åren 2019-2023. Jämfört med förra årets huvudprognos ser vi att årets prognos börjar
avvika med en högre ökningstakt från och med år 2019. Detta beror på att årets huvudprognos
förutsäger en större inflyttning under dessa år än vad förra årets huvudprognos gjorde.
Storleken på inflyttningen har som vi vet mest genomslag i de åldersgrupper där
nettoinflyttningen är som störst. 1-5-åringarna är en av åldersgrupperna vars nettoinflyttning
är som störst historiskt sett, vilket är anledningen till att antalet 1-5-åringar förväntas öka
mycket till följd av en hög inflyttningsnivå.
Inom åldersgruppen 6-9-åringar förväntas en måttlig befolkningsutveckling till och med år
2021, därefter förväntas en stor ökning (76 barn) under år 2022 när den stora årskullen som
föddes 2016 fyller 6 år (se diagram nedan). Prognosåren därefter, 2023- 2027, förväntas en
fortsatt relativt stor befolkningsökning, dock med en lägra ökningstakt än under 2022. Årets
prognos skiljer sig något från förra årets prognos, emellertid mindre än vad skillnaden i
prognoserna var för 1-5-åringarna, vilket beror på att nettoinflyttningen är lägre i åldern 6-9.
Antal invånare i åldern 6-9 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
Den prognosticerade befolkningsutvecklingen för åldersgrupperna 10-12, 13-15 och 16-18
presenteras i de tre följande diagrammen nedan. För dessa åldrar följer årets prognos förra
årets prognos ganska väl, men med en något högre ökningstakt. De större och i graferna
brantare befolkningsökningarna under enskilda år är kopplade till åldrandet av de stora
årskullarna som är födda 2016, 2011 och 2007. 2016 års årskull blir 10 år 2026, 2011 år årskull
blir 10 år 2021, 13 år 2024 och 16 år 2027, och 2007 års årskull blir 13 år 2020 och 16 år 2023.
800
900
1000
1100
1200
1300
1400
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
Befolkningsprognos 2018–2027
30
Antal invånare i åldern 10-12 perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
Antal invånare i åldern 13-15 perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
Antal invånare i åldern 16-18 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
600
700
800
900
1000
1100
1200
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
600
700
800
900
1000
1100
1200
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
600
700
800
900
1000
1100
1200
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
Befolkningsprognos 2018–2027
31
För att analysera vad prognosen innebär för kommunens planering av förskole- och
skolverksamhet, visar diagrammet nedan de förväntade ackumulerade förändringarna år för
år i förhållande till varje åldersgrupps startbefolkning vid årsskiftet 2017/2018.
Prognos för ackumulerad förändring i folkmängd för de unga åldersgrupperna i förhållande till
respektive åldersgrupps folkmängd per den 31 december 2017
I åldrarna 1-18 år kan vi förvänta oss störst folkökningar bland 1-5-åringarna, det vill säga inom
förskoleåldrarna. Detta beror dels på att det är den största åldersgruppen med fem årskullar
inkluderade. Men också på att nettoinflyttningen förväntas bli som störst inom denna
åldersgrupp och för att denna åldersgrupp påverkas mest av att födelsetalen förväntas höjas
under prognosperioden. Prognosen anger att den totala nettoökningen av 1-5-åringar under
hela prognosperioden uppgår till 252 barn. Den åldersgrupp bland de unga som förväntas öka
näst mest är 6-9-åringarna, som alltså inkluderar fyra årskullar. Den totala nettoökningar av
6-9-åringar under hela perioden prognosticeras till 195 barn. De tre andra åldersgrupperna
inkluderar tre årskullar var. Den av dessa tre äldre åldersgrupper som förväntas att öka mest i
antal är 16-18-åringarna, med 125 personer under hela perioden. Därefter följer 10-12-
åringarna som förväntas öka mycket mellan 2024 och 2026, till en total nettoökning på 103
barn under hela perioden. Åldersgruppen 13-15 förväntas hamna på en total nettoökning av 82
personer vid prognosperiodens slut, men förväntas nå en tidigare befolkningstopp vid slutet
av 2024, på 110 personer.
I verksamhetsplaneringen kan kommunen följaktligen förvänta störst behovsökningar
(relaterade till demografi) inom förskola, förskoleklasser och lågstadiet. Men det är också inom
dessa planeringsåldrar som osäkerheten i prognosen är som störst, eftersom utvecklingen i
åldersgrupperna 1-5 och 6-9 är som mest beroende av befolkningsvariablerna som har störst
osäkerhet, det vill säga födelsetal och inflyttning.
-30
0
30
60
90
120
150
180
210
240
1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år
Befolkningsprognos 2018–2027
32
5.2 Prognos för befolkningen 19-29 år
I 19-24 års ålder vet vi att utflyttningen brukar vara som störst (nettoinflyttningens som lägst).
Efter 24 års ålder brukar nettoinflyttningen öka drastiskt till toppnivån kring 30-års ålder. I
diagrammet nedan visas prognosen för åldrarna 19-24 respektive 25-29. Här ser vi ändå en
viss förväntad ökning i åldern 19-24 och en måttlig minskning i åldern 25-29. Detta mönster
beror delvis på att det är relativt sett mindre årskullar som lämnar åldern 19-24 år och går in i
åldern 25-29 år. Samtidigt vet vi att de stora årskullarna födda 1989-1993 under
prognosperioden lämnar åldersgruppen 25-29 och blir 30 och äldre, vilket också drar ner
befolkningsökningen av 25-29-åringar.
Antal invånare i åldrarna 19-24 och 25-29 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
5.3 Prognos för befolkningen 30-64 år
Den åldersgrupp som tillsammans med barn 0-10 år har störst nettoinflyttning historiskt sett,
är åldersgruppen 28-38 år (se diagram för nettoinflyttning, sida 9). I prognosen medför detta
att när inflyttningen förväntas bli större så får denna befolkningsökning som mest genomslag
i dessa åldrar. Den förväntat stora befolkningsökningen i åldersgruppen 30-44 år, som vi ser i
diagrammet nedan, kan alltså förklaras delvis av att inflyttningen förväntas bli fortsatt stor
under prognosperiodens första halva. Särskilt åren 2019-2023 prognosticeras en större
inflyttning än vad som gjordes i förra årets prognos. Detta beror på att årets prognos, till
skillnad från tidigare huvudprognoser, tar hänsyn till de omfattande planerna på
bostadsbyggande som finns för dessa år. Detta får till följd att tillväxttakten under åren 2019-
2023 för folkmängden i åldern 30-44 är högre i årets prognos än i förra årets prognos. Till
detta finns även effekten av att de stora årskullarna födda 1989-1993 kommer upp i 30-
årsåldern, vilket genererar en betydande befolkningsökning inom åldersgruppen 30-44 år.
900
1000
1100
1200
1300
1400
1500
1600
1700
1800
19-24 år Tidigare folkmängd 19-24 år Huvudprognos 2018 19-24 år Huvudprognos 2017
25-29 år Tidigare folkmängd 25-29 år Huvudprognos 2018 25-29 år Huvudprognos 2017
Befolkningsprognos 2018–2027
33
Antal invånare i åldern 30-44 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
Antalet 45-64-åringar förväntas öka, men måttligt sett till att det är en ganska stor åldersgrupp,
vilket syns i diagrammet nedan. De stora årskullarna med 60-talister förblir inom denna
åldersgrupp under hela prognosperioden.
Antal invånare i åldern 45-64 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
3800
3900
4000
4100
4200
4300
4400
4500
4600
4700
4800
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
5600
5700
5800
5900
6000
6100
6200
6300
6400
6500
6600
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
Befolkningsprognos 2018–2027
34
5.4 Prognos för befolkningen 65 år och äldre
För kommunens äldre befolkning förväntas överlag en relativt stor ökning. Detta beror på att
de stora årskullarna med 40-talister nu befinner sig i dessa åldrar. Eftersom de äldre invånarna
i allmänhet har låg tendens att flytta, så påverkas inte den prognosticerade
befolkningsutvecklingen för äldre särskilt mycket av variationer i inflyttningen. Detta medför
att årets prognos för den äldre befolkningen inte skiljer sig nämnvärt mot förra årets prognos.
Med andra ord är prognosen för den äldre befolkningen säkrare och prognosticerade
förändringar beror främst på hur åldersstrukturen ser ut. I diagrammet nedan visas hur
ökningen i åldersgruppen 65-79 år förväntas kulminera kring år 2022 och därefter minska i
måttlig takt.
Antal invånare i åldern 65-79 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
Den viktigaste folkökningen utifrån kommunens planeringsperspektiv för äldre, förväntas i
åldrarna 80-84 år respektive 85 år och äldre, vilket man kan se i diagrammet nedan.
Antal invånare i åldrarna 80-84 år och 85+ perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027
2900
3100
3300
3500
3700
3900
4100
4300
4500
Tidigare folkmängd Huvudprognos 2018 Huvudprognos 2017
600
700
800
900
1000
1100
1200
80-84 år Tidigare folkmängd 80-84 år Huvudprognos 2018 80-84 år Huvudprognos 2017
85+ år Tidigare folkmängd 85+ år Huvudprognos 2018 85+ år Huvudprognos 2017
Befolkningsprognos 2018–2027
35
Från år 2017 till 2027 förväntas 80-84-åringarna öka med ungefär 463 personer. Invånarna
som är 85 år och äldre förväntas minska måttligt till och med år 2022 och därefter börja öka
ganska snabbt, med ungefär 131 personer under prognosperiodens sista fem år.
Den stora folkökningen av kommunens äldre är väsentlig för planeringen av äldreomsorgen.
40-talisterna kommer under prognosperioden få ökade behov av vård och omsorg, vilket
generellt brukar ske kring 80-85 års ålder. Behovet av hjälp från hemtjänst uppkommer ofta
redan i åldern 80-84 år. Därför kan vi förvänta oss ökade behov av hemtjänst under hela
prognosperioden eftersom befolkningen som är 80 år och äldre förväntas öka under hela
perioden. De ökade behoven av platser på vård- och omsorgsboenden (kopplat till demografi)
förväntas uppkomma något senare, eftersom dessa behov framförallt ökar från och med 85 års
ålder. Följaktligen kan vi dra slutsatsen att de stora ökningarna i behoven av platser på vård-
och omsorgsboenden förväntas uppkomma främst från och med år 2023 då befolkningen i
åldersgruppen 85+ kommer börja öka och fortsätta att öka under resten av prognosperioden
och i flera år därefter.
Befolkningsprognos 2018–2027
36
6 Sveriges framtida befolkning Sveriges befolkning har ökat i en historiskt sett mycket snabb takt de senaste 15 åren.
Befolkningen passerade i början av 2017 tio miljoner invånare. I diagrammet nedan visas
resultaten av SCB:s riksprognos, Sveriges framtida befolkning 2018-2070, som publicerades
i april 2018.
Sveriges totala folkmängd 2070-2017 samt enligt SCB:s riksprognos år 2018-2070 (antal i miljoner)
Källa: SCB:s riksprognos (2018)
Enligt framskrivningen i riksprognosen kommer 11-miljonersgränsen passeras om 10 år, under
år 2028. Sedan förväntas det dröja ytterligare cirka 20 år innan folkmängden i början av 2050-
talet passerar 12 miljoner. I slutet av framskrivningsperioden, kring år 2070, prognosticeras
en folkmängd på nära 13 miljoner.
När man analyserar riksprognosens långa framskrivningar av befolkningsutvecklingen, bör
man ha i åtanke att det finns en hel del osäkerhetsfaktorer som är svåra att förutsäga.
Framförallt vet vi inte hur den asylrelaterade invandringen kommer att utvecklas på längre
sikt. Den framtida situationen i omvärlden är mer eller mindre omöjlig att förutsäga och
samtidigt kan ändringar i både EU:s och Sveriges lagar och regel på migrationsområdet
påverka storleken på Sveriges framtida asylrelaterade invandring.
Det som ändå är troligt utifrån riksprognosen är att födelsenettot förväntas bli positivt under
hela prognosperioden, det vill säga att de som föds blir fler än de som avlider. Migrationen
antas dock fortsatt få en större betydelse för folkökningen än den naturliga folkökningen. Till
detta förväntas medellivslängden öka, från drygt 84 år för kvinnor och 81 år för män 2017, till
drygt 89 år för kvinnor och 87 år för män år 2070. Det är en ökning med ungefär fem år för
kvinnor och sex år för män. För varje decennium fram till 2070 beräknas medellivslängden
således öka med ungefär ett år. Den ökande livslängden och positiva nettoinvandring väntas
på sikt generera en äldre befolkning och fler utrikes födda. (SCB:s riksprognos, 2018)
I tabellen nedan redovisas resultaten från SCB:s riksprognos för olika åldersklasser; yngre (0-
19 år), personer i arbetsför ålder (20-64 år) och äldre (65 +), samt antalet invånare i
befolkningen som är födda i Sverige respektive utomlands. Tabellen redovisar även den
6
7
8
9
10
11
12
13
14
2004: 9 miljoner
2017: 10 miljoner
2028: 11 miljoner
2051: 12 miljoner
Befolkningsprognos 2018–2027
37
demografiska försörjningskvoten, som är ett mått på relationen mellan delen av befolkningen
som behöver bli försörjd av någon annan (det vill säga yngre och äldre) och den del av
befolkningen som är i arbetsför ålder och på aggregerad nivå förväntas försörja de yngre och
äldre genom de gemensamma transfereringssystemen. Den demografiska försörjningskvoten
för yngre definieras som folkmängden i åldern 0-19 år delat med folkmängden i åldern 20-64
år, medan försörjningskvoten för äldre definieras som folkmängden i åldern 65+ delat med
folkmängden i åldern 20-64 år. Den totala demografiska försörjningskvoten är summan av
antalet yngre och äldre delat med folkmängden i arbetsför ålder.
Sveriges befolkning 2000, 2010 och 2017, samt enligt SCB:s riksprognos för år 2018-2070 (tusental)
Folkmängd i åldersklasser
Demografisk
försörjningskvot Födelseland
År Total
folkmängd 0–19 20–64 65+ Yngre Äldre Totalt Sverige Utomlands
2000 8 883 2 139 5 213 1 531 0,41 0,29 0,70 7 878 1004 2010 9 416 2 184 5 495 1 737 0,40 0,32 0,71 8 034 1385 2017 10 120 2 340 5 775 2 006 0,41 0,35 0,75 8 243 1877
2018 10 225 2 375 5 814 2 036 0,41 0,35 0,76 8 275 1 950 2020 10 421 2 438 5 891 2 092 0,41 0,36 0,77 8 343 2 078 2030 11 173 2 599 6 179 2 394 0,42 0,39 0,81 8 697 2 475 2040 11 596 2 632 6 316 2 648 0,42 0,42 0,84 8 954 2 642 2050 11 998 2 682 6 534 2 782 0,41 0,43 0,84 9 273 2 725 2060 12 408 2 798 6 544 3 065 0,43 0,47 0,90 9 642 2 766 2070 12 829 2 868 6 813 3 148 0,42 0,46 0,88 10 057 2 772
Källa: SCB:s riksprognos (2018)
Det vi kan utläsa från tabellen är att under 2018 förväntas Sveriges befolkning öka med
105 000 personer, vilket är en historiskt sett stor ökning men ändå lägre än toppåren 2016 och
2017. År 2019 och 2020 prognosticeras befolkningstillväxten fortsatt ligga kring 100 000
personer per år. Efter år 2020 förväntas befolkningstillväxten dämpas stegvis till en
genomsnittlig årlig ökning på ungefär 59 000 personer under åren 2020-2040. För perioden
2040-2070 anger riksprognosen att den årliga befolkningstillväxten förväntas ligga kring
41 000 personer. Enligt riksprognosen väntas även andelen av Sveriges befolkning som är född
utomlands öka från cirka 19 procent år 2017 till drygt 22 procent år 2070.
Fram till 2030 prognosticeras antalet barn och unga i åldern 0-19 år öka med ungefär 11
procent, medan åldersgruppen 20-64 år förväntas öka med knappt 7 procent och
åldersgruppen 65+ med ungefär 19 procent. De relativt sett största befolkningsökningarna ser
vi alltså bland den äldre och den yngre befolkningen. De förväntat stora ökningarna av
framförallt äldre i befolkningen, innebär också en relativ ökning i förhållande till antalet
invånare i arbetsför ålder. Detta visas av att den demografiska försörjningskvoten kopplad till
äldre förväntas öka stegvis från 0,35 år 2017 till en topp på 0,47 under 2060-talet. När också
den yngre delen av befolkningen räknas in får vi en total försörjningskvot på 0,75 år 2017 och
en förväntad topp på 0,90 under 2060-talet. Den arbetsföra delen av befolkningen förväntas
alltså försörja en betydligt större andel av befolkningen än i nuläget. Från att den arbetsföra
delen av befolkningen i nuläget försörjer en befolkning som är drygt 25 procent färre till
antalet, förväntas de arbetsföra under 2060-talet försörja en större befolkning av yngre och
äldre som endast är drygt 10 procent färre. Dessa siffror skildrar med andra ord en pågående
och framtida demografisk utveckling som medför stora utmaningar för samhället att hantera.
Befolkningsprognos 2018–2027
38
7 Källor
Boverket (2018-04-12) Promemoria 1972/2018, Prognos: bostadsbyggandet minskar i år
https://www.boverket.se/contentassets/acc63375643e43b5949636911acd0652/prognos-
bostadsbyggande-2018-04-12.pdf Hämtad den 27 april 2018.
Konjunkturinstitutet (2018-04-26) Prognosjämförelse: De senaste 12 prognoserna för år
2017–2020,
https://www.konj.se/download/18.5de6717816077529bc3fa0f/1524730819016/Progtab.pdf
Hämtad den 27 april 2018.
Migrationsverket (2018) Migrationsverkets prognos 2018-02-16 (P2-18).
https://www.migrationsverket.se/download/18.4cb46070161462db113587/1519736437034/
Migrationsverkets%20prognos%20februari%202018.pdf Hämtad den 17 april 2018.
SCB (2018) Sveriges framtida befolkning 2018-2070, Demografiska rapporter 2018:1
(Riksprognosen), file:///P:/Befolkningsprognos%202018/SCB%20Riksprognos%202018-
2070.pdf Hämtad den 9 maj 2018.
Ulricehamns kommun (2017) Befolkningsprognos 2017-2026, Kanslifunktionens rapport,
2016-05-09.
Ulricehamns kommun (2017) Rapportbilaga till befolkningsprognos 2017-2026 –
Nybyggnadsprognos, målprognos och delområdesprognos, Kanslifunktionens rapport,
2017-09-07