Budget 2010- Ansvar för Ulricehamn

Innehållsförteckning

Utblicken 3Tre år med borgerlig regering 3Jobben, företagen och kompetensen 3Välfärden 4Klimat och miljö 4

Inblicken 4Ekonomiska förutsättningar 4Använd pengarna rätt 5Jobben, företagen och kompetensen 5Välfärden 6Klimat och miljö 7

God ekonomisk hushållning, verksamhetsmål 9Ekonomiska förutsättningar – använd pengarna rätt 9Personalpolitiska mål 9Välfärden 9Klimat och miljö 9

Finansiella mål för god ekonomisk hushållning 11

Taxor och avgifter 11

Finansieringsramar 11

Budgetramar 12

Specifikation ramförändringar 13Kommunstyrelsen 13Barn- och utbildning 13Vård- och omsorg 14

Specifikation av effektiviseringar 15Kommunledningskontoret 15Kulturförvaltningen 15Miljö- och samhällsbyggnadskontoret 15Serviceförvaltningen 15Barn- och utbildningsnämnden 15Vård- och omsorgsnämnden 15

Investeringsprogram 16

2

3

Utblicken

Tre år med borgerlig regeringSverige har nu styrts av en borgerlig regering i tre år. År 2006 kom regeringen till makten under brinnande högkonjunktur. Med vetskap om att goda tider aldrig varar för evigt borde de ha tagit chansen att lotsa Sverige in i framtiden. Istället överraskades man totalt av den globala finanskrisen, och den politik man har bedrivit har förvärrat lågkonjunkturen.

Det är när tiderna är dåliga som regeringsdugligheten sätts på prov. I dåliga tider behövs ett ledarskap som sår de frön som krävs för att framtidens jobb och företagande ska blomstra.

Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har skatterna sänkts med 85 miljarder kronor. Den fjärdedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna har fått ungefär hälften av de borgerliga skattesänkningarna. Den fjärdedel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna har endast fått ungefär 6 procent av skattesänkningarna. Som en följd av skattesänkningarna och att allt fler saknar ett jobb ökar inkomstklyftorna samt de sociala klyftorna i Sverige. Tanken med skattesänkningarna var att konsumtionen och därmed sysselsättningen skulle öka. Men den politiken har slagit helt fel. Istället tyder det mesta på att den del av svenska folket som verkligen fått pengar över, valt att i stor utsträckning stoppa pengarna i madrassen. Sparkvoten har stigit med 3,8 procentenheter till rekordhöga 11,9 procent 2008.

Sannolikt är det försämringarna i trygghetssystemen som fått folk att av rädsla för framtiden öka sitt sparande och även sänka konsumtionen. Konjunkturinstitutet bedömer att sparandet ökar hela 2009 för att plana ut under 2010.

Jobben, företagen och kompetensenSverige befinner sig mitt i en allvarlig lågkonjunktur. För drygt ett år sedan var arbetslösheten i Sverige nästan en procentenhet lägre än genomsnittet i EU. Idag är arbetslösheten högre i Sverige än snittet i EU. Ungdomsarbetslösheten skenar och närmar sig 30 procent medan den i EU är knappt 20 procent. Det beror delvis på den internationella lågkonjunkturen, men den borgerliga regeringen har förvärrat läget så att Sverige nu halkar efter jämfört med övriga Europa. Det som gör att Sverige idag står sämre rustade på arbetsmarknaden är:

1. Regeringen har höjt arbetsgivaravgifterna för de minsta företagen. För till exempel en liten hantverkarfirma eller kafé med 2-3 anställda har arbetsgivaravgiften höjts med över 30 000 kronor.

2. Jämfört med våren 2006 har antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen skurits ner med över 50 procent.

3. Medlemsavgifterna till a-kassa och fackförbund har höjts kraftigt vilket resulterat att en halv miljon människor sett sig tvingade lämna a-kassan och idag är utan skydd vid arbetslöshet.

4. Villkoren i a-kassan har försämrats inom en rad områden.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar i sin ekonomirapport från maj 2009 på att den borgerliga regeringens förändringar i regelverken för arbetslöshetsförsäkringen (studerandevillkoret, sänkta ersättningsnivåer, ändrade kvalificeringsregler, ändrad finansiering och därmed ändrade

4

avgifter) och sjukförsäkringen påverkar behovet av försörjningsstöd i den nuvarande lågkonjunkturen. SKL skriver:

”Efterfrågan på arbetskraft minskar och fler blir beroende av samhällets stöd för sin försörjning. Att det statliga stödet då har försämrats innebär att fler blir hänvisade till kommunernas bistånd. Regelförändringarna har också haft den indirekta effekten att andelen medlemmar i a-kassorna har minskat vilket innebär betydligt lägre ersättning vid arbetslöshet. Det är mycket svårt att beräkna de enskilda förändringarnas betydelse för kommunernas kostnader. Vi gör bedömningen att det ekonomiska biståndet ökar med 3,5 miljarder kronor under perioden 2009–2011 till följd av ökad arbetslöshet och ändrade regler.”

Även den borgerliga regeringen gör i sin egen prognos bedömningen att ökningen av försörjningsstöd fortsätter.

VälfärdenDe stora skattesänkningarna kombinerat med lågkonjunkturen har bidragit till försämrad ekonomi hos kommuner och landsting. Konsekvensen av regeringen Reinfeldts politik har blivit att kvaliteten i välfärden försämrats, antalet vuxna i skolan har blivit färre, barngrupperna har blivit större och äldreomsorgen har försummats.

En borgerlig käpphäst är vårdnadsbidraget. Skolverket har studerat den norska och finska motsvarigheten till det svenska systemet för vårdnadsbidrag. Granskningen visade att familjer med utländsk bakgrund, låginkomsttagare och familjer där föräldrarna har kort utbildning är överrepresenterade bland dem som utnyttjar vårdnadsbidraget. Bidraget har också en långsiktigt negativ påverkan på kvinnors sysselsättning. Skolverket konstaterade även att Sverige riskerar att få en social snedrekrytering till förskolan i de kommuner där bidraget införs.

Klimat och miljöDen borgerliga regeringen har gått fram hårt inom miljöområdet och föreslagit eller genomfört en lång rad försämringar på många områden, exempelvis har anslagen till den biologiska mångfalden skurits ned, miljöhänsynen som konsumentpolitiskt mål har avskaffats och det statliga miljöstödet till ekologisk odling har sänkts.

I höstens budgetproposition föreslår den borgerliga regeringen att miljöskatten på handelsgödsel ska avskaffas. Det är sannolikt att sänkt pris på handelsgödsel leder till ökad användning. Det i sin tur går emot miljömålen eftersom det leder till ökade utsläpp, har en negativ klimatpåverkan och riskerar att leda till övergödning.

Inblicken

Ekonomiska förutsättningarUlricehamns kommun har som övergripande mål att bli 25 000 invånare år 2020. Det är ett bra mål. Målet är tydligt, lätt att ta till sig och syftar till tillväxt. Det är viktigt att denna tillväxt är väl genomtänkt och att en övergripande strategi arbetas fram där samhällets alla delar analyseras utifrån en ökad befolkning.

5

Den finansiella krisen har slagit rätt in i ulricehamnarnas vardag och kommunens kassa. Oppositionen insåg tidigt det allvarliga i krisen och bad den borgerliga majoriteten att skyndsamt uppvakta regeringen om ytterligare ekonomiskt stöd under det innevarande och kommande åren.

Tyvärr valde den borgerliga majoriteten i kommunen att avstå denna uppvaktning. Däremot reagerade flera andra borgerliga kommuner runt om i Sverige vilket lyfte upp frågan på dagordningen. Den borgerliga regeringen har velat i frågan. Så sent som vid partiledardebatten i juni framhävdade Folkpartiets ledare Jan Björklund att det viktiga för kommunerna var att prioritera, inte att få mer pengar. Bara någon månad senare hade Björklund bytt fot. Frågan är vad det var som fick Björklund att ändra uppfattning. Under sommaren kom det inte några ekonomiska signaler som inte var tydliga nog redan i vintras.

Självklart är det positivt att regeringen nu ger ytterligare stöd till kommunerna. Men det är samtidigt olyckligt att regeringen inte kunde lämna besked tidigare, trots mycket kritik från bland annat Sveriges kommuner och landsting, SKL, Konjunkturinstitutet och regeringens egna ekonomiska rådgivare, det finanspolitiska rådet.

Det är än mer olyckligt att det extra stöd regeringen nu delar ut till Sveriges kommuner är av engångskaraktär. Det försvårar en långsiktig planering för oss i Ulricehamn.

Vi kan också konstatera att med en regering bestående av samarbetspartierna hade Ulricehamn fått ytterligare 16 miljoner kronor under en treårsperiod. Det motsvarar en skattehöjning med 15 öre och det är välbehövliga pengar som kunde ha använts till jobb i välfärden i kommunen.

Använd pengarna rättSkattebetalarnas pengar ska användas på ett varsamt och ekonomiskt sätt. Ett slösaktigt beteende med dessa pengar är ett rån på skattebetalarna. Därför är det positivt att kommunens inköpscontroller har mottagits på ett bra sätt i organisationen och att fokus hamnar på att göra ekonomiskt bra inköp. Det ger mer pengar över till kommunens kärnverksamhet.

I det underlag som överlämnats till politiken finns för 2010 bland annat en besparing vid upphandling av hantverkartjänster på 150 000 kronor och ytterligare 500 000 kronor i besparing genom att kommunen tecknar ett nytt avtal för kommunens bilar. Sammanlagt förutspås besparingar genom samordnade inköp på cirka 3 miljoner kronor.

Jobben, företagen och kompetensenUnder året har ungdomsarbetslösheten i Ulricehamns kommun ökat med 168 procent. Bara under andra kvartalet 2009 betalades 3,7 miljoner kronor ut i försörjningsstöd i Ulricehamns kommun. Det är tragedi för den individen och allvarligt för kommunen eftersom skenande kostnader äventyrar välfärden som tvingas tumma på kvaliteten för att möta kostnaderna.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Ulricehamn sätter jobben först. Under året har oppositionen initierat tre ärenden i kommunstyrelsen – samtliga med inriktning på att hjälpa individen och hjälpa dem som stängs ute från arbetsmarknaden.

6

Sammanlagt avsätter oppositionen 14,5 miljoner kronor till arbetsmarknadsåtgärder och sysselsättningsstöd.

Av dessa riktas: fem miljoner kronor till omställningsåtgärder inom kommunens egen organisation fem miljoner kronor ställs till Arbetsmarknadsorganisationens förfogande tre miljoner kronor går till att förstärka kassan för utbetalningar av försörjningsstöd och en

miljon avsätts till vuxenutbildning en halv miljon kronor för att kunna öka antalet feriearbetare hos kommunen

VälfärdenAndelen elever som inte når upp till gymnasieskolans behörighetskrav har ökat kraftigt under 2008. Det äventyrar en ung människas framtid och möjligheter. Det är oacceptabelt anser samarbetspartierna. Det riskerar även att belasta kommunen ekonomiskt under en lång tid.

Oppositionen föreslår därför att en krisgrupp tillsätts för att se över hur vi kan få fler elever att uppnå behörighetskraven. För detta arbete avsätts en halv miljon kronor.

Under våren 2009 besvarades motionen från Socialdemokraterna om Ungdomens hus. Många av fullmäktiges ledamöter var då uppe i talarstolen och pratade sig varma för den satsning som detta skulle innebära. Men när sommaren försvann, försvann även intresset för att åstadkomma ett Ungdomens hus med förutsättningar att bedriva verksamhet för våra ungdomar ”mellan Forum och Pluto”. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet står dock fast vid samma linje som vid vårens fullmäktige och avsätter sammanlagt 1,5 miljoner kronor för att driftsätta ett Ungdomens hus.

Barn- och utbildningsnämnden redogör för konsekvenserna av de besparingar nämnden är ålagd i Verksamhetsbeskrivning inför 2010-2012. Den enskilt största posten i nämndens finansieringsprogram är minskning av personaltätheten i verksamheten. Nämnden skriver bland annat:

”De åtgärder som föreslås för att upprätthålla balans i budget kommer att få effekter för den enskilde eleven. ://..Det handlar om gruppers storlek som man vet påverkar lärandet och mängden kompetenser vi kan utnyttja på skolenheterna.”

Oppositionen ställer sig inte bakom en minskning av personaltätheten i förskolor och skolor. Det kan inte vara rimligt att barnen ska ta smällen när ekonomin tryter. Tvärtom. Nu om någonsin är det viktigt med en trygg miljö inom barnomsorg och skola.

I kommunens årsredovisning för 2008 konstateras att kommunen mål för barngruppers storlek på max 15 barn inte kan uppnås utan hamnar på 16,9 barn. Det är inte acceptabelt. Oppositionen avsätter sammanlagt 3 250 000 kronor som ska gå till ökad lärartäthet, minskade barngrupper och barn med särskilda behov.

7

Oppositionen är för ett rikt föreningsliv och en aktiv fritid. Det stärker hälsan, skapar gemenskap, fostrar och skapar nya idéer. För 2010 riktar vi ytterligare 800 000 kronor till kostnadskrävande projekt och ökat stöd till föreningslivet.

Våra äldre har blivit ekonomiskt särbehandlade av den borgerliga regeringen. Samarbetspartierna i Ulricehamn kan inte göra något åt den orättvisa pensionärsskatt som drabbat kommunens äldre. Däremot kan vi sänka taxorna inom äldreomsorgen i ett sätt att kompensera.

Valfriheten inom äldreomsorgen ska först och främst utgå från ett brukarperspektiv. Valfrihet handlar främst om att kunna välja vilka insatser man vill ta del av och är villig att betala för.

EU-kommissionen har i flera studier visat på att kultur och kreativa näringar är underskattade i strategier för att uppfylla Lissabon-agendan. Att betrakta kulturlivet ur detta ekonomiska perspektiv, som en bransch eller en sektor, uttömmer inte kulturens värde, men visar på att kulturen också har en ekonomisk betydelse.

Kulturen berikar och utvecklar människan och ger vidare referensramar. Det är viktigt att se att kulturlivet i Ulricehamns kommun är betydelsefullt också ur ett ekonomiskt perspektiv. Ett rikt kulturliv bidrar till att uppnå målet om 25 000 ulricehamnare år 2020. Kortsiktiga nedskärningar inom kulturens område är därmed inte acceptabla.

Klimat och miljöUlricehamns kommun har rönt stora framgångar och fått stor uppmärksamhet för vårt aktiva arbete inom miljöområdet. Det är naturligtvis positivt och det är viktigt. Klimat- och miljöarbetet blir en allt viktigare faktor när det gäller att få kommunen att växa och uppnå målet med 25 000 invånare.

Samtidigt är det viktigt att slå fast att vårt klimat- och miljöarbete är viktigare än konjunkturen. Det handlar om vårt ansvar inför kommande generationer och på sikt mänsklighetens överlevnad.

Därför är det viktigt att Ulricehamn inte tappar takten. I vår budget avsätter vi därför 500 000 kronor som ska gå till fortsatt arbete för att uppnå våra miljömål. Vi riktar ytterligare 400 000 kronor till energibesparingar.

Vi avsätter 130 000 kronor för att inrätta en glesbygdsfond med inriktning på miljöarbete genom att Miljö- och samhällsbyggnadskontoret får behålla de pengar som tidigare gått till KLIMP.

Ulricehamns kommun ska fortsätta att utvecklas mot en ekonomiskt, socialt och ekologiskt långsiktigt hållbar kommun. Ett naturligt steg i det viktiga arbetet är att göra Ulricehamn till en Fair Trade City-stad. I vår budget avsätts 200 000 kronor till det arbetet.

En viktig målgrupp när det gäller att uppnå målet om 25 000 invånare är ungdomarna i kommunen. Statistiken visar att ungdomar, särskilt i sämre tider, är mindre trogna kommunen som bostadsort och istället väljer att flytta från Ulricehamns kommun. Samtidigt är det viktigt att stimulera ungdomar och att vänja ungdomar vid kollektivtrafiken som ett bra och ekonomiskt fortskaffningsmedel. Därför väljer oppositionen att inte ta bort den subvention inom kollektivtrafiken för studenter som funnits i

8

besparingsförslagen för 2010. Ett borttagande av denna rabatt innebär att man riskerar att förstärka avflyttning och minska resandet med kollektivtrafik.

9

God ekonomisk hushållning, verksamhetsmål

1. Ekonomiska förutsättningar – använd pengarna rättMålsättningen för 2010 är en ökning med 125 personer i förhållande till folkmängden 2009-11-01.

Under 2010 minst 50 procent av de mest efterfrågade tjänsterna finnas tillgängliga och kunna utföras via kommunens hemsida via så kallad elektronisk förvaltning.

2. Personalpolitiska mål Målet för långtidssjukskrivningar 2010 är en genomsnittlig minskning till maximalt 80 personer per månad. Andelen partiellt sjukskrivna i denna grupp ska uppgå till lägst 55 procent. Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsplan.

Andelen utbildad/behörig personal ska sammantaget öka. En viktig framgångsfaktor för att öka välfärden för kommunens barn och elever är att den undervisande personalen har en pedagogisk högskoleexamen. Behörighetsgraden ska öka för kommunens pedagoger så att den ligger över genomsnittet i kommungruppen.

3. Välfärden Målet är att barngruppernas storlek inom tre år är max 15 barn i kommunen. Lärartätheten ska öka för att undervisningen ska kunna individanpassas på ett fullgott sätt. Kommunen har ett ansvar att ge alla elever goda förutsättningar för att kunna uppnå godkänt i alla ämnen. Under 2010 ska andelen elever i grundskolan som inte uppnått godkänt i ett eller flera ämnen minska till maximalt 20 procent. Den nya arbetsmarknadsorganisationen ska redovisa resultatet av sitt arbete, främst med gruppen arbetslösa ungdomar 16-24 år. Antalet ungdomar som får sommarjobb/vikariat i kommunen ska öka.

Kulturella mötesplatser ska erbjudas i hela kommunen, med ett ökat och varierat utbud samt med ett innehåll av hög kvalité och bredd. Särskilt viktigt är att den är tillgänglig för alla. Ungdomars delaktighet och möjligheter till påverkan ska särskilt beaktas.

Utnyttjandegraden i kommunens idrotts- och fritidsanläggningar ska öka.

4. Klimat och miljöMiljöarbete är ett kvalitetsarbete som måste vara en del av det dagliga arbetet. Kommunen och dess bolag ska ha en ledande position när det gäller miljöarbete och ta de initiativ som behövs för att så sker.

Långsiktigt behövs det göras betydande satsningar som syftar till att öka kollektivtrafikens marknadsandelar och skapa större arbetsmarknadsområden/regioner. Kommunen måste snarast ta fram ett ”Visions- och målprogram” för den framtida kollektivtrafiken lokalt med

10

anpassning till det regionala resandet. Hänsyn ska tas till både mäns och kvinnors behov när kollektivtrafiken utformas.

Fastighetsunderhållet i kommunen har under en lång följd av år haft en allt för låg nivå i förhållande till en långsiktig värdesäkring av det totala fastighetsbeståndet. Under 2010 ska det genomsnittliga fastighetsunderhållet uppgå till 150 kr per kvadratmeter.

Vid ny och ombyggnad ska bästa teknik användas för att minimera miljöpåverkan och framtida driftskostnader.

Mål 2010 är en minskad el- och värmeförbrukning på 3 procent jämfört med 2009. Som ett led i omställning från fossilberoende skall vi ha konverterat en oljeeldad anläggning till biobränsle under året.

Under året ska vi ha utrett förutsättningarna för solfångare för tappvarmvatten i våra fastigheter.

Elförbrukningen i kommunens byggnader ska minska med 15 procent i kWh per kvadratmeter.

11

Finansiella mål för god ekonomisk hushållningResultatet ska motsvara minst 1 procent av intäkterna.

Den kommunala utdebiteringen ska höjas 25 öre (21.23 kr)

Kommunkoncernen ska arbeta fram riktlinjer för amorteringar av lån för koncernens bolag. Detta i syfte att ge kommunkoncernen möjligheten att ge ett enskilt bolag ökade finansieringsramar utan att den totala upplåningen inom koncernen behöver förändras.

Taxor och avgifterEnligt förslag från förvaltningarna med undantag av specifikation enligt vårt budgetförslag.

Finansieringsramar

Ulricehamns Energi AB 180 mkr (oförändrat)

Stubo AB 410 mkr (+150 mkr)

Ufsab 15 mkr (oförändrat)

Ulricehamns kommun 40 mkr (+40 mkr)

Vists Fastighets AB 63 mkr (oförändrat)

Brf Kullen - 42 mkr (likvidation)

Brf Parkgården 47 mkr (oförändrat)

Summa: 755 mkr (+148 mkr)

12

Budgetramar 2010

Skatte- och bidragsintäkter 1 036

654(Utdebitering 21:23) 22801 inv 1/11 09Kommunstyrelsen 185 671

Barn- och utbildningsnämnd 453 010

Vård- och omsorgsnämnd 374 389

Avsatt till lönekostnadsökningar 10 300

Avsatt till ökade kapitalkostnader 7 310

Omställningsåtgärder 5 000

Summa nämnder1 035

680 Avskrivningar 34 500

Finansiella intäkter, netto 2 500(oförändrad avkastning /kapitalkostnad bolagen)Finansförvaltningen övrigt,nettointäkt 45 900

Resultat 14 874

13

Specifikation av ramförändringarKommunstyrelsenMiljömål 500Ökad hyreskostnad Kullen 200Kostnader ungdomens hus 1500Handikappanpassning, enkelt avhjälpta hinder 1000Kostnadskrävande projekt, stöd till föreningar 800Kompensation för prisökningar 600Förändring av anslaget för anordnande av val 250Kostnadsökning, ny dagvattentaxa 1000Samarbetsavtal UEAB 1500Fair trade city 200Belysning Rönnåsen 200KF Beredningar 500Ökat underhåll fastigheter 2000Korrigering för sänkning av arbetsgivaravgifter -544Effektivisering ikp -1500*Diverse effektiviseringar kommunledningskont. -2070**Besparing kulturförvaltning -200***Diverse effektiviseringar miljö-och samhällsb. -400****Diverse effektiviseringar serviceförvaltningen -1250Summa 4286

Barn- och utbildningsnämndBarnomsorgsplatser i annan kommun 250Prisökningar ink. Vaccinationskostnad 1500Utökning av barnomsorgsplatser 2000Allmän förskola för 3-åringar från 1/7 550Utredning gällande ny gymnasieskola GY 2011 250Utökning av vuxenutbildningen 1000Utökning av modersmålsundervisning 500Förskolärarutbildning, förskolelyftet 200Ökad internhyra, stadsskogens förskola(År 09 +860) 830Volymkorrigering -5500Öka lärartäthet, minskade barngrupper, barn särskilda behov 3250Krisgrupp verksamhetsmål 500Korrigering för sänkning av arbetsgivaravgifter -1312*****Diverse effektiviseringar barn- och utbildning -7500Effektiviserade inköp -1000Summa -4482

14

Vård- och omsorgsnämndNy arbetsmarknadsorganisation 5000Omställningskostnader Von 1000Prisökningar 500Gemensamma ytor hyra nytt seniorboende 300Kostnadsökningar försörjningsstöd 3000Volymkorrigering 700Taxejustering 1000Feriearbete 500Korrigering för sänkning av arbetsgivaravgifter -1344******Diverse effektiviseringar vård-och omsorg -8950Summa 1706

15

Specifikation av effektiviseringar*KommmunledningskontoretSänkta arvoden pol 80Utformning annons 50uppsagt avtal Posten 60Sänkt avgift 7h förbund 80Sänkt avgift SÄRF 300Vakant ekonom 350Avveckling Knuten 50Uppsagt sambruksavtal IP-telefoni 200Samverkan IT-chef 300Internationell verksamhet 100Nytt bilavtal 500Summa 2070

**KulturförvaltningenMinskad kap nämndhuset 200

*** Miljö- och samhällsbyggnadskontoretMinskad kostnad kollektivtrafik 400

****ServiceförvaltningenEnergibesparing 400Upphandling hantverkartjänst 150Lägre kostnad trafikplanerartjänst 100Lägre kostnad kostverksamhet 600Summa 1250

*****Barn- och utbildningsnämnden2009 års nedskärningar 7000Ny IT-stuktur 500Summa 7500

******Vård- och omsorgsnämndenSänkt internpris 6000Bedömningssystem 1500Demenssamordnare 250Korttidsboende 600Minskad dagverksamhet 600Summa 8950

16

Investeringsprogram

17

2010 2011 2012Ombyggnationer äldrefastigheter 15000 20000 20000Diverse inventarier förvaltningarna 2500 5000 5000Investeringar inom köksverksamheten 2000 2000 2000Gator & vägar 4000 4000 4000Energieffektiviseringar 5000 5000 5000Lassalyckan 10000 20000 10000Ny idrottsplats Tingsholm 5000Ny bussterminalMarkförvärv, netto 10000 5000 5000Ny förskola/skola Hökerum 0Ombyggnad Stadshuset/avveckling nämndhuset 5000 55000Nytt stadsbibliotek 5000 55000Generationernas park, järnvägsområdet 1000 6500 7500Stenbocksskolan, Annex 6000Förskola i Bogesundsområdet 10000Kök/matsal Bogesund 15000Förskola Nitta, ombyggnadMatsal & cafe Tingsholm 0 5000Småbåtshamn 0Leklandskap, Simhallen 2000Nybyggda gator, belysning 3000Trafikarbeten, asfalt 1500 1500 1500Vägar MM, RV 40 projektet, Aläng 5000 5000Kulturskola 2500Passagesystem 500Säkerhetsarbete 1000Styrsystem 500Utveckling av webben 700

Summa 84700 106500 170000FinansieringEgna medel -30000 0 0Årets kassaflöde vid 0 tkr resultat -35000 -35000 -35000Finansiering att lösa 19700 71500 135000

18