Niclas fru drabbades av bröstcancer

Samtala även i luftgroparna

Tema: SmärtaViktigt att bryta

smärtan hos patienten

Reste iväg med informationslapp

på engelska – Ingen hade tidatt tala med mig. Läkaren

om tiden som patient

4/2009

Litterär

jultävling

4/2009

2 nr 4 2009

Det finns många sorters smärta – temat för detta nummer. Du har en kroppslig, fysisk smärta som kan behandlas med läkemedel. Den själsliga smärtan rår inte

läkemedlen på. Den sociala smärtan hänger samman

med att jag ska skiljas från mina barn, min ekonomi är usel för att jag är sjuk. Den kan jag inte dämpa med läkemedel.

Den existentiella smärtan – Varför straffar Gud mig på det här sättet? Vad är meningen med livet? Vad händer när jag dör? – den smärtan kan jag inte kurera med tabletter.

Där handlar det mycket om att ta sig tid och att lyssna.

– Du måste se hela människan, såväl den psykiska, fysiska, sociala som den existentiella delen av henne, säger Staffan Lundström. Då är läkemedel en del, men absolut inte allt.

Behöver du någon som kan lyssna, ring Cancerfondens informations- och stödlinje på telefon 020-59 59 59 på vardagar mellan 9 och 13.

Missade du årets Rosa Bandet-gala som direktsändes i TV3 i oktober så kan du i alla

fall se de gripande dokumentärerna om bröstcancerpatienter och deras närstående på cancerfonden.se/rosabandetfilmer.

47 miljoner kronor skänkte människor i vårt land. Stort tack för det! En summa att lägga till ytterligare miljoner som

ska finansiera svensk cancerforskning under 2010 och framåt.

Många stödjer Cancerfonden regelbundet via autogiro eller det nya sättet – via sitt bankkort. De gör en insats som sker i det tysta, men är pålitligt återkommande och ger trygghet till cancerforskare som söker kunskap om behandlingar som ska passa varje patient. Tack för att ni förstår nyttan av ert bidrag!

Så önskar jag er alla en fin julhelg och hopp om ett riktigt gott nytt år!

Lyssna mer än tala

REDAKTÖRMarita Önneby Eliassonmarita.onneby@cancerfonden.se

foRmThe Factory of Design

LAYoUTMadelene Olsson, The Factory of Design

KoRREKTURBirgitta Hessulf, Rödpennan

ANSVARIG UTGIVAREUrsula Tengelin

TEKNISK PRoDUKTIoNSörmlands Grafiska AB.Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

omSLAGSfoToRalf Bergman

RÄDDA LIVETutkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.

BLI STÖDmEDLEm – AVGIfT PER ÅR18 – 65 år: 200 krUnder 18 år/över 65 år: 100 krOrganisationer och företag: 1 000 krEnstaka exemplar: 45 kr, inklusive porto

CANCERfoNDENär en fristående, ideell insamlingsorgani-sation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 StockholmTelefon 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01Besöksadress: David Bagares gata 5Webbplats: cancerfonden.se

VILL DU BLI mÅNADSGIVARE?Ring Cancerfonden 020-59 59 59Mån – fre 8 – 21, lö 8 – 14

fRÅGoR om CANCERCancerfondens informations- och stödlinjeTelefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13infostodlinjen@cancerfonden.se

Brukar du blogga?Jag gör ett försök just nu och behöver

din åsikt ett par veckor.

Mejla mig så berättar jag mer.

marita.onneby@cancerfonden.se

VILL DU HA RÄDDA LIVET i fortsättningen så välkomnar vi dig som stödmedlem i Cancerfonden.

FOTO

MEL

kER

DA

HLS

TRA

ND

nr 4 2009 3

8 Rosa Bandet-gala i MalmöMiljontelefonen ringde.

10 Avslöjande gen vid bröstcancerKänslig för strålning eller inte?

12 Njuren får sitta kvarLaser mot tumör i urinledare och njurbäcken.

16 Patienterna ska inte behöva ha ontPositiv forskning om vård vid livets slut.

19 Rätt medicin till varje smärtaBehandling finns att få.

20 Piller, plåster eller pump?Förstahandsvalet är pillret.

21 Hur ställer man en diagnos på smärta?Fråga, lyssna och undersöka.

26 Litterär jultävlingSiwertz eller Söderberg – det är frågan.

29 Värnamo vann slagetDrygt 31 miljoner kronor på 20 år.

36 Cancer – en fråga för EUPremiär för gemensamt grepp kring en diagnos.

38 «Jag säger till när det är kört»En mening man aldrig vill höra.

Rädda Livet 4/2009

29

18

«… vad ska man med en perfekt hårdvara till utan mjukvara?» sidan 23

37

32

Samtala ävenAtt vara när stående

i luftgroparna

nr 4 2009 5

När Niklas fru Marica, 38 år, drabbades av spridd bröst-cancer för fem år sedan blev Niklas den som tog hand om allt. Han skötte hushåll, två

små barn, heltidsjobb som ambulanssjukskö-terska och följde med på alla undersökningar och behandlingar. Men för ett år sedan tog det stopp.

– Jag bröt ihop på jobbet, jag orkade inte längre. Det som hjälpte mig vidare var en vecka på rehabiliteringshemmet Lustgården, berättar Niklas och tillägger att det blev hans räddning.

– Under den veckan kunde jag vädra alla mina rädslor och känslor med andra som var i samma situation. Jag fick redskapen som hjälpte mig att hantera min vardag så jag kan fylla på med energi och undvika det som tar energi. Och inte minst omstrukturerade jag mitt liv efter de förutsättningar som vi lever efter nu när Marica är sjuk. Vi pratade mycket om döden och det hjälpte mig. För vad du än säger så är tanken ”kommer hon att dö” det första som far igenom huvudet när man får diagnosen. För att kunna gå vidare efter ett cancerbesked måste man våga prata om döden.

Familjen Henriksson bor i ett nybyggt en-planshus i utkanten av Sundsvall. Dottern Emelie går i åttan och lillebror Anton i tvåan. Det har gått fem år sedan den dagen Marica hittade en knöl i höger bröst när hon duschade.

– Jag förstod direkt att det var något som inte stämde, eftersom knölen var hård och oregelbunden, berättar Niklas.

Och farhågorna besannades. Marica fick cancerbeskedet efter mammografin och strax därefter upptäckte läkarna en skugga på levern.

– Våga söka hjälp så du kan prata om dina känslor, säge r Niklas Henriksson, kontakt­person i bröstcancer före­ningens anhöriggrupp BRO för män. TEXT BIRgITTA foRSSELL foTo RALf BERgmAn

Samtala även

« För att kunna gå vidare efter ett cancerbesked måste man våga prata om döden.»

Niklas och Marica star-

tade en affär som säljer

friskvårdsartiklar och

hjälpmedel när Marica

var som allra sjukast.

– Vi ville se framåt och

göra något som gjorde

Marica glad.

i luftgroparna

6 nr 4 2009

– Först sa de att det nog inte var något att bekymra sig om, men onkologen ville under-söka det närmare med en biopsi, berättar Niklas.

Bröstcancern hade spridit sig till levern och förutsättningarna ändrades helt. Efter bröstoperationen kom Marica med i en studie med tre olika cytostatika. Behandlingen pågick i nio månader och var en tuff tid både för Marica och familjen. När behandlingen var klar var det dags för leveroperation på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

– Mormor och morfar kom från Sollefteå och tog hand om barnen så jag kunde vara med Marica på sjukhuset.

Niklas får tårar i ögonen när han berättar

om hur det kändes när Marica rullades in på operationssalen.

– Jag ville vara med henne in i det sista så hon skulle känna sig trygg. Jag gav henne en puss precis innan de körde iväg med henne och föll sedan ihop på golvet och storgrät. En sjuksköterska som såg hur jag mådde lade sig bredvid mig och höll om mig helt stilla. Det tröstade mig mer än alla ord.

Tiden efter operationen blev svår. Marica blev inte bättre, tvärtom. Hon var extremt trött och andfådd och efter många turer visade det sig att hjärtat skadats av cytostati-kan och att hon fått proppar i lungorna.

– Det är tufft när spelplanen hela tiden

ändras. Jag hade än en gång tänkt att nu ska hon bli frisk. nu ska vi starta upp livet igen. Marica skulle börja jobba och vi skulle få tid med varandra och barnen. Men hon blev bara sjukare. Läkarna började prata om hjärttransplantation.

När Marica till slut kom hem från sjuk-huset orkade hon inte längre gå utan var tvungen använda rullstol och minsta lilla syssla gjorde henne utmattad.

– Det var som att sitta i ett flygplan i storm. Man kan inte påverka situationen utan måste finna sig i alla luftgropar som man faller ner i. Och hoppas på att man kommer upp igen.

Hela familjen blev påverkad av sjukdomen. Dottern Emelie slutade tvärt att äta under perioden som Marica fick sin cytostatikabe-handling.

– Hon sa att hon fick en klump i halsen och det tog ett halvår innan ätandet fun-gerade igen. Vi fick hjälp via vår kurator som skrev en remiss till barnspsykiatrin. I dag förstår hon sambandet med mammas sjukdom, men det gjorde hon inte då.

Många par skiljer sig när man drabbas av cancer. Niklas säger eftertänksamt att han

«Samlivet försvinner men då är det viktigt att visa närhet och ömhet.»

Marica hade precis doktorerat i kemi när hon hittade en knöl i högra bröstet.

– Vi levde ett aktivt liv, hade bott utomlands både i Zimbabwe och Tjeckien, när livet

ändrade riktning, säger Niklas.

nr 4 2009 7

förstår varför, men accepterar inte att de gör det.

– Visst tar relationen stryk. Samlivet försvinner; då är det viktigt att visa närhet och ömhet. Sova tillsammans och kramas. Men man måste få hjälp att bearbeta sina känslor. Jag har lärt mig att läkarna är bra på det medicinska, men dåliga på känslor. Och då får man ta upp känslorna någon annanstans. Jag gjorde det hos kuratorn och på Lustgården.

Marica blev mot alla odds bättre när hon kom med i en teststudie med en ny medicin som stärkte hjärtat. I dag orkar hon gå kortare sträckor, men behöver fortfarande använda rullstol ibland. Och så arbetar hon ett par dagar i veckan i affären ”Friskhuset” som hon och Niklas startade förra våren.

– Folk tyckte vi var galna, men jag ville göra något som gjorde Marica glad och det har funkat bra, säger Niklas med ett varmt leende.

Inför avdragsrätt för gåvor nu! Svenskarna är ett generöst folk som engagerar sig i sin omvärld. Totalt ger svenskarna över fem miljarder kronor årligen i gåvor. Samtidigt visar undersök­ningar i Sverige att var tredje vuxen inte alls ger gåvor till goda ändamål.

Ett viktigt sätt att öka incitamenten att ge är att införa avdragsrätt för gåvor till ideella insamlingsorganisationer. Denna möjlighet har nyligen utretts och ett konkret förslag finns hos Finansdepartementet.

Sverige är i dag det enda landet inom eu som saknar denna avdragsrätt för att stimulera givande. Skatteexpertis anser att förslaget är fullt genomförbart utan att belasta statskassan i alltför hög grad.

– Reformen skulle ge det ideella Sverige en högre legitimitet och på sikt leda till ett ökat givande bland privatpersoner och företag, säger Dan Tavares, biträdande generalsekrete-rare i Cancerfonden.

Det är inte bara bland en-skilda personer som det finns förutsättningar att kraftigt öka givandet. En undersökning visar att sju av tio företag skulle ge mer om en avdragsrätt infördes. Ett ökat regelbundet givande från många företag skulle få stora positiva effekter för Cancerfonden.

Givandet, och det ideella engagemanget, gör att människor och företag kommer närmare varandra i stället för att skjuta sam-hällsproblemen ifrån sig.

– Att stödja en organisation är en demo-kratiinsats som stärker tilliten mellan män-niskor genom att den personliga insatsen är tydlig och får en avgörande betydelse.

Staten bör, enligt Dan Tavares, sänka trös-keln för människor som vill bidra ideellt till samhället. Att införa avdragsrätt för gåvor skulle väsentligt underlätta för fler att ge och är en tydlig signal från staten att oegennyt-tiga gåvor och ideellt engagemang är viktigt.

I 2006 års regeringsförklaring betonade Fredrik Reinfeldt att ”grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt sam-hälle” samt att ”ett starkt civilt samhälle är grunden för en stark demokrati”.

– Jag tror att alliansregeringen har allt att vinna på att inta en progressiv hållning till avdragsrätt för gåvor, säger Dan Tavares.

Dan Tavares

Läs mer:cancer fonden.se/narstaende

Sök hjälp för att prata om dina känslor

inför sjukdomen.

Våga prata om döden oavsett typen av

cancerbesked. Själva beskedet gör att

döden dyker upp i tankarna, alltså måste

man klara ut frågan. Red ut vad det inne-

bär ekonomiskt och praktiskt om den du

lever med skulle dö.

Åk till ett rehabiliteringshem. Bearbeta

känslorna tillsammans med människor

som varit med om samma resa.

Omformulera ditt liv. Sätt nya mål. Det

är nyckeln till att klara relationen efter

sjukdomen.

Gör saker som ger dig lugn och

avkoppling i vardagen. Fiska

eller gå i naturen!

Se till att behålla närheten till din partner

med kramar och ömhet.

Våga säga ifrån att du vill vara ifred med

dina känslor.

Välj glädje i stället för bitterhet. Det är

lätt att hamna i tankar om att det är

orättvist och fokusera på allt man inte

kan göra längre.

Var beredd på att den svåraste perioden

är när behandlingen är avslutad.

Tips till närstående

8 nr 4 2009

Den har stått tyst i två år. Äntligen ringde det i den. Den rosafärgade te­lefonen som enbart används när en givare vill skänka en miljon kronor till cancerforskning under Rosa Bandet­galan.

Rosa Bandet-galan

Petra Mede med dansare

Hasse Aro "sålde" kramar.

Leona Lewis

Erik och Mackan delade ut bilar.

nr 4 2009 9

Det var skåningarnas egen Percy Nilsson som ringde. När han till stående ovationer kommer in på sin egen ”plattform”, Malmö Arena, berät-tar han att han och hustru Lotta beslutat sig

för att skänka en miljon kronor, mycket beroende på att hans mor och två systrar drabbats av bröstcancer. Två dagar tidi-gare hade dessutom en närstående avlidit i en cancersjukdom.

Och mer skulle det bli under kristallkro-norna i arenan. Sex miljoner från ica som sålt rosa varor, 3,5 miljoner från Lindex och deras rosa produktion. Apoteket har sålt bland annat tandtråd och salva för 4,5 miljoner. Inalles 14 miljoner som kunde adderas på räkneverket som under kvällen slutade på drygt 47 miljoner kronor.

Men det var inte bara pengar av olika valör som bjöds gäster och tv3-publik

i direktsändning. I dokumentärer om kvinnor med bröstcancer sade Pernilla efter avslutad cytostatikabehandling: ”Jag är fri. Det är över.” Hon berät-tade att Sarah Dawn Finers musik hade gett henne styrka under behandlingen. Denna kväll satt hon nära scenen och fick lyssna till Sarah Dawn Finer som för henne och oss alla sjöng I’m moving on.

– Nu känns det väldigt positivt att påbörja planeringen för Rosa Bandet-kampanjen 2010, sade Cancerfondens utvecklingschef PG Persson när tv-kamerorna slocknat.

Dokumentärerna från Rosa Bandet-galan i Malmö kan du se på cancerfonden.se/rosabandetfilmer

Rosa Bandet-galan

Christian Quarles, Metro

Sarah Dawn Finer

Timbuktu

ICA, Lindex och Apoteket var representerade.

Värdparet Renée Nyberg och Hasse Aro

Gert Wingårdh designade årets rosa band.

Percy Nilsson skänkte en miljon.

10 nr 4 2009

En forskargrupp i Lund har upptäckt en genprofil som kan avslöja om en bröst­cancertumör är känslig för strålning eller inte. men det dröjer minst fem år innan profilen kan börja användas kliniskt.

Frågan varför vissa kvinnor får återfall i bröstcancer efter bröstbevarande kirurgi och strålbehandling, medan andra förblir friska även utan strålning, har länge varit en gåta. Men tio års idog forskning gav resultat i september och nu kan forskaren och st-läkaren Emma Niméus-Malmström berätta om en genprofil som avslöjar om en tumör är känslig för strålning eller inte.

– Troligtvis hjälper inte strålbehand-

lingen de patienter som får återfall. Om vi vet det kan vi optimera behandlingen bättre från början. Att förhindra lokala återfall är oerhört viktigt. Gör vi det så kan vi rädda liv, säger Emma Niméus-Malmström.

Forskningen innebar att hitta ett mön s te r. Tumörceller från 143 patienter sam lades in. I varje tumör tittade forskarna på 27 000 genfragment. Med hjälp av ett data analys-program kunde olika genmönster skönjas.

– Det är tillräckligt starkt för att vi ska tro att det är avgörande.

Med genprofilen kan inte bara behandlingen bli bättre för de patienter som riskerar åter-fall. Den kan också bli ett verktyg för att

minska den överbehandling som sker i dag. Samtliga som opereras med bröstbevarande kirurgi får nämligen även strålbehandling, något som Emma Niméus-Malmströms forskning visat inte är nödvändigt i alla fall.

Emma Niméus-Malmström tror att genpro-filen kan vara användbar även inom andra cancerdiagnoser.

– Genmönstret är säkert liknande på andra cancerpatienter som inte svarar på strålning. De som till exempel forskar om prostatacan-cer kan inte ta vår profil direkt, men de kan ha hjälp av den när de ska leta.

Nu ska resultatet testas på en helt ny om -gång patienter för att säkerställa fyndet. När

ny kunskap om gen hindrar överbehandling

FOTO

MEL

kER

DA

HLS

TRA

ND

– Genmönstret är säkert liknande på andra cancerpatienter som inte svarar på strålning, säger Emma Niméus-

Malmström, och menar att forskare på prostatacancer också kan dra nytta av hennes resultat.

nr 4 2009 11

första delen av min treåriga postdok­torstjänst, som Cancerfonden finansierar, jobbar jag i Amsterdam. Här lär jag mig nya forskningsmetoder och påbörjar pro­jekt som jag ska fortsätta utveckla när jag återvänder till Karolinska Institutet.

Forskningsgruppen i Amsterdam är speci aliserad på metoder för funktionell screening. Metoderna bygger på att grupper av gener systematiskt överproduceras eller hämmas i tumörcellsstudier.

Effekterna av dessa manipulationer kan sedan analyseras i olika modellsystem. På så vis kan vi identifiera gener som är involverade i reglering av till exempel cell-proliferation (nybildning av celler genom delning) eller känslighet för olika typer av läkemedel. Jag använder dessa metoder för att hitta gener som förändrar lungcancer-cellers känslighet för tyrosinkinasinhibi-torer. Dessa läkemedel har visat sig vara effektiva för behandling av lungcancer, men alla tumörer är inte känsliga för behandlingen.

Olika lungtumörer har olika egen-skaper, och målet med min forskning är att identifiera egenskaper som förändrar cancercellernas känslighet för tyrosinkinas-inhibitorerna.

Denna kunskap kan sedan användas för att avgöra vilka lungcancerpatienter som

bör behandlas med dessa läkemedel eller för att hitta nya målmolekyler för cancer-behandling.

Varje år gör forskargruppen en heldags-utflykt. Årets utflykt i mitten av september innehöll en guidad stadsvandring i Amster-dams gamla delar. Staden utvecklades kring floden Amstel och var ett viktigt handelscentrum på 1600-talet. Då byggdes många av de tongivande historiska bygg-naderna, som stadshuset, Westerkerk och flera av kanalhusen som är berömda i dag.

Westerkerk är den kyrka vars klocktorn Anne Frank såg från sitt vindsfönster. Strax intill kyrkan, på gatan Prinzen-gracht, finns hennes gömställe som i dag är öppet för besökare. Trots att våra äldsta döttrar inte är äldre än fem år var besöket där en fantastisk upplevelse.

På samma gata finns ett husbåtsmuseum som barnen också gillar. Vi har gjort några rundor som riktiga turister i samband med att vi fått besök av vänner och släktingar. Annars är vardagen här i Holland lik den där hemma.

Med tre små barn i familjen tenderar drömmarna om en öl på uteserveringarna vid kanalerna eller en god middag på någon av alla inbjudande restauranger att förbli just drömmar. Men en livlig måltid med kexkastning och annat bebisbus i Amster-dams förort är inte så dum den heller.

Resebrev från Amsterdam

FOTO

: pR

iVA

T

Lukas orreCancerfonden finansierar lungcancerforskare Lukas Orres postdoktorstjänst (tjänst efter

disputation) i Nederländerna. Han är 33 år och bor nu med familjen i Amsterdam. Lukas

Orre skriver resebrev i Rädda Livet.

detta är klart är det dags för kliniknära forskning. Några års forskning återstår alltså innan metoden kan börja införas i sjukvården.

mAgDALEnA HEnRIKSSon

Återfall inom 15 år30 procent av de patienter som ope-

rerats med enbart bröstbevarande kirurgi

drabbas av lokalt återfall inom 15 år.

Med tillägg av strålbehandling minskar

risken för lokalt återfall till 10 procent,

samma risk som för patienter som

opererat bort hela bröstet, så kallad

mastektomi.

Rätt medicin till rätt lungcancerpatient

12 nr 4 2009

«Om jag skulle vakna en morgon utan att ha ont så skulle jag tro att jag var död.»

påståenden om att vissa livsmedel är hälso-

samma saknar ofta vetenskaplig grund. Detta

enligt en genomgång som den europeiska

myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA,

gjort.

Hälsosamma livsmedel ofta bluff

Stephan Rössner

Forskning ens vagga i österLänge var USA det land som låg i framkant vad gäller medicinsk forskning. Nu är det Ostasien som visar framfötterna.

Ett exempel är Sir David Lane, känd för upptäckten av den viktiga tumörgenen p52. Han arbetade tidigare i Dundee i Skottland; nu är han verksam i Singapore.

Bland andra har Karolin-ska Institutet stort samarbete med universitetet i Singapore.

Christina Arin-Åkesson i Eksjö och Monica Ericson i Eskilstuna har fått utmärkelsen ”Årets bröstsjuksköterska”. De belönas för betydande insatser och sitt engagemang för bröstcancerbe-handlade patienter.

Christina Arin-Åkesson är bröstsjuksköterska vid kirurg-mottagningen, Höglandssjukhu-

set i Eksjö. Hon har de senaste 25 åren engagerat sig brett i bröstcancervården, både regio-nalt och nationellt. Christina var bland annat med och startade det nationella nätverket för sjukskö-terskor inom bröstcancervård och hon är sjuksköterskerepresentant i den regionala arbetsgruppen för bröstcancer.

Monica Ericson arbetar som bröstsjuksköterska på Mälar-sjukhuset i Eskilstuna. Hon är anställd på onkologkliniken, men jobbar både på kirurg- och onkologkliniken, vilket innebär att hon följer patienten genom hela behandlingskedjan – från diagnosbesked till eftervård.

FOTO

: pET

ER N

OR

DA

HL

Årets bröstsjuksköterskaChristina Arin-Åkesson och Monica Ericson är glada mottagare av utmärkelsen "Årets bröstsjuksköterska".

Laser mot tumörerMarianne Brehmer, läkare på urologiska kliniken vid Karolinska Universitets-sjukhuset Solna och professor Per-Anders Abrahamsson, Universitetssjukhuset Mas, Malmö, har med framgång använt laser för att behandla tumörer i urinledaren och njur bäckenet. Metoden inne-bär att njuren inte behöver opereras bort.

Det är framförallt små tumörer som går att bränna bort med laser. Ingreppet tar ungefär en timme, och patienten kan gå hem nästa dag. Läkarna hoppas nu på att kunna sprida metoden, hittills är den tämligen okänd.

har infört eller

beslutat införa

rökfri arbetstid.

De senaste

besluten togs

i kalmar och

Skövde.

Universitetssjukhusen i Lund och

Malmö blir ett. Den 1 januari 2010

bildas Skånes Universitetssjukhus

tillsammans med ett nytt universitets-

medicinskt centrum.

Lund och Malmö slås samman

107 kommuner

nr 4 2009

80%av svenskarna är villiga att donera

sina organ när de dör. Enbart drygt

hälften har meddelat sin vilja.

Varför är forskningen så dyr?En stor, bidragande faktor till att det har blivit dyrare att forska i dag än för fem år sedan är att möjligheterna är så väldigt mycket större.

– Det finns fina raffinerade tekniker med bildanalys, djur-experiment och molekylärgene-tik. Genom att allt är tillgängligt finns också möjligheterna att be svara de frågor vi har inom cancer forskningen, säger pro-fessor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Dessutom kräver tidskrifterna i den internationella konkurren-sen att forskningen vilar på de mest sofistikerade tekniker som i dag är tillgängliga.

Brösten i mobilenFör den som glömmer att undersöka sina bröst finns nu en påminnelse att få i mobilen. Mobil tjänsten Breast Friends (www.breastfriends.se) skickar ut en påminnelse på det datum varje månad som du själv valt. Tjänsten har utvecklats av läkemedels-företaget Roche, som också fått ett it-pris för den.

Genförändringar som kan orsaka

cancer i livmoderkroppen har

kartlagts av forskaren Carola

Hedberg och hennes kolleger

vid Göteborgs universitet. De har

identifierat två gener som man

tror spelar en viktig roll för upp-

komsten av tumörer i livmodern.

Forskningen kan leda till bättre

diagnos och behandling av can-

cersjukdomen, som drabbar cirka

1 300 svenska kvinnor årligen.

Cancer i livmoderkroppen kartlagd

En ny cancergen har upp-täckts av en forskargrupp vid Lundberglaboratoriet för cancerforskning, Sahlgrenska akademin, under ledning av professor Göran Stenman. Genen orsakar en form av lång-samt växande, men allvarlig,

form av körtelcancer som före-kommer bland annat i huvud och hals, hos kvinnor även i brösten. Göte borgsforskarnas arbete, som stötts av Cancerfon-den, innebär att cancern kan upptäckas och diagnostiseras tidigare än hittills. Den tidigare

upptäckten av tumörerna kan leda till effektivare behandling.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences usa (pnas).

Göteborgsforskare har hittat ny cancergen

Amerikanska forskare har undersökt om stress påverkar cancer hos möss. I försöket ma-nipulerades mössen på två sätt.

Man satte in en gen i mössen som gjorde att de, ganska regel-bundet, utvecklade bröstcancer.

Den ena gruppen av unga kvinnliga möss placerades en och en i burar; det är mycket stressigt för möss att vara ensamma. Den andra gruppen fick leva tillsammans med andra möss.

Forskarna fann då att de ensamma mössen fick större tumörer – ett statistiskt säkerställt resultat. De mätte också stresshormo-

Stressade möss fick bröstcancer

iLLU

STR

ATi

ON

: RO

LAN

D k

LAN

G

ner. Är då detta ett bevis på att stress orsakar cancer?

– Nej, detta vore en förhastad slutsats, säger professor Bengt Westermark, men en liten

pusselbit är det och kanske har försöket bidragit till att vi fått ännu ett uppslag när vi diskuterar uppkomsten av bröstcancer.

14 nr 4 2009

Har du haft riktigt ont någon gång?Nadja, 7 år

– Ja, när

skinnet gick

bort när jag

snubblade. Jag

fick ett ganska

stort plåster.

Pål, snart 5 år

– på dagis. Mamma

ringde till doktorn

och då blev jag frisk.

Jag behövde inte åka

till sjukhuset, det

var bra.

Georg, 5 år

– Ja, och det

kändes osäkert

och jag grät. Jag

tog plåster, men

aldrig plåster i

kors.

Bättre mammografi prisbelönadDaniel Topgaard, Anna Sten-stam och Karin Bryskhe, tre forskare och entreprenörer från Lund, fick årets skapa-stipendium och titeln Sveriges uppfinnare 2009. De fick priset (300 000 kr) för sin nya teknik att spåra bland annat bröst- eller prostatacancer med hjälp av magnetkamera. Metoden innebär att patienten slipper ta biopsi, vävnadsprov, och därför kan sjuka celler hittas snabbare och enklare.

skapa är en stiftelse som varje år delar ut ett uppfin-narpris till minne av Alfred Nobel.

9%25 personer får diagnosen prostatacancer i dag.

Visste du att ... Prognoser visar ...

Årets Nobelpristagare i medi­cin är amerikanska grund­forskare vars upptäckter ökar förståelsen för bland annat cancer.

De har visat att kromosom-ändarna, de så kallade telo-mer erna, hos normala celler förkortas vid varje celldelning och att detta leder till att cellen endast kan dela sig ett begränsat antal gånger.

Pristagarna har också beskri-vit ett enzym, som är aktivt i cancerceller och som motverkar kromosomförkortningen och gör att cancercellerna kan få ”evigt liv”. Detta väcker hopp om att man ska kunna utveckla läkemedel mot cancer.

– Årets Nobelpris är ännu ett exempel på hur upptäckter

nobelpris för bild av cellens maskineri

Marie Curie var första kvinnan.

99 Nobelpris i fysiologi eller

medicin har delats ut sedan

1901 till 192 pristagare. Nio

år, bland annat under världs-

krigen, delades inte priset ut.

Den yngste pristagaren är Fre-

derick Banting. 32 år gammal

fick han Nobelpriset 1923 för

upptäckten av insulinet.

1966 fick peyton Rous priset.

Han var då 87 år gammal och

därmed den hittills äldste

pristagaren i fysiologi eller

medicin.

Sex pristagare har fått mer än

ett pris.

Bland de 816 Nobelpristagarn a

är 35 kvinnor: den första kvin-

nan, Marie Curie, har dessutom

mottagit priset två gånger –

1903 i fysik och 1911 i kemi.

nobelpriset

inom biologisk grundvetenskap kan få betydelse för medicinsk forskning, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Can-cerfondens forskningsnämnd.

– Elisabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Sztosak är

mycket välförtjänta pristagare. Deras namn har ofta nämnts i spekulationer om framtida Nobelpris.

De tre forskarna delar på pris-summan 10 miljoner kronor.

att antalet cancerpatienter kommer att

fördubblas under de närmaste 20 åren.

av de kvinnor som deltar i kliniska

studier om bröstcancer är över 65 år.

47 miljoner på en månad– Jag blir varje år oerhört im-ponerad över hur våra tittare och svenska folket engagerar sig i bröstcancerfrågan, säger Anders Knave, program-chef på tv3 efter årets Rosa Bandet-gala. G

RA

Fik

: NO

BEL

kO

MM

iTTé

N F

ÖR

Fy

SiO

LOG

i EL

LER

M

EDiC

iN 2

00

9. G

RA

Fik

AN

Nik

A R

ÖH

L

nr 4 2009

maria Hellbom

Min första kontakt med cancer var i lekparken. Det här måste ha varit i början av 70-talet. Mam-morna satt på parkbänkar och drack kaffe ur termos. Anna-Lenas mamma stickade oavbrutet.

En mamma stickade inte. Hon satt med ena armen i fullständig stillhet i knät. När det var sommar kunde man skymta att den var lindad i tjockt bandage hela vägen upp till axeln. Jag hörde de andra mammorna prata – fast aldrig så hon hörde – om att hon hade en Hemsk Sjukdom som man nästan inte vågade säga namnet på. Bröstcancer. Man hade opererat bort bröstet och så hade det strålats på det och då hade det tydligen blivit väldigt bränt. Jag fick inte ihop det där alls med bandaget på armen, men slöt mig så småningom till att det nog var bränt där under också. Det var oerhört viktigt att hon inte rörde för mycket på armen – sa mammorna till varand-ra – för då kunde den svullna upp och spricka.

Huvaligen. Sånt kan skrämma upp en sex-åring, det kan jag intyga.

Tänk vad mycket som har förändrats sedan dess. Jag tänker mig att mammorna (och pap-porna!) pratar med och inte om den som har fått cancer nuförtiden. Jag tänker mig att de allihop pratar med barnen om vad cancer är för sjukdom, om strålbehandling och om lymfödem (det var väl det hon hade).

Jag hoppas att mamman i dag har en snygg och hyfsat bekväm armstrumpa och inte ett gråbeigt bandage – kanske en i fräsch färg med fräcka mönster och strass som jag hörde finns att få – i alla fall i usa. Sen har hon kanske inte tid att sitta där i lekparken så mycket för hon ska gå stavgång och träna på gymmet – det vet man ju i dag att ödemet inte blir värre av, tvärtom. Och alla barn får ha mjuka fleecemössor och slipper äta pölsa! Det är tur, ändå, att det händer litet på 37 år.

Psykolog och chef för den psyko-

sociala enheten vid onkologiska

kliniken, Universitetssjukhuset i

Lund.

Ålder: 42 år

Bor: i centrala Malmö

Familj: Gift med per och

de har sonen Axel, 11 år.

Psykologens spalt

Hemsk Sjukdom

Årets utdelning till Postkod-Lotteriets 27 förmånstagare blev rekordstor – 460 miljoner kronor. Av dessa fick Cancerfonden 27 miljoner, en 35-procentig ökning från förra årets utdelning som var på 20 miljoner kronor.

– Vi är självklart oerhört glad a för detta tillskott, säger Ursula Tengelin, Cancerfondens general-sekreterare.

Elva nya förmånstagare får från och med i år vara med och dela på rekordbeloppet.

27 miljoner från PostkodLotteriet

Niclas Kjellström-Matseke, vd Svenska PostkodLotteriet, och Ursula Tengelin,

generalsekreterare Cancerfonden, håller upp checken med 2009 års utdelning.

Målsökande medicin till bröstcancer patienter Kvinnor som har lokalt spridd eller metastaserad her-2-negativ bröstcancer kan leva längre om de får Nexavar-tabletter. Tabletterna ger en så kallad målsökande be-handling. Läkemedlet ”söker upp” tumören och hämmar cellernas tillväxt samt hindrar bildning av

blodkärl som förser tumören med blod.

Den längre överlevnaden (6,4 i stället för 4,1 månader) har konstaterats i en internationell studie på 229 kvinnor i Spanien, Frankrike och Brasilien.

Män som får diagnosen

prostatacancer väljer ofta

att vårda goda relationer

och ta vara på de små gläd-

jeämnena i vardagen. Det

visar sjuksköterskan Annikki

Jonsson i en avhandling från

Sahlgrenska akademin.

När diagnosen först

ställs hamnar många i ett

”känslomässigt vakuum”,

men sedan kan de ta tillbaka

kontrollen över sina liv. De

som har en allvarligare form

av sjukdomen känner ofta

först tomhet, men får sedan

ändå en viss tillit till livet.

Gott liv med prostatacancer

16 nr 4 2009

Skillnaden består i att Peter och hans kolleger – läkare, sjuk-sköterskor och kuratorer inom Stockholms hemsjukvård – kan ge smärtlindring och lugnande

samtal och mjuk (taktil) massage. Mycket kan underlätta en svår situation.

Peter Strang började intressera sig för palli ativ (lindrande) vård som ung läkare i

slutet av 1970-talet. Han fick sitt första läkar-vikariat i Motala hos Barbro Beck-Friis som hade startat sjukhusanknuten hemsjukvård enligt den så kallade Motalamodellen.

Många av de patienter som fick hemsjuk-vård var cancerpatienter, och när Peter Strang skulle välja specialistutbildning blev det onkologi. Han flyttade till Uppsala och skrev sin avhandling om dna-skador vid cancer.

Tre frågorPeter Strang är över-

läkare och professor

i palliativ medicin,

karolinska institutet.

Ålder: 52 år

Bor: Stockholm

Familj: singel.

Att forska på och arbeta kliniskt med smärtlindring för cancerpatienter och vård i livets slutskede låter kanske som en svår och tung uppgift. Men Peter Strang, professor i palliativ medicin, tycker inte att det är så. För honom är det positivt. – Vi kan göra skillnad för patienterna och deras närstående, säger Peter Strang.

TEXT IngRID JACoBSSon foTo RogER SCHEDERIn

nedslag

i forskar-

världen

Patienterna ska inte behöva ha ont

nr 4 2009 17

1997 blev Peter Strang Sveriges förste professor i palliativ medicin i Linköping. 2001 blev han professor i palliativ medicin, särskilt onkologi, vid Karolinska Institutet. Tjänsten är knuten till Stockholms sjukhem som bland annat har en cancer palliativ enhet med 38 slutenvårdsplatser. Till Stockholms sjukhem hör också hemsjukvården för stads-delarna Kungsholmen och Vasastan.

Trots Peters professur är inte palliativ medicin något som det satsas stora pengar på.

– Nej, även om utvecklingen gått framåt, så är fortfarande specialiteten jämförelsevis liten. Inom läkarutbildningen är det bara en enda dag som läggs på undervisning i smärtlindring! Alla säger att det är viktigt, men ingen vill plocka in fler undervisnings-timmar. Jobbar man inte med smärtfrågor tror jag att det är svårt att förstå hur viktigt det är. Smärta är ju den vanligaste orsaken till att vi söker läkare.

Än så länge kan man inte utbilda sig till specialist i palliativ medicin, man måste gå en ”omväg” och bli exempelvis kirurg eller onkolog för att sedan arbeta inom palliativ vård.

Peter Strangs vardag består av mycket pap-persarbete, läsa, skriva rapporter, handleda forskarstudenter. Forskningsenheten vid Stockholms sjukhem har blivit ganska stor, man har ett femtontal disputerade forskare där nu. Men han arbetar också kliniskt.

– Cirka 30 procent av min arbetstid är jag ute i vårdarbete, oftast tillsammans med hemsjukvårdens team. Det är oerhört viktigt för mig att se i praktiken om olika typer av behandlingar fungerar.

Trots att hemsjukvårdsteamet och per-sonalen på Stockholms sjukhem är med om cirka 500 dödsfall per år betonar Peter Strang att det är en positiv vårdform.

– Vi har så bra stämning i personalgrup-pen. Visst är det ledsamt många gånger, men vi kan ändå göra så mycket positivt för pa-tienterna. Döendet är ju faktiskt en självklar del av livet och vi i teamet blir en stabil kraft som kommer och skapar lugn. Det spelar stor roll för de sjuka och deras närstående.

– Erfarenheten vi får i hemsjukvården är ovärderlig. Vi vet vad som fungerat tidigare, och då kan vi prova samma typ av behandling för en ny patient. Vi kan ge något akut, som morfin eller kortison. Men vi kan också prova något som verkar under längre tid. Tyvärr finns det komplicerade fall där symtomfriheten varar bara två–tre dagar,

sedan får vi prova något nytt. Patienten ska inte behöva ha ont!

Just nu arbetar Peter Strang i en interna-tionell forskargrupp som undersöker en ny metod för att lindra smärta vid prostata- och skelettcancer. Man provar att ge alfastrålning (till skillnad från vanlig strålbehandling som är gammastrålning) som är kraftig, men med mycket kort räckvidd, 0,1 mm. Strål-ningen ges i injektionsform och substansen letar sig till de områden där man har vissa typer av skelettmetastaser. Alfastrålningen avges just där, utan att skada omgivande vävnad.

– Detta hoppas vi mycket på för framtiden. Vi publicerade en första delstudie i The Lancet 2007. Den visade att alfastrålningen påverkade sjukdomen både genom sänkta psa-värden och sänkta benmarkörer som talar för att metastaseringen bromsats upp för prostatapatienterna. I fortsatta studier har vi även studerat smärta och hoppas på en dubbel effekt.

Delar av dessa smärtdata presenterades på det internationella cancermötet ecco i Berlin i år. De kunde visa att alfastrålningen gav mycket positiva effekter på skelettsmärta med synnerligen få biverkningar.

Trots att han fortfarande endast är en av två professorer i palliativ medicin är Peter Strang säker på att specialiteten kommer att växa i betydelse de kommande åren. Sedan 2002

Var tionde bostadsbrand börjar på spisen.

Vår spisvakt stänger av spisen efter förinställd tid, eller om värmen blir för hög.

Det är lätt och mänskligt att glömma - vår spisvakt minns!

Minns det du glömt

Minns det du glömt

RUTAB/Treotham www.rutab.se info@rutab.se | 0380-55 50 50

Peter Strang är Sveriges enda professor i palliativ

medicin.

har Peter Strangs forskargrupp publicerat sex doktorsavhandlingar i olika palliativa frågor.

– Allt mer av sjukvården flyttar ut till hemmen, och då måste vi ha studier om och kunskaper för att klara hela vårdkedjan. Allt fler svårt sjuka patienter vårdas också hemma under sista delen av livet, säger Peter Strang. Varje sjukhus bör ha en palliativ konsult som styr placeringen av patienterna, till deras hem, till hospice eller i vissa fall låter dem vara kvar på sjukhuset.

18 nr 4 2009

Tema: Smärta

man slipper ha ont naturligtvis, men det har också betydelse för den fortsatta be­handlingen. Det är alltså inte så klokt att vänta och se om det blir bättre i morgon.

– Om vi bara låter smärtan vara riskerar den att bli värre, säger överläkare Staffan Lund-ström vid palliativa enheten, Stockholms sjukhem. Vårt nervsystem är plastiskt, det bygger om sig. Ju längre jag låter smärtan bestå, desto mer svårbehandlad blir den.

Han säger också att männi-skor som står på höga doser av opioider (till exempel morfin) i livets slutskede i studier har visat sig leva lite längre. Bra smärtbehandling verkar alltså kunna förlänga livet.

– Till patienterna säger vi: när du får ont ska du ha medicin. Det är mycket lättare att bryta smärtan tidigt än att vänta en dag. Dessutom har det betydelse för din livskvali-tet. När du har ont åtgår massor av energi för att bekämpa smärtan. Använd energin till något mer positivt!

Det finns en rädsla för ett beroende bland patienter som får starka mediciner av typen morfin. Det är en oro som Staffan Lund-ström tillbakavisar.

– Om du tar morfin mot smärta så är risken väldigt liten för ett beroende. Men tar du det för annat än smärta, för att känna dig lite uppåt eller för att du är orolig och spänd, då ökar genast risken.

Många förknippar cancersjukdom med svåra smärtor. Med dagens goda smärtlindring skulle väl detta kunna ändras?

– Studier visar att av alla patienter med cancer har ungefär hälften smärta. Många av dem blir botade. Men om sjukdomen övergår i ett palliativt skede, det vill säga att cancern inte är botbar, så innebär det att ungefär 70 procent av patienterna har smärta. I livets slutskede skulle nio av tio ha ont om de inte hade smärtlindrande behandling.

En ny europeisk studie visar att trots att jag har en cancersjukdom i palliativt skede och har en doktor som har goda kunskaper i smärtbe-handling så har ändå hälften av patienterna ont.

– Vi har inte gjort särskilt stora framsteg. Alltför många cancerpatienter har fortfa-rande ont. Med den kunskap vi besitter i dag kan vi faktiskt hjälpa upp till 90 procent av alla som har cancerrelaterad smärta.

Det finns olika sorters smärta. Den fysiska kan ofta behandlas med läkemedel. Men själen och de existentiella frågorna rår inte morfinet på.

– Där handlar det mycket om att ta dig tid, att lyssna. Se patienten i ögonen, bry dig om och visa att du är närvarande. Visa att ”just nu betyder du allt för mig och jag vill försöka hjälpa dig och jag tror dig”. Det betyder oer-hört mycket. Vi är skapta med två öron och en mun. Lyssna mer än prata!

Därefter kopplas kanske sjukgymnasten in som kommer med sin TENS-apparat, kanske lite akupunktur och så dyker en undersköterska upp som är fantastisk på att massera och ge mjukmassage så att patienten kan slappna av och känna vila. Då lindras ofta smärtan.

Varför är det viktigt att bryta smärtan?

– Du måste se hela människan. Men det är inte säkert att vi får bort all smärta, lidande är ju trots allt en del av verkligheten under perioder av livet för de allra flesta män-niskor. Men tillsammans med patienten vill vi hitta vägar att nå så långt som möjligt i smärtlindringen, säger Staffan Lundström.

Staffan

Lundström

ordlista Bensodiazepiner kemiska ämnen med

framför allt ångestdäm

pande, kramphämmande

eller sömngivande verkan

Intermittent förlöper med upprepade

avbrott

NSAID engelsk förkortning för

antiinflammatoriska

medel

Refererad smärta känns någon

annanstans

Nociceptiv smärta vid vävnadsskada

Opioid smärtlindrande medel,

t ex morfinpreparat

Somatisk smärta från t ex muskler,

hud och slemhinnor

Visceral smärta från kroppens

inälvsorgan

Illustration av Helena

Halvarsson ur Staffan Lund-

ströms bok Opioider. Trädet

visar symtom- och behand-

lingsgång vid smärta.

SAmTLIgA TEXTER I SmäRTTEmAT mARITA ÖnnEBy ELIASSon

1

2

4

5

67

8

3

nr 4 2009

Tema: Smärta

Cancer förknippas ofta med smärta. 70 pro-cent av patienterna med metastaser behöver smärtbehandling. I livets slutskede stiger siffran till 90 procent.

Modern smärtbehandling utgår från de bakomliggande smärtmekanismerna för att kunna ge rätt behandling.

Staffan Lundström, som är överläkare på palliativa enheten vid Stockholm sjukhem, går igenom kroppen, identifierar ställen för cancertumörer och -metastaser. Han berättar om vilken smärta som kan uppträda var och vilken behandling som finns att få.

Levermetastaser

kortison kan lindra smärta från kapseln

som omger levern.

Rätt medicin till varje smärta

Skelettmetastaser

Molande, kontinuerlig, vällokaliserad, djup

smärta.

Behandling: Opioider, till exempel morfin

med eventuellt tillägg av antiinflamma-

torisk medicinering – ipren eller Voltaren,

och ibland bisfosfonater, till exempel

pamidronat eller Zometa.

Smärtar det enbart när du reser dig upp

och rör dig kan lokal strålbehandling bli

aktuell.

Bröstcancer

Vid en sårig bröstcancer med stora,

inflammerade, ytliga metastaser som gör

mycket ont kan morfingel lindra smärtan.

Strålbehandling kan också hjälpa.

Prostatacancer och -metastaser

Lokal smärta med trängningar och tryck.

Läkaren måste utröna om det är en väv-

nadssmärta eller om smärtan härstammar

från en skada på nerverna. Behandlingen

bestäms därefter. 60 procent av patien-

terna med cancerrelaterad smärta har

inslag av neuropatisk smärta, alltså smärta

som beror på en skada eller sjukdom i

nervsystemet.

Lungcancer och -metastaser i bröstkorgen

Det kan göra ont när du hostar eller tar

djupa andetag om du har metastaser i

revbenen – ett smärttillstånd som ibland

är lite svårare att komma åt.

Smärta vid djupandning behandlas med en

opioid som bas tillsammans med inflam-

mationsdämpande medel, till exempel

ipren eller Voltaren. En lokal smärtblockad

kan ge tillfällig lindring. Strålbehandling.

Hjärntumör

Du kan få en svullnad och ökad smärta till

följd av ödem (ansamling av vätska i väv-

naderna). kortison dämpar smärtan genom

att minska svullnaden. Gabapentin, som är

ett medel mot epilepsi, kan användas om

det finns inslag av neuropatisk smärta.

Malignt melanom

Vid en lokal inflammation och en ytlig

smärta i metastaser kan lokal behandling

med morfingel hjälpa. ibland varar ef-

fekten efter en lokalbehandling upp till

24 timmar. Däremot är det inte säkert

att vanliga morfintabletter hjälper mot

smärtan – morfinet verkar alltså lokalt i

detta fall. i övrigt ges ofta också vanligt

panodil och kanske inflammationsdäm-

pande medel.

Morfin motverkar däremot inte ett smär-

tande bensår som inte är inflammerat, men

torrt och fult.

Gynekologisk cancer

patienter med äggstockscancer eller annan

typ av gynekologisk cancer kan om de har

en avancerad sjukdom ha ont i nedre delen

av buken. En molande smärta som period-

vis kan bli mer intensiv. Mot den molande

smärtan hjälper morfin ofta bra; mot den

mer krampartade smärtan används läke-

medel som får inälvsorganen att ”slappna

av”. Neuropatisk smärta är inte ovanlig och

kräver särskild behandling.

Tjock- och ändtarmscancer

Har liknande smärtbild som vid gyncancer.

1

4

5

6

7

8

9

2

3

19

20

Tema: Smärta

De globala rekommendationerna säger att man i första hand ska eftersträva mediciner att svälja, det vill säga piller.

– Vi inleder ofta med tablettbehandling, säger Staffan Lundström, överläkare vid pal-liativa enheten vid Stockholms sjukhem. Det är den enklaste och för patienterna vanligaste vägen. Det fungerar ofta bra och de flesta studierna är gjorda på tablettbehandling.

När det inte går, till exempel kan patienter i livets sjukskede ha svårt att svälja, är en pump ett alternativ. Man sätter en nål under huden centralt på kroppen och kopplar en smärtpump till nålen. Förutom smärtlind-ring kan pumpen fyllas med exempelvis medel mot illamående.

En pump kan också vara att föredra när magen inte tar upp medicinen på rätt sätt och medicinen inte kommer fram dit där den gör verkan, det vill säga i centrala nervsystemet. Börjar magen fungera igen kan man återgå till ta-bletterna. En pump tillförsäkrar alltså patienten en optimal smärtlindring.

– Har du en magsäck som inte jobbar och som fyller upp sig och du kräks varannan timme ja, då ligger din tablett och snurrar runt och gör ingen nytta alls.

Piller, plåster eller pump?

StrålbehandlingStrålbehandling är ett alternativ vid olika

smärttillstånd, framför allt vid rörelserela terad

smärta från skelettet.

i samband med strålbehandlingen kan smärtan

öka under några dagar, men klingar sedan av.

Den smärtlindrande effekten kommer ofta

inom två till fyra veckor efter behandlingen.

70–80 procent av patienterna får en bra smärt-

lindrande effekt av strålbehandling mot

lokala skelettmetastaser.

Det finns två modeller av pumpar. En ger en kontinuerlig, fast dos av läkemedlet under

24 timmar. Den datastyrda pumpen ger också en fast, kontinuerlig dos, men dessutom kan

patienten själv trycka på pumpen när smärtan är som värst och får då en extrados av smärt-

lindring som läkaren ställt in.

Kanske har du en stomipåse på magen vari tabletten rinner ut och gör alltså heller ingen nytta.

– En pump ger i det läget en säkrare smärtlindring, säger Staffan Lundström.Detsamma gäller läkemedel som ges i en spruta.

De som har en stabil smärta, men inte kan ta tabletter, kan använda plåster. Plåstret sitter i tre dygn och kan ge en god smärtlindring, men är inte ett förstahandsval. I livets slutskede när det är svårt att ta tabletter ger ofta en smärt-pump den bästa smärtlindringen.

För att undvika förstoppning:Ta laxermedel från och med den dag du börjar med morfinet. Tillsammans med läkaren ska du hitta rätt dos.

För att undvika illamående:Efter sju till tio dagar har kroppen utvecklat tolerans mot morfinets provocerande effek ter till illamående och det klingar av. 30 pro-cent av patienterna som börjar med en stark opioid kommer att må illa. Tillräckligt många för att alla ska få profylax. Ta den profylaktiska medicinen under en vecka, även om du inte varit illamående. Skulle du senare få ett morfinillamående igen ska du ta en tablett av din profylaxmedicin. Hos de allra flesta är illamående inget problem efter tio dagar.

Om du blir mycket trött:Den trötthet som hänger samman med opioidbehandlingen håller i sig fyra till fem dagar, sedan ska den släppa. Om du känner dig smärtfri men ”klubbad eller jag sitter i en glasbur och är jättetrött och sänkt”, då ska du ringa din doktor. Antingen sänks dosen eller så gör ni en ny smärtanalys för eventuell ny dos alternativt nytt läkemedel.

Ta morfin – sluta andas? Det finns rädsla för andningsdepres-

sion vid morfinbehandling, alltså att

andningen blir för långsam. Risken finns

vid höga doser av morfin till en patient

som aldrig fått morfin tidigare. Följ därför

läkarens behandlingsschema.

Redan efter några dagar minskar ris-

kerna då kroppen vänjer sig. Det är också

så att smärtan i sig håller andningen i

gång – så länge du har ont drabbas du

inte av andningsdepression. Under pågå-

ende morfinbehandling tål patienten höga

extradoser utan att få andningsdepression.

– Det är en myt att dessa patienter dör

av en morfininjektion, säger Staffan

Lundström.

Doktorns tips vid behandling med morfin

FOTO

: RO

GER

SC

HED

ERiN

nr 4 2009 21

Tema: Smärta

Jo, genom att tala med patienten, lyssna och undersöka, sammanfattar överläkare Carl Johan fürst vid Stockholms sjukhem.

– Jag pratar med dig, frågar dig så du får be-rätta, säger Carl Johan Fürst, överläkare vid Stockholms sjukhem och professor i palliativ medicin. Dina svar leder mig som läkare på rätt spår.

Men han kan ju också styra mig. Doktorn har begränsad tid och vill komma vidare i anamnesen, min sjukdomshistoria. Jo, han erkänner det, men inser faran och god erfa-renhet säger honom hur han ska styra eller snarare vägleda samtalet. Patienten måste få berätta sin historia.

– Det är det som är knepet, säger han. Vad är viktigast för patienten att berätta? Och kan jag på något sätt underlätta för patienten att säga det som är viktigt?

Carl Johan Fürst kommer just från ett fa-scinerande besök hos en nyinskriven patient inom hemsjukvården. Han lyssnade och patienten pratade på. Hela anamnesen kom nästan i ett enda andetag.

– Vi fick reda på allting för att kunna skri va en journalberättelse om hur han hade det, hur han mådde, smärtor, illamående. Vi väg ledde honom genom att ställa frågor men så subtilt att jag undrar om han uppfattade det på annat sätt än som om han bara berät-tade om sig och sitt.

Så lätt går det inte alltid. I rutan intill finns exempel på frågor som kan ingå i en smärt-anamnes.

Den information som smärtanamnesen och smärtanalysen ger leder vidare till be-handling. Man måste skilja mellan vävnads- och nervsmärta, mellan kontinuerlig och intermittent – förlöpande med upprepade avbrott – och så vidare. Se smärtträdet som tagits fram av överläkare Staffan Lundström.

Smärta i vävnaden kallas också visceral. Den kan ibland orsakas av en inflammation. En annan typ av smärta är nervsmärta, då sitter orsaken till smärtan i själva nerven. Skelettmetastassmärta kan vara en bland-

Hur ställer man en diagnos på smärta?

Hur stark är smärtan? Skatta intensiteten på en skala!

Tidsförlopp?konstant – som vid tandvärk?

intermittent – som kolik, spasm?

Varierar under dygnet?

Värre vid aktivitet?

Vad förvärrar eller minskar smärtan?Effekt av medicinen?

Vilket kroppsläge ger minst smärta?

Var sitter smärtan?Välavgränsad, diffus eller utstrålande

smärta?

Karaktär?Molande, dov, konstant?

Huggande, skärande?

Tryckande, bultande, pulserande?

Brännande, ilande, stickande?

När började det göra ont?

Hur reagerar du på smärtan?Hur påverkar smärtan ditt dagliga liv?

Egna tankar om orsaken till smärtan.

frågor i en smärtanalys

ning av dessa smärtmekanismer. Rörelse utlöst smärta uppstår varje gång jag reser mig eller rör mig på annat sätt. Smärtgenombrott kan också förekomma då jag hostar eller sätter mig på toaletten. Orsaken kan vara en belastning av skelettet eller så kan smärtan uppkomma genom tryck på en nerv.

Orsaken till smärtan styr behandlingen. De flesta smärtläkemedel är verksamma vid vävnadssmärta. Andra läkemedel är bättre lämpade vid nervsmärta.

Det är vanligt med en kombination av smärt-stillande läkemedel med olika verkningsmeka-nism. Vid smärtgenombrott är det viktigt med snabbverkande läkemedel så att den smärtstil-lande effekten kommer snabbt. Grunden i all smärtbehandling är regelbunden medicinering med målet att slippa ta extratabletter. Men extra-tabletter bör alltid finnas som ett komplement.

Carl Johan Fürst menar också att en del pati enter verkar behöva ha litet ont för att känna att de finns. Det tycks som om alla inte vill bli helt smärtfria.

– Tar man bort all smärta får vissa mer ångest och en aning smärta håller ångesten borta. Hellre ont i kroppen än i knoppen.

Carl Johan Fürst lyssnar och ställer frågor för att hjälpa patienten berätta.

FOTO

: RO

GER

SC

HED

ERiN

22 nr 4 2009

Tema: SmärtaTema: Smärta

Björn Bragée är färdigbehandlad för sin prostata­ och tarmcancer. Nu berättar han om den kyla som mötte honom på cancerkliniken.

– Jag blir ledsen bara jag tänker på det, säger han.

Han saknade empati och medmänsklighet i svåra stunder av rädsla och ångest för hur det skulle gå med den sjuka kroppen.

– Jag vet inte om jag blev särbehandlad för att jag är doktor, men jag tror inte det. Mina medpatienter fick samma dåliga bemötande.

Björn Bragée är smärtläkare i Stockholm. Mottagningen ligger på bottenvåningen i ett flerfamiljshus. Den är inrymd i en lägenhet med hemkänsla. Äkta mattor, överfyllda bokhyllor och apelsiner i skål.

Men också en vägg fylld med patientbro-schyrer att ta med hem om smärtlindring, taktil massage, artros i knäna. Patientrum med planscher på muskler och nervbanor i

Ingen hade tid att tala med migår sedan. Nu mötte jag snälla, kompetenta människor, men ingen av dem vågade se mig i ögonen och prata om existentiella frågor. Jag tror man måste gå i terapi själv, men jag tror också att det är få av cancerdoktorerna och sjuksköterskorna som gör det. Jag har gått i tio år, inte för att jag är psykiskt knäpp, utan därför att det är en del av en profes-sionell utveckling.

– Jag ville möta en medmänniska. Det hade räckt med orden: ”Jag kan ingenting göra, men jag hör att du har det besvärligt och jag kan lyssna.”

Man kan vara empatisk och samtidigt professionell.

Och visst fanns det personal som tog sig tid. Björn Bragée minns en undersköterska på natten, en invandrarkille, som han säger.

– Han sade inte mycket, men han hade förmågan till kontakt. Några av de unga sjuksköterskorna kunde jag också sitta och prata med under vargtimmarna.

– Mina medpatienter gav mig också

Björn Bragée är doktorn som larmade om smuts på Danderyds sjukhus.

FOTO

kA

RL

GA

BO

R

vackert rött och blått. Ryggrad på stativ och smärtlinjal på skrivbordet.

Vi återvänder till tiden på sjukhuset. Talar om när ronden kommer och läkare pratar om de mest personliga ting i ett rum som delas av fyra okända personer. Visst kom patienterna varandra nära, men det var brist på integritet, menar han.

En annan bristvara var informationen – till medpatienterna.

– Jag fick ägna timmar till att förklara vad som sades när ronden svischat förbi. ”Har jag cancer?” undrade de. ”Vilken undersökning blir det nästa gång?” Ingen i personalen fun-derade över om budskapet hade gått fram.

Han talar också om en tekniskt bra sjukvård, vårdriktlinjerna är vetenskapligt utvecklade och belagda. Men, som han säger, "det ska till en sjukhuspräst för att det ska spridas lite mänsklighet i vården".

– Jag blev förvånad över miljön. Jag har jobbat många år på sjukhus, men det är 15

Var påläst, men inte påstridig! Vården klarar

inte i dag en patient som har synpunkter på

hur det ska vara.

Var fysiskt aktiv! i alla skeenden av din

patienttid ska du använda kroppen.

Våga vara existentiell! Att vara i en kris

innebär också att samtala i existentiella

frågor. Våga närma dig döden, testamentet –

allt det här som man så lätt skjuter ifrån sig.

Tre tips till patienten

23nr 4 2009

Tema: SmärtaTema: Smärta

För två år sedan ringde hans bror. ”Nu får du gå till sjukhuset och kolla för nu har jag fått prostatacancer och det hade vår far också.”

Björn Bragée fick besked om förhöjda provvärden. ”Strunt i det du! Det har alla i din ålder” sade urologer då. Björn Bragée ordnade med ett cancertest. Det visade på en tumör i prostata som höll på att sprida sig.

– Jag ställde mig i kö för operation och då slarvade man bort mina remisser, berättar han. Till sist opererades jag, fick cytostatika och mådde därefter ganska bra, men hade dålig mage. Våren därefter tyckte jag att det var konstigt att sviterna efter medicineringen aldrig gick ur kroppen.

En undersökning av magen visade på tarmcancer.

– Så slarvades mina remisser bort på nytt; jag var bortglömd, jag sändes till fel sjukhus, men till slut opererades jag i november 2008 på Danderyds sjukhus. Två operationer. Den för sta för att ta bort tumören, den andra för att den första inte lyckades till fullo.

Jag fick påse på magen. Före sommaren togs påsen bort.

Lite längre semester i somras, och när vi möts i oktober är han i full tjänstgöring.

– Jag var väl lite ämlig när jag fick cyto-statika direkt efter operationen i tarmen, men det som hjälpte mig var att operationen ägde rum i december. Under julhelgen tog jag med mig alla barnen till fjällen och åkte skidor.

”Nu ser du oförskämt pigg ut”, säger jag och trodde att jag skulle framstå som en bussig typ.

– Det där är någonting, biter smärtläkaren Björn Bragée ifrån och viftar varnande med handen framför mitt ansikte. Patienter kan se hur friska ut som helst, men må jättedåligt. Jag har genom åren aldrig sagt det där till patienterna. Det kan göra för ont i människor som ser friska ut, men mår ytterst dåligt.

Man får styra sin tunga, i all sin välvilja.

«Lite ämlig i början»

support; de ringer fortfarande. Det blir långa nätter med långa samtal.

Björn Bragée opererades för tarmcancer – då tar man bort en del av tarmen. Strax efter ingreppet sprack såret upp inne i buken. Han fick tarmvred.

– Jag hade vansinnigt ont och blev kritiskt illa behandlad för den saken skull, säger Björn Bragée, smärtläkaren som fick prova på att vara patient. Det var en plåga att märka hur illa man behandlar folk på sjukhuset!

– Jag var dödssjuk och de vägrade ge mig smärtstillande därför att då skulle jag kanske sluta andas.

Det blev alvedon i dropp.Det behövs andra grejer, dundrade Björn

Bragée, men de vägrade. Hela natten hade han kraftiga smärtor.

– Till slut, för att klara livet på mig själv, var jag desperat och krävde att få komma till intensivvårdsavdelningen för behandling.

Björn Bragée återkommer under samtalet till den utsatthet en patient kan känna i sjukhusmiljön som han menar håller hög teknologisk kvalitet. ”Hårdvaran är bra.” Han har genomgått flera operationer, cyto-statikabehandling, fått läkemedel och deltar nu i ett forskningsprojekt för utvärdering av cytostatikabehandling.

– Men vad ska man med en perfekt hård-vara till utan mjukvara? Det fungerar inte.

Det finns tillfällen i tillvaron när det blir intressant att bli sedd och lyssnad på.

– Egentligen ville jag bara förklara min rädsla och ångest och få en återkoppling – feed back – på mina tankar. Jag ville bara prata om något som är svårt.

Var du rädd för att det skulle bli svårare, göra mera ont, rädd att det aldrig går över eller rädd för att det här är det sista du gör?

– Döden finns ju där. Intigheten är stor. När alla barn och barnbarn kom upp på salen och stod i en ring runt omkring mig dök de existentiella frågorna upp. Är det nu man ska säga ”hej”, funderade jag på.

Meningsfullheten, intigheten, döden och den kroppsliga ångesten kom nära.

– Att vara så villrådigt, jäkla dödssjuk. Man märker att man är det, men får inte respons för det. Det är vanmakt.

Smärtlindringen var inte professionell, menar patienten Björn Bragée. Dessutom anser han att empati och medmänsklig­het är en bristvara. Lars­olof Nordfors, överläkare vid smärtmottagningen på Danderyds sjukhus svarar:

Smärtvården på Danderyds sjukhus är väl fungerande. De regelbundet värderade patientenkäterna på enskilda, opererande vårdavdelningar ger mycket positiva gensvar rörande smärtvården. Brister värderas och förbättringsarbeten pågår ständigt. I en del fall finns fortsatt brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare, vilket kan försena en adekvat vårdinsats.

Jag går, av integritetsskäl, inte i specifikt svaromål mot aktuell patient. Emellertid

framkommer det efter journalstudier en diskrepans mellan nuvarande utsagor och journalanteckningar.

Akutklinikers situation är ansträngd med små resurser och liten budget för kompetens-utveckling – således en politisk fråga.

Det finns fortfarande tillkortakommanden i sjukvårdsapparaten. Under drygt 20 års arbete på sjukhuset som smärtspecialist ser jag en positiv utveckling av smärtvården och patienten kan garanteras en god vård vid operation.

Smärtforskningen är dynamisk och nya terapiinsatser återförs ständigt till patienterna. Den enskilde patientens ” behov” fångas inte genom att tro på patienten utan att lyssna till och värdera symtomen.

Vi värderar symtomen

Har du liknande erfarenheter? Samtala med

Björn Bragée på cancerfonden.se/

fragabragee

En snabbgenomgång av Björn Bragées sjukhushistoria.

24 nr 4 2009

Tema: Smärta

Smärta är kroppens budskapPatienter har målat och ställt ut på Södermalm i Stockholm.

– Patienterna måste ha den konstnärliga gåvan, annars skulle de nog bara bli förb-de om man sa att de skulle gå hem och måla när det gör ont, säger smärtläkaren Björn Bragée, initiativtagare till utställningen Smärta är

kroppens budskap. Känner de att smärtan lättar ska man uppmuntra skapandet.

Dessa patienter har bearbetat sina trauman genom att skulptera eller måla. De har gått in i ett annat medvetandetillstånd

– in i en annan värld – och känslan kvarstår under lång tid.

– De har närmat sig sitt trauma och beskrivit det på det sätt de har tillgång till, menar Björn Bragée.

FOTO

MA

RiT

A Ö

NN

EBy

ELi

ASS

ON

nr 4 2009 25

Efter 21 månader som cancerpatient ska jag ut i livet. Försöka leva bland er andra, som er andra och försöka släppa tanken på att dö. Jag har genomgått två operatio-ner med lyckade resultat. Jag har fått min

cellgiftsbehandling och min samtalsterapi. Nu ska jag försöka lära mig gå igen. Jag har sex månaders respit innan nästa domedag. Sex månader där jag ska se mig själv som frisk. Alla andra gör ju det. Dunkar mig i ryggen och utstöter hurrarop. En del går till och med så långt att de kallar mig för frisk. ”Gud, vad skönt Lotta. Tänk att du klarade skiten i alla fall. Att du blev frisk.” De tror att nu rullar livet på, allt återgår till sin normala lunk och faran är över. För mig är det precis tvärtom. Nu börjar det riktiga livet som man ska lära sig njuta av. Att inte bli galen av oro över minsta förkylning, att inte ringa sin läkare vid minsta tecken på ryggont, att skjuta tankarna på cancer åt sidan och börja tänka sig som frisk igen.

Jag behåller garden uppe. Jag tänker inte bli över-raskad om sex månader. Stå där dum som ett fån och tro att allt var över. Nej, bäst att ha en bakdörr öppen. Med det menas naturligtvis att man inte alls lever livet fullt ut som man borde. Att man inte alls kan vara så där gränslöst tacksam fast man vet att man ska och att man skäms för det. Att man inte, trots sin nu ganska goda prognos, kan släppa rädslan och paniken för en stund. Alla vill ju att man ska gå vidare.

De har ju gjort det. Vänner och bekanta har ju släppt spöket och på middagarna är jag inte längre i händelsernas centrum. Inget är akut med mig längre. Jag är behandlings- och förhoppningsvis cancerfri. Man pratar hellre om huspriserna eller senaste kändisskvallret. Samtidigt som det är sunt och rätt är det en fingervisning om att jag borde göra detsamma. Släppa taget. Börja leva. Inte tänka på vad som kanske kan hända.

Alla cancerpatienter är rädda för återfall. Min läkare sa till mig senast att jag måste lära mig leva mellan beskeden. Jag själv pratar ofta om detsamma. Att hitta ett förhåll-ningssätt. Men inte lever jag som jag lär. Jag försöker fånga dagen där jag är just nu, men lik förban-nat slutar den med att jag gråter i kudden och förbannar mitt öde. Allting fortsätter runt omkring mig, men jag är så förändrad att det är svårt att hitta

tillbaka till den där riktiga livs-glädjen. Jag får oerhört dåligt samvete över min otacksamhet över livet. Jag kunde lika gärna ha varit död nu och ändå gnäller jag över orättvisan i det hela.

Min kropp lider ännu av de fysiska sviterna efter behandlingen. Domningar och stick-ningar i händer och fötter. Enorm trötthet. Svårt med koncentrationen. Men det är ett lågt pris att betala för att överleva detta koncentra-tionsläger.

Jag har sex månader framför mig. Ska jag se mig som cancerfri? Eller ska jag automatiskt räkna med ett återfall? Ska jag bestämma mig för att bara tänka på cancer en kvart om dagen som någon rekommen-derade eller ska jag acceptera att jag helt enkelt inte kan skaka av mig detta? Ska jag fortsätta prata med mina vänner och riskera att de tröttnar på min ovillighet att gå vidare? Jag önskar att jag hade ett recept på detta. Att jag bara kunde stänga av och njuta till fullo av det liv jag trots allt har rätt att leva.

Lotta Gray drabbades av akut spridd tjocktarmscancer i maj 2008. Hon lever med sin

man och sin treåriga son Lennox och opererades i början av februari för att få bort me-

tastaserna i levern. Det här är hennes resa mellan cellgifter, småbarn, dagis, illamående

och viljan att leva!

Jag behåller garden uppe

Lotta gray

«Jag måste lära mig leva mellan beskeden.»

Krönikan

Se en film om Lottas historia påcancerfonden.se/cancerbeskedet

FOTO

HO

TGO

SSip

.SE

FOTO

MiC

AEL

ENG

STRÖ

M

26 nr 4 2009

Tolv litterära citat med medicinsk

anknytning. Vem skrev texten?SAmmAnSTäLLT AV AnDERS LunDSTRÖm I umEÅ.

Litterär jultävlingDoktorn har en tavla här i salen, där vi vänta domen, ni och jag.Landskap klarnar bakom farstusvalen,där står björken, nedanför står alensköld av vattendrag.Ström tycks kåra – glitter och behag…Och vi vänta domen, ni och jag.

1 Birger Sjöberg

X Nils Ferlin

2 Edith Södergran

Efter anfallDen sjuka pojken.Fastlåst i en synmed tungan styv som ett horn.Han sitter med ryggen vänd mot tavlan med sädesfältet.Bandaget kring käken för tanken till balsamering.Hans glasögon är tjocka som en dykares. Och allting är utan svar och häftigt som när telefonen ringer i mörkret.

1 Lars Forssell

X Tomas Tranströmer

2 Kristina Lugn

Medan R. talade hade han flera gånger avbrutits av sin efterhängsna hosta. K. granskade hans ansikte på nära håll: Det var tärt och håligt och härjat. Och hans kropp bestod nästan av blotta benskelettet: så utmärglad som i dag hade han inte tett sig för henne förut. Visst måste han gå med ett allvarsammare lidande än sitt gamla onda i örat, som han hade redan när han for – det som satte sina röda spår på hans örngott om nätter-na. Hon skulle försöka igen:

– Har du allri sökt dej te nåen doktor, R?

– Har inte kommit mej för. Jag ä bara tjugetvå år gammel. Kan jag gå te doktarn? Jag ska väl va frisk!

1 Ivar Lo Johansson

X Harry Martinson

2 Vilhelm Moberg

Vidare har man upptäckt, att det icke var odygden själv, utan den otillfreds-ställda driften, som framkallat sjuk-domsfenomenen, och en ny fransk läkare har gått så långt, att han till och med anser handlingen vara ett icke skadligt underhjälpande av naturen. Detta må han stå för. Faktiskt är emeller tid det, att man konstant skall finna de sinnessjuka behäftade med ovanan. Men felslutet ligger i att man förväxlar orsak och verkan.

Sinnessjuka instängas; vad skola de taga sig till?

1. August Strindberg

X Viktor Rydberg

2 Carl Jonas Love Almquist

nr 4 2009 27

Litterär jultävlingX märkte att han blev irriterad av den milda men samtidigt omisskännligt förmanande tonen i Robert Åker-bloms röst.

– Den första gången är jag osäker på, sa (X). Har din fru några medicin-ska problem?

Mannen såg förvånat på honom.– Nej, sa han. Hurså?– Jag bara tänkte mig att hon

eventuellt kunde ha fått veta att hon drabbats av en svår sjukdom. Har hon besökt läkare nyligen?

– Nej. Och skulle hon varit sjuk skulle hon ha berättat det för mig.

– Det finns vissa svåra sjukdomar människor ibland drar sig för att berätta om, sa (X).

1 Jan Guillou

X Henning Mankell

2 Hans Alfredson Samma feta, grådaskiga ansikte, samma smutsgula polisonger, litet gråa nu kanske, och samma outgrund-ligt gemena blick bakom glasögonen. Omöjligt att komma undan. Jag är ju hans läkare nu liksom många andras, och han kommer till mig ibland med sina krämpor. – Se god afton, herr pastor, hur står det till. – Inte bra, inte riktigt bra, hjärtat är dåligt, bultar ojämnt, stannar ibland om nätterna, tycker jag. – Det gläder mig, tänkte jag, du kan gärna dö, din gamla rackare, så slipper jag se dig mera. Du har förresten en ung och vacker hustru, som du förmodligen pinar livet ur, och när du dör gifter hon om sig och skaffar sig en mycket bättre man.

1 Hjalmar Bergman

X Sigfrid Siwertz

2 Hjalmar Söderberg

Då den lilla flickan i Skrolycka var så där en tre år gammal, fick hon en sjukdom, som nog tör ha varit scharlakansfeber, för hon var röd över hela kroppen och brände som eld, när man tog i henne. Hon ville ingenting äta och kunde inte heller sova, utan låg bara och yrade. Jan var inte i stånd att gå hemifrån, så länge hon var sjuk, utan satt kvar i stugan dag efter dag, så det såg ut, som om Erik i Fallas råg skulle bli otröskad det året.

1 Zakarias Topelius

X Elin Wägner

2 Selma Lagerlöf

Olaus Petri gav i efterskottGuds straff det namn vi känner: digerdöden.Men länge kallades den Store Dödoch Bråddöd, därför att den skördadeså många liv så hastigt: hela byar,handelsfartyg och stadskvarter blev tömdapå folk, och många avled samma timmesom smittan tog dem, flera samma dag,de flesta inom två tre dygn. Och längefick pesten heta Svarta Döden därför att många som blev sjuka först fick svartaprickar på kroppen, sedan kallbrand i den.

1 Göran Palm

X Karl Vennberg

2 Bodil Malmsten

28 nr 4 2009

– Jag är mycket sjuk, men det syns inte alls på mig, inte sant? Jag är mycket sjuk, Kim, men det är ingenting att göra åt det. Absolut ingenting. Det är hjärtstyrkande medel i den där tuben. Jag tänkte inte tala om det för dig, men så kom det här dumma anfallet. Älskade Kim! Jag tänkte vi skulle ha roligt tillsammans i dag och skiljas åt, utan att du fick en aning om att jag var sjuk. Vi skulle vara glada. Usch, det där idiotiska anfallet retar mig så gräsligt. Om jag åtminstone fått dö?

– Varför ville du inte, att jag skulle röra vid dig?

– Jag visste inte vad jag sa, Kim. Jag ångrade det medsamma, när jag förstod vad jag sagt. Gjorde jag dig ledsen? Jag bad dig ju hålla om mig sedan.

1 Moa Martinson

X Walter Ljungquist

2 Karin Boye

Min kanadensiska halvsyster genomgick en svår operation. När hon vaknade ur narkosen såg hon den dödes skugga resa sig vid sängens fotända. Han kallade på henne och viskade.

– Kom till pappa, lillan. Kom.Han ville locka henne till sig i nattens rike.Min äldsta syster, den enda av oss som

vågade stå honom emot, såg honom också under sina sista kvalfyllda stunder. Då blev hon åter en liten flicka, som vädjade och bad till den mäktige – pappa, pappa…

Det var döden som iklädde sig hans fruk-tansvärda gestalt.

1 Sven Lidman

X Per Anders Fogelström

2 Sven Delblanc

– Pajken sniit tagle.Doktorn förstod inte riktigt, om det berodde

på dialekten eller innehållet.– Snit de pajk, a vis opp, sa Nordmark och

Hadar fattade at han måste fram med ärendet. Han snöt sig i Annas vita näsduk och det kom några tagelstrån, inte så många, men dock.

Läkaren tittade på avsöndringen, såg ut genom fönstret och log ett outgrundligt leende. Han frågade Nordmark hur länge det pågått och Hadar om han visste något.

– He gitt fäll härstamma bortur skallen på han, int annat jag kan räkna ut, sa Nordmark.

– Förvisso, sa doktorn. Jag kan inte säga något om det där åkomman förrän jag får skära upp näsan på pojken och titta närmare på det här.

Han reste sig och gick bort till ett instrumentskåp.

1 Sara Lidman

X Torgny Lindgren

2 Per Olov Sundman

Diabetikern och hans kvinna tycktes ha gett sig av.

De hade kommit till mottagningen nån vecka tidigare. Då hade mannen varit blek och klagat över huvudvärk. Huden var kall och fuktig och han hade börjat få svårläkta småsår på fötterna.

Kvinnan satt i väntrummet klädd i en lång yllekjol och med ett huckle om huvudet. Det gick långt ner i pannan och dolde håret. Hon hade inte sagt nånting och knappt tittat upp från sin stickning men hon hade utlöst en egendomlig stämning i rummet. Det var åtta personer som väntade och ingen av dem sa ett ljud och de rörde inte de sönderbläddrade veckotidningarna.

Birger tog in henne för att fråga om dieten och livsföringen i Stjärnberg. Hon berätta att mannen haft svåra insulinkänningar. En dag under höskörden hade han varit nära att hamna i insulinkoma.

1 P.C. Jersild

X Per Gunnar Evander

2 Kerstin Ekman

Sänd in ditt svar senast

den 16 januari 2010 till

marita Önneby,

Cancerfonden,

101 55 Stockholm

eller

marita.onneby@cancerfonden.se

Tre vinnare får

Cancer fondens Rikslott.

nr 4 2009 29

”Glöm aldrig Värnamo”, var lagledaren Hasse ”Kvinnaböske” Anderssons ord när vi möttes bland ruff och en på hål elva en söndag i september.

Och mycket riktigt, när projektledaren Bir-gitta Hessulf kontrollerat samtliga scorekort visade det sig att Värnamo Gk vunnit med 84 poäng i årets finaltävling i Ett Slag för Cancerfonden. 15 klubbar deltog.

På andra plats kom Laholms Gk och på tredje Nässjö Gk med 81 poäng vardera.

Den 20e upplagan av tävlingen fick sin final i Alingsås utkant. Familjen Cronstam och Alingsås Golfklubb ska ha en särskild eloge för ett utmärkt värdskap och arrange mang.

Skyfall och solstrålar hade assisterat genom att preparera greener och gräs lagom till helgen. Den sparsamma publiktillström-ningen störde inte spelet, men manade till koncentrerade golfslag. Allsång till tonerna av Hasse ”Kvinnaböske” Anderssons gitarr-komp gjorde väntan på resultatlistan kort.

– Jag är stolt över att tävlingen funnits så länge, sade Bosse Westlund, initiativtagare för 20 år sedan och deltagare i årets finalspel.

Förutom Birgitta Hessulf och Bosse West-lund var Titti Sjöblom med för 20 år sedan liksom i år. Hon har deltagit i 13 finaler. Staffan Lindeborg har coachat i 12 år. Bempa Eriksson, bandyvirituosen, har funnits med 19 gånger.

– Jag pensionerar mig efter nästa år, sade

Bempa Eriksson, 67 år ung och med 109 landskamper och 8 VM-turneringar i bagen.

Lagledarna har en intern kamp. Årets vinnare, Claes Jöhncke med 30 poäng, blev två paket bollar rikare.

Men alla kan inte vinna alltid. Till exempel fick Söderåsens Golfklubb se sig besegrad av 13 lag. ”Vinner man inte så finns det ju alltid extrapriser”, som deras lagledare så påpassligt fick till det – Hans Mosesson, alias ica-Stig.

TEXT mARITA ÖnnEBy ELIASSon foTo mICKEy LEnnARTSSon

15 i topp under 20 år1990–2009 Antal år

Golfklubb Kronor Deltagit I final

Laholm 1 964 042 20 19

Ljunghusen 1 641 559 20 12

Timrå 1 407 030 20 19

Båstad 1 075 402 18 12

Örkelljunga 1 026 042 11 11

Bosjökloster 1 011 077 20 18

Lagan 994 582 20 15

Falsterbo 847 862 17 12

Åkagården 842 011 16 7

Landskrona 816 718 17 9

Nässjö 788 143 19 8

Flommen 701 345 19 14

Söderåsen 656 506 18 14

Hesslegården 576 631 6 4

Alingsås 569 170 20 9

Totalt insamlat under 20 år: drygt 31,5 miljoner kronor.

Störst insamling 2009

Golfklubb Kronor

Åkagården 182 110

Hässlegården 136 791

Laholm 106 854

Värnamo vann slaget

final - resultaten på cancer fonden.se/ final

Andrum

Överbliven skönhet”Bli över” – tänk vad de orden kan betyda olika saker.

Det som blir över av lönen i slutet av månaden kallas

förmögenhet, medan det som blir över av julbordet får

heta rester. Den som blir över när skolklassen ska delas

in i två lag blir ledsen, medan den som blir över när den

biffige, piffige bonden sökt fru i tv-rutan blir salig.

Den väluppfostrade tar den bit som blir över av tårtan,

medan buffeln tar marsipanrosen själv och bjuder sedan

gästen på det som blir över.

Gott eller ont, beige eller glittrigt – värdet på det som

blir över beror liksom på.

Jag vet en man som funderade mycket över det där.

Lord Shaftesbury (1671–1713) menade att du och jag

är födda med ett naturligt sinne för skapelsens harmoni

– dess ursprungstanke.

Går vi på stranden plockar vi gärna upp en rund och

färgrik sten, kliver vi upp på bergets topp, spärrar upp

ögonen och säger wow. Ingen har lärt oss att uppskatta

det där, det kommer sig alldeles naturligt för oss. Varför?

Jo, för att skönheten blottlägger naturens djupare

harmoni.

På samma sätt är det med det som är rätt och fel,

säger han. Visst finns det lagar och förordningar att hålla

sig till, men ändå, ändå känner de flesta av oss – dessa

regler förutan – om någonting är juste eller ojuste.

Den goda handlingen blottlägger naturens djupare

harmoni.

Den djupare harmonin – det i tillvaron som är rätt och

sant, skönt och äkta – allt det där finns där, under ytan,

och det gäller för oss människor att upptäcka det där –

och visa det för andra.

Hurdå?

Jo, genom att skapa vackra ting och göra sköna hand-

lingar. Varje landskap har sina färger och former. Ta vara

på dem. Bygg hus som samspelar med naturen, forma

parker som bjuder på skönhetsupplevelser, komponera

musik som uttrycker djupare harmoni. Lev och handla

med medmänniskans bästa för ögonen. Var generös, ärlig

och empatisk – inte för anständighetens skull utan för

att det stämmer överens med hur det är tänkt att vara.

Att du gör rätt visar sig, säger Shaftesbury. Det vet

man genast när man ser och upplever det.

Mycket vatten har runnit under vetenskapens broar

sedan Shaftesburys tid. Att naturen är antingen god eller

ond har Darwin lärt oss betvivla, och varje kultur har sin

bestämda uppfattning om vad som är vackert. Någon

harmonisk enhetlighet anas knappast.

Men ändå, ändå tilltalas jag av tanken på att det bortom

allt nyttigt och funktionellt finns något mer – något

som talar till mig om det sanna, äkta, sköna. Det riktigt

värdefulla jag anar men inte förmår fånga i handen. Det

som består.

Alice Tegnér uttrycker det där så poetiskt i en av sina

barnvisor:

Det nyttiga måste ju finnas mor

Man måste ha kläder och mat och skor

Och allt möjligt annat som mänskor behöver

Men tänk, allt det vackra, det blir liksom över

För se hur det glittrar där nere i ån…

Och se hur de ulliga skyarna fara

Jag står här och ser och nu undrar jag bara:

Var kommer det vackra ifrån?

Säg, mor…

JoHAn DALmAn, DomPRoST I STRängnäS

32 nr 4 2009

L isa drabbades av bröstcancer för 12 år sedan. Då hade hon nyss fyllt 33 år, var nykär och livet gick som på räls. Dottern Sofie var åtta månader och familjen hade flyttat

in i drömlägenheten i centrala Huddinge. Lisas stora flicka Louise som gick i tvåan stortrivdes på skolan ett stenkast bort.

– En dag när jag duschade kände jag två stenhårda knölar i armhålan, men viftade bort det med att man kan ha det när man ammar, berättar Lisa.

Två dagar senare hittade hon en knöl till på sidan av bröstet.

– Då blev jag stressad. Mamma var på mig om att ringa till sjukhuset så till slut

gjorde jag det och fick en återbudstid samma eftermiddag. Det var en måndag, säger Lisa eftertänksamt.

Sedan gick det fort. Mammografi, ultraljud och punktion. Några dagar senare åkte Lisa upp till sjukhuset för att få besked.

– Min man Per ville följa med, men det

– Jag bestämde mig för att inte vara sjuk, säger Lisa Styf när vi träffas på ridskolans kafé. Jag fokuserade framåt och gjorde roliga saker mellan behandlingarna.TEXT BIRgITTA foRSSELL foTo RALf BERgmAn

med på resan

nr 4 2009 33

tyckte jag bara var onödigt, säger Lisa med ett leende. Jag är ju en riktig kan själv-typ. Det var först när jag såg läkarens allvarliga min när hon ropade in mig som jag tänkte ”oops, det här känns inte alls bra”.

– Chocken kom när hon sa att de hittat metastaser i bröstet och att de inte visste var modertumören satt. Då snurrade allt.

Lisa fick rådet att säga att hon fått en tumör till 8-åriga Louise eftersom cancer är så laddat ord. Och det gjorde hon när hon kom hem.

”Har du fått cancer” fullständigt vrålade hon så det var ju inte till så stor hjälp, skrattar Lisa nu i efterhand.

Lisa bokades in på lung- och skelettrönt-gen för att se om cancern spridit sig. Det hade den inte, modertumören satt också

i bröstet, och hon opererades veckan därpå.

Kirurgen tog bort en bit av bröstet och lymfkörtlarna i armhålan. Sedan följde ett halvår med cytostatika, sex veckors strål-ning och hormontabletter i fem år.

I dag syns nästan inget av ingrep-pet förutom en liten strålningsska-da på bröstet och Lisa tänker sällan på sjukdomstiden.

– Oron har klingat av, men om jag till exempel får riktigt ont i huvudet flashar en snabb cancer-tanke förbi. De första åren gick jag på täta kontroller och då påminns man hela tiden om sjukdomen. Nu går jag på mammografi en gång om året, berättar Lisa och säger att hon har varit riktigt rädd för återfall två gånger.

– Första gången var exakt ett år efter operationen. Jag hade varit på mammografi innan vi åkte till Cypern och det första jag såg när vi kom hem var ett brev från Hud-dinge sjukhus på hallgolvet. Skickat med a-post. Jag frös till is när jag läste att de hittat förändringar i bröstet och att jag omedelbart skulle ta kontakt.

Till dig som just fått en diagnos

Acceptera aldrig att du är sjuk – det är

prio nummer 1. Se det som ett tillfäl-

ligt avbrott.

Motionera i den takt du orkar.

Sätt upp delmål under tiden du går på

behandlingar.

Skaffa information. Läs på och fråga

mycket.

Fortsätt att leva som vanligt.

Kom igen efter sjukdomstiden

Bestäm dig för att lägga sjukdomen

bakom dig när behandlingen är klar.

Gå vidare.

Se dig själv som frisk när du är färdig-

behandlad.

Man mår inte bättre om man tycker

synd om sig själv, tvärtom.

Det blev samma förlopp som förra gången: mammografi, ultraljud och punktion.

– Det var ärrvävnad, tack och lov. Men tviveltankarna malde: tänk om det inte stämmer, tänk om de ser fel? Men jag be-stämde mig för att lägga ner oron.

Andra gången var för fyra år sedan när Lisa upptäckte en knöl på armen.

– Det blev ultraljud och punktion och ett lugnande besked den här gången också.

Tiden efter diagnosen var jobbig. Lisa fick cytostatikabehandling i ett halvår, två torsda-gar efter varandra med uppehåll i två veckor.

– Jag var helt utslagen dagen efter. An-siktet blossade och jag var trött. Men jag tappade inte håret.

– Jag brukar säga att jag skulle vilja stryka 1997 från almanackan. Nästan hela det året var skit. Det var i den vevan jag bestämde mig för att se framåt. Jag reste bort mellan behandlingarna för att både byta miljö och ha något kul att se fram emot. Så här i efterhand kan man ju tycka att det var lite väl kaxigt att åka iväg ensam till Kreta med en bebis och en 8-åring, men jag var envis. Doktorn skickade med en instruktionslapp på engelska som jag skulle ge läkarna där nere om det hände något.

Lisa har alltid varit vältränad. Friskis-&Svettis-ledare och hästtjej.

– Det har hjälpt mig så klart. Jag var i bra skick och fortsatte att röra på mig även när jag var trött.

I dag snurrar livet på som vanligt, men med en stor skillnad. Hon tar inget för givet.

– Jag lever mer i nuet. Prioriterar saker som jag vill göra: gå i skogen med hunden, följa med Sofie till stallet när hon kommer hem efter skolan. Min egen ridning på tis-dagar – den missar jag aldrig, säger Lisa och pussar manchesterterriern Tibby på nosen.

34 nr 4 2009

Fastän jag bara var fem år minns jag det som i går. Allt började så bra. Min familj och jag var på vårt årliga besök på Parken Zoo i Eskilstuna.

Jag kommer fortfaran-de ihåg hur mina systrar och jag var klädda. Blusen var gul, gjord

i ett slags skrynkligt nästan kräppat tyg – sådant material som är modernt än i dag. Urringningen kantades av broderade röda blommor. Till detta hade vi röda, ganska korta, shorts i polyester. Vi hade också skinande vita knästrumpor som vi tyckte var så sköna när resåren fortfarande höll strumporna uppe.

Min syster Birgitta och jag skrek av för-tjusning då vi gungade så högt att det kändes som att vi var på väg att flytta in i himlen. Strax intill stod resten av familjen; mormor, morfar, mammas faster Kerstin och hennes man Holger.

När vi hade gungat oss trötta gick vi och tittade på djuren. Runt lamorna gick vi omvägar för vi visste att de kunde spotta. Vägen var smal, otämjd, full av rötter och gropar – kanske det enda otämjda i hela parken. När mammas älskade faster Kerstin plötsligt föll omkull trodde jag att det var därför, att det var vägens fel. De vuxna blev oroliga och vi tog fikakorgen med hem till mormor och fikade på vardagsrumsmattan i stället. Då förstod vi inte så mycket mer än att Kerstin var sjuk.

Maria Fors är vd och cityledare för Västerås City. Hon bor i Västerås med maken

Stefan och två barn. Musik i alla former är ett intresse liksom att promenera, läsa,

träna och spela golf.

maria fors

Personligt

Jag hann bli 14 år innan vi för första gången pratade om fasters sjukdom. Vi satt tillsammans och sörjde min morfar som nyss avlidit. Hon

hade inte kunnat var med på begravningen eftersom hon var så dålig. Hon hade fått under-livscancer som läkarna under flera år lyckats hålla i schack med mediciner. Till slut hade kroppen inte orkat hålla emot längre och cancern hade spridit sig. När jag satt där och tänkte på hennes kamp lovade jag mig själv att jag vid varje tillfälle

som gavs skulle kämpa för att cancerforskningen skulle få mer pengar. Ingen gåta kunde väl vara så stor att den inte kunde lösas? Jag var då helt säker på att mina barn i framtiden inte skulle behöva oroa sig för cancer.

Det här var många år sedan. Nu är jag 42 år och jag tackar min lyckliga stjärna att jag och mina närmaste fått vara friska. Tyvärr gäller inte det alla omkring oss. Under åren har vi följt många människors kamp. En del har blivit friska men andra har sorgligt nog inte klarat sig. Emma fick hjärntumör, Margareta fick bröstcancer, Emil och Olle fick lungcancer, Holger fick malignt melanom och farfar fick prostatacancer. Det värsta är att sjuk-domen slår så hårt och skoningslöst. Den drabbar ung eller gammal, pigg eller trött.

Jag vill entusiasmera flera aktörer till engagemang för cancerforskningen. Jag vill att vi tillsammans kämpar för att hjälpa dem som drabbas och också kämpar för att pengarna ska räcka till forskning så att vi någon gång kan få en lösning på gåtan.

Omväg runt lamorna

«Jag lovade mig själv att jag vid varje tillfälle som gavs skulle kämpa för cancerforskningen .»

nr 4 2009 35

Kavla lätt med siliKon!

Kombinera modern teknik med traditionella redskap.

– Degen fastnar inte på silikonet.– Lätt att kavla tunt.– Fungerar på alla typer av degar.– Minimerar behovet av att mjöla kaveln.– Tål maskindisk.

Finns att köpa på Clas ohlson, CityGross och Cervera.

Jonas hushållsredskap tillverkas och marknadsförs av Lindén International AB.

www.lindenint.se

företagsvän Cancerfondens företagsvänner:Akademiska Hus Öst AB

Barium AB

Elekta

GlaxoSmithkline AB

HiQ

pfizer

Santa Maria

Siemens AB

Här presenteras företags-

vänner som köpt Stora

marknads paketet och

stödjer Cancerfonden

med 50 000 kronor per år.

Vill du engagera ditt

företag, kontakta Susann

Henriksson, Cancerfonden,

telefon 08-677 10 77.

placera bokstäverna D E F i L N O T R så

att varje bokstav förekommer en gång per

lodrätt rad, en gång per vågrätt och en

gång per 3x3-ruta. kasta om bokstäverna

i de gula rutorna så att de bildar ett ord.

Skicka det till Marita Önneby, Cancer-

fonden, 101 55 Stockholm eller marita.

onneby@cancerfonden.se senast den

2 januari 2010. Märk meddelandet Sudoku.

Sudokun är tidigare publicerad i Dagens

Medicin.

Vinnare i sudoku 3/09. Ordet vi sökte var

pROSTATACANCER. Vinnare är: Laila Carls-

son, pålsboda, Anne-Louise Robertsson,

karlskoga och Alilcia Carlström, Veberöd.

Sudoku

Placerar pengarna försiktigtEn torsdag i september 2008 var den globala finanskrisen ett faktum.

Hur har Cancerfondens kapital klarat sig?

– Förhållandevis väl. Vi hade vid det till-fället en låg aktieandel. Totalavkastning-en på det förvaltade kapitalet uppgick till måttliga minus 11,7 procent år 2008. Hit-tills i år (oktober) har totalavkastningen på Cancerfondens kapital varit plus 12 procent, säger Thomas Halvorsen, ordfö-rande i Cancerfondens finansnämnd.

Hänger det på en god planering eller har börserna varit gynnsamma för oss?

– Vi för alltid en försiktig och konservativ placeringspolitik. Därför klarade vi oss väl under 2008, som var ett riktigt dåligt år på aktiemarknaden. Hade vi varit lite djärvare i år så kanske vi hade klarat oss ännu bättre, men vi ville känna oss säkra på att det värsta var över innan vi började öka vår aktieandel på allvar.

Vad innebär det att vara försiktig?– En aktieandel på 40–45 procent är något vi bör ha i normalfallet. Det var betydligt lägre i fjol när aktierna gick ner. Tack vare köp och kursuppgång ligger aktieandelen nu strax över 50 procent. Det är jag hyggligt nöjd med, säger Thomas Halvorsen.

Vinnare av Rosa boken är: kerstin Eriksson,

Nässjö, Birgith Skoogh, Värmlands Nysäter och

Gull-Britt Olsvenne, Hultsfred.

Året runt-gåvaAtt regelbundet ge en gåva till

Cancerfonden är värdefullt för svensk

cancerforskning. Det ger Cancerfonden

möjlighet till långsiktig planering. Du

väljer själv gåvans storlek och hur ofta

den ska dras från ditt konto eller ditt

bankkort – cancerfonden.se/

regelbundetgivande

36 nr 4 2009

Cancer – en fråga för Eu – Kan man jämföra kan man också driva på förbättringar, säger Maria Prigorowsky.

för första gången i EUs historia tar nu kommissionen ett gemensamt grepp kring en diagnos, nämligen cancer. Initiativet gäller vad EU kan göra för att påskynda det förebyggande arbetet och hur kontrollen ska se ut.

Under sommaren har eesk (se ruta) kommit med sina kommentarer och förslag på hur partnerskapet skulle kunna utformas. För slagen har ställts samman av Maria Prigorowsky som ansvarar för opinionsfrågor inom Cancerfonden. Hennes uppgift har varit att som expert lägga fram ett underlag till Ingrid Kössler, styrelseordförande i Bröst-cancerföreningarnas Riksorganisation, bro. Ingrid Kössler är rapportör för detta remiss-

svar där hon presenterat det gemensamma dokumentet för hela eesk.

– Vi tar fram ett grund-dokument som medlems-länderna kan kommentera, säger Maria Prigorowsky. Ett partnerskap i cancerfrå-gan ska vara klart före 2013.

Detta är ett arbete som kan komma att få återverkningar på cancerpolitiken i Europa framöver.

Många medlemsländer har en cancerstra-tegi, men på olika nivåer beroende på stan-dard och förutsättningar. Olika eu-länder har kommit olika långt vad gäller screening-program som till exempel mammografi.

EESK understryker att det finns oacceptab-la skillnader mellan medlemsländerna i insjuknande och dödlighet och stödjer målet att alla medlemsstater ska ha integrerade cancerbekämpningsprogram 2013.

Det övergripande målet för flera av åtgärder-na som föreslås är att garantera korrekta och jämförbara data om insjuknande, sjuklighet, tillfrisknande. Detsamma gäller överlev-nad och dödlighet i fråga om cancer. eesk framhåller att effektiva preventionsinsatser,

Maria

Prigorowsky

framför allt på tobaksområdet, skulle kunna rädda många liv.

Cancer utgör en enorm belastning i Europa. Cancer är den diagnos som skördar flest liv i arbetsför ålder. Näst efter hjärt- och kärlsjukdomar var cancer 2006 den vanli-gaste dödsorsaken och svarade för två av tre dödsfall bland kvinnor och tre av tio dödsfall bland män. Detta motsvarar närmare 3,2 miljoner människor inom eu årligen.

EESK – ett rådgivande organEESK är ett rådgivande EU-organ som

inrättades genom Rom-fördraget 1957.

kommittén består av företrädare för det

civila samhällets olika ekonomiska och

sociala aktörer.

Kommitténs 344 ledamöter, med

mandatperiod på fyra år, kommer från de

27 medlemsstaterna.

Dess främsta uppgift är att ge råd till

EUs tre viktigaste institutioner: kom-

missionen, rådet och parlamentet. kom-

missionen har konstaterat att de flesta

av EESks yttranden leder till konkreta

ändringar av lagstiftningsförslagen.

FOTO

: TH

E C

OU

NC

iL O

F TH

E EU

RO

pEA

N U

NiO

N

nr 4 2009 37

Fisksoppamed aioli

4 personer

Aioli

FOTO

pET

TER

STA

HR

E. O

BS!

BES

kU

REN

, DEL

AV

STÖ

RR

E.

300 g fiskfilé, t ex lax eller torsk

½-¾ purjolök

2 morötter

1 fänkål

2-3 tomater eller ½ (200 g) förpackning

krossade tomater

2 msk matolja, t ex rapsolja

½ paket (2,5 g) saffran

7 dl vatten

2 fiskbuljongtärningar eller fiskfond

100 g djupfrysta sockerärter

100 g skalade räkor

100 g musslor på burk

salt, peppar

1. Skär fiskfilén i mindre bitar. Skölj, rensa och strimla purjolöken. Skala och riv morötterna grovt. Skölj och skär fän-kålen i tunna skivor. Skålla, skala och tärna tomaterna.

2. Fräs saffran i oljan. Tillsätt grönsakerna och låt fräsa några minuter. Häll på vattnet, tillsätt buljongtärningarna och låt soppan koka upp.

3. Låt koka några minuter tills grönsakerna är mjuka.

4. Lägg i fisken och låt soppan sjuda 2 –3 minuter tills fisken har vitnat. koka inte för länge, då faller fisken sönder.

5. Lägg i sockerärter, musslor och räkor. Hetta upp soppan utan att koka. Smaka av med salt och peppar.

Serveringstips:

Servera soppan med en klick aioli och varmt vitlöksbröd.

Receptet är hämtat ur boken Råd och

recept vid cancersjukdom. Legitime-

rade dietisterna Marie Esbjörnsson

och ylva Orrevall har sammanställt

recepten. Boken är utgiven på För-

lagshuset Gothia. 1. pressa vitlöken och blanda med äggula, senap och salt.

2. Tillsätt oljan droppvis under omrörning.

OBS, det finns färdig aioli att köpa i handeln.

1 vitlöksklyfta

1 äggula

½ tsk osötad senap

1 nypa salt

¼ dl matolja, t ex solros- eller rapsolja.

Ommöblering på startsidanNu lyfter vi våra mest besökta sidor på cancerfonden.se:s startsida, cancerfonden. se. Snabbingångar till våra vanligaste gåvoformer, aktuelltlänkar samt ett tema varje månad är några av ny-heterna. Missa inte att besöka oss och ge gärna respons på resultatet till Magdalena Hen-riksson, magdalena.henriksson@cancerfonden.se. Vi vill skapa en webbplats som passar er som använder den!

Bli en del av Cancer­fondens fan club!Den 21 september startade Cancerfonden en fansida på Facebook. I dag har vi över 4 000 fans. På fansidan delar vi med oss av saker som händer på Cancerfonden som kan ha betydelse för dig. Du kan också på ett enkelt sätt dela dina tankar med oss och med andra som engagerar sig i cancerfrågan.

Så blir du ett fan:1. Skapa en profil på Facebook om du inte

redan har en. (Flera miljoner svenskar finns redan på Facebook.)

2. Skriv Cancerfonden i sökrutan. Klicka på den länk som har vår logotyp.

3. Klicka på länken ”Bli ett fan”.

Tipsa gärna dina vänner om att också bli fans!

38 nr 4 2009

«Jag säger till när det är kört.»En mening som då och då hörs här hemma, en mening som får en att frysa

till is, som får hjärtat att stanna för en sekund. En mening som det inte finns

något bra svar på. En mening man aldrig vill höra, men ständigt hör.

Jag minns första gången jag hörde det, det var ungefär 8 år sedan, vet

inte om det var det som fick mig att inse vad cancer egentligen gör. Att den

bryter ner en bit för bit. Att den påverkar allt den kommer i kontakt med, den

drabbade, den drabbades anhöriga. Att den är rakt igenom en ond sjukdom.

Hälsade på morsan uppe på sjukhuset, visste inte riktigt vart jag var på

väg. Jag var ju bara nio år gammal. pappa och jag kom in till en innan stark

person, som låg i en säng, svag som aldrig förr. ”Jag säger till när det är kört”

hörde man henne säga.

Jag kommer inte ihåg vad jag

gjorde eller kände då. Men jag

vet att det har påverkat mig som

person.

Nu är jag 17 år och berättar om

en person som fortfarande är sjuk

i cancer.

En mamma, som man inte med

ord kan förklara hur stark och

fantastisk hon är.

En mamma som förtjänar allt

bra i livet. Som förr älskade livet mer än någon annan, men som på senare

tid har börjat bli allt svagare. Hon har långt ifrån gett upp. Men cancern tar

ut sitt.

Anledning till att jag skriver detta, är på att något sätt försöka underlätta

den situation som flera andra är i.

Jag har, så länge jag kan minnas, haft en mamma som är sjuk i cancer. Alla

olika slag. Har till och med tappat räkningen hur många olika det är. Det har

varit svårt och blir allt svårare att leva med det. När man var yngre förstod

man in riktigt vad det hela handlade om, men nu när man är lite äldre så

inser man.

Det är svårt att veta att ens mamma kanske inte lever så länge till för att

cancern bara sprider sig och slingrar sig runt varenda behandling, operation

och medicin. Att den är hejdlös. Och att pappa inte klarar av jobbet för att

han är orolig för sin fru. Att han nästan lider lika mycket som mamma själv.

Men det svåraste av allt är att visa vad man egentligen känner, att visa

hur mycket man egentligen älskar dom. Att kunna säga till dem att de

betyder mer än något annat. Att visa sitt stöd. När man själv bara vill försvin-

na från allt som har med saken att göra. För mig har det varit väldigt svårt.

Jag jobbar på det, men kan aldrig visa det så att dom förstår. i stället för att

visa hur mycket jag älskar dom gömmer jag mig i ett vimmel av... men tiden

är knapp, och man måste hinna visa vad man känner. Det är det viktigaste av

allt, att visa att man finns där, att man älskar dom.

Så till alla er där ute, visa att ni älskar era kära. Det kan rädda liv!

pS. Skriver detta nu när det är som jobbigast, så ursäkta om det är rörigt!

Lycka till!

ÄLSKAR ER MORSAN O FARSAN, NI ÄR BÄST!

Testikelprotes?Jag har haft testikelcancer ganska

nyligen och funderar nu på att

skaffa en protes. Finns det någon

här som har det eller någon som

valde att inte skaffa det av någon

anledning? Skulle behöva lite för-

och nackdelar här för mitt eget

beslut. HEMLIG

Svar:

Hej! jag har också fått min ena testikel bortopererad av

samma anledning i april.

Jag har tänkt på det nu under min efterbehandling med

cytostatika!

Det jag ser som ett problem med att ha enbart en är

att den som finns kvar hamnar lite i kläm och skulle få

en mer bestämd plats om det sätts in en protes.

Nackdel med operation är ingreppet, infektion, smärta

dagarna efter. Jag ska tala med min behandlande läkare

om hur andra upplevt det. Det tycker jag att du också

ska göra. För mig blir det nog inte förrän tidigast i höst

eftersom jag går igenom en tung behandling!VICTORy

«Det är svårt att veta att ens mamma kanske inte lever så länge till.»

Insändare & diskussions -forum

Här publiceras insändare liksom inlägg från diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se

Diskussion

Han vill inte prataMin underbara pojkvän fick i höstas diagnos cystor med

cancerceller i. Vi är inte sambor så det är självklart jobbigt när

man inte får vara delaktig på samma sätt. Vi har fortsatt vårt

förhållande men för ca 1 månad sedan fick jag ett sms att han

fått ett mindre roligt besked, att han står på väntelista för en

operation. Han är som person sådan att han drar sig undan och

smälter själv och det har jag förståelse för.

Han behövde vara ensam och klara sig själv som han skrev

för han orkade inte prata.

Jag har inte fått veta diagnosen, jag får inget svar på email,

MSN eller sms. Jag har förklarat att jag har förståelse för om

han vill vara själv men att helt total tystnad så länge utan att

ens få ett livstecken gör mig förbryllad. En månad är för mig

lång tid när jag inte vet vad som händer måste han väl förstå?

Har någon annan varit med om liknande sätt att agera på? Jag

vill ju inte vara för tjatig men kan man inte begära att ändå få

ett enda litet svar om vad som händer efter den här tiden och

är ju trots allt en orolig flickvän som inte fungerar i vardagen

med all oro.OROLIG

nr 4 2009

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska

överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar

Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör

framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska

också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas

av onormal celldelning.

Mer än 50 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska.

Cancer är den vanligaste döds orsaken före 75 års ålder.

AktiegåvaÄgare av börsnoterade aktier kan skattefritt skänka utdel-

ningen från sina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är

att man skänker utdelningen före bolagsstämman. Normalt

beskattas utdelningen med 30 procent.

Cancerfondens RikslotteriCancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskot-

tet går till Cancerfonden. Varje lott kostar 100 kronor och till

vinsterna hör, förutom stödet till cancerforskningen, möjlighe-

ten att vinna en miljon kronor, presentcheckar på Coop och iCA

med mera.

GratulationsgåvaAtt skänka en gratulationsgåva till Cancerfonden

är ett sätt att uppvakta vid födelsedagar eller andra

högtidliga tillfällen. Ett gratulationskort med givarens

personliga hälsning skickas till jubilaren.

StödmedlemEtt stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor

(100 kronor för ungdomar och pensionärer). Som stöd-

medlem får man fyra nummer per år av tidningen Rädda

Livet som skriver om cancersjukdomar, forskningens

framsteg och Cancerfondens verksamhet.

MinnesgåvaMed en minnesgåva till Cancer-

fonden kan minnet av en avliden

vän eller släkting hedras. Närstå-

ende får en fin hälsning samtidigt

som cancerforskningen får ett

värdefullt stöd.

MånadsgivandeMånadsgivande är ett sätt

att kontinuerligt stödja

Can cer fonden. Den månat-

liga gåvan skänks via au-

togiro från det bank- eller

plusgirokonto som givaren

väljer. Det regelbundna stödet

hjälper till att planera insatserna för svensk cancerforskning på

längre sikt.

Spara i fonderDet går att stödja svensk cancerforskning samtidigt som man

bygger upp ett sparkapital. i dag stöds Cancerfonden av Bancos

Humanfond, SEB Cancerfonden och Skandia Cancerfonden. En

procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje

år till Cancerfonden.

TestamenteEtt testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värde-

föremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Cancerfon-

den är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och

kapitalvinster och tar som testamentstagare ett aktivt ansvar

för att testamentet verkställs på ett värdigt sätt och med

respekt för allt det som testamentet omfattar.

Sätt att hjälpa till

Hit går pengarna – hundratals forskare mot cancer

Siffror om cancer

Det här är Cancerfonden

Grundades 1951 med syfte att

stärka svensk cancerforskning.

Cancerfondens vision är att

cancer ska kunna botas.

Finansierar de bästa forsk-

ningsprojekten i nationell

konkurrens.

Delar för 2010 ut 375 miljoner

kronor till svensk cancer-

forskning. Långsiktigt mål är

att kunna dela ut cirka 400

miljoner kronor varje år.

Cancerfonden har inga statliga

bidrag.

Drygt 9 000 kontakter via infor-

mations- och stödlinjen.

Cirka 90 000 nya

givare varje år.

46 anställda.

30 huvudmän.

Samlat in drygt 5 miljarder

kronor och delat ut lika mycket

till svensk cancerforskning.

Män

prostatacancer 8 870

Hudcancer 3 526

Tjock- och ändtarmscancer 2 989

Urinvägscancer 1 764

Lungcancer 1 627

Kvinnor

Bröstcancer 7 049

Hudcancer 2 980

Tjock- och ändtarmscancer 2 884

Lungcancer 1 576

Livmoderkroppscancer 1 369

källa: Cancer i siffror 2009

Läs mer:cancer fonden.se

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk

cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och

vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har

inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och

gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFi,

Stiftelsen för insamlingskontroll. De kontrollerar att

insamlade medel går till avsett ändamål. För 2008

gick 16 procent till insamlings- och administrations-

kostnader. Enligt SFis regler får maximalt 25 procent

gå till detta.

39

Prenumerera på Hälsa & Vetenskap. Ny populärvetenskaplig tidning från Läkartidningen Förlag. Fyra nummer för endast 159 kr.

Ja, jag beställer en prenumeration på Hälsa & Vetenskap och betalar 159 kr inkl moms för fyra nummer.

LÄKARTIDNINGEN

Svarspost

110 555 202

110 26 STOCKHOLM

RL0

40

9

en tidning fr ån

✗✁

FRANKERAS EJ

LÄKARTIDNINGEN

BETALAR PORTOT

Förnamn Efternamn

Adress

Postadress

Det går också bra att mejla till prenumeration@halsavetenskap.se