,QVSLUDWLRQ L GHW ORNDOD 2OZHXVDUEHWHW · L GHW ORNDOD 2OZHXVDUEHWHW. Prevu, Göteborgs Stad - 1 - Förord I den här broschyren hittar du teman och metodtips knutna till Olweusprogrammet

Inspiration i det lokala

Olweusarbetet

Prevu, Göteborgs Stad

- 1 -

Förord I den här broschyren hittar du teman och metodtips knutna till Olweusprogrammet. Två viktiga grundstrukturer är arbetet i studiehand-ledningsgrupperna för skolans personal och Olweusklassmöten för eleverna. Att arbeta med elevgruppen är en kärnkom-ponent i arbetet mot mobbning. Det handlar om att alla ska känna sig trygga i skolan och det berör några av våra mest centrala värden och rättigheter, att slippa bli utsatt för förnedrande och kränkande behandling. Idéerna har ursprungligen kommit från skolor i Norge och i Göteborg för att sedan bearbetas av det nätverk som finns runt Olweusprog-rammet. För urval av idéer samt innehåll i denna broschyr ansvarar Göran Englund, Preventions- och utvecklingsenheten (Prevu) i Göteborg. Förhoppningen är främst att denna broschyr ska ge inspiration och att innehållet ska generar nya idéer som passar situationen i er skola eller klass lokala arbetet mot mobbning. Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten, Prevu Social resursförvaltning Har du frågor om Olweusprogrammet och broschyrens innehåll e-posta till: [email protected]


- 2 -

Innehåll Förord 1 Innehåll 2 Gemensamma teman A och O 3 Olweusklassmöten

Idol 4 Filmen Yohanna 7 Teman från vardagen 9

Bilder och teckningar 13 Berättelser 14 Situationsspel 15 Skrivövningar 24 Mobbning och retas 25 Digitala medier 26 Föräldramöten 28 Elevrådet 32


- 3 -

Gemensamma teman är A och O I Olweusorganisationen på skolan finns en naturlig koppling mellan de etablerade studie- och handledningsgrupperna och de Olweus-klassmöten som finns på schemat. Skolans personal kan i sina grupper se filmer, mediaklipp och diskutera artiklar, för att sedan komma fram till adekvata upplägg för Olweusklassmöten. Studie- och handledningsgrupp Olweusklassmöten Denna process är en viktig funktion för studie- och handledningsgrupperna. Olweusklassmöten kan i sin tur generera nya aktuella frågeställningar som behöver analyser-as och diskuteras på. Det är bra om det finns en informationstavla (Olweustavlan) med aktuell info för studiehand-ledningsgrupperna på skolan. Det kommer ständig nya berättelser och händelser om mobbning, makt och makt-missbruk i vår vardag. I den här broschyren följer ett antal exempel som förhoppningsvis kan inspirera och väcka nya idéer.


- 4 -

TV-programmet Idol Här beskrivs ett exempel på hur en tidningsartikel kan diskuteras i studie- och handlednings-grupperna och användas som underlag till ett Olweusklassmöte. Denna debattartikel är skriven av barn- och elevombudsmannen Jan Arrhenius år 2007 och handlar om TV-programmet Idol. Debattartikeln publicerades i Aftonbladet och kan hämtas från nätet. Diskutera följande frågor:

• Vilken påverkan har denna typ av program på unga?

• Vad tror du händer när vuxna kränker

barn och ungdomar på bästa sändnings-tid?

• Hur ska vi lyckas att stoppa mobbningen i

skolan när TV förmedlar ett helt annat budskap till barn och unga?

• Hur kan vi arbeta för att motverka denna

utveckling?


- 5 -

Olweusklassmöte 1 Idol Läs barn- och elevombudsmannens artikel högt eller låt eleverna läsa hela eller delar av den. Diskutera följande frågor:

• Hur tror ni det känns att bli värderad på ett nedlåtande sätt?

• Har det någon betydelse att de som

deltar i Idol gör det frivilligt?

• Hur tror ni det känns att bli behandlad på detta sätt när så många människor ser på?

• Hur tycker ni domarna behandlar deltag-

arna?

• Hur tror ni det skulle kännas att komma till skolan efter att ha blivit behandlad på ett nedvärderande sätt?


- 6 -

Olweusklassmöte 2 Situationsspel Idol Erika har sjungit i kör sedan länge. Många uppfattar henne som talangfull och hon älskar att sjunga och spela. Efter många uppmaningar har hon bestämt sig för att ställa upp på audition i Idol. När hon äntligen står på scenen och sjunger, känner hon osäkerheten komma smygande. Hon sjunger bra men i domar-panelen sitter proffsen och bedömer presta-tionen. Då hon är färdig himlar de med ögonen, lutar sig fram och undrar vad hon egentligen har här att göra. Känslorna tar över och Erika börjar gråta. Diskutera följande frågor

• Vad var det som hände Erika?

• Vad skulle du kalla det Erika blev utsatt för?

• Hur tror ni det känns att bli värderat på ett nedlåtande sätt?

• Har det någon betydelse att de som deltar i Idol

gör detta frivilligt?

• Hur tror ni det känns att bli behandlad på detta sätt när så många människor ser på?

• Hur tycker ni domarna behandlar deltagarna? • Hur tror ni det skulle kännas att komma till skolan

efter att ha blivit behandlat på ett nedvärderande sätt.


- 7 -

Olweusklassmöte 3 (för högstadiet) Se och diskutera filmen Johanna! Yohanna! – en resa från helvetet till paradiset Detta är en 29 minutera lång dokumentär som beskriver flickan Yohannas första år i skolan. För regi står Tomas Danielsson (2003). Filmen finns att köpa eller hyra.

Bakgrund Systematisk mobbning som pågår en längre tid är nedbrytande. Det riskerar att skapa psykiska problem hos de utsatta. Det är vanligt att den som utsätts tänker ”Det är något fel på mig”. Just det hände med Yohanna. I filmen berättar hon sin historia om det som hände och hur det kommit att påverka hennes psykiska hälsa. Frågor i studiehandledningsgrupperna

• Vad tänker ni om det Yohanna har gått igenom?

• Varför blev hon utsatt för mobbning?

• Hur klarade hon de utmaningar och

problem som uppstod?

• Vilka skador kan mobbning ge på sikt och i vilka uttryck kan det ta sig?

• Vad är det som gör att mobbing ger

effekter på den psykiska hälsan många år efter att den har upphört?

• Vad kan göras senare för att bota skadan

som har skett?


- 8 -

Olweusklassmöte 3, forts

Frågor i Olweusklassmöte högstadiet

• Vilka tankar får ni om Yohanna och det hon har gått igenom?

• Vad tror ni var det som gjorde att hon

blev utsatt for mobbning?

• Yohanna säger i filmen att ”de mobbat mig för den jag var”. Vad tror ni hon menade med det?

• Vad är psykisk hälsa?

• Hur var det att vara förälder till Yohanna?

• Hur påverkar mobbning vår psykiska

hälsa?

• Vad kan vi göra för att mobbning inte ska ske på vår skola?


- 9 -

Olweusklassmöte 4 Teman från vardagen Händelser i den egna skolvardagen kan passa mycket bra som bra teman på klassmöten. En observant tur runt i skolans områden kan utgöra underlag för aktuella teman på Olweusklass-möten. Många teman kan direkt kopplas till de fyra mobbningsreglerna i Olweushandledningen. Här följer ett antal teman som varit aktuella på några av de skolor som arbetar med Olweus-programmet. Att få andra att göra något som är fel Att ge en kamrat falskt alibi Att våga berätta vad man sett Att få vara med i leken Att kommentera andras utseende Att tycka om varandra och bli vänner Att vara en bra kamrat på Internet Att bli fråntagen något


- 10 -

Tillvägagångssätt 1. Välj ett tema och beskriv det för eleverna. 2. Skriv upp frågorna knutna till temat på tavlan (se nästa sida). 3. Låt eleverna fundera för sig själva en stund. 4. Därefter skriver (eller ritar) alla ner sina tankar och funderingar. 5. Läraren leder och summerar diskussionen. Att diskutera temat utifrån olika synvinklar brukar vara givande, använd gärna mobbningsringen från Olweushandledningen som ingång. 6. Skriv ett kort referat som utgångspunkt för kommande Olweusklassmöte.


- 11 -

Olweusklassmöte 4, exempel Att få andra att göra något som är fel Diskutera följande frågor

• Varför pressar vissa elever andra att göra dumma handlingar?

• Varför pressar man andra att inte berätta

vad man har sett?

• Vad tycker du om det?

• Vems är felet för handlingen?

• Kan det vara flera som är ansvariga

• Vilket ansvar har gruppen?

• Vem är ansvarig i en grupp?

• Vem får skulden?

• Hur tror du att det upplevs för den som - fick någon att göra fel - gjorde fel - blev utsatt för händelsen


- 12 -

Olweusklassmöte 4, exempel Att få vara med i leken Diskutera följande frågor:

• Lisa frågar om hon får vara med och leka

• Är det okej att säga nej till Lisa för att sedan säga ja till Mikaela?

• Hur tror du att det känns för Lisa?

• Om någon gör så här, vad tror du det

beror på?

• Vad ska vi göra om vi hör att någon säger nej till en elev och sedan ja till någon annan?


- 13 -

Olweusklassmöte 5 Bilder och teckningar

Bilder eller teckningar kan vara utgångspunkt för diskussion på klassmöten.

• Varför tar man saker från andra?

• Beror det på vad det är man blir från-tagen?

• Vad händer på denna teckning?

• Varför berättar man historier om andra?

• Hur känns det att bli fråntagna saker?

• Hur känns det att veta att andra berättar

historier om en?


- 14 -

Olweusklassmöten 6 Berättelser Vardagliga berättelser från skolan kan vara en källa till tema på klassmöten. Var ska jag sitta? En kille går bort till ett bord i matsalen där det finns en plats ledig. Han frågar om han kan sitta där. Ingen svarar och några vänder sig bort ifrån honom. Vem ska jag arbeta med? Lina blir ofta ensam när klassen ska arbeta i grupp. Ofta har eleverna bestämt i förväg vilka klasskompisar de ska arbeta med innan läraren hunnit berätta innehållet i uppgiften. Bara på skoj Några pojkar i klassen tränar ishockey på fritiden och demonstrerar det i korridorerna genom små tacklingar. Alla ser ut att gilla det och vid diskussion om detta i klassen säger flera att det är helt okej. Men när läraren frågar eleverna enskilt, i små korta samtal, visar det sig att de flesta vill att pojkarna slutar tacklas.


- 15 -

Olweusklassmöten 7 Situationsspel Oslo Olweusteam har utvecklat en variant av rollspel som kallas situationsspel. Pedagogen gör en kort beskrivning av situa-tionen. Eleverna prövar och diskuterar en liten stund. Situationen spelas upp. Situationen och rollerna diskuteras av klassen direkt efter det korta framförandet. I situationsspel spelar eleverna oftast inte upp lösningsförslag. Förslag på situationsspel: I klassrummet I korridoren På skolgården Tv-programmet Idol I omklädningsrummet I korridoren Skolgården Skolvägen Omklädningsrummet Gymnastiken Ryktesspridning Internet


- 16 -

Olweusklassmöte 8 Situationsspel i klassrummet Situation 1 Eleverna ska fördela uppgifter mellan sig i en grupp. Amalia är gruppledare och frågar två av de andra i gruppen om vad de vill arbeta med. Bea, som också är med i gruppen blir inte tillfrågad. När alla har börjat arbeta, måste hon fråga vad hon skall göra. ”Du kan rita och måla”, säger Amalia. Diskutera följande frågor

• Vad händer här?

• Hur hade gruppen kunnat göra situationen annorlunda?

• Vad kunde läraren ha gjort?

• Vem har ansvar för att ett grupparbete

fungerar?

• Vilka egenskaper bör en god gruppledare ha?


- 17 -

Olweusklassmöte 9 Situationsspel i korridoren Det har ringt ut och eleverna strömmar ut i gången. Martin försöker att komma fram till kroken där jackan hänger men tre andra eleverna står i vägen för honom. De skrattar men säger ingenting. Martin ber dem flytta sig, men de bara står kvar. Läraren kommer ut och Martin säger till läraren. Då går de andra pojkarna ut och Martin får sin jacka. Läraren säger att de säkert inte gjorde det med vilje. Diskutera följande frågor:

• Gjorde pojkarna detta med vilje?

• Tror du det hela var planerat?

• Varför säger läraren som hon säger?

• Är detta mobbning? Varför eller varför inte?

• Kunde läraren ha gjort på ett annat sätt?

• Kunde Martin ha gjort på något annat

sätt?


- 18 -

Olweusklassmöte 10 Situationsspel på skolgården En av flickorna är mycket ofta ensam på skol-gården. En dag kommer några flickor bort till henne och frågar om hon vill vara med dem. Det vill hon gärna. De tar henne med sig till en undanskymd del av skolgården. Här har de riggat en fälla. När flickan kommer dit stänker de lera på hennes kläder. Diskutera följande frågor: • Varför tror du flickan ofta är ensam? Är det

hennes eget fel? • Varför tror du att de här flickorna är elaka

mot henne? • Vad skulle du göra om du såg det här? • Tror du att alla skulle göra som du?


- 19 -

Olweusklassmöte 11 Situationsspel på skolvägen En av pojkarna i klassen är inte så populär och han går ofta hem ensam från skolan. På sista tiden har några pojkar i hans klass fått ett par äldre killar att börja följa efter honom. Först bryr han bryr sig inte men de följer tätt efter blir han blir nervös. Detta händer flera dagar i veckan och till slut blir han så rädd att han väntar på skolgården för att de andra ska gå hem först. Diskutera följande frågor:

• Är detta mobbning? Varför eller varför inte?

• Tror du att pojken berättar för sina

föräldrar om vad som hänt?

• Skulle du ha berättat det hemma?

• Vad tycker du föräldrarna ska göra?


- 20 -

Olweusklassmöte 12 Situationsspel i skolköket Eleverna lagar mat i skolköket. Just nu tillreder de en sås. Malin har ansvaret för såsen i sin grupp. Någon från en annan grupp häller salt i såsen när Malin inte ser det. När de skall äta, upptäcker gruppen att såsen är oätlig. Mira såg vad som hände men hon säger ingenting, utan låter Malin få ta kommentarer och irritation från de andra i gruppen. Diskutera följande frågor:

• Är detta mobbning?

• Kan detta hända vem som helst?

• Hade detta hänt om Malin varit en av de populäraste i klassen?

• Vad tycker du om det som Mira gör?

• Vad skulle du själv ha gjort?


- 21 -

Olweusklassmöte 13 Situationsspel i gympan Läraren har delat in klassen i olika lag för de skall spela basket. I det gula laget ingår fler spelare än i de andra lagen, därför spelar de med avbytare. Under tiden de andra lagen spelar, prövar det gula laget att få Sasha att vara avbytare frivilligt eftersom hon är så dålig på basket. Diskutera följande frågor:

• Förklara vad som händer i situationen.


• Har du upplevt något liknande? Hur känns det?

• Hur löser man denna situation utan att

någon blir sårad?

• Vad kan läraren göra?


- 22 -

Olweusklassmöte 14 Situationsspel omklädning Maria vägrar att duscha tillsammans med de andra och väntar till sist. När hon till slut kommer in i duschen är Cecilie och Natasha där. De ser på henne och börjar viska till varandra och skratta. Maria springer ut utan att ha duschat och klär på sig. De andra lägger märke till att hon inte duschat och säger att de ska prata med läraren. Maria börjar gråta. Diskutera följande frågor:

• Varför gråter Maria?

• Vad har hänt?

• Varför tror du att hon inte vill duscha?

• Har du förståelse för att någon inte tycker om att duscha tillsammans med klassen?



- 23 -

Olweusklassmöte 15 Situationsspel i aulan Hela skolan är samlad i aulan. Tindras klass sitter mitt i salen, hon sätter sig mellan Lina och Adrian. Läraren har på förhand berättat att det är viktigt att sitta stilla och respektera det som framförs. Adrian har sina kompisar på den andra sidan. De bestämmer sig för att skoja lite med Tindra. Adrian nyper henne i sidan, pressar henne mot Lina, en av kompisarna böjer sig bakom henne och kittlar henne. Tindra försöker att sitta still men klarar det inte. Läraren går och pratar med henne. De som sitter bakom ser vad som händer och är med på leken. Tindra blir till slut trött och knuffar till Adrian. Läraren går bort till Tindra och tar ut henne från aulan. Diskutera följande frågor:

• Har du upplevt något liknande? Berätta.

• Gör läraren rätt?

• Varför eller varför inte?



- 24 -

Olweusklassmöten 16 Skrivövningar För att variera Olweusklassmöten kan man även använda sig av olika skrivövningar. En avsikt med denna skrivuppgift är att få eleverna att arbeta mer med mobbningsringen. Skulle något av barnen ha samma namn som karaktärerna i övningen så ändra karaktärens namn. Så här går skrivövningen till: Skriv en text utifrån situationen som skildras nedan, beskriv situationen antingen från Pers synvinkel eller från någon av de tre andras synvinkel. Per har blivit retad av Hans, Stina och Tommy ända sedan starten av åttonde klass i höstas. De kallar honom ”Pyyys” för att de tycker han ser konstig ut. De knuffar honom, gömmer hans väska och viskar pys när han är i närheten. Tommy tycker egentligen synd om Per och kan tänka sig att vara kompis med honom, men han känner sig pressad av de andra, speciellt av Stina som är ”bossen”. Hans tycker Stina är snygg och det är mycket därför han är med på mobbningen men han tycker egentligen inte om att Per blir retad.


- 25 -

Olweusklassmöten 17 Skillnaden mellan mobbning och att retas Den som retar urskuldar ofta det med att “det var inte meningen”, “jag bara skojade”, ”vi bara leker”, ”det var bara på skoj” och liknande ursäkter. Sarkasmer och ”förlöjligande” är inte ett bra sätt att retas på och blir vanligtvis uppfattat som mycket sårande. Många gånger börjar mobbning med att konstruera en anklagelse om att något är fel med en individ. Läs också i Olweushandledningen, kapitel 4. Vad som är kränkande ord och handlingar, måste kopplas till elevens upplevelse av det som händer. Är upplevelsen för den som blir utsatt knuten till en känsla av obehag eller inte? Avsikten med att retas avgör om det är vänligt eller elakt. Tillvägagångssätt Håll en inledning med utgångspunkt i defini-tionen av mobbning, så att eleverna förstår skillnaden mellan mobbning och att retas. Skriv frågeställningen eller problemformuleringen på tavlan: ”Alla barn kan vara oense någon gång ibland - men när utvecklas retandet till mobbning?” Eleverna får sitta en kort stund med sina tankar och funderingar om temat. ”Ta en runda” i gruppen och låt eleverna berätta om vad de har tänkt. Försök att se temat från olika synvinklar.


- 26 -

Olweusklassmöte 18 Mobbning via digitala medier Fråga exempelvis hur många elever som använder MSN, SMS eller andra sociala medier Läs eller låt eleverna läsa definitionen av mobbning från elev enkäten Fundera kring följande frågor:

• Kan något från denna definition täcka in eller liknas vid det som görs med SMS, via MSN eller andra sociala medier?

• Vilka är likheterna? • Vad kan skilja? • Att retas - kan det göras med SMS, via

MSN eller andra sociala medier? • Hur kan man stoppa det om man utsätts? • Vem ska eller kan man prata med? • Vem ansvarar för vad som görs?


- 27 -

Olweusklassmöte 18, forts Mobbning via digitala medier (för högstadiet) Använd kriterierna för definitionen: Intentionen Upprepning Obalans i makt Gå igenom definition, dra parallellen till de situationer som sker elektroniskt. Fundera kring likheter och skillnader när det gäller intentionen, upprepningen, maktförh-ållanden. Kan mobbningsreglerna appliceras på sociala medier? Är det mobbning även om personen inte vet om vad som skrivits på en blogg eller i ett chatforum.


- 28 -

Föräldramöten Utgångspunkten är tre olika fallbeskrivningar: Vid middagsbordet På träningslägret När ingen ser eller hör Fallen diskuteras först i gruppvis och sedan i plenum. Så här går övningen till:

• Dela upp föräldrar, pedagoger och pers-onal i tre grupper.

• Grupperna väljer var sitt fall som

utgångspunkt.

• Låt var och en sitta en liten stund med sina tankar och fundera innan de börjar samtala.

• Efter samtalen berättar en representant

från varje grupp om diskussionen i gruppen.

• Ge möjlighet för korta kommentarer från

de övriga.

• Observera att fallbeskrivningarna åskåd-liggör situationer utanför skolområdet.


- 29 -

Föräldramöten Hemma vid middagsbordet Arne kommer hem från skolan och tänker. Jag är en ganska smart och populär kille i skolan, man måste vara lite tuff som pappa säger. Han borde ju veta då han har ett ansvarsfullt jobb. Pappa har poängterat att jag ska ge igen om någon börjar bråka. Ingen ska bråka med Arne brukar han säga. Pappa var en tuff kille i sin skola. Undrar om han gillar att jag klappade till Erik i dag. – Hej, pappa! Är maten klar? – Ja, varsågod Arne sätter sig och äter. – Ja, jag såg Erik i affären i dag, Arne. Tråkig stil han har! Ungefär som sin far. – Jag knuffade till honom i skolan i dag när han började dumma sig mot mig. – Bra! Och Yvonne? Är hon lika irriterande som förut, frågade pappa. – Ja! – Sådan var hennes mor också! Kan du tänka dig någon tjatigare typ än hon? Samtalet fortsätter på samma sätt. Jag är en smart kille, tänker Arne.


- 30 -

Föräldramöten

På träningsläget På träningslägret ska alla genomföra ett grupp-arbete som handlar om laganda. Yvonne är med i Cecilias, Fias och Arnes lag. De andra i laget har på senare tid inte tagit så stor notis om Yvonne. De bryr sig inte om att Arne och Per härmar Yvonne och ger henne tråkiga kom-mentarer. När grupparbetet startar visar Arne tydligt sitt missnöje när han delas in i samma grupp som Yvonne. Han vill vara med i Pers grupp. – Jag ska tydligen alltid i samma lag som Yvonnes, säger han. De andra flickorna i gruppen kommenterar inte detta men de pratar inte heller med Yvonne. – Vi kan läsa upp texten, så kan du klicka och visa bilderna i datorn Yvonne, säger Cecilia. – Visst kanonbra säger Arne, hon får säkert datorn att paja. Han fortsätter att tracka Yvonne. De andra i gruppen låter Arne hållas och fortsätter med uppgiften. Tränaren ser och hör en del men tror att det är något övergående. Yvonne blir mer och mer nedstämd. Hon känner sig utanför.


- 31 -

Föräldramöten När ingen ser eller hör ”Jag heter Hans och är 11 år. Utåt ser det ut som jag är en glad kille med många vänner. Det går bra för mig i skolan. Mina föräldrar och de vuxna på skolan tror att jag har det bra. Men i själva verket är det inte så. Många antar att det är Yvonne som blir utsatt för kränkningar av Arne, Per och Cecilia. Men det är inte många som ser blickarna och tecknen som pågår mellan dem när läraren frågar mig om läxan. Inte heller hörs deras viskande kommentarer. I skolväskan har jag fått lappar med tråkningar och hot. De står att om jag berättar om det som sker så kommer mina yngre syskon att få lida för det. Mamma har varit sjuk och jag tycker inte att jag kan berätta det för pappa. Jag hoppas att de vuxna i skolan ska se det men Arne, Per och Cecilia är så smarta och passar på när de vuxna gör något annat. ”


- 32 -

Elevrådet Skolans elevråd har en viktig roll i antimobb-ningsarbetet. Det är naturligt att ansvaret för detta arbete innehas av en vuxen som leder studie- och handledningsgrupperna. Lägesrapporter Elevrådet kan beskriva eller rapportera muntligt till samordningsgruppen hur arbetat mot mobbning går i klasserna, helt enkelt genom att lämna en kort nulägesbeskrivning om elevernas eller klassernas uppfattning om arbetet på Olweusklassmöten. Hur upplever eleverna att det fungerar? Skolgårdsundersökningen är ett exempel på ett verktyg för elevrådet. Den kan utformas på olika sätt men det är viktig att den anpassas till den egna skolan, se nästa sida.


- 33 -

Elevrådet Så genomför du en skolgårdsundersökning Med bakgrund från resultaten från skolans Olweuselevenkät görs en skolgårdsundersökning eller rastundersökning. Undersökningen görs ter-minen efter Olweusenkäten. Skolan ansvarar för att elevrådet får redovisa sina resultat på ett adekvat sätt, till samordningsgrupp, skolråd eller föräldraråd. Elevrådet uppgift är att genomföra undersök-ningen. Resultaten bearbetas och diskuteras i elevrådet. Elevrådet lägger fram resultaten för skolrådet. Resultaten återkopplas till eleverna under Ol-weusklassmöten. Frågor i undersökningen:

• Var på skolan tror eller anser du att mobbning äger rum?

• Var kan det kännas tryggt eller otryggt att

vara?

• Var är du oftast under lunchrasten? Eleverna kan även rikta frågor till lärarna:

• Hur tror eller anser du mobbing sker på skolan?

• Var på skolan tror eller anser du att

mobbning äger rum?

Inspiration i det lokala OlweusarbetetAtt systematiskt genomföra klassmöten och rollspel har visat sig sänka nivån av mobbning i skolan.

OlweusprogrammetsOlweusprogrammets olika komponenter ställer krav på flera delar av skolans organisation och personal. De som ansvarar för samtalsgruppsmöten och de pedagoger som håller i klassmöten har en mycket central funktion i det förebyggande arbetet mot mobbning.

UnderUnder våren 2009 besvarades en uppföljningsenkät av cirka 300 deltagare i studie- och handledningsgrupper-na från skolor i Göteborg, här framkom flera önskemål om inspirationsmaterial i Olweusarbetet.

Den här broschyren är tänkt just att inspirera till egna ak-tuella frågeställningar i arbetet mot kränkningar.

Omslag OlweudInlaga 20 janTom vit sidaBaksida Olweud

Documents

,QVSLUDWLRQ L GHW ORNDOD 2OZHXVDUEHWHW · L GHW ORNDOD 2OZHXVDUEHWHW. Prevu, Göteborgs Stad - 1 - Förord I den här broschyren hittar du teman och metodtips knutna till Olweusprogrammet