Kvalitetsjobb för kvalitetstjänsterUNI Europas manifest för tjänstesektorn

Människor runt om i Europa förväntar sig och förtjänar tjänster av hög kvalitet. Även europeiska företag förlitar sig på innovativa tjänstelösningar för att överleva på de globala marknaderna. Därför behöver ett konkurrenskraftigt EU en tjänstesektor som lever upp till utmaningen att tillgodose en hög livskvalitet för sina medborgare.

Kvalificerade och motiverade personer som arbetar inom tjänstesektorn är avgörande för att uppnå detta. Sysselsättning av hög kvalitet inom tjänstesektorn är avgörande för att skapa och upprätthålla en hög standard när det gäller tjänsternas kvalitet, förnyelse och produktivitet. Mycket kan göras mellan 2014-19 för att åstadkomma detta. Då jag inser detta, ger jag mitt stöd till följande:

1. Utvecklingen av en övergripande EU-politik för tjänster eftersom ett konkurrenskraftigt och socialt Europa behöver en tydlig strategi för tjänster.

2. En europeisk investeringsplan eftersom investeringar i kompetens och en modern infrastruktur för tjänster kommer att främja en hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen.

3. En social dialog inom tjänstesektorn eftersom arbetsmarknadens parter bäst vet hur man ska hantera framtida utmaningar inom deras egna branscher.

4. Kollektivförhandlingar, arbetstagarnas rättigheter och en effektiv lagstiftning om anställningsskydd eftersom arbetstagarna behöver ett fullgott skydd mot otrygga arbetsvillkor inom tjänstesektor.

5. EU-lagstiftning som främjar hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inom tjänstesektorn så att den europeiska arbetsmarknaden inte behandlar arbetstagarnas säkerhet som byråkrati.

6. Ett starkt europeiskt samarbete för kompetens och livslångt lärande inom tjänstesektorn eftersom välutbildad arbetskraft är den starkaste tillgången för en innovativ tjänstesektor.

7. EU-politik som värdesätter gemensamma intressen för kunder och servicearbetare eftersom kunderna endast gör en bra affär när anställda kan fokusera på sina kunders behov.

8. En konsekvent reglerad europeisk inre marknad för tjänster av hög kvalitet som förhindrar social dumpning och skyddar tjänster av allmänt intresse.

9. Internationella handelsavtal som förhandlas fram på ett öppet sätt och som förbättrar arbetsvillkoren i hela världen eftersom den internationella handeln inte får äventyra sociala framsteg.

10. Forskning i tjänster som finansieras i tillräcklig utsträckning och är inriktad på utövarnas behov eftersom vetenskapliga bevis är avgörande för att förbättra styrningen av tjänster i Europa.

Namn

Land

Undertecknat i den

Namnteckning

Kvalitetsjobb för kvalitetstjänster

UNI Europas utfästelse för kandidater till Europaparlamentsvalet

UNI europa • Rue Joseph II 40 • 1000 Bruxelles • Belgium

www.uni-europa.org

3

Vad är UNI Europa?UNI Europa är det europeiska fackliga förbundet som representerar mer än sju miljoner anställda inom den europeiska tjänstesektorn. Tillsammans förespråkar vi en stark social struktur för europeisk integration.

Vad innebär programförklaringen om tjänster?Tjänsteprogramförklaringen från UNI Europa klargör vår vision om en innovativ och kvalitetsorienterad tjänstesektor som drivs av rättvis konkurrens på den inre marknaden, skapar hållbar tillväxt och gynnar både konsumenter, arbetstagare och företag i samma utsträckning. Med tanke på 2014 års val till Europaparlamentet, ger vår programförklaring rekommendationer till Europaparlamentet och kommissionen om hur denna vision kan förverkligas.

Vad innebär programförklaringens utfästelse?Med programförklaringens utfästelse, ger UNI Europa EU:s beslutsfattare chansen att göra sitt engagemang för hög kvalitet och god service synligt. Genom att underteckna utfästelsen, bekräftar beslutsfattarna sitt stöd för de argument som framförts i programförklaringen om tjänster. UNI Europa kommer att lista de deltagande politikerna på sin hemsida där de europeiska väljarna kan kontrollera om de kandidater som de röstar för bryr sig om högkvalitativa arbeten och ett socialt Europa.

Varför ska man engagera sig för en välfungerande tjänstesektor?Eftersom tjänster är mycket arbetsintensiva så är det viktigt att förstå att kvalitet, innovation och produktivitet för tjänster är beroende av anständiga arbetsvillkor. Därför anser vi följande vara en god cirkel: arbetstillfällen av hög kvalitet förbättrar kvaliteten på tjänsterna i sig. Att erkänna denna goda cirkel måste vara utgångspunkten för all politik som påverkar tjänstebranschen. Framför allt måste denna insikt underbygga en övergripande EU-politik om de tjänster som måste skapas för att säkerställa en långsiktigt god utveckling av den europeiska tjänstesektorn.

Varför är det så viktigt? Det finns goda skäl till varför tjänstesektorn bidrar med över 65 % till både sysselsättningen och produktionen inom EU: tjänstesektorn fyller viktiga funktioner i moderna samhällen och komplexa ekonomier.

Tjänster från företag till konsumenter uppfyller antingen medborgarnas mest grundläggande behov (t ex. detaljhandel, vård eller medietjänster) eller till att öka deras livskvalitet (t ex. sport eller friserings- och skönhetsbehandlingar). På samma sätt gör företagstjänster (t ex. ekonomiska, logistiska, eller IT-tjänster) det möjligt för företag att öka sin produktivitet och koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Det är en viktig, i huvudsak politisk uppgift att se till att dessa grundläggande behov tillgodoses på ett sätt som gynnar den ekonomiska och sociala utvecklingen.

Varför väljer vi att ta detta steg?Vi är oroade över hur lite uppmärksamhet ägnas åt kvaliteten på tjänster och sysselsättningen inom tjänstesektorn på EU-nivå. Speciellt den inre tjänstemarknaden, en underreglerad marknad som uppmuntrar till social dumpning och tjänster av låg kvalitet, illustrerar denna brist på uppmärksamhet. Den europeiska integrationen måste dra nytta av den goda cirkeln mellan sysselsättning av hög kvalitet och högkvalitativa tjänster för att utnyttja vår industris fulla potential för ökad konkurrenskraft och livskvalitet inom EU. Att förstärka möjligheterna till tillväxt och sysselsättning inom tjänstesektorn - vår ekonomis största sektor - är avgörande för att få slut på den pågående krisen och få Europa tillbaka på vägen mot social utveckling.

Kvalitetsjobb för kvalitetstjänster

Faktablad för undertecknare

4

Tillväxt och sysselsättning skapas i en inkluderande europeisk ekonomi Som EU-fördragen entydigt stipulerar (t.ex. artikel 3 och 151 i EUF-fördraget) syftar europeisk integration till att skapa social utveckling. Fördragen uttrycker den fasta övertygelsen som ligger till grund för UNI Europas arbete: att det europeiska projektet måste tjäna till att förbättra arbets- och levnadsvillkoren i alla delar av en fredlig kontinent.

I skarp kontrast till denna vision hotas den sociala sammanhållningen i Europa för närvarande av oacceptabla arbetslöshetsnivåer och stor ojämlikhet. Den europeiska drömmen bleknar på grund av att de europeiska ledarna baserar sina förhoppningar på en kombination av åtstramningspolitik och återhållsamhet i lönebildningen. Även viktiga uppnådda resultat äventyras. Under mer än 40 år har den europeiska lagstiftningen bidragit till att erbjuda säkra och hälsosamma arbetsplatser. Nu har vi en EU-kommission som förväxlar ”smart” med ”antisocial” reglering, vänder ryggen till problemen och bryter mot fördragen genom att vägra införliva arbetsmarknadens parters arbetsmiljöavtal i lagstiftning. Vi kräver att Europaparlamentet och EU-kommissionen

använder mandatperioden 2014-19 för att återuppliva ambitionen att bygga en ekonomi som kombinerar konkurrenskraft med en inkluderande europeisk social modell. För att stoppa krisen måste Europa gå tillbaka till att skapa fasta, säkra och kvalificerade jobb med löner som det går att leva på som lägsta standard. Detta kräver en tillväxtmodell som bygger på Europas starka sidor: kvalificerad arbetskraft och en kunskapsintensiv ekonomi som producerar innovativa varor och tjänster av hög kvalitet.

En övergripande EU-politik för tjänstesektornTjänstesektorn står för över 65% av den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen inom EU. Tjänstesektorns storlek visar på att den står för väsentliga funktioner i ett modernt samhälle med en komplex ekonomi. Det går inte att blåsa nytt liv i hållbar tillväxt och en hög livskvalitet i Europa utan en målinriktad politik för den europeiska tjänstesektorn. Kvalitetstjänster är dessutom av avgörande betydelse för att framgångsrikt komma tillrätta den befolkningsmässiga utmaningen och klimatförändringarna. Därför behöver EU en

Kvalitetsjobb för kvalitetstjänster

UNI Europas manifest för tjänstesektorn

Avreglering av arbetsmiljöfrågorFrisörer har bland den högsta andelen arbetsrelaterade hudsjukdomar (eksem, dermatit osv), cancer i urinblåsan och belastningsskador. Den 26:e april 2012 undertecknade de europeiska arbetsmarknadsparterna ett arbetsmiljöavtal för frisörer som syftar till att minska dessa risker. I REFIT-meddelandet från den 2:a oktober 2013 tillkännagav EU-kommissionen sin avsikt att blockera avtalet och hindra att det träder i kraft på grund av att det skulle innebära en extra “byråkratisk börda” för företagen. Det är ett frontalangrepp på arbetsmiljölagstiftning och arbetsmarknadsparternas oberoende. Dessutom är det ett obegripligt beslut som måste tas tillbaka eftersom arbetstagarna, de sociala trygghetssystemen och de flesta frisörföretagen skulle gynnas genom åtgärder som syftar till att förhindra sjukskrivningar och dyra medicinska behandlingar.

5

övergripande och konsekvent politik för tjänstesektorn som baseras på två åtaganden:

Åtagande för kvalitetsjobb och kvalitetstjänsterMed tanke på att tjänstesektorn är mycket arbetskraftsintensiv så är en konsekvent hög servicekvalitet och hög innovationsförmåga beroende av en kunnig arbetskraft och anständiga arbetsvillkor. Därför måste kompetens och kvalitetsjobb stå i centrum för EUs politik kring kvalitets- och innovationsdriven tillväxt inom tjänstesektorn. I tillägg så kräver detta att social dialog och arbetstagarna inkluderas.

Åtagande för rättvis och konsekvent regleringEUs lagstiftning måste vara förenlig med syftet att utveckla en tjänstesektor som skapar hållbar tillväxt och sysselsättning med kvalitet. Hållbar tillväxt och kvalitetsjobb inom tjänstesektorn är ett resultat av konkurrens på lika villkor som uppmuntrar företagen att förnya och specialisera sig samt öka sin produktivitet. Detta kräver en ny strategi vilket vi kan se som en följd av erfarenheterna från den inre marknaden för tjänster: att enbart förlita sig på avreglering, liberalisering och privatisering främjar marknadsmisslyckande, social dumpning och uppkomsten av oligopol. Den europeiska tjänstesektorn måste regleras utifrån djupgående sociala och ekonomiska konsekvensbedömningar med fullt deltagande av arbetsmarknadens parter.

UNI Europa åtar sig att utarbeta genomförbara förslag till en EU-policy för tjänstesektorn som garanterar en långsiktigt gynnsam utveckling av den europeiska tjänstesektorn. Vi uppmuntrar Europaparlamentet, kommissionen och rådet att ta den debatten med oss. Detta manifest belyser prioritetsområden som måste omfattas av en EU-politik för tjänstesektorn.

Investeringar i jobb och tjänster av hög kvalitet för ekonomiska och sociala framstegEuropa behöver ett omfattande investeringsprogram på minst 2 % av BNP per år under de kommande åren för att bryta den onda cirkeln av åtstramningspolitik, investeringsavveckling och utdragen kris. En sådan investeringsplan måste stötta målet att utveckla en tjänstesektor som skapar välbehövlig hållbar tillväxt och arbetstillfällen av hög kvalitet. Dessutom krävs sociala investeringar som syftar till att förbättra situationen för de grupper som drabbats hårdast av krisen, kvinnor, ungdomar, invandrare och funktionshindrade.

Investera i färdigheter för kvalitet och innovation i tjänstesektorn Samhället och ekonomin förändras kontinuerligt och skapar nya utmaningar som måste mötas med

innovativa tjänster av hög kvalitet. Investeringar i en kvalificerad arbetskraft som kan tillhandahålla sådana tjänster är avgörande för att förbättra konkurrenskraften och livskvaliteten i Europa. Särskild betoning måste läggas på innovationsprocesser som integrerar arbetstagarnas och konsumenternas intressen för att förbättra levnads- och arbetsvillkor.

Investera i infrastruktur för ett samhälle och en ekonomi i ständig förändringTjänster som tillgodoser behoven i ett föränderligt samhälle och i en resurseffektiv ekonomi är beroende av en modern infrastruktur. Investeringar i exempelvis vård och omsorg eller “grön” IKT måste därför prioriteras. Att svara på den växande tjänstesektorns infrastrukturbehov kommer dessutom att ge hög avkastning i form av tillväxt och sysselsättning. Att bygga ett europeiskt betalningssystem för e-handel är en möjlighet som inte får missas.

Social dialog för en stark tjänstesektorSocial dialog är ett effektivt verktyg för att skapa och upprätthålla hög sysselsättningskvalitet vilket en stark och innovativa tjänstesektor är beroende av. Effektiv social dialog måste därför främjas, en dialog som omfattar alla typer av arbetstagare inklusive egenföretagare, deltidsanställda och utstationerade arbetstagare. EU måste säkerställa adekvat finansiering och stödja inrättandet av europeiska sociala branschvisa dialogkommittéer inom branscher där det för närvarande saknas.

Stötta en effektiv social dialog Branschvis social dialog är avgörande för att ta itu med utmaningar och problem på arbetsmarknaden inom tjänstesektorn på ett socialt balanserat sätt. Arbetsmarknadsparternas expertis garanterar att branschspecifika villkor tas hänsyn till, t.ex. när det gäller att definiera strategier mot åldersdiskriminering på arbetsplatser eller för bra arbetsmiljö. Förutom att leva upp till subsidiaritetsprincipen utgör avtal mellan arbetsmarknadsparterna därför sannolikt den bästa grunden för balanserad reglering. EU måste därför uppfylla sin rättsliga roll genom att på arbetsmarknadsparternas begäran skapa avtal, som fattas inom ramen för social dialog, lagligt bindande.

Utveckla en stark europeisk dimension för arbetsmarknadsrelationerTjänstesektorn håller på att bli verkligt europeisk. Den inre marknaden möjliggör att företag kan omvandla sig till multinationella företag eller arbeta med

Kvalitetsjobb för kvalitetstjänster - en god cirkelDet är viktigt att inse att kvalitet, innovationsförmåga och produktivitet inom tjänstesektorn handlar om bra arbetsvillkor. Att erkänna denna goda cirkel – att ju bättre kvalitet på sysselsättningen inom tjänstesektorn, desto bättre servicekvalitet, måste vara utgångspunkten för all politik som påverkar den europeiska tjänstesektorn.

Ett enat Europa, en infrastruktur för e-betalning?Att betala elektroniskt på det lokala snabbköpet är redan något som miljontals européer gör varje dag. Men om du är en onlineshoppare och beställer en vara från ett företag i ett annat land, är saker och ting inte riktigt så enkelt. Du har kanske inte rätt betalkort som företaget efterfrågar eller det kanske tar evigheter innan din betalning når fram. Det är problem som ett enat Europa kan och måste lösa omedelbart, särskilt om det innebär att arbetstillfällen skapas och att konsumenterna blir nöjdare.

6

omfattande outsourcing eller utlokaliseringsstrategier. Arbetsmarknadsrelationerna måste anpassas till denna nya verklighet. Konkreta EU-åtgärder krävs för att stärka arbetstagarnas rättigheter i företagens policy vad gäller frågor som påverkar arbetstagarna i mer än ett land. Detta kräver framför allt ett bindande europeiskt ramverk för arbetstagarnas medverkan i ledningens beslut gällande förändringar och omstrukturering.

Arbetstagarnas rättigheter och reglering som skapar kvalitetsjobb i stället för otrygga jobbDet är viktigt att skapa arbetstillfällen inom tjänstesektorn för att bekämpa arbetslöshet och ojämlikhet i Europa. Men alltför många anställda inom tjänstesektorn har låga löner, tvingas arbeta deltid, saknar social trygghet, har dålig arbetsmiljö, eller arbetar på obekväm arbetstid. Särskilt utsatta grupper (t.ex. ungdomar, kvinnor, invandrare) påverkas och kräver en europeisk union som drar i alla spakar för att förbättra arbetsvillkoren och bekämpa otrygga anställningar inom tjänstesektorn.

Stärka kollektivavtalen och fackföreningarna Fler anställda inom tjänstesektorn måste omfattas av kollektivavtal som förhandlas fram av deras fackföreningar vilket tillsammans med stridsåtgärder bör ses som effektiva verktyg för att främja rättvisa löner och sysselsättning av hög kvalitet. EU måste därför respektera och främja arbetstagarnas grundläggande rättigheter och se till att alla anställda inom tjänstesektorn, inklusive egenföretagare kan utöva sina rättigheter.

Effektivt anställningsskyddRättvisa och inkluderande arbetsmarknader kräver konsekventa regler. Rättsliga gråzoner leder till otrygga anställningsformer såsom falskt egenföretagande och oskyddade utstationerade arbetstagare. Sådana kryphål måste täppas till genom otvetydig reglering inklusive miniminormer för socialt skydd. Lagstiftning i värdlandet måste gälla utstationerade arbetstagare. Det är viktigt att använda arbetsmarknadsparternas kompetens för att skapa en bedrägerisäker europeisk arbetsmarknadspolitik, särskilt genom avtal mellan europeiska arbetsmarknadsparter.

Säkerställa tillräcklig kapacitet för tillämpning av lagarÅtstramningspolitiken har försvagat medlemsstaternas kapacitet att tillämpa lagar vilket leder till att den informella ekonomin växer, särskilt inom sektorer som städning och vård. Välfinansierade och effektiva arbetsmiljöinspektioner behövs för att stoppa den trenden vilken hämmar ekonomisk återhämtning.

En europeisk inre marknad för kvalitetstjänster En tjänstesektor som inriktas på kvalitet och innovation måste vara en naturlig del av den inre marknaden för att främja rättvis konkurrens. Tjänstedirektivet är ett exempel på en misslyckad strategi för integration på den inre marknaden och har istället främjat lönemässig och social dumpning samt otrygga jobb. Sådan integration försämrar arbetsvillkoren inom tjänstesektorn och skapar följaktligen sämre servicekvalitet. Integration i konsumenternas, arbetstagarnas och samhällets intressen kräver en mer nyanserad syn på reglering av den inre marknaden.

Låt inte EU bli arbetarfientligtUnder mer än 100 år har kollektivavtal och stridsåtgärder hjälpt till att skydda arbetstagarna mot otrygga anställningsvillkor. Men EU har nyligen försvårat för arbetstagarna att utöva dessa grundläggande rättigheter. Kollektivavtalstäckningen har minskat i många medlemsländer på kommissionens begäran och EU-lagstiftning hindrar idag många egenföretagare inom mediesektorn att kollektivförhandla om lönerna på grund av rädsla för att skapa prispress, för att nämna två exempel. Den inställningen måste ändras för att förbättra situationen för många anställda inom tjänstesektorn på otrygga anställningsformer.

Europa behöver bedrägerisäkra arbetsmarknaderDen inre marknaden ger företagen stor flexibilitet, inklusive när det gäller personalhantering. Vissa arbetsgivare använder denna flexibilitet på ett sätt som måste förhindras. Ta till exempel ett företag X från medlemsland A, som via ett dotterbolag Y, anställer en arbetstagare enligt lagar i land B för att skicka den anställde till land C. Då blir det oerhört svårt för myndigheterna att säga vilket lands lagstiftning eller kollektivavtal som ska gälla. Sådana komplicerade arrangemang skapar gråzoner som möjliggör bedrägeri och social dumpning. Fackföreningarna kräver att liknande kryphål i lagen täpps till.

7

Stärka sociala rättigheter på den inre marknadenIntegration i den inre marknaden får inte underminera kollektivavtal och arbetstagarnas rättigheter. Den europeiska fackföreningsrörelsens förslag till protokoll om framsteg på det sociala området erbjuder bra vägledning för att komma tillrätta med den nuvarande obalansen mellan ekonomiska och sociala rättigheter. Det reviderade direktivet om offentlig upphandling med en obligatorisk klausul om socialt ansvar är ett första steg i rätt riktning. Det gäller att se till att den genomförs konsekvent.

Garantera kvalitet och tillgänglighet av tjänster i allmänhetens intresseUNI Europa insisterar på att definitionen och tillhandahållandet av tjänster av allmänt intresse är en fråga för medlemsländerna. Vi fördömer särskilt den planerade avregleringen av tilldelning av tjänstekoncessioner. Konkurrens får inte vara ett självändamål. Tidigare liberaliseringsinitiativ har till exempel berövat landsbygdsbefolkning på tillräcklig tillgång till posttjänster vilket illustrerar detta faktum och att avreglering måste regleras.

Färdigheter och kvalifikationer för kvalitet och innovation i tjänstesektornService av god kvalitet och framgångsrik förnyelse inom tjänstesektorn är ett resultat av kunniga arbetstagare. Att möta utbildnings- och kompetenskrav är avgörande för en stark tjänstesektor. Detta måste understödjas av den europeiska referensramen för kvalifikationer vad gäller den gränsöverskridande överförbarheten av kompetenser. Det är viktigt att snabbt vidta nödvändiga åtgärder: ungdomsgarantin, som för närvarande diskuteras, är ett typexempel på en åtgärd som sätter de flesta av de medverkande ungdomarna i arbete inom tjänstesektorn. Det här understryker behovet av att utveckla bra policy för yrkesutbildning inom tjänstesektorn.

Bättre samarbete för kompetensutveckling inom tjänstesektorn Servicespecifika kunskaper, såsom god kundvård och omvårdnadskompetens är väsentliga för hög kvalitet på många tjänster. Nationella yrkesutbildningssystem erkänner sällan sådana färdigheter som formell kompetens. Ett europeiskt samarbete för att sammanställa god praxis på detta område är viktigt för att komma tillrätta med relaterade kunskapsbehov. Arbetsmarknadsparterna kan till exempel i form av branschvisa kompetensråd, ge värdefull vägledning om de mest akuta utmaningarna och föreslå lösningar. Garantera tillgång till livslångt lärande inom tjänstesektornTjänstesektorn erbjuder längre och längre arbetsliv och samtidigt kommer nya kompetenskrav i en aldrig tidigare skådad takt. Anställda inom tjänstesektorn måste därför ha rätt till livslångt lärande för att ge dem möjligheter till kompetensutveckling. Detta innefattar rätt till ledighet för betald utbildning. Att garantera livslångt lärande inom tjänstesektorn är av särskild betydelse: utsatta grupper kommer ofta in på arbetsmarknaden via tjänstesektorn ett första steg. Europeiska socialfonden kan i samarbete med arbetsmarknadens parter ytterligare bidra genom att finansiera program för att stödja arbetstagarnas anställbarhet i fall av omstrukturering.

Stärka relationerna mellan arbetstagare och konsumenterTjänster med konsekvent hög kvalitet är av avgörande betydelse för en välfungerande ekonomi och ett bra europeiskt samhälle. Kunder har rätt att kräva tjänster av god kvalitet. Men denna rätt är meningslös om arbetstagarna inte har villkor som möjliggör för dem att tillhandahålla tjänster av hög kvalitet. EU måste därför stärka samverkan mellan kundernas och arbetstagarnas rättigheter.

Tjänstestandardisering för konsumenter och arbetstagareEuropeisk tjänstestandardisering måste på lämpligt sätt återspegla det ömsesidiga beroendet mellan arbetsvillkor och kvalitet. Standardisering av tjänstesektorn som försämrar arbetsvillkoren kan inte tillåtas. Europeiska standardiseringsbyråer måste ha full ansvarsskyldighet och involvera arbetsmarknadsparterna.

Avregleringen har misslyckats!Post- och logistiksektorn är ett lysande exempel på att europeisk avreglering inom tjänstesektorn av allmänt intresse har misslyckats. Avregleringen inom denna sektor som tidigare var monopolskyddad har misslyckats och lever inte upp till kommissionens löfte om att skapa “bättre tjänster och lägre priser”. De gamla monopolaktörerna har fortfarande en stark marknadsställning men är inte längre bundna av allmänintresset. Det har lett till en situation där storföretagens kunder har tillgång till alla tjänster de behöver medan vanliga konsumenter måste köa på de få postkontor som fortfarande finns kvar för att få tillgång till grundläggande, dyra, posttjänster. För utstationerade arbetstagare har effekterna varit katastrofala. En studie som nyligen utförts på beställning av UNI Post & Logistik visar att liberaliseringen i genomsnitt lett till färre jobb inom sektorn och personalen som är kvar har otrygga jobb och atypiskt arbete, som deltid eller egenföretagande.

Sektorsvisa kompetensråd Sektorsvisa kompetensråd är forum där intressenter, däribland arbetsmarknadsparterna, försöker få insikt i den sannolika utvecklingen av framtida kompetensbehov inom respektive sektor. Baserat på detaljerade analyser av pågående och förväntade trender utvecklar komptensråden riktlinjer för att stödja strategiarbetet inom respektive sektor. Om det sker i nära samarbete med arbetsmarknadsparterna kan denna metod bidra till att undvika flaskhalsar och oförenlighet på arbetsmarknaden och bör därför utvecklas inom hela den europeiska tjänstesektorn.

Eliminera kohandel mellan arbetstagarnas och kundernas intressenPrestationssystem på företagsnivå, exempelvis i form av rörlig lön, kan trigga anställda till att maximera företagens vinst istället för att ge kunderna bra service. För att säkerställa att bra rådgivning står i centrum för förhållandet mellan anställda inom tjänstesektorn och kunder, så måste EU stödja arbetsmarknadsparternas ansträngningar att råda bot på orimliga försäljningsmål eller vidta egna lagstiftningsåtgärder.

Globalisering och internationell tjänstehandelVolymen av den internationella tjänstehandeln ökar, inte minst till följd av avtal som förhandlats fram och undertecknats med EU. Liknande avtal kan ha allvarliga effekter på arbetsvillkoren och sysselsättningen inom tjänstesektorn om de förespråkar undanröjande av “handelshinder” genom liberalisering, avreglering och privatiseringsåtgärder. EU måste försvara målet att skapa kvalitetsjobb inom tjänstesektorn särskilt i förhandlingar om det planerade transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet.

Avstå från att kompromissa med sociala framsteg i förhandlingar bakom lyckta dörrarHandelsförhandlingar måste föras på ett sätt som möjliggör omfattande offentlig insyn. Avtal om liberalisering under världshandelsorganisationens mode 4 (fri rörlighet för arbetstagare) utan att säkerställa överensstämmelse med värdlandets lagstiftning är oacceptabelt. Vi motsätter oss ytterligare privatiseringsåtgärder och avreglering av tjänster av allmänt intresse. Att bevara den kulturella mångfalden vilket föreskrivs i UNESCOs konvention från den 20 oktober 2005 kräver ytterligare att audiovisuella och kulturinriktade företag undantas från handelsavtal.

Förbättra arbetsförhållandena över hela världen genom internationell handelHandelsavtal måste innehålla sociala skyddsklausuler och användas för att främja anständigt arbete. Därför får EU inte ingå handelsavtal med länder som bryter mot arbetstagarnas rättigheter och fackliga rättigheter. Under inga omständigheter får handelsavtal upprätta förfaranden för tvistlösning som privilegierar investerarnas intressen över arbetstagarnas rättigheter.

Forskning inom tjänstesektorn för sammanhållen styrning av en stark tjänstesektorEn framgångsrik EU-policy för en kvalitets - och innovationsinriktad tjänstesektor måste grundas på vetenskapliga bevis. Detta kräver policyinriktade forskningsprogram som omfattar olika uppfattningar i tillförlitlig forskning, exempelvis om arbetsförhållanden, affärsmodeller, eller innovation i tjänstesektorn.

Säkerställa adekvat finansiering av forskning om tjänstesektorn Att fastställa styrning på EU-nivå av tjänstesektorn som forskningstema är avgörande för en bevisbaserad och framgångsrik EU-politik för tjänstesektorn. Tillräcklig finansiering för gränsöverskridande forskning måste göras tillgänglig enligt de nya reglerna för deltagande i Horisont 2020.

Förbättra utnyttjandet av forskningsresultat om tjänstesektorn genom dialog mellan aktörernaEn robust utveckling av den europeiska tjänstesektorn kräver starkare band mellan forskare, beslutsfattare och arbetsmarknadens parter. EU-finansiering av forskning om tjänstesektorn måste därför specifikt inriktas på mer effektiv dialog mellan aktörerna.

Genom att följa huvudlinjerna i detta manifest har Europaparlamentet och kommissionen möjlighet att föra in Europa på en livskraftig väg mot social och ekonomisk återhämtning. Endast en välstyrd tjänstesektor kan utnyttja dess potential och lyfta Europa ur den nuvarande krisen och säkerställa Europas framtid.

Begränsa omfattningen av förfaranden för tvistlösningHandelsavtal innehåller vanligtvis ett kapitel om investerarskydd. Det är inte ovanligt att avtal innehåller klausuler som ger investerare rätt att överklaga hos internationella skiljedomsorgan om de hävdar att värdet av deras investeringar minskar på grund av lagändringar. Det saknas vanligtvis öppenhet i liknande skiljedomsorgan, de kringgår nationella rättssystem och privilegierar investerarnas rättigheter över allmänintresset. Sådana konstellationer har lett till en situation där investerare har beviljats ersättning för lagändringar som rör allmän sjukvård eller arbetslagstiftning. Det är oacceptabelt ur fackligt perspektiv.

UNI europa • Rue Joseph II 40 • 1000 Bruxelles • Belgium

www.uni-europa.org