Producer, en användarvänlig handbok som ett led i ......behovsanalys. Denna gjordes med hjälp av intervjuer av fem slumpvis ut-valda studenter på FHS och 11 studiebesök av lektioner

Producer, en användarvänlig handbok som ett led i utvecklingen mot flexibelt

lärande på Försvarshögskolan

P A T R I C K K Ä R R H O L M

Examensarbete Stockholm, Sverige 2008

Producer, en användarvänlig handbok som ett led i utvecklingen mot flexibelt

lärande på Försvarshögskolan

P A T R I C K K Ä R R H O L M

Examensarbete i medieteknik om 30 högskolepoäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2008 Handledare på CSC var Arild Jägerskogh Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2008:057 ISRN-KTH/CSC/E--08/057--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

2D1028 Medieteknik 2008-06-04

SAMMANFATTNING Distansutbildningar utvecklas i allt större takt runt om i världen i syfte att hitta mer flexibla utbildningsformer som ska underlätta för allt fler att utbilda sig allt effektivare. På Försvarshögskolan har ett utbildningssys-tem köpts in, men utnyttjandegraden är mycket låg. Ett problem har visat sig vara att lärarna fortfarande planerar sina kurser med hjälp av tradi-tionella PowerPoint-presentationer och de anser att det är allt för krång-ligt att ta till sig den nya tekniken för att utveckla dessa till mer interak-tiva inslag. Syftet med föreliggande examensarbete är därför att göra en behovsanalys över vilket pedagogiskt stöd lärarna på FHS behöver för att utveckla sina lektioner till ett mer flexibelt lärande och att utifrån deras behov testa och eventuellt utveckla något tekniskt verktyg för ändamålet. För att kunna utreda lärarnas behov av pedagogiskt stöd gjordes först en behovsanalys. Denna gjordes med hjälp av intervjuer av fem slumpvis ut-valda studenter på FHS och 11 studiebesök av lektioner på FHS. En slut-sats av behovsanalysen var att Microsoft Producer skulle kunna vara ett möjligt verktyg för att utveckla lärarnas PowerPoint presentationer till html-filer med narration, vilket testades genom observationer av fem lärare anställda på FHS. Observationerna genomfördes i tre steg: först skulle lärarna använda programvaran utan extra hjälpmedel, därefter med hjälp av F1-knappen och Internet, samt slutligen med hjälp av hand-boken. Intervjuerna med studenterna resulterade i två centrala teman. Det ena handlade om pedagogik och det andra om möjligheten att kombinera stu-dier med familjeliv. Studiebesöken visade att lärarna som regel använde PowerPoint-presentationer med mycket information på och som de också kompletterade med mycket muntlig information. Det första steget av ob-servationerna resulterade i att vissa gemensamma svårigheter kunde ur-skiljas. Samtliga kunde starta programvaran, men därefter hade alla svå-righeter att komma vidare. Endast en person upptäckte en s.k. ”Wizard”, men den var inte tillräcklig för att få till en synkronisering av bilder och ljud. Inte heller med hjälp av F1-knappen eller genom att söka på Inter-net lyckades lärarna omvandla sina PowerPoint-presentationer till en html-sida med narration. Därför utvecklades en handbok. När lärarna fick handboken till hjälp lyckades samtliga få ut en produkt som de var nöjda med. Två av lärarna blev så entusiastiska att de genast ville börja experimentera med olika inställningar för att ytterligare anpassa html-sidan.

2008-06-04 2D1028 Medieteknik

SUMMARY Distance education becomes more and more important all over the world in order to find more flexible forms of learning, which will enhance more people to study more efficiently. A computer-based educational system has been bought by the National defence college (FHS), but very few use it. One problem is that teachers still plan their courses based on traditio-nal PowerPoint presentations and they feel that new technology is too difficult to apply in order to achieve more interactive elements. The pre-sent aim is therefore to analyse what pedagogical support the teachers at the FHS need to develop their classes towards flexible learning and from that test and eventually develop a technical tool for that purpose. In order to develop the teachers need for pedagogical support an analysis of the teachers needs was conducted. This was done by interviews of five randomly selected students at the FHS and 11 educational visits to classes at the FHS. The conclusion drawn from the initial analysis was that Microsoft Producer might be a possible tool to develop the teachers’ PowerPoint presentations to html-pages with narration, which was tested by observations of five selected teachers at the FHS. The observations were performed in three steps: 1) where the teachers tried to use Producer without any aid 2) where the teachers received information about support by pushing the F1-button and 3) where the teachers were given the developed handbook at hand. The interviews with the students resulted in two central themes. One was about pedagogy and the other one was about combining studying with fa-mily life. PowerPoint presentations with too much written and oral infor-mation were demonstrated at the educational visits. The first observa-tions showed that there were common difficulties in handling Producer. All teachers were able to start the programme, but they did not get much further than that. Only one person found a so called ”Wizard”, but it was not enough to be able to synchronize images and sounds. The F1-button or searching the Internet was not helpful enough either in order to get the teachers to transform PowerPoint presentations to html-pages with narrations by themselves. That is why a handbook was developed. When the teachers received the handbook, they were able to construct a product good enough. Two of the teachers became very enthusiastic and even wanted to experiment further to find even more features to develop.

2D1028 Medieteknik 2008-06-04

INLEDNING 1

SYFTE 2 MÅL 2 FRÅGESTÄLLNINGAR 2 AVGRÄNSNING 3

METOD 4

Deltagare 4 Metoddiskussion 5

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 6

BEGREPPSDEFINITIONER 6 E-lärande 6 Flexibelt lärande 6 Distribuerat lärande 7 Datorstött lärande 7

FAKTORER AV BETYDELSE FÖR INLÄRNING 7 Miljöbetingade faktorer 7 Känslomässiga faktorer 7 Sociala faktorer 7 Perceptuella faktorer 8 Fysiologiska faktorer 8

FÖRSVARSHÖGSKOLANS BEHOVSSPECIFIKATION PÅ UTBILDNINGSSYSTEM 8 Militära 8 Ekonomiska 8 Pedagogiska 8 Tekniska 9

RESULTAT 10

BEHOVSANALYS 10 Studenterna 10 Lektionerna 10 Slutsats 11

TEST AV PRODUCER 11 Lärarna, första observationen 11 Lärarna, andra observationen 11 Slutsats 11

DET PEDAGOGISKA HJÄLPMEDLET 12 Överväganden och utvecklingsprocess 12 Handboken 12 Lärarna, tredje observationen 23

DISKUSSION 24

PRODUCER:S ANVÄNDBARHET 24 PRODUCERS ANPASSNINGSMÖJLIGHETER 25 PEDAGOGISKA FÖR- OCH NACKDELAR MED DISTANSUTBILDNING 25

Fördelar 25 Nackdelar 26

EKONOMISKA FÖR- OCH NACKDELAR MED DISTANSUTBILDNING 26

AVSLUTNINGSVIS 27

REFERENSLISTA 28 PUBLIKATIONER 28 WEBBSIDOR 28

2D1028 Medieteknik - 1 -

INLEDNING Studenter och lärare, både i Sverige och utomlands, ställer högre krav på flexibla undervisningsformer (Cyrs, 1997). Cyrs (1997) och Biggs (1999) skrev också att detta är en trend som kommer att hålla i sig. Vilket också har visat sig vara en sann profetia. Tid och pengar utgör idag den kritiska sektorn som både studenter och lärare är angelägna om att utnyttja maxi-malt. Även politiskt sett finns det ett stort intresse för detta område. Ge-nom att göra utbildningssystemen mer flexibla hoppas man att det blir möjligt för fler att studera vidare och därigenom på sikt bidra till att stär-ka Sveriges konkurrenskraft (Gisselberg, 2002). Med flexibel undervisningsform avses oftast icke katederbunden utbild-ning och distansutbildning. Detta är ingenting nytt utan har funnits i o-lika skepnader under många år. Olika begrepp florerar som ”problemba-serat lärande”, ”e-learning” eller ”avancerat distribuerat lärande” (ADL), men gemensamt för dessa är målsättningen om det livslånga lärandet och att studenten ska stimuleras att använda ett högre kognitivt tänkan-de, så att inlärningen sker på djupet (Biggs, 1999). Lyckas man med det kan man lära in mycket på kort tid utan att förlora i kvalitet. Som för alla övriga statliga myndigheter, krymper resurserna även för Försvarsmakten. Vidareutbildning för yrkesofficerare inom försvaret är förhållandevis kostsam, beroende på att många får pendla långa avstånd för att kunna delta i undervisningen och ibland får hela familjer flytta. Detta innebär bland annat höga kostnader för både resor och traktamen-ten. Genom att öka flexibiliteten i undervisningen skulle större delar av vidareutbildningen kunna genomföras hemifrån, vilket skulle göra det möjligt för fler att både delta och fullgöra utbildningen, men också bidra till att sänka kostnaderna för vidareutbildning. Att utveckla flexibelt lärande på distans handlar inte enbart om att spara pengar. Det handlar främst om att skapa goda förutsättningar för inlär-ning. Ett flexibelt utbildningssystem är lättare att anpassa för enskilda individer, som då också får bättre förutsättningar att tillgodogöra sig ut-bildningen. Inlärningspsykologer beskrev för länge sen att ju fler sinnen som stimuleras vid lärandet, desto bättre (Comenius, 1657). Därmed underlättar det flexibla utbildningssystem över lag det livslånga lärandet som trots allt bör utgöra målsättningen med den vidareutbildning För-svarsmakten satsar på sina yrkesofficerare. Detta skulle också göra det möjligt för Försvarsmakten att leva upp till Skolutredningens krav på bättre individuell anpassning och hänsyn till familjesituation i utbildnin-gen (SOU 2003:43). Enligt skolutredningen (SOU 2003:43) uppnås ett livslångt lärande ge-nom principen ”just-in-time”, det vill säga att rätt utbildning ska komma vid rätt tillfälle. Det är en princip som enligt skolutredningen också bör vara styrande för den militära högre utbildningen.

- 2 - 2D1028 Medieteknik

Att utveckla en mer flexibel undervisningsform, som därmed också möj-liggör distansutbildning, skulle också bidra till den informationsteknolo-giska utvecklingen och en ökad datormognad i organisationen, vilket skolutredning (SOU 2003:43) också påpekat är viktigt. Detta skulle också underlätta för det Nätverksbaserade försvaret (NBF) att komma in tidigt under officerarnas karriär, genom att bli en del av den enskilde officera-rens kompetensutveckling. För att möta Skolutredningens krav har Försvarshögskolan (hädanefter FHS) köpt in en internetbaserad utbildningsplattform, Fronter, i syfte att både göra utbildningen tillgänglig dygnet runt, men också för att i fram-tiden kunna erbjuda delar av utbildningen på distans. Denna utbildningsplattform har ännu endast tillämpats i begränsad om-fattning, där lärarna på FHS enbart utnyttjat möjligheten att göra sina PowerPoint-presentationer och andra dokument tillgängliga som på en filserver. Eftersom PowerPoint-presentationen är anpassad för en lektion och inte för att ses på i efterhand kommer informationen som förmed-lades med talet att gå förlorad, vilket också påverkar inlärningen negativt (Schank, 2005). Målsättningen att uppnå ett flexibelt utbildningssystem går därmed om intet. De hjälpmedel som redan finns utvecklade för att utgöra ett stöd till nya användare av olika system används inte på grund av att de upplevs som allt för tekniska och svåra att ta till sig. Eftersom flexibelt lärande inte enbart handlar om tekniken utan också om pedagogiken bakom inlärningsprocessen, ställer det höga krav på både studentens och lärarens aktiva deltagande. Frågan är på vilket sätt datoriserade utbildningsprogram kan utnyttjas som pedagogiskt redskap för lärarna och om det bidrar till en mer eller mindre effektiv inlärning för studenterna?

SYFTE Att göra en behovsanalys över vilket pedagogiskt stöd lärarna på FHS behöver för att utveckla sina lektioner till ett mer flexibelt lärande och att utifrån deras behov testa och eventuellt utveckla något möjligt tekniskt verktyg för detta ändamål.

MÅL Att lärarna på FHS ska utveckla det flexibla lärandet på FHS och kunna använda utbildningsplattformen Fronter i större utsträckning.

FRÅGESTÄLLNINGAR • Hur uppfattar studenterna utbildningen på FHS? • Vilka är studenternas uppfattningar av datoriserade

utbildningsprogram?


• Vad krävs för att lärarna på FHS ska utnyttja den internetbaserade utbildningsplattformen Fronter i större utsträckning?

• Kan Microsoft Producer fungera som ett verktyg för att utveckla undervisningen till att bli bättre anpassad för flexibelt lärande?

AVGRÄNSNING Det mulitimediaverktyg som används är Microsoft Producer, med anled-ning av att det är en Microsoft-produkt och det enda program som till fullo passar in i IT-strategin som gäller på FHS. Hädanefter omnämns programvaran som enbart Producer.


METOD Observationsstudier och intervjuer hör som regel till den kvalitativa for-skningstraditionen. Dessa metoder har valts som mest lämplig utifrån syftet med undersökningen, som går ut på att öka förståelsen för vad lä-rarna upplever som svårigheter och inte att besvara kvantifierbara eller generaliserbara frågeställningar. Arbetet inleddes med fem intervjuer med fem slumpvis utvalda studenter på FHS om deras uppfattningar om utbildningen på FHS samt deras generella erfarenheter och åsikter om datoriserade utbildningsprogram. Intervjuerna genomfördes individuellt av författaren under ett samlat tillfälle efter skoltid i caféterian som finns på FHS. Intervjun tog ca 1 timme och intervjuaren gjorde enklare minnesanteckningar under tiden. Styrkan i en sådan intervjuteknik är att det liknar en vardaglig situation, där forskaren utövar minsta möjliga styrning på samtalets utformning (Holme och Solvang, 2001). Därefter genomförde författaren studiebesök vid 11 lektioner för att få en uppfattning om hur de PowerPoint-presentationer såg ut som användes på FHS. Slutligen genomfördes sammanlagt 15 deltagande öppna observationer av fem lärare anställda på FHS, vid tre olika tillfällen. Urvalet av lärarna utgick ifrån närhetsprincipen, det vill säga lärare som hade tid och fanns tillgängliga i närheten. Lärarna observerades då de själva för första gången använde Producer. Observationerna gjordes i tre steg: först skulle lärarna använda programvaran utan extra hjälpmedel, därefter med hjälp av F1-knappen och Internet, samt slutligen med hjälp av handboken. Observationerna genomfördes av författaren och ägde rum på respektive lärares eget tjänsterum. Det första steget av observationerna tog ungefär 10 minuter per person. Det andra steget genomfördes en vecka efteråt, på liknande sätt och tog ungefär 30 minuter per person. Det tredje och sista steget i observationerna genomfördes ca 1 månad senare och tog ungefär 15 minuter per person. Under de inledande två observationerna fördes anteckningar om vad som fungerade bra och dåligt. Efter den sista obser-vationen diskuterades om huruvida hjälpmedlet fungerade. Observationsanteckningarna låg sedan till grund för utvecklingsproces-sen av det pedagogiska hjälpmedlet som slutligen blev den så kallade handboken. Denna utvecklades till ett stöd för den enskilde läraren att själv klara av att omforma en PowerPoint-presentation till en html-fil med narration genom att använda inspelat tal ”live” från föreläsningen.

DELTAGARE

De fem studenterna kom alla från Chefsprogrammet Teknik. De var sam-tliga män med en ålder mellan 38 år och 44 år. Alla var majorer under utbildning för att få överstelöjtnantskompetens. Detta betyder att de tidigare hade genomgått utbildning på FHS.


Av de fem lärarna från FHS var tre män och två kvinnor. Deras ålder sträckte sig från 33 år till 51 år. Deras utbildningsbakgrund varierade, men två av dem var civilingenjörer.

METODDISKUSSION

Reliabilitet diskuteras som regel inom den kvantitativa forskningen, då det är viktigt att kunna avgöra om informationen är representativ för det urval man gjort och om man verkligen mätt det man ville mäta. Detta har inte samma centrala plats i en kvalitativ undersökning eftersom fokus inte ligger på statistisk representativitet. I kvalitativa studier eftersträvas så olika informanter som möjligt för att få en så nyanserad bild som möj-ligt av det som studeras. I kvalitativa studier tar man med så många in-formanter att man uppnår en så kallad mättnad. Det innebär att man inte längre får någon ny information. Det är möjligt att fem personer är för lite för att uppnå en mättnadsgrad och att det därför utgör en begräns-ning i den här undersökningen. (Holme & Solvang, 2001) Det är också viktigt med tillit mellan observatör och informant för att lyckas med en öppen observation, så att informanten känner förtroende och vågar vara ärlig och uppriktig (Holme & Solvang, 2001). Med anled-ning av tidigare goda relationer mellan författare och informatörer är det sannolikt att anta att informanterna kände förtroende för observatören, vilket är en metodologisk styrka i sammanhanget. Validitet är ett mindre problem i kvalitativa studier än i kvantitativa, eftersom närheten är större till den som studeras. Visserligen kan det finnas en risk för att observatören missförstår situationen, men det fanns inga indikationer att så var fallet i den här studien. Ytterligare en risk med öppna observationsstudier är att observatören kan solidarisera sig med den som observeras så att själva observationen inte blir vetenskap-ligt objektiv (Holme & Solvang, 2001). Då observationerna pågick under en mycket kort och avgränsad period, bedöms denna risk som liten.


TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

BEGREPPSDEFINITIONER Inom området ”icke klassrumsutbildning” finns ett flertal begrepp. Clas Holmberg (2004) som är vetenskaplig ledare på Centrum för Flexibelt lärande (CFL) har sammanställt en begreppstabell som visar på komple-xiteten kring ämnet. Holmberg påpekar också att listan hade kunnat göras ännu längre. Tabell 1. Exempel på begrepp som beskriver utbildningsformer som står i kontrast till närundervisning och klassrumsundervisning.

Begreppens förankring

POLICY PEDAGOGISK TEORI ORGANISATION/ TEKNOLOGI

Distansutbildning Borderless education eLearning

Samarbetslärande (Collaborative learning)

Flexibel utbildning Edutainment Just-in-time-learning

Datorstött lärande (Computer supported learning)

Livslångt lärande Livsvitt lärande

Flerforms utbildning (Blended learning)

New media education Flexibelt lärande Nät baserat lärande Open and distance

learning Online learning Open learning

Digital Game based learning - Games2Train - Games that teach - Learning Games - Policy games - Serious Games Telematic learning

Återkommandeutbildning Individualiserat lärande Virtuellt lärande Interaktiv utbildning Virtuella universitet Learning labs Webbaserat lärande Teknikstött lärande Källa: Holmberg, 2004, s. 71. E-lärande, Flexibelt lärande, Distribuerat lärande och Datorstött lärande är några vanligt förekommande begrepp där Producer kan komma att användas. Det är inte ovanligt att dessa begrepp blandas ihop, varför det är angeläget att presentera dessa lite utförligare.

E-LÄRANDE

E-lärande (eLearning i tabellen) används som regel när man talar om oli-ka typer av Internet-baserade kurser, enligt Nilsson (2003). Det kan vara en bok i elektronisk form eller ett text- och bildmaterial som presenteras elektroniskt utan möjlighet till handledning.

FLEXIBELT LÄRANDE

Enligt Nilsson (2003), som jobbar för Nationellt centrum för flexibelt lä-rande, finns tre aspekter på vad som menas med flexibelt i lärandet: den


ena är flexibilitet i tid det vill säga att man ska kunna studera när och var man vill, den andra är flexibilitet i rum, att man ska kunna välja plats varifrån man studerar och den tredje är flexibilitet i kombinationsmöjlig-heter vilket är avhängigt deltagarens intresse.

DISTRIBUERAT LÄRANDE

Nilsson (2003) beskriver det distribuerade lärandet som självstudieupp-gifter som studenten tillhandahåller på distans från läraren.

DATORSTÖTT LÄRANDE

Vidare skriver Nilsson (2003) att datorstött lärande utöver det distribue-rade lärandet innefattar kontakter på distans mellan lärare och student i syfte att underlätta lärandet.

FAKTORER AV BETYDELSE FÖR INLÄRNING

MILJÖBETINGADE FAKTORER

Oavsett om det är ett fysiskt rum eller ett virtuellt rum, får vi som männi-skor ett första intryck som är betydelsefullt för vår tolkning och uppfatt-ning av olika inlärningssignaler. Det kan till exempel vara hur arbetsma-terialet exponeras. (Eklöv et al, 2002). Hur rummet är organiserat ger också ledtrådar som underlättar hur man ska hitta eller orientera sig. På detta sätt kan man se komplexa sammanhang och få förståelse, vilket leder till ett mer effektivt lärande och vad som i litteraturen beskrivs som ett holistiskt lärande (Marton et al. 1990, Biggs, 1999). Andra miljöbetingade egenskaper som har betydelse för inlärning är ljud, ljus, temperatur och möblering (Gustafsson, 1999). Vissa föredrar en helt tyst inlärningsmiljö och andra en studiemiljö med musik. Några vill ha starkt ljus, andra vill ha dämpad belysning. Vissa föredrar att ha det varmt, andra vill ha svalt. Bilder är ett sätt att skapa föreställningar och en visuell helhet. Symboler kan också användas för att lyfta upp handlingen till en abstrakt nivå. (Gustafsson, 1999)

KÄNSLOMÄSSIGA FAKTORER

För att lyckas med inlärningen krävs motivation, koncentration och ut-hållighet. Vissa lär sig mer genom att själva ta ansvar för sin inlärning medan andra behöver stöd och vägledning. (Gustafsson, 1999) Enligt Gustafsson (1999) är det också möjligt att styra inlärningsbeteen-det genom t.ex. positiv förstärkning som ges i syfte att få studenten att upprepa ett önskat beteende.

SOCIALA FAKTORER

Inlärning kan också underlättas genom att anpassas till sociala faktorer som att: vilja arbeta ensam, i par, i grupp, med likasinnade, med auktori-


tär vuxen som vägleder, med kollegial vuxen, efter mönster och rutiner, eller varierat. (Gustafsson, 1999)

PERCEPTUELLA FAKTORER

Gustafsson (1999) skriver om att olika perceptuella faktorer också påver-kar inlärningsförmågan olika. Genom att kombinera de olika sinnena så-som hörsel, syn, beröring och upplevelser beskrivs inlärningsprocessen kunna optimeras. Vidare skriver Gustafsson att ”Learning by doing” be-skrivits av flera inlärningspsykologer som effektivt i inlärningsprocessen.

FYSIOLOGISKA FAKTORER

Vidare finns det fysiologiska faktorer som påverkar inlärningen enligt Gustafsson (1999). Dessa inbegriper att behöva äta om man känner sig hungring, att röra på sig om man har koncentrationssvårigheter eller att förlägga inlärningen till den tid på dygnet då studenten är mest mottag-lig.

FÖRSVARSHÖGSKOLANS BEHOVSSPECIFIKATION PÅ UTBILDNINGS-SYSTEM I ett tidigare arbete har Kärrholm (2005) analyserat vilka behov För-svarshögskolan har på ett distansutbildningssystem. Naturligtvis är det en viktig utgångspunkt i utvecklingen av alla utbildningssystem och där-med också i utvecklingen av pedagogiska hjälpmedel, varför en samman-fattning av Kärrholms behovsspecifikation presenteras här:

MILITÄRA

För att effektivisera Försvarsmaktens högre militära utbildning är det viktigt att rätt utbildning kommer vid rätt tillfälle. Det nätverksbaserade försvaret behöver komma in tidigt i officerarnas karriärer och flexibelt lärande kopplat till IT-användning blir då en naturlig del i kompetens-utvecklingen.

EKONOMISKA

Genom att ha ett utbildningssystem baserat på flexibelt lärande kan indi-viduell anpassning göras som innebär att onödig överutbildning minime-ras och att en högre effektivitetsgrad uppnås. Dessutom kommer rese-kostnaderna att minska i takt med att man är kvar på hemmaförbandet och vidareutbildas.

PEDAGOGISKA

Webb-baserade media ska utnyttja de studerandes unika möjligheter för att undvika att de blir alltför passiviserade. Som exempel räcker det inte med att presentera pdf-filer med innehåll hämtat från tryckta medier. Ett exempel på att göra webb-baserade media mer interaktivt är att utnyttja animationer och små program, exempelvis applets för att höja den kogni-tiva nivån i inlärningen och underlätta den abstrakta förståelsen. Studenternas delaktighet är viktig för inlärningen och därför är det vik-tigt med interaktiva utbildningssystem. Dessa måste också vara tillräck-


ligt anpassningsbara så att de kan passa studentens initiala kunskapsnivå och samtidigt kunna följa med i utvecklingen till en mer avancerad nivå. Användarvänlighet i systemen är också viktigt för att delaktigheten ska bli optimal. Individuella lösningar ska eftersträvas i hög utsträckning så att fler ges möjlighet att delta och fullgöra utbildningen. Försvarshögskolan har som krav att studenterna ska vara delaktiga i planeringen och ges möjlighet att påverka genomförandet av utbildningen. Samarbete med andra har också visat sig påverka inlärningen positivt, varför det är viktigt för Försvarsmaktens utbildningssystem att dessa är utformade så att samarbete mellan studenterna underlättas.

TEKNISKA

Användandet av hypertext, det vill säga text som länkar till annan text så att hjärnans sätt för att länka ihop informationen efterliknas, bidrar till en aktiv och effektiv inlärning. Internationellt används en standard (http://dublincore.org, 2007) för metadata som också möjliggör migra-tion av information mellan olika databassystem. Detta behöver Försvars-makten och FHS utveckla för sin verksamhet. Ett inloggningssystem som gör det möjligt att se vilka andra som är on-line, samtidigt skapar en känsla av samhörighet och närvaro som under-lättar kontakt, vilket underlättar inlärningen. Ett system för nyheter och uppdateringar ska finnas för att snabbt ge en överblick över vad som hänt sedan sist. Lämpligt är att mötas av detta redan vid inloggningen. Utbildningssystemen ska utvecklas så att administrationen kan fören-klas. För ett modernt utbildningssystem är det viktigt att informationen är aktuell, risken finns annars att både studenter och lärare tappar moti-vation att använda systemet. Det kan också innebära en integration med andra administrativa system så som Ladok. Teknisk stabilitet är också nödvändig inte minst för motivationen att använda systemet. Framför allt handlar det om att kursytan ska vara anpassad för olika skärmupplösningar och operativsystem.


RESULTAT För att kunna utveckla ett pedagogiskt stöd till lärarna på FHS var det nödvändigt att först göra en behovsanalys. Denna gjordes med hjälp av intervjuer av studenter och studiebesök av föreläsningar. Slutsatsen från behovsanalysen var att Producer skulle kunna vara ett tekniskt verktyg i utvecklingsprocessen till ett mer flexibelt utbildningssystem, vilket också testades genom observationer av lärare. Det visade sig då att verktyget i sig inte var tillräckligt pedagogiskt, varför en särskild handbok utvecklades och utvärderades genom ytterligare observationer.

BEHOVSANALYS Navet i FHS:s verksamhet är utbildning. Därför föll det sig naturligt att börja tala med studenterna och höra hur de upplevde sin studiesituation på FHS. Därefter genomfördes studiebesök av lektioner för att ta reda på vilken presentationsteknik som redan användes och därefter genomfördes observationerna av lärarna när de skulle använda Producer utifrån de tre olika stegen.

STUDENTERNA

Det första som kom på tal kring studierna var att det var stor skillnad mellan pedagogiken i utbildningen på de olika institutionerna på FHS. Vad de ansåg vara det sämsta exemplet på pedagogik var obligatoriska föreläsningar med oh-bilder som visade kopierade sidor ur kurslitte-raturen och där föreläsaren bara läste innantill. Det framkom också att resorna var ansträngande, som en av dem sa:

”…förra gången jag gick här var det kul med Stockholm, men nu har jag ju fru och barn och då är det bara jobbigt att vara borta [vardagar] ett helt år…”

De ansåg också att det i en modern skola borde vara möjligt att kombi-nera utbildning med familjeliv. Samtliga var också medvetna om att det fanns ett ”Learning Management System” på FHS, det vill säga Fronter. De var också förundrade över att det inte utnyttjades. Med detta menade de att det inte användes som ett LMS utan bara som en filarea. De var också besvikna på att det fanns en möjlighet till hemstudier men att den inte användes på något annorlunda sätt än när de gick förra gången. De sa, med ett leende, att det redan då fanns distansutbildning på FHS. Man fick med sig en bunt med böcker hem under julledigheten och skulle sen e-posta in rapporter.

LEKTIONERNA

Under lektionerna som författaren besökte, framkom att det generellt var informationstunga PowerPoint-presentationer. Med det menas att det var mycket text på varje bild i presentationen och därtill mycket för-klarande tal från lärarens sida.


SLUTSATS

Slutsatsen av behovsanalysen var att Producer skulle kunna vare ett tek-niskt verktyg för att hjälpa lärarna med att förvandla sina PowerPoint presentationer till html-sidor med narration. Därmed skulle utbildningen på FHS kunna göras mer flexibel och den internetbaserade utbildnings-plattformen Fronter skulle kunna utnyttjas i större utsträckning.

TEST AV PRODUCER

LÄRARNA, FÖRSTA OBSERVATIONEN

Innan lärarna började prova att använda Producer frågade författaren om den viktigaste anledningen till varför de inte använde Fronter mer än vad de gjorde. Samtliga sa att det berodde på tidsbrist. Tre lärare påpeka-de att de kanske skulle använda det mer om det fanns skrivna manualer att läsa. Efter att ha observerat lärarna enskilt gick det att urskilja vissa gemensamma svårigheter. Samtliga kunde starta programmet, men för två av dem tog det i princip stopp vid det. Två andra klickade runt på vad som närmast kan liknas vid ett strukturellt kaotiskt letande efter lösnin-gen. Det var uppenbart att de försökte komma på hur man gör själva. En av de observerade upptäckte att det fanns en så kallad ”wizard” som man kunde använda för att få hjälp med sin presentation. Även om det gick bra att lägga in bilderna och ljudet, blev det inte mer än så. Synkronise-ring av ljud och bild, val av rätt form för slutprodukten samt publicerin-gen uteblev.

LÄRARNA, ANDRA OBSERVATIONEN

Denna gång valde författaren att berätta att det i alla Microsofts pro-gramvaror finns en inbyggd hjälp kopplad till F1-knappen, samt att på-peka att man kan söka på Internet efter Producer. Samtliga provade först F1-knappen men de tyckte också att hjälpen var otillräcklig. De tyckte att formatet på den inbyggda hjälpen inte var intuitivt, som en av dem ut-tryckte det:

”Vadå hjälp? Det här krånglade ju bara till det. Man tror att man ska få hjälp men det blir bara tvärtom…”

Gällande Internetsökningen upplevde fyra av lärarna att det ändå inte gav något eftersom det kom upp för mycket träffar och de tycktes ha svårt att sortera bland dessa.

SLUTSATS

Lärarna på FHS behöver pedagogiskt stöd för att kunna använda Producer. Det räcker inte med den inbyggda hjälpfunktionen F1-knappen. Inte heller med hjälp av informationssökning på Internet.


DET PEDAGOGISKA HJÄLPMEDLET

ÖVERVÄGANDEN OCH UTVECKLINGSPROCESS

PowerPoint-presentationer kan generiskt delas upp i dessa olika typer: Utan ljud med lite text Utan ljud med mycket text Med studioljud med lite text Med studioljud med mycket text Med klassrumsljud med lite text Med klassrumsljud med mycket text

Varje typ har givetvis sina fördelar och nackdelar. Fördelar med att an-vända klassrumsljudet är att om man har bra inspelningsutrustning får man även med diskussionen i klassrummet, men framförallt att det inte krävs någon extra tid för läraren att tala in ljud till sin presentation. Utvecklingsprocessen av handboken har i detta arbete fokuserat på att använda lärarnas befintliga PowerPoint-presentationer med inspelat klassrumsljud. För detta val finns en huvudanledning, nämligen att för-söka göra ett system som kräver så lite som möjligt av lärarnas tid. Även om resultatet kanske inte blir optimerat ur ett studentperspektiv är tan-ken att lärarna ska få ett intresse för de pedagogiska möjligheterna med att använda Producer som en naturlig del av utbildningen på FHS. Fö-rändrandet av presentationerna till att passa egenstudier bör utvecklas i ett senare skede.

HANDBOKEN

Här följer handboken som den såg ut när den delades ut. Det som skiljer den här rapportens version av handboken från den utdelade handboken, är att här har bilderna förminskats för att inte ta så mycket plats. Start av handbok Följande måste finnas innan du börjar:

• Aktuell PowerPoint-presentation • Din inspelade ljudfil som ska läggas till

Starta applikationen Microsoft Producer. Då kommer följande bild fram:


Dubbelklicka på ”Slides”

Dubbelklicka på ”Import Slides”

Sök upp den PowerPoint-presentation du vill använda. I detta exempel används Producers egen exempelfil.


Dra ner samtliga av de bilder som du vill använda till det område ”Slide” som är markerat med gult ovan.

Då ser du att dina bilder nu har hamnat på tidslinjen (timeline). På samma sätt som du la till dina bilder ska du nu lägga till din ljudfil. Välj mappen ”Audio” och dubbelklicka på ”Import Audio”.


Nu ser du att min ljudfil är kortare än det som finns i ”Slide”. Det åtgärdas genom att du klickar på ”Synchronize”.

Nu väljer du ”Set slide timing”. Sen trycker du på play-knappen. Då börjar ljudet spela och du klickar på ”next slide” när du vill att det ska bytas bild.


När du väljer hur presentationen ska se ut väljer du ”Presentation Templates”.

Lämpligast är att välja ”Standard Audio – Resizable Slides”. Om du väljer en mall med en videokamera-ikon vill Producer lägga till en videofilm. Det kan du göra om du exempelvis spelar in dig på video och vill att det ska synas samtidigt som dina PowerPoint-bilder. Klicka på fliken ”Table of Contents”


Till höger väljer du vilken information du vill ha på startsidan av din presentation. Inget av det är ett krav men lämpligt för att visa vad det är som kommer. När du klickar på ”preview” kommer du se hur startsidan på din presentation kommer se ut.

Stäng bilden. Klicka på ”Publish” högst upp till höger

Välj ”My Computer”, klicka på ”Next”.


Fyll i det du vill, klicka på ”Next”.

Kontrollera att allt stämmer, klicka på ”Next”.


Välj enligt bilden.

Välj enligt bild. Klicka ”Next”.


Då kommer programmet börja arbeta med att skapa presentationen.

När det är klart kommer följande bild upp:


Klicka ”Finish” och du är klar.


Kontrollera i din browser att det ser ut som du vill genom att dubbelklicka på den .htm-fil som skapats i mappen du valde. Då kommer det se ut ungefär så här.

När du klickar på ”Play” kommer din presentation visas.

Till vänster finns nu knappar för att starta, spola fram/bak, hoppa till nästa/förra bilden och anpassa volymen samt länkar till de olika bilderna i din presentation. Så här ser din mapp ut där dina Producer-filer har hamnat.

Avslutningsvis är det bara att dra över hela mappen som innehåller Producer-filerna till Fronter så kan dina elever se din presentation.


Lämpligt är att du byter ut namnet på .htm-filen till något mer förklarande.

Slut på handboken

LÄRARNA, TREDJE OBSERVATIONEN

Det tredje och sista steget i observationerna av lärarna innebar att hand-boken utvärderades. Denna gång fick alltså lärarna använda Producer med handboken till hjälp. Samtliga lyckades få ut en produkt som de var nöjda med. Två av lärarna ville omgående prova igen eftersom de förstod grunden i hur man använder Producer och nu ville experimentera mer med de olika inställningarna för att få en slutprodukt som passade dem.


DISKUSSION Att göra en behovsanalys över vilket pedagogiskt stöd lärarna på FHS behöver för att utveckla sina lektioner till ett mer flexibelt lärande och att utifrån deras behov testa och eventuellt utveckla något möjligt tekniskt verktyg för detta ändamål. Utifrån den behovsanalys som genomförts har Producer testats som ett verktyg i syfte att underlätta för lärarna att utveckla utbildningen på FHS till ett mer flexibelt lärande. Den handbok som utvecklats har utvärderats av de medverkande lärarna, som med hjälp av den faktiskt visade att de kunde omvandla sina PowerPoint-presentationer till html-sidor med narration. Handboken har utvecklats för att i så hög grad som möjligt eftersträva in-lärningsfrämjande faktorer. Bilderna som presenteras genom ”skärm-dumparna” har tagits med för att underlätta orientering och ge ledtrådar till hur man hittar till de olika funktionerna, vilket effektiviserar inlärnin-gen enligt Marton et al (1990) och Biggs (1999). Poängen med att lägga in en narration handlar också om att kombinera synintryck med ljudin-tryck, vilket Gustafsson (1999) skrivit om som betydelsefullt för att un-derlätta inlärningen. Genom att utvärderingen av handboken blev så positiv så blir det lättare att motivera andra lärare till att börja använda Producer och motivation har ju enligt Gustafsson (1999) visat sig vara en betydelsefull faktor för inlärning, vilket torde göra det lättare att få lärarna på FHS att i framti-den utnyttja Fronter och tekniken i betydligt större utsträckning. Som med allt förändringsarbete krävs också attitydförändringar. Men, attity-derna är på god väg att förändras. Fördelarna med distansutbildning och flexibelt lärande får allt större spridning och forskningsresultat visar att distansutbildning kan vara lika effektiv som vanlig katederbunden utbild-ning (http://www.usdla.org, 2007).

PRODUCER:S ANVÄNDBARHET Producer är onekligen ”just-in-time”, eftersom studenten kan få en skiva med sig med allt lektionsunderlag alternativt hämta det direkt från Fron-ter och kan därefter bestämma själv över när, hur och var man vill stude-ra. En svaghet hos Producer är att varje PowerPoint-presentation blir ett antal Mb stor, men i dagens uppkopplade samhälle kan det knappast an-ses vara ett problem. I ett scenario där en kurs börjar med en uppstart på FHS måste skivan med dess innehåll vara tryckt och klar för distribution redan första da-gen, alternativt finnas tillgängligt på Fronter. Tekniskt är det givetvis genomförbart att senare förändra kursen under resans gång genom att studenten kopplar upp sig mot Fronter och kontrollerar om något nytt


eller annorlunda presenteras, men då förlorar man fördelen med att inte vara tvungen till att ha en Internetuppkoppling. Med tanke på de presentationer som visades under lektionerna på FHS, kan det konstateras att om FHS i fortsättningen ska satsa på flexibelt lärande kommer det att krävas en hel del arbete med lektionsunderlaget för att passa som kursmateriel av Producer-modell. Samtidigt bör det inte vara en alltför stor omställningsprocess med tanke på att utbild-ningsmateriel är färskvara som oavsett teknisk lösning alltid måste upp-dateras och anpassas.

PRODUCERS ANPASSNINGSMÖJLIGHETER Producer skulle mycket väl kunna anpassas för att innehållsmässigt passa Försvarsmakten och FHS. Eftersom Producer använder standard PowerPoint-presentationer är det i princip färdigt från start. Det enda läraren behöver göra är att lägga in sitt eget kursmaterial och skapa en mappstruktur i sin kursdel i Fronter. Till och med den grafiska profil som FHS använder skulle kunna inkorporeras i Producer med hjälp av en mall som ska användas av lärarna.

PEDAGOGISKA FÖR- OCH NACKDELAR MED DISTANSUTBILDNING

FÖRDELAR

De största fördelarna som beskrivs av Illinois Online Network (http://www.ion.illinois.edu, 2007) med distansutbildning är att man själv kan påverka tid och plats för sina studier, detta bekräftas av Saa-rinen (Saarinen, 2000). Sannolikheten att kunna delta ökar, inte minst om familjesituationen kan underlättas, vilket också studenterna gav uttryck för var viktigt. Studenterna stimuleras i högre grad att själva söka och välja ut relevant information, vilket bidrar till ökad reflektion och bredare perspektiv. Därmed blir utbildningen också mer studentcentre-rad. Elektroniska utbildningssystem gör det också möjligt för studenter och lärare att utbyta erfarenheter på ett sätt som skapar synergieffekter, vilket lätt kan hämmas i ett traditionellt klassrum. Dessutom är det sannolikt att kvaliteten på dialogen blir högre när tid ges att i lugn och ro kunna reflektera över frågor och kommentarer. En an-nan fördel som beskrivs av Illinois Online Network är att elektroniska utbildningssystem har ett visst mått av anonymitet där kön, klädsel eller rang inte blir lika uppenbara. En webbaserad kurs uppges också vara en-kel att uppdatera. Webbaserade kurser underlättar också för både stu-denter och lärare att dela med sig av intressant information och kunskap, vilket också bidrar till läroprocessen (Säljö, 2000). Illinois Online Net-work tar också upp att distansutbildning kommer att ställa krav på lärare att lämna invanda utbildningsmönster, vilket på sikt leder till en utveck-ling och modernisering av utbildningen med uppdaterat och förnyat material.


NACKDELAR

Nackdelarna med distansutbildning kan vara för studenter med svårig-heter att själva disciplinera sig till studier (Nyberg, 2000). Det ställer också högre krav på datormognad hos studenterna för att det inte ska uppstå alltför stora hinder att komma igång med utbildningen. Kontakter via chatt, e-post och så vidare kan aldrig ersätta mellanmänskliga möten. Det är viktigt att vara medveten om i utformningen av inlärningsupp-gifter. Det handlar om att vara kreativ och se nya möjligheter och skapa möten med de som finns i närheten kanske snarare än med sina klass-kamrater. Beroende på hur distansutbildningen utformas så är det ingen självklarhet att studenterna ges möjlighet att själva delta i planeringen och upplägget av utbildningen. Detta måste lärarna aktivt bygga in i utbildningssystemet för att det ska fungera. Ett av problemen som lärarna beskrev var att de inte har tid med att sätta sig in i nya system, vilket märktes tydligt med Fronter där de få som an-vänder systemet har det till filarea, trots att det finns funktioner motsva-rande de i KTH:s ”Bilda”. Ett annat problem är att vissa lärare ser dis-tansutbildning som något nytt och alldeles onödigt. Distansutbildning är ju allt annat än nytt; redan i aposteln Petrus brev nämndes distansutbild-ning och det är ju allt annat än i modern tid. Med anledning av att lärarna på FHS inte alltid har tid eller kompetens att kunna göra PowerPoint-presentationer som passar för egenstudier och att deras PowerPoint-presentationer ofta innehåller mycket text, är det detta som kommer att kräva extra engagemang i början. Men den viktiga kompletteringen är narrationen av bilderna. Texten på bilden bör följa principen ”less is more”, vilket också skulle göra bilderna lättare att komma ihåg. Kan man dessutom läsa texten samtidigt som man hör talet får man en utbildning som vilar på en av inlärningens grundprinciper.

EKONOMISKA FÖR- OCH NACKDELAR MED DISTANSUTBILDNING En given ekonomisk fördel med distansutbildning är att rese- och logi-kostnader kan minska rejält. Enligt Skolutredningen (2003) uppskatta-des kostnaden för boende och resor för Yrkesofficersprogrammet under ett år till ca 35 miljoner kronor. Reseavdelningen på FHS gjorde en upp-skattning att resekostnaderna för lärarna och den hamnade på cirka 8 miljoner kronor per år. Att få veta den totala kostnaden för elevernas resor till och från FHS under ett utbildningsår visade sig vara alldeles för komplext. Uppenbart är ändå att om det går att minska antalet tur och returresor med bara några få gånger kommer det att omgående spara pengar för Försvarsmakten och i slutänden, skattebetalarna. Samtidigt måste man ta med i beräkningen att anpassning av utbildning till en ny typ av medium också medför vissa initiala kostnader för inve-steringar i hårdvara som datorer och serverkapacitet, mjukvara och andra kostnader i form av tid vid anpassning av tidigare utbildnings-material.


AVSLUTNINGSVIS På FHS finns ett underliggande men inte uttalat mål med utbildningen som kan verifieras av nästan alla som gått utbildning där. Det är att man träffar andra vapengrenar och lär av varandra. Särskilt viktigt är det i samband med införandet av NBF i Försvarsmakten. Detta nya sätt att verka kan komma att påverkas allvarligt om inte kurser anpassas för att uppfylla även detta behov. Satsningen som görs på Försvarshögskolan med att utveckla distansut-bildning med hjälp av ett elektroniskt utbildningssystem tycks vara helt riktig, sett till både inlärning och ekonomi. Det är dock viktigt att poäng-tera att IT-baserade utbildningssystem inte kan ersätta lärare, bara ut-göra ett mer flexibelt pedagogiskt verktyg. Läraren behövs också fortsätt-ningsvis för att designa kurser och vägleda studenterna genom dessa uti-från seminarier, laborationer, exkursioner och examinationer. För att övertyga de lärare som är skeptiska till det här med webbaserade kurser skulle det vara spännande att i framtiden få utveckla en helt web-baserad utbildning på FHS och utvärdera effekterna på kompetensen hos yrkesofficerarna. Min personliga övertygelse är att det mycket väl skulle kunna fungera med distansutbildning också på FHS. För att avsluta avslutningen vill jag bara skriva något till min fru Jenny. Det är tack vare dig jag började på den här resan och det är tack vare dig jag gått iland också. Tack så otroligt mycket för hjälpen...


REFERENSLISTA

PUBLIKATIONER Biggs, J. (1999). Teaching for quality learning at university. Society for

research into higher education. Buckingham: Open University Press. Comenius, J. A. (1657). Didactica Magna. Cyrs, T.E., ed. (1997). Teaching and learning at a distance: what it takes

to effectively design, deliver and evaluate programs. San Fransisco, California: Jossey-Bass.

Eklöv, A. (red), Kronkvist, Å., Lundström, L., Nilsson, L-E. (2002). Att undervisa på distans. Kristianstad: Enheten för kompetensutveckling, Högskolan i Kristianstad.

Gisselberg M. (red). 2002. Distanslärare och distanslärande. En antologi. (Rapport 6:2002). Kristianstad: Distum, Distansutbildningsmyndigheten.

Gustafsson S. (1999). Den fysiska miljöns betydelse vid inlärning. En studie av Dunn & Prashnigs inlärningsstilar. Linköping: Institutionen för Pedagogik och Psykologi, Linköprings Universitet. Examensarbete.

Holmberg, C. (2004). På den studerandes villkor – flexibelt lärande i Utsikter och Insikter, En antologi om flexibelt lärande i vuxenutbildningen. Hässleholm: CFL Rapport 5:2004.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (2001). Forskningsmetodik - Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Kärrholm P. (2005). En utredning av ett distribuerat utbildningsprogram. Stockholm: Försvarshögskolan.

Marton, F., Hounsell. D., Entwistle, N. (red). (1990). Hur vi lär. Stockholm: Rabén och Sjögren

Nilsson, I.V. (2003). Problems With Procedures and Implimentations in Computer Assisted Teaching. ExpoNetLearning 2002. NetLearning Conference. BTH, Ronneby.

Nyberg, R. (2000). Syn på kunskap och inlärning, i Nyberg, R., Strandvall, T. Utbilda via Internet - Handbok i IT-pedagogik. Vasa, Finland: E-learnIT. ISBN 951-98620-0-5.

SOU 2003:43. (2003). Ett reformerat skolsystem för Försvarsmakten. Stockholm: Fritzes.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma ISBN: 91-518-3728-5.

WEBBSIDOR http://dublincore.org/, Dublin Core Metadata Initiative (DCMI), 2007-

12-29. http://www.ion.illinois.edu/, Illinois Online Network - Your source for

Technology Enhanced and Online Education Information. 2007-12-21. http://www.usdla.org/, USDLA – United States Distance Learning

Association, 2008-04-28.

TRITA-CSC-E 2008:057 ISRN-KTH/CSC/E--08/057--SE

ISSN-1653-5715

www.kth.se

Documents

Producer, en användarvänlig handbok som ett led i ......behovsanalys. Denna gjordes med hjälp av intervjuer av fem slumpvis ut-valda studenter på FHS och 11 studiebesök av lektioner