FÖRVALTNINGSHÖGSKOLAN Göteborgs Universitet Examensarbete i Offentlig Förvaltning 30 hp Inriktning: Ekonomi VT -09 Författare: Martin Bernmar Handledare: Stellan Malmer

Prestationer i nätverk

– Om kommuner involverade i jämförande nätverk

2

Innehållsförteckning 1 Inledning ...........................................................................................................................................4

1.2 Om Benchmarking och dess framväxt .......................................................................................5 1.3 Om nätverk och kommuner........................................................................................................7 1.3 Problembeskrivning och syfte....................................................................................................8

2 Referensram ....................................................................................................................................10 2.1 Vad är nätverk?.........................................................................................................................10 2.2 Benchmarking och relativa prestationsmätningar som begrepp ..............................................10 2.2 Effekter, Effektivitet och produktivitet .................................................................................... 11

2.2.1 Effekter..............................................................................................................................12 2.2.2 Effektivitet och produktivitet ............................................................................................13

2.3 Användande av benchmarking och prestationsmätningar i kommunsektorn...........................14 2.4 Den nordiska forskningen i korthet..........................................................................................15 2.5 Benchmarking och nätverk ......................................................................................................16

2.5.1 Erfarenheter från svenska nätverk.....................................................................................16 2.5.2 Erfarenheter från norska nätverk.......................................................................................17 2.5.3 Nätverk, styrmodeller och effekter ...................................................................................18

2.6 Sammanfattning och fördjupad frågeställning.........................................................................18 3 Nätverken, kontrollgruppen och metoden.......................................................................................20

3.1 Nätverks- och kommunurval....................................................................................................20 3.1.1 Grupp I - Benchmarking i Norra Bohuslän.......................................................................20 3.1.2 Grupp II - Kvalitetsnätverk Väst......................................................................................21 3.1.3 Grupp III - Kontrollgruppen .............................................................................................21

3.2 Metod .......................................................................................................................................23 3.2.1 En kvantitativ och longitudinell ansats .............................................................................23 3.2.2 Om undersökningsunderlagets tillförlitlighet ...................................................................25

4 Att mäta - Operationaliseringar för analys......................................................................................27 4.1 Analysmöjlighet genom kategorisering ...................................................................................27 4.2 Analysera effekter med hjälp av nyckeltal ...............................................................................28

4.2.1 Finansiella nyckeltal .........................................................................................................28 4.2.2 Fokus på verksamheternas nyckeltal.................................................................................31

4.3 Analysera grupper och nyckeltalsutfall över tid ......................................................................34 4.4 Sammanfattning .......................................................................................................................35

5 Kommunerna i siffror - Undersökningsunderlag ............................................................................36 5.1 Nätverkens explicita motiv ......................................................................................................36 5.2 Nyckeltalen, verksamheten och kostnaderna ...........................................................................37

5.2.1 Finansiella nyckeltal .........................................................................................................37 5.2.2 Verksamheternas kostnader...............................................................................................40 5.2.3 Grundskola ........................................................................................................................40 5.2.4 Äldreomsorg......................................................................................................................44

5.3 Sammanfattning .......................................................................................................................47 6 Analys .............................................................................................................................................48

6.1 Kort om motiven och nätverkens sammansättning ..................................................................48 6.2 De finansiella förutsättningarna ...............................................................................................49 6.3 Kan förutsättningar förklara framgångsrika nätverk?..............................................................52 6.4 Effekterna och verksamheten...................................................................................................52

6.4.1 Grundskola ........................................................................................................................54 6.4.2 Äldreomsorg......................................................................................................................57

6.5 Sammanfattande analys............................................................................................................58 7 Slutsatser och reflektion..................................................................................................................62

7.1 Slutsatser ..................................................................................................................................62 7.2 Reflektioner kring utfall...........................................................................................................63

3

7.3 Funderingar om relevans och tillförlitlighet ............................................................................64 7.4 Slutdiskussion ..........................................................................................................................65

Litteraturförteckning ..........................................................................................................................66 Referenser ......................................................................................................................................66 Internetreferenser: ..........................................................................................................................68 Källor .............................................................................................................................................68

Tryckta källor .............................................................................................................................68 Webbaserade källor ....................................................................................................................69

Bilaga 1 – Nyckeltal...........................................................................................................................70 Finansiella nyckeltal ......................................................................................................................70 Verksamheternas nettokostnad.......................................................................................................72 Nyckeltal - Skola............................................................................................................................74 Nyckeltal - Äldreomsorg................................................................................................................78

Bilaga 2 – Underlag statistisk analys .................................................................................................80

4

1 Inledning

I tider som nu då kommunernas sviktande ekonomi står på agendan i de nationella medierna dag

efter annan och besparingar tycks vara ledordet accentueras vikten av att bedriva effektiv

verksamhet. Eftersom det förekommer flera styrmodeller i offentlig sektor med syftet att hitta

kvalitetsförbättringar och effektiviseringsmöjligheter har jag för avsikt att i denna studie studera

effekter av sådana modeller. När ekonomin viker är det om än kanske mer väsentligt för kommuner

och offentliga organisationer, inte minst ur ett legitimitetsperspektiv, att såväl göra som att visa att

de gör rätt saker. Vidare att veta var och hur de kan bli bättre. Alternativt var och hur de på minst

smärtsamma vis kan bedriva besparingsfrågor.

Sedan år 2007 bedrivs ett omfattande projekt som inkluderar 184 kommuner och kallas för

”Jämförelseprojektet”. Projektet, som drivs med hjälp av Sveriges Kommuner och Landsting, Rådet

för främjandet av Kommunala Analyser samt Finansdepartementet, innebär bland annat att

deltagande kommuner indelas i nätverk om fem till tio kommuner där de ska arbeta med jämförelser

av kostnader och kvalitet med syfte att leda till förbättringar (Jämförelseprojektets hemsida). En

SOU-utredning, ”Jämförelsevis – Styrning och uppföljning med nyckeltal i kommuner” (SOU

2005:110) var ett av underlagen för Jämförelseprojektet (Jämförelseprojektets hemsida). Motiven

och förhoppningarna om att skapa underlag för planerings- och budgetunderlag, uppföljning,

utveckling och lärande är centrala föreställningar och förhoppningar på arbetet. Genomslaget och

omfattningen av detta projekt tycks vara stort vilket indikerar en stark tilltro till jämförelser i

offentlig sektor om att det ska generera resultat i form av kostnads- eller kvalitetsförbättringar.

Projekt eller samarbeten mellan kommuner eller i samråd med andra organisationer är på inga sätt

något nytt i kommunsektorn. Sveriges Kommuner och Landsting har initierat och startat upp

jämförande ”kvalitetsnätverk” som existerat i över tio år (Sveriges Kommuner och Landstings

hemsida). Utöver dessa kvalitetsnätverk finns ett par andra exempel på nätverk med kommuner som

jämför sig mer eller mindre med varandra och som har existerat under en längre av tid. Ett exempel

är nätverket Benchmarking Norra Bohuslän vars existens sträcker sig tio år tillbaka i tiden (Tanums

kommuns hemsida).

Studien har därför för avsikt att hålla sig inom ramarna för nätverk som ägnar sig åt kommunal

benchmarking och jämförelsearbete. Det finns en del tidigare studier och forskning av nätverk som

ägnar sig åt jämförelser. Gemensamt för dessa är inte sällan att de övergripande forskar om syften

till deltagande genom tjänstemän och politikers utsagor. Jag fokuserar i stället på effekterna av

deltagande.

Vissa kommuner och dess representanter ägnar sig åt jämförelser antingen i grupp med andra

5

kommunrepresentanter i olika nätverksformer eller genom att jämföra sin organisation med andra

via webbaserade databaser som tillhandahåller kommunala nyckeltal för jämförelser. Endast ett fåtal

kommuners tjänstemän eller politiker uppvisar en obenägenhet till att över huvud taget jämföra sig

på ett eller annat sätt (Siverbo 2007b). Studien ska rikta sig mot nätverk där kommunala

representanter1 från olika kommuner jämför kommunernas verksamheter och funktioner med

varandra. Inte sällan utgör motiv som bland annat förbättringar, besparingspotential,

effektiviseringar och marknadsprisersättningar för kommungränsöverskridande

nätverkskonstellationer med avseende att jämföra sig med varandra. Genom antingen lärande,

erfarenhetsutbyte eller tävlingsanda mellan kommunerna i nätverken avses sådana motiv mötas (se

exempelvis Berggren och Norrlid 2006).

1.2 Om Benchmarking och dess framväxt Benchmarking, sprunget ur lantmäteriets begreppsvärld, betyder fixpunkt vilket kan förstås i ljuset

av diskussionen om jämförelseobjekt. De två övergripande formerna för användning av

benchmarking är prestationsmätningar och processtyrning. Den förstnämnda är mer kopplad till mål

och processtyrning handlar i högre utsträckning om att hitta förbättringar genom att kartlägga och

mäta aktiviteter i processerna som verksamheten medför.(Ax m.fl. 2003:709f)

Benchmarking som begrepp fick sitt förmodade genombrott via Xerox Corporation i början av

1980-talet (Ax m.fl. 2003:709). Där hade företaget utvecklat ett koncept som de kallade competitive

benchmarking. Utvecklingen på Xerox fortskred under hela 1980-talet. På ett övergripande plan

syftade arbetet med competitive benchmarking till att en organisation skulle kunna jämföra sig med

vilken organisation som helst som företrädesvis anses som ledande eller innovatörer inom sitt gebit.

Nyckeln till en lyckad jämförelse anses här ligga i att låsa vissa objekt för jämförelse. Objekten kan

utgöras av specifika delar eller funktioner av organisationen och vanligen jämförs nyckeltal. Genom

att fokusera på mindre delar såsom funktioner och objekt och inte på hela verksamheten kan

jämförelser göras trots att verksamheterna på det övergripande planet kan anses vitt skilda. Det

vidare syftet är att granska objektens processer snarare än dess utflöde. Det vill säga att jämförelsen

inkluderar hur processen bakom resultatet och utflödet ser ut (Spendolini 1992:4ff).

Benchmarking som modell betraktat fick sitt genombrott inom den privata sfären i under 80-talet

och början av 90-talet. Modellen växte fram i samband med att Total Quality Management2 och

processorienterad styrning tog plats i västvärlden. Under början av 1990-talet ökade konkurrensen i

Europa i samband med att strukturerna kring Öst- och Västeuropa allt mer föll isär. Företagen och

industrierna konkurrerade nu inte bara nationellt, utan även internationellt, och för att behålla och

1 Representanterna utgörs företrädesvis av tjänstemän och primärt ekonomer och i något mindre utsträckning politiker. 2 Total Quality Management kommer fortsättningsvis att kallas TQM

6

utöka sina marknadsandelar blev benchmarking ett alternativ till att mäta sig med att andra aktörer

på den nu vidgade marknaden. Genom benchmarking kan ineffektiviteter och förändringsbehov

åskådliggöras och argument för initiativ till förbättringar och effektiviseringar göras menar

förespråkarna (Lindvall 2005:123ff).

Ungefär samtidigt som TQM-rörelsens framväxt i det privata näringslivet initierades en rad

reformer i offentlig sektor som kom att samlas under namnet New Public Management3.

Reformerna var inte entydiga men hade drag av marknadslika mekanismer för styrning och ledning

i offentlig sektor. NPM innebar en förskjutning från Webers byråkratiska ideal. Det innebar bland

annat att konkurrenssituationer skapades, ledarskap betonades framför politik, tidigare

regelkontroller ersattes med efterkontroller i form av exempelvis effektivitetsmätningar samt en

kundorientering i förhållande till brukarna (Montin 2002:111ff). Det nationella omfånget av

anammandet av NPM-reformer varierade och vad som anammades varierade (se exempelvis Hague

och Harrop 2001:264 och Montin 2002). Förekomsten av NPM-reformer var initialt som störst i den

Anglosaxiska världen samt i Skandinavien (Hague och Harrop 2001:264f). Med NPM etablerade

sig flera nya styrverktyg hämtade från TQM-rörelsen där en processorienterad syn på styrning

hämtat från den privata sfären förelåg. Ett av dessa styrverktyg var benchmarking.

Tre typer av benchmarking kan urskiljas. Ovan nämndes Xerox framarbetade competitive

benchmarking vilken utgör en av de tre. Översatt kan vi kalla den för konkurrensinriktad

benchmarking. De övriga två är intern- samt funktions- benchmarking. Den internt inriktade

benchmarkingen riktar sig mot jämförelser inom organisationen och dess funktioner. Den

konkurrensinriktade benchmarkingen riktar sig mot externa jämförelser med vilket förstås som

jämförelser med organisationer som arbetar med liknande varor och därmed har samma kundgrupp.

Den funktionsinriktade benchmarkingen riktar sig mot jämförelser mellan organisatoriska

funktionsdelar och är också externt inriktad. Med funktionsinriktad benchmarking jämför sig en

organisation och en viss funktion, exempelvis fakturahantering, med en annan organisation

oberoende bransch som anses vara ett föredöme inom den typen av funktion (Ax m.fl. 2003:712ff,

Spendolini 1992:16ff).

Organisationer som jämför sig med andra för att få perspektiv på sin egen tillvaro har förekommit

sedan länge. Jämförelser i offentliga organisationer är inte heller det en nyhet utan förekom i USA

så tidigt som i början av 1900-talet och gjordes med viss systematik där tekniker och kriterier

utvecklades under 1900-talet (Williams 2003:643).

Däremot har utvecklingen genom de perspektiv som TQM och NPM fört med sig i viss utsträckning

skapat ett koncept kring begreppet benchmarking. Med benchmarking och jämförelser i denna

7

kontext och med avseende att utgöra ett styrinstrument i verksamheten eller för vissa

verksamhetsområden faller det inom ramarna för en mer processorienterad syn på hur styrning kan

och enligt förespråkarna bör föras (Montin 2002).

I Storbritannien infördes ett helt system som blev obligatoriskt för kommunerna att delta i under

epitetet Best Value. Systematiska nyckeltalsjämförelser i form av Best Value Performance

Indicators (BVPI) som efterföljs av att ett betygssystem tillämpas som är styrt av statliga

inspektioner gjorda av den instiftade myndigheten Audit Commission. Bedömningarna görs med

hjälp av en standardiserad mall. Kommunernas verksamheter klassificeras i två axlar där

möjligheter till förbättring finns på ena axeln och nuvarande status på den andra (Solli 2004). Dess

obligatoriska form på statligt initiativ har inneburit att modellen gett upphov till en hög grad av

statlig styrning via nyckeltal (Brorström m.fl. 2005:284, Solli 2004). Trots att det i Sverige inte

föreligger några obligatorier kring prestationsjämförelser är det vida spritt i olika former i den

offentliga sektorn. I vissa fall kan det röra sig om pådyvlade prestationsmätningar tillsammans med

andra kommuner vilket bland annat Sveriges Kommuner och Landsting påskyndar, eller via

införskaffade konsulttjänster som påhejar sådant arbete, alternativt kan det ske på eget initiativ.

Enligt tidigare rapporter kring användande av nyckeltalsjämförelser med andra aktörer inom

kommunsektorn förefaller det för några år sedan varit väldigt få (Siverbo m.fl. 2005) som aldrig

använde sig av det till att vid 2007 innefatta samtliga Sveriges 290 kommuner (Siverbo m.fl. 2007).

Alltså kan vi konstatera att intensiteten av användandet fortfarande ökar vilket gör området fortsatt

relevant att studera.

1.3 Om nätverk och kommuner I föregående delkapitel förstår vi att benchmarking kan skötas som en intern angelägenhet där

inomorganisatoriska funktioner jämförs med varandra. Jämförelser av liknande verksamheter eller

funktioner när så önskas blir då svåra. Därför kan det vara angeläget att ha någon att jämföra sig

med. Som vi redan har konstaterat finns det många kommunala tjänstemän som antingen genom

databaser på kontoret eller via interaktion med andra i så kallade nätverk jämför kommunens olika

funktioner och delar. Samarbeten över kommungränserna har funnits i många år vilka de många

kommunalförbund som återfinns i kommunsektorn vittnar om. Utöver dessa kommunalförbund

ökar samverkansprojekt kommuner emellan i hög utsträckning (Gossas 2006:20).

Kommunala nätverk kopplade till jämförelsearbete om kommunernas ekonomi och

verksamhetsarbete återfinns sedan Jämförelseprojektets start i minst 184 kommuner

(Jämförelseprojektets hemsida). Varför kommuner engagerar sig i nätverk är en omfattande fråga att

kartlägga. Jag kan emellertid konstatera att öppna nätverk tillskillnad från den privata sfären är en

3 New Public Management kommer fortsättningsvis kallas NPM

8

större möjlighet i den offentliga sektorn. Möjligheten finns på grund av öppenhet och avsaknad av

affärshemligheter. Kommunernas politiker och förvaltning har ett ansvar gentemot medborgarna,

vilka i stor utsträckning också utgör finansiärerna av den kommunala verksamhetsdriften, att

förvalta skattemedel på ett effektivt sätt.

1.3 Problembeskrivning och syfte

Studien håller sig inom ramarna för gränsöverskridande nätverk som ägnar sig åt benchmarking

eller kontinuerliga jämförelser. Flera databaser som tillhandahåller kommunala nyckeltal finns att

tillgå via Internet. Informationen kan med enkelhet hämtas av den som eftersöker den. Det finns

flera kommunala benchmarking- och prestationsmätande nätverk som mer eller mindre aktivt

jämför sig med varandra. I vissa fall har jämförelserna i nätverken pågått i över tio år. Det innebär

att det borde finnas förtjänster med denna typ av nätverksarbete som på ett eller annat sätt präglar

kommunerna i nätverket. Därför är det min avsikt att söka identifierbara effekter som uppkommer i

samband med nätverksinteraktion.

Syftet med studien att söka förklaringar till kommuners långvariga deltagande i nätverk genom att

identifiera effekter kopplade till nätverken och deras arbete.

Studiens övergripande empiriska fråga är:

• Varför jämförelsenätverk?

Om benchmarking osökt leder till en tävlingsbenägenhet eller möjlighet till bättre arbetssätt såsom

det i teorin syftar till borde då inte dessa sammanslutningar vara mer benägna att bedriva mer

effektiv verksamhet än sådana kommuner som står utanför nätverksorganiserat

benchmarkingarbete?

Genom resonemanget ovan föreställs följande frågeställningar som också syftar till att ge underlag

för att svara på den övergripande frågan utifrån framför allt två aspekter av varför denna typ av

nätverk bedrivs och i vissa fall har bedrivits över flera år:

• Vilka effekter kan urskiljas ur nätverkens arbete med jämförelser?

För att kunna skönja varför vissa effekter uppstår eller uteblir i förhållande till förväntningarna är

det väsentligt att veta vilka effekter som uppstår och vidare;

• Kan dessa effekter förklara varför nätverken fortlever?

• Ger nätverkskonstellationer vid prestationsmätningar och benchmarking upphov till

särskilda effekter som avviker från de kommuner som arbetar med prestationsmätningar på

ett inte lika så organiserat eller systematiskt sätt?

9

Genom att besvara frågan ovan avser det ge underlag för den övergripande frågan om varför vissa

effekter uppstår och om och var det i utfall skiljer sig mellan de analysobjekt som studien avser

behandla.

För att härleda om det finns effekter sprungna ur nätverk som avviker från trenderna i svenska

kommuner i stort använder jag senare en hypotes som bygger på genom andras studier

frambringade resultat. Hypotesen är avskalad i den mening att den bygger på att det föreligger

skillnader som kan förklaras av nätverksarbete.

10

2 Referensram

För frågeställningen gäller det att hantera en del begrepp och företeelser som är direkt väsentliga.

Det gäller begrepp som nätverk, benchmarking, relativa prestationsmätningar och tidigare relevanta

forskningsresultat kring hur och varför benchmarking och relativa prestationsmätningar har haft ett

förhållandevis stort genomslag i den svenska kommunsektorn.

De inledande delarna under kapitlet är avsedda att förklara och definiera för studien centrala

begrepp. Senare vidgas ramen och behandlar benchmarking och prestationsmätningar i offentlig

sektor för att sedan avslutas med att nätverksbegreppet kopplas till dessa fenomen. Kapitlet avslutas

med att genom referensramen skapa en fördjupad frågeställning som i analys och slutsats appliceras

på undersökningsunderlaget.

2.1 Vad är nätverk? För att förstå vad det är jag har studerat är det väsentligt att nätverksbegreppet som är centralt i

studien definieras. Nätverk kan tolkas på olika sätt beroende på kontext. Nätverken som studeras

representeras av kommunala tjänstemän och politiker som interagerar över kommungränserna.

Nätverken ska sedermera jämföras med kommuner som inte interagerar med varandra som

sammansatta nätverk.

Markus Gossas (2006) använder sig av en definition av nätverk som lämpar sig för

sammanslutningar av detta slag. Enligt definitionen är nätverk ”horisontella relationer mellan

aktörer där ingen enskild bestämmer över de andra och där beslut fattas via dialog och

förhandlingar. Nätverken är självorganiserande, det vill säga de formas, omformas och upplöses på

initiativ av nätverkets aktörer” (Gossas 2006:20).

Givet denna definition finns det åtminstone en teoretisk fri bestämmanderätt från potentiella eller

redan deltagande aktörer om vilket förhållningssätt de vill ha eller har i relation till nätverk. Vidare

inbegriper definitionen bottom-up perspektiv vilket det horisontella perspektivet understryker.

2.2 Benchmarking och relativa prestationsmätningar som begrepp Huvuddragen för benchmarking har redan skisserats i det inledande kapitlet. I detta kapitel avser jag

att definiera benchmarking för att sedan använda definitionen i studien. Vidare avser jag tydliggöra

skillnaden mellan benchmarking och relativa prestationsmätningar.

En aspekt av NPM-reformerna som relateras till ledning och styrning är effektivitetsmätningar samt

mål- och resultatstyrning (Montin 2002:112). Benchmarking har sådana inslag. Enligt Spendolini

11

(1992) föreligger det i benchmarking systematik och kontinuitet i jämförelserna. Enstaka och inte

eller sällan återkopplade mätningar och jämförelser är sålunda inte benchmarking. Siverbo och

Johansson (2006) menar att utvärderande processjämförelser bör finnas vid benchmarking. Om inte

det föreligger är det snarare en fråga om relativa prestationsmätningar. Relativa

prestationsmätningar kan visserligen och detta till trots utgöra en del av ett benchmarkingarbete och

går då under begreppet resultatbenchmarking. Benchmarking ska för att vara en modell för styrning

och uppföljning innehålla såväl nyckeltalsjämförelser, vilket exempelvis resultatbenchmarking är

ett uttryck för, som processjämförelser (Siverbo 2007a). Utan processjämförelser faller en av de

aspekter som ofta uttrycks som en väsentlig del av de reformer som NPM inte sällan utgör ett

samlingsbegrepp för (se exempelvis Montin 2002, Brorström m.fl. 2005, Siverbo 2007a). En av de

mer upplyfta aspekter som styrmodeller eller verksamhetsstyrning i NPM:s anda antyder är en

förskjutning från tidigare kostnads- och aktivitetsfokuserad styrning till en mer prestations- och

resultatfokuserad styrning (Siverbo 2007a).

Med hjälp av en återkoppling till det som allmänt och initialt beskrev benchmarking kombinerat

med ovanstående resonemang görs här en sammanfattande definition.

Benchmarking är en systematisk och processorienterad styrmodell där värderingar och

utvärderingar av olika funktioner, verksamhetsgrenar genom att arbetsprocesser, varor och tjänster

på kontinuerlig basis jämförs med dem som anses vara de främsta inom ramarna för det som

jämförs i syfte att förbättra den egna organisationens verksamhet (se exempelvis Spendolini 1992,

Askim m.fl. 2007, Ax m.fl. 2003). Genom att jämföra sig med andra aktörer syftar modellen till att

svagheter och styrkor inom ovan givna ramar blottläggs och genom att jämföra sig med den bästa

aktören utveckla ett så kallat ”best practice” (Ammons m.fl. 2001:100).

Skillnaden mellan benchmarking och relativa prestationsmätningar görs med hjälp av Siverbo och

Johanssons (2006) resonemang om att resultatbenchmarking för att mynna ut i att vara en

komponent i benchmarking behöver efterföljas av en processutvärdering som blottlägger varför det

föreligger skillnader mellan det som mäts och jämförs. Uteblir processutvärderingen föreligger inte

benchmarking utan snarare relativ prestationsmätning4 (Siverbo och Johansson 2006:271f). Genom

relativa prestationsmätningar kan skillnader i utflöde diagnosticeras. Vad som ligger till grund för

olikheter och skillnader faller emellertid inte inom ramarna för relativa prestationsmätningar i den

utsträckning som är utmärkande för just benchmarking.

2.2 Effekter, Effektivitet och produktivitet Under rubrikerna som följer under 2.2 frågar jag mig vad effekter, effektivitet och produktivitet är

4 Här översatt fritt från ursprungliga termen ”Relative Perfomance Evaluation”

12

samt hur dessa begrepp kan ge förklaringar till nätverkens fortsatta varande. En för kommunerna

förmodande positiv effekt av nätverkets erfarenhetsutbyte torde leda till förbättringar på olika sätt.

Därför blir effektivitet och produktivitet ledord i sökandet efter sådana förbättringar och således

viktiga att definiera. Sedermera kommer skillnaden mellan vad som kallas för direkta och indirekta

effekter förklaras.

2.2.1 Effekter Med effekter menas utfall som kan förmodas vara antingen beroende eller påverkbara genom de

mätningar och jämförelser som används i och utanför nätverken. Inte sällan används explicita motiv

för varför nätverken existerar som implicerar effekter på såväl effektivitet som produktivitet enligt

de följande definitionerna.

Eftersom effekter är centrala för studien är det väsentligt att ställa sig frågan om vad som menas

med effekt? Effekter uppfattas som följden av en åtgärd såsom Rombach (1997) beskriver den

gängse forskningsansatsen. Det innebär att det är väsentligt att särkoppla åtgärd och orsak från

effekt och konstatera att det som studeras här är effekter och inte orsaker. Definitionen av orsak

vilar på Rombachs (1997:14ff) resonemang där orsaker kan utgöras av åtgärder som i sin tur kan

leda till att effekter uppstår. Vidare menar han att även motiv kan utgöra påverkan på effekter.

Därför kan exempelvis orsakssambanden vara svåra att kartlägga. Önskvärda, icke önskvärda, eller

uteblivna effekter blir de centrala förklarande punkterna i den här studien.

Eftersom studien fokuserar på effekter och effekterna inte ensamt kan förklara orsakerna görs ingen

ambition att förklara alla kausala samband. Däremot görs en ansats till att genom litteraturen på

området pröva tidigare konstaterade effekter av jämförande nätverksarbete med utvecklingen hos

andra kommuner.

I litteratur som behandlar benchmarking och effekter skiljs ofta direkta och indirekta effekter år

(Siverbo 2007a, Askim m.fl. 2007). Direkta effekter genom jämförelser i nätverk är sällan väl

definierat. Jag förstår direkta effekter som resultat av omedelbar handling som direkt påverkar

utfallen. Det är av kommunernas konstitution, som styrs genom demokratiska, politiska och

byråkratiska principer, inte särskilt troligt att direkta effekter i samband med förfaranden likt

benchmarking låter sig göras.

De indirekta effekterna är effekter som påverkar exempelvis budget- och beslutsunderlag och som

leder till ökat lärande via erfarenhetsutbyte mellan organisationerna och fungerar som en brygga för

språkbarriärer och informationsasymmetrier förvaltningen och politiken emellan. De indirekta

effekterna kan i sin tur leda till inkrementell utveckling och påverkan på verksamheterna och dess

utformning samt överbrygga demokratiska underskott genom att politikerna får en tydligare bild av

13

kommunens verksamhet, dess förutsättningar och möjligheter (Siverbo 2007b, Askim m.fl. 2007).

2.2.2 Effektivitet och produktivitet Effektivitet och produktivitet är begrepp som vi senare ska se explicita motiv till att nätverken

arbetar med benchmarking eller jämförelser. Sökandet efter effektivitets- och produktivitetsvinster

kan också sägas utgöra hörnstenar i benchmarking som modell betraktat. Begreppen är framförallt

omdiskuterade när de appliceras på offentliga organisationer. Beroende på vilken definition som

används påverkas analys och bedömning. Därav är det väsentligt att definiera de båda.

Definitionerna som sedermera kommer att användas vilar på ett väl använt resonemang definierat

med hjälp Sven Modell (2006) och belyses genom ett resursomvandlingperspektiv. Produktivitet

kan användas som en relation mellan resursinsats och prestation. Produktivitet kallas ofta för inre

effektivitet (Modell och Grönlund 2006) vilket syftar till kopplingen mellan just resurser och

prestationer i en organisation men lämnar den externa betraktaren och brukaren där hän. Inbegriper

vi de externa parterna och dess uppfattningar om de prestationer som utförs kan det benämnas den

yttre effektiviteten. Det innebär att för den yttre effektiviteten gäller värdet som intressenter, brukare,

medborgare med flera tillmäter de prestationer som organisationen tillhandahåller. Genom det

värdet som de externa intressenterna upplever ges möjlighet att bejaka den yttre effektiviteten och

därmed effektivitetsbegreppet som helhet därför att det här implicerar de båda. Kort sagt;

produktivitet och inre effektivitet är samma sak och effektivitet utgörs av inre samt yttre effektivitet.

Den förstnämnda är kopplad till prestationer, output, och den sistnämnda till effekter, outcome.

Vilket ger för handen att effektivitet handlar om att: ”göra saker rätt”, inre effektivitet och ”att göra

rätt saker”, yttre effektivitet. (Modell och Grönlund 2006:16) Nedan ges en förenklad modell för

resonemanget:

Figur 1. ”Effektivitetsbegreppet ur ett resursomvandlingsperspektiv” (Modell och Grönlund 2006:15)

Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter

Resursmål/mått Aktivitetsmål/mått

Resursutnyttjande

Prestationsmål/mått Effektmål/mått

Produktivitet

Inre effektivitet Yttre effektivitet

14

2.3 Användande av benchmarking och prestationsmätningar i kommunsektorn

Prestationsindikatorer för kommuner tycks vid närmare anblick vara påfallande lättillgängligt. Flera

organisationer tillhandahåller nätbaserade databaser för kommunala nyckeltal som på olika sätt av

den som brukar databasen kan kombineras med de av brukaren önskvärda nyckeltalen och

kommunerna. Tillgängligheten ger för handen att det är enkelt för såväl kommunala politiker,

tjänstemän, brukare som för medborgare att ta del av hur deras kommun för sig relaterat önskvärda

jämförelsepartners. Förutsättningarna för att bedriva benchmarking i den svenska kommunsektorn

är enligt givna ramar god.

För externt inriktade former av benchmarking såsom konkurrens- och funktionsinriktad finns

således material att tillgå tämligen lätt. Därtill är jämförbarheten väldigt god då de flesta kommuner

bedriver snarlika verksamheter. För att jämföra sig med andra i öppna nätverk finns egentligen inga

hinder i form av affärshemligheter eller konkurrens i och med att kommuner inte behöver beakta

den privata sfärens kamp för marknadsandelar, lönsamhet och vinst. Begreppet konkurrensinriktad

benchmarking kan möjligen låta missvisande när det appliceras på offentlig sektor. Den konkurrens

som framförallt föreligger finns hos kommunernas medborgare och deras roll som skattebetalare

samt inflytande över den politiska arenan. Medborgarna i en kommun kan flytta eller framförallt

arbeta i en annan kommun vilket medför minskad skattekraft. När det gäller den politiska sfären kan

det för styrande politiker finnas önskvärdhet i att fortsätta besitta de platser som åtnjuts. Ett mindre

missvisande begrepp för konkurrensbenchmarking applicerat på kommunsektorn kan sägas vara

extern benchmarking.

På andra sidan Atlanten i den amerikanska kontexten finns ett stort intresse för prestationsmätningar

och benchmarking i offentlig. The New York Bureau of Municipal Research utarbetade en rad

kriterier för offentliga organisationers bruk av prestationsmätningar varav här fästs extra vikt ett

som innebär att: Mätningarna ska vara skapade för praktisk tillämpbarhet och inte som

självändamål vilket innebär att de kan användas för att rapportera hur resursfördelningar ser ut och

därmed underlätta ansvarsutkrävande, allokera resurser ändamålsenligt genom budgetering samt att

använda resurserna på ett bättre sätt genom ökad produktivitet (Williams 2003:653). Även om The

New York Bureau of Municipal Research påbud är normativa till sin art och har till syfte att

strukturera arbetet med benchmarking i offentliga amerikanska organisationer så ger den upphov till

intressanta uppslag för att utröna hur arbetet med benchmarking ser ut i den svenska kontexten.

Inte sällan används också sådana motiv för statliga satsningar på ökade möjligheter till kommunala

jämförelser. I SOU-rapporten ”www.kommundatabas.NU!” (SOU 2001:75) anges motiv för

instiftande av en nationell databas med samlade kommunala nyckeltal. som:

15

”Kommunerna skall [...] kunna använda kommundatabasen för

jämförelser över tid i sin egen kommun, men också för jämförelse med

andra kommuner, med syfte att göra den kommunala verksamheten mer

effektiv och att bedriva tvärsektoriella studier av effektiviteten i den

kommunala verksamheten” (SOU 2001:75).

Vidare antyder utredningen att uppgifter i form av tillhandahållna nyckeltal med fördel kan

användas till budget och planering samt uppföljning och utvärdering och också till

benchmarkingarbete (SOU 2001:75). I SOU-rapporten ”Jämförelsevis – Styrning och uppföljning

med nyckeltal i kommuner” (2005:110) som föranledde det stora jämförelseprojekt i

kommunsektorn med hjälp av statlig finansiering återkopplas till dessa motiv och argument.

Den form av benchmarking som nästan uteslutande förekommer i den svenska kommunsektorn är

resultatbenchmarking. Med resultatbenchmarking som enda komponent har jag tidigare

argumenterat för att det inte längre är benchmarking som begrepp utan snarare relativa

prestationsmätningar. Kommunala relativa prestationmätningar har i Sverige en stor utbredning.

Väsentligt för de svenska prestationsmätningarna eller benchmarkingansatserna är att de alltid sker

och har skett på frivillig basis. Det kan möjligen diskuteras utifrån olika perspektiv huruvida en

sådan typ av frivillighet är begränsad eller ej. Här syftar frivilligheten snarare på att ingen kommun

i lag är tvungen att delta i grupper av eller nätverk med andra kommuner.

2.4 Den nordiska forskningen i korthet Varför kommuner i hög utsträckning använder sig av benchmarking eller relativa

prestationsmätningar låter sig inte sägas entydigt. Enligt Siverbo ägnar sig samtliga kommuners

företrädare i Sverige 2007 åt att jämföra sig med hjälp av nyckeltal på ett eller annat sätt och syften

för varför benchmarking används varierar (2007b).

Delar av den nordiska forskningen som berör benchmarking eller relativa prestationsmätningar i

kommunsektorn har bland annat pekat på implicita motiv som då kan förklaras genom ett

nyinstitutionellt perspektiv (se exempelvis Askim m.fl. 2007, Siverbo 2007a). Förklaringar antyder

att förväntningar eller trender är bakomliggande faktorer. Resonemangen kopplas inte sällan till

mimetisk isomorfism i enlighet med Powell och DiMaggios (1983).

Den nordiska forskningen i ämnet, enligt Åge Johnsen och Jarmo Vakkuri (2006), fokuserar på fyra

perspektiv vad gäller användandet av prestationsmätningar och benchmarking. Dessa fyra utgörs av:

adaption, implementering, användande och effekter. Eftersom jag med studien ska förklara

nätverksarbete med prestationsmätningar och/eller benchmarking genom effekter riktas särskild

uppmärksamhet mot de två senare perspektiven som framförallt berör detta. Det lämnar emellertid

16

inte adaptions- och implementationsfasen helt utanför då de i varierande utsträckning präglar

användandet och i förlängningen effekterna. Adaption såsom jag applicerar det syftar till den period

då modellen togs in och accepterades av de personer i organisationen som i initialfasen beslutade

om modellens införande. Implementationsfasen är den fas då modellen infördes och togs i bruk i

organisationen. Därmed kvarstår användandefasen, hur modellen används, och effektfasen, utfallet

av användandet av modellen, vilka här vidare ska behandlas i studien med betoning på den senare

(Johnsen och Vakkuri 2006, Siverbo 2007a).

2.5 Benchmarking och nätverk I de följande rubrikerna under 2.5 presenterar jag tidigare studiers erfarenheter och resultat när det

gäller effekter av jämförande nätverk. Erfarenheter är framförallt hämtade från nätverk i Sverige

och Norge. Avslutningsvis förs en allmän och öppen reflekterande diskussion om nätverk och

styrmodeller med koppling till effekter. Som tidigare nämnts ger den kommunala särarten med

demokratiska principer och transparens möjligheter till öppna jämförelser mellan aktörer i offentlig

sektor.

2.5.1 Erfarenheter från svenska nätverk

Enligt Siverbo (2007a) föreligger en del förtjänster med att arbeta med nyckeltalsjämförelser i

grupp. Det menas bli kostnadseffektivt, minska osäkerheter kring om huruvida nyckeltalen är

korrekt beräknade. Dessutom ges möjligheter till utbyte av erfarenheter tjänstemän emellan, i

Siverbos undersökning främst ekonomer. Erfarenheter behöver då inte vara kopplade till det direkta

arbetet med benchmarking eller nyckeltalsjämförelser utan snarare om dagliga rutiner. I och med

den kontroll över jämförelserna och vilka nyckeltal som används i nätverket som har uppkommit på

organisationernas egna villkor skulle hypotetiskt förförståelsen göra att det blir enklare att analysera

och komma åt problemområden samt hitta förbättringspotential. Det skulle vidare även i viss

utsträckning vara en möjlighet för de kommuner som arbetar aktivt med nyckeltalsjämförelser i

grupper arrangerade och under överinseende av andra samordnande eller konsultrelaterade aktörer.

I vissa fall tenderar effekter av nätverksarbete genom uppföljning av nyckeltalen ha haft

nivellerande effekter (SOU 2005:110). Det vill säga att nyckeltalen över tid för aktörerna i

nätverken tenderar att dra sig mot mitten och därmed närma sig varandra. Högpresterande

kommuner får incitament till att dra av på takten medan lågpresterande tenderar att förbättra sig

något.

Nivelleringsproblematiken har också uppmärksammats i Storbritannien (Turner m.fl. 2004). Där

återfinns det i det statstyrda och obligatoriska Best Value. En väsentlig skillnad från nätverken i

Norge och Sverige är att nätverken är instiftade på statligt initiativ och är obligatoriska. Det ger

17

utrymme för ett ökad statlig möjlighet till inflytande och styrning av kommunerna.

När det gäller kostnader har Siverbo (2007a) uppmärksammat tendenser till att kommuner med

höga kostnader i vissa fall har utgjort riktlinjer för övriga. Det vill i sådana fall säga att

benchmarking i det öppna kommunala nätverket kan tänkas fylla en diametralt motsatt funktion. I

förlängningen om så inträffar ger det upphov till ett så kallat ”race to the bottom”.

2.5.2 Erfarenheter från norska nätverk Askim med flera (2007) studerade det norska Effektiviseringsnettverken med bland annat syftet att

kartlägga huruvida benchmarking leder till förbättringar i kommunerna som är involverade i

nätverken. Effektiviseringsnettverken består av flera nätverk som tillsammans täcker 330 norska

kommuner och arbetet tog i bruk på KOSTRA:s5 initiativ. I och med att jämförelser görs nätverk

emellan konstateras att sammansättningen i nätverken påverkar utgången av arbetet. Mindre nätverk

med färre aktörer och mindre aktörer med så lika strukturer som möjligt tenderade att utveckla ett

väl fungerande benchmarkingarbete. Effekterna som Askim med flera (2007) lyfter fram i sina

slutsatser är precis som hos Siverbo (2007a) indirekta. Det vill säga att förbättringar har skett

genom att sätta vissa frågor på agendan som gett underlag för beslut. Effekterna verkar därmed

inkrementellt (Askim m.fl. 2007:25).

När det gäller fenomen som nivellering som på flera håll tas upp som en potentiell effekt av

nätverksarbete med benchmarking i offentlig sektor menar Askim med flera (2007:26) att orsakerna

för nivelleringen förmodligen bör sökas utanför fenomenet. Det finns inte tillräckligt tydliga

tendenser i deras studie som belägger att förklaringen härrör ur benchmarkingnätverken i den mån

det uppstår.

Vidare menar Askim med flera (2007) att de främsta förutsättningarna för att uppnå effektmässiga

förbättringar, vilket får förstås som positiva effekter på den inre eller yttre effektiviteten enligt ovan

givna definition, tycks återfinnas hos nätverk som inte omfattar så många aktörer och inte

inbegriper verksamhetschefer i arbetet med jämförelserna, inbegriper politiker och uppfattas som ett

bottom up-projekt från deltagande kommuner. För det sistnämnda gäller att upplevelsen bör vara att

det styrs samt genomförs av de deltagande kommunrepresentanterna. Därtill menar de att

effektmässiga förbättringar uppstå i nätverk där de deltagande kommunerna är förhållandevis

heterogena. Nätverk vars kommuner har stark eller god ekonomi har bättre förutsättningar att

utveckla ett utfallsmässigt fördelaktigt benchmarkingnätverk.

5 KOSTRA är en förkortning för Kommune-Stat-Rapportering och är en statlig institution till vilka norska kommuner rapporterar in åtskilliga prestationindikatorer till varje år.

18

2.5.3 Nätverk, styrmodeller och effekter Om resonemanget kring effekter hämtat från Rombach (1997) appliceras på införandet av en

styrmodell som inhyser flera organisationer kan vi förmoda att orsakssambanden blir allt mer

svårgenomträngliga. Motiv, åtgärder och andra bakomliggande variabler inom en organisation kan

skilja sig åt och därmed påverka utfallet och effekterna. Ännu otydligare kan det bli när flera

organisationer samverkar i nätverksform kring införande av en gemensam apparatur för styrning.

Här kan jag bara göra antaganden om att det finns motiv såväl inom som utomorganisatoriskt. Om

modellen då också ska utvecklas genom nätverksaktörerna för att passa nätverket är det rimligt att

anta att kompromisser mellan olika aktörer är nödvändiga. Det skulle i så fall kunna uppstå distans

till arbetet med modellen hos vissa aktörer om diskrepansen mellan utvecklingen av modellen och

de föreliggande motiven och förväntningarna på modellen. Vidare visar exempelvis Siverbo (2007a)

att förväntningar på en styrmodell som benchmarking inte alltid stämmer överens med utfallet. I

Siverbos studie uttrycker framförallt ekonomer, vars arbetsinsats med modellen är störst, att de

upplever ett glapp mellan förväntningar och utfall. Framförallt att i och med den arbetsinsats som

de lägger ner för att utveckla och kvalitetssäkra arbetet i nätverket och med nyckeltalen i alldeles

för liten utsträckning används.

2.6 Sammanfattning och fördjupad frågeställning Jag har i kapitlet redogjord för centrala begrepp som nätverk, benchmarking, inre och yttre

effektivitet. Efter det presenterades tidigare nordisk forskning och dess angreppssätt vid studier av

benchmarking och prestationsmätningar. Slutligen presenterades vad jag valde att kalla för

erfarenheter från tidigare studier. Dessa studier berörde direkt nätverksinteragerande kommuner

som ägnar sig åt jämförelser. Utifrån det sistnämnda fördjupar jag nu frågeställningen.

Förförståelsen genererad ur erfarenheter från Sverige, Norge och till viss del Storbritannien utgör en

ledstjärna och tolkningsram där utfallet från mätningarna i denna undersökning möter tidigare

observationer. Därtill kopplas även ambitionen hämtad från ansatsen med benchmarking om att

frambringa ett bästa arbetssätt.

Genom att åberopa de erfarenheter och styrambitioner som återfinns hos benchmarking som modell

och tidigare forskning kring liknande aktiviteter för vilka är av intresse för effekter som kan kopplas

till begrepp som inre och yttre effektivitet kan systematisk. Påståenden som används är ibland

motsägelsefulla och har för avsikt att avser driva analysen. Inledningsvis används de så kallade

förutsättningarna för lyckade jämförande nätverksarbeten i kommuner.

Först följer påstående som enligt Berggren och Norrlid (2006) samt Askim med flera (2007) präglar

nätverk som fungerar mer fördelaktigt:

19

• Kommunerna i nätverken är få

• Kommunerna i gruppkategorin är heterogena

• Kommunerna i gruppkategorin har god ekonomi

• Kommunerna i gruppkategorin bedriver jämförelsearbetet utifrån ett bottom-up perspektiv

Nedan återfinns påståenden som behandlar utfall och effekter:

• Kommuner som arbetar med benchmarking eller relativa prestationsmätningar i nätverk

utvecklar över tid ett bästa arbetssätt vilket leder till att kommunerna i nätverket ökar den

inre och/eller yttre effektiviteten

• Nätverksarbete med benchmarking eller relativa prestationsmätningar ger upphov till

nivellering i nätverket över tid

• Kommuner som arbetar med benchmarking eller relativa prestationsmätningar i nätverk ger

upphov till att kommunen i nätverket med de högsta kostnaderna utgör norm för

kostnadsutvecklingen i gruppen som helhet

För påståendena om ett bästa arbetssätt, nivellering samt högkostnadsnormerande effekter av

nätverksarbetet finns en gemensam nämnare trots att de är påståenden som går i helt olika

riktningar. Den gemensamma nämnaren utgörs av att kommunerna i nätverket tenderar att utvecklas

mot att bli mer lika varandra över tid. Oavsett vilken utgång denna undersökning får i förhållande

till dessa påståenden kvarstår väsentligen frågan om kommunerna i gruppen tenderar att bli mer lika

varandra? Det innebär att till de tre ovan diskuterade påståendena alltid föreligger en tendens om

likriktning i nätverket vilket också bör och skall beaktas i analysen.

20

3 Nätverken, kontrollgruppen och metoden Under 3.1 görs en genomgång av vilka nätverk och vilka kommuner som där ingår samt den

kontrollgrupp med kommuner som används och från vilka studiens empiriska underlag bygger på.

Redogörelser för hur och varför de medverkar återges. Därefter, i 3.2, skisseras studiens metod.

3.1 Nätverks- och kommunurval För möjliggöra svar på frågan om varför vissa kommuner år efter år ägnar sig åt systematisk

jämförelse i nätverk på återkommande nyckeltal och processer inom verksamheterna har jag använt

mig av två nätverk. Till dessa två nätverk har jag en kontrollgrupp. Kontrollgruppen är inte

slumpmässig. Ansatsen bygger på att kommunernas sammansättning i hög utsträckning ska vara lik

kommunerna i nätverken. Därför har ett stratifierat urval gjorts.

För de kommuner som är engagerade i nätverk har dokument och skrivelser som officiellt

proklamerar ståndpunkter och motiv för nätverkets uppkomst, utveckling och fortlevnad studerats.

Studiens empiri bygger på sekundärdata i form av officiell statistik, årsredovisningar samt annat

tillkommet material såsom angavs ovan.

De huvudsakliga analysobjekten, kommunerna som återfinns i de nätverk som studeras, är hämtade

från en sammanslutning som kallar sig ”Benchmarking i Norra Bohuslän” och utgörs av

kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum samt Strömstad samt ”Kvalitetsnätverk Väst” där

kommunerna Ale, Falkenberg, Härryda, Lidköping, Stenungsund, Partille, Uddevalla och

Vänersborg. Dessa nätverk studeras i jämförelse med kontrollgruppen som består av femton

kommuner.

3.1.1 Grupp I - Benchmarking i Norra Bohuslän Valet av kommunerna inom nätverkskoalitionen Benchmarking i Norra Bohuslän härleds utifrån

definitionen av benchmarking. Arbetssättet inom nätverket antyder att vi här har att göra med ett

benchmarkingsamarbete. I och med avsaknad av nätverk med så pass utvecklat benchmarkingarbete

i den svenska kommunsektorn motiveras nätverket ytterligare. Nätverkets jämförande arbete tog sin

början år 2000 (Tanums kommuns hemsida) men påbörjade sitt samarbete under senare delen av

1990-talet (Siverbo 2007a) och därigenom uppvisar de en hög grad av kontinuitet. Genom att följa

det materialet6 som nätverket rapporterar kan utöver kontinuiteten en välutvecklad systematik

urskiljas. Vidare finns i materialet indikatorer som utöver nyckeltalsjämförelser också efterföljs av

analyser av funktioner och verksamhetsgrenar om än med en inte allt för sällan koppling till de

6 Materialet som nätverket producerar och här åsyftas är en årlig rapport. Rapporten finns tillgänglig via webben hos vissa aktörer inom nätverket samt i sammanfattande form i årsredovisningarna hos vissa av aktörerna.

21

nyckeltalsjämförelser som används. I och med arbetssättet i arbetsgrupper med representanter7 från

såväl den berörda verksamheten som ekonomer med mer övergripande ansvarsområden i

kommunen ges utrymme för just diskussion om processer. Siverbo (2007a) visar bland annat att det

inom nätverket uppstår indirekta effekter mellan ekonomerna där vardagens arbetsmetoder och

löpande drift diskuteras och jämförs.

3.1.2 Grupp II - Kvalitetsnätverk Väst I Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) regi finns inte bara en stor databas med kommunala

nyckeltal utan även en del mer eller mindre aktiva nätverk med kommuner som jämför

verksamheter, delar av verksamheter och funktioner med varandra. Oftast sker jämförelsen under en

period för att sedan återkopplas och följas upp något eller några år senare. Nätverken är

företrädesvis konstituerade efter geografiskt läge och därefter storlek.

Kvalitetsnätverk Väst valdes på urval av dess kontinuitet inom ramarna för vad nätverket är tänkt

att arbeta med. Utöver det återfinns egenskaper hos de deltagande kommunerna som skiljer sig från

nätverket i Bohuslän. Kommunerna är befolkningsmässigt större och antalet kommuner som deltar

är fler. Arbetet fortlöper i samarbete med SKL och där en projektledare leder arbetet i nätverket.

Kontinuiteten i nätverket är inte av den arten att den ger upphov till den systematik som det

bohuslänska nätverket arbetar med. SKL: s nätverk, vilka är flera, arbetar med jämförelser i syfte att

förbättra specifika verksamheter genom att fokusera på kostnad och kvalitet. Exempelvis kan

jämförelserna ena året beröra hemtjänsten medan jämförelserna nästföljande år berör

bygglovshantering. Enligt antalet producerade rapporter kan fastslås att ett av de mer aktiva

nätverken är som drivs i samråd med SKL är Kvalitetsnätverk Väst (SKL:s hemsida). Det innebär

att det föreligger en kontinuitet i att jämföra sig i nätverket men inte en kontinuitet i vad som

jämförs. Därför brister också systematiken något i detta avseende.

Utöver det har nätverket varit aktivt i över tio år och startades 1998 (SKL:s hemsida). De flesta

kommuner som ingår i nätverket är befolkningsmässigt till antalet större än kommunerna i det andra

nätverket. Flera är i enlighet med SKL:s stratifiering pendlingskommuner i och med dess närhet till

Göteborg. Alla utom Falkenberg ligger i Västra Götalandsregionen.

3.1.3 Grupp III - Kontrollgruppen För nätverken ovan togs en jämförelsegrupp med ett antal kommuner fram. I och med att så pass

många kommuner på ett eller annat sätt är involverat i nätverk är den aspekten svår att eliminera.

Däremot är inte alla kommunerna i kontrollgruppen i den mån de är involverade i nätverk med i

samma nätverk. Kontrollgruppen fyller funktionen av att synliggöra vilka effekter som är

7 Representanter utgörs huvudsakligen av tjänstemän i kommunens tjänst.

22

nätverksspecifika och inte tendenser i kommunsektorn i stort. För att bemöta risken om

snedvridning vid urval för kontrollgruppen används ett stratifierat urval. Stratifiering innebär att en

population delas in i strator, vilket innebär olika variabelvärden, som kan vara centrala för

undersökningen (Djurfeldt m.fl. 2003:128f). I min undersökning baseras stratifieringen på en rad

bakgrundsvariable. Genom en matris med kommuner från västra och södra Sverige specificeras

variabler som på olika sätt är beroende för kommunernas förutsättningar såväl ekonomiskt som

verksamhetsmässigt. Däribland innefattas befolkningsstorlek, medelålder, medianålder, skattesats,

skattekraft och arbetslöshet. Utöver det beaktas och används den av SKL redan gjorda

stratifieringen med kommunklassificeringar samt geografiskt läge. Genom matrisen utkristalliserar

sig kommuner med sammansättningar lika undersökningsobjekten. Kommunerna i den

nätverksobundna kontrollgruppen utgörs av kommunerna Lerum, Falköping, Kungälv, Alingsås,

Skövde, Ängelholm, Tjörn, Borgholm, Hylte, Orust, Varberg, Mellerud, Mörbylånga, Lilla Edet

samt Vårgårda.

Det kan argumenteras att en väsentlig variabel att beakta när det gäller kontrollgruppen är just

nätverksdeltagandet eftersom det är av så pass central betydelse för min undersökning. Jag vill

därför kommentera detta. Sedan 2007 återfinns en del av dessa kommuner i det då instiftade

”Jämförelseprojektet”. Där sammankopplas kommuner med varandra i nätverk för att jämföra sig

med varandra. Projektet drivs i samarbete med, och på initiativ av, Sveriges Kommuner och

Landsting, Rådet för främjande av Kommunala Analyser samt Finansdepartementet.

En kontrollgrupp utanför nätverk eller som inte ägnar sig åt jämförelse av kommunala nyckeltal

låter sig inte göras enkelt i dagsläget. Med hjälp Siverbos (2007a) och Askims med fleras (2007)

studier i bakhuvudet kan vi ådra oss att effekter sker indirekt och förändring inkrementellt. Det vill

säga att det tar tid för effekterna och förändringarna som nätverksarbetet kan ge upphov till att göra

sig påminda. Eftersom tidsperioden för undersökningen sträcker sig över sju år och vid år 2007,

undersökningens sista år, har nätverken existerat i minst åtta år kan vi anta att den indirekta

påverkan på organisationerna ger upphov till mätbara effekter.

Utöver ovan nämnda Jämförelseprojekt återfinns bland annat nätverk i Göteborgregionen,

Södertörns-kommunerna samt kvalitetsnätverk under överinseende av SKL (Berggren och Norrlid,

2006:4). Inom ramarna för Göteborgsregionens samarbetskommuner återfinns i grupp III vilka är

Alingsås, Lerum, Lilla Edet, Kungälv och Tjörn (Göteborgsregionens hemsida).

Kommunerna i kontrollgruppen har liknande förutsättningar kommunerna i nätverken vilket syftar

till att dess medverkan ska antyda skillnader mellan allmänkommunala tendenser och

nätverkskopplade sådana.

Kommunerna i kontrollgruppen har kopplats samman med vissa socioekonomiska, strukturella och

23

geografiska förutsättningar som de kommuner som figurerar i de berörda nätverken. De allra flesta

befinner sig inom eller nära Västra Götalandsregionen. Enstaka exempel från Halland i form av

Falkenberg återfinns emellertid i Kvalitetsnätverk Västkust. Därför har Varberg inkluderats i Grupp

III. Andra avvikande här deltagande kommuner kan sägas vara Borgholm, Mörbylånga, Ängelholm

och Hylte.

Borgholms och Mörbylångas medverkande motiveras av att de befolkningsmässigt ligger nära

kommunerna i Bohuslän och därtill i mångt och mycket har liknande dimensioneringsproblem som

de kommunerna. Med det menar jag kommunens befolkning växer under sommarmånaderna med

sommargäster. Kommunerna har därför att dimensionera för dessa, framförallt infrastrukturellt.

Även om Ängelholm har en skattesats som ligger lågt i förhållande till de flesta

nätverkskommunerna har kommunen många likheter med kommunerna i Kvalitetsnätverk Väst. Det

gäller såväl befolkningsmässigt, skattekraftsmässigt som att kommunerna faller inom ramarna för

SKL:s klassificering som kommungrupp sju. Tillhörande kommungrupp sju gör inte mindre än

hälften av kommunerna i nätverket. Klassificeringen beskrivs som kommuner med över 25000

invånare och som inte passar in på benämningarna: storstäder, förortskommuner, större städer,

pendlingskommuner, glesbygdskommuner eller varuproducerande kommuner8(SKL:s hemsida).

3.2 Metod Under rubriken metod avser jag tydliggöra tillvägagångssättet för undersökningen och förklara

vilka metoder som har använts och varför. Därefter diskuteras empiriunderlaget och dess för- och

nackdelar och varför det underlaget har används för undersökningen. Till sist avrundas kapitlet med

att en diskussion om tillvägagångssättets relevans och tillförlitlighet givet de frågor som ställs i

studien vilket osökt leder till en reflektion kring validitet och reliabilitet.

3.2.1 En kvantitativ och longitudinell ansats Eftersom frågan stipulerar förbättringspotential mätt i effekter när det gäller systematiskt

nätverksamarbete gäller här att mätningar och utfall har studerats longitudinellt. Perioden sträcker

sig över sju år med mätande start år 2001. I och med svårigheten att bestämma orsaker till nätverken

och dess fortlevnad på ett tydligt sätt genom effekter såsom diskuterades i kapitel 2.2 kan det

longitudinella angreppssättet med tidsserieanalys möjligen nysta upp fördröjda effekter. Det

longitudinella perspektivet möjliggör att samband kan studeras om det föreligger en fördröjning

mellan variablerna (Djurfeldt m.fl. 2003:146). Det longitudinella angreppssättet motiveras också av

att såväl Siverbo (2007a) som Askim med flera (2007) indikerar att effekter av nätverk främst sker

8 Angivna klassificeringar utgör SKL:s kommungruppsindelning från ett till sex. Totalt återfinns nio kommungrupper varav av de sista ej redogjorda för. Grupp åtta och nio är baserade på befolkningsmässig storlek.

24

inkrementellt genom lärande. Vilket får till följd att indirekta effekter uppstår. I och med att

nätverken har varit i bruk sedan sent 1990-tal och fortfarande är verksamma gör jag antaganden om

att de indirekta effekterna över tid har gett upphov till påverkan på hur verksamheterna bedrivs och

därigenom påverkat de mått som används.

Vidare bygger studien på ett kvantitativt angreppssätt. Studien har en deduktiv dimension där teori

och tidigare erfarenheter ger en förförståelse för det studerade fenomenet vilket ger möjligheter att

applicera antaganden och hypoteser på undersökningsunderlaget (Jacobsen 2002:34).

Det kvantitativa angreppssättet motiveras av att svaret på frågan om varför nätverken fortsätter sitt

jämförande arbete år efter år sökes i effekterna. Tidigare forskning har i hög utsträckning fokuserat

på motiv, förhoppningar och organisatorisk användning av material som nätverksgrupper presterar

som svar på varför nätverksarbete i den angivna kontexten pågår. Jag väljer här ett annat perspektiv

i och med att jag söker svar och eventuella orsaker till nätverkens fortsatta existens i effekter.

Tidigare forskning lämnar ett hål på grund av tidshorisonten. Tidshorisonten pekas i flera fall, se

ovan, ut som en faktor. Nu, när det finns nätverk av den sort som här studeras med en livstid på över

tio år bygger min förförståelse på att effekter borde kunna urskiljas och som enligt teorin på sikt kan

förväntas. Vidare ger den kvantitativa ansatsen möjligheten att studera samband och variationer på

ett strukturerat sätt vilket är en förutsättning för att studera effekter beroende av nätverksdeltagande

i benchmarking- eller relativt prestationsmätande grupper mellan kommuner (Jacobsen 2002:147).

Med denna bakgrund anser jag att det, för att kunna svara på frågan om effekter som förklarande

variabel till nätverkens fortlevnad, behövs en kvantitativ ansats där empirin sökes i ekonomisk och

verksamhetsnära redovisning. Primärt rör det sig om nyckeltal som antyder såväl kvalitetsaspekter

som kostnadsaspekter vilka sett och analyserade tillsammans kan de indikera påverkan på såväl den

inre som yttre effektiviteten.

Den statistisk analys som används för att underbygga den totala analysen utgörs av en envägs

variansanalys, vilket ofta betecknas som Anova, Analysis of Variance. Förutsättningarna för denna

typ av analys är jag gör antaganden om normalfördelning. Avsikten med att använda detta verktyg

är att kartlägga om det är möjligt att underbygga ett resonemang om deltagande i nätverk ger

speciella effekter på den inre och yttre effektiviteten och om de är nätverksspecifika. Därför

används gruppkategorisering, vilken förklaras utförligt i nästkommande kapitel, för de två

nätverken samt kontrollgruppen. Dessa tre populationer används som kvalitativ variabel och utgör

den oberoende variabeln. För statistiska signifikanta samband gäller att den oberoende variabeln är

den orsakande variabeln som förklarar varför den beroende variabeln förändras på ett visst sätt

(Djurfeldt m.fl. 2003:144). Det innebär att jag prövar om deltagande i nätverk, via

gruppindelningen, orsakar effekter på det som mäts. Det innebär i sin tur att de nyckeltal som

25

används i analysen vilket vi senare ska se utgör de beroende variablerna vilka också är de

förklarande variablerna (Djurfeldt m.fl. 2003:144) Anledningen till att denna typ av statistisk analys

används beror på att vi här testar mer än två kvalitativa variabler mätt på nominalskala vilket

föranleder att ett vanligt t-test inte är möjligt (Djurfeldt m.fl. 2003:241).Variansanalysen görs

genom att de beroende variablerna mäts på intervallskala och de oberoende variablerna mäts på en

nominalskala. Den beroende variabeln är relaterat nätverken eller kontrollgruppen. Variansanalysen

ger svar på frågor om variationen inom en population, det vill säga den kvalitativa variabeln,

gällande den beroende kvantitativa variabeln. Variationen ges som kvadratsumma vilket innebär att

summering av de kvadrerade avvikelserna från medelvärdet görs. Om variationen inom den

kvalitativa variabeln är stor är sannolikheten att den kan vara en förklarande faktor liten. Om

variationen mellan de kvalitativa variablernas är liten, det vill säga att nätverken och

kontrollgruppen på denna punkt är relativt homogena, är sannolikheten att förklaringen finns i den

kvalitativa variabeln liten (Eggeby och Söderberg 1999:162f).

Tillämpningen av ANOVA-testet ger möjligheten att se om nätverken har påverkan på

kommunernas utveckling gällande de kvantitativa variabler som används i analysen. Däremot ges

ingen förklaring till mellan vilka av de kvalitativa variablerna, nätverken och kontrollgruppen,

variansen är förklarande. Därför följs, i de fall där signifikans föreligger, Anova-testet av ett

Scheffes Post Hoc-test. Det sistnämnda testet innebär att parvisa jämförelser mellan de kvalitativa

variablerna görs tills det att alla möjliga kombinationer är uttömda. Därigenom klargörs mellan

vilka av nätverken eller kontrollgruppen som variationen är förklarande (Djurfeldt m.fl. 2003:264f).

Antalet kommuner som ligger till grund för studien är 28 stycken. Detta till trots tillämpar jag en

statistisk analys baserad på normalfördelning. Antalet kommuner kan diskuteras vara i underkant

och därmed kan statistiska samband vara svåra att härleda. Om alltjämt signifikans kopplat till

nätverkens utveckling utkristalliserar sig under åren finns ett starkare underlag för resonemang om

nätverkens betydelse för utvecklingen gällande vissa aspekter i kommunerna. Även om signifikans

inte nås kan det fortfarande finnas förklaringar till effekter i nätverkstillhörigheten.

3.2.2 Om undersökningsunderlagets tillförlitlighet Undersökningsunderlaget baseras på kommunernas egna redovisade kostnader eller

kvalitetsindikatorer. Ett urval av nyckeltal för jämförelser genom kostnadsutveckling inom vissa

verksamheter studeras och kvalitetsmått, i den mån det är möjligt att följa upp sådana för samtliga

grupper av kommuner, används.

Den primära källan för empiri utgörs av Rådet för främjande av Kommunala Analyser, RKA, och

deras webbdatabas Kommundatabasen. Kommundatabasen har kommit till stånd som följd av

SOU-rapporten ”www.kommundatabas.NU!” där riktlinjerna för insamling, formering samt

26

användande dikteras (SOU 2001:75). Där tillhandahålls kommunala nyckeltal som via olika kanaler

förmedlats till tjänsten (Kommundatabasens hemsida). Kommundatabasen syftar till att underlätta

kommunala jämförelser och benchmarkingarbeten.

Användningen av officiell statistik och behandlad data i form av redovisningsmaterial och

rapportunderlag har både för och nackdelar. De nyckeltal som finns samlade och med enkelhet kan

tas fram på Kommundatabasens hemsida är tillförlitliga så till vida att de redan är granskade genom

flera instanser och av välrenommerade och betrodda organisationer och antingen är del av

kommunernas egna externa redovisning eller av kommunerna inrapporterad information.

Kommundatabasens insamling av statistik, ekonomisk information och nyckeltal sker genom olika

officiella kanaler. Däribland återfinns Statistiska Centralbyrån, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges

Kommuner och Landsting med flera. För min undersökning gäller att för de finansiella nyckeltalen

är information som hämtas från Statistiska Centralbyrån som hämtar sin information från

kommunernas årsredovisningar. För nyckeltalen kopplade till grundskoleverksamhet rapporterar

kommunerna information till Skolverket varifrån Kommundatabasens information kommer.

Socialstyrelsen samlar in information från kommunerna som sedermera används av RKA i

Kommundatabasen (Kommundatabasens hemsida).

Nyckeltalen som empiri, i enlighet med vad det följande kapitlet om analysverktyg senare visar,

bryts ner i täljare och nämnare i de fall då medelvärde för hela grupperna beräknas.

De finansiella nyckeltalen används i procentsiffror för enskild kommun. Inga medelvärden

förekommer. Övergripande tendenser kommenteras alltjämt. De används också för att klargöra vilka

finansiella förutsättningar som råder hos kommunerna och inom grupperna.

Kvalitativa mått, vilka utgörs av de nyckeltal som här också kallas verksamhetsnära, är lite mer

problematiska. För att inte försvinna i resonemang om tillförlitlighet i brukarundersökningar eller

andra aspekter av kvalitativa mått fokuserar jag på personalstruktur och gymnasiebehörighet hos

elever i årskurs 9.

27

4 Att mäta - Operationaliseringar för analys I detta kapitel ska jag förklara hur jag ska göra empirin analyserbar. På grund av analysverktygets

utformning kommer det att inbegripa vilken typ av empiri som anskaffats samt hur den behandlas

vilket innebär att det återfinns en del metodologiska ansatser även i detta kapitel. Dels ges en

kategorisering av nätverken och kontrollgruppen på urval av deras involvering i nätverk samt på

vilket sätt de i nätverket bedriver jämförelser samt att jag dels har för avsikt att klargöra hur

grupperna kan analyseras med hjälp av nyckeltalsjämförelser över tid.

4.1 Analysmöjlighet genom kategorisering

Genom att fokusera på nätverkets roll som adaptör av benchmarking eller prestationsmätningar sker

en kategorisering av de två nätverken och kontrollgruppen. Gränsdragningen dem emellan görs för

att skapa förståelse för hur och i viss mån varför vissa nätverk och dess aktörer utvecklar de utfall

som benchmarking eller prestationsmätningar inom ramarna för nätverket ger. Det är svårt att se ett

nätverk som en aktör utan måste ibland beaktas som de olika aktörer som finns i nätverket. Därför

kan också motivet för deltagande i nätverket variera inom nätverket. Vid det för studien särskilt

intressanta nätverksagerande kommunerna som utgör analysobjekt kommer gränsdragningen bestå i

att kategoriseringar görs som bygger på begreppsparet benchmarking och relativa

prestationsmätningar. Kategoriseringen har en spännvidd om tre kategorier där den första kategorin

utgörs av kommuner som på ett systematiskt sätt jämförs sig med andra och som nätverk betraktat

använder modellen i en utsträckning tillfredställande definitionen av benchmarking. Den andra

kategorin består av kommuner engagerade i nätverk som bedöms aktivt arbeta med relativa

prestationsmätningar. Den sista kategorin utgörs av redan nämnda kontrollgrupp.

Figur 2. Gruppkategorisering

Grupp II

Benchmarkingnätverk

Kommuner som i nätverk med andra kommuner bedriver ett benchmarkingarbete enligt återgivna definition.

Prestationsmätande nätverk Kommuner som i nätverk med andra kommuner bedriver arbete med relativa prestationsmätningar enligt återgivna definition.

Kontrollgruppen Kommuner som enligt urvalsmodell ovan utgör en kontrollgrupp anpassad efter kommunsammansättningen i övriga två grupper.

Grupp III Grupp I

28

4.2 Analysera effekter med hjälp av nyckeltal

För att kartlägga eventuell påverkan på inre och yttre effektivitet analyseras effekter med nyckeltal.

Det innebär på sätt och vis att jag gör benchmarking av benchmarking med syfte att se hur

kommuner i nätverk som jämför sig förhåller sig till andra grupper av kommuner. Genom att

analysera nyckeltal över tid med start nära nätverkens tillblivelse kommer undersökningen utröna

om nätverksspecifika effekter förekommer. Att kommunerna är kopplade till nätverk har betydelse

för hur de analyseras då de effekter jag anser väsentliga befinner sig inom ramarna för ett

nätverksorienterat adapterande och gemensamt brukande av en styrmodell som syftar till att

förbättra de deltagande kommunernas verksamheter.

För benchmarking, som för en effektstudie av detta slag, är det väsentligt att såväl den inre - som

den yttre effektiviteten beaktas. Därvidlag är det viktigt att studien inbegriper nyckeltal eller mått

som bejakar båda perspektiven. För den yttre effektiviteten gäller att externa aktörers uppfattning,

mottagning eller brukande bejakas. För kommuner utgörs dessa oftast av brukare och medborgare

även om ytterligare omvärld kan räknas in.

Studien har för avsikt att fokusera på två fundamentala och ofta mest omfattande

kärnverksamhetsområden. Dessa utgörs av grundskoleverksamhet samt äldreomsorg. För att få en

bild av kommunernas finansiella ställning och möjliga förutsättningar samt beredskaper för

förändring används ett fåtal men väsentliga finansiella nyckeltal i undersökningen.

Definitionerna av de nyckeltal som används hämtas från Kommundatabasen vilket ger en

samstämmighet i vad som hämtas även om vissa är normerande för sin typ som exempelvis de

finansiella nyckeltalen.

För de mer verksamhetsnära nyckeltalen, det vill säga samtliga utom de finansiella, kommer

medelvärdes- och varianstest applicerat på grupperna att ingå i analysverktyget. De finansiella

nyckeltalen är i undersökningen sekundära. Det innebär att de indikerar finansiell ställning och

beredskap hos kommunerna och därmed kan ha förklarande betydelser för i vilken utsträckning och

på vilket sätt en aktör har möjlighet att handla. Det betyder emellertid inte att trender och tendenser

inom grupperna för dessa nyckeltal kommer att analyseras i och med att de ofta är en del av

nätverkens jämförelser.

4.2.1 Finansiella nyckeltal

De övergripande finansiella nyckeltal jag använder, dels som bakgrund för kommunernas

förutsättningar samt dels som del av förbättringspotentialen genom nätverksarbetet är soliditet,

kassalikviditet, resultatutveckling och verksamheternas kostnader.

Dimensionerna för de finansiella nyckeltalen som här används återspeglar, enligt Brorström,

29

Orrbeck och Petersson (1999:19) och deras redogörelse för den så kallade RK-modellen, resultat,

kapacitet och risk.

Soliditet

När soliditet analyseras, i RK-modellen kopplat till perspektivet kapacitet, belyses kommunens

långsiktiga handlingsberedskap och kapacitet. Det finns vissa problem vid analys av soliditetsutfall

i kommuner. Ett initialt problem i studiet av flera kommuner beror på vilken redovisningsmodell

som kommunerna använder sig av vid redovisning av pensionsskulder. Två modeller brukas i

kommunerna. Den gängse normen är fortfarande att kommuner redovisar enligt den blandade

modellen som fortfarande rekommenderas enligt lagen om kommunal redovisning (5 kap. 4 §). I

korthet innebär blandmodellen att pensionsskuld före år 1998 ska lyftas ur balansräkningen och

redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med den tidigare så kallade fördelningsmodellen

medan intjänade pensioner efter 1998 redovisas enligt fullfonderingsmodellen (Brorström m.fl.

1999:21f). Fullfonderingsmodellen innebär att pensionskostnader bokförs när de uppstår samt att

hela pensionsskulden redovisas som en skuldpost i balansräkningen (SOU 2001:76:143f). Val av

redovisningsmodell påverkar kostnadsstrukturen och skuldposten påverkar det egna kapitalet och

därmed soliditeten (SOU 2001:76:132f). Vilket leder till att fullfonderande kommuner på urval av

detta oftast har en låg eller väldigt låg soliditet. Soliditet innebär att det egna kapitalet divideras

med de totala tillgångarna. Det sitter fingret på en tröghet som återfinns i förändrings- eller

förbättringspotentialen gällande soliditetsmåttet och kommuner med redan god soliditet. Ju högre

soliditet desto bättre resultat krävs för att bibehålla den goda soliditeten eller än mer för at förbättra

den samma i och med att resultatet påverkar det egna kapitalet nästföljande år (Brorström m.fl.

1999:22).

Kassalikviditet

Kassalikviditet definieras som omsättningstillgångar exklusive varulager dividerat med kortfristiga

skulder. Det innebär att nyckeltalet ger uttryck för den kortsiktiga betalningsförmågan. En

kassalikviditet som hamnar under 100 procent indikerar att det finns för lite pengar för de

kommande utbetalningarna. Emellertid brukar inte semesterlöneskulden, vilken är en kortfristig

skuld, omsättas under året och därmed kan en lägre nivå, runt 70 procent, betraktas som acceptabel.

För hög procentsiffra gällande kassalikviditet kan utgöra ett problem då det frigjorda kapitalet inte

ofta generar några ränteintäkter (Brorström m.fl. 1999:103).

Resultatutveckling

För att dimensionera och skapa jämförbarhet för nyckeltalet som behandlar resultatutveckling

30

divideras årets resultat med skatteintäkter och generella bidrag. Nyckeltalet visar på trender och

tendenser när det gäller resultatutveckling över tid. Det ger en bild av hur kommunernas resultat

utvecklas. Vidare indikerar det också delvis vilken kontroll kommunerna har över utfallet. Endast i

synnerligt ovanliga fall kan antas att en kommun har för avsikt att nå ett negativt resultat.

Antagandet bygger på det lagstiftade balanskravet som syftar till god ekonomisk hushållning hos

kommunerna. Balanskravet återfinns i Kommunallagens 8 kapitel. Där föreskrivs att de budgeterade

intäkterna ska överstiga kostnaderna (8 kap. 4 §). Därmed är balanskravet kopplat till

resultaträkningen. Uppkommet negativt resultat ska återställas inom loppet av tre år (8 kap. 5a §).

Vid avvikelser från detta gäller åberopande av särskilda skäl (8 kap. 5b §). Lagstiftningen bjuder

därmed väldigt tydliga incitament till positiv resultatutveckling.

Vilken nivå som egentligen borde föreligga för god ekonomisk hushållning hos kommunerna är inte

helt självklart. Ett knappt positivt såsom minimum enligt balanskravet riskerar att gröpa ur

kommunernas ekonomi på sikt (Brorström m.fl. 2000). Vilket till stor del beror på att nödvändiga

investeringar då tär på kassan eller det egna kapitalet. För stor vinst är inte heller att föredra då

pengarna oftast är inbringade via kommunalskatt. Det innebär att kommunen har ett för högt

skattetryck.

Verksamheternas nettokostnad som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag

På ett övergripande plan kommer de totala verksamhetskostnaderna att analyseras innan de

jämförande analyserna arbetar sig ner på verksamhetsnivå. Kort sagt kan sägas att de finansiella

nyckeltalen och dess utveckling över tid ger en bild av kommunernas ekonomiska förutsättningar

och utveckling, dess kapacitet och kapitalstruktur. Därefter följer verksamheternas kostnadsandel

och utveckling. Nyckeltalet tydliggör kommunernas kontroll över verksamhetskostnaderna i

förhållande till dess intäkter. Nyckeltalet som används för detta ändamål är verksamhetens

nettokostnadsandel. Beräkning för hur nyckeltalet tas fram görs genom att skatteintäkter och

generella statsbidrag divideras med verksamheternas kostnader subtraheras dess intäkter.

Nettokostnaden är intressant på olika sätt. Nettokostnaden inbegriper på sätt och vis det aggregerade

i Grupp I:s jämförelser. Med det menar jag att inom grupp I finns systematiska jämförelser inom

nästan hela spektrat av kommunernas verksamheter. Nyckeltalet gäller framförallt ur ett

kostnadsperspektiv och som ett övergripande produktivitetsmått. Om nätverket blir varse sina egna

starka och svaga sidor samt har möjlighet att utveckla ett ”best practice” enligt modellens idé borde

också kontrollen öka i och med Grupp I:s omfattande jämförelser vad gäller verksamhetsområden,

kontinuitet och livslängd på nätverket. Genom att beräkna verksamheternas nettokostnader

synliggörs kommunernas kontroll över relationen intäkter och kostnader. Enligt Brorström med

flera (1999) är det rimligt att nyckeltalet ligger på en nivå runt 98 procent för att möjligheter till

31

investeringar och reinvesteringar finns.

4.2.2 Fokus på verksamheternas nyckeltal Grundskola och äldreomsorg upptar betydande delar av kommunernas budget och är därför centrala

för kommunernas ekonomi. Det svåra för såväl nätverken som för studien är att hitta väl definierade

kvalitetsmått. Flera kommuner använder sig av kvalitetsmått i form av Nöjd Kund Indexliknande

undersökningar. Dessa typer av kvalitativa mått är svåra att använda för jämförelser även om de är

formulerade på exakt likadant sätt. Den demografiska sammansättningen i ett område eller i en

kommun kan ge betydande konsekvenser för utgången av undersökningen. Därtill kanske

respondenter i en brukarundersökning likt Nöjd Kund Index har preferenser som påverkar

svarsalternativen genom att olika betydelser läggs i en text som är lika för alla men uppfattas olika.

För grundskola finns mått på personaltäthet och gymnasiebehörighet att tillgå. Information som

Skolverket tillhandahåller eller samlar in (Skolverkets hemsida) och som också publiceras i mer

heltäckande databaser för nyckeltal i kommunal verksamhet (se exempelvis Kommundatabasens

eller Webors hemsida).

För de kostnadsrelaterade nyckeltal för verksamheterna som jag använder relateras de primärt per

brukare. Undantaget gäller en förlängning av analys av verksamhetens nettokostnader vilket

förklaras nedan. Anledningen till detta är att det annars lätt blir missvisande om exempelvis

invånare eller befolkning i ett viss demografisk skikt används. Det beror på den naturliga orsaken

att den demografiska sammansättningen skiljer sig mellan kommunerna.

För nyckeltalen som följer nedan används medelvärdes- och variansanalys där den oberoende

variabeln utgörs av grupptillhörighet. Där kan hypotesprövning tillämpas med hjälp av

förförståelsen om effekter på den inre eller yttre effektiviteten. Denna del avser i analysen klargöra

huruvida grupptillhörighet kan förklaras genom gruppspecifika variationer. Hypotesen kan då

formuleras som att det finns skillnader mellan grupperna som kan förklaras av grupptillhörigheten.

Om benchmarking som syftet stipulerar leder till ett ”best practice” innebär det att kommunerna i

gruppen följer den kommun i gruppen som är den främsta inom ett visst område. Om så låter sig

göras kan det antas leda till att gruppen som helhet blir ”bättre” och att kommunerna i sina utfall på

mätpunkterna blir mer lika varandra. Om exempelvis nivellerande effekter uppstår vilket också

innebär att kommunerna i nätverket blir alltmer lika varandra kan dessa effekter i så fall analyseras

genom medelvärdes- och variansanalys.

Samtliga nyckeltal som följer är hämtade och också definierade med hjälp av Kommundatabasen

vilken drivs av Rådet för främjande av Kommunala Analyser (se Kommundatabasens hemsida).

32

Verksamheternas nettokostnad per invånare

För att i analysen möjliggöra jämförelse mellan grupperna med hjälp av medelvärden och varianser

beräknas och jämförs verksamhetens nettokostnader återigen. Här divideras verksamhetens

nettokostnader för dess egentliga verksamhet med antalet invånare i kommunen. Med ”egentliga

verksamhet” menas verksamhet som inte är affärsverksamhet som bedrivs med avgiftsfinansiering.

Här är det på förståeliga grunder så att samtliga invånare i en kommun på ett eller annat sätt och i

varierande utsträckning också är brukare av kommunens verksamhet. Det är också naturligen så att

volymen av brukarnas bruk av kommunala tjänster varierar kraftigt. Inte alla nyttjar för närvarande

de verksamheter som vidare fördjupas i denna studie. Men alla har eller kommer med stor

sannolikhet att på ett eller annat sätt bruka dessa tjänster. Nyckeltalet kan emellertid inte beräknas

på ett annorlunda sätt utan att bli skevt.

Nyckeltalet ger ett tak för kostnaderna för all kommunal verksamhet vilken till stor del finansieras

med skattemedel. Nyckeltalet har därför en central betydelse. Inte minst, om vi förutsätter att

verksamheterna bedrivs på ett korrekt sätt, för effektiviteten på en aggregerad nivå. Om inte så för

den inre effektiviteten allena. Med hjälp av medelvärden för grupperna kan trendlinjer specifika för

de enskilda grupperna dras. Genom det klargörs eventuella skillnader mellan nätverksgrupperna

eller nätverksgrupp och kontrollgrupp.

Grundskola

Nyckeltalen som används för att studera utvecklingen av barn- och skolomsorgen är

kostnadsrelaterade nyckeltal samt mer verksamhetsnära och kvalitetsrelaterade nyckeltal.

Nyckeltalen som används är:

• Kostnad per elev

• Barn- och skolomsorgens kostnadsandel

• Andel behöriga (årskurs 9) till gymnasiet

• Antal pedagogisk personal per hundra elever

Kostnad per elev definieras genom att nettokostnaden inklusive lokaler divideras med antalet elever.

Nyckeltalet innefattar kostnader och elever för såväl förskola som grundskola och tar hänsyn till

kostnader för hemkommunen. Med hemkommun menas den kommun där elev bor vilket innebär att

det kan förekomma att elev åtnjuter skolgång i annan kommun. Förutsättningarna är alltjämt att

hemkommunen finansierar skolgången. Nyckeltalet presenteras i kronor.

Verksamhetens kostnadsandel utgörs av barn- och skolomsorgens del av den totala driftskostnaden

för kommunens samtliga verksamheter. Nyckeltalet presenteras i procent. Syftet med nyckeltalet är

33

att det indikerar hur mycket denna del belastar den totala budgeten. Det kan ge en fingervisning om

huruvida en större eller mindre andel tenderar att påverka kostnadsbilden. Nyckeltalet läses med

fördel tillsammans med kostnad per elev.

Verksamhetsnyckeltalen för grundskolan innefattar kvalitetsindikatorer vilka utgörs av behöriga till

gymnasieskolan samt andel pedagogisk personal per hundra elever. Här skulle en möjlig

förlängning på undersökningen vara att även implicera andelen personal med pedagogisk examen

men har för studien på grund av avgränsningar utelämnats.

Andel behöriga till gymnasieskolan beräknas genom att andelen behöriga till gymnasiet i årskurs 9

divideras med det totala elevunderlaget i årskurs 9. Nyckeltalet presenteras i procent. När det gäller

kvalitetsmått är det alltid problematiskt att tolka resultatet. Betygssystemet är emellertid

standardiserat och styrt av regelverk vilket ger goda förutsättningar att fungera som en

kvalitetsindikator på skolverksamheten. Lokala avvikelser kan alltjämt förekomma så viss

varsamhet i allt för stränga tolkningar vidtas.

Andel pedagogisk personal per hundra elever beräknas genom att antalet pedagogisk personal i

förskola och grundskola divideras med det totala elevantalet i förskola och grundskola och

multipliceras med hundra. Det kan även här finnas vissa problem med att tolka resultaten. Något

som bland annat beror det inte framgår vilken typ av personal, utöver att det är personal involverade

i det pedagogiska arbetet, det rör sig om. Även om jag skulle införliva nyckeltal som berör

pedagogisk examen föreligger med stor sannolikhet fall där nivåerna på utbildningen är

personknutna och inte i lika hög utsträckning beroende av en examen som indikator för kvalitet i

sig. Därför är det väsentligt att försöka tolka resultatet tillsammans med nyckeltalen ovan om

andelen behöriga till gymnasieskolan samt kostnaderna per elev. Tillsammans utgör de tre måtten en

indikator på såväl den inre som yttre effektiviteten.

Äldreomsorg

För äldreomsorgen är det svårare att hitta nationella standardiserade verksamhetsmått med

kvalitativa aspekter. Många kommuner använder sig av standardiserade enkäter såsom

äldreboendeindex och liknande. Problemet med att använda sådana underlag utöver redan angivna

skäl är att det inte för de studerade kommunerna finns en gemensam standardiserad mall under de

undersökta åren. Därför används nyckeltal endast för att studera kostnadsutvecklingen inom en

specifik men omfattande del av kommunernas äldreomsorg. Det vill säga att med resonemanget om

inre och yttre effektivitet i ryggen fokuserar studien när det gäller äldreomsorg enbart på

kostnaderna och därmed produktiviteten eller den inre effektiviteten.

Nyckeltalen som används för äldreomsorgen är:

34

• Kostnad per boende i särskilda boenden

• Verksamhetens kostnadsandel

Kostnad per boende i särskilda boenden är den totala bruttokostnaden för den äldreomsorg som

bedrivs i särskilda boenden fördelat på antalet boende. För att specificera nyckeltalet full ut gäller:

”Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting samt

externa intäkter för bostads- och lokalhyror avseende särskilda boendeformer enligt SoL” fördelat

på ”Antal permanent boende 65-w år i särskilda boendeformer den 1/10” (Kommundatabasens

hemsida).

Verksamhetens kostnadsandel följer modellen som återgavs för barn- och skolomsorgen. Det vill

säga för att synliggöra strukturer i kommunen och hur mycket denna aspekt tar i anspråk av

kommunens totala driftskostnader.

4.3 Analysera grupper och nyckeltalsutfall över tid

Nyckeltalen presenterade ovan ska för analys kombineras med ovan givna kategorisering i grupper.

Grupperna analyseras var och en för sig och jämförelsevis. Det vill säga att kommunerna inom en

grupp analyseras som enskilda objekt inom gruppen medan gruppen som helhet analyseras i

jämförelse med en eller båda övriga grupper som helhet. Det innebär att för jämförelse grupperna

emellan används medelvärden och variationer för hela grupperna. Därmed varierar analysobjekten

från enskilda kommuner till grupper av kommuner.

Om, som litteraturen och givna referensram indikerar, det finns en tendens till att extremerna,

mätmässigt, kryper mot mitten och nivellerande tendenser uppstår vid återkopplade jämförelser ses

det med fördel inom gruppen. Det vill säga att variationsvidden och spridningen i gruppen blir

mindre och de som enligt mätningarna presterar nära det ursprungliga medelvärdet utgör riktlinjer

för hur tendensen inom gruppen slår ut över tid. Om detta är tendenser som återfinns i samtliga

grupper är det diskutabelt om nätverket med dess jämförelser kan förklaras som orsak. Om, som

modellen för benchmarking antyder, ett bästa sätt att arbeta infinner sig och tendensen är att

åtminstone de flesta över år blir bättre9 kan det synliggöras genom mätningarna inom den enskilda

gruppen. Därtill, genom jämförelse grupperna emellan vid användande av medelvärden för vissa

mätetal indikera tendenser, trender och variationer för grupperna som helhet och därigenom se

huruvida nätverken och jämförelsearbetet leder till mer effektiv verksamhet och/eller mätbara

effekter.

Förförståelsen för varför vissa kommunala benchmarking- eller prestationsmätande nätverk enligt

9 Givet att det går att konstatera vad som är ”bättre” vilket i vissa fall är svårt i offentligt finansierade verksamheter

35

tidigare studier anses ha bättre förutsättningar ges av Berggren och Norrlid (2006) samt Askim med

flera (2007). Dessa framgångsfaktorer som Berggren och Norrlid (2006) kallar möjligheten att

förvandla information från det jämförande nätverket till förbättrad resursomvandling, genom Askim

med flera (2007) och deras utvärdering av de norska Effektiviseringsnettverken, är att det är bättre

med färre kommuner, mindre kommuner, god ekonomi, demografisk och ekonomisk heterogenitet.

Dessa faktorer har därför en väsentlig roll vid analysen av utfallet för grupperna i allmänhet och

nätverken i synnerhet. De finansiella nyckeltalen och dess nivåer ger en fingervisning om delar av

dessa förutsättningar och faktorer och synliggör till viss del vilka ekonomiska och finansiella

förutsättningar som finns hos de berörda kommunerna.

Sammanfattningsvis ger de finansiella nyckeltalen möjligheter att tolka bakomliggande faktorer

som eventuellt kan påverka nyttan och effekterna av nätverksbenchmarking och omvandlandet av

resurser hos verksamheterna. De är också en aspekt som kan tänkas beröras över längre tid och

inkrementellt påverkas av nätverksdeltagandet. För verksamheterna och framförallt grundskolan,

där fler nationella indikatorer för såväl kostnader som kvalitet finns att tillgå, görs de primära

analyserna.

4.4 Sammanfattning Jag har nu presenterat det angreppssätt som ska hjälpa mig att utifrån empirin bryta ner

informationen ytterligare. Kategorisering sker i grupper där grupp I utgörs av kommunerna som

arbetar i nätverket Benchmarking i Norra Bohuslän, grupp II utgörs av kommunerna i nätverket

Kvalitetsnätverk Väst och grupp III utgörs av de kommuner jag har valt att kalla för kontrollgrupp.

Utfallen på nyckeltalen som grupperna uppvisar för de sju år som studeras ska sedermera tolkas

genom att påståenden hämtade från resultat av tidigare forskning som återges i den fördjupade

frågeställningen appliceras på materialet.

36

5 Kommunerna i siffror - Undersökningsunderlag

Det material som utgör undersökningsunderlag för studien rör sig primärt om nyckeltal och statistik

för den kommunala verksamheten eller vissa funktioner inom den kommunala verksamheten hos de

berörda kommunerna. Därtill, och för att få perspektiv på eventuella effekter i analys och

slutdiskussion, har information om nätverkens konstitution och gemensamma motiv inhämtats. Det

sistnämnda kommer att behandlas i det inledande kapitlet nedan.

Var grupp presenteras för sig för varje del för att underlätta analysen nästkommande kapitel. För

vissa av nyckeltalen ges en kortare resumé av utvecklingen hos kommunerna eller grupperna. För

en fullständig redogörelse av nyckeltal och sammanställningar hänvisas till bilaga.

I och med att inga inflationsjusteringar har gjorts är det naturligt att viss kostnadsökning sker över

åren vilket är väsentligt när nyckeltal som berörs av det presenteras och ska bearbetas. Därtill är det

lika väsentligt att beakta den aspekten när variationsvidd medelvärden emellan beaktas. Egentligen

lämnar det endast jämförbarhet givet ett specifikt år men kan alltjämt tjäna syftet om att studera

utveckling över tid förutsatt att vi bejakar förekomsten av inflation.

5.1 Nätverkens explicita motiv

Grupp I - Benchmarking i Norra Bohuslän

Nätverket ”Benchmarking i Norra Bohuslän”, med kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs,

Tanum och Strömstad, har sedan år 2000 bedrivit benchmarkingarbete. I periferin och för vissa av

de gemensamma benchmarkingområdena deltar även andra kommuner från Dalsland och Södra

Bohuslän (Tanums kommuns hemsida). För nätverket gäller enligt gemensamma utsagor om

benchmarkingsamarbetets syften i de officiella dokument som nätverket sammanställer att:

” - arbeta fram kvalitetssäkrade jämförelsetal för olika verksamheter.

- att ge uppslag till kvalitetsförbättringar och förnyelse av kommunernas verksamhet.

- att finna förklaringsfaktorer till varför spännvidden är så stor mellan kommunerna

avseende skatteuttag, ekonomisk ställning samt kostnader för olika verksamheter.

- att implementera en arbetsmetodik inom benchmarkingområdet som kan fortsätta med

kontinuitet efter projekttidens slut mellan de deltagande kommunerna.

- att ”lära” av varandra.

- att finna ingångar till ytterligare samarbete inom olika verksamheter.”

(se ex. Rapport Benchmarking Norra Bohuslän 2006:1, Rapport Benchmarking Norra

37

Bohuslän 2007:3)

Benchmarkingarbetet i nätverket omfattar övergripande finansiella jämförelser samt verksamhets-

och funktionsområden inom ekonomi, it, fastighetsförvaltning, va-verksamhet, äldreomsorg,

individ- och familjeomsorg, handikappomsorg samt barnomsorg och grundskola (Rapport

Benchmarking Norra Bohuslän 2007).

Grupp II - Kvalitetsnätverk Väst

De dokument som jämförelserna mynnar ut i och som nätverken under SKL producerar pekar på en

standardisering då de framhäver liknande och ibland identiska motiv och mål. Nätverket som här

studeras utgörs av ”Kvalitetsnätverk Väst” för vilka kommunerna Ale, Falkenberg, Härryda,

Lidköping, Stenungsund, Partille, Uddevalla och Vänersborg ingår. Syftet med nätverkets uppkomst

och jämförande arbete bygger på ovan nämnda standardisering vilken även står att återfinna i övriga

kvalitetsnätverk som drivs i samarbete med SKL. Frekvent förekommande motiv för nätverket

anges som förbättringar av den egna verksamheten med fokus på såväl kostnader som kvalitet.

Därför har närverket alltid ett externt riktat fokus där brukare och medborgare och dess förhållande

och åsikter om kommunens verksamhet utgör centrala betydelser (SKL:s hemsida).

5.2 Nyckeltalen, verksamheten och kostnaderna

Under nästföljande rubriker under 5.2 presenteras nyckeltalen dels indelat per typ av nyckeltal samt

dels per grupp. När linjediagram används som presentation ska linjerna inte uppfattas som

periodvisa förändringar i nyckeltalen under åren utan som en möjlighet att se trender och tendenser.

Mätningarna är ögonblicksbilder från det tillfälle då redovisning skett. Faktiska redovisade nivåer

återfinns vid markörer för nämnda år vilka infinner sig vid givna år på tidsaxeln.

När verksamheternas kostnader relaterat invånarantal från och med kapitel 5.2.2 och alla följande

kostnadsnyckeltal redovisar jag medelvärden för de tre grupperna över åren.

5.2.1 Finansiella nyckeltal Grupp I

Sotenäs och Strömstad har under undersökningsperiodens tidiga skede betydligt mycket högre

soliditet än övriga i gruppen. Sotenäs soliditet sjunker något sett till hela perioden från 2001 års

nivå på 78 procent till 2007 års 61 procent. Strömstad har en liten nedgång under åren för att sedan

2007 återgå, så när som på en procentenhet, till 2001 års nivå. De tre övriga kommunerna har en

betydligt mycket lägre utgångspunkt och rör sig i ett intervall mellan 19 till 32 procent. Tendensen

sett över alla de undersökta åren är att samtliga av dessa tre kommuner förbättrar sin soliditet.

Förbättringarna sträcker sig mellan 8 till 13 procentenheter för de tre kommunerna.

38

Kassalikviditeten har för två av de tre kommuner med en nivå på runt 60 procent sjunkit något över

hela perioden medan den sista av de tre ökar sin något. I och med att vi här har att göra med mer

frigjort kapital än för soliditeten ser trenderna något mer ryckiga ut. Av de två kommuner som har

en kassalikviditet på 100 procent eller mer år 2001 går tendenserna mellan åren såväl upp som ner.

Fram till år 2006 tycks nedgångarna var något större när de uppstår varpå trenden pekar mot en

något försvagad kassalikviditet. År 2006 befinner sig samtliga kommuner i gruppen ganska nära

varandra för att sedan år 2007 gå mot en större spridning. Anmärkningsvärt är Munkedal som 2001

hade en kassalikviditet på 100 procent från 2006 års nivå på 74 procent upp till 118 procent 2007.

Munkedal är samtidigt den kommun vars soliditet håller lägst nivå i gruppen.

Den gängse trenden för resultatutvecklingen i gruppen går mot en successiv och liten förbättring år

för år med en viss nedgång för de flesta 2007. I och med att skattesats, befolkning och arbetslöshet

inte nämnvärt förändras är det att betrakta som att den finansiella kontrollen över utvecklingen ökar

i och med det överhängande balanskravet och återställningskravet som där medföljer. Två av

kommunerna har emellertid negativa utfall de två första åren varpå en av dessa fortsätter med

negativa utfall i ytterligare två år. Det bör noteras att inga av kommunerna har några större positiva

utfall de första åren vilket kan ses i ljuset av den lågkonjunktur som återfinns initialt i

undersökningen. Den kommun som har negativa resultat under fyra av de undersökta åren har under

2007 ett utfall på nyckeltalet på 13 procent.

För verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter visar tre av kommunerna det första

året en nettokostnadsandel som låg på 100 procent eller mer. Mot slutet av undersökningsperioden

befinner sig emellertid samtliga kommuner under 100 procent varav en av de fem har en

nettokostnadsandel på så låg nivå som på 86 procent. Den kommunen borträknat ger en något

mindre spridning mot slutet då de övriga befinner sig inom intervallet 95 till 99 procent år 2007.

Grupp II

För grupp II är variansen soliditetsmässigt högre än i grupp I. Lidköping har 2001 en soliditet på 90

procent vilken sjunker något åren som följer. Annars befinner sig de flesta av de övriga

kommunerna i gruppen i ett spann mellan 45 och 73 procent. Partille som befinner sig inom detta

intervall når under ett enstaka år en hög nivå på 83 procent men faller sedan ned till 72 procent

nästföljande år. Från 2005 och med en negativ trend i ryggen hamnar Falkenberg som enda

kommun i gruppen, Stenungsund undantaget, på under 40 procent.

Stenungsund hade de första åren negativ soliditet. Det beror på att Stenungsund har lyft in

pensionsskulden som en skuld i balansräkningen och redovisar enligt fullfonderingsmodellen.

Kassalikviditeten har i grupp II strukturmässiga likheter med grupp I. De allra flesta kommunerna

39

befinner sig över perioden i intervallet 50 till 100 procent. Det finns en rejäl avvikelse hos Partille

kommun då en redan hög kassalikviditet når nivån 307 procent för att sedan nästföljande år falla till

en nivå mer i paritet med det övre skiktet av hos de inom ovan givna intervall. Den största

avvikelsen nedåt infinner sig år 2004 hos Lidköping kommun och ligger på en nivå om 32 procent.

Det är enda gången som någon av kommunerna hamnar under 50 procent de undersökta åren.

När det gäller resultatutvecklingen hos kommunerna i gruppen är det tre kommuner som vid

enstaka tillfälle uppvisar negativa resultat. Det mer anmärkningsvärda är att Lidköping år 2002

uppvisar ett resultat som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag på -27 procent. Samma

kommun har efterföljande åren en tilltagen positiv utveckling om 10, 3, 10, 13 procent till en i

sammanhanget mer normal nivå på 2 procent det sista året.

Verksamheternas nettokostnad för grupp II visar en nivå på strax under 100 procent för de flesta

kommunerna. Lidköping ligger perioden över konstant på en nivå över 100 procent. Även

Falkenberg befinner sig över 100 procent mellan 2003-2005 men återgår sedan till en nivå under

100 procent år 2006 och 2007. Sett över åren sker annars endast små förändringar. De allra flesta

befinner sig på samma eller någon procentenhet högre eller lägre där perioden slutar i förhållande

till där den börjar.

Grupp III

För soliditeten i grupp III återfanns 2001 en spridning mellan 19 och 80 procent. År 2007 har den

totala spridningen inom gruppen minskat och den kommun med lägst soliditet hade en nivå på 30

procent medan den som hade högst befann sig på 76 procent. Lerums kommun visar en kraftig

nedgång 2004 jämfört med alla övriga år. Det kan förklaras med att kommunen vanligen redovisar

enligt fullfonderingsmodellen och detta år har redovisat enligt de siffrorna medan de samtliga

övriga år har redovisat en annan information till de officiella statistiksammanställningarna för

varifrån empirin är inhämtad.

Kassalikviditeten inom gruppen och över åren mellan 33 och 121 procent om Mörbylångas

genomgående höga kassalikviditet räknas bort samt ett enstaka högt utfall till. Året den lägsta

siffran uppkom har ingen av kommunerna en kassalikviditet på över 100 procent. Året då den

högsta siffran uppkom hade en kommun en kassalikviditet på 221 procent och de kommuner som då

hade en låg kassalikviditet befann sig på runt 50 procent.

När det gäller resultatutvecklingen uppvisar endast en kommun återkommande problem med

underskott. Kommunen i fråga uppvisar förlust under fyra av de sju undersökta åren vilket sker

under spridda delar av perioden.

Verksamheternas nettokostnader för kommunerna i grupp III visar att nästan alla befinner sig under

40

100 procent det inledande året. Efter 2002 följer två år då kommunerna drar åt olika håll. Sex av

elva kommuner befinner sig 2003 eller 2004 på en nivå på 100 procent eller över. Åren 2005 och

2006 ligger kommunerna väldigt nära varandra igen och samtliga ligger kvar eller går ner någon

procentenhet de åren emellan. År 2007 uppvisade alla kommuner emellertid motsatt utfall sett till

föregående år.

5.2.2 Verksamheternas kostnader

Verksamheternas nettokostnader

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

år

tkr

Grupp I

Grupp II

Grupp III

Tabell 1. Verksamheternas nettokostnad per invånare

I tabell 1 visas utvecklingen för de tre gruppernas medelvärden avseende verksamheternas

nettokostnad de undersökta åren. Grupp I rör sig från ett medelvärde på 32 982 kronor per invånare

år 2001 till 41 342 kronor per invånare år 2007. För grupp II gäller siffrorna motsvarande år 30 974

och 39 744 kronor per invånare. Till sist gäller siffrorna för grupp III 30 425 och 39 202 kronor per

invånare. Differensen mellan dessa år, starten och slutet på mätningen, indikerar en något mindre

kostnadsökning hos grupp I än hos de andra två. Mellan de övriga är skillnaden väldigt marginell,

nämligen 7 kronor.

5.2.3 Grundskola

Andelen av den totala budgeten som återfinns fördelad på barnomsorg och grundskola skiljer sig

något mellan grupperna. Den lägsta andelsnivån återfinns i grupp I och hos Sotenäs kommun där

nivån som högst når 38,6 procent år 2004. Ingen av kommunerna har en kostnadsandel på över 47,2

procent, en siffra som uppnås av Munkedal år 2005. Även om vissa kommuner i de två övriga

grupperna har kostnadsandelsnivåer på runt 40 procent inhyser de båda kommuner som vid ett eller

41

flera tillfällen har nivåer som uppgår till över 50 procent. Hos vissa är kostnadsandelen för denna

typ av verksamhet så pass hög som 55 procent.

Kostnad per elev grundskola

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

år

kr

Grupp 1Grupp 2Grupp 3

Tabell 2. Kostnad per elev grundskola

I tabell 2 återges kostnaden per elev i genomsnitt per grupp. År 2005 är redovisat som ovägt

medelvärde då inte tillräcklig information om totalkostnader och elevunderlag fanns att tillgå.

Grupp I hade initialt de högsta kostnaderna följt av i tur och ordning grupp III och grupp II. Detta

mönster följer samtliga sju undersökta år och skillnaderna mellan grupperna tenderar att öka något

mot mitten och slutet av perioden. Variationsvidden mellan gruppernas medelvärden var som störst

2004 förutsatt att vi inte hanterar 2005 års värden med full tillit10 vilket vi inte heller bör här. År

2001 var variationsvidden mellan högsta och lägsta medelvärde, grupp I och grupp II, 7 396 kronor.

Samma värde mellan samma grupper men år 2004 och 2007 ger värdena 10 832 och 10376 kronor.

Skillnaden och ökningen mätt i kronor per grupp mellan år 2001 och år 2007 ger att den största

ökningen sker hos grupp III följt av grupp I. Lägst kostnadsutveckling hade således grupp II.

Skillnaden mellan grupp I och III var endast 33 kronor emedan skillnaden mellan grupp III och

grupp II, vilket var den största uppmätta skillnaden, var på 3013 kronor.

10 År 2005 är alltjämt redovisat för att det fyller funktionen av att på ett ungefärligt sätt visa på trenden även detta år.

42

2001 2002 2003 2004 2005 2006 200740000

45000

50000

55000

60000

65000

70000

75000

80000

85000

90000

Kostnad per elevGrupp I

LysekilMunkedalSotenäsStrömstadTanumMedelvärde

år

kr

Tabell 3. Kostnad per elev – Grupp I

I tabell 3 synliggörs hur de enskilda kommunerna i grupp I utvecklade dess kostnad per elev över

åren. Fyra av kommunerna befann sig på förhållandevis nära varandra över perioden. Lysekil

utmärker sig genom att ha något lägre kostnader. Variationsvidden inom gruppen var som störst år

2002 och som lägst år 2004. Bortsett från Lysekil följer gruppen med enstaka undantag vissa år

varandra tämligen tätt. Inte minst gäller det för år 2005 och 2006. Variationsvidden mätt åren 2001,

2004 och 2007 ger värdena i kronor 15 981, 7 747 och 15 647.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 200740000

45000

50000

55000

60000

65000

70000

75000

80000

Kostnad per elevGrupp II

AleFalkenbergHärrydaLidköping StenungsundPartilleUddevalla VänersborgMedelvärde

år

kr

Tabell 4. Kostnad per elev – Grupp II

I tabell 4 ser vi kommunerna i grupp II och deras kostnader per elev. De tycks följa ett intervall som

43

liknar grupp I: s om än på en något lägre kostnadsnivå. Spridningen i gruppen är tillsynes inte så

omfattande. Variationsvidden för de år som presenterades för grupp I ger att år 2001 var nivån på 8

400 kronor. År 2004 var värdet 7 738 kronor. Slutligen, år 2007 var variationsvidden 8 216 kronor.

Variationsvidden inom grupp III för åren 2001, 2004 och 2007 var 10 745 kronor, 10 112 kronor

samt 17 694 kronor.

Behörighet till gymnasieskolan (årskurs 9)

87

88

89

90

91

92

93

94

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007*

år

proc

ent Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Tabell 5. Behörighet till gymnasieskolan

Av vad som definierats som kvalitetsindikatorer återges behörighet till gymnasieskolan för

grupperna i tabell 5. Vi ser att grupp I har den högsta andelen behöriga samtliga år utom 2003 och

2006. Grupp II och III ligger betydligt närmare varandra. Variationen grupperna emellan när den var

som störst var 2005 då skillnaden mellan grupp I och grupp III var 3,07 procentenheter. För 2007

har ovägt medelvärde använts på grund av otillräcklig information. Det innebär att för stora växlar

ej bör dras på med hänsyn till detta år även om siffrorna ger en fingervisning åt vilken nivå det

vägda medelvärdet skulle ha hamnat på.

44

Pedagogisk personal

6,5

7

7,5

8

8,5

9

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

år

ande

l per

hun

dra

elev

er

Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Tabell 6. Pedagogisk personal per hundra elever

Den andra definierade kvalitetsindikatorn utgörs av nyckeltalet i tabell 6 och utgör ett mått på

personaltäthet. Vi ser att grupp I har en personaltäthet något över de två övriga grupperna. Återigen

låg grupp II och III något närmare varandra generellt över åren. Variationen grupperna emellan var

som störst 2006 då grupp I hade 8,6 pedagogisk personal per 100 elever, vilket också är den högsta

observerade nivån och grupp II hade en motsvarande siffra på 7,78. Differensen dem emellan var då

0,82.

5.2.4 Äldreomsorg

På ett övergripande plan är kostnadsandelen för äldreomsorgens totala del av driftsbudgeten något

större i grupp I än i grupp II och grupp III. Hos en kommun i grupp I låg kostnadsandelen under

undersökningsperioden på över 30 procent. Samtliga kommuner i grupp I ligger generellt på en nivå

över 20 procent. En observation år 2001 befinner sig på 19,4 procent.

Högsta uppmätta kostnadsandel hos grupp II når aldrig en högre andel än 25,2 procent och flera av

kommunerna har en kostnadsandel på under 20 procent perioden igenom.

45

Kostnad per boende (65-w) i särskilt boende

0

100000

200000

300000

400000

500000

600000

700000

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

år

kr

Grupp 1

Grupp 2

Grupp 3

Tabell 7. Kostnad per boende i särskilt boende

Kostnaderna för de personer som är 65 år och äldre med plats i särskilt boende presenteras i tabell

7.

Grupp I har en tillsynes kraftigare kostnadsutveckling jämfört med de övriga två efter att år 2001

har legat i paritet med grupp II. Variationsvidden var som störst år 2006 då grupp I hade en kostnad

per boende på 590 401 kronor och grupp III, som allt igenom har den lägsta observerade

medelvärdeskostnaden, hade en motsvarande siffra om 477 346 kronor. Om vi ser kommun för

kommun (se bilaga 1) med fokus på grupp III där kommuner med boendeantal i paritet med såväl

grupp I, som har få, och grupp II, som har fler, har kostnaderna per boende varit generellt lägre i

kommuner som har fler boende än de som har få.

46

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007300000

350000

400000

450000

500000

550000

600000

650000

700000

750000

800000

Kostnad särskilt boende per boendeGrupp I

LysekilMunkedalSotenäsStrömstadTanumMedelvärde

år

kr

Tabell 8. Kostnad särskilt boende per boende – Grupp I

För grupp I befann sig tre av kommunerna kostnadsmässigt förhållandevis nära varandra över åren.

År 2007 befann sig dessa tre på nästan lika höga kostnader per boende. De två tydliga extremerna

sett över åren är Sotenäs och Lysekil, där Sotenäs utgör den övre och Lysekil den undre.

Variansvidden för observationerna i början av nätverkets varande år 2001 ger en nivå om 203 777 kr

per boende. Samma värde år 2004 var 321 046 kronor. Drygt sju år efter nätverkets tillblivelse år

2007 observeras en variationsvidd om 279 838 kronor per boende. Största uppmätta variationsvidd

ges av 2005 års observationer och ligger på 360 140 kronor.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007300000

350000

400000

450000

500000

550000

600000

650000

700000

750000

800000

Kostnad särskilt boende per boendeGrupp II

AleFalkenbergHärrydaLidköping StenungsundPartilleUddevalla VänersborgMedelvärde

år

kr

Tabell 9. Kostnad särskilt boende per boende – Grupp II

47

Kommunerna i grupp II tycks enligt tabell 9 röra sig i liknande mönster. Observationerna ligger,

bortsett från en kommun, i ett intervall med variationsvidd om cirka 100 000 kr, perioden igenom.

Den avvikande kommunen har en betydande högre kostnad per boende vid observation år 2001 och

även år 2002 trots att kostnaden minskade det året. Variationsvidden för de observerade åren såsom

de angavs för grupp I är 224 232 kronor per boende 2001, 145 575 kronor per boende år 2004 samt

153 598 kronor per boende år 2007.

När det gäller variationsvidden kan följande observationer göras för grupp III motsvarande siffror

och år; 211 975 kronor år 2001, 344 144 kronor år 2004 samt 531 615 kronor år 2007.

5.3 Sammanfattning Jag har nu presenterat delar av det empiriska underlaget i skrift och diagram. I bifogad bilaga finns

samtliga nyckeltal som inte betraktas som bakgrundsvariabler.

I kapitel 5 har jag utöver det empiriska underlaget visat på tendenser och utveckling i grupperna. Vi

har sett hur kommunerna i nätverken förhåller sig till varandra och hur gruppernas medelvärden

varierar. Utgångspunkterna vid år 2001 är väsentliga för att tolka utvecklingen över tid. Där såg vi

exempelvis att grupp I: s nettokostnader för samtliga verksamheter var högre än de övriga två

gruppernas men att kostnadsutvecklingen detta till trots var lägre över de undersökta åren. I vissa

fall kan naturliga kostnadsökningar förklaras av inflationen. När vissa kommuner eller grupper

endast ökar marginellt, sänker eller bibehåller kostnaderna från föregående år har reella

produktivitetsvinster inträffat. Det gäller åtminstone för verksamheternas nettokostnader då

nyckeltalet innefattar samtliga kommunernas verksamheter.

Även om analysen delvis har påbörjats i detta kapitel har jag för avsikt att gå mer på djupet av

utfallen och diskutera resultaten i relation till den fördjupade frågeställningen i kapitel 6 som nu

följer.

48

6 Analys

Analysen följer med vissa undantag de tidigare mönstren. Det vill säga att utfall diskuteras utifrån

grupptillhörighet och rubrikerna följer tidigare använda struktur. Det ger en initial diskussion kring

motiven givna i de dokument som grupp I och grupp II har publicerat som här används som

nätverkens explicita motiv. Under samma rubrik diskuteras sammansättningen i de

nätverksrelaterade grupperna.

Därefter följer en diskussion om och analys av kommunernas finansiella ställning vilket enligt

tidigare undersökningar kan vara en så kallad framgångsfaktor för nätverksrelaterat jämförande.

Därtill är dessa mätpunkter inte sällan en aspekt av vad som mäts vid benchmarking eller relativa

prestationsmätningar på ett övergripande plan och återfinns bland annat löpande i grupp I:s nätverk.

Vidare analyseras relationen mellan nätverksdeltagande och utveckling av kostnader och kvalitet på

verksamhetsnivå för att under sista rubriken i kapitlet sammanfatta analysen och koppla samman

delarna med påståendena hämtade från den fördjupade problemformuleringen.

6.1 Kort om motiven och nätverkens sammansättning

Genom att studera de i officiella dokument angivna motiven för de två nätverksgrupperna kan vissa

mer eller mindre frekventa motiv urskiljas. För grupperna finns en del skillnader.

Om vi tar sikte på förändringsantydande motiv finns hos grupp I lärande som en väsentlig aspekt.

Lärandet kan innebära att deltagarna i nätverket ska lära sig hur de andra arbetar i sina

organisationer. Därmed möjliggör det ett ytterligare motiv som nätverket använder sig av, nämligen

att förklara skillnader mellan kommunerna. Om det är användningsområdet i sin helhet låter sig inte

sägas men det förefaller inte troligt. Williams (2003) visar att normerna i amerikansk kontext

angående bruk av benchmarking i offentlig sektor inte ska användas till självändamål av det slaget

utan det ska föreligga förtjänster som tar sikte på praktiska förbättringar. Benchmarking, ett begrepp

som nätverket samlas under, syftar till förbättringar genom att kartlägga ett bästa arbetssätt. Det vill

säga att benchmarking i nätverket kan genom lärande och erfarenhetsutbyte inom ramarna för

resultat- som processmässiga jämförelser generera i förändrade arbetsrutiner som ger efterklang i

antingen produktiviteten eller effektiviteten.

Om det förstnämnda är avsikten med lärande som motiv för nätverket kan en legitimitetsbrist hos

nätverket möjligen diskuteras. Hur mycket resurser kan anses vara befogade att investera i projekt

som syftar till att konstatera att det finns viss skillnad mellan en grupp kommuner och hur de

bedriver verksamhet?

49

Om lärandet istället syftar till att leda till möjligheter att förändra arbetsrutiner genom tillskansad

kunskap om mer produktiva eller effektiva arbetssätt faller det i god jord med benchmarking som

modell och dess ekonomistyrande egenskaper.

Det ena utesluter givetvis inte det andra men det förefaller sig mindre troligt att syftet med lärande

bara är att konstatera skillnader. Förutsatt att det finns en vilja till förändring genom lärandet och att

benchmarking i dess adapterade form har koppling till den konceptlika modell som diskuterats i

såväl bakgrund som referensram tar användandet av modellen sikte på förändring genom

exempelvis effektivitetsmätningar och utvärderingar.

Hos grupp II är önskan om kvalitetsförbättringar och kostnadseffektiva arbetssätt väl definierade i

motiven. Motivet är kort och rakt definierat och tar otvivelaktigt sikte på förbättringar av dessa

aspekter.

6.2 De finansiella förutsättningarna

Grupp I

Analysen som följer tar sikte på att behandla de finansiella förutsättningarna hos de undersökta

grupperna samt kommentera eventuella trender över åren. Inga historiska bakomliggande orsaker

till att de finansiella nyckeltalen inledningsvis eller fortsättningsvis ser ut som de gör kommer att

diskuteras. Syftet med denna del är att ge möjlighet till att belysa aspekten om huruvida

framgångsrikt nätverksarbete med benchmarking kan tänkas vara beroende av finansiell ställning

och god ekonomi.

För grupp I och dess kommuner ser vi att soliditeten hos tre av kommunerna enligt givna måttstock

för god nivå befinner sig på en låg nivå under perioden. De tre kommunerna med lägre soliditet

tenderar emellertid att öka sin soliditet över åren. I vissa fall, såsom i Lysekils och möjligen Tanums

kommun kan kombinationen lite lägre soliditet samt låg kassalikviditet år efter år bli besvärande.

Lysekils kommun hade även problem med att hålla nere de totala verksamhetskostnaderna vilket

renderade i negativt resultat de tre första åren. Däremot så vänder trenden under perioden och

Lysekils kommun förbättrar sin soliditet markant. Det bör emellertid tilläggas att såsom nyckeltalet

är uppbyggt är det betydligt enklare att förbättra sig räknat i kronor och ören från de lägre nivåerna

än från de högre. För Tanums del tycks resultatutveckling och verksamhetens kostnader hållas på en

tillfredställande nivå vilket antyder att kontrollen över kostnaderna är förhållandevis goda.

Munkedals kommuns soliditetsnivå befinner sig under perioden på låg nivå emedan

kassalikviditeten enligt definition generellt befinner sig på tillfredställande nivåer för att klara de

löpande utbetalningarna och eventuella betalningstoppar. Även Munkedal förbättrar sin soliditet

under de undersökta åren. Strömstads kommun och Sotenäs kommun befinner sig på en betydligt

50

högre nivå soliditetsmässigt men tenderar att tappa några procentenheter var sett över hela perioden

även om Strömstad förbättrar sig något igen år 2007. De bådas kassalikviditet håller en

tillfredställande nivå i förhållande till normen om 70 procent som tidigare har angivits som

önskvärd nivå för att klara de löpande utbetalningarna. Däremot har Sotenäs inledningsvis och de

tre första åren problem med verksamhetskostnaderna samt resultatet för att sedan få bättre kontroll

mot slutet av perioden. Om det beror på att det förelåg en lågkonjunktur initialt eller att

erfarenhetsutbytet nätverket genererar har burit frukt är möjligen diskutabelt men tämligen svårt att

få en klar bild av.

För grupp I som helhet enligt de kriterier som ställts upp för vilka värden som är tillfredställande för

de olika finansiella nyckeltalen förekommer varierade förutsättningar. I vissa fall ses nivåer på

gränsen till svaga samt i vissa fall på tillfredställande nivåer. När det gäller utvecklingen över tid

finns en svag tendens till ökad stabilisering främst på grund av att de finansiellt svagare

kommunerna vid starten av mätningarna förbättrar sig något över åren. De kommuner som hade en

starkare ställning initialt har en något lägre soliditet mot slutet vilket ger för handen att

kommunerna över åren kryper närmare varandra. Även för kassalikviditeten drar kommunerna i

grupp I något mot mitten. Åtminstone fram till år 2007 då vissa försämrar och andra förbättrar sin

kassalikviditet betänkligt.

Grupp II

Variationen i soliditeten kommunerna emellan var som empirin antydde större än i grupp I. Fem av

åtta kommuner försämrar sin soliditet från år 2001 till år 2007. Vid anblick av empirin tyder

tendenser på att de fem kommuner med enstaka undantag är de med högst soliditet initialt som

försämrar sig något. Stenungsunds kommun, som redovisar pensionsskulden enligt

fullfonderingsmodellen, tar sig över nivån negativ soliditet. Diskutabelt på andra arenor än här torde

vara vilka effekter fullfonderingsmodellen hade haft på vissa av de kommuner vars soliditet låg

eller ligger på en låg nivå redovisat med blandmodellen. Därför är också Stenungsunds kommuns

utfall svårt att ta hänsyn till vid analysen av denna mätpunkt. Generellt och borträknat

Stenungssund håller grupp II en något högre soliditet än grupp I. Men tendensen är alltjämt att de

kommuner som har haft en högre soliditet tenderar att försämra sin något över åren. Det kan förstås

precis som i grupp I med att för att bibehålla eller öka soliditeten när den redan befinner sig på en

förhållandevis hög nivå är svårare än motsvarande när soliditet befinner sig på en lägre nivå. Det

vill säga att det krävs en mer betydande ökning av det egna kapitalet då det kontrasteras av de totala

tillgångarna. I grupp II: s fall återfinns bland annat en kommun, Lidköping, vars soliditet år 2001

låg på väldigt höga 90 procent vilket innebar att skuldsidan vid mätningstillfället förmodligen i det

närmsta endast utgjordes av kortfristiga skulder.

51

Om vi ser till kassalikviditeten i grupp II låg den samlade kommunskaran något högre än grupp I

och i de flesta fall över den teoretiskt distinktionen om en nivå på 70 procent för den löpande

driften och eventuella betalningstoppar. Med såväl kassalikviditet och soliditet, den kort- och

långsiktiga handlingsberedskapen, i bakhuvudet ser vi att förutsättningarna på dessa punkter

generellt verkar vara något bättre i grupp II än i grupp I trots att mången kommun i grupp II

försämrar sig gällande soliditeten.

Lidköpings kommun, vars soliditet alltigenom ligger på en väldigt hög nivå, har en minst sagt

varierad resultatutveckling och en besvärande relation mellan verksamheternas nettokostnader och

skatteintäkter. En förmodad förklaring kan finnas i just den höga soliditeten och att medveten

budgeterad förlust motiveras av ett betryggande eget kapital vilket visserligen kan bli besvärande på

sikt. I övrigt är det endast två kommuner till som har enstaka problem med nettokostnadsandelen

vilket inträffar i mitten av undersökningsperioden. Förutsättningarna givet de finansiella

nyckeltalen skulle härav kunna konstateras vara mer fördelaktiga i grupp II än i grupp I på ett

övergripande plan.

Askim med flera (2007) samt Berggren och Norrlid (2006) menar att framgångsrika nätverk präglas

av en redan god eller stark ekonomi. Vad som präglar en god eller stark ekonomi definieras

emellertid inte utförligt i deras studier vilket jag har försökt göra här. Givet att den distinktion som

jag har gjort är godtagbar har grupp II ett försprång gentemot grupp I gällande den punkten.

Produktivitets-, kvalitets- och effektivitetsförbättringar i det långa loppet utgör väsentliga motiv för

nätverkens uppkomst och varande bygger antagandet här på att det syftar till att förbättra eller

upprätthålla sig gällande verksamheten och kommunen i stort på dessa punkter.

Grupp III

Eftersom studien har för avsikt att studera effekter hos nätverk och de finansiella nyckeltalen delvis

avser vara en eventuell förklaring till varför vissa nätverk utvecklar önskvärda eller icke-önskvärda

effekter analyseras inte grupp III på samma sätt.

Anmärkningsvärt är att nio kommuner vid ett eller flera tillfällen har en nivå på verksamheternas

nettokostnad som tangerar eller överskrider 100 procent. Å ena sidan skulle det kunna uppfattas

som att nätverksgrupperna har en större kostnadskontroll än vad grupp III har. Å andra sidan utgörs

de kommuner i grupp III som har en nettokostnad över 100 procent av flera kommuner som är

involverade i andra typer av nätverkskonstellationer och då framförallt Göteborgsregionens. Det

innebär att nätverksdeltagandet endast med svårighet kan förklara denna aspekt. Likaså

förklaringsvärdet att nätverket genererar en betydande kostnadsmedvetenhet. För att möjliggöra en

sådan analys behövs en ökad kunskap och förståelse för ytterligare nätverks arbetssätt.

52

6.3 Kan förutsättningar förklara framgångsrika nätverk?

Förståelsen från tidigare studier hämtade från Askim med flera (2007) samt Berggren och Norrlid

(2006) om faktorer som påverkar utfallet av nätverksarbetet positivt innebär bland annat att:

• antalet kommuner i nätverken inte ska vara för många

• kommunerna i nätverken är relativt heterogena

• kommunerna i nätverken har en god eller stark ekonomi

Enligt de angivna motiv som nätverken arbetar under kan sägas att deras gemensamma nämnare

som tar sikte på förbättringar är lärande och reella kvalitetsförbättringar. Därtill har båda grupperna

fokus på kostnader för verksamheterna om än med olika utgångspunkter i skrivelserna. Det

framgångsrika nätverksarbetet med jämförelser borde svara mot motiven som stipulerar syftet med

nätverken. Genom att svara mot syftet för nätverksdeltagandet kan antaganden om framgång göras.

Grupp I är mindre till antalet än grupp II och borde på den punkten ha bättre förutsättningar. Grupp

I har en något mer homogen sammansättning än grupp II och borde på den punkten ha något sämre

förutsättningar. Grupp I har generellt en sämre ekonomisk ställning givet tolkningen av de

finansiella nyckeltalen och borde därför ha något sämre förutsättningar.

I den fortsatta analysen belyses verksamheterna genom ytterligare föreställningar hämtade från

tidigare erfarenheter om effekter i framförallt Sverige och Norge men även Storbritannien.

Därutöver tillkommer en medelvärdes- och variansanalys som fokuserar på om det föreligger

statistiska samband mellan grupptillhörighet som kvalitativ variabel och de kostnadsrelaterade

nyckeltalen som kvantitativa variabler.

6.4 Effekterna och verksamheten

Enligt diagrammet för verksamheternas nettokostnader sker kostnadsökningar inom samtliga tre

grupper. Först och främst bör klargöras att det är naturligt mot bakgrund av att siffrorna inte är

inflationsjusterade. För grupperna är utvecklingen över åren väldigt snarlik och kostnadsökningen

sett från år 2001 till år 2007 hos grupp II och grupp III där endast sju kronor skiljer mycket

marginell. Grupp I hade en något lägre kostnadsutveckling men skillnaden den och de övriga

gruppernas utveckling anser jag också vara marginell. Differensen mellan år 2001 och år 2007 för

grupperna var: 8360 kronor för grupp I, 8770 kronor för grupp II samt 8777 kronor för grupp III.

De är således svårt att fastställa mönster som kan härröras från nätverksdeltagandet trots att

nätverksgrupperna, grupp I och grupp II har en marginellt lägre kostnadsutveckling. Samtidigt har

under åren trots det grupp I den högsta nettokostnaden år för år följt av grupp II och lägst

genomsnittlig nettokostnad har grupp III. Det är möjligt argumentera för att kostnadsutvecklingen

53

hos grupp I, som är lägst, är ett utfall av nätverket då kostnaderna initialt var högre än övriga

grupper och de således finns ett behov av att hålla nere kostnaderna. Resonemanget är emellertid

vagt och svårt att styrka med hjälp av de verktyg som jag har att tillgå.

Vid en variansanalys formuleras hypotesen som;

H0: Det finns ingen skillnad mellan grupperna

H1: Det finns en statistisk skillnad mellan grupperna

Genom att formulera hypotesen på detta sätt kan vi klargöra huruvida det föreligger signifikans

gällande variansen medelvärden emellan såväl inomgrupps mellan kommunerna som grupper

emellan Sedermera kan utfallet prövas mot antingen föreställningar om nivellerande effekter

utvecklingen av ett ”best practice” eller att kommuner med höga kostnader utgör norm för

utvecklingen i gruppen.

Enligt det envägs varianstest som utförts på verksamheternas nettokostnad relaterat invånarantal hos

kommunerna ges år 2001 en signifikansnivå på 0,01011 och år 2002 ges nivån 0,044 gällande

förklaring på skillnader mellan grupperna. Inget av de övriga åren uppvisar en signifikansnivå under

0,10. Utfallet får förstås som att H1 förkastas. Signifikansen som uppnås de första åren när

nätverkens existens fortfarande var kortlivat beror rimligen på andra faktorer än

nätverkstillhörigheten. Antagandet görs i relation till tidigare forskning där effekter antas ske

indirekt och inkrementellt och därmed snarare borde låta sig göra påminda på inre och yttre

effektivitet mot slutet av perioden. Det styrker emellertid att gruppsammansättningen med avseende

på mätta tal är homogen från redan från början.

Inom grupp I ses över perioden en kommun, Sotenäs, ha avvikande höga nettokostnader år 2002

och 2003 för att sedan åter falla mot en nivå i paritet med de övriga under de följande åren.

Variationsvidden är som högst 2002 och befinner sig då på en nivå om 5560 kronor och det sista

året 2007 var samma värde 3760 kronor och då är inte längre Sotenäs den kommunen med högst

nettokostnad. Givet perioden och mätningarna kan konstateras att kommunerna i grupp I befann sig

kostnadsmässigt för verksamheterna närmare varandra mot slutet av perioden. Om

benchmarkingnätverket är en förklarande faktor var som vi såg svårt att tydliggöra via statistisk

analys men att variationsvidden tycks minska ger visst uttryck för ökad likriktning inbördes i

gruppen. Därtill tycks kostnadskontrollen öka något och kostnadsutvecklingen är något lägre än hos

övriga grupper. I och med att kommunerna i grupp I har en medelvärdesnettokostnad som

överskrider övrigas och kostnadsutvecklingen är något lägre kan diskussion om nätverkets

implikation om lärande och inkrementella påverkan på effekterna föreligga. Om mönstret kan

11 För ANOVA-testet i sin helhet se bilaga 2

54

återspeglas när analysen av grundskola där kvalitetsindikatorer återfinns kan effektivitetsvinster

diskuteras. Nivellerande effekter är svåra att uttala sig om då det endast är den relativt

högkostnadspräglade kommunen Sotenäs som i anmärkningsvärd utsträckning utgör en extrem i

sammanhanget. Men att kommunens kostnader på ett övergripande plan drogs mot de övrigas och

gruppens medelvärde kan konstateras. Återigen är det svårt att definiera huruvida benchmarkingen

och nätverket låter sig vara en förklarande faktor till varför dessa tendenser uppstår. Därtill är det

svårt att förklara nätverksdeltagandets varande genom effekter på produktiviteten i det här fallet.

I grupp II återfinns tendenser som avviker de som kan skönjas i grupp I. Variationsvidden ökar

snarare något och är som störst år 2005. Uddevalla som under stora delar av perioden dras med

höga kostnader ligger alltigenom högt medan Stenungsund alltigenom höll de lägsta kostnaderna.

Stenungsunds kostnader kryper emellertid närmare de övrigas det sista året. Samma år tenderar de

övriga kommunerna i gruppen att öka variationen dem emellan.

Jämför vi grupp I och II med grupp III och kartlägger vilka kommuner i grupp III som utgör

ytterligheter kan iakttagelser som kan kopplas till finansiell ställning och strukturella förutsättningar

göras. Vi vet att kommunerna i grupp I håller en högre genomsnittsnettokostnad gällande

verksamheterna. De som generellt håller höga kostnader i grupp III utgörs av Mellerud, Hylte,

Borgholm och Lilla Edet. Alla dessa kommuner har vissa likheter med kommunerna i grupp I. Inom

ramarna för studien märks dess likheter genom att de har en svagare finansiell ställning, är små

kommuner, har en avflyttningsproblematik och i de flesta av dem ett betydande avstånd till

storstadskommuner eller större städer. Därtill har de hög kommunalskatt och en något högre

medelålder. Dessa aspekter och förutsättningar kan diskuteras ha eller ge förklaringar till varför

kostnadsutvecklingen tenderar att vara högre hos påtalade kommuner.

6.4.1 Grundskola

För grundskola återfinns indikatorer som ger möjlighet till att diskutera begreppet effektivitet då vi

har att göra med mått som också berör den yttre effektiviteten. Här gäller det måtten som hanterar

gymnasiebehörighet och personaltäthet. För att förstå effektiviteten som helhet måste dessa mått

länkas samman med kostnadsnyckeltalet som använts. En viss varsamhet vid tolkning av

nyckeltalens utfall kan emellertid vara väsentlig. Under antagande och enligt givna definition av

den yttre effektiviteten har kvalitet lyfts fram som den mest betydelsefulla aspekten av begreppet.

Om kostnader från och till är svåra att definiera är kvalitet ännu svårare. Tidigare har problematiken

med de använda nyckeltalen diskuterats och jag antar att det i viss utsträckning, när det framförallt

gäller betygsättning vilket direkt påverkar andelen gymnasiebehörighet, finns lokala tolkningar av

nationella föreskrifter för vilka kunskapsnivåer som ligger till grund vilket betyg och tolkningen

55

och definitionerna av kunskap som begrepp. Därtill finns, beroende på exempelvis avstånd till

lärarhögskolor, varierande personella förutsättningar när det gäller tillgång på och underlag för

kompetent personal vilket kan påverka utfallen.

För grupp I vet vi att de håller den högsta nettokostnaden per elev som grupp betraktat för varje

undersökt år. Kostnadsnivån kan i viss utsträckning kopplas samman med personaltätheten för

vilken gruppen också toppar. Gruppen har i relation till det den högsta andelen elever i årskurs 9

med gymnasiebehörighet. Det skulle således vara möjligt att argumentera för att kostnaden

motiveras av möjligheten att hålla en högre kvalitet. En annan förklaring utgörs av att en högre

andel gymnasiebehöriga kan förklaras av något högre kostnader och större personaltäthet.

Kommunerna i grupp I är små med en hög medelålder. Det innebär att underlaget för elever är

ganska litet och de fördelar som vanligen förknippas med stordrift ej i lika hög utsträckning kan

förväntas finnas.

Grupp II hade under samtliga åren de lägsta nettokostnaderna per elev samt den lägsta

personaltätheten. Andelen gymnasiebehöriga varierar något jämförelsevis och år 2003 och 2006 har

grupp II högst medelvärde grupperna emellan. Behörigheten ökar de tre första åren för att sedan

utvecklas mot en något lägre andel de sista fyra åren. Samtidigt var kostnadsutvecklingen den lägsta

hos gruppen jämfört med de övriga. Kombineras dessa utfall upplever jag att det kan argumenteras

för att den inre effektiviteten ökar eller hålls på jämbördig nivå på bekostnad av den yttre

effektiviteten. Tittar vi i tabellerna i bilagan för de enskilda kommunerna stämmer inte detta till

fullo. Partille har jämförelsevis bland de lägsta kostnaderna per elev och bland den lägsta andelen

personal per hundra elever men en förhållandevis hög andel behöriga till gymnasiet. Det ger för

handen att det, som jag ovan kommenterade, ibland kan bero på aspekter som inte speglas i de

givna nyckeltalen. Exempelvis aspekter som vilken typ av personal som återfinns bland de angivna

i personaltätheten eller hur kunskapskriterier tolkas i lokal kontext. Sådana aspekter kan jag

emellertid inte kommentera vidare. Vad som kan sägas är att sambandet mellan hög personaltäthet

och hög andel gymnasiebehöriga elever i årskurs 9 inte alltid kan antas. Vilket också gäller i

förhållandet mellan höga kostnader och gymnasiebehörighet. Däremot har personaltätheten föga

förvånande i de flesta fall betydelse hur höga kostnader per elev som kommunerna har. Återigen

kan det variera beroende på vilken personal som återfinns bakom nyckeltalet om personaltäthet.

Jämfört med kontrollgruppen, grupp III, har grupp II en lägre kostnadsutveckling, lägre andel

personal per hundra elever och vid fyra av sju tillfällen en högre andel gymnasiebehöriga. Något

som jag tolkar som att grupp II åstadkommer mer med avseende på kvalitet, högre andel

gymnasiebehöriga, till en lägre kostnad per elev och med en lägre andel pedagogisk personal.

Således anser jag att det kan argumenteras för att grupp II i förhållande till kontrollgruppen bedriver

56

mer effektiv verksamhet. Problemet med att koppla det till nätverksarbetet utgörs av att det inte är

en tendens som utvecklas i takt med nätverkets varande utan snarare återfinns under hela perioden. I

och med det är det svårt att peka på effekter av nätverksarbetet som bidragande faktor till denna

jämförelsevis högre effektivitet. Förklaringen kan återfinnas i faktorer utanför studiens ramar.

Vid variansanalys av nyckeltalet om nettokostnad per elev med en hypotes i överensstämmelse med

ursprungshypotesen likt tidigare ges:

H0: Det finns inga skillnader grupperna emellan

H1: Det finns skillnader grupperna emellan

Genom variansanalysen där grupptillhörighet utgör den kvalitativa oberoende variabeln och

nettokostnaden den kvantitativa beroende variabeln ges signifikanta värden på tre av de undersökta

åren. År 2007 ser vi ett p-värde på 0,003 vilket är signifikant. Med betydande sannolikhet kan vi nu

förkasta nollhypotesen. Det innebär att jag nu har starkare argument för att grupptillhörighet har

betydelse för kostnaderna per elev i gruppen. Därutöver återfinns signifikans år 2001 och 2003. Det

mest intressanta är att de signifikanta värdena gör sig påminda under spridda delar av

undersökningsperioden. Det starkaste värdet finns emellertid år 2007. Det starkaste

förklaringsvärdet enligt det tillämpade envägs variansanalystestet kan avläsas i varianserna inom

grupperna. Det innebär att H0 kan förkastas i tre av de sex undersökta åren emedan H1 kan förkastas

i de övriga tre.

För att förstå hur och vilka medelvärden som signifikant skiljer sig åt tillämpas ett Scheffés post

hoc-test. Genom analysen i post hoc-testet framgår att det starkt signifikanta värdet år 2007 berör

den för undersökningen relevanta relationen mellan nätverksgrupp och kontrollgrupp. I det här

fallet rör det sig om att grupp II skiljer sig signifikant i förhållande till kontrollgruppen men även

grupp I. För de övriga åren då svagare signifikanta värden uppnåtts rör det sig om relationen mellan

medelvärdena i grupp I och grupp II vilket inte för undersökningen är lika intressant. Det kan

emellertid sägas att signifikans dessa grupper emellan uppkommer under första och tredje åren

under undersökningsperioden. Därmed antar jag återigen att andra faktorer än nätverket har

betydelse för detta gruppräglade samband. Det lämnas fortsättningsvis utanför analysen. Men som

en reflektion över utfallet ådrar jag mig förutsättningarna för de båda grupperna i allmänhet och för

grupp I i synnerhet. Båda grupperna sett för sig själva är och var med avseende på flera av

bakgrundsfaktorerna relativt homogena. Grupp I är generellt avflyttningsorter med en liten

befolkning, höga skatteuttag, hög medelålder, geografiskt närbelägenhet samt lite svagare

ekonomiska förutsättningar. Grupp II är generellt pendlingskommuner eller kommuner med en

befolkning i vissa fall tre gånger så stor räknat i antal som hos kommunerna i grupp I. Grupp II har i

jämförelse med grupp I en lägre medelålder och något bättre ekonomiska förutsättningar givet

57

måttstocken presenterad i samband med de finansiella nyckeltalen. Därtill har kommunerna i grupp

II en lite större geografisk spridning trots att de flesta återfinns i Västra Götalandsregionen. Dessa

påtalade aspekter kan ha stor betydelse för varför vissa kommuner i vissa regioner ibland visar

tendenser till att likna varandra.

Åter till post hoc-testet och år 2007 då statistiska skillnader mellan grupp II och grupp III stärker

resonemanget om att grupptillhörighet spelar roll. Mellan grupp II och grupp I föreligger också

signifikans samma år. Förklaringsvärdet enligt Anova-testet är störst inom grupp II. Det indikerar

att variationen inom gruppen är liten.

Föregående stycke styrker resonemangen förda ovan om gruppernas medelvärden och grupp III: s

betydande lägre nettokostnadsnivå per elev. Men det ger också en fingervisning om att variationerna

inom grupp II är mindre än hos de övriga två grupperna.

6.4.2 Äldreomsorg Kostnaden per boende i särskilt boende inom äldreomsorgen visar att grupp I efter år 2001 har den

högsta kostnaden per boende. Grupp II har näst högst kostnader medan den nätverksobundna grupp

III har lägst kostnader. Skillnaderna mellan grupp I och grupp III ökar dessutom fram till år 2006.

Det sista året sänker emellertid grupp I sina kostnader mot föregående år och kryper närmare de två

övriga. Kommunerna i grupp I är små kommuner med hög medelålder och en budgetbetungande

äldreomsorg. Det kan innebära att kommunerna dras med en personalstruktur i äldreomsorgen där

medelåldern är hög och lönerna därmed högre. Det är en struktur som är svårföränderlig mellan

enstaka år. Generellt minskar antalet boende i såväl grupp I som grupp II i högre utsträckning än i

grupp III. I relation till personalstrukturen kan det innebära att personal per boende inte följer

samma takt och därmed blir kostnaden per boende större.

Vid Anova-test ges inga signifikanta samband mellan variationerna i kostnaderna och

grupptillhörighet. Det jag kan konstatera genom att betrakta utfallen i diagrammen hos utvecklingen

inom grupp I är att extremerna i gruppen behåller sina positioner som hög- respektive

lågkostnadspräglade. Återigen är det Lysekil som har det lägsta kostnaderna och som vi vet är det

den kommun som brottas med låg soliditet och låg kassalikviditet. Sotenäs har det högsta

kostnaderna och också störst andel av budgeten designerad äldreomsorg. Dock verkar

kostnadsökningar hos Sotenäs stagnerat sedan år 2004. Det innebär att Sotenäs har närmat sig de tre

kommunerna i mitten något. Lysekil har en kostnadsökning i paritet med kommunerna vilket

innebär att differensen inte dem emellan inte minskar nämnvärt. Munkedal, Strömstad och Tanum

har år 2007 kostnader per boende som ligger väldigt nära varandra. Den övergripande utvecklingen

är således att gruppen generellt har initialt höga kostnader per boende. De tre kommunerna som

över tid befinner sig närmast medelvärdet för gruppen har en naturlig kostnadsökning medan

58

Lysekil sett över alla år har en marginell ökning. Kommunerna ligger längre ifrån varandra år 2007

än 2001 men skillnaderna minskar alltjämt sedan den största variationsvidden uppstod år 2005.

Variationsvidden antyder att grupp II relaterat grupp III, vars kostnader per boende enligt

nyckeltalen med avseende på extremerna är mer spridda, utvecklar en större homogenitet.

Grupp II ligger inom en jämn variationsvidd som understiger de övriga gruppernas hela perioden.

Härryda hade de första åren utmärkande något högre kostnader men faller sedan till nivå med

övriga. Således är såväl grupp I och grupp II mer lika varandra även under åren tillskillnad från

grupp III där variationen blir större allteftersom åren fortlöper.

Utvecklingen i grupp II där variationsvidden varken blir större eller mindre från starten antyder att

kommunerna i gruppen redan innan nätverkssamarbetet var lika varandra och att tendensen till att

bli mer lika varandra på mätpunkten inte kan konstateras. Däremot visar grupp III en

variationsviddsutveckling som ger sken av större spridning inom gruppen. Variationsvidden ökar

successivt under åren. Det kan då möjligen argumenteras för att nätverken bidrar till att upprätthålla

homogeniteten för utfallen på nyckeltalet inom grupp II och i relation till grupp III. Även grupp I

har en mindre variationsvidd jämfört med grupp III

6.5 Sammanfattande analys

I denna del har jag för avsikt att koppla samman analyselementen ovan med de påståenden som

finns angivna i analysverktyget. Påståendena appliceras på grupp I och grupp II vilka kontrasteras

av grupp III. Det sistnämnda görs för att skönja om vissa urskiljbarheter snarare är allmänna

kommunala tendenser eller möjliga att hänföra nätverken.

Grupp I

Kommunerna i nätverket tar sikte på förändring genom lärande mellan aktörerna. Lärandet syftar

enligt min tolkning till att möjliggöra förbättringar i arbetsprocesser. Dessa förbättringar tar sikte på

förändringar som på sikt borde påverka den inre – eller yttre effektiviteten.

Nedan följer applikationen av påståendena på analysen

• Kommunerna i nätverken ska vara få

Antalet kommuner i nätverket är litet. Endast fem kommuner deltar vilket enligt de tidigare

studierna anses vara en fördel.

• Kommunerna i gruppkategorin är heterogena

Påståenden stämmer inte särskilt väl på grupp I. Jag anser att med hänsyn till bakgrundsvariabler

som exempelvis geografiskt läge, skattekraft och finansiella nyckeltal att kommunerna i grupp I är

59

relativt homogena.

• Kommunerna i gruppkategorin har god ekonomi

Givet indikatorerna för bedömning av finansiella nyckeltal har tre av fem kommuner i gruppen låg

soliditet. Visserligen ökar dessa något under perioden men indikerar att skuldsidan hos dessa

kommuner väger tyngre samt att framtida pensionsutbetalningar kan ge upphov till ekonomiska

problem. De inledande åren har två av gruppens kommuner problem med resultatutveckling i

förhållande till det lagstiftade balanskravet och en kostnadsutveckling för de totala verksamheterna

som överskred de skattebaserade intäkterna. Skattekraften är förhållandevis låg. Sammantaget för

gruppen anser jag att de ekonomiska förutsättningarna särskilt de första åren var på gränsen till

problematiska. Tendenserna hos de kommuner som har haft problem på vissa av mätpunkterna ger

enligt de normativa anslagen om bedömning förbättring. Det innebär att gruppen från att ha haft

vissa problem angående ekonomin på ett övergripande plan över tid har blivit lite stabilare.

• Kommuner som arbetar med benchmarking eller relativa prestationsmätningar i

nätverk utvecklar över tid ett bästa arbetssätt genom erfarenhetsutbyte och lärande

kommunerna emellan vilket leder till att kommunerna i nätverket ökar den inre

och/eller yttre effektiviteten

Påståendet implicerar att den kommun när det gäller kostnadsnyckeltal håller den lägsta nivån utgör

norm för vilka de andra strävar efter. Det skulle i gruppens fall för nyckeltalen på skola och

äldreomsorg vara Lysekil som utgav denna norm. Tendensen till att de övriga kommunerna kryper

närmare Lysekils nivå på de båda belysta verksamhetsområdena över åren låter sig emellertid inte

göras. Inte heller på de totala verksamhetskostnaderna tyder utfallen på sådana tendenser.

• Nätverksarbete med benchmarking eller relativa prestationsmätningar ger upphov till

nivellering i nätverket över tid

För de finansiella nyckeltalen soliditet och kassalikviditet finns vissa indikatorer som pekar på att

kommunerna utvecklas mot mer lika nivåer. Framförallt gäller det soliditeten. Kassalikviditeten

tenderar också att nå allt mer lika nivåer där ytterligheterna kryper närmare mitten. Det gäller fram

till år 2007 då kommunernas kassalikviditet återigen går åt olika håll.

Ser vi till kostnadsutvecklingen hos de belysta verksamheterna kan inte på något tydligt vis

nivellerande effekter skönjas. Vid beaktande av kostnaderna för boende i äldreboende kan jag

konstatera att tre kommuner tenderar att ligga på väldigt lika nivåer men de två extremerna i

sammanhanget håller sina höga respektive låga nivåer i relation till övriga.

• Kommuner som arbetar med benchmarking eller relativa prestationsmätningar i

nätverk ger upphov till att kommunen i nätverket med de högsta kostnaderna utgör

60

norm för kostnadsutvecklingen i gruppen som helhet

Inte heller detta påstående tycks stämma överens med utvecklingen i grupp I vilket redan har

konstaterats genom tidigare diskussionen om tidigare påståenden. Sotenäs håller alltjämt högre

kostnader på det som jämförs i studien medan Lysekil håller förhållandevis låga. De tre övriga

befinner sig emellan och tämligen nära varandra.

Grupp II

• Kommunerna i nätverken ska vara få

Kommunerna i nätverket är åtta till antalet vilket enligt tidigare erfarenhet anses vara på gränsen till

för många kommuner.

• Kommunerna i gruppkategorin är heterogena

Precis som hos grupp I finns en tendens till att kommunerna i gruppen är något homogena. Alla

med undantag från Falkenberg återfinns i Västra Götaland Regionen. Alla är förortskommuner eller

möjliga pendlingskommuner. Här finns emellertid en större geografisk spridning, större

befolkningsmässiga intervall, mer varierad kommunal skattesats och större variation i skattekraften

än i grupp I. Grupp II har relativt grupp I en mer heterogen sammansättning men relativt

kontrollgruppen en mer homogen sammansättning.

• Kommunerna i gruppkategorin har god ekonomi

Det finns en variation i gruppen men som helhet har de en mer fördelaktig ekonomisk situation än

grupp I. Redan från de första åren tenderar grupp II ha större kontroll över resultatutvecklingen

även om vissa har en soliditet och kassalikviditet i paritet med det nedre skiktet i grupp I.

Skattekraften är som sagt generellt högre och skattesatsen generellt lägre. Även i relation till

kontrollgruppen står sig kommunerna som grupp betraktat något mer stabilt på dessa punkter.

• Kommuner som arbetar med benchmarking eller relativa prestationsmätningar i

nätverk utvecklar över tid ett bästa arbetssätt genom erfarenhetsutbyte och lärande

kommunerna emellan vilket leder till att kommunerna i nätverket ökar den inre

och/eller yttre effektiviteten

För verksamheternas nettokostnader i stort syns inga tendenser som pekar på att det föreligger

förändringar kopplade till nätverk som avviker från kontrollgruppen. Kostnadsutvecklingen följer

kontrollgruppens och skillnaden sett över alla sju åren dem emellan var endast sju kronor. För

skolan däremot håller grupp II en behörighetsandel till gymnasiet som ligger nära grupp III

samtidigt som personaltätheten inte ökar i samma takt. Det innebär också för grupp II att

kostnaderna per elev är något lägre. Kostnaderna för särskilt boende rör sig för gruppen i paritet

61

med grupp III även om kostnaderna initialt var högre och minskade det första året.

• Nätverksarbete med benchmarking eller relativa prestationsmätningar ger upphov till

nivellering i nätverket över tid

För de finansiella nyckeltalen ser jag inga tendenser till nivellering. När det gäller verksamheternas

nettokostnader finns tydligare kopplingar till att kommunerna befinner sig på mer lika nivåer det

första året vilket också stärks av variansanalysen presenterad ovan. För boendet i äldreomsorgen

minskar Härryda, som var den enda ytterligheten i gruppen, sina kostnader de tre första åren vilket

ledde till variationsvidden minskade. Det finns signifikanta värden kopplade till grupp II gällande

kostnad per elev som antyder att varianserna inom gruppen och i förhållande till andra grupper kan

förklaras av grupptillhörighet. Särskilt intressant är när detta uppstår år 2007 mellan grupp II och

grupp III och mellan grupp II och grupp I. Variationen är således mindre i grupp II utan att det för

den saken skull behöver betraktas som nivellering eftersom kostnadsutvecklingen för gruppen är

lägre än för såväl grupp I som grupp III.

• Kommuner som arbetar med benchmarking eller relativa prestationsmätningar i

nätverk ger upphov till att kommunen i nätverket med de högsta kostnaderna utgör

norm för kostnadsutvecklingen i gruppen som helhet

Påståendet verkar inte stämma. I enstaka kommuners fall kan rörelser indikera att svängrummet

befinner sig inom variationsvidden i gruppen. Ett exempel på sådana rörelser är Partilles

kostnadsökning från att ha haft lägst kostnader för boende i särskilda boenden till att sedermera

ligga bland de kommuner som har högst kostnader. Som tidigare nämnts hade Härryda initialt högst

kostnader men sänkte dessa för att närma sig de övriga.

Jag har i kapitlet visat att effekter och likheter i grupperna är tydligast i grupp II. Skillnaden mellan

utfallen av effekter mellan grupp II och grupp III är även den signifikant i vissa fall. Däremot

föreligger inte liknande utfall mellan grupp I och grupp III. De indikatorer som har använts för att

belysa gruppernas utveckling visar på betydande likheter men ibland också olikheter inom

grupperna och mellan grupperna. Det är svårt att konstatera att nätverken bidrar till att utvecklingen

hos nätverksgrupperna är nätverkspecifika. Framförallt är detta svårt med avseende på att

kommunerna i grupperna från början var relativt homogena. Andra faktorer tycks vara förklarande

till effekterna och utfallen i vissa fall.

62

7 Slutsatser och reflektion

I kapitlet ska jag låta undersökningen svara mot syftet och dess frågeställningar. Vidare ges

reflektioner kring studien och de implikationer som tillvägagångssättet har medfört för

arbetsprocessen och resultatet.

7.1 Slutsatser Jag ställde mig frågan om varför jämförande kommunala nätverk bedriver eller fortsätter att bedriva

sin nätverksverksamhet och om det kunde besvaras med hjälp av effekter som kommunerna i

nätverket gav uttryck för över tid. Med effekterna avsågs påverkan på effektivitet och produktivitet i

linje med vad den här typen av styrmodell med eller utan nätverk syftar till. Nätverk som

studieområde används för att det i offentlig sektor i allmänhet och kommunsektorn i synnerhet är en

mycket frekvent använd samarbetsform som mer ohämmat kan användas på grund av offentliga

organisationers öppenhet jämfört med privata organisationer. För att undersöka effekterna använde

jag mig av en rad påståenden hämtade dels från förespråkare kring benchmarking som styrmodell

betraktat samt dels från tidigare forskning på området. Dessa påståenden applicerades på nätverken

och den kontrollgrupp som användes Därutöver beaktade jag nätverkens egna motiv såsom det är

formulerat i deras rapporter för att tydliggöra att det föreligger formulerade syften för nätverkens

existens som tar sikte på förbättringar med påverkan på den inre och yttre effektiviteten.

Utifrån de frågeställningar som formulerades i kapitel 1 kan jag konstatera att nätverkskommunerna

i vissa fall tenderar att vara eller bli mer lika varandra jämfört med kontrollgruppen. Det gäller

framförallt för nätverksgrupp II. Där var också förutsättningarna till ett väl fungerande nätverk

större än hos grupp I vilket ligger i linje med vad Berggren och Norrlid (2006) samt Askim med

flera (2007) anger.

I de fall då kommunerna i nätverken redan år 2001 befann sig på lika nivåer är sannolikt andra

faktorer orsak till situationen snarare än nätverksdeltagandet. I och med att variansanalysen

indikerar signifikans för kostnad per elev detta år antyder utfallet på att det finns starka andra

faktorer som gör att de berörda kommunerna i grupperna samvarierar och mellan grupperna skiljer

sig. Således kan förklaringar till effekter sökas utanför nätverken. Det innebär i sin tur att det är

problematiskt att förklara nätverksdeltagandets betydelse för effekterna även år 2007. Sambandet

mellan nätverkstillhörighet och kostnader i grupp II var emellertid stark detta år. Jag observerar att

det föreligger en högre produktivitet som dessutom är utmärkande i grupp II.

Vidare är det möjligt att konstatera att grupp I har en högre effektivitet jämfört med grupp III. Det

beror på att det finns förhållandevis lika kostnadsnivåer och marginella skillnader i

63

kostnadsutvecklingen mellan grupperna medan grupp I har en högre andel personal samt högre

andel gymnasiebehöriga elever. Därmed är det möjligt att säga att den yttre effektiviteten håller en

högre nivå. Som helhet betraktat presterar grupp I mer till en marginellt högre kostnad.

Utifrån de tabeller och nyckeltalssammanställningar som har används kan jag konstatera att det

tycks finnas viss stabilitet, det vill säga mindre variation, i nätverken än utanför nätverksgränserna.

Det går inte med hänseende till studiens underlag konstatera att effekter är tydligare i

benchmarkingnätverk än i nätverk som ägnar sig åt relativa prestationsmätningar. Snarare indikerar

utfallet av undersökningen att det skulle kunna vara tvärtom. Men med hänsyn till de kriterierna för

lyckade nätverkssammansättningar har grupp II, Kvalitetsnätverk Väst, betydande försprång.

Frågan är emellertid om det är nätverket eller dessa faktorer, eventuellt kombinerat med andra, eller

kombinationen som påverkar utfallen. Detsamma gäller för de tendenser som indikerar att

kommunerna i nätverken på vissa mätpunkter är mer lika varandra jämfört med andra.

Nätverksadeltagandet ger med stor sannolikhet inte upphov till effekter på produktivitet och

effektivitet som enskilt kan härledas till nätverket.

Nätverksdeltagande kan sannolikt inte förklaras av utmärkande effekter på produktivitet och

effektivitet som söktes i denna studie.

För frågor om ”best practice”, ”race to the bottom” och nivellering är enligt mig tendensen till det

sistnämnda störst. Vilket styrks av att kommuner i nätverken med höga kostnader tenderar att sänka

dessa och falla närmare medelvärdet. Emellertid är det inte sällan så att de kommuner som har lägst

kostnad behåller avståndet till de andra kommunerna i nätverket.

Åter till den övergripande frågan om varför kommuner engagerar sig i jämförelsenätverk. Det är

inte möjligt att urskilja effekter som i önskvärd utsträckning påverkar effektivitet och produktivitet

som förklarar tillvaron i nätverk. I och med att kommunerna i nätverken inte uppvisar utfall som i

tillräcklig utsträckning är förklarande i den mening att de är betydande mer effektiva eller

produktiva i sin resursomvandling öppnar det för andra tolkningsmöjligheter.

7.2 Reflektioner kring utfall Jag hävdar att de explicita motiv som nätverken arbetar under tar sikte på förändringar och

förbättringar som kan härledas till produktivitet och effektivitet. Därtill har jag visat på att det är

tämligen svårt att urskilja effekter härledbara till nätverken allena som indikerar särskiljbarhet eller

särställning i förhållande till kommuner utanför berörda nätverk. Det är därför inte möjligt att med

avseende på effekter av det slag som här studerats förklara varför nätverken finns. Det är inte heller

möjligt att med effekter förklara varför nätverket efter många år i drift fortsätter sina arbeten. Enligt

definitionen av nätverk kan aktörerna i princip avbryta sina deltaganden när det passar den enskilda

64

aktören. Således finns möjligheten för en kommun att när som helst avbryta samarbetet. Det är

emellertid inget som inträffar hos de undersökta nätverken.

För att förklara varför jämförelsenätverken fortsätter öppnar denna studie för andra

förklaringsmöjligheter. Genom att beakta de effekter som vi kan urskilja men som inte avsevärt

indikerar påtagligt mer effektiv verksamhet har jag argumenterat för att variationerna inom

grupperna är mindre. Som återkoppling till genomgången av tidigare forskning om förklaringar om

varför jämförelsenätverk existerar kan exempelvis denna undersökning styrka nyinstitutionella

perspektiv. Det vill säga att deltagande dels kan ske på urval av förväntningar eller att det ligger i

tiden samt dels att de minskade variationerna inom nätverken kan förklaras av att nätverken skyndar

på en mimetisk isomorfism. Det kan exempelvis innebära att tjänstemän och politiker som deltar i

sammanslutningarna härmar varandra och att skillnaderna därigenom blir mindre.

7.3 Funderingar om relevans och tillförlitlighet Vid reflektion över studiens relevans följer en naturlig diskussion om studiens validitet. Med

validitet menas bland annat huruvida studien är begreppsmässigt och teoretiskt relevant. Hur

studien operationaliseras påverkar validiteten när frågorna och teoretiska ramverk möter de mätbara

frågorna. För validiteten gäller då att dessa frågor och ramverk är formerade så att svaren som

operationaliseringen genererar blir meningsfulla. Hög validitet baseras på studiens giltighet

(Djurfeldt m.fl. 2003:108).

I min studie valde jag att lyfta fram en historisk- teoretisk förståelse kring benchmarking och

relativa prestationsmätningar som koncept och styrmodeller. Därefter har dessa modeller brutits ned

till dess varande i offentliga organisationer och nätverk. Genom tidigare studier har erfarenheter om

effekter i tre kontextuellt olika typer av kommunala jämförande nätverksprojekt plockats fram.

Dessa erfarenheter präglade de operativa frågorna kring effekter i den fördjupade

problemformuleringen som sedermera operationaliserades i analysen. Eftersökta effekter var

kopplade till effektiv resursomvandling vilket mätningarna avsåg behandla. Tudelningen mellan

inre och yttre effektivitet användes för tydliggöra vad som förändras. I och med studiens

kvantitativa inriktning prövades observationer kring effekter från tidigare forskning. Denna

redogörelse för studiens upplägg avser vara en sammanfattning av den röda tråden i studien och

genom den antyda studiens koppling till vad som definierades som validitet ovan.

När det gäller tillförlitlighet är begreppet reliabilitet centralt. För hög reliabilitet gäller att

tillvägagångssättet för hur det som mäts präglas av tillförlitlighet och replikerbarhet. Det vill säga

att om ett fenomen undersöks och mäts två gånger och utfallet är detsamma vid båda tillfällen

återfinns reliabilitet i undersökningarna. Mer förtydligat; om samma frågor ger samma svar vid

studie av samma analysenhet kan undersökningen sägas präglas av hög reliabilitet (Djurfeldt m.fl.

65

2003:108f). Givet detta kan reliabilitet kopplas till undersökningsunderlaget i den meningen att om

andra personer är intresserade av att använda sig av samma nyckeltal för samma kommuner över

samma tidsperiod ska utfallet och nyckeltalen visa på exakt samma siffror. Det gäller även när

statistisk analys av materialet genomförs givet att den statistiska analysen följer samma mönster.

Tolkningen av nyckeltalen och den statistiska analysen kan däremot ge upphov till betydande

diskrepanser och därmed inte svara för reliabilitet på samma sätt.

7.4 Slutdiskussion Flera tidigare studier har pekat på tidsaspekten som ett problem för att härleda urskiljbara effekter

sprungna ur nätverken och dess jämförande arbete. Inte heller här har effekterna varit tydligt

urskiljbara trots att nätverken som studerats vid undersökningsperiodens slut existerat i vissa fall

över åtta år. En öppen fråga gällande kommuner som effektiva och produktiva organisationer är hur

mycket resurser som kan anses vara rimligt att skjuta till en styrmodell som inte ger upphov till

särskilt utmärkande påverkan på effektiviteten och produktiviteten på andra sektorer i kommunen?

Om påverkan på effektiviteten och produktiviteten uteblir; hur står det då till med effektiviteten i

det jämförande arbetet? Vidare; hur lång tid tar det innan specifika effekter av nätverksarbetet kan

skönjas?

Jag upplever dessa frågor som relevanta då precis som jag öppnade denna skrivelse antydde att

sammanslutningar likt de nätverk som behandlas här ökar bland Sveriges kommuner. Kontrasteras

det med en föreställning om effektiv resursomvandling som en vital del av den representativa

demokratin och ansvar gentemot medborgarna är frågorna än mer intressanta. Det demokratiska

perspektivet kan emellertid belysas på ett annat sätt. Askim med flera (2007) visar att

informationsasymmetrier mellan förvaltning och politik bryggas av informationen som genereras i

nätverken. Något som antas stärka den lokala demokratin. Kanske kan uteblivna

effektivitetsförtjänster förklaras av ett sådant förhållningssätt och till som förklaring till nätverken.

Fortsättningsvis hade det varit intressant att följa upp i vilken utsträckning arbetet med jämförelser i

nätverken används i förvaltningen hos berörda kommuner. Exempelvis i grupp II där utfallen i vissa

fall var väldigt specifika nätverket. Så pass specifika att signifikans uppnåddes trots att underlaget

för den här typen av statistisk analys var väl litet. Är det nätverket eller andra faktorer som påverkar

utvecklingen i dessa kommuner mest?

66

Litteraturförteckning

Referenser

Ammons, N. David, Charles Coe och Michael Lombardo (2001) ”Perfomance-Comparison Projects

in Local Government: Participants’ Perspectives” Public Administration Review 61(1):100-115

Askim Jostein, Tage Båtsvik och Christian Skattum (2007) ”Fører benchmarking til forbedringar i

kommunene? Erfaringar fra effektiviseringsnettverkene, 2002-2005” Kommunal Ekonomi och

Politik 11(1):7-36

Ax Christian, Johansson Christer och Kullvén, Håkan (2003) Den Nya Ekonomistyrningen, (uppl.

2) Malmö Liber Ekonomi

Berggren, Ingegerd och Anders Norrlid (2006) Nätverk för effektivare kommuner – ett norskt

benchmarkinprojekt Rapport för Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)

Brorström Björn, Pär Falkman, Anders Haglund och Anneli Lagebro (2000) Förutsättningar för

kommunal redovisning och finansiell bedömning – En idéskrift om innebörden och konsekvensen av

kommunal särart Olofström, Rådet för Kommunal Redovisning (RKR)

Brorström Björn, Anders Haglund och Rolf Solli (2005) Förvaltningsekonomi Lund,

Studentlitteratur

Brorström Björn, Katarina Orrbeck och Hans Petersson (1999) Finansiell Bedömning – Tre

perspektiv Lund, Studentlitteratur

DiMaggio Paul J. och Walter W. Powell (1983) “The iron cage revisited: Insitutional Isomorphism

and Collective Rationality in Organizational Fields” American Sociological Review 48(2):147-160

Djurfeldt Göran, Rolf Larsson och Ola Stjärnhagen (2003) Statistisk Verktygslåda –

samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder Lund, Studentlitteratur

Eggeby Eva och Johan Söderberg (1999) Kvantitativa metoder Lund, Studentlitteratur

Gossas Markus (2006) ”Nätverksstyrning – statens sätt att reformera kommunsverige”, Framtider

7(3):18-23

Gregow Torkel (2008) Sveriges Rikes Lag Finland, Nordstedts Juridik

Hague Rod och Martin Harrop (2001) Comparative Government and Politics – An introduction

67

Bristol, Palgrave

Jacobsen Dag Ingvar (2002) Vad, hur och varför?- Om metodval i företagsekonomi och andra

samhällsvetenskapliga ämnen Lund, Studentlitteratur

Johnsen, Åge och Jarmo Vakkuri (2006) ”Is there a Nordic perspective on Public Sector

Perfomance Measurement?”, Financial Accountability & Management 22(3):291-308

Lindvall, Jan (2005) Verksamhetsstyrning – Från traditionell ekonomistyrning till modern

verksamhetsstyrning, Lund, Studentlitteratur

Modell Sven och Anders Grönlund (2006) ”Introduktion och teoretisk översikt” i Effektivitet och

styrning i statliga myndigheter Modell Sven och Anders Grönlund red. sid. 11-38 Lund,

Studentlitteratur

Montin, Stig (2002) Moderna Kommuner, Lund, Liber

Rombach, Björn (1997) Den marknadslika kommunen – en effektstudie, Göteborg, Nerenius &

Santéreus Förlag

Siverbo, Sven (2007a) ”Att arbeta med benchmarking” KFI-rapport 90

Siverbo, Sven (2007b) ”Benchmarking i svenska kommuner år 2007” KFI-rapport 92

Siverbo, Sven och Tobias Johansson (2006) ”Relative perfomance evaluation in Swedish local

government”, Financial Accountability & Management 22(3):271-90

Siverbo, Sven, Tobias Johansson och Karin Runhagen (2005) “Benchmarking i svenska kommuner”

KFI rapport 79

Solli, Rolf (2004) “Sitting Bull, Shakespeare och kommunala reformers namn - Om Best Value och

andra reformer som varumärke” Kommunal Ekonomi och Politik 8(1):7-26

Spendolini, Michael J (1992) The Benchmarking Book New York, AMACOM

Statens Offentliga Utredningar (2001) “www.kommundatabas.NU!” SOU 2001:75

Statens Offentliga Utredningar (2001) ”God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting”

SOU 2001:76

Statens Offentliga Utredningar (2005) ”Jämförelsevis – Styrning och uppföljning med nyckeltal i

68

kommuner” SOU 2005:110

Turner, Dave, Chris Skelcher, Philip Whiteman, Michael Hughes och Pauline Jas (2004)

“Intervention or persuasion? Strategies for turnaround of poorly-performing councils.” Public

Money and Management 24(4):217-226

Williams Daniel W. (2003) “Measuring Government in the Early Twentieth Century”, Public

Administration Review 63(6):643-59

Internetreferenser:

Audit Commissions hemsida:

www.audit-commission.gov.uk/ hämtat 2009-04-02

Jämförelseprojektets hemsida:

www.jamforelse.se/sv/Natverk-ver-2/ hämtat 2009-03-14

www.jamforelse.se/sv/Vad-vill-vi/ hämtat 2009-04-28

Göteborgsregionens (GR) hemsida:

www.gr.to/grutbildning/startsidagrutbildning.4.5f30b95110fd8ec51a800096.html hämtat 2009-04-

23

Skolverkets hemsida:

www.skolverket.se/sb/d/1639 hämtat 2009-04-21

Statistiska Centralbyråns hemsida:

www.scb.se/Statistik/PR/PR0101/2008M12/PR0101_2008M12_DI_06-07_SV.xls hämtat 2009-04-

21

Källor

Tryckta källor

Rapport Benchmarking Norra Bohuslän 2006 (2006)

Rapport Benchmarking Norra Bohuslän 2007 (2007)

69

Webbaserade källor

Kommundatabasens hemsida (Rådet för främjande av kommunala analyser):

www.kommundatabas.se hämtat mellan 2009-03-13 och 2009-04-21

Sveriges Kommuner och Landstings hemsida:

www.skl.se/artikel.asp?A=1502&C=836 hämtat 2009-02-27

www.skl.se/artikeldokument.asp?C=836&A=1502&FileID=181239&NAME=GrundskolaVastkust.

pdf hämtat 2009-02-27 www.skl.se/artikel.asp?A=11248&C=445 hämtat 2009-03-25

Tanums Kommuns hemsida:

www.tanum.se/vanstermenykommun/jamfortanum/benchmarkinginorrabohuslan.4.26efd310577229

c6280003064.html hämtat 2009-03-15

70

Bilaga 1 – Nyckeltal

Finansiella nyckeltal Kassalikviditet Soliditet Grupp 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lysekil 62% 61% 51% 43% 53% 55% 54% 19% 18% 17% 15% 31% 23% 32% Munkedal 100% 116% 74% 69% 61% 74% 118% 20% 23% 27% 25% 27% 27% 28%

Sotenäs 124% 83% 87% 103% 80% 61% 82% 78% 76% 76% 76% 74% 64% 63% Strömstad 71% 44% 97% 96% 70% 69% 85% 76% 75% 67% 68% 73% 76% 74%

Tanum 65% 49% 54% 70% 48% 65% 54% 32% 34% 32% 34% 39% 42% 45% Grupp 2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Ale 95% 107% 110% 83% 126% 97% 116% 55% 50% 51% 45% 56% 52% 53% Falkenberg 71% 79% 69% 60% 68% 71% 79% 50% 54% 53% 50% 39% 36% 33% Härryda 72% 52% 65% 68% 86% 67% 62% 53% 50% 48% 49% 50% 56% 60% Lidköping 98% 85% 51% 32% 73% 63% 64% 90% 88% 89% 89% 86% 87% 86%

Stenungsund 124% 117% 88% 82% 87% 76% 76% -5% -5% -3% -2% 1% 3% 6% Partille 165% 175% 307% 102% 129% 97% 97% 72% 73% 83% 72% 68% 73% 71%

Uddevalla 66% 87% 89% 68% 57% 65% 47% 48% 47% 46% 46% 50% 48% 49% Vänersborg 88% 52% 63% 71% 92% 76% 61% 71% 63% 59% 58% 57% 59% 63% Grupp 3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lerum 65% 79% 73% 87% 81% 83% 115% 80% 78% 68% 25% 71% 70% 65%

Falköping 75% 62% 78% 70% 75% 72% 77% 52% 51% 53% 54% 53% 56% 56% Kungälv 106% 104% 90% 55% 67% 88% 89% 61% 63% 56% 53% 46% 50% 49%

Alingsås 76% 160% 84% 49% 95% 110% 121% 54% 64% 50% 59% 67% 68% 68% Skövde 52% 60% 45% 45% 48% 77% 81% 72% 68% 61% 60% 61% 65% 66% Ängelholm 80% 85% 69% 44% 53% 98% 99% 72% 70% 70% 72% 78% 77% 76% Tjörn 60% 72% 49% 55% 47% 69% 221% 40% 43% 43% 35% 36% 36% 29%

Borgholm 47% 53% 61% 55% 33% 52% 51% 19% 19% 31% 32% 31% 32% 33% Hylte 41% 56% 46% 33% 41% 49% 48% 36% 38% 33% 28% 30% 30% 30%

Orust 73% 87% 99% 88% 62% 84% 91% 62% 55% 46% 40% 41% 42% 37% Varberg 79% 62% 36% 45% 68% 52% 71% 63% 61% 59% 56% 64% 61% 61% Mellerud 50% 77% 45% 58% 52% 44% 46% 33% 25% 24% 24% 32% 30% 31% Vårgårda 67% 71% 53% 48% 28% 32% 22% 58% 61% 63% 75% 64% 64% 62%

Mörbylånga 141% 161% 151% 137% 171% 107% 124% 75% 66% 67% 56% 49% 46% 44% Lilla Edet 93% 89% 85% 67% 62% 65% 57% 36% 36% 41% 41% 41% 38% 38%

71

Resultatutveckling Verksamheternas nettokostnad

Grupp 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lysekil -4% -1% -2% -2% 5% 3% 13% 101% 99% 99% 101% 93% 96% 86%

Munkedal 1% 4% 1% 2% 3% 5% 2% 96% 93% 97% 96% 96% 94% 96%

Sotenäs -2% -2% 0% 2% 2% 4% 4% 102% 102% 100% 98% 99% 96% 97%

Strömstad 0% 1% 4% 4% 4% 3% 2% 100% 98% 99% 97% 98% 97% 99%

Tanum 0% 1% 1% 4% 5% 5% 3% 96% 96% 96% 94% 92% 94% 95%

Grupp 2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Ale 3% 1% 2% 0% 2% 4% 2% 96% 98% 97% 99% 97% 95% 97%

Falkenberg 3% 3% 0% -2% 0% 3% 3% 97% 97% 102% 103% 102% 99% 97%

Härryda 6% 2% 1% 2% 4% 5% 6% 93% 97% 97% 97% 95% 95% 94%

Lidköping -3% -27% 10% 4% 10% 13% 2% 104% 105% 105% 104% 104% 102% 103%

Stenungsund 0% 1% 2% 1% 3% 1% 1% 96% 96% 95% 96% 96% 98% 97%

Partille 1% -2% 1% 2% 3% 3% 2% 99% 101% 100% 98% 97% 97% 99%

Uddevalla 1% 1% 1% 2% 3% 2% 3% 98% 99% 99% 98% 97% 98% 97%

Vänersborg 1% 1% 0% 2% 4% 4% 3% 98% 99% 100% 97% 96% 96% 97%

Grupp 3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lerum 5% 2% 2% 5% 4% 5% 3% 96% 98% 99% 95% 97% 97% 98%

Falköping 0% 1% 3% 2% 3% 5% 2% 99% 98% 96% 97% 96% 94% 98%

Kungälv 1% 2% 2% -1% 3% 3% -2% 100% 99% 99% 101% 98% 96% 101%

Alingsås 2% 1% 1% 2% 5% 5% 4% 98% 99% 99% 98% 97% 97% 98%

Skövde 2% 0% -4% 2% 3% 4% 1% 97% 99% 103% 96% 97% 96% 99%

Ängelholm 3% 1% 1% 0% 2% 6% 6% 98% 99% 100% 101% 98% 95% 95%

Tjörn 4% 1% 0% -1% 1% 4% 0% 95% 97% 99% 100% 98% 97% 99%

Borgholm 0% 7% 0% 2% 1% 2% 1% 96% 90% 98% 97% 99% 97% 98%

Hylte 3% 2% -4% -5% 1% 2% 1% 95% 97% 103% 104% 98% 97% 98%

Orust -1% 1% -1% -3% 3% 3% -1% 101% 98% 100% 102% 97% 96% 100%

Varberg 3% 4% 1% 1% 3% 4% 5% 97% 96% 99% 99% 97% 96% 96%

Mellerud -2% 0% -2% 1% 5% 3% 1% 100% 98% 100% 97% 94% 96% 97%

Vårgårda 2% 2% 0% 1% 1% 0% 0% 97% 97% 99% 98% 98% 99% 99%

Mörbylånga 0% -1% 0% 0% 3% 2% 1% 100% 101% 101% 101% 97% 99% 98%

Lilla Edet -2% 2% 0% -1% 0% 1% 1% 102% 99% 100% 101% 100% 99% 99%

72

Verksamheternas nettokostnad Verksamheternas nettokostnad (tkr) per invånare

Grupp 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lysekil 32,51 32,6 33,72 35,93 37,44 37,13 39,55

Nettokostnad tkr 480829 482483 498974 530652 548758 543322 578691

Antal invånare 14792 14801 14798 14767 14657 14631 14633

Munkedal 31,74 33,59 35,69 37,63 38,08 40,5 43,31

Nettokostnad tkr 333418 350489 371386 388246 391615 414953 444198

Antal invånare 10504 10434 10405 10318 10284 10246 10256

Sotenäs 34,79 38,16 38,7 37,77 39 40,14 42,69

Nettokostnad tkr 333408 361251 362231 352593 363129 372648 396163

Antal invånare 9584 9467 9359 9336 9311 9283 9280

Strömstad 32,76 33,58 35,41 36,29 37,26 39,12 42,63

Nettokostnad tkr 367622 376678 397738 412703 428751 452626 492683

Antal invånare 11221 11218 11233 11373 11507 11569 11558

Tanum 33,41 34,26 35,42 35,86 36,92 38,66 39,6

Nettokostnad tkr 404856 418254 435278 441712 452295 473762 484954

Antal invånare 12116 12210 12288 12317 12252 12253 12246

Grupp I 32,98 34,22 35,56 36,58 37,66 38,93 41,34

Nettokostnad tkr 1920133 1989155 2065607 2125906 2184548 2257311 2396689

Antal invånare 58217 58130 58083 58111 58011 57982 57973

Grupp 2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Ale 30,29 32,51 34,32 35,35 36,38 37,71 39,95

Nettokostnad tkr 775289 839896 892132 929412 960720 1010601 1082298

Antal invånare 25593 25835 25993 26288 26405 26800 27092

Falkenberg 29,57 31,48 33,62 34,99 35,71 37,04 38,76

Nettokostnad tkr 1145066 1224329 1316016 1379778 1414215 1477132 1556716

Antal invånare 38720 38896 39145 39438 39605 39874 40164

Härryda 30,01 32,61 34,37 34,56 36,17 37,62 37,52

Nettokostnad tkr 916593 1005730 1072681 1094786 1159148 1218635 1236865

Antal invånare 30547 30844 31208 31676 32049 32395 32969

Lidköping 31,66 32,72 36,01 36,57 37,13 38,79 41,32

Nettokostnad tkr 1165194 1208820 1336686 1361754 1387957 1455821 1560931

Antal invånare 36808 36941 37125 37241 37380 37526 37773

Stenungsund 29,07 30,09 32,12 32,83 32,85 35,52 37,19

Nettokostnad tkr 615494 654543 716098 746711 753717 823732 869930

Antal invånare 21175 21755 22291 22742 22947 23190 23389

Partille 32,66 33,94 34,75 34,54 35,34 37,43 39,63

Nettokostnad tkr 1082484 1123172 1153322 1149659 1185376 1258206 1335626

Antal invånare 33142 33088 33192 33281 33543 33614 33699

Uddevalla 31,66 33,93 35,58 36,46 37,75 39,8 41,07

Nettokostnad tkr 1559610 1685844 1774460 1825529 1899454 2010280 2091478

Antal invånare 49255 49683 49871 50068 50314 50507 50921

Vänersborg 31,7 33,22 35,04 34,84 37,21 39,17 41,15

Nettokostnad tkr 1166328 1230082 1299871 1292775 1375058 1450191 1520151

Antal invånare 36795 37025 37101 37105 36951 37023 36939

Grupp II 30,97 32,74 34,65 35,2 36,3 38,1 39,77

Nettokostnad tkr 8426058 8972416 9561266 9780404 10135645 10704598 11253995

Antal invånare 272035 274067 275926 277839 279194 280929 282946

73

Grupp 3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lerum 30,04 31,11 33,25 35,89 35,03 38,38 39,93

Nettokostnad tkr 1061144 1106032 1193235 1373006 1355766 1492788 1583343

Antal invånare 35322 35558 35890 38257 38703 38899 39649

Falköping 31,59 32,8 33,8 34,37 36,42 37,98 40,93

Nettokostnad tkr 976825 1013512 1047251 1070588 1135851 1186620 1281434

Antal invånare 30921 30896 30981 31148 31185 31240 31311

Kungälv 30,46 31,98 35,01 35,89 35,03 38,38 39,93

Nettokostnad tkr 1145289 1212426 1335619 1373006 1355766 1492788 1583343

Antal invånare 37601 37912 38154 38257 38703 38899 39649

Alingsås 31,99 34,25 35,36 36,84 37,7 39,11 40,61

Nettokostnad tkr 1127801 1209808 1256483 1317614 1357469 1426735 1491824

Antal invånare 35257 35327 35530 35761 36010 36481 36739

Skövde 29,66 31,54 33 33,4 33,32 35,17 37,58

Nettokostnad tkr 1455998 1558086 1641354 1665340 1665084 1764032 1886403

Antal invånare 49083 49405 49741 49856 49980 50153 50197

Ängelholm 28,89 30,4 31,52 32,34 33,48 34,9 36,58

Nettokostnad tkr 1083332 1146300 1193391 1233410 1283666 1349924 1417632

Antal invånare 37505 37706 37859 38140 38347 38682 38749

Tjörn 29,63 31,71 33,69 34,06 36,38 37,28 39,99

Nettokostnad tkr 438509 470088 501648 511607 546440 557530 597611

Antal invånare 14797 14826 14891 15019 15022 14954 14944

Borgholm 32,9 34,2 35,21 34,73 40,09 42,68 42,78

Nettokostnad tkr 369457 381740 392486 386638 443687 468809 467692

Antal invånare 11228 11162 11147 11133 11067 10983 10933

Hylte 31,08 33,68 37,42 37,12 38,12 39,14 40,86

Nettokostnad tkr 326112 350257 388339 387278 395270 405880 419137

Antal invånare 10493 10401 10377 10432 10368 10371 10257

Orust 31,49 33,16 35,55 35,86 36,02 37,31 39,73

Nettokostnad tkr 475044 501102 538923 543653 547133 566613 610754

Antal invånare 15087 15113 15160 15160 15188 15185 15373

Varberg 28,72 30,91 31,7 33,09 34,52 35,37 36,86

Nettokostnad tkr 1524334 1648925 1708376 1797936 1892338 1961418 2068138

Antal invånare 53072 53346 53892 54338 54817 55459 56114

Mellerud 32,33 33,47 37 39,39 40,79 42,21 44,36

Nettokostnad tkr 316259 328231 362333 383196 393086 406196 423800

Antal invånare 9781 9807 9792 9728 9638 9623 9553

Vårgårda 31,58 33,68 35,28 34,81 35,96 37,6 38,92

Nettokostnad tkr 337190 359309 377224 371771 386775 409733 427697

Antal invånare 10677 10668 10692 10680 10756 10896 10988

Mörbylånga 30,53 32,11 34,74 35,32 35,18 36,76 39,43

Nettokostnad tkr 409381 431237 468317 473394 471575 497049 536618

Antal invånare 13410 13430 13481 13403 13405 13520 13608

Lilla Edet 33,16 33,09 35,63 36,57 37,82 38,67 41,2

Nettokostnad tkr 428136 430540 462532 471852 487526 496394 528789

Antal invånare 12912 13010 12983 12902 12889 12836 12835

Grupp III 30,22 31,96 33,56 34,55 35,29 37,13 38,98

Nettokostnad tkr 9983845 10598276 11197105 11660076 11978470 12673137 13407311

Antal invånare 330366 331652 333622 337501 339390 341306 343915

74

Nyckeltal - Skola Kostnad per elev (kr) Grupp 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lysekil 48568,82 50689,61 57397,21 66571,98 66314 69106,99 71446,33

volym 97064790 99300940 108452020 123491016 115408665 117314869

Antal 1998,5 1959 1889,5 1855 1670 1642

Munkedal 61992,66 63825,7 67706,28 73644,11 76943 78793,52 82809,64

volym 89641391 90089978 94314854 100450568 101092090 101980074

Antal 1446 1411,5 1393 1364 1283 1231,5

Sotenäs 63642,6 68682,2 73081,3 74319,25 75509 77773,29

volym 72775315 77782586 80645215 79372962 76762237

Antal 1143,5 1132,5 1103,5 1068 987

Strömstad 64549,61 66167,54 67972,2 72541,37 76542 79479,4 87093,97

volym 94952475 97299368 97913958 101267747 104594890 111393189

Antal 1471 1470,5 1440,5 1396 1316 1279

Tanum 59259,37 62952,74 64707,46 68804,38 73696 78124,38 83001,35

volym 100355740 104879260 106799660 110568633 108905388 110391792

Antal 1693,5 1666 1650,5 1607 1394 1330

Grupp 1 58663,62 61437,55 65283,63 70665,42 X 75931,67 80043,61

volym 454789711 469352132 488125707 515150926 X 430001033 517842161

Antal 7752,5 7639,5 7477 7290 X 5663 6469,5

Grupp 2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Ale 54990,81 58431,73 61916,15 64414,07 71196,58 74362,75

volym 217158710 232266130 244940280 253920270 268090730 270754783

Antal 3949 3975 3956 3942 3765,5 3641

Falkenberg 51637,42 54230 57259 57024,55 64852 71693,2 71239,73

volym 269753900 296095800 311546200 331825860 364774990 353064078

Antal 5224 5460 5441 5819 5088 4956

Härryda 59133,82 61944,97 63037,86 63649 65169,27 67565,15

volym 299690205 310901820 310808180 321577760 325697787,5

Antal 5068 5019 4930,5 4934,5 4820,5

Lidköping 46591,04 51167,29 55735,81 59339,14 62416 64461,95 70231,45

volym 236100120 259290260 280880590 294707820 300747230 317200329

Antal 5067,5 5067,5 5039,5 4966,5 4665,5 4516,5

Stenungsund 54168,5 58448,19 61070,77 62087,13 62131 66915,22 66590,59

volym 169872413 184930078 194907364 199889530 211284800 204832662

Antal 3136 3164 3191,5 3219,5 3157,5 3076

Partille 51069,81 53054,84 56425,52 56675,88 59729 65624,6 66146,43

volym 269342200 277423770 292876670 290265500 323660520 313666382

Antal 5274 5229 5190,5 5121,5 4932 4742

Uddevalla 51095,09 54816,45 58455,24 59657,13 63811 65725,69 68345,35

volym 339884520 366694650 386359910 387144940 406349080 419674643

Antal 6652 6689,5 6609,5 6489,5 6182,5 6140,5

Vänersborg 51295,95 57025,01 62620,82 58818,45 64305 68439,38 73587,08

volym 262686550 289145330 287930520 289063290 308866930 318963186

Antal 5121 5070,5 4598 4914,5 4513 4334,5

Grupp 2 51267,26 55522,2 59171,3 59833,65 X 67278,54 69667,76

volym 1764798413 2205536223 2310343354 2357625390 X 2505352040 2523853850,5

75

Antal 34423,5 39723,5 39045 39403 X 37238,5 36227

Grupp 3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lerum 50600,97 51542,99 55887,39 59890,19 63396 65684,68 68443,85

volym 300595080 310031090 334709550 352124380 372300750 382258896

Antal 5940,5 6015 5989 5879,5 5668 5585

Falköping 56871,38 60099,37 62337,88 66378 69733,2 69985,38

volym 239485400 247549300 250660600 261604110 253766970

Antal 4211 4119 4021 3751,5 3626

Kungälv 57456,52 62016,14 65486,09 67941,99 71808 78453,01 83925,5

volym 324456970 350856330 366558390 370657520 403326930 415766946

Antal 5647 5657,5 5597,5 5455,5 5141 4954

Alingsås 53124,92 57945,76 61617,69 62233,31 66483 68433,58 71155,66

volym 269688680 292249460 304822720 300742477 310380500 312408927

Antal 5076,5 5043,5 4947 4832,5 4535,5 4390,5

Skövde 62372 63364,01 67425 68061 73056,53 77477,45

volym 395906300 395201300 411629600 426759740 434028673

Antal 6347,5 6237 6105 5841,5 5602

Ängelholm 51918,67 57653,09 58863,57 60776,24 64270 67525,83 73176,88

volym 256633994,5 285065690 289049570 294308940 310888930 328893470

Antal 4943 4944,5 4910,5 4842,5 4604 4494,5

Tjörn 55770,74 62052,25 64659,4 70002,3 76371 81778,22 86138,04

volym 126041866 137259583 138694415 144624761 151494158 149320285

Antal 2260 2212 2145 2066 1852,5 1733,5

Borgholm 58426,21 62579,17 66588,09 69824,48 85924 85374,16 90271,67

volym 84601155 88612110 91625210 92517438 101552564 102503476

Antal 1448 1416 1376 1325 1189,5 1135,5

Hylte 59775,09 63181,51 65555,46 71381,6 72056 76305,14 80078,64

volym 93219256 100079510 102135406 107536373 106789045 106945029

Antal 1559,5 1584 1558 1506,5 1399,5 1335,5

Orust 61345,52 60628,59 64729,24 69011,33 74359 73026,87 77722,53

volym 137567321 133898244 137225980 139057821 135501350 139511948

Antal 2242,5 2208,5 2120 2015 1855,5 1795

Varberg 51704,19 54786,27 59276,21 62698,99 65091 68916,09 72539,99

volym 379974090 403446060 427914980 442905680 459670330 471074680

Antal 7349 7364 7219 7064 6670 6494

Mellerud 56988,86 60186 64497 65722 66107 70898,99 81915,6

volym 77989260 80107570 83588110 84387050 81746540 133235725

Antal 1368,5 1331 1296 1284 1153 1626,5

Vårgårda 51458,54 55294,15 61068,21 60817,79 67556 71621,83 73939,66

volym 87685345 93530062 99968660 95940060 105534773 104883412

Antal 1704 1691,5 1637 1577,5 1473,5 1418,5

Mörbylånga 57958,43 63483,31 65864,4 66739,54 71712 78559,9 81915,6

volym 115018506 124427293 126558446 124402495 133551824 133235725

Antal 1984,5 1960 1921,5 1864 1700 1626,5

Lilla Edet 58653,08 59308,79 64275,27 63527,57 68326 69581,7 81269,21

volym 115517248 115681791 124918995 122354105 123298780 133565946

Antal 1969,5 1950,5 1943,5 1926 1772 1643,5

Grupp 3 54468,9 58413,81 61689,32 64404,79 X 71685,15 75882,05

volym 2368988771,5 3150636493 3270521032 3333849300 X 3484400324 3601400108

Antal 43492,5 53936,5 53016 51764 X 48607 47460,5

76

Andel elever med gymnasiebehörighet

Personal per 100 elever

Grupp 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007* 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lysekil 0,97 0,92 0,96 0,96 0,95 0,93 0,96 7,3 7,5 8,3 8,3 8,5 8,4 8,4

volym 198 162 181 216 209 205 x

Antal 205 177 189 225 220 221 x

Munkedal 0,93 0,97 0,92 0,91 0,94 0,89 0,90 7,5 8,1 8,3 8,5 8,4 8,7 8,5

volym 136 141 130 123 140 128 x

Antal 146 145 141 135 149 144 x

Sotenäs 0,92 0,93 0,92 0,96 0,94 0,89 0,96 8,5 8,5 8,7 8,4 8,8 8,9 8,8

volym 110 109 98 113 112 88 x

Antal 119 117 106 118 119 99 x

Strömstad 0,88 0,88 0,84 0,85 0,91 0,86 0,93 8 8 8,3 7,9 8,4 8,3 8,7

volym 106 101 117 130 159 138 x

Antal 121 115 139 153 174 160 x

Tanum 0,92 0,94 0,91 0,95 0,92 0,9 0,92 7,2 7,2 7,6 8,1 8,5 8,7 8,4

volym 131 146 138 175 180 183 x

Antal 142 156 152 184 195 203 x

Grupp 1 92,91 92,82 91,33 92,88 93,35 89,72 93,18 7,7 7,86 8,24 8,24 8,52 8,6 8,56

volym 681 659 664 757 800 742 0

Antal 733 710 727 815 857 827 0

Grupp 2

Ale 0,95 0,91 0,92 0,88 0,92 0,87 0,90 7 7,4 7,3 7,5 8 7,8 7,9

volym 313 322 338 304 380 378 x

Antal 331 355 368 344 411 435 x

Falkenberg 0,87 0,87 0,89 0,89 0,89 0,9 0,87 7,8 7,9 8,2 8 7,8 8 8,2

volym 443 458 470 462 526 550 x

Antal 507 524 526 522 590 611 x

Härryda 0,94 0,94 0,95 0,92 0,93 0,94 0,94 7,3 7,3 7,3 7,4 7,6 7,5 7,3

volym 395 372 422 431 434 505 x

Antal 419 394 445 467 467 535 x

Lidköping 0,9 0,95 0,93 0,92 0,92 0,91 0,92 7,3 7,6 7,6 7,8 8,2 8,3 8,5

volym 403 402 441 439 500 526 x

Antal 446 424 474 475 543 579 x

Stenungsund 0,95 0,93 0,94 0,93 0,93 0,94 0,96 7,5 7,5 7,5 7,7 7,9 7,9 8,1

volym 245 273 276 289 314 319 x

Antal 258 293 294 310 336 341 x

Partille 0,96 0,96 0,97 0,94 0,92 0,95 0,95 7 7,3 7,2 7 7,2 7 6,9

volym 416 425 436 476 477 528 x

Antal 435 445 450 509 517 558 x

Uddevalla 0,87 0,9 0,92 0,86 0,88 0,87 0,88 6,8 7,1 7,4 7,2 7,4 7,7 7,7

volym 552 575 601 569 629 641 x

Antal 631 640 652 658 715 737 x

Vänersborg 0,92 0,94 0,93 0,92 0,89 0,91 0,88 7,7 7,8 7,7 7,9 7,9 8 8

volym 400 437 437 509 490 505 x

Antal 437 466 471 555 553 558 x

Grupp 2 91,43 92,18 92,96 90,6 90,76 90,77 91,25 7,3 7,49 7,53 7,56 7,75 7,78 7,83

volym 3167 3264 3421 3479 3750 3952 0

Antal 3464 3541 3680 3840 4132 4354 0

Grupp 3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lerum 0,94 0,93 0,95 0,95 0,92 0,88 0,92 7,4 7 7,5 7,5 7,5 7,7 7,5

77

volym 468 473 522 524 555 511 x

Antal 496 508 552 550 601 580 x

Falköping 0,91 0,93 0,9 0,91 0,89 0,9 0,92 7,7 7,8 7,9 7,9 8,3 8,4 8,4

volym 374 401 390 385 398 431 x

Antal 409 433 434 425 445 479 x

Kungälv 0,93 0,95 0,95 0,94 0,89 0,93 0,91 7 7,2 7,4 7,5 7,9 8 7,5

volym 391 443 490 549 491 546 x

Antal 419 468 516 585 551 590 x

Alingsås 0,92 0,93 0,92 0,95 0,94 0,92 0,92 7,4 7,6 7,8 6,9 7,6 7,6 7,4

volym 462 461 502 515 511 534 x

Antal 502 497 546 543 544 578 x

Skövde 0,9 0,91 0,88 0,93 0,89 0,89 0,88 7,3 7,1 7,3 7,1 7,4 8,8 8,5

volym 514 545 534 632 594 638 x

Antal 571 598 607 676 669 717 x

Ängelholm 0,9 0,89 0,92 0,92 0,89 0,91 0,9 7,3 7,6 7,7 7,4 7,5 7,8 7,8

volym 419 394 424 479 471 474 x

Antal 463 441 459 523 527 520 x

Tjörn 0,90 0,92 0,94 0,93 0,92 0,92 0,96 7,2 7,5 7,8 7,9 8,6 8,7 8,7

volym 199 188 209 211 218 241 x

Antal 220 204 223 227 238 263 x

Borgholm 0,93 0,92 0,94 0,88 0,92 0,88 0,95 8,5 8,8 9,2 9,5 9,4 10,2 9,8

volym 140 136 152 147 146 137 x

Antal 150 148 161 168 159 156 x

Hylte 0,91 0,9 0,88 0,86 0,89 0,85 0,85 8 7,5 7,8 7,7 8,2 8,2 7,7

volym 148 113 141 136 143 140 x

Antal 162 126 160 159 161 164 x

Orust 0,94 0,97 0,92 0,89 0,94 0,86 0,94 7,4 7,7 8,3 7,8 7,5 7,4 7,5

volym 176 225 196 239 206 197 x

Antal 187 231 213 268 220 229 x

Varberg 0,9 0,91 0,94 0,89 0,91 0,9 0,92 7,2 7,1 7,3 7,5 7,7 7,8 7,8

volym 607 631 689 693 683 725 x

Antal 676 693 733 776 749 810 x

Mellerud 0,91 0,92 0,97 0,95 0,86 0,9 0,91 7,9 7,7 7,7 7,4 7,4 7,7 7,8

volym 109 120 120 105 125 142 x

Antal 120 131 124 111 146 157 x

Vårgårda 0,89 0,87 0,94 0,85 0,84 0,88 0,86 6,9 7 7,5 7,5 7,7 8,2 7,6

volym 128 146 146 153 128 166 x

Antal 144 167 155 179 153 188 x

Mörbylånga 0,96 0,96 0,95 0,96 0,97 0,98 0,99 8 8,3 8,6 8,6 8,8 9 9,3

volym 179 178 198 181 207 226 x

Antal 187 186 209 188 214 231 x

Lilla Edet 0,88 0,89 0,88 0,89 0,77 0,83 0,88 6,9 6,9 7,1 7,9 8,1 8 8,2

volym 149 153 145 177 128 187 x

Antal 170 172 165 198 166 224 x

Grupp 3 91,53 92,08 92,41 91,93 90,28 89,96 91,47 7,47 7,52 7,79 7,74 7,97 8,23 8,1

volym 4463 4607 4858 5126 5004 5295 0

Antal 4876 5003 5257 5576 5543 5886 0

78

Nyckeltal - Äldreomsorg Kostnad per boende särskilda boenden Grupp 1 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Lysekil 384214 356398 335870 410322 378982 437887 450354

Tot. Bruttokostn. (tkr) 102201 90525 85311 100529 85271 92832 101780

Boende 65-w 266 254 254 245 225 212 226

Munkedal 470341 528534 549206 561426 584049 600273 624355

Tot. Bruttokostn. (tkr) 79958 85094 87873 79161 84103 79236 88034

Boende 65-w 170 161 160 141 144 132 141

Sotenäs 566613 608837 607694 731368 739122 772258 730192

Tot. Bruttokostn. (tkr) 92358 93152 87508 85570 84999 98849 91274

Boende 65-w 163 153 144 117 115 128 125

Strömstad 362836 408679 509454 495381 489672 570075 618023

Tot. Bruttokostn. (tkr) 52974 55989 66229 66381 67085 75820 80343

Boende 65-w 146 137 130 134 137 133 130

Tanum 452144 431746 519688 556046 610285 660107 613695

Tot. Bruttokostn. (tkr) 87716 78146 91465 96752 92153 99016 94509

Boende 65-w 194 181 176 174 151 150 154

Grupp 1 442180 454747 484243 528228 535766 590401 587552

Tot. Bruttokostn. (tkr) 415207 402906 418386 428393 413611 445753 455940

Boende 65-w 939 886 864 811 772 755 776

Grupp 2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Ale 373408 340112 398051 429331 447976 474757 498611

Tot. Bruttokostn. (tkr) 98953 91150 101105 107762 111098 111568 121661

Boende 65-w 265 268 254 251 248 235 244

Falkenberg 384751 388028 434216 487359 464094 475045 520538

Tot. Bruttokostn. (tkr) 197762 205267 222753 237831 208378 211395 226434

Boende 65-w 514 529 513 488 449 445 435

Härryda 597640 581068 538612 532122 593356 590856 652209

Tot. Bruttokostn. (tkr) 126102 119700 105568 100571 103244 106354 106310

Boende 65-w 211 206 196 189 174 180 163

Lidköping 476574 490585 532382 574906 502541 563604 509779

Tot. Bruttokostn. (tkr) 220177 210461 216147 239161 208052 236150 244184

Boende 65-w 462 429 406 416 414 419 479

Stenungsund 482905 502790 520661 532387 514622 590430 651614

Tot. Bruttokostn. (tkr) 60846 62346 64562 72937 69474 79708 94484

Boende 65-w 126 124 124 137 135 135 145

Partille 474797 476173 348997 492183 551056 562705 628638

Tot. Bruttokostn. (tkr) 165704 165232 110632 139780 137213 142927 152759

Boende 65-w 349 347 317 284 249 254 243

Uddevalla 429523 421581 457085 484625 564429 522748 562709

Tot. Bruttokostn. (tkr) 296371 305646 328187 342630 390585 361219 384330

Boende 65-w 690 725 718 707 692 691 683

Vänersborg 431335 353716 416654 444865 453962 446457 533840

Tot. Bruttokostn. (tkr) 268722 212937 235826 223322 212908 220550 233288

Boende 65-w 623 602 566 502 469 494 437

Grupp 2 442789 424997 447569 492264 509170 515202 552651

Tot. Bruttokostn. (tkr) 1434637 1372739 1384780 1463994 1440952 1469871 1563450

Boende 65-w 3240 3230 3094 2974 2830 2853 2829

Grupp 3 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

79

Lerum 503834 500134 532000 576500 456006 549047

Tot. Bruttokostn. (tkr) 133516 127034 136724 146431 142274 150988

Boende 65-w 265 254 257 254 312 275

Falköping 316225 296248 293959 304779 334450 341496 386904

Tot. Bruttokostn. (tkr) 199854 184266 185782 183782 200001 197043 229434

Boende 65-w 632 622 632 603 598 577 593

Kungälv 452537 450590 500664 483065 476484 532314 496113

Tot. Bruttokostn. (tkr) 179657 174829 183243 164725 160575 173002 170663

Boende 65-w 397 388 366 341 337 325 344

Alingsås 479010 508477 503061 538891 570523 584779

Tot. Bruttokostn. (tkr) 229446 240001 215310 231723 240190 238005

Boende 65-w 479 472 428 430 421 407

Skövde 345748 371580 351051 293193 464703 495491 496278

Tot. Bruttokostn. (tkr) 249284 267909 260480 213738 280216 290853 260546

Boende 65-w 721 721 742 729 603 587 525

Ängelholm 461164 430302 495690 508817 512867 501597 546906

Tot. Bruttokostn. (tkr) 261019 246133 249332 244741 235406 232741 238451

Boende 65-w 566 572 503 481 459 464 436

Tjörn 441917 454424 375490 362404 374874 372337 422044

Tot. Bruttokostn. (tkr) 79987 80433 75849 73568 74600 74095 86519

Boende 65-w 181 177 202 203 199 199 205

Borgholm 316220 319369 393944 383323 599000 643227 624853

Tot. Bruttokostn. (tkr) 63244 64832 76819 73598 82063 90695 89354

Boende 65-w 200 203 195 192 137 141 143

Hylte 528195 525275 578862 604657 567273 559227 610094

Tot. Bruttokostn. (tkr) 86624 78266 83935 82838 74880 73818 78092

Boende 65-w 164 149 145 137 132 132 128

Orust 471113 471594 439701 536676 482333 546145 458536

Tot. Bruttokostn. (tkr) 71138 73097 64636 74598 68009 75368 63278

Boende 65-w 151 155 147 139 141 138 138

Varberg 403749 319304 427779 502892 406382 378601 431332

Tot. Bruttokostn. (tkr) 328248 242990 291745 293186 289344 278650 281660

Boende 65-w 813 761 682 583 712 736 653

Mellerud 326076 413698 556674 517281 501406 466620 480343

Tot. Bruttokostn. (tkr) 76954 82326 100758 92076 87746 83525 85501

Boende 65-w 236 199 181 178 175 179 178

Vårgårda 457108 549428 536375 586430 559895 577524 573787

Tot. Bruttokostn. (tkr) 75880 83513 77238 75063 69427 72768 72871

Boende 65-w 166 152 144 128 124 126 127

Mörbylånga 397603 473461 505538 548388 624646 918519

Tot. Bruttokostn. (tkr) 83099 78121 86447 87742 89949 95526

Boende 65-w 209 165 171 160 144 104

Lilla Edet 494182 521447 637337 734341 738370 705454

Tot. Bruttokostn. (tkr) 67703 68831 64371 62419 67930 68429

Boende 65-w 137 132 101 85 92 97

Grupp 3 401724 405317 431136 444180 473071 477346 507539

Tot. Bruttokostn. (tkr) 1888504 2080898 1958649 2074765 2150582 2182901 2209317

Boende 65-w 4701 5134 4543 4671 4546 4573 4353

80

Bilaga 2 – Underlag statistisk analys Kvantitativ variabel: Verksamheternas nettokostnader relaterat invånarantal år 2001-2007 Kvalitativ variabel och beroende faktor: Grupp

ANOVA

Sum of Squares df Mean Square F Sig.

Between Groups 18,935 2 9,468 5,499 ,010

Within Groups 43,043 25 1,722 Verksamheternas

nettokostnader 2001

Total 61,978 27

Between Groups 14,663 2 7,332 3,549 ,044

Within Groups 51,647 25 2,066 Verksamheternas

nettokostnader 2002

Total 66,311 27

Between Groups 6,640 2 3,320 1,290 ,293

Within Groups 64,314 25 2,573 Verksamheternas

nettokostnader 2003

Total 70,954 27

Between Groups 9,514 2 4,757 2,030 ,152

Within Groups 58,575 25 2,343 Verksamheternas

nettokostnader 2004

Total 68,089 27

Between Groups 9,312 2 4,656 1,356 ,276

Within Groups 85,852 25 3,434 Verksamheternas

nettokostnader 2005

Total 95,164 27

Between Groups 5,236 2 2,618 ,728 ,493

Within Groups 89,944 25 3,598 Verksamheternas

nettokostnader 2006

Total 95,181 27

Between Groups 12,948 2 6,474 1,779 ,190

Within Groups 91,001 25 3,640 Verksamheternas

nettokostnader 2007

Total 103,950 27

81

Kvantitativ variabel: Nettokostnad grundskola per elev år 2001-2004, 2006-2007 Kvalitativ variabel och beroende faktor: Grupp

ANOVA

Sum of Squares df Mean Square F Sig.

Between Groups 1,940E8 2 9,698E7 5,806 ,009

Within Groups 3,674E8 22 1,670E7 Kostnad per elev

2001

Total 5,614E8 24

Between Groups 1,808E8 2 9,041E7 ,726 ,494

Within Groups 3,112E9 25 1,245E8 Kostnad per elev

2002

Total 3,293E9 27

Between Groups 1,440E8 2 7,202E7 5,546 ,010

Within Groups 3,247E8 25 1,299E7 Kostnad per elev

2003

Total 4,687E8 27

Between Groups 1,060E10 2 5,300E9 ,458 ,638

Within Groups 2,896E11 25 1,158E10 Kostnad per elev

2004

Total 3,002E11 27

Between Groups 2,249E8 2 1,124E8 ,573 ,571

Within Groups 4,711E9 24 1,963E8 Kostnad per elev

2006

Total 4,936E9 26

Between Groups 4,692E8 2 2,346E8 7,495 ,003

Within Groups 7,825E8 25 3,130E7 Kostnad per elev

2007

Total 1,252E9 27

82

Sceffes Post Hoc-test

Multiple Comparisons

Scheffe

95% Confidence Interval Dependent

Variable

(I)

Grupp

(J)

Grupp

Mean

Difference (I-J) Std. Error Sig. Lower Bound Upper Bound

2 8052,80888* 2392,99268 ,010 1772,9862 14332,6315 1

3 3819,40113 2150,62329 ,229 -1824,3825 9463,1847

1 -8052,80888* 2392,99268 ,010 -14332,6315 -1772,9862 2

3 -4233,40774 1915,92750 ,110 -9261,2898 794,4743

1 -3819,40113 2150,62329 ,229 -9463,1847 1824,3825

Kostnad per elev

2001

3

2 4233,40774 1915,92750 ,110 -794,4743 9261,2898

2 6675,13829 6360,35018 ,583 -9874,4634 23224,7400 1

3 6613,54043 5761,34275 ,526 -8377,4467 21604,5276

1 -6675,13829 6360,35018 ,583 -23224,7400 9874,4634 2

3 -61,59786 4884,41596 1,000 -12770,8256 12647,6299

1 -6613,54043 5761,34275 ,526 -21604,5276 8377,4467

Kostnad per elev

2002

3

2 61,59786 4884,41596 1,000 -12647,6299 12770,8256

2 6744,35622* 2054,46396 ,011 1398,6505 12090,0619 1

3 3384,13068 1860,97789 ,212 -1458,1252 8226,3865

1 -6744,35622* 2054,46396 ,011 -12090,0619 -1398,6505 2

3 -3360,22554 1577,72077 ,124 -7465,4477 744,9966

1 -3384,13068 1860,97789 ,212 -8226,3865 1458,1252

Kostnad per elev

2003

3

2 3360,22554 1577,72077 ,124 -744,9966 7465,4477

2 11044,43983 61358,46985 ,984 -148610,0149 170698,8945 1

3 -31519,11683 55579,82901 ,852 -176137,5748 113099,3411

1 -11044,43983 61358,46985 ,984 -170698,8945 148610,0149 2

3 -42563,55665 47120,09260 ,669 -165169,8196 80042,7063

1 31519,11683 55579,82901 ,852 -113099,3411 176137,5748

Kostnad per elev

2004

3

2 42563,55665 47120,09260 ,669 -80042,7063 165169,8196

2 8972,83633 8579,48452 ,586 -13409,0183 31354,6910 1

3 7218,77064 7884,00219 ,662 -13348,7344 27786,2757

1 -8972,83633 8579,48452 ,586 -31354,6910 13409,0183 2

3 -1754,06569 6133,64810 ,960 -17755,3091 14247,1777

1 -7218,77064 7884,00219 ,662 -27786,2757 13348,7344

Kostnad per elev

2006

3

2 1754,06569 6133,64810 ,960 -14247,1777 17755,3091

83

2 10666,34965* 3189,49230 ,010 2367,3054 18965,3939 1

3 2427,87176 2889,11111 ,706 -5089,5820 9945,3255

1 -1,06663E4 3189,49230 ,010 -18965,3939 -2367,3054 2

3 -8238,47789* 2449,36311 ,009 -14611,7094 -1865,2464

1 -2427,87176 2889,11111 ,706 -9945,3255 5089,5820

Kostnad per elev

2007

3

2 8238,47789* 2449,36311 ,009 1865,2464 14611,7094

*. The mean difference is significant at the 0.05 level.