Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
PM Kulturarvsanalys
Infart Västra Trosa Trosa kommun, Södermanlands län
Kompletterande kulturarvsanalys 2016-09-02
Projektnummer 2203080
2
Trafikverket Region Öst
Box 1140
631 80 Eskilstuna
E-post: [email protected]
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: PM Kompletterande kulturarvsanalys
Författare: Fredrik Engman, Sweco
Dokumentdatum: 2016-09-02
Ärendenummer: TRV 2015/6825
Objektsnummer: 134151
Uppdragsnummer: 2203080
Version: 1
Kontaktperson: Léni Maot
3
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 4
2. KULTURARVSANALYS 4
2.1. Omfattning och syfte 4
3. LANDSKAPSBESKRIVNING 4
4. HISTORISK BAKGRUND – KULTURLANDSKAPETS KRONOLOGISKA
SKIKT 6
5. KONSEKVENSER FÖR KULTURMILJÖVÄRDEN I VALD KORRIDOR 12
5.1. Riksintresse Tureholm (D49) 12
5.1.1. Påverkan på riksintresse Tureholm (D49) 15
5.2. Riksintresse Trosaåns dalgång (D46) 17
5.2.1. Påverkan på riksintresse Trosaåns dalgång (D46) 20
5.3. Påverkan på övriga kulturhistoriska lämningar inom vägkorridoren 21
5.3.1. Fyndplats (Arkeologisk utredning etapp 2 - objekt 2) 21
5.3.2. Stenåldersboplats (Arkeologisk utredning etapp 2 - objekt 3) 22
5.3.3. Gränsmärken (Arkeologisk utredning etapp 1 - objekt 8 och 9) 22
5.3.4. Grop (Arkeologisk utredning etapp 1 - objekt 10) 22
6. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 23 Skriftliga källor 23
Kartmaterial 24
4
1. Sammanfattning
En ny väg kommer att påverka landskapsbilden men bedömningen har gjorts att det är liten
risk att de berörda riksintressenas (Tureholm D49 och Trosaåns dalgång D46) kärnvärden
påtagligt skadas.
Inom riksintresse Tureholm kommer den planerade vägen inte att inverka på de öppna
siktlinjerna från slottet ner mot Tureholmsviken eller beröra den centrala delen av
anläggningen med slottet/bytomten. En ny väg kan innebära en risk att fragmenteringen av
åkermarken ökar och vägen kan komma att skapa en barriär mellan inägor (de öppna
åkermarkerna) och utmarken (skogsmarken). Redan i dagsläget finns en vägbank,
bergsskärning och bebyggelse i fonden till utsikten från slottsmiljön. Vid vägkorsningen
mellan väg 768 och 782 bör möjligheterna ses över att sänka vägbanken så att den inte är så
dominerande i vyn från slottet. För att bibehålla förståelsen för slottsanläggningen bör
vägnätet och alléerna kring grindstugorna inte förändras.
Inom Trosaåns dalgång bryter den planerade vägen mönstret för kommunikation. Det
historiska rörelsemönstret har följt ån i nord-sydlig riktning. Denna förändring kommer att
påverka hur landskapet uppfattas och därför är det viktigt att vägen planeras så att den inte
blir för visuellt dominerande och blir en fysisk barriär i landskapet. En ny väg innebär även
risk för kumulativa effekter i form av nedläggning av åkermark på grund av en ökad
fragmentering av denna. Den planerade vägen har inte bedömts påverka fornlämningarnas
samband med Trosaån. En risk finns att åkermarken fragmenteras och därmed ökas
igenväxningen av åkermark. För att bibehålla åns bruksvärde bör passagen planeras så att
ån fortsatt är farbar med mindre båtar.
2. Kulturarvsanalys
2.1. Omfattning och syfte
Den kompletterande kulturarvsanalysen är en fördjupning av den tidigare genomförda
kulturarvsanalysen (Trafikverket 2014). Den tidigare kulturarvsanalysen omfattade ett
större analysområde. Fördjupningen har skett inom den valda vägkorridoren och särskild
vikt har lagts inom de berörda delarna av de riksintresseområden som berörs. Vid denna
analys har även ett större landskapsutsnitt studerats.
Syftet har varit att identifiera de värden som finns samt beskriva hur de påverkas av en
vägdragning inom området.
3. Landskapsbeskrivning
Den valda korridoren, benämnd Mittsyd, berör ett varierat landskap. Grovt sett kan
landskapet delas in i tre landskapstyper:
• Storskaligt öppet landskapsrum • Halvöppen jordbruksmark • Skogsmark
5
•
Figur 1. Översiktskarta över vägkorridoren och dess omland.
Vägkorridoren sträcker sig mellan två dalgångar som utgörs av storskaliga öppna
landskapsrum, se figur 1. I västra delen av korridoren finns dalgången kring Tureholm
bestående av lågt liggande lermarker uppbrutna med mindre höjder. Dalgången ansluter i
6
öster till havsviken Tureholmsviken. Den östra delen av vägkorridoren ansluter till Trosaåns
dalgång. Dalgången utgörs mestadels av lermarker som gränsar mot moränkullar.
Dalgångarna avskiljs med ett höglänt, kuperat, skogbeklätt bergsparti som historiskt
utgjorts av utmarken Fän. Som högst når detta område nära 60 meter över havet. I
randzonerna till det öppna och den slutna skogen återfinns det halvöppna
jordbrukslandskapet.
4. Historisk bakgrund – Kulturlandskapets kronologiska skikt
Landskap och miljöer förändras hela tiden. Det blir tydligt om man ser till landskapets långa
historia. När inlandsisen smälte av för ca 11 000 år sedan kom landet att sakta stiga upp ur
havet. De högsta punkterna i skogsområdet Fän kom upp ur havet för ca 7000 år sedan och
utgjorde då mindre öar i den yttersta skärgården. I ytterskärgården jagades säl och sjöfågel
under denna tid och den äldsta stenålderns människor livnärde sig på jakt och insamling.
Vid Smedstorp väster om vägkorridoren undersöktes en aktivitetsyta som kan ha varit 6000
år gammal (Fornander & Hallgren 2012). Även inom den aktuella vägkorridoren har yngre
fynd från stenålder påträffats inom höjdpartiet vid västra Fän. Fynden bestod av ett enstaka
kvartsavslag och på boplatsen hittades slagen kvarts men även keramik (Kihlstedt 2015a,
2015b). Utredningen har endast konstaterat att det finns en boplats inom området men
denna har inte helt avgränsats eller karaktäriserats. I vägkorridoren finns inga andra
förhistoriska fornlämningar.
Figur 2. Havsnivån för cirka 4500 år sedan med påträffade stenålderslämningar i korridoren och dess
närhet.
7
Under bronsålder blir bosättningarna i närområdet mer permanenta och jordbruket
introduceras. Från dagens Trosa sträckte sig en bred fjärd in i landet över Västerljung, Sund
och Gnesta och bildade ett sammanhängande sjösystem kring Björnlunda. Sjösystemet hade
även kontakter norrut mot Mälaren via Åkers Styckebruk och Mariefred. En mer utförlig
beskrivning av dessa farleder och vattennivåerna för brons- och järnåldern finns i den
tidigare kulturarvsanalysen (Trafikverket 2014). I området kring Vagnhärad finns tecken på
en omfattande bronsåldersbosättning med gravar, hällristningar och skärvstenshögar
(Länsstyrelsen Södermanland 2014a). Flera gravar finns även i vägkorridorens närhet varav
en ligger söder om korridoren vid skidbacken (Trosa-Vagnhärad 153:1). Ytterligare
ensamliggande stensättningar finns norr om Smedstorp (Trosa-Vagnhärad 162:1). Att datera
dessa utan undersökning kan vara svårt då typerna kan vara från både brons- och järnålder.
De ensamma stensättningarna har troligen anlagts som territoriemarkeringar.
Även under järnåldern verkar området kring Vagnhärad ha varit ett viktigt centrum. En
koncentration av storhögar och gravfält återfinns i närheten. Vid Trosaåns inlopp från sjön
Sillen finns en fornborg (Västerljung 43:1) som kan ha fungerat både för övervakning av
farleden men även som tillflyktsborg. Ytterligare en fornborg ligger bara 2 kilometer
nordväst om vägkorridoren (Trosa-Vagnhärad 224:1).
Att området varit rikt under järnålder vittnar även den så kallade Tureholmsskatten om
(Västerljung 48:1). Den upptäcktes 1774 och bestod av närmare 12 kg guld, vilket gör den till
Sveriges största. Stora delar av skatten smältes dock ner redan under 1700-talet. Att Trosaån
under alla tider varit en viktig kommunikationsled visar även runristningar i Trosa by om
(Trosa-Vagnhärad 178:1-3). I anslutning till runristningarna finns även ett vadställe
registrerat (Trosa-Vagnhärad 280:3). I området kring Vagnhärad finns även ett flertal
gravfält från yngre järnålder varav det närmaste ligger vid Stora Hunga cirka 900 meter
norr om vägkorridoren (Trosa-Vagnhärad 154:1).
I Vagnhärad har även funnits två husbyar. Husbynamnen har kopplats till tidiga kungliga
förvaltningsgårdar som ingick i det kungliga godskomplexet Uppsala öd. När de etableras är
omtvistat men det kan ha varit redan under yngre järnåldern (Olausson 2000).
Husbygårdarna hade under 1200-talet förlorat sin funktion som förvaltningsgårdar.
I samband med kristendomens införande någon gång kring 1000-talet överges de tidigare
gravfälten och de döda börjar gravläggas vid kyrkan. Därmed kom en ny centralpunkt att
etableras i landskapet vid Trosa by där en kyrka byggdes. Den nuvarande kyrkan ska ha
anlagts under 1200-talet. Öster om kyrkan låg det tidiga Trosa (Trosa-Vagnhärad 280:1).
Tureholms gods har rötter i medeltid men namnet var till en början Geddeholm. Den äldste
kände ägaren var Nils Gädda. Nils Gäddas son Karl Nilsson (Gädda) var häradshövding i
Hölö härad och omtalas 1419-1450. Karls sondotter var Iliana Gädda som var gift med
riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture). De fick sonen Sten Sture d.y. som senare gifte sig
med Kristina Gyllenstierna som fick godset i morgongåva 1511. Efter Kristinas död 1559 gick
huset vidare till deras son, Svante Sture som tillsammans med sina två söner mördades
1567. Morden utfördes på uppdrag av Erik XIV och blev kända som Sturemorden
(Trafikverket 2014).
8
1576 uppfördes ett nytt stenhus vid godset och på 1640-talet uppförde Sten Nilsson (Bielke)
ett stort pampigt slott i tre våningar. Slottet brändes ner under ryssarnas härjningar 1719.
Slottet återuppbyggdes under perioden 1728-1740-talet och 1761 döptes slottet om efter
byggherren Thure Gabriel Bielke. Godset har dominerat sin omgivning både visuellt men
även socialt och ekonomiskt då många av gårdarna och torpen har varit i beroendeställning
till Tureholm. Enligt storskifteskartan från 1820 över Fän framgår att flertalet av gårdarna i
området tillhörde Thureholm, totalt var det 13 ¾ mantal som låg under Thureholm och runt
om i landskapet fanns även flera torp som var dagsverkstorp till godset (04-trj-54). Även på
östra sidan av Trosaån har adeln manifesterat sin makt genom anläggandet av säteriet Åda.
Åda var ursprungligen ett medeltida kyrkogods som Gustav Vasa delvis drog in till kronan.
Namnet är första gången dokumenterat 1331. Säteriet bildades 1642 av dåvarande ägaren
skotten P. Kinnemond, och Åda har sedan tillhört bland annat släkterna Barclay, Ekehielm,
Kinninmundt, Hjärne, Posse, Falkenberg, Bielke, Oxenstierna samt från 1841 Isoz i vars ägo
gården fortfarande (2013) är.
Figur 3. Detalj av sockenkarta 1678 (C13:16-17).
Allt eftersom landet höjde sig kom Trosa by att tappa kontakten med havet och omkring år
1600 flyttade staden till sitt nuvarande läge. Regelbundna långgator lades ut på var sida om
ån. Näringarna i staden var fiske och hantverk. Under 1800-talet minskade fiskets betydelse
och Trosa utvecklades till en bad- och turistort. Även Trosa stad är utpekat som Riksintresse
9
för kulturmiljövården (Länsstyrelsen i Södermanland 2014c) och ansluter till riksintresse
Trosaån (D46).
Över området upprättas småskaliga kartor på 1600-talet. Sockenkartor upprättas 1678
(C13:16-17) och 1685 (C82-1:2) och en häradskarta 1679 (C13:51). På de småskaliga kartorna
framträder inte detaljerna utan de blir mer översikter varför de inte alltid lämpar sig för
detaljstudier.
Mer detaljerade kartor över området upprättas från omkring 1800. En rågångskarta
upprättas 1798 över Trosa stad med anledning av att flera områden var omdiskuterade,
vilket visar på att utmarken med dess betesmark var viktiga. Ett av de omtvistade områdena
var delen av Fän som tillhörde Trosa stad, vilket är området vid nuvarande skidbacke:
”Twiste Park emellan Trosa stad å ena sidan samt Trosa socken och Thureholm å andra
sidan”(C81-1:4). I kartan 1812 (C81-1:6) får vi en inblick i hur terrängen var beskaffad i
området: ”Utmarken åt Westra eller Thureholmssidan består af mäst nakna berg, med
små betesdrog emellan..”
År 1820 upprättas en storskifteskarta över utmarken Fän, av den del som berörde Trosa
socken och Thureholm (04-trj-54). På denna karta framträder samma bild som den tidigare
kartan med backar och mellanliggande sankare partier. I karttexten framgår också att
flertalet av gårdarna i området tillhörde Thureholm, totalt var det 13 ¾ mantal som låg
under Thureholm och runt om i landskapet fanns även flera torp som troligen var
dagsverkstorp till godset. I vägkorridorens västra del finns en väg utritad, vilken har samma
sträckning som den som påträffades vid den arkeologiska utredningen, objekt 1 (Kihlstedt
2015a).
Under åren 1871-74 upprättas flera kartor i samband med ägoutbyte och gränsbestämning
mellan gårdarna (04-trj-81). Vägkorridoren berör kartorna över Thureholm och Hunga.
I kartan framgår Tureholms medvetna placering i landskapet med en rak väg norrut mot de
två grindstugorna, benämnda Stohagen på kartan, se figur 4. Detta var den magnifika entrén
till slottsanläggningen men man hade även en grindstuga utefter vägen in mot Trosa. En
djurgård låg inom höjdpartiet nordväst om slottsanläggningen och söder om fanns en
kvartersindelad parkanläggning. Ekonomibyggnaderna låg väster om slottet. Åkermarken
var utdikad med ett flertal diken men erbjöd en öppen siktlinje mot Tureholmsviken i öster
där även ett båthus fanns. Vi ser även att vägnätet har förändrats i korridorens västra del.
Nuvarande väg 782 har ungefär samma sträckning från väster fram till grindstugorna vid
allén till Tureholm. Vägen gick sedan upp längs väg 785 varefter den förgrenar sig och en del
fortsatte i samma sträckning som väg 785 och den andra delen följer den i arkeologiska
utredningen påträffade vägen, objekt 1 (Kihlstedt 2015a).
Väg 768 var ännu inte byggd utan åkermarken mellan Tureholm och Tureholmsviken var
uppdelad på flera åkrar avdelade av diken. Vägen följer en av de äldre dikessträckningarna.
De två grindstugorna vid allén in mot Tureholm finns medtagna och omedelbart norr om
korridoren, norr om väg 782 fanns ytterligare två hus med oklar funktion. De bör ha varit
någon typ av ekonomibyggnader eftersom några spismursrösen inte kunnat ses i de
kvarvarande husgrunderna. Husgrunderna berörs troligen inte av vägsträckningen men kan
beröras av en eventuell utbyggnad av Smedstorpsområdet. Rester efter dessa finns kvar och
lämningarna bör klassas som övriga kulturhistoriska lämningar, se figur 5.
10
Figur 4. Avmätning över Tureholm 1874 (04-trj-81
Följer vi vägkorridoren österut går den genom utmarken Fän som anges som Fähnskogen
med backar, berg, jämn mark samt mellanliggande dalar. Bitvis anges marken som hagmark
11
till Hunga by. Vid Trosaån finns ett flertal åkrar som delvis benämns som ”Källviksängen
nyodling”. Söder om den planerade korridoren låg Nyängstorpet (Trosa-Vagnhärad 370:1).
På kartan syns tre bebyggelsesymboler.
Vi kan tydligt se i dessa kartor att åkermarken rationaliserats och de många dikena som
avdelat åkermarken har lagts igen.
Öster om Trosaån kommer den planerade korridoren in söder om Rådmansbackarna. Enligt
en laga skifteskarta över Åda skifteslag upprättad 1914-15 var området åker med lerjord (04-
vag-106). I södra delen av korridoren gränsade Åda skifteslag mot Trosa äng varav Stene och
Lundby även hade del i. På kartan står Stene respektive Lundby utjord1. Benämningen
utjord är intressant då det tidigare har kunnat visa sig vara gårdar som ödelagts under
medeltiden (Larsson 1970, Bååth 1983). Utjordar kan även uppstå av andra orsaker t ex
donationer och delningar av gemensamhetsmarker. Endast en mindre del av områdena
berörs av den planerade korridoren. Intressant är att Stene som ligger på andra sidan av
Trosaån äger en del i detta område. Kan det vara en rest av fördelning av mark som
tillkommit i samband med landhöjningen? Att utreda detta skulle kräva en större kartstudie
av ett större område kring kusten varför en utökad undersökning av ursprunget till utjorden
inte gjorts i detta skede.
Området, Stene utjord, finns medtaget på en delningskarta 1762 och beskrivs då som ”Trosa
äng af god hårdwall” (04-trj-23). På en laga skifteskarta 1871 har området odlats upp till
åker och benämns då som Stadsgärdet (04-trj-77). Den berörda delen av marken är låglänt
och har troligen inte lämpat sig som bebyggelseplats.
En småskalig karta som är av intresse är även den häradsekonomiska kartan som upprättas
1897-1901 (J112-67-17). I kartan framträder godset Tureholm med alléer åt norr och öster
ner mot Tureholmsviken och det båthus som låg där. I den planerade vägkorridoren ser vi
att vägsträckningarna inte förändrats från tidigare kartor utan de följer den i utredningen
påträffade vägen (Kihlstedt 2015a, objekt 1) och utmarken Fän är till stora delar beväxt med
barrskog.
1958 trycks den ekonomiska kartan över området (J133-9h6j60, J133-9i6a60). I
vägkorridorens västra del ser vi att vägsträckningarna har förändrats. Väg 782 har fått sin
nuvarande sträckning från Tureholms grindstugor och allé in mot Trosa, men den äldre
vägsträckningen är fortfarande markerad som brukningsväg. I sydöstra delen har väg 768
byggts över åkrarna öster om Tureholm. Utmarken Fän anges som skogsmark men ett
mindre parti centralt i området, kring en mindre bäck anges som öppen mark och i öster
innan åkrarna tar vid är skogen gles möjligen betespräglad. En mindre väg leder ut från
Trosa genom utmarken. Vägen följer samma sträckning som delar av dagens Granitvägen i
bostadsområdet Västra Fän och sedan Sörmlandsleden in mot Trosa. Från 1958 och framåt
ser vi en kraftig utbyggnad av bostadsområden i Trosa, där bostadsområdet Västra Fän kan
påverkas av den nya vägen.
1 Utjord: Kameral beteckning på ett ursprungligen obebyggt, av andra jordägares mark omgivet mindre markområde. Utjorden kan vara en i jordeboken särskilt upptagen fastighet som vid skattläggningen befunnits för liten för att kunna ges mantal eller annat skattetal men som ändå äger andel i byn. Kan även vara ett till en fastighet tillhörande inom en annan by beläget jordområde (Svensk uppslagsbok 1954 sid 694).
12
5. Konsekvenser för kulturmiljövärden i vald korridor
5.1. Riksintresse Tureholm (D49)
Mål för att tillgodose riksintresset:
Det ska vara möjligt att uppleva och förstå utformningen och den genomtänkta placeringen
av slottsanläggningen. Bytomten ska bevaras så den kan besökas eller undersökas för att öka
förståelsen för mekanismerna med avhysning vid säteribildning. Landskapets komponenter
ska vårdas och vidmakthållas. Det öppna landskapet med åkerholmarna är bärande för
förståelsen av strukturen närmast godset. Landskapets strukturer ska vårdas och brukas för
att öka förståelsen och kunskapen om riksintresseområdet.
Det innebär att:
• Underhåll och förändringar ska genomföras på ett sådant vis att kunskapsbärande eller
upplevelsemässiga företeelser inte påverkas negativt.
• Den öppna åkermarken ska brukas och inte exploateras, bebyggas eller planteras med
högväxande gröda som omöjliggör att man kan se in mot eller ut från slottsanläggningen.
• Vyer från slottsanläggningen mot Tureholmsviken ska bibehållas oexploaterade så att de
fortsatt kan upplevas och berätta bl.a. om slottsanläggningens strategiska läge då havet
delvis omgärdade slottet, samt vittna om att mark vunnen från havet genom landhöjning
primärt brukats för jordbruksändamål.
• Fortsatt vård och underhåll av parker och allér möjliggör upplevelser tillsammans med
det monumentala slottet.
• Fortsatt bete av hagar, hävdande av bryn och ängar.
• Bebyggelse underhålls på antikvariskt anpassat vis. Eventuell ny bebyggelse underordnas
befintlig bebyggelses struktur och utformning.
Riksintressets avgränsning, värde och sårbarhet:
Avgränsning av riksintressen är alltid svåra att göra. Trosa kommun menar i sin
översiktsplan att den del av riksintresset som ligger norr om väg 782 bör utgå ur
riksintresset med hänvisning till att området avgränsas av väg 782 och dels att området
delvis är detaljplanelagt samt att åkermarken norr om vägen inte brukas längre (Trosa
kommun 2015). Denna del av riksintresset kan dock vara viktigt för förståelsen av godset.
Även andra närliggande delar är intressanta för förståelsen av godset. Det gäller den äldre
färdvägen som påträffades vid utredningen men kanske framförallt väg 785 mot Hunga och
den mindre vägen västerut mot torpen Paris och Källstugan. Längs väg 785 finns en mindre
rest av en allé som minner om slottets manifestering i landskapet. Denna allé har medtagits i
naturvärdesinventeringen som naturvärdesobjekt 1 (Trafikverket 2015). Den äldre vägen
från grindstugorna och västerut vek tidigare av mot torpet Paris, Källstugan och Mörbytorp i
samma linjesträckning som dagens väg.
I denna del av landskapet möts även olika landskapskaraktärer med slottet och dess
välordnade och planerade landskap i söder. Landskapet är öppet och brukat. Norr om detta
13
vidtar det stora skogsområdet Fän som utgjort utmarken som idag är en relativt sluten skog
och att terrängen stiger uppåt gör även att kontrasten är stor. Historiskt sett har denna
kontrast troligen varit mindre markant då områdets vegetation säkerligen varit glesare och
marken mer välbetad. Insprängt i denna utmark finns även torpen Smedstorp, Paris,
Källstugan och Mörbytorp som även dessa placerats på ett medvetet sätt i gränszonen
mellan godsets välordnade landskap och utmarkens mindre ordnade landskap. Denna gräns
har också varit en social och ekonomisk gräns mellan de välbeställda på godset och de
underlydande på torpen.
Utifrån detta perspektiv ser vi således att korsningen med väg 785 och 782 och höjdpartiet
med de två ekonomibyggnaderna samt området västerut mot torpen Paris, Källstugan och
Mörbytorp är viktiga element i att uppleva slottsanläggningens entré. I detta sammanhang
är även den äldre färdvägen, objekt 1 (Kihlstedt 2015a) som går i kanten av riksintresset
ytterst viktig och en förändring i detta område måste därför göras varsamt och genomtänkt
för att inte skada områdets prägel av gränszon.
Figur 5. Detalj av avmätningskarta över Tureholm 1874 (04-trj-81) med de två påträffade
husgrunderna markerade.
Nuläge:
Den planerade vägsträckningen berör endast den norra delen av riksintresset. I norra delen
av riksintresset går idag väg 782 och bredvid denna en gång-/cykelväg. Vägbanken är
relativt låg men blir högre i anslutning till korsningen mellan väg 782 och 768, se figur 5 och
6. Här finns även en äldre bergsskärning. Vägbanken för väg 768 är även den låg vilket gör
att vyn från slottsanläggningen mot Tureholmsviken inte störs.
14
Omedelbart utanför riksintresset finns bebyggelse av blandad karaktär, dels i Fänområdet
där kvarteren Barlasten och Paddeln kan ses från slottsanläggningen dels även bebyggelsen
söder om Västerljungsvägen, väg 782. Den höga vägbanken vid korsningen med tillhörande
bergsskärning samt bebyggelsen i denna del påverkar vyn från slottsanläggningen.
Figur 5. Bild över korsningen mellan väg 768 och 782. Foto från Tureholm i söder. Foto Fredrik
Engman.
Figur 6. Detaljbild vägkorsning mellan väg 768 och 782. Notera bergsskärningen och höjden på
vägbanken. Foto från väg 768 i söder. Foto Fredrik Engman.
15
Figur 7. Blandad bebyggelse nordost om riksintresse Tureholm. Bilden tagen från väg 768 i väster.
Foto Fredrik Engman.
Längre västerut i den planerade vägkorridoren ligger Grindstugorna och en allé leder fram
till dessa från slottsanläggningen i söder. Under tiden som detta arbete pågått har den västra
av de två grindstugorna brunnit ner. Förhoppningsvis kan den återbyggas i samma stil då
dessa utgör entrén till slottsanläggningen.
Vid grindstugorna ansluter även väg 785 till väg 782. Framför grinden står en skylt som i
dagsläget skymmer entrén till slottsanläggningen, se figur 8. Delar av berget har skurits ner i
samband med breddning av väg och anläggande av cykelbana. I anslutning till
vägkorridoren samt norr om väg 782 har även ytterligare bebyggelse legat. Resterna efter
dessa finns kvar i form av två husgrunder.
Norr om väg 782 ligger en åker som i dagsläget inte brukas. Denna ingår i riksintresset men
skärs av befintlig väg och cykelbana. Den historiskt kända vägen gick norr om denna åker
och har registrerats som fornlämning i samband med den arkeologiska utredningen
(Kihlstedt 2015a, objekt 1).
5.1.1. Påverkan på riksintresse Tureholm (D49)
Den nya vägsträckningen kommer att påverka landskapsbilden, framförallt kommer det bli
påtagligt där terrängen stiger upp mot Fänskogen. Här kan det bli aktuellt med
bergsskärningar och slänter som kan komma att bli ett påtagligt inslag i landskapsbilden.
Med ett tunnelalternativ skulle släntning och bergsskärning eventuellt kunna minskas. Här
16
kommer även den registrerade äldre vägen (Kihlstedt 2015a) att påverkas då den planerade
vägen kommer att korsa den äldre färdvägen. Den äldre vägsträckningen har troligen lång
kontinuitet och vägen är fortfarande i bruk som vandringsled. Då vägen klassats som
fornlämning behöver tillstånd sökas hos Länsstyrelsen för bedömning om ingrepp i
fornlämningen. Vidare bör funktionen som vandringsled, om det är möjligt ur
säkerhetssynpunkt, bevaras. Bibehålls funktionen som vandringsled bör den nya vägens
diken och slänter anpassas så att så liten del av den äldre färdvägen skadas.
Åkermarken i norra delen av riksintresset är fragmenterat genom att en ny vägsträckning
dragits någon gång mellan 1874 och 1958, bredvid denna har sedermera en gång-/cykelväg
anlagts. En ny väg kan innebära en risk att fragmenteringen av åkermarken ökar och vägen
kan komma att skapa en barriär mellan inägor (de öppna åkermarkerna) och utmarken
(skogsmarken). Genom att bibehålla vägsträckningen förbi Grindstugorna och anslutningen
mot Hunga, väg 785, kommer det fortsatt vara möjligt att uppleva och förstå den
genomtänkta placeringen av slottsanläggningen.
En ny placering för vägskyltarna vid Grindstugorna bör utredas för att synliggöra entrén till
godset.
Figur 9. Nuvarande entré till Tureholm. Bilden
tagen innan branden, från väg 785 i norr. Foto
Fredrik Engman.
Figur 10. Redigerad bild över entré till Tureholm,
där skylten flyttats. Bilden tagen innan branden,
från väg 785 i norr. Foto Fredrik Engman.
Utifrån nulägesbeskrivningen av området bedöms att det är liten risk att vägen påtagligt
skadar riksintressets kärnvärden.
Den planerade vägen kommer inte att inverka på de öppna siktlinjerna från slottet ner mot
Tureholmsviken eller beröra den centrala delen av anläggningen med slottet/bytomten.
Redan i dagsläget finns en vägbank, bergsskärning och bebyggelse i fonden till utsikten från
slottsmiljön. Vid vägkorsningen mellan väg 768 och 782 bör möjligheterna ses över att
sänka vägbanken så att den inte är så dominerande i vyn från slottet.
17
5.2. Riksintresse Trosaåns dalgång (D46)
Mål för att tillgodose riksintresset utifrån kunskapsvärde, upplevelsevärde och
bruksvärde:
• De rika fornlämningsmiljöerna och sambanden mellan dessa ska kunna förstås och
upplevas även i framtiden. Tydliga och pedagogiska fornlämningar som ska
tillgängliggöras, vårdas och skyltas.
• Äldre terränganpassade vägsträckningar med resta runstenar ska bibehålla sin karaktär
och sträckning i landskapet.
• Utblickarna över det öppna landskapet ner mot Trosaåns dalgång från fornlämningarna
ska bestå.
• De omgivande höjderna med skog och kuperad hagmark ska hävdas för att behålla sin
karaktär som är av betydelse för upplevelsen av helhetsmiljön.
• Äldre, välbevarad jordbruksbebyggelse, d.v.s. gårdar och byar med betydelse för
landskapets agrara karaktär ska behålla sin bebyggelsestruktur och utformning.
Säterierna Vappersta och Åda ska behålla sin herrgårdsprägel som berättar om
stormaktstidens säteribildningar.
Det innebär att:
• Fornlämningarna, och deras samband med Trosaån, ska bevaras i enlighet med
Kulturmiljölagen (KML).
• De ålderdomliga vägsträckningarna ska inte breddas, rätas ut eller få förändrad
vägbeläggning.
• Ängs- och hagmarker ska fortsätta att betas och åker odlas. De ska inte exploateras för
bebyggelse eller planteras med sådan gröda att de öppna utblickarna försvinner.
• Värdefulla utpekade bebyggelsemiljöer som herrgårdar, kyrkor, byar och torp ska inte
rivas eller förändras på ett sådant sätt att deras karaktär går förlorad. De ska underhållas
med varsamhet.
• Ny bebyggelse anläggs inte i exponerade lägen, i sådana lägen att ursprunglig bebyggelse
förstörs, eller att landskapsbilden påverkas negativt.
Riksintressets avgränsning, värde och sårbarhet:
Riksintresse Trosaåns dalgång är stort och mångfacetterat med ett stort fokus på den rika
fornlämningsmiljön som visar på tidiga centrumbildningar där ån och tidigare havsviken
varit den livsnerv i landskapet som knutit ihop landskapet. En förskjutning av centrum har
skett i takt med att landskapet höjt sig ur havet för att slutligen bilda nuvarande Trosa stad.
Det går således inte att helt särskilja de två riksintressena Trosaåns dalgång och Trosa stad
då de är förknippade med varandra. I den aktuella delen av riksintresset ser vi att de
historiskt kända kommunikationsstråken följt ån i nord-sydlig riktning. På båda sidor om ån
18
fanns vägar varav den på västra sidan tagits ur bruk och övergått till åkermark. Även ån har
troligen varit en viktig transportled under framförallt förhistorisk tid då det var en havsvik.
Landskapet är känsligt för förändringar som en ny väg skulle medföra. En ny väg i öst-
västlig riktning bryter helt mot det historiskt kända kommunikationsstråket varför en
medvetenhet i utformningen krävs för att inte skapa en barriär i landskapet som bryter
landskapets riktning. De rika fornlämningsmiljöerna som pekas ut i
riksintressebeskrivningen ligger relativt långt från den aktuella vägplanen varför de inte är
lika känsliga för denna förändring, se vidare under nulägesbeskrivningen.
Trosaån har även ett bruksvärde då den fortsatt används för mindre båttrafik detta
bruksvärde får inte förändras men kan komma att komplicera utformningen av vägen då
Trosaåns farbarhet delvis kan komma att leda till att bron över ån måste bli högre och
därmed skapa en barriär i landskapet. För att undvika en barriär för de nord-sydliga
utblickarna i detta landskapsutsnitt bör vägen läggas lågt.
En ny väg innebär även risk för kumulativa effekter i form av nedläggning av åkermark på
grund av en ökad fragmentering av denna. Vidare finns risk för att en ny väg leder till att
exploateringen ökar i anslutning till vägen. Trosa kommun har pekat ut områden väster om
väg 218 som strategisk mark vilket visar på en ambition att ta dessa områden i anspråk.
Nuläge:
Vägkorridoren går vid passagen över Trosaån över öppen åkermark. En ridå av alar finns vid
ån, naturvärdesobjekt 12 och klassats som naturvärdes klass 3 (Trafikverket 2015). Denna
bård av alar skymmer delvis den öppenhet som i övrigt präglar dalgången och det framgår
inte i de historiska kartorna om dessa funnits historiskt. Generalstabskartan 1873 (J243-67-
1) och häradsekonomiska kartan 1897-1901 (J112-67-17) visar inte på skog men det kan bero
på att dessa är småskaliga och så smala remsor med skog inte valts att tas med.
Väster om ån har landskapet tidigare varit öppet med åkrar och öppen mark ända ner till
Trosa kvarn i söder enligt den ekonomiska kartan från 1958 (J133-9i6a60). Inom denna del
låg tidigare Nyaängstorpet (04-trj-81).
Landskapet har påtagligt förändrats inom denna del där markerna söder om den planerade
vägkorridoren idag är delvis igenväxta med granskog, se figur 12.
Åt norr är landskapet öppet och dalgången erbjuder långa siktlinjer upp mot Hunga.
Siktlinjerna störs delvis av träd i diken och kraftledningar.
Öster om ån är markerna fortfarande öppna mellan Trosaån och väg 218. Öster om denna
har olika verksamheter etablerats sedan den ekonomiska kartans upprättande 1958.
Odlingsmarken var i slutet av 1950-talet sammanhängande från Trosa stad ända upp mot
Åda och åkrarna rundade de så kallade Rådmansbackarna. Denna koppling mellan
åkermarken i vägkorridoren och norrut har brutits genom igenväxning av odlingsmarken
mellan Rådmansbackarna, se figur 10 och 11). Norr om Rådmansbackarna har även ett
reningsverk anlagts på tidigare åkermark och från detta finns ett anlagt dike och småvatten
som rinner parallellt med Trosaån, se naturvärdesinventeringen naturvärdesobjekt 14
(Trafikverket 2015). Detta har gjort att den naturliga kopplingen mellan denna del och den
öppna dalgången norrut delvis brutits.
19
Figur 11. Vägkorridoren på 1958 års ekonomiska karta (J133-9i6a60 och J133-9h6j60). Notera den
öppna åkermarken söder om korridoren.
Figur 12. Dagens kartbild med vägkorridoren markerad. Landskapet söder om vägkorridoren på åns
västra sida har växt igen och söder om platsen för Nyängstorpet (blå markering) ansluter dagens
bebyggelse.
20
Figur 13. Igenväxande åkermark söder om vägkorridoren vid Trosaåns dalgång. Foto Fredrik Engman.
5.2.1. Påverkan på riksintresse Trosaåns dalgång (D46)
Den planerade vägsträckningen bryter mönstret för kommunikation inom detta
landskapsutsnitt. Det historiska rörelsemönstret har följt ån i nord-sydlig riktning.
Denna förändring kommer att påverka hur landskapet uppfattas och därför är det viktigt att
vägen planeras så att den inte blir för visuellt dominerande. Med detta menas att vägen bör
läggas så lågt i landskapet som möjligt och att bron över Trosaån utformas på ett sådant sätt
att den inte dominerar över den öppenhet som präglar landskapet framförallt öster om ån.
En komplikation med detta blir att även bibehålla åns farbarhet och inte minska dess
bruksvärde.
Den aktuella vägkorridoren genom riksintresset berör inte någon av de utpekade
fornlämningarna. Närmaste fornlämning inom riksintresset är gravfältet vid Hunga (Trosa-
Vagnhärad 154:1) som ligger cirka 900 meter norr om vägkorridoren. Siktlinjen från
gravfältet mot den kommande vägen skyms delvis vegetation och ett flertal kraftledningar
varför påverkan på gravfältet bedömts som liten. Närmaste fornlämning, dock utanför
riksintresset, är en stensättning ovanför skidbacken (Trosa-Vagnhärad 153:1) och söder om
vägkorridoren har Nyängstorpet (Trosa-Vagnhärad 370:1) legat. Rester efter detta finns kvar
i form av husgrunder och biologiskt kulturarv. Den planerade vägen bedöms inte påverka
dessa lämningar.
21
I riksintressebeskrivningen framhålls att ängs- och hagmarker ska fortsätta att betas och
åker odlas. De ska inte exploateras för bebyggelse eller planteras med sådan gröda att de
öppna utblickarna försvinner. I översiktsplanen för Trosa kommun är området utpekat som
strategisk mark och det kan bli aktuellt att delar av område planeras att bebyggas, något
som skulle påverka landskapet i högre grad än den planerade vägen.
Om vägen kan läggas lågt i landskapet bedöms att det är liten risk att vägen påtagligt skadar
riksintressets kärnvärden med öppna utblickarna från de registrerade fornlämningarna.
Väster om ån har landskapet delvis börjat växa igen och en ny väg skulle eventuellt öka
denna igenväxning då åkermarken blir mer fragmenterad. Öster om ån finns även en risk att
åkermarken blir fragmenterad men kan vägen anläggas i anslutning till Rådmansbackarna
kan den fragmenteringen minskas.
Figur 14. Åkermark öster om Trosaån. Bilden tagen från väg 218 i öster. Foto Fredrik Engman.
5.3. Påverkan på övriga kulturhistoriska lämningar inom vägkorridoren
5.3.1. Fyndplats (Arkeologisk utredning etapp 2 - objekt 2)
Platsen hade bedömts som ett lämpligt boplatsläge vid den arkeologiska utredningen etapp 1
(Kihlstedt 2015a) och vid den arkeologiska utredningen etapp 2 gjordes grävningar varav
endast ett kvartsavslag påträffades. Vid grävningen kunde det konstateras att området inte
skulle bedömas som boplats (Kihlstedt 2015b). Då bedömningen gjorts att inget mer kan
påträffas kommer den planerade vägen inte att påverka någon lämning.
22
5.3.2. Stenåldersboplats (Arkeologisk utredning etapp 2 - objekt 3)
Området har bedömts som en stenåldersboplats och därmed klassats som fornlämning.
Någon klar avgränsning av lämningen har inte gjorts inom ramen för utredningen men
utifrån terrängen kan det antas att lämningen fortsätter åt norr men är relativt väl
avgränsad åt söder. Det kan dock bli aktuellt med en arkeologisk förundersökning för att
vidare avgränsa lämningen och bedöma hur och om den planerade vägen påverkar
lämningen. Tillstånd behöver sökas hos Länsstyrelsen för bedömning om ingrepp i
fornlämningen. Vid ett tunnelalternativ skulle möjligen boplatsen helt kunna undvikas.
5.3.3. Gränsmärken (Arkeologisk utredning etapp 1 - objekt 8 och 9)
Inom utmarksområdet Fän hittades två gränsmärken Det ena bestod av en rund
stenpackning med en rest mittsten och det andra av en mindre stenansamling (Kihlstedt
2015a). Inget av gränsmärkena ligger i befintlig gräns men har ändå bedömts som övrig
kulturhistorisk lämning. Lämningarna ligger centralt i vägkorridoren och kommer troligen
tas bort. Genom att de registrerats i samband med utredningen finns en dokumentation av
dem som kan anses vara tillräcklig.
Figur 15. Storskifteskarta över Fän, fastställt 1828 (04-trj-54) med dagens gränser och vägkorridoren
markerad. På kartan är även punktobjekten från arkeologisk utredning markerade 8 och 9 är
gränsmärken samt 10 en grop.
5.3.4. Grop (Arkeologisk utredning etapp 1 - objekt 10)
I norra delen av vägkorridoren påträffades en grop. Det kunde inte fastställas vad den haft
för funktion, möjligen ska den tolkas som en rest efter stubbrytning. Vid utredningen valde
man att inte klassa den varken som fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning varför
23
den inte medtagits till FMIS. Gropen kommer troligen inte att beröras av vägen. Genom att
den finns i utredningsrapporten så finns en dokumentation som kan anses vara tillräcklig.
6. Underlagsmaterial och källor
Skriftliga källor
• Bååth, K. Öde sedan stora döden var… Bebyggelse och befolkning i Norra Vedbo under
senmedeltid och 1500-tal. Lund.
• Fornander, Elin & Hallgren, Fredrik, 2012. Stenålderslämningar i Smedstorp.
Arkeologisk utredning. Stiftelsen Kulturmiljövård, Rapport 2012:47.
• Kihlstedt, Britta. 2015a. PM. Infart västra Trosa. Arkeologisk utredning etapp 1. Dnr 431-
1558-2015. Trosa 11:1, Hunga 4:5 mfl, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun,
Södermanlands län, Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård
• Kihlstedt, Britta. 2015b. PM. Infart västra Trosa. Arkeologisk utredning etapp 2. Dnr 431-
1558-2015.Trosa 11:1, Hunga 4:5 mfl, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun,
Södermanlands län, Södermanland. Stiftelsen Kulturmiljövård
• Larsson, L-O. 1970. Kronans jordeböcker från 1500-talet och den senmedeltida
ödegårdsprocessen. Några synpunkter på terminologi och retrospektiv metod. Historisk
tidskrift 1970.
• Länsstyrelsen Södermanland 2014a. Kunskapsunderlag riksintresse för
kulturmiljövården Trosaåns dalgång (D46).
http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplane
ring-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-
kunskapunderlag/d46_trosaans-%20dalgang-kunskapsunderlag.pdf
• Länsstyrelsen Södermanland 2014b. Kunskapsunderlag riksintresse för
kulturmiljövården Tureholm (D49).
http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplane
ring-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-
kunskapunderlag/d49_tureholm-kunskapsunderlag.pdf
• Länsstyrelsen i Södermanland 2014c. Kunskapsunderlag riksintresse för
kulturmiljövården Trosa (D50).
http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplane
ring-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-
kunskapunderlag/d50_trosa-kunskapsunderlag.pdf
• Olausson, Michael (red.) 2000. En bok om husbyar, 1. [uppl.], Riksantikvarieämbet,
Stockholm, 2000
• Svensk uppslagsbok, 1954. Band 30. Malmö. Uppslagsord utjord.
http://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d46_trosaans-%20dalgang-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d46_trosaans-%20dalgang-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d46_trosaans-%20dalgang-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d49_tureholm-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d49_tureholm-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d49_tureholm-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d50_trosa-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d50_trosa-kunskapsunderlag.pdfhttp://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/Riksintressen/Kulturmiljo-kunskapunderlag/d50_trosa-kunskapsunderlag.pdf
24
• Trafikverket 2014. Samrådshandling. Väg 218 och 782, Förbifart Trosa, Trosa kommun,
Södermanlands län. Kulturarvsanalys 2014-02-10, rev. 2014-04-04. Projektnummer
134151.
• Trafikverket 2015. PM Naturvärdesinventering. Infart Trosa. Trosa kommun,
Södermanlands län. Preliminär handling 2015-12-28, Projektnummer 22030890.
• Trosa kommun 2015. Översiktsplan 2015. Trosa kommun. Antagen av
kommunfullmäktige 2015-12-02.
Kartmaterial
• C13:16-17. Sockenkarta Trosa och Vagnhärad socknar upprättad 1678 av lantmätare
Anders Andersson.
• C13:51. Häradskarta Hölebo härad, upprättad 1679 av lantmätare Anders Andersson.
• C81-1:4. Trosa stad, Rågångsbestämning 1798, upprättad av lantmätaren Nils Vahlström.
• C81-1:6. Trosa stad, Arealavmätning och rågångskarta 1812, upprättad av lantmätaren
Erik Lindberg
• C82-1:2. Sockenkarta över Trosa socken, upprättad 1685 av lantmätare Erik Nilsson
Agner.
• 04-trj-23. Delningskarta Stene, upprättad 1762.
• 04-trj-54. Storskifte över utmarken Fän, upprättad 1820 av lantmätare C Graff
• 04-trj-77. Laga skifte Stene. Upprättad 1871 av lantmätaren N F Liedbeck.
• 04-trj-81. Ägoutbyte och gränsbestämning 1871-74, Hunga, Tureholm mfl.
• 06-vag-106. Laga skifte Åda skifteslag, upprättad 1914-15 av lantmätare O A Lindén.
• J112-67-17. Häradsekonomiska kartan upprättad 1897-1901.
• J133-9h6j60. Ekonomisk karta 1958. RAK.
• J133-9i6a60. Ekonomisk karta 1958. RAK.
• J243-67-1. Generalstabskartan 1873. RAK
Trafikverket, Box 1140 631 80 Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna
Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00
www.trafikverket.se