PM - FÖRSLAGUPPDRAG

Väg 796, ny bro i LitUPPDRAGSLEDARE

Fredrik AnderssonDATUM

2015-02-24

REV_150324

UPPDRAGSNUMMER

2454537, SWECO143961, Trafikverket

UPPRÄTTAD AV

HELENA FUREMAN

PM – BAKGRUNDSHALTERVÄG 796, BRO ÖVER INDALSÄLVEN I LIT –ÖSTERSUND KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN

Upprättat av: Helena FuremanDatum: 2015-02-24, REV 2015-03-24Uppdragsledare: Fredrik Andersson

PM - FÖRSLAG2015-030

mem

o01.

docx

2012

-03-

28

SERKER \\sesdlfs003\projekt\2431\2454537_väg_796,_ny_bro_i_lit\000\10_text\n\01_mina_filer\miljöprovtagning\bakgrundsvärden\20150224_pmbakgrundsvärden_rev_150324.docx

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Trafikverket har påbörjat genomförandet av en vägplan, som ska leda fram till förslag på en nybro över Indalsälven i Lit inom Östersund kommun.

I samband med de geotekniska borrningarna (oktober 2014) togs prov ut för miljöanalys. Degenomförda miljöanalyserna gav indikation på att sediment i det nya broläget kan innehållahöga metallhalter, framförallt arsenik. Detta PM har arbetats fram i syfte att beskrivakunskapsläget angående bakgrundsvärden för arsenik i mark, sediment och vatten i området.

2 RESULTAT FRÅN GENOMFÖRDA ANALYSERDe från de geotekniska provtagningarna uppmätta halterna av arsenik i prover på sedimenten(2-10 meters djup) var mellan ca 2-7 mg/kg med liten variation mellan provtagningspunkterna(totalt 7 analyser).

3 BAKGRUNDSHALTER

3.1 Bakgrundshalter i morän

SGUs geokemiska atlas över området visar att nivån i moräner i området ligger över 26 ppm. Isamma atlas beskriva att lösligheten är hög för många arsenikföreningar men att mobiliteten ijord och sediment begränsas av hög adsorbtion till lermaterial hydroxider samt organisktmaterial.

Höga arsenikhalter kan förekomma naturligt i t.ex. sulfidmineraliseringar, lerskiffer, metamorftskiffer eller svartskiffer, se bilaga 1, utdrag ur SGU berggrundskarta.

3.2 Bakgrundshalter i sedimentEnligt ”Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, Bilaga A till Handbok 2007:4” liggerarsenikhalterna i sediment på 8 mg/kgTS.

3 (4)

PM - FÖRSLAG2015-030

mem

o01.

docx

2012

-03-

28

SERKER \\sesdlfs003\projekt\2431\2454537_väg_796,_ny_bro_i_lit\000\10_text\n\01_mina_filer\miljöprovtagning\bakgrundsvärden\20150224_pmbakgrundsvärden_rev_150324.docx

Tabell 1 Utsnitt ur Bilaga A till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag,

3.3 Bakgrundshalter i små vattendrag, biogeokemiska kartanEtt utdrag ur SGU:s biogeokemiska karta för arsenik visas i bilaga 2. Enligt SGU visar ”Denbiogeokemiska kartan visar halten av arsenik i små vattendrag. Vissa växter (rötter ochvattenlevande mossor) har provtagits och analyserats. Resultaten visar vattenkemin under enlängre tid och är ett mått på vattendragens metallstatus. Provtätheten är i medeltal 1 prov per6 km2”.

Kartans färgkodning visar på att området kring bron i Lit visar nivåer av As på mellan 50-130ppm, se bilaga 2.

3.4 Bakgrundshalter i Indalsälven samt biflöden

Indalsälvens vattenvårdsförbund genomför analyser av älvens vattenkvalitet.Vattenvårdsförbundets ordinarie analysomfattning inkluderar dock inte metaller, men enmetallstudie genomfördes 2008.

Vattenprover togs vid denna studie ut från bl.a Stugundammen i Indalsälven (nedströms Lit)samt i Hårkan och Långan vilka mynnar i Indalsälven vid Lit. Resultaten för samtligaprovtagningspunkter visar på arsenikhalter i vattnet under analysmetodens detektionsgräns (0,3ug/l).

Sweco Environment AB

Vatten och miljö

Östersunds Borlänge

Helena Fureman Anders Sellner

PM - FÖRSLAG2015-030

mem

o01.

docx

2012

-03-

28

SERKER \\sesdlfs003\projekt\2431\2454537_väg_796,_ny_bro_i_lit\000\10_text\n\01_mina_filer\miljöprovtagning\bakgrundsvärden\20150224_pmbakgrundsvärden_rev_150324.docx

Referenser

Geokemisk atlas över Sverige SGU 2014, M Andersson et.al.

http://indalsalven.se/Rapporter/Metaller_Indalsalven_aug_2008.pdf

http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html

Kartan ger en generaliserad bild av berggrundens utbredning. Observationer av bergarter och inbördes ålder har gjorts

på hällar. Sammansättningen av den berggrund som är täckt av lösa jordarter har tolkats från observationer på

närliggande hällar, geofysiska mätningar och, där sådana finns, från borrkärneanalyser eller grävningar.

Ytor som är för små för att visa på kartan representeras som linjer. Lägesnoggrannheten är normalt bättre än 50 m för

observationer. För tolkningar, exempelvis vissa bergartsgränser, kan noggrannheten vara mycket lägre.

Ytterligare information finns lagrad i SGUs databas, exempelvis detaljerad information om mineraliseringar eller

berggrundens mineralsammansättning, kemiska sammansättning, petrofysiska egenskaper eller naturligt

förekommande radioaktiv strålning, och kan beställas från SGU.

© Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Huvudkontor:

Box 670751 28 UppsalaTel: 018-17 90 00E-post: kundservice@sgu.sewww.sgu.se

Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan© Lantmäteriet. MS2009/08799

Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM.Gradnätet i brunt anger latitud och longitud

i referenssystemet SWEREF 99.

0 1 2 3 4 5 km

Skala 1:50 000

Arsenik förekommer som spårelement i många magmatiska bergarter. De högsta halterna återfinns i vissa graniter med

nivåer från 1,0 till 2,6 ppm. Gästrikland, Uppland och Västmanland har med sina kalkrika jordar jämnhöga halter av

arsenik i vattendragen. Även Närke, Östergötland, Västergötland och Skåne har liknande miljöer på grund av förekomsten

av kambrosiluriska bergarter. Ultramafiska och mafiska bergarter uppvisar arsenikhalter på 0,5 till 2,0 ppm. Arsenik är

ofta anrikad i vissa sedimentbergarter, speciellt i skiffrar med högt organiskt innehåll, där halterna kan nå upp till 15

ppm. Inom mineraliserade områden, t.ex. Bergslagen och Skelleftefältet, kan arsenikkoncentrationen lokalt nå

procentnivåer eftersom ämnet bildar egna mineral (t.ex. arsenikkis) och dessutom förekommer med höga halter som

spårelement i många andra mineral.

Arsenik från berggrund och jordarter har ganska hög rörlighet i naturliga vatten, både i sur och i alkalisk miljö. Detta

beror på ämnets förmåga att bilda komplexa, lättlösta joner som förs vidare ut i dräneringssystemen. I Norrlands inland

finns områden med naturligt sura jordar där arsenik lätt kan gå i lösning. Arsenikhalten återspeglar i dessa områden en

direkt koppling till berggrunden och dess moräner.

Antropogena faktorer kan lokalt ha förändrat det geokemiska landskapet. Vanliga orsaker till arsenikspridning är

förbränning av fossila bränslen, spridning vid avfalls- och skrothantering samt utsläpp vid

träimpregneringsanläggningar. Orter med gruvindustrianläggningar lämnar också arsenikspår i miljön.

© Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Huvudkontor:

Box 670751 28 UppsalaTel: 018-17 90 00E-post: kundservice@sgu.sewww.sgu.se

Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan© Lantmäteriet. MS2009/08799

Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM.Gradnätet i brunt anger latitud och longitud

i referenssystemet SWEREF 99.

0 0,4 0,8 1,2 1,6 2,0 km

Skala 1:20 000