Utsäljeskolan

Plan mot (diskriminering, trakasserier och) kränkande behandling 19/20

Planen (bestämmelserna) gäller för förskoleklass, grundskola,

grundsärskola, specialskola, sameskola och fritidshem.

Varje verksamhet ska synliggöras i en plan mot kränkande

behandling.

2

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola,

grundsärskola, fritidsverksamhet

Ansvariga för planen: Rektor Kicki Holmgren-Larsson, Alexander

Georgopolos biträdande rektor

Vår vision: ”Inför framtiden vill Utsäljeskolan ge eleverna trygghet,

lust till lärande, respekt för olikheter. Alla ska bära med sig positiva minnen från sin tid på vår skola”

Planen gäller från: 15/9-19

Planen gäller till:15/9-20

Läsår: 19/20

Elevernas delaktighet: På trygghetsmöten, elevråd, VI-tid

lektioner, enkäter

Vårdnadshavarnas delaktighet: Samråd, föräldramöten, bloggar,

rektorsbrev

Personalens delaktighet: Under VI-tiden skall förebyggande

arbete göras. Arbeta aktivt med incidentrapporter. Elisabeth Bergström Lithner, Beteendevetare är ansvarig för den nya VI-tid planen som kommer förankras på kick off den 13-14/8-19.

Förankring av planen: På infomöte med personal samt lyfta på

fritidsmöten och lärarmöten som diskussionsunderlag. Till föräldrar på samråd och till elever skall en “elevversion” arbetas med på elevrådet för åk 3-6. En VI-tid struktur skapas och arbetas med utifrån Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

3

4

Utvärdering av förra läsårets plan

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Skolans trygghetsteam analyserade alla svar på elevenkäten. Nytt för i år är att skolan utförde en enkät även i åk F-2. Analysen har sedan redovisats i ledningsgruppen.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Rektor Kicki Holmgren-Larsson, bitr. rektor Alexander Georgopolos, ledningsgruppen och trygghetsteamet.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Trygghetsteamet (Kristina Björnfot, Kurator, Anton Johansson Grundlärare mot fritidshem, Patrik Thor, Rastansvar, Elisabeth Bergström Lithner, Beteendevetare och Alexander Georgopolos, biträdande rektor satt under en heldag och analyserade alla svar ifrån de enkäter som gjorts. I år skapade skolan även en enkät för F-2 för att få någon slags indikation om trygghet, studiero och trivsel. För de yngsta eleverna som går i F-klass såg vi att de vekat ha en svårighet att fylla i enkäten trots att pedagoger förklarade frågorna noggrant. När vi skapade enkäten för F-2 utgick vi från den enkät som görs i kommunen för åk 3-6 men förenklad. Vi kan se en liten förändring gällande konflikter då rastverksamheten fått en tydligare struktur med elevdelaktighet samt en större bredd av aktiviteter när vi introducerade Patrik som rastansvarig. Han arbetar ca 80% med utveckling samt genomförande av rastaktiviteter. Incidentrapporters antal med kränkningsinnehåll sjönk från föregående år.

Resultat enkätsvar F-klass (70 svar): Jag känner mig trygg i min skola: Bra resultat utifrån en helhetsbild av upplevelsen av skolan. 42 elever känner sig trygga. 5 elever känner sig otrygga.

5

Yngre barn behöver en invänjningsperiod, detta kan vara en orsak till att några elever känner sig otrygga. Vissa platser kan upplevas som otrygga och även dagsformen kan påverka svaren. Jag pratar med någon vuxen på skolan om något oroar mig 50 elever har en vuxen de är trygga med. 3 elever pratar inte med någon vuxen. De elever som svarat ibland, kan det bero på att de är trygga med vissa vuxna? Eller i vissa situationer? Vi diskuterade ”barnbarometern” för att kartlägga relation mellan elev-personal. Jag vet vad jag ska lära mig i skolarbetet En majoritet har svarat ”stämmer bra”. 2 elever vet inte alls. De elever som inte vet, vad kan det bero på? Kan det finnas skam i att inte förstå. Jag får hjälp i skolan att klara mitt skolarbete. Det kan finnas elever som inte får den hjälp de behöver, pedagogerna hinner inte alltid med. Lektionerna i skolan gör att jag vill lära mig mer Övervägande positivt resultat, men elever kan tolka det på olika sätt. “Man gör det man ska i skolan, behöver inte mer kunskap på fritiden”. Vad är syftet med frågan? Att ta reda på hur elevernas sug efter mer kunskap? Kan vara svårtolkad i F-klass, vad är lärande? Vad är skola/fritids? Jag har tillräckligt med tid för att göra mina arbetsuppgifter i skolan I F-klass kan det vara otydligt vad som är en arbetsuppgift. Diskussion med elever om att bli färdig, jämfört med andra elever. Tidsuppfattning är svår bland yngre åldrar.

6

På lektionerna kan jag arbeta utan att bli störd Arbetsro kan vara svårtolkad. Vad är arbetsro? Mycket individuellt och resultatet kan bero på flera orsaker, lokaler och hur intryckskänslig man är. i F-klass är många elever rörliga. Nivå på volym? Jag får tycka till om det som är viktigt för mig i skolan Svårt för elever att tolka “tycka till”. Syftet är att ta reda på om elever känner sig delaktiga. Elever kan tolka att det handlar om hur mycket man kan påverka att få det man vill. Diskussion med elever om att de ska våga säga vad de tycker. Det handlar om att få uttrycka sig, möjlighet att påverka, inte få sin vilja igenom. Jag har tillräckligt med tid att äta i skolan En majoritet tycker det stämmer bra. 11 elever tycker att det inte stämmer. Individuell upplevelse om lagom med tid. Många elever uppfattas som trygga i matsalen. Jag är nöjd med maten En majoritet är nöjd med maten. Ofta elever i yngre åldrar som är nöjda med maten och kan svara efter hur god maten var på enkätdagen. Nya smaker eller starka smaker kan upplevas ovant. Jag är nöjd med min skola Höga siffror på “stämmer bra”. Flera orsaker som kan ligga bakom de elever som inte är nöjda. Genomgående är några få elever som återkommer i de negativa svaren. Resultat enkätsvar åk 1 (84 svar): Jag känner mig trygg i min skola

7

Hög procent på trygga elever. 3 elever är otrygga. Positivt resultat trots instabilt i vissa klasser. Vissa elever vet att det inte blir konsekvenser även om de kommer sent till lektioner. Finns elever som uttrycker otrygghet och är ledsna. Jag pratar med någon vuxen på skolan om något oroar mig Många elever har en trygg vuxenrelation. Det finns många vuxna kring barnen som kan bidra till en viktig trygghetsfaktor. Jag vet vad jag ska lära mig i skolarbetet En majoritet av eleverna instämmer. Ingen elev har svarat negativt. Kan vara en viss felmarginal pga. uteblivna svar. Jag får hjälp i skolan med att klara mitt skolarbete Bra siffror. Hög personaltäthet i åk 1. Tydligare i åk 1 skillnad mellan skola/fritids. Lektionerna i skolan gör att jag vill lära mig mer Endast en elev som inte instämmer. Svår frågeställning för yngre barn. Tillräckligt med tid till arbetsuppgifter Ett flertal elever som tycker att det inte stämmer, eller stämmer ibland.

På lektionerna kan jag arbeta utan att bli störd

Ett flertal elever som tycker att det inte stämmer, eller stämmer ibland. Arbetsro i åk 1? Detta kan diskuteras vidare i arbetslaget.

8

Lokaler kan påverka, vissa klassrum ligger mot klättris. Störande? Kan vara skillnader i olika klasser med olika störande moment. Jag får tycka till om det som är viktigt för mig i skolan Hög procent på känslan av delaktighet. Tillräckligt med tid att äta i skolan En majoritet tycker att det stämmer. Ettorna kommer ner till maten i god tid vilket kan påverka känslan av hur gott om tid man har. Jag är nöjd med maten i skolan En majoritet tycker det stämmer bra eller delvis. Elever kan behöva träna på att vänja sig vid vissa maträtter. Jag är nöjd med min skola Hög siffra på stämmer bra. Många reaktioner från föräldrar angående lärarbyten och otrygghet, positivt att eleverna är nöjda. Resultat enkätsvar åk 2 (65 svar) många bortfall: Jag känner mig trygg i skolan Hög majoritet känner sig trygga i skolan. vi vet att en grupp har högre problematik än de andra grupperna. Barnen är poliser på varandra och insatser har gjorts för att arbeta kring detta. Jag pratar med någon vuxen på skolan om något oroar mig. 63 procent känner att det stämmer bra, 35 procent att det stämmer ibland. Det upplevs vara flera som gärna går iväg och vill vara själva, problemet ligger lite i att det inte finns några konkreta ställen anpassade för att få vara ensam på när det behövs.

9

Eleverna känner tydligt att de får den hjälp de behöver med sina skoluppgifter samt att de vet vad som förväntas av dem och vad de ska lära sig. Lektionerna i skolan gör så att jag vill lära mig mer. Majoriteten känner att de får lust att lära sig mer, endast en elev känner att det inte stämmer alls. På lektionerna kan jag arbeta utan att bli störd Väldigt negativt svar. 63 % svarade att det stämmer ibland/ibland inte. Vår analys är att det främst är ena klassen som är väldigt stökig under lektionstid. Lokalerna gör förmodligen en stor påverkan på detta. fritidslokalerna anses av många vara de sämsta på skolan. Väldigt positiva svar på delaktighet och att de får tycka vad de vill. Eleverna känner att de har tid på sig att äta men de är inte nöjda med maten endast 21,5% är nöjda med maten. Jag är nöjd med min skola. Ingen elev är missnöjd med skolan och över 76% är helt nöjda. Resultat enkätsvar åk 3-6: I jämförelse med Utsäljeskolans svar föregående år (17/18) så är resultaten på följande frågor bättre detta år. (åk 4 blev omplacerade 1 termin pga brand när de gick i åk 2) Cyberbullying fråga (sms eller annat till mobil) Åk 3: 68% har inte fått kränkning eller obehagliga bilder till sin telefon. ca 8% har fått det. hyfsat många vet ej. Alltså förekommer problemet men inte i större utsträckning.

10

Vi samtalar mycket om problematiken med nätets anonymitet och vilka plattformar det finns för att potentiellt kränka varandra. Vi tror att samtal måste göras i klasserna i yngre åldrar samt få in det i vårt värdegrundsarbete. Ha större koll på vilka appar och plattformar våra elever rör sig på. Åk 4: 69,5% svarar nej. 13,4% svarar ja. Åk 5: Tryggt Åk 6: 61,8 % svara nej och 30,9 % svarar ja. Stort antal av eleverna som mottagit ret eller obehagliga upplevelser. Detta misstänkte vi då detta blir större siffror desto äldre eleverna blir. Hur kan vi bli bättre på att förebygga detta? Har du blivit retad eller på annat sätt illa behandlad när du har varit ute på nätet? Åk 3: Det var högre procent som på annat sätt blivit retade på nätet än just via sms. Många upplever att det blivit retade i skolan. Åk 4: 19% svarar ja. Åk 5: 11% Svara ja. Åk 6: samma procent som ovan 30,9% Detta behöver vi fundera över då siffran är stor. Behöver prioriteras på VI-tid. Har du blivit retad eller på annat sätt illa behandlad av andra elever i skolan? Åk 3: 38%. Många upplever att det blivit retade i skolan. Åk 4: 36% svarar ja. Många elever som är utmanande. Åk 5: 19% svara ja. Åk 6: 40 % känner sig retade eller illa behandlade. Vi har upptäckt fragment av detta. Hur man pratar med varandra. Grupperingar samt machokulturer. Har du minst en bra kompis att vara tillsammans med i skolan? Åk 3: Alla känner att de har en eller flera kompisar. Åk 4: 93,3 svara ja. Finns många fina gruppkonstellationer. Åk 5: 95% svara ja Åk 6: De flesta 94,5 % har en kompis. Positiva svar.

11

Finns det någon vuxen som arbetar i skolan eller på fritids som du har förtroende för och kan prata med om du tycker att någon är dum mot dig i skolan, på fritids eller på nätet? Åk 3: 8% upplever att de inte har någon att vända sig till. 17 procent vet ej om de har någon att gå till. Det kan vara så att de aldrig behövt vända sig till någon med en problematik så de vet ej hur det skulle kännas/vara. Vi tänker att det är en svårtolkad kolumn att beräkna. Kan situationen påverka? rum? Åk 4: 76% svarade ja. Åk 5: 59% svarade ja. Vi tror att ledarskapet i klassrummet och de vuxnas sätt att vara förebilder är avgörande för hur man skapar ett gott klimat i skolan. Det är allas ansvar att skapa goda relationer med alla elever. Förtroendefulla relationer i prioritet. Åk 6: 58% svarar att de har en vuxen men en oroande siffra 18,2% (har inte) samt 23,6% som inte vet. Återigen viktigt att arbeta med förtroendefulla relationer. Har du blivit illa behandlad av vuxen personal på skolan? Åk 3: 12% svarade ja och 14,5 vet ej. Vi anser att det är ganska hög procent som bär på den känslan vilket vi ser som problematiskt. Vi tänker att vissa situationer kan vara när en personal höjer rösten eller fysiskt måste bära iväg en elev i exempelvis ett bråk. Eleven kan då känna sig kränkt men det kanske krävdes utifrån situationen och de verktyg personalen hade att tillgå. Kommunikation mellan oss i personalgruppen går att förbättra. Vissa elever har specialanpassningar som alla inte vet om. Då kan onödiga incidenter inträffa. Åk 4: Ingen svarade ja Åk 5: 11% svara ja. Åk 6: 16,4 % Största siffran och detta måste vi titta vidare på. Är det p.g.a. personal behöver vara mer tydligt vid konflikter i o m att eleverna är större.

12

Nu frågar vi om du känner dig trygg på olika platser i skolan. Att vara trygg betyder att du kan vara där utan att känna dig rädd för att något obehagligt ska hända. Hur ofta känner du dig trygg när du är... ... på skolans toaletter? Åk 3: 40% är alltid trygga i toalett situationer. 9% är aldrig trygga i de situationerna. Är det sanitet? lampor? rädsla att dörren öppnas/går i baklås? Åk 4: Som årskurs 3 Åk 5: Dessa elever använder sig av paviljongens toaletter. 10,1 % som känner sig otrygga på toaletterna. Frågeställningar: Är det känslan av att vara inlåst? Kränkningar? Dimljus? Åk 6: 10,9% känner sig osäkra på toaletter. Har det med att det finns en toalett för både pojkar och flickor i kapprummen? Är det rent?

. i skolans idrottshall? Åk 3: 60% alltid trygga, fåtal otrygga. Åk 4: Väldigt positivt Åk 5: 4,5 % säger aldrig men mestadels av eleverna är alltid trygga (74,2%). Diskussion med idrottspedagogerna. Åk 6: 7,3 % aldrig trygga medans de flesta andra känner sig trygga. Analysera detta tillsammans med idrottslärarna. -i idrottshallens omklädningsrum? Åk 3: Åk 4: Trygga Åk 5: 7,9% anser att de aldrig är trygga i omklädningsrummet. Kan det handla om att man inte vill/vågar/känner sig osäker tillsammans med andra? Hur kan man utveckla det? Åk 6: 12,7% anser att de är otrygga. Vi pratar om hur denna siffra kan sjunka. Skulle varit intressant med pojke flicka perspektiv på just denna fråga. Vi vet att det är en känslig ålder kroppsligt och behöver prata om åtgärder kring detta. Kroppsliga ideal gör sig större i denna åk. Innanför omklädningsrummen skulle det finnas något slags insynsskydd för eleverna. När de öppnar dörren är det direkt insyn från korridoren.

13

-i korridorer, kapprum och vid skåp? Åk3: Ganska bra trygghet 50% alltid trygga. trångt, kan det bidra? Åk 4: Trygg Åk 5: 4,5 % känner sig aldrig trygg i korridorerna eller kapprummen. Det är ca 4 elever. De flesta känner sig dock trygga. Åk 6: 3,6 % anser att de är otrygga vilket är en låg siffra. Positivt svar. ... i matsalen? Åk 3: 70% alltid trygga, 12% oftast. vi vet att kränkningar sker och det sker säkert saker vi inte ser, dock är personaltätheten stor. Åk 4: Trygga Åk 5: 3,4% känner sig otrygga men även här känner sig de flesta trygga. Åk 6: 5,5 % känner sig otrygga i matsalen. Relativt låga siffror. Gott om vuxna i matsal så frågan är vad det som gör att elever känner sig otrygga?

... i klassrummet? Åk 3: Vårt mål är att ha nollvision men 5% känner sig aldrig trygga och ännu fler ibland trygga. Åk 4: Trygga Åk 5: Även här är det 3,4 % som känner sig otrygga. Runt 3 elever känner sig otrygga i klassrummet. Åk 6: 5,5 % samma som i matsalen. Gott om vuxna i matsal så frågan är vad det som gör att elever känner sig otrygga?

... på skolgården eller andra rastlokaler? Åk 3: 60% är alltid trygga. Det anser vi vara ganska bra med tanke på att det finns en stor arena för kränkningar och otrygga situationer att uppstå. Åk 4: Trygga Åk 5: 3,4 % känner sig otrygga. En del i åk 5 har kommit till Alexander då de säger att åk 6 elever “claimar” planen. Annars är de flesta

14

trygga och är de enda eleverna på skolan som inte delar rast med någon annan åk. Åk 6: 1,8 % säger aldrig otrygghet under raster. Väldigt positiva siffror. Till/från skolan? Åk 3: De flesta känner sig trygga 5% är aldrig det. Det kan bero på många faktorer, vita skåpbilar? Att man precis börjat gå själv? att någon “väntar” på en på ett obehagligt sätt? Skolsituationen? Åk 4: Trygga Åk 5: 4,5 % känner sig otrygga från och till skolan. Vad beror detta på? Åk 6: 3,6 % känner sig otrygga. Relativt bra siffror men ändå nyfikna på vad det kan bero på. Fokus treorna toaletter och omklädningsrum, annars är vi ganska tillfreds med resultaten. Prioriterade områden som skall arbetas med läsåret 19/20 är:

Förtroendefulla relationer

Respekt för olikheter/normkritiskt förhållningssätt, nätetik och konflikthantering

I arbetet med ovan nämnda prioriteringar behöver vi också arbeta mer med konflikthantering. (Bråka smartare)

15

Utvärdering av årets plan

Årets plan ska utvärderas senast: 15/9-20

Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Trygghetsteamet analyserar elevenkäterna. Samt att detta redovisas i SK-dokumentet och för ledningsgrupp. Eleverna tar del av Plan mot kränkande behandling under VI-tids lektioner samt på elevråd.

Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor Kicki Holmgren-Larsson, Alexander Georgopolos, biträdande rektor

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Grundskoleenkäten som genomförs i februari-mars -20 Trygghetsrådet genomför trygghetsvandringarmed elever i F-2 Arbetet med ”Bråka smartare” kommer följas upp med antal

incidentrapporter och jämföras innan och efter. Strukturstödet finns på dagordningen på skolans EHT-möten där vi

tar upp elever som ofta förekommer i Strukturstödet och diskuterar åtgärder

Elevråd

Hur eleverna har involverats i kartläggningen

Resultat och analys: Genom att delta i trygghetsråd med kurator/skolsköterska, elevråd med rektor/biträdande rektor samt fyllt i den årliga enkäten som belyser likabehandling, VI-tidslektioner.

16

Aktiva åtgärder utifrån analys

NAMN PÅ AKTIV ÅTGÄRD

Förtroendefulla relationer

Mål och uppföljning (mätbart)

- Alla elever skall känna trygghet och förtroende för någon vuxen på

skolan.

Insats:

Som första insats kopplat till detta mål utgår vi i rekryteringsfasen utifrån

Huddinge kommuns pedagogiska plattform. Där konkretiseras och definieras

den professionella pedagogen där även det relationella får en grundläggande

utgångspunkt. Detta medför att vi i rekryteringen lyfter fram den

förtroendefulla relationen som någonting ytterst primärt för att lyckas i

arbetet som pedagog på vår skola. Även i medarbetarsamtal som förs mellan

chef och medarbetare poängteras vikten av förtroendefulla relationer.

Utsäljeskolan kommer under 18/19 fortsätta förstärka med en person som

kommer ha rastansvar och vara ute samtliga raster. Han kommer även

utveckla skolgårdsmiljöer samt strukturer, lekar och aktiviteter under raster,

vilket vi tror kommer främja skolans arbete mot mobbning och kränkande

behandling. Rollen blir en förtroendefull vuxenroll.

Rastverksamheten kommer under 19/20 fortsätta prioriteras med en person

som kommer ha rastansvar och vara ute samtliga raster. Han kommer

fortsätta arbetet med att utveckla skolgårdsmiljöer samt strukturer, lekar och

aktiviteter under raster, vilket vi tror kommer främja skolans arbete mot

mobbning och kränkande behandling.

17

I åk 4,5 och 6 arbetar vi med en socialpedagogroll som har som huvuduppgift

att arbeta med det sociala klimatet och vara en förtroendefull pedagog runt

eleverna.

Ansvarig:

All personal på skolan

Datum när det ska vara klart

Ett kontinuerligt och prioriterat arbete under hela skolåret 19/20

18

NAMN PÅ AKTIV ÅTGÄRD

Respekt för olikheter/normkritiskt förhållningssätt, nätetik och

konflikthantering

Mål och uppföljning (mätbart)

- Utsäljeskolans elever skall lära sig att se varandras olikheter som

styrkor.

Insats

Liksom förra läsåret arbetar vi vidare med normkritiskt förhållningssätt under

våra VI-tidslektioner. Vi kommer börja arbeta med ”Bråka smartare” som är

ett värdegrundsmaterial med lektioner i samarbete och konfliktlösning.

Materialet innehåller :

1. Känslor

Att veta hur de olika känslorna känns och kunna skilja på̊ när man är till

exempel ledsen och arg är en grundläggande emotionell kompetens.

2. Konflikthanteringsstilar

Det har visats i studier att det finns fem olika sätt att reagera på konflikt och

motsättning. När eleverna ser att det finns olika sätt att reagera på är det

lättare att pröva nya stilar och få bättre resultat i konflikter. Detta ger också

elever och vuxna ett gemensamt språk för att prata om hur man ”blev” i en

konflikt, för att lära inför framtida situationer. Lektionen har olika övningar

och exempel för de olika åldrarna.

19

3. Aktivt lyssnande

Att kunna lyssna på varandra är viktigt i alla samarbeten och relationer. Och

givetvis när man ska lösa konflikter genom dialog. Vi gör praktiska övningar i

aktivt lyssnande där eleverna får en förkroppsligad upplevelse av att

verkligen bli lyssnad på. Detta pass är lika viktigt för alla åldrar!

4. Hur konflikter eskalerar

Konflikttrappan gör eleverna medvetna om vanliga steg i konflikters

eskalation. När de förstår vilka beteenden som trappar upp konflikten tänker

de till en extra gång innan de agerar. Vi går även igenom lösningstrappan, så

eleverna vet vad de kan göra för att situationen ska bli bättre. Lektionen har

olika exempel och övningar för de olika årskurserna.

5. Behov

Behov och önskemål som inte blir tillgodosedda är grunden till alla konflikter,

enligt forskningen. På lektionen får eleverna fundera över hur olika behov ”på

insidan” kan orsaka konflikter på utsidan. De får också reflektera över vilka

sociala behov som är viktiga i skolan och hur de kan hjälpa andra och sig

själva att få behoven tillgodosedda utan bråk.

6. Vinna/vinna-lösningar

Samarbete handlar om att kunna ta den andres perspektiv, kunna förstå

dennes behov och hitta lösningar som möter bådas behov. Eleverna får veta

att en konflikt inte är en tävling där en vinner och en förlorar. Alla kan vinna!

20

7. Min sanning/din sanning

En förutsättning för att hantera konflikter och samarbeta med andra är att

förstå att olika människor kan uppleva samma sak på olika sätt. När man kan

ta andras perspektiv och förstå deras behov kan man få förståelse och

sympati för deras agerande.

8. Konflikter på sociala media

Vi inkluderar vår övergripande strategi för hantering av konflikter på sociala

media mellan elever. Det är en strategi med åtgärder på skolnivå, klassnivå

och individnivå. Materialet innehåller bland annat ett värdegrundsarbete om

hur pedagogen kan arbeta med klassen för att skapa ett ännu bättre klimat

på sociala media.

Vi kommer jämföra antalet incidentrapporter i samband med att detta

värdegrundsarbete börjar, från skolstart HT-19 till efter arbetet med

lektionerna gjorts. Syftet är att se om arbetet gjort skillnad i antalet konflikter

och kränkningsärenden. Bråka smartare kommer arbetas på Vi-tiden som är

en schemalagd lektion för värdegrundsarbete med eleverna. Under Vi-

tidslektioner kommer moment beröras som syftar till att stärka individer och

fokusera på människors likheter.

Vi kommer fortsatt att arbeta aktivt med rastverksamheten för att förebygga

konflikter. Den person som är ansvarig för rastverksamheten kommer att

21

ingå i skolans trygghetsteam. Vi kommer att arbeta med sambandet mellan

rastansvar och ”Bråka smartare” arbetet.

Ansvarig:

All personal på skolan.

Ansvarig för VI-tid struktur är Elisabeth Bergström Lithner, beteendevetare.

Datum när det ska vara klart:

Ett kontinuerligt och prioriterat arbete under hela skolåret 19/20

Rutiner för akuta situationer Årligt upprättade plan Huvudmannen är skyldig att se till att det i varje verksamhet årligen upprättas en

plan mot kränkande behandling. I Huddinge ska avsedd mall användas vid

upprättandet av planen.

Kravet på likabehandlingsplan har upphört men dokumentation av det

systematiska arbetet kring diskrimineringsgrunderna ska fortfarande ske. De

aktiva åtgärderna kring diskrimineringsgrunderna kan med fördel dokumenteras i

denna plan och lämpligt är i sådana fall att utöka planens namn till ”Plan mot

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”.

Beakta att varje verksamhet (förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

specialskola, sameskola och fritidshem) ska synliggöras utifrån kartläggning och

analys av resultat. Specifika åtgärder ska väljas för varje verksamhet.

22

Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever – Digitalt strukturstöd Om huvudmannen får kännedom om att ett barn eller en elev kan ha blivit utsatt

för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig

att utreda och vidta åtgärder enligt 6 kap. 10 § skollagen. Utredningar rörande

kränkande behandling, trakasserier och diskriminering sker i Huddinge digitalt i

ett av huvudman framtaget strukturstöd. Det digitala strukturstödet.

Skyldigheten att utreda gäller även om vårdnadshavare eller elev uppger att de

inte vill att händelsen ska utredas.

Anmälningsplikt Om personal i en verksamhet får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för

kränkande behandling i samband med verksamheten, inträder skyldigheten att

skyndsamt anmäla detta till rektor. Detta sker via det digitala strukturstödet

genom att en incidentrapport (e-tjänst/blankett 1) skrivs.

Det digitala strukturstödet återfinns på INSIDAN

https://insidan.huddinge.se/sokresultat-

innehall.html?query=Strukturst%C3%B6d+grundskola+diskriminering%2C+kr%

C3%A4nkande+behandling

Rektor har i sin tur motsvarande skyldighet att anmäla till huvudmannen

(grundskolechef). Även denna anmälan sker genom det digitala strukturstödet i

det så kallade ”rektorsrummet”.

Anmälan om att elev känner sig kränkt av personal utreds genomförs alltid av

skolans ledning och som stöd för åtgärder och dokumentation används e-

tjänst/blankett 5 i det digitala strukturstödet. Grundskolechef och

personalavdelning informeras och involveras vid behov i utredningen och

åtgärder.

23

Utredningsgrupp - Rutiner för uppföljning

Varje skola har en av rektor utvald utredningsgrupp. På Utsäljeskolan är en grupp

tillsatt och består av olika funktioner på skolan såsom ledning, fritidspedagog,

rastpedagog, beteendevetare och kurator. Detta team kallas trygghetsteamet. De

arbetar med:

Strukturstödet, analys av enkäter, elevhälsoarbete, ansvar för VI-tid-struktur samt

trygghetsråd och rastverksamhet.

Viss personal inom trygghetsgruppen kommer arbeta med och har av huvudman

fått behörighet till sin skolas plattform, och kan därigenom hantera såväl pågående

som avslutade utredningar.

Rektor ansvarar för att fungerande rutiner finns för utredningsgruppens arbete och

för att rektor kan hålla sig ajour om aktuellt läge. Genomförandet av utredningen

kan delegeras till person med tillräckliga kunskaper, ofta deltagare i skolans

utredningsgrupp.

Ansvarsförhållande Grundskolechef representerar huvudman i dessa frågor och är ytterst ansvarig för

att fungerande rutiner och stöd finns framtagna för kommunens grundskolor.

Grundskolechef håller sig ajour om läget på skolorna, följer upp plan mot

kränkande behandling samt ger vid behov stöd och utbildning.

Rektor är ytterst ansvarig på skolan och den som förväntas ha kännedom om

pågående kränkningsärenden. Rektor är vidare ansvarig för årligt upprättande av

Plan mot kränkande behandling samt genomförande av dess innehåll. Rektor är

också ansvarig för det systematiska arbetet och dokumentation kring

diskrimineringsgrunderna.

Den personal som ser eller får en anmälan om att en elev känner sig utsatt eller

själv kan misstänka att en elev är utsatt ska påbörja en utredning. En utredning

påbörjas genom att en incidentrapport upprättas i det digitala strukturstödet.

Anmälningsplikten redovisas ovan.

Delegering av utredningar redovisas ovan under ”Utredningsgrupp- Rutiner för

utredning.”

Huvudman ansvarar för stöd och utbildning.

24