2007‐10‐02

1

Personas och scenariosPeter Olovsson2007-10-02

Antrop

Grundades 2001Användbarhetsansvaret på beställarsidanInteraktionsdesign & grafisk designIdag 15 konsulterwww.antrop.se

2007‐10‐02

2

Vad är personas?

Dagens föreläsning

Hur tas personas fram?Personas i webbprojekt (på Antrop)Olika användningsområden för PersonasSkillnader mellan klassiska målgruppsanalyser och personasCase: omdesign av www ams seCase: omdesign av www.ams.seSammanfattning och frågor

Personas i en designprocess

Vad? Hur?

Kravinsamling AnalysGränssnittsdesign

Utvärdering

Kravspec V4

Första utkastetFörfattare Kalle Kalleson

Utvärderad

Kravspec

Kravspec V4

Första utkastetFörfattare Kalle Kalleson

Övergripande kravspecifikation

Utvärderad prototyp

Personas

2007‐10‐02

3

mål

Exempel: Att skapa en CVSkriv/Ändra Utskriftsversion

Meritförteckning Anders SvahnLägg till/ta bort avdelning

IntressenPersonuppgifterg

Tidigare arbeten• 1993 - 1994 Rörmokare• 1995 - 1997 Platschef Byggnads AB • 1999 - 2003 Platschef Skanska

UtbildningarUnder utbildningar kan du skriva in gymansie- och högskoleutbildningar men även andra kurser eller utbildningar

PersonuppgifterFödelseår: 1975Bosatt i: Stockholm

PersonuppgifterTidigare arbetenUtbildningarÖvriga referenser

Välj utseende

StandradSamtidaFärgladEnkelElegant

Ändra

Ändra

Ändra

g g gdu har gått. Tryck på ”Ändra” för att fylla i utbildnigar.

Övriga referenser• Kårordförande i gymnasiet• Gruppchef i lumpen

Ändra

2007‐10‐02

4

mål

Problembild – Hur beskriva användare?

”Alla ska kunna använda”– i synnerhet konsumentapplikationer

Vem ska man designa för? – Användaren blir för abstrakt eller döljs i rapporter

Vi försöker ringa in användaren genom målgrupps- och uppgifts/användnings analyser– Enkäter– Intervjuer

2007‐10‐02

5

Vad är en persona?

Personas är ett designverktyg

Linda

Fiktiv men realistisk användare– Framstå som en riktig person– Personlig: namn, bild, beskrivning

Specifik och detaljerad, men representativ

Personas är hypotetiska men representerar fortfarande de användarkategorier som vi hittat

Detaljer Ålder: 33 Anställning: Arbetslös

Beskrivning Linda har varit arbetssökande i två år och är inskriven på Arbetsförmedlingen. Innan hon blev arbetslös jobbade hon i butik. Hon sa upp sig för att hon inte trivdes och för att hon ville utnyttja sin utbildning; en kandidatexamen i nationalekonomi.

Sedan hon blev arbetslös har Linda sökt många jobb. Hittills har hon fått avslag på alla jobb hon sökt, vilket sänkt hennes självförtroende. Hon känner att hon har svårt att konkurrera om de lediga jobben eftersom hon inte har tillräckliga meriter och erfarenhet. Som ett resultat har hon också försökt bredda sitt sökande och söka mindre kvalificerade jobb.

Linda kollar efter lediga jobb i DN och på ams.se i stort sett dagligen. På ams.se använder hon framförallt Platsbanken där hon söker på yrken. Hon tycker att kategorierna som finns inte riktigt passar henne. Hon har dock ett antal kategorier som hon kollar varje användarkategorier som vi hittat.

Prioritering– Primär– Sekundär

p g jgång hon går in på ams.se och ser vilka nya jobb som kommit in.

Eftersom Linda har en ganska bred utbildning är hon osäker på vad hon egentligen kan arbeta som. Hon har kikat lite på information om olika yrken på ams.se, men tyckte inte att den hjälpte så mycket. Hon skulle vilja ha lite tydligare information om vad man kan jobba med som nationalekonom. Eftersom Linda bara får avslag på sina ansökningar undrar hon om hon kanske skulle försöka förbättra sitt CV eller sättet som hon skriver sina ansökningsbrev. Hon har försökt hitta information om detta på ams.se, men inte hittat något.

Personas”The whole point of creating personas is to get past our personal opinions andpresuppositions to understand what users truly need.”

Kim GoodwinCooper

2007‐10‐02

6

Personas

2007‐10‐02

7

Jag behöver en

sökfunktion.

Personas

2007‐10‐02

8

Arbetsprocessen för att ta fram personasPersonahypotesKontextuella intervjuer

Observation och intervju

Analys av beteendevariablerSkapa personas

BildBakgrundgMål & behov

PersonahypotesTas fram tillsammans med kund

Tidigare studier som utgångspunkt

Exempel: ”Politiker”, ”Journalister”, ”Privatpersoner”, ”Egna företagare” etc.

Som utgångspunkt för kontextuella intervjuerSom utgångspunkt för kontextuella intervjuerGrov prioritering görs

2007‐10‐02

9

Användarstudier”It is a capital mistake to theorize before one has data. Insensibly one begins totwist facts to suit theories, instead of theories to suit facts.”

Sherlock Holmes

Kontextuella intervjuer

Vanligaste metoden för att ta fram underlag för personas fram underlag för personas (på Antrop)

Intervjuer med användaren i användningssituationen

– En person i taget– Utgår från mall/fokus– 1,5 – 3 timmar– Mästar-/lärlingsmodellen (Beyer

& Holtzblatt)& Holtzblatt)

En kvalitativ metod– Beskrivande data– ”Varför? Varför? Varför?”

2007‐10‐02

10

Varför kontextuella intervjuer?

FördelarFördelar– Får ofta en unik överblick– Hör vad användaren säger – ser vad användaren gör (inte

alltid överensstämmande)– ”Verklig” bild – ej abstraherad eller sammanfattad

NackdelarNackdelar– Ställer relativt höga krav på intervjupersonen, man måste

få vara med i dennes arbete– Utgår från att intervjupersonen vill att designern ska få bra

bild av användningssituationen

2007‐10‐02

11

Exempel på beteendevariabler

A B C

Generellt sökbeteende

Söker person/telefonnummer

Klickar sig runt

Ringer växeln

Går direkt till sökfält

Använder intranätet

1 4 3 2 5

2 5 3 1 4

Delar dokument i projektgrupperAnvänder projektplatsen Mailar dokument

1 4 3 2 5

Identifiera beteendevariabler

Analys

– Relevanta beteenden hos användarna

• ”Jag använder inte intranätet så ofta”

– Inte attityder• ”Jag tycker att intranätet är

tråkigt att använda”

Pl t i t jPlacera ut intervjupersonerna

Identifiera kluster av mål, behov och beteenden– Den svåraste delen av

personaskapandet?

2007‐10‐02

12

Mål

Skapa personas

Mål– Företagsmål– Praktiska mål– Personliga mål– Falska mål

Behov– Behov av funktionalitet/information

AnvändningssituationAnvändningssituation– Situationen där interaktionen sker

Representation– Hur presenterar man personan så att

ovanstående kommuniceras?

Representation

Kerstin

Detal jer Ålder: 37 Anställning: Rekryterare

Beskrivning Kerstin är rekr terings ns rig på ett större föret g i Sto kholm

En sida (A4) per persona– Levereras oftast i pdf, ppt eller

doc– Gärna utskrivna på papper– Hänga upp på väggen i

kontorslandskapet

Beskrivning Kerstin är rekryteringsansvarig på ett större företag i Stockholm. Även om det alltid är mycket att göra trivs hon med sitt jobb, framförallt eftersom hon tycker det är givande att kunna påverka att människor ges sysselsättning och utvecklar sig själva.

Eftersom henens företag rekryterar relativt många personer ställer Kerstin som professionell rekryterare höga krav på de verktyg hon använder. Hon använder ams.se mycket, framförallt därför att de har flest sökande registrerade och för att dess annonser även visas i andra sökmotorer som t.ex. Jobsafari.

Eftersom det är viktigt för hennes företag att synas och marknadsföras bland sökande föredrar hon att annonsera framför att söka bland CV:n. Denna strategi påverkas också av att hon tycker att sökfunktionen är väldigt knepig att hantera och att det är svårt att veta om man i tidigare anställningsomgångar har gett avslag till de sökande som man hittar. När hon ibland har använt sök CV trots detta för att snabbt hitta sökande med speciella färdigheter har hon också tänkt på att kvaliteten på många sökandes ansökningshandlingar är relativt låg. Hon har varit i kontakt med AMS om att införa kontroller av dessa som med annonser, eller göra det möjligt att filtrera bort ofullständiga ansökningar men inget har hittills hänt.

Eftersom Kerstins företag har flera kontor med egna rekryteringsavdelningar ingår det i hennes jobb att redovisa statistik

Linda

Detal jer Ålder: 33 Anställning: Arbetslös

Beskrivning Linda har varit arbetssökande i två år och är inskriven på Arbetsförmedlingen. Innan hon blev arbetslös jobbade hon i butik. Hon sa upp sig för att hon inte trivdes och för att hon ville utnyttja sin utbildning; en kandidatexamen i nationalekonomi.

Sedan hon blev arbetslös har Linda sökt många jobb. Hittills har hon fått avslag på alla jobb hon sökt, vilket sänkt hennes självförtroende. Hon känner att hon har svårt att konkurrera om de lediga jobben eftersom hon inte har tillräckliga meriter och erfarenhet. Som ett resultat har hon också försökt bredda sitt sökande och söka mindre y g g g j

för hur många de anställer, hur många som söker mm. Hon har ännu inte hittat någon sådan funktion i de verktyg hon använder men skulle använda det om det fanns.

Mål ● Hitta kandidater som matchar profil ● Hantera administration kring rekrytering ● Ha kontroll över rekryteringsprocessen

G f bb h ff k i k i

kvalificerade jobb.

Linda kollar efter lediga jobb i DN och på ams.se i stort sett dagligen. På ams.se använder hon framförallt Platsbanken där hon söker på yrken. Hon tycker att kategorierna som finns inte riktigt passar henne. Hon har dock ett antal kategorier som hon kollar varje gång hon går in på ams.se och ser vilka nya jobb som kommit in.

Eftersom Linda har en ganska bred utbildning är hon osäker på vad hon egentligen kan arbeta som. Hon har kikat lite på information om olika yrken på ams.se, men tyckte inte att den hjälpte så mycket. Hon skulle vilja ha lite tydligare information om vad man kan jobba med som nationalekonom. Eftersom Linda bara får avslag på sina ansökningar undrar hon om hon kanske skulle försöka förbättra sitt CV eller sättet som hon skriver sina ansökningsbrev. Hon har försökt hitta information om detta på ams.se, men inte hittat något.

2007‐10‐02

13

Representation

Life-size– Pappfigurer– Roll-ups– Forskning på KTH

Vad skiljer personas från klassiska målgruppsbeskrivningar?

Kl i k ålg b k i i g g j till ä klig töd i d igKlassiska målgruppsbeskrivningar ger ej tillräckligs stöd i design– Saknar förståelse för mål och behov, mer fokus på uppgifter och

aktiviteter– Målen förändras inte, aktiviteter förändras– Svårt kommunicera generella termer– Personas grundar sig på empiri men är specifik– Marknadssegment – inte samma ämnesområde

Man kommer ifrån problematiken med att prata om ”användare” och ”lätt att använda”– Designteamet pratat istället om ”Stina”

2007‐10‐02

14

Vad skiljer personas från klassiska målgruppsbeskrivningar?

Användaren är expert på sitt arbete men är inte designerAnvändaren är expert på sitt arbete, men är inte designer– Användarna är fortfarande en viktig resurs som vi lägger ned mycket

tid på men vi låter aldrig en enskild användare direkt påverka lösningen.

Summering: Idén med personas är att när vi har lyckats hitta de gemensamma nämnarna för våra målgrupper och representerat dem som personas ska vi stanna på den generella nivån och inte gå tillbaka och fråga enskilda användare.

Hur kan personas användas?

2007‐10‐02

15

Identifiera krav utifrån behov

Personas i kravfasen

och mål

Styrmedel för att prioritera krav

Stöd för att kommunicera kring kravkring krav

Stöd att förankra och kommunicera kring sina användare (internt)

Personas i designfasen

Stöd att fokusera designdiskussioner

– Är detta relevant för Ingrid, kommer hon att använda detta?

Stöd att fatta designbeslut– Kommer Ingrid att förstå detta

och tycka att det är bra?och tycka att det är bra?

2007‐10‐02

16

Personas i utvecklingsfasen

Styrmedel när alternativa lösningar krävs

– Vilken väg skall vi gå?

Referens löpande under utvecklingsprojektet

– Stämma av mot sina personas

Ibland svårt att hålla personan levande i utvecklingsfasen

Primära och sekundära personas

Det måste alltid finnas en primär personaI t ål/b h f å k dä få hi d f ll d t – Inget mål/behov från en sekundär persona får hindra uppfyllandet av primära personans mål/behov

– Prioritering görs i samråd med beställaren/kunden– Varje primär persona (om flera) skall ha ett eget gränssnitt

One size fits nobody – designa inte för alla!– ”Bättre att 50% av populationen är 100% nöjd med produkten än att

100% av populationen är 50% nöjd med produkten” (Alan Cooper)

Våga prioritera bort (t.ex.. på en förstasida på en webbplats)– Tekniskt sett genomsyras systemutveckling av ”edge cases”

• ”Tänk om någon…” – tänk viktigt för stabilt system etc.• … men inte lika viktigt för interaktionsdesign

2007‐10‐02

17

Exempel på flera primära personas

Göranå

Göran– 41 år, läkare– Fru, tre barn– Åker ofta till landet på

västkusten eller släkten i Värmland

Lisa– 28 år, IT-konsult– Ensamstående

– Familjebil/minivan

Lisa– Sportbil

Janne– Pick-up

– Kör ut till vänner i skärgården

Janne– 33 år, hantverkare– Bor på landet– Kör stora saker och verktyg

Scenarier

2007‐10‐02

18

Scenarios

En skriven historia som beskriver hur en viss användare ä d d t tä kt t tanvänder det tänkta systemet

Kraftfulla– Historier är viktiga kognitiva verktyg– ”Naturliga” och lätta att ta till sig

Kan användas som kontrollmetod för att utvärdera sin designNackdel: Brist på precision – passar därför bäst i tidiga designfaser

Scenarier som designverktyg”Inga är specialist på invärtesmedicin och har många års erfarenhet av röntgendiagnosdik. Nu har hon några minuter på sig innan klinikmötet och bestämmer sig för att ta en titt på de nya röntgenbilderna av den misstänkta levertumören som hon träffade i tisdags. Hon kommer inte ihåg vad patienten hette och har ingen lust att besvära expeditionen med att ta fram namnet. I stället vänder hon sig mot datorn, identifierar sig och trycker fram de senaste röntgenundersökningarna hon själv begärt. Där är han ju halvvägs ner i listan: Edvin Andersson, 68.

I sammanställningen ser hon också att de nya bilderna är klara. Hon tar fram dem på skärmen och väljer ut ett par speciellt tydliga. Om den disiga skuggan mitt i levern har vuxit de senaste veckorna är det nästan säkert en tumör. Hon begär fram tidigare bilder

å i d k i k l h lä d b d id d T äpå samma patient med samma kameravinkel och lägger dem bredvid den senaste. Tyvärr syns det alldeles för tydligt: det måste vara frågan om en malign tumör. Hon behöver inte ens låta datorn beräkna differensbilder för att känna sig säker.”

Ur Löwgren & Stolterman ”Design av informationsteknik”

2007‐10‐02

19

Scenarier som designverktyg”Inga är specialist på invärtesmedicin och har många års erfarenhet av röntgendiagnosdik. Nu har hon några minuter på sig innan klinikmötet och bestämmer sig för att ta en titt på de nya röntgenbilderna av den misstänkta levertumören som hon träffade i tisdags. Hon kommer inte ihåg vad patienten hette och har ingen lust att besvära expeditionen med att ta fram namnet. I stället vänder hon sig mot datorn, identifierar sig och trycker fram de senaste röntgenundersökningarna hon själv begärt. Där är han ju halvägs ner i listan: Edvin Andersson, 68.

I sammanställningen ser hon också att de nya bilderna är klara. Hon tar fram dem på skärmen och väljer ut ett par speciellt tydliga. Om den disiga skuggan mitt i levern har vuxit de senaste veckorna är det nästan säkert en tumör. Hon begär fram tidigare bilder

å i d k i k l h lä d b d id d T ä

Information om användaren: Gedigen domänkunskap, systemet får inte vara ivägen eller styra…

på samma patient med samma kameravinkel och lägger dem bredvid den senaste. Tyvärr syns det alldeles för tydligt: det måste vara frågan om en malign tumör. Hon behöver inte ens låta datorn beräkna differensbilder för att känna sig säker.”

Ur Löwgren & Stolterman ”Design av informationsteknik”

Scenarier som designverktyg”Inga är specialist på invärtesmedicin och har många års erfarenhet av röntgendiagnosdik. Nu har hon några minuter på sig innan klinikmötet och bestämmer sig för att ta en titt på de nya röntgenbilderna av den misstänkta levertumören som hon träffade i tisdags. Hon kommer inte ihåg vad patienten hette och har ingen lust att besvära expeditionen med att ta fram namnet. I stället vänder hon sig mot datorn, identifierar sig och trycker fram de senaste röntgenundersökningarna hon själv begärt. Där är han ju halvvägs ner i listan: Edvin Andersson, 68.

I sammanställningen ser hon också att de nya bilderna är klara. Hon tar fram dem på skärmen och väljer ut ett par speciellt tydliga. Om den disiga skuggan mitt i levern har vuxit de senaste veckorna är det nästan säkert en tumör. Hon begär fram tidigare bilder

å i d k i k l h lä d b d id d T ä

Information om situationen och kontexten…

på samma patient med samma kameravinkel och lägger dem bredvid den senaste. Tyvärr syns det alldeles för tydligt: det måste vara frågan om en malign tumör. Hon behöver inte ens låta datorn beräkna differensbilder för att känna sig säker.”

Ur Löwgren & Stolterman ”Design av informationsteknik”

2007‐10‐02

20

Scenarier som designverktyg”Inga är specialist på invärtesmedicin och har många års erfarenhet av röntgendiagnosdik. Nu har hon några minuter på sig innan klinikmötet och bestämmer sig för att ta en titt på de nya röntgenbilderna av den misstänkta levertumören som hon träffade i tisdags. Hon

Exempel på behov och systemtjänster…

kommer inte ihåg vad patienten hette och har ingen lust att besvära expeditionen med att ta fram namnet. I stället vänder hon sig mot datorn, identifierar sig och trycker fram de senaste röntgenundersökningarna hon själv begärt. Där är han ju halvvägs ner i listan: Edvin Andersson, 68.

I sammanställningen ser hon också att de nya bilderna är klara. Hon tar fram dem på skärmen och väljer ut ett par speciellt tydliga. Om den disiga skuggan mitt i levern har vuxit de senaste veckorna är det nästan säkert en tumör. Hon begär fram tidigare bilder

å i d k i k l h lä d b d id dpå samma patient med samma kameravinkel och lägger dem bredvid den senaste. Tyvärr syns det alldeles för tydligt: det måste vara frågan om en malign tumör. Hon behöver inte ens låta datorn beräkna differensbilder för att känna sig säker.”

Ur Löwgren & Stolterman ”Design av informationsteknik”

Fallbeskrivning borttagenwww.ams.se

2007‐10‐02

21

Sammanfattning: hur tar man fram personas?

1. Användarstudier (baserad på personahypotes)2. Analys: Identifiera beteendevariabler3. Placera ut intervjupersonerna över variablerna4. Sammanfoga användare med liknande beteenden till en persona5. Ge personan ”liv” – tillför personliga beskrivningar6. Prioritera – utse primär persona

Tackpeter.olovsson@antrop.se