PÅVERKAS VITALPARAMETRAR VID

INTENSIFIERING AV SMÄRTA?

Jan-Otto AnderssonAmbulanssjukvården SkaS

PATIENTER MED NORMALA

VITALPARAMETRAR ÖVERDRIVER SIN

SMÄRTA!!

KAN MAN MÄTA SMÄRTA?

Det finns en betydligt större tilltro till patientens upplevelse av svår smärta och därmed behov av smärtlindring när det samtidigt finns kroppsliga deformiteter, fysiologiska förändringar eller smärtbeteenden.

(Walsh, Cone, Meyer & Larkin 2013)

TIDIGARE FORSKNING

Inom prehospital akutsjukvård finns inga kliniska bevis för attvitalparametrar som hjärtfrekvens, andningsfrekvens ellerblodtryck är användbara indikatorer för patientenssmärtintensitet. Forskarna rekommenderar att inte användavitalparametrar för att fastställa smärtintensitet.

(Lord & Wollard 2011; Bendall, Simpson & Middleton 2011).

AMBULANSPERSONALENS ATTITYD

• Det finns en betydligt större tilltro till patientens upplevelse av svår smärta och därmed behov av smärtlindring när det samtidigt finns kroppsliga deformiteter, fysiologiska förändringar eller smärtbeteenden.

(Walsh, Cone, Meyer & Larkin 2013)

• Ambulanspersonalen anser att vitala parametrar är viktiga indikationer på patientens smärta

(Jones & Machen, 2003)

• Hos vuxna använder personalen indikationer på ökad puls och andningsfrekvens som tecken på smärta

(French, et.al., 2006)

SYFTE

Inom prehospital kontext utforska huruvida ett klinisk användbart samband mellan patientens upplevda smärtintensitet och vitalparametrar och vegetativa symtom föreligger.

METOD

• Registerstudie.

• Alla primäruppdrag med patient över 17 år med VAS-värde registrerat, inom Skaraborgs Sjukhus, NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus, under 26 månader

• Sju diagnosgrupper.

• 19 908 patienter

RESULTAT - KORRELATIONSANALYS

• Signifikant positivt samband för andningsfrekvens och hjärtfrekvens

• Signifikant positivt samband för blek hud och fuktig hud.

• Negativt samband för systoliskt blodtryck.

• Åldersskillnaden störst för andningsfrekvens - yngre påvisas ett större samband.

RESULTAT - BINÄR LOGISTISK REGRESSION

• VP - kontinuerlig data

• Utfall – måttlig/svår smärta mot ingen/mild smärta

• 8 % ökad sannolikhet för högre smärta för varje ökat andetag. (OR=1.08 (95 % Cl=1,07–1,09)

Ålder OR (95 % Cl) Modell - A

AF≤20/>20

HF≤80/>80

SBT≤120/>120

HudBlek Fuktig

18-64 2,78*

(2,39-3,24)0,99

(0,90-1,10)1,04

(0,92-1,18)2,33*

(2,01-2,69)3,38*

(2,47-4,63)

65-112 1,63*

(1,46-1,83)1,07

(0,98-1,17)1,56*

(1,36-1,79)1,78*

(1,59-1,99)2,38*

(1,85-3,06)Modell - B

AF≤25/>25

HF≤100/>100

SBT≤140/>140

HudBlek Fuktig

18-64 3,58*

(2,57-5,00)0,99

(0,87-1,14)1,07

(0,97-1,18)2,40*

(2,08-2,77)3,53*

(2,58-4,83)

65-112 1,69*

(1,39-2,07)1,07

(0,93-1,22)1,41*

(1,29-1,55)1,81*

(1,62-2,02)2,39*

(1,86-3,07)Modell - C

AF≤30/>30

HF≤120/>120

SBT≤160/>160

HudBlek Fuktig

18-64 4,87*

(2,25-10,56)1,09

(0,78-1,52)1,06

(0,93-1,21)2,48*

(2,15-2,87)3,73*

(2,73-5,10)

65-112 1,88*

(1,28-2,76)1,32

(0,98-1,76)1,37*

(1,25-1,50)1,82*

(1,63-2,03)2,39*

(1,86-3,07)*signifikant <0,05. OR, oddskvot. 95 % Cl, konfidensintervall med konfidensgrad på 95 %.

SLUTSATS

• Det finns ett samband mellan andningsfrekvens, blek hud och fuktig hud med uppskattad smärtupplevelse.

• Sambandet är större för den yngre patientgruppen (under 65 år) än för de äldre (över 64 år).

• Referensvärde (brytpunkter) på vitalparametrar skapar en generell klinisk kunskap som kan vara ett stöd vid en individuell smärtbedömning.

• Användande av fysiologiska parametrar för att utesluta smärta rekommenderas inte men däremot kan förhöjd andningsfrekvens, blek hud och svettig hud stärka misstanken om svår smärta.

• Mer forskning behövs för att utreda olikheterna hos den prehospitala patientens smärtupplevelse för ökad kunskap vid en individuell smärtbedömning.

TACK för att ni lyssnade

The intensity of pain in the prehospital setting is most strongly reflected in the respiratory rate among different physiological parameters

Andersson J-O, Nasic S, Herlitz J, Hjertonsson E, Axelsson C