Parkeringsnorm · 2017-02-16 · För cykel, till skillnad från bil, bedöms behovet av cykel-parkering vara mer likartat i hela kommunen. Därför finns ingen zonindelning för

A N TA G E N AV K O M M U N F U L L M Ä K T I G E

för cykel och bil i Helsingborgs stad

20 S E P T E M B E R 2016

Parkeringsnorm

Medverkande:

Stadsbyggnadsförvaltningen Björn Bensdorp Redestam Oscar Grönvall Göran Hagsund Martin Warmark Ann-Charlotte Wedelsbäck Eva-Marie Wenehed Ulrika Lagerstedt

Tyréns Emma Holgersson

Innehållsförteckning

Inledning .......................................................................................................................................................... 3

Bakgrund ......................................................................................................................................................... 4

Syftet med parkeringsnormen ............................................................................................................. 4

Trafikprogrammets ställningstagande om parkering ........................................................................ 4

Bilinnehavets utveckling ...................................................................................................................... 4

Utvärdering av tidigare parkeringsnorm ............................................................................................. 4

Utgångspunkter .............................................................................................................................................. 6

Vem är ansvarig? .................................................................................................................................. 6

Plan- och bygglagen ............................................................................................................................ 6

Kvartersmark eller gatumark .............................................................................................................. 6

Parkeringsutredning ............................................................................................................................ 6

Indelning av staden i zoner .................................................................................................................. 6

Kollektivtrafiknära läge ........................................................................................................................ 7

Parkeringsnorm .............................................................................................................................................. 8

Parkeringsnorm cykel .......................................................................................................................... 8

Parkeringsnorm bil ............................................................................................................................... 8

Kommentarer till parkeringstal ............................................................................................................ 9

Undantag ............................................................................................................................................ 10

2 Parkeringsnorm för cykel och bil

3Parkeringsnorm för cykel och bil

InledningÅr 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden. För att nå dit behöver många delar samverka. Stadens positiva inflyttningstal innebär att marken behöver användas mer yteffektivt för boende och verksamheter, vilket i stor utsträck-ning sker genom en förtätning inom befintlig bebyggelse, vilket ställer särskilda krav på effektiv ytanvändning.

Staden vill också medverka till ett långsiktigt hållbart samhälle där en större andel resor kan ske med gång, cykel eller kollektivtrafik. I dessa sammanhang är parkeringsfrågorna ett viktigt instru-ment, där staden genom rätt styrning kan påverka resvanor och ytanvändning. Parkering är därför en viktig och naturlig fråga i stadens olika program och planer.


Syftet med parkeringsnormen

Syftet med parkeringsnormen är att skapa förutsättning-ar för parkering i samband med nybyggnad eller kom-plettering samt ändrad användning. Normen ligger till grund för stadens detaljplanering och för bygglovspröv-ning. Normvärdena är vägledande för att skapa tillräck-ligt många parkeringsplatser för det behov som fastighe-tens boende och verksamheter behöver. Utgångspunkten är att parkeringen i första hand ska lösas inom den egna fastigheten. Parkeringsnormen behandlar parkeringsbe-hovet för både cykel och bil.

Trafikprogrammets ställningstagande om parkering

Enligt Helsingborgs Trafikprogram ska parkeringen i sta-den stödja en hållbar stad och främja bilpooler. Följande strategier ska tillämpas:

• Bilparkering vid hemmet ska underlättas. Det ska vara enkelt och ekonomiskt fördelaktigt att ha sin bil lång-tidsparkerad vid hemmet så att det inte framstår som gynnsamt att parkera bilen på jobbet. I centrala lägen ska boendeparkering i säkra samlade parkerings- anläggningar främjas.

• Minska kravet på parkeringsplatser för bil vid arbets-platser. Genom att minska kraven på att etablera parkeringsplatser vid arbetsplatser kan effektivare markanvändning skapas och fler kan välja andra färd-medel.

• Nyttjandet av parkeringsplatser ska öka Genom att öka samnyttjandet av parkeringsplatser blir använd-ningen effektivare och det totala behovet av parke-ringsplatser mindre. Även utvecklingen av bilpooler ska främjas.

Bilinnehavets utveckling

Antalet privatbilar i Helsingborg ökar stadigt. Däremot har antalet bilar per person varit relativt konstant under det senaste decenniet. I centralorten finns det däremot en något minskande trend. Bilinnehavet år 2014 var i Helsingborg 434 bilar/1000 invånare.

Bilinnehavet varierar mellan olika delar av kommunen utifrån demografiskaoch socioekonomiska faktorer. I Helsingborg varierar det genomsnittliga bilinnehavet per boendeenhet mellan 0,35 och 1,2 bilar.

Studier visar att bilinnehavet i nybyggda fastigheter ofta är större än i det äldre fastighetsbeståndet. Kan staden

tillsammans med byggherrar hitta en flexibel planering som tar hänsyn till en sådan utveckling är detta positivt.

Utvärdering av tidigare parkeringsnorm

Stadsbyggnadsförvaltningen har sedan tidigare tagit fram en parkeringsnorm för Helsingborgs stad, den senaste versionen som staden hittills använt antogs 2007. En ut-värdering har gjorts av denna norm, vilken pekar på att det finns behov av att revidera normtalen.

• I jämförelse med andra kommuner ligger normtalen för bostäder relativt lågt. Eftersom bilparkering vid hemmet ska underlättas, enligt trafikprogrammet, behöver normtalen höjas något avseende bostäder.

• Normtalen för verksamheter ligger däremot relativt högt. Enligt trafikprogrammet ska kravet på parke-ringsplatser vid arbetsplatser minska, och därför behöver normtalen sänkas något. En sänkning av normtalen vid arbetsplatser motiveras också av att resandet med kollektivtrafiken har ökat och att stora satsningar görs på denna.

• Införandet av kollektivtrafiknära läge som beräk-ningsgrund överensstämmer inte med dagens verk-liga bilinnehav. Eftersom kollektivtrafiknära läge som beräkningsgrund kunnat användas inom stora delar av Helsingborgs stad, har denna beräkningsgrund ändrats.

I detta dokument redovisas ett omarbetad parkerings-norm där ovanstående punkter arbetats in.

Bakgrund


Vallåkra


Utgångspunkter

Vem är ansvarig?

Enligt plan- och bygglagen är det fastighetsägaren som bär ansvaret för att anordna parkering för sin fastig-het. Kommunen ska dock ange vilket parkeringsbehov fastighetsägarna ska tillgodose. Som stöd för att göra en bedömning av parkeringsbehovet har många kommuner en parkeringsnorm som används i detaljplanering och bygglovsprövning.

Kommunen har enligt plan- och bygglagen ett över- gripande ansvar för parkeringsplaneringen i kommunen. Genom parkeringsnormen styr kommunen hur parkering ska lösas vid nybyggnad av till exempel bostäder, kontor och handel. I detta övergripande ansvar ligger att ut- forma en parkeringspolitik och en parkeringsplanering för kommunen. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkering.

Parkeringsnormen är riktlinjer som inte har någon direkt rättsverkan och inte är bindande för kommunen. Kom-munen gör genom byggnadsnämnden en slutlig bedöm-ning i varje enskilt fall men likställighetsprincipen ska tillämpas så att byggherrar behandlas lika – om det inte finns skäl för något annat.

Plan- och bygglagen

I plan- och bygglagen 8 kap anges följande om parkering:

” 9 § En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller land-skapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att…”

”…4. det på tomten eller i närheten av den i skälig ut-sträckning finns lämpligt utrymme för parkering, last-ning och lossning av fordon…”

”… Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.”

”10 § Det som gäller i fråga om utrymme för parkering, lastning och lossning och om friyta i 9 § första stycket 4 och andra stycket ska i skälig utsträckning också tilläm-pas om tomten är bebyggd.”

Lagen säger att parkering i första hand ska lösas inom

den egna tomten. Om man inom den egna fastigheten inte klarar av att både tillgodose behovet av parkering och friyta, kan i vissa fall behovet av parkering lösas ge-nom parkeringköp (se mer om parkeringsköp på sidan 10).

Kvartersmark eller gatumark

De parkeringsmöjligheter som finns i våra tätorter finns antingen på kvartersmark eller på allmän gatumark. Par-kering på stadens gatumark kan inte inräknas i uppfyl-landet av det parkeringskrav som kommunen ställer på byggherrar och fastighetsägare. Anledningarna till detta är flera. Dels handlar det om att parkering på allmän gatumark inte får regleras för särskilda användare (utöver exempelvis funktionshindrade, taxi etc), vilket innebär att parkeringen inte kan regleras för t.ex. enbart boende i en fastighet. Det handlar också om att kommunen vill behålla möjligheten att ändra markanvändningen utmed gatorna. Till exempel kan det uppstå behov av att om-vandla dessa platser till extra körfält, cykelbanor, allmän cykelparkering eller lastzon etc.

Parkeringsutredning

Varje bygglovsansökan som innebär nybyggnad, ändrad användning eller tillkommande verksamheter/bostäder, ska innehålla en parkeringsutredning där behovet av parkering utretts. Parkeringsnormen utgör grunden för framtagandet av parkeringsutredningen. Normen inne-håller dock bara de vanligaste användningsområdena. Om inte normen är applicerbar måste byggherren redo-visa parkeringsbehovet utifrån andra faktorer, såsom tydlig redovisning av behov och lösning. Parkeringstalen bör då alltid utgå från en långsiktigt varaktig nivå.

Indelning av staden i zoner

Efterfrågan på parkering, då framför allt bilparkering, ser olika ut i olika delar av kommunen. Parkeringsef-terfrågan, speciellt vid bostäder, styrs till stor del av bil-innehavet vilket varierar mellan olika delar av kommu-nen utifrån socioekonomiska och demografiska faktorer. Efterfrågan styrs också av bl.a. närhet till service, tillgång till kollektivtrafik och avgiftsnivån på parkering. Det är därför lämpligt att dela upp normtalen så att olika norm-tal gäller i olika zoner. En indelning har gjorts av kommu-nen i fyra olika zoner när det gäller bilparkering enligt karta till höger.


För cykel, till skillnad från bil, bedöms behovet av cykel-parkering vara mer likartat i hela kommunen. Därför finns ingen zonindelning för cykelparkering vid bostäder utan samma normtal gäller i hela kommunen.

Kollektivtrafiknära läge

I parkeringsnormen från 2007 finns möjlighet att sänka kravet på antal parkeringsplatser för bostäder med ”god kollektivtrafikstandard”. Med tiden har kollektivtrafik-standarden i Helsingborg generellt förbättrats, samtidigt som bilinnehavet per invånare legat relativt konstant. Studier avseende bilinnehav och kollektivtrafikstandard i olika områden visar att sambandet mellan dessa fak-torer är svagt, det vill säga det går inte att visa att hög kollektivtrafikstandard nödvändigtvis leder till lägre bil-innehav. Därmed minskar inte heller parkeringsbehovet vid bostäder, även om god kollektivtrafikförsörjning kan leda till att man kör mindre med bil.

Därför har beräkningsgrunden ”kollektivtrafiknära läge” ändrats till bostäder inom 500 meters radie från sta-tionerna i Maria, Ödåkra, Ramlösa och Rydebäck eller 400 meters radie från busshållplatser tillhörande buss-linjer med 10-minuterstrafik eller oftare och med restid på max 15 minuter till Helsingborg C. Den nya ”kollektiv-trafiknära läge” har parkeringstalen motsvarande en zon lägre än där fastigheten är belägen.

Enligt Helsingborgs Trafikprogram måste noderna stär-kas för att möta upp det regionala resandet med effek-tiv lokal kollektivtrafik. För att stimulera till mer mark- effektiva och hållbara parkeringslösningar vid dessa no-der (Ödåkra, Maria, Ramlösa samt Rydebäck) kommer arbetet med parkeringsköp och samlade anläggningar att stimuleras.


ParkeringsnormI detta kapitel förklaras och redogörs för de olika normtal som gäller för olika typer av bostäder och verksamheter. Normen ligger till grund för den lägsta nivå som krävs. Byggherren ska i samband med bygglovsansökan redovisa en parkeringsutredning. I föregående kapitel ”Utgångspunkter” beskrivs byggherrens ansvar ytterligare. Kartan på före-gående sida redovisar stadens olika zoner.

PARKERINGSNORM FÖR CYKEL Bostäder

Antal cykelplatser/bostadsenhet

Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4

Två- och flerbostadshus max 35 kvm 1 1 1 1 max 65 kvm 1,5 1,5 1,5 1,5 max 120 kvm 2 2 2 2 > 120 kvm 2,5 2,5 2,5 2,5

PARKERINGSNORM FÖR CYKEL Verksamheter

Antal cykelplatser/1000 kvm BTA


Kontor 20 20 18 18

Hotell 4 4 4 4

Industri/Lager 6 6 4,5 4,5

Förskola 22 22 20 20

Grundskola 30 – 70 30 – 70 30 – 70 30 – 70

Gymnasium 60 – 80 60 – 80 60 – 80 60 – 80

PARKERINGSNORM FÖR BIL Bostäder

Antal parkeringsplatser/bostadsenhet


Boende Besökande Boende Besökande Boende Besökande Boende Besökande

Enbostadshus 2 - 2 - 2 - 2 -Två- och flerbostadshus max 35 kvm 0,1 - 0,2 - 0,2 - 0,2 -

max 65 kvm 0,3 0,1 0,4 0,1 0,45 0,1 0,6 0,1 max 120 kvm 0,6 0,1 0,75 0,1 0,85 0,1 1,05 0,1 > 120 kvm 0,75 0,1 0,9 0,1 1,05 0,1 1,20 0,1

Gruppbygg 1-4 rok 1,3 - 1,3 - 1,3 - 1,3 -

Gruppbygg 5 rok 1,5 - 1,5 - 1,5 - 1,5 -

PARKERINGSNORM FÖR BILVerksamheter

Antal parkeringsplatser/1000 kvm BTA (för hotell gäller antal platser/rum)


Sysselsatta Besökande Sysselsatta Besökande Sysselsatta Besökande Sysselsatta Besökande

Kontor 7 9,5 2 12 2,5 15 2,5

Hotell - 0,2/rum - 0,3/rum - 0,45/rum - 0,6/rum

Industri/lager 3 - 4,5 - 10 - 12 -

Handel 2,5 19 3 20 4 22 5 24

Förskola 3 5 5 5

Grundskola 3 4 5 5

Gymnasium 3 3 5 5


KOMMENTARER TILL PARKERINGSTAL

Enbostadshus

Boende i enbostadshus parkerar sina cyklar på den egna tomten i den omfattning de finner lämpligt. Vid bygglov-sansökan krävs det därför ingen särskild redovisning av var cyklarna ska parkeras.

Bilparkeringsnormen för enbostadshus är den samma oavsett var i kommunen de är lokaliserade. Parkeringen måste tillgodose behovet både för de boende och för be-sökare. Vid bygglovsansökan ska två platser redovisas. Vid slutbeskedet behöver dock bara en plats vara färdig-ställd. Den andra platsen ska dock vara möjlig att tillskapa vid framtida behov.

Industri

Eftersom antalet besökande är relativt lågt till industrier krävs ingen särskild bilparkering för dessa utan behovet ryms inom parkeringarna för anställda.

Lager

Lager är ofta lokaliserade i samma områden som indu-strier och lokalerna kan oftast omvandlas till industri-verksamhet. Eftersom verksamheten är ytkrävande är dock antalet anställda per kvadratmeter lägre än för in-dustrier, vilket gör att parkeringsbehovet är mindre.

Vid bygglovsprövning ska ytor för parkering motsvarande industri kunna redovisas. Vid slutbesked be-höver dock bara hälften av platserna vara färdigställda. Övriga platser ska dock vara möjliga att iordningställa vid framtida behov.

Eftersom antalet besökande är relativt lågt till lager krävs ingen särskild parkering för dessa utan behovet ryms inom parkeringarna för anställda.

Skolor och förskolor

Parkeringsefterfrågan för bil och cykel vid skolor och för-skolor kan se mycket olika ut beroende på läge, årskurser och målgrupp. Elevernas parkeringsbehov varierar kraftigt beroende på utbildningsnivå och upptagnings- område.

Generella normtal har tagits fram men en särskild ut-redning rekommenderas i varje enskilt fall. En sådan utredning ska beakta behovet av parkering för anställda och behov av korttidsparkering/angöring för hämtning och lämning av barn. Trafiksäkra lösningar behöver iden-tifieras där även behovet av varutransporter och skjutsar finns med.

Övriga verksamheter

För övriga verksamheter som inte anges ovan, till exem-pel biograf, idrottsanläggning, vårdinrättning med mera, ska särskild utredning genomföras. I dessa särskilda fall kan användningen variera kraftigt och ofta har byggherren själv en bra bild av behovet. I parkeringsutred-ningen som ingår i bygglovsansökan är det viktigt att referenser redovisas. Förslagsvis hämtas dessa från lik-nande genomförda projekt eller utredningar.

Om verksamheten består av olika delar, såsom industri/lager/kontor, ska ytorna beräknas var för sig.


UNDANTAG

Bilpool

Bilpooler är en relativt ny företeelse i Helsingborg. Infö-randet av bilpooler kan minska bilinnehavet och därmed även av parkeringsbehovet. Förutsättningen är dock att det finns nära och god tillgång till kollektivtrafik, samhälls-service och annan service.

För att inrätta bilpool ska parkeringsbehovet minst upp-gå till 20 platser enligt norm. Vid införande av bilpool reduceras antalet parkeringar med 15 %. En bilpoolsbil kan ge reduktionen på max 40 lägenheter. Två bilpoolsbi-lar kan ge reduktion på max 80 lägenheter osv.

För att en reduktion av parkeringsnormen ska bli aktuell måste byggherren i avtal med staden åta sig att genom-föra åtgärder som säkerställer att effekterna av dessa åt-gärder motsvarar reduktionen av parkeringsnormen.

En särskild parkeringsutredning behöver tas fram som visar hur de planerade åtgärderna motsvarar reduktionen av parkeringsnormen. Åtgärderna ska redovisas i bygglovsskedet.

Följande åtaganden är det positivt om fastighetsägaren/byggherren uppfyller:

• Bilpoolens platser reserveras i de gemensamma an-läggningarna.

• Cykelparkering tillskapas under tak i markplan.

Följande åtaganden ska fastighetsägaren/byggherren uppfylla:

• Bilpoolsbil ska garanteras i minst 5 år och kostnaden för medlemskapet ingår i hyran/avgiften.

• Kraftfull marknadsföring av bilpoolslösningen och dess förutsättningar sker före inflyttning.

• Uppföljning och utvärdering utförs av fastighetsäga-ren fem år efter införande/slutbesiktning.

Parkeringsköp

Stadens övergripande strategi för att växa bygger på för-tätning. För att möjliggöra förtätningar och samtidigt hantera behovet av parkeringar som uppkommer på ett kostnadseffektivt sätt, behöver staden arbeta för att anlägga kommunala parkeringsanläggningar med med- finansiering från byggherrar genom parkeringköp. Par-keringsköp är ett alternativ för byggherren till att anläg-ga parkering på den enskilda fastigheten. Vid parkerings-köp ”köper” sig byggherren fri från att anlägga parkering och istället anordnar kommunen parkeringsplatser som hyrs ut till de som har behov av en parkeringsplats.

Samnyttjande

Bilplatser och cykelplatser som kan användas för olika ändamål vid olika tider ger effektivare markanvändning än platser som reserveras för ett särskilt ändamål. Sam-nyttjande kan ske om följande punkter är uppfyllda

• Området har en blandning av funktioner såsom bo-städer, kontor, restauranger och evenemangsplatser,

• Anspråken på platsen sker vid olika tidpunkter.• Parkeringsanläggningen är relativt stort. Beräkningar

av samnyttjande kan bara göras för anläggningar med 50 eller fler bilplatser.

• Platserna reserveras inte för en specifik användare.Vid beräkning av möjligheter till samnyttjande görs en bedömning av beläggningsgraden för olika verksamheter vid olika tidpunkter. Generellt sett är samnyttjande av bilplatser för boende olämpligt eftersom boende ska ha tillgång till parkering dygnet runt.

Förstärkt standard på cykelparkering

Om ett attraktivt och tryggt cykelgarage byggs i mark-plan enligt normvärdet, kan antalet bilparkeringsplatser sänkas. Att cykelparkeringen är i markplan är viktigt ur både tillgänglighets- och trygghetsaspekt. Cykelgaraget ska rymma minst 20 cykelplatser eller färre än 20 om normen inte kräver fler. Vid minst 20 cykelplatser i cy-kelgaraget kan bilparkeringsplatserna minskas med två stycken. Om cykelplatserna är färre än 20 (om normen inte kräver fler) kan man ändå minska antalet bilparke-ringsplatser. En särskild utredning ska då visa med hur många platser antalet kan reduceras.

En särskild utredning om planerade åtgärder måste re-dovisas och godkännas för att reduktionen av antalet bil-parkeringsplatser ska bli aktuell. Åtgärder ska regleras i bygglovsskedet.



Helsingborgs stadKontaktcenter · Stortorget 17Postadress SE-251 89 HelsingborgTelefon 042-10 50 00 · [email protected]

Foto

: Ann

a Al

exan

der O

lsso

n

Documents

Parkeringsnorm · 2017-02-16 · För cykel, till skillnad från bil, bedöms behovet av cykel-parkering vara mer likartat i hela kommunen. Därför finns ingen zonindelning för