Omvärldsanalys FoI inom transportområdet Slutrapport omgjordvti.diva-portal.org/smash/get/diva2:715001/FULLTEXT01.pdf · 2014-04-30 · Titel: Omvärldsanalys FoI inom transportområdet,

Omvärldsanalys FoI inom transportområdet

2013

Titel: Omvärldsanalys FoI inom transportområdet, 2013Publikationsnummer: 2014:065ISBN: 978-91-7467-591-7Utgivningsdatum: April 2014Utgivare: TrafikverketUpphovsman: Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI)Kontaktperson: Sten Hammarlund, TrafikverketProduktion av omslag: Grafisk form, Trafikverket Distributör: Trafikverket

Uppdragsgivarens förordI Trafikverkets uppdrag ingår att bedriva den forsknings- och innovations-verksamhet (FOI) som motiveras av myndighetens verksamhet. Regeringen anger också i Trafikverkets instruktion för 2013 att ”Trafikverket ska följa, dokumentera forskning och innovation inom transportområdet.”

Att följa utvecklingen inom transportområdet är en viktig del i FOI-verksam-heten. Enligt den så kallade femstegsprincipen för FOI-verksamheten ska man i första hand hämta hem kända lösningar och i andra hand påverka internationella initiativ innan man startar nya nationella FOI-projekt.

I denna rapport har Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) på uppdrag av Trafikverket belyst internationella trender inom transportforskningen. Dels har en övergripande analys gjorts i syfte att identifiera

”heta” områden och dels har en fördjupning skett inom områdena ”långväga transporter” och ”policyforskning”.

För kommande år är Trafikverkets avsikt att uppdatera den övergripande beskrivningen och göra fördjupningar inom andra delområden.

Agneta WargsjöChef Strategisk UtvecklingTrafikverket

Innehåll

1. Metodbeskrivning ........................................................................................................................ 4

2. Övergripande om transportforskning ........................................................................................... 5

2.1 Transporter och samhällsplanering ..................................................................................... 5

2.2 Persontransporter ................................................................................................................ 6

2.3 Kollektivtrafik ........................................................................................................................ 7

2.4 Godstransporter ................................................................................................................... 9

2.5 Miljö ................................................................................................................................... 10

2.6 Trafikteknik ........................................................................................................................ 12

2.7 Infrastruktur ........................................................................................................................ 13

2.8 Underhåll ........................................................................................................................... 15

2.9 Trafiksäkerhet .................................................................................................................... 16

2.10 Fordon ............................................................................................................................... 18

3. Fokusering på områden ............................................................................................................. 22

3.1 Långväga transporter ........................................................................................................ 22

3.2 Policyforskning ................................................................................................................... 25

Referenser ......................................................................................................................................... 27

Bilaga A: Visualiseringar .................................................................................................................... 38

Bilaga B: Förkortningar ...................................................................................................................... 46

4

1. Metodbeskrivning

Uppdraget omfattade två huvudspår där man inom det första skulle identifiera och ge en övergripande bild över s.k. heta områden och inom det andra gå in djupare på områdena långväga transporter (både persontransporter och godstransporter) och policyforskning.

Arbetet delades in i tre steg: informationsinhämtning, analys och sammanställning samt rapportskrivning.

Informationsinhämtning Sökningen efter informationen gjordes brett och innefattade alla trafik- och transportslag utan någon geografisk begränsning. Källor som användes var bl.a. databaser, rapporter, konferenser (både nyligen hållna och kommande), facktidskrifter, pressklipp och nyhetsbrev, EU-information (databaser och webbplatser), utlysningar, forskningsprogram och centrumbildningar. Ett mejlutskick gjordes till personer och organisationer i Sverige och andra delar av världen.

Analys och sammanställning Informationen analyserades och grupperades i tre grupper: en grupp för den övergripande bilden, en grupp om långväga transporter och en grupp om policyforskning. Därefter sammanställdes informationen inom respektive grupp. Där det var lämpligt gjordes frekvensanalyser och visualiseringar.

Rapportskrivning Efter att ett avstämningsmöte hållits skrevs sammanfattningar av den sammanställda informationen, en referenslista upprättades och rapportskrivningen slutfördes.

5

2. Övergripande om transportforskning

2.1 Transporter och samhällsplanering

Sverige Transportbehoven ökar i Sverige och i omvärlden. Tillsammans med nödvändigheten av en hållbar utveckling innebär det stora utmaningar för samhälls- och infrastrukturplaneringen. Enligt forskare på VTI bör man mer se till hela transporten eller resan och inte bara fokusera på de större stråken. Den sista etappen är viktig och behöver förbättras både för resenärer och gods. Lågtrafikerade vägars framkomlighet, säkerhet och komfort är komplicerade frågor på grund av en oklar ansvarsfördelning men även på det vägnätet behövs utveckling och förbättring. Klimatförändringen, ökade transportbehov, ändrade resvanor samt längre och tyngre fordon ställer nya och större krav på infrastrukturen.1

Enligt forskare på DN-debatt måste den pågående urbaniseringen i Sverige mötas med förtätning av de urbana områdena för att motverka det som kallas ”urban sprawl” och ett ökat bilberoende. Nationell och regional planering som syftar till att utveckla dessa områden och regioner så att cykling, gång och kollektivtrafik gynnas behövs.2

Infrastrukturministern och försvarsministern lyfter i en debattartikel fram behovet av en mer sammanhållen planering mellan myndigheterna när det gäller sjöfartens infrastruktur som kajer och hamnar. Sjöfartens omfång och betydelse väntas öka och regeringen vill se ett bättre gemensamt utnyttjande av anläggningarna mellan de statliga aktörerna.3

Forskningsprogrammet FUSE – Future Urban Sustainable Environment arbetar för att ta fram kunskap om urbana områden och den pågående urbaniseringen ur ett miljö- och resursperspektiv som stöd för samhällsplanering. Syftet är att stötta planering och organisering av hållbara miljöer i urbana områden. Tre teman finns:

‐ Den täta och gröna staden, om att kunna odla i en tättbebyggd och tättbebodd miljö. ‐ Systemlandskap – från region till stadsdel, om ekosystem, landskap och markanvändning. ‐ Transformation av urbana landskap, om förändring av städer och stadsplanering på lång sikt.4

Lighthouse söker forskningsmedel från Vinnovas Strategiska innovationsområden för ett sjöfartsforskningsprogram, Zero Vision Innovation, med mål att skapa konkurrenskraftig sjöfart med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa.5

Övriga världen Kapaciteten på järnvägen är ett stort problem i flera länder, både för godstransporter och personresor. Storbritannien satsar stort både på att bygga ut järnvägsnätet med fler linjer och fler tåg och att med hjälp av ny teknik förtäta trafiken med bibehållen säkerhet. Höghastighetsbanor planeras. Kapaciteten ska öka med 170 000 fler resande vid rusningtid fram till 2019. Det äldre järnvägsnätet elektrifieras löpande.6 När det gäller persontransporter behöver det lokala vägnätet och det lokala transportsystemet förbättras för att hela resan ska bli så bra som möjligt.7

Regeringen i Tyskland ser ett behov av att öka vägnätets kapacitet så att det kan fungera som avlastare när störningar uppstår inom de andra trafikslagen. Vägnätet behöver differentieras och anpassas efter olika användningsbehov, med speciellt fokus för oskyddade trafikanter och funktionshindrade i tätorter.8

1 Personligt kontakt, VTI 2 Björklid, Pia m.fl., 2014 3 Enström, Karin & Elmsäter-Svärd, Catharina, 2013 4 Future urban sustainable environment, 2014 5 Ingevaldsson, Jesper, 2013 6 Network Rail, 2014 7 Department for Transport, 2013 (a) 8 Bundesministerium für Verkehr…, 2013

6

Inom ITF/OECD är höghastighetståg är ett av flera aktuella ämnen. Frankrike ses som ett föregångsland i Europa där redan höghastighetståg har funnits i 40 år.9 Järnvägstransporterna behöver generellt bli effektivare och olika metoder diskuteras, som lagstiftning och reglering, bana, fordon och ny teknik.10 Många flygplatser inom storstadsregioner både i Europa, Nordamerika och Asien har nått maxkapacitet men har svårt att expandera på grund av brist på utrymme runtomkring och miljökrav. För att få ökande flygtrafik att fungera i redan täta luftrum och med överbelastade flygplatser behövs nya lösningar i transportsystemet med nya sätt att organisera hubbar, multihubbar och linjenätverk.11

I Nya Zeeland är markanvändning, integrerad stadsplanering och tillgänglighet viktiga områden inom transportplaneringen och man tar hjälp av mätmetoder och exempel från Europa för att se hur situationen är i det egna landet.12 Kollektivtrafik på landsbygden är ett fokusområde liksom äldre resenärer och hur deras behov påverkar transportsystemet. Omställning och anpassning till alternativa bränslen är också prioriterat.13

Inom TRB är flygplatsers attraktivitet för resenärerna en viktig fråga. Förbättringar för resenärer på flygplatser med fokus på olika gruppers behov och olika områden, t.ex. reseinformation ingår i aktuella projekt.14 Att förbättra för resenärer på flygplatser är ett område som är aktuellt även i Storbritannien.15

2.2 Persontransporter

Sverige Closer driver projektet Gosmart som ska utveckla och testa en innovativ mäklartjänst som underlättar och belönar hållbara resor i stadsmiljö. Tjänsten har testats av cirka 70 hushåll i Göteborg under 2013. Det handlar bland annat om smarta sätt att belöna hållbara färdemedelsval genom att ge poäng för varje kilometer, poäng som sedan kan betala för andra varor och tjänster. http://closer.lindholmen.se/om-closer/gosmart

Forskningsprogrammet Bisek studerar de närmaste åren hur individers och hushålls resande påverkas av klimatpolitiken, bilanvändningens drivkrafter, det latenta resbehovet, reglers och standarders inverkan på människors mobilitet och välfärd samt den nya miljö- och klimatvänliga teknikens sociala och ekonomiska konsekvenser.16

Den ökande gruppen äldre resenärer påverkar och ställer nya krav på transportsystemet och behovet av kunskaper om denna grupp kommer följaktligen att öka. Forskare på VTI framhåller att äldre inte är en homogen grupp och kanske är det inte ens relevant i många sammanhang att tala om äldre utan se till andra omständigheter som bostadsort, mobilitet m.m.17

I Ny teknik skrivs det om en ny sorts lånecyklar i Köpenhamn. Det är elcyklar som är tänkta att vara en del av kollektivtrafiken och få än fler att cykla i staden som ändå är en av världens cykeltätaste.18

9 Crozet, Yves, 2013 10 Beck, Arne m.fl., 2013 11 Thompson, David m.fl., 2013 12 New Zealand Transport Agency, 2013 (b) 13 New Zealand Transport Agency, 2013 (c) 14 Transportation Research Board, 2014 15 Department for Transport, 2014 16 Bisek, 2014 17 Heikkinen, Satu & Henriksson, Per, 2013 18 Carlbom, Mette, 2013

7

Pressträffar på Transportforum 2014:

‐ ”Resvanor för kvinnor och män – vad har hänt de senaste åren”. Enligt en statistisk analys från Trafikanalys har skillnaderna mellan kvinnor och mäns resvanor inte ändrats de senaste fem åren.19

‐ ”Mobilanvändning när man cyklar”. Cyklisterna som använder mobilen till annat än att lyssna på musik saktar ner eller stannar helt och hållet för att lösa sina uppgifter men lyssnar man på musik så cyklar man lika fort eller aningen snabbare än om man cyklar utan musik.20

‐ ”Åtgärder för en säkrare cykling”. Ökad hjälmanvändning och att förhindra kollisioner med motorfordon, eller att minska krockvåldet när en kollision ändå sker är det viktigaste för att minska antalet omkomna cyklister. Separering, säkra cykelöverfarter, nödbroms och/eller utvändig krockkudde på bilarna och varningssystem i lastbilar för cyklister i ”döda vinkeln” är andra sätt att minska olyckorna med motorfordon.21

Övriga världen I Tyskland är regeringskoalitionens mål en fortsatt satsning på cykelvägar för att öka cyklandet och att göra vägnätet säkrare för cykling genom att bygga om olycksdrabbade vägmiljöer.22

I Storbritannien vill man också göra vägnätet mer framkomligt och säkrare för cykling och minimera de barriäreffekter för gående och hela samhällen som stora vägar ger upphov till.23

Storbritanniens regering vill flytta över persontransporter från bil till kollektivtrafik, cykel och gång. Att hela resan, dörr till dörr, är med i planeringen och förbättringsarbetet är viktigt för hållbarhetsaspekten. Fyra kärnområden för att få resenärerna att välja hållbara alternativ är reseinformation, biljetter, byten, hållplatser och resecentrum.24

Exempel på TRL-forskning är hur man förstår och använder sociala medier för att organisera intermodal persontrafik.25

Rapport från ITF/OECD tar upp trendbrottet att bilåkandet på senare år inte har ökat i takt med BNP i vissa västekonomier, bl.a. minskar bilåkandet i flera städer i USA.26

TRB vill se forskning om hur mobiltelefoner kan användas som hjälpmedel för att mäta och se resmönster.27

ERA-NET finansierar forskning om framtida hållbara persontransporter med fokus på ny fordonsteknik och kunskap om kommande generationers resebehov och attityder.28

2.3 Kollektivtrafik

Sverige I Trafikverkets månadsrapport december 201329 står bland annat att världens största tunnelbana finns i Shanghai,30 att zeppelinare kan vara på gång som ett framtida transportslag31 och att flyget ökar mycket inom persontrafiken32 men att utvecklingen är svagare på godssidan. 33

19 Wiklund, Mats, 2014 20 VTI, 2014 21 Niska, Anna & Eriksson, Jenny, 2013 22 CDU m.fl., 2013 23 Department for Transport, 2013 (a) 24 Department for Transport, 2013 (b) 25 Personlig kontakt, TRL 26 Van Dender, Kurt & Clever, Martin, 2013 27 Transportation Research Board, 2014 28 ERA-NET TRANSPORT, 2013 29 Trafikverket, 2013 (a) 30 Whittle, Thomas 2013 31 Akinyemi, Aaron, 2013 32 IATA, 2013 (a) 33 IATA, 2013 (b)

8

Volvos projekt PayPer ska utveckla och testa ett system där trafikhuvudmän betalar operatörerna efter prestation, t.ex. personkilometer, koldioxidutsläpp, nöjda kunder, punktlighet och körstil. Projektet finansieras av Vinnova.34

Rapport från Riksdagens trafikutskott slår fast att tillgängligheten för funktionshindrade i kollektivtrafiken är dålig. Tillgängligheten förbättras men det går långsamt och målen flyttas hela tiden fram.35

Ny teknik skriver att en förstudie om linbanor över Göta älv som en del av kollektivtrafiken har gjorts på uppdrag av Göteborgs stad.36 Det står också om Kutsuplus i Helsingfors som är ett test med bussar utan fasta hållplatser där passagerarna bestämmer rutten med hjälp av sin smarttelefon.37 Det står att tåg som är möjliga att köra helt utan förare köps in av SL med sikte på att kunna tas i förarlös drift kanske 2020. Det sänker bland annat driftskostnaderna och ökar möjligheten att köra tätare trafik.38 Ny teknik skriver att tankarna på spårtaxi fortfarande lever och utreds igen för sträckan mellan Märsta och Arlanda. Det är det lokala Centerpartiet som har beställt studien och medverkar gör bland andra Swedavia och fastighetsbolaget Arlandastad Holding.39

Pressträff på Transportforum 2013:

‐ ”Pris- och betalsystem i kollektivtrafiken”.40 ‐ ”Marknadsöppning i kollektivtrafiken – utvärdering efter två år” som grundar sig på rapporten

”Utvärdering av marknadsöppningar i kollektivtrafiken” från Trafikanalys.41

Övriga världen För att öka kollektivtrafikens andel av resorna i Tyskland vill regeringskoalitionen förenkla för resenärerna och införa ett enhetligt biljettsystem som gäller i hela förbundsrepubliken. De vill också se fler bilpooler med elbilar och utökad långväga busstrafik.42 43

Forskningsrapport från Australien om prognosmodeller för persontransporter i stora städer.44

Några av TRB:s förslag till forskningsprojekt inom kollektivtrafik är: forskning om sambandet mellan efterfrågan på kollektivtrafik och demografisk utveckling, marknaden och människors attityder och val, planering av park and ride samt vägledning för upphandling av kollektivtrafik (spårtrafik).45

Enligt en rapport från EUTrain kan forskningssamarbete mellan Sydafrika och EU hjälpa till att utveckla kollektivtrafik för låginkomsttagare i städer.46

Rapporter från ITF/OECD om trängsel i kollektivtrafiken under rusningstid i många regioner med exempel från Paris,47 om hur Korea försöker hoppa över ”bilens tidsålder” i sina städer och satsar på kollektivtrafik,48 om mätning och värdering av kvalitet inom kollektivtrafiken, både själva resandet men även det runtomkring, och om att bättre mätmetoder behövs för att möta resenärernas behov.49

34 VINNOVA, 2012 35 Riksdagen, 2013 36 Schultz, Charlotta von, 2013 (a) 37 Melin, Jan, 2013 (a) 38 Orring, Anna, 2013 (a) 39 Orring, Anna, 2013 (b) 40 Schander, Andreas, 2013 41 Trafikanalys, 2013 42 CDU m.fl., 2013 43 Personlig kontakt, Bundesanstalt für Strassenwesen 44 Bureau of Infrastructure, Transport…, 2013 45 Transportation Research Board, 2014 46 EUTRAIN, 2013 47 Kroes, Eric m.fl., 2013 48 Lee, Sungwon, 2013 49 Anderson, Richard m.fl., 2013

9

2.4 Godstransporter

Sverige Järnvägens kapacitetsproblem är underskattat enligt vissa bedömare eftersom trängseln gör att man inte ens söker plats för sitt gods och det behövs nya beräkningsmodeller som tar hänsyn till det. Vägnätet måste anpassas till HCT - High Capacity Transport, med speciellt fokus på Norrland där basnäringarna finns. Det betyder att behovet av HCT finns inte bara på vissa stråk där utan över stora delar av vägnätet.50

KTH Järnvägsgruppen har forskning inom effektiva tågsystem som tar fram kunskap och metoder för effektivare och mer lönsamma godstransporter. Ny teknik och nya transport- och logistikupplägg ska bidra till ökad konkurrenskraft för järnvägen.51

För Volvo är forskning om fyllnadsgrad och transporteffektivitet på systemnivå viktigt. Infrastrukturen bör byggas i korridorer och hela kedjan från dörr till dörr måste tas med i planeringen. För intermodala transporter behövs mer forskning om hur godset på bästa sätt flyttas över mellan väg och järnväg för det är en svag länk idag.52

Containrar som behöver tvättas mellan lasterna finns i miljontals över hela världen skriver Ny teknik. Det är ett smutsigt och ibland farligt jobb och containrar skeppas tomma till låglöneländer för att tvättas så billigt som möjligt. Ett test med tvättrobot som istället rengör containrar med isblästring pågår på Kombiterminalen i Eskilstuna.53 Ett sätt att minska transporterna på vägarna till slutanvändaren är att använda drönare för att leverera ända fram till dörren. I Australien pågår ett försök med obemannade flygfarkoster som levererar böcker till brevlådan.54

Tunga godstransporter på väg utgör både en fara för trafiksäkerheten och miljön samtidigt som järnvägen inte har kapacitet att öka sina godsmängder utan stora investeringar i infrastrukturen. På DN Debatt föreslår en grupp hamnchefer en överflyttning av gods till sjöfarten för att avlasta väg och järnväg. Godset kan lastas på båt längre norrut, istället för att fraktas på land till hamnar i södra Sverige för vidare transport till kontinenten. Hamnarna längre upp längs östersjökusten har med smärre ändringar kapacitet för långt fler fartyg än vad de tar emot idag.55

Closer driver och är med i flera demonstrationsprojekt inom godstransportområdet med temaområdena Intermodal transports and green corridors, High capcity transports och Urban transport. Sendsmart är ett projekt för hållbara godstransporter i städer som består av delarna godsförsörjning, bygg och anläggning, avfall och återvinning. Closer ska på uppdrag av Forum för innovationer inom transportsektorn ta fram en färdplan för citylogistik.56

BGLC - Bothnian Green Logistics Corridor är ett internationellt projekt för utveckling av infrastruktur för intermodala transportkorridorer inom östersjöområdet. Studier av godsvolymer, trafikflöden, lastbärare och utveckling av järnvägen i de norra delarna av Skandinavien ingår bland annat.57

GOTRIS är ett demonstrationsprojekt som handlar om trafikinformation och trafikstyrning på och runt Göta älv för alla transportslag som berörs av transporterna på älven.58

AstraZeneca flyttar över gods från järnväg till sjö.59

VTI aktuellt har 2012 ett temanummer om näringslivets transporter. Det innehåller artiklar om bl.a. längre och tyngre godståg, längre lastbilar och fordonståg på väg samt sjöfartens externa effekter.60

50 Personlig kontakt, Trafikverket 51 KTH Järnvägsgruppen, 2014 52 Personlig kontakt, Volvo Group 53 Westman, Ville, 2013 (a) 54 Melin, Jan 2013 (b) 55 Svanbom, Fredrik m.fl., 2013 56 CLOSER, 2014 57 Bothnian Green Logistic Corridor, 2014 58 GOTRIS, 2014 59 Sonne, Lena, 2013 60 VTI Aktuellt, 2012

10

Enligt en licentiatavhandling som lades fram vid Linköpings universitet i december 2013 väljer företag inte järnväg för sina godstransporter eftersom det upplevs krångligt, osäkert och dyrt.61

Reglerna för den tunga trafiken bör ändras så att det blir tillåtet att köra med längre och tyngre fordon. Det blir både ekonomiskt och klimatmässigt effektivare enligt forskare på VTI. Pågående forskning kommer att titta på vad det krävs för ändringar i lagar och regler för ett eventuellt införande av de här fordonen.62

Övriga världen I Tyskland är gods och logistik ett viktigt område. Regeringen vill ha ordentlig övervakning av kör- och vilotider, lastbilarnas skick och inkomsterna i branschen. Man vill stärka sjöfartens infrastruktur med noder och godscentraler och få bort flaskhalsarna.63 BASt gör fälttester med längre lastbilar än vad som idag är tillåtet i Tyskland.64

IFSTTAR bedriver forskning om citylogistik. Man vet att den sista kilometern av transporterna ofta är väldigt negativ ur miljösynpunkt och därför pågår forskning om en ny sorts noder för transporter i städer.65

I Ryssland är järnvägen den viktigaste transportleden och för att öka transporterna mellan EU och Asien den vägen behöver järnvägsnätet kompletteras och byggas ut med nya banor och terminaler. Internationella intermodala godstransporter med sömlösa byten, bra gränsövergångar med e-papper och realtidsinfo är viktiga delar. Inlandssjöfarten behöver moderniseras.66

Australien har gjort en översikt över landets bulkhamnar och transportkedjorna till hamnarna. Översikten behövs för deras National Ports Strategy.67

I Nya Zeeland har jämförelser gjorts mellan trafikslagen avseende bränsleförbrukning och utsläpp för transporter mellan Nordön och Sydön och resultatet visar att sjötransporter är mest kostnadseffektiva och miljövänliga. Transportkostnaderna i Nya Zeeland är höga och forskning pågår om varför och hur man kan sänka dem. Forskning pågår också om logistik och transporteffektivitet för att stödja och öka både exporten och den inhemska konsumtionen.68

Rapporter från ITF/OECD om Chiles linjesjöfart och där speciellt om fartygens teknikutveckling, marknad, hamnar och om lokaliseringen av en ny stor containerhamn i Chile.69 70 I anslutning till det finns också en rapport om dry ports och hinterland och vad som krävs i en region för att försörja en stor containerhamn vid kusten med effektiva transporter inåt land.71

2.5 Miljö

Sverige Utveckling och produktion av miljövänliga bränslen är ett stort forskningsområde, bl.a. vid Luleå tekniska universitet där forskning visar att det är möjligt att fördubbla mängden drivmedel som produceras vid svenska massabruk.72 Bio4Energy är ett bioraffinadericentrum med forskning om hållbar produktion av energi, nya material och biobränslen av material från träd.73

61 Heljedal, Martin, 2013 62 Kharrazi, Sogol, 2013 63 CDU m.fl., 2013 64 BASt, 2011 65 IFSTTAR, 2012 66 EUTRAIN, 2013 67 Kain, Peter, 2013 68 New Zealand Transport Agency, 2013 (a) 69 Wilmsmeier, Gordon, 2013 70 Michea, Alexis, 2013 71 Wilmsmeier, Gordon, 2013 72 Nyberg, Leif, 2013 73 Wikman, Karin 2011

11

Centrum för energieffektiv belysning (Cebeel) bedriver forskning om belysning inom teknik, perception, styrmedel, implementering, infrastruktur, underhåll, säkerhet m.m.74

Eco Ship är ett av Lighthouse temaområden. Forskningen syftar till att sjöfartens miljöpåverkan ska vara så liten som möjligt och sker bl.a. inom områdena energianvändning, energieffektivitet, utsläpp och minska sjöfartens utsläpp, fartygsdesign, miljökonsekvensbeskrivningar, policy, lagar, reglering, ledning, organisation och logistik.75

Klimatförändringar, extremt väder och risker för samhället är forskningsområden på Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstad universitet. Mer kunskap behövs om hur klimatförändringarna kan komma att påverka infrastrukturen.76

Automatiserade och kommunicerande fordon i fordonståg förväntas ge ökad energieffektivitet och minskade utsläpp och kommer att vara en viktig del av vägtransporterna i framtiden enligt Volvo.77

I Ny teknik står det om dammsugning av partiklar på gator i Stockholm,78 att nya gränser för CO2-utsläpp för tunga lastbilar väntas,79 att Saab och KTH satsar på gemensam forskning för att minska flygplanens luftmotstånd och få ner bränsleförbrukningen,80 och om askvarnare för flyget.81

Övriga världen Statens vegvesen har, i samarbete med Jernbaneverket, 2013 avslutat projektet “ Klima og transport”. Projektet har sammanställt klimatförändringarnas förväntade effekter på vägnätet och vilka åtgärder och förändringar som behövs inom byggande, drift och underhåll.82

I Tyskland vill regeringen ge mer pengar till bullerskydd, ha en strategi för godstransporternas miljöpåverkan och minska sjöfartens utsläpp.83 Huvudvägnätet ska skyddas mot klimatförändringarnas effekter. Alla delar: byggande, material, underhåll och drift ska vara energieffektiva och miljövänliga. Laddningsställen för elbilar ska finnas på huvudvägarna. Satsningar på energiproduktion längs vägen (vind, elektrolys, sol) för energi som behövs i vägens närområde ska göras. Det kan vara bullerskydd som är solfångare, piezoelektriska generatorer för att driva trafiksignaler och belysning samt jordvärme på broar och vägar. Buller, utsläpp, energiförbrukning och miljövänlig energiproduktion är centrala begrepp.84 BASt forskar om buller från bullerremsor i bostadsområden och om hur man tar med vätgas i modeller för utsläpp.85

I Storbritannien ska vägnätet anpassas till fordon som inte drivs av fossila bränslen och regeringen sätter till pengar för detta de närmaste tio åren. 86

Cykling och gång är prioriterade områden för regeringen i Storbritannien samt miljövänligare bussar och tåg.87

I CEDR strategiska plan 2013-2017 nämns inom miljöområdet följande trender och företeelser: utveckling av miljövänligare bilar med ännu mindre påverkan på luftkvaliten; att minska trafikbullret speciellt i urban områden; att energieffektivt bygga och underhålla vägar för att minska både kostnader och resursförbrukning; att långa och tunga fordonskombinationer är kontroversiellt i många länder men att forskning visar att det sparar bränsle.88

74 Cebeel, 2014 75 Eco Ship, 2014 76 Pettersson, Andreas, 2013 77 Personlig kontakt, Volvo Group 78 Westman, Ville, 2013 (b) 79 News Pilot, 2013 80 Nohrstedt, Linda, 2013 (a) 81 Alpman, Marie, 2013 (a) 82 Petkovic, Gordana, 2013 83 CDU m.fl., 2013 84 Bundesministerium für Verkehr, Bau und Stadtentwicklung…, 2013 85 BASt, 2012 86 Department for Transport, 2013 (a) 87 Department for Transport, 2014 88 CEDR, 2013

12

I Kina är transporterna ett av tio prioriterade forskningsområden och inom det är luftkvalitet och trängsel i storstäderna viktiga.89

I Nya Zeeland har man undersökt olika utrustningar för att ta bort miljöfarliga ämnen i vattnet som rinner från vägen ner i diket.90

Forskning pågår i Mexiko om transporter och klimatpåverkan och satsningar på kollektivtrafik görs.91

Rapport från ITF/OECD om viktiga grundläggande principer när man beräknar värdet på koldioxidutsläpp i kostnads-nyttoanalyser.92

2.6 Trafikteknik

Sverige Vid Luleå tekniska universitet arbetar man med EAR-IT-projektet. EAR-IT är ett EU-projekt där man testar användning av akustiska sensorer i stads- och inomhusmiljöer. Med hjälp av sensorerna kan man t.ex. upptäcka utryckningsfordon i trafiken genom sirenernas ljud och när bilfönster slås sönder i ett parkeringshus.93

På VTI är man intresserad av kooperativa system vilket innebär kommunikation och samverkan mellan fordon, infrastruktur och information i databaser. Både utformning av transportsystemet i stort och utveckling samt utvärdering av kooperativa tjänster och system är intressant.94

LFV och Saab har utvecklat en operativ och teknisk lösning för flygtrafikledning på distans. Kameror och sensorer placeras ut på flygplatsen och registreringarna länkas i realtid till flygledningscentralen där händelserna visas på bildskärmar. Sverige blir första i världen med licens för operativ drift av fjärrstyrda flygledartorn.95

Sjöfartsverket koordinerar EU-projektet Mona Lisa 2.0 som syftar till att förbättra och utveckla effektiv, säker och miljövänlig sjöfart inom Europa.96

Övriga världen Inom EU-projektet Easyway arbetar man med att införa harmoniserade elektroniska informationstjänster som ska informera bilförarna om trafikläget. Ett fordon kommer att kunna åka genom flera länder och få information i realtid om t.ex. halka på vägbanan. Easyway omfattar cirka 150 vägmyndigheter och väghållare från nästan alla EU-länder.97

Ett prioriterat mål för Storbritanniens regering är att ta itu med trängsel och trafikstockningar på vägarna.98

89 EUTRAIN, 2013 90 New Zealand Transport Agency, 2013 (d) 91 Personlig kontakt, Instituto Mexicano del Transporte 92 Mandell, Svante, 2013 93 EAR-IT, 2014 94 Personlig kontakt, VTI 95 LFV, 2013 96 MONALISA 2.0, 2014 97 BASt, 2012 98 Personlig kontakt, TRL

13

TRL menar att bristen på mark och kapital gör det osannolikt att det i framtiden kommer finnas tillräckligt med fysisk vägkapacitet. För att lösa detta föreslår man

‐ att man kommer utöka de ”managed motorway schemes”99 som har visat sig vara fördelaktiga, ‐ att det blir någon form av vägavgifter, ‐ att rörliga blocksträckor (moving-block signalling) skulle kunna reducera järnvägens

signalkostnaderna och öka kapaciteten.

På regeringsnivå har man uppmuntrat utvecklingen mot en massmarknad av elfordon men svårigheter återstår i form av kostnader och batteriernas alltför låga energiinnehåll i förhållande till deras vikt. Framgång på massmarknaden kommer bero på införandet av hybridteknologier, viktminskning och ytterligare förbättring av konventionella förbränningsmotorers effektivitet. 100

Tysklands regering har som mål att vägarna ska bli mer effektiva med högre kapacitet och att man ska använda sig av den senaste telematiktekniken – Galileo satellitnavigationssystem.101

Siemens har utvecklat ett trafikstyrsystem, Trainguard, som kan fördubbla kapaciteten för tunnelbanetåg med hjälp av wlanteknik som gör det möjligt att trådlöst kunna kontrollera var tågen befinner sig på banan. Systemet har installerats i Beijing och Istanbul.102

BASt, har tagit fram en guide som ska visa hur man ska gå tillväga för att göra kartor som visar den säkraste vägen till skolan.103

I Kina är transportsektorn ett av tio prioriterade nationella forskningsområden. Att minska trängsel i megastäder är ett av de prioriterade områden man har valt att arbeta med. Städer som Beijing och Shanghai har stora problem med trafikstockningar och dålig luftkvalitet.104

Enligt forskare vid Institute of Transportation Economics och EU-Japan Centre for Industrial Cooperation i Japan är informations- och kommunikationsteknik med C2X (car-to-x communication) och M2M (machine to m achine) intressanta områden. Användning av stora datamängder (big data) i transportsystem är viktigt för att kunna förbättra effektiviteten (t.ex. för att minska andelen outnyttjade tåg/flygplan) utan att trafiksäkerheten påverkas.105106

I Nya Zeeland har man utvecklat ett verktyg som ska hjälpa till att prioritera busstrafiken på särskilda vägar och vid speciella trafiksituationer.107

2.7 Infrastruktur

Sverige Enligt Volvo är utrustning för att ladda elfordon något som behövs inom de närmaste åren. För godstransporter är korridortänkande mycket viktigt och att den infrastruktur som behövs byggs utmed dessa korridorer. Volvo testar en 400 meter lång elväg för lastbilar tillsammans med Alstom.108 109

99 Managed motorway schemes:

Managed motorways are a new technology driven approach to the use of our motorways. The managed motorways scheme on J19-20 of the M4 and J15-17 of the M5 will make journeys more reliable by controlling traffic flows more effectively using overhead gantries and new technologies such as signals and driver information signs. The managed motorway will have two main elements to it: variable speed limits and other signals to control traffic and hard shoulder use. Variable speed limits will keep traffic moving by controlling the flow of vehicles when the route is congested http://www.bradleystoke.gov.uk/articles.php?article_id=475Highways Agency

100 TRL news, 2013 a 101 CDU m.fl., 2013 102 Abrahamson, 2013 a 103 BASt, 2012 104 EUTRAIN, 2013 105 Personlig kontakt, Institute of Transportation Economics Japan 106 Personlig kontakt, EU-Japan Centre for Industrial Cooperation 107New Zealand Transport Agency, 2013 a 108 Personlig kontakt, Volvo Group 109 Orring, 2013 c

14

Enligt Scania är elvägar ett aktuellt utvecklingsområde inom den närmaste tiden.110

VTI inleder tillsammans med Trafikverket och Viktoria Swedish ICT ett omfattande forskningsprojekt för testning av elektrifierade vägar i körsimulator.111

Klimatförändringarna och nya väderförhållanden gör att våra vägar behöver byggas och underhållas på andra sätt än tidigare för att hålla. Forskning om detta pågår på VTI. Bland annat har man sammanställt vilka klimatförändringar som vi kan förvänta oss, hur vägnätet behöver klimatanpassas och vilka risker som finns för Sveriges och Nordens vägnät.112

Forever Open Road är ett forskningsprogram som FEHRL håller i. Syftet är att ta fram kunskap om hur man bygger och underhåller vägar på ett sätt som gör dem bättre rustade för extrema väderförhållanden. Vägarna ska vara farbara och hållas öppna även i besvärligt väder.113

BVFF (Bana väg för framtiden) är ett branschprogram som Trafikverket, KTH, VTI och Luleå tekniska universitet är med i. Byggande av väg och järnväg, underhåll av väg och managementfrågor för väg och järnväg ingår i programmet. Syftet är att utveckla branschens och samhällets förmåga att möta nutida och framtida krav på effektiv väg- och baninfrastruktur och samtidigt stärka relevanta delar av svensk anläggningsbransch.114

Den tjälmodell som används idag fungerar inte fullt ut enligt experter inom NVF utan måste förbättras.115

iRoad är ett teknikprojekt inom intelligenta vägar, i syfte att få säkrare och effektivare väganvändning. Sensorer, minne, processorer och kommunikationsutrustning ska få vägmarkeringar att bli ”intelligenta” och möjliggöra stödsystem och tjänster för både trafikanter och underhållare av vägen. Vägbanan ska känna av och bearbeta information, fatta beslut, kommunicera och agera. Projektet är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, Trafikverket, Geveko och Eistec.116

Norge undersöker om det är möjligt att använda offshoreteknik för att bygga fasta förbindelser över de sju bredaste och djupaste fjordarna längs den norska västkusten. Kan rörbro i vattnet och bro på flytande cement vara alternativ till hängbroar?117

Om broar i själva verket håller längre än vad man har trott kan det innebära betydande besparingar. Trafikverket har tillsammans med Luleå tekniska universitet testat en gammal stålbros verkliga bärighet genom att belasta den tills brott uppstod. Testet var början på ett flerårigt forskningsprojekt.118

Övriga världen Både Kina och Japan vill vara med om ett järnvägsnät för höghastighetståg mellan några av Skandinaviens storstäder ska byggas. På konferensen ”8 million city” i Stockholm 2013, presenterade kinesiska och japanska representanter sina finansieringsförslag och tåg. ”8 million City” är ett Interregprojekt om höghastighetståg mellan städerna Oslo-Göteborg-Köpenhamn.119 120

I Tyskland vill regeringen öka antalet parkeringsplatser för lastbilar vid motorvägarna.121

110 Personlig kontakt, Scania 111 Nåbo & Jansson, 2013 112 Arvidsson m.fl., 2012 113 FEHRL, 2014 (a) 114 BVFF, 2014 115 Personlig kontakt, Trafikverket 116 iRoad, 2014 117 Nohrstedt, Linda, 2013 (b) 118 Trafikverket, 2013 (b) 119 Westman, Ville, 2013 (c) 120 The Scandinavian 8 Million City, 2014 121 CDU m.fl., 2013

15

I IFSTTAR:s projekt 5:e generationens vägar (R5G Route de 5ème génération) är många innovationer framtagna men nu behöver fullskaletester göras. Storskaliga industriella applikationer förväntas kunna genomföras 2016-2018.122

I Lettland är forskningen koncentrerad till förbättring av vägstandarder och andra normer för t.ex. byggmaterial och metoder för vägkonstruktion.123

RAILENIUM IRT, European Institute for Technological Research in Rail Infrastructure, driver med statlig finansiering flera projekt som syftar till att reducera kostnader för det franska järnvägsnätet med 20 till 30 procent och öka kapaciteten med 20 procent på 20 års sikt. IFSTTAR driver två av IRT:s åtta forskningsprogram. Det ena handlar om infrastruktur och teknik, det andra om ITS. IFSTTAR utformar en ”karusell” för spårutmattning (railway fatigue carousel) som är unik i världen. Den ska testa spårstrukturer avsedda för mycket höga hastigheter och kommer att byggas inom de kommande 7-8 åren.124

FEHRL har delat in de projekt som organisationen är delaktig i fem teman:

‐ Energy, environment and resources (EER) ‐ Safety and security (S&S) ‐ Mobility, transport and infrastructure (MTI) ‐ Design and production systems (DPS). ‐ Horizontal and dissemination projects.125

I Kina har regeringen sedan 2008 gjort stora investeringar i ny infrastruktur som motorvägar, broar, vägar på landsbygden, höghastighetståg, godsterminaler och bytesplatser. Forskning och utveckling för att förbättra infrastrukturens säkerhet, effektivitet och minska miljöpåverkan finansieras av regeringen.126

Nya Zeeland ändrar geometrisk utformning av rondeller så att de blir bättre och säkrare att cykla i. Modellen kallas c-roundabout.127

2.8 Underhåll

Sverige Järnvägstekniskt centrum vid Luleå tekniska universitet har under lång tid arbetat med att ta fram beslutsstöd för underhåll med hjälp av tillståndsdata. Detta koncept kallas eMaintenance och syftet är att förbättra punktligheten och skapa ett robustare järnvägssystem. I december 2013 påbörjades projektet ePilot119, som handlar om att på sikt implementera eMaintenance (e-underhåll) i hela det svenska järnvägssystemet och därmed öka säkerheten och minimera störningar. Målet är färre störningar, kortare störningstider, bättre tillgänglighet och ett effektivare underhåll med högre kvalitet. I projektet medverkar Järnvägstekniskt centrum, Trafikverket och branschföretagen 128

Övriga världen Department for Transport, DfT, i Storbritannien, har utvecklat en mobilapplikation som cyklister ska använda för att rapportera in uppgifter om potthål.129

I Tyskland är regeringens mål att satsa på underhåll av det befintliga vägnätet i stället för att bygga nytt.130

122 IFSTTAR, 2014 123 Personlig kontakt, Latvijas Valsts ceļi 124 IFSTTAR, 2012 125 FEHRL, 2014 (b) 126 EUTRAIN, 2013 127 New Zealand Transport Agency, 2013 (b) 128 JVTC, 2014 129 Department for Transport, 2013 (c) 130 Personlig kontakt, Bundesanstalt für Strassenwesen

16

Vid BASt i Tyskland har man utvecklat nya metoder och modeller. Några exempel är:

‐ OSSCAR (On-Site SCAnner) för automatiserade inspektioner av broar. ‐ Mätning av jämnhet på cykelvägar för underhållsplanering. ‐ En modell, SimRad, som visar vertikala accelerationer på en cykels frontaxel har tagits fram.

Modellen kan också användas för att mäta accelerationer i handtag och sadel för att ta fram analyser av helkroppsvibrationer hos cyklister.

‐ En ny metod för att säkerställa att det finns tillräcklig mängd salt i saltförråden för vintervägunderhåll.

‐ Ett alternativt system för snabbförsegling av broar testas. Det går ut att att man mycket snabbt kan byta ut en bros ytbeläggning och därmed få minskad trafikenstörning. Metoden kan också användas för andra ytor med intensiv användning som busshållplatser och vid trafikljus. Ett trettiotal objekt har förseglats med den nya metoden och tester, utvärderingar och förbättringar pågår.

‐ ”Smarta” broar. Det räcker inte längre att underhålla en bro när man ser synliga skador. I stället kan man behöva ha information om en bros tillstånd i realtid vilket innebär att inspektioner kombineras med sensorer och givare. Man använder sig av en kombination av data från det nya systemet, förutsägelser och befintlig data från databaser. Målet är ett system som larmar när en åtgärd behövs. En serie av forskningsprojekt med fokus på ”smart sensor technology”, ”smart evaluation methods” och ”smart maintenance management” pågår eller är planerade under perioden 2010-2015. Resultaten kommer att användas för att bygga en prototyp.131

CEDR har ”Ageing Infrastructure Management” som ett av fem teman i ”CEDR Transnational Road Research Programme: Call 2013”. Syftet med forskningsprogrammet är hjälpa vägadministratörer att utveckla en styrningsstruktur för framtida underhåll av en åldrande infrastruktur.132

2.9 Trafiksäkerhet

Sverige Regeringen föreslår att EU-direktivet som ger stater direktåtkomst till varandras fordonsregister i syfte att följa upp trafiksäkerhetsrelaterade brott införs i Sverige. I en proposition utgiven i januari 2014 föreslås lagändringar som krävs för att genomföra EU:s direktiv om underlättande av ett gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott, det så kallade CBE-direktivet. Syftet med direktivet är att genom ökat informationsutbyte göra det lättare för myndigheter inom EU att följa upp trafikbrott som begås med fordon som är registrerade i en annan medlemsstat. För att uppnå syftet ska medlemsstaterna enligt direktivet ge varandra direktåtkomst till sina nationella fordonsregister så att den medlemsstat där ett brott har begåtts ska kunna söka information om ägaren eller innehavaren av fordonet. Redan i dag finns det en möjlighet för EU:s medlemsstater att under vissa förutsättningar genom direktåtkomst söka uppgifter i varandras fordonsregister.133

Pressträffar på Transportforum: ”Säkrare skolvägar i Norrköping”, ”Trygg och säker skolskjuts i Linköping” och ”Motorcyklister och hastigheter”.134

VTI menar att all form av förardistraktion t.ex. telefoni har varit, och fortfarande är, ett mycket viktigt område. Provning av körförmåga har kommit i fokus på sistone. Detta kan relateras till personer med funktionshinder och till forskning om unga och äldre förare.135

131 BASt, 2012 132 CEDR, 2014 133 Regeringens proposition 2013/14:65 134 Schander, Andreas, 2013 135 Personlig kontakt, VTI

17

I Göteborgs hamn har man infört alkobommar på försök. I ett första skede är det lastbilsförare som kommer från Tyskland och passerar Stena Lines färjeterminal som får göra ett utandningsprov innan de kör ut på de svenska vägarna.136 Flera forskningsrapporter pekar på distraktion som ett betydande skäl till trafikolyckor. Till stor del beror distraktionen på mobil- och internetanvändning. Virginia Tech Transportation Institute har i en studie kommit fram till att 78 procent av olyckorna inträffar inom tre sekunder efter att föraren tappat uppmärksamheten.137

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram en rapport under 2013 om cyklisters skadeutveckling. Antalet dödade cyklister har minskat men cirka 23 000 personer uppsöker ett akutsjukhus varje år för att de har skadats som cyklister. Eftersom det främst är äldre samt pojkar i åldern 0-14 år som skadas bör skadepreventiva insatser i större utsträckning rikta in sig mot dessa grupper.138

Automatiserade och kommunicerande fordon, fordon i kolonn, ger ökad säkerhet och sparar energi enligt Volvo.139

Vägräcken med kapacitet att fånga tunga lastbilar är ett viktigt utvecklingsområde.140

Övriga världen Storbritanniens prioriterar att förbättra en redan hög trafiksäkerhet, både för persontrafik och godstrafik.141

IFSTTAR arbetar för att förbättra trafiksäkerheten, reskomforten och för att minska transporternas skadliga effekter på människors hälsa.142

Den tyska regeringen har som mål att ytterligare minska antalet trafikolyckor samt att förbättra utbildningen för unga förare.143

BASt satsar på säkerhet i tunnlar och trafikantbeteende. Information om det finns både skriven i ”Correct behaviour in road tunnels” och i filmen ”What’s my correct behaviour in a road tunnel”. En första studie med virtuell verklighet har inletts där man låtit deltagare uppleva en rökfylld tunnel tillsammans med en ”försöksledare”. Syftet har varit att se hur man påverkas av hur andra gör i en kritisk situation. Följer man andras beteende eller fattar man egna beslut?

BASt fortsätter också med DRUID som är ett europeiskt forskningsprojekt om droger och trafiksäkerhet. Det har pågått i fem år och arton länder deltar. Man vill bl.a. förbättra drogtester så att de ger snabbare och mer tillförlitliga svar och ta fram åtgärder för att förhindra upprepning av drogpåverkad bilkörning.

BASt arbetar med ett projekt som syftar till att öka kunskapen om motorcyklister, cyklister och cyklister på elcyklar ur ett trafikpsykologiskt perspektiv. Man vill öka kunskapen om dessa trafikanter och deras beteende för att identifiera riskgrupper. Med mer kunskap om denna grupp kan man planera trafiksäkerhetshöjande åtgärder, t.ex. om det behöver ställas andra krav på cykelvägar med elcyklar eftersom dessa har högre fart och kraftigare bromsar än vanliga cyklar.

Det är fortfarande problem med olyckstalen bland unga förare. BASt arbetar med att ta fram förslag på förbättringar, t.ex. att utöka tiden för övningskörning under riskfria förhållanden.144

136 Sjödin, Frida, 2013 137 Schultz, Charlotta von, 2013 (b) 138 Schyllander, Jan & Ekman, Robert, 2013 139 Personlig kontakt, Volvo Group 140 Personlig kontakt, Sweco 141 Personlig kontakt, TRL 142 IFSTTAR, 2012 143 CDU m.fl., 2013 144 BASt, 2012

18

CEDR har ”Safety” som ett av fem teman i ”CEDR Transnational Road Research Programme: Call 2013”. Framför allt vill man satsa på forskning inom olycksprediktionsmodeller, stoppsträckor och dess betydelse för vägutformningen och utvecklandet av ett verktyg som ska samla in och tillhandahålla geometriska data för att hjälpa vägadministratörer att utföra säkerhetsöversyner.145

I Kina växer antalet trafikolyckor med elcyklar eftersom dessa är tysta och kan köra med hög hastighet. Det finns inte heller några särskilda körfält för elcyklar och ingen särskild trafiklagstiftning som gäller just dessa.146

I Nya Zeeland är man i slutfasen av ett projekt som ska utveckla modeller för att förutsäga krockar på landsbygden.147 Man har också utvecklat en statistisk modell som kan beräkna krockrisken med hänsyn tagen till vägens geometriska utformning, vägytans tillstånd och körbanans egenskaper.148

Transportforskningen i Sydafrika är intressant för EU och kan leda till ett mer omfattande samarbete i framtiden. Områden som är särskilt intressanta är trafiksäkerhet med betoning på information, utbildning för framför allt sårbara trafikanter som unga, äldre, funktionshindrade och dåligt utbildade.149

2.10 Fordon

Sverige Utvecklingen av automatiserade fordon är i full gång, både för personbilar och lastbilar. Automatisering öppnar för körning i fordonståg som kan förbättra både säkerhet och spara energi. Gemensamma gränssnitt och standarder är då önskvärt i stället för parallell utveckling. Elbilar och hybridbilar behöver förbättras, genom bland annat ökad verkningsgrad och längre räckvidd. Allt enligt Volvo.150

3 projekt som Vinnova har beviljat Volvo:

‐ real-time video streaming in vehicular ad hoc networks to increase road traffic efficiency and safety.

‐ learning fleet: uppnå ökad mobilitet, transporteffektivitet och säkerhet genom effektivt användande av insamlad kartdata från fordons system och tjänster baserade därpå.

‐ VETT 5: projektet ska fortsatt vara en teknikutvecklingsplattform för att hitta ytterligare bränslebesparingar och förbättra framkomligheten.151

Även enligt Scania är elbilar och hybrider något som vi får se mer av i framtiden. Fordonsindustrin kommer att behöva kunna hantera en mängd nya alternativa bränslen med olika egenskaper. Fordon som är konstant uppkopplade till ”molnet”, till varandra och till sambandscentraler kommer att möjliggöra effektivare och säkrare trafik. Automatiserade fordon och fordonskonvojer kommer också enligt Scania att vara en viktig pusselbit i ett säkrare och effektivare transportsystem. För att möjliggöra ovanstående krävs även forskning inom bl.a. elektronik och mjukvaruutveckling, nya material samt metoder för simulering.152

145 CEDR, 2014 146 EUTRAIN, 2013 147 New Zealand Transport Agency, 2013 (a) 148 New Zealand Transport Agency, 2013 (e) 149 EUTRAIN, 2013 150 Personlig kontakt, Volvo Group 151 VINNOVA. Projektkatalog, 2014 152 Personlig kontakt, Scania

19

2 projekt som Vinnova har beviljat Scania:

‐ distribuerad reglering av fordonståg: huvudfokus i projektet är att analysera hur en

styrarkitektur för en distribuerad reglering av ett fordonståg designas och realiseras.

‐ IRIS, prognostiserat individuellt underhållsstöd grundat på systematiserad kunskap om

komponenters tillstånd i inhomogena fordonsflottor.153

VTI ser automatiserad körning som det som kommer att påverka branschen och forskningen allra mest under de närmaste åren, från automatisering av vissa uppgifter till helt självkörande fordon.154 Autonoma personbilar testas i projektet ”Drive Me – självkörande bilar för hållbar mobilitet” som är ett samarbete mellan Volvo, Trafikverket, Göteborgs stad, Transportstyrelsen och Lindholmen Science Park. 2017 kommer de första bilarna att testköras i utvalda trafikmiljöer i Göteborg.155

STandUP for Energy är ett samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet. Ett av forskningsprogrammets mål är att utveckla kostnadseffektiva och energisnåla hybrid- och elfordon.156

ECO2 Vehicle Design är ett centrum på KTH inom fordonsdesign både för väg- och järnvägsfordon. Hur man kan optimera design, funktion och material och ändå få miljövänliga och inte för dyra fordon är nyckelfrågan inom forskningsprogrammet.157

CASTT - Centrum för bilsystemteknik och testning vid Luleå tekniska universitet arrangerar sedan 2008 Swedish Automotive Testing Seminar (SATS). 2013 var ämnena:

‐ Elektrifiering av tunga fordon

‐ ASTA ZERO - en testanläggning för trafiksäkerhet

‐ Elektriska fordon 2020

‐ Färdplan för väte i Sverige

‐ Klimathall för vintertester

‐ Nationell strategi för fordonsforskning

‐ Multi-fuel stationer

‐ Batteri i kallt väder. 158

Minskade koldioxidutsläpp till följd av förändrat körbeteende är ett av målen för EU-projektet EcoDriver. Projektet ska bland annat med hjälp av testförare utvärdera stödsystem för miljövänligt körande men även titta på hur framtida livsstilar och politiska beslut kan påverka körbeteendet.159

153 VINNOVA. Projektkatalog, 2014 154 Personlig kontakt, VTI 155 Volvo Personvagnar, 2013 156 STandUP for Energy, 2014 157 ECO2 Vehicle Design, 2014 158 CASTT, 2014 159 ecoDriver, 2014

20

Ny teknik:

‐ Bosch har utvecklat en motor som för att spara bränsle stänger av sig under färd. Under 30 procent av en normal färd på landsväg behöver motorn inte vara på enligt deras uträkningar.160

‐ Trådlös laddning av elfordon med induktionsteknik är på gång och bland andra Toyota utvecklar och testar utrustning för sina bilar.161 I Korea testkör man under 2013 en slinga med nedgrävda induktionsgivare för bussar och i New York provar man några laddstationer för elbilar nergrävda i gatan.162 163

‐ Autoliv utvecklar säkerhetssystem i fordonet som upptäcker och varnar för trötta, distraherade och alkoholpåverkade förare. Kameror filmar förarens ögonrörelser och beteende för att upptäcka trafikfarlig körning och ett nytt alkolås använder infrarött ljus för att mäta alkohol i utandningsluften.

‐ Akzo Nobel har en ny tillsats som medger asfaltläggning vid 120 grader vilket sparar energi och ger mindre mängd rökgaser vid utläggningen.

‐ SSAB utvecklar nya varianter av höghållfast stål som gör att fordon kan bli lättare med minskad bränsleförbrukning men ändå vara krocksäkra och korrosiontåliga.164

‐ Registreringsskyltar med digitala skärmar ersätter på försök den gamla sorten av metall i flera stater i USA.165

‐ Batterier i elfordon tar stor plats och nu provar Volvo ett nytt material som möjliggör att ha karossen som ett batteri istället. Beräkningar visar att dörrar, tak och motorhuv räcker till 13 mils körning.166

‐ Hyundai satsar på vätgas och har utvecklat en serietillverkad bil som drivs av vätgas.167

Övriga världen Regeringen i Storbritannien har som ett av sina prioriteringsområden utvecklingen av en fungerande marknad för elfordon och andra miljöbilar.168 Man finansierar också ett forskningsprojekt om vad fordonståg skulle få för effekter på ekonomi, näringsliv, vägnätet, trafiksäkerhet och miljön.169

Två av TRL:s fokusområden är framtida fordon (autonoma bilar och tåg samt fordon som kommunicerar med omgivningen och varandra) och miljöbilar.170

I Tyskland vill regeringen ha en miljon elbilar på vägarna år 2020 och en utbyggd infrastruktur som klarar laddningen av fordonen.171

I BASt Strategic Research Plan 2011-2015 ingår numeriska krocksimuleringar som ett utvecklingsområde. Virtuella tester för typgodkännande, produktutveckling och CE-märkning kan i framtiden ersätta verkliga krocktester i allt högre utsträckning. Datamodeller av människokroppen ingår som en del i utvecklingen. I strategiska planen ingår också fordonsutformning och teknik för att skydda cyklister och stödsystem för äldre bilförare som bland annat hjälper dem att upptäcka saker i sidoområdena.172

I Kina är utvecklingen av de egna höghastighetstågen fortsatt aktuell tillsammans med forskning om energikällor och motorteknik för bilar, lastbilar, båtar och flygplan. Elcykeln används mycket i Kina,

160 Abrahamson 2013 b 161 Abrahamson 2013 c 162 Melin 2013 c 163 Melin 2013 d 164 Ahlbom m.fl. 2013 165 Melin 2013 e 166 Alpman 2013 b 167 Alpman 2013 c 168 Department for Transport. United Kingdom. b 169 TRL news. 2013 b 170 Personlig kontakt, TRL 171 CDU m.fl., 2013 172 BASt, 2011

21

men orsakar miljöproblem med kasserade batterier, därför är elfordon och batteriteknik och återanvändning ett prioriterat områden.173

ITS i fordon är enligt forskare i Japan ett av de viktigaste områdena i framtiden, inte bara ur säkerhetssynpunkt men även för effektiv trafikstyrning. Användning av stora mängder information (big data) för storskaliga transportsystem är avgörande för att förbättra effektiviteten (minimera antalet outnyttjade tåg och flygplan) utan att försämra säkerheten. Spårning av fordon i realtid, automatiska uppdateringar av programvara, övervakning av bränsletillgång är andra möjligheter med ITS-tekniken. För flyget är utvecklingen av kompositmaterial en av flera viktiga delar.174175

173 EUTRAIN, 2013 174 Personlig kontakt, Institute of Transportation Economics Japan 175 Personlig kontakt, EU-Japan Centre for Industrial Cooperation

22

3. Fokusering på områden

3.1 Långväga transporter

Sverige

Tvärtemot alla politiska mål kommer än mer gods att flyttas från sjö och järnväg till väg tror forskare vid Lunds universitet. Lastbilarna kommer att vinna marknadsandelar när vägtransporterna blir billigare än sjöfarten och järnvägstransporterna bland annat på grund av svaveldirektivet och höjda banavgifter. Även eventuell ökad maxlast för lastbilar på 75 ton istället för dagens 60 skulle bidra till den utvecklingen. Branschen genomgår dessutom en förändring med åkerier som registrerar sig i andra länder och använder sig av chaufförer från låglöneländer utanför EU för kunna hålla priserna nere och kunna konkurrera om transporterna. Forskarna tror att andelen utländska lastbilar som kör transporter inom Sverige, så kallat cabotage, har ökat och att man bryter mot cabotagereglerna i många fall.176

Enligt forskare på VTI är följande frågor viktiga de närmaste åren:

‐ Överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart. ‐ Effektivisering genom längre och tyngre vägtransporter. ‐ Effektivisering genom korridorer för långväga godstransporter har redan genomförts (gröna

korridorer) men mer forskning, utveckling och utvärdering behövs kring dem. ‐ Effektivisering på järnvägen och även tågen kan bli längre och tyngre. Fyllnadsgraden behöver

också undersökas om man ska flytta gods från väg till järnväg. Det verkar finnas dåliga svenska data för hur effektiva tågtransporterna är och utan det är det svårt att bedriva forskning och utredning.

‐ Utsläppen från transporterna. Handeln med utsläppsrätter inom EU stöps om just i dagarna och svaveldirektiv för maritima transporter är relativt nytt och ett kväveoxiddirektiv är på gång.

‐ Skatter och avgifter påverkar de långväga godstransporterna. De effekter man eftersträvar med en avgift kan ge upphov till andra inte lika önskvärda effekter, t.ex. ger de svenska banavgifterna inte incitament till effektivitet.

‐ Arbetsvillkor för främst vägtransporter - man kan se det som krav på arbetsmiljö men även som konkurrensneutralitet. Påverkan av cabotage.

‐ Teknikstandardisering för enklare intermodala transporter väg-järnväg. ‐ Hamnarna har höga kostnader och omlastning av godset tar tid. ‐ Ny teknik implementeras inte tillräckligt snabbt så att (personal)kostnaderna minskar och

produktiviteten förbättras. Implementering, incitament och utbyte av erfarenheter behövs. ‐ EU vill öppna marknaden för persontrafik i alla länder på samma sätt som i Sverige. Detta

ställer nya krav på upphandling i konkurrens av kollektivtrafik som inte drivs på kommersiella villkor (d.v.s. den mesta). Vad får detta för konsekvenser för järnvägssektorn och kollektivtrafiken?177

Tyngre och längre lastbilar och åtföljande påverkan på vägnätet kommer att bli en viktig fråga om Sverige kommer att tillåta 76 ton som Finland redan har gjort.178

Övriga världen De stora nordiska flygplatserna planerar att växa. Arlanda, Vanda och Kastrup vill alla bygga ut och öka antalet resenärer de närmaste åren. På Gardemoen har utbyggnaden redan börjat. 179

I Estland är man i en utvecklingsfas av Rail Baltic. Det är ett samarbete mellan Estland, Lettland, Litauen, Finland och Polen. Syftet är att koordinera byggandet av en järnvägslinje. I projektet ingår att

176 Adolfsson, Pierre, 2014 177 Personlig kontakt, VTI 178 Personlig kontakt, Trafikverket 179 Augustsson, Tomas, 2014

23

ansöka om finansiering från Europeiska kommissionen, delta i harmonisering av lagstiftning samt planera för själva järnvägsbyggandet.180181

Europeiska kommissionen anger teman och utmaningar uppdelat på transportslag. Återkommande teman är miljöfrågor, säkerhet, intermodala godstransporter, intelligenta transportsystem, teknikutveckling, konkurrenskraft och kostnadseffektivitet.182

Transforum: Transport 2050 är ett pågående EU-projekt vars mål är att ta fram konkreta mål för att förverkliga fyra av de mål som EU-kommissionen lade fram i 2011 års ”Transport White Paper”, bland andra:

‐ 30 procent av godstransporterna på väg som är över 30 mil ska flyttas över till järnväg eller sjöfart till år 2030, och mer än 50 procent år 2050.

‐ Ett jänvägsnät för höghastighetståg ska finnas i Europa år 2050 då de flesta mellanlånga passagerarresor ska ske med tåg.183

SHIFT2RAIL startades i december 2013 på initiativ av kommissionen som därmed avsevärt ökar sin finansiering av forskning och utveckling inom järnvägsområdet. Fem innovationsprogram finns och de handlar om: energi- och vikteffektiva teknologier för högkapacitetståg, trafikstyrnings- och kontrollsystem, kostnadseffektivitet - high capacity infrastructure, IT-lösningar för en sömlös attraktiv järnväg, teknologier for hållbara och attraktiva europeiska godstransporter.184

BESTFACT, Best Practice Factory for Freight Transport, är ett nytt EU-projekt som har bildats i syfte att söka fram, analysera, välja ut och sprida ”best practice” inom godstransporter. BESTFACT kommer att fokusera på och integrera tre områden: godstransporter inom städer, grön logistik & co-modalitet samt e-gods.185

ERRAC är EU:s teknologiplattform för järnvägsområdet. I sin “Rail Route 2050: the sustainable backbone of the single European transport area” presenterar man sin vision för framtidens forskning och innovationer inom järnvägsområdet:

‐ Intelligent mobility 2050 ‐ Energy and environment 2050 ‐ Security 2050 ‐ Safety and certification 2050 ‐ Competitiveness and enabling technologies 2050 ‐ Strategy and economics 2050 ‐ Infrastructure 2050.186

WATERBORNE TP är EU:s teknologiplattform för sjöfart med en forskningsagenda med tre huvudområden:

‐ Safe, sustainable and efficient waterborne transport. ‐ A competitive European waterborne industry. ‐ Managing and facilitating the growth in transport volumes and the changes in trade

patterns.187

ACARE är EU:s teknologiplattform för luftfart som lyfter fram följande utmaningar:

‐ Meeting market and societal needs. ‐ Maintaining and extending industrial leadership.

180 Personlig kontakt, Maanteeamet (Estonian Road Administration) 181 Majandus- ja Kommunikatsiooniministeerium, 2013 182 European Commission, 2014 183 Transforum –Transport 2050, 2014 184 Shift2Rail, 2014 185 European Intermodal Association, 2012 (a) 186 ERRAC Roadmaps 187 WaterborneTP, 2012

24

‐ Protecting the environment and the energy supply. ‐ Ensuring safety and security. ‐ Prioritising research, testing capabilities and education.188

Transport Research & Innovation Portal anger följande i ”Passenger transport: thematic research summary” (2013):

‐ Passagerartransporter är ett av EU:s stora prioriterade områden inom policyområdet. ‐ EU:s transportpolicy lägger tyngdpunkten vid att använda sig av transportinfrastrukturen på

ett bättre sätt, öka kollektivtransportens attraktivitet samt att integrera transportslag, nätverk och service.

‐ Forskning inom området integrerade passagerartransporter är uppdelat på tre områden: forskning som framför allt handlar om barriärer för sammankoppling av transportnätverk, integrerad transportplanering, fysisk integrering av infrastruktur och service; integrerad passagerarinformation som handlar om tidtabeller, resplanering och biljetthantering över olika transportslag; plattformar för information, interoperabilitet för information, biljettsystem och standarder för fysisk interoperabilitet.

‐ Framtida utmaningar kan vara integrering av policy och ledning och att introducera policyer som innebär en beteendeförändring, t.ex. hur förbättrad information och erbjudande om smarta lösningar får människor att välja ett mer hållbart beteende. Här kommer också sociala media att spela en roll.189

Transport Research & Innovation Portal anger följande i ”Water transport: thematic research summary” (2013):

‐ Framtida utmaningar för policy och forskning inom sjötransportområdet är att behålla sin konkurrenskraftiga position inom Europas sjötransportnäring. Forskningen är betydande vad det gäller att möta en växande efterfrågan för sjötransport vilket innebär ökad utveckling av hamnar, terminaler och inlandssjöfarter samt utökning av kapaciteten inom dessa områden. Planeringsverktyg behöver utvecklas för att optimera logistikkedjor och hinterland-förbindelser.

‐ Forskningen behöver också fokusera på hamninformationsteknik (port information technology) för att kunna utveckla ”smart supply chain”.

‐ I framtiden behöver man satsa mera på sömlös interoperabilitet mellan olika transportslag, effektiva hamnar.190

Dyra flaskhalsar hindrar sömlösa gränstransporter för operatörer och speditörer inom European Intermodal Association (EIA). EU är på gång att uppdatera sitt vikt- och dimensionsdirektiv.191

EIA har lanserat ModAir-projektet som syftar till att bilda ett transportslagsövergripande forum för flyg, höghastighetståg och urbana transporter. På det sättet vill man förbättra intermodaliteten för passagerare vid flygplatser inom EU.192

Flygningar inom EU och EFTA (Island, Liechtenstein och Norge) ingår i systemet för EU:s handel med utsläppsrätter (koldioxid), EU Emission Trading systems (ETS). I väntan på ett globalt system föreslår EU-kommissionen att även alla flygningar till och från EU och EFTA ska ingå med den del av flygningen som sker inom medlemsländernas luftrum.193 194

188 ACARE, 2014 189 Transport Research & Innovation Portal, 2013 (a) 190 Transport Research & Innovation Portal, 2013 (b) 191 European Intermodal Association, 2013 192 European Intermodal Association, 2012 (b) 193 Ek, Lena, 2014 194 Naturvårdsverket, 2014

25

Japanska forskare från Institute of Transportation Economics och EU-Japan Centre for Industrial Cooperation menar att det kommer att bli viktigt att förbinda större städer med multimodala transporter eftersom minskade reskostnader och ökad mobilitet kommer kunna leda till ekonomisk utveckling.195196

3.2 Policyforskning

Sverige Vilken politik och vilka styrmedel krävs för att nå klimatmålen och hur kan omställningen göras så effektiv som möjligt och samtidigt med acceptans i samhället? Det var ämnet för forskningsprogrammet LETS 2050 som avslutades 2013. Slutsatserna är bland annat att klimatfrågan måste omfattas av alla politiker och planerare i samhället, att det ekonomiska systemet måste bli mer långsiktigt, att social motivation är viktig för ändrade normer och beteenden och att staten måste välja ”vinnare”, det vill säga att med styrmedel stötta utvalda tekniker som bedöms ha bäst potential för att bidra till att målen uppnås.197

Från och med april 2014 tas den dubbla avgiften bort för skyndsam handläggning av ansökningar om undantag från bestämmelserna i trafikförordningen om bredd, längd och vikt för vägfordon. Det kommer också att bli möjligt för Trafikverket att ta en lägre avgift för ansökningar om undantag som görs elektroniskt.198

För fordonsindustrin är utvecklingen av eventuella E-vägar en viktig fråga som kommer att påverka den och många andra aktörer inom transportsektorn. Ett annat viktigt policyområde är utformningen av skatter och avgifter på bränsle som i sin tur påverkar utvecklingen av olika sorters fordon. Politisk styrning behövs för att betalsystemen för bl.a. vägtullar i Europa ska vara enhetliga eller kunna kommunicera över gränserna. Trafikverkets roll i innovationssystemet behöver göras tydligare.199

Fler och bättre modeller och metoder för att beräkna det samhällsekonomiska värdet på godstransporter vid prioritering och tidtabelläggning på järnvägen behövs enligt bedömare på Trafikverket.200

VTI planerar en satsning på rättsvetenskaplig forskning eftersom transportsektorn är en verksamhet som styrs och påverkas av ett omfattande regelverk.201

Övriga världen Enligt temarapporten ”Financing, pricing and taxation” är följande forskningsområden några av de viktiga inför framtiden: utvärdering av finansieringsmodeller för infrastrukturprojekt och framtagande av nya modeller och metoder; principen att den som använder infrastrukturen också betalar för den vilket får större genomslag för att ge incitament till ändrat beteende och mer miljövänliga val och därför kommer mer forskning behövas om prissättning och hur det påverkar användarna; vägtullar fortsatt aktuellt och fordonsskatter; vidare utveckling av offentlig-privat samverkan; metoder för samhällsekonomisk värdering och val av investeringsobjekt; kunskap om varför och hur infrastrukturprojekt ofta överskrider beräknade kostnader; externa kostnader och marginalkostnader för trafikolyckor; sambandet mellan olyckor och ökade trafikmängder; värderingsmetoder för VSL (vaule of statistical life); bullerkostnader speciellt inom järnväg och flyg.202

En grupp med representanter från multinationella företag inom transportområdet har bildats inom ITF/OECD. Gruppen, Corporate Partnership Board, ska med sina expertkunskaper bidra till att förbättra organisationens arbete med policyanalyser.203

195 Personlig kontakt, Institute of Transportation Economics Japan 196 Personlig kontakt, EU-Japan Centre for Industrial Cooperation 197 LETS 2050, 2014 198 Näringsdepartementet, 2014 199 Personlig kontakt, Volvo Group 200 Personlig kontakt, Trafikverket 201 Personlig kontakt, VTI 202 Transport Research & Innovation Portal, 2013 (c) 203 International Transport Forum, 2014

26

I CEDR strategiska plan nämns inom policyområdet följande trender: minskade anslag och resurser till att bygga och underhålla vägnätet är verklighet i många länder och det kommer i längden att resultera i nedgångna och försämrade vägnät; elbilens intåg påverkar vägen men gör också att skatteintäkterna från de fossila bränslena minskar varför nya sätt att få intäkter behövs; offentlig-privat samverkan är en finansieringmodell som fortfarande är aktuell; vägtullar med elektronisk betalning.204

OPTIC - Optimal Policies for Transport in Combination är ett EU-projekt avslutat 2011. En verktygslåda togs fram för planering, utformning, införande och uppföljning av regler, avgifter, styrmedel och annat som går under begreppet policy. Speciellt viktigt är hur olika styrmedel påverkas av varandra och att i förväg identifiera motsatta men även oväntade positiva effekter av flera samverkande åtgärder.205

I USA domineras den nationella debatten av två frågor: den federala finansieringen av transportsystemet och ITS. Det som heter Highway Trust Fund får sina medel främst från bränsleskatter och intäkterna har minskat de senaste åren på grund av inflationen och bränslesnålare fordon. Många av delstaterna inför vägtullar och användaravgifter när de federala medlen uteblir. Alternativa finansieringsmetoder är därför ett aktuellt forskningsämne. När det gäller ITS behöver delstateterna, som oftast är väghållaren i USA, kunskap om hur man anpassar verksamheten till det intelligenta transportsystemet. Just nu är man i en utvecklingsfas och behöver komma ikapp administrativt och organisatoriskt.206

Enligt TRB bör följande områden vara i fokus de närmaste åren:

‐ Ett tillförlitligt transportsystem ‐ Trafiksäkerhet ‐ Miljö och klimat ‐ Finansieringsformer för transportsystemet ‐ Kollektivtrafik ‐ Finansiering av forskning och utveckling.207

204 CEDR, 2013 205 TØI, 2014 206 Personlig kontakt, National Academy of Sciences 207 Transportation Research Board, 2013 (a)

27

Referenser

Elektroniska och tryckta källor Abrahamson, Håkan (a) Wlan dubblar trafiken i t-banan, Ny Teknik, 2013-04-24 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/jarnvag/article3683512.ece Abrahamson, Håkan (b) Snålkör bilen utan motor, Ny Teknik, 2013-12-17 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3794395.ece

Abrahamson, Håkan (c) Toyota ett steg närmare trådlös laddning, Ny Teknik, 2013-12-06 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3792577.ece ACARE The Strategic Research and Innovation Agenda (SRIA) http://www.acare4europe.org/sria [2014-02-20] Adolfsson, Pierre Mer gods flyttas från sjö till land, Sjöfartstidningen, 2014-01-30 http://www.sjofartstidningen.se/forskare-sagar-sjofartens-framtid/ Ahlbom, Helen; Alpman, Marie & Schultz, Charlotta von FoU-ligan 2013: Mer om alla företagens utvecklingsprojekt, Ny Teknik, 2013-05-16 http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3693677.ece Akinyemi, Aaron Zeppelin airships to return to Europe's skies, International Business Times, 2013-12-22, http://www.ibtimes.co.uk/zeppelin-airships-return-europes-skies-video-1430014 Alpman, Marie (a) Askvarnare upptäcker osynliga moln, Ny Teknik, 2013-11-14 http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3787212.ece Alpman, Marie (b) Här blir karossen ett batteri, Ny Teknik, 2013-10-17 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3779381.ece Alpman, Marie (c) Ny Teknik testar: Så snabbt går det med vätgas i tanken, Ny Teknik, 2013-07-04 http://www.nyteknik.se/nyheter/article3725410.ece Anderson, Richard; Condry, Benjamin; Findlay, Nicholas; Brage-Ardao, Ruben & Li, Haojie Measuring and valuing convenience: a review of global practices and challenges from the public transport sector, International Transport Forum, Discussion Paper 2013-16 http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201316.pdf Arvidsson, Anna K; Blomqvist, Göran; Erlingsson, Sigurdur; Hellman, Fredrik; Jägerbrand, Annika & Öberg, Gudrun Klimatanpassning av vägkonstruktion, drift och underhåll, VTI rapport 771, 2012 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-1849

28

Augustsson, Tomas Köpenhamns flygplats hoppas på stor utbyggnad, Svenska Dagbladet, SvD Näringsliv, 2014-01-30 http://www.svd.se/naringsliv/utbyggnader-av-flygplatser_8945590.svd?sidan=1#xtor=AD-500-[svd.se/naringsliv]-[]-[Textlank]-[aftonbladet]-[]- BASt Strategic research plan: 2011/2015, 2011 http://www.bast.de/nn_78910/EN/e-publikationen/e-allgemeine/Dokumente/forschungsplanung-2011-2015-engl,templateId=raw,property=publicationFile.pdf/forschungsplanung-2011-2015-engl.pdf BASt Annual report 2011/2012, 2012 http://www.bast.de/nn_42254/DE/Publikationen/Broschueren/Dokumente/jb-2011-2012-eng,templateId=raw,property=publicationFile.pdf/jb-2011-2012-eng.pdf Beck, Arne; Bente, Heiner & Schilling, Martin Railway efficiency: an overview and a look at opportunities for improvement, International Transport Forum, Discussion Paper No. 2013-12 http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201312.pdf Bisek http://www.bisek.se/ [2014-02-17] Björklid, Pia; Eliasson, Jonas; Mellander, Charlotta & Ståhle, Alexander Bilen blir alltmer onödig i takt med urbaniseringen, Dagens Nyheter, debattartikel, 2014-01-26 http://www.dn.se/debatt/bilen-blir-alltmer-onodig-i-takt-med-urbaniseringen/ Bothnian Green Logistic Corridor http://www.bothniangreen.se/ [2014-02-17] Bundesministerium für Verkehr, Bau und Stadtentwicklung. (Deutschland) Roads in the 21st century: innovative road construction in Germany, 2013 http://www.bast.de/nn_42252/DE/Publikationen/Download-Berichte/downloads/roads-21st-century,templateId=raw,property=publicationFile.pdf/roads-21st-century.pdf Bureau of Infrastructure, Transport and Regional Economics, Australian Government Public transport use in Australia's capital cities: modelling and forecasting, Research Report 129, 2013 http://www.bitre.gov.au/publications/2013/report_129.aspx BVFF – Bana väg för framtiden http://bvff.se/ [2014-02-17] Carlbom, Mette Cykeln som planerar resan åt dig, Ny Teknik, 2013-10-18 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/article3778344.ece CASTT - Centrum för bilsystemteknik och testning Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/centres/Centre-for-Automotive-Systems-Technologies-and-Testing [2014-02-17] CDU, Christlich Demokratische Union Deutschlands; CSU, Christlich-Soziale Union in Bayern & SPD, Sozialdemokratische Partei Deutschlands Deutschlands Zukunft gestalten: Koalitionsvertrag zwischen CDU, CSU und SPD, 2013. https://www.cdu.de/sites/default/files/media/dokumente/koalitionsvertrag.pdf

29

Cebeel, Centrum för energieffektiv belysning http://ceebel.se/ [2014-02-17] CEDR, Conference of European Road Directors Strategic plan 3: 2013-2017, 2013 http://www.cedr.fr/home/fileadmin/user_upload/en/Strategic_Plan/Strategic_Plan_2013-2017_.doc CEDR, Conference of European Road Directors Transnational Road Research Programme: Call 2013 http://www.cedr.fr/home/index.php?id=226 [2014-02-17] CLOSER. Lindholmen Science Park Go:smart - Projekt för utveckling av framtidens resetjänster http://closer.lindholmen.se/om-closer/gosmart [2014-02-17] Crozet, Yves High speed rail performance in France: from appraisal methodologies to ex-post evaluation, International Transport Forum, Discussion Paper 2013-26, OECD, 2013 http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201326.pdf. Department for Transport. United Kingdom. (a) Action for roads: a network for the 21st century, 2013 https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/212590/action-for-roads.pdf Department for Transport. United Kingdom. (b) Door to door: a strategy for improving sustainable transport integration, 2013 https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/142539/door-to-door-strategy.pdf Department for Transport. United Kingdom.(c) Government backs smartphone app to pinpoint potholes, 2013-12-24 https://www.gov.uk/government/news/government-backs-smartphone-app-to-pinpoint-potholes Department for Transport. United Kingdom. What we do https://www.gov.uk/government/organisations/department-for-transport/about [2014-02-17] EAR-IT Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/centres/cdt/Projekt/Pagaende-projekt/EAR-IT-1.107892 [2014-02-17] Eco Ship Lighthouse Maritime Competence Centre http://www.lighthouse.nu/research/EcoShip/EcoShip.aspx [2014-02-20] ecoDriver European Commission, 7th Framework Programme for Research and Development http://www.ecodriver-project.eu/ [2014-02-17] ECO2 Vehicle Design Kungliga Tekniska högskolan, KTH http://www.kth.se/en/sci/centra/eco2 [2014-02-17] Ek, Lena Flyget måste betala för sina klimatutsläpp, Expressen, debattartikel, 2014-01-30 http://www.expressen.se/debatt/flyget-maste-betala-for-sina-klimatutslapp/

30

Enström, Karin & Elmsäter-Svärd, Catharina Sjögående resurser ska utnyttjas bättre, Göteborgs-Tidningen GT, debattartikel, 2013-12-05 http://www.expressen.se/gt/ledare/sjogaende-resurser-ska-utnyttjas-battre/ ERA-NET TRANSPORT Future travelling call, 2013 http://transport-era.net/current-call/traveller-the-future/ ERRAC Roadmaps Rail route 2050: the sustainable backbone of the single European transport area http://www.errac.org/wp-content/uploads/2013/11/D9-SRRA-RAILROUTE2050.pdf European Commission Transport http://ec.europa.eu/research/transport/index_en.htm [2014-02-19] European Intermodal Association (a) EIA Newsletter 1-2012 (a) http://www.eia-ngo.com/wp-content/uploads/2012/05/EIA-Newsletter-1-2012.pdf European Intermodal Association (b) EIA Newsletter 3-2012 http://www.eia-ngo.com/wp-content/uploads/2012/10/EIA_Newsletter-4.pdf European Intermodal Association EIA Newsletter 1-2013 http://www.eia-ngo.com/wp-content/uploads/2010/05/EIANewsletter-1-2013-2.pdf EUTRAIN, EUropean Transport Research Area INternational cooperation activities Current transport research governance, funding and prioritization issues in various countries: country reports, 2013 http://www.ectri.org/Documents/Publications/Strategic-documents/EUTRAIN_wp5_countryreport_march2013_final(1).pdf FEHRL (a) Forever Open Road http://www.foreveropenroad.eu/ [2014-02-17] FEHRL (b) http://www.fehrl.org/ [2014-02-17]

Future urban sustainable environment Sveriges lantbruksuniversitet, http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/future-urban-sustainable-environment-fuse-/ [2014-02-17] GOTRIS (Göta älv River Information Services) http://www.gotris.se/ [2014-02-17] Heikkinen, Satu & Henriksson, Per Äldres resvanor: äldre trafikanter som heterogen grupp och framtida forskningsbehov, VTI notat 21-2013 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-624

31

Heljedal, Martin Factors influencing the choice between road and multimodal transportation, Linköping Studies in Science and Technology. Thesis 1635, 2013 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-102169 Highways Agency. (United Kingdom) Managed motorway: Junctions 19 to 20 and 15 to 17 M4/M5 http://assets.highways.gov.uk/roads/road-projects/m4-j19-20-and-m5-j15-17-managed-motorways/mm-m4-m5-promo-leaflet.pdf IATA (a) Airlines expect 31% rise in passenger demand by 2017: 930 million more passengers compared to 2012, Press release 2013-12-10 http://www.iata.org/pressroom/pr/Pages/2013-12-10-01.aspx IATA (b) Airlines see slower international freight growth over next five years, Press release 2013-12-11 http://www.iata.org/pressroom/pr/Pages/2013-12-11-01.aspx IFSTTAR IFSTTAR’s scientific strategy: major research directions for the next 10 years, 2012 http://ifsttar.fr/en/ressources-en-ligne/colonne-2/nos-documents-cles/strategie-scientifique/ IFSTTAR R5G : 5th Generation Road: IFSTTAR plans the road of the future http://www.ifsttar.fr/en/recherche-expertise/colonne-1/nos-grands-projets/r5g-5th-generation-road/ [2014-02-17] Ingevaldsson, Jesper. Lighthouse application to Vinnova for SIO-program, Lighthouse Maritime Competence Centre, 2013-11-26 http://www.lighthouse.nu/news-and-events/news-detail.aspx?newsid=104&location=1&language=2 International Transport Forum Co-operation with corporate sector: ITF inaugurates new platform, Media release 21 January 2014 http://www.internationaltransportforum.org/Press/PDFs/2014-01-21-CPB.pdf iRoad Luleå tekniska universitet http://www.iroad.se [2014-02-17] JVTC, Järnvägstekniskt centrum vid Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/centres/jvtc [2014-02-17]

Kain, Peter Australia's bulk ports, Bureau of Infrastructure, Transport and Regional Economics, Research Report 135, 2013 http://www.bitre.gov.au/publications/2013/report_135.aspx Kharrazi, Sogol Sverige behöver längre och tyngre godstransporter, VTI, 2013 http://www.vti.se/sv/nyheter/sverige-behover-langre-och-tyngre-godstransporter/ Kroes, Eric; Kouwenhoven, Marco; Debrincat, Laurence & Pauget, Nicolas On the value of crowding in public transport for Île-de-France, International Transport Forum, Discussion Paper 2013-18 http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201318.pdf

32

KTH Järnvägsgruppen http://www.railwaygroup.kth.se/ [2014-02-17] Lee, Sungwon Valuing convenience in public transport in the Korean context, International Transport Forum, Discussion Paper 2013-17 http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201317.pdf LETS 2050 Lunds universitet http://www.lets2050.se/ [2014-02-19] LFV Fjärrstyrda torn en unik lösning för flygtrafikledning, Pressmeddelande 2013-12-12 http://www.lfv.se/sv/Nyheter/Nyheter-20121/Fjarrstyrda-torn-en-unik-losning-for-flygtrafikledning/ Majandus- ja Kommunikatsiooniministeerium Rail Baltic task force reached an agreement on joint venture. 2013-07-31 http://www.mkm.ee/rail-baltic-task-force-reached-an-agreement-on-joint-venture/ Mandell, Svante Carbon emissions and cost benefit analyses, International Transport Forum, Discussion Paper 2013-32, http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201332.pdf Melin, Jan (a) Bussen som kör dit du vill, Ny Teknik, 2013-10-14 http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3778072.ece Melin, Jan (b) Drönaren blir brevbärare, Ny Teknik, 2013-10-21 http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3780042.ece Melin, Jan (c) Här laddar elbussarna upp sig själva på vägen, Ny Teknik, 2013-08-08 http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3740061.ece Melin, Jan (d) Ladda elbilen från gatubrunnen, Ny Teknik, 2013-10-17 http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3779333.ece Melin, Jan (e) Dags för elektroniska nummerplåtar, Ny Teknik, 2013-09-16 http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3764077.ece

Michea, Alexis Puerto de Gran Escala: the case for a new container terminal in central Chile, International Transport Forum, Discussion Paper 2013-20 http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201320.pdf MONALISA 2.0 Sjöfartsverket http://www.sjofartsverket.se/en/MonaLisa/MONALISA-20/ [2014-02-17]

33

Naturvårdsverket EU-kommissionens förslag om utsläppshandel för flyget 2013-2020 http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Utslappshandel---vagledningar/Rapportering-och-verifiering/EU-kommissionens-forslag-om-utslappshandel-for-flyget-2013-2020/ [2014-02-19] Network Rail Strategic business plans 2014-19 http://www.networkrail.co.uk/publications/strategic-business-plan-for-cp5/ [2014-02-17] New Zealand Transport Agency (a) NZTA research 21, September 2013 http://www.nzta.govt.nz/resources/nzta-research/docs/nzta-21.pdf New Zealand Transport Agency (b) NZTA research 22, December 2013 http://www.nzta.govt.nz/resources/nzta-research/docs/nzta-22.pdf New Zealand Transport Agency (c) NZTA research, Supplementary issue 6, May 2013 http://www.nzta.govt.nz/resources/nzta-research/docs/nzta-supp-6.pdf New Zealand Transport Agency (d) NZTA research, Supplementary issue 7, September 2013 http://www.nzta.govt.nz/resources/nzta-research/docs/nzta-supp-7.pdf New Zealand Transport Agency (e) NZTA research 20, June 2013 http://www.nzta.govt.nz/resources/nzta-research/docs/nzta-21.pdf News Pilot Lastbilar laddar för nya miljökrav, Ny Teknik, 2013-05-30 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3703555.ece Niska, Anna & Eriksson, Jenny Statistik över cyklisters olyckor: faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling, VTI rapport, 801, 2013 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vti:diva-6762 Nohrstedt, Linda (a) Saab och KTH satsar mer på flygforskning, Ny Teknik, 2013-02-01 http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3629563.ece Nohrstedt, Linda (b) Nya vägar att ta sig över Norges fjordar, Ny Teknik, 2013-02-19 http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/anlaggningsbyggen/article3617653.ece Nyberg, Leif LTU Green Fuels rätt i tiden, Luleå tekniska universitet, 2013 http://www.ltu.se/research/I-fokus-just-nu/green-technology/LTU-Green-Fuels-ratt-i-tiden-1.106301 Nåbo, Arne & Jansson, Jonas Framtidens elvägar testas i simulator, VTI 2013-11-11 http://www.vti.se/sv/nyheter/framtidens-elvagar-testas-i-simulator/

34

Näringsdepartementet Lägre avgifter för tunga, breda eller långa transporter, Pressmeddelande 2014-01-30 http://www.regeringen.se/sb/d/18111/a/232864 Orring, Anna (a) Förarlösa tåg ska spara tid i tunnelbanan, Ny Teknik, 2013-05-24 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/jarnvag/article3700959.ece Orring, Anna (b) Utreder spårtaxi till Arlanda, Ny Teknik, 2013-04-15 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3675763.ece Orring, Anna (c) Volvos elväg rullar vidare, Ny Teknik, 2013-06-05 http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3710329.ece

Petkovic, Gordana Klima og transport: slutrapport for FoU prosjektet, Statens vegvesens rapport 210, 2013 http://www.vegvesen.no/Fag/Fokusomrader/Forskning+og+utvikling/Klima+og+transport Pettersson, Andreas Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet, 2013-12-20 http://www.kau.se/klimat-och-sakerhet Regeringens proposition 2013/14:65 Genomförande av EU-direktiv om informationsutbyte vid trafiksäkerhetsrelaterade brott, 2014 http://www.regeringen.se/sb/d/17854/a/231454 Riksdagen Hela resan hela året! en uppföljning av transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, Rapport från riksdagen 2013/14:RFR5 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Rapporter-fran-riksdagen/Hela-resan-hela-aret---En-upp_H10WRFR5/ The Scandinavian 8 Million City http://www.8millioncity.com/ [2014-02-17] Schander, Andreas Pressinbjudan Transportforum 8-9 januari 2014, VTI, pressmeddelande 2013-12-17 http://www.mynewsdesk.com/se/vti/pressreleases/pressinbjudantransportforum-8-9-januari-2014-941917 Schultz, Charlotta von (a Därför finns planer på linbanor i Göteborg, Ny Teknik, 2013-11-28 http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article3790519.ece Schultz, Charlotta von (b) Tappat fokus ligger bakom flest krockar, Ny Teknik, 2013-08-28 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3750739.ece Schyllander, Jan & Ekman, Robert Skadade cyklister : en studie av skadeutveckling över tid, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, 2013 https://www.msb.se/sv/Produkter--tjanster/Publikationer/Publikationer-fran-MSB/Skadade-cyklister---en-studie-av-skadeutveckling-over-tid/

35

Shift2Rail http://www.shift2rail.org/ [2014-01-20] Sjödin, Frida Nu införs alkobommarna, Ny Teknik, 2013-08-16 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/article3744909.ece Sonne, Lena AstraZeneca flyttar medicinfrakt från flyg till sjö, Intelligent Logistik, 2013-04-12 http://intelligentlogistik.se/archives/2771 STandUP for Energy http://www.standupforenergy.se/ [2014-02-17] Svanbom, Fredrik; Nilsson, Curt; Åman, Patrik; Alzén, Carola; Froste, Erik & Zetterlund, Erik ”Låt sjöfarten avlasta vägar och järnvägar i Sverige”, Dagens Nyheter, debattartikel, 2013-11-04 http://www.dn.se/debatt/lat-sjofarten-avlasta-vagar-och-jarnvagar-i-sverige/ Thompson, David; Perkins, Stephen & Van Dender, Kurt Expanding airport capacity under constraints in large urban areas: summary and conclusions, International Transport Forum, Discussion Paper 2013-24 http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201324.pdf Trafikanalys Utvärdering av marknadsöppningar i kollektivtrafiken, Trafikanalys. Rapport 2013:13 http://trafa.se/PageDocuments/Rapport_2013_13_Utvaerderingar_av_marknadsoeppningar_i_kollektivtrafiken_-_rapport_2013.pdf Trafikverket (a) Månadsrapport, december 2013, sammanställd av Rikard Engström Trafikverket 2013-09-12 (b) Spektakulärt brotest http://www.trafikverket.se/Aktuellt/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv2/Nationellt/2013-09/Spektakulart-brotest/ Transforum – Transport 2050 http://www.transforum-project.eu/ [2014-02-20] Transport Research & Innovation Portal (a) Passenger transport: thematic research summary, TRIP, 2013 http://www.transport-research.info/Upload/Documents/201302/20130227_131922_22068_TRS05.pdf Transport Research & Innovation Portal (b) Water transport: thematic research summary, TRIP, 2013 http://www.transport-research.info/Upload/Documents/201304/20130422_122158_82271_TRS03_Water_Management.pdf Transport Research & Innovation Portal (c) Financing, pricing and taxation: thematic research summary, TRIP, 2013 http://www.transport-research.info/Upload/Documents/201311/20131119_114039_25650_TRS11.pdf Transportation Research Board (a) Critical issues in transportation, TRB, 2013 http://onlinepubs.trb.org/Onlinepubs/general/criticalissues13.pdf

36

Transportation Research Board (b) TRB 92nd annual meeting compendium of papers, TRB, 2013 Transportation Research Board TRB Projects and Studies http://www.trb.org/Projects/Projects2.aspx [2014-02-17] TRL news (a) 80th Anniversary edition “Looking to the future” [2013] http://www.trl.co.uk/downloads/download_file.asp?file=../downloads/newsletters/TRLAnniversaryAW_rev2.pdf. TRL news. April 2013 (b) http://www.trl.co.uk/downloads/download_file.asp?file=../downloads/newsletters/TRLNews-April2013.pdf TØI, Transportøkonomisk institutt The overall objective of the OPTIC project http://optic.toi.no/about-optic/the-overall-objective-of-the-optic-project-article27795-1191.html [2014-02-19] Van Dender, Kurt & Clever, Martin Recent trends in car usage in advanced economies – slower growth ahead?: summary and conclusions, International Transport Forum, Discussion Paper No. 2013-9. http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201309.pdf VINNOVA PayPer, 2012 http://www.vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/Effekta/PayPer VINNOVA. Projektkatalog http://www.vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/ [2014-02-17]

Volvo Personvagnar Volvo Car Group initierar världsunikt svenskt pilotprojekt med självkörande bilar på allmän väg, 2013-12-02 http://www.volvocars.com/se/top/about/news-events/pages/default.aspx?itemid=470 VTI Mobilanvändning på cykeln sänker farten, Pressmeddelande, 2014-01-07 http://www.mynewsdesk.com/se/vti/pressreleases/mobilanvaendning-paa-cykeln-saenker-farten-946091 VTI aktuellt nr 4 2012 Temanummer: Näringslivets transporter http://issuu.com/vtisweden/docs/vti-aktuellt-4-2012 WaterborneTP

Vision 2025, 2012 http://www.waterborne-tp.org/index.php/documents Westman, Ville (a) Tvättrobot städar i containern, Ny Teknik, 2013-06-05 http://www.nyteknik.se/nyheter/automation/verkstadsautomation/article3693818.ece

37

Westman, Ville (b) Partiklarna sugs upp av lastbilen, Ny Teknik, 2013-04-25 http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/miljo/article3683513.ece Westman, Ville (c) Kina vill finansiera nordiska snabbtåg, Ny Teknik, 2013-04-29 http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/jarnvag/article3685354.ece Whittle, Thomas China: Subway lines 12, 16 open to the public, NZWeek, 2013-12-30 http://www.nzweek.com/world/china/subway-lines-12-16-open-to-the-public-2-106043/ Wiklund, Mats. Resvanor för kvinnor och män – vad har hänt de senaste åren?, Anförande på Transportforum 2014-01-09 http://www.trafa.se/PageDocuments/MWiklund_-_Resvanor_foer_kvinnor_och_maen.pdf Wikman, Karin Från träd till avancerade bränslen och kemikalier, Umeå universitet, Energiforskning. 2011 http://www.umu.se/forskning/stark-forskning/strategiska-forskningsomraden/energiforskning/ Wilmsmeier, Gordon Liner shipping markets, networks and strategies: the implications for port development on the West Coast of South America: the case of Chile, International Transport Forum, Discussion Paper 2013-22 http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201322.pdf

Personliga kontakter från och med 2013-12-04 till och med 2014-02-14 Bundesanstalt für Strassenwesen, BASt EU-Japan Centre for Industrial Cooperation Institute of Transportation Economics Japan Instituto Mexicano del Transporte Latvijas Valsts ceļi (Latvian State Roads) Maanteeamet (Estonian Road Administration) National Academy of Sciences, USA Scania Sweco Trafikverket TRL Limited Volvo Group VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut

38

Bilaga A: Visualiseringar

För visualiseringarna har programmet VOSView använts. Underlaget till visualiseringarna kommer från olika sökningar i den internationella databasen TRID, http://trid.trb.org som innehåller över en miljon referenser till transportlitteratur. TRID administreras av Transportation Research Board (TRB). Sökningarna har begränsats till ämnesområden och ämnesord kopplade till TRB 92nd Annual Meeting Compendium of Papers208. I ordmolnen är det största ordet det som förekommer oftast bland ämnesorden, ju mindre orden är desto mer sällan förekommer de. Röda områden på värmekartorna visar de oftast förekommande ämnesorden. De olika färgerna visar en skala på hur ofta orden förekommer från rött, gult, grönt till blått.

Bild 1: Ordmoln för området järnväg. Ämnesord som förekommer i fler än en referens.

208 Transportation Research Board, 2013 (b)

39

Bild 2: Ordmoln för området luftfart. Alla ämnesord som förekommit i referenserna.

40

Bild 3: Ordmoln för området sjöfart. Alla ämnesord som förekommit i referenserna.

41

Bild 4: Ordmoln för området väg. Ämnesord som förekommit fler än 20 gånger i referenserna.

42

Bild 5: Ordmoln för området intermodala transporter. Alla ämnesord som förekommit fler än en gång. Ämnesorden Intermodal transportation och Multimodal transportation är dock borttagna från sökresultatet.

43

Bild 6: Värmekarta för området järnväg.

Bild 7: Värmekarta för området luftfart.

44

Bild 8: Värmekarta för området sjöfart.

Bild 9: Värmekarta för området väg.

45

Bild 10: Värmekarta för området intermodala transporter.

46

Bilaga B: Förkortningar ACARE Advisory Council for Aviation Research and Innovation in Europe BASt Bundesanstalt für Strassenwesen BESTFACT Best Practice Factory for Freight Transport BGLC Bothnian Green Logistics Corridor BVFF Bana väg för framtiden CEDR Conference of European Directors of Roads DfT Department for Transport EIA European Intermodal Association ERA-NET European Research Area Network ERRAC The European Rail Research Advisory Council EUTRAIN European Transport Research Area International Cooperation Activities FEHRL Forum of European National Highway Research Laboratories FUSE Future Urban Sustainable Environment GOTRIS Göta älv River Information Services HCT High Capacity Transport IATA International Air Transport Association IFSTTAR Institut français des sciences et technologies des transports, de

l’aménagement et des réseaux ITF International Transport Forum LTU Luleå tekniska universitet NZTA New Zealand Transport Agency OECD Organisation for Economic Co-operation and Development OPS Offentlig-privat samverkan TRB Transportation Research Board

TRA

FIK

VER

KET

. PU

BLIK

ATI

ON

:20

14:0

65. A

PRIL

20

14. F

OTO

OM

SLA

G: J

AN

MIK

S, M

OST

PHO

TOS.

CO

M

.

Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00

www.trafikverket.se

I samarbete med