YRKESHÖGSKOLAN I LANDSKRONA HANDLEDARE:

HUDTERAPEUT UTBILDNING- 2013 INGRID ALMER

DENNIS WESTERBERG

DEN HÄLSOFRÄMJANDE BERÖRINGEN

OM HUR VÄRLDENS (KANSKE) ÄLDSTA KROPPSBEHANDLING KAN

FRÄMJA HÄLSA

NADIA FINSTAD

Sammandrag

Som många andra har jag ofta upplevt att kramar, massage, beröring och all mänsklig kontakt gör något med människan, som verkar bli lugnare, harmonisk och hittar en vis balans. Då jag jobbade på onkologen, observerade jag att om jag injicerade morfin till patienter som hade ont, och stannade en liten stund hos dem, bara höll den i handen, verkade det som att effekten av morfinet inträffade snabbare och höll i sig längre. Hade jag däremot bråttom injicerade morfinet, och sprang iväg tog inte det ofta mer än 15 min innan patienten ringde och tyckte att sprutan hade ingen effekt och jag blev tvungen att ge en liten extra dos, för att kunna kupera smärtan: därmed lärde jag mig att det var onödigt att stressa. Jag har ofta hörd att jag har mycket ”goda händer” och många verkar njuter av min beröring och fast jag ser att dem mår bra, och det händer något med kropp och själen, önskar jag nu förstå mekanismen steg för steg, och får svar på vad som händer med kroppen.

Jag har använt mig av litteratur studier: Kerstin U. Mobergs bok om oxytocinets verkan i kroppen (Kerstin Uvnäs Moberg 2003). Siv Ardebys verk om att arbeta med beröring och bemötande (Siv Ardeby, 2005); taktil beröring har varit och är ett mycket avgörande verktyg i övande av mitt yrke, och hoppas ta den till nya höjder som hudterapeut. Internet och olika forum där, med utgångspunkt från Touch Research Instituts hemsida samt annan litteratur från biblioteket.

Massage berör mer än huden, den går djupare än till musklerna och benen. En god, väl genomförd omsorgsfull massage berör alla våra sinnen, och kan tränga rakt in i det djupaste av mottagerens och givarens existens.

Kerstin Uvnäs M. var den som först upptäckte att fysisk beröring faktiskt utlöser detta lugn-och-ro hormon. Hemligheten ligger i utsondringen av oxytocin, också kallad måbra hormonet. . Inom fysiologin (den del av den medicinska vetenskapen som försöker beskriva hur kroppsliga och själsliga funktioner styrs i kroppen) som är Kerstins område, har man i decennier ägnat stort utrymme åt att beskriva ansträngningens och stressens fysiologi, och inte minst den så kallade kamp eller flykt- reaktionen. Detta mönster beskriver hur organismen ställer in sig på att klara av stressfyllda situationer genom att antingen slåss eller fly.

S i d a | 1

Förord

Att pyssla och ta hand om andra har alltid legat mitt hjärta nära. Människan fascinerar mig och jag dras åt sysselsättningar som har med människor att göra.

Många år som extra mamma till mina yngre syskon har gjort mig till det människa jag är idag, och jag vill därför tackar mina underbara syskon för all kärlek och det stora förtroende de har haft och fortfarande har för mig.

Mina fyra barn är en källa för inspiration dagligen. Fyra helt olika individer som ger mig så mycket att leva för att jag dagligen vaknar och tackar universum för att jag fick uppleva moderskapet. Tack till Nadette, Julia, Eva och Hans för att ni älskar mig för den jag är, och jag får lov att vara en del av era liv.

Jag skulle inte sitta här idag och skriva detta arbete om det inte var för yrket jag brinner för. Kärleken till mina patienter, önskan att kunna hjälpa, pyssla om dem, ge trygghet och obetingad kärlek till dem har fört mig till hudterapeututbildning.

Ett underbart stort och ödmjukt TACK till var och en patient som har trott på mig, och låtit mig komma så nära. Att kunna vara till för er, blev ursprunget till djupa reflektioner om livet och dess mening.

S i d a | 2

Innehållsförteckning

Förord s.1

1. Inledning s.3

1.1 Bakgrund s.3

1.2 Syfte s.4

1.3 Frågeställning s.4

1.4 Metod s.4

2. Resultat s.6

2.1 Begreppet massage s.6

2.2 Historia s.6

2.3 De olika massagegrepper och deras funktion s.6

2.4 Massage i dagens samhälle s.7

3. Massage, den hälsofrämjande beröringen s.8

3.1 Hälsobegreppet s.8

3.2 Fysisk hälsa: somatisk s.8

3.2: Psykisk hälsa: tabut s.9

3.4 : Hur kan massage vara hälsofrämjande? S.9

4. Avslutning s.11

4.1 Resultat s.11

4.2 Sammanfattning s.12

4.3 Diskussion s.12

5. Källförteckning s.13

S i d a | 3

1. Inledning

Nadia Finstad heter jag och är legitimerad sjuksköterska sedan 2005. Ett hektiskt yrkesliv, där jag saknade en plattform för att ägna mig åt patienter och deras anhöriga gjorde att jag successivt blev frustrerad och insåg att jag var tvungen att hitta ett annat samspel och balans i övandet av mitt yrke.

Min kulturella bakgrund påverkar min människosyn och gör att jag dras åt samspel med andra. Jag har väldigt tidigt i livet fått ta ansvar för andra och vara där för dem. Jag är äldst av sex syskon. Min mor blev diagnotiserad med en mycket aggressiv form av cancer 32 år gammal, och förlorade kampen mot sjukdomen bara 48 år gammal.

Året 1991, blev jag mamma för andra gång. Glädjen blev raskt överskuggad av sömnlösa nätter där lilla Julia skrek i streck mellan åtta-nio på kvällarna tills hon helt utmattad somnade lång efter midnatt. Efter att ha stått ut i 2 veckor, uppsökte jag hjälp. Det visade sig att hon plågades av gasbildning i tarmarna. ”3 månaders kolik” heter det, och drabbar oftast flickor. Det kan medicineras, men ofta blir inte det bättre. De befintliga medlen hjälper tyvärr inte alltid. Han ordinerade istället babymassage, och där stod jag med en remiss till ”Babymassage” i handen.

Några dagar senare deltog vi på vår första babymassage. På kvällen fick hon som vanligt en attack, jag behöll lugnet och började utföra massagen som jag lärt mig tidigare på dagen: lite olja på magen, cirkulerande bestämt effleurage , händerna på båda sidor av magen, dra mot mitten, och effleurage nedåt. Ta tag i benen, pressa dem böjda mot magen, så att knäna nästan när hakan. Då händer det: lång gasavgång och barnet blev lugnare ju längre jag håll på. Det var början på en lång kärlek till massage.

Jag har alltid trott på beröringens läkande kraft och hoppas kunna får det bekräftat, i slutet av detta arbete att massage faktisk påverkar båda kropp och själ.

Mitt mantra är: ”Ge alltid minst lika mycket kärlek som du själv har fått här i världen”. Jag känner mig älskat varje dag av de som står mig när och är privilegierat som nu får enda ett verktyg för att kunna bemöta andra människor och ger kärlek, en upplevelse för kropp och själ.

1.1 Bakgrund

Tittar man runt omkring, så ser man ofta människor som rör vid varandra. Det verkar som att beröring är en uttrycksform som ger trygghet, lugn och förmedlar för den andra att man finns där om det behövs.

1989, flyttade jag från Afrika till Tyskland. Snart insåg jag hur mycket jag saknade beröringen. I Afrika rör man vid varandra hela tiden, och det resulterade i att jag nästan fick abstinens efter närhet.

S i d a | 4

Som mamma har jag alltid gett mina barn mycket närhet och burit dem på ryggen i ett tyg så som vi gör i Afrika. Mina barn verkar vara trygga trots faktum att dem är skilsmässa barn, har jag ofta fått höra.

När jag ser någon som inte har det bra, vill jag ge dem en kram. Det samma vill jag få när jag är trött eller ledsen där märker jag att närhet och beröring ger lindring.

I alla kulturer går det att finna spår av beröringens betydelse. Förutsättningar och traditioner är olika men beröringen är gemensam. Även syn, hörsel, lukt och smakintryck kan beröra. Intryck från dessa sinnen ger effekter som märks i hud och slemhinnor.

Otaliga forskningsprojekt om massage har genomförts under alla år. Det har forskas om massage från spädbarnsåldern till döden. I Sverige är Siv Ardeby känd för sitt arbete inom prematurvård och viktighet av beröring för denna patientgrupp. Resultat visade att med hjälp av beröring kunde viktökning hos prematura barn underlättades. Touch Research Institute var det första i världen som ägnade sig åt forskning av beröring och dess påverkan på hälsa. Kerstin U. Moberg professor i fysiologi har fördjupat sig i oxytocinets läkande verkan i kroppen, vid massage, värme och stillhet.

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att få svar på hur massage och beröring kan ha en läkande effekt, och hoppas i slutet av detta arbete, kunna få det bekräftat, att massage faktiskt påverkar båda kropp och själ och därmed HÄLSAN.

1.3 Frågeställning

Med detta arbete önskar jag att få svar på hur världens- kanske- äldste terapi kan främja hälsa. Jag skall försöka besvarar frågan om hur mekanismen som gör massage till en hälsobringande terapi utföras och hur? Vad händer med kropp och själ? Vad händer i vår kropp när vi får massage? Och hur påverkas vår fysiologi?

Att beröring har en läkande verkan, har jag som sjuksköterka alltid visst, men inte fördjupat mig i det

1.4 Metod

Med hjälp av befintlig litteratur, internet research och egna livs och yrkes (jag jobbar som legitimerad sjuksköterka) erfarenhet önskar jag med detta arbete fördjupa mig i tre punkter:

Kort om massage historia och vad begreppet massage betyder.

Hur och varför är massage hälsofrämjande?

Avslutningsvis, vill jag veta vad, du som hudterapeut skall tänka på för att beröring skall vara läkande

Jag har mest använt mig av litteratur studier: Kerstin U Mobergs bok om oxytocinets verkan i kroppen: ” Lugn och beröring: oxytocinets läkande verkan i kroppen”. (Kerstin Uvnäs Moberg 2003). Siv Ardebys verk om att arbeta med beröring och bemötande: ” Ett sinne med stora

S i d a | 5

möjligheter, Att använda beröring”. (Siv Ardeby, 2005). Internet och olika nätbaserade sidor, med utgångspunkt från Touch Research Instituts hemsida samt annan litteratur från biblioteket. Taktil beröring har varit och är mycket avgörande verktyg i utövandet av mitt yrke, och jag hoppas ta det till nya höjder som hudterapeut.

Att jag fick välja så här begränsat, beror på att begreppet ”beröring” verkar vara enkelt, men det är inte alltid så enkelt som man kan tro. Jag har deltagit i en Taktipro kurs och kom ihåg att Siv Ardeby, som har laget kursen och metoden, hade fördjupad sig i arbetet med beröring. Sen pratade jag med Camilla Björck, utbildningsledare och lärare och nämnde, att jag kunde tänkt mig att skriva om massage som en hälsofrämjande beröring. Då visade hon Kerstin Mobergs bok om Oxytocinet, som jag nu har läst och tycker att hon verkligen förklarar mekanismen runt hormonfrigöring och deras verkan i kroppen när vi utför massage.

S i d a | 6

2. Resultat

Massage är att dela med sig av beröring- händer som berör kroppen, händerna, huvudet eller fötterna.

2.1 Begreppet massage

I olika verk beskrivas massage som ”… ett i senare tider i Frankrike uppkommet uttryck för den allmänna eller lokala behandlingen genom gnidning, knådning, kramning och bultning av muskler”. Massage är ett franskt ord som kommer från grekisk masséin eller arabisk mass och betyder ”trycka, gnida, knåda”.

Metoden har funnits länge, i synnerhet bland orientens folk, där den fortfarande utgör en väsentlig del av deras badkultur så som vi idag kan uppleva vid turkiska eller arabiska hamam. Massage sägs kunna lindra eller bota åtskilliga mer eller mindre lokala sjukdomstillstånd.

2.2 Historia

Beröring är kanske världens äldste kommunikations form. Den första kontakten mellan spädbarn och föräldrar sker genom beröring. Massage har mycket gamla rötter och existerade utan tvivel före det skrivna ordet. Det finns över 15 000 år gamla grottmålningar i Pyrenéerna och forntida hällristningar i Kina, Tibet, Indien och Egypten som vittnar om hur länge människan har använt sig av denna terapiform. Den första skriftliga rapporten finns i världens äldsta medicinska verk ”Nei Ching” skriven av en kinesisk läkare ca 2500 år f. Kr. Läkekonstens fader Hippocrates (460 – 370 f. Kr) talade om friktionens läkande verkan. Han tyckte att massage var en konst som läkare skulle behärska, och viktigt var det att massage inte skulle vara varken våldsam eller smärtsam. Grekerna botade sjukdomar med massage för mer än 4000 år, här har den svenska klassiska massage sina rötter. Den klassiska svenska massagen utarbetades av sjukgymnast och gymnastisk läraren Per Henrik Ling (1776- 1839). Den är idag världsberömd och uppskattat i olika länder, samt att den är grundsten till många olika andra massageformer.

Johann Metzger, holländsk läkare (1839-1909) anses vara personen som introducerade massagen till den vetenskapliga miljön. Med andra läkare satte dem de franska massagegreppstermerna ”effleurage, tapotement och petrissage” på kartan.

I 1900 – talet blev massage ett självklart intresse inom den klassiske skolmedicin och olika läkare började studera och jobba med massage. Sedan dess har massage används flitigt inom sjukgymnastik och rehabilitering. Den har tagits över i olika behandlingsinriktningar så som kiropraktik, naprapati och andra östlands behandlingsform.

Idag används massage båda i förebyggande och behandlande form, men i vilket som helst fall verkar syftet vara att främja hälsa.

2.3 De olika massagegrepp och deras funktion

S i d a | 7

En massagebehandling består av relativt få olika grepp som upprepas på flera olika sätt, beroende på vilken kroppsdel som masseras. De fyra huvudgrupperna är:

Strykningar/Effleurage: Mjuka strykningar uppåt i muskels fiberriktning. Rörelserna skall vara lugna och rytmiska. Effektiv på stora områden, och kan användas på alla kroppsdelar för att börja och för att avsluta en massage samt som övergång från en rörelse till en annan. Stimulerar blodcirkulation och blodgenomströmning till det masserade området.

Knådning/Petrissage: Arbetar djupare på de stora musklerna med knåding, lyftning och vridning. Den ena handen upprepar den andras rörelse, växelvis och utan avbrott. Handen skall vara lätt kupad och knådning göras med handlov. Mycket effektiv för att stimulera blodcirkulationen i de långa musklerna.

Friktion: Här används finger topparna och handlovarna för att nå direkt ned i vävnaderna, där spänningar kan sitter. Terapeuten låter tummen glider uppåt i muskelfibrernas riktning i ett kort men fast tryck, medan de fyra andra fingrarna används som stöd. Tummen skall slappna av på tillbakavägen. Effektiv lokalt på till exempel vadmusklerna men, skall aldrig användas på lederna, skall utföras stegvis, då alla människor tål olika mycket. I vilket som helt fall är inte det mening att massage skall göra ont: går till smärtgränsen, men det avråddas att den överskrids.

Klappningar/Tappotement hör till en kategori för sig i holistisk massage, eftersom dessa rörelser, till skillnad från de andra greppen, snarare är stimulerande än avslappnande. Detta är en serie snabba, rytmiska grepp som upprepas växelvis med båda händerna. Det stimulerar musklerna och nerverna, och får endast användas på själva musklerna.

Dessa fyra huvudgrupper har var sina undergrupper, och detta resulterar i ett brett spektrum av rörelser som sättas ihop till en viss massageform. Det finns säkert flera olika grepp som jag inte går in på här men så ser grundprincipen ut och ger ett brett verktyg för att alltid kunna komponera en hel massage.

2.4 Massage i dagens samhälle

Huden är kroppens största känselorgan. Här registreras temperatur förändringar, smärt och beröring. Dessa olika stimuli registreras av receptorer i huden som i sin tur står i förbindelse med sensoriska nerver. Stimulering av beröring så som värme receptorer aktiverar lugn och ro- systemet. Denna bortglömda mekanism upplever nu ett snabbt växande interesse i samhället och den klassiska medicinen.

Massage används i olika sammanhang i dagens samhälle och är mycket uppskattad av båda kunderna och terapeuterna. Huden är vårt största sinnesorgan, och det är genom hudens känslighet att vi lär oss i livets början hur omgivningen fungerar, vilken form och kvalitet saker och ting har, skriver Madeleine Bolander på sin hemsida. Hon hänvisar till Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi vid Karolinska institutet som är erkänd som en av världens främsta hormonsforskare. Madeleine Bolander skriver på sin hemsida att ” Dagens samhälle kräver av människan att hon går på högvarv, både på jobbet och fritiden. Samtidigt används kroppen alltför lite till vad den är skapt för: rörelse. Vi lever allt oftare ett mer stillasittande liv; i bilen, framför datorn och TV:n. Vi går oftare på plana golv, betong- och asfaltsytor än i skogen. Det är inte konstigt att en sådan orörlighet – parad med stress, vår tids kanske största folksjukdom – leder till spänningar,

S i d a | 8

ömhet och trötthet i muskulaturen.” Ett mycket vanligt sätt att komma till ro idag är att köpa sig massage eller en annan form av beröringsterapi. ( http://www.inandasliv.se/rosenmetoden/beroring.html)

Madeleine Bolander skriver vidare att ”Massagens viktigaste uppgift är att lösa upp spänningar i musklerna, sådana spänningar som kan uppstå av för lite rörlighet, felaktig arbetsställning eller ansträngning av något slag

Det är känt att det kan ligger fysiska eller psykiska orsaker bakom muskelspänningar och värk. Det är alltså inte förvånansvärt att till och med den allra lättaste massage metoden kan ge lindring till ömma muskler, medan den hårdaste knådning kan förblir utan effekt. Massage kan leda till att känslorna kommer fram till yta. Madeleine Bolander beskriver detta på ett bra sätt: ” Oro, vrede, sorg och stress, som man inte ger utlopp för, kapslas istället in i muskler och leder. Man biter ihop, knyter näven i fickan, skjuter upp axlarna. Det bästa vore att genast ge utlopp för känslan av besvikelse, frustration och saknad genom att t.ex gråta, skrika, skratta eller prata.”

Vi lever med andra ord i konstant spänning och kanske enda en anledning att använder oss av den ”kamp eller flykt- reaktionen” som gör oss ”okänsliga” och gör att vi bara fortsätter i vår ”destruktiv mönster” tills kroppen eventuellt sätter stopp på det hela. Kerstin Uvnäs Moberg skriver i sin bok: ”Lugn och Beröring”. Oxytocinets läkande verkan i kroppen” om ”en inre styrkedryck i form av hormoner och signalsubstanser”

3. Massage, den hälsofrämjande beröringen

Enligt Kerstin Uvnäs Moberg är ” Det lugn som massage och annan beröring ger är inte bara tecken på att stresshormonerna sjunker, utan ett tillstånd i sig. Smärttröskeln ökar, medan puls och blodtryck sjunker. I vissa fall skulle säkerligen massage därför kunna ersätta lugnande tabletter. Dessutom kan det faktum att en annan person tar hand om och bryr sig om en ha en terapeutisk effekt.”

I detta avsnitt skall jag gå djupare in i vad som händer med oss vid beröring: både fysisk och psykisk, men innan dess skall jag förklara vad hälsobegreppet innebär.

3.1 Hälsobegreppet

Faktum är att det finns en hel del olika uppfattningar om vad hälsa är. Jag har för min del alltid förhållit mig till WHO definitionen från 1946 att hälsa är ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, anser detta som en bra utgångspunkt. Som sjuksköterska har jag lärt mig att hälsa är en mycket subjektivt upplevelse och det är detta som jag anser som kärnan i mötet med andra människor. Människans hälsa definieras mycket utifrån vilket stadie individen befinner sig i sitt liv.

3.2 Fysisk hälsa: somatisk

S i d a | 9

Inom sjukvård delas människans hälsotillstånd i en somatisk och en psykisk del. Den somatisk hälsa handlar om kroppens funktioner och kan så som i Prismas ordbok definieras som ” kroppens tillstånd när den fungerar på bästa sätt utan sjukdomstecken eller tecken på avvikelser”. ”Soma” är grekisk för kropp och somatisk hälsa är riktat enbart mot kroppen, fysisk hälsa. Detta är den del av hälsan som man pratar mest om, och som det refereras till när det pratas om sjukdom eller ohälsa. Kerstin Uvnäs Moberg skriver i sin bok ” Lugn och beröring” att den som läser medicin idag lär sig hur det kan uppstå fel i den kroppsliga och i viss mån i den själsliga apparaten, samt hur man går i väg för att åtgärda dessa defekter. Vidare nämner Kerstin Uvnäs Moberg att ingen tvekar idag att söka vård för ett brutet ben, en blödande sår eller symtomer för olika infektioner. Det är idag lätt att diagnotisera det mesta med ett litet blodprov, och det finns i princip en mall om hur man går tillväga utifrån symtom, blodprovsvar och mätvärden så som blodtryck, temperatur och puls.

3.3 Psykisk hälsa: tabut

Psykisk hälsa, definieras som förekomsten av mentalt välbefinnande, motsatsen till psykisk sjukdom och frånvaro av psykisk störning. Detta är sjukvårdens och samhället ”big no”. Det finns en del åtgärder så som ” Världens dag för psykisk ohälsa” och en del föreläsningar om hur vi skall förhålla oss till denna här sjukdomstillstånd som inte alltid syns på ytan. Tyvärr är det så att till och med inom sjukvården så är det en mycket hög tröskel till människans psykiska hälsa.

3.4 Hur går det till när beröringen är hälsofrämjande?

Fysiologen och forskare Kerstin Uvnäs Moberg har beskrivit detta på ett mycket förståelig sätt i sin bok ”Oxytocinets läkande verkan i kroppen”. Allt börjar med att Kerstin Uvnäs Moberg konstatera att vi tänker i motsatser och detta har vi gjort så länger att vi inte ens tänker på det längre. Vi blir antingen rädda eller arga eller bådadera, vårt hjärt-kärlsystem går på högt varv medan andra systemer såsom matsmältning står still.

Det är motsatsen av kamp- och flyktreaktionen som vi skall titta närmare på och mekanismen bakom detta.

Att saker och ting går på högt varv är tyvärr inte alltid hälsosamt, så det är motsatsen eller en rätt balans av det ene och det andra är det vi strävar efter. Då Uvnäs Moberg skrev sin bok i 2003 beskrev hon detta som ”bortglömda fysiologiska mönster” en motsats av kamp och flyktreaktionerna. Den moderna människa lever under ständig press och höga krav, men som tur är så observerar vi att fler och fler, söker sig till ro och lugn och gör allt som är i deras makt för att kommer ner i varv. Det finns andra sätt att stimulera oxytocin produktionen, så som tankekontroll, sinnestillstånd, därför finns det ett stort utbud på marknaden idag som inte direkt har med det fysisk beröring att göra så som yoga, meditation, studiecirklar, coachning mm. Lugn och ro systemet har lika stor betydelse för organismens överlevnad som systemet för försvar och ansträngning och är precis lika komplicerat.

Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen tillsammans. Nervcellerna kallas neuron, och vi har mer en hundra miljarder sådana i våra nervsystem. Neuron består av en cellkropp och en mängd utskotts som har för uppgift att ta emot och

S i d a | 10

vidarebefordra nervsignaler. Den centrala nervsystem är delat i olika nivåer som har en eller flera specifika funktioner:

1. Tanke/ hjärnbarken: Intellektuella funktioner, strategisk tänkande, tolkning, värdering, omdöme.

2. Känsla/ limbiska systemet: emotionella impulser, känslor, minnen och inlärningsförmåga.

3. Drift/Hjärnstammen: drifter, grundleggende livsfunktioner, autonoma funktioner och reaktionsförmåga

4. Reflex/Ryggmärgen: omkopplingar och reflexer

Det finns också delar av nervsystemet som ligger utanför det centrala nervsystemet och kallas det perifera nervsystemet: här finner vi de nerver som leder till och från kroppens hud, muskler och organ. Utåtgående nerver kallas motoriska och inåtgående sensoriska (känselnerver). Den delas i sin tur i den viljestyrd (somatisk) och en icke viljestyrd (autonom) del.

Kerstin Uvnäs Moberg, förklara i sin bok ” Lugn och beröring: oxytocinets läkande verkan i kroppen ”att det är från hypotalamus som en stor del av de autonoma funktionerna styrs. Här regleras en stor del av de inre organens funktion, till exempel hjärtmuskulaturens arbete, blodkärlens grad av sammandragning, aktiviteten i mag-tarmkanalen och utsondringen från ett flertal olika körtlar. Hypotalamus antigen påverkar det autonoma nervsystemet i både dess sympatiska och parasympatiska delar, eller styr det hormonella kontrollsystemet i hypofysen, en körtel med flera viktiga funktioner. När hypotalamus sätter igång hormonella aktiviteter förmedlas dessa till de olika organen i kroppen via hypofysen. Hypofysen består av en framlob och en baklob. Det är från denna baklob som vasopressin och oxytocin utsondras, fast dem bildas till skillnad till andra hormoner i hypotalamus.

Oxytocinets frisättning styrs framför allt via nerver som når den paraventrikulära kärnan och som förmedlar information dels från yttervärlden, dels från kroppens insida exempelvis livmodern och magtarmkanalen. Oxytocinproduktion kan också påverkas av nerver från andra områden inne i hjärnan. Det kan ske i nerver från luktorganet eller från olika områden i hjärnbarken, men också genom nervimpulser från andra områden i mer ursprungliga delar av hjärnan, inklusive hjärnstammen.

Kerstin Uvnäs Moberg som forskat mest inom detta område har hittills jobbat med råttor och kommit på att frisättning av oxytocinet, leder till att blodtryck sjunker, matsmältningshormon frisätts och känsligheten för hetta minskar. Dessa effekter kan störas av oxytocinantagonister, vilket tyder på att oxytocintransmission har ägt rum. Det finns nu också bevis som antyder att om smekningarna upprepas, uppkommer samma effekter som när oxytocininjektioner ges upprepade gånger. Kerstin Uvnäs Moberg injicerade oxytocin till djuren – fem injektioner dagligen, och konstaterade att detta utlöste effekter som består en till tre veckor efter sista injektion. Smeker man djuren på magen i fem minuter kunna man uppnå samma effekt. Detta betyder att det kan per idag ges oxytocin som medicin, för att hormonen frisätts dels direkt till blodbanen, men också i centrala nervsystemet. Dessa nerver projicerar exempelvis till andra områden i hypotalamus och påverkar därigenom viktiga centra i hjärnan som reglerar beteende och fysiologiska parametrar.

S i d a | 11

4. Avslutning

Det avgörande med en hälsofrämjande beröring är nog mest av allt att den skall sättas i system, vara regelbunden och upprepas. Massage är beröring satt i ett genomgående system, där vi upprepar olika rörelser ett antal gånger tills det ger denna lugnande och i sin tur läkande effekt på den fysiologiska apparaten. Det är olika form och namn på en och samma sak och för det mesta så uppnå du som terapeut samma fysiologiska effekt.

4.1 Resultat

Massage berör mer än huden, den går djupare än till muskler och benen. En god, väl genomförd omsorgsfull massage berör alla våra sinnen, och tränger rakt in i det djupaste av mottagerens och givarens existens.

I alla kulturer går det att finna spår av beröringens betydelse. Även om förutsättningar och traditioner är olika, så är beröringen gemensam. Beröringen betyder något för alla, positivt eller negativt. Utan beröring dör vi. I sin bok ” The power of touch” (1999) skriver Phyllis K Davis: ”Utan beröring dör ett barn, människohjärtat värker och själen förtvinar”.

Redan 1906 kom den engelska forskare Sir Henry Dale på det att det fanns en substans i hypofysen som kunde påskynda förlossningen: denna substans kallade han oxytocin som betyder ”snabb förlossning” på grekiska. Oxytocinets sammansättning blev kartlagt i mitten av 1900-tallet. Den består av nio aminosyror och är kemisk besläktat med vasopressin; enbart två aminosyror skiljer båda substanser. Det finns två oxytocinsystemet, det ena utgörs av det oxytocin som går till blodbanan och således fungerar som ett hormon. Det andra består av det oxytocin som går via nerverna och fungerar som signalsubstans. Dessa separata system kan i vissa situationer samordnas, men skiljs dock åt av bland annat blod-hjärnbarriären som skall skydda hjärnan mot farliga substanser i blodet.

Kerstin Uvnäs Moberg var den som först upptäckte att fysisk beröring faktiskt utlöser detta lugn-och-ro hormon. Hemligheten ligger i utsöndringen av oxytocin, också kallad ”måbra hormonet”. Inom fysiologin (den del av den medicinska vetenskapen som försöker beskriva hur kroppsliga och själsliga funktioner styrs i kroppen) som är Kerstins område, har man i decennier ägnat stort utrymme åt att beskriva ansträngningens och stressens fysiologi, och inte minst den så kallade kamp eller flykt- reaktionen. Detta mönster beskriver hur organismen ställer in sig på att klara av stressfyllda situationer genom att antingen slåss eller fly.

Vid ” The touch research institut” har forskning visat att för tidigt födda barn växte till sig mycket snabbare om den berördes flera gånger dagligen. Inom gynekologin har det forskats

S i d a | 12

mycket runt beröring av den födande kvinnan. Det visade sig att kvinnorna som deltog i projektet upplevde massage i kombination med dämpad belysning, musik och värme som en rogivande positiv upplevelse. Inom cancervården har beröring alltid varit ett högst aktuelt tema fast det är svårt att veta hur och när den skall användas, då cancersjuka har mycket perifera smärtor och kan uppleva den alla lättaste beröring som smärtsamt.

Beröring förbättrar uppmärksamhet, lindrar depressiva symtom, minskar smärtar, minskar stresshormoner, förbättrar immunförsvaret. Detta konkluderade Touch Research Institute i Miami, Florida

4.2 Sammanfattning

Kropp och själ bildar ett system har jag fått lära mig under min utbildning till NLP coach. NLP är en beteende- psykologisk modell som bygger på studier av professionella kommunikatörer och deras sätt att skapa förandring genom sin kommunikation (http://www.nlp.se.)

Kommunikation är livsviktigt, och beröring är i högsta grad kommunikation. En kropp som inte mår bra leder till en själ som i sin tur påverkas med andra ord. Beröring är mångfasetterad och mycket fascinerande.

Fysisk hälsa verkar vara enkel att förhålla sig till. Utmaningen vi stöter på inom sjukvården är när tabletter inte hjälper till och alla blodprov är ”normala”, och patienter är besvikna. Sjukvården har börjat bli lyhörd och tänksättet att kropp och själ hänger samman är inte längre rena skogsdoktor området. Människan har numera i medicinsk litteratur fått en själ som i sin tur kan påverka kroppens funktioner.

4.3 Diskussion

Det är oundvikligt för mig att börja den här delen med att referera till min grundutbildning som sjuksköterska. Det har den senaste tiden inom sjukvården framkommit att chansen att uppnå ett bättre resultat ökar när vi ser patienten som en helhet. Det som förr blev ansett som ”tilläggsinformation” har blivit den mest avgörande delen kanske? Läser du idag i en patientjournal så börjar anamnes med livsberättelse, hur den patienten du läser om har det och hur hon lever tar vi mer hänsyn till idag. Det visar sig att vi uppnår en mycket större compliance. Denna lyhördhet verkar vara en stor vinst för hela systemet. Från det jag blev sjuksköterska 2005 tills idag har det hänt otroligt mycket kan jag konstatera. Idag är det mer än vanligt att vi överapportera en kort berättelse om VEM patienten är när det kommer in en ny patient, och inte som för bara diagnosen. Beröring är numera ett accepterat redskap i olika områden inom sjukvården.

”Nej, rör mig inte” säger lille Emil, 7. Han har precis genomgått en njurtransplantation. På frågan om vad jag skall göra istället svara han ”bara står där tills jag somnar” Beröring är inte alltid att röra vid någon. Det är kanske i själva verkan så att vi här i Skandinavien inte är lika glada för beröring som på sydligare breddgrader. Jag är utbildad NLP Master Practitionner coach och jobbade aktiv med detta i ca 2 år. Det som var avgörande var att beröra min klient inombords och jag rör annars inte vid klienten. Fast beröring är den effektivaste sättet att frigöra oxytocin, så visar det sig mer och mer att alternativa aktiviteter så som yoga, meditation, bönen, massage, akupunktur och andra alternativa behandlingar visar goda resultat i flera undersökningar. Akupunktur som förr i tiden avfärdades av skolmedicinen,

S i d a | 13

används regelmässigt idag i sjukhusmiljön. Det är inte lätt att hitta någon negativ eller motargument för beröring i generellt. Och då menar jag inte bara den fysiska beröringen. Det mobiliseras stora resurser(fast det inte alltid märks, och mycket negativ skrivs) för att öka tillgänglighet vid psykiska åkommor. Psykiatrin är mycket bra bemannad, och all läkande process går ut på att frigöra lugn och ro hormonet på någon sätt.

Det är tyvärr så att denna klarhet vi idag har om att lugn och ro främjar hälsa, har öppnat för charlatanism inom branschen och det är synd att det finns många aktörer som inte kan sitt hantverk och därmed sätter en mörk skugga över alternativa medicinbehandlingar, endå går det åt rätt håll. Det är idag större översyn och inblandning av bland annat socialstyrelsen om hur du som terapeut skall skaffa dig kunskap och dokumentation till denna, det handlar mycket om att ha stor respekt för den som söker hjälp. Det är många som utnyttjar detta svaga moment, och erbjuder tjänster som dem inte har kunskap för att kunna utföra eller också utför dem utan att tänka sig för vilka skador de kan göra. För beröring kan vara både hälsofrämjande och skadlig.

Som terapeut skall du vara lyhörd och rädd om din kund i varje interaktion. Du skall vara varsam i bruk av dina kunskaper, och inte missbrukar din makt. Det finns olika massage metoder, olika terapi riktningar faktum är att alla syftar på att ökar eller kickar igång lugn och ro hormonet: oxytocin. Jag har alltid fascineras av beröring och gör det nu på slutet av detta arbete ennu mer. Jag inser att jag alltid har sökt mig till jobb där jag kan beröra människan.

5. Källförteckning

Litterära källor

Ardeby, S. (2007): När orden inte räcker: Teori ur beröringsperspektiv. ISBN: 9197455709. 65-80 s.

Ardeby, S. (2007); Arbeta med beröring: Ett sinne med stora möjligheter, Att använda beröring. ISBN: 9197455741. 42-64 s.

Henricson. M., Billhult, A (2010) Taktil beröring och lätt massage. ISBN: 9144056494. 128 s.

Lacroix, N. (1992): Massage för total avslappning: Inledning. ISBN: 9137100866. 6-9 s.

Lucy, L., Sara,T. m fl (2001): Massage boken: Grundgreppen. ISBN 9153422619. 30-35 s.

Moberg, K. (2000): Lugn och beröring: oxytocinets läkande verkan i kroppen. ISBN: 9127075052. 215 s.

Elektroniska källor

Hälsa (2012) Wikipedia. Hämtad 2012-05-12 från: http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4lsa#WHO:S_definition_av_h.C3.A4lsa

S i d a | 14

Lugn och beröring. Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Hämtad 2012-11-20 från http://www.medicallink.se/news/printNews.cfm?newsID=1344

Vad säger forskningen? Hämtad 2012-11-20 från: http://www.inandasliv.se/rosenmetoden/forskning.html

Welcome to the touch research institut. Hämtad 2012-10-17 från:

http://www6.miami.edu/touch-research/