ISSN 1404-059X

OLJUD eller GO’LJUD -

BULLERS STÖRANDE och

OBEHAGLIGA EFFEKTER

Erik Borg

AHLSÉNS FORSKNINGSINSTITUT

Rapport nr 14 2008

I. SAMMANFATTNING........................................................................................................... 1 II. FÖRORD ............................................................................................................................... 2 III. INLEDNING........................................................................................................................ 3 IV. SYFTE ................................................................................................................................. 8 V. METOD................................................................................................................................. 9 VI. HISTORIK ......................................................................................................................... 10 VII. NUVARANDE REGELVERK ........................................................................................ 19

Naturvårdsverkets föreskrifter.............................................................................................. 19 Boverkets föreskrifter........................................................................................................... 21 Socialstyrelsens föreskrifter ................................................................................................. 22 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ............................................................................................ 22

VIII. NYARE UTREDNINGAR ............................................................................................. 31 IX. AKTUELL VETENSKAPLIG LITTERATUR................................................................. 45 X. ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN - PROBLEMATISERING ........................................ 52 XI. BEGREPPSSYSTEM OCH KONCEPTUELLA MODELLER ....................................... 57 XII. NYA REGELVERK......................................................................................................... 63 ACKNOWLEDGEMENT ....................................................................................................... 64 REFERENSER......................................................................................................................... 65

1

Buller – effekt på välbefinnande, prestation och hälsa Översikt över förordningar, föreskrifter, utredningar och litteratur samt en problempresen-tation och en modell för utveckling av nya regelverk I. SAMMANFATTNING Rapportens huvudsyfte är att stimulera till utveckling mot bättre regelverk som skyddar mot negativa effekter av ljud, med fokus på störnings- och obehagsupplevelser. Miljöbalkens bud-skap att nya forskningsrön skall tillämpas har varit vägledande. En historisk tillbakablick av tidigare regelverk ges och därefter en översikt av nu gällande lagar, regler och föreskrifter. På basen av en genomgång av nya utredningar och moderna forskningsresultat görs en problem-beskrivning genom att jämföra regelverken med det moderna kunskapsläget. Efter ett försök till en begreppsmässig analys och en beskrivning av ett miljösystem med aktörer och proces-ser ges ett förslag på inriktning av åtgärder för att vidareutveckla regelsystemet. Det största problemet är de fysikaliska ljudmåttens begränsade värde för beskrivning och för-ståelse av störnings- och obehags- (och hälso-)effekter. Det är därför nödvändigt att ge större uppmärksamhet åt bakgrundsnivåer, till exempel relationen glesbygd/tätort, ljudets informa-tionsinnehåll, attityder till ljudkällan, kontroll- och delaktighetsperspektivet, statussyndromet, där bullret kan vara en markör på allmänt dåliga förhållanden, samt speciellt känsliga grupper, främst personer med hörselnedsättning äldre och barn. Kombinationer, t ex buller och vibra-tioner ökar också störeffekten. Dessutom måste en öppen diskussion ske om vilken risknivå – hur många procent störda etc – som är acceptabel. Rapporten fastslår att man inte kan begrän-sa åtgärderna till att gälla enbart akustik, utan man måste också skapa positiva kopplingar till ljudkällan i form av delaktighet och kompensation. Så kan oljud förvandlas till go’ljud.

2

II. FÖRORD Buller är ett ständigt problem i det moderna samhället. Det är ett problem med många sidor och skiljer sig på flera väsentliga sätt från andra miljöproblem. Så till exempel kan ett och samma ljud vara starkt positivt eller negativt, beroende på person och situation. Till skillnad från de flesta andra miljöfaktorer kan också var och en åstadkomma detta miljöproblem - bullra. Det är inte bara så att buller drar med sig kostnader, det har blivit alltmer uppenbart att bullrets motsats – tystnaden - har ett eget värde, både i samhället och för marknaden. Fokus riktas mer och mer mot identifikation av tysta miljöer, en allt exklusivare tillgång. Vidare har kunskaperna om bullrets effekter på människan utvecklats. Inte minst börjar man få data som ifrågasätter de konventionella sätten att beskriva buller och samhällets normer och riktlinjer för vad som är god ljudmiljö och vad som kräver åtgärder. Föreliggande rapport skall ses som ett bidrag till denna utveckling. Huvudvikten läggs vid störning och obehagsupplevelse men även effekt på sömn, prestation/kognition. Även hälsa kommer att beröras och något om ljud som källa till välbefinnande. Däremot behandlas inte de hörselskadade effekterna. I dB-värdena anges referenser, vanligen A, med eller utan parentes, eftersom ingen enhetlig regel har tillämpats i de olika citerade skrifterna.

3

III. INLEDNING Buller brukar definieras som oönskat ljud, och ljud definieras som hörbara vibrationer. Det finns alltså en subjektiv komponent både i begreppen buller och ljud. När man försöker be-skriva begreppen i fysikaliska termer måste man alltså utgå ifrån en mänsklig upplevelse. Det leder till problem: hur mäter man oönskat ljud och vad kallar man vibrationer som inte är hörbara för människor men kanske för andra levande varelser? Ljud har därför fått en vidgad definition. Man talar istället om hörbart ljud som de vibrationer de flesta unga normalhörande personer kan uppfatta, d v s vibrationer i frekvensområdet 20-20.000 Hz. Infraljud är icke hörbart ljud (och ursprungligen alltså egentligen inte ljud) i frekvensområdet under 20 sväng-ningar per sekund och ultraljud utgörs av vibrationer över 20 000 Hz. Det är uppenbart att det är många personer som inte hör alla svängningar i det hörbara området. Döva gör det inte och personer med åldersbetingad hörselnedsättning, arbetsrelaterad hörselskada eller andra orsa-ker till skador på mellanörat eller innerörat, gör det inte heller. Man har trots detta enats om att avgränsa begreppen på detta sätt. Man talar därför om att personer som inte hör hörbara ljud har någon form av hörselnedsättning. Det behöver emellertid inte alls vara fråga om någon skada i ordets vanliga bemärkelse, utan det kan vara så att örat och sinnescellerna aldrig utvecklats till exempel på grund av ärftliga orsaker. Medan de ursprungliga subjektiva definitionerna av ljud på ett något sånär enkelt sätt kan överföras till fysikaliska beskrivningar och mått, är det mycket svårare med begreppet buller. Detta blir uppenbart om man betraktar det enkla förhållandet i vardagslivet att ett visst ljud kan vara mycket önskvärt för vissa personer, men samtidigt oönskat för andra, och därmed lika med buller. Det gäller t ex musik när en har fest och grannen sitter hemma och får lyssna på dunket genom väggen eller golvet. I andra fall kan värderingen kanske inte vara direkt motsatt men ändå olika. När man själv åker bil i något ärende bryr man sig ofta inte så mycket om det ljud man själv skapar medan personer i omgivningen kan tycka att det är mer eller mindre störande. Svårigheten att översätta begreppet buller till fysikaliska termer varierar också med vilken typ av effekt bullret har på människan. Det är alltså ett problem att de vardagligt använda orden i området ljud och buller har oklar och överlappande betydelse. En omprövning kan behövas och ett förslag på definitioner för vardaglig användning är: Ljud = alla fortledda vibrationer som kan uppfattas av det mänskliga örat. Till detta kopplas som tidigare ”infraljud” och ”ultraljud”. Oljud = oönskat ljud, störande, obehagligt eller hälsovådligt, d v s motsvarande det gamla ordet buller. ”Störande” är ofta lindrigare negativt än ”obehagligt”, som har en starkt känslo-mässig komponent. Enligt engelska (Webster) och svenska ordböcker betyder störa/disturb: avbryta aktivitet eller vila, falla i talet, distrahera, röra om, skapa oro eller oordning. Obe-haglig/annoying betyder: irriterande, skadande, framkallande av ilska, avsky. Som synonym står dock också ”disturb”. En ytterligare diskussion om begreppen finns på sid 8 och i Stallen (1999) som hävdar att det som skiljer störning och obehag är kontrollaspekten: ”all annoyance is about ”who is in control?”” Goljud (go’ljud eller godljud) = nyskapat ord som är motsatsen till oljud och betecknar önska-de, efterlängtade ljud, hälsobringande, stimulerande eller behagliga ljud. Det kan vara allt ifrån barnets första skrik vid födelsen till musik, naturljud, och det solida ljudet när man stänger dörren på sin lyxbil. Bullerskada: Detta ord bör utmönstras, eftersom det inte är det oönskade i ljudet som är skad-ligt (Jag bortser då från att det möjligen kan finnas en komponent av önskat/oönskat enligt Lindgren & Axelsson 1983). Visserligen kan man tala om hörselskadligt buller, eftersom

4

buller också kan vara starkt, men skadan åstadkoms inte av det oönskade utan av styrkan. Bättre är då: Starkljud: ljud som är potentiellt skadligt för örat och kroppen. Var gränsen skall gå är oklart. 85 dB(A) är en möjlig gräns men även något svagare ljud skulle kunna vara hälsovådliga, t ex ge blodtryckseffekter. Lägre än 70 dB(A) torde man inte behöva gå. Lättljud: ljud som man kan utsättas för i obegränsad omfattning utan att riskera vare sig hör-selskador eller kroppsliga sjukdomar. Vanligtvis tänker man sig en gräns vid ca 70 dB(A). Man får dock undanta vissa extrema situationer, t ex intermittenta väckande ljud och ljud i tortyrliknande situationer. Här kan skadliga effekter tänkas uppstå även vid lägre ljudnivåer. Oönskvärdhet: egenskap hos ett ljud som gör det till ett oljud. Ett måttsystem för att gradera skalan önskvärd till oönskvärd behöver utvecklas. Något vardagsord för alla typer av fortledda vibrationer behövs knappast. Som fackord kan förutom ”vibrationer” akustiska signaler, akustiska vågor eller akustiska vibrationer användas. Dessa begrepp kommer att användas i föreliggande rapport men inte införas konsekvent. Man kan dela in effekterna av ljud och oljud i sex typer:

a) hörselskadliga effekter (medicinskt audiologiska) b) effekter på kroppen och den allmänna hälsan (allmänt fysiologiska medicinska) c) effekter på det psykiska välbefinnande, störning, obehag och mentala processer, t ex

kognition (psykologiska). d) effekter på kommunikation och samvaro (lingvistisk-sociologiska) e) effekter på sömnens längd och kvalitet (psykofysiologiska) f) effekter på prestationsförmåga (psykiska och fysisk/fysiologiska)

När det gäller de medicinskt audiologiska effekterna finns relativt väl utvecklade kriterier för vilka ljud som är skadliga eller inte skadliga (Arbetsmiljöverket, AFS 2005:16). I EU dis-kuteras nu att sänka gränsen från 85 till 80 dB(A). Ett problem vid tillämpningen är dels att det finns en mycket stor individuell variabilitet som delvis beror på ärftliga egenskaper och dels att det finns mycket som talar för en betydande interaktion med andra faktorer, t ex rök-ning, vibrationer, kemisk exponering. De hörselskadliga effekterna kommer inte närmare att behandlas i denna rapport. De fysiologiska-medicinska effekterna, effekterna på den allmänna hälsan, har diskuterats och undersökts i många studier. (För aktuella sammanfattningar se WHO 2001, WHO 2007, och Kjellberg 2007). Det är väl belagt att det finns kortvariga effekter, t ex på autonoma nerv-systemet och hormoner (corticosteroider) och allt fler data tyder på att det också kan finnas en ökad risk framför allt för kardiovaskulära sjukdomar. Det är emellertid svårt att renodla obser-vationer där man helt säkert kan separera effekterna av buller från effekterna av andra fakto-rer, t ex statussyndromet (Marmot 2006). Statussyndromet innebär att personer med lägre social status har en högre sjuklighet. Om det i allmänhet är av låg status att bo och arbeta i bullermiljöer så kan ökad sjuklighet i sådana miljöer bero på annat än bullret självt. Bullret kanske är en markör på att miljön är dålig och att man därvid mer bör reflektera över ”status-syndromet” än över direkta ”toxiska” effekter av buller. Denna aspekt har inte tagits med till-räckligt i analyser och diskussioner hittills, så vitt jag har funnit. Vissa försök att kontrollera för icke akustiska faktorer vid bedömning av bullers effekt av blodtryck har dock gjorts (van Kempen et al 2002), men ovanstående problem kvarstår dock. Det kan också vara tvärtom: den dåliga (ljud-)miljön i lågstatusområden kan vara en viktig faktor bakom symptomen i statussyndromet.

5

De kortvariga fysiologiska effekterna har ett utpräglat dos-respons-förhållande när det gäller det obetingade effekterna (t ex Borg 1981). Dessutom är denna typ av reaktion lätt att betinga. Det var ju vegetativa reaktioner på ljud som Pavlov började med när han utvecklade begreppen kring den betingade reflexen. Ljuden kopplades till stimuli som gav upphov till fysiologiska reaktioner. Efter viss träning gav enbart ljuden upphov till reaktionerna. Ljud-effekterna blev bestående på grund av det informationsinnehåll som ljuden hade givits (be-tingning) och inte beroende på ljuden själva. Den dimensionen (betingningen) är mycket svår att särskilja från de direkta reaktionerna, och det har, enligt vad jag funnit, inte gjorts i några av de epidemiologiska studier som finns publicerade hittills. Då närmar man sig också de psykologiska reaktionernas komplexitet, där attityder och informationsinnehåll har en avgö-rande betydelse. Attitydernas betydelse finns beskriven men skall bara i vissa fall beröras här. Det förefaller emellertid mycket sannolikt att det finns en koppling mellan de negativa psyko-logiska faktorerna, störningseffekter och effekter på det kroppsliga välbefinnandet och de all-männa fysiologiska effekterna och påverkan på hälsan. Upplevelsen av buller innehåller i hög grad komponenten ”oönskad”, d v s ljudupplevelsen innehåller en utpräglad dimension av informationsinnehåll och attityd. Kjellberg & Landström (1994) och Kjellberg (2007) tar upp detta i sina översiktsartiklar och poängterar att förutom störeffekten av ovidkommande tal finns det mycket lite gjort rörande informationsinnehållets betydelse i mer pavloviansk bemärkelse. Olika ljudtyper med likartad fysikalisk sammansätt-ning (trafikljud och ljud av oceanvågor) visar sig ha olika störeffekt och påverkan på pres-tation. Trafikljudet var mer negativt än oceanljudet (Djokvucic et al 2004). Det kanske fort-farande vackraste exemplet på detta fenomen är studien av Sörenssen från 1970, där han vi-sade att störningsupplevelsen av flygbuller i närheten av en militär flygbas kraftigt minskade i ett område efter att man lokalt gått ut med en information om hur bra de svenska flygplanen var och hur viktigt för vårt försvar och för denna bygds välbefinnande (där byggdes flygplan) det var med flyg. Mycket av de konflikter som idag uppstår kring bullrande anläggningar har också sannolikt en sådan komponent. Näringsminister Maud Olofsson framhöll attitydaspek-ten i P1 den 13 september 2007, när hon intervjuades om planer på att bygga vindkraftparker i Norrland. Hon pekade då på att det var viktigt att det också blir positiva effekter för invånarna och bygden. Sådana effekter sågs ju sällan när vattenkraften byggdes. Det kom vattenrallare från annat håll och förstörde fiskevattnen och miljön. Lokalbefolkningen fick på sin höjd temporärt positiva effekter (förutom de mer diffusa välståndseffekterna som hela landet får av långsiktiga lönsamma energisatsningar). Vindkraftverken måste också bli nyttiga för dem som drabbas av nackdelarna. När man analyserar relationen mellan de mätbara aspekterna av lju-det och de psykologiska upplevelserna, störningsupplevelse etc, måste man ha dessa aspekter i åtanke. Man måste också tänka på habitueringseffekter och lagen om initialvärdet. Reak-tionen blir större ju mer basal (avslappnad) personen är vid expositionen (Sokolov 1963). Fokuseringen på fysikaliska bullermätningar har rimligen sin grund i att det är möjligt att mäta fysikaliska egenskaper lätt och relativt exakt. Vidare har dessa fysikaliska mått ett ganska bra prediktionsvärde för den hörselskadade effekten och psykoakustiska fenomen såsom hörtrösklar och talmaskering. När det gäller störning/obehag/ välbefinnande är situa-tionen däremot betydligt mer komplicerad. De fysikaliska måtten förklarar bara en liten del av variansen, ner till 10 % (Fields 1993 och Passchier-Vermeer 1993) eller 20 % (Job 1988). Man kan alltså förvänta sig att de dos-responsförhållanden som finns har stora statistiska spridningar. Det är ändå viktigt att försöka skapa ett ramverk för hur en god eller dålig ljud-miljö skall se ut. Därvid är det viktigt också att belysa de faktorer som påverkar grundläggan-de dos-responssamband.

6

Den fjärde typen av effekt (sid 4), den lingvistisk-sociologiska, som också den är audiologisk, nämligen hur ljudmiljöerna påverkar förmågan att följa med i ett samtal, d v s effekt på kom-munikation och samvaro mellan människor, är återigen enklare att översätta till fysikaliska termer. I vad mån ett visst ljud stör, maskerar, samtal beror på den fysikaliska och fysiolo-giska interaktionen mellan signalerna (talet) och störljuden, framför allt i örat. Det finns också en interaktion i hörselbanorna och i vissa fall en interaktion även i de språkanalyserande och kognitiva delarna av hjärnan. Det senare kan vara fallet om en informationsbärande signal, t ex tal, finns samtidigt som det tal man önskar lyssna till. Här kommer då förmågan till selek-tiv uppmärksamhet och förmågan att undertrycka oönskad språkinformation in. I de aspekter där samhällsintressen kommer in är emellertid störningsljudet sällan av talkaraktär. Det vä-sentliga är transportljud och industriljud. Till detta kan komma naturljud i form av blåst och regn men dessa faktorer har knappast fått någon separat uppmärksamhet, bortsett från att de kan störa mätningar av mänskliga eller tekniska ljudkällor utomhus. I kontorsmiljö är däremot irrelevant tal en av de viktigaste störkällorna och störningsupplevelsen kan till och med min-ska om man tillför ett maskerande ljud. Erfarenheterna av sådan tilläggsmaskering är dock inte helt positiva (Kjellberg 2007). Omfattande studier har genomförts avseende olika typer av bullers inverkan på olika test på mental prestationsförmåga (översikt Landström et al 1999, Kjellberg 2007). Särskilt känslig för negativ påverkan är språkförståelse och språkinlärning. Huruvida den fysiska prestations-förmågan kan påverkas av buller är mer oklart, men att rytmiska ljud och musik påverkar motoriska funktioner är uppenbart (översikt Borg 1981, 2006). Även beteenden – socialpsykologiska aspekter – kan påverkas i bullrig miljö. Detta har till exempel visats för hjälpsamhet och aggressivt beteende av Cohen och Spacapan (1984). Ljud i form av musik (goljud) har en påtaglig effekt på beställningsbeteendet i restauranger (North och Hargreaves 1998) och köpbeteendet i affärer (Muzak). På Naturvårdsverkets hemsida (www.naturvardsverket.se) finns under fliken ”verksamheter med miljöpåverkan” en sammanställning av gällande föreskrifter och riktvärden. Enligt den tidigare miljöskyddslagen fanns definierade riktvärden och gränsvärden med juridisk valör. I miljöbalken finns inte absoluta gränsvärden utan riktvärden och man hänvisar till en juridisk praxis. I infrastrukturpropositionen finns också begreppet ”vägledande värden”. I miljöbalken står generellt om känsliga individer och att man skall ta hänsyn till dessa. Det fordras dock ut-slag i domstol för att hänsynstagandet skall få en konkretisering. Den individuella känslighe-ten är tydligare och lättare att beskriva och gradera för talstörning än för andra effekter av buller. I WHO:s riktvärden finns också hänvisat till känsliga individer, bl a hörselskadade och personer med främmande språk som modersmål. Nu håller man på att göra regelverk för vind-kraftverk och där tar man också hänsyn till bakgrundsnivå, till exempel skillnad mellan tätort och landsbygd. För att komma vidare har ett antal icke-akustiska faktorer tagits med i nyare studier och över-gripande konceptuella och teoretiska ramverk har konstruerats och delvis testats, bl a av Fidell & Pearssons (1997, cit. Stallen 1999) och Stallen (1999). Stallen utgår från Lazarus’ (1966) och Folkmans (1984) stress- och hanteringsteorier (coping) och framhåller att den upplevda kontrollen över bullerkällan är den kanske viktigaste icke-akustiska faktorn. Han påpekar också att det är viktigt att skilja störning (disturbance) från obehag (annoyance). Medan “disturbance” är ”hindering av goal attainment” och ”the exposure to noise makes it difficult or impossible to attain something valued” är “annoyance” också en product av “perceived

7

control” över detta hot. (Kommentar: man skulle här ha kunnat ha en analogi till tinnitus. Störning är upplevelsen av öronljudets perceptuella dimensioner och hur aktiviteter som sömn påverkas. Tinnituslidande/-invalidisering är de invalidiserande och emotionella konsekvenser-na, som motsvarar obehaget av omgivningsljudet. I överensstämmelse med Stallens (1999) och Kjellbergs observationer av kontroll (faktisk eller upplevd) kan man antaga att den klas-siska metoden att hjälpa tinnituspatienter många gånger är effektivare än nyare metoder. Den klassiska metoden bestod helt enkelt av beskedet att “tinnitus är ofarligt och obotligt men du kommer att vänja dig”. Nyare metoder innehåller huvudsakligen: “gör si eller så så blir det bättre”. Det kan också fungera, men fokuseringen på tinnitus som “si eller så“ motverkar habitueringen, eftersom man vid varje åtgärd måste fokusera på sin tinnitus istället för att låta den sjunka undan och bli som vilket ointressant och opåverkbart vindbrus som helst.) Ytter-ligare utveckling av dessa modeller är angelägen för att komma vidare med experimentella och epidemiologiska studier. En springande punkt i allt riskbedömningsarbete är vidare vilka ”skador” som är acceptabla. Hur stor förändring t ex av hörtröskeln i starkljud skall betraktas som en signifikant skada? När det gäller störningseffekter av oljud accepterar man 15 % mycket störda. I det svenska regelverket ligger den faktiska procentsiffran något lägre, 5-15 %. Är dessa procentsatser rimliga eller skall 0-vision råda? Det finns mycket ny kunskap och många aspekter att diskutera när det gäller både oljud och go’ljud och deras effekter på välbefinnandet. Ett huvudsyfte med denna rapport är att presen-tera aktuella förordningar, föreskrifter samt kunskapsläget och diskutera fortsatt inriktning av forskning och utvecklingsarbete och tillämpning i arbetet med norm- och riktvärden.

8

IV. SYFTE Huvudsyftet med föreliggande rapport är att stimulera till utveckling av relevanta regelverk genom att

1) ge en historisk tillbakablick över det regelverk som vi har haft 2) presentera nuvarande allmänna råd, föreskrifter och regler och något av deras

underlag 3) presentera nyare utredningar som kan leda fram till nästa generation regelverk 4) ge en översikt över den aktuella vetenskapliga litteraturen 5) att problematisera och utveckla de begreppsmässiga modellerna samt presentera tankar

om en fortsatt utveckling av forskningen på vägen mot nya mer nyanserade och pre-cisa regler

9

V. METOD Offentliga utredningar, propositioner och lagar har tagits fram och presenteras under relevanta rubriker. Kommentarer har lagts till och vissa slutsatser har presenterats i direkt anslutning till respektive skrift. Listan på aktuella förordningar har erhållits från Naturvårdsverket respektive Socialstyrelsen. I övrigt har webb-sidor för olika myndigheter använts. Aktuell litteratur har erhållits ur mitt eget arkiv samt via sökningar på nätet och i vetenskap-liga databaser, framför allt PubMed. Diskussioner har också förts med flera svenska forskare, främst inom Forskningsrådet för Arbetsliv och Samhälles, (FAS:s) nätverk Människan och Bullret. De har också givit referenser till ny, delvis ännu ej publicerad litteratur. Avslutningsvis har några övergripande problem tagits fram. Efter en presentation av några tidigare begreppsmässiga modeller beskrivs en vidareutveckling som bygger på de tidigare modellerna av obehag och störningsupplevelse men också tar in begrepp från den ekologiska kommunikationsmodellen (Borg 2003).

10

VI. HISTORIK Det första regelverk som tas upp är Svensk Byggnorm, därefter presenteras äldre regelverk och utredningar som är viktiga underlag för det nu gällande regelverket. Svensk Byggnorm (Svensk Byggnorm 67, 1967 (BABS 1967) Detta regelverk från Statens Planverk berör de flesta aspekter av byggande, men det inne-håller också ett avsnitt om ljud och ljudisolering (kapitel 34, sid 219-234). Huvudsakligen innehåller skriften krav på isolering, ljuddämpning av stomljud och stegljud men det finns också tabell över högsta ljudnivå i dB(A) för olika slag av rum. Tabell I. Högsta ljudnivå i dB(A) för olika slag av rum vid mätning i rummets mitt vid normal möblering (10 m2 ljudabsorption) och stängda fönster och dörrar Rumstyp

Högsta ljudnivå i dB(A) 1)

Varaktiga ljud under tiden

20-07 07-20

I- och avtappning av

vatten 2) 3) Bostadslägenhet Boningsrum Kök Kontors- eller affärslägenhet Arbetsrum 4) Vårdbyggnad Vårdrum Hotell Gästrum Skola Skolrum

30 35

40 30 35 40

35 35

40 30 35 40

35 40

40 30 35 40

1) Gäller för byggnad för vilken ansökan om byggnadslov inges efter utgången av år

1968. 2) Vid itappning av vatten i badkar godtas 5 dB högre värden. 3) För byggnad för vilken ansökan om byggnadslov inges före utgången av år 1969

godtas 10 dB högre värden 4) Avser arbetsrum för en eller två personer i kontors- eller affärslägenhet.

Statens Planverk (Rapport 22, 1972). Denna publikation kan närmast ses som en parallell och förkortad version av vissa delar av trafikbullerutredningen 1974. Tor Kihlman, professor vid Chalmers, är i båda fallen en viktig medförfattare till de fysikaliskt akustiska avsnitten. Grundläggande data över relationen mellan ekvivalentnivån och andelen störda och mycket störda visas i figur 1 (fig 2.21).

11

Fig 1. Andelen störda och mycket störda vid olika exponeringsljudnivåer (från Statens Planverk, Rapport 22, 1972 fig 2:21). Vid bullernivåer kring 30 dB(A) dygnsmedelvärde inomhus är 15-20 % störda. För att nå detta skall ekvivalentnivån i bostaden inte överstiga 35 dB(A) mellan 06-18 och 25 dB(A) mellan 23-06. Ett problem är att enstaka bilpassager nattetid kan väcka många, trots att ekvi-valentnivån är under 25 dB(A). Man visar också grunddata för relationen mellan fordonets karaktär och emitterat buller. Det framgår av tabell II. Tabell II. Maximal ljudnivå för olika fordonstyper

(Från Statens Planverk rapport 22 1972, tabell 3. Ett förslag till emissionsnivå, antagen av ECE (FN:s ekonomiska kommission för Europa)).

12

Betydelsen av hastigheten: en ökning av hastigheten från 50 till 70 km ger + 2 dB(A) och från 70 till 90 km ger + 3 dB(A). Bullret ökar också med antalet fordon. Om antalet (lika) fordon fördubblas innebär det 3 dB(A) ökning. Vägens lutning har också stor betydelse för bullernivån. 5 % lutning ger ca 3 dB ökning av ekvivalentnivån. Betydelsen av andelen lastbilar är svår att värdera, eftersom man här inkluderar alla bilar över 3,5 ton. Om denna andel ökar från 10 till 20 % ökar ekvivalentnivån vid horisontell vägbana med 2 dB(A). Man har här inte differentierat storlek på lastbil. Enligt föregående tabell är dock tunga lastbilar avsevärt mycket mera bullrande, även mätt som dB(A). Om man då enligt rekommendationer i senare forskning även inkluderar dB(C) blir skillnaden ännu större (inga data på detta har hittats). Trafikbullret analyserades i en stor utredning 1974 (Vägtrafikbuller SOU 1974:60). Målet var att föreslå normer m m för trafikbuller. Före denna utredning fanns riktvärden enligt 1956 års flygbullerutredning (SOU 1961:25). Dessa värden byggde dock på föråldrat underlagsmaterial och de svenska normerna skilde sig i slutet av 60-talet också från normer i andra länder. 1968 presenterade Statens Institut för Byggnadsforskning och Statens Institut för Folkhälsan en trafikbullerutredning, vars syfte var att ge empiriskt underlag beträffande trafikbuller i bo-stadsområden (immissionsnormer). Bullerproblemen aktualiserades i motioner i Riksdagen 1968, och 1969 tillsattes en ny statlig utredning för att ta fram normer både för flyg, motor-fordon och fritidsbåtar. De framtagna gränsvärdena skulle omfatta både emission och im-mission, d v s buller utstrålat från källan och buller inkommande till t ex bostadsområden. Man hänvisar också till Miljöskyddslagen och Naturvårdsverkets ställning som central till-synsmyndighet även vad gäller bullerfrågor. Utredningens uppgift var också att söka efter internationell kompatibilitet och väga in faktorer av medicinsk, hygienisk, teknisk, ekonomisk och social natur. Man bör sålunda ta hänsyn till gamla och sjuka, och personer med hörsel-nedsättning (sid 3, 4, och 6), d v s speciellt känsliga personer, man bör försöka bedöma den samhällsekonomiska innebörden av föreslagna normer. Utredningen är mycket faktaspäckad och innehåller detaljerad kunskap om bulleremission från motorfordon och diskussion om olika tekniska lösningar för att minska bulleremissionen från fordonet. En omfattande dokumentation av trafiken, trafikintensiteten, fordonstyper och vägbeläggningar ges vidare. Dessutom görs kostnadsberäkningar för olika möjliga dB-nivåer, bl a visar man på olika biltypers bulleremissioner: personbilar har medelemissionsnivå 82 dB(A), lastbilar under 200 hk har 92 dB(A), lastbilar över 200 hk har 97 dB(A). Som immissionsvärden föreslår man 30 dB(A) inomhus, 55 dB(A) utanför fönster samt 55 dB(A) inom bostadsområdets vistelseytor utomhus. Det innebär då, konstaterar man, att unge-fär 15 % anser sig mycket störda. Man konstaterar dock att ”detta inte innebär att utredningen anser 15 % mycket störda som något som obetingat kan accepteras”. Kunskapen om störning-arna vid lägre nivåer är dock ytterst vaga. Man rekommenderar inte maxnivåer bl a eftersom de erbjuder svårigheter ur beräknings- och kontrollsynpunkt (sid 180). Man diskuterar vidare speciella normer för arbetsplatser, vård- och rekreationsområden samt fritidsbebyggelse. Bl a inför man i grundtabellen gränsvärdet utomhus 45 dB(A) för fritidsbebyggelse. Utredningen tar också upp olika situationer där avsteg från normerna kan accepteras (högre buller godkännas).

13

Rörande emission (utsändande) av buller tar man upp däckbuller, insugningsbuller, avgasbul-ler, fläktbuller samt utstrålning från motorblock och konstaterar att det skulle krävas en sänk-ning av fordonens bulleravgivning med ca 20 dB(A) i förhållande till dagens situation för att nå det eftersträvade immissionsvärdet 55 dB(A) utomhus. Man bedömer inte detta som möj-ligt med nuvarande fordonskonstruktioner. Dessutom påtalar man att strängare emissionsnor-mer än existerande internationella rekommendationer kan medföra vissa problem för utrikes-handeln med bilar (sid 221). Kommentar: Det är intressant att notera att man endast använder dBA och beräknar dygns-medelvärden där kvällstrafiken värderas 3 ggr dagtrafiken och nattrafiken 10 ggr dagtrafiken. Utredningen har en bilagedel, där bilaga 4: Buller från medicinsk och hygienisk synpunkt (författare Gunnar Lidén) innehåller en mycket utförlig och välskriven sammanfattning av både de medicinska och psykologiska effekterna av buller enligt kunskapsläget i början av 1970-talet. En intressant bilaga (bilaga F) rör trafikbullerskärmar. Statens Naturvårdsverk 1973: 5 (ersatt av 1978:5) ”Riktlinjer för externt industribuller”. Man konstaterar att ”mer omfattande svenska undersökningar av miljöstörningar från externt in-dustribuller, som kan användas som normunderlag, saknas”. Internationella rekommenda-tioner och utländska bestämmelser har därför använts. Med avseende på mätförfarandet hän-visar man till ISO rekommendation 1996: ”Assessment of noise with respect to community response” (utgiven 1971). De presenterade riktvärdena (tabell III) var provisoriska och skulle försöksvis tillämpas under ca 3 år. I denna första skrivning skilde man inte på befintlig och ny verksamhet men påpekar att de inte gällde buller från flygplatser, vägar, järnvägar, skjut-banor, motorsport och bilprovningsbanor. Man hänvisade också till Svensk byggnorm 67, 34:3 avseende bullernivåerna inomhus och till Statens Planverk rapport nr 22 ”Samhälls-planering och vägtrafikbuller”, information utgiven i samverkan med Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Vägverket avseende transporter till och från industrianläggningen, d v s de värden som gäller för vägtrafik. Med hänsyn till att regelverket var nytt hade man också en modifiering i och med att befintlig verksamhet som är 10 dB(A) över riktvärdena aktualiserar omedelbara åtgärder (övriga bullerkällor kan åtgärdas gradvis enligt tidsprogram). Man på-pekar dock redan här att vid genomförandet måste hänsyn tas till de tekniska och ekonomiska möjligheterna att dämpa bullret. De riktvärden som anges visas i tabell III. Tabell III. Riktvärden för industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i dB(A) Ur Statens Naturvårdsverk 1973:5 Riktlinjer för externt industribuller Område

Dag 07-18

Kväll 18-22 samt sön- o helg-dag

07-18

Natt 22-07

Områden för bostäder och fritidsverksamheter utom-hus i bostäders grannskap samt för utbildningslokaler och vårdbyggnader

50

45

40

Områden för fritidsbebyg-gelse och rörligt friluftsliv

40

35

35

14

Värdena är frifältsvärden utomhus och det kan noteras att sådana värden är 6 dB(A) lägre än värden mätta framför fasad. Högsta tolerabla ljudnivå erhålls genom att till riktvärdena lägga 10 dB(A) för ovan angiven tillämpning vid akuta åtgärder. Hörbara tonkomponenter eller impulsljud leder dessutom till att riktvärdet skall sänkas med 5 dB(A). Likaså får intermittent och fluktuerande buller nattetid inte överskrida riktvärdets ekvivalenta nivå med mer än 15 dB(A). I publikationen nämns också bidragsmöjligheter för åtgärder samt vilket underlag som fordras för förprövning enligt Miljöskyddslagen. Vissa anvisningar för själva mätförfarandet anges också. Riktlinjerna för hantering av externt industribuller från 1973, (SNV 1973:5 ”Riktvärden för externt industribuller”) var provisoriska och avsedda att försöksvis tillämpas under en treårs-period och ersattes med SNV Råd och Riktlinjer 1978:5. En mer fullständig belysning ges i Statens Naturvårdsverks rapport ”Externt industribuller”, Naturvårdsverket meddelande SNV pm 876 1977. Man hänvisar också till Statens Naturvårdsverks pm 608: Industribuller. I denna utredning ges inga nya riktlinjer men man utgår bl a i beräkningar från att ljudnivån skall vara 45 dB(A) nattetid vid närmaste bebyggelse. Det betyder att frifältsvärdet är ca 40 dB(A) nattetid, vilket kan jämföras med vägtrafik 25 dB(A), ekvivalentnivå kl 23-06. I rap-porten och dess bilagedel finns ett utförligt material om bullernivåer vid och i närheten av olika typer av industrier, t ex stenindustri (tabell IV). Tabell IV. Dominerade bullerkällor – stenindustri (Ljudnivå dBA 100 m avstånd) (Ur SNV pm 876, 1977) Ung ljudnivå 100 m

dBA Anm

Stenbrytning: bergborrmaskin kompressorer: kolv- ” skruv- kranar jetbränning Stenkrossning: käftkrossar konkrossar spindelkrossar siktar: stålsikt

70

55-60 45-50

55 65

65-75 65-75 60-70

65

Högfrekvent Lågfrekvent Lågfrekvent Högfrekvent

Miljöförhållanden: Snö påverkar ljudutbredningen endast om ljudkällan ligger nära marken. Skog kan enligt litteraturen ge såväl dämpning som förstärkning av ljudnivån i en immissions-punkt. Under medvindsförhållande och/eller positiv temperaturgradient erhålles lätt en ljud-utbredning över ett skogsbälte och nedböjning på andra sidan. Skogspartier nära ljudkälla eller mottagare torde dock ge viss tillskottsdämpning (sid 37). ”Extrema temperaturskiftningar” påverkar främst ljudutbredningen över långa avstånd. Troli-gen ger reflexer från skiktningar ej någon märkbar påverkan av immissionsvärdena på kortare avstånd än 500 m från industri. Internationell utblick Under 1970-talet infördes bullernormer i många industriländer.

15

Tabell V. Riktvärden för externt buller i olika länder (1977) Ekvivalent ljudnivå i dBA, Dag 07-18, (kväll 18-22 samt sön- o helgdag 07-18), /natt 22-07/ Område

Australien

Danmark

Frankrike

Japan 2)

Fritidsområde 40 (35) /35/ 45 (40) /35/ Bostäder, utbildnings-lokaler, vårdbyggnader

45 (35) /30/ 1)

45 (40) /35/ 45 (40) /35/ 50 (45) /40/

Bostäder, förort, viss fordonstrafik, fler-våningsbebyggelse

50 (40) /35/ 50 (45) /40/ 50 (45) /40/

Bostäder, affärs-områden

60 (50) /45/ 60 (55) /50/

Bostäder (city), affärs-områden, industri-områden

65 (55) /50/ 55 (45) /40/ 65 (60) /55/ 60 (55) /50/

Industriområden 70 (60) /55/ 70 (70) /70/ 70 (65) /60/ Anmärkning

1) Morgon kl 6-7 = 35 dB(A), lör-, sön- och helgdag natt = 30 dB(A), dag = 40 dB(A). Detta är grundvärden, övriga områden justeras uppåt

2) I phon

Värdena avser industribuller eller buller från andra källor. Område

Norge

Sovjet

Storbritannien

Västtyskland 3)

Fritidsområde 40 (35) /35/ Bostäder, utbildnings-lokaler, vårdbyggnader

50 (45) /40/

55 /45/ 1) 50 (45) /40/ 45 /35/

Bostäder, förort, viss fordonstrafik, fler-våningsbebyggelse

” 55 (50) /45/ 50 /35/

Bostäder, affärs-områden

65 (60) /55/ 55 /40/

Bostäder (city), affärs-områden, industri-områden

60 /50/ 2) 70 (65) /60/ 65 /50/

Industriområden 75 (70) /65/ 70 /70/ Anmärkning

1) Dag 8-23, natt 23-8 2) Zoner med miljöproblem 3) Dag 6-22, natt 22-6

16

Område

Österrike

Östtyskland 1)

Sverige 1973:5

Fritidsområde 40 (35) /35/ Bostäder, utbildnings-lokaler, vårdbyggnader

45 /35/

45 /35/ 50 (45) /40/

Bostäder, förort, viss fordonstrafik, fler-våningsbebyggelse

50 /40/ 50 /40/

Bostäder, affärs-områden

60 /50/ 55 /45/

Bostäder (city), affärs-områden, industri-områden

65 /55/ 60 /50/

Industriområden 70 /60/ Anmärkning

1) Dag 6-22, natt 22-6 Kommentar: Det framgår att Sverige ligger bland de lägsta när det gäller fritidsbebyggelse men relativt högt för bostäder (1973). Effekter: Tabell VI. Olika effekter av buller på människan (ur SNV 1977: 876, s 51) Fysiologiska effekter

Hörselskada, störning av olika kroppsfunktioner, t ex sammandragning av perifera kärl, stressreaktioner.

Aktivitetsstörningar

Störning under vila och sömn, talmaskering och annan maskering, störning under andra aktiviteter (t ex läsning)

Psykosomatiska effekter

Ökad nervositet, andra neurologiska förändringar (som i sin tur kan förorsaka fysiologiska effekter)

Subjektiva störnings-reaktioner

Subjektiva besvär, klagomål, benägenhet att vidta åtgärder mot buller

De riktvärden som huvudsakligen används gäller subjektiva besvär och aktivitetsstörningar. Undersökningarna är huvudsakligen baserade på intervjuer och enkäter. Man påpekade redan 1977 att ”besvären är beroende av personernas attityder och att dessa attityder kan påverkas av faktorer som inte är direkt knutna till bullerexponeringen. Därmed blir de svåra att ta med i riktlinjer”. Kommentar: Det innebär dock inte att de är oviktiga att ta hänsyn till, och kan inte noncha-leras vid tillämpning. Sådana hänsyn möjliggörs genom att regelverken innehåller ”rikt-värden” som kan tillämpas uppåt och nedåt. I utredningen från 1977 presenteras (sid 53-54) material från närområdet till cellulosaindustri och varvsindustri. Man finner att det inte föreligger några väsentliga störningsreaktioner vid dygnsekvivalentnivåer understigande 45 dB(A) och toppnivå understigande 65 dB(A). Dock

17

anges siffrorna 5 % störda av varvsbuller i Göteborg vid 45 dB(A), 11 % vid 46 dB(A) samt 3 % störda vid 35 dB(A) dygnsekvivalentnivå i Piteå. Man finner att det inte finns anledning att vare sig höja eller sänka de riktlinjer som presenterades i SNV 1973:5. Enligt tabell på sid 62 anger man följande värden: Tabell VII. Rekommenderat externt industribuller enligt utredning 1977 Område

Sverige 1973:5

dB

Fritidsområde Dag 07-18 ekvivalentnivå Kväll samt sön- o helgdag Natt 22-07

40 35 30

Bostäder, utbildnings-lokaler, vårdbyggnader

Dag 07-18 ekvivalentnivå Kväll samt sön- o helgdag Natt 22-07

50 45 40

Kommentar: man har alltså lagt sig över den 45 dB(A) dygnsekvivalentnivå som man hän-visar till i sin egen undersökning (se ovan) för bostadsområden. Sammanfattande kommentar: Sverige ligger bland de högsta i internationell jämförelse enligt 1973/1977 års rekommen-dationer och de egna mätvärdena visar på att 45-46 dB(A) ger 5-10 % störda (se föregående sida). Beräkningsmodell för vägtrafikbuller (del 1). Bakgrundsmaterial (del 2). Reviderad 1989. Ersätter SNV Råd och Riktlinjer 1979:1 och ersätts i sin tur av Vägtrafikbuller nordisk beräk-ningsmodell, reviderad 1996, Naturvårdsverket Rapport 4653. 1989 års revision var motiverad av brister och svårigheter i befintliga modeller, bl a osäkra värden vid skärmning med låga vallar, stort avstånd och stor markdämpning, svårigheter vid rondeller och korsningar m m och effekterna av byggnader. Vid beräkningar av den ekvivalenta ljudnivån tar man hänsyn till hastighet, fordonsmängd, fordonssammansättning, avstånd från vägbanan till mätpunkten, mark- och skärmförhållan-den, stigning, reflexer och fasadisolering. Man skiljer på lätta fordon (personbilar) och tunga fordon, som definieras som en massa som överstiger 3,5 ton lastat fordon. Man tar också upp effekten av vegetation. Tät buskvegetation med minst 5 m bredd kan ge en dämpning av ca 2 dB. En 50 m tät planterad barrskog kan ge mellan 3-6 dB dämpning. Kommentar: De svenska riktvärdena för industribuller låg något över flera andra länders men de var också preliminära. I utredningen från 1977 poängterades att man skulle försöka få vär-dena jämförbara med övriga västländer. Betydelsen av andra faktorer än bullret för att bedö-ma stör- och obehagseffekter togs tidigt upp, liksom problemet med vilken procentandel mycket störda man skulle acceptera.

18

I Naturvårdsverkets förslag (BRÅD) 1991 anges följande: ”BRÅD föreslår 55 dBA ekvivalentnivå som riktvärde utomhus vid permanentbostäder, vård-lokaler och undervisningslokaler samt rekreationsytor i tätbebyggelse. För arbetslokaler före-slås 65 dBA. Vidare anges 30 dBA ekvivalentnivå som riktvärde inomhus samt 45 dBA maximalljudnivå (kl 19-07) vid permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Inomhusvärdet för under-visningslokaler anges till 30 dBA. För arbetslokaler föreslås 40 dBA. Därutöver anges utomhusvärden för friluftsområden som är avsatta i kommunala översikts-planer till 40 dBA samt utomhusvärde för bostadsområden med låg bakgrundsnivå utan andra aktiviteter än boende till 45-50 dBA”. Publikationen innehåller också exempel på praxisbildande domar och beslut. Kommentar om skälighetsprincipen: Verksamheter som omsätter stora belopp bör också kun-na finansiera att genomföra stora bullerskyddsåtgärder. Handlingsplan mot buller SOU 1993:65 Denna utredning/proposition presenteras under ”Historik” även om den i praktiken är ett underlag för en stor del av de gällande regelverken. Denna skrift är en av de viktigaste kun-skapssammanställningarna och analyserna av bullersituationen idag. Framför allt kan man lägga märke till att man i öppningsavsnittet konstaterar att ”arbetsplatsen bör självklart vara riskfri för hörseln, vilket innebär en ljudnivå på högst 75 dBA”. Vidare: ”Den goda bostaden även i tätorten bör vara sådan att vi varken får vår sömn störd eller hör grannens stereo. För den goda bostaden bör inte ekvivalentnivån utomhus överstiga 40-45 dBA”. Man konstaterar vidare att vägtrafiken är den bullerkälla som berör flest människor, men att en god vägbelägg-ning kan minska bullret med 2-4 dBA och speciella vägbeläggningar ger upp till 5 dBA lägre däck-/vägbanebuller. Angående det externa industribullret konstaterar man dock slutligen att Naturvårdsverkets riktlinjer inte behöver ändras (se dock ovan: 40-45 dBA). Däremot måste speciellt tillstånds- och tillsynsrutinerna förbättras. Problemen med tillsynen tas upp (sid 184), där man å ena sidan påpekar att tillsynsmyndigheten i villkorsskrivningen angett gränsvärden vilka leder till åtal om de överskrids (riktvärden leder ej till åtal). Detta innebär alltså en skärpning av tolk-ningen. Å andra sidan har JO vid ett flertal tillfällen uppmärksammat att tillsynsmyndigheten i alltför hög grad underlåtit att anmäla brottsliga gärningar till åtal. Enligt JO bör varje objektivt sett beaktansvärd överträdelse underställas åklagares bedömning. Vidare framhåller man den potentiella betydelsen av ljudklassning av bostäder (Boverkets nya byggregler) och förordar en svensk klassningsstandard som innehåller fem klasser i steg om 4 dB. Problem med fritidsbullret och allt färre tysta områden togs också upp liksom speciella ljudmiljöer, pop-/rockkonserter, skytte och leksaker. Kommentar: Det är intressant att se hur man sökt sig fram emot relevanta regelverk. Initialt utnyttjade man i hög grad internationella data, men gradvis har egen inhemsk kompetens byggts upp, där utredningen ”Handlingsplan mot buller” spelar stor roll. Man insåg tidigt problemens komplexitet, men många faktauppgifter var osäkra och avvägningarna mellan ljudproducenters och exponerades intressen var intrikata. Att man också utgick från 15-25 % störda får också ses i sitt historiska sammanhang med yttranden som: ”Pappa hörde dåligt. Arbetar du bra kommer du också att bli lomhörd” från hustru, mamma i gruvarbetarfamilj i Norrland.

19

VII. NUVARANDE REGELVERK Först ges en uppräkning av nu gällande regelverk. Därefter tas vissa förordningar, föreskrifter, råd och riktlinjer och allmänna råd upp för närmare beskrivning och kommentar. Naturvårdsverkets föreskrifter

De flesta nås via Naturvårdsverkets hemsida. Infrastruktur

• Regeringens proposition "Infrastrukturinriktning för framtida transporter" 1996/97:53

Vägtrafik

• Regeringens proposition "Infrastrukturinriktning för framtida transporter", 1996/97:53 • Bullerskyddsåtgärder - allmänna råd för Vägverket. Publikation 2001:88 (pdf 1,9MB)

Mät- och beräkningsmodeller för buller från vägtrafik

• Vägtrafikbuller. Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996. Rapport 4653 Naturvårdsverket. (Endast som lån i Naturvårdsverkets bibliotek).

• Buller från vägtrafik, mätmetod. Naturvårdsverket rapport 3298. (Endast som lån i Naturvårdsverkets bibliotek).

Järnvägstrafik

• Regeringens proposition "Infrastrukturinriktning för framtida transporter", 1996/97:53

• Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik - riktlinjer och tillämpning (Dnr.S02-4235/SA60) 2006-02-01 (pdf 1,25 MB)

Mät- och beräkningsmodeller – buller från järnvägstrafik

• Buller från spårburen trafik Nordisk beräkningsmodell. Rapport 4935 Naturvårdsverket, Banverket (Endast som lån i Naturvårdsverkets bibliotek)

• Buller från spårbunden trafik – förslag till mätmetod SP:s rapport 1995:40. (Endast som lån i Naturvårdsverkets bibliotek) Denna mätmetod har antagits som standard av det nordiska standardiseringsorganet "Nordtest" i NT ACOU 098. Rapporten kan lånas i Naturvårdsverkets bibliotek.

• Nordtest metod NT ACOU 098 Railway trafic (pdf)

Flygbuller

• Regeringens proposition "Infrastrukturinriktning för framtida transporter", 1996/97:53

� Flygtrafik (regeringsuppdrag Luftfartsverket, Naturvårdsverket och Försvarsmakten 1995-06-30)

� Kontroll av flygplatser AR 99:2, Naturvårdsverket � Naturvårdsverkets allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller och om tillstånds-

prövning av flygplatser (NFS 2008:6) (pdf 247 kb).

20

Mät- och beräkningsmodeller för flygbuller Flygbuller beräknas enligt en av Försvarsmakten och Luftfartsverket i samråd med Naturvårdsverket fastställd beräkningsmodell, "Swedish Aircraft Noise Model", 98-02-26 (pdf 196 kb). Mätningar görs enligt: Nordtest metod NT ACOU 075 “Air Traffic: Noise Immission Residental Areas” (pdf 66kb) Skjutfält och skjutbanor

• Naturvårdsverket allmänna råd om buller från skjutbanor (pdf 107kb) (NFS 2005:15)

Skottbuller från artilleri och andra tunga vapen Regeringen beslutade i april 1998 om följande riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen:

• 95 dBLcx för områden där antalet skott, med en ljudnivå på mer än 90 Lcx, överskrider ca 100 skott per år

• 100 dBLcx för områden där antalet skott, med en ljudnivå på mer än 90 Lcx, underskrider ca 100 skott per år

Mät- och beräkningsmodeller – buller från skjutfält och skjutbanor

• Naturvårdsverket allmänna råd (NFS 2005:15) om buller från skjutbanor ger vägledning om att mäta buller i omgivningen från en skjutbana (pdf 107kb)

• Buller från finkalibriga vapen - beräkningsmodell från Naturvårdsverket • I Nordtest metod NT ACOU 099 Edition 2 (pdf 2,2 MB), Shooting Ranges: Prediction

of Noise, anges en beräkningsmodell som är en utveckling av den modell som ligger till grund för modellen i Buller från finkalibriga vapen ovan.

Industribuller

• Externt industribuller - allmänna råd (pdf 692kb) (SNV RR 1978:5 rev. 1983) o Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om tillståndsprövning av hamnar, NFS

2003:18 (pdf 67kb), bör riktvärden för externt industribuller tillämpas även för hamnverksamhet. För lågfrekvent buller från hamnverksamhet bör riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd för buller inomhus tillämpas: SOSFS 2005:6 (M) (tidigare SOSFS 1996:7)

Mät- och beräkningsmodeller för industribuller

• Mätmetoden finns beskriven i Mätmetod för immissionsmätning av externt industri-buller. Meddelande 6/1984, Naturvårdsverket. (Endast för utlåning i Naturvårds-verkets bibliotek)

• Remissversion från 2005 av Metod för immissionsmätning av externt industribuller (pdf 1,87 Mb)

21

Motorsport- och bilprovningsbanor

• Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon (pdf 105kb) (NFS 2004:16)

Mät- och beräkningsmodeller – buller från motorsport- och bilprovningsbanor

• Buller från motorsportbanor - beräkningsmodell , Meddelande 1983:8, Statens Naturvårdsverk

Byggplatser

• Naturvårdsverkets allmänna råd (2004:15) om buller från byggplatser (till 2 kap. och 26 kap. 19 §) miljöbalken (pdf 103 kb)

Mät- och beräkningsmodeller för byggbuller

• Remissversion från 2005 av Rapport 5417 Metod för immissionsmätning av externt industribuller (pdf 1,87 Mb)

Vindkraftsbuller

• Ett riktvärde på 40 dBA utomhus vid bostäder inte överskridas. • Remiss Allmänna råd om buller från vindkraftsverk. Förväntas bli antagen under

2008.

Mät- och beräkningsmodeller för vindkraftsbuller Ljudmätningar

• Wind turbine generator systems – Part 11: Acoustic noise measurement techniques". IEC 61400-11.

• Mätning av bullerimmission från vindkraftverk. S. Ljunggren, 1998, Elforsk rapport 98:24.

• Recommended Practices for Wind Testing: 10. Acoustics. Measurement of Noise Immission from Wind Turbines at Noise Receptor Locations. S. Ljunggren, (ed) (1997), 1st Edition 1997. IEA.

Beräkningsmodeller

• Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets rapport 6241

Boverkets föreskrifter

• Planering av bostäder i områden utsatta för väg- och spårtrafikbuller – Handbok med allmänna råd och exempel för tillämning av plan- och Bygglagen. (Trädde i kraft 1 mars 2008).

22

Socialstyrelsens föreskrifter

• För inomhusbuller hänvisar vi till Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus (SOSFS 2005:6) och

• Socialstyrelsens allmänna råd om höga ljudnivåer (SOSFS 2005:7) • Remissutgåva av handbok om Buller – höga ljudnivåer och buller inomhus

Arbetsmiljöverkets föreskrifter

� BULLER - Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (AFS 2005:16)

Här nedan ges en kort beskrivning av vissa nu gällande lagar, förordningar, föreskrifter, råd och riktlinjer samt allmänna råd. Miljöbalken Det är naturligt att börja med Miljöbalken eftersom den sammanfattar grundvärderingar och riktlinjer för dagens och framtidens miljöpolitik. Den ersatte 1999 den gamla Miljöskydds-lagen (sammandraget är gjort från proposition 1997/1998:45). I miljöbalken sammanfattas grundvärderingar och riktlinjer för dagens och framtidens miljöpolitik. I Miljöbalken har reglerna i 15 lagar arbetats samman. Naturresurslagen, Naturvårdslagen, Lagen om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter, Miljöskyddslagen, Hälsoskyddslagen, Vattenlagen, Lagen om skötsel av jord-bruksmark, Gentekniklagen, Lagen om kemiska produkter, Lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel, Lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark, Lagen om svavelhaltigt bränsle, Renhållningslagen, Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten, Miljöskadelagen. Man framhåller att bara de grundläggande paragraferna i dessa lagar finns med i Miljöbalken och tas av Riksdagen. Mer detaljerade bestämmelser kommer att finnas i förordningar som beslutas av Regeringen. Här nedan ges korta citat, ibland med kommentarer med hänvisning till sidor och paragrafer i propositionen. Propositionen börjar med övergripande mål, som är ”av grundläggande betydelse för att tolka de materiella be-stämmelserna i Miljöbalken, inte minst de allmänna hänsynsreglerna”. Därefter poängteras att Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling och innebär att nuvarande och kom-mande generationer tillförsäkras ”en hälsosam och god miljö”. Kapitel 1: Miljöbalkens mål och tillämpningsområden (sid 2 + 3) Sid 2: Miljöbalken skall tillämpas så att - människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter,

- värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, - den biologiska mångfalden bevaras, - mark, vatten och fysisk miljö….. långsiktigt god hushållning tryggas - återanvändning och återvinning….

Sid 2: Mest centrala är de allmänna hänsynsreglerna. Kapitel 2: Allmänna hänsynsregler (sid 3-5) Sid 3: ”Verksamhetsutövaren är vid tillståndsprövning och liknande prövning och vid tillsyn skyldig att se att Miljöbalkens allmänna hänsynsregler följs. Bevisbördan är alltså omkastad”.

23

”Verksamhetsutövaren kan alltså inte ursäkta sig med att det saknas full vetenskaplig bevis-ning om att skada uppkommer”. Försiktighetsmått:

…att bullervallar sätts upp.. …bästa möjliga teknik används för att undvika skador …tekniken …skall vara tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet

Sid 4: ”..att en plats väljs som är lämplig med hänsyn till Miljöbalkens mål” – avstånd till bo-stadsbebyggelse: …”även vid utbyggnad”. ”De krav som ställs får dock inte vara orimliga”. Sid 5: Skälighetsregeln: ”Verksamhetsutövaren skall visa att en åtgärd inte är miljömässigt motiverad” Sid 5: Stoppregeln: ”lägsta acceptabla nivå ur hälso- och miljöskyddssynpunkt”. Regeringen ger dispens. Kapitel 3: Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden (sid 6) Sid 6: ”För intresseområden av riksintresse är skyddet i princip absolut”. Kapitel 4: Miljökvalitetsnormer (sid 6 + 7) Kapitel 5: Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag (sid 7 + 8) Sid 7: Miljökvalitetsnormer: nivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenhet av betydelse. Andra avdelningen: skydd av naturen (sid 9) Kapitel 7: Skydd av områden (sid 9-11) Kapitel 8: Särskilda bestämmelser om skydd av djur- och växtarter (sid 11, 12) Sid 12 nationalparker: Natur- och kulturreservat. Naturminne Biotopskyddsområden Djur- och växtskydd Strandskydd. Kommentar: Miljöbalken balanserar mellan olika samhällsintressen, å ena sidan hälsan och välbefinnandet och å andra sidan näringslivets, transporternas och andra verksamheters behov och förutsättningar. Det är speciellt intressant att lägga märke till att man ser kunskapsläget ur ett dynamiskt perspektiv. Forskningen tillmäts stor betydelse och man markerar en öppenhet för att nya ställningstaganden kan komma när kunskaper finns tillgängliga. Det uttrycks till och med explicit att man måste ta det säkra före det osäkra och inte ha för höga beviskrav. Nya forskningsresultat skall ändå tillämpas i det praktiska arbetet. Riktlinjer för externt industribuller (Naturvårdsverket, Råd och Riktlinjer 1978:5): Dessa rikt-linjer ersätter de tidigare (SNV Riktlinjer för externt industribuller1973:5. Publikationen byg-ger på rapporten ”Externt industribuller”, Meddelande, SNV PM 876 från 1977).

24

Immissionsriktvärden Här skiljer man på riktvärden vid nyetablering av industri och för befintlig industri. Enligt uppgift från Naturvårdsverket är det inte meningsfullt att ange riktvärden för befintlig in-dustri, eftersom målet sedan införandet av riktvärden 1978 är att nå ner till värdena för ny-etablering. Det motsvarar också nuvarande praxis i tillämpningen av riktvärdena. Tabell VIII. Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i dBA. Tabellen gäller frifältsvärden vid nyetablering av industri (SNV 1978:5)

Ekvivalent ljudnivå i dBA

Högsta ljudnivå i dBA-läge ”FAST”

Områdesanvändning 1)

Dag kl 07-18

Kväll kl 18-22 samt söndag och helgdag

kl 07-18

Natt kl 22-07

Momentana ljud nattetid kl 22-07

Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Bostäder och rekrea-tionsytor i bostäders grannskap samt ut-bildningslokaler och vårdbyggnader Områden för fritids-bebyggelse och rörligt fritidsliv där natur-upplevelsen är en viktig faktor 3)

60

50

40

55

45

35

50

40 2)

35

--

55

50

1) Vid de fall där kringliggande områden ej utgörs av angivna områdestyper bör buller-

villkoren anges på annat sätt, t ex ljudnivå vid stadsplanegräns eller på ett visst av-stånd från anläggningen.

2) Värdet för natt behöver ej tillämpas för utbildningslokaler. 3) Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv.

Värdena gäller frifältsmätning under de mätbetingelser som beskrivs i rapporten. För befintlig industri gäller 5 dB högre värden utom högsta ljudnivå under nattetid som är samma. Det är värt att notera att förekomst av impulser och tonlika komponenter leder till att riktvärdena sänks med 5 dB. Som impulskälla anges nitning, slag i transportörer, lossning av järnskrot etc. Områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv har också 5 dB lägre rikt-värden än bostadsområden. I de följande avsnitten i 1978:5 diskuteras tillämpningar, t ex vid utbyggnad av befintlig verk-samhet och möjligheter till att få acceptans för högre värden än de angivna. Där görs avväg-ningar mellan kostnader och nytta av verksamheten.

25

Mätförfarande Man hänvisar till en kommande publikation ”Mät- och beräkningsmetoder för omgivnings-buller”, SNV 1979. (Finns beskriven i Meddelande 6/1984, Naturvårdsverket.) Ljudnivåmätaren skulle uppfylla IEC-krav och används med inställningen A-filter och visar- dämpningen FAST. Dessutom skall mikrofonen ha vindskydd. Vid mätning måste man ta hänsyn till vindhastighet och riktning samt bakgrundsljudnivå. Mätningarna bör göras vid en höjd av 1,5 m över markplanet. Man måste skilja på frifälts-mätning och reflektionsmätning. Mätvärden som är påverkade av reflektion skall för en jäm-förelse med tabellvärdet minskas med 3 dBA. För att ett värde skall räknas som frifältsvärde skall mätpunkten vara längre ifrån den reflekterande väggen än från ljudkällan. Reflekterande värden får å andra sidan inte heller erhållas närmare den reflekterande väggen än två meter. Socialstyrelsen Allmänna Råd, Buller inomhus (SOSFS 2005:6) Socialstyrelsens föreskrifter är bindande. ”De allmänna råden innehåller rekommendationer till stöd för tillsynsmyndighetens bedömning huruvida en störning kan antas vara en olägenhet för människors hälsa eller inte”. Dessa allmänna råd ersätter de tidigare allmänna råden (SOSFS 1996:7; Buller inomhus och höga ljudnivåer). Socialstyrelsen har också en handbok som är ett komplement till de allmänna råden. Tabell IX – Buller Maximalt ljud LAfmax

1 45 dB Ekvivalent ljud LAeqT 2 30 dB Ljud med hörbara tonkomponenter LAeqT 25 dB Ljud från musikanläggningar LAeqT 25 dB 1 Den högsta A-vägda ljudnivån 2 Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T). Tabell X – Lågfrekvent buller Tersband (Hz) Ljudtrycksnivå (dB) 31,5 56 40 49 50 43 63 41,5 80 40 100 38 125 36 160 34

200 32 Boverkets Byggregler (BBR 94) År 1996 introducerades en ny svensk standard för ljudklassning av bostäder (SS 02 52 67). Standarden innehåller fyra ljudklasser, A, B, C och D, där A är den bästa och D är den sämsta. Byggreglerna anger klass C som lägsta godtagbara nivå. Klass A och B kan väljas frivilligt om särskilt goda ljudförhållanden eftersträvas. Klass D kan i undantagsfall accepteras under särskilda omständigheter vid ändring av en befintlig byggnad.

26

Boverket Allmänna råd 2008:1 Buller i planering – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik. I dessa allmänna råd skriver man ”I de riktvärden som Riksdagen står bakom gäller 55 dB(A) vid fasad. Vid de rapporter som Boverket tagit fram gemensamt med andra statliga myndig-heter 2000 och 2004 definieras bullernivån för ”tyst sida” som högst 45 dB(A) i de fall då riktvärdet 55 dB(A) överskridits”. Både Socialstyrelsen och Naturvårdsverket har varit kritiska till detta och Naturvårdsverket påpekar i sitt yttrande att Boverkets förslag ”…….. strider mot framlagda mål som Riksdagen och Regeringen antagit. Boverkets förslag till avsteg från gällande riktvärden är enligt vår mening alltför långtgående….” Sjöfartsverkets författningssamling (SJÖFS 2006:37) Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg innehåller bestämmelser om arbetsmiljö och tar inte upp störningar mot omgivningen. Förordning om omgivningsbuller, SFS 2004:675 Förordningen gäller kartläggning av omgivningsbuller samt upprättande och fastställande av åtgärdsplan. Förordningen tar speciellt upp krav på kommuner med mer än 250.000 invånare att senast 30 juni 2007 ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och utarbetat strate-giska bullerkartor som avser år 2006. De skall ha förslag till åtgärdsprogram senast 18 juli 2008. Kommuner med mer än 100.000 invånare skall senast 30 juni 2012 ha kartlagt omgivnings-bullret och upprättat förslag till åtgärdsprogram senast 18 juli 2013. För små kommuner finns inget förordnat. Däremot skall både Vägverket, Banverket och Luftfartsstyrelsen upprätta kartor inom sina resp områden. För kartläggningen skall Lden och Lnight användas. Natur-vårdsverket har en central roll och informationen skall föras vidare till Europeiska Kom-missionen. Regeringens proposition 1996/97:53 ”Infrastrukturinriktning för framtida transporter”, an-tagen av Riksdagen i mars 1997 Propositionen innehåller i huvudsak en analys och beskrivning av hur utvecklingen av infra-strukturen skall bidra till tillväxt och sysselsättning och hur den skall anpassas till höga krav på trafiksäkerhet. Dessutom framhålls starkt att målet är att öka infrastrukturens miljöanpass-ning och minska störningar från trafikbuller. Slutligen räknas upp ett antal projekt som skall godkännas och finansieras. Här nedan ges ett antal utdrag och citat ur propositionen som lyf-ter fram miljö och bullerperspektivet. Sid 2: ”Investeringarna skall ges en sådan inriktning att vi kan uppnå ett miljöanpassat transportsystem…” Sid 19: I regeringens bedömning framhålls att ”Strategiska miljöbedömningar är en metodik som är under utveckling för att beskriva miljökonsekvenserna av långsiktiga beslut. En ut-gångspunkt i dessa bedömningar är att studera konsekvenserna för ett antal grundläggande miljövärden såsom människors hälsa, biologisk mångfald, naturresurser samt natur- och kul-turlandskap”. ”Regeringen avser därutöver att ge Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet i uppdrag att närmare utreda hur bl a påverkan på natur och kulturmiljö skall beaktas i den långsiktiga planeringen…”. På sid 21 ges en sammanfattning under rubriken En sammanvägd inriktning: Regeringens förslag: Åtgärder i infrastrukturen under åren 1998-2007 skall:

27

� bidra till tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet, � leda till förbättrad transportkvalitet genom en förbättrad befintlig trafikinfrastruktur, � öka infrastrukturens miljöanpassning, � minska störningar från trafikbuller, � utformas med utgångspunkt från högsta ambition för trafiksäkerheten.

Regeringens bedömning: För att uppnå målen bör i första hand de samhällsekonomiskt mest lönsamma åtgärderna väljas. De långsiktiga planerna för transportinfrastrukturens utveckling under perioden 1998-2007 bör bygga på en total planeringsram för anslagsmedel på 190 miljarder kronor. Kommentar: Det är att notera att bullerstörningar är en av fem punkter. Ytterligare en punkt rör miljön, de övriga tre sysselsättning, transportkvalitet och trafiksäkerhet. Den totala pla-neringsramen är 190 miljarder kr. Senare kritiseras detta i ett remissyttrande, där man hän-visar till en annan utredning som påtalar att behovet ligger vid ca 300 miljarder kr. Sid 37: 4.4. I detta avsnitt avhandlas ”aktiv miljöanpassning av transportinfrastrukturen”. Ett avsnitt berör föroreningar och koldioxidutsläppet. I (sid 43) § 4.4.4 avhandlas minskat buller invid trafikinfrastrukturen (vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggen eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur). Man ger följande riktvärden:

� 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus � 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid, � 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) � 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad

För utomhusnivå avses för flygbuller FBN 55 dB(A). ”Vid tillämpning…… bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt” (min understrykning). Se vidare Naturvårdsverkets Rapport 2003-08-14 sid 8-10 och Bil 1.

För åtgärder i befintlig bebyggelse bör man i en första etapp åtgärda minst de fastigheter som exponeras av buller vid följande nivåer och däröver:

� 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus för vägtrafikbuller � 55 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid avseende buller från järnvägstrafik � utomhus för flygbuller:

- FBN 60 dB(A) - 80 dB(A) maximalnivå, när området regelbundet exponeras för bullernivån i medel-tal minst tre gånger per natt - 90 dB(A) maximalnivå, när området regelbundet exponeras för bullernivån i dag- och kvällstid, - 100 dB(A) maximalnivå, när området regelbundet exponeras för bullernivån endast dagtid vardagar och enstaka kvällar.

Den andra etappen bör avse fastigheter som exponeras av flygbuller vid följande nivåer och däröver:

� FBN 60 dB(A), � 70 dB(A) maximalnivå, när området regelbundet exponeras för bullernivån i medeltal

minst tre gånger per natt, � 80 dB(A) maximalnivå, när området regelbundet exponeras för bullernivån dag- och

kvällstid,

28

� 90 dB(A) maximalnivå, när området regelbundet exponeras för bullernivån endast dagtid vardagar och enstaka kvällar.

I skälen för regeringens förslag hänvisas till Handlingsplan mot buller, prop. 1993/94: 215 och 1993/94: 402. Vidare diskuteras flygtrafik, både militär och civil och konsekvenserna för landningsavgifter m m (prop.1996/97:14). Det påpekas i propositionen att riktvärden ej är rättsligt bindande (kommentar: vilket gräns-värden är). Sid 51: Olika bullerdämpande åtgärder diskuteras, bl a påpekas att avskärmande åtgärder ger ca 10 d B(A) i reduktion. Kommentar: sådana är mindre ekonomiskt lämpliga vid vägar. Där är det bättre att dämpa bullret vid källan. Lämpar sig bättre för stationära ljudkällor. Sid 52: Områden med natur- och kulturvärden berörs. Huvudsakligen diskuteras dock effek-ten av det fysiska intrånget. ”Bullerskyddsåtgärder – allmänna råd för Vägverket”, (Vägverket publikation 2001:88) Publikationen innehåller allmänna råd1 för Vägverket om ”riktvärden för bullerbegränsande åtgärder vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av allmän väg samt allmänna råd för prin-ciper för åtgärder i bostadsmiljöer utmed det befintliga allmänna vägnätet”. Allmänna råd är regler som inte är bindande till skillnad mot föreskrifter. Riktvärden som är antagna av Riks-dagen är också bindande när åtgärder vidtas. De i publikationerna angivna riktvärdena gäller under förutsättning att hänsyn skall tas till vad som är ”tekniskt möjligt och ekonomiskt rim-ligt”. Följande riktvärden anges: Bostadsbebyggelse (permanent- och fritidshus)2

30 dBA ekvivalentnivå inomhus 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid3

55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad4 Noter 1 Allmänna råd är regler som skiljer sig från föreskrifter genom att de inte är bindande. Som allmänna råd räknas t ex sådana regler som skall bidra till att praxis utvecklas i en viss riktning men som inte formellt binder den som råden är riktade till. 2 Med bostadsbebyggelse avses även vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden 3 Inget mer detaljerat uttalande från statsmakterna. Får enligt överenskommelse mellan trafikverken överskridas högst fem gånger per natt (22-06). 4 Inget mer detaljerat uttalande från statsmakterna. Vägverkets interna rekommenderade (efter samråd med Boverket) är tillsvidare att riktvärdet får överskridas högst fem gånger per timme. Med bostadsområde med låg bakgrundsnivå avses områden med en bakgrundsnivå som är lika med eller lägre än 30 dB(A) där inga andra störkällor från pågående markanvändning än boende finns. Vid åtgärd mot för höga bullernivåer bör man i första hand nå riktvärdena för inomhusnivå (30 dB(A) ekvivalentnivå och 45 dB(A) maximalnivå).

29

Genomförande av åtgärder Man strävar efter att skyddsåtgärderna skall göras så att samhällets resurser används effektivt och rättvist. Man utgår också från ekonomisk rimlighet och beräknar förhållandet mellan den samhällsekonomiska nyttan och kostnaden för åtgärden (lönsamheten). Därvid används Väg-verkets samhällsekonomiska kalkylmodell, den s k nettonuvärdeskvoten (NNK). Vid buller-skyddsåtgärder används den s k bullerkostnadskvoten, som är en persons betalningsvilja för att bli av med ett visst buller i sin boendemiljö. Man har tagit fram schablonvärden för detta. Även om huvudregeln är lönsamhet ges möjlighet att ta hänsyn till personer som är känsligare än normalt (§ 1.2.3). Olika typer av åtgärder Buller i befintlig miljö åtgärdas genom att man

1. minskar bullret vid källan 2. flyttar källan och 3. på olika sätt avskärmar och dämpar bullret.

Man framhåller att regeringen anser att åtgärder som sätter ner hastigheten på korta sträckor oftare borde prövas som en möjlighet att minska bullret. Potentialen för att genom produkt-utveckling minska buller till källan är ca 5-7 dB(A) för vägtrafik. Avskärmning av buller i marknivå kan beräknas ge 10 dB(A) dämpning. Vägtrafikbuller. Nordisk beräkningsmodell. Samproduktion med Nordiska Ministerrådet, Naturvårdsverket rapport 4653, reviderad 1996 Rapporten ersätter Beräkningsmodell för vägtrafikbuller del 1 och 2, 1989. I beräkningsmodellen används två ljudmått: LAeq, d v s den A-vägda ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån i decibel. Värdet beräknas normalt för 24 timmars-perioder och innehåller dels ett utgångsvärde vid 10 m från mittlinjen på vägbanan, dels korrektion för avståndsdämp-ning, mark- och skärmdämpning, övriga korrektioner och fasadkorrektion. I utgångsvärdet ingår trafikflödet av lätta respektive tunga fordon, verklig hastighet (mätt medelhastighet eller antagen hastighet). Det andra måttet är LAfmax, den maximala ljudtrycksnivån. Det gäller också A-vägd ljud-trycksnivå med tidsvägning F (FAST). Även här tar man hänsyn till fordonsslag, avstånd till vägbanan och den verkliga hastigheten samt vägbanans höjd, skärmarnas beskaffenhet, mot-tagarpunktens läge och markytans beskaffenhet. Huvuddelen av rapporten ägnas åt detaljbeskrivning av mätförfarande samt en presentation av normeringskurvor och kurvor för beräkning av olika korrektionsfaktorer. Stort utrymme ägnas åt olika typer av bullerskärmar samt spridning från vägbanor som ligger över eller under om-givande markplan. Skärmens effekt beror såväl på dess höjd som dess tjocklek. Ju tjockare och högre skärm desto längre bort sträcker sig dämpningseffekten. Vägens stigning har också betydelse. Vid uppförsbacke ökar emissionen från ljudkällan p g a ökat motorpådrag och i nerförsbacke ökar emissionen p g a (vanligtvis) en ökad hastighet. Ju större andel tunga fordon desto större ökning av ljudnivån.

30

I avsnittet om beräkning av maxnivån skiljer man tunga och lätta fordon (gräns 3,5 ton). Där-emot behandlar man alla tunga fordon som en kategori. (Kommentar: detta är ytterst anmärk-ningsvärt eftersom lastbilar idag väger upp till 60 ton med last.) Ljudnivån för både tunga och lätta fordon ökar med hastigheten och är nästan 5 dB högre vid 70 än 60 km/tim). Vägbeläggningen har också betydelse. Så kallad dränasfalt ger 4-5 dB lägre ljudnivå om den är nylagd och 2 dB om den är medelgammal vid 61-80 km/tim. De värden för vegetationens dämpningseffekt som anges är desamma som i det tidigare doku-mentet, d v s 2 dB för 5 m djup buskvegetation och 3-6 dB för tät plantering av minst 50 m djup. I del 2 ges bakgrundsmaterial till den i del 1 beskrivna beräkningsmodellen. Det mest intressanta med underlagsdelen är presentationen av framtida planer. Under perio-den 1996-2000 kommer beräkningsmodellen att genomgå en fullständig omarbetning. Denna kommer att bedrivas som ett samnordiskt projekt med huvudsyftet att göra ny utbrednings-modell i 1/3 oktav eller 1/1 oktav band, som har en väl definierad vetenskaplig grund och som kan möjliggöra noggrannare beräkningar. Man tänker sig också att man inför bullernormer för däck och räknar med att år 2005 kommer de 50 % bullrigaste däcken att ha ersatts med 3 dB mindre bullrande däck och emissions-gränserna kommer att sänkas med ytterligare 2 dB. År 2007 beräknas bullerkraven för en körningssekvens att sänkas ytterligare 2 dB. Man presenterar ytterligare ett scenario där man inte förutser någon bullerminskning, men huvudslutsatsen är att man kan förvänta sig en långsam minskning av bulleremissioner från tunga fordon vid låga hastigheter. ”För att få förbättringar vid högre hastigheter behövs poli-tiska beslut”. Kommentar: När man läser detta idag undrar man var den nya utbredningsmodellen baserat på en 1/3 och/eller heloktav-analyser finns. Sammanfattande kommentar Regelverket är mycket omfattande och under kontinuerlig omarbetning och debatt, som fram-går av Boverkets nya allmänna råd och Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens kommentarer. Nya idéer införs fortlöpande. Man talar t ex i de nya allmänna råden om en bullrig sida av husen och inför ett kompensationstänkande i och med rekommendationer om lägre nivåer på en tyst sida. Liknande tendens ses i de nya föreskrifterna om vindkraftverk, där man har lägre rekommenderade ljudnivåer i tystare områden på landet än i områden med högre allmän ljudnivå. Som kommer att framgå av de följande avsnitten finns flera nya aspekter som kan införas i rekommendationerna förutom andra sätt att mäta expositionsljudet, t ex med dB(C) eller, enligt andra, mer avancerade psykoakustiska metoder.

31

VIII. NYARE UTREDNINGAR Här har samlats svenska utredningar men även dokument från WHO och EU. I Naturvårdsverkets rapport ”Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning” (SNV 2003-08-14) ges en översikt av olika riktvärden för bullermiljöer. I sina överväganden framhåller Naturvårdsverket att tätortsnära bullerfria områden är värde-fulla och bör därför tas tillvara och att en särskilt viktig resurs, vars skydd bör förbättras, är tystnad. Även EG-direktivet om omgivningsbuller ”pekar på behovet av tysta områden i tätort och på landsbygden” (sid 19). Man påpekar också att de effekter på människan som i boende-miljöer har bedömts vara kritiska har varit allmän störning, störd-taluppfattbarhet, sömnstör-ning och väckning. I en kunskapsöversikt påpekas också att det är troligt att naturupplevelsen påverkas mer av en ökning i ljudnivån i de låga ljudnivåområdena (lagen om initialvärdena, Sokolov 1963, min anmärkning) än vad t ex störningsupplevelsen från samhällsbuller i tätare bebyggda områden gör. Här lyfts också fram speciellt känsliga grupper, äldre och personer med hörselnedsättning. Detta gäller speciellt dimensionen störning och taluppfattningen. I utredningen föreslår man följande riktvärden (d v s rekommendationer, ej rättsligt bindande): Arbetslokal

40 dBA ekvivalent ljudnivå 06-18, inomhus

Parker och andra rekreationsytor i tätorter

45-50 dBA eller 20 dBA under nivån för omgivande gator, vilketdera som ger den högsta nivån

Friluftsområden 40 dBA dag- och kvällstid 06-22 Förutom dessa riktvärden har man tagit fram förslag till bedömning av ljudkvalité i natur- och kulturområden utanför tätorter. Man inför då begreppet ”mätetal”, som kan användas vid kart-läggning och inventering av befintliga miljöer och som kan vara avgörande för bedömning av områdets kvalité. Mätetalet beskriver ljudnivån under en enskild bullerhändelse och är den A-vägda ekvivalentnivån mätt under den tid ljudet överskridit ett visst tröskelvärde. I måttet in-går också bullerhändelsens varaktighet. Detta mått anses mest representativt för att beskriva graden av störning. Följande exempel på mätetal ges: Områden helt utan samhällsbuller: Värdet 40 dBA bör inte få överskridas med mer än

10 min/vecka Områden med mycket begränsat sam-hällsbuller

Värdet 40 dBA bör inte få överskridas med mer än 5 min/dag.

Friluftsområden i kommunala översikts-planer

Värdet 45 dBA bör inte få överskridas mer än 60 min/dag.

Tätortsnära rekreationsområden Värdet 45 dBA bör inte få överskrivas mer än 120 min/dag

Parker Den ekvivalenta ljudnivån under den tid parken besöks bör ligga 20 dBA under nivån för om-givande gator, eller på högst 45-50 dBA, vilket-dera som ger den högsta ljudnivån.

32

Enligt Miljömålskommitténs förslag (SOU 2000:52) beskrivs en långsiktig målsättning (etappmål 2) på följande sätt: ”Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar över-stigande de riktvärden som riksdagen beslutade om för buller i bostäder har minskat med 10 % till år 2010 och med 80 % år 2020 jämfört med 1998. Detta skall åstadkommas genom att minska bullret vid källan och skyddsåtgärder. Senast år 2005 skall åtgärdsprogrammet speci-ficeras och då skall riktvärden för trafikbuller i olika miljöer vara utvecklade, t ex rekreations-områden, parker och bostadsområden etc. Naturvårdsverkets allmänna råd om externt buller från industriell verksamhet (NFS 2005), ersätter SNV 1978:5. Är ännu ej antagen Riktvärden för buller: Riktvärdena för buller från industriell verksamhet visas i tabell XII. Tabell XII. Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i dBA. Tabellen gäller frifältsvärden Områdesanvändning 1)

Ekvivalent ljudnivå i dBA

Högsta ljudnivå i dBA-läge ”FAST”

Helgfri måndag – fredag 07-18

Kväll 18-22 samt lör-, sön-,

helgdag och helgdagsaftnar

07-18

Natt 22-07

Arbetslokaler för tyst verksamhet 2)

Bostäder för permanent boende och rekrea- tionsytor i bostäders grannskap samt vård-lokaler och utbild-ningslokaler 3)

Områden för fritids-bebyggelse och fri-luftsområden 4)

60

50

40

55

45

35

50

40 5)

35

-

55

50

1) Vid de fall där kringliggande områden ej utgörs av angivna områdestyper bör bullervillkoren

anges på annat sätt, t ex ljudnivå vid stadsplanegräns eller på ett visst avstånd från anläggning-en.

2) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande kon-centration eller behov för att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor.

3) Med rekreationsytor i bostäders närhet avses ytor i direkt anslutning till bostad. Mätningen sker då i normalfallet vid tomtgräns. Med tomt avses en normal storlek på villatomt.

4) Med friluftsområde avses område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områ-den som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra störande akti-viteter förekommer som t ex motorsportbanor, fritidsbåtstrafik eller skoterleder.

5) Värdet för natt behöver ej tillämpas på utbildningslokaler.

33

Det är viktigt att notera att om ljudet innehåller ofta återkommande impulser, t ex slag i trans-portörer eller tonkomponenter, bör riktvärdena för ljudnivån minskas med 5 dB. Värdena är frifältsvärden och måste korrigeras för eventuell påverkan av reflektioner i mätpunkten. I de fall verksamheten pågår endast en del av perioden bör den ekvivalenta ljudnivån beräknas för den tid under vilken den bullrande verksamheten pågår. Det framgår av tabellen att man har ett lägre normvärde för fritidsbebyggelse och friluftsområden än för permanent boende. Riktvärdena bör ses med utgångspunkt och vägledning och avsteg såväl uppåt som nedåt kan ske om särskilda skäl föreligger. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått

Om normvärdena i tabell XII riskerar att överskridas bör skyddsåtgärder eller förändring av verksamheten vidtagas. Vid lokalisering av nya anläggningar bör genom en lämplig buller-utredning kartläggas om man klarar riktvärdena enligt tabell XII. Åtgärderna bör i första hand vidtagas för att bullerdämpa källan. Vid samtidig påverkan från flera industrier bör lägre värden än de som anges i tabell XII eftersträvas så att det samlade bullerbidraget inte kommer att överskrida riktvärdena. Hänsyn får här också tas till det som bedöms praktiskt och ekonomiskt rimligt att genomföra, framför allt för befintlig industri. Mätförfarande

Mätmetoderna beskrivs i bilagorna till ovanstående samt i Rapport 5417 ”Metod för im-missionsmätning av externt industribuller” (ej antaget förslag). Vindsförhållanden, mätinter-valler, mikrofonplacering och tekniska data specificeras. Speciellt skiljer man på frifälts-mätning och +6 dB-mätning. Den förra anger det korrekta värdet enligt normen, den senare inkluderar en förhöjd ljudnivå p g a närhet till reflekterande yta, framför allt fasad. Höjningen +6 dB dras av från det uppmätta dBA-värdet och kan då jämföras med riktvärdena. Det är viktigt att skilja på referenstidsintervallet och verksamhetstidsintervallet. Referenstids-intervallet är vanligen dag-, kväll- eller nattid. Verksamhetstidsintervallet är den tid verksam-heten är igång. Om verksamheten inte sker under hela referenstidsintervallet bör ekvivalent-nivån bestämmas även för verksamhetstidsintervallet. Har verksamheten olika drifttillstånd bör en ekvivalent nivå bestämmas för varje sådant tillstånd. Mätningen sker i perioder om minst 10 minuter. Om samma driftförhållande pågår längre än eller lika med tre timmar bör minst tre 10 minuters mätningar utföras. Oberoende av detta bör minst fem mätningar göras under dagtid och tre mätningar under kväll respektive natt. Den ljudnivå som erhålles för det specifika antalet 10 minuters intervall enligt ovan utgör den ekvivalenta ljudnivån för det mätta drifttillståndet. Som ovan angivits är det den ekvivalenta ljudnivån under verksamheten som gäller om den pågår mindre än hela referenstiden (dagtid 07-18, kvällstid 18-22, lördag, söndag, helgdagar samt helgdagsaftnar 07-18 och nattid 22-07). Bullerfria områden i Skåne – Del 2: Redovisning av pilotprojekt i Helsingborgs stad och Hässleholms kommun (publikation 2004:186 Vägverket). Utredningen har gjorts i samarbete mellan Helsingborgs stad, Hässleholms kommun, Väg-verket och Länsstyrelsen i Skåne län med hjälp av konsultföretaget Ramböll Sverige AB. (Vägverkets publikationsserie nr 2004:186). Utredningen som ligger till grund för publika-tionen är en del i en ambition att lyfta fram frågan om att skapa och bevara bullerfria områ-den. I publikationen redovisas ett pilotprojekt. Man bygger vidare på den utredning som

34

Banverket, Boverket, Försvarsmakten, Luftfartsverket och Länsstyrelsen i Västra Götaland, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sjöfartsverket, Stockholms stad och Vägverket genomförde 2002. Den utredningen ledde till ett förslag om ”Mått, Mätetal och inventerings-metoder för ljudkvalitéer i natur- och kulturmiljöer” (beskrivet på sid 35-39 i denna rapport). Utredningen kom fram till följande riktvärden: Områden helt utan samhällsbuller: 40 dB(A) bör inte överskridas mer än 10 min per vecka Områden med mycket begränsat samhällsbuller: 40 dB(A) bör inte överskrivas mer än 5 min per dag Friluftsområden i kommunala översiktsplaner: 45 dB(A) bör inte överskridas mer än 60 min per dag Tätortsnära rekreationsområden: 45 dB(A) bör inte överskridas mer än 120 min per dag Parker: Den ekvivalenta ljudnivån under den tid parken besöks bör ligga 20 dB(A) under nivån för omgivande gator, eller på högst 45-50 dB(A), beroende på vilket som ger den högsta ljud-nivån. I studien redovisas kartor med beräknade ljudnivåer, framför allt runt vägar och andra buller-källor. Nivåerna med bullernivå > 40 dB(A) och nivåer mellan 30-40 dB(A) redovisas. Detalj-analys över Hässleholm och Helsingborg redovisas med angivande av olika typer av verksam-heter, t ex täkter, skjutbanor och annan tillståndspliktig verksamhet. Kartorna med buller-utbredning jämförs med kartor över upplevd ljudmiljö (bara naturljud, lite buller, mycket buller) samt områden av riksintresse för naturvård och kulturmiljö. Speciellt diskuteras områ-det kring Hovdala slott utanför Tormestorp. Användning Hässleholms kommun anger ett flertal användningsområden för denna typ av identifikation av bullerfria områden. Man framhåller att identifierade tysta områden kan bli av framtida riks-intresse, de kan användas vid en planering och lokalisering av bullrande verksamheter. Man framhåller speciellt att en enda liten bullrande verksamhet kan förstöra ett mycket stort om-råde med kvaliteten tystnad. Områden med höga natur- och kulturvärden med kvaliteten tyst-nad kan vidare lyftas fram och marknadsföras, både i ett regionalt och europeiskt perspektiv. Tysta områden i Helsingborgs centralort Man definierar tystnaden som 40 dB(A) och lägre dygnsekvivalentnivå. Fyra områden analy-seras: Fredriksdal, Ramlösaravinen, Pålsjö skog och Vasatorp. Speciellt framhålls att man på flera ställen i Ramlösaravinen har värden på ca 30 dB(A), speciellt i själva ravinen. I Pålsjö skog har man tysta områden men först 120-125 m in i skogen öster om en trafikled. Här finns trafikleder som delvis har skärmats med bullervallar men ytterligare åtgärder behöver vidta-gas. Här måste man nu in minst 750 m för att klara 40 dB-gränsen. En två meter hög buller-vall beräknas minska avståndet till 650 m. Ett väsentligt område har dock högst 40 dB(A) Leq. Sammanfattande diskussion I en sammanfattande diskussion poängterar man värdet av att visa tysta områden i översikts-planer. Detta är inte minst viktigt eftersom ljudmiljön lätt påverkas av andra exploaterings-intressen. Dessa måste då vägas mot övriga allmänna intressen. Även om man har utgått ifrån värdena 30 och 40 dB(A) påpekar man att vad som i praktiken skall betraktas som bullerfria

35

områden kan vara olika i storstadsmiljöer och i naturområden. Storstadsmiljöer kan ges högre dB-värden än naturmiljöer. Kommentar: Miljöanalys av denna typ kan vara en del i regional utveckling av ett modernt näringsliv, turism och stimulering av konstnärlig verksamhet, ”att utveckla det postindustriel-la samhället”. Djupintervjuer i tätortsnära naturområden, Naturvårdsverket Rapport 5443, 2005 Syftet med denna skrift är att komplettera ljudmätningar och utveckla nya mätmetoder. Rap-porten är en delrapport i projektet att utvärdera mått, mätetal för ljudkvalité i natur- och kul-turmiljöer. Syftet är att komplettera bullermätningar och bullerberäkningar med attityd-undersökningar för att belysa realismen i de föreslagna mätetalen. De föreslagna måtten och mätetalen presenterades först i Vägverkets publikation 2003:170 (Ljudkvaliteter i natur- och kulturmiljö). Djupintervjuerna omfattar två fokusgrupper med totalt 17 personer och inleds med besök i två naturområden i Stockholmsregionen. Intervjuerna visar att ljudmiljön är mer betydelsefull om syftet med besöket i naturområdet är att söka stillhet och ro än om det är t ex att plocka svamp eller gå på upptäcktsfärd med barnen. Även om de flesta naturbesökare inte medvetet tar hänsyn till ljudmiljön anser man att den bidrar till att naturområdet upplevs mer eller mindre positivt. En dålig ljudmiljö kan betyda att området väljs bort vid senare val av naturbesök. Undersökningen visade att det finns ett starkt samband mellan förväntningar, upplevelse och störning. I storstadsnära naturmiljöer förväntar man sig mer buller och accep-terar därmed vissa ljud utan att bli direkt störd. Man skiljer också på positiva ljud, som typiskt är naturens egna ljud, och renodlat negativa ljud som ofta är förknippade med människoakti-vitet, motorljud, signaler från mobiltelefoner etc. Undersökningen visade dessutom att den nya metoden för att bedöma ljudkvalité i natur- och kulturmiljöer upplevdes mer relevant än de traditionella metoderna att mäta bullernivåer. Att mäta antalet störningar under en naturupplevelse ansågs vara viktigt. Några utdrag: Sid 7: ”Ljudmiljön är betydelsefull om syftet är att söka stillhet och ro” (Min kommentar: detta är vad man gör i hemmet och trädgården. Miljöbalken poängterar skydd för framtida generationer, d v s man måste ta hänsyn till de nya insikter om ljudmiljön som kommer fram, t ex i denna utredning) Sid 7-8 (sammanfattning): Förväntningarna på miljön är viktiga. Ekvivalentnivå är ingen bra metod att mäta störningseffekt av buller. Ljudkvalité i natur- och kulturmiljöer. Utvärdering och utveckling av mått, mätetal och inventeringsmetod, Naturvårdsverket. Rapport 5440. Slutrapport 2005. Slutrapporten bygger på/innefattar flera delrapporter: Naturvårdsverket rapport 5439/2, Väg-verket 2003:170, Naturvårdsverket rapport 5444/9: Kartläggning av bullerfria områden inom Nynäshamns kommun, Naturvårdsverket rapport 5441/4: Stockholms tysta grönområden – ljudnivåer och inventering, Naturvårdsverket rapport 5442/2: Upplevd ljudnivå i stadsnära grönområden och stadsparker, Naturvårdsverket rapport 5433/0: Resultat från en kvalitativ undersökning (de ovan beskrivna djupintervjuerna). I sammanfattningen framhåller man att bullret påverkar upplevelsen på två sätt. Dels är bullret i sig störande, dels maskerar bullret de ljud man vill höra.

36

Kommentar: man tar inte med den kanske intressantaste aspekten att ljudet informerar om händelser i omgivningen, t ex betyder ett trafikljud att det ”naturområde” man befinner sig inte är speciellt naturligt utan en avgränsad enklav i det vanliga samhället. Stallen (1999) framhåller kontrollaspekten som viktig i obehagsupplevelsen. Det är intressant att notera att det t ex i Naturvårdsverkets utredning 5440 framhålls att naturljud upplevs posi-tiva medan samhällsljud upplevs negativa. Naturljud, vindbrus, regn etc kan definitivt inte kontrolleras medan samhällsljuden i princip potentiellt är kontrollerbara. Begreppet ”kontroll” räcker alltså inte för att förklara störning/obehagsupplevelsen. Att misslyckas i ett försök att kontrollera är mer negativt än att acceptera att man inte kan kontrollera (även om det teore-tiskt skulle kunna gå). Alternativt kan man se det hela i ett preferendum- och copingperspek-tiv. I preferendumbegreppet ingår en bild av det optimala (Borg 2003). Däri innefattas också en optimal (realistisk) bild av mina möjligheter att påverka min miljö. Det är också tydligt att förväntningarna på bullerfrihet är olika i olika typer av områden. I stadsnära friluftsområden förväntar man sig mer av samhällsbuller och är mindre störd av det än i avlägsna områden (djupintervjuer, Naturvårdsverket Rapport 5443, 2005). Även här ger preferendumbegreppet en bra förklaring till skillnaden i störningsupplevelse. I båda situationerna är kontrollmöj-ligheterna begränsade, men det är viktigt att realistiskt kunna bedöma om jag kan påverka situationen eller inte (så slipper man hamna i ovan nämnda misslyckande). Man måste alltså hålla isär potentiell och faktisk kontroll. Faktisk kontroll förefaller vanligen minska störningsreaktionen (ljuden jag skapar genom mitt arbete jämfört med ljuden någon annan skapar bakom min rygg genom sitt arbete). Ett potentiellt kontrollbart, men icke fak-tiskt kontrollerat, ljud är däremot särskilt störande. Om jag tror att det skulle vara möjligt att kraftigt sänka ljudnivån på min arbetsplats upplevs ljudet som mer störande än om jag skulle vara övertygad om att allt som går att göra för att sänka ljudet också har gjorts. Ljud som upp-levs som en ofrånkomlig del av miljön tolereras alltså lättare än de som skulle kunna redu-ceras eller elimineras. Detta är ett annat skäl till att de okontrollerbara naturljuden utomhus upplevs som mindre störande än ljud från de potentiellt kontrollerbara artificiella ljudkällorna. Till detta kommer naturligtvis att naturljuden är associerade till situationer och tillstånd som också har en positiv emotionell ton (personlig kommunikation Anders Kjellberg 2008). Sid 31: Den reviderade metod Naturvårdsverket föreslår innehåller en miljöanalys i nio steg (sid 31) där man först skall identifiera det aktuella området, diskutera vilka ljud som ”hör hemma” eller ej hör hemma i området, analysera identifierade bullerkällor och diskutera vilka mått och mätetal som är relevanta för området. Det viktigaste resultatet är de fem bullerklas-serna (A-E). Jämför den alternativa beskrivningen sid 34. Bullerklass A Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 25 dB(A) (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna låga nivå befinner vi oss långt ifrån de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir 2-3 minuter. Överskridandetiden bör begränsas till högst 5 min per vecka (1-2 bullerhändelser). Bullerklass B Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 35 dB(A) (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna låga nivå befinner vi oss långt ifrån de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir 2-3 minuter. Överskridandetiden bör begränsas till högst 5 min per dygn (3-4 bullerhändelser).

37

Bullerklass C Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 45 dB (A) (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna nivå befinner vi oss närmare de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir 30-60 sekunder. Överskridandetiden bör begränsas till högst 1 tim per dag (06-22; 60-120 buller-händelser). Bullerklass D Tröskelvärdet för bullerfrihet föreslås till 45 dB(A) (A-vägd momentan ljudnivå). Vid denna låga nivå befinner vi oss närmare de tänkbara ljudkällorna, och varje bullerhändelse blir 30-60 sekunder. Överskridandetiden bör därför begränsas till högst 2 tim per dag (06-22; 120-240 bullerhändelser). Bullerklass E I bullerklass E närmar vi oss en bullernivå där bullerhändelserna är så frekventa att det inte längre är meningsfullt att separera ut enskilda bullerhändelser. För bullerklass E föreslås där-för att man använder den ekvivalenta ljudnivån. En ekvivalent ljudnivå på 45-50 dB(A), alter-nativt 20 dBA lägre än omgivningen, innebär att bullerklass E uppfylls, förutsatt att de maxi-mala ljudnivåerna inte är alltför höga eller förekommer alltför ofta. Sid 33: Motiv för inventeringar. Man vill utveckla områdets kvalitéer. Nya bullerkällor pla-neras (t ex bergtäkter, vägar). Sid 29: Fortfarande kvarstår att göra studier av ljudmiljöns betydelse för kulturvärden (kom-mentar: lämpligt mål för lokal utredning: hur boende upplever sin fritid i närmiljön, hur besö-kande upplever miljön) Sid 16: Intervjuerna har gjorts med spontana besökare. ”91 % av dem hade besökt området tidigare, d v s förväntningar på bullerfrihet kan vara ganska höga”. Kommentar 1: Man kan dra motsats, slutsats. Förväntningarna är förmodligen realistiska. Om man kommer tillbaka har man accepterat det hela som det är. Kommentar 2: I en miljö där bullret kan förväntas öka kan situationen vara helt annorlunda. Sid 19: Kommentar: Författarna kan ha felbedömt de positiva attityderna till miljön. 97 % hade varit där förut, d v s de hade ”godkänt” miljön. De som ej återvände kan vara de som inte accepterade miljön. Sid 20: Om 80 % tycker ljudmiljön är bra är det acceptabelt enligt författarna. Sid 21: Sammanfattningstabell. 80 % upplever bullerfrihet. Kommentar: beror på förvänt-ningarna enligt ovan. Sid 23: Man påpekar att graden av störning inte bara beror på ljudets fysikaliska egenskaper, utan även på attityder och sinnesstämning. Ljud som upplevs som onyttiga upplevs som mer störande än lika höga ljud som upplevs nyttiga. Sid 25: Regionala skillnader framhålls: I Stockholmstrakten är bulleracceptansen troligen större än på landsbygden.

38

Sid 26: I Diskussionen framhålls att de intervjuade personernas uppfattningar ”inte är spon-tana utan växer fram under intervjuns gång” och respondenterna kan uttrycka åsikter som de tror att intervjuaren vill höra. Speciellt framhåller man att speciellt ”förväntningarnas betydelse för upplevelsen av ljud-miljöer är troligen mycket central”. Sid 27: I en avslutande kommentar konstaterar man: ”Bullerfrihetens eventuella betydelse för långsiktig fysiskt och psykiskt välbefinnande får vi inte tag på”. Sid 29: Även om man uppenbarligen anser att den föreslagna analysmetoden är väl under-byggd trycker man på behovet av fortsatt arbete. Bland annat behöver studier genomföras på fler platser och ”fortfarande återstår att klarlägga ljudmiljöns betydelse för kulturmiljövärde-na”. God ljudmiljö – mer än bara frihet från buller. Naturvårdsverket rapport 5709, 2007. I rapporten finns en sammanfattning av flera olika rapporter om ljudkvalité. En väl grundad uppfattning om vad ljudkvalité är behövs bland annat för att bestämma och planera olika områden ur miljökvalitésynpunkt. Ljud-/bullermått ger konkreta mått för arbetet mot viktiga delar av regeringens miljömål; ”Hav i balans samt levande kuster och skärgård”, ”Storslagen fjällmiljö”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”God bebyggd miljö”. Det är viktigt att uppmärksamma både positiva och negativa aspekter av enskilda ljud och ljudmiljöer. För att beskriva ljudkvalité i ett område behöver man:

� bestämma förekomster och hörbarhet av olika ljud av betydelse i den betraktade miljön för påverkan i den totala ljudbilden (ljudlandskapet),

� bestämma vilka ljud som upplevs positiva. Uppskatta ljudens medvetna påverkan och även försöka att få med omedveten påverkan,

� bestämma vilka ljud som upplevs negativa. Uppskatta ljudens medvetna påverkan och även försöka få med omedveten påverkan,

� bedöma den totala ljudkvalitén genom att väga samman påverkan av positiva och negativa ljud, klassificera ljudkvalitén i någon skala där åtminstone graden ”god ljudkvalité” finns.

Det är svårt att bestämma vilken kvalitetsnivå man skall ligga på men i rapporten föreslås ”att vid god ljudmiljö skall minst 80 % av besökarna i ett område efter besöket anse att de har upplevt en god ljudmiljö”. Det påpekas dock att denna gräns kan diskuteras. Det mätetal som anges är de fem bullerklasserna A-E ovan. Som exempel på områden med olika grad av bullerfrihet anges för de olika klasserna:

� Områden helt utan samhällsbuller otillgängliga delar av fjällvärlden, vissa skärgårdsområden, tysta nationalparker och stora skogsområden. Bullerklass A bör tillämpas.

� Områden med begränsad förekomst av samhällsbuller

mer lättillgängliga delar av fjällvärlden, skärgårdsområden och större skogsområden långt ifrån större städer. Bullerklass B är lämplig ljudkvalité.

39

� Friluftsområden

Områden på rimligt avstånd från större städer, som utnyttjas mest för dagsutflykter. Ljudkvalité av bullerklass C är lämplig.

� Tätortsnära rekreationsområden Grönområden på gång- eller cykelavstånd från större städer. Ljudkvalité av bullerklass D är lämplig.

� Parker Bullerklass E ger en tillräcklig bullerfrihet för parker.

En viktig fråga är vilka ljud som hör hemma i ett område. Ett typiskt problem är konflikter mellan scoteråkare och skidåkare. Dessa grupper har olika åsikter om vilka ljud som hör hemma i de besökta naturområdena. I kulturmiljöer finns det vissa karakteristiska ljud, lant-bruksmaskiner eller fiskebåtar, beroende på vilken miljö det handlar om. Vägverkets publikation 2007:47 ”Mindre buller 2008-2017”. Detta fördjupningsdokument innehåller en rad analyser och förslag för hur antalet bullerstörda skall minska. Det långsiktiga målet ges i proposition 2004/05:150 och i Boverkets rapport ”God bebyggd miljö 1999”. För att nå det långsiktiga målet behöver bullret minskas för över 2 miljoner personer. Viktiga åtgärder är bullerdämpande fasadåtgärder samt val av väg- beläggningar som ger mindre buller. Vidare eftersträvas tystare trafik genom kontroll av fordon och anpassning av hastigheter med hjälp av automatisk trafiksäkerhetskontroll, skärpta krav på nya fordons bullrighet, speciellt på däcken och dessutom ökad konsumentupplysning. Mål: Till år 2020 har ingen i sin boendemiljö bullernivåer överstigande beslutade riktvärden:

� 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus � 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid � 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) � 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostaden

Kommentar: 1) Om ingen skall ha högre än dessa värden betyder det att de flesta har lägre. Det betyder att man i de flesta fall kan använda riktvärdena så att man ställer kraven på att nå lägre bullernivåer. 2) Med de tidigare angivna dos-respons-kurvorna kommer ändå enligt olika källor mellan 5 och 25 % att vara störda. Vindkraftverk Naturvårdsverket arbetar nu med allmänna råd om buller från vindkraftverk (NFS 2006: remissupplaga). Förslaget till riktvärden presenteras: Områdesanvändning Ekvivalentnivå driftsmedelvärde Bostäder för permanent boende och fritidshus 40 dBA Friluftsområden där låg bullernivå utgör en särskilt kvalitet

35 dBA

Driftsmedelvärde = medelvärde för 24 timmar, eftersom vindkraftverken inte har några ”arbetstider”.

40

Dessutom påpekar man speciellt att områden med lågt bakgrundsljud leder till att riktvärdena sänks 5 dB(A). Å andra sida, i områden med ett maskerande brus från andra ljudkällor, t ex vind och vågor, leder detta till att riktvärdena justeras med upp till 5 dB(A). Det är intressant att se hur man tar hänsyn till bakgrundsljud och dessutom har betydligt lägre riktvärden än i tidigare förordningar om externt industribuller. WHO-dokument 2001, 2006 WHO har givit ut flera dokument som sammanställer och värderar nyare forskning. Svenska forskare har haft en stor roll i detta arbete. Berglund, Lindvall, Schwela och Goh har samman-ställt ”Guidelines for Community Noise”, WHO i Geneve 2000 (utgiven 2001), där man tar upp hörselskadande, talstörande, sömnstörande, kardiovaskulära och fysiologiska effekter, mentala hälsoeffekter och inverkan på beteende och arbete samt effekten av buller på boende och störning. Dessutom diskuterar man kombinationseffekten av flera bullerkällor och före-komsten av känsliga grupper. De hörselskadande effekterna berörs inte i denna AFI-rapport. Taluppfattning: För god taluppfattning behöver signal-störförhållandet vara minst +15 dB(A). Med en medelnivå på talet på 1 m avstånd av 50 dB(A) kommer man fram till att störnings-ljudet inte får överskrida 35 dB(A). Dessutom påpekar man att känsliga grupper, t ex hörsel-skadade och barn, kan behöva ännu bättre signal-störförhållande och därmed lägre bakgrunds-nivå. För en god sömn hävdar WHO att ljudnivån inomhus inte får överskrida 45 dB LAmax mer än 10-15 ggr per natt. Man räknar med att störningarna är 10-15 sekunder långa och räknar om detta till LAeq 8 h. Riktvärdet blir då 20-25 dB, vilket är 5-10 dB lägre än de 30 dB som är vanligt riktvärde för nattlig exponering. Man pekar speciellt på tre viktiga förhållanden som ökar störeffekten:

1. Intermittent buller i en miljö med lågt bakgrundsljud (t ex nattrafik i förorter) 2. Kombination av buller och vibrationer, t ex järnväg och tung vägtrafik 3. Lågfrekvent ljud som kan ge störningar även när exponeringen är under 30 dB(A).

Man sammanfattar som följande: ekvivalent ljudnivå får inte överskrida 30 dB(A) inomhus för kontinuerligt buller. För intermittent buller får LAmax inte överskrida 45 dB(A). Effekter syns även under denna nivå speciellt om bakgrundsnivån är låg. Man påpekar speciellt att det skall vara möjligt att sova med något öppet fönster. Dessutom poängteras att första delen av sömnen är viktigast att skydda mot buller. Kardiovaskulära och fysiologiska effekter: WHO kommer till den sammanfattande slutsatsen att kardiovaskulära effekter är kopplade till långtidsexponering vid LAeq 24 h-värden i om-rådet 65-70 dB(A). Även om riskökningen är liten berör den ett mycket stort antal personer. Dessutom har man inte separat analyserat känsliga grupper. Psykiatriska hälsoeffekter: Buller anses inte vara en direkt orsak till psykisk sjukdom men det antas kunna accelerera utvecklingen av en latent mental störning. Även andra psykiska stör-ningar, neuroser och ökad retbarhet har kopplats till buller men vissa analyser pekar på att de psykiatriska störningarna är mer kopplade till bullkänslighet än till bullerexponeringen själv. I bullerkänsligheten ingår personlighetsdrag av ångestbenägenhet och dessa i sin tur är koppla-de till andra psykiska störningar. WHO:s slutsats är dock att man trots dessa svagheter måste

41

se möjligheten att samhällsbuller har negativa effekter på den mentala hälsan. För ytterligare en sammanställning se Stansfeld et al 2000. Inverkan på arbete och inlärning: Det mest påtagliga är att kognitivt ansträngande uppgifter påverkas mest, komplexa arbetsuppgifter och uppgifter som kräver uthållig uppmärksamhet och ställer stora krav på arbetsminnet. Dessutom påverkas naturligtvis uppgifter som kräver talkommunikation om bullret har en maskeringseffekt. Ljudets kontrollerbarhet: Upplevelsen av att kunna kontrollera störningsbullret var en viktig faktor. Likaså fann man att den anpassning (coping), som de bullerexponerade ofta genomför för att stänga ute ljudet, har en kostnad. Den visas bl a av en ökad stressnivå med hormon- och blodtryckspåverkan. Även här verkar barn vara känsligare och framför allt i inlärnings-situationer. Daghem och skolor bör inte placeras nära bullerkällor såsom starkt trafikerade vägar, industrier eller flygplatser. Buller i boendemiljöer och störningseffekter: Svårigheterna att skapa kriterier baserade på fysikaliska bullermätningar inom detta område är påtagliga och WHO påpekar att samma nivå av trafikljud och industriljud kan resultera i olika grader av störningsupplevelse. Man har där-för i flera studier skiljt på vägtrafik-, flyg- och järnvägsbuller och finner att flyg gav störst störningseffekt. Man tar upp flera faktorer som har stor betydelse förutom de rent akustiska. Rädsla, kopplad till bullerkällan, övertygelsen att bullret skulle kunna minskas av de ansva-riga (kommentar: undvikbarhet), den individuella bullerkänsligheten, graden av upplevd egen kontroll över bullret och den ekonomiska aspekten av den bullrande verksamheten är viktiga faktorer. Ålder, kön och socio-ekonomisk status har mindre betydelse. Dock påpekar man att barn och personer med hörselnedsättning har högre känslighet, både för obehagseffekter och för talstörande effekter. I en sammanställning av data från grupper finner man att 70 % av variansen förklaras av bullrets egenskaper. Vid analys av individer sjunker detta till 20 %. Man finner också skillnader mellan olika regioner och länder. Om bullret kombineras med vibrationer, innehåller impulser eller rena toner ökar också störningseffekten. Man kommer fram till att det idag bästa måttet är LAeq 24 h och Ldn, men påpekar att man måste titta på de olika ovanstående komponenterna för att få en exaktare mätmetod. Speciellt påpekas att den vanliga A-vägningen underskattar de lågfrekventa ljuden som har stor störningseffekt och att man rekommenderar användning av C-vägning. Inom WHO pågår vidare ett långsiktigt arbete under rubriken ”Quantifying burden of disease from environmental noise” (2007). Den andra rapporten baserar sig på en konferens i Schweiz 15-16 december 2005. Man fokuserar på följande områden: kardiovaskulära sjukdomar, sömnstörningar och störningsupplevelse, hörselnedsättning och tinnitus samt kognitiv på-verkan. Man presenterar exponeringsdata, dos-responskurvor, andra mått på funktionshinder samt DALY-beräkningar (disability adjusted life year). DALY är ett mått man försöker använda på olika sjukdomstillstånd för att beskriva deras inverkan på dödsfall och funktions-hinder. Genom att använda DALY-måttet och olika mått på ”disability-vikt” får man siffervärden som åtminstone teoretiskt kan jämföras mellan olika tillstånd. Man erhåller 88.000 DALY för bullrets bidrag till kardiovaskulära sjukdomar. För sömnstörning erhåller man mellan 559.719 och 2.798.594, beroende på om man hade en disability-vikt av 0,02 eller 0,1. För störnings-upplevelse får man på motsvarande sätt ett DALY-mått mellan 278.174 för en disability-vikt av 0,02 till 3.175.796 för en disability-vikt av 0,12. För hörselnedsättning har man inte tagit fram någon disability-vikt förutom vid grav hörselnedsättning, som har vikten 0,333. Tinnitus

42

jämförs med kronisk smärta och föreslås få en vikt av 0,120 för måttlig till svår tinnitus. Lätt tinnitus får 0,012. Däremot ges inga DALY-siffror. För de kognitiva effekterna föreslår man disability-värden 0,10, 0,20 och 0,30 för olika bullernivåer. Några DALY-värden ges inte. I avsnittet om störning konstaterar man att måttet Lden, dBA är det bästa måttet. Någon när-mare motivering ges inte. Enligt de citerade studierna erhölls följande värden (tabell XIII) av procentandel mycket störda vid olika ljudnivåer. Tabell XIII. Procent svårt störda vid olika bullerexponering (Miedema 2001) Exponeringskategori, Lden dBA

Procent personer svårt störda

<42 dBA 0 % 42-45 dBA 0,97 % 46-50 dBA 2,77 % 51-55 dBA 5,4 % 56-60 dBA 8,8 % 61-65 dBA 18,8 %

Vid ljudnivåer upp till 55 dB(A) är alltså ca 9 % svårt störda. Man kan ifrågasätta om 55 dB(A) är ett acceptabelt gränsvärde med denna utgångspunkt. Man tar upp viktiga individfaktorer. T ex ökar störningsgraden från 18 år upp till den högsta nivån vid 50 års ålder. Därefter sker en minskning (Miedema 2003). Den ljudmiljö som man normalt vistas i har stor betydelse för störningsupplevelsen (Sulkow-ski 2000). Barn som kommer från ett tyst område (Leq 8 tim natt < 40 dB(A)) bedömde kon-sekvent vissa ljudinspelningar som mer störande än barn som normalt vistas i högre buller (Leq 8 tim natt > 50 dB(A)). Kommentar: Det är något märkligt att man inte problematiserar ytterligare över olika sätt att mäta buller. Rylanders och andras studier om maxnivån bortser man tydligen helt ifrån. Å andra sidan är man mer uppmärksam på individuella faktorer och historiska faktorer, bl a hur den normala ljudmiljön för personerna är beskaffad. EU-rapporter

Inom EU pågår ett arbete att ta fram nya direktiv för buller. I dokumentet ”Position paper on dose response relationships between transportation noise and annoyance – European Com-mission 2002" presenterar man ett matematiskt samband mellan andelen störda och buller-nivån respektive andelen mycket störda och bullernivån. Bullernivån mäts då som Lden (dB(A)). Detta är ett sammanvägt värde, där man räknar 12 timmars dagtid (d), 4 timmars kvällstid (e) och 8 timmars nattid (n). Sammanvägningen går till så att man lägger till 5 dB på det uppmätta kvällsvärdet och 10 dB på det uppmätta nattvärdet. Man skiljer på flygbuller, trafikbuller och järnvägsbuller med separata ekvationer. De beräknade värdena visas förenklat i tabell XIV.

43

Tabell XIV. Andelen som upplever obehag (A) och andelen som upplever mycket obehag (HA) vid olika bullerexpositionsnivåer för flyg, vägtrafik och järnväg

Man har satt lägsta gränsen vid Lden 45 dB(A), men kurvorna visar en svans som långsamt går ner mot 0. Här finns naturligtvis en grupp extremt känsliga individer och man måste välja något gränsvärde. Det framgår dock inte vilka gränsvärden man rekommenderar. I diskussio-nerna framhåller man att industriella miljöer kan kräva speciella analyser. Man tar också upp en vidare utveckling mot att räkna in extraisolering i hus och lägre bullernivåer på husens ”läsida”. Man poängterar också att referenskurvorna behöver utökas så att de också gäller talstörning och sömnstörning (kroppsliga stressreaktioner) och hur de olika effekterna inter-agerar. Referensvärdena gäller både vuxna och barn. Speciellt känsliga personer kan ha andra kurvor. Man rekommenderar dock användning av dessa värden för alla grupper. Kommentar: Det är anmärkningsvärt att man inte tar upp faktorer som har att göra med tids-variationen i bullret. Inte heller ägnar man individfaktorn någon större uppmärksamhet eller vilken allmän bakgrundsbullernivå som råder eller vilken typ av aktivitet personerna ägnar sig åt. (Kan i viss mån döljas genom den varians som ligger under beräkning av konfidensintervallet, se nedan.) EU-kommissionens ”Position paper” bygger i hög grad på arbeten av Miedema et al, bland annat 2001. Författarna tar upp tre grader av ”annoynance”: lätt störda, störda och mycket störda. Dessutom anger man 95-procentiga konfidensintervall, vid 55 dB(A) är konfidens-intervallet ca ± 3 %. Man kan räkna med att inom detta intervall ryms olika personlighets-faktorer och olika situationer. Författarna påpekar dock speciellt att det kan finnas avsevärda avvikelser i vissa grupper med hänsyn till personer, platser och omständigheter. De påpekar speciellt att kurvorna inte är tillämpbara i lokala ”complaints/type situations or to the assessment of short-term effects of a change of noise climat”. I sådana fall kan man endast lita på studier på gjorts i just den aktuel-la situationen. Kommentar: Som framgår av ovanstående sammanställning pågår ett intensivt utvecklings- och omprövningsarbete av myndigheternas syn på miljöfrågor i allmänhet och även ljud-miljön. Det gäller för myndigheter, både i Sverige, EU och globalt (WHO). En genomgående trend är att man ser problemet mycket mer multifaktoriellt nu än tidigare och är på väg bort ifrån det gamla ”black box”-tänkandet. I detta, som emellertid ännu dominerar Råd och

44

Riktlinjer, har man ett statiskt men statistiskt sätt att se på relationen mellan ”ljud in” och ”obehag, sömnstörning etc ut”. När det gäller situationen är emellertid värdena redan nu differentierade med olika värden för ”inomhus” och ”utomhus” och ”vila” och ”vissa aktivi-teter”. Dessutom har man olika värden för olika typer av bullerkällor, speciellt inom transport-sektorn med tåg-, väg- och flygtrafik som tre kategorier. I utredningarna trycker man på be-tydligt fler faktorer och i framför allt svenska utredningar lyfter man fram begreppet ”god ljudkvalité och bullerfria/tysta områden”. Därmed kommer förväntningarna in som en avgö-rande faktor men även bakgrundsvärden. Den ljudmiljö man normalt vistas i spelar stor roll för upplevelsen av en viss tillkommande ljudkälla. Mer genuint konstitutionella faktorer anses skapa en känslighetsprofil och en grupp som framför allt framhålls är personer med nedsatt hörsel. Frågan om dövas välbefinnande i olika bullermiljöer har dock mig veterligen inte belysts. Detta är en mycket angelägen forskningsuppgift, eftersom man då har möjlighet att isolera ”statusfaktorn” från den genuina ljudfaktorn. Att döva personer inte upplever störning-ar i vanlig bemärkelse av ljud är inte så konstigt såvida de inte har små hörselrester i avgrän-sade frekvensområden. Därmed borde de inte uppvisa de hälsoeffekter i form av blodtrycks-höjningar som kan ses hos hörande personer i områden med högre buller. Om, å andra sidan, bullret är en markör på ett lågstatusområde borde alla drabbas av sjukdomar oavsett hörsel eller inte. Förutsättningen är då att döva personer inte generellt har en högre sjuklighet, t ex högre blodtryck. Detta borde i så fall slå igenom även i lågbullriga och högstatussituationer. Om man utgår från Miljöbalkens krav på åtgärder, även utan fullständig vetenskaplig bevis-ning, torde det vara hög tid att differentiera kriterier, i varje fall när det gäller olika geogra-fiska områden. Sådana kan också innefatta områden med äldreboenden, där det säkert finns en hög andel personer med nedsatt hörsel.

45

IX. AKTUELL VETENSKAPLIG LITTERATUR Inom området ljudens störningseffekter har flera svenska forskargrupper gjort stora insatser. Ragnar Rylander och medarbetade först i Stockholm och sedan i Göteborg, och Evy Örström och Kerstin Persson Waye, i Stockholm med Birgitta Berglund och Tomas Lindvall och Mats E Nilsson, i Umeå Ulf Landström och i Gävle Anders Kjellberg och Staffan Hygge och med-arbetare. De talstörande effekterna av ljud har studerats av många forskargrupper inom den kliniska audiologin, medan de allmänna hälsoeffekterna inte studerats i någon större omfatt-ning av svenska forskargrupper, förutom studier i djurförsök (Borg 1981) och veterinärmedi-inska studier (Algers et al 1978). Här nedan ges sammanfattning av några större arbeten och därefter ges några relevanta data om speciellt intressanta aspekter, såsom individuell känslig-het m m. Att mäta bullret Rylander och medarbetare (1980) analyserade störningseffekten kring flygplatser och fann att både antalet överflygningar och den enskilda bullerhändelsens ljudnivå har stor betydelse. Antalet överflygningar når dock en mättnadseffekt vid ca 50 per dygn. Vid flera överflygning-ar spelar antalet inte så stor roll, däremot maxljudnivån. Man finner att den utvecklade model-len som tar hänsyn till LA-max och antal flygningar nästan förklarar hela variansen, medan den konventionella ekvivalentnivån bara förklarar ca 70 %. Liknande gäller vägtrafik, men där har man dessutom funnit att störningar vid vissa känsliga tidpunkter har större effekt än motsvarande störning vid andra tidpunkter. I en intressant metodstudie visade Rylander et al (1986) vidare att korrelationen mellan ”mycket störd” och bullermåttet Leq var dåligt (r = 0,03). Inte heller ökning av antalet fordon korrelerade. Den högsta korrelationen erhölls mellan störning och den maximala ljudnivån. När antalet störningstillfällen går över ett visst tröskelvärde ökar inte den totala störnings-upplevelsen. Svårigheten att på ett enkelt sätt mäta bullret så att det avspeglar störningseffekten poängteras också av Lundquist och medarbetare (2000). De studerade elevers upplevelse i klassrum och fann en dålig överensstämmelse mellan uppmätt dB-värde och störningsupplevelse. De mest störande ljuden var pladder och skrap av stolar och bord. De lågfrekventa ljudens höga störningseffekt har visats av flera studier, bl a Pawlaczyk-Cuszczynska et al (2001). Det lågfrekventa ljudet upplevs inte bara störande, det försämrar också koncentrationskrävande arbetsuppgifter (korrekturläsning) mer än ljud med jämn frekvenssammansättning, Persson Waye et al (2001). Det faktum att lågfrekvent ljud, t ex från fordon, ökar störnings- och obehagsupplevelsen har beskrivits tidigare (Kjellberg et al 1997). I en ny laboratoriestudie av Nilsson (2007) jämför-des C- och A-vägt ljud och han fann att ljud där det C-vägda värdet var högre än det A-vägda hade större störeffekt än där skillnaden var liten (där det fanns mycket lågfrekvent ljud). Om man istället använder den psykoakustiskt baserade ljudlighetsfunktionen enligt Zwicker (Ln) får man en bättre överensstämmelse mellan ljudets upplevda styrka och dess störeffekt även om andelen lågfrekventa komponenter varierar inom ett stort område. Denna mätmetod tillämpades vid ut värderingen av effekten av bullerbarriärer, där man fann att ”Zwickermo-dellen” gav en bättre uppskattning av obehaget än den konventionella A-vägningen (Nilsson & Berglund 2006).

46

Berglund et al påpekar att föreslagna kriterierna gäller upplevd störning. Det finns data som talar för att väckning och fysiologisk påverkan, t ex kardiovaskulära funktioner, har andra kriterievärden. Hur flera olika bullerkällor kombineras med avseende på störningseffekter är oklart. Det tycks inte vara så att den starkaste bullerkällan helt dominerar, inte heller att man kan summera energin hos de olika bullerkällorna. Det bästa är troligen att nivåerna för de olika bullerkäl-lorna först korrigeras med bonus och straff ( t ex + 5dB för flyg…) enligt ovan och att man sedan summerar. Forskning saknas t ex vad gäller kombinationseffekten på taluppfattning och sömn. Ekvivalent eller maxnivå, A- eller C-vägt? Olika åsikter finns om maxnivåer kombinerat med antal ljudhändelser, eller ekvivalentvärdesmått är bäst för att beskriva störningseffekterna. Författarna föreslår att man använder både ock samt presenterar data som talar för att även antal störningar skall tas med. Mätningar skall ske med ”fast”-inställning och man skall alltid redovisa C-värdena samt vidta åtgärder om C är mer än 20 dB större än A (tunga fordon undervärderas som bara A-värden används). Epimediologi

I en stor enkätstudie i Stockholms län tillfrågades 1 000 personer i åldersintervallet 19 -80 år (76 % svarade). 13 % var ofta störda vid ljudnivåer Leq 24 hr > 50 dB(A), medan 2 % var störda vid < 50 dB(A). Sömnstörning ibland eller ofta drabbade 23 % vid Leq 24 hr > 50 dB(A), 13 % < 50 dBA. Intressant nog såg man ingen habitueringseffekt för störningsupple-velse, däremot en viss habituering för sömnstörning (Bluhm et al 2004). Ljudlandskap I en serie arbeten har Tore Kihlman, Birgitta Berglund och medarbetare, t ex Kihlman et al (2001), Berglund et al (2007) vid Chalmers och Gösta Ekmans laboratorium vid Stockholms universitet angripit det psyklogiska/upplevelsemässiga bullerproblemet på ett nytt och inte-grerat sätt. De har använt Schaefers begrepp ”soundscape”, ljudlandskap (Schaefer 1994). Begreppet ”ljudlandskap” definieras (fritt översatt) som: ljudvariationer i rum och tid, orsa-kade av stadens topografi och dess olika ljudkällor. Man kan lämpligen särskilja mellan ett upplevt och ett uppmätt (akustiskt) ljudlandskap. En avgörande del av den psykologiska be-skrivningen av ljudlandskapet är att precisera hur ljudlandskapet bidrar till att skapa mening åt olika platser. Hur bidrar ljudmiljön till att skapa upplevelsen av ett lugnt område, ett tekniskt aktivt område etc. Först och främst är det klart att de traditionella bullermåtten, dB ekvivalentnivå under kortare eller längre tid, inte är speciellt meningsfulla för att beskriva ljudlandskapet. Det avgörande är ljudets kvaliteter och framför allt hur lyssnaren kopplar olika ljud till olika källor. Ett exempel på hur bullerdämpande åtgärder faktiskt kan ha negativa effekter på ljudlandskapet och stör-ningseffekten är bullervallar. Nilsson (2007) beskriver hur bullervallar selektivt dämpar det högfrekventa ljudet och därmed ökar andelen lågfrekvent ljud. Samtidigt har man visat att den upplevda störningseffekten ökar i proportion till lågfrekvent innehåll i trafikbullret. Även små inslag av trafikbuller i en i övrigt positiv ljudmiljö är starkt negativ. De negativa ljuden, som t ex trafikbuller, kan öka sin negativa effekt genom att dessutom störa andra positiva ljud, t ex fågelsång, som finns i miljön. Deras slutsats är att ljudnivåmätningar (i dB(A)) överskattar effekten av bullerdämpande åtgärder.

47

I sin analys av ljudmiljön i relation till upplevelsen av mening hos en viss plats tar Berglund et al (2007) också upp betydelsen av de aktiviteter som man håller på med, t ex om man sam-talar eller kopplar av. (Kommentar: Man kan lägga till här, om man är fysiskt aktiv eller själv bidrar till bullermiljön.) Förväntningarna spelar också en stor roll. Om man befinner sig i en park förväntar man sig en annan ljudmiljö än om man är på en trottoar i tättrafikerat område. Genom att balansera de behagliga och de störande effekterna av ljudmiljöer vid olika nivå kunde man dock komma fram till kriterievärden där den behagliga och den obehagliga effek-ten av en viss ljudmiljö var lika stark. Dessa korsningsvärden visades då bero på typ av miljö och för inomhusmiljö med stängt fönster blev brytpunkten LAeq 30s vid 30 dB(A), med öppet fönster 40 dB(A) och utomhus 50 dB(A). Kommentar: Det är dock att märka att brytpunkten för utomhusvärdena var mycket flack och att gränsen skulle kunna läggas under 45 dB. Dessa värden är också framtagna i stadsmiljöer, vilka kan tänkas ha högre värden än tysta landsorts- och fritidsområden. Det mest intressanta bidraget är utvecklingen av en modell för mätning av ljudlandskapets kvalitet. Genom att presentera 50 ljudlandskap för ett stort antal lyssnare med uppgift att gra-dera landskapet med 116 olika perceptuella, emotionella attribut kom man fram till att begrep-pen ”pleasantness”, behaglighet, och ”eventfulness”, livlighet, hade det med god marginal största förklaringsvärdet, 50 resp 18 %. Olika ljudlandskap kan sedan karakteriseras med dessa två egenskaper. Ett ljudlandskap som var behagligt och händelserikt upplevdes som upplivande. Var det behagligt och händelsefattigt upplevdes det som lugnt. ”Händelsrikt” kopplades starkt till närvaron av människor och mänskliga ljud i landskapet. Modellen ut-vecklades så att den innehöll fyra 45-graders fält: behaglig/obehaglig, uppiggande/uttråkande, händelserik/händelsefattig och kaotisk/lugn. Den generella slutsatsen som Berglund och medarbetare (2007) drar är att det är nödvändigt att ta med informationsinnehållet eller det meningsskapande i mätmodellen och att goda ljud-landskap uppstår med naturljud och mänskliga ljud men i frånvaro av teknologiska ljud. Andra faktorer Betydelsen av andra kontextuella faktorer har betonats av Pedersen och Persson Waye (2007). De fann att störningseffekten av vindkraftsverksbuller var större i en lantlig miljö än i en urban miljö och att störningseffekten ytterligare ökade om landskapet var kuperat och bergigt. Vidare fick även Pedersen och Persson Waye fram att attityderna till ljudkällan spelade stor roll. Om vindkraftverket upplevdes som negativt i landskapsbilden ökade störningsupplevel-sen av ljudet. Fyndet att befolkningen på landsbygden är mer bullerstörd av en viss ljudkälla än stads-befolkningen. (Persson Waye) kan förklaras av en i psykofysikens grundläggande princip: lagen om initialvärdet (Sokolov 1963). Reaktionerna på en sensorisk retning blir större ju lägre utgångsvärdet på personens tillstånd är (ju mera avslappnad, basal, personen är). Det betyder att i en miljö som till stor del har lågt buller åstadkommer viss störningshändelse en betydligt större störningsupplevelse och en psykofysiologisk reaktion än den gör vid vistelse i en bullrigare bakgrundsmiljö. I en översikt från 1988 visade Job att endast 9-29 % av variansen i den upplevda störning-en/obehaget kunde förklaras av ljudexponeringen. Attityder till bullerkällan och bullerkänslig-het påverkar också störningsupplevelsen.

48

En viktig aspekt har påpekats av Stallen (1999), nämligen att den faktiska störningsupplevel-sen också har en rättviseaspekt (”fairness”). Om man upplever att en situation är rimlig, stäm-mer med förväntningarna, inte är överraskande negativ, blir störningsupplevelsen mindre än om man känner sig orättvist behandlad eller drabbad. Detta har vidare bearbetats av Maris et al (2007). De undersökte effekten av flygbuller (50 eller 70 dB(A)) på störningsupplevelsen medan deltagarna genomförde en läsuppgift. En grupp fick möjligheten att tala om vilken typ av ljud de helst ville bli utsatta för under lästesten. Den andra gruppen fick inte möjlighet att uttrycka något önskemål. Under själva testen exponerades dock båda grupperna för samma ljud. De som hade haft möjlighet att uttrycka en önskan (som försöksledaren meddelade i största möjliga utsträckning skulle tas hänsyn till i experimentet) upplevde en mindre störning än de som inte hade möjlighet att uttrycka en önskan. Skillnaden var signifikant, dock endast vid 70 dB(A). Däremot var det ingen skillnad i resultaten av själva lästestet. Individuell känslighet Den individuella känslighetens betydelse (Soames Job 1999) fastställdes tydligt i en meta-studie av van Kamp et al (2004). De fann att den individuella bullerkänsligheten kunde för-klara upp till 26 % av variansen. Den individuella bullerkänsligheten ökar störningsuppleve-lsen oberoende av vilken dB-nivå bullret hade. En fördjupad analys av faktorerna bakom den individuella känsligheten har gjorts av Persson Waye et al (2007). De fann att bullerstörning från trafik och granne var den mest förekommande källan till störning men att luftföroreningar och vibrationer också förekom. I samtliga fall ökade personlighetsdrag av ångestkaraktär obe-hagsupplevelsen. Habituering är också en personlig faktor. Enligt Bluhm et al (2004) visade störningsupplevel-sen ingen habituering i motsats till sömnstörningen som habituerade i viss mån. Troligen finns ingen stabil och specifik bullerkänslighet. Dels tycks känsligheten variera med tiden eftersom test-retestvariabiliteten är hög, dels samvarierar bullerkänsligheten med kän-slighet för andra omgivningsfaktorer (se Kjellberg, 1990, för en översikt). Bullerkänsligheten innehåller en dimension av ångestbenägenhet och kan vara kopplad till olika miljöfaktorer och resultera i olika symptombilder (Berglund et al, WHO översikt, 2001). Det mesta talar dock för att personer med hörselnedsättning och barn har en ökad känslighet. Arbetsuppgift, prestation Vid analysen av bullers effekt på människan måste man ta hänsyn till bullerkällans karaktär och den verksamhet personen håller på med. Kjellberg och Sköldström (1991) gjorde försök där man utförde olika uppgifter under ovidkommande prat, lågt eller högt brusljud. Den värsta kombinationen var där ovidkommande prat störde en verbal arbetsuppgift. Den mest gynn-samma kombinationen av de testade var en enkel reaktionstidsuppgift störd av ovidkommande tal. I det fallet uppfattades störningspratet som t o m positivt och gjorde uppgiften mindre tråkig. Melamed et al (2004) visade att det finns en samverkande effekt mellan buller och komplexiteten i den utförda arbetsuppgiften. Störningsupplevelsen ökade och också risken för skador under arbetet. Effekterna var större för kvinnor än för män. En intressant serie studier av bullermiljöns inverkan på barns inlärning har gjorts av Hygge och medarbetare (t ex Hygge et al 2002). Barnen undersöktes ur olika aspekter före och efter att flygplatsen i München flyttades. Man drar slutsatsen att bullret påverkade barnens minne och läsförmåga.

49

Kardiovaskulära risker Babisch och medarbetare har i en serie arbeten (t ex Babisch et al 2005) analyserat risken för kardiovaskulära sjukdomar och fann att 70 dB(A) buller under dagtid ökade risken för kardio-vaskulär sjukdom för män med en faktor 1,3 i jämförelse med personer som inte hade mer än 60 dB exponering. Kvinnor hade ingen ökad sjukdomsrisk. Coping (hantera situationen) Ett intressant nytt angreppssätt har introducerats av Botteldooren och Lercher (2004). De be-traktade inte längre personen som en passiv ”svart låda” utsatt för obehagligt buller (eller doft). Vissa personer kunde identifieras som skickliga ”hanterare”. En aktiv hantering, t ex att noggrannare än före bullerexpositionen stänga fönster och dörrar eller att kontakta den som är ansvarig för bullerkällan, leder vanligen till mindre störningsupplevelse. Om hanteringen är misslyckad, t ex samtalet med den ansvarige inte leder till något resultat, kan störningseffek-ten öka. Inventering av kunskapsläget för störningsstudier av trafikbuller, B Berglund, T Lindvall och ME Nilsson (2002) Naturvårdsverket har fått regeringens uppdrag att klarlägga och utveckla definitionerna och riktvärdena för buller från trafiksektorn. Verket har därför gett Karolinska Institutets institu-tion för miljömedicin i uppdrag att göra en sammanställning av kunskapsläget vad avser allmän störning av trafikbuller. Därmed menas buller från vägtrafik, tågtrafik och flygplan. (I Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning 2003-08-14, Naturvårdsverket, anges bullerriktvärden för vägtrafik (sid 9) dels från 1991, och dels enligt Vägverkets publikation 2001:88, ”Bullerskyddsåtgärder – Allmänna råd för Vägver-ket”. Kommentar: Märkligt att Vägverket just har givit ut en rapport och Naturvårdsverket samtidigt ger experterna i uppdrag att göra utredning om underlaget i samma ämne. I Väg-verkets publikation 2001:88 anges separata riktvärden för olika lokaltyper och för flyg, tåg och bil, vilket efterlyses av Berglund et al.) Här nedan ges utdrag ur denna sammanfattning. I översikten påpekas att ca 9 % av Sveriges befolkning i åldrarna 19-81 år besväras av ljud från grannar respektive vägtrafikbuller minst en gång i veckan i eller i närheten av sin bostad. WHO (2001) rekommenderar att ljudtrycksnivån utomhus för kontinuerligt buller inte över-skrider 55 dB LAeq.16h för att skydda majoriteten från att under dagtid bli allvarligt störda. För att inte bli måttligt störda måste nivån sänkas till 50 dB LAeq. Nattetid rekommenderas 45 dB LAeq på utsidan av bostadsfasaden för att man skall kunna sova med öppet fönster. Lågfrekvent ljud är mer störande och likaså måste man vid intermittenta ljud ta hänsyn till den maximala ljudtrycksnivån och antalet bullerhändelser över tid. Störningsbegreppet gås igenom och man skiljer på kronisk och akut störning. Man måste ta hänsyn till antalet akuta störningar och deras styrka. Vidare finns individuella skillnader. Ut-värderingen sker vanligtvis via frågeformulär med skalor med fasta svarsalternativ eller en sifferskala från 0-10. Från dessa primärdata brukar man kategorisera två huvudklasser mycket störda och inte mycket störda. Det förutsätter då att personen har samma svarskriterium, vilket troligtvis inte är uppfyllt. (Kommentar: det kan vara olika för stad och land beroende på vil-ken ljudmiljö man är van vid och vilken boendeform/plats man har valt)

50

Kvantifieringen brukar ske antingen som andelen personer som är störda, eller medelvärde av störningsskattningarna, eller dB-tal som uttrycker störningen i befolkningen i relation till en referenssituation. Man kan också jämföra ljudkällor genom att ange dB-värden där störnings-effekterna är lika. Sådana analyser visar vanligtvis att flygbuller är 5-10 dB mer störande än vägbuller, som i sin tur är 5-10 dB mer störande än tågbuller. Faktorer som påverkar bullerstörningen: Egenskaper hos bullret: ljustrycksnivå, frekvens-spektrum, variation under dygnet och variation i rummet. Ett mått som är baserat enbart på energi-innehållet, (t ex det vanliga ekvivalentmåttet LAeq) är knappast tillräckligt för att beskriva de vanliga störmiljöerna. Man måste också mäta maximalvärden och antalet buller-händelser. Individen: vidare påverkar sociala, psykologiska och ekonomiska faktorer och särskilt kän-sliga är barn, äldre och personer med hörselnedsättning. Det finns förmodligen också grupper av personer som är ljudkänsliga och attityder till bullerkällan är ofta högt korrelerade till stör-ningsupplevelsen. Sambandet mellan bullerstörningar och bullerexponering: En viktig serie studier jämför olika trafikslag; flyg, väg och tåg. Resultaten visar ganska samstämmigt att flyg är mer störande än vägtrafik, som är mer störande än tågtrafik. Exakt hur många dB som skiljer för ekvivalent störeffekt råder viss oenighet om. 5 dB skillnad mellan flyg och väg respektive mellan väg och tåg är ett vanligt resultat. En annan studie visade 8-15 dB högre. De större värdena gäller vid högre totalnivåer. Störning på uteplats: Detta gäller framför allt taluppfattning utomhus men också störning av vila utomhus. Vid 81-85 dB(A) upplevde 20 % störning av samtal och 10 % störning av vila utomhus. Vid maxljudnivåer 86-90 dB(A) var andelen 37 respektive 25 % om det samtidigt fanns vibrationer. I områden utan vibrationer gav 81-85 dB(A) endast 2 % störning av samtal och 2 % störning av vila utomhus. Vid 86-90 dB(A) var andelen 6 respektive 4 %. Författarna påpekar (citerar Örström och Skånberg 1995) att frågan ställdes utan att ta hänsyn till om res-pondenterna verkligen ägnade sig åt den rubricerade aktiviteten. De som inte upplevde sig störda av tåg i allmänhet fick inte heller den specificerade frågan. Författarnas slutsatser är att dagens riktvärden i stora delar är väl förankrade i vetenskaplig konsensus. Några förändringar föreslås: man bör införa en korrektion för natt- och kvälls-buller för samtliga trafikslag (flyg, tåg och vägtrafik). Man föreslår också att man inför EU-måttet SEL (Sound Exposure Level, totala ljudenergin fördelad per en sekund, d v s det blir lägre än maxvärdet) för enstaka trafikhändelser och använder det tillsammans med LA max. Ett viktigt påpekande är att godståg, lastbilar och stora flygplan inte bara skall utvärderas med A-vägning utan även med C-vägning, som tar med de lågfrekventa komponenterna. Om C-måttet avviker betydligt (> 20 dB) från A-måttet bör åtgärder vidtagas. Man bör ta hänsyn till att flygbuller är 5-6 dB mer störande än vägbuller, som i sin tur är 6-7 dB mer störande än tågtrafikbuller. Ett viktigt påpekade är att stora befolkningsgrupper är känsliga för buller. Det gäller speciellt äldre och personer med hörselnedsättning samt skolbarn och invandrare som tillägnar sig språket. Signalstörförhållandet bör vara 15-18 dB. Eftersom tal på 1 m avstånd är ca 65 dB(A), bör nivåerna under samtal alltså inte överskrida 50 dB(A) (det betyder i praktiken av-sevärt lägre nivåer än de långtidsmedelvärden som anges i normerna).

51

Kommentar: det är intressant att notera Miljöbalkens hänsynsregler: ”Verksamhetsutövaren kan inte ursäkta sig med att det saknas full vetenskaplig bevisning om att skada uppkommer”. Försiktighetsprincipen: (2:a kap, 3 § Miljöbalken): ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iakttaga de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall yrkesmässig verksamhet användas med bästa möjliga teknik. Dessa försik-tighetsmått skall vidtagas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (kommentar: här har man nog glömt det bristande vetenskapliga underlaget). Skälighetsregeln (2:a kap, 7 § Miljöbalken) ”Kraven på hänsyn enl §§ 2-6 gäller i den ut-sträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnader för sådana åtgärder. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt femte kapitlet åsidosätts.” Kommentar: det är dags att omsätta resultat av nyare forskning i regler och tillämpningar.

52

X. ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN - PROBLEMATISERING De effekter som buller har på människan uppstår genom en komplex samverkan mellan många olika faktorer. Grovt sett kan faktorerna delas upp i olika klasser.

1. Fysikaliska faktorer. Ljudets fysikaliska egenskaper, frekvens, intensitet, duration, tidsvariation; andra samtidiga fysikaliska förhållanden: vibration, värme. Därtill kan läggas kemiska faktorer såsom rökning, oxidanter m m.

2. Individuella faktorer. Biologiska faktorer såsom ärftliga egenskaper, enzymer m m och metaboliska faktorer i örat och hörselsystemet, som mer eller mindre effektivt hanterar ljudets effekt på innerörats celler. Hormonella och psykologiska effekter som skapar en ”känslighetsprofil”. Här finns en historisk dimension, både på den biolo-giska och psykologiska nivån, t ex tränings- och betingnings-effekter, tidigare erfaren-heter som skapar attityder. Hörselnedsättning är den mest väletablerade individuella känslighetsfaktorn enligt Kjellberg (2007). Barn har ökad känslighet enligt WHO-rapporterna.

3. Informationsaspekter. Innehåller ljudet information? Information finns naturligtvis i förståeligt tal, men kan också finnas i oförståeligt tal, t ex i form av emotionell proso-di. Också andra omgivningsljud kan innehålla information som ger upphov till reak-tioner, medfödda eller inlärda. Crescendoljud som markerar att någonting närmar sig, barnskrik eller andra mänskliga ”icke-talljud”, och prosodi som markerar hot eller glädje har antagligen ett informationsvärde som vi instinktivt kan identifiera. Det gäl-ler troligen också naturljud som både kan ge angenäma och skräckfyllda upplevelser såsom muller från åska, jordbävning, storm etc. Därtill kommer både omedveten be-tingning och inlärda ljudtolkningar, t ex i upplevelsen av ett ljudlandskap.

4. Ljudkällans egenskaper. Är ljudkällan något i sig positivt eller negativt? Är ljudet ett motorcykelljud från en nyligen etablerad lokal för den organiserade brottsligheten, eller en kakafoni från en lekplats där de egna barnen trivs?

5. Den egna pågående verksamheten. Håller man på med en monoton sysselsättning, t ex krattar i trädgården eller avancerat matematiskt problemlösande kan ljudet ha helt olika effekter.

6. Kontrollerbarhet. Kontrollerbarheten kan variera alltifrån att man själv producerar och kontrollerar ljudet till att man har ett visst kanske demokratiskt utövat inflytande över ljudkällan. Man kanske har vägt de uttalat positiva effekterna av källan mot de nega-tiva. Undvikbarhet är närbesläktat till kontrollerbarhet. Ser man ljudet som en självklar och oundviklig del av situationen och aktiviteten blir reaktionen oftast mindre än om man uppfattar ljudet som något som man inte skulle behöva höra om adekvata åtgärder hade vidtagits.

7. Dolda effekter/eftereffekter. Det finns ”skyddsmekanismer” mot negativa effekter av buller men dessa har också kostnader som kan komma fram bl a som eftereffekter, t ex trötthet (Kjellberg 2007).

8. Preferendum. De individuella förväntningarna och den individuella ”önskesituationen” är en balanspunkt som ofta avgör om en viss situation eller företeelse är positiv eller negativ. Även kulturella och regionala faktorer kan spela in här (WHO-Rapporterna). Balanstanken har utvecklats för kommunikativa system (Borg 2003) och kan även gälla för miljösystem, se avsnittet ”Konceptuella modeller”.

Utifrån ovanstående kan påverkansfaktorerna indelas i två huvudklasser: fysikaliska (faktor 1) och humanrelaterade (faktor 2-8), en del mer konstitutionella-biologiska (2) och andra psyko-logiskt-sociala (3-8).

53

Relationen mellan de fysikaliska och de psykologiska faktorerna kan grovt ha sett beskrivas som i figur 2. Figur 2 visar relationen mellan fysikaliska och psykologiska/sociala faktorer. Ju högre ljudnivå desto mer dominerar de rent fysikaliska faktorerna. Ju lägre ljudnivå desto större betydelse har de psykologiska och sociala faktorerna. Faktorer som kontroll och kän-slan av att allt är gjort för att förbättra miljön kan dock påverka störnings- och obehagsupp-levelsen även vid höga ljudnivåer. Ljudnivå Fig 2. Schematisk framställning av relationen mellan akustiska och psykosociala faktorer. Vid låg ljudnivå har de psykosociala processerna störst inverkan och kan både öka och minska effekten (störning, obehag, arbetsprestation, hälsa). Vid hög ljudnivå dominerar de fysiolo-giskt akustiska mekanismerna. Det komplexa samspelet mellan dessa faktorer är långt ifrån klarlagt, i synnerhet inte på kvan-titativ nivå. Figur 3 (sid 60) visar en schematisk framställning av hur dessa klasser och fak-torer kan samverka och hur de påverkar försöken att definiera kriterier för acceptabel ljud-miljö (se vidare i avsnittet XI Begreppssystem och konceptuella modeller). Den dominerande beskrivningen av ljudet ur störningssynpunkt är med måtten dB(A) eller Lden med olika ekvivalentnivåmått. Det framhålls dock i flera av Naturvårdsverkets och Vägverkets utredningar att dB(C) bör användas för att fånga in även det lågfrekventa ljudet. Många utredningar visar också att de lågfrekventa ljudkomponenter är mera störande och Nilssons och Berglunds (2006) analys av effekterna av bullerskärmar är tänkvärda: de visade att störningseffekten ökade när bullerskärmen tog bort de högfrekventa men inte påverkade de lågfrekventa komponenterna. Här finns en alldeles tydlig möjlighet till förbättring av dagens mätmetoder, nämligen att alltid också göra en lågfrekvent eller bredbandsmätning (dB(C)). En svårighet när det gäller att bedöma bullrets inverkan på hälsa och olycksrisk är att dåliga bullermiljöer ”are likely to be defective also in other aspects” (Kjellberg 2007). Att sortera bort dessa andra aspekter från de rena bullereffekterna är svårt men viktigt ur allmän miljö-synpunkt. Många gånger kan bullernivån säkert ses som ett mått på hur hälsosam eller hälso-vådlig och olämplig en viss miljö är. Man behöver inte alltid veta att just bullret ger negativa effekter. Får man ner bullernivån har man oftast också skapat en bättre miljö att vistas i. Om man granskar de nuvarande regelverken finner man alltså ett antal problem, fel, ofullstän-digheter, samt dessutom vissa brister i logiken.

Psykologisk social

process

Fysiologisk

process

And

el a

v ef

fekt

Ljudnivå

54

Först och främst har, som ovan nämnts, de fysikaliska måtten stora brister, framför allt när det gäller att beskriva störnings- och obehagseffekter. För det andra påverkar ett stort antal andra faktorer de biologiskt-psykologiska effekterna. Dessa problem har påpekats allt oftare de sista tio åren. Den snäva inriktningen på fysikaliska ljudmått har ifrågasatts betydligt tidigare (t ex Borg 1981). Som påpekades i avsnittet om nya ord i inledningen ligger det en intressant paradox eller åtminstone ”invaliditet” i begreppet buller och dess användning i normsammanhang. Om buller definieras som oönskat ljud kan man inte mäta det med fysikaliskt mätinstrument, åtminstone inte enbart. Man måste ha ytter-ligare en dimension på mätbeskrivningen eller ett ganska finmaskigt nätverk av bivillkor där riktvärdena är olika beroende på olika förutsättningar som påverkar graden av oönskvärdhet. För det tredje finns en diskrepans mellan Miljöbalkens mål och tillämpningen av vetenskap-liga data. Det står uttryckligen i Miljöbalken att ”verksamhetsutövaren kan inte ursäkta sig med att det saknas vetenskaplig bevisning om att skada uppkommer” (försiktighetsmålet). Hur mycket vetenskapliga belägg som behövs innan ett förhållande kan anses bevisat är när-mast en politisk fråga eftersom vetenskapliga teser inte kan slutgiltigt bevisas, bara veder-läggas (Popper 1959). För vetenskapliga fynd som berör vardagliga och upplevda fenomen kan allmänhetens uppfattning ges en större betydelse. Detta gäller t ex stör- och obehags-upplevelse av ljud. Dessutom måste skyndsamt nya och utvidgade undersökningar genom-föras, där nya kunskaper etableras eller vederlägges. Det är väl känt att cancerpatienter mår bäst av a) skyndsam behandling med bästa tänkbara metodik, b) ett accepterande av cancern och dess förlopp (Wasteson 2007). Samma förhål-landen prediceras av den ekologiska kommunikationsmodellen (Borg 2003), där den externa copingen och den interna copingen (anpassningen/hanteringen) tillsammans möjliggör en ny balans och ett välbefinnande. Däri ligger också den demokratiska processens välbefinnande-problem. Samma problem pekar Botteldooren och Lercher (2004) på. En misslyckad ”coping” leder till ökad obehagsupplevelse i en viss bullermiljö. I ett demokratiskt samhälle har man rätt och möjlighet att påverka de yttre förhållandena i mycket hög grad. Motivationen att på-verka yttre förhållanden är beroende av att man inte anpassar sig till dessa förhållanden. Så länge de yttre förhållandena inte är förbättrade lever man alltså i ett tillstånd av dåligt väl-befinnande. I Miljöbalken står tydligt att det finns en avvägning mellan hänsyn och rimlighet. Man får inte ställa orimliga krav på miljöskyddande åtgärder. De flesta processer som är aktuella för miljö-prövning har ett positivt incitament: försörjning, förbättrat näringsliv, förbättrade kommunika-tioner etc. En möjlighet att komma fram till avvägningar som är så bra som möjligt för alla parter är att införa en positiv komponent i diskussionen. Maud Olofsson tog tydligt upp den i ett anförande i september 2007: ”att de som drabbas av vindkraftverkens miljöstörningar också skall ha något positivt av att deras miljö försämras” (en rimlig lösning är billig ström och/eller arbetstillfällen i form av skötsel av anläggningar). Eftersom det ofta handlar om stora anläggningsinvesteringar, är det inte orimligt att medel av-sätts från dessa för att göra nödvändiga vetenskapliga prövningar men också för att skapa po-sitiva värden för de miljödrabbade. Man kan jämföra med kraven på arkeologiska undersök-ningar, till exempel vid vägbyggen. Den som gör anläggningen (exploatören) betalar, d v s skapar ett mervärde. Det måste införas ett kompensationskrav också vid anläggande av miljö-störande verksamheter.

55

Det internationella samarbetet är naturligtvis bra och nödvändigt men skapar också problem. Det är sedan länge känt att olika kulturer är olika bullriga och det finns också dokumenterat att störningsupplevelsen är olika. De normvärden som antagits t ex om Miedema 2001 i Holland, som är extremt tättbefolkat, kan naturligtvis inte utan vidare tillämpas i andra sam-hällen med annan demografi. Till exempel måste det finnas ett mycket solitt vetenskapligt underlag innan man kan tillämpa dessa tätortsdata på en glest befolkad svensk landsbygd. Här nedan följer i punktform några exempel på frågor för vidare forskning och punkter där forskning tydligt pekar på en förändrad syn på riktvärdena. Exempel på utvecklingsbehov

1) Det behövs nya och bättre definierade begrepp som leder fram till en tydligare upp-fattning av vad och hur man skall mäta för att bäst beskriva störnings- och hälso-effekter av ljud.

2) Bättre genomarbetade modeller och begreppssystem behövs. 3) Lagen om utgångsvärdet (Sokolov 1963, Germana 1968) måste tillämpas generellt.

Nyare forskning (WHO 2001, 2006) visar t ex att barn som normalt vistas i lågt buller upplever ett standardbuller mer störande än barn som normalt vistas i en högre bak-grundsnivå. Omfattande psyko-fysisk experimentell litteratur (översikt bl a Borg 1981) visar också att de fysiologiska reaktionerna på ett visst ljudstimulus är större när bakgrundsnivån är låg än när den är hög.

4) Begreppet ”oönskat” i ”oönskat ljud” måste analyseras djupare. Hur mycket beror på ljudets fysikaliska egenskaper, hur relateras det till situationen, till källan och till be-dömaren själv. Det finns många undersökningar som tar upp delar av begreppet men jag har inte hittat någon som gör en helhetsanalys med avseende på vad begreppet innehåller, hur det skall ”mätas”. Framför allt saknas ett tänkande för hur det skall åt-gärdas i praktiska situationer för att resultat skall bli en miljö med mindre ”oönskat” ljud. Detta är en tydlig kontrast mot ”ljud”-ledet i ”oönskat” ljud. Detta kan mätas och det finns mängder av idéer om hur ljudnivån skall minskas.

5) Betydelsen av olika bakgrundsmiljöer (t ex stad och land) måste belysas ytterligare och tas med bland riktvärdena.

6) Förväntningarnas betydelse framhålls ofta. Hur de skall tas med i riktvärdessystemet måste utredas.

7) De drabbades inflytande och kontrollmöjligheter över ljudkällorna och skapande av positiva motvikter måste ytterligare analyseras och utvärderas.

8) Tunga fordon definieras som fordon över 3,5 ton (inklusive last). Det är en anmärk-ningsvärd låg gräns och ger helt fel uppfattning om effekten av ökning av långtradar-trafik. Långtradare väger upp till 60 ton inklusive last.

9) Hastighet. Vägverkets utredning 2007 visar att 2/3 (engelsk utredning, Pressmedde-lande 2007 11 28) av lastbilarna kör över tillåten hastighet. Det verkar då helt orea-listiskt att utgå från skyltad hastighet. Man bör ange båda alternativen och utgå från uppmätt hastighet och skyltad hastighet

10) I Råd och Riktvärden anges endast dBA-värden (LAeq eller LAfmax). Det är uppenbart att i synnerhet tunga fordon har en mycket stor inblandning av lågfrekventa kompo-nenter, som dessutom har betydande störningseffekt.

11) dBA är ett filter som bygger på 40-phonkurvan. 40-phonkurvan anger dB ljudtrycks-nivå för toner vid olika frekvenser som har samma upplevda ljudstyrka som en ton 40 dB SPL vid 1000 Hz. Dessa ”equal loudness”-kurvor har olika form vid olika ljudnivå hos referenstonen (1000 Hz, 30, 40, 50, 60 etc dB SPL). Ju högre ljudnivå desto flackare kurva, d v s desto mer av låg- och högfrekventa komponenter släpps in.

56

Eftersom riktvärdena ligger vid 50 eller 55 dB ekvivalentnivå utomhus borde man åt-minstone använda ”equal loudness”-kurvorna” för dess ljudnivåer.

12) Är undersökningsresultat från andra länder tillämpbara i Sverige trots att ursprungs-länderna har helt annorlunda demografiska, kulturella och sociala förhållanden (kom-mentar: Betänk denna fråga från en från Kina nyanländ gästforskare när vi går på Hamngatan i Stockholm sista lördagen före jul: ”Men var är alla människor?”)

13) Kombinationen buller och vibrationer ger en ökad störeffekt. Hur detta skall av speg-las i riktvärden är oklart.

Ytterligare reflektioner En förändring av mätförfarandet finns aviserat i Naturvårdsverkets nyare utredningar, där man definierar kriterier för tysta områden, som innehåller ett angivet antal störningar eller totala tider för störningar. Liknande kriterier bör också byggas upp för boendemiljöer speciellt i områden med lågt bakgrundsbuller. En analys av situationen i kulturmiljöer måste också göras för att komplettera de redan gjorda analyserna av naturskyddsområden. Vidare sker demogra-fiska förändringar. Fritidsområden innehåller ofta fritidsbebyggelse. Det är (blir?) allt vanli-gare att storstadsbor flyttar ut till sina fritidshus när pensionen närmar sig och att de åtmin-stone under ett antal pensionsår lever permanent i en fritidssituation. Dessutom erbjuder den nya informations- och datorteknologin stora möjligheter att arbeta hemifrån. I takt med de ökade drivmedelspriserna kommer distansarbete att bli nödvändigt och vanligt. Det innebär att många kommer att vistas i hemmet under dagtid, inte enbart kväll, natt och morgon. Med hänsyn till att allt fler kommer att ha intellektuellt och koncentrationskrävande arbete i hem-men kan man förutsäga att skillnaden i störeffekt kväll, morgon och dag upphör. (Det kan också anses något lustigt att det numera betraktas som det normala att inte vara hemma mer än kväll, natt och morgon.) Det gör att gränsen mellan friluftsområde och de boende i lands-bygdsmiljö suddas ut och att tysta miljöer för boende skapas i städerna genom klok stads-planering. I andra sammanhang för man också mycket riktigt ihop alla typer av boenden och definierar god boendemiljö med låga bullervärden. Mer adekvat är att skilja tätorts- och gles-bygdsmiljöer. Inom glesbygdsmiljöer kan man sedan avgränsa boende, fritid och kultur å ena sidan och näringsliv å andra sidan. De bullerkartor som nu krävs för samhällen med minst 250.000 respektive 100.000 invånare bör också upprättas även för landsbygd. Detta har också förtjänstfullt gjorts i nyare utred-ningar av Naturvårdsverket m fl som ovan beskrivits.

57

XI. BEGREPPSSYSTEM OCH KONCEPTUELLA MODELLER Uppenbarligen duger inte den enkla ”svarta låda”-modellen man tidigare tillämpat vid tolk-ningen av forskningsresultat när föreskrifter, förordningar och lagar skall skrivas: ett visst ljud in ger en viss reaktion ut (med en viss slumpmässig spridning). Redan idag är kriterierna dock anpassade efter vissa förutsättningar, t ex tid på dygnet, boende, fritid. Mer nyansering behövs dock för framtiden. Det ökade intresset för de icke-akustiska faktorernas betydelse de senaste 10-15 åren (Kjellberg & Landström 1994) börjar också avspegla sig i de teoretiska angreppen på bullerproblemet. Det som här kommer att framföras gäller framför allt de subjektiva reak-tionerna på oljud, störning och obehag. Många beteenden kan påverkas utan att vi medvetet reagerar negativt på bullret (Kjellberg & Wide 1988). Talstörning och de hörselskadande effekterna har också andra samband. Som påpekades i inledningen finns ett pågående arbete att skapa övergripande begreppssystem parallellt med de experimentella studierna (Stallen 1999, Kjellberg och Landström 1994). Med utgångspunkt från vår egen forskning och teori-bildning inom området tal-ljud-hörsel-kommunikation (Borg 2003) kan en begreppsmässig modell ställas upp, som också delvis bygger på Stallen och Kjellbergs modeller. Se också kommentar sid 35-36. En grundläggande komponent i kommunikationsmodellen är preferendumbegreppet, det vill säga den optimala, önskade situationen. Ordet ”situationen” kan ha olika betydelse. Det kan gälla vilken ljudstyrka, som man önskar att ha sin radio eller TV inställd på. Det kan vara det ämne som man helst önskar samtala om, eller de personer man helst umgås med. Det kan ock-så ha en större betydelse: de egna valen av livssituation och livsmål. Där närmar man sig Nordenfeldts begreppssystem (1993) som har använts t ex för studier av funktionshindrade, där livsmålet är ett centralt begrepp. I en ny avhandling om psykologiska förhållanden hos cancerpatienter påpekar Wasteson (2007) att personer som bedömer ”möjliga och tillgäng-liga” aktiviteter som viktiga och ”omöjliga och otillgängliga” aktiviteter som oviktiga mår bättre än de som bedömer ”omöjliga och otillgängliga” aktiviteter som viktiga. De som grad-vis accepterar sin situation och väljer bort det otillgängliga/omöjliga och bedömer det som oviktigt, mår gradvis bättre. Detta exempel visar på betydelsen av en kombination av extern och intern hantering (coping), d v s att å ena sidan försöka påverka de yttre omständigheterna så mycket som möjligt men å andra sidan acceptera och anpassa sina önskemål efter det som är opåverkbart. Här landar man – som ofta – i Senecas. ”Om livets korthet” (svensk över-sättning J Bergman 1918) Med utgångspunkt från preferendumbegreppet kan man konstruera en balanssituation. Balans i en situation (liten eller stor situation: önskad ljudnivå eller viktiga livsmål) uppnås när de egna möjligheterna, styrkorna och omgivningens stöd balanserar situationens krav och om-givningens nonchalans och avståndstagande (negativt stöd). I de egna styrkorna och svag-heterna ingår möjligheten att påverka och kontrollera olika aspekter av situationen, d v s att genomföra en extern coping. Om man då med dessa utgångspunkter går in i en realistisk ljudmiljösituation finner man att ljudet dels existerar på sina egna villkor, d v s som hörbara vibrationer, ljud, men dels hela tiden informerar om händelser i omgivningen, hotande eller behagliga, bilar, verktyg, potentiellt intressanta eller distraherande samtal, lugnande naturljud, musik etc. Dessutom kan ett visst ljud maskera, täcka över, potentiellt intressanta och viktiga signaler (t ex tal). Kjellberg & Landströms modell (1994) skall enligt författarna ej betraktas som en modell för obehag i buller. Det skulle enligt dem kräva en uppdelning i fyra huvudgrupper av variabler och en beskrivning av relation och samverkan mellan dem. De påpekar emellertid att ljud-

58

styrkeuppfattningen till hög grad bestäms av ljudets fysikaliska egenskaper och att ljudstyrkan också i hög grad bestämmer obehagsupplevelsen. Ljudstyrkan har en negativ verkan också via dess effekt som mått på maskeringseffekten av tal-kommunikation. Man påpekar att ljudet också via många andra aspekter kan skapa obehagsupplevelse, men man går dock inte in i detalj. Stallen (1999) framhåller kontrollaspekten som viktig i obehagsupplevelsen. Det är intressant att notera att det t ex i Naturvårdsverkets utredning 5440 (2005) framhålls att naturljud upp-levs positiva medan samhällsljud upplevs negativa. Naturljud, vindbrus, regn etc kan defi-nitivt inte kontrolleras medan samhällsljuden i princip potentiellt är kontrollerbara. Begreppet ”kontroll” räcker alltså inte för att förklara störnings-/obehagsupplevelsen. Alternativt kan man se det hela i ett preferendum- och copingperspektiv. I preferendumbegreppet ingår en bild av det optimala. Däri innefattas också en optimal (realistisk) bild av mina möjligheter att påverka min miljö. Det är också tydligt att förväntningarna på bullerfrihet är olika i olika typer av områden. I stadsnära friluftsområden förväntar man sig mer av samhällsbuller och är mindre störd av det än i avlägsna områden (djupintervjuer, Naturvårdsverket 5443, 2005). Även här ger preferendumbegreppet en bra förklaring till skillnaden i störningsupplevelse. I båda situationerna är kontrollmöjligheterna begränsade. Begreppsmässigt ramverk för ljudets störnings- och obehagseffekter samt inverkan på väl-befinnandet. Centrala begrepp: Miljösystem: alla parter som är involverade i ett samspel förorsakat av aktivitet i en eller flera källor, inklusive deras inbördes samspel. Källa: den anläggning eller process som genererar de akustiska vågorna, vari infattas såväl hörbart ljud, infraljud (vibrationer) som ultraljud. Källan har också ickeakustiska effekter som kan vara både negativa och positiva för den exponerade. Dessa effekter kan utgöras av lön, kompenserande ersättning, risk- och skadeeffekter (eller dito upplevda risker och hot). Källan kan också vara ful, skymmande eller förstöra tillgängligheten till ett naturområde. Aktör: person eller organisation som är aktiv i, eller ansvarig för verksamheten i källan, d v s kan påverka verksamhet och emissionsnivåer. Signal: alla sensoriska stimuli/information/budskap/regler som utsänds eller mottas från någon av parterna i miljösystemet. Informationsinnehåll: ljudet förmedlar information om källan. Informationen har en beting-ningseffekt som kan vara både positiv och negativ. Exponerad individ: person som nås av de akustiska signalerna och omfattas av eventuella ickeakustiska effekter (vanligtvis icke-aktör men kan vara aktör). Kontrollsystem: aktörer, principer och åtgärder för att utvärdera källan samt att fastställa huruvida normer och andra överenskommelser vidmakthålles. Kontrollsystemen har dessutom en långsiktig funktion att samla in erfarenhet om vad som händer i olika delar av det aktuella miljösystemet. Därvid medverkar kontrollsystemen i vidareutveckling av såväl normsystem som observationsmetoder (t ex olika kriterier för bullermätning). Hantering: de medvetna åtgärder man vidtar för att möta en (ny) situation. Hantering kan vara extern, d v s rikta sig mot källan, signalen, samhället eller annat utanför individen. Intern han-tering innebär en aktiv medveten eller en passiv medveten/omedveten anpassning eller om-värdering. Enligt den ekologiska modellen är detta liktydigt med att preferendum ändras. Den externa hanteringen motsvarar utövande av kontroll enligt Stallen (1999)och Botteldooren och Lercher 2004. Både extern och intern hantering motsvarar coping enligt Lazarus (1966) och Folkman (1984).

59

Preferendum: personens förväntningar i det korta perspektivet, och livsmål i det långa per-spektivet. Miljösystemet Det system som skall beskrivas är en miljö där ljud är en viktig komponent. Vi begränsar oss till en situation där det finns en individ som är exponerad, som inte är medagerande i situa-tionen (inte själv agerar i ljudkällan). Det finns en ljudkälla som är en fysisk process som ock-så kan ha andra effekter på miljön och individen än enbart via buller. Både källan och indi-viden finns i ett samhälleligt sammanhang och källan har andra samhälleliga effekter än en-bart som ett hot mot miljön. Likaså kan den exponerade individen interagera både med källan och med samhället på flera olika sätt. Samhället skapar vidare ett normsystem med riktvärden för olika miljöaspekter och en erfarenhetsbank för tolkning och tillämpning av dessa, där hän-syn till individen och rimlighet i kraven mot källan vägs mot varandra. De viktigaste sambanden visas i fig. 3. Dessutom finns situationsvariabler: tid på dagen och därmed typ av aktivitet. Individen är i egen verksamhet, i vila eller sömn. Verksamheten kan bestå av arbete eller fritidssysselsättning. Individen har vidare en individuell känslighet. Det finns två viktiga insignaler till individen, dels ljudet, dels andra effekter av källan. Det kan vara riskmoment men också förändringar i den visuella miljön, trafikproblem, värdestegring, värdeminskning av fastighet, inkomst från källan eller konkurrens och eventuella förluster m m. Utsignalerna är upplevt obehag-störning, hälsoeffekter men också åtgärder mot källan, indirekt via samhället eller direkt mot källan (kontroll). Normsystemet byggs upp av rela-tionen mellan ut- och invariablerna ljud och upplevd störning/obehag. Redan här kan man se riktvärdenas begränsningar. De tar inte hänsyn till vare sig individuella faktorer eller övriga in- och utsignaler som också kan påverka det upplevda obehaget. Hantering (coping) kan både öka och minska obehaget. Ineffektiv hantering riskerar att öka obehaget. Upplevd kontroll (Stallen) kan minska obehaget. En intern coping, att gilla läget, minskar också obehaget. Här kommer frågan om de andra effekterna av bullerkällan. Har individen någon vinst eller kom-pensation?

60

Miljösystem

Fig. 3. Flödesschema för miljösystemet: oljud och goljud – störning, obehag, välbefinnande. Den exponerade individen påverkas av bullerkällan på flera olika sätt, först och främst via ljudet (oljud, goljud). Vad som är oljud resp goljud bestäms av individens preferenser (pre-ferendum), vilket också styr effekten. Ytterligare påverkas personen av risker och andra sen-soriska signaler, t ex visuella, rök, damm, dofter etc. En viktig dimension är informations-innehållet i ljudet. Det kan naturligtvis vara önskat tal men framför allt information om källan och dess risker. Ett typiskt exempel är crescendot av en bil som närmar sig eller varnings-signalen före en sprängning, ett gnissel som kan förebåda att en maskin går sönder. Den expo-nerade individens kontrollmöjligheter, faktiska eller upplevda, kan utövas dels direkt, dels via samhällets åtgärder. Detta skapar en känsla av att oljudet är oundvikligt eller skulle kunna undvikas. Samhällets roll är att fastställa kriterier, administrera mätningar och genomföra/krä-va åtgärder för att öka säkerheten och nyttan både för samhället och de exponerade individer-na samt att minska oljudet och riskerna. En ytterligare komplikation är att de olika faktorerna samverkar på ett kvantitativt, icke kon-stant, sätt. Mycket talar för att graden av inverkan av ickeakustiska faktorer beror på ljud-nivån. Denna inverkan kan också ske på olika sätt. De individuella faktorerna anses påverka obehagsupplevelsen lika oberoende av nivå (Van Kamp et al 2004) medan andra har funnit att den individuella bullerkänsligheten slår igenom, framför allt vid hög nivå, Stansfeld et al (1985), cit. av Van Kamp.

Exponerad individ

Åtgärder

Ris- ker

Info- innehåll Kontroll

Signal (oljud, goljud)

Mätning dBA Lden

Effekt (Störning, obehag, hälsa)

Öka säkerhet, nytta

Minska buller, risker

Riktvärden Norm

Mätning

Kriterier (X % störda)

Samhällets åtgärder

Annan påverkan

Källa aktörer

Samhällseffekter, nytta, risker

61

Betydelsen av förväntningar (preferendum) framhålls tydligt i djupintervjuer i samband med besök i naturområden. T ex förväntar man sig inte att storstadsnära naturområden är lika bullerfria som områden i glesbygd. En fördel med preferendumbegreppet är att det kan tillämpas på alla typer av bullereffekter (störning/obehag, maskering av tal, hälsorisker, hörselskada) fast siffervärdet blir olika. Kon-troll eller undvikbarhet är bara tillämpbart på vissa effekter, t ex störning, men inte vid tal-maskering eller hörselskada. Maskeringseffekten är lika stor oavsett om man anser ljudet i princip vara möjligt att undvika eller kontrollera. Däremot har varje person sin preferendum-nivå för taluppfattning. Är signalstörförhållandet bättre än ett visst (individuellt) värde upp-fattas talet. Motsvarande finns för hörselskada men tröskelvärden går inte att fastställa med säkerhet av etiska skäl. Däremot kan vissa individuella riskfaktorer såsom arvsanlag och andra samtidiga exponeringar identifieras. Därvid kan man avgöra om individens ”preferen-dum” ligger över eller under de värden som anges i standardriskkriterier. Reflektioner

1. Miljösystemet ses traditionellt som ett mikrosystem som definierar miljöeffekterna av en viss verksamhet utan att ta hänsyn till eventuella positiva effekter av verk-samheten (som normalt måste antas föreligga). De positiva aspekterna måste också vägas in. Nyttoaspekten kan bestämmas genom det ekonomiska värdet på verk-samheten. Detta kan ses som ett lokalt värde, till vilket kan läggas ett mer svår-definierat allmänt samhällsvärde: klara försörjning vid kriser, sysselsättning, be-vara kulturmiljöer, bostadsorter. En princip om full miljöfinansiering måste in-föras, där verksamheten kompenserar de som är direkt påverkade men också av-sätter medel till renings- och återställningsåtgärder. Dessa medel måste säkras redan från verksamhetens början och fonderas. Med ett sådant förfarande skulle man slippa mycket av till exempel Teckomatorp-problemen och saneringsåtgärder efter kreosotbehandlingar m m. Bara i Örebro län finns 3.600 misstänkta mark-områden som är förorenade p g a gamla miljöförsyndelser. Naturvårdsverket miss-tänker att det finns 80.000 förorenade markområden i Sverige (Nerikes Allehanda den 29 november 2007). Naturligtvis kan det uppstå problem vid efterbehandling-en eftersom alla framtida konsekvenser aldrig kan förutses i startläget. De aktuella och förutsägbara negativa effekterna skall dock finansieras.

2. Nollvision: Med nuvarande riktvärden accepteras att en ganska stor procentandel av samtliga exponerade (enligt olika uppgifter mellan 5 och 25 %) blir störda eller mycket störda av buller. Varför inte en nollvision? Det kan naturligtvis inte nås enbart genom att sänka ljudnivån. En djupare förståelse av mekanismerna måste till, t ex varför vissa reagerar starkt även på mycket svaga ljud. Här kommer åter preferendumbegreppet in. Nollvisionen nås inte enbart genom att sänka ljudet, utan också genom att förändra attityden och/eller skapa positiva effekter av pro-cesserna i källan – påverka preferendum.

3. Kontrollaspekten har framkommit som allt viktigare, d v s de exponerades möj-ligheter att påverka situationen. Kanaler och metoder för konstruktiva dialoger mellan aktörer och exponerade måste etableras.

4. Ur modellen framkommer omedelbart behovet av ökad kunskap om interaktioner mellan de olika signalerna från källan, t ex bullerstörning, trafikolyckor och risker, påverkan på konkurrerande verksamhet eller fastighetsvärden.

5. Betydelsen av signalernas informationsinnehåll måste tydliggöras och integreras i kontrollsystemen.

62

6. Svagheten i användningen av fysikaliska dB-mått för att beskriva störning och obehag är väl etablerad men föga åtgärdad. De ickeakustiska aspekterna (attityder, betingningseffekter, kontrollmöjligheter, vinster, förluster) måste tas med. Som visas i fig 2 är de psykologiska mekanismerna speciellt styrande för reaktioner vid låg ljudnivå, men finns vid alla nivåer och är olika betydelsefulla vid olika typer av reaktioner. De psykologiska mekanismerna är viktiga för störnings- och obehags-effekter, mindre vid prestation och obetydliga vid talmaskering. Om människor klagar trots att mätningarna ger låga värden bör man alltid i första hand utgå från att mätmetoderna är bristfälliga (personligt meddelande, Kjellberg 2008).

63

XII. NYA REGELVERK Björkstén analyserar risksamhällets problem i sin nyutkomna bok ”Forskning på villovägar” (2007) med utgångspunkt i problemet med möjliga skadeeffekter av svaga mikrovågsfält. En av hennes huvudslutsatser är att ”det behövs en ständigt pågående forskning om utvecklingens konsekvenser” (Björkstén 2007 sid 223). Därmed menar hon en grundforskning för att påvisa eventuella mekanismer för en viss skada och inte bara en epidemiologisk forskning, som sta-tistiskt försöker finna samband mellan exposition och skador/sjukdomar, som man gissar kan orsakas av den aktuella miljöpåverkan. Samma gäller ljudens möjliga medicinska effekter (förutom skador på innerörat). En speciell utmaning är statussyndromet: låg social status samvarierar med sämre hälsa. Buller förknippas med lågstatusområden. I vad mån är buller en markör på dåliga förhållanden, i vad mån är buller själv orsak till hälsoproblem? När det gäller störnings- och obehagseffekter är många av de interaktioner som påpekats i senare års studier och också i föregående diskussion öppna för kontrollerade laboratorieförsök, både djurförsök och i observationer på människor. Nya regelverk bör innehålla

1. Riktvärden baserade på olika riskkriterier (för 0 % störda, 5, 10, 15 % störda). Man kan därvid för varje ärende bestämma risknivå. Nivån kan avgöras av samhällsnyttan och av de medel som aktören ställer till förfogande för att kompensera de störda.

2. Individuell känslighet vägs in, åtminstone på gruppnivå. Detta kan bl a ske med tillämpning av lagen om utgångsvärdet: i miljöer med allmänt låg bakgrundsnivå sätts lägre gränsvärden.

3. Kombinationseffekter, t ex buller och vibrationer 4. De fysikaliska bullermåtten måste anpassas så att de bättre motsvarar olika frekvens-

komponenters störningseffekt, t ex genom användande av dB(C) eller andra mått som tar hänsyn till de lågfrekventa komponenterna.

5. I ett åtgärdspaket kan också ingå positiva attitydskapande effekter, antingen baserade på saklig information eller på att de exponerade får del av de mervärden som verk-samheten (aktörer, källan) skapar.

6. Regelverken förses med uppdateringsmekanismer, där nya forskningsrön kan göra sig gällande snabbare.

64

ACKNOWLEDGEMENT Arbetet har genomförts med stöd av Örebro läns landsting. Jag tackar kollegorna inom nät-verket ”Människan och bullret”, speciellt Anders Kjellberg, och flera ytterligare svenska forskare inom området. Kapitlet om nuvarande regelverk har utarbetats efter konsultation med Socialstyrelsen och Naturvårdsverket.

65

REFERENSER Algers B, Ekesbo I, Strömberg S. Noise measurements in farm animal environments. Acta Vet Scand Suppl 1978; 67: 1-19. Arbetsmiljöverket. Buller AFS 2005:16. Babisch W, Beule B, Schust M, Kersten N, Ising H. Traffic Noise and Risk of Myocardial Infarction. Epidemiology 2005; 16: 33-40. Berglund B, Nilsson ME, Axelsson Ö. Soundscape psychophysics in place. Inter-Noise 2007; 1-8. Berglund B, Lindvall T, Nilsson ME. Inventering av kunskapsläget för störningsstudier av trafikbuller. Naturvårdsverket 2002. Björkstén U. Vetenskap ur funktion: forskningen om biologiska effekter av mobiltelefoni. Stockholm: Atlantis, 2006. Bluhm G, Nordling E, Berglind N. Road Traffic Noise and Annoyance – An Increasing Envi ronmental Health Problem. Noise Health 2004; 6: 43-49. Borg E. Physiological and pathogenic effects of sound. Acta Otolaryngol (Stockh) 1981; Suppl 381: 1-68 Borg E, Assessment of communicating systems on the basis of an ecological conceptual framework. Int J Audiol 2003; 42:S23-S33. Borg E. Att höra med kropp och själ. Sinnena och konsten 2004. Botteldooren D, Lercher P. Soft-computing base analysis of the relationship between annoyance and coping with noise and oder. J Acoust Soc Am 2004; 115: 2974-2985. Boverkets Byggregler BBR 94. Cohen S, Spacapan S. The social psychology of noise, i DM Jones och AJ Chapman Noise & society, John Wiley & Sons Ltd, 1984. Djokvucic I, Hatfield J, Soames Job RF. Experimental examination of the effect of attitude to the noise source on reaction, and of reaction on performance. The 33rd International Con gress and Exposition on Noise Control Engineering. Inter-noise 2004; 1-8. EU’s future noise policy, Position paper om dose response relationships between transporta tion noise and annoyance. WG2 – Dose/Effect, 2002. Fidell S, Piersons KS. Community response to enviromental noise, in: M J Crocker (ed) Encyclopaedia of acoustics 1997, New York: Wiley. Fields J. Effect of personal and situational variables on noise annoyance in residential areas. Journal of the Acoustical Societyt of America 1993; 93: 2753-2763. Folkman S. Personal control and stress and coping processes: a theoretical analysis. Journal of personality and social psychology 1984; 46: 839-852. Germana J. Rate of habituation and the law of initial values. Psychophysiology 1968; 5: 31- 36. Hygge S, Evans GW, Bullinger M. A prospective study of some effects of aircraft noise on cognitive performance in schoolchildren. Ppsychol Science 2002; Sep 13: 469-474. Job RFS. Community response to noise: A review of factors influencing the relationship between noise exposure and reaction. J Acoust Soc Am 1988; 83: 991-1001. Kihlman T, Berglund B, Kropp W, Öhrström E. Soundscape support to health. A cross-disci plinary research programme, Proceedings of Inter Noise 2001; vol 3: 1247-1242 (Nederlands Akoestisch Genootschap (NAG), The Hague). Kjellberg A, Wide P. Effects of simulated ventilation noise on performance of a grammatical reasoning task. In: Berglund B, Berglund U, Karlsson J, Lindvall T eds. Proceeding of the 5th International Congress on Noise as a Public Health Problem. Pp 31-36, Stockholm, Sweden

66

Kjellberg A. Subjective, behavioral and psychophysiological effects of noise. Scand. J Work Environ Health 1990; 16 (suppl 1): 29-38. Kjellberg A, Sköldström B. Noise annoyance during the performance of different nonauditory tasks. Perceptual and motor skills 1991; 73: 39-49 Kjellberg A, Landström U. Noise in the office: Part II – The scientific basis (knowledge base) for the guide. International Journal of Industrial Ergonomics 1994; 14: 93-118. Kjellberg A, Holmberg K, Landström U, Tesarz M. Evaluation of frequency-weighted sound level measurements for prediction of low frequency noise annoyance. Environment Inter national 1997; 23: 519-527. Kjellberg A. Noise. I H A Waldron och C Edling, red. Occupational Health Practice, 4:e upp lagan.Oxford: Butterworth Heineman 2007. Landström U, Arlinger S, Hygge S, Johansson Ö, Kjellberg A, Persson Waye K. Störande buller. Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation, arbete och hälsa 1999; 27: 1-104 Lazarus RS. Psychological stress and the coping process. New York 1966: McGraw-Hill Lindgren F, Axelsson A. Temporary Threshold Shift after Exposure to Noise and Music of Equal Energy. Ear and Hearing 1983; vol 4: 197-201. Lundquist P, Holmberg K, Landström U. Annoyance and effects on work from enrivonmental noise at school. Noise Health 2000; 2: 39-46. Maris E, Stallen PJ, Vermunt R, Steensma H. Noise within the social context: Annoyance reduction through fair procedures. J Acoust Soc Amer 2007; 121: 2000-2010. Marmot M. Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden, 2006. Natur och kultur. Melamed S, Fried Y, Froom P. The Joint Effect of Noise Exposure and Job Complexity on Distress and Injury Risk Among Men and Women: The Cardiovascular Occupational Risk Factors Determination in Israel Study. J Occup Environ Med 2004; 10: 1023-1032. Miedema HME, Oudshoorn CGM. Annoyance from transportation noise: relationships with exposure metrics DNL and DENL and their confidence intervals. Environ Health Perspect 2001; 109: 409-416. Miedema HM, Vos H. Noise sensitivity and reactions to noise and other environmental con ditions. Acoust Soc Am 2003; 113: 1492-1504. Miljöbalken 1998, 1999. Naturvårdsverket. Del 1: Beräkningsmodell för vägtrafikbuller. Del 2: Bakgrundsmaterial. Reviderad 1989. Naturvårdsverket. Rapport 4653. Vägtrafikbuller, Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996. Naturvårdsverket Rapport 2003-08-14. Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning. Naturvårdsverket Allmänna Råd om externt buller från industriell verksamhet (NFS 2005) Naturvårdsverket Rapport 5417 Metod för immissionsmätning av externt industribuller. Naturvårdsverket Rapport 5440, 2005. Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer. Utvärdering och utveckling av mått, mätetal och inventeringsmetod. Slutrapport. Naturvårdsverket Rapport 5443, 2005. Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer. Djupintervjuer om ljudmiljöer tätortsnära naturområden. Naturvårdsverkets Allmännna råd om buller från vindkraftverk. Naturvårdsverkets författ ningssamling. Remissupplaga 2006. Beräknas antagas 2008. Naturvårdsverket Rapport 5709, 2007. God ljudmiljö – mer än bara frihet från buller Nilsson ME, Berglund B. Noise annoyance and activity disturbance before and after the erection of a roadside noise barrier. J Acoust Soc Am 2006; 119: 2178-2188. Nilsson ME. A-weighted sound pressure level as an indicator of short-term loudness or annoyance in road-traffic sound. J Sound & Vibration 2007; 302: 197-207.

67

Nordenfeldt L. On the notions of disability and handicap. Scand J Soc Welfare 1993; 2: 17-24. North AC, Hargreaves DJ. The effect of music on atmosphere and purchase. Intentions in a cafeteria. J Applied Soc Psychol 1998; 28: 2254-2273. Passchier-Vermeer W. Noise and Health, The Hague: Health Council of the Netherlands 1993 Pawlaczyk-Cuszczynska M, Dudarewicz A, Waszkowska M. Assessment of low frequency noise annoyance in steering premises according to subjective annoyance rating by workers. A pilot study. Med Pr. 2001; 52: 465-470. Pedersen E, Persson Waye K. Wind turbine noise, annoyance and self-reported health and well-being in different living enviroments. Occup Environ Med. 2007; 64: 480-486. Persson Waye K, Bengtsson J, Kjellberg A, Benton S. Low frequency noise ”pollution” inter feres with performance. Noise Health 2001; 4: 33-49. Persson R, Björk J, Ardö J, Albin M, Jakobsson K.Trait anxiety and modeled exposure as determinants of self-reported annoyance to sound, air pollusion and other environmental factors in the home. Int Arch Occup Environ Health 2007; 81: 179-191. Popper K. The Logic of Scientific Discovery (översättning av Logik der Forschung, 1936) Hutchinson, London, 1959. Proposition 96/97: 14 Flyg etc. Proposition 96/97:53 Infrastrukturutredning för framtida transporter (antagen 1997) Proposition 97/98: 45. Rylander R, Björkman M, Åhrlin U. Aircraft noise annoyance contours: Importance of over flight frequency and noise level. J Sound & Vibration 1980; 69: 583-595. Rylander R, Björkman M. Ahrlin U, Arntzen E, Solberg S. Dose-response relationships for traffic noise and annoyance. Arch Environ Health 1986; 41: 7-10 Schaefer RM. Our Sonic Environment and the Soundscape: The Tuning of the World. Rochester, VT, Destiny Books, 1994. Seneca d.y. Om livets korthet, svensk översättning J Bergman 1918. SFS 2004:675 Förordning (2004:675) om omgivningsbuller.Sjöfartsverkets författnings samling SJÖFS 2006:37. Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2005:23) om arbetsmiljö på fartyg. Soames Job R. Noise sensitivity as a factor influencing human reaction to noise. Noise and Health 1999; 3 April-June: 57-68. Socialstyrelsen SOSFS 2005:6 Allmänna Råd. Buller inomhus Sokolov YN. Perception and the conditioned reflex. New York: Macmillan 1963. SOU 1961:25. Flygbullerutredningen. SOU 1974:60 Trafikbuller, Del 1, Vägtrafikbuller – Betänkande + bilagedel. SOU 1993:65 Handlingsplan mot buller. Betänkande av Utredningen för en handlingsplan mot buller + bilagedel. Proposition 93/94: 215 och 93/94: 402. SOU 2000:52 Miljömålskommitténs förslag. Stallen PJM. A theoretical framework for environmental noise annoyance. Noise & Health 1999; 3: 69-79. Stansfeld SA, Haines MM, Burr M, Berry B, Lercher P. A review of environmental noise and mental health. Noise & Health 2000; 8: 1-8. Statens Naturvårdsverk 1973:5: Riktlinjer för externt industribuller. Statens Naturvårdsverk: SNV pm 876 nov 1977. Externt industribuller. Statens Naturvårdsverk. Råd och Riktlinjer 1978:5. Riktlinjer för externt industribuller. 1978 Statens Naturvårdsverk. Råd och Riktlinjer 1979: 1. Statens Naturvårdsverk BRÅD, Buller från vägtrafik. Remissutgåva 1991. Statens Planverk, Svensk Byggnorm 67, Föreskrifter, råd och anvisningar för byggnadsväsen det utfärdade med stöd av 76 § byggnadsstadgan BABS 1967

68

Statens Planverk, Rapport 22 1972, Samhällsplanering och vägtrafikbuller. Sulkowski 2000. Cit i WHO 2007. Sörensen S. On the possibilities of changing the annoyance reaction to noise by changing the attitudes to the source of annoyance. Nordisk Hygienisk Tidskrift 1970 supplement 1: 1-76. Van Kamp I, Job RFS, Hatfield J, Haines M, Stellato RK, Stansfeld SA. The role of noise sensitivity in the noise-response relation: a comparison of three international airport studies. J Acoust Soc Am 2004; 116: 3471-3479. Van Kempen EE, Kruize H, Boshuizen HC, Ameling CB, Staatsen BAM, de Hollander AEM. The Association between Noise Exposure and Blood Pressure and Ischemic Heart Disease: A Meta-analysis. Enviromental Health Perspectives 2002; vol 110: 307-317. Wasteson E. Living and Coping with Cancer. Specific Challenges and Adaptatation. Akademisk avhandling 2007. WHO 2001. Guidelines för community noise. Red. Berglund B, Lindvall T, Schwela D, Goh KT. WHO 2007. Quantifying burdon of disease from environmental noise. Vägverket Publikation 2001:88. Bullerskyddsåtgärder – allmänna råd för Vägverket. Vägverket Publikation 2003: 170. Ljudkvaliteter i natur- och kulturmiljö. Vägverket Publikation 2004: 186. Bullerfria områden i Skåne. Vägverket Publikation 2007:47. Mindre buller 2008-2017.