Kriminologiska institutionen

Offer och gärningsmän i serien Modesty Blaise

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Höstterminen 2008 Klara Thuresson

Klara Thureson

8702090484

2

1 Inledning ……………………………………………………. s. 5

1.1 Bakgrund ………………………………………………. s. 5

1.2 Syfte …………………………………………………… s. 6

1.3 Frågeställning ………………………………………...... s. 6

1.4 Tidigare forskning ……………………………………... s. 6

1.5 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt …………………….. s. 8

1.6 Idealiska offer och gärningsmän ………………………. s. 8

1.7 Teorin och genus ………………………………………. s. 9

2 Metod ……………………………………………………….. s. 11

2.1 Material ………………………………………………... s. 11

2.2 Innehållsanalys ………………………………………… s. 13

2.3 Reliabilitet och Validitet ………………………………. s. 15

3 Resultat och Analys ………………………………………… s. 17

3.1Resultat ………………………………………………… s. 17

3.1.1 Hjälten ……………………………………………... s. 18

3.1.2 Antagonisterna …………………………………….. s. 18

3.1.3 Fotfolket ………………………………………….... s. 19

3.1.4 Collateral Damage ………………………………… s. 19

3.1.5 Våldssekvenser och våld/hot mot person …………. s. 20

3.2 Analys…………………………………………………. s. 21

3.2.1 Definition av ordet offer …………………………... s. 21

3.2.2 Icke-idealiska offer ……...……...…………………. s. 21

3.2.3 Idealiska offer ……………………………………... s. 23

3.2.4 Definition av ordet gärningsman ………………….. s. 25

3.2.5 Idealiska gärningsmän …………………………….. s. 25

3.2.6 Icke-idealiska gärningsmän ……………………….. s. 26

3.2.6 Förändring över tid? ……………………………… s. 28

3.3 Analyssammanfattning och Slutsats………………….. s. 29

4 Diskussion ………………………………………………… s. 30

4.1 Vidare forskning. …………………………………….. s. 30

4.2 Avslutande Diskussion ………………………………. s. 30

5 Litteratur ………………………………………………….. s. 32

6 Bilagor

Klara Thureson

8702090484

3

Sammanfattning:

Vem man ser som ett offer och vem man ser som gärningsman har lite att göra med det

fysiska brottet. I alla fall enligt Nils Christie, och hans teori om idealiska offer och

gärningsmän. Istället är det andra kriterier än faktisk utsatthet, som avgör vem som får

fullständig offerstatus. Som den drabbades fysiska svaghet, vilken relation förövare och den

drabbade har. Hur kommer detta sig? Och presenteras dessa ”idealtyper” av offer och

gärningsmän för oss?

Denna uppsats kommer fokusera på det senare, då jag ser hur offer och gärningsmanna

bilden ser ut i serien Modesty Blaise, med utgångspunkt i Christies teori om idealiska offer

och gärningsmän.

Serien Modesty Blaise är en agentserie, där hjältinnan med samma namn som serien kan

ses som James Bonds coolare syster. Serien producerades i nästan 40-år, och innehåller

mycket våld. Därför ansåg jag att den lämpade sig för denna studie. Jag valde att göra min

analys på de tre första och de tre sista serierna som producerats.

Jag undersökte vem som blev utsatt för våld, vem som utövade våldet och vem eller vilka

som kunde ses som idealiska offer respektive gärningsmän i serien. Eftersom serien stäcker

sig över så lång tid ville jag också ta tillfället i akt att se om våldet och

offer/gärningsmannabilden förändrats över dessa 40 år.

För att analysera mitt material använde jag mig av en kvalitativ innehållsanalys, jag

behövde en metod som både kunde analysera bild och text. Jag gjorde också en systematisk

och mer kvantifierande genomgång för att se till våldets omfattning.

Precis som Christie hävdar att den verkliga världen ser ut, fann jag ingen korrelation

mellan våldet och det idealiska offret, eller den idealiske gärningsmannen. Bland de

karaktärer som var utsatta för mest våld fann man ”skurkarna”. Resten av våldet drabbade

seriens två hjältar Modesty Blaise och hennes side kick Willie Garvin, som även om de var

”moraliskt rena”, knappast kan ses som hjälplösa offer.

Klara Thureson

8702090484

4

Förkortningar och förklaringar:

Mordligan: M1

Den försvunne vetenskapsmannen: M2

Dödens väntrum: M3

Den siste aristokraten: M4

Dödligt villebråd: M5

Zombien: M6

Kluster 1 = M1-M3

Kluster 2 = M4-M6

Karaktären Modesty Blaise= MB (i löpande text).

(När jag talar om Serien Modesty Blaise skriver jag ut namnet).

Willie Garvin =WG (i löpande text)

Collateral Damage = CD (i löpande text)

När jag använder mig av serie i obestämd form talar jag om ett serieavsnitt(äventyr), typ

M1. När jag använder mig av den bestämda formen serien talar jag om produktionen Modesty

Blaise, det vill säga alla serieavsnitt.

När jag i uppsatsen talar om våld handlar det om när en individ eller organisation, försöker

eller lyckas, göra en annan person illa fysiskt. Ett slag som missar eller undviks kommer jag

alltså se som våld. Våld i min uppsats innefattar inte våld mot egendom.

Klara Thureson

8702090484

5

1 Inledning

1.1 Bakgrund:

Jag har vuxit upp med MB och läst alla publicerade äventyr minst en gång. För mig var

hon alltid den stora hjälten, och hennes moral har präglat mig från tidiga år. En moral där

drog- och människohandel är det lägsta av det lägsta. Just idéen att serier påverkar dess läsare,

i fråga om moral och människouppfattning, fick mig att vilja göra en analys på vad det är för

syn som förmedlas i serien Modesty Blaise. Att fokusera på offer och gärningsmän valde jag

då jag anser att ämnet är högaktuellt, då vi håller på att gå från ett macro samhälle, till ett

mikro, där individen får allt mer ansvar och offren får allt mer makt.1

Att fokusera på populärkultur har sin bakgrund i att jag uppfattar att det finns ett

kunskapsglapp kring detta ämne. Ann-Marie Erikson Alfvén skrev i sin doktorsavhandling

från 1986 som detta glapp, bristen av texter om brottslingen i barn och ungdomslitteratur.2 Nu

över tio år senare verkar inte det glappet blivit fyllt än. Jag anser att läsaren har en okritisk

inställning till mediet serietidning, och populärkultur i allmänhet.3 Därför anser jag att det

finns en poäng att identifiera hur bilden av ett offer och en gärningsman kan se ut i en serie,

precis som Alfvén Eriksson gjorde i sin avhandling.

MB är en seriehjältinna som var med i 40 år, med samma man bakom manuset i alla år.

Serien Modesty Blaises skapare är britten Peter O´Donnell, född 1921.

Serien Modesty Blaise handlar om en ung kvinna med samma namn som serien. MB är

föräldralös, flykting, våldtagen och slagen. Men också stark, smart, vacker, företagsam och

beslutsam. Hon osar sexualitet, och trots sina unga år har hon hunnit leva ett helt liv. Exakt

var hon kommer ifrån är lite oklart, men vi får veta att hon tillbringade sina första år i ett

flyktingläger i Grekland. Under hela serien spelas också på hennes exotism. I de tidiga

tonåren träffar hon en gammal ”vis” man, som lär henne läsa et cetera, och hon tar hand om

honom. Redan här syns den handlingskraft som MB innehar, hon träffar mannen genom att

hon ser hur han håller på att bli rånad, och hon försvarar honom. Med våld. MB växer upp,

och startar ett internationellt brottssyndikat vid namn Nätet. Men MB är inte helt skrupelfri,

hon vägrar handla med människor eller droger. Det är under tiden som ledare för Nätet hon

träffar sin trogne side kick WG.

1 bl.a. Hörnqvist (2004), Ericson (2007), Garland (2001)

2 Alfvén Eriksson (1986) s. 17

3 Larsson (under publ. 2009) s. 7ff

Klara Thureson

8702090484

6

När berättelsen tar sin början har hon hunnit bli runt 25-års åldern, och har avvecklat Nätet

och är numera ”laglydig”.4 Hennes ålder tycks inte ändras mycket under de 40 år som serien

produceras.

När serien först skulle publiceras vägrade Daily Express, som givit O’Donnell uppdraget,

att publicera historien om MB. De ansåg att en berättelse om en före detta brottsling som

hjältinna, var allt för omoralisk för att kunna publiceras i dagspressen.5 O´Donnell fick serien

publicerad ändå, och har fortsatt skriva den i 40 år.

MB handlar utanför lagen, våldet hon använder sig av är sällan sanktionerat det vill säga

tillhör hon inte en polisiär eller militär myndighet, hennes våld är lika olagligt som

”skurkarna” hon slår ned.

1.2 Syfte:

Syftet med denna uppsats är att se hur bilden av våldsdrabbade och våldsverkare i serien

Modesty Blaise stämmer överres med Christies idealtyper om idealiska offer och

gärningsmän. Detta för att se om serien har samma icke-korrelation mellan våld och bilden av

idealiska offer och gärningsmän.

Min intention är också att se om det skett en förändring över tid, är det samma beskrivning

av våldsverkare och våldsdrabbade under tidigt 1960-tal som i början av 2000-talet?

För att kunna göra detta anser jag att jag även måste ta hänsyn till allt våld som

förekommer i serien, eftersom en central del av Christies teori handlar om de våldsdabbade

och de våldsverkare som inte ses som idealiska.

1.3 Frågeställning:

Hur ser våldet ut i serien Modesty Blaise, i fråga om frekvens, vem som drabbas och vem

som är våldsverkare

Kan man finna idealiska offer och gärningsmän i serien Modesty Blaise?

Kan man se en förändring i våldet, gärningsmän och offer mellan de två kluster jag valt

att studera?

1.4 Tidigare forskning

4 ”Början på Historien” Alvglans (1992)

5 Andersson, A. Dahlöf, O. Förord s. 6 Bok 1 Alvglans förlags AB (1992)

Klara Thureson

8702090484

7

Trots upprepade databas och boksökningar har jag svårt att hitta studier som rör

populärkultur och kriminologi. Jag hittade överhuvudtaget inget på Modesty Blaise och

kriminologi. I databasen Bibliography of Nordic Criminology sökte jag på *Modesty Blaise

*serietidningar *populärkultur *pop culture *comics *graphic novels. I olika kombinationer,

utan något som helst resultat.

Jag sökte även i Criminal Justice Abstracts på alla de ovan nämnda engelska uttrycken. På

de fick jag 124 träffar, var av 39 peer- reviewed. Ingen av dessa var dock relevanta för min

studie.

Jag sökte också på *Nils Christie och *idealiska offer (på svenska och engelska), de enda jag

fann som inte Christie själv hade skrivit var examensuppsatser från kriminologiska

institutionen (på olika nivåer). Ingen av dessa gällde Christies teori applicerat på ett fiktivt

material. Därför anser jag inte att dessa har relevans för min studie.

Senior lecturer i engelska, vid Northumbria University, Rosie White, har skrivit boken

Violent femmes: women as spies in popular culture där hon tar upp hur lite seriös forskning

det finns kring Modesty Blaise.6 Avsnittet om MB handlar om våldet kring henne, men

framförallt hennes genuskonstruktion och sexualitet (totalt 11 sidor).

Ann-Marie Alfvén Erikssons doktorsavhandling Brottslingen –villebråd eller

medmänniska från 1986 handlar om hur bilden av brottslingen i barn och ungdomslitteratur

påverkar oss, genom hela livet.7 Hon går systematiskt igenom detektivberättelser för barn och

ungdommar, spridda över 30 år. Hon kommer fram till att bilden av brottslingen går från att

vara ganska nyanserad under 40- och 50-tal till att bli mer ”helsvart” under 60- och 70-tal.8

Tove Pettersons kapitel ”Våld som iscensättning av femininiteter”, i boken Femininiteter,

maskuliniteter och kriminalitet, beskriver hur våld och försvarande av femininiteter kan höra

ihop.9

Ingrid Landers kapitel ”Genus, Normalitet och Avvikelse”, också den i Femininiteter,

maskuliniteter och kriminalitet, tar upp hur normativ femininitet skapas och reproduceras, och

hur vi styrs av detta.10

Jag kommer också hänvisa till Landers doktorsavhandling ”Den

flygande Maran” som kapitlet är baserat på.11

6 White (2007) s. 69

7 Alfven Eriksson (1986) s. 15

8 Alfvén Eriksson (1986) s. 65 f

9 Petterson (2003) s. 139-152

10 Lander (2003a) s.21-46

11 Lander (2003b)

Klara Thureson

8702090484

8

1.5 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Christies teori bygger enligt min tolkning på att offerskap inte är konstant utan konstrueras

utifrån en social kontext. Alla som blir utsatta för våld får inte offerstatus och alla som slår är

inte ”riktiga” gärningsmän. Jag anser att detta gäller samhället i stort, att fenomen skapas och

inte är, alltså bekänner jag mig till en konstruktivistisk kunskapssyn. Att jag har denna syn på

världen/kunskap tror jag speglar både mitt val av ämne och min teori. Som ett tydligt exempel

på detta är att jag gör skillnad mellan våldsverkare och gärningsman, den fysiska

våldshandlingen gör inte en individ till gärningsman. Det är kontexten kring våldet som avgör

om en person är en gärningsman eller inte.

1.6 Idealiska offer och gärningsmän

Christie myntade begreppet idealiska offer (the ideal victim) i mitten av 1980-talet.12

När

han gjorde det hade serien Modesty Balise funnits i över 20 år, och skulle fortsätta att

produceras i nästan 20 år till, det vill säga så befann sig serien i mitten av sin levnadsbana.

Tanken bakom idealiska offer och gärningsmän, är att vissa brottsdrabbade uppnår

fullständig offerstatus lättare än andra, dessa kallar han idealiska offer. Urtypen av ett

idealiskt offer är en kvinna, ute på ett hederligt ärende, som blir rånad, utan att ha någon skuld

i sin egen viktimisering.

Det Idealiska Offret ska vara svagt; gamla, sjuka och barn är typexempel.

Det Idealiska Offret ska ägna sig åt ett respektabelt projekt; moraliskt normativt

förankrat.

Det Idealiska Offret har ingen skuld i sin viktimisering; hen (hon/han) är på en plats där

hen inte förväntas bli utsatt för brott på.13

Utöver dessa kriterier ska det idealiska offret också vara så pass starkt att den kan hävda

sin offersatus, hen ska ha så stort retoriskt kapital att hen blir lyssnad på. 14

Denna del av

teorin kommer jag att bortse något ifrån i min analys då jag anser att det är svårt att avgöra i

fiktivt material.

12

Christie (2001) s. 46, fotnot 1 13

Christie (2001) s. 48 14

Christie (2001) s. 51

Klara Thureson

8702090484

9

Det idealiska offret tillskrivs en omedelbar, legitim offerstatus. Det behöver inte vara den

som oftast blir utsatt för brott.15

Det ställer också ”krav” på gärningsmannen. Det ska vara just en gärningsman, inte person

(generellt i alla fall, jag kommer att se om det kan finnas undantag), han ska vara ute i ärendet

att just göra ”illa”. Han ska vara en främling och han ska också ha ett självklart fysiskt

övertag över det idealiska offret.

Den Idealiska Gärningsmannen är stor och ond; uppsåtet ska vara ohederligt och det ska

finnas ett tydligt fysiskt övertag.

Den Idealiska Gärningsmannen är okänd för offret; det finns inga personliga band mellan

offer och gärningsman.16

Den gärningsman som Christie hävdar att vi (samhället) ser som idealisk anser jag bär spår

av en nästan lombrosisk människosyn, där man kan se på någon om man är en skurk.17

Alfvén

Eriksson har dock inte funnit några generella utseendetyper hos ”boven” i sin studie, bortsett

att alla på något sätt ser obehagliga ut.18

Alfvén Eriksson fokuserar mycket av sin studie på

just hur gärningsmännen beskrivs, men utan att tydligt koppla den till någon uttalad teori.

Hennes generella genomgång är mycket intressant, och visar på hur aktuellt ämnet ”bilden av

en brottsling” var i mitten av 80-talet. Christies teori är som sagt från samma tidsperiod. För

min studie tar jag avstamp i Alfvén Erikssons resonemang men lägger Christies teori som ett

gissel över min undersökning.

Teorin och Genus

Att analysera serien Modesty Blaise utan att väga in genusaspekten tror jag skulle vara

väldigt svårt, dessutom anser jag att Christies teori har många intressanta genusaspekter, som

är viktigt att se närmare på.19

Även om inte Christie själv talar i termer av genus och femininiteter/maskuliniteter äger

det idealiska offret flera attribut som legitimerar dennes offerstatus, jag tycker att dessa

attribut är exempel på så kallad normativ femininitet, vilken Lander tar upp i sitt kapitel

Genus, Normativitet och Avvikelse (också i kapitel 5 i hennes avhandling Den flygande

maran) 20

. För att något ska kunna vara ”norm” måste det finnas en motpol, det vill säga

15

Christie (2001) s. 47 16

Christie (2001) s. 48 17

Lombroso (1998 org. text från 1918) s. 40-50 18

Alfvén Eriksson (1986) s. 66f 19

Christie (2001) s. 48 ff 20

Lander (2003a) s. 37ff och Lander (2003b)

Klara Thureson

8702090484

10

något som är ”avvikande” (precis som ett idealiskt offer kräver en idealisk gärningsman).21

Denna dikotomi skapar två sorters ”kvinnor” (jag är medveten om att det biologiska könet

kvinna inte är unisont med femininitet), den ”fina”, ”riktiga” normativa kvinnan, och den

”fallna” avvikande kvinnan. Lander påpekar dock att detta inte är konstant över tid och rum.

Begrepp som ”normativ” och ”avvikande” konstrueras utifrån social kontext och är flytande.22

Den normativa kvinnan i Sverige är väldigt annorlunda mot den normativa kvinnan i Iran.

Lander tar i sitt kapitel upp hur narkotikaberoende kvinnor (avvikande kvinnor) försöker (och

lyckas till viss del) bli normativa kvinnor i olika situationer som till exempel

domstolsförhandlingar eller i kontakt med socialen.23

Detta blir viktigt i min uppsats eftersom också Christies syn på idealiska offer är

konstruktivistisk, idealiska offer är inte, det blir/skapas. Den sociala kontexten skapar vilka vi

ser som idealiska offer och gärningsmän.

På samma sätt som det idealiska offret är i behov av ett specifikt konstruerat genus, är även

den idealiska gärningsmannen det, enligt mig. Att bryta ner den idealiske gärningsmannens

genus är dock lite mer komplext än för offersidan. Våld är i sig en manifestation av

maskulinitet, och nära sammanknutet med män och manlighet.24

Men är allt våld en

manifestation av maskulinitet? I Messerschmitds bok Flesh and Blood har han två exempel

om unga män som begår våldshandlingar (illegala) och Messerschmidt resonerar att det är

uttryck för fundamentala maskulina genusprojekt, ja till och med försök att uppnå en

hegemonisk maskulinitet.25

Hegemonisk maskulinitet är den hierarkiska, normativa ordningen

som ger vissa män mer makt/status än andra män (och kvinnor). Att vara en idealisk

gärningsman är att ha ett fundamentalt maskulint genusprojekt, men attributskraven slutar inte

heller där, för att vara en idealisk gärningsman måste du även ha vissa kroppsliga attribut, du

måste vara stor och stark.26

En hegemonisk man kan ha en mängd andra attribut för att befästa

sin hegemoni (en snabb bil, en hög karriärsposition, publicerat många avhandlingar et cetera).

När jag ser till idealiska offer och gärningsmän, kommer jag se till genuskonstruktion

snarare än till biologiskt kön. Jag anser att Christies teori spelar mer på genus än på bilogiskt

kön. Han skriver bland annat att ett idealiskt offer kan vara man, även om det är mer

21

Lander (2003a) s. 36 och Christie (2001) s. 48 22

Lander (2003a) s.26ff 23

Lander (2003b) s. 138 ff 24

Burcar (2005) s.19 & Messerschmidt (2004) s. 22 25

Messerschmidt (2004) s. 106 26

Christie (2001) s. 48

Klara Thureson

8702090484

11

ovanligt.27

Dock kommer jag ha med biologiskt kön i den kvantitativa genomgånge, då

Christie ändå poängterar att de som lättast får fullständig legitim offerstatus är kvinnor, och

att de vanligaste idealiska gärningsmännen är just män. Värt att nämna är att jag kommer att

använda mig av det kan tyckas könsbundna ordet gärningsman, även då det beskriver en

kvinna, dels för att Christie använder sig av det och dels för att jag inte anser att det är

könsbundet på samma sätt som jag anser att en man kan vara en ”sjuksyster”

2 Metod

2.1 Material:

Serien Modesty Blaise är författad av Peter O´Donnell. Tecknarna har däremot skiftat över

tiden. Tecknarna som verkade under de perioder jag kommer att titta på är Jim Holdaway och

Enrique Badia Romero. Holdaway tecknar de tre första serierna och Romero de tre sista.

Jag har valt att använda mig av de tre första och tre sista serierna. Den sista serien är

egentligen ”De mörka änglarna”; org. ”The dark angels”. Men eftersom det är en fanstory,

det vill säga en serie som Romero skapade på uppdrag av tidningen Agent X9 och dess läsare,

anser jag inte att det faller under samma kriterier som de andra serierna. Jag kommer också

delvis i min analys dela upp materialet i 2 kluster, där M1-M3 blir kluster 1 och M4-M6

kluster 2.

Jag väljer publiceringarna för att få ett så stort tidsspann som möjligt för min analys. Av

bekvämlighetsskäl väljer jag också att inte använda mig av originalspråk eller ens svensk

originalpublicering (originalpubliceringen var i stripform i olika dagspress). Istället kommer

jag att använda mig av Alvglans/Egmonts seriealbum (kluster 1 gavs ut av Alvglans och

kluster 2 av Egmonts), där de samlat striparna i sammanhängande avsnitt. Tillsammans blir

det ca 150 sidor material.

28Följande serier kommer jag att analysera. En kort presentation om huvudhistorien följer

också för att kontexten ska framkomma.

Mordligan (La Machine 1963) svensk org. publicering 1965

MB blir kontaktad av chefen för den engelska underrättelsetjänsten, Sir Tarrant. Hon blir

lurad/utpressad att hjälpa honom med en svårtsprängd liga av yrkesmördare vid namn

Maskinen. MB kontaktar sin gamle vän WG för att få hjälp och tillsammans gillrar de en fälla

27

Christie (2001) 2. 48 28

kronologisk ordning hämtad från svenska seriewikin

http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-

%C3%A4ventyr (2008-11-11)

http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-%C3%A4ventyrhttp://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-%C3%A4ventyr

Klara Thureson

8702090484

12

för Maskinen. Det hela går dock lite snett och MB blir tillfångatagen av Maskinen. WG

lyckas dock hitta henne och frita henne. Det hela slutar med att ledaren för Maskinen avslöjas

och dödas (av MB).

Den försvunne vetenskapsmannen/Den försvunne forskaren (The Long Lever 1963-

64) svensk org. publicering 1966

MB och WG blir kontaktade av sir Tarrant, då en avhoppad (från Sovjet) vetenskaps man

misstänks blivit kidnappad av Sovjet. Han tros befinna sig på en lyxkryssare, ägd av

miljonären De Sa.

De tar uppdraget och bluffar sig ombord på lyxkryssaren. Efter lite tid lyckas de lokalisera

forskaren, men han visar sig inte alls blivit kidnappad utan kom ”frivilligt”. Hans dotter som

är kvar i Sovjet har blivit ”omhändertagen” och placerad i ett fångläger. MB som under sina

uppväxtår bott i olika typer av läger känner sympati för flickan. MB slår ned WG och låter

forskaren löpa. Hon vill inte att WG ska kunna få någon skuld i att forskaren inte fördes

tillbaka till ”väst”. Forskaren blir dock ihjälskjuten av Sovjet när CIA anfaller båten som

skulle ta forskaren tillbaka bakom järnridån.

Dödens väntrum/Gabriel/Fallet Gabriel (The Gabriel Set-up 1964) svensk org.

publicering 1967

MB blir kontaktad av Sir Tarrant om en misstänkt ”läcka”. Flera viktiga

underrättelsehemligheter har kommit ut, och allt pekar på ett exklusivt vilohem i Kanada. Av

en slump befinner sig WG i närheten av vilohemmet och han och MB bestämmer sig för att

undersöka saken. De upptäcker att vilohemmet styrs som en bulvan, och att den egentliga

”ägare” är Gabriel, ledaren för ett brottssyndikat som MB och WG haft otalt med under sina

brottsliga dagar. MB och WG bryter sig in i vilohemmet där de finner bevis för att

vilohemmet i hemlighet hypnotiserar sina patienter och på så vis lurar ur dem hemligheter.

Men MB och WG blir åtskilda av skurkar med skjutvapen. Båda klarar sig, men MB blir av

med sin tröja, vilken skurkarna använder för att lura WG att MB är död (och torterad). WG

blir utom sig av ilska och går bärsärkagång mot skurkarna. Han dödar en hel hop av dem,

innan han själv blir nedgjord, MB hittar honom i sista stund och WG överlever. Gabriel

kommer dock undan.

Den siste aristokraten (The Last Aristocrat 1999) svensk org. publicering 2000

Sir Tarrant kontaktar WG och MB om en ”gammal bekant” till dem, en aristokratisk

kvinna som med alla medel försöker köpa tillbaka sin familjs herrgård. Nu håller hon på med

vapenhandel och Tarrant har hört rykten om att hon ska sälja biologiska vapen till terrorister

Klara Thureson

8702090484

13

(varifrån nämns inte). Samtidigt som Tarrant berättar detta får de besök av en av MB:s gamla

vänner, en italiensk skvallerreporter som tydligen ska gifta sig bara några mil från ön där

aristokraten har sin bas. Bröllopet visar sig vara en täckmantel för att journalisten ska kunna

spionera på aristokraten och kunna få sitt livs scoop. MB och WG beslutar sig för att ”rädda”

journalisten och stoppa försäljningen av biologiska vapen. Efter en hel del skjutande lyckas

de stoppa att de biologiska bomberna kommer i orätta händer, döda en massa ”bovar” och

komma levande från ön. Aristokraten dödas till slut av sin betjänt som sedan tar sitt liv.

Dödligt villebråd (The Killing Game 2000-01) svensk org. publicering 2001

MB blir tillfrågad av en rik playboy om hon vill vara med om en spektakulär storviltsjakt

(på utrotningshotade djur) på playboyns privata ö. Hon avböjer inte helt artigt och passar på

att fördöma att döda för skojs skull. Playboyen kidnappar då henne och WG för att låta dem

vara bytet.

De kastas ut i djungeln på den privata ön, där de träffar en ”infödingskvinna” med hennes

nyfödda dotter som råkat hamna där och nu inte kan ta sig därifrån. De beslutar att de måste

rädda kvinnan och spädbarnet. De lyckas besegra alla jägarna och genom list och våld tar de

sig oskadda från våld, tillsammans med kvinnan och barnet.

Zombien (The Zombie 2001) svensk org. publicering 2001

Ett ondskefullt datorgeni med världsherraväldedrömmar beslutar att döda en av MB:s

halvkriminella vänner. MB, och hennes älskare Danny, råkar av en slump vara på platts när

mordet ska äga rum och lyckas oskadliggöra torpederna. Datorgeniet ger dock inte upp utan

bestämmer sig för att kidnappa Danny och hotar att döda honom om hon lägger sina fingrar

mellan igen.

Datorgeniets hjärntvättade dotter, Leda, och till lika ”mördarrobot” (utan känslor) lyckas dock

bli kär i MB:s älskare och vägrar mörda honom när hennes far (datorgeniet) ger henne order

om det.

Datorgeniet tar livet av sig och MB och WG slår ned några vakter.

2.2 Innehållsanalys

För att bearbeta materialet använder jag mig av innehållsanalys. Valet att använda mig av

innehållsanalys beror på att mitt material till stor del består av bild, jag behöver ett redskap

som lämpar sig att använda på ett bildmaterial, men också går att använda på den text som

ändå finns. Innehållsanalys är ett sådant redskap.29

29

Boréus & Bergström (2005) s. 44

Klara Thureson

8702090484

14

En innehållsanalys kan både vara kvalitativ och kvantitativ, där den kvantitativa

analysmetoden består av att ”räkna” företeelser/teman i ett större material.30

.

Mitt fokus ligger på en kvalitativ innehållsanalys.31

Eftersom mitt material är relativt litet,

ca 150 sidor, så har jag möjlighet att göra en kvalitativ genomgång av det, vilket jag anser är

det mest önskvärda då jag ser världen och kunskap som allt för komplex för att bara kunna

kodas och räknas. Att det blir en subjektiv bedömning är jag dock medveten om, men mer

diskussion kring detta för jag i mitt reliabilitet- och validietsavsnitt.

Jag går igenom materialet i sin helhet, se till offer och gärningsmannabilder utifrån

Christies teori om idealiska gärningsmän och offer, och utifrån dessa bilda fyra teman,

Hjälten, Antagonisten, Fotfolket och Collateral Damage. Jag gör detta för att på ett så

nyanserat sätt som möjligt kunna dela upp våldsverkare och våldsdrabbade och svara på delen

av mitt syfte som handlar om att se till allt våld i serien.

Då jag inte gör en bildanalys, eller en narrativ analys blir det helheten som får tala, både

bild och berättelse.

Jag gör även en systematisk genomgång av mitt material, där jag tittar på alla sekvenser

där det förekommer våld, eller hot om våld. En sekvens kan bestå av flera olika bildrutor.

Vissa våldssekvenser kommer jag dock att se som undantag. Exempel på sådana är när WG

slår MB, efter att de kommit överens om det.32

Ej heller ”i-ringen-våld” som till exempel en

boxningsmatch kommer jag att ha med i min analys. Självförvållad skada kommer jag inte att

ta med över huvud taget, ett exempel på detta är när Antagonisten i M6 tar sitt eget liv.33

Den

distinktionen gör jag då våldsdrabbad och våldsverkare allt för mycket flyter ihop.

Däremot kommer jag att ta med våld i självförsvar, mycket av våldet handlar om någon

form av slagsmål och jag anser det vore allt för svårt att skilja mellan initiativtagare och

försvarare i en sådan situation. Dessutom skulle det allt för mycket bli en gränsdragning

mellan vart initiativet börjar och vad som blir försvar. Ett exempel är då MB och WG har

givit sig på en organisation som illegalt säljer vapen, de blir skjutna på i vissa situationer, och

slår själva i andra.34

Två frågor uppstår då, för det första går de med öppna ögon in i en

mycket farlig situation vilket kan ses som initiativ till våld. För det andra handlar det om en

berättelse, där man inte kan isolera enskilda händelser. Då MB eller WG blir beskjutna är det

en reaktion på deras våld (eller potentiella våld). För att slippa hamna i detta resonemang

30

Boréus & Bergström (2005) s. 84 31

Bryman (2002) s. 368 32

M1 s. 33 33

M6 s. 95 34

M4

Klara Thureson

8702090484

15

väljer jag att inte göra skillnad på till exempel självförsvar eller initierat våld, jag väljer då

också att i den systematiska genomgången helt bortse från berättelsen utan bara se till det

explicita och situationsbundna våldet, ruta för ruta.

Jag kommer att redovisa alla våldsekvenser (ej självförvållad skada) även om jag som sagt

kommer att utelämna vissa från analysdelen. Att jag vill redovisa dem beror på att jag vill se

omfattningen av allt våld. Vad det gäller hot kommer jag bara att ta med explicita hot, det

räcker inte med att en person bara håller i ett vapen, det måste vara riktat mot ”offret” för att

jag ska ta med dessa, om inte det finns ett uttalat hot, typ ”om du inte berättar för mig var

skatten är gömd så dödar jag dig”. Instruktioner kommer jag också att räkna som hot (”nu ska

du vara lugn” samtidigt som ett vapen finns med i bilden). Det kan också röra sig om det jag

kallar direkt hot om våld, som i M4 där några män kastar granater mot MB, inget hot är

uttalat och våldet träffar ingen men om inget görs kommer våldet drabba MB.35

Dessa sekvenser kodas in i olika kategorier (se bilaga 1-2). I bilaga 1 redovisas alla

episoder, där flera våldshändelser kan vara en sekvens, i bilaga 2 ser jag till personer som blir

utsatta för våld eller hot om våld. Analysen sker bara på våld som presenteras i bild, med

undantag för hot om våld. Till exempel kommer jag inte att ta med om någon berättar om hur

en person blivit utsatt för våld om inte berättelsen illustreras av en bildruta. Jag väljer att

kvantifiera data för att få en så bred analys som möjligt. Att kvantifiera ger mig en stadigare

grund att stå på, vad gäller förändring över tid, och det ger även en översiktsbild av hur

vanligt förekommande våldet är i serien. Christie nämner att det idealiska offret inte är det

offret som löper stört risk att bli utsatt för våld och jag tycker det är en viktig del i analysen

att se om detta också stämmer i serien Modesty Blaise.36

Då jag gjort mycket få avgränsningar och de avgränsningar jag gjort är väldigt tydliga har

jag inte haft svårt i min bedömning av våld. Detta också för att jag har haft intention att se

våld som en handling, inte ett moraliskt ställningstagande. I själva våldssituationen har jag

endast varit intresserad av vem som drabbas och vem som utför våldet. Idealiska offer och

gärningsmän är konstruerad utifrån andra kontexter än vem som drabbas av våld et cetera.

En alternativ analysmetod hade därför kunnat vara den narrativa där berättelse och då

också kanske kontext fått ta huvudrollen.37

Men då jag även ville se till omfattningen av allt

våld, behövde jag ett mer objektivt verktyg, vilket jag anser att innehållsanalysen är.

4.1 Reliabilitet och Validitet

35

M4 s. 20 se också bilaga 3 s. 37 36

Christie (2001) s. 47 37

Kvale (1997) s. 174

Klara Thureson

8702090484

16

Reliabilitet, det vill säga om min studie är just min studie eller om en annan forskare skulle

komma fram till samma resultat, bör problematiseras även i kvalitativa studier38

. Jag har en

stor förförståelse för mitt material, jag är uppvuxen med serien Modesty Blaise, och MB har

varit min stora hjälte. Jag har alltid sett henne som handlingskraftig och rättrådig, därför är

risken stor att jag är bias.39

Kommer jag att se allt hennes (och WGs) våld? För att minska

denna risk har jag systematiskt gått igenom mitt material flera gånger, och skrivit ner alla

våldssekvenser (utom våld i tävlings/träningssyfte och självförvållat våld), se bilaga 3. Detta

för att intersubjektiviteten ska bli så god som möjlig, en annan forskare ska kunna följa mitt

resonemang.40

Däremot anser jag att viss differens är oundvikligt eftersom jag som forskare är

ett av instrumenten i min undersökning, ingen annan kan återskapa den exakt eftersom ingen

annan har upplevt exakt samma saker som jag. Eller har exakt samma relation till MB som jag

har.

Jag har däremot försökt att förhålla mig så objektiv till våldssituationerna som möjligt, jag

har försökt använda mig av ord som våldsverkare istället för gärningsman och där jag

använder ord som skurk har jag satt citationstecken för att markera att det inte är ett begrepp

jag valt utan att det är så de framställs i serien.

Även validiteten i denna studie måste diskuteras och är inte helt oproblematisk. Ett av

grundproblemen är att det är två olika tecknare i kluster 1 och i kluster 2. Till exempel kan det

finnas skillnader i hur de väljer att illustrera tillbakablickar (med våld). Vad är det jag

undersöker? Handlar det om faktiska skillnader eller är det bara om stilistiska skillnader två

tecknare emellan? Som tur är finns det väldigt få sådana tillbakablickar, det är tveksamt att

dessa skulle påverka mitt resultat. Dessutom är manusförfattaren densamme för alla serier.

Jag finner heller ingen större stilmässig skillnad vad det gäller utseende på antagonisterna och

på MB och WG, därför tror jag inte att detta är ett alltför allvarligt problem. Att jag inte

använder mig av originalspråk ser jag dock inte som ett validitetsproblem, då jag önskar mäta

bilden som framställs, inte författarens intentioner med serien.

Ett annat problem är, enligt mig, att Christies teori inte är helt tillämplig på fiktivt material.

Som jag tidigare nämnt ska ju ett idealiskt offer kunna vara starkt nog att berätta om sin

viktimisering och skapa debatt, detta är svårt att avgör i en fiktiv serie. Kan jag då alls få fram

om det är idealiska offer som presenteras (eller inte presenteras) i serien Modesty Blaise?

Detta är en brist i min studie, och en som jag inte helt kan försvara mig mot. Däremot har jag

38

Bergström och Boréus (2005) s. 35 f 39

Kvale 1997 s. 65 40

Bergström och Boréus (2005) s. 36

Klara Thureson

8702090484

17

valt att fokusera på Christies grundkriterier, om ett svagt offer, ett hederligt offer och ett offer

som är på en plats där det inte bör bli viktimiserat. Dessa går väl att applicera även på ett

fiktivt material.

Ett annat problem är att Christies teori är ganska situationsbunden, ett idealiskt offer blir

man i en specifik situation. Mitt material består av en rad händelser som bildar en berättelse.

Karaktärerna presenteras ofta som mångfasetterade och med genusprojekt som inte är helt

solklara. Att gå igenom varje situation är dels för osäkert. En innehållsanalys riskerar alltid att

inte bli valid om saker och ting rycks ur sitt sammanhang.41

Dels anser jag att det skulle vara

allt för tidskrävande, det rör sig om nästan 80 våldssekvenser och115 offer för våld eller hot

om våld. Jag väljer här att se till helheten, men är medveten om att karaktärerna är mer

komplexa än jag presenterar i min analys.

3 Resultat och Analys

3.1 Resultat

Jag har tittat på sex serier från serien Modesty Blaise utifrån ett kvalitativt

innehållsperspektiv. Tanken var att jag skulle tematisera utifrån Idealiska Offer och Idealiska

Gärningsmän, dessa teman fick jag revidera lite, under själva resultatframtagandet. Jag har

istället delat in resultatet i fyra teman, Hjälten, Antagonisten, Fotfolket och Collateral

Damage. Jag har inte övergivit Christies teori om idealiska offer och gärningsmän, men för

att lättare kunna beskriva de viktigaste karaktärerna (som också ligger till grund för min

analys) väljer jag att skapa dessa nya teman. Jag gör detta bland annat för att belysa att alla

som utsätts för våld inte är idealiska offer och alla som utövar våld är inte idealiska

gärningsmän.

I varje serie kan man identifiera en ”huvudskurk”, det vill säga Antagonisten som är central

för historien. Till sin ”hjälp” har antagonisterna sina underhuggare, Fotfolket. Det är dessa

som står för nästan allt våld på den ”onda” sidan. Antagonisterna utövar själva mycket lite

våld, däremot hotar de om våld vid några tillfällen.

I varje serie är det karaktären MB och hennes ”side kick” WG som är de aktiva hjältarna

(Hjälten) . Nedan ska jag kort beskriva MB och WG, de sex antagonisterna och deras

underhuggare fotfolket, samt Collateral Damage-karaktärerna. Collateral damage (CD) är ett

engelskt uttryck för personer som hamnar i en konflikt mellan två parter utan att ha någon del

41

Bergström och Boréus (2005) s. 79

Klara Thureson

8702090484

18

i konflikten.42

Jag väljer att använda mig av det engelska uttrycket eftersom jag inte vill

använda ordet ”offer” då min uppsats går ut på att se till ”idealiska offer”, vilket alltså det inte

är säkert att dessa karaktärer är.

Nedan kommer jag att presenter, i tur och ordning vad jag har hittat

i serierna, uppdelade i de fyra temana.

3.1.1 Hjälten

Jag börjar med att beskriva de två hjältekaraktärerna, MB och WG.

MB är i 25-års åldern.. Hon det nämns att hon antagligen är från balkan eller mellanöstern.

Hon är väldigt attraktiv, något som hon inte är rädd att använda. Hon är fysiskt mycket stark

och vältränad och behärskar många kampsporter. Hon visar ofta prov på enorm

självbehärskning.

WG är en blond man med obestämbar ålder, antagligen äldre än MB dock. Han talar

cockney engelska, som är en form av arbetarklass slang som brukas i Londonområdet. Precis

som MB är han enormt vältränad. Det har nämnts, oftast från honom själv, att han inte är

bildfager. Han har ändå otaliga flickvänner. Både MB och WG röker i de tre tidigaste serierna

(kluster 1) men ej i de tre senare (kluster 2).

3.1.2 Antagonisten

De sex antagonisterna som jag har funnit är (i kronologisk ordning) Överste Raute, De Sa,

Gabriel, lady Granny Smythe, Sebastian Kromm (Mr Kromm) och professor Katris. De är de

personer som är hjärnorna bakom seriens brottsliga plan. Det finns en rad likheter mellan

dessa antagonister, till att börja med är de män med ett undantag. Alla tycks vara över

medelåldern. De utövar mycket lite fysiskt våld själva, med undantag av Kromm. De har alla

en stab av ”skurkar” runt sig, som de styr med järnhand.

Överste Raute är en före detta främlingslegionär, som här

uppträder som en abbot på ett kloster. Det mesta våld i hans namn

utförs av hans kumpaner.

De Sa är en latinamerikansk miljonär, som

frilansar som kurir för östblocket (historien är skriven på 60-talet då kalla

kriget ännu rasade). Han har ett hetsigt temperament, men han utför inget

våld själv.

42

www.askoxford.com (2009-02-06) Oxford uppslagsboks nätupplaga

http://www.askoxford.com/

Klara Thureson

8702090484

19

Gabriel är ledaren för ett stort brottsyndikat. Det antyds att hans

medkumpaner är rädda för honom och han uppträder mycket kallt. Han utför

inget våld själv.

Lady Grannby Smythe, den enda kvinnliga antagonisten är en äldre kvinna

med en aristokratisk bakgrund. Hon handlar med allt som ger profit för att kunna återupprätta

sin familjs förmögenhet. Hon utför aldrig själv något fysiskt våld.

Sebastian Kromm är också en miljonär. Han presenteras som en jägare av storvilt (typ

lejon och tigrar), och har ett hetsigt temperament. Han utför själv mycket fysiskt våld.

Professor Katris är ett datorgeni som sitter i en rullstol. Hans mål är en värld

som styrs av en dator, och hans brottslighet är ett sett att finansiera sin forskning.

Katris har även en dotter, Leda, som är kortklippt och en tränad kampsportare,

som Katris använder som ett vapen.

3.1.3 Fotfolket

Denna grupp är stor och oftast mycket otydligt beskrivna. Jag använder den också ganska

löst, i princip handlar det om alla ”skurkkaraktärer” utöver antagonisterna. Det enda

gemensamma drag jag kan hitta hos dessa är att de, med två undantag, är män. Deras utseende

varierar kraftigt, även deras klädsel och deras våldsutövning. De är också den kategorin som

blir mest utsatta för våld. MB och WG är de som blir utsatta för 32 fall av våld eller hot om

våld.43

Resten av våldet drabbar med några få undantag just fotfolket.

3.1.4 ”Collateral Damage”

Förutom MB och WG, antagonisterna samt fotfolket finns det också i fem av de sex

serierna ”oskyldiga” karaktärer som kommit i antagonisternas våld. Dessa karaktärer måste

MB och WG rädda.

I M3 går det inte att identifiera en karaktär av CD-typ, däremot handlar hela historien om

hur antagonisten Gabriel lurar ”oskyldiga” människor, för att kunna utöva utpressning mot

dem.

I M2 är det en laserforskare och hans sexåriga dotter. Forskaren är en avhoppare från

Sovjet vid namn Kossuth. Han hjälper MB och WG när skurkarna (De Sa och hans

43

se bilaga 2

Klara Thureson

8702090484

20

hantlangare) ska döda dem, trotts att han då utsätter sig själv för fara. Dottern Anna visas

aldrig i bild. Det nämns att hennes mor dog när hon föddes. Hon beskrivs i ordalag av ”liten”,

”rädd”, ”ensam”.44

I M4 är det en italiensk skvallerjournalist vid namn Guido. Han är

tillsammans med en yppig blondin. Guido är chevaleresk, och ser sig

själv som guds gåva till kvinnor. MB nämner att han alltid lyckas göra

så hon hamnar i trubbel.45

Han är väldigt fåfäng och egenkär, men har

också en stark känsla för rätt och fel. Till exempel överger han tanken

på sitt scoop så fort det står klart att MB och WG är i fara, då blir istället hans enda fokus att

hjälpa dem.

I M5 är det en ”infödingskvinna” Keri med sin nyfödda dotter Mathilda (som hon sedan

döper om till Willie). Kvinnan beskrivs som naiv, ovetande om hur världen fungerad. Byn

som kvinnan kommer ifrån beskrivs som vidskeplig (de vill döda Mathilda eftersom hon är

halvvit, så inte onda andar hemsöker byn). Kari är klädd i bastkjol och har mörk hud. Hennes

tal är barnsligt och meningsuppbyggnaden mycket enkel, och hon låter WG föra hennes talan

inför MB; ”Ursäkta, Matilda måste äta! Willie kan berätta allting!”46

I M6 är det MB:s älskare Danny Han är blond, chevaleresk och

beskrivs som den som fick MB att lita på män igen (efter att hon

blivit våldtagen).”På något vis kan han känna vad varje kvinna

behöver mest.” enligt WG.47

Han är godhjärtad till gränsen mot

naiv, han låter sig luras av Leda som slår ned och drogar honom.

Han visar liten handlingsförmåga i en våldssituation, där är det istället MB som tar

kommandot och hanterar situationen. Hans agentskap ligger snarare i hans förmåga att vara

empatisk och lyssna på kvinnorna han har i sin närhet (han använder bara sin empati mot

kvinnor).

3.1.5 Våldssekvenser och våld/hot mot person

Jag har också gjort kvantifieringar, där jag ser till omfattningen av allt våld i serien, och

vem som blir utsatt för det. Detta har två huvudsyften. Dels för att se om våldet i sig förändras

över tid, dels för att se om de potentiella idealiska offren är de som blir viktimiserade i störts

44

M2, s. 23 ff 45

M4, s. 24 46

M5 s. 59 47

M6 s. 73

Klara Thureson

8702090484

21

utsträckning (omvända gäller också självklart, är det idealiska gärningsmän som står för

merparten av våldet?).

Totalt rörde det sig om 78 våldssekvenser, fördelade ganska lika över de 2 klustren. Endast

6 våldssekvenser var sådant våld jag valde att inte göra analys på (till exempel i-ringen-våld).

Det var 3 i kluster 1 och 3 i kluster 2.

I dessa våldssekvenser finns det totalt 115 personer som blir utsatta för hot om våld eller

våld (borträknat undantagen). 51 av dessa återfinns i kluster 1 (34 män och 17 kvinnor)

resterande 65 återfinns i kluster 2 (53 män och 11 kvinnor).

MB och WG blir utsatta för hot och våld 32 gånger och är själva gärningsmän i hälften av

allt våld (58 gånger utsätter de andra för våld eller hot om våld).

Endast i 3 fall handlar det om våld mellan kvinnor, alla i M5.

3.2 Analys

3.2.1 Definition av ordet Offer

Precis som Christie hävdar att inte alla våldsdrabbade faktiskt ses som idealiska offer, ser

jag på offerskapet (inte bara det idealiska) som inte helt oproblematiskt.

Alla som drabbas av våld är inte offer, se till exempel boxaren som blir sönderslagen i

ringen, hen inget offer. Där blir det kanske inte så otydligt, då det rör sig legalt våld. Då är det

kanske knivigare med så kallade ”fight clubs”.48

Där träffas folk för att slåss, och de blir då

utsatta för våld. Är de offer? En sak är i alla fall säker, och det är att de inte faller under den

kategori offer som Christie kallar idealiska. De blir som Christie uttrycker det ”icke-idealiska

offer”.49

Det är dessa tre begrepp jag kommer att utgå ifrån i min analys; våldsdrabbade,

idealiska offer samt icke-idealiska offer. Med fokus på Christies termer idealiska samt icke-

idealiska offer.

3.2.2 Icke-idealiska offer

I serien Modesty Blaise är det karaktärerna MB och WG samt fotfolket (antagonisternas

underhuggare) som blir utsatta för nästan allt våld eller hot om våld. Jag kommer att titta

närmare på karaktären av två av dessa offerskap, MB:s och fotfolkets. Jag börjar med MB:s.

MB är i princip alltid i kontroll, även då hon utsätts för grovt våld och är i numerärt och

fysisk underläge. Ett exempel på detta hittar vi i M1 där hon under vapenhot blir utsatt för

48

Baserade på en bok av Chuck Palahniuk från 1996, samt en film från 1999 med samma

namn; både boken och filmen hette just Fight Club 49

Christie (2001) s. 48 ff

Klara Thureson

8702090484

22

tortyr. Hon binds vid en kyrkklocka som ”skurkarna” sedan börjar klocka i.50

Istället för att

drabbas av panik visar hon att det är hon som kontrollerar situationen. Genom att behärska sitt

sinne och sin kropp framkallar hon självorsakad medvetslöshet, och försöket till tortyr

misslyckas. Hennes kropp som skall vara måltavlan, offret, för ”skurkarnas” försök till skada,

blir istället medlet med vilket hon lyckas vända situationen. På detta vi går hon emot Christies

idealiska offer-kriterier genom att inte vara svag.

I de flesta våldssituationer hon är inblandad i är det antingen MB som är initiativtagare

eller så nedgör hon den som brukar våld mot henne.51

Detta kan illustreras med några

våldsekvenser ur M3.52

MB och WG bryter sig in i ”skurkarnas” högkvarter för att stjäla

bevis för deras brottsliga verksamhet. De blir dock ertappade av antagonistens män, och

måste fly. MB säger då till WG ”Jag lockar bort dom… Du tar dig härifrån med

mikrofilmerna.”.53

Jag anser här att MB tar samma aktiva val som deltagarna i så kallade fight

clubs, även om det inte är lika uttalad. Hon väljer att bryta sig in hos antagonisten

(”skurkarna”) och hon väljer att genom konfrontation locka bort dem från WG och bevisen.

Hon går in i våldet, hon är på platser hon inte borde vara på och som hon väljer att inte

undvika dessa platser (som jag ska belysa vidare nedan). På detta sätt går hon inte bara bort

från Christies definition av idealiska offer, utan hon manifester sig också som ett direkt icke-

idealiskt offer.54

Även i situationer där det förekommer hot om våld finns dessa element med, ett exempel

på detta går också att finna i M3. MB och WG har blivit ”ombedda” att inställa sig hos

antagonisten, Gabriel. De har möjlighet att gå till polisen, eller att fly men väljer att inte göra

det. Följande meningsutbyte sker också mellan WG och MB; ”Du tror alltså inte att vi sticker

halsen i nån snara?” (WG) ”Inte än… Vi är hitkallade för att Gabriel ska varna oss”(MB).55

Citatet belyser inte bara att MB är väl medveten om att hon kommer att bli hotad, det visar

också på att hon är medveten om att det kan blir farligt, bara ”inte än”. När hotet sedan faller

blir hotet bara en bricka i det spel hon spelar.56

Den andra kategorin våldsdrabbade som är icke-idealiska offer är Fotfolket. Här vill jag

poängtera att detta avsnitt inte handlar om Antagonisterna, utan om Antagonisternas

50

M1 s. 42, se även bilaga 3 s. 34 51

MB och WG står för nästan hälften av all våldsutövning; se bilaga 2 52

se bilaga 3 s. 35f 53

M3 s. 26 54

Christie (2001) s. 48 55

M3 s. 23 56

se bilaga 3 s 35.

Klara Thureson

8702090484

23

underhuggare/fotfolk. Dessa är sällan riktiga karaktärer, de saknar i princip alltid någon form

av deskription i fråga om bakgrund och karaktärsdrag. Här finns också en annan viktig aspekt

av det icke-idealiska offret, nämligen så kallad rollblandning.57

”Skurkarna” är ofta både

utsatta för våld, och utsätter också andra för våld. Ibland i samma scen. Ett exempel på detta

finner vi i M4 där tre ”torpeder”, lejda av antagonisten, kastar granater på MB och hennes

män. WG lyckas dock kasta tillbaka granaterna på ”torpederna” innan de sprängs. Det hela

slutar med att MB och hennes folk klarar sig oskadda medan ”torpederna” dör.58

Denna

rollblandning är också relevant för MB:s och WG:s offerstatus, då det samma ofta gäller dem.

3.2.3 Idealiska offer

De karaktärer som istället kan ses som idealiska offer finns att hitta bland kallade CD-

karaktärerna. Men inte heller här kan man se alla av dessa karaktärer som idealiska offer.

Dem som passar in på Christies definition är Kossuths dotter i M2 (som aldrig är med i bild),

Keri och hennes dotter Matilda i M5 samt Danny i M6.

Dessa karaktärer utsätts antingen för inget våld alls, eller en mycket liten del av det totala

våldet. Faktum är att de enda som blir utsatta för någon form av fysiskt (illustrerat) våld är

Danny.

Att Kossuth inte kan ses som ett idealiskt offer beror på att han självvalt har försatt sig i en

situation som han är medveten om kan bli farlig. Det våld han utsätts för är en ren konsekvens

av vilka val han har tagit. Man skulle kunna argumentera att Kossuth inte har valt, då

”skurkarna” håller hans dotter fången, men jag väljer att inte se det så.

Danny bör däremot ses som ett idealiskt offer, trots att han är man. Som jag skrev i början

anser jag inte nödvändigtvis att ett idealiskt offer måste vara kvinna, inte heller Christie

hävdar det, som jag tolkar honom. Han säger att ett idealiskt offer är svagt.59

Danny är svag,

inte kanske på grund hög ålder eller sjukdom, utan på grund av en oförmåga att hantera

våldsamma situationer. Detta visas bland annat i situationen då han och MB blir hotade av en

torped. Det är MB som får ta alla initiativ, Danny gör bara exakt som MB säger.60

Han säger

också själv senare i M6 (om våld) ”det är inte min sida alls, jag var förstenad!”.61

Han

sysslar inte med något olagligt och han beskrivs ofta som empatisk och att han hjälper

57

Christie (2001) s. 55 58

M4 s. 20 samt bilaga 3, s. 36 59

Christie (2001) s. 48 60

M6 s. 77 ff 61

M6 s. 81

Klara Thureson

8702090484

24

kvinnor.62

Båda gångerna han blir viktimiserad är dessutom under dagtid, på platser där han

inte borde bli utsatt för våld, i en skog, och i ett varuhusgarage (han blir sedan slagen flera

gånger men dessa är de tongivande i berättelsen).

Kari och hennes dotter är flyktingar från sin by, där de hotade att döda Matilda, då hennes

far var vit. De antyds också att Kari blev våldtagen av Matildas far. Matilda är svag eftersom

hon är ett spädbarn, vilket också borgar för hennes moraliska renhet (den enda onda bebis jag

kan komma på är Damien i filmen Omen). Hon befinner sig hos sin mor, vilket i

sammanhanget bör vara den tryggaste plats en bebis kan vara på.

Matildas mor Kari är 16 år och föräldralös.63

Hennes värnlöshet illustreras genom hennes

avsaknad av kläder, hon har bara en bastkjol på sig, Matilda däremot är inlindad i en tjock

päls. Detta ser jag som en illustration av Karis moral, som måste anses hög om än något

primitiv. Hon är en god mor. Hennes barn är ordentligt klädd, medan hon går i trasor. Hon bär

alltid på sitt barn och ammar det. Anledningen till att hon är på flykt är också för att rädda sitt

barn.64

Detta gör att hon är ute i ett respektabelt projekt.

Trots att hon är ogift och mor fläckar inte detta hennes moraliska godhet, då det beskrivs

som att den vita kaptenen ”gjorde henne med barn innan hon lyckades smitta.”.65

Både

hennes begränsade fria vilja och att hon inte var delaktighet i sitt tillstånd beskrivs i citatet.

Hon är en flyktig från sitt eget hem, och gömmer sig så gott hon kan i djungeln. Detta anser

jag är en plats hon har moralisk rätt att vara på, hon har ingen annanstans att vara.

Kossuths dotter är inte med i bild, och hon beskrivs mycket kortfattat. Ändå känner jag att

det är av vikt att ha med henne i analysen just för att hon är den minst komplexa av alla

karaktärer. Hennes enda roll blir den som ett offer. Hon beskrivs som ensam och moderlös

(senare också faderlös). Hon är sex år, och hålls i ett fångläger.66

Hon beskrivs som en

”gisslan under hot”.67

Det antyds att hon bodde hos sin döda mors syster innan hon blev

tagen till fånglägret, en plats hon knappast kan klandras för att vara. Även om det inte

beskrivs rent ut hur moraliskt ”ren” hon är, följer jag här samma resonemang som hos

Matilda. Hon är den ”lilla flicka” och en sådan är oftast moraliskt oskyldig.68

62

M6 s. 72 f. 63

M5 s. 59 64

M5 s. 60 65

M5 s. 60 66

M2 s. 23 f 67

M2 s. 27 68

M2 s. 26

Klara Thureson

8702090484

25

I serien uppfattar jag att det är mycket lite fokus på offerskap. I flera av serierna är det

staten (västvärlden) som presenteras som de stora ”offret”, (i M1, M2, M3 och M4). De som

är utsatta för nästan allt våld är i själva verket seriernas ”skurkar” och MB och WG. Alla

dessa är, som Christie kallar dem, icke-idealiska offer.69

Även i M2 där det finns ett idealiskt

offer (Kossuths dotter), så är det ändå västvärlden som presenteras som det stora offret, som

måste skyddas till varje pris.

3.2.4 Definition av ordet gärningsman

Precis som jag ägnade några rader till att beskriva ordet offer, vill jag också skriva några

ord om dess motpol gärningsmannen. En gärningsman är någon som gör, i denna uppsatts

ligger fokus på de personer som gör (utför) våld eller hot om våld. Jag använder mig också av

det mer neutrala ordet våldsverkare för att beskriva någon som utför en våldshandling.

Precis som det finns idealiska och icke-idealiska offer, finns det också idealiska och inte-

så-idealiska gärningsmän. Det är dessa två begrepp jag kommer att använda mig av.

3.2.5 Idealiska gärningsmän

För att ett offer ska vara idealiskt krävs en idealisk gärningsman. Denna symbios är enligt

mig kärnan i Christies teori. Alltså finns det idealiska gärningsmän för de idealiska offren jag

beskrivit ovan.

Kossuths dotter, den mest anonyma av offren, har kanske också den mest anonyma

gärningsmannen, eller männen. Anonymitet är ett kriterieum för idealiska gärningsmän, det

ska vara en okänd gärningsman.70

Gärningsmannen i detta fall benämns aldrig med namn, den

enda direkta referensen är till ”dom har mitt barn” (min understrukna).71

Däremot framgår

det att det är Sovjet och östblocket som är ”skurken”. Christie skriver i och för sig att till

exempel vakter i just fångläger är dåliga idealiska gärningsmän, men hans exempel handlar

om norska män utifrån en norrmans perspektiv.72

De ”män” som håller Kossuths dotter är

främlingar, anonyma och under kalla kriget den största fienden till den västerländska

livsstilen. Jag anser att man måste sätta in berättelsen i en kontext. I M2 är den kontexten

kallakriget, hela historien kretsar kring kalla kriget. I den kontexten anser jag att man kan

uppfatta Sovjet som en person. Den bild jag har fått från denna tid, en diskurs där Sovjet i sig

69

Christie (2001) s. 51 ff 70

Christie (2001) s. 48 71

M2 s. 23 72

Christie (2001) s. 55 f

Klara Thureson

8702090484

26

var ett väsen, Den ryska björnen. Utifrån den kontexten och den diskursen anser jag att man

kan se Sovjet som en idealisk gärningsman; ond, fysiskt stark och okänd.

Kari och hennes dotters gärningsmän är också anonyma och avlägsna. Det är mannen som

det antyds har våldtagit Kari, det är männen i hennes hemby som vill döda hennes dotter.

Dessa gärningsmän är dock inte fullt lika idealiska som för Kossuths dotter. Det finns för lite

information om dem för att kunna säga att de till exempel har ”onda” avsikter. Tvärt om,

åldermännen vill döda dottern för att rädda byn från onda andrar, de är heller inga främlingar

för Kari, hon flyttade inte från byn förrän hon var tolv och har alltså någon form av relation

till dem. Kaptenen däremot är en främling för Kari, och hon som bott på en flickskola sedan

hon var tolv måste ses som kysk och dygdig mot kaptenen. Och det är just den skillnaden

mellan offer och gärningsman som blir intressant, Christie skriver just om denna växelverkan

mellan offer och gärningsman, ju mer idealiskt offret är ju mer idealisk blir

gärningsmannen.73

Även om gärningsmännen i det här fallet kanske inte i sig själva är helt

idealiska, inte uppfyller kriteriet till punkt och pricka, blir det i min tolkning idealiska i

kontexten med den 16 åriga, dygdiga flickan, och hennes nyfödda dotter.

Dannys gärningsman är kanske den mest intressanta och problematiska, då den är en

kvinna. Den enda som fysiskt slår Danny är en kvinna. Kvinnan är Leda, en känslomässigt

iskall mördarmaskin. Handlingskraftig och logisk. Danny däremot är mjuk och empatisk, vet

inte hur han ska hantera våldsamma situationer

I början av min uppsats skrev jag att jag anser att det viktiga i Christies teori är det sociala

könet, eller vilket genus en karaktär skapar. I detta exempel ställs det på sin spetts. Danny är

kanske fysiskt starkare än Leda, men han konstruerar ett mycket feminint genus, där han är

passiv och underordnad (både jämte MB och senare mot Leda). Leda är däremot rationell,

stark och aktiv. Tove Petterson beskriver detta som (normativt) typiskt feminina respektive

maskulina egenskaper.74

Leda iscensätter också ett maskulint genus på andra sätt, hon är

kortklippt på gränsen till snaggad. Lander tar upp hur viktig kroppen och dess estetik är för att

uppfattas som en ”riktig kvinna”.75

Leda tycks inte ens försöka, just genom att ha sitt hår

snaggat. Leda är inte en riktig kvinna., och i en hetronormativ diskur, när den normativa

kvinnan ses som det eftersträvansvärda blir motsatsen det avvikande.

73

Christie (2001) s. 54 74

Petterson (2003) s. 142 75

Lander (2001b) s. 137 ff

Klara Thureson

8702090484

27

Jag anser att det är den oförmågan att vara normativ som gör man kan se Leda som en

idealisk gärningsman, i relation till Danny är hon stor och ”ond” (avvikande). Hon är aktiv

och han är passiv.

3.2.6 Icke-idealiska gärningsmän

Som jag tidigare har skrivit är det MB och WG som utför hälften av allt våld. Ändå är de

inga idealiska gärningsmän enligt Christies definition. Jag ska beskriva varför.

Den viktigaste aspekten är att de inte moraliskt ”svart”, tvärt om. De finns åtskilliga

exempel på hur de beskrivs som moraliskt högtstående. Speciellt MB utmålas som moraliskt

”ren”, i M4 till exempel säger WG ”Du hatar sånt här. Jag kan ta det!” då MB ska skjuta

män med en harpun.76

Att det är viktigare för MB att vara moraliskt ren tror jag har att göra

med det faktum att hon är en kvinna. Att vara en riktig kvinna är att vara omvårdande. 77

Att

döda män med en harpun är inte speciellt omvårdande. Därför måste det ursäktas och

förklaras, MB svara WG med ”Nej, miljontals liv är i fara så det måste göras”. MB måste,

för att framställas som icke avvikande (och då omoralisk?), hela tiden kämpa mot sitt kön inte

bara mot ”skurkarna”. I motsats till Leda försvara hon hela tiden sin normativa kvinnlighet,

anser jag. Detta är dock något som White inte håller med om, hon hävdar att MB skapar ett

avvikande genus, och inte bör ses som normativ.78

Jag ska därför visa på hur jag menar att

MB försvarar denna normativa könstillhörighet (och på så sätt kan ses som moraliskt ren, och

en stå utanför Christies teori). En av de få gångerna MB slår en obeväpnad person är när hon

blir kallad ”man” av en nedgjord (kvinnlig) fiende.79

Hon försvara sin heteronoma

könstillhörighet, och enligt Petterson blir det en feminin handlig trots våldet, och på så vis en

befästelse av hennes normativitet och indirekt hennes moraliska renhet.80

På detta sätt klargörs för läsaren att MB och WG inte är ”onda”. Jag anser att det är viktigt

då de fysiskt ofta har övertaget mot de ofta ganska hafsiga skurkarna som de nedgör på

löpande band.

Alfvén Eriksson tar också upp hur en individ som drivs av moral snarare än plikt är vanligt

i ungdoms litteratur, och hur detta uppfattas som det allra högsta ur moralisk synvinkel.81

76

M4 s. 37 77

Lander (2001a) s. 33 78

White (2001) s. 71 79

M5 s. 66 80

Petterson (2001) s. 147 81

Alfvén Eriksson (1986) s. 44

Klara Thureson

8702090484

28

Detta stämmer också väl överens med MB och WG som tar sig an brottsbekämpning som en

hobby, drivna av ett högre gott, utan ett vinstintresse bakom.

Men det är inte bara MB och WG som är våldsverkare utan att kunna aspirera på att vara

några idealiska gärningsmän. Inte heller Fotfolket de nedgör, kan ses som idealiska. Som jag

redan har beskrivit läggs överhuvudtaget väldigt lite fokus på dem, de beskriv sällan som

onda (eller de beskrivs sällan alls). De är bara ett köttberg som MB och WG måste ta sig

igenom. En intressant aspekt är däremot att de ofta nämns vid namn!

Även obetydliga karaktärer får ofta ett namn knutet till sig. ”Ricco dör, men hans sista

skott träffar Willie i benet”.82

Ricco nämns vare sig före eller efter det, men han är inte en

anonym skytt, han har ett namn. Jag tycker detta är intressant, det gör gärningsmännen till

personer. Christie skriver att idealiska gärningsmän är människor som knappt är människor.83

Genom att ge gärningsmännen namn så punkterar O´Donnell detta.

Slutligen måste jag nämna Antagonisterna, och bilden av dem som gärningsmän. Christie

beskriver i sitt kapitel, hur lagstiftningen i hans hemland Norge resonerar om narkotikabrott,

där de högsta straffen ges till de så kallade ”knarkhajarna”, onda affärsmän som själva inte tar

droger men cyniskt sprider dem.84

Det är dessa som är de idealiska gärningsmännen, men i

verkligheten existerar de knappt. Antagonisterna i serien Modesty Blaise är just sådana.

Cyniskt utnyttjar de alla källor till profit. De är de verkligt (enda) onda i serien, klassiska

serieskurkar. Det intressanta blir då att de ändå inte kan ses som idealiska gärningsmän, och

det beror på avsaknaden av idealiska offer. I många fall drabbar deras våld deras

underhuggare, Fotfolket och i alla serier utom M5 och M6 är det stora hotet, den brottsliga

ploten, riktad mot samhället i någon form. Det är sir Tarrant som får illustrera den annars så

anonyma staten.

3.2.7 Förändring över tid?

Våldsfrekvensen är i princip oförändrad över de 40 år som spannet ligger på. Kluster 1 och

två visar inte på några större skillnader. En skillnad är dock att det dyker upp 3 fall av våld

kvinnor i mellan i kluster 2, materialet är dock för litet för att jag ska våga uttala mig generellt

kring detta.

Men det är just kring det kvinnliga könet förändringen har skett. I kluster 1 är alla

gärningsmän just män. Antagonisterna är män och ”fotfolket” är män. De kvinnor som finns

82

M3 s. 34 83

Christie (2001) s. 55 84

Christie (2002) s. 57

Klara Thureson

8702090484

29

med är MB och WG:s flickvänner, både i M1 och M3 presenteras flickvänner till denne. I

båda av serierna är de också utsatta för någon form av våld.

I kluster 2 finns det däremot med kvinnor som har en aktiv roll på den ”onda” sidan, i alla

de tre serierna. I M4 är till och med antagonisten själv en kvinna. Jag anser att detta är ett

uttryck av att gärningsmannabilden blir mer komplex, och kanske går ifrån Christies

definition av idealiska gärningsmän något, även om jag i fallet Leda har visat på hur även en

kvinna kan ses som en idealisk gärningsman. Christie själv benämner dock alltid

gärningsmannen som en ”han” i sitt kapitel om idealiska offer och gärningsmän. Tolkningen

att en kvinna som konstruerar ett maskulint genus kan vara en idealisk gärningsman är alltså

min.

Bilden av MB och WG förändras också något under de 40 åren. Inte att de är moraliskt

rena, utan hur det presenteras för läsaren. Ett som jag tycker spännande exempel på detta är

att MB och WG röker i kluster 1. Men inte en enda cigarett tänds av dem i kluster 2. Att detta

är så spännande anser jag vara för att det visar så tydligt på hur moral, normativitet och

indirekt då också idealiska gärningsmän och offer, är kontext baserade och på hur det

förändras över relativt kort tid. På 60-talet sågs det som sofistikerat att röka, idag när vi vet

om faran med det ses det inte med lika blida ögon.

3.3 Analyssammanfattning och Slutsats

Ser man till våldet i serien Modesty Blaise finner man att det är mycket jämt fördelat över

de två klustren. Jag vill dock poängtera att jag inte studerat våldsarten (grovhet till exempel)

utan endast sett till frekvens och vem som är drabbad och vem som utför våldet. En skillnad

är dock att i kluster 2 finns det exempel på kvinnor som utövar våld mot andra kvinnor, något

som ej finns i kluster 1. De mest våldsdrabbade och våldsverkarna hittas båda i kategorierna

Hjälten och Fotfolket. Det vill säga finns här en rollblandning, de som utför det mesta av

våldet är också de som i störst utsträckning drabbas av det. Däremot är vare sig

hjältekaraktären MB eller Fotfolket några idealiska offer. Eller idealiska gärningsmän.

MB visar på en allt för stor handlingskraft och styrka för att kunna ses som idealiskt offer,

och Fotfolket är allt för ”moraliskt svarta”. MB är däremot inte tillräckligt ”moraliskt svart”

för att kunna ses som en idealisk gärningsman, det finns flera exempel på hur hon

manifesterar sin moraliska renhet (normativitet). Fotfolket kan heller inte ses som idealiska

gärningsmän, de nämns ofta vid namn och beskrivs mest som ett köttberg som MB och WG

måste ta sig igenom. Inte heller Antagonisterna kan ses som idealiska gärningsmän, de utför

mycket lite våld själva, och även om de presenteras som moraliskt svarta finns här en

Klara Thureson

8702090484

30

avsaknad av idealiska offer, och denna växelverkan mellan gärningsmän och offer är central i

Christes teori.

De offren och gärningsmännen rör sig istället i periferin av historien, och är karaktärer som

både utövar och drabbas av väldigt lite våld. Endast ett av de idealiska offren, karaktären

Danny, drabbas av våld, och således är det bara en av de idealiska gärningsmännen, Leda

(som dessutom är kvinna) som är våldsverkare.

Detta visar på att våld och synen på idealiska offer och gärningsmän inte är

sammanlänkade. Idealiska offer och dito gärningsmän skapas utifrån en kontext snarare än

utifrån en fysisk händelse.

4 Diskussion

4.1 Vidare forskning

Kriminologisk forskning kring populärkultur verkar vara obefintlig och jag har även fått

reaktioner från mina kursare att det inte ses som speciellt ”fin” och ”seriöst” att skriva om just

populärkultur. Jag tycker detta är mycket synd. Litteratur i alla former har en tendens att

avfärdas då den inte är ”sann”, enligt Björn Larsson (professor i franska i Lund). Vidare

menar dock Larsson att väldigt många faktiskt läser den som en sanning.85

Detta moment 22

tror jag gör att det forskar lite kring skönlitteraturen samtidigt som det påverkar väldigt

mycket.

Tomrummet av studier av detta slag känns stort, och jag tycker att det borde få den status

det förtjänar. Medan jag arbetade med mitt material funderade jag ofta på vilka

neutraliseringstekniker som användes för att läsaren skulle uppfatta MB och WG ofta mycket

grova våld som legitimt. En sådan genomgång tror jag skulle kunna vara intressant. Även en

djupare genusgenomgång tror jag kan vinna kriminologisk relevans då serien har en våldsam

kvinna som huvudroll och då genusforskning inom kriminologin ligger lite i sin vagga.

4.2 Avslutande diskussion

Christie beskriver med sin teori idealtypen av ett offer och av en gärningsman, i den här

studien har jag använt mig av dessa för att försöka se hur och om dessa idealtyper presenteras

i serien Modesty Blaise. Både Alfvén Eriksson och Larsson menar att läsaren, speciellt den

unge läsaren (enligt Alvén Eriksson) påverkas av litteraturen i fråga om synen på ”brottsling”

85

Larsson (under pub. 2009) s. 8 f

Klara Thureson

8702090484

31

och i fråga om synen på ”brottet.86

i ett samhälle där offer får allt mer makt och där

opinionsbildningen flyttat från sakkunniga experter till allmänheten anser jag att vikten av att

se till hur litteraturen och populärkulturen presenterar våld, våldsdrabbade och våldsverkare.

Däremot har jag inte under min studie tid stött på studier där man ser till det fiktiva som

spridare av dessa attityder. Denna uppsats gör anspråk på att glänta på den dörren och jag har

försökt att göra ett kriminologiskt porträtt av våld i den fiktiva populärkulturen.

Valet av Christies teori var för mig självklart, just för att jag ville se hur våldet

presenterades och då Christies teori dels är kontextuell och dels ser till hur samhället uppfattar

våldsdrabbade och våldsverkare. Att jag inte hittat någon tidigare studie där Christies teori

används på fiktivt material gör att jag inte har något att luta mig mot, och det finns delar i

hans teori som är svårapplicerad på mitt material. Hur bedömer jag om en person är stark nog

att föra sin tala och berätta om brottet? Men som jag har tagit upp i början av denna uppsats

har jag valt att utesluta denna del ur min analys, då jag har varit ute efter att se hur idealtypen

som Christie beskriver återfinns i serien, och det anser jag att jag kan göra utan att behöva ta

hänsyn till just denna aspekt.

Ett annat problem jag upplevde var hur jag skulle tolka bilden av Antagonisterna, som på

många sätt har de kriterier som krävs för att vara en idealisk gärningsman. Att jag ändå valde

att inte se dem som detta är för att jag inte ville stycka upp Christies teori utan visa på hur

synen på offer och gärningsmän är sammankopplade och de inte kan stå själva utan varandra.

Mitt metodval grundade sig i att jag behövde en bred analysmetod, både på grund av

karaktären av mitt material som både bestod av text, bild och berättelsen i helhet. Skulle jag

bara valt att fokusera bara på det idealiska offret och gärningsmannen hade en narrativ

analysmetod varit att föredra, men då jag också ville se till allt våld behövde jag en metod

som bortsåg från kontexten. Denna systematiska genomgång, att noggrant se till alla

våldssituationer och för mig själv motivera och skriva ned hur jag tänkte, kände jag gav en

större konsekvens i min analys av materialet. Precis som en intervjutranskribering öppnar upp

för nya tolkningar gjorde också den utskriften av alla våldsituationer det för mig.

Jag är uppvuxen med serien Modesty Blaise, och MB har alltid varit min store hjälte och

förebild. Att få göra en studie och läsa serien ur ett djupare perspektiv har varit en fantastisk

upplevelse, men också svår och mödosam. Att undersöka om min stora barndomshjälte är en

gärningsman, eller ännu värre, ett offer, har öppnat mina ögon för hur hårt rotat

förställningarna om vem som är ett offer och vem som är en gärningsman är. Det tror jag är

86

Larsson (under pub. 2009) s. 8 ff samt Alfvén Eriksson s. 15

Klara Thureson

8702090484

32

själva essensen i min uppsats, att försöka öppna upp för att se hur vi läser av våldet och hur

våld, offerskap och gärningsmannaskap inte är alltid är sammanlänkat utan inlärt.

Klara Thureson

8702090484

33

5 Referenslista:

Alfvén Eriksson, A-M (1986) Brottslingen – villebråd eller medmänniska doktorsavhandling

framlagd vid Lunds Universitet Rabén & Sjögren Stockholm

Boréus, K & Bergström, G (2005) Textens makt och mening” Studentlitteratur Lund

Bryman, A (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Liber Malmö

Burcar, V (2005) Gestaltning av offererfarenheter Sociologiska institutionen Lunds

Universitet Lund

Christie, N. ”Det idealiska offret” s. 51f I Åkerström, M & Sahlin, I (red) Det motspänstiga

offret 2001 Studentlitteratur Lund

Ericson, R V (2007) Crime in an insecure world Polity Press Cambridge

Garland, D (2001) The Culture of control Oxford Universety Press Oxford

Hörnqvist, M (2004) ”Risk Assesments and Public Order Disturbances: New European

Guidelines for the Use of Force?” Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime

Prevention, Vol. 5 2004

Lander, I (2003a) ”Genus, normalitet och avvikelse” I Lander, I & Petterson, T & Tiby, E

(red) Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet Studentlitteratur Lund

Lander, I (2003b) ”Att framföra sig som kvinna” kap. 5 I doktorsavhandlingen Den flygande

Maran Stockholms Universitet, Kriminologiska institutionen Stockholm

Larsson, B (under publ. 2009) Vad är meningen med litteratur… och med vetenskap om

litteratur? Språk- och litteraturcentrum Lunds universitet Lund

Lombroso, C (1998) ”Positive School” I Williams III, F P & McShane, M D (red)

Criminology Theory (sec. ed.) Anderson Publishing 1998 Cincinnati

Messerschmidt, J W (2004) Flesh and Blood Boston: Rowman & Litterfield Publisher

Petterson, T (2003) ”Våld som iscensättning av femininiteter” I Lander, I & Petterson, T &

Tiby, E (red) Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet Studentlitteratur Lund

White, R (2007) Violent Femmes: Women as spies in popular culture Routledge New York

Övriga Källor

Seriewikin.serieframjandet.se 2008-11-11

(http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-

%C3%A4ventyr)

www.ne.se/artikel/1418364

Oxford uppslagsboks nätupplaga 2009-02-06

www.askoxford.com

http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-%C3%A4ventyrhttp://seriewikin.serieframjandet.se/index.php/Lista_%C3%B6ver_Modesty_Blaise-%C3%A4ventyrhttp://www.ne.se/artikel/1418364http://www.askoxford.com/

Klara Thureson

8702090484

34

Material

M1: O´Donnell & Holdaway, J ( org. 1963 svensk org. 1965) ”Mordligan” I Höglund, J-E

& Nilssin, J & Öhrn, E & Öhrn, T (red) Modesty Blaise 1 (1995) Alvglans

M2: O´Donnell & Holdaway, J (org. 1963-64, svensk org. 1966) ”Den försvunne

vetenskapsmannen” I Sundström, Y & Hansson, C & Marchall, A (red) Modesty Blaise 5

(2000) Alvglans

M3: O´Donnell & Holdaway, J (org. 1964 svensk. org. 1967) ”Fallet Gabriell” I Kolmvik,

A-L & Marchall, A & Davidsson, H & Ericsson, C (red) Modesty Blaise 3 (1996) Alvglans

M4: O´Donnell & Romero, E B (org. 1999 svensk. org. 2000) ”Den siste aristokraten” I

Ihrstedt, B (red) Modesty Blaise 13 Egmont Kärnan

M5: O´Donnell & Romero, E B (org. 2000-01 svensk. org. 2001) ”Dödligt villebråd” I

Ihrstedt, B (red) Modesty Blaise 13 Egmont Kärnan

M6: O´Donnell & Romero, E B (org. 2001 svensk. org. 2001) ”Zombien” I Ihrstedt, B

(red) Modesty Blaise 13 Egmont Kärnan

Klara Thureson

8702090484

35

6 Bilagor

Bilaga 1

Serie M1 M2 M3 M4 M5 M6

Våldsepisoder

totalt

15 7 15 12 16 13

Analysunderlag 12 7 15 12 16 10

Undnantag 3 0 0 0 0 3

totalt tre första 37

analys tre första 34

Totalt tre sista 41

Analys tre sista 38

Totalt 78

Totalt analys 72

Klara Thureson

8702090484

36

Bilaga 2

Serie M1 M2 M3 M4 M5 M6

Man våld/hot mot

Man

7 4 15 16 10 11

Man våld/hot mot

Kvinna

10 2 5 3 3 2

Kvinna våld/hot mot

Man

2 3 3 5 6 5

Kvinna våld/hot mot

Kvinna

3

totalt våld/hot mot

man

9 7 18 21 16 16

totalt våld/hot mot

kvinn.

10 2 5 3 6 2

totalt våld/hot 19 9 23 24 22 18

M.B/W.G

gärningsperson

10 5 13 11 13 6