Övergripande mål och budget säffle kommun 2015 2017 november 2014 ks förslag till kf

Övergripande mål och budget 2015-2017

1


Nämnderna

Övergripande mål och mått

Åtgärder för ökad måluppfyllelse

Driftbudget

Investeringsbudget

Ägardirektiv för bolagen

.

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges sammanträde 24 november 2014

Rev 2014-11-21 av ekonomienheten (rättat anslag kommunrevisionen 2016 och 2017)


2

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 3

Omvärld och befolkning 5

Verksamhetsstyrning utifrån Vision Säffle 20206 8

Modell för verksamhetsstyrning 11

Övergripande mål i sammandrag 14

Budgetramar 2015 samt plan 2016 och 2017 16

Nämnderna 20

Kommunfullmäktige och kommun-revisionen 21

Kommunstyrelsen 23

Barn- och utbildningsnämnden 28

Miljö-och byggnadsnämnden 34

Socialnämnden 36

Kulturnämnden 38

Teknik- och fritidsnämnden Säffle-Åmål 42

Investeringar 45

Bolagen 47

Säfflebostäder AB 49

Forskningen i Säffle AB 52

Säffle kommunikation AB 54

Säffle Kedjan 2 AB 56

Budgeten i siffor 59

Sammanfattning 70


3

Kommunstyrelsens ordförande

När budgeten för 2015 togs av kommunfull-

mäktige i juni kunde vi konstatera att Säffle

efter ett par riktigt tuffa år nu förhoppningsvis

kommit in i ett nytt läge. Snart ett halvår se-

nare är det mycket glädjande en befolknings-

ökning för första gången sedan 1994! Första

veckan i november var befolkningen prelimi-

närt 15 330 personer, vilket var 31 fler än

samma vecka förra året. Eftersom skatteintäk-

terna till stor del beror på antalet invånare kan

vi nu räkna upp intäkterna något och öka an-

slagen till de prioriterade verksamheterna soci-

alnämnd samt barn- och utbildningsnämnd. De

övergripande mål som beslutades för nämn-

derna i juni ligger fast.

Kommunen fortsätter tillsammans med många

andra krafter att arbeta mycket intensivt kring

näringslivs- och sysselsättningsfrågorna. Möjlig-

heterna till arbete på hemorten är för de flesta av

oss en av de absolut viktigaste faktorerna vid val

av bostadsort. I den gamla bussfabriken är det nu

fullt av verksamheter. Lokalen har redan byggts ut

utifrån hyresgästernas behov. Vid handelsplats

Guttane har grundplattan till det första huset

gjutits. Ombyggnaden av gestaltningsplanens

etapp ett med delprojekten kring Gästhamnen,

Medborgarhuset och Tullnäbben pågår.

Ombyggnaden för genomfarten Näsvägen-Karl-

stadsvägen har kommit långt.

Kommunens verksamhetsstyrning bygger på

att nämnderna tar fram förslag till övergripande

mål och mått för sina respektive verksamheter. De

övergripande målen kopplar det årliga förbätt-

ringsarbetet till kommunens vision Säffle 2026

genom de strategier som beslutats för visionen. De

besluts som togs i juni kring de övergripande

målen och riktningen för de tre kommande årens

kvalitetsarbete ligger fast i detta dokument.

Utmaningar finns bland annat fortfarande när

det gäller kvaliteten i skolan och delar av omsor-

gen. Säffle höga arbetslöshet har förbättrats, men

är fortsatt mycket bekymmersam.

Den ekonomiska konjunkturen fortsätter att

vara svårbedömd efter finanskris 2008 och

påföljande eurokris för något år sedan. Såväl

Sveriges kommuner och Landsting, Konjunktur-

institutet och Riksbanken konstaterar att den

svenska ekonomin är relativt stark. Samtidigt

sänkte Riksbanken reporäntan till 0 % den 29

oktober på grund av för låg inflation i landet.

Riksbankens bedömning att räntan inte kommer

att höjas förrän 2016 är en signal om att allt inte

står rätt till i ekonomin.

De anslag till nämnderna som antogs av full-

mäktige i juni ligger kvar när vi nu reviderar bud-

geten. Det innebära att samtliga nämnderna får ett

generellt påslag med 2 procent. Dessutom läggs

ytterligare 7 mnkr till socialnämnden, vilket inne-

bär en resursförstärkning för år 2015 med 18,4

mnkr utöver de demografiska förändringarna. För

barn- och utbildningsnämnden läggs ytterligare 2

mnkr, vilket innebär en resursförstärkning med

11,5 mnkr förutom de demografiska förändring-

arna. Beslutet om att permanenta den särskilda

satsningen på ungdomsanställningar och ferie-

arbeten till en kostnad av 2,4 mnkr ligger kvar.

Anslaget på 1 mnkr till utökade näringslivssats-

ningar ligger också kvar från juni.

Enligt de riktlinjer för god ekonomisk hus-

hållning som fastställdes av kommunfullmäktige i

december 2013 ska kommunens resultat ha ett

långsiktigt riktvärde på 2 % av skatteintäkter och

generella statsbidrag. Ett gott resultat är extra

viktigt i tider med stora investeringar. För att klara

utmaningarna inom vård-, omsorg och skola har vi


4

emellertid varit tvungna att lägga resultatet på 1 %

år 2015.

På investeringssidan ligger samtliga beslut

från juni kvar, vilket innebär att det finns medel

anslaget under budgetperioden 2015-2017 för att

slutföra de stora skolombyggnaderna som inne-

fattar en koncentration av högstadiet till Teg-

nérskolan omvandlingen av Höglundaskolan till

en F-6 skolan. Anslag finns även för ombyggnad

av Svanskogs skola och en tillbyggnad av Herr-

gårdsgymnasiet med projektet Science Center.

Anslag finns även för ombyggnad av ventilationen

i Medborgarhuset och byte av stolarna i Teater-

salongen. På den tekniska sidan finns anslag för

etapp 2 i renoveringen av Kanalbron (vägbana,

räcken m.m.), fortsättning av ombyggnaden Näs-

vägen Östra Storgatan, fler båtplatser vid Ekenäs

samt ombyggnad av Svanskogs vattenverk. I no-

vemberbeslutet om budget får teknik- och fritids-

nämnden ett uppdrag att projektera och åter-

komma under året om särskilt anslag för ombygg-

nad av Sundsgatan mellan Fogdegatan och Bryg-

gerigatan.

Kommunen strävar alltid efter att Säffle ska

ha god service, ett rikt förenings- och kulturliv

samt ett diversifierat näringsliv. Den stora utma-

ningen är fortsatt att utifrån realistiska ekonomiska

ramar finna nya vägar för att kunna ge bästa möj-

liga service och samtidigt skapa utrymmer för att i

samverkan med andra parter öka attraktionskraften

för kommunen.


5

Omvärld och befolkning

Omvärld

Sveriges Kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting konstaterade i

sin ekonomirapport från april 2014 att kommuner

och landsting fortsätter att uppvisa relativt goda

resultat. En bidragande orsak var en fortsatt stark

skatteunderlagstillväxt. När den internationella

konjunkturen enligt SKL:s bedömning nu för-

stärks och den svenska ekonomin lägger in en

högre växel blir tillväxten i skatteunderlaget ännu

bättre. Kostnadsvolymen beräknades fortsätt-

ningsvis öka med ½ procent utöver demografiskt

betingade behov i kommunerna.

Av Ekonomirapporten framgår att den inter-

nationella lågkonjunktur som följt på finans- och

skuldkrisen nu är inne på sitt sjätte år. En kon-

junkturell återhämtning har inletts, men den har

kommit olika långt i olika länder. Läget i den

amerikanska ekonomin förbättras successivit och

även euroområdet uppvisar sedan ett år tillbaka

tillväxt. De senaste årens svaga internationella

konjunkturutveckling har bidragit till att den

svenska ekonomin fortfarande befinner sig i låg-

konjunktur. Det stora exportberoendet har gjort att

den svenska ekonomin drabbats hårt av vikande

utländsk efterfrågan.

Trots den svaga ekonomiska utvecklingen har

sysselsättningen i Sverige utvecklats förhållande-

vis väl. Den positiva utvecklingen av sysselsätt-

ningen har bidragit till en gynnsam utveckling av

kommunernas och landstingens skatteunderlag.

Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet gör fyra bedömningar av det

ekonomiska läget om året. Nedanstående text

bygger på institutets bedömning av läget i augusti

2014. Konjunkturinstitutet konstaterar att svensk

ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur.

Det beror i huvudsak på den svaga utvecklingen i

omvärlden efter finans- och skuld-kriserna som

började 2008. Institutet bedömer därför att det tar

lång tid innan Sverige når konjunkturell balans

trots låg reporänta. Låg-konjunkturen har medfört

hög arbetslöshet och låg inflation under flera års

tid. Svensk BNP var i stort sett oförändrad de två

första kvartalen i år. En svag utveckling av om-

världens efterfrågan dämpade exporten och nä-

ringslivets investering exklusive bostäder föll

tillbaka.

Enligt konjunkturinstitutet har, även i stora

delar av omvärlden, den ekonomiska utvecklingen

varit svag hittills i år, i synnerhet i euroområdet

där BNP knappt ökade alls det första halvåret.

Liksom i Sveriges pekar dock flertalet enkätbase-

rade indikatorer i OECD-om-rådet på BNP växer

starkare under resten av året. De ljusare utsikterna

är delvis en följd av låga styrräntor och mindre

finanspolitiska åtstramningar än föregående år.

Den svaga utvecklingen av svensk export bi-

drar till att industriproduktionen fortsätter att falla

i år. Konjunkturinstitutet bedömer att nästa år, när

omvärldsefterfrågan växer snabbare, ökar expor-

ten med 5,2 procent och industriproduktionen

återhämtar sig. Den svaga produktionsutveckl-

ingen innebär att kapacitetsutnyttjandet i industrin

för närvarande är på en nivå som indikerar ett

relativt litet investeringsbehov. Det andra kvartalet

var industrins investeringar ungefär 5 procent

lägre än för ett år sedan. De sammantagna investe-

ringarna i ekonomin ökar trots detta med 4,3 pro-

cent i år och 7,3 procent nästa år. Stora investe-

ringsbehov i den offentliga sektorn och en kraftig

ökning av bostadsbyggandet ligger bakom upp-

gången. Byggproduktionen beräknas därmed växa

snabbt i år och nästa år.

Efter en svag inledning på året steg syssel-

sättningen mer än väntat det andra kvartalet. Indi-

katorer talar för en fortsatt uppgång i närtid och

sysselsättningen ökar med drygt 1 procent i år. Det

starkare BNP utvecklingen 2015-2018 innebär att

sysselsättningen fortsätter att öka med 1 procent

per år eller något mer och syssel-sättningsgraden

fortsätter att stiga. Produktiviteten i näringslivet

ökar då i ungefär normal takt efter ett antal svaga

år. Arbetskraften, som har ökat starkt de senaste


6

åren, växer i år nästan lika snabbt som sysselsätt-

ningen och arbetslösheten faller därför endast

marginellt till 7,9 procent. De komman åren däm-

pas tillväxten i arbetskraften. Det är bland annat

en följd av att tidigare genomförda stimulans-

åtgärder inte längre bidrar till arbetskraftens ök-

ning i samma utsträckning. Arbetslösheten beräk-

nas falla till omkring 6,5 procent, viket är i paritet

med den av Konjunkturinstitutet bedömda jäm-

viktsnivån. Långtidsarbetslösheten riskerar dock

stiga.

Konjunkturinstitutet konstaterar att den svaga

konjunkturen medfört att inflationen varit mycket

låg de senaste åren. Reporäntan var i augusti 0,25

procent. Mycket talade dock för att inflationen

skulle komma att stiga. Kronan hade försvagats

och matpriserna ökade mer än tidigare i år.

Riksbanken

Sedan konjunkturinstutitet skrev detta har Riks-

banken bedömt det ekonomiska läget är sådant att

reporäntan behövde sättas till noll (0), vilket också

gäller sedan den 29 oktober i år.

Enligt Riksbanken väntas konjunkturen i om-

världen som helhet långsamt fortsätta att förbättras

men skillnaden mellan regioner är alltjämt stor.

Konjunkturutsikterna för USA och Storbritannien

är goda medan återhämtningen i euroområdet

väntas bli ännu långsammare än i tidigare bedöm-

ning. Även prognoserna för inflationen i omvärl-

den är lägre och flera av världens centralbanker

väntas föra en mycket expansiv penningpolitik

ytterligare en tid.

I Sverige fortsätter konjunkturen att förbättras,

framför allt driven av en god tillväxt i hushållens

konsumtion och bostadsinvesteringarna. Exporten,

som har hämmats av den relativt svaga ekono-

miska utvecklingen i omvärlden, ökar snabbare

framöver när aktiviteten stiger i de länder Sverige

handlar med. Arbetsmarknaden stärks ytterligare

de kommande åren och arbetslösheten sjunker

tydligt.

Trots att såväl BNP som sysselsättning har

ökat i relativt god takt det senaste året har infla-

tionen fortsatt att bli lägre än väntat. Den breda

nedgången i inflationen och de återkommande

nedrevideringarna av inflationsprognosen tyder på

att det underliggande inflationstrycket är mycket

lågt och lägre än i tidigare bedömning. Detta till-

sammans med lägre inflation och svagare kon-

junkturutveckling i omvärlden innebär samman-

taget att Riksbanken bedömer att det kommer att

ta längre tid innan inflationen når 2 procent.

Riksbanken konstaterar att det är viktigt att in-

flationen stiger mot målet på 2 procent. Reporän-

tan sänks därför med 0,25 procentenheter till noll

procent. Den låga räntan ökar efterfrågan i eko-

nomin, vilket bidrar till ett högre inflationstryck.

Den mycket expansiva penningpolitiken kan även

bidra till att inflationsförväntningarna förblir för-

ankrade runt 2 procent genom att sända en tydlig

signal att penningpolitiken är inriktad på att in-

flationen ska närma sig inflationsmålet.

Riksbanken konstaterar att reporäntan behöver

vara kvar på denna nivå tills inflationen tydligt

tagit fart. Först i mitten av 2016 väntas räntan

börja höjas långsamt för att nå 1,75 procent mot

slutet av 2017. Det är en ovanligt låg reporänta i

ett skede när konjunkturen är god, resursutnyttjan-

det är nära sin normala nivå och KPIF-inflationen

är 2 procent.

Riksbanken flaggar för att riskerna förknip-

pade med hushållens höga skuldsättning ökar när

reporäntan nu sänks ytterligare för att få upp in-

flationen. För att minska riskerna krävs åtgärder

riktade direkt mot hushållens efterfrågan på kre-

diter. Därutöver krävs reformer för en bättre fun-

gerande bostadsmarknad.

Befolkning

Antalet invånare i Säffle kommun minskade med

32 personer till 15 276 invånare vid 2013 års ut-

gång. Minskningen berodde på att 71 personer fler

avled än vad som föddes samtidigt som 42 perso-

ner fler flyttade till Säffle än från kommunen. För

att vara exakt flyttade 676 personer till kommunen

samtidigt som 634 personer flyttade från kommu-

nen. 132 barn föddes under 2012, vilket var 11 fler

än året innan. 21 personer avled, vilket var 24 fler

än året innan. Befolkningsminskningen blev där-

med glädjande inte alls lika hög som föregående

års siffror.

En uppdelning av befolkningsförändringarna

per församling visar att tre församlingar ökat me-

dan övriga 6 minskat i invånarantal under 2013.

Säffle församling ökade med 13 personer, Södra


7

Värmlandsnäs med 6 personer, Kila ökade med 4

personer och Långserud ökade med 1 person. Bro

församling minskade med 17 personer, Svanskog

med 21 personer och Ny-Huggenäs med 10 perso-

ner. Gillberga och Tveta församlingar hade oför-

ändrat antal invånare. Den senaste femårsperioden

har centralorten ökat med 26 invånare och lands-

bygdsförsamlingarna samtidigt minskat med 352

invånare, vilket sammantaget ger en befolknings-

minskning på 326 invånare.

Säffle delar utvecklingen med många kommu-

ner i landet utanför storstadsregionerna. Befolk-

ningsantalet är idag betydligt lägre än för 10 och

20 år sedan. Utflyttning sker av ungdomar och

familjer i yrkesverksam ålder. Befolkningens för-

ändringar är av avgörande betydelse för bedöm-

ningen av behovet av kommunal service. Befolk-

ningsantalet påverkar också kommunens intäkter

via skatter och bidrag.

Som mest invånare hade Säffle år 1970, då 20

234 personer var folkbokförda i kommunen. År

1980 hade befolkningen minskat med 1 250 per-

soner till 18 984 – en genomsnittlig minskning

med 125 personer om året. År 1990 hade Säffle

kommun 17 979 invånare. Tio år senare hade be-

folkningen minskat med 1 340 personer till 16 639

invånare – en genomsnittlig minskning med 134

personer om året. År 2010 hade befolkningen

minskat med 1 092 personer till 15 547 invånare –

en genomsnittlig minskning med 109 personer om

året. Vid det senaste årsskiftet hade antalet invå-

nare minskat med ytterligare 271 personer. Tyvärr

finns inget som tyder på att den pågående befolk-

ningsminskningen kommer att avstanna helt inom

en nära framtid.

Enligt den befolkningsprognos som kommu-

nen beställt beräknas folkmängden minska med

ytterligare 989 personer från 15 276 till 14 556

personer år 2023. Antalet invånare vid slutet av

2013 blev glädjande hela 100 personer fler än

föregående års prognos för 2013. Effekterna av de

stora varslen har därmed inte kommit ännu.


8

Verksamhetsstyrning utifrån Vision Säffle 20206

Vision Säffle 2026

Säffle kommuns vision antogs av kommunfull-

mäktige 2012. Visionen visar var Säffle ska be-

finna sig år 2026.

Vision Säffle 2026

Säffle vågar leda hållbar utveckling

I sin helhet lyder visionen:

Säffle vågar leda hållbar utveckling

I Säffle kan vi, vill vi, vågar vi, Vi har en öppen attid-

tyd och välkomnar det nya. Vi värnar om varandera och

vårt samhälles växtkraft. Vi är kända för vårt goda värd-

skap. Med stolthet säger vi att vi är Säfflebor.

Centrum för grön utveckling: Forskning och lokalt

engagemang ger försprång inom utveckling av förnybar

energi och förädling av resurser från jord, skog och vat-

ten. Våra utbildningar ger möjligheter till livslångt lärande

med spetsinriktning som ger kompetens för ett differenti-

erat näringsliv. Företagandet står på topp.

Lockande levande livsmiljö: I vår kommun finns

attraktiva bostäder för alla. Här känner vi trygghet och

livsglädje med närhet till god vård och omsorg. Här är rikt

på upplevelser och kultur med ett par juveler i kronan.

Vår landsbygd lever och utvecklas och vår mysiga stads-

kärna sjuder av liv. Säffle är en pärla bland småstäder.

Säffle – mitt i världen: Vårt hypersnabba nät har

fått digitala företag att växa som svampar ur jorden. Det

går snabbt att pendla, resa och frakta. Broar byggs,

regionen växer och Säffle blomstrar.

Visionen visar det framtida önskvärda tillstån-

det för kommunen år 2026. För att kommunen och

dess invånare ska kunna ta sig dit behövs vägled-

ning och riktlinjer. I den modell som kommunen

valde för visionsarbetet bildar strategier länken

mellan vision och mål. Strategierna arbetades fram

i visionsprocessen utifrån breddgruppernas tankar

och ska ses som de vägval Säffle behöver göra för

att nå visionen år 2026. Strategierna visar mer

detaljerat än visionen vilka åtgärder som på ett

övergripande plan behöver vidtas för att visionen

ska bli verklighet.

Strategierna är:

Rigga för utveckling

Säffle kommun vill slå in på en delvis ny väg och

säger att ”vi kan, vi vill och vågar”. Det betyder

att vi behöver utveckla nya arbetssätt och nya

arbetsformer, som hjälper oss att få det nya vi vill

ska hända att bli verklighet.

För att lyckas behöver vi samla alla goda kraf-

ter och fokusera engagemanget kring vår gemen-

samma vision. Vi drar nytta av de föreningar,

utvecklingsgrupper, näringslivskluster och mötes-

platser som finns och uppmuntrar och stimulerar

till utveckling och oliktänkande.

För att nå framgång behövs ett ledarskap som

förmår hålla både den gemensamma riktningen för

helheten i sikte och lyckas samla människor för att

nå resultat tillsammans.

Unga skall vara en självklar resurs i vårt sam-

hälle.

Resurser behöver samlas och prioriteras så att

de ger utrymme för framsteg. För att lyckas behö-

ver vi samarbeta med närliggande kommuner och

regioner. Tillsammans med vårt näringsliv skall vi

ha ett internationellt perspektiv.

Att det går snabbt att pendla, resa och frakta

är en viktig del i strategin. Att korta tidsavstånden

inom kommunen och mellan Säffle kommun och

omvärlden är ett exempel på områden som vi

behöver lösa tillsammans med andra.

Ett tecken på framgång är att visionen i

ökande grad beskriver nuläget.

Lärande människor


9

En attraktiv grund- och gymnasieskola ska bidra

till att alla elever får relevant kompetens för att

kunna agera i en globaliserad värld.

Teknik inom grön utveckling och IT som ett

integrerat verktyg för lärande ingår i alla delar av

skolsystemet i Säffle kommun. Entreprenöriellt

lärande är ett självklart förhållningssätt liksom ett

etablerat samspel mellan skolan och näringslivet

på alla stadier.

En viktig del av strategin är också att intres-

sera såväl unga som vuxna för högskoleutbild-

ningar inom områden där det finns ett kompetens-

behov. Det livslånga lärandet är viktigt för att

klara omställningar och kompetensförsörjning.

Utbildning, arbetsmarknad och näringslivsut-

veckling ses hos oss som en helhet. Att etablera

nära kopplingar till Karlstads universitet är strate-

giskt avgörande.

Nyfikna och välinformerade medborgare är en

förutsättning för framgång, vilket kan stimuleras

genom ett varierande och utvecklande kulturliv.

Tillsammans ska vi bidra till att bygga en stark

relation till bygden och dess möjligheter.

Ett tecken på framgång är att den samlade ut-

bildningsnivån utvecklas snabbare än i omvärlden.

Grön näringslivsutveckling

Kommunen och företagen i Säffle kommun ska

lägga kraft på att bli ett centrum för utveckling

och produktion av varor och tjänster som är miljö-

, energi- och jordbruksrelaterade.

Kunskapsutbyte, entreprenörskap,

innovationsklimat och tillämpad forskning är

viktiga inslag i strategin.

Att utforma tjänster som utnyttjar fibernätets

fördelar är en viktig del i utvecklingsarbetet.

Utgångspunkt för strategin är en växande

efterfrågan på hållbara lösningar kopplade till de

kompetenser som finns i Säffles företag (styr-,

mät- och reglerteknik, energieffektivisering, livs-

medelsproduktion).

Ett tecken på framgång är att nyföretagandet

ökar samtidigt som befintliga företag utvecklas

och stärker sin långsiktiga livskraft.

Tillsammans lyfter vi

Säffle vågar leda en utveckling som är socialt,

ekonomiskt och ekologiskt hållbar.

I Säffle kommun fångar vi människor och de-

ras behov där de befinner sig i livet med trygghet,

värme och nyfikenhet. Det gäller alla, såväl de

som alltid bott i Säffle kommun som inflyttare och

besökare, men vi månar särskilt om de grupper

som riskerar att hamna utanför och erbjuder till-

gänglighet och delaktighet.

Genom att överträffa våra och andras förvänt-

ningar skapar vi stolthet hos våra medborgare.

Säfflebor som berättar om Säffles historia, livet i

vår kommun och om vad vi vill med vår framtid är

vår bästa marknadsföring.

En viktig del i strategin är att i samverkan

mellan kommun, landsting, polis och andra aktörer

utveckla ett samhälle där alla känner sig trygga,

med närhet till god vård och omsorg.

Ett berikande kulturliv och ett utvecklande ut-

bud av fritidsaktiveter och föreningsliv ska vara en

del av vår identitet.

Ett tecken på framgång är att fler och fler talar

väl om vår bygd och vår kommun och rekommen-

derar andra att flytta hit.

Vänd Säffle mot vattnet

Säffle ska utveckla attraktiva boenden och livs-

miljöer som lockar nya och befintliga invånare.

Det innebär bland annat att kommunen ska möj-

liggöra boenden som är sjönära såväl på lands-

bygd som i tätorter. Vi ska också erbjuda upple-

velser som attraherar människor från när och fjär-

ran.

Säffle kommun ska utveckla stadskärnan med

handel, offentlig service och naturliga mötesplat-

ser där det strategiska läget vid älven tas tillvara.

Den ska vara öppen och tillgänglig för alla.

Säffle kommun ska satsa på unika attraktioner

som lockar många och som ökar intäktsmöjlighet-

erna även för andra.

Ett tecken på framgång är att befolkningskur-

van har en positiv trend och att handelsutbudet

ökar.

I strategiprocessen gjordes även en sambandsana-

lys mellan de fem strategierna. Analysen visade att

strategin Rigga för utveckling ska ses förutsätt-

ningen för de fyra övriga strategierna. Strategin

Lärande Människor är möjliggöraren, och de tre

övriga strategierna Grön näringslivsutveckling,


10

Tillsammans lyfter vi och Vänd Säffle mot vattnet

är det som ger det synliga resultatet. Tågordningen

mellan strategierna åskådliggörs i nedanstående

bild:


Modell för verksamhetsstyrning

Kommunen har sedan verksamhetsåret 2014 en ny

modell för verksamhetsstyrning.

Styrmodellen har tre beslutsnivåer. Fullmäk-

tige, Nämnd/förvaltning samt Enhet. På fullmäk-

tige ligger att ta beslut om vision, strategier samt

övergripande mål för nämnderna. De övergripande

målen bryts ned i nämndmål och enhetsmål.

MÅLSTRUKTUR

Fullmäktigenivå – Vision

Visionen är det vi vill uppnå och det vi vill vara år

2026.

Fullmäktigenivå – Strategier

Strategierna är vägen vi behöver gå för att nå

visionen. Fem olika strategier har tagits fram i

samband med visionsprocessen som beskriver

vägvalen för att nå vårt önskade läge år 2026.

Stategin ”Rigga för utveckling” är den strategi

som är förutsättningen för övriga fyra strategier.

Fullmäktigenivå – Övergripande mål

Utifrån strategierna tar varje nämnd fram max 5

(helst färre) övergripande mål som fastställs av

kommunfullmäktige i samband med beslutet om

budgetramar i juni månad varje år. Det är valfritt

för nämnden vilken/vilka strategier nämnden

väljer att koppla sina förslag till övergripande mål

till, förutom strategin ”Rigga för utveckling”.

Eftersom denna strategi är förutsättningen för att

förverkliga övriga fyra strategier måste varje

nämnd sätta minst ett övergripande mål till denna

strategi. Nämnden kan också välja att knyta flera

övergripande mål till en och samma strategi.

Facknämndsnivå – Nämndmål

Varje nämnd beslutar om sina nämndmål i sam-

band med beslut om detaljbudget och verksam-

hetsplan i oktober månad varje år. Nämndsmålen

ska vara nedbrutna från de övergripande målen,

men på nämndnivån finns det ingen begränsning

av hur många mål nämnden får ha. I nämndsmålen

bör man tänka på att integrera krav på målsätt-

ningar som ställs av styrdokument från t ex stat-

liga myndigheter, så att man inte upprättar paral-

lella målstrukturer.

Enhetsnivå – Enhetsmål/Aktivitetsplaner

Enheterna kan i sin tur sätta mål som bryts ner

från nämndsmålen. Alternativt kan förvaltningen

välja att bryta ner nämndens verksamhetsplan

direkt i aktivitetsplaner för enheterna. De förvalt-

ningar som väljer att sätta enhetsmål kopplar akti-

vitetsplaner till enhetsmålen.

Fullmäktigenivå – Särskilda uppdrag

I modellen finns en möjlighet inlagd för kommun-

fullmäktige att lämna särskilda uppdrag till en

eller flera nämnder, dels vid en ny mandatperiods

början och dels i samband med årsredovisning. En

så kallad mandatperiodsbeställning kan göras om

det inte finns någon direkt koppling mellan val-

löftena i partiprogrammen och befintliga, långsik-

tiga mål. Vidare kan kommunfullmäktige lämna

särskilda uppdrag till en eller flera nämnder i sam-

band med årsredovisning, om kommunfullmäktige

t ex tycker att en nämnd inte arbetar i rätt riktning

för att uppfylla sina mål, eller om flera nämnder

bör samarbeta kring en viktig fråga.

Alla nivåer – Uppföljning

Mätbara mått ska kopplas till alla mål, och upp-

följning av mål/mått sker på alla nivåer (enhet,

nämnd, fullmäktige). Vid uppföljning mäter verk-

samheterna utifrån de fastställda måtten och får ett

resultat som sedan ska analyseras. Analysen av

resultatet, som ska ske enligt en särskild analys-

modell, är mycket viktig för att verksamheten ska

kunna lära sig av resultatet och genomföra förbätt-

ringar. De lärdomar man får genom uppföljningen

påverkar också den fortsatta planeringen av verk-

samheten. Uppföljning av mål och mått görs i

samband med delårsrapport och årsredovisning.


12

Alla nivåer – ”Den röda tråden”

I styrmodellen ska det finnas en röd tråd från vis-

ion till enhetsnivå. Inga mål eller mått ska ligga

vid sidan av, utan alla målsättningar ska kunna

kopplas till visionen genom att den bryts ner på

olika nivåer i organisationen. Styrmodellen ska på

detta sätt säkerställa att alla strävar mot samma

mål, oavsett var man arbetar i den kommunala

organisationen.

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushåll-

ning

Verksamhetsstyrningen i form av vision, strategier

och mål är sammankopplad med den ekonomiska

styrningen. Enligt lagstiftningen om god ekono-

misk hushållning ska kommunerna besluta om

verksamhetsmål och om finansiella mål. Verk-

samhetsmål för god ekonomisk hushållning inne-

bär att kommunen ska sätta kvalitativa mål för sin

verksamhet. De övergripande mål som kommun-

fullmäktige beslutar om är liktydiga med Säffles

verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning.

Koppling till ekonomistyrning och årsplanering

Årsplaneringen föreskriver att preliminära bud-

getramar i beslutas av kommunstyrelsen i mars,

kommunfullmäktige beslutar om budgetramar för

nämnderna i juni och nämnderna beslutar om sina

respektive detaljbudgetar i oktober. De övergri-

pande målen beslutas av kommunfullmäktige som

en del av budgetrambeslutet i juni. Nämndsmålen

beslutas i en verksamhetsplan i samband med att

budgeten för nästkommande år beslutas i oktober.

Enheternas mål beslutas samtidigt på enhetsnivå.

Ekonomisk uppföljning sker varje månad till

respektive nämnd, varannan månad från nämn-

derna till kommunstyrelsen och var fjärde månad

från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. I

samband med delårsbokslut efter augusti månad

och årsredovisning görs en samlad uppföljning av

samtliga mål. Större avvikelser när det gäller må-

len ska rapporteras även i tertialuppföljningen

efter april.

Varje förvaltning och dess enheter reviderar

årligen sina måldokument. För den ekonomiska

förvaltningen finns finansiella mål för god eko-

nomisk hushållning.

.

Budgetprocessen

Kommunens process för verksamhetsplanering

och budget har tyngdpunkten för de kommunöver-

gripande besluten på våren. Det innebär att nämn-

Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

KS Prel budgetramar

Nämnd förslag övergripande mål o konsekvens

Budgetberedning övergripande mål o budgetkonsekvenser

KS o KF beslut övergripande mål o budgetramar

Nämnder beslut Årsbudget Verksamhetsplan

Årsplan

Uppföljning


der och förvaltningar i sina kommentarer till bud-

getramarna ska beskriva hur de tänker utveckla

verksamheten de kommande tre åren. utifrån

nämndens övergripande mål och dagens målupp-

fyllelse.

Prel

ramar

KS

Prel.

bokslut

Budget-

propp

Skatte-

prognos

Nämnder

na

3-års

verksam-

hetsplan

er utifrån

ramar

och

övergripa

nde mål

KS

Förslag drift

ramar/invest

eringar/ 3-

årsplaner

övergripand

e mål

o investe-

ringar

KF

Beslut

driftramar/in

vesteringar/

3-årsplaner

övergripand

e mål o

investe-

ringar

Nämnderna

Års-budget

drift- och

investering

samt ned-

brytning

nämndsmål

och aktivi-

teter för

nästa år

Februari/

mars

April/maj Juni Oktober

Kommunens process för verksamhetsplanering och budget

Vision Säffle 2026

STRATEGIER

God ekonomisk

hushållning


14

Övergripande mål i sammandrag

Strategier och övergripande mål 2015-2017

Strategi Övergripande mål Mått

Rigga för utveckling Kommunstyrelsen skapar förutsättningar för

nytänkande och nya arbetsformer

Medborgarnas upplevelse av gott bemötande och

tillgänglighet KKiK 1-3, NMI B:15

Kommunikationerna ska förbättras NMI. År 2011 var index 51. Målet index 64 inom tre år.

Barns/elevers/studerandes inflytande och motivation

ökar förståelsen för utbildningens och kunskapens

betydelse för det livslånga lärandet med fokus främst

på teknik och entreprenöriellt lärande.

Mått: Elever/studerande upplever att de ges möjlighet att efter

ökande förmåga, påverka undervisningens innehåll och

arbetssätt.

Mått: Andelen elever i åk 9 som har minst betyget C i

matematik och teknik ökar över tid.

Mått: Vårdnadshavare upplever att deras barn ges möjlighet

att efter ökande förmåga, påverka

verksamhetens/undervisningens innehåll och arbetssätt.

Ta fram fördjupad översiktplan för Säffle stad Upprätta samrådsförslag

Snabb och rättssäker myndighetsutövning Nöjda kunder

Nationell e-hälsa Öka antalet områden

Kultur för barn och unga Nöjdhetsindex avseende rubriken KULTUR

Ungdomens Hus implementerar nya sätt för att stärka

ungdomsinflytandet i Säffle.

Q-step kvalitetsundersökning

Antal aktiva föreningar

Teknik- och fritidsnämnden ska verka för och ge

förutsättningar till hållbar livskvalitet och service för alla

genom samarbete och teknisk utveckling.

NMI

Kritik på teknik

KkiK

Lärande människor Samtliga barn/elever/ studerande har tillgång till

stimulerande miljöer som främjar lärande och

utveckling

Mått: Förskolan utvecklar särskilt barns språkliga,

matematiska och tekniska förmågor för att bidra till att de når

BUN:s mål i åk 3.

Mått: Alla elever i åk 6 och åk 9 har lägst betyget E i samtliga

ämnen, läsåret 2012/13.

Mått: Kommunens genomsnittliga meritvärde i åk 9 är bland

de 25 procent bästa kommunerna i riket, läsåret 2012/13.

Mått: Alla gymnasieelever på nationellt yrkesprogram når

kraven för en yrkesexamen.

Mått: Alla gymnasieelever på ett nationellt högskole-

förberedande program når kraven för en examen

Inga barn/elever/ studerande i Säffle kommuns

förskolor/ skolor upplever att de känner sig

diskriminerade eller utsatta för kränkande behandling.

Mått: Andelen anmälningar från förskolechef/ rektor till

huvudmannen minskar över tid.

Mått: Andelen anmälningsärenden till Skolinspektionen/ BEO

gällande diskriminering och kränkande behandling minskar

över tid.

Bidra till lärande och kompetensutveckling genom

Bibliotek och Studieförbund

Bibliotekets och bokbussens öppettider och turtäthet.

Kvalitet i korthet. Nöjdhetsindex.

Utlåningsstatistik; medieinköpsmått.

Antal cirklar och cirkeldeltagare

Grön näringslivsutveckling Kommunen ska ha ett attraktivt hållbart näringsliv •Antalet arbetsställen i kommunen ska öka. År 2012 2 559

arbetsställen ( 5 482 anställda)

Fler företag inom miljöteknik/energi jord bruk

God och effektiv livsmedelstillsyn Alla enl. k-plan få min ett besök

Tillsammans lyfter vi Vi trivs och är stolta över vår kommun NMI År 2011 var index 57. Målet index 70 inom tre år.

God kvalitet på insatser inom socialnämndens

verksamhetsområde

Alla brukare tillfreds med bemötande

Kulturen är juvelen i kronan. Nöjdhetsindex avseende rubriken KULTUR.

2.) Ungdomspolitiska insatser bidrar till att bilden av Q-step kvalitetsundersökning


15

Säffle både internt och externt präglas av optimism

och tillförsikt.

Teknik- och fritidsnämnden ska ge föreningslivet goda

förutsättningar att bedriva en allsidig och

rörelsefrämjande verksamhet med fokus på barn och

ungdomar.

Årets friluftskommun/er 2020

NMI

Nyttj grad idrottshallar

Egna enkäter

Vänd Säffle mot vattnet Lockande livsmiljö för boende och besökare i

vattennära läge

•Inflyttningsnettot ska vara positivt

Upplevelsen av att det finns attraktiva bostäder för alla ska

öka NRI fråga 3

Antal övernattningar per år. Antal fritidshusnätter per år, Antal

dagbesök per år.

Upprätta nya detaljplaner Uppdrag på-börjas inom en månad

Attraktioner i anslutning till vattnet och somsom lockar

många

Antal arrangemang


16

Budgetramar 2015 samt plan 2016 och 2017

Budgetprocessen startar med att kommunstyrelsen

i mars beslutar om preliminära ramar för näst-

kommande år. Nämnderna kommentera de till-

delade ramarna genom att beskriva hur de tänker

arbeta för att klara sina mål inom tilldelad ram.

Nämnderna lämnar sina kommentarer till kom-

munstyrelsens arbetskott som budgetberedning i

maj. Kommunstyrelsen föreslår definitiva ramar

för driftbudgeten 2 juni och fullmäktige tar slutligt

beslut 16 juni.

De preliminära ramar för investeringsbudge-

ten som nu läggs för åren 2015-2017 bygger på

den budgetplan som beslutades i oktober 2013.

Nytt för denna budgetprocess är att vissa investe-

ringsprojekt pekas ut där särskilt underlag behövs

inför eventuellt beslut.

Enligt kommunens nya verksamhetsstyr-

ningsmodell ska även de övergripande mål och

mått som gäller för respektive nämnd kommente-

ras.

Preliminära ramar i mars

Utgångspunkten för ramarbetet är den beslutade

ekonomiska planen för åren 2015 och 2016. Uti-

från den då beräknade befolkningsminskning och

de skatteintäkter som prognosticerades sänktes

tillfälligt resultatmålet för kommunen till att vara

minst 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag.

Det långsiktiga finansiella målet för kommunen är

att resultatet ska uppgå till 2 % av skatteintäkter

och statsbidrag.

De lokala förutsättningarna för Säffle är tätt

knutna till befolkningsutvecklingen. Med tanke på

de varsel och uppsägningar som blev en realitet

2013 är antalet in- och utflyttare mycket svårbe-

dömt. Glädjande nog slog prognoserna för 2013

fel och befolkningsminskningen blev betydligt

lägre än befarat. Räknat mellan 1 november 2012

respektive 2013 minskade befolkningen endast

med 25 personer till 15 301 (de kommunala skat-

teintäkterna beräknas utifrån befolkningen 1 no-

vember). De preliminära ramarna för 2015-2017

utgår ifrån faktisk befolkning samt en befolk-

ningsminskning på 120 invånare per år jämfört

med minus 150 per år i tidigare plan.

De preliminära ramarna för driftbudgeten

bygger på diskussioner i budget-beredning och

partier. Den generella uppräkningen av nämnder-

nas bud-getramar ökas från 1 % till 2 % per år.

Den ökade befolkningen 2013 jämfört med pro-

gnos, SKL:s bedömning av konjunkturläget samt

en ny beräkning av kommunens kostnader för

pensionsutbetalningar ger ett utrymmer som kan

fördelas till nämnderna som kostnadskompensa-

tion. De tillägg/avdrag som beslutats av kommun-

fullmäktige i särskilda ärenden fram till och med

den 3 mars 2014 lades in i budgetmaterialet med

eventuella konsekvenser för 2015-2017. De til-

lägg/avdrag som lagts i plan för år 2015 och 2016

kvarstod enligt lista. Ramarna uppdaterades även

utifrån regeringens höstproposition.

Demografimodellen reviderades enligt senast

befolkningsprognos daterad 2014-02-28. En de-

mografimodell innebär att ramarna styrs av voly-

men invånare och att eventuella kvalitetsföränd-

ringar beslutas separat. Generellt minskar antalet

invånare i skolåldern samtidigt som de äldre i

behov av äldreomsorg blir fler. Eftersom det inte

går att veta det faktiska utfallet av ett år förrän det

gått, kan avstämningarna av utfall och prognos

inte göras förrän planeringen pågår för nästnäst-

kommande år. 2013 års utfall påverkar därmed

ramen för 2015. Nedanstående tabell visar an-

slagsförändringarna enligt den demografiska mo-

dellen.

Demografimodellen

Belopp i tkr 2015 2016 2017

Barn- och utbildningsnämn-

den

Demografi - barnomsorg 3 560 -1 030 662

Demografi - grundskola 2 145 1 029 1 441

Demografi - gymnasieskola 1 373 -1 687 -1 799

Summa bun 7 078 -1 688 304

Socialnämnden


17

Sammanställning för budget

2015

Demografi - 75-79 år 814 -1 657 0

Demografi - 80- w år -400 4 265 1 129

Summa soc 414 2 608 1 129

Tabellen visar att skolverksamheten får en

ökad ram 2015. Ökningen är en följd av att be-

folkningen 2013 blev större än beräknat/befarat

och att det i sin tur även får effekt för budget 2014

och plan 2015. Korrigeringen för 2013 uppgår till

2 618 tkr, för 2014 till 6 385 och för 2015 till

2 401 tkr, vilket tillsammans ger 11 404 tkr. En

korrigering som lagts in tillsammans med tidigare

prognos för 2015 och ger ett netto på 7 078 tkr i

ökad ram 2015 för barn- och utbildningsnämnden.

Inom gruppen äldre har förändringarna inte

varit lika stora och korrigeringen för 2013 blir

minus 1 438 tkr, för 2014 2 422 tkr och för 2015 0

tkr. En korrigering som lagts in tillsammans med

tidigare prognos för 2015 och ger ett netto på 414

tkr i ökad ram för socialnämnden 2015.

På motsvarande sätt har justeringar även

gjorts för plan 2016. Eftersom år 2017 är nytt för

planeringsperioden bygger detta års siffor endast

på senaste prognos.

De preliminära ramar för investeringsbudge-

ten som lades för åren 2015-2017 bygger på den

budgetplan som beslutades så sent som i oktober

förra året. För år 2017 är en schabloniserad inve-

steringsram lagd.

I de preliminära ramarna för investeringar fick

respektive nämnd två kolumner per år. I den första

kolumnen finns belopp som visar tidigare projekt

som nu ska ingå i ett rambelopp för reinveste-

ringar. Dessa behöver inte specificeras vidare mot

kommunstyrelse och kommunfullmäktige. De ska

däremot ingå i och specificeras i nämndens dele-

gerade beslut om budgeten i höst. I den andra

kolumnen finns investeringar som ska specificera

särskilt och bli föremål för beslut på objektsnivå i

kommunstyrelse och fullmäktige. Utredningarna

ska sammanställas enligt särskilda mallar. Eventu-

ellt tillkommande investeringar ska behandlas

enligt reglerna för objekt i kolumn två.

Kommunfullmäktigebeslut i juni och reviderat beslut i november 2014 om driftramar 2015-2017

Kommunfullmäktiges beslut om driftramar för år

2015i juni 2014 utgick ifrån de preliminära ra-

marna, uppdaterat utifrån den skatteprognos som

kom i april. Den nya prognosen medförde ett ökat

utrymme på knappt 4 mnkr. Budgeten byggde på

oförändrat skattesats med 22:00 kr och en befolk-

ningsminskning på 120 invånare per år under

ramperioden. Resultatmålet sattes till 1,5 procent

för perioden 2015-2017 för att möjliggöra en ge-

nerell kompensation för kostnadsökningar genom

en 2-procentig ramökning till samtliga nämnder.

Utöver det gjordes riktade satsningar kring ar-

betslöshet, utbildning och omsorg.

Valår ska det nyvalda fullmäktige, enligt

kommunallagen, besluta om den slutgiltiga bud-

geten för nästkommande år. En reviderad bedöm-

ning av skatteintäkterna har gjorts i oktober utifrån

det preliminära antalet invånare 1 november. In-

vånarantalet har i år, mycket glädjande, ökat i

kommunen för första gången sedan 1994. Sett i ett

längre perspektiv visar Statistiska centralbyråns

befolkningsstatistik från 1968 och framåt att det

hittills endast är åren 1974, 1989 och 1994 som

befolkningen ökat.

Utifrån en ny skatteprognos från Sveriges

Kommuner och Landsting i slutet av oktober, det

preliminära invånarantalet och en reviderad be-

dömning av befolkningsminskningen till 80 invå-

nare ökar det beräknade skatteutrymmet med ca 5

mnkr.

För kommunstyrelsen är det inte någon för-

ändring jämfört med junibeslutet. Budgetramen

ökas med 1 000 tkr år 2015 för näringslivsut-

veckling när det särskilda projektet kring Match-

nings- och tillväxtcentra avslutas 2014. Åtgärder

som ungdomsanställningar m.m. permanentas till

en kostnad av 2 400 tkr. Dessutom läggs 450 tkr

till en fortsättning av satsningen på ett attraktivare

centrum genom centrumledaren.

Barn- och utbildningsnämndens budgetram

utökas jämfört med junibeslutet med 2 000 tkr i ett

1-årigt anslag för omstrukturering. Övriga poster

från juni kvarstår d.v.s: en rampåverkande ökning

med 2 000 tkr år 2015 för omstrukturering och ut-


18

veckling samt en rampåverkande ökning med

1 000 tkr för landsbygdsskolor och ökade kostna-

der för skolskjutsar. Tillsammans med det gene-

rella påslaget på 2 % och ett par mindre juste-

ringar av statsbidrag ger det en sammanlagd ök-

ning med 11 462 tkr för år 2015 förutom de de-

mografiska förändringarna.

Demografimodellen genererar en ökad ram på

7 078 tkr år 2015som en följd av fler invånare i

barnomsorgs- och skolåldrarna än tidigare beräk-

nat. År 2016 minskas ramen med 1 688 tkr och år

2017 ökas den med 304 tkr utifrån befolknings-

prognosens beräkning av antal invånare i de aktu-

ella åldrarna.

Socialnämndens budgetram utökas jämfört

junibeslutet med 5 000 tkr i ett rampåverkande

anslag om med 2 000 tkr i ett 1-årigt anslag för

omstrukturering. Övriga poster från juni kvarstår

d.v.s: en rampåverkande ökning med 2 000 tkr år

2015 för omstrukturering och utveckling, en all-

män ramökning med 5 000 inklusive ökade kost-

nader för nytt gruppboende inom LSS. Tillsam-

mans med det generella påslaget på 2 % och juste-

ring av statsbidrag ger det en sammanlagd ökning

med 18 418 tkr för år 2015 förutom de demo-

grafiska förändringarna.

Demografimodellen genererar en ökad ram på

414 tkr år 2015som en följd av fler invånare i

åldern 75-w år än tidigare beräknat. År 2016 ökas

ramen med 2 608 tkr och år 2017 ökas den med 1

129 tkr utifrån befolkningsprognosens beräkning

av antal invånare i de aktuella åldrarna.

För den gemensamma överförmyndarnämn-

den mellan Bengtsfors, Åmål, Årjäng, och Säffle

lades 1 714 tkr på särskild rad i junibeslutet. De

smärre förändringar av belopp som inlemmandet

av Bengtsfors medfört föranleder inte någon för-

ändring av det avsatta budgetbeloppet nu. Åmål är

värdkommun. En omflyttning har gjorts med

1 114 tkr från kommunstyrelsen som tidigare hade

dessa kostnader budgeterat. Dessutom görs en

förstärkning med 600 tkr.

För samtliga nämnder har en teknisk justering

av ramen gjorts där kommunstyrelsens kostnader

för lokaler minskar och respektive hyresgäst kost-

nader ökar motsvarande.

Nämndernas anslag har även justerats utifrån

senast kända effekter på statsbidragen. Beloppen

framgår av tabellbilagan.

På finansförvaltningens ofördelade anslag har

inte någon revidering gjorts utifrån junibeslutet.

50 tkr till kommunfullmäktiges förfogande för

oförutsedda behov, 1 000 tkr till kommunstyrel-

sens förfogande för oförutsedda behov samt 1 500

tkr till kommunstyrelsens förfogande för utveckl-

ingsarbete (varav 300 tkr sätts av för grön/hållbar

utveckling ex seminarier). 300 tkr läggs till kom-

munstyrelsens förfogande för föreningsbidrag. För

kommunal medfinansiering av arbetsmarknads-

projekt läggs 1 250 tkr. Slutligen finns 500 tkr för

särskilda riktade insatser vid lönerevision.

Finansiella mål

Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god

ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För att

säkerställa en god hushållning krävs att varje

generation står för de kostnader de ger upphov till.

God ekonomisk hushållning mäts dels ur ett finan-

siellt perspektiv, dels ur ett verksamhetsmässigt.

Det finansiella perspektivet på verksamheten har

sin grund i den finansiella ställningen och dess ut-

veckling. Verksamhetsperspektivet visar kommu-

nens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett

kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En god

ekonomi skapar bättre förutsättningar för de olika

verksamheter som ska bedrivas. Fokus kan då

ligga på långsiktiga strategier istället för kortsik-

tiga besparingar. Kommunens finansiella mål är

långsiktiga. I december 2013 fastställde

kommunfullmäktige reviderade riktlinjer för god

ekonomisk hushållning:

Säffle kommuns verksamhetsstyrning består

av vision, strategier, övergripande mål,

nämndmål, enhetsmål och aktiviteter.

Strategierna är vägledande för arbetet med att

nå visionen. De övergripande mål som be-

slutas av kommunfullmäktige motsvarar

lagstiftningens verksamhetskrav för god

ekonomisk hushållning.

Resultatet ska ha ett långsiktigt riktvärde på 2

% av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Kommunens kassaflöde ska vara positivt.


19

Kommunens soliditet ska vara minst 40

procent. När hela pensionsåtagandet är

medräknat ska soliditeten vara minst 10

procent.

Nyupplåning kan ske inom gränsen för

soliditeten.

Kommunen ska årligen amortera motsvarande

3 procent av den totala låneskulden.

Kommunfullmäktiges beslut om budget i juni

innebar att kommunens resultat minst skulle vara

1,5 % av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag

åren 2015-2017. Revideringen i november medför

att resultatet för år 2015 sänks till 1,07 % av skat-

teintäkter, utjämning och statsbidrag. För åren

2016 och 2017 blir det budgeterade resultatet

någon hundradel under 1,8 %.

Det minskade resultat och en preliminär

bedömning av ombyggnaden av Sundsgatan

medför att enligt kassaflödesberäkningen att

kommunens behöver nyupplåna 42 mnkr år 2015

(34 mnkr i junibeslutet).

Uppföljning

Avstämning av de finansiella målen skall göras av

kommunfullmäktige i samband med hanteringen

av budget, delårsbokslut och årsredovisning.

Samtliga mål ska klaras av över löpande 5--års-

perioder. Kommunfullmäktige kan enskilda år

godkänna avvikelser från målen under förutsätt-

ning att det samtidigt beslutas om en plan för hur

målen åter skall nås.


20

Nämnderna


21

Kommunfullmäktige och kommun-revisionen

Kommunfullmäktige

Verksamheten i huvuddrag

Kommunfullmäktige är kommunens högsta be-

slutande organ. Fullmäktige skall enligt lag

tillsätta en kommunstyrelse och de nämnder som

behövs enligt särskilda författningar och för verk-

samheten i övrigt.

Fullmäktige skall bestämma nämndernas

verk-samhetsområden och inbördes förhållande.

Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell

beskaffenhet eller annars av större vikt för

kommunen, främst

mål och riktlinjer för verksamheten

budget, skatt och andra viktiga

ekonomiska frågor

nämndernas organisation och

verksamhetsformer

val av ledamöter och ersättare i nämnder

och beredningar

val av revisorer

grunderna för ekonomiska förmåner till

förtroendevala,

årsredovisning och ansvarsfrihet, samt

folkomröstning i kommunen.

Fullmäktige beslutar också i andra frågor som

anges i kommunallagen eller andra författningar.

Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i

fullmäktiges ställe besluta i visst ärende eller en

viss grupp av ärenden.

I samband med att budgeten fastställs eller

anslag annars beviljas får fullmäktige enligt

kommunallagen uppdra åt en nämnd att

genomföra en viss verksamhet inom ramen för de

riktlinjer eller andra generella beslut om

verksamheten som fullmäktige har fastställt, om

inte något annat följer av lag.

Ekonomi

Den preliminära ramen för kommunfullmäktige

uppgår till 1 965 tkr för år 2015. I plan är upptaget

2 004 tkr för år 2016 och 2 044 tkr för år 2017.

Kommunrevisionen

Revisorerna arbetar på direkt uppdrag av kom-

munfullmäktige. Revisorernas granskningsområde

täcker hela kommunen exklusive fullmäktige. Att

vara revisor i en kommun är ett kommunalt

förtroendeuppdrag vars syfte är att med

oberoende, saklighet och integritet granska

verksamheterna i nämnder, styrelser och bolag.

Revisionen regleras i följande författningar och

lokala föreskrifter:

Kommunallagen (KL) 9 kap

Aktiebolagslagen (ABL) 11 kap

Revisionsreglemente, av fullmäktige

utfärdade föreskrifter för revisionen.

Begreppet all verksamhet avser styrelsers,

nämnders och bolags verksamhet i ett

övergripande plan. Innebörden är att

revisorerna ska granska och bedöma

nämndernas verksamhet utifrån de fyra

områdena ändamålsenlighet, ekonomi, räkenska-

per och intern kontroll. All granskning delas i

princip upp i två områden, dels årlig granskning

enligt ovan, dels på fördjupad/specifik granskning.

Övergripande mål och måluppfyllelse

Kommunens verksamhetsmodell med vision,

strategier och övergripande mål går inte helt

enkelt att applicera på kommunrevisionen.

Revisionens uppgift är att granska övrig

organisation.

Övergripande mål: Revisionen ska genom

sin verksamhet stödja kommunstyrelsen,

nämnderna och bolagen i deras arbete med att


22

uppfylla den av kommunfullmäktige beslutade

visionen och de strategier och mål som lagts fast.

Måluppfyllelse: Med hjälp av

revisionsbiträdet arbetar kommunrevisorerna

aktivt med att följa och granska all verksamhet.

Genom sin granskning ska revisionen stödja

utvecklingen av nya arbetssätt och nya

arbetsformer i organisationen.

Ekonomiska konsekvenser

Kommunrevisionen har en budget på 623 tkr för år

2014. En generell uppräkning motsvarande

nämnderna skulle innebära 12 tkr ytterligare eller

635 tkr för år 2015.

Kommunrevisionen bedömer att det utöver

ordinarie budgetram behövs 50 tkr ytterligare

2015 i ett engångsanslag som följd av att den

gamla revisionsgruppen ska arbeta fram till det att

fullmäktige i april 2015 godkänt årsredovisningen

för 2014, samtidigt som en ny revisionsgrupp

tillträder i och med nya mandatperioden hösten

2014.

Budgeten för kommunrevisionen bereds av

kommunfullmäktiges presidium och finns endast

med som kalkylbelopp i kommunstyrelsens

förslag till kommunfullmäktige.

Utveckling på sikt

Revisionen utmaning inför framtiden är att hitta

nya former för att granska att de kommunala

verksamheterna haft avsedd effekt för

medborgarna samt att de följer fullmäktiges

beslut. Omvärldsanalysen blir viktigare även i ett

revisionsperspektiv.


23

Kommunstyrelsen

Verksamhetsmål för kommunstyrelsen 2015-2017

Strategi Övergripande mål Mått Måluppfyllelse 2013 Åtgärder för att nå

övergripande mål 2015-2017

Rigga för utveckling Kommunstyrelsen skapar

förutsättningar för

nytänkande och nya

arbetsformer

Kommunikationerna ska

förbättras

Medborgarnas

upplevelse av

gott bemötande

och tillgänglighet

KKiK 1-3, NMI

B:15

NMI. År 2011 var

index 51. Målet

index 64 inom

tre år.

Inflytandeindex oförändrat 41

Kvalitet i Korthet

Tillgänglighet per epost

index 81

Bemötande i telefon index 88

Tillgänglighet i telefon index

30

Index 55 år 2013

Fler tågförbindelser mot Gbg

Lokal trafikförsörjningsplan

tas fram 2014

Arbeta utifrån strategi för

invånardialog

Arbeta utifrån ny norgestrategi

- besökare

- arbetsmarknad

- kommunikationer – pendling

Samverkan Överförmyndare

Skärgårdssamverkan norra

Vänern

Visionsarbetet forsätter

Införande beslutsstöd

Arbeta utifrån den lokala

trafikförsörjningsplanen

Delta aktivt på länsnivå

Kanalen/översvämnings-

problematik

Grön näringslivs-

utveckling

Kommunen ska ha ett

attraktivt hållbart näringsliv

•Antalet

arbetsställen i

kommunen ska

öka. År 2012 2

559 arbetsställen

( 5 482 anställda)

Fler företag inom

miljöteknik/energi

jord bruk

2 461 arbetsställen 2013

5 296 anställda

Matchnings- och

tillväxtprojektet

YH utbildning alternativa

bränslen

Förstudier kring export o

etableringar

Kompetenskartläggning

pågår

Etablering i

”Volvofastigheten”

Arbeta utifrån resultat

Matchnings- o tillväxtcentra

Arbeta utifrån förstudierna

Fortsatt bearbetning av

aktuella företag/idéer

Tillsammans lyfter vi Vi trivs och är stolta över

vår kommun

NMI År 2011 var

index 57. Målet

index 70 inom tre

år.

NMI år 2013: 54 en följd av

arbetsmarknadssituationen

Invånardialogen

Förebyggande

trygghetsarbete

Centrumarbetet

Vänd Säffle mot vattnet Lockande livsmiljö för

boende och besökare i

vattennära läge

•Inflyttningsnettot

ska vara positivt

Upplevelsen av

att det finns

attraktiva

bostäder för alla

ska öka NRI

fråga 3

Antal

övernattningar

per år. Antal

fritidshusnätter

per år, Antal

dagbesök per år.

Positivt flyttnetto 42 pers

2013

NRI index 61 ang bostäder

högre än genomsnittet

Har ej mätts 2014

Strategi för marknadsföring

av besöksnäring/fritid 2014

Forsätta arbetet utifrån

gestaltningsplan för centrum

Arbeta utifrån ny strategi för

besöksnäring/fritid


Kommunstyrelsen är kommunens ledande

politiska organ och har det övergripande ansvaret

för utvecklingen av hela verksamheten inklusive

de kommunala företagen. Styrelsen har även det

övergripande ansvaret för kommunens ekonomi.

Kommunstyrelsen ansvarar för planering och

uppföljning av kommunens verk-samheter och

företräder kommunen i övergripande frågor.

Styrelsen är kommunens fastighetsägare, ansvarar

för näringslivs- och turismfrågor samt är


24

facknämnd för räddningstjänsten.

Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens

förvaltning. Kontoret är uppdelat på kansli,

personalenhet inklusive arbetsmarknadsfrågor,

ekonomienhet, It-enhet, näringslivsenhet samt

räddningstjänst. Kontoret biträder valnämnd och

överförmyndare med administrativ service.


Kommunens vision Säffle 2026 handlar om våga

leda hållbar utveckling. Kommunstyrelsen sam-

ordnar verksamhet och leder den kommunala

verksamheten. Kommunstyrelsen har valt att

arbeta med strategierna Rigga för utveckling,

Grön näringslivsutveckling, Tillsammans lyfter vi

och Vänd Säffle mot vattnet under perioden 2014-

2017.

Strategi : Rigga för utveckling

Övergripande mål: Kommunstyrelsen skapar

förutsättningar för nytänkande och nya

arbetsformer

Mått: Förbättra medborgarnas upplevelse av

gott bemötande och tillgänglighet mått KKik 1-3,

NMI B:15

Måluppfyllelse: I strategin Rigga för

utveckling slås behovet av att utveckla nya

arbetssätt och arbetsformer fast. Kommunstyrelsen

och dess kontor har en betydelsefull roll som

samordnare, möjliggörare och pådrivare.

Perspektiven samarbete med andra aktörer och den

kommunala organisationens effektivitet är bägge

lika giltiga. Här kommer även kontakten med

invånarna med.

Medborgarundersökningens Nöjd-

inflytandeindex (NII) var 41 år 2013 (index 40 år

2011). Positivt är att delmåttet Kontakt har ökat

med hela 14 % sedan 2011. Delmåttet Information

har ökat med 3,7 %. Delmåttet Påverkan och

Förtroende är oförändrad.

Kommunfullmäktige har beslutat om nya

riktlinjer för invånardialog våren 2014. Invånarna

ska i högre grad involveras när underlag inför

beslut tas fram. Kommunfullmäktiges

sammanträden sänds nu på webben. Sedan hösten

2013 annonserar kommunen i ett veckoblad som

delas ut till samtliga hushåll och gör det möjligt

med mer och uppdaterad information.

Invånardialogen och redovisningen av de förslag

från invånare som kommer in via kommunens

olika kanaler (mail, webb, sociala medier) ska

förbättras framöver.

Ett av kommunstyrelsens nämndmål är att

medverka till att samverkan med andra

samhällsaktörer sker på fler områden. 2013

bestämdes att en strategi för norgekontakter ska

tas fram. Strategin kommer att arbetas fram 2014.

Gränsekommitten som är ett samverkansorgan

mellan norska och svenska kommuner fortsätter

samverkansarbetet. Stöttning av företagskontakter

pågår. Under perioden 2015-2017 kommer arbete

att ske utifrån strategin inom områden som:

besökare, arbetsmarknad, pendling –

kommunikationer, stödja företag vid

omställning/etablering. Interregprojekt och

regionalfondsprojekt blir verktyg i den processen.

De internationella kontakterna har stärkts

genom tillkomsten av Ptuj som vänort.

Kontakterna med övriga vänorter har legat något

lågt. För perioden 2015-2017 ser det ut som att

kontakter koncentreras mot Ptuj och Ninje i Kina.

Ett närmare samarbete mellan kommunen och

olika EU-instanser är också önskvärd.

När det gäller ökad samverkan med

grannkommuner har teknik- och fritidsnämnden

nu funnits i två år. Under 2013 började Säffles It-

chef även arbeta för Årjäng enligt ett

samverkansavtal. En översyn av

överförmyndarverksamheten pågår i samråd med

Årjängs och Åmåls kommuner. Ambitionen är att

den nya organisationen ska vara beslutat inför

kommande mandatperiod. År 2015 kommer

därmed att bli ett uppstartsår för en

överförmyndare i samverkan mellan kommunerna.

Samarbetet Skärsam mellan kommunerna längs

norra Vänern kommer att påbörja förstudier kring

olika samverkansprojet 2014. Perioden 2015-2017

får förstudierna konkretiseras vidare i ämnen som

näringslivsutveckling, arbetsmarknadsfrågor,

turism m.m. En förstudie har genomförts kring

inköpssamverkan i länet mellan kommunerna

utanför karlstadregionen. Samverkan kring

gemensamt inköpssystem kan bli aktuell 2015.

Kontakterna med universiteten har endast skett i


25

specifika frågor. Under 2014 ska strukturen för ett

nytt arbetssätt tas fram.

Kommunstyrelsen har som nämndmål att

kunskapen om och ägarskapet till Vision Säffle

2026 ska öka. Ett uppstartsseminarium hölls 2013.

S.k. Seminarier kring det hållbara perspektivet

såväl internt som externt ska fortsätt under

budgetperioden. Framtidsverkstäder pågår under

2014 med olika aktörerer. Bland andra stöttas

byalagens utveckling på detta vis. En

webbutbildning om visionen ska tas fram 2015.

Kommunstyrelsen ska stödja och driva den

interna effektiviteten i organisation. En av de

viktigaste åtgärderna för 2014 -2016 är införandet

av ett beslutsstödssystem. Upphandling kommer

att genomföras våren/sommaren 2014. Ett stegvis

införande för olika moduler planeras 2014-2016.

Ambitionen är att samtliga ekonomiska

transaktioner ska kunna ske elektronsikt såväl

internt som extern. Uppskattningsvis har en

sjättedel av transaktionerna varit elektroniska

2013. Processen fortsätter. 2014 beräknas

kundfakturor respektive reseräkningar bli

elektroniska.

Ett inköpsråd har skapats 2013 och antalet

avtal har ökat kraftigt. Processen med att öka

kvaliteten i inköpsprocessen fortsätter bland annat

genom det tidigare beskrivna samarbetet med flera

värmlandskommuner. Andelen ”gröna” produkter

ska öka. Här tillhör Säffle den sämre fjärdedelen

av landets kommuner enligt undersökningen

Kommunens Kvalitet i Korthet.

När det gäller effektiviseringen inom IT-stöd

med hjälp av den gemensamma drift- och

servicenämnden har inte så mycket hänt 2013

förutom införandet av E-tjänster. Med ökat stöd

från E-kontoret i Karlstad kommer samarbetet öka

framöver. Idag finns ett 10-tal e-tjänster i

kommunen. Nästa steg blir att integrera dem mer

mot verksamhetssystemen. Intranätet ska

användas bättre.

Under 2013 har fullmäktiges och

kommunstyrelsens handlingar lagts upp i ett

särskilt sammanträdessystem för tillgång i dator,

läsplatta osv. Första kvartalet 2015 kommer

nyvalsutbildning att genomföras.

Med nämndmålet ”Kommunen som

organisation ska kännetecknas av bra arbetsmiljö,

utvecklat ledarskap, god samverkan och gott

medarbetarskap” omfamnas PA-perspektivet.

Personalredovisningen för 2013 visar att

sjukfrånvaron fortsatte att öka. Sjukfrånvaron är

nu 5,96 % av den totala arbetstiden jämfört med

5,49 % 2012 och 4,87 år 2011. Hösten 2014

kommer en medarbetarundersökning att

genomföras. Den sjukanmälanstjänst som infördes

2012 kommer att utvärderas under året. 2015 får

resultaten tas omhand och utveckla reviderade

arbetssätt. Chefs- och ledarskapsutbildningarna

fortsätter. En medarbetarutbildning är önskvärd

under budgetperioden, men kräver särskild

finansiering.

Övergripande mål: Kommunikationerna ska

förbättras

Mått: Nöjd-Medborgar-index ur SCB:s

Medborgarundersökning År 2013 var index 55. År

2011 var index 51, vilket är en statistiskt

säkerställd förändring. Målet är att öka

medborgarnas positiva upplevelse med 25 % till

index 64 inom tre år.

Måluppfyllelse: Medborgarnas upplevelser

av att Säffle har goda kommunikationer har ökat

från index 51 till index 55 mellan åren 2011 och

2013. Delmåtten, möjligheterna till att använda

kollektivtrafiken för kortare och längre resor, har

ökat med 13 %. Från december 2013 delar Säffle

kommun och Region Värmland på kostnaden för

att tåget Göteborg-Åmål ska förlängas till Säffle

tidig morgon och sen kväll.

Nämndmålet för perioden är att

arbetspendlingen till och från Säffle ska

underlättas. 2014 ska turtätheten mellan Åmåls

och Kristinehamns kommuner öka och restiden

minska. Arbetet med att ta fram en lokal

trafikförsörjningsstrategi pågår. Uppdraget för

budgetperioden 2015-2017 blir att följa denna

strategi. 2015 ska utredningar kring ombyggnader

och miljökonsekvensbeskrivning kring Säffle

kanal och översvämningsproblematiken påbörjas.

Strategi: Tillsammans lyfter vi

Övergripande mål: Vi trivs och är stolta över vår

kommun


26

Mått: Nöjd-Region-Index ur SCB:s

Medborgarundersökning. År 2013 var NRI 54,

vilket var lägre än för jämförelsegruppen, År 2011

var index 57. Målet är att den upplevda nöjdheten

ska öka med 25 % till index 70 inom tre år.

Måluppfyllelse: Medborgarundersökningens

Nöjd-Region-index sjönk från 57 år 2011 till 54 år

2013. 2013 års siffra är lägre än för

jämförelsegruppen av kommuner. De varsel och

uppsägningar som skedde 2012 och 2013 har med

stor sannolikhet spelat in. Delmåttet för

arbetsmöjligheter sjönk från 35 år 2011 till 27 år

2013. Också trygghet är en central faktor här.

Nämndmålen som specificerar det

övergripande målet är: Invånarnas förtroende för

Säffle kommun som organisation ska öka,

Invånarnas upplevelse av en trygg kommun ska

öka samt Kommunstyrelsen ska bidra till en väl

fungerande arbetsmarknad tillgänglig för alla.

En strategi för invånardialog antogs av

fullmäktige våren 2014. I bred dialog med

invånarna från sommaren 2013 till våren 2014 har

en gestaltningsplan för centrum tagits fram.

Planen kommer att genomföras successivt utifrån

de medel som finns anslagna på

investeringsbudgeten.

Räddningstjänsten fortsätter att förebygga

bränder och olyckor genom förebyggande

verksamheter såsom utbildning, tillsyn och

uppsökande verksamhet. En överenskommelse

med polisen kring samverkan antogs 2013. Med

början 2014 ska ett systematiskt och strukturerat

samarbete byggas. Med ökad bemanning på

polisstationen från halvåret 2014 ökar

möjligheterna till samverkan.

Arbetslöshet i Säffle kommun november respektive år

procent

16-64 år 18-24 år

Öppet I pro- Öppet I pro-

arb.lösa gram arb.lösa gram

2012 4,3 7,2 9,2 20,6

2013 5,3 7,4 7,8 23,0

Andelen öppet arbetslösa i november ökade från

4,3 % till 5,3 % av arbetskraften samtidigt som

andelen personer i program ökade från 7,2 till 7,4

% mellan åren 2012 och 2013. Grupper som redan

tidigare haft svårt att etablera sig på

arbetsmarknaden har nu fått det än svårare.

340 personer deltog i arbetsmarknadsenhetens

verksamhet 2013. 107 personer hade subvent-

ionerade anställningar. 39 personer anställdes genom

arbetsmarknadsenheten. 30 gick ut i egen för-

sörjning, 9 till utbildning och 64 till annan aktör.

Mycket av uppdragen från arbetsförmedlingen har

gällt praktikplatser och arbetsträningsplatser.

Målgruppen från Etableringen har ökat under

året och kommer under 2014 vara ett av de större

uppdragen för arbetsmarknadsenheten.

2013 och 2014 har 2 mnkr om året

ombudgeterats från ofördelade medel på

finansförvaltningen till 20 ungdomsanställningar

och feriepraktik 200 skolungdomar. Två

satsningar med gott resultat. Säffle har ett av de

högsta arbetslöshetstalen för ungdomar i hela

landet. För att kunna arbeta strukturerat med

riktade insatser till målgruppen 18-24 år skulle ett

specialdestinerat treårigt anslag underlätta

betydligt. En förstudie kring problematiken med

ungdomsarbetslöshet ”Ungas etablering” görs

tillsammans med övriga värmlandskommuner med

syfte att söka medel ur EU:s socialfond. För

perioden 2015-2017 ser kommunledningskontoret

en komplex problematik hos flera målgrupper som

med färre nya jobb att konkurera om kommer allt

längre från arbetsmarknaden. Det kan gälla

ofullständig utbildning, någon

funktionsnedsättning, att inte kunna språket, att

inte ha fått prova på att arbeta m.m. Möjligheten

att få prova på genom en praktikplats är särskilt

viktig för dessa personer.

Strategi: Grön näringslivsutveckling

Övergripande mål: Kommunen ska ha ett

attraktivt hållbart näringsliv

Mått: Antalet arbetsställen i kommunen ska

öka.

Antalet nyaktiverade, nedlagda, inflyttade respektive utflyttade

företag/arbetsställen i Säffle kommun

2009 2010 2011 2012 2013

Nyaktiverade 102 112 153 147 146

Nedlagda 142 201 137 145 218

Inflyttade 23 23 26 21 16

Utflyttade 26 19 34 33 32

Källa: SCB:s regionala näringslivsstatistik


27

Fler företag ska etableras inom

miljöteknik/energi/jordbruk.

Måluppfyllelse: Totalt fanns 2 461 arbetsställen,

inklusive offentlig förvaltning, organisationer och

företag utan anställda, registrerade i Säffle

kommun år 2013, vilket var en minskning med

101 arbetsställen från föregående år. Antalet

anställda minskade från 5 482 personer till 5 296.

Flest anställda fanns inom tillverkningsindustrin

med 22 % av arbetstillfällena och inom vård- och

omsorg/sociala tjänster med 19 %. Källa: SCB:s

regionala näringslivsstatistik.

Kommunstyrelsens nämndmål för 2014 lyder:

”Företagen ska uppleva kommunen som en resurs

för kompetensutveckling, kunskap och

vägledning”. Företagen ska stötta genom dialog,

platsbesök och nätverk. Under de senaste två åren

har stort fokus lagts på näringslivsarbetet. Det

stora projektet kring Matchning och tillväxt som

är ett resultat av kraftsamlingen kring Säffle

utifrån 2012 års varsel inrymmer ett stort antal

aktiviteter. Projektets sammanlagda kostnader

uppgår till 10 mnkr när såväl kommunens

finansiering som den externa finansieringen

räknas ihop. Entreprenörskap stöttas, stort fokus

läggs på kontakter för att etablera nya

verksamheter. Uppsagda erbjuds validering,

vägledning och utbildning. För 2015-2017

behöver arbetet fortsätta på bred front.

Förstudierna kring export och etableringar ska

leda till konkreta åtgärder under planperioden.

När det gäller arbetet med att öka antalet företag

som etableras inom energi- och miljöteknik pågår

en kompetenskartläggning i samarbete med ”Stål

och verkstad”. Mycket glädjande börjar 2014 en

Yrkeshögskoleutbildning för fordonstekniker

kring alternativa bränslen i Säffle i samarbete med

Högskolan i väst.

Strategi: Vänd Säffle mot vattnet

Övergripande mål: Lockande livsmiljö för

boende och besökare i vattennära läge

Mått: Inflyttningsnettot ska vara positivt. 2013

var flyttnettot positivt med 42 personer

Upplevelsens av att det finns attraktiva

bostäder för alla ska öka (Mäts med

Medborgarenkätens fråga kring bostäder NRI

fråga 3) 2013 var index 61 (61 år 2011).

Antal övernattningar per år.

Antal fritidshusnätter per år.

Antal dagbesök per

Mäts med TEM. Statistik saknas för 2013.

Måluppfyllelse: Det övergripande målet om

Lockande livsmiljö för boende och besökare i

vattennära lägen mäts med flyttnetto, upplevelse

om bostadssituationen samt antal besök. Ser vi till

den totala nöjdheten med Säffle som att bo och

leva på, som redovisats i tidigare avsnitt, mätt med

Nöjd region index (NRI) ur Medborgarenkäten att

nöjdheten minskat från index 57 till index 54 för

år 2013. Störst påverkan har här

arbetsmöjligheterna haft med en kraftig minskning

av index. Flyttnettot har trots detta ökat till hela 42

personer plus 2013. Upplevelsen av bra bostäder

ligger enligt enkäten fortsatt på index 61, vilket är

högre än genomsnittet för övriga kommuner i

enkäten. Antalet besök har inte mätts 2013.

Under 2013 och 2014 har ett stort arbete lagts

ned på att ta fram en gestaltningsplan för centrum

och kanalområdet som beskrivits under avsnittet

om medborgarinflytande. Gästhamnen,

Tullnäbben och Medborgarhuset blir de områden

som kommer att förändras först med start 2014.

Därefter kommer omvandlingen av Stora Torget

och Persons Gränd utifrån utrymmet i

investeringsbudgeten kommande år. 2016 eller

2017 kan det bli aktuellt med omvandlingen av

Kanalparksområdet som planeringen och

investeringsutrymmet ser ut i dagsläget.

Omvandlingen av Näsvägens anslutning till

Karlstadsvägen och den därmed sammanhängande

omvandlingen av Östra Storgatan kommer även att

påverka centrum positivt.

Ett antal aktiviteter ska göra kanalområdet till

en naturlig samlingsplats. En början är lekplatsen

och aktiviteter för unga.

En strategi för marknadsföring av

besöksnäringen/fritidsutbudet i Säffle ska tas fram

2014. Barnfamiljer och fritidshusägare är ett par

av målgrupperna. Utvecklingen av

Krokstadsområdet ingår i planeringen.


28

Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsmål för barn- och utbildningsnämnden 2015-2017

Strategi Övergripande mål Mått

Måluppfyllelse

2013

Åtgärder för att nå över-gripande mål 2015-2017

Rigga för

utveckling

Barns/elevers/studerandes

inflytande och motivation ökar

förståelsen för utbildningens

och kunskapens betydelse för

det livslånga lärandet med

fokus främst på teknik och

entreprenöriellt lärande.

Mått: Elever/studerande upplever att

de ges möjlighet att efter ökande

förmåga, påverka undervisningens

innehåll och arbetssätt.

Mått: Andelen elever i åk 9 som har

minst betyget C i matematik och

teknik ökar över tid.

Mått: Vårdnadshavare upplever att

deras barn ges möjlighet att efter

ökande förmåga, påverka

verksamhetens/undervisningens

innehåll och arbetssätt.

--

Nytt

3,9 av 5

- Säffle Science Center

- IKT-projektet med fokus på utbildning av

pedagogerna för att utvecklat ett IKT-

pedagogiskt ledar-skap i under-visningen.

barn- och elevinflytande med stöd i aktuell

forskning

- entreprenöriellt lärande i enlighet med

Skolverkets riktlinjer

- Bedömning för lärande med fokus på att

utveckla kompetensen kring formativ

bedömning

- Kollegialt lärande genom sambedömning

- Utveckling av metoder för att låta eleverna

synliggöra sin kunskapsutveckling

Lärande

människor

Samtliga barn/elever/

studerande har tillgång till

stimulerande miljöer som

främjar lärande och utveckling.

Inga barn/elever/ studerande i

Säffle kommuns förskolor/

skolor upplever att de känner

sig diskriminerade eller utsatta

för kränkande behandling.

Mått: Förskolan utvecklar särskilt

barns språkliga, matematiska och

tekniska förmågor för att bidra till att

de når BUN:s mål i åk 3.

Mått: Alla elever i åk 6 och åk 9 har

lägst betyget E i samtliga ämnen,

läsåret 2012/13.

Mått: Kommunens genomsnittliga

meritvärde i åk 9 är bland de 25

procent bästa kommunerna i riket,

läsåret 2012/13.

Mått: Alla gymnasieelever på

nationellt yrkesprogram når kraven

för en yrkesexamen.

Mått: Alla gymnasieelever på ett

nationellt högskole-förberedande

program når kraven för en examen.

Mått: Andelen anmälningar från

förskolechef/ rektor till huvudmannen

minskar över tid.

Mått: Andelen anmälningsärenden till

Skolinspektionen/ BEO gällande

diskriminering och kränkande

behandling minskar över tid.

4,5 av 5

4,2 av 5

4,3 av 5

åk 6:73 % åk

9: 57 %

188 (281 plats)

90 %

95 %

- Systematiskt följa elevernas kunskaps-

utveckling

- Påbörja omställnings-arbete gällande arbetet

med elever i behov av stöd

- Utökad modersmåls- och svenska som andra-

språks-undervisning samt studiehandledning i

grund- och gymnasieskolan.

- Förverkliga de konkreta förslag till mottagande,

samordning, organisation och utbildning för

nyanlända som finns framtagna.

- Uppföljning av resursfördelnings-modell för att

undersöka förväntade effekter.

- Specialpedagogisk utbildningsinsats med

inriktning mot yngre åldrar i grundskolan.

- Ledarskapsutveckling med fokus på de

nationella målen och det systematiska

kvalitetsarbetet.

- Öka förskolechefs /rektors möjligheter att

utveckla sitt pedagogiska ledarskap.

- Intensifiera det förebyggande arbete inom

området

- Ta fram enkätverktyg för utvärdering

- Arbeta i enlighet med barn- och

elevhälsoplanen


Barn- och utbildningsnämnden fullgör

kommunens uppgifter inom det offentliga skol-

väsendet för barn, ungdom och vuxna. Barn- och

utbildningsnämndens uppgifter omfattar förskola,

pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass,

grund- och grundsärskola, gymnasie- och

gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning,

särvux och utbildning i svenska för invandrare.

Barn- och utbildningsnämnden ansvarar också för

korttidstillsyn, kommunal musikskola och kost-


29

verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden har

också ett övergripande ansvar för de i Säffle

kommun folkbokförda barn/ elever som valt att gå

i annan kommun eller i fristående verksamhet.

Barn- och utbildningsnämnden valde strategin

Rigga för utveckling eftersom nämnden tidigt

2013 hade fått kritik av Skolinspektionen för att

inte barn och elever gavs tillräckligt inflytande

över utbildningens innehåll utifrån elevernas ålder

och mognad samt att inte elevernas valmöjligheter

synliggjordes. Barns/elevers/studerandes

inflytande och motivation är i ett utvecklings-

perspektiv oerhört viktigt för ökad förståelse för

utbildningens och kunskapens betydelse för det

livslånga lärandet. Nämnden valde också att

utifrån tidigare prioriteringar i mål- och kvalitets-

planen, koppla ihop inflytandefrågorna med fokus

mot teknik och entreprenöriellt lärande, som även

är ett nationellt prioriterat utvecklingsområde.

Utifrån sitt utbildningsuppdrag var Lärande

människor ett självklart område för barn- och

utbildningsnämnden och två prioriterade mål

formulerades inom denna strategi som utgår ifrån

mål- och kvalitetsplanens prioriterade områden.

Strategi: Rigga för utveckling

Övergripande mål: Barns/elevers/studerandes

inflytande och motivation ökar förståelsen för

utbildningens och kunskapens betydelse för det

livslånga lärandet med fokus främst på teknik och

entreprenöriellt lärande.

Mått: Elever/studerande upplever att de ges

möjlighet att efter ökande förmåga, påverka

undervisningens innehåll och arbetssätt.

Mått: Andelen elever som i åk 9 har minst

betyget C i matematik och teknik ökar över tid.

Mått: Vårdnadshavare upplever att deras barn

ges möjlighet att efter ökande förmåga, påverka

verksamhetens/undervisningens innehåll och

arbetssätt.

Resultat – Analys – Måluppfyllelse

Det finns ingen kommungemensam grundskole-

enkät som svarar på frågan om elever ges

möjlighet att påverka undervisningens innehåll

och arbetssätt. Detta är ett utvecklingsarbete som

kommer att vara färdigt inför hösten 2014.

Skolinspektionens tillsyn visar att eleverna i

otillräcklig utsträckning ges inflytande över

utbildningen. Främst rör bristerna möjlighet till

inflytande över innehållet i undervisningen utifrån

ålder och mognad, vilket lärarna nu har fått en

ökad medvetenhet om. Skolan arbetar också mera

aktivt med att tydliggöra för eleverna på vilket sätt

de redan har inflytande över sin utbildning samt

stärka deras självförtroende att delta i val och att

aktivt välja inom olika arbetsområden.

Gymnasiet har genomfört en elevenkät där 68

% av eleverna anser att de får vara med och

påverka innehållet i undervisningen och 86 %

anser att de kan påverka arbetet på lektionerna.

Andelen elever som i åk 9 har minst betyget C

i matematik och teknik ökar över tid är ett nytt mål

för 2014. Statistikuppgifter kommer att tas fram

som kartläggning av nuläget för att sedan följas

över tid.

I bokslutet för 2013 mättes andel behöriga

elever till naturvetenskap- och teknikprogrammen

läsåret 12/13, som då var 66 % jämfört med rikets

83 %. Läsåret 11/12 var måluppfyllelsen i Säffle

kommun 81 %. Måluppfyllelsen har minskat från

föregående år.

Vid senaste enkätundersökningen avseende

för-skolans kvalitet 2012, betygssatte föräldrarna

25 faktorer på skalan 1-5, varav personalens

engage-mang i samspelet med barnet och

barngruppen fick snittbetyget 4,5, personalens

arbete med att utveckla barnets självständighet och

tillit till sin egen förmåga 4,5 samt barnets

möjlighet att, efter ökande förmåga, påverka

verksamhetens innehåll och arbetssätt 3,9. För att

bidra till måluppfyllelse i åk 9 har förskolan under

de två senaste åren stimulerat och utmanat barnens

intresse dels i matematik och dels i naturvetenskap

och teknik. Båda dessa områden fick höga betyg,

4,3 respektive 4,2. Resultatet ger en mycket

positiv återkoppling till verksamhetens inre arbete.

För fritidshemmens del genomfördes en

liknande undersökning hösten 2013 också den

med 25 kvalitetsfaktorer, skala 1-5. Föräldrarnas

upp-levelse avseende att barnet, i takt med ökad

mognad, får ta ett större eget ansvar gavs snitt-

betyget 4,2 och att barnet är delaktigt och har

inflytande över sin vardag på fritidshemmet 4,0.


30

Resultat visar att verksamheten utvecklas i positiv

riktning.

Åtgärder för utveckling

Fortsätta att fokusera utvecklingsinsatser när det

gäller:

Att skapa utrymme för mer reflektionstid för

pedagogerna inom förskolan.

Barn- och elevinflytande med stöd i aktuell

forskning.

Entreprenöriellt lärande i enlighet med

Skolverkets riktlinjer.

Bedömning för lärande med fokus på att

utveckla kompetensen kring formativ

bedömning.

Kollegialt lärande genom sambedömning.

Utveckling av metoder för att låta eleverna

synliggöra sin kunskapsutveckling.

Att utveckla användandet av lärportalen

edWise i syfte att synliggöra elevernas

kunskapsutveckling.

NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla)

samt NT (Naturvetenskap och Teknik).

Fortsatt deltagande i matematiklyftet för

grund- och gymnasieskolans lärare.

Kopplingen mellan kompetensutveckling och

skolans kunskapsmål.

IKT-projektet (Informations- och

KommunikationsTeknologi) med fokus på

utbildning av pedagogerna för att utvecklat ett

IKT-pedagogiskt ledarskap i undervisningen.

Satsning på Säffle Science Center och ett ökat

samarbete med näringsliv och universitet.

Samverkan mellan barn- och utbildnings-

förvaltningen och socialförvaltningen kring

barn/ungdomar som inte alltid har förut-

sättningar för att känna motivation och/eller

förståelse för utbildningens och kunskapens

betydelse för det livslånga lärandet.

Använda den kompetens och expertis på IKT-

området som finns på Lärcenter, som stöd för

kompetensutveckling och inspirationskälla i

förskolan och skolan.

Grundskolorna på landsbygden lär av de

metoder som används på Lärcenter för att

utveckla undervisningen/utbildningen.

Strategi: Lärande människor

Övergripande mål: Samtliga barn/elever/

studerande har tillgång till stimulerande miljöer

som främjar lärande och utveckling.

Mått: Förskolan utvecklar särskilt barns

språkliga, matematiska och tekniska förmågor för

att bidra till att de når BUN:s mål i åk 3.

Mått: Alla elever i åk 6 och åk 9 har lägst

betyget E i samtliga ämnen, läsåret 2014/15.

Mått: Kommunens genomsnittliga meritvärde

i åk 9 är bland de 25 procent bästa kommunerna i

riket, läsåret 2014/15.

Mått: Alla gymnasieelever på nationellt

yrkesprogram når kraven för en yrkesexamen.

Mått: Alla gymnasieelever på ett nationellt

högskoleförberedande program når kraven för en

högskoleförberedande examen.


Förskolorna har lagt extra fokus på teknikområdet

med sikte på målen i åk 3. I förskoleenkäten ger

föräldrarna höga snittbetyg vad gäller språk och

kommunikation (4,5 av 5), matematik (4,3 av 5),

naturvetenskap och teknik (4,2 av 5), vilket visar

att förskolornas satsning under de senaste åren gör

avtryck. Förskolan var också den skolform som

fick minst förelägganden i Skolinspektionens

granskning 2012 och slutsatsen är att förskolan i

Säffle kommun håller en hög kvalitet.

Läsåret 12/13 hade 73 % av eleverna i årskurs

6 lägst betyget E i samtliga ämnen.

Ingen statistik finns från föregående läsår då

betyg inte gavs i åk 6.

Läsåret 12/13 hade 57 % av eleverna i årskurs

9 lägst betyget E i samtliga ämnen. Jämfört med

läsåret 11/12 är det en kraftig försämring då

måluppfyllelsen var 76 %. Jämförbara mått för

riket var 77 % båda läsåren.

Kommunens genomsnittliga meritvärde i åk 9

är inte bland de 25 procent bästa kommunerna i

riket, utan bland de 25 procent sämsta

kommunerna (281:a plats i SKL:s jämförelsetal

för grundskolan 2014). För att Säffle skulle ha

varit bland de 25 % bästa kommunerna i riket

skulle meritvärdet uppgått till 213. I grundskolan


31

finns det all anledning att ta resultaten i framförallt

åk 9 på allvar. Det är dock viktigt att

uppmärksamma att resultaten för åk 6 är avsevärt

bättre än för åk 9.

Andelen gymnasieelever på nationellt yrkes-

program som nådde kraven för en yrkesexamen

var 90 %, vilket är långt under nämndens mål,

även om den har ökat från föregående år. Andelen

elever på ett nationellt högskoleförberedande

program som når kraven för en högskole-

förberedande examen var 95 %, vilket inte når upp

till nämndens mål, även om den har ökat något

från föregående år. I gymnasieskolan kan vi

således se att måluppfyllelsen ökar från före-

gående år.

Skolinspektionen påtalade i början av 2013

brister i det systematiska kvalitetsarbetet på

kommunnivå då det saknades dokumenterad

uppföljning och utvärdering av utbildningen

gällande samtliga skol-/verksamhetsformer.

Skolinspektionen konstaterade vidare att det inte

fanns någon samlad analys av resultaten eller

måluppfyllelsen på kommunnivå samt att det

endast i begränsad ut-sträckning gjordes

uppföljningar och utvärderingar av

kunskapsresultaten. I synnerhet gällde detta

elevernas resultat i relation till kunskapskraven i

årskurs 3 och i årskurs 6.

Nämndens utgångspunkt för att öka målupp-

fyllelsen har varit det medvetna, gemensamma och

långsiktiga systematiska kvalitetsarbetet som

påbörjades under 2012 då nämnden antog en mål-

och kvalitetsplanen som överensstämmer med

rubrikerna i de olika skolformernas läroplaner.

Barn- och utbildningsnämnden har under det

senaste året skapat rutiner och strukturer för

verksamhetsplaner och verksamhetsredovisningar

på både nämnds- och enhetsnivå samt en tydlig

ansvarsfördelning där resultat och faktorer som

utgör förutsättningar som påverkat målupp-

fyllelsen, ska analyseras. Det systematiska

kvalitetsarbetet ska således bli en medveten och

naturlig del av det vardagliga arbetet. Kvalitets-

processerna på de olika nivåerna i organisationen

ska på sikt haka i varandra för att verksamheten

kontinuerligt ska kunna utvecklas mot ökad mål-

uppfyllelse och kvalitet.

Av Skolinspektionens tillsyn framgår att

fritids-hemmens personal i allmänhet erbjuder

eleverna en meningsfull rekreation och fritid enligt

upp-draget, dock fanns ett flertal skillnader mellan

fritidshemmen i kommunen. Under 2014 har

därför rektorer och förvaltning bedrivit ett

utvecklingsarbete med fokus på fritidshemmets

roll och uppdrag. Behovsinventering är genomförd

och rektorerna arbetar med att knyta fritids-

hemmen tydligare till skolverksamheten och

således skapa ökade förutsättningar för att

eleverna når målen. I enkätundersökning för

fritidshemmen 2013 gav föräldrarna betyget 4,1 av

5 vad gäller upplevelsen av att fritidshemmet

samverkar med skolan för att skapa mångsidighet

och kontinuitet i barnens utveckling och lärande.

IKT utveckling är en del av framtidens skola

och ett prioriterat utvecklingsarbete inom området

har därför påbörjats i barn- och

utbildningsnämnden. Målet med satsningen är att

alla som jobbar inom förvaltningen ska uppleva

och känna att IKT är en naturlig del av arbetet, ett

verktyg bland många andra i den pedagogiska

vardagen som kan bidra till

barns/elevers/kursdeltagares ökade målupp-

fyllelse. För att lyckas med detta handlar det inte

bara om datorer, surfplattor, nätverk eller

programvaror, utan ännu mera om ett utvecklat

IKT-pedagogiskt ledarskap i undervisningen.

Förutom investeringar kommer det att krävas

omfattande kompetensutvecklingsinsatser under

flera år framåt.

I barn- och utbildningsförvaltningen finns ett

behov av att utveckla och förbättra arbetet med

förskolans och skolans uppdrag avseende barn och

elever med annat modersmål än svenska och

kulturell identitet. Detta bekräftades också vid

Skolinspektionens tillsyn. Under 2014 har ett

arbete påbörjats i syfte att utveckla mottagandet av

nyanlända barn och elever. I utbildnings-

verksamheten finns det barn/elever/studerande/

med omkring 25 olika modersmål.

Förskolorna har under 2014 utvecklat ett

nätverk för kollegialt lärande, en gemensam

materialbank samt utökat samarbetet med

biblioteket som kommer att fortsätta 2015. Inom

grund- och gymnasieskolan finns över 100 barn

som har rätt till modersmålsundervisning och


32

därför behöver barn- och utbildningsnämnden få

till stånd en kraftigt utökad

modersmålsundervisning, en medveten satsning på

svenska som andraspråk samt studiehandledning

på modersmålet. Forskning visar att barn med

utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål,

får bättre möjligheter att lära sig svenska och även

utveckla kunskaper inom andra områden. På grund

av att det idag finns en stor diskrepans mellan vad

som faktiskt erbjuds i kommunen och vilka

skyldig-heter som kommunen har när det gäller

dessa elevers rättigheter, så finns det framförallt

ekonomiska hinder för att komma vidare.

När det gäller framförallt grundskolans arbete

med barn i behov av särskilt stöd, finns det starka

incitament för att gå in i en omställningsperiod där

det pedagogiska kvalitetsperspektivet får ett mer

framträdande utrymme. Nuvarande organisation

hindrar till stor del både nödvändiga och

önskvärda förändringar.

Alla lärare bör jobba med språkutveckling

efter-som språk- och kunskapsutveckling är två

sidor av samma mynt för att eleverna ska kunna

tillgodo-göra sig och uttrycka sin kunskap i

skolans olika ämnen. Utvecklingsarbetet inom läs-

, skriv- och språkutvecklande arbete behöver

därför prioriteras under de kommande åren.

Skollagen betonar rektors ansvar för elevernas

resultat och skolans måluppfyllelse samt för

lärarnas kompetensutveckling. Förskolechef/rektor

styr och leder också förskolans/skolans verksam-

het och har ansvar för de resurser som tilldelats

verksamheten. Ledarskapsutveckling med in-

riktning mot professionellt och pedagogiskt

lärande om hur man kan förverkliga utbildningens

uppdrag och nå de nationella målen är viktigt.


Tydliggöra och öka kvaliteten i fritids-

hemmens verksamhet.

Utveckla gemensamma verktyg för att

kontinuerligt följa elevernas resultat-/

kunskapsutveckling.

Omställningsarbete gällande arbetet med

elever i behov av stöd.

Utveckla ämneslärarsystemet i årskurs 4-6 i

syfte att ge eleverna fördjupade kunskaper.

IKT-kompetensutveckling.

Utökad modersmåls- och svenska som andra-

språksundervisning samt studiehandledning i

grund- och gymnasieskolan.

Arbeta för att förverkliga de konkreta förslag

till mottagande, samordning, organisation och

utbildning för nyanlända som finns fram-

tagna.

Uppföljning av BUNs resursfördelnings-

modell för att undersöka förväntade effekter.

Specialpedagogisk utbildningsinsats med

inriktning mot yngre åldrar i grundskolan.

Ledarskapsutveckling med fokus på de

nationella målen och det systematiska

kvalitetsarbetet. Ledarskapsprogram utformas.

Öka förskolechefs/rektors möjligheter att

utveckla sitt pedagogiska ledarskap.


Övergripande mål: Inga barn/elever/studerande i

Säffle kommuns förskolor/skolor upplever att de

känner sig diskriminerade eller utsatta för

kränkande behandling.

Mått: Andelen anmälningar från

förskolechef/ rektor till huvudmannen minskar

över tid.

Mått: Andelen anmälningsärenden till

Skolinspektionen/ BEO gällande diskriminering

och kränkande behandling minskar över tid.


Alla enheter inom förskola/skola har numera

aktuella planer mot diskriminering och kränkande

behandling. Antal anmälda ärenden till barn- och

utbildningsnämnden avseende trakasserier och

kränkande behandling uppgick under 2013 till 50

stycken, varav 22 på de två högstadieskolorna.

Ingen statistik finns från tidigare år pga bristande

anmälningsrutiner till nämnden. Antalet

anmälningsärenden till Skolinspektionen/ BEO var

6 stycken år 2012 och 7 stycken år 2013.

Vid genomförd föräldraenkät inom förskolan

2012 svarade 100 % av föräldrarna att de i mer

eller mindre grad hade kännedom om förskolans

plan mot diskriminering och kränkande

behandling. I motsvarande undersökning för

fritidshemmen 2013 angav 94 % av föräldrarna att

de hade kännedom om fritidshemmets plan.

Föräldrarnas känsla av att de tryggt och med


33

förtroende kan lämna sitt barn till personalen i

förskolan eller i fritidshemmet gavs båda

snittbetyget 4,5.

Ett flertal grundskolenheter samt gymnasiet

har genomfört egna trivselenkäter. En hög andel

av grundskoleeleverna trivs på skolan. Gymnasie-

eleverna har en hög trivselfaktor, men 7 % av

eleverna uppger att de någon gång känt sig kränkta

av elever eller personal. Det finns behov av

åtgärder gällande språkbruk, då 31 % anser att

eleverna använder ett nedsättande språk till

varandra.

Förvaltningens gemensamma rutiner har

under 2013 utgjort ett stöd för förskolechef/rektor

som inneburit att lagstiftningen har tydliggjorts,

tydliga krav har ställts på att rutinerna ska följas

samt att planerna mot diskriminering och

kränkande behandling både ska finnas och

revideras årligen. Tidigare har det inte funnits

några tydliga rutiner och huvudmannen har inte

säkerställt att gällande lagstiftning har varit känd,

eller följts. Detta visar hur viktigt det är att

huvudman och förvaltning tar ansvar för att stödja

verksamheten att uppfylla gällande lagstiftning.


- De olika skolformerna ska intensifiera det

förebyggande arbetet, för att förhindra att

diskriminering och kränkande behandling

äger rum.

- Varje skola och fritidshem ska ha tydliga

rutiner för arbetet med diskriminering och

kränkande behandling.

- Förskolechef/rektor ska ta ansvar för att

vårdnadshavare samt barn/ elever involveras

i och känner till den egna förskolans/skolans

plan mot diskriminering och kränkande

behandling.

- Enheternas arbete utvecklas i enlighet med

den av förvaltningen antagna barn- och elev-

hälsoplanen.

- Ta fram ett gemensamt enkätverktyg till de

olika skolformerna och fritidshem där frågor

om trygghet, diskriminering och kränkande

behandling ingår.

- Komplettera förskolans och fritidshemmets

befintliga enkäter till vårdnadshavare för att

täcka in detta område.

-


34

Miljö-och byggnadsnämnden

Verksamhetsmål för miljö- och byggnadsnämnden 2015-2017

Strategi Övergripande mål Mått Måluppfyllelse 2015 Åtgärder för att nå övergripande

mål 2015-2017


Ta fram fördjupad

översiktplan för Säffle stad

Snabb och rättssäker

myndighetsutövning

Upprätta

samrådsförslag

Nöjda kunder

Kontroll av utfall

Minst 92 % nöjda

kunder

Samarbete med näringsliv,

föreningsliv m fl.

Kontroll genom svarskort till

kund samt egenkontroll

Grön näringslivs-utveckling God och effektiv

livsmedelstillsyn

Alla enl. k-plan få

min ett besök

Kontroll av utfall Följa den riskbaserade

kontrollplanen

Vänd Säffle mot vattnet Upprätta nya detaljplaner Uppdrag på- börjas

inom en månad

Kontroll av utfall Bl a hålla god kontakt med

övriga förvaltningar, näringsliv

m fl.


Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens

myndighetsuppgifter inom miljöbalkens område,

inom plan- och bygglagens område, utför

livsmedelstillsyn, beslutar om och verkställer

bostadsanpassningsåtgärder samt tillhandahåller

energi- och klimatrådgivning. Nämnden upprättar

på uppdrag av kommunsstyrelsen fysiska planer

och har ansvar för kommunens mätnings-

verksamhet och kartproduktion. Verksamhetens

inriktning och form regleras enligt ett stort antal

speciallagar och dess omfattning styrs av

samhällets krav på myndighetsservice inom

nämndens ansvarsområde.


Kommunens vision ”Säffle 2026” handlar om

våga leda hållbar utveckling. Miljö-och byggnads-

nämndens arbete ska syfta till att genom framsynt

planering, tillståndsgivning, tillsyn och rådgivning

skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.


Övergripande mål 1: Att i samråd med bl a

utvecklingsgrupper, föreningar, näringsliv arbeta

fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Säffle

stad.

Mått: Att upprätta ett samrådsförslag

Måluppfyllelse: Kontroll av utfall.

Arbetet med en fördjupad översiktsplan för

Säffle stad måste få ta viss tid förbli genomarbetad

och förankrad.

Övergripande mål: Att verka för en snabb och

rättssäker myndighetsutövning med en hög

servicenivå.

Mått: Nöjda kunder.

Måluppfyllelse: Att minst 92 % av dem som

nyttjar miljö- och byggnadsnämndens tjänster är

nöjda med handläggningen av sina ärenden.

Strategi : Vänd Säffle mot vattnet

Övergripande mål: Att upprätta detaljplaner för

nya attraktiva bostads- och verksamhetsområden.

Mått: Att respektive uppdrag påbörjas inom

en månad.


Genom att bl a hålla nära kontakt med övriga

förvaltningar, näringsliv, föreningsliv m fl.

(nätverk), kan planarbetet hållas effektivt.

Strategi: Grön näringslivsutveckling

Övergripande mål: God och effektiv

livsmedelstillsyn.

Mått: Att alla som enligt den riskbaserade

kontrollplanen ska ha besök under året, ska få

minst ett besök.


35


Viktiga omvärldsförändringar

Miljö- och byggnadsnämndens ansvar har ökat till

följd av ny plan- och bygglag, PBL, ny plan- och

byggförordning PBF. Nu gällande vattendirektiv

innebär bl a stora arbetsvolymer när det gäller

inventering och kontroll av enskilda avlopps-

anläggningar i kommunen.

Sammantaget kan man konstatera att de frågor

nämnden jobbar med blir mer och mer komplexa.

Sannolikt kommer det bli ännu mer fokus på

miljömålen och hur de ska uppnås.


36

Socialnämnden

Verksamhetsmål för socialnämnden 2015-2017

Strategi Övergripande mål Mått Måluppfyllelse 2013 Åtgärder för att nå övergripande mål

2015-2017

Rigga för utveckling Nationell e-hälsa Öka antalet

områden

Regional handlingsplan Införa nattfrid, Nyckelhantering,

Skype, Fler e-tjänster, Konsument

och producent NPÖ

Tillsammans lyfter vi God kvalitet på insatser Alla brukare

tillfreds med

bemötande

Förebyggande och tidiga

insatser

Arbeta med ledningssystem

Arbeta med kvalitetsregister


Inom socialnämndens verksamhetsansvar finns:

individ- och familjeomsorg (försörjningsstöd,

missbruksproblematik, stöd till familjer, barn

och ungdom)

HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn

integrationsenhet

äldreomsorg i ordinärt och särskilt boende

hemsjukvård och rehabilitering

LSS-verksamhet (lagen om stöd och service

till vissa funktionshindrade)

socialpsykiatri

konsumentverksamhet och skuldsanering

Grunden för allt arbete inom socialnämnden

bygger på förvaltningens värdegrund. Hela

verksamheten ska präglas av ett kvalitets- och

utvecklingsarbete i syfte att ständigt finna

förbättringsområden. Kvalitetsarbetet ska fokuse-

ras på vad som är bäst för brukaren.


Kommunens vision Säffle 2026 handlar om att

våga leda hållbar utveckling. Socialnämndens

uppdrag innefattar alla människors lika värde och

lika rätt till social och ekonomisk trygghet, vård

och omsorg. Stödet från socialnämndens

verksamheter ska utformas så att hänsyn tas till

den enskildes egna resurser, förutsättningar och

behov. Insatserna/åtgärderna ska vara tillgängliga

och av god kvalitet.

Utifrån kommunens framtagna strategier

kopplade till visionen att våga leda en hållbar

utveckling, har socialnämnden valt att lägga in

sina mål under ”Rigga för utveckling” och

”Tillsammans lyfter vi”

Strategi: ”Rigga för utveckling”

Övergripande mål: Socialnämnden ska arbeta

enligt nationell eHälsa - tillgänglig och säker

information inom vård och omsorg.

Mått: Antalet områden inom eHälsa ska öka

för socialnämnden

Måluppfyllelse: Arbetet ska utgå från den

regionala handlingsplanen i samverkan inom

eHälsa i Värmland.

Strategi: ”Tillsammans lyfter vi”

Övergripande mål: Insatser/åtgärder skall präglas

av god kvalitet

Mått: Alla ska känna sig tillfreds med

bemötandet och de insatser/åtgärder de får.

Måluppfyllelse: Verksamheterna ska

kännetecknas av god kvalitet och arbeta med

förebyggande och tidiga insatser som syftar till att

främja goda levnadsförhållanden i kommunen för

alla. Utbildningsinsatser för personal pågår

kontinuerligt.

De som har kontakt med socialnämndens

verksamheter ska få ett gott bemötande och känna

delaktighet i utformningen av insatser. De ska

även ha tillgång till information om insatser så att

de kan påverka innehållet.


37

I alla processer ska fokus ligga på individen.

Insatser och åtgärder som ges till den enskilde ska

bygga på en evidensbaserad kunskap.

Stöd till barn och unga skall ges på ett sådant

sätt att det främjar goda uppväxtvillkor med

stödjande socialt sammanhang.

Stöd i det egna boendet ska inriktas mot att

frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna

resurser för att kunna leva ett självständigt liv.

För personer som behöver ett anpassat boende

ska verksamheterna organisera insatser/åtgärder så

att de på bästa sätt tar tillvara på den enskildes för-

måga och behov.

Insatserna/åtgärderna ska vara utformade på

ett sådant sätt att de främjar samverkan med

offentliga, privata och ideella organisationer.

Uppföljningar kommer att ske genom olika

kvalitetsmätningar.


38

Kulturnämnden

Verksamhetsmål för kultur nämnden 2015-2017

Strategi Övergripande mål Mått Måluppfyllelse 2013 Åtgärder för att nå

övergripande mål

2015-2017

Rigga för utveckling 1.) Kultur för barn och

unga

2.) Ungdomens Hus

implementerar nya sätt

för att stärka

ungdomsinflytandet i

Säffle.

Nöjdhetsindex avseende

rubriken KULTUR

Q-step kvalitetsundersökning

Antal aktiva föreningar

Index 69 (av 100)

Fritidsgården har arbetat med

en särskilt utsatt grupp

ungdomar och samverkat

med myndigheter.

En ny kulturförening har

tillkommit.

Prioritera

barnkultursatsningar

. Samarbete skolan,

föreningslivet,

kulturentreprenörer.

Kraftigt stärkt fokus

på ungdomsfrågor

genom

Ungdomens Hus

Lärande människor Bidra till lärande och

kompetensutveckling

genom Bibliotek och

Studieförbund

Bibliotekets och bokbussens

öppettider och turtäthet.

Kvalitet i korthet.

Nöjdhetsindex.

Utlåningsstatistik;

medieinköpsmått.

Antal cirklar och

cirkeldeltagare

Bibliotekets och bokbussen

öppettider har varit samma

som 2012.

Utlåningen uppgick till 9,4 per

invånare och år.

Enligt SCB:s

Medborgarundersökning

2013 låg nöjdhetsindex på

höga 77.

Bidragen till

bildningsorganisationerna har

varit samma som 2012.

Samverkan med

Bibliotek Värmland

för optimalt

resursutnyttjande.

Tillsammans lyfter

vi

1.) Kulturen är juvelen i

kronan.

2.) Ungdomspolitiska

insatser bidrar till att

bilden av Säffle både

internt och externt

präglas av optimism och

tillförsikt.

Nöjdhetsindex avseende

rubriken KULTUR.

Q-step kvalitetsundersökning.

Index 69 (av 100)

Planeringav

verksamhetsinnehåll i

Ungdomens hus samt

delaktighet under

projekteringen av

Ungdomens hus.

Stöd till

arrangemang och

föreningar.

Kraftigt stärkt fokus

på ungdomsfrågor

Ungdomens Hus

Vänd Säffle mot

vattnet

Attraktioner i anslutning

till vattnet och somsom

lockar många

Antal arrangemang Fanns ej som mål 2013 Stimulera

arrangemang i

anslutning till

vattnet.


Kulturnämndens reglemente säger:

Kulturnämnden leder kommunens biblioteks-

och annan kommunal kulturverksamhet.

Kulturnämnden främjar kulturlivet i

kommunen …

Kulturnämnden verkar för bevarande av

estetiskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader,

anläggningar och anordningar.

Kulturnämnden stödjer nya uttrycks- och

verksamhetsformer …

Kulturnämnden ansvarar för den egna

verksamheten i Medborgarhuset och för

fritidsgårdsverksamheten i kommunen.

Kulturnämnden köper in och förvaltar

kommunens konstverk – (inte fast monterade

skulpturer och installationer placerade utomhus) –

och ansvarar för den konstnärliga utsmyckningen

av kommunens byggnader.


39

Nämnden är rådgivande vid utsmyckning av

offentliga platser, bostads- och andra

bebyggelseområden …

Kulturnämnden ger ekonomiskt bidrag och

stöd till föreningar som verkar inom kulturområdet

i kommunen. Samarbetet med skolan, barn- och

ungdomskultur samt hälsofrämjande aktiviteter

ska särskilt beaktas.


Kulturnämnden har tagit del av och utifrån sitt

uppdrag värderat kommunens vision och de

därmed sammanhängande strategierna för att se på

vilket sätt kulturförvaltningen kan bidra med

arbetet i visionens riktning.

Kulturpolitiska och ungdomspolitiska insatser

är viktiga komponenter i flera av de angivna

strategierna och kulturnämnden valde att arbeta

med fyra av dem. De redovisas här nedan.


Övergripande mål: 1.) Kulturaktiviteter för barn

och unga ska utvecklas i samverkan med interna

och externa parter och hålla god kvalitet. 2.)

Utveckla nya arbetssätt och arbetsformer.

Dessa mål kommer att behålla sin aktualitet

under planeringsperioden (mot 2017). Att

tillsammans lyfta Säffles attraktionskraft är en

viktig framgångsfaktor.

Mått: Nöjdhet mäts genom SCB:s

Medborgarundersökning, Q-step (fritidsgårdens

system för kvalitetsmätning), antal egna

arrangemang

Måluppfyllelse: 1.) Kulturnämnden arbetar

med olika metoder för at stärka och öka utbudet av

god barnkultur i Säffle kommun. Nämnden menar

att ett sådant utbud kan bidra till att göra

kommunen attraktiv för barnfamiljer. En målgrupp

som är särskilt viktig i en kommun med Säffles

demografiska profil

Kulturnämnden samverkar med såväl externa

som interna samarbetsparter (föreningslivet och

Bun, främst avseende förskoleverksamheten). När

man tittar på SCB:s Medborgarundersökning kan

man konstatera att nöjdheten avseende kulturlivet

är hög (index 69) men det redovisas inga mått

speciellt avseende barn- och ungdomskultur. Men

kulturnämndens egen bedömning är att det är där

den största och viktigaste utmaningen ligger.

(SCB:s Medborgarundersökning under våren 2013

– den färskaste siffra som finns – visar ett

nöjdhetsindes på 69 för kulturverksamheten, vilket

enligt SCB:s bedömning är högt. )

Målet för 2014 och är att på egen hand eller i

samverkan med andra arrangera minst 225

barnkulturaktiviteter i syfte att göra Säffle mer

attraktivt för barn och barnfamiljer.

Kulturnämnden bedömer att samma ambitionsnivå

är lämplig också 2015.

Kulturnämnden bedömer att en satsning på

barn och unga är en bärkraftig taktik inom

strategin Rigga för utveckling och kommer att

fortsätta att fokusera på den.

En mycket viktig satsning inom området

Rigga för utveckling rör Ungdomens hus som

enligt planerna skall öppna portarna i september

2014.

Ungdomens Hus är inte en rak fortsättning av

den typ av fritidsgårdsverksamhet som med större

eller mindre förändringar bedrivits sedan 1970-

talet. Ungdomens Hus-arbetet skulle lika gärna

kunna platsa under strategirubriken Lärande

människor, eftersom metoden går ut på att

stimulera och träna ungdomar att förbereda sig för

ett vuxet arbetsliv. Nyckelbegreppet i sättet att

arbeta kommer att var coachning och många

insatser i verksamheten kommer att göras av de

ungdomar som blir husets brukare.

År 2014 införde kulturnämndens den så

kallade snabbslanten, pengar avsatta för unga

entreprenörer. Anslaget förvaltas och beslutas av

verksamhetsledaren i Ungdomens Hus. Projektet

löper också under 2015 samtidigt som en

utvärdering sker.

Måluppfyllelse enligt Q-step 2103 låg

avseende ungdomsverksamheten 2013 på index

60. Målet för 2014 är 70 och är intimt förknippat

med satsningen på Ungdomens Hus.

Scenverkstaden – kulturnämndens samverkan

med SäffleOperan när det gäller barn och

ungdomsverksamheten är en annan profilfråga

som bedrivits och rönt uppmärksamhet.

Arbetet med att finna samverkansparter såväl

inom kommunens egen organisation som utanför


40

dess väggar är i full gång och avrapportering till

kulturnämnden pågår kontinuerligt.

2.) Nya arbetssätt implementeras kontinuerligt

och det sker delvis med stöd av externa aktörer.

Det mesta arbetat har rört fortbildning inom

biblioteksverksamheten och personalutveckling

inför starten av Ungdomens Hus.

Kulturförvaltningen har också nämndens

uppdrag att förstärka samverkan mellan

förvaltningens olika enheter.

Strategi: Tillsammans lyfter vi

Övergripande mål: Kulturlivet är Säffle

kommuns juvel i kronan

Detta mål kommer att behålla sin aktualitet

under planeringsperioden. Att tillsammans lyfta

Säffles attraktionskraft är en viktig

framgångsfaktor.

Mått: Nöjdhet mäts genom SCB:s

Medborgarundersökning,

Måluppfyllelse: Index 69 (av 100) vilket

enligt SCB:s jämförande bedömning är högt.

(SCB:s Medborgarundersökning under våren 2013

– den färskaste siffra som finns – visar ett

nöjdhetsindes på 69, vilket enligt SCB:s

bedömning är högt.) Nämndens ambition är att –

bland annat genom satsningen på Säffle och 1950-

talet – öka indexet för medborgarnöjdhet med

någon enhet.

Kulturnämndens uppfattning är att den

bedömningen stämmer med Säfflebornas

uppfattning. Säffle kommun har ett rikt

kulturutbud av hög kvalitet. Bakom utbudet står

ett flertal ideella förningar varav många men inte

alla arbetar med finansiellt stöd från kommunen.

Bara ett tydligt exempel: SäffleOperan – men

alla föreningar och aktörer som samverkar med

kulturnämnden bidrar varje dag till att lyfta Säffle

en liten men inte oväsentlig bit och hjälper till att

förvalta det goda rykte Säffle har som kulturstad.

Mycket uppmuntrande är att relativt

nystartade Säffle Filmstudio har etablerat sig och

genom sitt arbete lyckats knyta ett stort antal

medlemmar och en stampublik till sig och att

filmerna visas i Saga biografen, inrymd i

kommunens biograflokal.

Medborgarhuset är en väsentlig satsning inom

kulturpolitikens område och där visar det sig att

det medvetna utvecklingsarbetet med

programsättning tillsammans med externa aktörer

och ett gott marknadsföringsarbete ger långsiktigt

gott resultat när det gäller att få en riktigt

glänsande juvel i Säffles krona. Kulturnämnden är

medveten om det stora ansvar det innebär att

ansvara för verksamheten i Medborgarhuset.

Arbetet med kulturarvet är också ett ansvar för

kulturnämnden. Att vårda och dokumentera –

också i digital form – är en angelägen uppgift för

nämnd och förvaltning. 1950-tals-projektet är ett

exempel på ett sådant arbete som kulturnämnden

har för avsikt att arbeta långsiktigt med.


Övergripande mål: Kulturen har en viktig roll i

folkbildningen genom att väcka människors lust

att lära.

Det är viktigt med kontinuitet avseende detta

mål. Säffle och Sverige är utsatt för omvärldens

konkurrens om jobben och entreprenörskapet.

Välinformerade, komptenta medborgare är en

nyckelfaktor för framgång.

Mått: Bibliotekets och bokbussens öppettider

och turtäthet. Kvalitet i korthet. Utlåningsstatistik;

medieinköpsmått. Antal cirklar och

cirkeldeltagare.

Måluppfyllelse: Bokutlåningen per invånare

ligger på en för riket hög nivå (cirka 9,5). Det är

ett viktigt och relevant mått i strategin Lärande

människor. Varje gång en människa läser en bok,

en tidskrift eller en tidning är det en form av

lärande som kan sammanfattas med orden

kompetensutveckling, omvärldsorientering och

ökade språkliga färdigheter. Öppettiderna är

oförändrade.

Att Säffles medborgare är välorienterade och

nyfiket alerta är en viktig komponent i strategin

Lärande människor.

Biblioteksverksamheten utvecklas

effektivitetsmässigt gnom samverkan inom

Bibliotek Värmland där tillgänglighet, snabbhet

och urval höjs inom befintliga kostnadsramar.

Bokbussen försörjer områdena utanför tätorten

genom en i samverkan med brukarna upprättad


41

fyraveckorsturlista. Bokbussen samverkar också

med samtliga skolor och förskolor utanför tätorten

samt några i tätorten och bidrar därmed till

barnens lust att lära. Samtliga bokbussturer till

kommunens skolor är nu dubbelbemannade, det

vill säga inte bara chauffören bistår elever och

lärare vid besöket utan också annan erfaren

bibliotekspersonal.

Studieförbunden – som under åren 2012-13

engagerade närmare 4 000 cirkeldeltagare i mer än

490 olika cirklar bidrar på samma sätt som

biblioteket till en ökning av kompetenser,

omvärldsorientering och färdigheter. Dessutom

leder gruppdynamiken till att kontaktvägar för

ökat lärande skapas.

När det gäller integration och lärande för

nyanlända bedriver studieförbunden en sådan

verksamhet i det bostadsområde där de flesta

nyanlända är bosatta. Biblioteket har ett särskilt

integrationsrum med böcker, tidskrifter och

datorer där personal står till förfogande för

vägledning och stöd.

Kulturnämnden har i dagsläget sökt så kallade

§ 37-medel för att toppa verksamheten ytterligare.

Något positivt beslut om denna ansökan föreligger

inte i skrivande stund.

Vald strategi 4: Vänd Säffle mot vattnet

Övergripande mål: Öppna Säffle mot vattnet

genom unika attraktioner och upplevelser som

lockar många

Mått: Antal arrangemang.

Måluppfyllelse: Kulturnämnden och andra

arrangörer som arbetar med stöd från

kulturnämnden kommer enligt fastställda planer

och fattade beslut att genomföra fler än två

arrangemang i det aktuella området. De

programaktiviteter som genomförs av

Husföreningen Silvénska villan, som får ett

ekonomiskt bidrag för ändamålet, är då icke

inräknade.

Kulturnämnden arbetar också för att öppna

Medborgahuset och vända det mot vattnet, bland

annat genom att driva frågan om nya glasdörrar in

till – eller ut från! – dansrotundan.

Ambitionen är att i alla sammanhang beakta

och ta vara på kommunens närhet till vattnet.

Detta ska ske bland annat i samband med

verksamhets- och arrangemangsplanering.


42

Teknik- och fritidsnämnden Säffle-Åmål

Verksamhetsmål för teknik- och fritidsnämnden 2015-2017

Strategier Säffle

Övergripande mål Mått Måluppfyllelse 2013 Åtgärder för att nå



Tillsammans lyfter vi

Teknik- och

fritidsnämnden ska verka

för och ge förutsättningar

till hållbar livskvalitet och

service för alla genom

samarbete och teknisk

utveckling.

Teknik- och

fritidsnämnden ska ge

föreningslivet goda

förutsättningar att

bedriva en allsidig och

rörelsefrämjande

verksamhet med fokus

på barn och ungdomar.

Årets friluftskommun/er

2020

NMI

Kritik på teknik

KKI

NMI

Nyttj grad

idrottshallar

Egna enkäter

NMI gator och vägar

=48 medel är 52,

fritidsmöjligheter =

Kritik på teknik;

vattenkvalitet =88%,

nöjdhet

avfallshantering=79%

Vattenskyddsområde för

råvattentäkt, gemensam

avfallsplan, energieffektivisering,

tillgänglighetsanpassningar,

Satsning blommor, mötesplatser

och skräpfria centrum

Öka antalet besökare till våra

anläggningar – öka öppettider,

fortsatt satsning på idrottsskolor

Strategiska

Utvecklingsområden

Åmål

Strategiska mål Inriktningsmål/

Nämndmål

Mått Åtgärder för att nå


Barn och unga

Barn och unga i Åmål ska

växa upp under trygga och

goda förhållanden

Teknik- och fritidsnämnden

ska ge föreningslivet goda

förutsättningar att bedriva en

allsidig och rörelsefrämjande

verksamhet med fokus på

barn och ungdomar.

Nyttjandegrad

Idrottshallar

Egna enkäter

Öka antalet besökare till våra

anläggningar – öka öppettider,öka

tillgängligheten även vid skollov,

fortsatt satsning på idrottsskolor

Åldrande med

livskvalitet

Arbete och näringsliv

Värdigt åldrande med god

livskvalitet

Fler människor i arbete


ska aktivt verka för och ge

förutsättningar till hållbar

livskvalitet och service för alla

genom samarbete och teknisk

utveckling

NMI

Kritik på teknik

KKiK

Öka tillgängligheten, ta fram

handlingsplan för

trygghetsfrämjande åtgärder.

Öka intresset för tjänster inom

nämndens verksamhetsområde

Samverkan och

service

En effektiv verksamhet,

professionellt bemötande,

hög kvalitet ska prägla våra

verksamheter

Kommunens roll i

omvärlden

Vi ska ligga i framkant inom

samhällsutvecklingen

NMI

Kritik på teknik

Handlingsplan trafiksituation

genom centrum, offentlig

utsmyckning och underhåll

Klimat och miljö Vi planerar för ett hållbart

samhälle

NMI

Kritik på teknik

Vattenskyddsområde, avfallsplan,

energieffektivisering, öka

förnyelsetakten och säkra

kvaliteten på ledningsnät

Kultur och fritid

Åmål det självklara

turistmålet med kultur och

fritid i fokus

Årets friluftskommun/er 2020 Fortsatt satsning på blommor,

mötesplatser och ett skräpfritt

centrum.

Gamla staden.

Tillgänglighetsanpassning spår och

leder.


43


Teknik- och fritidsnämnden har

verksamhetsansvar för ledning och utveckling av

kommunernas infrastruktur, tekniska

verksamheter, park- och fritidsverksamhet samt

lokalvård.

Nämndens verksamheter är uppdelade i

skatte- respektive avgiftsfinansierad verksamhet.

Den skattefinansierade verksamheten består

av kommunala gator och vägar, trafik, park-och

grönområden, fritid, GIS (geografiskt

informationssystem), miljö, verkstad och

lokalvård i kommunala lokaler.

Teknik och fritidsnämnden är huvudman för

kommunernas allmänna vatten- och

avloppsanläggningar. Nämnden ansvarar även för

avfallshanteringen i de båda kommunerna


Den gemensamma nämnden arbetar mot två

kommuners visioner: Säffle 2026 och Åmål 2020.

Nämnden har arbetat fram övergripande mål som

har bäring i de båda kommunernas visioner:

Den gemensamma nämndens service är en

mycket viktig del i kommunernas attraktionskraft

och av valet av bostads och etableringsort. Att

tillsammans skapa och ge förutsättningar till en

hållbar livskvalitet i den offentliga miljön.

Nämnden arbetar för att kunna erbjuda funktioner

och miljöer för alla människors behov som

stimulerar till rörelse, rekreation, lek och att

mötas. Nämnden anser att samverkan är en

långsiktig förutsättning för våra kommuner att nå

dit.

Strategi/strategiskt utvecklingsområde: Rigga

för utveckling/kommunens roll i

samhället/samverkan och service/åldrande med

livskvalitet

Övergripande mål: Teknik- och fritidsnämnden

ska aktivt verka för och ge förutsättningar till

hållbar livskvalitet och service för alla genom

samarbete och teknisk utveckling.

Mått: NMI I medborgarundersökning för

fritidsmöjligheter öka nöjdheten i NMI med 10%

under treårsperioden jämfört med 2013. I NMI och

kritik på teknik öka resultatet för gator och vägar

och gång- och cykelbanor med 10% under

treårsperioden jämfört med 2013. I Kritik på

teknik öka nöjdhet för kvalitet på kranvatten med

5% och avfallshantering med 10%.

Måluppfyllelse: För en hållbar livskvalitet

ska nämnden fortsätta arbetet med att skapa

förutsättningar i den offentliga miljön som

stimulerar människor till rörelse, motion,

rekreation och lek. Miljöerna ska uppfattas som

attraktiva och trygga. Arbetet ska ske med fokus

på trygghet och tillgänglighet i det offentliga

rummet.

Det finns ett stort antal önskemål från

kommuninvånare om trafiksäkerhetsåtgärder.

Arbeten med dessa kommer att fortsätta med de

investeringsmedel som erhålls under perioden.

Målet är att öka nöjdhet för standard väg samt

gång- och cykelbanor i NMI och i Kritik på teknik

med 10% under treårsperioden.

Ledningsarbeten fortsätter enligt befintliga

saneringsplaner och målet är att nå/öka

förnyelsetakten mot Svenskt vatten standard.

Arbetet med den gemensamma avfallsplanen

kommer att ge mål för framtida avfallshantering.

Målet är att öka nöjdhet för kvalitet på kranvatten

med 6% i Säffle från 88% 2013 och med 5% i

Åmål från 89% 2013. och med avfallshantering

med 10% i Säffle från 79% 2013 och med

Strategi/strategiskt utvecklingsområde:

Tillsammans lyfter vi/barn och unga/kultur och

fritid

Övergripande mål: Teknik- och fritidsnämnden

ska ge föreningslivet goda förutsättningar att

bedriva en allsidig och rörelsefrämjande

verksamhet med fokus på barn och ungdomar.

Mått: Nyttjandegraden av tillgänglig tid i

idrottshallar ska uppgå till minst 90% under

perioden sept-mars.

Minst 90% av bidragsberättigade föreningar

ska söka verksamhetsbidrag.

NMI för fritidsområdet ska öka 10%.

Måluppfyllelse: Fokus på ökad tillgänglighet

till våra anläggningar bl a genom ökade

öppettider. Det nya barnleklandet i simhall Åmål


44

kommer att bli ett populärt besöksmål som

kommer att kräva ökade öppettider mot dagens

förutsättningar. Nämnden äskar därför ramökning

till personalförstärkning för att möta detta.

Utomhuslek är hälsofrämjande och viktig för

barns sociala, motoriska och mentala utveckling.

Kommunala lekplatser är viktiga komplement för

alla barns möjligheter till rörelse och lek i

kreativa, tillgängliga och trygga miljöer.

Lekplatsutredningen som är några år gammal

behöver revideras utifrån dagens förutsättningar.

Målet är att öka NMI inom fritidsområdet med

10% under treårsperioden. Nämnden arbetar föra

att bli årets friluftskommuner 2020.


45

Investeringar

Säffle kommun beslutar varje år om en investe-

ringsbudget för närmast kommande år och en

investeringsplan för de därpå följande åren. I år är

det därmed aktuellt att besluta om en investerings-

budget för år 2015 och en investeringsplan för

åren 2016 och 2017.

Ett nytt arbetssätt för investeringarna införs i

och med budget 2015. Tidigare har kommunfull-

mäktige beslutat om samtliga investeringar på

projektnivå. Vissa reinvesteringar dock varit

sammanlagda under en rubrik. Nu införs detta

system med ett ramanslag för mindre investeringar

och projekt av reinvesteringskaraktär för samtliga

nämnder. Nämndens uppgift blir att fördela ram-

anslaget på specificerade projekt samtidigt som

den interna driftbudgeten beslutas i oktober.

Nämndernas decentraliserade ansvar för investe-

ringsbesluten ökar därmed. Utöver ramanslagen

har vissa nämnder fått medel för vissa specifice-

rade investeringsprojekt som fullmäktige fortfa-

rande beslutar om.

Samtidigt införs en operativ beslutsordning

för kommunens investeringar från och med budget

2015. Beslutsordningen tydliggör vilken instans

som kan besluta om igångsättningstillstånd för en

specifik investering. Budgetbeloppet är en ram för

investeringsprojektet. För att igångsättningstill-

stånd ska kunna ges behöver en kalkyl för pro-

jektets faktiska kostnad tas fram. En likviditets-

plan lämnas till kommunledningskontorets eko-

nomienhet. Enligt den operativa beslutsordningen

får nämnden ta sådana beslut för projekt som har

en total budget upp till 5 mnkr. Kommunstyrelsen

beslutar om igångsättningstillstånd för projekt

med en total budget mellan 5,1 och 10 mnkr.

Kommunfullmäktige beslutar om igångsättnings-

tillstånd för projekt med en total budget om 10,1

mnkr eller mer.

Sammanlagt uppgår investeringsbudgeten för

år 2015 till 86 986 tkr. I plan för år 2016 är uppta-

get 67 870 tkr och i plan för år 2017 40 000 tkr.

Jämfört med budgetbeslutet i juni har endast

en justering gjorts i den reviderade budgeten i

november: ett uppdrag lämnas till kring

projektering av Sundsgatans ombyggnad mellan

Fogdegatan och Bryggerigatan. Se under Teknik-

och fritidsnämnden.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens investeringsram år 2015

uppgår till 5 000 tkr för reinvesteringar och till 51

986 tkr för specificerade investeringar.

De investeringar som beslutats på projektnivå

för år 2015 är Medborgarhusets ventilationsan-

läggning 2 500 tkr (2 500 tkr år 2016), om- och

tillbyggnad Svanskogs skola 4 000 tkr (9 500 tkr

år 2016), En högstadieplattform/Tegnérskolan 21

000 tkr (4 000 tkr år 2014), Höglunda 2 000 tkr

(3 000 tkr år 2016), Projekt Science center Herr-

gårdsgymnasiet 2 700 tkr (3 000 tkr år 2014 och

520 tkr år 2016), projektering Tegnérs baddel

500tkr, Duse 500 tkr (500 tkr år 2016) samt

14 000 tkr ny gruppbostad LSS.

Som ett led i den pågående omstruktureringen

av skolbyggnaderna genomfördes förändringar i

Värmlandsbro skola och i Tegnérskolan 2013 till

en sammanlagd investeringskostnad av 4 786 tkr,

vilka finansieras i 2015 års budget.

För Tegnérhallen är 4 000 tkr anslaget år 2016

som projektering/påbörjad ombyggnad.

I plan 2017 är 14 000 tkr medtaget för en er-

sättning för gruppbostaden på Sveavägen med-

tagen.


Teknik- och fritidsnämndens investeringsbudget

2015 uppgår till 9 000 tkr för reinvesteringar och

till 11 000 tkr för specificerade projekt. Den skat-

tefinansierade verksamheten svarar för 5 000 tkr

av reinvesteringarna och den avgiftsfinansierade

för 4 000 tkr.


för den skattefinansierade delen år 2015 är Reno-

vering av Kanalbron 3 000 tkr (8 000 tkr år 2016),

fortsättning på ombyggnaden av Näsvägen-Karl-

stadsvägen-Östra Storgatan 4 000 tkr (10 000 tkr

år 2014) samt Ekenäs hamn nya båtplatser 1 000


46

tkr (100 tkr år 2014 och 500 tkr år 2016). År 2016

finns 1 000 tkr upptaget för gatuförbättringar i

Norelundsområdet.

Teknik- och fritidsnämnden får, som enda

förändring i novemberbeslutet, i uppdrag att

projektera en ombyggnad av Sundsgatan mellan

Fogdegatan och Bryggerigatan, med samma

utformning och design som ombyggnaden av

Östra Storgatan. När projektering inklusive kalkyl

är färdigställd ska nämnden återkomma till

kommunfullmäktige för beslut om tilläggsanslag

på investeringsbudgeten.


för den avgiftsfinansierade delen år 2015 är om-

byggnad av Svanskogs vattenverk 3 000 tkr (3 000

tkr år 2016). År 2016 finns upptaget 2 500 tkr för

ombyggnad av slamhanteringen vid Säffle av-

loppsreningsverk samt för verksamheten vid

Östby 2 000 tkr för ny renhållningsbil och 1 500

tkr för hjullastare. År 2017 finns 2 000 tkr uppta-

get för kompaktor vid Östby.

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämndens ram för reinveste-

ringar uppgår till 200 tkr per år 2015 till 2017.

Kulturnämnden

Miljö- och byggnadsnämndens ram för reinveste-

ringar uppgår till 200 tkr per år 2015 till 2017. År

2016 finns inlagt 1 500 tkr i plan för utbyte av

stolarna i Medborgarhusets teatersalong.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämndens ram för reinveste-

ringar uppgår till 5 900 tkr per år 2015 till 2017.

De investeringar som beslutats på projektnivå för

år 2015 är inventarier i samband med ombyggnad

av Tegnérskolan 1 500 tkr (1 000 tkr år 2016),

inventarier i samband med ombyggnaden av

Höglundaskolan 500 tkr (1 000 tkr år 2016), samt

1 000 tkr för inventarier till Säffle Science center.

Socialnämnden

Socialnämndens ram för reinvesteringar uppgår

700 tkr per år 2015 till 2017.


47

Bolagen

Ägardirektiv

Hur kommunens bolag ska styras bestäms i bo-

lagspolicyn. I policyn slås fast att kommunfull-

mäktige varje år ska besluta om ägardirektiv för

respektive bolag. I policyn sägs även att styr-

ningen ska följa kommunens modell för verksam-

hetsstyrning.

Ägardirektiven beslutas därmed samtidigt

med att kommunfullmäktige beslutar om övergri-

pande mål och budget för kommunens nämnder.

När det gäller modellen med vision, strategier

och övergripande mål följer bolagen samma upp-

ställning som nämnderna. Det som kommer till i

ägardirektiven är de krav på avkastning som

kommunen har på sina bolag. Avkastningskraven

är inte detsamma som utdelning från bolagen.

Avkastningskraven sätts för att bolagen ska klara

av att konsolidera sina tillgångar genom egna

resultat.

För att kommunkoncernen som helhet ska ha

god ekonomisk hushållning måste en tillräckligt

hög avkastning uppnås även från bolagets investe-

ringar. I bolagspolicyn slås fast att kommunfull-

mäktige ska ställa krav för bolagens avkastning.

Kraven ska vara långsiktiga, uttryckas för en pe-

riod om 3-5 år och ta hänsyn till respektive bolags

ändamål och utvecklings-/investeringsbehov.

Avkastningskrav ska uttryckas i form av ränta-

bilitet på totalt kapital, räntabilitet på eget kapital

eller i fast belopp. Avkastningskraven ska ej lik-

ställas med utdelning/koncernbidrag.

Bolagets avkastningskrav mäts som räntabili-

tet på totalt kapital. Räntabilitet på totalt kapital

mäter avkastningen på bolagets totala tillgångar

oavsett hur dessa har finansierats, vilket medför att

bolagets eventuella räntekostnader tas bort ur

måttet. Formeln blir (”resultat efter finansiella

poster”+”räntekostnader”)/tillgångarna

Kommunföretag i Säffle AB

Strategi Övergripande mål Mått Måluppfyllelse 2013 Åtgärder för att nå övergripande mål 2015-2017

Rigga för utveckling Kommunföretag i Säffle AB ska skapa förutsätt-ningar för bolagskoncer-nens utveckling.

Den samlade måluppfyllelsen för dotterbola-gen

Ett nytt dotterbolag bildades

Bedömning för 2013 var att samtliga dotterbolag gjort ett gott arbete för att nå målen

Arbeta vidare med aktiv, regelbunden och formaliserad dialog med dotterbolagen

Bolagets ändamål

Kommunföretag i Säffle AB är moderbolag i en

aktiebolagsrättslig koncern med dotterbolagen

Säfflebostäder AB (SäBo), vars uppdrag dels

utgörs av tillhandahållande av bostäder, dels av

ren lokalförsörjning internt till kommunkoncer-

nen, Forskningen i Säffle AB (Foab) som arbetar

med tillhandahållande av lokaler på kommersiella

villkor, Säffle Kommunikation AB (SäKom) vars

uppdrag är att tillhandahålla bredbandstjänster till

privatpersoner och företag. Kommanditbolaget

Innovations- och Teknikcenter i Säffle KB (ITC

KB) med moderbolaget som kommanditdelägare

och Forskningen i Säffle AB som komplementär,

äger den fastighet som Forskningen bedriver verk-

samhet i.

Det faktum att delar av kommunens verksam-

het är organiserad i bolagsform har som enda syfte

att genom bolagsformens möjligheter främja en

effektiv verksamhet och därmed ge bästa möjliga

mervärde för insatta skattemedel. Moderbolaget –

Ägardirektiv 2015

48

Kommunföretag i Säffle AB – ska betraktas som

en koncernstyrelse för bolagens del av den kom-

munala verksamheten och förutsätts i den rollen

fungera som en aktiv och intresserad ägare för sina

dotterbolag.

Verksamhetens inriktning

Kommunföretag i Säffle AB bedriver ingen egen

egentlig verksamhet. Dess inriktning är att via

effektiv samordning av dotterbolagens resurser

tillförsäkra både bolagskoncernen och kommun-

koncernen största möjliga nytta för insatta skatte-

medel. Detta sker genom att se till att bolagens

verksamhet bedrivs på ett sätt att ägarens – Säffle

kommun – övergripande riktlinjer för respektive

bolags verksamhet uppfylls.

Verksamheten bedrivs sålunda genom att ut-

forma sådana instruktioner och rapporter för bo-

lagskoncernens samtliga bolag så att ägarens krav

på helhet och samordning bäst främjas. Mode-

rbolaget ska följa de av kommunkoncernen an-

tagna gemensamma styrprocesserna, effektivi-

tetsmål och dialogformer, och utöva kommunens

styrfunktion över dotterbolagen i enlighet med vad

som anges i kommunens bolagspolicy. Bolags-

koncernens samtliga bolag är en del av kommun-

koncernen och moderbolaget ska se till att de

följer de riktlinjer och mål vad gäller öppenhet,

medinflytande, medborgardialog som kan anses

skäligt med hänvisning till de krav som aktie-

bolagslagen ställer.

Ägarens krav

Kommunföretag i Säffle AB stödjer vision Säffle

2026 genom att fungera som en aktiv och intresse-

rad ägare för sina dotterbolag och utöva kommu-

nens styrfunktion över dotterbolagen. Kommun-

företag i Säffle AB arbetar utifrån strategin ”Rigga

för utveckling”.

Övergripande mål: Kommunföretag i Säffle AB

ska skapa förutsättningar för bolagskoncernens

utveckling.

Mått: Den samlade måluppfyllelsen för dotter-

bolagen.

Måluppfyllelse: Under 2011-2012 har hela

bolagskoncernen genomgått en utvecklingspro-

cess, vilket bland annat syftat till att stärka moder-

bolagets roll som ägare. Moderbolagets stärkta roll

har fastslagits i bland annat en ny bolagspolicy.

För att moderbolaget ska ha en självklar styr-

funktion och skapa de förutsättningar dotterbola-

gen behöver för att utvecklas, måste moderbolaget

även 2015 arbeta vidare med att förverkliga in-

tentionerna i de nya styrdokumenten. Det handlar

bland annat om att ha en aktiv, regelbunden och

formaliserad dialog med dotterbolagen och skapa

arenor för att utveckla dotterbolagens verksam-

heter.

Ägardirektiv 2015

49

Säfflebostäder AB

Verksamhetsmål Säfflebostäder 2015-2017


Rigga för utveckling Lägenhetsbeståndet ska anpassas efter den efter-frågan som finns

NKI Påbörjade arbetet med den långsiktiga verksamhets-planen

Följa den upphandlade strate-giska partneringsöverenskom-melsen

Vänd Säffle mot vattnet Medverka till en attraktiv livsmiljö

Enkla åtgärder för ökad tillägnglighet

Påbörjade arbetet med den långsiktiga verksamhetsplanen

Följa den upphandlade strate-giska partneringsöverenskom-melsen

Bolagets ändamål

Säfflebostäder AB ska äga, förvalta och utveckla

attraktiva, resurssnåla, sunda och prisvärda bostä-

der och lokaler i Säffle kommun. Bolaget ska

aktivt medverka till att utveckla kommunen som

en tilldragande bostads- och näringslivsort. Bola-

gets verksamhet ska ske utifrån affärsmässiga och

långsiktigt ekonomiskt hållbara principer.


Bolaget har till föremål för sin verksamhet att

inom Säffle kommun:

Erbjuda ett varierat bostads- och lokalutbud

av god kvalitet och med konkurrenskraftiga

hyresnivåer.

Utveckla formerna för hyresgästernas möjlig-

heter att kunna påverka sitt boende och ta ett

aktivt ansvar för sin boendemiljö.

Förvalta sitt bestånd effektivt och förädla

fastigheterna väl. Bolaget ska ges möjlighet

att avyttra fastigheter till förmån för nya sats-

ningar i andra befintliga fastigheter eller ny-

produktion.

Svara för en viss nyproduktion.

Bidra till en miljömässigt hållbar utveckling

genom att i möjligaste mån utveckla beståndet

till energieffektiva och klimatsmarta fastig-

heter.

Sträva efter god tillgänglighet i alla plan i

nybyggda fastigheter och på bottenplanet i

äldre trevåningsfastigheter utan hiss.

Samverka med kommunen för att motverka

segregation och utveckla en god gemenskap

och trygghet i de olika bostadsområdena.

I skälig omfattning tillhandahålla bostäder för

grupper med särskilda behov och för dem som

av olika anledningar har en svag ställning på

bostadsmarknaden

Ägarens krav


Säfflebostäder AB stödjer Säffle kommuns vision

2026 genom att aktivt medverka till att utveckla

kommunen som en tilldragande bostads- och nä-

ringslivsort. Säfflebostäder AB arbetar utifrån

strategierna ”Rigga för utveckling” och Vänd

Säffle mot vattnet”:

Övergripande mål: Lägenhetsbeståndet ska an-

passas efter den efterfrågan som finns.

Mått: Nöjd Kund Index.

Måluppfyllelse: Säfflebostäder AB ska följa

den upprättade verksamhetsplanen, utveckla bo-

endemiljöer i förhållande till behovet hos mark-

naden. Bolaget har en hög snittålder på sina fas-

tigheter vilket innebär att stort underhållsbehov,

vidare har bolaget även en hög omsättning på sina

lägenheter vilket innebär ett högt slitage på lägen-

heterna. Dessutom har bolaget ett strukturellt

ombyggnadsbehov, vilket bland annat innebär en

anpassning till dagens krav i form av moderna kök

och tillgängliga hygienutrymmen samt förbättring

av inomhusklimat. Under år 2015 beräknar bola-

get att genomföra stambyten med tillhörande åt-

gärder såsom energi, kök och tillgänglighet i cirka

Ägardirektiv 2015

50

40-50 lägenheter på området Vallen. Under på-

följande år är planen att fortsätta i samma takt som

år 2015. Detta förutsätter naturligtvis att vi kan

träffa överenskommelse om justering av hyran

med hyresgästföreningen. Även på de förvaltade

fastigheterna budgeterar vi med en hyresökning.

Ett av delmålen med de planerade åtgärderna är

naturligtvis att attrahera nya hyresgäster men även

att minska bolagets omflyttning.

Övergripande mål: Medverka till attraktiv livs-

miljö.

Mått: Enkla åtgärder för ökad tillgänglighet

Måluppfyllelse: I verksamhetsplanen ingår

naturligtvis enkla åtgärder för ökad tillgänglighet

såsom breddning av dörrar, ledstänger, installation

av dusch mm. Bolaget måste vara lyhörda för

hyresgästernas behov. Bolaget har tagit del av ett

projekt i Göteborg som har givit många goda

inspel.

Säfflebostäder AB Budget Budget

Resultaträkning (tkr) 2014 2015

Rörelsens intäkter 152 450 155 150

Rörelsens kostnader -145 490 -147 660

Rörelseresultat 6 960 7 490

Finansiella intäkter 110 110

Finansiella kostnader -6 800 -7 600

Resultat efter finans.poster 270 0

Bokslutsdisp o skatter -270 0

Årets resultat 0 0

Säfflebostäder AB är kommunens allmännyt-

tiga bostadsbolag. Sedan 2008 har bolaget även ett

förvaltningsuppdrag när det gäller kommunens

verksamhetslokaler. Den särskilda lagstiftningen

kring allmännyttiga bolag medför att det behöver

bestämmas skilda ekonomiska mål för den all-

männyttiga delen av bolagets verksamhet och

övrig verksamhet. Tabellen ovan visar ekono-

miska mått för den allmännyttiga delen. Enligt

Allbolagen som började gälla 2011 ska de allmän-

nyttiga bostadsbolagen drivas på affärsmässiga

villkor. Undantag kan ske om bolaget har ett ut-

talat krav på bostadssocial verksamhet. Bolagets

soliditet minskade i och med byggandet av Bryg-

garen år 2008. Ambitionen är att bolaget ska öka

soliditeten och egenfinansieringen av investe-

ringar.

Bolagets långsiktiga plan för renovering och

underhåll som godkändes 2013 innebar en ökad

ambitionsnivå för såväl underhåll som investering.

Avsikten med planen är att öka kvaliteten i det

boende som bolaget erbjuder hyresgästerna. Den

reviderade planen påverkar såväl bolagets resultat

som räntabilitet på totalt kapital. Resultatet beräk-

nas till -2 mnkr år 2014 och räntabiliteten på totalt

kapital beräknas till 2,0 %. Räntabiliteten kommer

sedan successivt att öka de kommande fem åren.

År 2014 har nya redovisningsregler införts

som påverkar Säfflebostäder AB:s bokföring av

underhåll respektive investeringar. Förändringen

innebär att flera åtgärder som idag bokförs som

underhåll framöver ska bokföras som investering.

Effekten blir att bolaget behöver ha ett ökat resul-

tat för att klara av att finansiera investeringarna

med samma grad av egenfinansiering som med det

regelverk som gäller fram till och med år 2013.

Avkastningskravet på bolaget behöver därmed

höjas långsiktigt.

Utifrån den långsiktiga planen för renovering

och underhåll sänktes avkastningskravet för

Säfflebostäder för år 2014 till 2 % räntabilitet på

totalt kapital utifrån de redovisningsregler som

gäller fram till och med år 2013

Avkastningskravet sätts nu till 2 % även för år

2015. Hänsyn måste dock tas till eventuella ned-

skrivningsbehov.

I samråd med de auktoriserade revisorerna

pågår våren 2014 en genomgång av konsekven-

serna utifrån de nya redovisningsreglerna. En

avstämning och eventuell revidering av avkast-

ningskravet för år 2015 få göras i samband med

behandlingen av delårsbokslutet 2014.

Uppdrag 2015

Enligt kommunens klimatplan skall inga olje-

eldade anläggningar för uppvärmning finnas inom

kommunkoncernen 2015. Vid 2014 utgång beräk-

nas två finnas kvar i förvaltningsuppdraget. 2015

ska dessa två anläggningar omvandlas. För Säffle-

bostäders egna fastigheter finns oljeeldning för

spetsvärme i Värmlandsbro. Bolaget får i uppdrag

att utreda alternativ till denna uppvärmning.

Ägardirektiv 2015

51

Bolaget får i uppdrag att se över kommunens

målsättningar utifrån den kundenkät (Nöjd-Kund-

Index) som kommer att genomföras hösten 2014.


Antalet innevånare i kommunen påverkar oss

som bostadsbolag i allra högsta grad. Vidare har

arbetsmarknadsläget i kommunen också en viss

betydelse. De senaste åren har bolagets vakanser

ökat, främst i miljonprogramsområdena. Dock kan

bolaget under den senaste tiden se att uthyrningen

har ökat något. Tendensen är att antalet ensam-

hushåll ökar och kunderna ställer allt högre krav

på kvalitet. Man kan konstatera att fokus bör läg-

gas på attraktiva bostäder i centrum och eventuella

avvecklingar bör ske i ytterområdena.

Utveckling på sikt

Eventuell nyproduktion, försäljning och

rivning

Ägande av de kommunala fastigheterna

Ägardirektiv 2015

52

Forskningen i Säffle AB

Verksamhetsmål Forskningen i Säffle AB 2015-2017

Strategi Övergripande mål Mått Måluppfyllelse 2013 Åtgärder för att nå över-gripande mål 2015-2017

Rigga för utveckling Säffle Hälsocenter ska vara det självklara valet vid nyetableringar inom hälsa och friskvård

Antal nyetable-ringar och beläggningsgrad vid Säffle Hälsocenter

Aktiv förvaltning Aktiv marknadsbearbetning

Tillsammans lyfter vi Fångar människor och deras behov

Antal nyetableringar och beläggningsgrad

Aktiv förvaltning Aktiv marknadsbearbetning

Bolagets ändamål

Forskningen i Säffle AB ska äga, förvalta och

utveckla attraktiva, resurssnåla, sunda och pris-

värda lokaler på marknaden. Bolaget ska därige-

nom aktivt medverka till att utveckla kommunen

som en tilldragande näringslivsort. Bolagets verk-

samhet ska ske utifrån affärsmässiga och långsik-

tigt ekonomiskt hållbara principer.

Säffle kommun vill genom Forskningen i

Säffle AB ha en långsiktig aktör på lokalmark-

naden i Säffle kommun och skapa förutsättningar

för den samhällsnytta som gör det motiverat för

Säffle kommun att äga dem.


Forskningen i Säffle AB ska främja kommunens

näringslivsutveckling och öka nyföretagandet

genom nya kreativa/okonventionella lösningar.

Bolaget ska även koncentrera sig på att medverka

till lösningar på näringslivets lokalbehov när

marknaden inte klarar detta.

Bolaget ska:

Erbjuda ett varierat lokalutbud av god kvalitet

och med konkurrenskraftiga hyresnivåer.


fastigheterna väl. Bolaget ska ges möjlighet

att avyttra fastigheter till förmån för nya sats-

ningar i andra befintliga fastigheter eller ny-

produktion alternativt köp av fastigheter.

Bidra till en miljömässigt hållbar utveckling

genom att i möjligaste mån utveckla beståndet

till energieffektiva och klimatsmarta fastig-

heter.

Samverka med kommunledningskontoret i

näringslivsutveckling.

Ägarens krav


Övergripande mål: Säffle Hälsocenter ska vara

det självklara valet vid nyetableringar inom frisk-

vård och hälsa.

Mått: Antal nyetableringar och beläggnings-

grad vid Säffle Hälsocenter.

Måluppfyllelse: Forskningen i Säffle AB ska

aktivt arbeta på affärsmässiga grunder, tillsam-

mans med kommunen och andra aktörer, för ny-

etableringar inom sektorerna hälsa/friskvård, pro-

duktionsfastigheter och övriga tjänster. Bolaget

ska också bedriva en så energieffektiv verksamhet

som möjligt för att bidra till en hållbar utveckling.

Bolaget har bedrivit en aktiv förvaltning med ett

antal nya avtal främst på Säffle 4:1. Under inne-

varande år ska ITC i Säffle KB integreras med

Forskningen i Säffle AB. Detta kommer att leda

till administrativa samordningsfördelar och en

enklare och effektivare förvaltning. Under år 2015

ska bolaget ytterligare utveckla varumärkena

(Säffle Hälsocenter och Forskningen). Landstinget

håller på med en omstrukturering av ambulans-

stationen och övrig verksamhet, vilket innebär att

de kommer att lämna ytor på Säffle Hälsocenter i

Ägardirektiv 2015

53

slutet på år 2014. Processen har redan inletts med

att finna nya hyresgäster.

Övergripande mål: Tillsammans lyfter vi

Mått: Antal nyetableringar och beläggnings-

grad

Måluppfyllelse: Aktiv marknadsbearbetning i

samarbete med näringslivsenheten vid etablerings-

frågor. Bolaget ska aktivt arbeta med att överträffa

kundernas och blivande kunders förväntningar och

krav.

Forskningen i Säffle AB Budget Budget




Rörelseresultat 670 670


Finansiella kostnader -520 -520

Resultat efter finans.poster 200 250

Bokslutsdisp o skatter -100 -100

Årets resultat 100 150

Forskningen i Säffle AB konsoliderar Inno-

vations- och Teknikcenter i Säffle KB. Verksam-

heten bedrivs med ett mycket litet eget kapital.

Kommunen har valt att använda kapitaltäcknings-

garanti vid negativa resultat. De senaste fem årens

ekonomiska mått visar att det först från och med

2013 kan sägas ha varit tillämpligt med räntabilitet

som avkastningskrav på bolaget. Bolaget förvaltar

fastigheter med uppdraget att fylla tomma ytor

med hyresgäster. Kommunen har tidigare valt att

använda resultatet efter finansiella poster i abso-

luta tal som avkastningskrav. För åren 2013 och

2014 sattes avkastningskravet till 50 tkr i resultat

efter finansiella poster. I plan sattes förra året även

ökning av avkastningskravet till 100 tkr för år

2015. Avkastningskravet för 2015 sätts nu till

samma belopp som i plan d.v.s.100 tkr i resultat

efter finansiella poster.

Uppdrag 2015

Fortsätta utvecklingen av Säffle Hälsocenter.


Man kan konstatera att servicesektorn i Sverige är

en allt mer växande marknad. Säffle kommun

följer även detta mönster, kundernas krav på kva-

litet och upplevelse är densamma i storstad såväl

som småstad. Utvecklingen av Säffle hälsocenter

fortskrider nästan mer positivt än planerat. Ur ett

folkhälsoperspektiv är det mycket positivt att

antalet besökare är så högt till de olika företagen.

Utveckling på sikt

Fortsätta utvecklingen av Säffle

Hälsocenter

Säffle 4:1, vidare utveckla fastigheten

tillsammans med hyresgästerna

.

Ägardirektiv 2015

54

Säffle kommunikation AB

Verksamhetsmål Säffle kommunikation AB 2015-2017


Rigga för utveckling Samtliga företag och hushåll ska ha tillgång till fiberoptisk kommunikation

400 ny- anslutna företag och hushåll

Aktiv förvaltning

Aktiv marknadsbearbetning

Tillsammans lyfter vi Tillsammans utvecklar vi Säffle

400 ny- anslutna företag och hushåll

Aktiv förvaltning


Bolagets ändamål

Säffle kommunikation AB ska inom Säffle kom-

mun skapa förutsättningar för kommuninvånare,

näringsliv och organisationer att nå möjlighet till

modern kommunikation. Bolaget ska bygga, äga

och förvalta IT-infrastrukturella anläggningar för

kommunikation och medverka till goda förutsätt-

ningar för marknadsmässigt nyttjande och därmed

bidra till att utveckla Säffle som en IT-kommun i

framkant.


Bolaget har till föremål för sin verksamhet att

inom Säffle kommun

Erbjuda ett fibernät för alla med hög säkerhet

och kvalitet i leverans av kommunikation

Erbjuda ett öppet nät med konkurrenskraftig

prisnivå och brett utbud av tjänster

Bidra till långsiktig positiv utveckling i kom-

munen på ett värdeskapande sätt

Erbjuda TV-distribution via Kabel-TV-nät

Ägarens krav


Övergripande mål: Samtliga företag och hushåll

ska ha tillgång till fiberoptisk kommunikation

Mått: Antal anslutna företag och hushåll

Måluppfyllelse: Bolaget har under 2011 och

2012 gått över från att i huvudsak vara nätbyg-

gande till att bli förvaltande av landsbygdsnät och

stamnät i Säffle tätort. Roller och rutiner mellan

bolaget och kommunikationsoperatören har tyd-

liggjorts och målsättningen är att lansera det ge-

mensamma varumärket ”Säffle fiber”.

Täckningen på landsbygden är mycket god.

Samtliga 1 226 lägenheter i Säfflebostäders be-

stånd är också anslutna. Under 2013 återupptogs

villaprojektet. Ett 70-tal villor och flerfamiljshus

anslöts. Under 2014 har en marknadsförare pro-

jektanställts för att fortsätta bearbetningen i tät-

orten.

Bolaget ska i sin verksamhet ha målsättningen

att:

Arbeta för att i samverkan med kommunikat-

ionsoperatören ge kunderna tjänster med god

kvalitet och prisnivåer som på marknaden är

konkurrenskraftiga.

I samarbete med kommunikationsoperatören

skapa förutsättningar för maximal redundans,

alternativa kommunikationsvägar, i fibernätet

både fysiskt och logiskt 2015. (Kraven på till-

gänglighet på en 12 månaders period är minst

99,60 % vardagar 08:00-20:00 exklusive av-

talade servicefönster)

Uppnå en anslutningsgrad om

4 600 anslutningar 2015.

Ägardirektiv 2015

55

Säffle kommunikation AB Budget Budget




Rörelseresultat 11 182 6 849


Finansiella kostnader -475 -520

Resultat efter finans.poster 10 707 6 329

Bokslutsdisp o skatter

Årets resultat 10 707 6 329

Säffle Kommunikation AB startades som ett inve-

steringsprojekt inom kommunen, vilket under

2008 lades över i ett eget bolag. Bolaget verkar i

en bransch med stora initiala investeringar där

intäkterna kommer in över en lång period. Bolaget

befinner sig fortfarande i ett utbyggnadsskede.

Enligt bolagets reviderade affärsplan medför ut-

byggnadstakten av fibernätet att bolaget kommer

att visa positivt resultat om 10,7 mnkr år 2014

eftersom de beräknade anslutningsavgifterna ska

läggs på resultatet som intäkt i sin helhet anslut-

ningsåret.

År 2015 kommer bolaget att visa ett positivt

resultat med 6 329 tkr, baserat på 400 nya anslut-

ningar. Själva driften beräknas visa ett överskott

på 300 tkr.


Vi står inför för stora utmaningar vad gäller den

tekniska utvecklingen för samhällstjänster främst

inom vård och omsorg. Det är viktigt att nätet

byggs ut och att bolaget även arbetar aktivt med

nätets tillförlitlighet. Den fortsatta It-utvecklingen

medför att behovet hos såväl privatpersoner som

företag att ha snabba och säkra uppkopplingar av

datorer o dyl ökar. Allt fler tjänster hos företag

och offentliga verksamheter bygger på en aktiv

självservice från kunden/brukar där datorn,

läsplattan eller telefonen är verktyget.

Utveckling på sikt

Säkerställa att kunderna över tid har den snabbaste

och säkraste förbindelsen

.

Ägardirektiv 2015

56

Säffle Kedjan 2 AB

Verksamhetsmål Säffle Kedjan 2 AB 2015-2017

Strategi Övergripande mål Mått Måluppfyllelse 2013 Åtgärder för att nå övergri-pande mål 2015-2017

Rigga för utveckling SKAB skapar förutsätt-ningar för nytänkande och nya arbetsformer

Hyresgästernas upplevelse av lösningsorienterat stöd och gott bemötande

Löpande dialog med hyres-gästerna kring utveckling av deras verksamhet

YH-utbildning genomförs tillsammans med kommun och Volvo och ÅF

Nära samarbete mellan hyrsgästerna

Nätverk/kluster har bildats

Möten kring formaliserad samverkan

Grön näringslivsutveckling Centrum för förnybar teknik

Antal etalble-ringar


Bolagets ändamål

Säffle Kedjan 2 AB ska äga, förvalta och utveckla

attraktiva, resurssnåla, sunda och prisvärda lokaler

inom fastigheten Säffle Kedjan 2. Bolaget ska

därigenom aktivt medverka till att utveckla kom-

munen som en tilldragande näringslivsort. Bola-

gets verksamhet ska ske utifrån affärsmässiga och

långsiktigt ekonomiskt hållbara principer.

Säffle kommun vill genom Säffle Kedjan 2

AB bidra till beståndet av kontors- och industri-

lokaler i kommunen och skapa förutsättningar för

den samhällsnytta som gör det motiverat för Säffle

kommun att äga dem.


Säffle Kedjan 2 AB ska främja kommunens nä-

ringslivsutveckling och öka nyföretagandet genom

nya kreativa/okonventionella lösningar. Bolaget

ska även koncentrera sig på att medverka till lös-

ningar på näringslivets lokalbehov när marknaden

inte klarar detta.

Bolaget ska

Inom fastigheten Säffle Kedjan 2 erbjuda

ett varierat lokalutbud av god kvalitet och

med konkurrenskraftiga hyresnivåer.


fastigheterna väl. Bolaget ska ges möjlig-

het att avyttra del av fastigheten inom de

restriktioner som anges i bolagsord-

ningen.

Bidra till en miljömässigt hållbar utveckl-

ing genom att i möjligaste mån utveckla

beståndet till energieffektiva och klimat-

smarta fastigheter.

Samverka med kommunledningskontoret

i näringslivsutveckling.

Ägarens krav


Inför 2014 fick styrelsen i ägardirektivet i uppdrag

att ta fram förslag på mål, mått och aktiviteter för

måluppfyllelse i enlighet med kommunens modell

för verksamhetsstyrning.

Övergripande mål: SKAB skapar förutsätt-

ningar för nytänkande och nya arbetsformer

Mått: Hyresgästernas upplevelse av lösnings-

orienterat stöd och gott bemötande

Åtgärder: Löpande dialog med hyresgästerna

kring utveckling av deras verksamhet. YH-utbild-

ning genomförs tillsammans med kommunen,

Volvo och ÅF

Övergripande mål: Nära samverkan mellan

hyresgästerna

Mått: Närverk/kluster bildas

Åtgärder: Möten kring formaliserad samver-

kan, gemensamhetsytor, reception samutnyttjas,

viss marknadsföring.

Övergripande mål: Centrum för förnybar

teknik

Mått: Antal nyetableringar.

Ägardirektiv 2015

57

Säffle Kedjan 2 AB Budget Budget




Rörelseresultat -243 1 398


Finansiella kostnader -1 147 -2 180

Resultat efter finans.poster -1 390 -782

Bokslutsdisp o skatter

Årets resultat -1 390 -782

Säffle Kedjan 2 AB erbjuder en marknads-

plats för tjänste- och produktionsföretag i Säffle

kommun. Detta kan innebära att bolaget under

uppbyggnadsåren måste lägga ned betydande

resurser för att få nyetableringarna till stånd.

Säffle Kedjan 2 AB bildades i november

2013. I ägardirektivet som antogs av fullmäktige i

oktober 2013 sägs att bolagets intäkter ska täcka

kapitalkostnaderna år 2014. År 2015 ska bolagets

räntabilitet vara minst +/- =.

Utifrån den planerade/beslutade utbyggnaden

av lokalen för en av hyresgästerna ändras avkast-

ningskravet för 2015 till att bolagets intäkter även

detta år ska täcka kapitalkostnaderna. Från år 2016

ska räntabilitetet på det totala kapitalet vara posi-

tiva


Man kan konstatera att Electric mobility i Sverige

är en allt mer växande marknad. Säffle kommun

följer även detta mönster, kundernas krav på kva-

litet och upplevelse är densamma i storstad såväl

som småstad. Utvecklingen av Säffle Näringslivs-

park Karossen fortskrider mycket mer positivt än

planerat.

Utveckling på sikt

Fortsätta utvecklingen av Säffle Nä-

ringslivspark Karossen.

Kluster, Kuvös, Norge

Kedjan 2, vidareutveckla fastigheten

tillsammans med hyresgästerna

Hitta nya hyresgäster till lediga kon-

torsutrymmen


58


59

Budgeten i siffror


60

Budgetramar 2015-2017 majoritetens förslag till KS november 2014Justeringar för ram 2015

Nämnd. Belopp i tkr.

Budgetram

2014

justering

demografi

uppräkning

%

Konsekvens

er f inansen

tillägg/

avdrag

summa

justeringar

Budgetram

2015

Fullmäktige mm -1 882 0 -38 -45 -83 -1 965

Kommunrevision -623 0 -12 -50 -62 -685

Valnämnden -47 0 -1 0 -1 -48

Kommunstyrelsen -96 580 0 -1 932 4 614 2 682 -93 898

Barn- och utbildningsnämnd -311 857 -7 078 -6 379 -6 255 -19 712 -331 569

Miljö- och byggnadsnämnd -7 643 0 -153 -34 -187 -7 830

Socialnämnd -304 693 -414 -6 102 -12 649 -19 165 -323 858

Kulturnämnd -18 965 0 -379 -116 -495 -19 460

Teknik- och fritidsnämnd -42 118 0 -842 -262 -1 104 -43 222

Överförmyndarnämnd 0 -1 714 -1 714 -1 714

Finansiering exkl pensionsutb 27 953 -1 000 -1 250 -2 250 25 703

Just mot sparanderäkn 45 525 0 0 398 398 45 923

Tidigare års prioutrymme läggs här in i f inans av kalkylskäl0 0 0 0 0

Summa före prioriteringsutrymme -710 930 -7 492 -15 838 -602 -17 761 -41 693 -752 623

Utrymme för prio 0 0 0 0 0

Summa -710 930 -7 492 -15 838 -602 -17 761 -41 693 -752 623

Justeringar för ram 2016


Budgetram

2015

justering

demografi

uppräkning

%

Konsekvens

er f inansen

tillägg/

avdrag

summa

justeringar

Plan ram

2016

Fullmäktige mm -1 965 0 -20 0 -20 -1 985

Kommunrevision -685 0 -7 50 43 -642

Valnämnden -48 0 0 0 0 -48

Kommunstyrelsen -93 898 0 -939 0 -939 -94 837

Barn- och utbildningsnämnd -331 569 1 688 -3 299 2 337 726 -330 843

Miljö- och byggnadsnämnd -7 830 0 -78 0 -78 -7 908

Socialnämnd -323 858 -2 608 -3 265 2 780 -3 093 -326 951

Kulturnämnd -19 460 0 -195 50 -145 -19 605

Teknik- och fritidsnämnd -43 222 0 -432 0 -432 -43 654

Överförmyndarnämnd -1 714 -17 0 -17 -1 731

Finansiering exkl pensionsutb 25 703 0 0 0 25 703

Justering mot sparanderäkn 45 923 -99 -99 45 824

Tidigare års prioutrymme läggs här in i f inans av kalkylskäl0 0 0 0 0 0

Summa före prioriteringsutrymme -752 623 -920 -8 252 -99 5 217 -4 054 -756 677

Utrymme för prio 0 0 0 -9 000 -9 000 -9 000

Summa -752 623 -920 -8 252 -3 833 -12 988 0 -765 677

Justeringar för ram 2017


Plan ram

2016

justering

demografi

uppräkning

%

Konsekvens

er f inansen

tillägg/

avdrag

summa

justeringar

Plan ram

2017

Fullmäktige mm -1 985 0 -20 0 -20 -2 005

Kommunrevision -642 0 -6 0 -6 -648

Valnämnden -48 0 0 0 0 -48

Kommunstyrelsen -94 837 0 -948 0 -948 -95 785

Barn- och utbildningsnämnd -330 843 -304 -3 311 -371 -3 986 -334 829

Miljö- och byggnadsnämnd -7 908 0 -79 0 -79 -7 987

Socialnämnd -326 951 -1 129 -3 281 0 -4 410 -331 361

Kulturnämnd -19 605 0 -196 0 -196 -19 801

Teknik- och fritidsnämnd -43 654 0 -437 0 -437 -44 091

Överförmyndarnämnd -1 731 -17 0 -17 -1 748

Finansiering exkl pensionsutb 25 703 0 257 0 257 25 960

Justering mot sparanderäkn 45 824 -410 -410 45 414

Tidigare års prioutrymme läggs här in i f inans av kalkylskäl-9 000 0 -90 0 -90 -9 090

Summa före prioriteringsutrymme -765 677 -1 433 -8 128 -410 -371 -10 342 -776 019

Utrymme för prio 0 -8 000 -8 000 -8 000

Summa -765 677 -1 433 -8 128 -410 -8 371 -18 342 -784 019


61

Budgetramar 2015-2017 majoritetens förslag till KS november 2014

Nämnd Utökad/ minskad

ram 2015

Utökad/ minskad

ram 2016

Utökad/ minskad

ram 2017 Utökad ram = '-' , Minskad ram = '+'

Kommunfullmäktige Medborgarcermonier Budgetproppen -45

Summa -45 0 0

Revisionen

Mandatperiodsbyte innebär dubbel bemanning -50 50

Summa -50 50 0

Kommunstyrelsen Enligt budget 2013-2015 beslutad juni 2012 Föreningsbidrag RIA 3 år drogföreb unga

200 Projekt integrationssamordning 3 år

300

Majoritetens förslag budget 2014-2016 Projekt BUN/SOC samordn föreb ins unga 3 år

-500 Prelramar 2015-2017

Matchnings o tillväxtcentra 3000 Centrumledare 450 Unga i jobb mfl åtgärder 2000 Omfördelning anslag fastighetsunderhåll 1 900 Majoritetens förslag budget 2015-2017

Överförmyndaren till egen nämnd 1 114 Näringslivsutveckling -1 000 Centrumledare -450 Unga i jobb mfl åtgärder -2 400 Summa 4 614 0 0

Miljö- och byggnadsnämnd Prelramar 2015-2017 Omfördelning anslag fastighetsunderhåll -34

Summa mbn -34 0 0


Prelramar 2015-2017 Kaptjänst Näsvägen Omfördelning anslag fastighetsunderhåll -262

Summa -262 0 0

Kulturnämnd Prelramar 2015-2017 Omfördelning anslag fastighetsunderhåll -116

Totalt -116 0 0

Barn- och utbildningsnämnd Prelramar budget 2014-2016 Nya gymnasiesärskolan -15

Majoritetens förslag budget 2014-2016 Summa budget 2014 -15 0

Prelramar budget 2015-2017 Omfördelning anslag fastighetsunderhåll -1 172

Effektiviseringar nya gymnasieskolan

720 -15

Utökad undervisning matte åk 4-6

-375 -356

Nationella minoritetsspråk -8 -8 Ungdomar utanför gymnasieskolan -15

Aktivitetskrav komvux -15 Den nya gymnasiesärskolan täcks inom 2014 års beslut ovan

Nämnd Utökad/ Utökad/ Utökad/


62

Utökad ram = '-' , Minskad ram = '+' minskad

ram 2015 minskad

ram 2016 minskad

ram 2017

KF beslut juni 2014 för budget 2015-2017 Omstrukturering och utveckling -2 000

Landsbygdsskolor/skolskjutsar -1 000 Majoritetens förslag nov 2014 för 2015-2017

Ettårigt extra anslag -2 000 2 000 Summa budget 2015-2017 -6 240 2 337 -371

Summa tillägg exkl demografi -6 255 2 337 -371

Demografi Demografi - barnomsorg -3 560 1 030 -662

Demografi - grundskola -2 145 -1 029 -1 441

Demografi - gymnasieskola -1 373 1 687 1 799

Demografi - införande/omstruktureringsanslag 0 0 Summa demografi -7 078 1 688 -304

Summa bun -13 333 4 025 -675

Socialnämnd Prelramar budget 2015-2017 ANDT samordnare fr finans

280 Förebyggande insatser elever

500

Socialnämnden extra ram 2014 2000 Omfördelning anslag fastighetsunderhåll -316 Jobbstimulans ekonomiskt bistånd -333 KF beslut juni 2014 för 2015-2017

Omstrukturering och utveckling -2000 Ramökning inkl gruppboende -5000 Majoritetens förslag nov 2014 för 2015-2017

Extra ramökning -5000 Ettårigt extra anslag -2000 2000

Summa tillägg exkl demografi -12 649 2 780 0

Demografi - 75-79 år -814 1 657 0

Demografi - 80- w år 400 -4 265 -1 129

Summa demografi -414 -2 608 -1 129

Summa soc -13 063 172 -1 129

Överförmyndarnämnd Flytt från KS -1 114

Extra anslag ny org -600 Summa överf -1 714 0 0

Finansiering Prelramar 2015-2017 Matchnings o tillväxtcentra -2 000

Omf fastigh kostn fr finansen t KS o Bun Andt samordningare

-280 Centrumledare t KS

Unga i Jobb t KS 500 Justering finansförvaltning 250 Summa finans -1 250 -280 0

Utrymme för prioritering 0 -9 000 -8 000

15151 15001 14851


63

Finansförvaltningen

Medel för oförutsedda behov m.m. Budget Plan Plan

Belopp i tkr 2015 2016 2017

Medel för oförutsedda behov

KF förfogande oförutsedda behov -50 -50 -50

KS förfogande oförutsedda behov -1 000 -1 000 -1 000

KS föreningsbidrag till förfogande -300 -300 -300

KS medel för utvecklingsarbete -1 500 -1 500 -1 500

(varav 300 tkr för grön/hållbar utveckling ex. seminarier)

KS arbetsmarknad/näringslivssatsningar -1 250 -1 250 -1 250

Summa -4 100 -4 100 -4 100

Avsättningar

Medel för löneöknng -500 -500 -500

Summa -500 -500 -500

Totalt -4 600 -4 600 -4 600


SPARANDERÄKNING

Belopp i tkr. Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017

Uppräkning 1,020 1,010 1,010

Utrymme för prio 0 -9 000 -8 000

Skatteintäkter 590 924 616 806 637 962

Statsbidrag 237 061 232 108 229 943

Summa skatteintäkte o statsbidrag 827 985 848 914 867 905

Avgifter (verksamhetens intäkter) 324 000 327 240 330 512

Totala intäkter 1 151 985 1 176 154 1 198 417

Verksamhetens nettoanslag föregående år -710 930 -752 623 -765 677

Justering demografi -7 492 -920 -1 433

Procentuell justering -15 838 -8 252 -8 128

Tillägg/avdrag -18 363 5 118 -781

Prioriteringsutrymme 0 -9 000 -8 000

Summa justeringar -41 693 -13 054 -18 342

Verksamhetens nya nettoanslag -752 623 -765 677 -784 019

Påslag verksamhetens intäkter -324 000 -327 240 -330 512

Verksamhet bruttokostnader -1 076 623 -1 092 917 -1 114 531

Pensionsutbetalningar -20 583 -22 172 -23 052

Verksamhetens resultat 54 779 61 065 60 834

Finansiella intäkter 10 000 10 000 10 000

Finansiella kostnader -11 000 -11 000 -11 000

Sparande 53 779 60 065 59 834

Avskrivningar -44 923 -44 824 -44 414

Förändring av pensionsskuld 0 0 0

Resultat 8 856 15 241 15 420

I procent av skatteintäkter och statsbidrag 1,07 1,80 1,78


64


65

Investeringsbudget

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

2015 2015 2016 2016 2017 2017

Kommunstyrelse

Ram för nämndsbeslut/reinvesteringar 5 000 5 000 5 000

Upphandling ekonomisystem 2 000

Räddn, tankbil 2 850 1 000

Fastigheter

Medborgarhuset 2 500 2 500

Svanskogs skola 4 000 9 500

En högstadieplattform 21 000

Höglunda 2 000 3 000

underskott från 2013

skolombyggn 4 786

Projekt Energihus Herrgårdsgymnasiet 2 700 520

Tegnerhallen renov omklädn 4 000

Tegnerhallen /badhus 500 x x

Duse 500 500

Gruppbostad 14 000

Gruppbostad ny 14 000

Ungdomens Hus etapp 2 äskat av kulturnämnden 0

Ej specif iserat utrymme 2 000

KS SUMMA 5 000 51 986 5 000 24 870 5 000 17 000

Teknik och fritidsnämnd

Skattefinansierad verksamhet


Norelund, gatuförbättringar 1 000

Renovering av rörlig bro (Kanalbron) 3 000 8 000Utredn/proj/detaljpl Östra Storg-

Näsv-Karlstadsv 4 000

Ekenäs hamn nya båtplatser 1 000 500

TFN SKATT SUMMA 5 000 8 000 5 000 9 500 5 000 0

Avgiftsf inansierad verksamhet

Va-verksamhet Säffle


Omb Säffle avloppsreningsv slamhantering 2 500

Omb Svanskogs vattenverk 3 000 3 000

Summa 4 000 3 000 4 000 5 500 4 000 0

Renhållningsverksamhet Åmål

ny renhållningsbil, nr 1 (ev leasing)

Östby lastmaskin (ers kompaktor) 2 000

-äskande Ny renhållningsbil 2 000

- äskande Byte hjullastare 1 500

Summa 0 0 0 3 500 0 2 000

TFN AVGIFT SUMMA 4 000 3 000 4 000 9 000 4 000 2 000

TFN TOTALT 9 000 11 000 9 000 18 500 9 000 2 000



66

Investeringsbudget

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

2015 2015 2016 2016 2017 2017

Kommunstyrelse


Upphandling ekonomisystem 2 000

Räddn, tankbil 2 850 1 000

Fastigheter

Medborgarhuset 2 500 2 500

Svanskogs skola 4 000 9 500

En högstadieplattform 21 000

Höglunda 2 000 3 000

underskott från 2013

skolombyggn 4 786

Projekt Energihus Herrgårdsgymnasiet 2 700 520

Tegnerhallen renov omklädn 4 000

Tegnerhallen /badhus 500 x x

Duse 500 500

Gruppbostad 14 000

Gruppbostad ny 14 000

Ungdomens Hus etapp 2 äskat av kulturnämnden 0

Ej specif iserat utrymme 2 000

KS SUMMA 5 000 51 986 5 000 24 870 5 000 17 000

Teknik och fritidsnämnd

Skattefinansierad verksamhet


Norelund, gatuförbättringar 1 000

Renovering av rörlig bro (Kanalbron) 3 000 8 000Utredn/proj/detaljpl Östra Storg-

Näsv-Karlstadsv 4 000

Ekenäs hamn nya båtplatser 1 000 500

TFN SKATT SUMMA 5 000 8 000 5 000 9 500 5 000 0

Avgiftsf inansierad verksamhet

Va-verksamhet Säffle


Omb Säffle avloppsreningsv slamhantering 2 500

Omb Svanskogs vattenverk 3 000 3 000

Summa 4 000 3 000 4 000 5 500 4 000 0

Renhållningsverksamhet Åmål

Östby lastmaskin (ers kompaktor) 2 000

-äskande Ny renhållningsbil 2 000

- äskande Byte hjullastare 1 500

Summa 0 0 0 3 500 0 2 000

TFN AVGIFT SUMMA 4 000 3 000 4 000 9 000 4 000 2 000

TFN TOTALT 9 000 11 000 9 000 18 500 9 000 2 000

Budgetramar 2015-2017 KS förslag 2 juni 2014 inför KF


67

Investeringsbudget

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

Ram för

nämnds-

beslut

Särskilda

projekt

2015 2015 2016 2016 2017 2017

Miljö- och byggnadsnämnd

MOB SUMMA 200 0 200 0 200 0

Kulturnämnd

Ram för nämndsbeslut/reinvesteringar 200 200 200

Stolar teatern Medborgarhuset 1500

KUN SUMMA 200 0 200 1500 200 0

Barn-o utbildningsnämnd


En 7-9 skola på Tegnér 1500 1000

Höglunda F-6 skola 500 1000

Energihus, inventarier 1 000

BUN SUMMA 5 900 3 000 5 900 2 000 5 900 0

Socialnämnd

SOC SUMMA 700 0 700 0 700 0

TOTALT

Skattefinans äskande 17 000 62 986 17 000 37 870 17 000 17 000

Avgiftsfinans äskande 4 000 3 000 4 000 9 000 4 000 2 000

Totalt 21 000 65 986 21 000 46 870 21 000 19 000

86 986 67 870 40 000

Prelram 23 400 40 500 23 900 24 850 23 900 23 000

Operativ beslutsordning för investeringar

Investeringsprojekt som startar från och med 2015 och f inns med i investeringsbudgeten.

För ingångsättningstillstånd krävs kalkyl för faktisk kostnad som godkänns av rätt instans.

Total invest.utgift för projektet Beslut om igångsättningstillstånd

Upp till 5 mnkr Respektive nämnd

Från 5,1 mnkr till 10 mnkr Kommunstyrelsen

Från 10,1 mnkr Kommunfullmäktige



68


BalansberäkningBelopp i tkr. Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017

Obs endast förändringen redovisas i budget och plan kolumnerna

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar inkl prel uppdrag

Sundsgatan

Materiella anläggningstillgångar 45 063 26 046 -5 414

Finansiella anläggningstillgångar -1 000 -1 000 -1 000

Omsättningstillgångar exkl kassa bank 0 0 0

Kassa och bank 693 1 095 14 734

SUMMA TILLGÅNGAR 44 756 26 141 8 320

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital -8 856 -15 241 -15 420

Avsättningar 0 0 0

Skulder -35 900 -10 900 7 100

Kortfristiga skulder 0 0 0

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER -44 756 -26 141 -8 320

0 0 0 0


69


Belopp i tkr.

Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 8 856 15 241 15 420

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m.m.

- avskrivningar 44 923 44 824 44 414

- finansiella poster -1 000 -1 000 -1 000

Kassaflöde från den löpande verksamheten 52 779 59 065 58 834

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -86 986 -67 870 -40 000

Uppdrag ombyggnad Sundsgatan -4 000 -4 000

Avyttring av materiella anläggningstillgångar 1 000 1 000 1 000

Kassaflöde från investeringsverksamheten -89 986 -70 870 -39 000

Finansieringsverksamheten

Investeringsbidrag bokförs som skuld 1 900 900 900

Överföring från placerade medel 6 000 6 000 6 000

Intäkt hos Handelsbanken/Nordea -5 000 -5 000 -5 000

Finansiella poster 1 000 1 000 1 000

Amortering -8 000 -8 000 -8 000

Lånebehov

Upptagna lån enligt budget 2014 18 000

Ökat lånebehov budget 2015-2017 20 000 14 000 0

Låneutrymme ombyggnad Sundsgatan 4 000 4 000

Summa LÅNEBEHOV 42 000 18 000 0

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 37 900 12 900 -5 100

Årets kassaflöde 693 1 095 14 734

Likvida medel vid årets början 23 515 24 208 25 303

Likvida medel vid årets slut 24 208 25 303 40 037

Soliditet

Eget kapital

Årsredov 2013 belopp 574 308 tkr. 585 590 600 831 616 251

Tillgångar

Årsredov 2013 belopp 1 126 591 tkr. 1 188 827 1 214 968 1 223 288

Pensionsåtagandet utanför balansräkningen

Enligt prognos gjord vid bokslut 2013 425 167 424 963 424 909

Soliditet

Årsredov 2013 andel 51,0 % 49,3% 49,5% 50,4%

Årsredov 2013 andel 11,5 % inkl pensionsåtagandet 13,5% 14,5% 15,6%

KASSAFLÖDESBERÄKNING


70

Sammanfattning

Kommunens verksamhetsstyrning bygger på

att nämnderna tar fram förslag till övergri-

pande mål och mått för sina respektive verk-

samheter. De övergripande målen kopplar det

årliga förbättringsarbetet till kommunens vis-

ion Säffle 2026 genom de strategier som beslu-

tats för visionen. I detta dokument sammanförs

mål, förbättringsarbete och budgetanslag.

Kommunfullmäktige tog ett första beslut kring

dessa frågor vid sitt sammanträde i juni utifrån

den process och tidplan som är beslutad för

Säffle kommun. Vid år med nyval säger

kommunallagen att det nyvalda fullmäktige ska

besluta om nästkommande års budget. Valår

blir det därmed en reviderad budget som antas

i november.

Utmaningar finns bland annat fortfarande när

det gäller kvaliteten i skolan och delar av omsor-

gen. Säffle höga arbetslöshet är fortsatt mycket

bekymmersam.

En reviderad bedömning av skatteintäkterna

har gjorts i oktober utifrån det preliminära antalet

invånare 1 november. Invånarantalet har i år,

mycket glädjande, ökat i kommunen för första

gången sedan 1994. Sett i ett längre perspektiv

visar Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik

från 1968 och framåt att det hittills endast är åren

1974, 1989 och 1994 som befolkningen ökat.

Utifrån en ny skatteprognos från Sveriges

Kommuner och Landsting i slutet av oktober, det

preliminära invånarantalet och en reviderad be-

dömning av befolkningsminskningen till 80 invå-

nare ökar det beräknade skatteutrymmet med ca 5

mnkr jämfört med junibeslutet. Den ekonomiska

konjunkturen fortsätter att vara svårbedömd efter

finanskrisen 2008. Såväl Sveriges kommuner och

Landsting, Konjunkturinstitutet och Riksbanken

konstaterar att den svenska ekonomin är relativt

stark. Samtidigt sänkte Riksbanken reporäntan till

0 % den 29 oktober på grund av för låg inflation i

landet. Riksbankens bedömning att räntan inte

kommer att höjas förrän 2016 är en signal om att

allt inte står rätt till i ekonomin.

De anslag till nämnderna som antogs av full-

mäktige i juni ligger kvar när vi nu reviderar bud-

geten. Det innebära att samtliga nämnderna får ett

generellt påslag med 2 procent. Dessutom läggs

ytterligare 7 mnkr till socialnämnden, vilket inne-

bär en resursförstärkning för år 2015 med 18,4

mnkr utöver de demografiska förändringarna. För

barn- och utbildningsnämnden läggs ytterligare 2

mnkr, vilket innebär en resursförstärkning med

11,5 mnkr förutom de demografiska förändring-

arna.

Beslutet om att permanenta den särskilda

satsningen på ungdomsanställningar och ferie-

arbeten till en kostnad av 2,4 mnkr ligger kvar.

Anslaget på 1 mnkr till utökade näringslivssats-

ningar ligger också kvar från juni.

Kommunens resultat för 2015 sänks till 1 %.

För perioden 2016-2017 sätt resultatet till 1,7 %

av skatteintäkter och statsbidrag.

På investeringssidan ligger samtliga beslut

från juni kvar, vilket innebär att det finns medel

anslaget under budgetperioden 2015-2017 för att

slutföra de stora skolombyggnaderna som inne-

fattar en koncentration av högstadiet till Teg-

nérskolan omvandlingen av Höglundaskolan till

en F-6 skolan. Anslag finns även för ombyggnad

av Svanskogs skola och en tillbyggnad av Herr-

gårdsgymnasiet med projektet Science Center.

Anslag finns även för ombyggnad av venti-

lationen i Medborgarhuset och byte av stolarna i

Teatersalongen. På den tekniska sidan finns anslag

för etapp 2 i renoveringen av Kanalbron (vägbana,

räcken m.m.), fortsättning av ombyggnaden

Näsvägen Östra Storgatan, fler båtplatser vid

Ekenäs samt ombyggnad av Svanskogs

vattenverk. I novemberbeslutet om budget får

nämnden ett uppdrag att projektera och

återkomma under året om särskilt anslag för

ombyggnad av Sundsgatan mellan Fogdegatan och

Bryggerigatan.

Documents

Övergripande mål och budget säffle kommun 2015 2017 november 2014 ks förslag till kf