Länstransportplan förslag till Styrelsen

Länstransportplan för Västerbottens län 2010-2021

Regionstyrelsens beslut

2 november 2009

�

Förord

En väl utbyggd infrastruktur är en grundförutsättning för väl fungerande transpor-ter. Transporter som i sin tur är avgörande för näringslivets utveckling och männis-kors möjligheter att resa till arbete samt för fritid och rekreation.

Länstransportplanen 2010-2021 har fått ett delvis annat fokus i fråga om priorite-ringar än planen 2004-2015. Den avgörande skillnaden är ett ökat regionalt fokus framför ett lokalt, samt ett antal järnvägsrelaterade åtgärder för att vidareutveckla systemeffekter av Botniabanan, kombiterminalen i Umeå och investeringar i Umeå hamn med godstransporter över Norra Kvarken. Tunneln genom Umskaret har säkerställt avbrottsfria transporter efter Europaväg 12 till det svenska järnvägsnätet och hamnarna i Västerbotten, vilket också påverkat prioriteringarna.

Satsningarna i länstransportplanen kommer att ge en rad positiva effekter i form av ökad trafiksäkerhet, en bättre miljö, minskat vägslitage, bättre framkomlighet, regionförstoring och ekonomisk tillväxt. De nya järnvägsrelaterade åtgärderna ger tillsammans med Botniabanan helt nya förutsättningar att välja järnvägstranspor-ter/resor som ett alternativ till landsvägstransporter.

Region Västerbotten är starkt bekymrad över den aviserade medelstilldelningen för bärighetsåtgärder och tjälsäkring i den nationella planen. Detta är ett stort hot mot framför allt skogs- och gruvnäringen. Ett antal aviserade exploateringar i fjällregio-nen kommer att förstärka behovet av väl underhållna vägar och förbättrad vägstan-dard.

Region Västerbotten har arbetat med en mycket öppen planeringsprocess för att skapa ett så brett engagemang som möjligt i länet. Detta gäller både näringsliv, kommuner, landsting, trafikverken, övriga myndigheter och olika organisationer. En effekt av processen är att såväl kunskapen om länstransportplanen, dess roll i pla-neringssystemet som vad planen inte ska lösa ökat. Både förståelsen för och insikten om att hårda prioriteringar är oundvikliga har ökat.

Förväntningarna är stora att regering och riksdag avsätter de medel som behövs för att genomföra planen.

Erik Bergkvist

Regionstyrelsens ordförande

�

Innehåll

1. Länstransportplanen2010-2021–sammanfattning.................... 4

2 Planensstrategiochprioritering.............................................102.1 Övergripandestrategiskaprioriteringar 102.2 Andrafaktorersomstyr 112.3 Planensåtgärdsområdenochprioriteringar 122.4 Prioriteringområden 13

3 Dennationellaplanen...........................................................39

4 Bakgrundochsyfte...............................................................444.1 Bakgrund 444.2 Syfte 444.3 Processen 45

5 Västerbottenslän-beskrivningochfunktionsanalys..................475.1 Näringsliv 475.2 Arbetsmarknadochpendling 565.3 Befolkningochortstruktur 585.4 Kompetensförsörjning 615.5 Samhällsservice 625.6Västerbottensmiljö 63

6 Länetstransportinfrastruktur.................................................696.1 Övergripandeomgodstransporter 696.2 Vägar 706.3 Järnvägar 816.4 Flyg 866.5 Hamnar/sjöfart 876.6 Godsterminaler 896.7 Regionalpersontrafik 906.8 Samordningavtrafikslagen 94

7 Målitransportsystemplaneringen...........................................977.1 Regionalamål 977.2 Nationellamål 987.3 EU-mål 997.4 Miljömål 99

8 Strategiskasystembristerochåtgärdsbehov..........................1028.1 Utgångspunkter 1028.2 Åtgärderförettkonkurrenskraftigtnäringsliv 1028.3 Åtgärderförbättrefungerandearbetsmarknader 1068.4 Åtgärderförutveckladbesöksnäring 1088.5 Åtgärderförförbättradlivsmiljö 109

9 Samladeffektbedömning.....................................................110

10 Samladmiljöbedömning......................................................11310.1 Inledning 11310.2 Avgränsning 11410.3 Strategiskavägval 11810.4 Betydandemiljöpåverkanavlänstransportplanen 120

11 Samråd,processochuppföljning..........................................12811.1Samråd 12811.2Processen 128

Bilagor: 1 Regeringens uppdrag 2 Beslut om avgränsning av strategisk miljöbedömning, inklusive remissvar 3 Objektsbeskrivning, inklusive effektbedömning 4 Inkommet material från kommuner och andra aktörer

�

1. Länstransportplanen2010-2021–sammanfattning

InfrastrukturinvesteringariVästerbottenslänstärkerSverigeLänstransportplanen syftar till att lyfta regionens resurser och stärka förutsätt-ningar att bo i, verka i och besöka Väs-terbottens län.

Länet lämnar ett stort bidrag till den svenska tillväxten. Ett bidrag som har goda förutsättningar att öka bland an-nat med hjälp av en förbättrad infra-struktur.

Näringslivet i Västerbottens län inves-terar. Viktiga tillväxtsektorer i länet är gruv-, skogs-, energi- och besöksnäring. Vi har en stark och växande tjänste-sektor kopplad både till de traditionella basnäringarna och nya branscher. Länet har också en viktig tillgång i universitet, högskolor och lärcentra.

Infrastruktur och kommunikationer överbryggar långa avstånd, stärker näringslivets förutsättningar, skapar en bredare, samverkande och mera diffe-rentierad arbetsmarknad samt ger ett större och mera lättillgängligt utbud av utbildning, service och kultur.

Västerbottens målbild Ett mål är att rese-, transport- och kommunikationsmöjligheterna är väl utvecklade inom landsdelen, med de om-givande länen, med EU som helhet och världen i övrigt.

Det andra målet är att lösningarna utformas för att ge bästa utfall för till-gänglighet, långsiktig konkurrenskraft, jämställdhet, trygghet, klimat, hälsa och landskap.

Tillgänglighet och god funktion uppnås dock inte enbart genom att bygga trans-portinfrastruktur och/eller att utveckla trafikering. Därför är det tredje målet att utveckla ett väl funderande samspel mellan regional utvecklingsplanering, fysisk samhällsplanering och transport-planering.

Strategiska investeringar ger nya förutsättningarLänets funktion är till följd av sitt geo-grafiska läge och sin gleshet, 13 procent av landets yta, starkt beroende av väl fungerande transportsystem. Under de senaste åren har ett antal strategiska investeringar gjorts i regionen. Exempel på detta är Botniabanan, den norska tunneln genom Umskaret, kombitermi-nalen i Umeå, Umeå hamn med färje-förbindelse över Kvarken och bioenergi-kombinatet i Storuman. Sammantaget inleder dessa investeringar, tillsammans med de som prioriteras i länstransport-planen, en ny epok i länets historia. En utveckling som också kommer att ge spridningseffekter utanför länets grän-ser och som ytterligare stärker motiven för fortsatta infrastrukturinvesteringar som till exempel Norrbotniabanan.

�

Nya järnvägsrelaterade åtgärderInom infrastrukturområdet ligger nu fokus på att tillvarata alla nyttor och möjligheter som Botniabanan erbjuder både vad gäller utbytet av människor och gods. I detta ingår att möta upp mot våra grannregioners och granländers investeringar med koppling till våra strategiska transportstråk. Våra högst prioriterade objekt är åtgärder som syf-tar till att komplettera redan genomför-da infrastruktursatsningar. Avsikten är att stimulera och utveckla såväl godstra-fiken som persontrafiken på järnväg och att stärka kombinationen mellan lands-väg och järnväg. Åtgärder som stärker ekonomi, miljö och välfärd.

Västerbotten tar genom egna priorite-ringar i länstransportplanen ett stort ansvar för att öka systemeffekterna av gjorda investeringar. I olika objekt avsätts i storleksordningen 300 miljoner kronor till järnvägsrelaterade åtgärder.

I ett stort län måste stora avstånd överbryggas – järnväg löser inte alla problemI ett län som Västerbotten kommer väg-systemet även fortsättningsvis ha en av-görande betydelse för att ta tillvara och stärka utvecklingskraften i alla delar av länet och öka den lokala och regionala konkurrenskraften. Vidgade arbets-marknadsregioner innebär att kvinnor

och män får mer likartade möjligheter till arbete och att arbetsgivarna lättare hittar rätt person till rätt arbetsuppgift. Detta bidrar också till ökad jämställd-het.

Genom trimning och utveckling av det befintliga vägsystemet i form av framför allt trafiksäkerhetsåtgärder i viktiga pendlingsstråk, ökar säkerheten för oskyddade trafikanter och framkom-ligheten för såväl buss som bil. Detta bidrar också till regionförstoring med nytta för såväl arbetstagare som nä-ringsliv. Förbättringarna av pendlings-stråken uppgår i planen till cirka 300 miljoner kronor.

Vi förutser även ett ökat behov av sats-ningar i fjällområdet med tydlig kopp-ling till fjällturismen och den planerade exploateringen. Objekten är inte ännu definierade men bör beaktas vid priori-tering av potter. Planeringssamarbetet mellan trafikverken och regionen behö-ver utvecklas i denna fråga.

Hållbart resande i närmiljönUtöver tidigare nämnda systemförstär-kande, trafiksäkerhetshöjande och regi-onförstorande åtgärder är det viktigt att förbättra förutsättningarna för klimats-mart och jämställt resande i kvinnor, mäns och barns närmiljö.

Planen innehåller insatser för hållbart resande i närmiljön både i form av namngivna prio-riterade objekt och genom utrymme i potter. Exempel är gång- och cykelvägar, resecentrum och generella kollektivtrafikåtgärder. Drygt 200 miljoner kronor avsätts för ovan nämnda insatser.

Figur 1.1:1 Fördelning per kategori av åtgärd i 125-procentsnivån (avrundade värden).

Investeringskategori Objekt Pott Totalt i plan

Järnvägsrelaterade åtgärder 297 0 297

Varav produktionsstöd 17 0 17

Trafiksäkerhet på väg 275 168 442Varav produktionsstöd 20 11 31

Hållbart resande i närmiljön 97 43 140


Övrigt 2 112 114Varav produktionsstöd 0 9 9

Totalt (mkr) 670 �� 99�

6

Ytterligare insatser av betydelse för regionenI det medel som anvisas finns också möjlighet att söka medfinansiering till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i det kommunala vägnätet. Dessa kan också innefatta bullerreducerande åtgärder.

För att säkerställa persontrafiken över Kvarken anvisas medel under planens tre första år. Detta utgör en matchning av de insatser som görs av den finländ-ska staten.

Länets enskilda vägar är av stor bety-delse för såväl näringsliv som medbor-garna. Länstransportplanen anvisar 1,5 miljoner kronor per år i syfte att förstär-ka de enskilda vägarna, varav 1 miljon kronor är medfinansiering till namngiv-na objekt och 0,5 miljoner kronor går till förstärkt driftstöd.

Länstransportplanen ska inte lösa alla problemVid sidan av länstransportplanen hante-ras investeringar i järnvägssystemet och europavägar samt drift och underhåll, bärighetsåtgärder, tjälsäkringsåtgärder på hela det statliga väg- och järnvägsnä-tet i den nationella planen.

I förslaget till nationella planen redovi-sas för Västerbottens del relativt små insatser av investeringskaraktär men framför allt orimligt låga nivåer för in-satser för bärighet och tjälsäkring. Detta skulle innebära dels en omfattande kapi-talförstöring dels en allvarlig hämsko för bland annat den befintliga skogsin-dustrin, den växande gruvindustrin och fjällturismen.

Länstransportplanen kommer att bidra på ett högst påtagligt sätt till att nå många delmål både för transportplane-ringen, för den regionala utvecklingspla-neringen, för miljömålsarbetet och för den fysiska planeringen.

Planens bidrag till hållbar utvecklingLänstransportplanen fokuserar på att ta tillvara och vidareutveckla systemeffekter av genomförda investeringar som exempel-vis Botniabanan och den norska tunneln genom Umskaret. Detta är också i linje med de intentioner som regeringen mar-kerat. Miljöeffekterna bedöms i huvudsak vara positiva

Järnvägsrelaterade investeringarna inne-bär ett väsentligt bidrag mot en hållbar utveckling, där framför allt klimatpåver-kande utsläpp kan minska genom överfö-ring av såväl gods- som persontransporter till järnväg. Samtidigt kan framkomlig-heten på landsväg liksom trafiksäkerhe-ten förbättras och vägslitaget reduceras. Totalt bedöms länstransportplanen bidra till bättre förutsättningar för ett konkur-renskraftigare näringsliv och utvecklat arbetsmarknadssamspel. Trafiksäkerhets-åtgärder är högt prioriterade i planen och kommer att bidra till ett säkrare, tryggare och effektivare trafiksystem i länet. Efter-som trafiksäkerhet också har betydelse för hälsan bidrar dessa åtgärder till att upp-fylla relevanta miljömål.

Planen kommer att aktivt bidra till en re-gionförstoring, gynnsamt påverka närings-livets transportkostnader och bidra till den ekonomiska tillväxten i såväl Västerbot-tens län som i landet som helhet.

Det har inte bedömts möjligt att på ett säkert sätt kvantifiera planens miljöeffek-ter. Däremot har en riktningsanalys gjorts och denna visar sammantaget att planen har en positiv påverkanseffekt vad gäller klimatet, obetydlig påverkan på landskapet och en viss positiv påverkan på hälsa.

125 procentnivån innebär den bästa mål-uppfyllelsen då den innebär den högsta till-delningen av medel. Prioriteringen är dock upplagd så att de viktigaste åtgärderna kommer först i planen även för 100 procent och 75 procentnivån så de ovan beskrivna effekterna kan uppnås till viss del. Ge-nomförandetiden förlängs, och effektnivån minskar dock som en direkt följd av den lägre tilldelningen.

7

PlanförslagI vidstående tabeller redovisas priorite-rade åtgärder i tre ekonomiska nivåer. Den inbördes prioriteringen är densam-ma i de tre nivåerna. Eftersom 125-pro-centsnivån uppfyller bäst de behov som finns i länet, redovisas detta som huvud-alternativ i länstransportplanen. Reger-ingen ska sedan avgöra vilken nivå som slutligen tilldelas.

Figur 1.1:3 Geografisk fördelning av namngivna investeringsobjekt i 125-procentsnivån

Figur 1.1:2 Fördelning av investeringar i Länspla-nen 2010-2021 (avrun-dade värden)

Investeringsnivåer i länsplanen 2010-2021 125% 100% 75%

Namngivna objekt (mkr) 670 578 420Varav produktionsstöd 42 34 22

Avsättning till potter (mkr) 323 216 176Varav produktionsstöd 20 13 11

Totalt (mkr) 993 794 596

Produktionsstöd ingår i de kostnader som redovisas för objekt och potter. Produktionsstödet uppgår till maximalt 9 procent av investeringskostnaden och avser kostnader för utredning, adminis-tration i samband med marklösen, be-ställning och uppföljning.

�

Investeringsobjekt i länsplanen �010-�0�1 1�� % 100 % 7� %

Prio Objekt �010-�01�

�01�-�017

�01�-�0�1 Totalt �010-

�01��01�-�017

�01�-�0�1 Totalt �010-

�01��01�-�017

�01�-�0�1 Totalt

1 Väg363Timotejvägen-Forslun-dagymnasiet 35 - - 35 35 - - 35 35 - - 35

2 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp1 35 - - 35 35 - - 35 35 - - 35

3 CirkulationsplatsÅsele,väg90/92,inkl.kortareGC-väg 8 - - 8 8 - - 8 8 - - 8

4 Båtasvägen-vidareutredning 2 - - 2 2 - - 2 2 - - 2

5 Väg651,Robertsfors-Sikeå,GC-väg 14 - - 14 14 - - 14 14 - - 14

6 Väg829,Anderstorp-Stackgrön-nan-etapp2,GC-väg 15 - - 15 15 - - 15 15 - - 15

7Medfinansieringavkollektivtra-fikåtgärdervidUmeåresecen-

trumÖ38 - - 38 38 - - 38 38 - - 38

8 Umeåhamn,delfinansieringavutvecklingsprojekt 20 - - 20 20 - - 20 8 12 - 20

9 MedfinansieringavSkellefteåresecentrum 25 - - 25 25 - - 25 - 25 - 25

10 MedfinansieringavUmeårese-centrumC 20 - - 20 20 - - 20 - 20 - 20

11 Medfinansieringavomlastnings-terminaliStensele 44 - - 44 15 29 - 44 - 44 - 44

12 TvärstråketStoruman-Umeå 28 47 - 75 - 75 - 75 - 32 43 75

13 Väg363,Forslundagymnansiet-Håkmark,GC-väg - 25 - 25 - 25 - 25 - - 25 25

14 MedfinansieringavindustrispåriRundvik - 5 - 5 - 5 - 5 - - 5 5

15PendlingsstråketVindeln-UmeåombyggnadHissjö,Håkmark,

Haddingen- 80 - 80 - 46 34 80 - - 60 60

16 Inlandsbanan,diverseåtgärdervidterminalplatser - 15 - 15 - - 15 15

17 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp2 - 21 - 21 - - 21 21

18DelfinansieringavuppgraderingavDåvaspåretförattsäkerställa

Norrbotniabanestandard- 16 64 80 - - 80 80

19 Väg364Ljusrotet-Hjoggböle,trafiksäkerhetsåtgärder - 15 15 30 - - 22 22

20 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp3 - - 23 23

21 Väg620,nyanslutningtillBots-marksvägen - - 22 22

22 Väg365,Lyckseletätort,trafik-säkrapassager - - 21 21

23 Väg522,Sörmjöle-Åhedeån,GC-väg - - 9 9

24 Väg637,väg363-Tavelsjöby,GC-väg - - 9 9

Totalt objekt (Mkr) �� 16� 670 ��6 179 17� �7� 1�� 1�� 1�� 0

Avsättning till potter �010-�01�

�01�-�017

�01�-�0�1 Totalt �010-

�01��01�-�017

�01�-�0�1 Totalt �010-

�01��01�-�017

�01�-�0�1 Totalt

Gång-ochcykelvägar 40 40 80 - 32 32 64 - 24 24 48

Hastighetshöjandeåtgärderpådetregionalavägnätet 10 10 10 30 10 10 10 30 10 10 10 30

Hållplatserförkollektivtrafiklängsstatligavägar 2 2 2 6 1 1 2 4 1 1 2 4

Trafiksäkerhetsåtgärder,inklusiverastplatser 6,5 8 8 22,5 2 4 4 10 3 3 2 8

Marknadsanpassningochrisk 1,3 12 73,4 86,7 3,5 12,6 11,2 27,3 7 6,7 6,7 20,4

Medfinansieringtillkollektivtra-fikåtgärder 1,2 2 2 5,2 - 2 4 6 2 2 2 6

Medfinansieringtillkollektivtra-fikanläggningar - 16 16 32 - 12 13 25 - 12 12 24

Medfinansieringtillmiljö-ochtrafiksäkerhetsåtgärderidet

kommunalavägnätet3,2 16 16 35,2 - 10 14,5 24,5 2 4 4 10

Persontrafikstöd,färjeförbindel-senöverKvarken2010-2012 7,5 - - 7,5 7,5 - - 7,5 7,5 - - 7,5

Åtgärderlängsenskildavägar 6 6 6 18 6 6 6 18 6 6 6 18

Totalt potter (mkr) �7,6 11� 17�,� �� 0 �9,6 96,7 �16,� ��,� 6�,7 6�,7 17�,9

Summa potter och namngivna objekt

(Mkr)��0 ��6 ��6 99� ��6 �69 �69 79� 19� �0� �0� �96

varav produktions-stöd 1� �� 9 � � 0 9 � 0 0 �

Figur 1.1:4 Planförslag 125-, 100- respektive 75-procentsnivå (avrundade summeringar)

9

Samlad miljöbedömning

I länsplanen prioriteras insatser som stärker Botniabanans systemeffekter och därmed övergången mot fler kli-matsmarta resor och godstransporter, trafiksäkerhetsåtgärder som gynnar målet om förbättrad hälsa, kollektiv-trafiksatsningar samt andra åtgärder som bidrar till fler gång- och cykelvä-gar. Den sammantagna riktningen på länstransportplanen som helhet är en tydlig prioritering av ett mer hållbart samhälle där åtgärderna även kan bidra till en ökad tillväxt och ett livskraftigt Västerbotten.

Den genomförda riktningsanalysen visar att en majoritet av åtgärderna i planen är steg 3 åtgärder, begränsad förbätt-ringsåtgärder av befintlig infrastruktur. Kombinerat med åtgärdernas fokus på kollektivtrafik, systemstödjande åtgär-der med anledning av Botniabanans förverkligande, gång- och cykelvägar har länsplanen en tydlig riktning mot ett mer hållbart samhälle.

Avsaknaden av direkta steg 1 och steg 2-åtgärder i planen innebär inte en avsaknad av steg 1 och 2-effekter genom planens objekt. Den omfattande sats-ningen på järnvägsrelaterade åtgärder, medfinansieringen till kollektivtrafik-åtgärder och utbyggnaden av gång- och cykelstråk i länet bedöms ge en tydlig positiv attitydeffekt som främjar ett hållbart resande i närmiljön.

Skillnaden mellan de tre olika planni-våerna; 75 procent, 100 procent och 125 procent, är betydande om man jämför de tilldelade medlen. De tre nivåerna prio-riterar alla tydligt satsningar som leder till ett mer hållbart samhälle. Medeltill-delningen skiljer sig mellan de tre nivå-erna, annars är den största skillnaden mellan nivåerna hur potterna fördelas.

Samlad effektbedömningDirektiven till länstransportplanerna anger att de samhällsekonomiska kal-kylerna ska ha stor betydelse, men det anges också att de kan kompletteras av ytterligare bedömningar av åtgärdernas betydelse.

Den samhällsekonomiska nyttan för alla objekt, där sådan kalkyl har genomförts, är i de flesta fall negativ. Det finns dock inte sådan kalkyl genomförd för alla objekt.

Storleken på trafikflöden ger stort ge-nomslag i den samhällsekonomiska kalkylen. Länets trafikflöden är dock förhållandevis låga på varje delsträcka, vilket påverkar kalkylerna mycket i ne-gativ bemärkelse. Detta är extra tydligt i objekten längs Skelleftehamnsleden, en väg som räknas till Sveriges 100 farligaste. Alla objekt där har en negativ nytta enligt kalkylen, trots att trafiksä-kerheten för alla trafikanter beräknas öka markant.

Därför bedöms icke värderbara effekter och ytterligare bedömningar vara vikti-gare i detta fall än vad direktiven nor-malt anger.

Utifrån detta perspektiv bedöms länstransportplanen som helhet positiva effekter på samhällsekonomin, tillgäng-ligheten för människor och gods samt ett väsentligt bidrag för att uppfylla de transportpolitiska målen om ett långsik-tigt hållbart transportsystem.

10

2 Planensstrategiochprioritering

2.1 Övergripandestrategiskaprioriteringar

Länstransportplanen syftar till att lyfta regionens resurser och stärka förutsätt-ningar att bo i, verka i och besöka Väs-terbottens län.

Länet lämnar ett stort bidrag till den svenska tillväxten. Ett bidrag som har goda förutsättningar att öka, bland an-nat genom en förbättrad infrastruktur.

Näringslivet i Västerbottens län inves-terar. Viktiga tillväxtsektorer i länet är gruv-, skogs-, energi- och besöksnäring. Vi har en stark och växande tjänste-sektor kopplad både till de traditionella basnäringarna och nya branscher. Länet har också en viktig tillgång i universitet, högskolor och lärcentra.

Infrastruktur och kommunikationer överbryggar långa avstånd, stärker näringslivets förutsättningar, skapar en bredare, samverkande och mera diffe-rentierad arbetsmarknad samt ger ett större och mera lättillgängligt utbud av utbildning, service och kultur.

Västerbottens målbild Ett mål är att rese-, transport- och kommunikationsmöjligheterna är väl utvecklade inom landsdelen, med de om-givande länen, med EU som helhet och världen i övrigt.

Det andra målet är att lösningarna utformas för att ge bästa utfall för till-gänglighet, långsiktig konkurrenskraft, jämställdhet, trygghet, klimat, hälsa och landskap.

Tillgänglighet och god funktion uppnås dock inte enbart genom att bygga trans-portinfrastruktur och/eller att utveckla trafikering. Därför är det tredje målet att utveckla ett väl funderande samspel mellan regional utvecklingsplanering, fysisk samhällsplanering och transport-planering.

Strategiska investeringar ger nya förutsättningarLänets funktion är till följd av sitt geo-grafiska läge och sin gleshet, 13 procent av landets yta, starkt beroende av väl fungerande transportsystem. Under de senaste åren har ett antal strategiska investeringar gjorts i regionen. Exempel på detta är Botniabanan, den norska tunneln genom Umskaret, kombitermi-nalen i Umeå, Umeå hamn med färje-förbindelse över Kvarken och bioenergi-kombinatet i Storuman. Sammantaget inleder dessa investeringar, tillsammans med de som prioriteras i länstransport-planen, en ny epok i länets historia. En utveckling som också kommer att ge spridningseffekter utanför länets grän-ser och som ytterligare stärker motiven för fortsatta infrastrukturinvesteringar som till exempel Norrbotniabanan.

11

2.2Andrafaktorersomstyr

Länstransportplanen är en del i ett större strategiskt planeringsarbete som kontinuerligt pågår på både regional och nationell nivå. De åtgärdsområden som länsplanen lyfter fram har tydliga kopplingar till andra län, den nationella och den internationella nivån. Bland annat uppdelningen mellan det statliga infrastrukturansvaret och kommuner och landstingets ansvar för det kommu-nala vägnätet och den regionala kol-lektivtrafiken. Statens ansvar för infra-strukturen är i sin tur uppdelat mellan den nationella infrastrukturplanen och länstransportplanen.

Förutom de prioriteringar som görs på en högre nivå påverkas även länsplanen av redan tagna strategiska beslut och åtgärdsprogram, bland annat den re-gionala utvecklingsplanen, länsplanen 2004-2015 och hastighetsrevisionen.

Regeringens direktiv styr planens in-riktning genom att peka ut ett antal mål och krav på arbetet med planen. Redan påbörjade objekt innebär begränsningar i hur planen kan utformas, eftersom medel redan är förbrukade/bortlovade. Ytterligare satsningar kan dessutom be-hövas för att de påbörjade åtgärdernas fulla nytta ska nås. Planens inledande år påverkas även av hur det fysiska pla-neringsläget för objekten är. Det är en-dast de objekt där planeringen är långt framskriden som kan vara aktuella för genomförande under planens inledande år.

2.2.1 Länsplanensmiljöavgränsning

Miljöbedömningen genomförs i två etap-per. En miljöbedömning av den regio-nala systemanalysen har genomförts under 2008. Systemanalysen har gjorts gemensamt för Västerbottens, Norrbot-tens, Jämtlands och Västernorrlands län och omfattar hela transportsystemet i regionen som behandlas på en översikt-lig nivå. Den avgränsning som har gjorts för miljöbedömningen av den gemensam-ma systemanalysen fokuserade framför allt på Klimatpåverkan men miljö-bedömningen behandlade även översikt-ligt Människors hälsa och Landskap. Avgränsningen för miljöbedömningen av länstransportplanen vidgas alltså något.

Systemanalysens miljöbedömning har vidareutvecklats och fördjupats un-der arbetet med länstransportplanen. Länstransportplanens miljöbedömning koncentreras på de frågor som påver-kar urvalet av åtgärder i planen utifrån den betydande miljöpåverkan som kan bli följden av enskilda objekt eller den sammantagna effekten av en viss åt-gärdstyp. Planens sammantagna miljö-konsekvenser bedöms också på en över-siktlig nivå

Syftet med en avgränsning är att kon-centrera arbete med miljöbedömningen på de frågor som är mest relevanta för den aktuella planen eller programmet. Utgångspunkten för att bedöma vad som kan vara betydande miljöpåverkan i länstransportplanen är vilka miljöut-maningar som transportsektorn har ett stort delansvar för att lösa och hur urvalet av åtgärder i planen kan på-verka dessa. Avgränsningen behandlar vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla samt dess omfattning och de-taljeringsgrad.

Innehållet i en länstransportplan fram-går av 3-4 §§ förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportin-frastruktur. Bedömningsanalysen utgår från de nationella miljökvalitetsmålen

1�

och de regionala delmålen till dessa, samt hur miljösituationen i länet förhål-ler sig till målen. Särskild hänsyn har då tagits till transportsystemets bety-delse för miljösituationen.

De tre områden som utifrån den genom-förda analysen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan är klimat, hälsa och landskap. Den miljöbedömning och effektbeskrivning som görs i planen fokuserar på de åtgärder som planen har rådighet över och har fokus på Väster-bottens län.

• Klimatpåverkan

• Påverkan på människors hälsa av luftföroreningar, risker för olyckor med transport av farligt gods, föroreningar av dricksvatten och bullerstörningar.

• Påverkan på landskapet, exempel-vis påverkan på landskapsbilden, samt natur-, kulturmiljö- och friluftsvärden.

De tre områdena har också utpekats i avgränsningen av miljöbedömningen för den nationella, transportslagsövergri-pande infrastrukturplanen.

2.2.2 Användningenavfyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen är en metod att finna lösningar på upplevda problem i trans-portsystemet som inte är mer omfat-tande, och därmed miljöpåverkande, än nödvändigt. Vid valet av åtgärder har fyrstegsprincipen tillämpats enligt kapi-tel 10.4

2.3 Planensåtgärdsområdenochprioriteringar

2.3.1 ÖvergripandeFör att visa så många av länsplanens investeringsobjekt som möjligt presente-ras planen baserat på den högsta inves-teringsnivån. Detta gör det möjligt att tydligt visualisera var de olika investe-ringsnivåernas gränser dras och förenk-lar den övergripande prioriteringen.

Västerbottens länsplan omfattar:

992 miljoner kronor vid 125 procent

794 miljoner kronor vid 100 procent

595 miljoner kronor på 75 procent.

Investeringsobjekten i planen delas upp i namngivna objekt och i pottindelade områden. I de pottindelade områdena definieras en årlig kostnad som placeras på investeringsobjekt inom respektive åtgärdsområde. Investeringsobjekt inom åtgärdsområden som är aktuella för pot-ter identifieras endast för planens inle-dande år.

Andelen av den totala länsplanen som läggs i potter är högre på de lägre inves-teringsnivåerna.

Länsplanens investeringar är jämnt fördelade över hela planperioden med cirka 300 miljoner kronor per fyraårspe-riod. Den inledande perioden, 2010-2013 har fler identifierade investeringsobjekt, men dess pottvolym minskar med mot-svarande storlek.

Det finns ett antal identifierade åtgärder som ligger utanför planen på den högsta investeringsnivån. För att dessa skall bli aktuella krävs ytterligare finansiering, samt även i vissa fall ytterligare utred-ning.

•

•

•

1�

ProduktionsstödProduktionsstöd för Vägverkets arbete med förstudier, vägutredningar, arbets-planer, bygghandlingar och byggledning är beräknat till i genomsnitt 9 procent av kostnaden för respektive objekt om ingen sådan fysisk planering är genom-förd och minskar schablonmässigt bero-ende på hur långt objektet kommit i den fysiska planeringsprocessen.

Kostnad för produktionsstöd är pålagt på samtliga namngivna objekt. Vad gäller potterna inkluderas stödet i den summa som finns angiven i planen.. För Länsplanens nivå 125 procent upp-går produktionsstödet till 60,5 miljoner kronor. Motsvarande summa är 45,5 miljoner kronor för 100 procent och 44 miljoner kronor för 75 procent.

2.3.2Planensbidragtillhåll-barutveckling

I länsplanen prioriteras insatser som stärker Botniabanans systemeffekter och därmed övergången mot fler kli-matsmarta resor och godstransporter, trafiksäkerhetsåtgärder som gynnar målet om förbättrad hälsa, kollektivtra-fiksatsningar samt andra åtgärder som bidrar till fler gång- och cykelvägar. Den sammantagna riktningen på länstran-sportplanen som helhet är en tydlig prio-ritering av ett mer hållbart samhälle där åtgärderna även kan bidra till en ökad tillväxt och ett livskraftigt Västerbotten.

2.4PrioriteringområdenLänstransportplanen har tre huvudsak-liga prioriteringsområden:

• Järnvägsrelaterade åtgärder

• Trafiksäkerhetsåtgärder på väg

• Hållbart resande i närmiljön

Nedan beskrivs de konkreta åtgärderna under dessa rubriker. I de angivna kost-naderna ingår produktionsstödet i det fall detta är aktuellt. Objektens priori-tetsordning i planen som helhet anges i parentes.

2.4.1 Järnvägsrelaterade åtgärder

Planen omfattar åtta objekt som är järn-vägsrelaterade. Omfattningen är totalt 297 miljoner kronor, varav 17 kronor är produktionsstöd.

Medfinansiering till kollektivtrafikåtgärder vid Umeå resecentrum Ö (prioritet 7)Funktionen gällande utformning kopp-lingen mellan universitetet och det nya resecentrat Umeå Östra, bussarnas angöring vid NUS samt ambulansernas utryckningsvägar är idag bristfällig.

Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga

för att lösa behoven.

Föreslagen åtgärd är att skapa bättre funktion för stadens största busstermi-nal där i stort sett samtliga regional-bussar, lokalbussar och landstingets sjuktransporter angör samt att skapa en ny tillfart för de akuta ambulans-transporterna.

Åtgärden innebär positiva effekter för klimat och trafiksäkerhet. Effekterna på buller och landskapspåverkan be-döms som obetydliga.

Åtgärdens kostnad i planen är 37,5 Figur 2.1:1 Fördelning per kategori av åt-gärd i 125-procentsnivån.

Investeringskategori Objekt Pott Totalt i plan

Järnvägsrelaterade åtgärder 297 0 297


Trafiksäkerhet på väg 275 168 442Varav produktionsstöd 20 11 31

Hållbart resande i närmiljön 97 43 140


Övrigt 2 112 114Varav produktionsstöd 0 9 9

Totalt (mkr) 670 �� 99�

1�

miljoner kronor och är ett medfinansie-ringsprojekt där länsplanen maximalt finansierar halva projektkostnaden. Åtgärdens totala kostnad är 75 miljoner kronor.

Umeå hamn, delfinansiering av utvecklingsprojekt (prioritet 8)Medfinansiering till ett projekt med Umeå kommun som huvudman där medel från EU:s strukturfond Mål 2 kommer att sökas. Projektet består av en rad åtgärder inom Umeå hamnområ-det. Exempelvis rätning av E12/järnväg (Nynäskurvan) vid Hillskär för att und-vika oljecisternerna, uppgradering av färjekajen och ny omlastningsterminal. Vägverket och Banverket har angivit att de avser att ur den nationella planen medverka med finansiering.

Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa trafikeringsbehoven.

Åtgärden innebär positiva effekter för klimat och trafiksäkerhet. Effekterna på buller bedöms som obetydliga. Åtgärden har en negativ landskapspåverkan.

Åtgärdens kostnad för planen är 20 miljoner kronor och är ett medfinansie-ringsprojekt där länsplanen bekostar 17 procent av kostnaden. Åtgärdens totala kostnad är cirka 117 miljoner kronor.

Medfinansiering av Umeå Resecentrum C (prioritering 10)Till trafikstarten på Botniabanan 2011 behöver Umeå C anpassas till de nya krav som ställs i och med ökad tågtrafik, ökat antal resande etc.

Föreslagen åtgärd att befintlig regio-nalbusstation ska flyttas över till andra sidan Järnvägsallén och samordnas med det nya resecentrumet för tåg. Denna nya ambition innebär bland annat myck-et god samordning av de två transport-slagen samt samordningsvinster kring den fortsatta driften av anläggningen. I

ökningen ligger exempelvis nya bussy-tor, större gemensamt väntutrymme, informationssystem för buss, en flytt och anpassning av Järnvägsallén för att få så stora ytor som möjligt att tillgå samt nytt bussgods.

Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Effekterna av ett nytt resecentrum blir kraftigt ökad samordning av befintliga transportslag och av anslutande trafik, vilket får stora positiva konsekvenser för det framtida kapacitetsutnyttjandet. Den regionala utvecklingen gynnas när bättre förutsättningar för hållbart re-sande skapas och ett nytt resecentrum syftar även till att effektivisera gods-hanteringen och skapa förutsättningar till konkurrenskraftiga och miljövänliga transporter. Detta bidrar till att nä-ringslivets konkurrenskraft och attrakti-vitet kommer att öka. Ett väl fungeran-de resecentrum bidrar till en förbättrad leveranssäkerhet, sänkta transportkost-nader och högre transportkvalitet.

Åtgärden innebär positiva effekter för klimat och trafiksäkerhet. Effekterna på buller och landskapspåverkan bedöms som obetydliga.

Den förbättrade trafikslagsövergripande samordningen och logistiken bidrar till arbetet med att nå de regionala miljömå-len. Ett fullt utbyggt resecentrum skulle effektivisera persontrafiken, rationali-sera godstrafiken och därmed minska miljöbelastningen.

Satsningen medför vidare ökad trafik-säkerhet och en förbättrad livsmiljö. Ett väl planerat resecentrum integrerat i den centrala stadsbilden ger en ökad trygghet och säkerhet vid nyttjandet av allmänna transporter.

Effektiva och samordnade persontran-sporter medför också ökad tillgänglighet för alla män och kvinnor i alla åldrar.

1�

Umeå C skapar nya möjligheter att nå samhällsservice, arbete, kultur- och fritidsaktiviteter och utbildning, oavsett kön.

Åtgärdens kostnad för planen är 20 miljoner kronor och är ett medfinansie-ringsprojekt där länsplanen bekostar 50 procent av kostnaden. Åtgärdens totala kostnad är cirka 40 miljoner kronor.

Medfinansiering av omlastningsterminal i Stensele (prioritering 11)Föreslagen åtgärd är att lokalisera en modern intermodal omlastningsterminal där två Europavägar och två järnvägar möts, för att möjliggöra omlastning från väg till järnvägstransport av gods.

Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 4: nyinvesteringar och större om-byggnadsåtgärder. Fyrstegsprincipens steg 1-3 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

I Inlandsbanans godstrafikutredning, genomförd av KTH, identifierades av-saknaden av omlastningsterminal i Storuman. Utredningen fastställde att platsen vid Tvärbanan var den optimala för lokalisering av ny lättkombiterminal.

Omlastningsterminalen blir en hörnsten för ytterligare näringslivsutveckling och utan den riskerar utvecklingen av bioen-ergiklustret i Storuman och ytterligare industrietableringar att utebli. En stor kund finns redan på plats och en omlast-ningsterminal ger möjlighet att knyta ytterligare transportintensiv verksam-het till området. Området kan utveck-las till ett bioenergikluster, ”Storuman Biopark”, där nya ytor kan skapas.


Åtgärdens kostnad i planen är 44 miljo-ner kronor, varav 3,6 miljoner kronor är produktionsstöd.

Tvärstråket Storuman-Umeå (prioritet 12)Föreslagna åtgärder syftar till att möj-liggöra en attraktiv persontrafik i första hand Umeå-Lycksele, för att i en senare etapp även inkludera Storuman. Även förbättrade förutsättningar för utökad godstrafik på tvärbanan Hällnäs-Lyck-sele ingår med främst kapacitetshöjande åtgärder. Exempel på mer detaljerade åtgärder presenteras nedan.

Hastighetshöjande åtgärder längs tvärbanan Hällnäs-Lycksele

Restiden mellan Hällnäs och Lycksele är idag 56 minuter beroende på nuvarande STH på 70 km/h samt hastighetsbe-gränsningar. Spårets tekniska standard begränsar den högsta möjliga hastighe-ten till 100 km/h.

Genom mindre plankorsningsåtgärder, siktröjning och justering av rälsförhöj-ning i kurvor (cirka 30 procent av kur-vorna) på sträckan Hällnäs-Lycksele kan restiden minska med cirka 9 minu-ter. Med hänsyn till spårets tekniska standard begränsas den högsta möjliga hastigheten efter åtgärderna till 100 km/h.

Åtgärder vid resecentrum i Storu-man, Lycksele, Vindeln, ny hållplats (perrong) Vännäsby samt ombygg-nad av plankorsning i Vännäsby.

Planerade åtgärder inkluderar bland annat höjning av perrong, markering av skyddszon, sittplatser, förbättring av plattformsövergång, komplettering av skyltar och trafikinformationsutrustning i Lycksele.

Väderskydd på plattformen, sittplatser, komplettering av skyltar, komplettering av trafikinformationsutrustning och interaktiv trafikinformationsterminal i Vindeln. Tre plankorsningar föreslås vidare byggas om till planskilda i syfte att främst höja trafiksäkerheten och framkomligheten.

16

I Vännäsby är målet att bygga en ny hållplats (perrong) samt borttagande av plankorsning i anslutning till väg E12.

De samlade åtgärderna inryms i Fyr-stegsprincipens Steg 3: begränsade om-byggnadsåtgärder i befintlig infrastruk-tur och 4: nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Fyrstegsprinci-pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa trafikeringsbehoven.

Åtgärden innebär positiva effekter som på ökad, klimat och trafiksäkerhet såväl som ökad tillgänglighet och kortare restider. Effekterna på buller och land-skapspåverkan bedöms som obetydliga.


Medfinansiering av industrispår i Rundvik (prioritet 14)Rundviksområdet ligger cirka 5 kilome-ter söder om Nordmaling och är ett väl-etablerat industriområde med tre större industriföretag. Idag transporteras stora mängder gods, både råvara och föräd-lade produkter, bland annat 260 000 m3 trävaror. Lastbilstransporterna till och från Masonite uppgår till cirka 2 800 lastbilar per år. Ambitionen finns hos fö-retagen att hantera större mängder gods med järnvägstransporter. Initialt skulle godsvolymer i storleksordningen 150 000 ton per år kunna flyttas från lastbils till järnvägstransport genom en industri-spårsanslutning till Botniabanan.

Botniabanans mötesstation i Rundvik är förberedd för en industrispårsanslut-ning. Nordmalings kommun, SCA och Masonite har i ett gemensamt projekt översiktligt projekterat ett förslag på godsterminal med anslutning till Botnia-banan.

Den föreslagna åtgärden innebär ny-byggnad av cirka 700 meter industrispår med lastmöjlighet utmed hela ytan. Elektrifiering utförs första delen av anläggningen. Utformningen medger utbyggnad i andra etapp mot hamnom-

rådet i Rundvik. Transportvägar byggs skilt från infartsväg till samhället. An-läggningen kan utföras allmänt tillgäng-lig.

Föreslagen åtgärd innebär ett relativt omfattande utökat markanspråk, efter-som 700 meter ny järnväg ska anläggas, huvudsakligen genom skogs- och indu-striområde. Åtgärden inryms i Fyrstegs-principens Steg 4: nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Fyrstegs-principens steg 1-3 bedöms ej vara till-räckliga för att lösa trafikeringsbehoven.

Industrispåret ger stora positiva miljöef-fekter, eftersom omfattande omflyttning av gods från vägtransport till järnväg möjliggörs. Positiva effekter sker även i trafiksäkerhet som en följd av minskad trafikintensitet. I anslutning till spåret kommer ökade bullernivåer att tillkom-ma, samtidigt minskar bullernivåerna med den mängd lastbilar som motsvarar den överflyttade godsmängden. Åtgär-den innebär positiva effekter för klimat och trafiksäkerhet. Dock skapas nega-tiva effekter för buller och lanskapspå-verkan.

Projektet delfinansieras genom länstran-sportplanen med 5 miljoner kronor, va-rav 0,4 miljoner kronor är produktions-stöd. Åtgärdens totala kostnad bedöms till 25 miljoner kronor.

Inlandsbanan, diverse åtgärder vid terminalplatser (prioritet 16)Längs Inlandsbanan finns ett antal stationer, linjeplatser och befintliga terminaler som efter upprustning kan tillgodose skogsbolagens behov av ut-lastningsmöjligheter av såväl rund-virke som flisade skogsbränslen. För att skogsbruket i inlandet ska få tillgång till den stora marknaden i Mellansverige för skogsbränsle krävs effektiva järnvägs-transporter.

Med stigande dieselpriser och högre miljökrav blir regionala transporter av skogsråvaror och skogsbränslen på järn-väg från inlandet till kust allt mera in-

17

tressant. Denna nya efterfrågan kräver terminaler för omlastning och flisning av bränslen.

Inom ramen för 15 miljoner kronor ryms prioritering av två terminaler. Lämp-liga terminaler för upprustning finns i; Sorsele industriområde, Storuman/Vin-lidsberg (eventuell samordning med kombiterminal i Stensele), Vilhelmina (ombyggnad av befintlig malmterminal) och Dorotea (upprustning av terminalen vid Storbergets industriområde alterna-tivt före detta Doroteasågen).

Föreslagna åtgärder sker i anslutning till existerande industriområden el-ler terminalbyggnader och inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-struktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa trafikeringsbehoven.


Åtgärdens kostnad i planen är 15 mil-joner kronor, varav ingen del går till produktionsstöd.

Delfinansiering av uppgradering av Dåvaspåret för att säkerställa Norrbotniabanestandard (prioritet 18)Dåva industriområde, beläget cirka 1 mil nordost om Umeå, saknar idag helt järnvägsanslutning. Detta medför att samtliga ingående och utgående gods-flöden sker med lastbil. Totalt handlar det om 400 000 ton biobränslen och olika slags avfall.

Samtliga aktörer inom området före-språkar en järnvägsanslutning och ser volymökningar i samband med en anslutning. Även nyetableringar inom området är aktuella om en järnvägsan-slutning upprättas.

Volymökningarna har prognosticerats bli drygt 30 procent med järnvägsan-slutning och nya aktörer inom området. 30-70 procent av dagens godsvolymer be-döms som överflyttningsbara till järnväg om en spåranslutning upprättas.

Ny järnväg skulle dras genom idag obruten mark, till stor del skogsmarker. Genom att säkerställa att den komman-de Norrbotniabanan inte kräver ett yt-terligare, parallellt spår, bidrar insatsen till att minska miljöpåverkan genom en att förstärkt barriäreffekt uteblir. Detta är av stor betydelse då järnvägsspåret behöver förläggas genom tätortsnära skog. Åtgärden avser därför även att säkerställa en geometrisk standard som möjliggör Norrbotniabanetrafik.


Åtgärden innebär positiva effekter för klimat, buller, trafiksäkerhet och land-skapspåverkan. Förbättringarna i trafik-säkerheten kring Dåva industriområde gäller särskilt anslutningen till E4. En satsning på ett industrispår med högre standard gör det möjligt att vid en ut-byggnad av Norrbotniabanan nyttja ex-isterande spår och inte bygga ytterligare ett spår i området.

Åtgärdens kostnad i planen är 80 mil-joner kronor, varav 6,6 miljoner kronor är produktionsstöd. Ytterligare 20 mil-joner kronor finns inlagt i Norrbottens länstransportplan. Total kostnad för åt-gärden bedöms till 100 miljoner kronor.

1�

2.4.2 Trafiksäkerhets-åtgärderpåväg

Planen omfattar nio objekt som avser trafiksäkerhetsåtgärder på väg. Omfatt-ningen är totalt 275 miljoner kronor, varav 20 kronor är produktionsstöd.

Väg 363 Timotejvägen-Forslundagymnasiet (prioritet 1)Väg 363 är ett av de viktigaste pend-lingsstråken i Västerbotten och vägen trafikeras tidvis mycket intensivt av lätt såväl som tung trafik.

Sträckan mellan Timotejvägen och For-slundagymnasiet/Hippologum går paral-lellt med Västerslätt industriområde och Umeås nya godsbangård (NLC) som är stora start-/målpunkter.

Hastigheten längs sträckan är idag 70 km/h med en varierande vägbredd på 8-13 meter. Sträckan har ett antal kors-ningar som saknar separat fält för vän-stersvängande trafik, vilket stundtals ger långa köer och en ojämn trafikrytm.

Föreslagen åtgärd är att vägen ges en enhetlig bredd på 9 meter och att be-fintliga trevägskorsningar utan refug (Rälsvägen och Fläktvägen) förses med refuger. Korsningen vid Kabelvägen förses med en cirkulationsplats och den existerande cirkulationsplatsen vid Ti-motejvägen utvidgas. Två nya bussfickor planeras.

Föreslagen åtgärd sker längs existe-rande väg och innebär inte ett utökat markanspråk. Byggnationen inleddes 2009 i anslutning till byggnationen av Umeås nya godsbangård (som är en del av NLC).

Föreslagen åtgärd ger en jämnare tra-fikrytm och innebär positiva effekter för trafiksäkerheten. Effekterna på klimat, buller och landskapspåverkan bedöms som obetydliga.

Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-

pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Åtgärdens kostnad i planen är 35 miljo-ner kronor, varav 1,5 miljoner kronor är produktionsstöd

Cirkulationsplats Åsele, väg 90/92, inkl. kortare GC-väg. (prioritet 3)Väg 92 (Vännäs - Dorotea, 18 mil) och väg 90 (Meselefors - Härnösand, 28 mil) korsar varandra i utkanten av Åsele. Korsningen är olycksdrabbad med tidvis begränsad framkomlighet.

Båda vägarna är regionalt och lokalt viktiga transportleder för persontrafik och tunga transporter. Korsningen har ett stort trafikflöde (cirka 1 800 ÅDT) med hög andel avsvängande trafik.

Nuvarande vägar har en bredd på 7,5-9 meter med skyltad hastighet på 50 km/h, förutom delar av väg 92 som succes-sivt ökar till 110 km/h väster om kors-ningen. Vid mätningar har en majoritet av fordonen för hög hastighet.

I anslutning till Åsele tätort saknas separerade körbanor för oskyddade tra-fikanter och de trafikerar därför vägen för resor till centrum, bostad och andra målpunkter i närområdet. Gångväg finns längs bron över älven.

Föreslagen åtgärd är att anlägga en mindre cirkulationsplats i korsningen väg 90/väg 92, kombinerat med cirka 200 meter ny GC-väg med kantsten, breddning av existerande GC-del över bron samt två säkra passager i plan över vägen i anslutning till cirkulationsplat-sen och värdshuset.


Föreslagen åtgärd ger en jämnare tra-fikrytm och innebär positiva effekter för trafiksäkerheten. Effekterna på klimat, buller och landskapspåverkan bedöms som obetydliga

19

Åtgärdens kostnad i planen är 8 miljo-ner kronor, varav 0,7 miljoner är pro-duktionsstöd.

Väg 372 Skelleftehamnsleden, tre etapper (prioritet 2, 17 och 20)Järnvägsleden, väg 95 väster om E4 och väg 372 mellan Skellefteå och Skellef-tehamn, är regionens viktigaste trans-portled i östvästlig riktning. Vägen har till större delen en vägbredd på 13 meter med en skyltad hastighet på 70 km/h förutom vid Mullbergskorsningen där hastigheten är 50 km/h.

Väg 372 är mycket olycksdrabbad med många allvarliga olyckor, oftast i kors-ningar. Stora brister finns i trafiksäker-heten för alla trafikantslag. Framkom-ligheten på väg 372 är i anslutning till vissa korsningar begränsad.

Aktuella korsningar är av typen tre- el-ler fyrvägskorsningar med separata körfält för svängande trafik. Ingen av korsningarna är ljusreglerad eller med planskild korsningsmöjlighet för oskyd-dade trafikanter. Flera av korsningarna saknar tydlig vägmarkering för oskyd-dade trafikanter.

Längs sträckan finns avsnitt där biltra-fiken har stor miljöpåverkan på närlig-gande bebyggelse. Miljökonsekvens-beskrivning finns för de föreslagna korsningsåtgärderna och nedanstående korsningar är aktuella för cirkulations-platser. Ytterligare kompletterande åtgärder kan vara aktuella inom ramen för åtgärderna.

Åtgärderna inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Etapp 1 - Cirkulationsplats Ris- bergskorsningen (prioritet 2)

Föreslagen åtgärd är korsningsåtgärd i form av cirkulationsplats, GC-portar för oskyddade trafikanter samt miljöåtgär-der.

Cirkulationsplatsen planeras ha ett kör-fält med 7 meters bredd samt 0,5 meter breda vägrenar. Cirkulationsplatsens radie blir 20 meter.


Åtgärdens kostnad i planen är 34,5 mil-joner kronor, varav 2,8 miljoner kronor är produktionsstöd.

Etapp 2 - Cirkulationsplats Östra Leden (prioritet 17)





Etapp 3 - Cirkulationsplats Svedje- vägen (prioritet 20)



�0



Väg 620, Ny anslutning till Botsmarksvägen (prioritet 21)Väg 620 ansluter till väg 363 i Vindeln och är en regionalt viktig näringslivs-väg. Vägen har ett stort trafikflöde fram till korsningen (1100-1600 ÅDT). Aktuell sträcka har en vägbredd på 6,5 meter, med skyltad hastighet på 90 km/h som övergår till 50 km/h i anslutning till samhället.

Vägen går idag genom samhället och det finns ingen separering mellan tung trafik och oskyddade trafikanter.

Föreslagen åtgärd är antingen trafiksä-kerhetsåtgärder längs nuvarande väg, bland annat korsningsåtgärder och GC-åtgärder. Åtgärden inryms i Fyrstegs-principens Steg 3: begränsade ombygg-nadsåtgärder i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Alternativ åtgärd är en nysträckning av vägen där väg 620 fortsätter framåt vid Karlsgård och ansluter till väg 363 vid korsningen Häradsvägen/väg 363. Med detta alternativ krävs inga GC-åtgärder vid nuvarande väg. Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 4: nyinveste-ringar och större ombyggnadsåtgärder. Fyrstegsprincipens steg 1-3 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa trafikerings-behoven.

Föreslagen åtgärd sker längs existe-rande väg och innebär marginellt utökat markanspråk. Trafiksäkerheten stärkts i anslutning till vägen och tillgänglighe-ten förbättras till ortens idrottsanlägg-ning.

Alternativ åtgärd innebär en helt ny väg genom i huvudsak skogsmark/hyg-gesmark. Dragningen sker dessutom genom motionsspår och i anslutning till villaområden. Åtgärden innebär ökade barriärreffekter för boende vid den nya anslutningen till väg 363 och de oskyd-dade trafikanterna måste beaktas vid planering av vägdragningen. Samtidigt minskar bullernivån och trafikeringen längs nuvarande dragning genom sam-hället.

Åtgärden innebär positiva effekter för buller och trafiksäkerhet. Små/inga ef-fekter finns för klimat och landskapspå-verkan.

Åtgärdens kostnad i planen är 22 mil-joner kronor, varav 1,8 miljoner kronor är produktionsstöd. Vägutredning pågår och flera alternativ finns. Investerings-kostnaden kan bli lägre.

Pendlingsstråket Vindeln-Umeå, ombyggnad Hissjö, Håkmark, Haddingen (prioritet 15)Hastigheten längs sträckan är i huvud-sak 90 km/h med kortare delsträckor av 70 respektive 50 km/h. Vägen trafikeras dagligen av och upp till 3000 fordon. Vägbredden är 6-7 meter och sträckan är en del av länets viktigaste transport- och pendlingsstråk. Trafiksäkerheten längs vägen är dålig och successiva hastighetssänkningar har genomförts, vilket inneburit ökade restider.

Föreslagna åtgärder är plan- och pro-filjustering samt breddning av vägen längs befintlig sträckning. Mellan His-sjö och Haddingen planeras en förbifart och breddning av existerande väg. Delar av väg 363 norr om Hissjö planeras bli lokalväg och GC-väg. Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-struktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

�1

GC-projektet mellan Forslundagymna-siet fram till Håkmark, med planerad byggstart år 2009 har samband med detta projekt.

Föreslagen åtgärd innebär ökat mar-kanspråk vid breddning av väg, samt nydragning genom skog- och jordbruks-mark norr om Hissjö. I anslutning till Hissjö finns ett vattenskyddsom-råde. Den nya sträckningen bedöms dock inte påverka täkten mer än nuvarande sträckning.

Planerade åtgärder bedöms innebära ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna i anslutning till samt förbättrade restider för arbetspendling och godstrafik. Bullernivån längs den nya sträckningen kommer att öka, ni-vån inne i Hissjö samhälle kommer att minska när trafiken leds förbi.

Åtgärden innebär positiva effekter för buller och trafiksäkerhet. Små/inga ef-fekter finns för klimatpåverkan. Projek-tet innebär negativ landskapspåverkan då ytterligare mark tas i anspråk av förbifarten.


Väg 364 Ljusrotet-Hjoggböle, trafiksäkerhetsåtgärder (prioritet 19)Nuvarande väg är mellan 6,5-7 me-ter bred, har dålig profilstandard med svackor, randbebyggelse med många utfarter och få omkörningsmöjligheter. Den tillåtna hastigheten varierar mel-lan 50 och 90 km/h med djupa diken och branta slänter längs vägen. Stora brister i trafiksäkerheten för oskyddade trafi-kanter finns längs delar av sträckan. Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprinci-pens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Ombyggnad och breddning av vägen till 7,5 meter bred körbana och 0,75 meter bred vägren föreslås, i huvudsak längs

befintlig sträckning. Nysträckning före-slås öster om byn Lappvattnets tätaste befolkning för att undvika korsningar och utfarter för genomfartstrafik. Di-mensionerande hastighet är idag 90 km/h.

Föreslagna åtgärder innebär större utrymme åt oskyddade trafikanter längs vägen. I Långviken föreslås en ny gång- och cykelport med anslutande gång- och cykelvägar söder om korsningen med väg 836 mot Östra Falmark.

Föreslagna åtgärder innebär ett utökat markanspråk vid breddning av vägen. I synnerhet vid byn Lappberget där ny-sträckning öster om byn planeras. Delar av den befintliga vägen vid Lappvattnet forslas bort och åkermark återskapas, vilket minskar det totala markansprå-ket. De delar av befintlig väg som blir kvar används som GC-stråk. Detta inne-bär en ökad tillgänglighet och minskade bullernivåer genom Lappvattnet längs den gamla sträckningen.

Genom byn Lappvattnet föreslås en ny sträckning av väg 364 strax utanför den tätaste bebyggelsen vilket medför att enskilda utfarter och korsningar mins-kar framkomligheten för genomfartstra-fiken. En ombyggnad av befintlig sträck-ning vid dessa byar medför stora intrång på tomtmark och fastigheter.

Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för klimatpåverkan och buller. Projektet innebär negativ landskapspåverkan då ytterligare mark tas i anspråk av förbi-farten.

Åtgärdens kostnad i planen är 30 mil-joner kronor, varav 2,5 miljoner kronor är produktionsstöd. Samtliga åtgärder bedöms inte rymmas inom de avsatta medlen, föreslagna åtgärder kommer att behöva begränsas.

��

Väg 365, Lycksele tätort, trafiksäkra passager (prioritet 22)Vägen är en förbindelseled mellan Åsele (92) - Lycksele - Glommersträsk (95). Vägen används för person såväl som godstransporter. En förstudie finns framtagen.

Längs sträckan finns flera målpunkter, exempelvis camping, djurpark och bad-park. Djurparken och campingen vid Lyckseles norra infart lockar sommartid många turister och vägen används som turistväg.

Befintlig utformning av väg 365 mellan väg 360 och Norräng skapar en otrygg trafiksituation för oskyddade trafikanter längs sträckan. De oskyddade trafikan-terna är hänvisade till att samsas med biltrafiken längs vägen på grund av att det delvis saknas gång- och cykelväg. På flera platser saknas även säkra kors-ningspassager.

Föreslagna åtgärder är att anlägga en GC-väg mellan Timmervägen och Ljung-vägen. En sträcka på 500 meter som separeras från trafiken med kantsten. Fyra stycken GC-passager anläggs med mittrefug och skyltning. En förhöjd korsning (eventuellt en cirkulations-plats) planeras vid Storgatan för att sänka hastigheten på sträckan. Åtgär-den inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i be-fintlig infrastruktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Planerade åtgärder innebär inget utökat markanspråk och syftar huvudsakligen till att höja trafiksäkerheten för oskyd-dade trafikanter på sträckan. Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäker-het. Små/inga effekter finns för land-skapspåverkan, klimatpåverkan och buller.


2.4.3 Hållbartresandei närmiljön

Planen omfattar sex objekt som avser hållbart resande i närmiljön. Omfatt-ningen är totalt 97 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor är produktions-stöd.

Väg 363, Forslundagymnasiet-Håkmark, GC-väg (13)Hastigheten längs sträckan är i huvud-sak 90 km/h, med inledande och avslu-tande sträcka med 70 km/h. Vägen nytt-jas för pendlingstrafik mellan Umeå och exempelvis Hissjö, Tavelsjö och Vindeln. Trafiken är tidvis tät med många tunga fordon, på aktuell del har trafikmäng-den uppmätts till cirka 3000 fordon per dygn.

Föreslagen åtgärd är att anlägga en 11 kilometer lång och 2,5 meter bred sepa-rat gång- och cykelbana mellan Hippo-logum och Hissjö. Sträckan delas in i tre etapper; Hippologum -Tjälamark, Tjäla-mark-Håkmark och Håkmark-Hissjö. En GC-port planeras i Tjälamark samt fyra busshållsplatser längs med sträckan. Projektet har samband med Tvärstrå-ket Vindeln – Umeå. Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-struktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Planerade åtgärder innebär inget utökat markanspråk och syftar huvudsakligen till att höja trafiksäkerheten för oskyd-dade trafikanter på sträckan. Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäker-het. Små/inga effekter finns för land-skapspåverkan, klimatpåverkan och buller.


��

Väg 651, Robertsfors-Sikeå, GC-väg (prioritet 5)Befintlig utformning av väg 651 mellan Robertsfors och Sikeå skapar en otrygg trafiksituation för oskyddade trafikanter längs sträckan. De oskyddade trafikan-terna är hänvisade till att samsas med biltrafiken längs vägen på grund av att det saknas gång- och cykelväg. Vägbe-lysning finns idag för delar av sträckan.

Vägens bredd varierar mellan 6,5 till 7,3 meter, med en trafikmängd per dygn på cirka 1800 fordon, varav cirka 180 for-don är tung trafik.

Passage av E4 sker idag i plan i befintlig fyrvägskorsning, med en trafikmängd närmare 4 000 fordon, vilket innebär stora säkerhetsrisker för särskilt de oskyddade trafikanterna. Samåknings-parkeringen vid E4 har mycket hög nyttjandegrad.

Föreslagen åtgärd är att anlägga GC-väg med en längd om 4,2 kilometer. Längs vägen planeras för en GC-port samt belysning för hela sträckan. Åtgär-den inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i be-fintlig infrastruktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Föreslagen åtgärd sker i huvudsak ge-nom skogsmark och innebär visst ökat markanspråk. Åtgärden bidrar till ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikan-ter mellan Robertsfors och Sikeå samt möjliggör en övergång från bil till cykel för trafikanter till pendlarparkeringen vid E4. Åtgärden innebär positiva effek-ter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för landskapspåverkan, klimatpå-verkan och buller.

Åtgärdens kostnad i planen är 13,6 mil-joner kronor varav 0,6 miljoner kronor är produktionsstöd.

Väg 829, Anderstorp-Stackgrönnan-etapp2, GC-väg (prioritet 6)Väg 829 från E4 längs Skellefteälvens södra strand ut till Stackgrönnan tra-fikeras av 1 500-2 700 fordon per dygn. Längs väg 829 finns idag befintlig GC-väg fram till vårdcentralen och Fäbodga-tan. Från Fäbodgatan och vidare österut till Stackgrönnan saknas idag GC-väg.

I den befintliga trafiksituationen delar de oskyddade trafikanterna vägutrym-met med biltrafiken, vilket ökar otrygg-heten och olycksrisken längs sträckan. Den aktuella sträckan är skolväg för barnen i området och busshållplatserna är utformade som körbanehållplatser (utan ficka), vilket är en trafiksäker-hetsmässigt dålig lösning. Väg 829 har många fastighetsanslutningar vilka av några har branta anslutningar utan vilplan. De många och ibland branta anslutningarna leder till lägre trafiksä-kerhet vid påfart.

Föreslagen åtgärd är att bygga GC-väg mellan korsningarna 829/Fäbodgatan och 829/Grönnanvägen, en sträcka på 7,4 kilometer. Hela den planerade sträckningen är på vägens norra sida. Där utrymme finns utformas GC-vägen som friliggande från vägen. Vid trånga passager separeras GC-vägen från väg 829 med kantsten. Två gångpassager i plan anordnas vid Stackgrönnans skola och en vid väg 839/Bergsbybron.

Bussfickor projekteras längs sträckan. Nedanför Byberget samordnas fastig-hetsutfarter. Vid vattendraget Små-älvarna anläggs en separat bro för gång- och cykeltrafiken. Åtgärderna inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-struk-tur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Föreslagna åtgärder innebär utökat markanspråk i redan exploaterat om-råde. Föreslagna åtgärder innebär högre trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter och boende i området. Tillgängligheten

��

till kollektivtrafik, skola och fritidsakti-viteter ökar. Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet och klimat-påverkan. Små/inga effekter finns för landskapspåver-kan och buller.


Medfinansiering Skellefteå resecentrum (prioritet 9)Dagens trafiklösningar i Skellefteå har brister och det finns stora möjligheter att förbättra situationen. Den befintliga busstationen har betydande kapacitets-problem, GC-vägar till och från buss-stationen är dåligt planerade och tra-fikproblem uppstår ofta i samband med rusningstrafik. Nyttjandegraden är idag låg och samordningen mellan transport-slagen är starkt eftersatt.

Föreslagen åtgärd är renovering/ny-byggnation av Skellefteå resecentrum. Lokalisering ska vara så att det både ansluter till befintligt centrum och Norr-botniabanans framtida dragning genom staden. I etapp 1 samordnas busstrafi-ken och i samband med att Norrbotnia-banan anläggs byggs etapp 2 av rese-centrum Skellefteå. De båda etapperna samlokaliseras och bildar tillsammans ett komplett resecentrum. Skellefteå resecentrum ska samordna befintliga och nya transportslag (bland annat fjärr- och lokalbussar, taxi och järnväg). Re-secentrumet ska skapa förutsättningar för effektiva persontransporter och en rationell regional godshantering.

Åtgärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgär-der i befintlig infrastruktur. Åtgärden har dock en spännvidd som inkluderar Fyrstegsprincipens steg 1-2 eftersom ett effektivare Resecentrum förbättrar förutsättningarna för ett effektivare nytt-jande av befintlig infrastruktur och påverkar valet av transportmedel.

Effekterna av ett nytt resecentrum blir kraftigt ökad samordning av befintliga transportslag och av anslutande trafik, vilket får stora positiva konsekvenser för det framtida kapacitetsutnyttjandet. Den regionala utvecklingen gynnas när bättre förutsättningar för hållbart re-sande skapas och ett nytt resecentrum syftar även till att effektivisera gods-hanteringen och skapa förutsättningar till konkurrenskraftiga och miljövänliga transporter. Detta bidrar till att nä-ringslivets konkurrenskraft och attrakti-vitet kommer att öka. Ett väl fungeran-de rese-centrum bidrar till en förbättrad leveranssäkerhet, sänkta transportkost-nader och högre transportkvalitet.

Den förbättrade trafikslagsövergripande samordningen och logistiken bidrar till arbetet med att nå de regionala miljö-målen. Ett fullt utbyggt Resecentrum i Skellefteå skulle effektivisera person-trafiken, rationalisera godstrafiken och därmed minska miljöbelastningen.

Satsningen medför vidare ökad trafik-säkerhet och en förbättrad livsmiljö. Ett väl planerat resecentrum integrerat i den centrala stadsbilden ger en ökad trygghet och säkerhet vid nyttjandet av allmänna transporter.

Effektiva och samordnade persontran-sporter medför också ökad tillgänglighet för alla män och kvinnor i alla åldrar. Resecentrum Skellefteå skapar nya möj-ligheter att nå samhällsservice, arbete, kultur- och fritidsaktiviteter och utbild-ning, oavsett kön.

Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet och klimatpåverkan. Små/inga effekter finns för landskapspå-verkan och buller.

Åtgärdens kostnad för planen är 25 miljoner kronor och är ett medfinansie-ringsprojekt där länsplanen bekostar 50 procent av kostnaden. Åtgärdens totala kostnad är cirka 50 miljoner kronor. Inga medel finns avsatta till produk-tionsstöd.

��

Väg 522, Sörmjöle-Åhedån, GC-väg (prioritet 23)Väg 522 sträcker sig västerut från E4 vid Sörmjöle vidare norrut upp till Stöcke. Den aktuella sträckan, mellan Sörmjöle och Åhedån, är 6,5 meter bred med en skyltad hastighet på 50 km/h i anslutning till Sörmjöle tätort och 70 km/h öster om tätorten. Vägen är kur-vig och backig, med liten marginal för oskyddade trafikanter vid möte.

Befolkningen i området ökar, och sär-skilt sommartid ökar trafiken kraftigt till och från fritidshusen i området. Väg-verkets databas visar en trafikering på 350 fordon per dygn (år 2004) varav 20 är tunga längs södra delen av väg 522. Vägverket utförde 2008 en lokal mät-ning i byn Åheden som visar på en högre lokal trafikering, 462 fordon per dygn, med en högre andel tung trafik.

Föreslagen lösning är en GC-väg på söder sida av väg 522, i direkt anslut-ning till vägbanan. Totalt en sträcka på 2,9 kilometer. Sträckningen passerar Botniabanan. Arbetsplan finns upprät-tad. Föreslagen åtgärd sker längs med befintlig vägsträckning och inryms i Fyrstegs-principens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i befintlig infra-struktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för land-skapspåverkan, klimatpåverkan och buller.

Åtgärdens kostnad i planen är 9,4 miljo-ner kronor varav 0,8 miljoner kronor är produktionsstöd.

Väg 637, GC-väg, Väg 363-Tavelsjö by (prioritet 24)Väg 637 sträcker sig genom Tavelsjö by, mellan väg 633 och väg 363. Vägen trafikeras främst av lokal trafik samt pendeltrafik till Umeå.

Befintlig väg 637 mellan Tavelsjö by och väg 363 är idag mellan 6-9 meter bred med en varierande hastighet på 30-70 km/h. Förbi skolan är hastigheten ned-satt till 30 km/h. Trafiken är 670 fordon per dygn, varav 7 procent är tung trafik.

Befintlig utformning av väg 637 mel-lan väg 363 och Tavelsjö by skapar en otrygg trafiksitu-ation för oskyddade trafikanter längs sträckan. De oskyd-dade trafikanterna är hänvisade till att samsas med biltrafiken längs vägen på grund av att det saknas gång- och cykel-väg. Det finns målpunkter både för barn och vuxna längs sträckan. Sträckan runt Tavelsjön är ett populärt cykelstråk.

Föreslagna åtgärder är att anlägga drygt två kilometer, delvis fristående från väg och delvis separerad med kant-sten. Delar av åtgärden är förbättring av befintlig GC-väg inne i samhället.

Föreslagen åtgärd inryms i Fyrstegs-principens Steg 3: begränsade ombygg-nadsåtgärder i befintlig infrastruktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Föreslagna åtgärder innebär utökat markanspråk i redan exploaterat om-råde. Föreslagna åtgärder innebär högre trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter och boende i området. Tillgängligheten till skola och fritidsaktiviteter ökar. Åtgärden innebär positiva effekter för tra-fiksäkerhet. Små/inga effekter finns för klimatpåverkan och buller. Åtgärden innebär negativ landskapspåverkan.

Åtgärdens kostnad i planen är 8,6 miljo-ner kronor, varav 0,7 miljoner är pro-duktionsstöd.

�6

2.4.4 ÖvrigtPlanen omfattar ett övrigt objekt. Om-fattningen är totalt 2 miljoner kronor, varav inga medel avser produktionsstöd.

Vidare utredning Båtasvägen (prioritet 4)Den närmaste vägförbindelsen mellan Saxnäs och Borgafjäll/Båtas går via väg 1057 Stor-bäck-Strömnäs och är cirka 10 mil lång. Trots att det finns ett stort transportbehov mellan orterna finns ingen större samordning idag på grund av avståndet. En ny vägförbindelse har diskuterats länge och finns med i över-siktsplanerna i både Vilhelmina och Dorotea kommun.

På grund av de långa vägavstånden är det svårt att upprätthålla en grundläg-gande service i fjällbyarna. Området är attraktivt för turister och flera större in-vesteringar diskuteras idag. En satsning på vägförbindelse mellan fjälldalarna skulle stärka utbud och service för både fast boende och besökare, vilket skulle göra orterna mer attraktiva för boende såväl som resmål.

En inledande förstudie slutförs under 2009, finansierad som Mål 2-projekt, för att klarlägga vilka förutsättningar som finns för ett fortsatt arbete. Preliminära bedömningar om alternativa vägdrag-ningar, tekniska och miljömässiga förut-sättningar och effekter görs.

Vilhelmina och Dorotea kommuner är beredda att finansiera 10 procent av investeringskostnaden. Objektet kräver ytterligare studier av kostnader, lön-samhet och miljökonsekvenser innan genomförande.

Föreslagen åtgärd är att finansiera fortsatt utredning av Båtasvägen. Åt-gärden inryms i Fyrstegsprincipens Steg 1: åtgärder som syftar till att påverka transportbehovet och val av transporter.

Åtgärden innebär små/inga effekter för klimat, hälsa och landskap.

Åtgärdens kostnad i planen i form av vidare utredning är 2 miljoner kronor. Inga medel finns avsatta för produk-tionsstöd.

2.4.5 PotterLänstransportplanen 2010-2021 satsar pengar på både identifierade investe-ringsobjekt och på potter kopplade till investeringsåtgärder inom ett antal definierade områden.

De definierade områdena som behandlas i potter är:

• Gång- och cykelvägar

• Hastighetshöjande åtgärder på det regionala vägnätet

• Hållplatser för kollektivtrafik längs statliga vägar

• Trafiksäkerhetsåtgärder

• Marknadsanpassning

• Medfinansiering till kollektiv- trafikåtgärder

• Medfinansiering till kollektiv- trafikanläggningar

• Medfinansiering till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i det kommunala vägnätet

• Persontrafikstöd, färjelinje över Kvarken 2010-2012

• Åtgärder längs enskilda vägar (egen plan)

Medel för åtgärder inom de olika definie-rade områdena behandlas på två sätt i länsplanen 2010-2021. Enskilda objekt identifieras för länsplanens inledande år och behandlas som investeringsobjekt, exempelvis GC-väg Forslundagymna-siet - Håkmark och GC-väg Robertsfors - Sikeå.

I länsplanens senare år, 2014-2021, finns färre investeringsobjekt inom de definierade områdena angivna. Samti-digt ökar medlen som i planen visas som

�7

potter, 30 miljoner kronor per år (125 procent - 2014-2021) jämfört med 10 mil-joner kronor per år tidigare (2010-2013). Ytterligare objekt inom pottområdena identifieras löpande under planperioden och finansieras genom medel avsatta till potter.

Åtgärden inom de olika potterna har en spännvidd över Fyrstegsprincipens Steg 1-3, där begränsade ombyggnadsåtgär-der i befintlig infrastruktur är den mest omfattande. Många åtgärder främjar kollektivt resande genom attitydpåver-kande åtgärder som underlättar för kol-lektivtrafik.

Vi förutser även ett ökat behov av sats-ningar i fjällområdet med tydlig kopp-ling till fjällturismen och den planerade exploateringen. Detta bör beaktas vid prioritering av potter. Planeringssamar-betet mellan trafikverken och regionen behöver utvecklas i denna fråga.

Det åtgärder som är aktuella inom ramen för potterna under planperioden 2010-2021 bedöms preliminärt innebära positiva effekter för buller, trafiksäker-het och klimatpåverkan. Små/inga effek-ter finns för landskapspåverkan.

Sammantaget omfattar potterna 262 miljoner kronor i 125 procentnivån, 209 miljoner kronor i 100 procentnivån och 176 miljoner kronor i 75 procentnivån, en skillnad på nästan 100 miljoner kronor mellan den högsta och den lägsta nivån.

Mellan de olika fördelningsnivåerna skiljer det drygt tre procentenheter mellan den högsta och den lägsta tilldel-ningsnivån. Vid 75 procentnivån får pot-terna högst andel av länsplan, med cirka 30 procent av de fördelade medlen.

Investeringsområdena Hållplatser för kollektivtrafik längs statliga vägar, Marknadsanpassning och risk, Med-finansiering till kollektivtrafikåtgär-der, Persontrafikstöd, färjeförbindelse över Kvarken 2010-2012 och Åtgärder längs enskilda vägar berörs inte av en

sänkning av fördelningsramen. Däre-mot minskar de tillgängliga medlen till övriga kollektivtrafik- och trafiksäker-hetsåtgärder kraftigt. De medel som kan fördelas till investeringsområdet Trafik-säkerhetsåtgärder (inklusive rastplat-ser) mer än halveras jämfört med 125 procentnivån, om det blir en lägre ram-nivå.

Gång- och cykelvägarFramkomlighet, trygghet och trafiksä-kerhet för oskyddade trafikanter är otill-fredsställande för flera sträckor i länet. Bristen på tillgänglighet gör att korta resor i hög grad sker med bil eller annat fordon vilket inte är förenligt med må-let ett hållbart resande. Satsningar på gång- och cykelvägar är ett viktigt verk-tyg i arbetet med ett hållbart resande.

För perioden 2010-2013 redovisas ett an-tal planerade objekt, därefter redovisas inga enskilda objekt i planen utan den kommande prioriteringsordningen tas fram under planperioden. Totalt finns 80 miljoner kronor avsatta för perioden 2014-2021, fördelat på 10 miljoner kro-nor per år varav 6,6 miljoner kronor är produktionsstöd för hela perioden.

Hastighetshöjande åtgärder på det regionala vägnätet

Enligt riksdagsbeslut från maj 2007 finns nu möjlighet för Vägverket, Läns-styrelser och kommuner att använda hastighetsbegränsningar med ett inter-vall på 10 km/h. Vägverkets intention med de nya intervallen är att bättre till-godose miljö- och trafiksäkerhetsmålen.

Sänkta hastigheter på det regionala väg-nätet är problematiskt för norra Sverige eftersom redan långa restider förlängs och få alternativ finns.

Vägverket region norr satsar under planperioden 17 miljoner kronor extra i sidoområdesåtgärder för att upprätt-hålla nuvarande hastighetsstandard på delar av det regionala vägnätet

��

Västerbottens länstransportplan prio-riterar det här området och väljer att satsa ytterligare medel, utöver de medel som kommer från Vägverket, på åtgär-der för att upprätthålla dagens hastig-hetsstandard på de regionala vägarna.

Dessa medel ska användas till objekt som kan åtgärdas med hjälp av sido-räcken inom en snar framtid, exempelvis Länstransportplanen sträcker sig över en lång period och innehåller objekt i oli-ka utredningsfaser. För objekt i planens senare skede återstår ibland beslut om slutlig utformning och därmed kostnad. Objekt i planens skede kan dessutom påverkas av flera fördyrande omständig-heter, exempelvis ökade materialkostna-der.

Åtgärder inom detta område kan vara specifika åtgärder som behövs för att möta oförutsedda händelser och fördy-ringar i existerande projekt.

Åtgärdens budget i länsplanen är 27,5 miljoner kronor för hela planperioden 2010-2021. Medlen fördelas på 7,3 mil-joner kronor under perioden 2010-2013 och 28 miljoner kronor 2014-2021, varav 2,3 miljoner kronor är produktionsstöd.

Hållplatser för kollektivtrafik längs statliga vägarKollektivtrafikåtgärder är, tillsam-mans med gång- och cykelvägarna, ett viktigt verktyg i arbetet för ett hålbart resande i närmiljön. Med en stärkt kol-lektivtrafik förbättras möjligheterna till ett klimatsmart resande som minskar bilberoendet.

De planerade åtgärderna längs det stat-liga vägnätet är i första hand åtgärder som hållplatsfickor, anslutningsvägar till hållplats för oskyddade trafikan-ter, uppställningsplatser för cyklar och anläggning av samåkningsparkeringar med motorvärmare.

Åtgärdernas kostnad i planen är 6 mil-joner kronor under hela planperioden fördelat på 0,5 miljoner kronor per år, varav 0,5 miljoner kronor är produk-tionsstöd för hela perioden.

Trafiksäkerhetsåtgärder, inklusive rastplatserÅtgärder inom detta område kan vara gång- och cykelåtgärder, planskilda korsningar, rastplatser upprustning av existerande GC-stråk, cirkulationsplat-ser, korsningsåtgärder, stigningsfält och korsningsåtgärder.

Investeringsobjekt inom detta område finansieras delvis av pengar från läns-planen och delvis av från den nationella planen. Åtgärdens kostnad i länsplanen är 12 miljoner kronor under hela plan-perioden 2010-2021, fördelat på 1 mil-jon kronor per år, varav 2,6 miljoner är produktionsstöd.

Marknadsanpassning och riskLänstransportplanen sträcker sig över en lång period och innehåller objekt i oli-ka utredningsfaser. För objekt i planens senare skede återstår ibland beslut om slutlig utformning och därmed kostnad. Objekt i planens skede kan dessutom påverkas av flera fördyrande omständig-heter, exempelvis ökade materialkostna-der.

Åtgärder inom detta område kan vara specifika åtgärder som behövs för att möta oförutsedda händelser och fördy-ringar i existerande projekt.

Åtgärdens budget i länsplanen är 27,5 miljoner kronor för hela planperioden 2010-2021. Medlen fördelas på 7,3 mil-joner kronor under perioden 2010-2013 och 28 miljoner kronor 2014-2021, varav 2,3 miljoner kronor är produktionsstöd.

Medfinansiering till kollektivtrafikåtgärderMed en stärkt kollektivtrafik förbätt-ras möjligheterna till ett klimatsmart resande som minskar bilberoendet. Anpassningsåtgärder för tillgänglighet för personer med olika funktionshinder ingår inom denna pott.

Åtgärdernas kostnad i planen är 6 miljo-ner kronor under hela planperioden för-delat på 0,5 miljoner kronor per år. Inga medel finns avsatta till produktionsstöd.

�9

Medfinansiering till kollektivtrafikanläggningarÅtgärder inom detta område syftar till att stärka förutsättningarna för kollek-tivtrafik i länet. Medel från länsplanen medfinansierar investeringsobjekt med maximalt 50 procent av objektets totala investeringskostnad.

För planperiodens inledande år presen-teras identifierade objekt, exempelvis Skellefteå resecentrum. För perioden 2014-2021 finns 40 miljoner kronor fördelat på 5 miljoner kronor per år till ännu ej identifierade investeringsobjekt. Inga medel finns avsatta till produk-tionsstöd.

Medfinansiering till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i kommunala vägnätetÅtgärder inom detta område kan vara förbättrade/nya busshållplatser, GC-vä-gar, pendlarparkeringar, bussgator, cir-kulationsplatser, miljö-, säkerhets- och tillgänglighetsåtgärder inom tätorter.

Medel från länsplanen medfinansierar investeringsobjekt med maximalt 50 procent av objektets totala investerings-kostnad. Resterande investeringskost-nad bärs av respektive kommun.

I länsplanen har totalt 45 miljoner kronor avsatts under hela planperioden. Medlen fördelas på 4,8 miljoner kronor under perioden 2010-2013, därefter 5 miljoner kronor per år under perioden 2014-2021. Inga medel finns avsatta till produktionsstöd.

Persontrafikstöd färjeförbindelse Holmsund-Vasa åren 2010-2012Medfinansiering till persontrafikering på färjelinjen Holmsund-Vasa med totalt 7,5 miljoner kronor under perio-den 2010-2012, fördelat på 2,5 miljoner kronor per år. Inga medel finns avsatta till produktionsstöd.

Åtgärder längs enskilda vägarÅtgärder inom detta område syftar till att stärka kapacitet och bärighet på det enskilda vägnätet i Västerbotten. En-skilda vägar är formellt en fristående länsplan men behandlas inom ramen för potter för Länstransportplan 2010-2021.

Åtgärdsområdet är aktuellt för medfi-nansiering där länsplanen kan finan-siera enskilda objekt med upp till 70 procent av investeringskostnaden.

De avsatta medlen för åtgärder längs enskilda vägar omfattar cirka 1 miljon kronor per år under planperioden 2010-2021. Utöver detta avsätts 0,5 miljoner kronor per år för ”särskilt driftstöd”. Totalt omfattar länsplanen 18 miljoner kronor inom åtgärdsområdet, varav 4,5 miljoner kronor är produktionsstöd för hela planperioden.

Åtgärdernas totala kostnad inklusive extern finansiering bedöms till minst 26 miljoner kronor.

Investeringsobjekt i planen för en-skilda vägar i prioritetsordning

Inom ramen för enskilda vägar har ett antal objekt identifieras.

• Hörnefors-Sörmjöle (”RV13”)

Vägen är en genomfartsled med många boende och hög trafikering (> 600 ÅDT).

• Lillåvägen (11 402)

Genomfartsled som delvis renoverats.

• E45 - S:a Tresund (12 051)

Genomfartsled Vilhelmina-Dikanäs, stor andel tung trafik.

• Västanbäck - Dikanäs (12 055)

Genomfartsled Vilhelmina-Dikanäs, stor andel tung trafik.

• Kungavägen (11 957)

Genomfartsled Storuman - Dikanäs, stor andel tung trafik.

• Granö (10 880)

Länk mellan E12 och stort skogsproduk-tionsområde. Hängbro.

�0

2.4.6 Medfinansiering,förskotteringochbrukaravgifter

MedfinansieringEtt antal åtgärder i länstransportpla-nen avser medfinansiering av projekt som andra aktörer genomför. Dessa är kollektivtrafikåtgärder vid Umeå rese-centrum östra, Umeå hamn, Skellefteå resecentrum, omlastningsterminal i Stensele, Storumans kommun, samt uppgradering av ett järnvägsindustri-spår mellan Umeås nya godsterminal till Dåva industriområde.

Medfinansieringen till kollektivtrafikåt-gärderna utgör 50 procent av godkända kostnader enligt den särskilda förord-ning som styr detta.

När gäller delfinansiering av utveck-lingsprojektet i Umeå hamn, är syftet att tillsammans med Umeå hamn, Umeå kommun och trafikverken formera ett projekt för hantering inom EU:s struk-turfond Mål 2. Här har Banverket och Vägverket angivit att de avser att ur na-tionell plan medverka med finansiering.

Medfinansieringen till omlastningster-minalen i Stensele sker tillsammans med Storumans kommun. Där utgör medfinansieringen en större del av den totala investeringsvolymen.

FörskotteringFör att tidigarelägga investeringar i länstransportplanen kan kommuner el-ler andra aktörer förskottera medel för objekt som ligger inom 5 år till genom-förande i planen.

Kommunallagen reglerar kommuners möjligheter att lämna bidrag till olika statliga investeringar. I enlighet med gällande lagstiftning bör de kommuner som direkt och påtagligt drar störst

nytta av respektive investering vara de som förskotterar medlen.

En upprättad och fastställd plan med bygghandling måste finnas för det objekt som ska tidigareläggas genom förskot-tering av medel. Det är den bedömda verkliga investeringskostnaden för utbyggnaden i löpande prisnivå som ska förskotteras. Däremot ska inte produk-tionsstöd och redan nedlagda kostnader ingå. Den part som ska förskottera med-el ska garantera hela beloppet. Utbetal-ning sker i den takt medlen förbrukas.

Återbetalning sker av slutlig byggkost-nad utan kompensation för index eller ränta och när medel för objektet finns tillgängliga i budget. (Normalt det år objektet ligger i den långsiktiga investe-ringsplanen)

BrukaravgifterMedfinansiering kan även ske med stöd av så kallade brukaravgifter. Om bruka-ravgifter ska täcka en del av den totala kostnaden för ett objekt kommer finan-sieringen av denna del att vid behov ske med lån i Riksgäldskontoret. I sådana fall kommer regeringen att besluta om en särskild låneram och brukaravgif-terna ska täcka både återbetalningen av och ränta för dessa lån. I länstransport-planen för Västerbotten är brukaravgif-ter inte aktuella som finansieringsme-tod.

�1

2.4.7 Tänkbaratillkommandeobjekt

Trots länsplanens omfattning finns inte utrymme för alla objekt som iden-tifierats i länet, trots att de skulle fylla nödvändiga behov. Nedan redovisas enk-lare beskrivningar av ett antal objekt, i prioritetsordning, som idag inte ryms inom planens ramar. Det finns en chans att de blir genomförda under kommande planperiod 2010-2021, eventuellt genom olika former av medfinansiering eller att få ta del av medel i potterna.

Inget produktionsstöd är beräknat för objekten, men cirka 9 procent av objekts-kostnaden är den nivå som beräknats för de flesta investeringsobjekt i planen.

Väg 370, Malå-Nölviken, GC-väg (prioritet 25)Nölviken är ett populärt utflyktsmål för både turister och fast boende, med bland annat fiskecamp. Sträckan trafikeras av ett stort antal tunga transporter (flis, timmer samt malmbilar). Brister längs sträckan är dålig bärighet, begränsad sikt samt avsaknad av GC-väg.

Föreslagen åtgärd är en GC-väg parallellt med väg 370 mellan Malå och Nölviken. Föreslagen åtgärd inryms i Fyrstegsprin-cipens Steg 3: begränsade ombyggnads-åtgärder i befintlig infrastruktur. Fyr-stegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för landskapspåverkan, klimatpåverkan och buller.

Åtgärdens kostnad bedöms till 2,6 miljo-ner kronor.

Väg 370/1005, ombyggnad av farlig korsning i Lillholmsträsk (prioritet 26)Huvuddelen av den tunga trafiken i korsningen är malmbilar som går mel-lan Kristineberg och Boliden. Korsningen är idag en Y-korsning där lastbilar mot Kristineberg måste stanna och lämna företräde i en backe.

Föreslagen åtgärd är förlängning av väg 1005, ny anslutningsväg cirka 600 meter, för anslutning genom T-korsning, alterna-tivt cirkulationsplats. Cirka 100 meter av befintlig väg rivs. Sidoområdesåtgärder i området planeras.

Föreslagen åtgärd inryms i Fyrstegsprin-cipens Steg 3: begränsade ombyggnads-åtgärder i befintlig infrastruktur. Fyr-stegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet. Små effekter finns för klimatpåverkan och buller. Negativa ef-fekter finns för landskapspåverkan.

Åtgärdens kostnad bedöms till 14 miljo-ner kronor.

��

Vägarna 92 och 1052 i stråket Vännäs-Dorotea (prioritet 27)Konstvägen löper genom flera kommu-ner och består av delar av E12, hela väg 92 och väg 1052. Vägen förbinder kom-muncentra i Umeå, Vännäs, Bjurholm, Åsele och Dorotea.

Konstverken ligger i fyra fall längs väg-delar som har en skyltad hastighet på 110 km/h, i två fall längs skyldat has-tighet 90 km/h och i ett fall vid skyltat hastighet 70 km/h. I samtliga fall är det god sikt vid platsen.

Idag saknas möjlighet att på ett tra-fiksäkert sätt stanna vid konstverken. Föreslagen åtgärd är att i kombination med trafiksäkerhetsåtgärder anlägga parkeringsplatser för minst 10 bilar i anslutning till konstverket. Parkerings-platserna planeras på så vis att avsti-gande från buss ej kan ske ut i vägba-nan, där det behövs anläggs så kallad ”bandyklubba” för att möjliggöra en trafiksäker vändning, samt att man kan ta sig till konstverken till fots utan att korsa vägen.


Föreslagna åtgärder sker i anslutning till existerande väg och sker i huvud-sak utan betydande miljöpåverkan. Vid enskilda platser finns risk att värdefullt odlingslandskap, insjöar eller fornläm-ningar påverkas. Vid dessa ska särskild hänsyn tas. Föreslagna åtgärder bedöms öka trafiksäkerheten längs sträckan genom att möjliggöra trafiksäkra pau-ser i anslutning till konstverken som uppmuntrar till regelbundna pauser. Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för landskapspåverkan, klimatpåverkan och buller.


Väg 353, Agnäs, Stigningsfält för tung trafik (prioritet 28)Väg 353 utgår från E4 vid Nordmaling och ansluter till väg 360/väg 365 och E12 i Lycksele. 353 fångar upp resor och transporter i nordsydlig riktning och har främst en viktig roll som inlandsförbin-delse. Kopplingen till Nordmaling blir viktig när trafikeringen på Botniabanan inleds år 2011.

Skyltad hastighet vid Agnäs är 90 km/h och vägen är 6,5 meter bred. Totalt trafikeras vägen av 520 fordon per års-medeldygn.

Tillverkningsindustri, trä- och skogs-industritransporter står för den domi-nerande delen av godstransporterna utefter väg 353. Idag har tung trafik pro-blem i backen och är ett hinder för övrig trafik.

Föreslagen åtgärd är tillbyggnad av ett stigningsfält längs väg 353 utanför Agnäs. Föreslagen åtgärd inryms i Fyr-stegsprincipens Steg 3: begränsade om-byggnadsåtgärder i befintlig infrastruk-tur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Föreslagen åtgärd kommer att öka trafiksäkerheten genom en jämnare trafikrytm på sträckan, när övrig tra-fik får förbättrad möjlighet att passera långsamtgående tung trafik i backen. Åtgärden görs längs existerande väg och innebär något ökat markanspråk i blandad jord- och skogsbruksmark. Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för landskapspåverkan, klimatpåverkan och buller.


��

Väg 774/364 - Skellefteå flygplats, framkomlighets- och trafiksäkerhetsåtgärder (prioritet 29)Väg 774 är (tillsammans med väg 364) den huvudsakliga tillfartsvägen till Skellefteå flygplats och trafikintensite-ten följer flygets avgångstider. Vissa åt-gärder har redan genomförts på sträck-ningen och det är viktigt att intentionen fullföljs.

Väg 774 är relativt smal (6,5 meter) med många direktutfarter och delen närmast väg 364 har idag dålig bärighet. Vägen går igenom bostadsbebyggelse i Östra Falmark. Förutom kortare sträcka i an-slutning till bron över Bure älv där det finns separat GC-väg förekommer gång- och cykeltrafik tillsammans med övrig vägtrafik.

Vägen är skyltad till 90 km/h förutom delen genom Östra Falmark där hastig-heten är nedsatt till 50/70 km/h.

Föreslagen åtgärd är rätning och stan-dardhöjande åtgärder på delen från Bure älv ut till väg 364, inklusive en förbifart förbi Östra Falmark. Den nya vägen ansluter till befintlig bro över Bure älv. Vägsträckan planeras till en bredd på 8 meter och räffling i vägmitt och vägkant.


Biltrafiken från Östra Falmark ansluter till nysträckningen i samhällets norra del där en C-korsning anläggs. C-kors-ningar planeras även i korsningen väg 364/väg 774 samt vid flygplatsen.

Föreslagna åtgärder innebär utökat markanspråk vid ny väg (1,5 kilometer) och breddning av existerande väg (5,6 kilometer). Nysträckningen går genom jordbruksmark och innebär viss negativ

miljöpåverkan. Planerad åtgärd innebär dock minskade buller och emissionsnivå-er i Östra Falmarks samhälle. Föreslag-na åtgärder innebär ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Åtgärden innebär i sin helhet positiva effekter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för landskapspåverkan, klimatpåverkan och buller.


Väg 785, Norsjö tätort/bad, GC-väg (prioritet 30)Väg 785 söderut från Norsjö samhälle är en populär sträcka för oskyddade trafikanter under både sommaren och vintern. Idag samsas all trafik på vägen eftersom ingen separat GC-bana finns. Vägen passerar både skola, idrottsom-råde och industriområde ner mot bad-platsen och är en av de sträckor utanför tätorten som har belysning.

Föreslagen åtgärd är att anlägga en GC-väg längs väg 785 mellan samhället och badplatsen.


Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för landskapspåverkan, klimatpåverkan och buller.


��

Väg E45/363, ny cirkulationsplats (prioritet 31)I Sorsele tätort möts trafik från E45, väg 363 och E12 (genom väg 1132) i en fyrvägskorsning mellan högprioriterade näringslivsvägar.

Den skyltade hastigheten i korsningen är 50 km/h, trafiken norrifrån har dock 100 km/h fram till precis innan kors-ningen. Den skyltade hastigheten längs väg 363 är 90 km/h både norr och söder om Sorsele tätort.

Vägbredden på anslutande vägar är 6,5 meter förutom E45 norr om Sorsele där vägen är 8,9 meter bred. Genom samhäl-let finns delar som är över 9 meter bre-da. Trafik som kommer söderifrån måste passera korsningen för att nå kommu-nens industriområde. Korsningen trafi-keras därför dagligen av tunga transpor-ter, busstrafik till/från Ammarnäs samt busstrafik norr- och söderut längs E45.

Föreslagen åtgärd är att den så kallade Ammarnäskorsningen, E45/363/Bure-vägen ersätts med cirkulationsplats. Föreslagen åtgärd sker i anslutning till existerande korsning och innebär inte utökat markanspråk. Föreslagen åtgärd inryms i Fyrstegsprincipens Steg 3: begränsade ombyggnadsåtgärder i be-fintlig infrastruktur. Fyrstegsprincipens steg 1-2 bedöms ej vara tillräckliga för att lösa behoven.

Figur 2.1:2 Fördelning av investeringar i Länspla-nen 2010-2021 (avrun-dade värden)

Investeringsnivåer i länsplanen 2010-2021 125% 100% 75%

Namngivna objekt (mkr) 670 578 420Varav produktionsstöd 42 34 22

Avsättning till potter (mkr) 323 216 176Varav produktionsstöd 20 13 11

Totalt (mkr) 993 794 596

Föreslagen åtgärd innebär ökad trafik-säkerhet för så gott som alla trafikant-grupper. Åtgärden är införd i Sorseles detaljplan. Åtgärden innebär positiva effekter för trafiksäkerhet. Små/inga effekter finns för landskapspåverkan, klimatpåverkan och buller.


��

Investeringsobjekt i länsplanen �010-�0�1 1�� % 100 % 7� %

Prio Objekt �010-�01�

�01�-�017

�01�-�0�1 Totalt �010-

�01��01�-�017

�01�-�0�1 Totalt �010-

�01��01�-�017

�01�-�0�1 Totalt

1 Väg363Timotejvägen-Forslun-dagymnasiet 35 - - 35 35 - - 35 35 - - 35

2 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp1 35 - - 35 35 - - 35 35 - - 35

3 CirkulationsplatsÅsele,väg90/92,inkl.kortareGC-väg 8 - - 8 8 - - 8 8 - - 8

4 Båtasvägen-vidareutredning 2 - - 2 2 - - 2 2 - - 2

5 Väg651,Robertsfors-Sikeå,GC-väg 14 - - 14 14 - - 14 14 - - 14

6 Väg829,Anderstorp-Stackgrön-nan-etapp2,GC-väg 15 - - 15 15 - - 15 15 - - 15

7Medfinansieringavkollektivtra-fikåtgärdervidUmeåresecen-

trumÖ38 - - 38 38 - - 38 38 - - 38

8 Umeåhamn,delfinansieringavutvecklingsprojekt 20 - - 20 20 - - 20 8 12 - 20

9 MedfinansieringavSkellefteåresecentrum 25 - - 25 25 - - 25 - 25 - 25

10 MedfinansieringavUmeårese-centrumC 20 - - 20 20 - - 20 - 20 - 20

11 Medfinansieringavomlastnings-terminaliStensele 44 - - 44 15 29 - 44 - 44 - 44

12 TvärstråketStoruman-Umeå 28 47 - 75 - 75 - 75 - 32 43 75

13 Väg363,Forslundagymnansiet-Håkmark,GC-väg - 25 - 25 - 25 - 25 - - 25 25

14 MedfinansieringavindustrispåriRundvik - 5 - 5 - 5 - 5 - - 5 5

15PendlingsstråketVindeln-UmeåombyggnadHissjö,Håkmark,

Haddingen- 80 - 80 - 46 34 80 - - 60 60

16 Inlandsbanan,diverseåtgärdervidterminalplatser - 15 - 15 - - 15 15

17 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp2 - 21 - 21 - - 21 21

18DelfinansieringavuppgraderingavDåvaspåretförattsäkerställa

Norrbotniabanestandard- 16 64 80 - - 80 80

19 Väg364Ljusrotet-Hjoggböle,trafiksäkerhetsåtgärder - 15 15 30 - - 22 22

20 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp3 - - 23 23

21 Väg620,nyanslutningtillBots-marksvägen - - 22 22

22 Väg365,Lyckseletätort,trafik-säkrapassager - - 21 21

23 Väg522,Sörmjöle-Åhedeån,GC-väg - - 9 9

24 Väg637,väg363-Tavelsjöby,GC-väg - - 9 9

Totalt objekt (Mkr) �� 16� 670 ��6 179 17� �7� 1�� 1�� 1�� 0

Avsättning till potter �010-�01�

�01�-�017

�01�-�0�1 Totalt �010-

�01��01�-�017

�01�-�0�1 Totalt �010-

�01��01�-�017

�01�-�0�1 Totalt

Gång-ochcykelvägar 40 40 80 - 32 32 64 - 24 24 48

Hastighetshöjandeåtgärderpådetregionalavägnätet 10 10 10 30 10 10 10 30 10 10 10 30

Hållplatserförkollektivtrafiklängsstatligavägar 2 2 2 6 1 1 2 4 1 1 2 4

Trafiksäkerhetsåtgärder,inklusiverastplatser 6,5 8 8 22,5 2 4 4 10 3 3 2 8

Marknadsanpassningochrisk 1,3 12 73,4 86,7 3,5 12,6 11,2 27,3 7 6,7 6,7 20,4

Medfinansieringtillkollektivtra-fikåtgärder 1,2 2 2 5,2 - 2 4 6 2 2 2 6

Medfinansieringtillkollektivtra-fikanläggningar - 16 16 32 - 12 13 25 - 12 12 24

Medfinansieringtillmiljö-ochtrafiksäkerhetsåtgärderidet

kommunalavägnätet3,2 16 16 35,2 - 10 14,5 24,5 2 4 4 10

Persontrafikstöd,färjeförbindel-senöverKvarken2010-2012 7,5 - - 7,5 7,5 - - 7,5 7,5 - - 7,5

Åtgärderlängsenskildavägar 6 6 6 18 6 6 6 18 6 6 6 18

Totalt potter (mkr) �7,6 11� 17�,� �� 0 �9,6 96,7 �16,� ��,� 6�,7 6�,7 17�,9

Summa potter och namngivna objekt

(Mkr)��0 ��6 ��6 99� ��6 �69 �69 79� 19� �0� �0� �96

varav produktions-stöd 1� �� 9 � � 0 9 � 0 0 �

Figur 2.1:3 Planförslag 125-, 100- respektive 75-procentsnivå (avrundade summeringar)

�6

Prio Investeringsobjekt 1��% Totalt �010 �011 �01� �01� �01� �01� �016 �017 �01� �019 �0�0 �0�1

1 Väg363Timotejvägen-Forslundagymnasiet �� 35 - - - - - - - - - - -

2 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp1 �� 23 11 - - - - - - - - - -

3 CirkulationsplatsÅsele,väg90/92,inkl.kortareGC-väg � - 8 - - - - - - - - - -

4 Båtasvägen-förstudie � - 2 - - - - - - - - - -

5 Väg651,Robertsfors-Sikeå,GC-väg 1� - 14 - - - - - - - - - -

6 Väg829,Anderstorp-Stackgrönnan-etapp2,GC-väg 1� - 15 - - - - - - - - - -

7 MedfinansieringavkollektivtrafikåtgärdervidUmeåresecentrumÖ �� - 25 13 - - - - - - - - -

8 Umeåhamn,delfinansieringavutveck-lingsprojekt �0 - - 20 - - - - - - - - -

9 MedfinansieringavSkellefteåresecentrum �� - - 25 - - - - - - - - -

10 MedfinansieringavUmeåresecentrumC �0 - - 17 3 - - - - - - - -

11 MedfinansieringavomlastningsterminaliStensele �� - - - 44 - - - - - - - -

12 TvärstråketStoruman-Umeå 7� - - - 28 25 22 - - - - - -

13 Väg363,Forslundagymnansiet-Håkmark,GC-väg �� - - - - 6 19 - - - - - -

14 MedfinansieringavindustrispåriRundvik � - - - - 5 - - - - - - -

15 PendlingsstråketVindeln-UmeåombyggnadHissjö,Håkmark,Haddingen �0 - - - - 20 15 45 - - - - -

16 Inlandsbanan,diverseåtgärdervidterminalplatser 1� - - - - - - 11 4 - - - -

17 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp2 �1 - - - - - - - 21 - - - -

18Delfinansieringavuppgraderingav

DåvaspåretförattsäkerställaNorrbotnia-banestandard

�0 - - - - - - - 16 41 23 - -

19 Väg364Ljusrotet-Hjoggböle,trafiksäker-hetsåtgärder �0 - - - - - - - 15 15 - - -

20 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp3 �� - - - - - - - - - 23 - -

21 Väg620,nyanslutningtillBotsmarksvägen �� - - - - - - - - - 10 12 -

22 Väg365,Lyckseletätort,trafiksäkrapassager �1 - - - - - - - - - - 21 -

23 Väg522,Sörmjöle-Åhedeån,GC-väg 9 - - - - - - - - - - 9 -

24 Väg637,väg363-Tavelsjöby,GC-väg 9 - - - - - - - - - - 9 -

Totalt objekt 670 �� 7� 7� 7� �6 �6 �6 �6 �6 �6 �1 0

2010 2013 2016 2020

Gång-ochcykelvägar 80 - - - 10 10 10 10 10 10 10 10

Hastighetshöjandeåtgärderpådetregio-nalavägnätet 30 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5

Hållplatserförkollektivtrafiklängsstatligavägar 6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

Trafiksäkerhetsåtgärder,inklusiverast-platser 23 1,5 1,5 1,5 2 2 2 2 2 2 2 2 2

Marknadsanpassningochrisk 87 0,3 0,3 0,3 0,5 3 3 3 3 3 3 8,3 59,1

Medfinansieringtillkollektivtrafikåtgärder 5 - - - 1,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5

Medfinansieringtillkollektivtrafikanlägg-ningar 32 - - - - 4 4 4 4 4 4 4 4

Medfinansieringtillmiljö-ochtrafiksäker-hetsåtgärderidetkommunalavägnätet 35 0,7 0,7 0,7 1,2 4 4 4 4 4 4 4 4

Persontrafikstöd,färjeförbindelsenöverKvarken2010-2012 8 2,5 2,5 2,5 - - - - - - - - -

Åtgärderlängsenskildavägar 18 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5

Totalt pott �� 9,� 9,� 9,� 9,� �� ,� ��,1

Summa potter och namn-givna objekt, Mkr 99� 6� ��

Varav produktionsstöd �9 � � 0 6 6 6 � 6 6 6 6 6

Figur 2.1:3 Planförslag presenterat per år, 125-procentsnivå (avrundade summeringar)

�7

Prio Investeringsobjekt 100% Totalt �010 �011 �01� �01� �01� �01� �016 �017 �01� �019 �0�0 �0�1

1 Väg363Timotejvägen-Forslundagymnasiet �� 30 5 - - - - - - - - - -

2 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp1 �� - 35 - - - - - - - - - -

3 CirkulationsplatsÅsele,väg90/92,inkl.kortareGC-väg � - 1 7 - - - - - - - - -

4 Båtasvägen-förstudie � - - 2 - - - - - - - - -

5 Väg651,Robertsfors-Sikeå,GC-väg 1� - - 14 - - - - - - - - -

6 Väg829,Anderstorp-Stackgrönnan-etapp2,GC-väg 1� - - 15 - - - - - - - - -

7 MedfinansieringavkollektivtrafikåtgärdervidUmeåresecentrumÖ �� - - 3 35 - - - - - - - -

8 Umeåhamn,delfinansieringavutveck-lingsprojekt �0 - - - 8 12 - - - - - - -

9 MedfinansieringavSkellefteåresecentrum �� - - - - 21 4 - - - - - -

10 MedfinansieringavUmeåresecentrumC �0 - - - - - 20 - - - - - -

11 MedfinansieringavomlastningsterminaliStensele �� - - - - - 9 33 1 - - - -

12 TvärstråketStoruman-Umeå 7� - - - - - - - 32 33 10 - -

13 Väg363,Forslundagymnansiet-Håkmark,GC-väg �� - - - - - - - - - 23 2 -

14 MedfinansieringavindustrispåriRundvik � - - - - - - - - - - 5 -

15 PendlingsstråketVindeln-UmeåombyggnadHissjö,Håkmark,Haddingen �0 - - - - - - - - - 19 29 32

16 Inlandsbanan,diverseåtgärdervidtermi-nalplatser 1� - - - - - - - - 11 4 - -

17 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp2 �1 - - - - - - - - - 21 - -



�0 - - - - - - - - - 19 29 32

19 Väg364Ljusrotet-Hjoggböle,trafiksäker-hetsåtgärder �� - - - - - - - - - - 16 6

20 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp3 - - - - - - - - - - - - -

21 Väg620,nyanslutningtillBotsmarksvägen - - - - - - - - - - - - -

22 Väg365,Lyckseletätort,trafiksäkrapassager - - - - - - - - - - - - -

23 Väg522,Sörmjöle-Åhedeån,GC-väg - - - - - - - - - - - - -

24 Väg637,väg363-Tavelsjöby,GC-väg - - - - - - - - - - - - -

Totalt objekt �7� �7 60 60 60 ��

Gång-ochcykelvägar 64 - - - - 8 8 8 8 8 8 8 8



Trafiksäkerhetsåtgärder,inklusiverast-platser 10 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 1 1 1 1 1 1

Marknadsanpassningochrisk 27 0,3 0,3 0,3 2,8 3,2 3,2 3,2 3,2 1,4 1,4 1,4 7

Medfinansieringtillkollektivtrafikåtgärder 6 - - - - 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 1 1


Medfinansieringtillmiljö-ochtrafiksäker-hetsåtgärderidetkommunalavägnätet 25 - - - - 2,5 2,5 2,5 2,5 3,5 3,5 3,5 4



Totalt pott �16 7,� 7,� 7,� 7,� ��,� ��,� ��,� ��,� ��,� ��,� ��,� �9,�

Summa potter och namn-givna objekt, Mkr 79� �� 67 67 67 67 67 67 67 67 67 67 67

Varav produktionsstöd �� 0 � � � � � � � � �


��

Prio Investeringsobjekt 7�% Totalt �010 �011 �01� �01� �01� �01� �016 �017 �01� �019 �0�0 �0�1

1 Väg363Timotejvägen-Forslundagymnasiet �� 30 5 - - - - - - - - - -

2 Väg372,Skelleftehamnsleden-etapp1 �� - 35 - - - - - - - - - -

3 CirkulationsplatsÅsele,väg90/92,inkl.kortareGC-väg � - 1 7 - - - - - - - - -

4 Båtasvägen-förstudie � - - 2 - - - - - - - - -

5 Väg651,Robertsfors-Sikeå,GC-väg 1� - - 14 - - - - - - - - -

6 Väg829,Anderstorp-Stackgrönnan-etapp2,GC-väg 1� - - 15 - - - - - - - - -

7 MedfinansieringavkollektivtrafikåtgärdervidUmeåresecentrumÖ �� - - 3 35 - - - - - - - -

8 Umeåhamn,delfinansieringavutveck-lingsprojekt �0 - - - 8 12 - - - - - - -

9 MedfinansieringavSkellefteåresecentrum �� - - - - 21 4 - - - - - -

10 MedfinansieringavUmeåresecentrumC �0 - - - - - 20 - - - - - -

11 MedfinansieringavomlastningsterminaliStensele �� - - - - - 9 33 1 - - - -

12 TvärstråketStoruman-Umeå 7� - - - - - - - 32 33 10 - -

13 Väg363,Forslundagymnansiet-Håkmark,GC-väg �� - - - - - - - - - 23 2 -

14 MedfinansieringavindustrispåriRundvik � - - - - - - - - - - 5 -

15 PendlingsstråketVindeln-UmeåombyggnadHissjö,Håkmark,Haddingen 60 - - - - - - - - - - 27 33

16 Inlandsbanan,diverseåtgärdervidtermi-nalplatser - - - - - - - - - - - - -




- - - - - - - - - - - - -

19 Väg364Ljusrotet-Hjoggböle,trafiksäker-hetsåtgärder - - - - - - - - - - - - -


21 Väg620,nyanslutningtillBotsmarksvägen - - - - - - - - - - - - -

22 Väg365,Lyckseletätort,trafiksäkrapassager - - - - - - - - - - - - -

23 Väg522,Sörmjöle-Åhedeån,GC-väg - - - - - - - - - - - - -

24 Väg637,väg363-Tavelsjöby,GC-väg - - - - - - - - - - - - -

Totalt objekt ��0 �0 �0 �0 ��

Gång-ochcykelvägar 48 - - - - 6 6 6 6 6 6 6 6



Trafiksäkerhetsåtgärder,inklusiverast-platser 8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,5 0,5 0,5 0,5

Marknadsanpassningochrisk 20 1,8 1,8 1,8 1,8 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7

Medfinansieringtillkollektivtrafikåtgärder 6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5


Medfinansieringtillmiljö-ochtrafiksäker-hetsåtgärderidetkommunalavägnätet 10 0,5 0,5 0,5 0,5 1 1 1 1 1 1 1 1



Totalt pott 176 10 10 10 � 17 17 17 17 17 17 17 17

Summa potter och namn-givna objekt, Mkr �96 0 0 � ��

Varav produktionsstöd �0 � � � 0 1 � � � � � � �


Technology

Länstransportplan förslag till Styrelsen