och slutrapport för internkontroll 2020 Grundskolenämndens

Grundskolenämnden Datum Diarienummer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2020-12-11 GSN/2020:775Kvalitetsenheten Handlingsnummer

Thomas Åkerblom 2020:8181

1 (2)

Grundskolenämnden

Grundskolenämndens verksamhetsberättelse 2020 och slutrapport för internkontroll 2020

Förslag till beslut

1. Verksamhetsberättelse för 2020 godkänns2. Slutrapport för intern styrning och kontroll 2020 godkänns

ÄrendebeskrivningSom en del av kommunkoncernens planerings- och uppföljningsprocess ska varje nämnd upprätta sin verksamhetsberättelse och efter beslut lämna den till kommunstyrelsen. Verksamhetsberättelsen för 2020 ska vara behandlad i nämnd senast den 12 februari 2021.

Verksamhetsberättelsen är utformad enligt anvisningar från kommunledningskontoret daterade 2020-11-13

Sammanfattning av verksamhetsberättelse för 2020Verksamhetsberättelsen är en beskrivning av grundskolans verksamhet 2020. Den innehåller sammanfattning för hela Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter, en sammanfattning av grundskolans verksamhet och status på nämndens åtaganden.Effektiv organisation redovisar processkvalitet, medarbetare och ekonomi med volymer, resultat och ekonomiska effekter av Covid-19.

Sammanfattning av slutrapport för intern styrning och kontroll 2020Revisorerna granskar årligen all kommunal verksamhet och har under 2020 inom ramen för detta granskat nämndens internkontroll. Resultat och nämndens svar finns i ärende GSN/2020:722 och hanteras i separat beslut på februarinämnden 2021.

Eskilstuna kommun 2020-12-11 2 (2)

Arbetet med internkontroll under kalenderåret 2020 omfattar såväl slutrapport för internkontroll 2019, genomförande och rapportering av internkontroll 2020, som planering och beslut om internkontroll för 2021.

Arbetet med internkontrollen genomgår en ständig revision och därför är flera av de lärdomar som vi dragit löpande under 2020 redan implementerade i planen för 2021.

Den pågående Coronapandemin har påverkat allt arbete under 2020 beroende dels på att resurser har gått till de snabba omställningar som krävts och fortfarande krävs, dels satt gränser för fysiska möten. Trots detta har vi lyckats utveckla arbetet med internkontroll och även skapat en större förståelse och samstämmighet i hur vi ska arbeta med detta. En nödvändig översyn och uppdatering av kommunövergripande riktlinjer/anvisningar har också påbörjats centralt för att skapa mer enhetlighet.

Detaljerad slutrapport för intern styrning och kontroll 2020 bifogas som bilaga till verksamhetsberättelsen för 2020.

_____Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Ingrid Sköldmo Hans RingströmFörvaltningschef Skolchef

2021-02-05 09:25 1

Grundskolenämndensverksamhetsberättelse 2020

2021-02-05 09:25 2

SammanfattningSammanfattning av bokslut för 2020 års verksamheter i Förskolenämnd, Grundskolenämnd och Gymnasienämnd2020 blev ett minst sagt ett annorlunda år då Coronaviruset fick stor spridning och pandemin var ett faktum. Våra förskolor och skolor fick planera för att kunna ställa om sin verksamhet. Allt ifrån helt digital undervisning på gymnasieskolorna, måltidssituationer, trångt i klassrummen på grundskolan och i förskolan har mycket verksamhet genomförts utomhus.

Förskolor och skolor har på ett förtjänstfullt sätt anpassat sig utifrån de beslut som fattats och dessutom har förutsättningarna ändrats ett antal gånger under året. Ett stort beröm till all vår personal som arbetat under stor press och även oro för barn och elevers hälsa men också utifrån oro för sin egen arbetsmiljö.

Vi har haft en stor frånvaro av barn i förskolan, främst i de socioekonomiskt utsatta områden och där har vi under hösten arbetat för att barnen ska komma tillbaka till undervisningen på förskolan. Ett oerhört viktigt arbete för att barnen ska få sin utbildning för att klara sin fortsatta skolgång.

Även i grundskolan har vi tidvis haft stor frånvaro av både elever och personal. Ett stort arbete har gjorts för att upprätthålla en bra undervisning med ändrade förutsättningar. Även fritidshem har klarat att ha ordinarie verksamhet igång, men omprioriteringar har fått göras även där. Klasser har avslutat sina skoldagar tidigare eller fått hemuppgifter och digital undervisning i hemmet då vi saknat lärare på plats i skolan. Trots det besvärliga läget som vi haft under året har gymnasiebehörigheten för årskurs 9 i höstterminsbetygen stigit jämfört med åren innan, vilket är så viktigt för elevernas fortsatta skolgång.

Gymnasieskolorna har haft distansundervisning sedan i mars. Under våren på heltid men under större del av höstterminen på deltid, viss undervisning på distans och viss undervisning på skolan. Elevhälsan fick förändra sitt arbetssätt genom uppsökande verksamhet för elever som inte kom till det digitala klassrummet. Det handlar om att hitta nya sätt att stödja elever som inte mår bra eller de som inte klarade av studier på distans. Flera av våra elever som i vanliga fall har stor frånvaro har på ett mycket bra sätt kunna genomföra sina studier då det har varit på distans. Ytterligare en lärdom att ta med.

Särskolan på både grundskolan och gymnasieskolan har under hela tiden haft sin undervisning på plats i skolan. Även andra elevgrupper har funnits på plats i skolan för att fullgöra sina studier.

Det som pandemin fört med sig som är positivt är att vår digitala kompetens har ökat. Det är viktigt att vi fortsatt nyttjar och fortsätter utveckla de nya lärdomar som digitala verktyg fört med sig under detta lärorika år.

Trygghet i och kring våra förskolor och skolor har arbetats med på ett mer systematiskt sätt än vi tidigare gjort. Här är samverkan med andra förvaltningar, KLK, polis och regionen oerhört viktigt. Under året har arbetet att skapa mötesplatser inletts och även här har vi på ett mycket bra sätt arbetat tillsammans med våra kollegor på andra förvaltningar och andra viktiga aktörer.

SOG (strategisk operativ grupp med deltagare från Barn och utbildning-, Socialtjänst- och Kultur och Fritidsförvaltningen) har arbetat fram ett förslag ”Trygga unga” inom ramen för arbetet med SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid). En stor satsning för att komma tillrätta med den upplevda otryggheten där skolan kommer att vara en bas att utgå ifrån. Personal från socialtjänsten och fritid

2021-02-05 09:25 3

kommer att arbeta med lärare och elevhälsa på våra högstadieskolor och gymnasieskolor, rekrytering av personal inleds under våren 2021.

Två förskolor invigdes under året vilket var oerhört välkommet med ett tillskott på drygt 190 förskoleplatser. Möjlighet gavs då att kliva ur en gammal sliten förskola nu när platserna utökades. Den pedagogiska omsorg som fanns i Torshälla (nattis) flyttades till Strigeln. Där finns kommunens verksamhet som erbjuder pedagogiska omsorgsplatser på natten.

Det fattas klassrum och idrottshallar och vi kan konstatera att det är trångt i framförallt våra grundskolor. Dyra paviljonglösningar har gjorts men då vi inte har någon ny grundskola förrän 2022 gör det att vi måste utöka med fler tillfälliga lösningar som är dyra och heller inte uppfyller samma möjlighet att bedriva en lika bra kvalitativ undervisning. Ombyggnationer och viss utökning av klassrum sker på flera skolor vilket är så välkommet men våra kostnader för lokaler stiger oroväckande.

Arbetet med gymnasieskolans omorganisation har bedrivits under året. Programflytt mellan gymnasieskolorna och invigning av det nya Zetterbergsgymnasiet sker höstterminen 2021.

Modellförskolor och skolor kring arbetet med jämställdhet har under året provat metoder och arbetssätt och nu börja sprida och förankra dessa metoder till övriga rektorer. Ett oerhört viktigt arbete för att alla barn och elever ska kunna vidga sina möjligheter och för att inte begränsas i sin utveckling.

Ekonomiresultat:

Förskolenämnd +22,8 mnkr

Grundskolenämnd +20 mnkr

Gymnasienämnd +1,6 mnkr

Sammanställning av de viktigaste huvudprocessernaHållbar utveckling

Titel Bedömning TrendGrundskola

Effektiv organisationTitel Bedömning TrendProcesskvalitetMedarbetareEkonomi

Status åtagandenVald organisation:

Alla Ej påbörjad Pågår Klart, avslutat FörsenatGrundskolenämnden 43 1 42

2021-02-05 09:25 4

Förklaring till symboler

2021-02-05 09:25 5

Hållbar utveckling

GrundskolaBedömning Trend

Verksamhetsåret 2020 kännetecknades av att ingenting var som vanligt och att verksamheten kontinuerligt och i högt tempo behövde anpassa sig till ständigt föränderliga och ovissa förutsättningar.

Under pandemins första våg drabbades vi av hög elev- och personalfrånvaro. Lektioner ställdes på flera skolor in eftersom det inte fanns kapacitet att genomföra dem. Den garanterade undervisningstiden gick inte att upprätthålla på alla skolor. Vårterminen avslutades med att sommarskolan för årskurs 8 och 9 blev mycket framgångsrik vilket uppvägde en del av den negativ effekten av pandemin på elevernas studieresultat. Under pandemins andra våg i slutet av höstterminen utvecklads situationen annorlunda. Vid några tillfällen fick skolverksamhet på några ställen ställas in helt. Extra ansträngt blev läget veckorna före jul. Grundsärskolan drabbades extra hårt av pandemin genom att elevfrånvaron där var mycket stor under en lång tid under vårterminen.

Den påfrestning pandemin medfört har samtidigt visat att skolorna klarar väldigt stora utmaningar, medarbetare och rektorer har kämpat varje dag för att klara av att ha våra skolor och fritidshem öppna. Medarbetare och chefer har åter visat vilken kraft vi tillsammans kan uppbåda. Den kraftsamling som har behövts har dock haft ett pris. Såväl vid vårterminens som höstterminens slut var många medarbetare och chefer mycket trötta. Det scenario vi hade inför jullovet 2020 med oro över att vi skulle klara verksamheten vid våra fritidshem föll inte in. Vi klarade även jullovet.

Pandemin har påskyndat ökningen av den digitala kompetensen och under året utvecklade skolorna en beredskap för att klara av digital distansundervisning för äldre elever om det skulle behövas, något som sedan blev aktuellt direkt vid starten av vårterminen 2021.

När pandemin slog till ordentligt andra veckan mars hade den nya ledningsorganisationen med skolområdeschefer precis sjösatts. De nytillträdda skolområdescheferna var mitt i introduktionen av sitt arbete när den tänkta planeringen för hur arbetssätt och mötesformer skulle börja utvecklas, plötsligt kastades omkull. Med facit i hand kan vi konstatera att det var tur att de fanns på plats så att verksamhetsområdets ledning hade tillräckliga muskler i sitt arbete. Det är ytterst tveksamt om den gamla ledningsorganisationen hade klara den utmaning pandemin medfört på det sätt vi trots allt gjort.

Samtidigt som våra skolor, Eskilstuna och världen i stort påverkades av den pågående epidemin så finns det ett annat perspektiv att synliggöra. De första månaderna på 2020 kännetecknades av ett tydligt fokus i utvecklingsarbetet. Den grundliga analysen av föregående års kunskapsresultat hade omsatts i en bred palett av pågående initiativ. Utvecklingsenheten dels initierade nya insatser, dels växlade upp inom pågående arbete.

Varje högstadieskola har tagit fram en plan för att säkra grundläggande gymnasiebehörighet för samtliga av de elever som ej uppnått detta i samband med terminsbetyget ht -19. Utvecklingschef hade individuella resultatuppföljningsmöten med samtliga högstadierektorer under januari månad. I samband med detta identifierades ett mål i form av en förväntad ökning av gymnasiebehörigheten om 8%. Individuella skolor hade individuella målvärden

2021-02-05 09:25 6

utifrån en bedömning av vilket antal elever bedömdes kunna stödjas till att nå kunskapsmålen för en gymnasiebehörighet på enheten.

Det är tydligt att trots den omvälvande våren har detta gett en påtaglig effekt. Den samlade ökningen av gymnasiebehörigheten mellan ht 2019 och vt 2020 ca 7,5% dvs endast 0,5% från identifierat målvärde. Endast 1 av 8 av våra 7–9 skolor har haft en negativ utveckling och flera har gjort en avsevärd höjning. Noterbart är att Årbyskolan ökade behörigheten med hela 29,5%. Skolledningen på Årby vittnar om den goda effekten av tät uppföljning på individnivå och värdet av att utveckla individuella handlingsplaner.

Lektorerna arbetar med riktade utvecklingsinsatser i matematik samt svenska som andraspråk som tidigare identifierat som kritiska ämnen för att höja gymnasiebehörigheten. Eskilstunas kommunala grundskolor fortsätter att ligga högre än rikssnittet när det gäller måluppfyllnaden i svenska som andraspråk. Samtidigt fortsätter det vara det ämne med lägst måluppfyllnad och påverkar gymnasiebehörigheten i mycket stor utsträckning. En rad olika fortbildnings initiativ drogs igång under årets första månader. Dock fick flera av dem skjutas upp på grund av rådande omständigheter. Kompetensförsörjningen av behöriga lärare i ämnet framförallt i de lägre åldrarna är mycket problematisk och utvecklingsenheten utreder nu hur de kan tillhandahålla intern kompetensutveckling och utbildning i samarbete med bland annat Mdh. Det finns en medvetenhet om att det krävs kraftfulla insatser för att komma tillrätta med kompetensbristen eftersom det i princip inte utbildas några behöriga svenska som andraspråks-lärare i de yngre åren på våra lärosäten.

På prioriterade skolenheter som tex. Årbyskolan, Skogsängsskolan och Fröslundaskolan har utvecklingsenheten genom lektorerna och utvecklingscoacherna bistått skolledningen att ta fram handlingsplaner vilka syftar till att snabbt stärka kunskapsresultaten. De två lektorerna har haft huvuddelen av sin tjänst på högstadiet på Årbyskolan samt på Fröslundaskolan. Noterbart är att högstadiet på Årbyskolan och Fröslundaskolan har haft mycket positiva resultatutvecklingar under vårterminen 2020. Det är tydligt att metoden med intensifierat och långsiktigt stöd via lektorer i kombination med aktivt stöd till skolledningen av utvecklingscoacherna ger en mycket god effekt. Även förfarandet att skolledning och lektorer gemensamt tar fram en handlingsplan bedöms vara en effektfull åtgärd. Som ett resultat av det positiva utfallet av dessa insatser omdisponerar grundskolans ledning medel för att utöka antalet centralt anställda lektorer med ytterligare två tjänster. Detta eftersom behovet och efterfrågan på deras stöd är avsevärt större än det som idag kan tillgodoses.

Det har i år inte gått att göra relevanta jämförelser med andra kommuner då Skolverket inte längre publicerar modellberäkningar i SALSA. Vi kan därmed inte avgöra om vi blivit bättre eller sämre på att kompensera för elevernas individuella bakgrundsförutsättningar.

Oron inför höstterminsbetygen för årskurs 9 var 2020 stor. Dels hade årskursen fått stå tillbaka i de tuffa prioriteringar rektorerna tvingades till under pandemins första våg när det inte gick att upprätthålla all undervisning. Fokus låg då på gymnasiebehörigheten för dåvarande årskurs 9. När det sedan en bit in på hösten visade sig att pandemins andra våg medförde nya problem med att klara mängden och kvaliteten i undervisningen ökade vår oro. Det var därför med stor förvåning vi kunde avläsa att gymnasiebehörigheten får årets årskurs 9 i höstterminsbetygen steg jämfört med åren innan. Däremot påverkades meritvärdet och andelen elever med betyg i alla ämnen negativt av pandemin. Det är svårt att dra någon säkerställd slutsats eller göra en djupare analys av hur behörigheten kunde stiga trots att förutsättningarna var sämre annat än att den situation som

2021-02-05 09:25 7

skolorna befann sig i gjorde att de hade ett mycket starkt fokus på att klara gymnasiebehörigheten. När organisationen fokuserar och kraftsamlar når organisationen uppenbarligen resultat.

Årskurs 9

o Gymnasiebehörighet VT20: 78,29%

F: 80,93% P: 76,13%

o Andel elever med betyg i alla ämnen VT20: 66,1%

o Meritvärde VT20: 213,08

o A/B-betyg VT20: 71,31%

Slutbetygen i årskurs 9 för läsåret 2019/2020 rymmer en rad större förändringar jämfört med föregående år även om snittvärdet i flertalet fall endast påvisar marginella förändringar.

Gymnasiebehörigheten ökar med en liten del på totalen. Dock går det att utläsa avsevärda förändringar i pojkars respektive flickors behörighet. Flickornas behörighet går upp med ca 4% medan pojkarnas går ned 3,3%. Detta innebär att förra och förrförra årets resultatutveckling avstannar och flickor återigen har en avsevärt högre behörighetsnivå. Noterbart är även att skillnaden mellan gymnasiebehörighet i samband med höstterminens betyg och vårterminens slutbetyg är större än föregående år. Under vårterminen 2020 ökade gymnasiebehörigheten med 7,5% medan motsvarande siffra för vårterminen 2019 var 5,98%. Vidare går att utläsa att pojkar relativt sätt ökar sin gymnasiebehörighet i högre utsträckning än flickor. Ökningen för pojkar vårterminen 2020 var ca 8,9% och för flickor ca 5,8%.

Andelen elever med betyg i alla ämnen är totalt sett i de närmaste oförändrad med en nedgång på 0,1%. Dock ökar den för flickor med 4,2% medan den sjunker för pojkar med 3,3%.

Meritvärdet ökar marginellt på totalen. Även i detta fall är det flickornas höjning som ger den totala ökningen eftersom pojkars resultat sjunker.

När det gäller antal elever med A/B betyg sjunker andelen på totalen och både för pojkar och flickor var för sig.

Det är fortfarande stora skillnader mellan våra skolenheter gällande gymnasiebehörighet. Spannet är mellan 60,71%-94,83% (2019 var det 44,7%-88,2%, 2018 var det 63%-94%) mellan våra skolor med lägst och högst behörighet, skillnaden har dock minskat till ca 34% mot föregående års 44%.

När vi summerar läsårets mätvärden i årskurs 6 finner vi att alla våra mätvärden har sjunkit sedan förra läsåret.

När vi analyserar på ämnesnivå totalt så ligger måluppfyllelsen i princip oförändrad på 90%. De flesta ämnen har en måluppfyllelse runt 90% och över, med undantag för svenska som andra språk som når 65,1% (2019: 62,2). Matematik 80,1% (2019: 84,7%) och engelska 84,4% (2019: 84,3%) är de ämnen som förutom SVA har en lägre måluppfyllelse totalt. Ämnet matematik i årskurs 6 står för den största nedgången.

När vi granskar måluppfyllelse för årskurs 1–5 i alla lästa ämnen så är det samma mönster som tidigare, det vill säga att måluppfyllelsen minskar ju äldre eleverna blir. Det är dock en god måluppfyllelse i årskurs 1–3 på kommunal nivå, ca 93% i alla årskurser, till att i årskurs 4–5 ligga på mellan 87%-88%. Detta ger ett liknande ingångsvärde inför betyg i årskurs 6 som föregående läsår, vi ser redan i årskurs 5 att matematik och engelska ligger på en måluppfyllelse på 79%.

2021-02-05 09:25 8

När vi tittar på trenden så är den nedåtgående på alla mätvärden i hela riket och övriga kommuner. Sedan 2016 har elever med minst betyget E sjunkit från 80,5% till dagens värde 73,9% i riket totalt.

När vi tittar på Eskilstunas siffror i matematik så har vi legat på ca 87% sedan 2016, ganska konstant, med ett lite lägre resultat 2019 (84,9%) för att våren 2020 hamna på 80,1%. När det gäller ämnet svenska så låg vi över riket 2016 men har sedan dess haft en nedåtgående trend. Det glädjande är ämnet svenska som andra språk där vi presterar mycket bättre än riket och där vi har haft en uppåtgående trend sedan 2016. Vi passerade riket redan 2017 och har sedan dess ökat våra resultat i årskurs 6.

Samtidigt som utvecklingsorganisation arbetade med ökat fokus och kraft arbetade grundskolans ledning med att ge stöd till de skolenheter som gick in i 2020 med en ekonomi i obalans. En rad olika faktorer gjorde att det ekonomiska läget var ansträngt. Förändringar och minskningar i statsbidragsramen var en starkt påverkande faktor. Dock har det inte varit ansträngt på alla skolenheter utan förändringarna har påverkat skolenheter i olika utsträckning. Ett par enheter påbörjade året med omställningsarbete som på enskilda enheter renderade stark kritik från såväl personalgrupp som vårdnadshavare.

Även lokalfrågan har präglat 2020. Det relativt konstanta inflödet av elever har gett effekten av att vissa skolor nått gränsen för sin kapacitet och ytterligare temporära skollokaler i form av moduler har fått anordnas. Under sommaren har nya moduler tagits i bruk på bland annat Årbyskolan och inom träningsskolan. Även Fristadsskolan har utökat sina lokaler genom att Viljan har anpassats till högstadieundervisning för att kunna öka kapaciteten. De nya lokalerna och det ökande antalet elever på vissa skolor påverkar inte enbart möjligheten till att bedriva kvalitativ undervisning utan har en stor inverkan på trygghet och studiero. Trånga klassrum, trängsel i korridorer, avsaknad av grupprum och dylikt samt ej barnanpassade utemiljöer har en stark negativ effekt på lärmiljön. Det är tydligt att bland annat möjligheterna att anpassa undervisningen och ge särskilt stöd kraftfullt begränsas av tillgängliga lokaler på flera skolor. Det saknas helt enkelt möjligheter att dela upp grupper, ha mindre särskilda undervisningsgrupper, osv vilket leder till en försämrad måluppfyllnad.

En annan faktor med stark påverkan på måluppfyllnaden är den allt högre andel elever med oroande frånvaro. Den totala frånvaron bedöms vara för hög och på vissa enheter bedöms den s:k ogiltiga frånvaron ha en mycket negativ effekt på elevernas kunskapsutveckling. Under året har det främjande och förebyggande arbetet reviderats och ett nytt metodstöd arbetats fram. Den s:k närvarotrappan anger roller och ansvar samt vilka insatser som skall sättas in när i samband med att oroande frånvaro uppmärksammas. Närvarotrappan skulle implementeras fullt ut under hösten 2020 och fortbildning erhållas via utvecklingsenheten och Skolnärvaroteamet. Dock har denna plan delvis fått skjutas upp till våren 2021 då förutsättningarna i förhållande till pandemin inte gjort det möjligt att genomföra alla delar under 2020.

Pandemin har gjort att många av de stora utvecklingsinsatserna som skulle ha genomförts (studiedag, utbildning förstelärare, projekt med högskolan, forskningsprojekt med flera) ställts in eller flyttats. Först flyttades de till höstterminen för att sedan ställas in alternativt växlas över till digitala versioner. Skolornas fokus blev plötsligt att klara den dagliga verksamheten och försöka bibehålla undervisningskvalitet trots det ansträngda läget. Precis som många andra samhällsfunktioner arbetade personalen i Eskilstuna grundskolor i ett fruktansvärt tempo med en hög grad av professionalism för att möta de nya utmaningarna som uppstod. Med en imponerande snabbhet togs tydliga distansundervisningsplaner för olika tänkbara scenarion fram under ledning av utvecklingsenheten med stort stöd av engagerade och kunniga lärare på våra skolor. Det skedde också en stor grad av självorganisering bland personalen där man delade med sig av lösningar, idéer

2021-02-05 09:25 9

och material för distansundervisning och liknande. Det blev en stresstest som med tydlighet synliggjorde skolornas digitala mognad och kompetens och grundskolans ledning blev på flera sätt positivt överraskade över den höga grad av kompetens som synliggjordes. Samtidigt blev den bristande likvärdigheten när det gäller digitalisering tydligare och en rad kompetenshöjande åtgärder kunde identifieras. Åtgärder som redan har börjat verkställas och redan i slutet av 2020 kunde goda effekter av dessa utrönas.

I samband med delår 1 var bedömningen att det skulle bli svårt att bedöma effekten av pågående förbättrings- och utvecklingsinsatser. Framförallt fanns det en oro att pandemin skulle resultera i en nedgång i gymnasiebehörigheten. I delår 2 kunde grundskolan konstatera att resultaten generellt ej sjönk och att de riktade utvecklingsinsatser som genomfördes gett positiv effekt. Även om det inte går att bedöma vad effekten varit om pandemin ej inträffat har den extraordinära våren enda gett god evidens kring vilka typ av åtgärder som behövde utökas. En sådan åtgärd var det individuella arbete som många skolor fick växla över till under den period ett stort antal elever var frånvarande från skolan. Individuella planer och utökade möjligheter till att använda Vklass som stöd i undervisningsprocessen gav goda resultat och kan utvecklas ytterligare för att differentiera undervisningen ytterligare utifrån enskilda elevers behov. Under hösten utvecklades detta arbete ytterligare vilket gav förbättrade förutsättningar för undervisning av god kvalitet i samband med distansundervisning. Även kraftsamlingen kring lovskolan gav mycket god effekt. Ansvariga lärare i samverkan med studie- och yrkesvägledare och lektorer individuella planer med en hög grad av detalj kopplat till specifika kunskapskrav för att maximera förutsättningarna för eleverna att kunna genomföra godkända examinationer under perioden. Utfallet var högre än tidigare år och en större utvärdering och analys har genomförts för att identifiera vilka framgångsfaktorer vi nu skall bygga vidare på.

Det blir därför i år svårt att göra en relevant analys av vilka effekter utvecklingsarbetet gett. Särskilt bekymrande är att den resultatuppföljning på individnivå för samtliga elever som saknade gymnasiebehörighet vid terminsbetyget i åk 9 är svår att genomföra. Det återupptogs med fokus på elever i åk 9 under den tidiga delen av höstterminen men ungefär i samband med novemberlovet började skolornas individuella uppföljning med elever att halta igen.

Arbetet med normer och värden har accelererats och flera väsentliga utvecklingsinsatser pågår men det finns ett stort behov av att fortsätta arbeta att stärka likvärdigheten mellan våra skolor. Fortsatt arbete med att utveckla och stödja lärares undervisning genom olika insatser både centralt och riktat till specifika skolor. Vissa projekt pågår och är nu på år två och ska följas under treårsperiod. Fortsatta insatser för att höja kompetensen hos vår personal genom gemensamma utbildningsinsatser från förvaltningen samt erbjuda föreläsningar och kompetensfortbildning för alla lärare i olika former. Förstelärarna är viktiga i vårt arbete med likvärdighet och utvecklingscoacherna träffar förstelärarna två gånger/termin för att ge kompetensutveckling samt tid för att reflektera tillsammans i ett kommunperspektiv.

Vidare är den större sociala kontexten en viktig faktor som har stor påverkan på skolornas resultat och arbete kring framförallt upplevd trygghet och studiero.

Skolornas geografiska placering och områdets generella upplevda trygghet bland boende återspeglas till viss del i den upplevda tryggheten på skolan. Skolenheter i områden med en högre nivå av otrygghet och social oro vittnar om att det som händer utanför skolan i stor utsträckning påverkar elevernas upplevelse och känsla av trygghet och trivsel.

2021-02-05 09:25 10

Skadegörelse i, på eller i anslutning till skolan under kvällar och helger är bidragande till att skapa otrygghet.

Våld i skolans närområde är något som skapar oroskänslor eleverna bär med sig in i skolan.

Konflikter och/eller upplevda kränkningar över tex sociala media tar sig snabbt mellan skolor och upplevs ibland växa med rasande fart. Det som börjar med en verbal kränkning över social media en eftermiddag kan innan kvällen är slut involvera hundratals elever vilket självklart påverkar hur skolorna behöver samordnas i sina trygghetsskapande insatser.

Det gemensamma arbetet i prioriterade stadsdelar är viktigt och god samverkan med andra kommunala aktörer är en förutsättning för att komma tillrätta med den upplevda otryggheten. Inom ramen för arbetet med SSPF – Eskilstunamodellen sker en rad olika insatser där grundskolan är det forum som samordnar insatserna. Bland annat utökas MVP till samtliga högstadieskolor och planering för att genomföra utbildningen tillsammans med tjejjouren Moa sker. Detta gäller även Agera tillsammans för de yngre årskurserna. Under hösten 2020 genomfördes ett omfattande uppdragsutbildningspaket inom MVP och Agera tillsammans. Detta skedde i samverkan genom SOG:en. Grundskolan har under den senaste tiden samorganiserat en rad olika insatser som syftar till att motverka negativ machokultur, stärka jämställdheten, motverka skolfrånvaro samt främja upplevd trygghet. Tidigare resultatanalyser ligger till grund för en större satsning på att ta ett helhetsgrepp kring negativa beteenden som skapar otrygghet och bristande arbetsro och ofta är kopplade till negativa könsstereotypa beteenden. Inför 2021 går vi nu in i det större gemensamt arbete för att öka tryggheten i våra stadsdelar och på våra skolor. Trygga Unga som satsningen benämns, kommer att ge oss nya redskap och ny kraft i arbetet med att bli en attraktiv stad att bo och leva och i och satsningen kan ger goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse inom skolans samtliga läroplansmål.

Övergripande 1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradÖka närvaron för barn och elever för att höja kunskapsresultat i våra verksamheter. (FSN, GSN, GN, SN, KFN, AVN)

Titel Status FärdiggradFörstärka arbetsformer för att skapa en gemensam ingång i kommunen för barn och elever med behov av komplexa insatser. (SN, FSN, GSN, GN, AVN)

4-årigt processmålKunskapsresultaten i grundskolan ska öka genom att kvaliteten i undervisningen förbättras

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningElever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), lägeskommun, andel (%)

67,7% 72,2%

2021-02-05 09:25 11

Titel Kön Utfall Mål BedömningElever i år 9 som är behöriga till yrkesprogram, lägeskommun, andel (%)

79,8% 84,5%

Egen elevenkät kommunala skolor, indexvärde för: Stimulans Åk 1–3

3.5


3.1


3.4

Elever i Åk 6 med betyg i alla ämnen, kommunala skolor

63% 68%

Elever i Åk 9, med gymnasiebehörighet, kommunala skolor.

78% 80%

Elever i Åk 9, meritvärde, kommunala skolor.

213 214

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradKunskapsresultaten i årskurs 1–6 skall öka

ResultatHöstterminen 2020Årskurs 6 (2019 års resultat inom parentes):o Andel elever med betyg i alla ämnen VT20: 60,5% (60,5%)F: 65,5% P: 55,6%o Meritvärde VT20: 157 (161)F: 169 P: 149o A/B-betyg VT20: 57,3% (58,6%)F: 67,6% P: 47,3%Vårterminen 2020Årskurs 6 (2019,2018, 2017 års resultat inom parentes):o Andel elever med betyg i alla ämnen VT20: 62,7% (65,1%, 69,4%, 69%)F: 65,9% (68,4%, 73,6%, 74,8%) P: 59,3% (62,0%, 65,2%, 64,2%)o Meritvärde VT20: 205,5% (205.8, 202, 200)F: 216.8 (218, 215, 212.7) P: 193.8 (193.3, 189, 189.5)o A/B-betyg VT20: 66,86% (68,78%, 69,4%, 68,5%)F: 74,3% (75,48%, 76,6%, 77,9%) P: 59,1% (62,34%, 62,11%, 60,8%)o Gymnasiebehörighet VT20: 72,4% (74,88%, 78,5%, 75,6%)F: 75,4% (77,38%, 82,2%, 79,4%) P: 69,3% (72,21%, 74,7%, 72,6%)Betyg per ämne andel godkända årskurs 6Grundskola 2020: 90% (2019: 90,1%)Bild: 98,2% (2019: 97,0%)Biologi: 89,3% (2019: 91,4%)Engelska: 84,4% (2019: 84,3%)Fysik: 88,2% (2019: 88,3%)Geografi: 88,1% (2019: 88,6%)Hem- och Konsumentkunskap: 95,5% (2019: 95,9%)Historia: 90,4% (2019: 87,7%)Idrott och hälsa: 87,8% (2019: 86,0%)Kemi: 89,1% (2019: 88,9%)Matematik: 80,1% (2019: 84,7%)

2021-02-05 09:25 12

Titel Status Färdiggrad

Moderna Språk: 89,8% (2019: 92,6%)Modersmål: 93,7% (2019: 95,7%)Musik: 93% (2019: 92,6%)Religionskunskap: 91,4% (2019: 89,5%)Samhällskunskap: 90,9% (2019: 90,4%)Slöjd: 96% (2019: 97,4%)Svenska: 91,3% (2019: 90,6%)Svenska som andra språk: 65,1% (2019: 62,2%)Teknik: 93,5% (2019: 93,6%)Måluppfyllelse årskurs 1–5 (se bilaga2)När vi summerar läsårets mätvärden i årskurs 6 finner vi att alla våra mätvärden har sjunkit sedan förra läsåret.När vi analyserar på ämnesnivå totalt så ligger måluppfyllelsen i princip oförändrad på 90%. De flesta ämnen har en måluppfyllelse runt 90% och över, med undantag för svenska som andra språk som når 65,1% (2019: 62,2). Matematik 80,1% (2019: 84,7%) och engelska 84,4% (2019: 84,3%) är de ämnen som förutom SVA har en lägre måluppfyllelse totalt. Ämnet matematik i årskurs 6 står för den största nedgången.När vi granskar måluppfyllelse för årskurs 1–5 i alla lästa ämnen så är det samma mönster som tidigare, det vill säga att måluppfyllelsen minskar ju äldre eleverna blir. Det är dock en god måluppfyllelse i årskurs 1–3 på kommunal nivå, ca 93% i alla årskurser, till att i årskurs 4–5 ligga på mellan 87%-88%. Detta ger ett liknande ingångsvärde inför betyg i årskurs 6 som föregående läsår, vi ser redan i årskurs 5 att matematik och engelska ligger på en måluppfyllelse på 79%.När vi tittar på trenden så är den nedåtgående på alla mätvärden i hela riket och övriga kommuner. Sedan 2016 har elever med minst betyget E sjunkit från 80,5% till dagens värde 73,9% i riket totalt.När vi tittar på Eskilstunas siffror i matematik så har vi legat på ca 87% sedan 2016, ganska konstant, med ett lite lägre resultat 2019 (84,9%) för att våren 2020 hamna på 80,1%. När det gäller ämnet svenska så låg vi över riket 2016 men har sedan dess haft en nedåtgående trend. Det glädjande är ämnet svenska som andra språk där vi presterar mycket bättre än riket och där vi har haft en uppåtgående trend sedan 2016. Vi passerade riket redan 2017 och har sedan dess ökat våra resultat i årskurs 6.På andelen elever med gymnasiebehörighet så är spridningen från 36% till 93,5% (2019: 20%-100%). Om eleverna skulle starta ett gymnasieprogram efter årskurs 6 så skulle 72,4% av våra elever vara behöriga (årskurs 9 2020 är behörigheten 78,21%). Gällande meritvärdet så är spridningen ca 100 poäng (2020: 147–245, 2019: 106–208) mellan våra skolor men däremot har det lägsta meritvärdet ökat från 106 till 147.

Analys:Andelen elever med betyg i 16 ämnen skiljer sig stort mellan våra skolenheter men vi ser glädjande att skillnaderna har minskat jämfört med föregående år, 32,6%-93% är årets resultat (2019:13,9%-100%) och oroväckande är att totalen fortsätter att sjunka i jämförelse med året innan (2020: 73,4% 2019: 75,8%). Under förra läsåret uppmärksammades en av våra skolor med mycket låg måluppfyllelse och där kan vi glädjande se att stödinsatser har påbörjats och redan gett resultat, en god planering framåt finns med stöd av kommunlektor.Grundskolans ledning behöver även fundera kring att måluppfyllelsen minskar i årskurs 4–6 jämfört med 1–3 på flera av våra skolor. Här måste vi hitta former för att sprida de goda erfarenheterna som våra skolor med goda resultat har identifierat. Vi kan se att insatser i de tidiga åren gett god effekt. Arbetet med kartläggning i förskoleklass vidare med bedömningsstöd i åk 1 påvisar god resultatutveckling. Dessa goda erfarenheter behöver översättas i insatser på mellanstadiet.

2021-02-05 09:25 13


Nationellt nådde 62,5% av eleverna i åk6 godkänd nivå i ämnet svenska som andraspråk under vårterminen 2019 (jmf. 2020 Skiftinge 92%, Årby 60%, Björktorp 50%, Ärsta 70,8%, Fröslunda 52,5%, Lagersberg 88,4%, Fristadsskolan 47,4%). Skiftingehus och Lagersbergsskola har högst måluppfyllelse i ämnet. Årbyskolan, där flest elever läser ämnet (55 elever) hade en måluppfyllelse om 60%. Grundskolans ledning ser att språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogiken är starkt implementerad i åk 1–6 på tex Skiftingehus. Analysen ger vid handen att på Lagersbergsskolan rektor har arbetet med läs- och skrivgrupper gett resultat. Framgångsfaktorer behöver synliggöras på kommunal nivå.Vad gäller måluppfyllelsen i åk 1–5 råder det stora skillnader på de olika skolorna med hög andel elever som läser SvA. På de flesta enheter skiftar också måluppfyllelsen flera procent mellan de olika årskurserna (det går ”upp och ner”). På Björktorp har åk1 85,1% måluppfyllelse för att i åk 6 ha 50%. Här sticker åk 5 ut negativt med att ha 34,5% måluppfyllelse. Samma mönster, med lägre måluppfyllelse i åk 5, ses på flera skolor där lägst måluppfyllelse (27,5%) i ämnet återfinns på Årby. Åk 5 på Fröslundaskolan och Lagersberg har däremot omkring 80% måluppfyllelse. Rektor på Fröslundaskolan nämner att man i åk5 har jobbat i tvålärarsystem i Sv/SvA med samarbete mellan lärare i svenska och svenska som andraspråk.Det ämne som dels påverkar gymnasiebehörigheten i störst utsträckning, dels har den mest oroande utvecklingen är matematiken. Endast 80,1% av eleverna hade minst ett E i betyg i åk 6 vårterminen 2020. Det är en tydlig försämring sedan föregående år och det är 4:e året i rad resultatet sjunker. Samma utveckling kan ses i även årskurs 1–5 där matematiken tillsammans med svenska som andraspråk och engelska är det ämne med lägst måluppfyllnad. Inför läsåret 2019 identifierades flera förbättringsbehov kopplat till matematikämnet och det finns en rad pågående utvecklingsinsatser. Arbetet med Rik Matematik fortgår och utökas med fler årskurser samtidigt som utvecklingsenheten ger utökad stöd i matematikämnet via riktade insatser från lektorn i matematik. Dock är inga tydliga positiva effekter på måluppfyllnaden kring dessa insatser synliga i detta läge.I enheternas analyser lyfter rektorerna fram arbetet med undervisningens kvalité och ledarskap i klassrummet som framgångsfaktorer. Flera av våra skolor har arbetat fram olika strukturer för lektionsinnehåll samt det kollegiala lärprocesserna som håller fokus på förbättring av undervisningen. Det är viktigt att lärare och skolledare får hålla fokus på att förbättra undervisningen vilket är den enskilt viktigaste faktorn för ökad måluppfyllelse. Att professionen får fokusera på undervisningens kvalité och inte lägga energi på ekonomi, lokaler och personalbemanning verkar vara en framgångsfaktor. Huvudmannen bör stödja skolorna i de processerna för att hitta generella strategier så att skolorna kan hålla sitt fokus. Fröslundaskolan, Fristadsskolan, Skiftingehus, Björktorpsskolan samt Årbyskolan är de skolor som har lägre än 50% av eleverna som når betyg i alla ämnen. Både Årbyskolan och Skiftingehus ingår i treårsprojekt med forskning som stöd och påbörjar nu år 3 i detta arbete. Det har ännu inte gett resultat på årskurs 6 betygen. Däremot skriver både rektor och personal att det har påbörjats ett arbete med att förändra undervisningen utifrån ett arbete med att utforska vetenskaplig grund med lärare som utforskare i sin egen undervisningsprocess.Årskurs 1–3:Även inför detta läsår har även Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd varit en del av kommunens satsning för alla lärare i årskurs 1. De flesta av kommunens skolor hänvisar till att detta har bidragit till en likvärdighet i uppföljning och planering av undervisningen. Även här finns stöd för en vetenskaplig process genom central insats för alla skolor.Matematiken i de yngre åren ingår i den stora satsningen tillsammans med forskaren Andreas Ryve på Mälardalens högskola. Läromedlet ”Rik matematik” som utvecklats i samarbete mellan Eskilstuna kommun, MDH och Rekarne Sparbank har under året att använts av 18 grundskolor i kommunen. Resultaten har följts upp och analyseras av en statistiker. Materialet lägger en god grund för likvärdighet i undervisningen i matematik eftersom materialet har färdigplanerade

2021-02-05 09:25 14


lektioner och mycket lärarstöd. Kommunlektor har följt resultatutvecklingen samt varit ett stöd i arbetet ute på skolorna tillsammans med MDH.Statistiken visar att:Det är fler skolor i våra socioekonomiskt utsatta områden som har valt att använda Rik Matematik. Och de har valt att hålla i och fortsätta använda läromedlet.Elever som har använt ”Rik matematik” har ett sämre startläge men har visat en större kunskapsutveckling, vilket stärks av såväl det muntliga som det skriftliga testet. Detta är statistiskt säkerställt!Lärare som använder ”Rik Matematik” tenderar att förändra sin egen undervisning. Läraren leder undervisningen och använder elevers förkunskaper, lösningar och dialog för att koppla samman förkunskaper med nya kunskaper genom rika undervisningssituationer. Läraren jobbar inte genom att överföra kunskaper och sedan låta eleverna arbeta med enskild tyst räkning.Lärare som använder Rik Matematik anser att den överensstämmer med läroplanen i högre utsträckning än lärare som använder andra läromedel.Vi hade under förra läsåret konstaterat att konstatera att måluppfyllelsen bedöms vara god i årskurs 1 och 2 för att sedan sjunka en aning i årskurs 3. Det är i år endast 5 av våra skolor som har ett lägre resultat i årskurs 3 och vi hoppas att det är en god trend. Vi hade en hypotes om att bedömningen behövde utvecklas i årskurs 1 och 2 och att underlaget för bedömning blir tydligare i årskurs 3 då vi har nationella prov i svenska och matematik. Även detta år har fokus i den centrala utbildningsinsatsen varit tolka/analysera och bedöma elevers kunskaper. Det återstår att se om utvecklingen fortsätter under en treårsperiod då vi i grundskolan oftast har lärare som följer klassen under tre år på lågstadiet och vi har nya som får utbildning under detta läsår.

Slutsats:*Fortsatt arbete med att utveckla och stödja lärares undervisning genom olika insatser både centralt och riktat till specifika skolor. Stöd från kommunlektor i matematikdidaktik samt kommunlektor inom flerspråkighet gällande bedömningsprocessen i årskurs F-3 pågår och måste fortsätta. Förstelärarna är viktiga i vårt arbete med likvärdighet och utvecklingscoacherna träffar förstelärarna två gånger/termin för att ge kompetensutveckling samt tid för att reflektera tillsammans i ett kommunperspektiv. Utbildning för förstelärarna i att samtalsleda och coacha i kollegiala lärprocesser skjuts fram på grund av corona.*Alla olika former av kollegiala lärprocesser som stödjer lärares professionsutveckling är framgångsfaktorer, enligt rektorer och lärare, vilket också får stöd i forskningen. Flera av skolorna har valt att arbeta utifrån vetenskaplig grund (Åsa Hirsch, Anette Jahnke, Anette Olin) i sina kollegiala lärprocesser. Utvecklingen med att tydliggöra undervisningsprocessen med stöd av digitalt material fortsätter.*Fortsatt arbete med flerspråkighet och språk- och kunskapsutvecklande arbete utifrån att fler elever ska nå godkänt betyg i svenska som andra språk samt utveckling av studiehandledning för ökad måluppfyllelse i övriga teoretiska ämnen för elever med annat modersmål. Kompetensfortbildning och kartläggning inom ämnet svenska som andra språk har av flera skolor lyfts fram som framgångsrikt under läsåret.*Om vi ska höja skolans resultat så krävs det att vi ser elevernas lärande och prestationer i ljuset av den undervisning de får. Likvärdigheten består i elevers likvärdiga möjligheter att lära, tillgång till lokaler, material och högkvalitativ undervisning. Andreas Ryve (professor i matematikdidaktik, MDH, ur artikel i Skolporten nr 2, 2018) förklarar vetenskaplig grund som forskningsresultat om vad som kan fungera på olika håll i skolsystemet. Med betoning på att resultatet måste bedömas i förhållande till den egna skolsituationen. - ”Forskningsresultat är inga färdiga recept, utan ska snarare ses som något som ger riktning och sätter igång tankar”. Samarbetet kring ”Rik matematik” är ett sätt att utveckla den vetenskapliga grunden i de yngre åldrarna samt utveckla undervisningen i matematik vilket är det ämne där vi ser minskade resultat.

2021-02-05 09:25 15


*Ett kunskapstapp i årskurs 4–6 syns på flera av våra skolor även detta läsår och det kräver en djupare analys och riktade insatser till skolorna för att hitta anpassade lösningar till enheten. Grundskolans ledning behöver även hitta former för en delakultur mellan våra skolor i årskurserna 4–6, precis som vi har gjort i 1–3, då vi ser att vi har flera framgångsrika skolor med goda strategier för lärande.Kunskapsresultaten i årskurs 7–9 skall öka Reaultat:VT 2020Årskurs 9 (2019, 2018, 2017 års resultat inom parentes):o Gymnasiebehörighet VT20: 78,29% (2019: 78,18%, 2018: 80,57%, 2017: 74,56%)F: 80,93% (76,91%, 84,2%, 77,5%) P: 76,13% (79,42% ,77,8%, 72,4%)o Andel elever med betyg i alla ämnen VT20: 66,1% (66,2% ,70,0%, 65,3%)F: 72,1% (67,9%, 74,4%, 70%) P: 61,3% (64,6%, 66,7%, 61,6%)o Meritvärde VT20: 213,08 (211,86, 216,27, 206,6)F: 232,49 (219,19, 233,6, 221) P: 197,05 (204,52, 202,5, 194,8)o A/B-betyg VT20: 71,31% (73,33%, 74,19%, 74,09%)F: 72,06% (79,84%, 81,86%, 82,6%) P: 61,30% (66,92%, 68,28%, 67,3%)Slutbetygen i årskurs 9 för läsåret 2019/2020 rymmer en rad större förändringar jämfört med föregående år även om snittvärdet i flertalet fall endast påvisar marginella förändringar.Gymnasiebehörigheten ökar med en liten del på totalen. Dock går det att utläsa avsevärda förändringar i pojkar s respektive flickors behörighet. Flickornas behörighet går upp med ca 4% medan pojkarnas går ned 3,3%. Detta innebär att förra och förrförra årets resultatutveckling avstannar och flickor återigen har en avsevärt högre behörighetsnivå. Noterbart är även att skillnaden mellan gymnasiebehörighet i samband med höstterminens betyg och vårterminens slutbetyg är större än föregående år. Under vårterminen 2020 ökade gymnasiebehörigheten med 7,5% medan motsvarande siffra för vårterminen 2019 var 5,98%. Vidare går att utläsa att pojkar relativt sätt ökar sin gymnasiebehörighet i högre utsträckning än flickor. Ökningen för pojkar vårterminen 2020 var ca 8,9% och för flickor ca 5,8%.Andelen elever med betyg i alla ämnen är totalt sett i de närmaste oförändrad med en nedgång på 0,1%. Dock ökar den för flickor med 4,2% medan den sjunker för pojkar med 3,3%.Meritvärdet ökar marginellt på totalen. Även i detta fall är det flickornas höjning som ger den totala ökningen eftersom pojkars resultat sjunker.När det gäller antal elever med A/B betyg sjunker andelen på totalen och både för pojkar och flickor var för sig.Det är fortfarande stora skillnader mellan våra skolenheter gällande gymnasiebehörighet. Spannet är mellan 60,71%-94,83% (2019 var det 44,7%-88,2%, 2018 var det 63%-94%) mellan våra skolor med lägst och högst behörighet, skillnaden har dock minskat till ca 34% mot föregående års 44%.Djurgårdsskolan, Faktoriet, Gökstensskolan, Skogstorpsskolan, Tegelviken, och Årby har ökat sin andel av elever behöriga till gymnasiet sedan våren 2019. Fristadsskolan gör en mycket marginell försämring medan Skiftingehus och Stålfors tydligt går ned.Samtliga skolor utom Tegelviken har höjt andelen gymnasiebehöriga elever sedan höstterminen 2019. Noterbart är att Skogstorpsskolan höjt andelen med nästan 12% medan Årby med 29,46%Årskurs 8Generellt ökar samtliga mätetal i årskurs 8 jämfört med föregående år.Gymnasiebehörigheten ökar till 70,83% vt 2020 från 69,82% vt 2019.Andelen elever med betyg i alla ämnen ökar till 60,89% vt 2020 från 60,87% vt 2019.Meritvärde ökar till 201.8 vt 2020 från 198.5 vt 2019.Noterbart är att Årbyskolan höjer samtliga mätvärden avsevärt och gymnasiebehörigheten med 22,4%Årskurs 7

2021-02-05 09:25 16


Generellt sjunker samtliga mätetal i årskurs jämfört med föregående år.Gymnasiebehörigheten sjunker till 70,11% vt 2020 från 70,55% vt 2019.Andelen elever med betyg i alla ämnen sjunker till 57,93% vt 2020 från 59,57% vt 2019.Meritvärde minskar till 192,26 vt 2020 från 194,61 vt 2019.

Analys:Svenska som andraspråk (SvA) är fortsatt ett ämne för utveckling. Ämnet har fortfarande lägst måluppfyllelse på kommunnivå. 65,6% av eleverna i åk 9 som läser ämnet når ett godkänt betyg, vilket är högre än rikets 63,6% (2019). En tredjedel av eleverna som läser ämnet i åk 6–9 (åk6 34,1%, åk9 33,8%) når inte ett godkänt betyg, att jämföra nationellt där 37% i åk6 och 35% i åk 9 föregående läsår inte nådde godkänd nivå. Vad gäller skillnader mellan könen så uppnår 66,4% av flickorna och 65% av pojkarna i åk 9 godkänd nivå (jmf. nationellt 67% och 61,1%, år 2019). I åk 6 är det en markant skillnad mellan könen; 77,9% av flickorna och 52,5% av pojkarna når godkänd nivå (rikssnittet förra läsåret för flickor var 68,8% och för pojkar 57%). Det är avsevärda skillnader mellan flickors och pojkars måluppfyllelse i ämnet på låg- och mellanstadiet, förutom i åk 2 där flickor har 72,4% och pojkar 74,6% i måluppfyllelse. Det är för övrigt enbart i åk2 som pojkars måluppfyllelse är högre än flickors i åk 1–5.Stålfors, där flest antal elever i åk 9 läser SvA (125st) har en måluppfyllelse om 64%, medan Årby har en måluppfyllelse på 57,5% (40 elever som läser ämnet). På Skiftingehus nådde 76,4% (en minskning från 81,6%) av eleverna i åk 9 godkänd nivå (55 elever som läser ämnet), vilket är den högsta måluppfyllelsen på skolor med hög andel elever som läser SvA. Framgångsfaktorer behöver synliggöras för att dra lärdomar.Svenska som andraspråk är det enda behovsprövade ämnet i grundskolan. Ungefär en fjärdedel av våra elever i åk 6–9 l (26,5%) läser svenska som andraspråk (jmf. med rikssnittet läsåret 2018/2019 som var på 14%). På vilka grunder läser våra elever ämnet? Skolinspektionens (2020) granskning visar att skolor brister när det gäller behovsbedömningen och beslut fattas på oklara grunder. Bedömningar av vilka elever som är i fortsatt behov av svenska som andraspråk görs sällan när de börjar i årskurs 7, utan eleverna fortsätter läsa samma ämne som de gjorde i årskurs 6. Liknande mönster ses även i de lägre årskurserna på våra enheter.Målgruppen för ämnet svenska som andraspråk är också bred och heterogen. Ju större språklig spridning det är i en undervisningsgrupp (från nyanlända elever till elever som ligger på avancerad nivå i svenska), desto svårare är det för lärarna att undervisa (se tex Kaya, 2020). Detta torde avspegla sig i rektorernas resultatanalyser, vilket det alldeles för sällan gör (alltså att analysera måluppfyllelsen i relation till hur man har valt att organisera undervisningen i svenska som andraspråk).Oavsett stadie och årskurs så är det tydliga skillnader i måluppfyllelsen på enheterna som har en stor andel elever som läser svenska som andraspråk. Nationellt är bristen på SvA-lärare stor, inte minst på grund av att det inte har utbildats några lärare i svenska som andraspråk inom ramen för grundlärarprogrammet åk 1–3 och 4–6 sedan 2011. Detta för att det inte går att välja svenska som andraspråk som ämne om man ska bli låg- eller mellanstadielärare. Många svensklärare i åk1-3 fick dessutom automatisk behörighet i svenska som andraspråk, utan att studera ämnet, fram till 2013. Många av våra elever, oavsett årskurs i grundskolan, får således undervisning i ämnet av obehöriga lärare, vilket kan avspegla sig i undervisningens kvalitét. Under läsåret var utveckling av svenska som andraspråk ett prioriterat område. Fortbildningsinsatser planerades och bokades upp för vt 2020 i kombination om att ett professionsnätverk av Sva-lärare under ledning av lektor med inriktning i svenska som andraspråk inrättades. Dock kunder de större fortbildningsinsatserna som planerades med bla Mdh ej genomföras på grund av rådande situation.Det andra ämnet som har ett lägre resultat är matematik på kommunnivå (83,6% godkända elever), samtidigt som vi ser stora skillnader mellan våra skolor i ämnet matematik. Insatserna i matematik på Årbyskolan som pågått under 2 läsår ger nu en tydlig effekt. Andelen elever med

2021-02-05 09:25 17


godkända betyg i matematik har ökat från 51,2% till 70,2%. Det är en anmärkningsvärd höjning trots att den skett från en mycket låg nivå. Stålforsskolan har den lägsta måluppfyllnaden i ämnet med 69,8% godkända i ämnet vilket är en försämring om ca 6%. Totalt sett varierar resultaten mellan 69,8% som lägst och 94,8% som högst.Totalt sett är det en högre andel flickor än pojkar som har ett godkänt betyg i ämnet. Flickor har 85,1% och pojkar 82,8%. Jämfört med föregående år skiljer det sig markant då pojkar hade en 3% högre måluppfyllnad i ämnet än flickor. Noterbart att på Stålforsskolan har både flickor och pojkar 69,8% godkända i ämnet.Om vi tittar på andra faktorer som kan påverka så hittar vi inga tydliga belägg för att trygghet och studiero automatiskt leder till goda kunskapsresultat. Elever som har ett annat modersmål än svenska har ca 22,5% lägre behörighet till gymnasiet, det positiva är att både flickor och pojkar med annat modersmål ökat sitt resultat sedan förra året. Faktorn annat modersmål påverkar resultatet negativ. Skillnaderna mellan skolenheter när det gäller gymnasiebehörighet hos elever med annat modersmål är påtaglig. Mellan enheter med minst 20 elever med annat modersmål i årskurs 9 varierar gymnasiebehörigheten mellan 42,11% som lägst och 77,50% som högst.En annan faktor med stor påverkan på den generella måluppfyllnaden och gymnasiebehörigheten specifikt är oroande och problematisk frånvaro. Det finns mycket tydliga orsakssamband mellan en hög grad av oroande frånvaro och lägre måluppfyllnad. När vi analyser frånvaron för läsåret fram till 1/3 (dvs innan effekter av Covid-19) kan vi konstatera att den totala frånvaron var totalt 14,56% på våra 7–9 skolor. Av den var 10,1% s:k giltig frånvaro och 4,44% s:k ogiltig frånvaro. Dock påvisar närmre analyser att det finns ett mörkertal gällande oroande frånvaro som kan vara registrerad som giltig. Den ogiltiga frånvaron varierar stort mellan enheter från 2% på Tegelviken till 9% på Stålforsskolan.Under perioden augusti-februari låg frånvaron kvar på ungefär samma nivåer som föregående läsår. Under våren ökade frånvaron betydligt fr o m mars månad till följd av Coronapandemin. Antalet elever med mer än 50% total frånvaro under läsåret ökade också betydligt under dessa månader.Frånvaron varierar mellan skolor, men ligger på de flesta skolor fortfarande alldeles för högt.Hög frånvaro beror till största del på psykisk ohälsa, ångestproblematik och sjukdom. Andra vanliga orsaker är bristande hemförhållanden, otrygghet p g a kränkningar och utanförskap, skolk och ströfrånvaro. En betydande del består också av föräldrastödd frånvaro som semestrar och att barnen hålls hemma av olika skäl.Det finns elever som har haft frånvaroproblematik under väldigt lång tid, ibland flera år. Det är mycket svårt att få dessa elever tillbaka till skolan trots insatser från bl. a skolnärvaroteamet, socialtjänst och BUP.Anmälningar till huvudman om oroande frånvaro har i många fall dröjt för länge och i vissa fall inte gjorts. Många av de inkomna anmälningarna har blivit liggande utan åtgärd.Corona har varit särskilt utmanande för skolorna då frånvaron ökade betydligt och ett stort antal elever var frånvarande under väldigt lång tid.Under våren har en modell för att stötta skolorna med rutiner för att fånga upp elever med oroande frånvaro i ett tidigt skede tagits fram. Modellen kallas för Frånvarotrappan och är planerad att lanseras till alla skolor senast januari 2021. Utgångspunkt i modellen är att all frånvaro innebär utebliven undervisning och att en frånvarande elev är en saknad elev.Flera av våra skolenheter med högstadium är trångbodda och lokalerna begränsar vilka arbetsformer som kan användas i klassrummet. Det påverkar också möjligheterna att möta upp elevernas olika behov i form av generella anpassningar och särskilt stöd.I verksamhetsplanen 2020 och även inför läsåret 2019/2020 identifierade 3 prioriterade mål med tillhörande åtgärder.1. Undervisningen kännetecknas av ett professionellt bemötande och gott ledarskap där lärare gör genomtänkta pedagogiska, metodiska och didaktiska val

2021-02-05 09:25 18


En rad fortbildningsinsatser för att nå målet har genomförts på flera olika stadier och skolformer. I årskurs 7–9 sker arbetet främst via IFOUS (Innovation, forskning och utveckling i skola/förskola) där 7 av 8 skolor deltar för att förbättra lärares profession och praktik och därmed en utveckling av undervisningsskickligheten. Insatsen har pågått i 2 år och syftar till att skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta skall ske genom ”Att utveckla modeller för praktiknära forskning”. Alla våra skolor med årskurs 9 deltar i projektet med undantag för Skiftingehus som deltar i projektet Samverkan för bästa skola. Under tre års tid kommer vi att arbeta tillsammans med forskare för att utveckla lärare praktik och ett vetenskapligt förhållningssätt i vår vardag. Fokus på undervisningsnära processer behöver fortsätta och utvecklingsenheten i samspel med rektorerna arbetar kontinuerligt med att skapa kompetensfortbildning på generell nivå även för att det ska vara lika möjligheter för alla våra skolor att delta och ta del av kompetensutveckling. Vi kan reda nu se tydliga positiva effekter av insatsen och det 3 året innebär att vi behöver skapa en modell för att sprida lärdomarna, förhållningssättet och de goda effekter på undervisningskvaliteten som genererats till övriga skolor i verksamheten.2. Undervisningen är explicit, vilket innebär att det finns en tydlig koppling mellan arbete och resultat. Lärarna har klargjort förväntningar och arbetssätt genom att visa hur målet ser ut och utgår från en pedagogisk planering som bygger på ämnets syfte och de förmågor eleverna ska utveckla.Arbete med att systematisera och kompetensutveckla lärares undervisningsprocess har pågått under läsåret 18/19 och vidare in i läsåret 19/20 riktat till alla våra skolor. Nya allmänna råd kring ”Betyg och betygssättning” från Skolverket har varit underlag för utveckling av de nya stödmaterial som gjorts till våra lärare för att skriva och utveckla planeringar i lärportalen Vklass samt att använda som underlag för pedagogiska diskussioner. Att systematisera och utbilda genom stödmaterial bidrar till en likvärdighet i kommunen gällande undervisningsprocess. Utvecklingsenheten jobbar aktivt med olika former av stödinsatser kopplat till betyg och betygsättning. Insatser har gjorts för både skolledare och lärargrupper och på vissa prioriterade skolor. Utvecklingsenheten på grundskolan har fortsatt med centrala insatser till förstelärare och andra lärargrupper för att öka kompetensen inom undervisningsprocessen. Flera av våra skolor skriver att de har fortsatt sitt utvecklingsarbete utifrån de centrala insatser som anordnats. Framgångsfaktorer som beskrivs är utvecklingsinsatser kring lärares bedömarkompetens, digitalisering samt arbetet med extra anpassningar och åtgärdsprogram. Flertalet insatser gällande utveckling av lärares undervisning i olika former av kollegialt lärande. Utmaningen kopplat till dessa insatser är att mäta effekten på elevernas lärande och kunskapsutveckling. Effekterna tenderar till att dröja och det är oftast olika elevgruppers resultat som jämförs med varandra för att mäta progressionen över tid hos en pedagog/skola. Men utvärdering av processen ger vid handen tydlig evidens på att insatserna ger avsedd effekt hos de personal som deltar.3. God undervisning innebär att uppföljning sker och analyseras i förhållande till effekter på elevernas resultat gällande innehåll, arbetssätt/arbetsformer, organisering/struktur, klassrumsklimat/studiero samt anpassningar/särskilt stödSkolan ska erbjuda eleverna differentierad undervisning, vilket innebär att redan från början organisera undervisningen utifrån den verklighet som råder i klassrummet med fokus på gemenskap och delaktighet. Det är i undervisningen och mötet mellan läraren och eleverna samt mellan elever som förutsättningar för elevers lärande skapas. Under läsåret 2019/2020 initierades en insats som syftade till att praktiskt och konkret stödja skolenheterna i att organisera för god undervisningskvalitet. Bland annat genomfördes riktade studiebesök till en välkänd skola där hela lärmiljön är uppbyggd utifrån principen om differentierad och tillgänglig undervisning. Vidare har insatser kopplat till ”lektionsdesign” påbörjats på en rad skolenheter. Detta skulle följas upp med en gemensam fortbildning i slutet av mars men den fick av förklarliga skäl skjutas på framtiden.

2021-02-05 09:25 19


Gemensamt för alla våra skolors analys är att upplevelsen av intressant, utmanande och meningsfull undervisning ger högre upplevelse av studiero och motivation. Framgångsrika undervisningsstrategier ger effekt på flera områden upplever våra rektorer i tolkning av sina resultat.

Slutsats:*Det finns ett stort behov av att fortsätta arbeta kompensatoriskt för att stärka likvärdigheten mellan våra skolor. Fortsatt arbete med att utveckla och stödja lärares undervisning genom olika insatser både centralt och riktat till specifika skolor. Fortsatta insatser för att höja kompetensen hos våra förstelärare genom gemensamma utbildningsinsatser från förvaltningen samt erbjuda föreläsningar och kompetensfortbildning för alla lärare i olika former. Förstelärarna är viktiga i vårt arbete med likvärdighet och utvecklingscoacherna och lektorerna träffar förstelärarna två gånger/termin för att ge kompetensutveckling.*Fortsatt arbete med flerspråkighet och språk- och kunskapsutvecklande arbete utifrån att fler elever ska nå godkänt betyg i svenska som andra språk samt utveckling av studiehandledning för ökad måluppfyllelse i övriga teoretiska ämnen för elever med annat modersmål.*Vårt samarbete med Göteborgs universitet och IFOUS fortsätter under kommande år (ett treårigt projekt), i syfte att förbättra lärares profession och praktik, en utveckling av undervisningsskickligheten. Detta kommer att vara grundskolans största satsning under ytterligare 1 år framöver med målet att bidra till ökad likvärdighet och undervisningsskicklighet.*Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och stöd till de enheter som har som obehöriga lärare, nyanställda lärare samt svårigheter i rekrytering. Samarbete och stödinsatser samspelar på förvaltningsnivå: verksamhet, HR, ekonomi och kvalitetsarbete. Projektet från verktygslådan kommer under nästa läsår att fånga upp och stödja de lärare som är nya i yrket.*Arbete med att öka skolnärvaron måste fortsätta och öka i intensitet. Under höst skall det nya metodstödet ”närvarotrappan” implementeras på samtliga skolenheter och handledning ges till samtliga elevhälsateam.Elevhälsans systematiska arbete förstärks på samtliga skolor

Läsåret 2019/2020 har präglats av fortsatt arbete med förbättra elevhälsans struktur-, process-, och innehållskvalitet.När det gäller strukturkvaliteten syns tydligt att det är svårare för mindre skolor och skolor på landsbygden att få tillgång till elevhälsoteamets alla funktioner, kurator, psykolog, skolsköterska. Att arbeta tvärprofessionellt blir svårare på dess skolor. Detta leder till att dessa enheter får hitta sina vägar till vardagliga elevhälsoarbetet. Större delen av elevhälsoarbetet pågår därför i klassrummen av lärarna. Under året har det även blivit uppenbart att även skolenheter med väl utbyggda elevhälsoteam har svårt att rekrytera behörig personal. Elevhälsoarbetet är även särskilt sårbart eftersom det oftast finns endast en person från elevhälsans olika professioner på en skolenhet. Därmed är konsekvenserna av vakanser, längre sjukfrånvaro, eller liknande problematiska.Som ett led i att öka processkvaliteten arbetar flertalet skolenheter med att förändra, fördjupa och utveckla samverkan inom elevhälsans olika professioner så väl som mellan elevhälsan och övrig personal samt mellan elevhälsan och externa parter såsom socialtjänsten, habiliteringen, BUP, etc. Vidare har stort fokus lagts på att identifiera tydliga och mätbara mål och indikatorer för elevhälsans systematiska utvecklingsarbete. Elevhälsan är ofta en stödprocess till undervisningsprocessen men i vissa fall blir det huvudprocessen. Att då identifiera hur skolor mer adekvat kan utvärdera effekten av insatserna är viktigt för att kunna förbättra kvaliteten. Under året har flera enheter fortsatt arbeta med Specialpedagogiska myndighetens utbildning ”Att höja elevhälsans kompetens”. De skolor som deltagit upplever att de fått en tydligare riktning i elevhälsoarbetet. De har tydligare definierat kompetenser, ansvar, nuläge, inriktning och samtidigt arbetat fram nästa utvecklingssteg för elevhälsan på skolenheten. Fokus har varit på forskning

2021-02-05 09:25 20


samt det förbyggande och främjande arbetet. Skolorna upplever att de tillvara elevhälsans kompetenser på ett mer kompetensbaserat sätt.Arbetet kring innehållskvaliteten har fokuserat på de utvecklingsområden som identifierades i föregående resultatanalys. Arbetet med oroande och problematisk frånvaro har fortsatt prägla många skolenheters arbete. Det handlar bl.a. om att uppmärksamma frånvaro i ett tidigt skede tid, identifiera negativa mönster i elevernas beteende samt att agera direkt (utförligare angivet under separat åtagande).Vidare har det skett ett omfattande arbete med att öka kunskapen om specifika funktionsnedsättningar, anpassningar, vikten av gott förhållningssätt och god relation till eleven och vårdnadshavaren. Detta för att kunna göra anpassningar som ger en likvärdighet för eleverna att kunna nå målen.AnalysTydliga och systematiska uppföljningar gör att rektor och elevhälsoteamet tydligare underlag för analyser och/eller för akuta insatser. Det blir kvalitet när uppföljningarna leds av rektor som både håller i diskussionen, tar beslut och kommunicerar arbetet kontinuerligt. Täta uppföljningsperioder och individuella planer som utformas av elevhälsan inklusive studie- och yrkesvägledare ger tydlig effekt. Utmaningen ligger i att organisera en elevhälsoorganisation som klarar att möta varje elevs behov utifrån skolan kontext, kultur och sammanhang.Det är fortsatt behov av att förändra förhållningssättet att fokusera på ”elevernas svårigheter” till att tala om ”skolans egna undervisningssvårigheter” att möta olika elevers problematik. Det kräver ett salutogent förhållningssätt och vilja och förmåga att kontinuerligt reflektera över i vilken utsträckning anpassningar och särskilt stöd ger önskad effekt och hur verksamheten kan/bör justera för att bättre möta eleven behov.Ett utbrett elevhälsoarbete ger ett kollegialt lärande för alla på skolan. Att diskutera och lyssna till andra kollegor, andra kompetenser ger ett lärande för all personal. För att höja elevhälsokompetensen behövs även ett kollektivt lärande som ger samma bild av vad elevhälsoarbetet, vad skolans utmaningar är och elevhälsans nästa utvecklingssteg är.

SlutsatsTillgänglig elevhälsaElevhälsans alla professioner som upplevs tillgängliga, både för elever och personal, stärker tryggheten och tilliten till hela skolans elevhälsoarbete. Under hösten 2020 fortsätter arbetet med att öka likvärdigheten i elevhälsans tillgänglighet. Arbetet med att se över hur elevhälsan bemannas och finansieras pågår.Fortsatt fokus på kompetensutveckling inom funktionsnedsättningar och anpassningar och särskilt stöd.Utökad insats kring differentierade lärmiljöer.Under året har elevhälsan utmanats på flera vis. Framförallt har utmaningen i att bedriva elevhälsa på distans blivit aktuell i och med den pågående pandemin. Olika elevhälsoteam har arbetat fram olika modeller och metoder för att säkerställa adekvata och kvalitativa elevhäsloinsatser trots att elever har varit frånvarande i högre utsträckning, de personliga mötena svårare att genomföra, möten med vh över distans, osv. Det är för tidigt att helt utvärdera resultatet men det finns tydliga indikationer på att flera av modellerna fungerar väl och har gett nya positiva erfarenheter som kan tas med i arbetet framåt även efter pandemin.Ökad grad av digitalisering

ResultatÖkad grad av digitaliseringVi kan se att vårens omständigheter har lett till en markant ökad grad av digitalisering i allmänhet och användning av digitala verktyg för kunskapsutveckling och undervisning i synnerhet. Digitala läromedel, användarstatik i Vklass och efterfrågan av digitala resurser har varit mycket stor under

2021-02-05 09:25 21


2020. Vi har under året tvingats ställa in fortbildningar och stöd men i framför allt erbjudit möten, undervisning och workshops i digitala varianter istället.Vi har sett en stor ökning av digitala verktyg och användning av lärplattformen Vklass, kommunlicenser och även fria resurser under våren 2020. Flera enheter rapporterar att utvecklingen gått snabbt framåt och att många pedagoger i hög grad tvingades öka sin grad av digitalisering i undervisningen framför allt i det kompensatoriska uppdraget. De flesta leverantörer erbjöd gratis licenser för att stödja utbildningsväsendet under våren och det ledde till att vi fick en stor andel pedagoger som testade olika verktyg i undervisningen med elever.Förutom distansundervisning och kompensatoriskt uppdrag har vi ett ökat tryck på leverans av vår digitala kompetens för vår personal. De nya förutsättningarna tvingade oss att snabbt ändra invanda arbetssätt och byta traditionella möten mot digitala varianter. Detsamma gällde våra centrala fortbildningar och stödinsatser vilket har märkts i vårt utvecklingsarbete som på många sätt pausades. Det som å ena sidan skapat mycket stress och minskad kvalité inom en rad områden leder till en ökad digital kompetens och tvingar oss alla att kliva ur vår bekvämlighetszon, något många verksamhetsanalyser lyfter som framgång vad gäller målet ökad grad av digitalisering.Digitalia – elevers digitala kompetensUnder delåret som gått har fler skolor börjat arbeta med Digitalia för att utveckla elevers digitala kompetens. Vi har även kompletterat Digitalia med en version för grundsärskola och träningsskola i ett utvecklingsarbete under vårterminen som letts av Skoldatateket med representanter från de olika verksamheterna. Många skolor skriver att mellan och högstadiet har goda möjligheter att arbeta med Digitalia och har kommit igång bra att använda stödmaterialet i undervisningen med elever.Tillgång till digitala resurser och läromedelTill följd av den ökade efterfrågan av digitala verktyg har ett prioriterat arbetsområde under våren handlat om att skapa rutiner för anskaffning av nya digitala lärresurser och även för att personal enkelt ska hitta befintliga och säkra digitala resurser. Det har saknats tydliga rutiner i enlighet med GDPR och det är en stor utmaning att skapa likvärdiga förutsättningar för alla våra grundskoleenheter att nyttja digitaliseringens möjligheter.Lärplattformen VklassVi har under våren sett en ökad användning av lärplattformen Vklass i förhållande till skolans kompensatoriska uppdrag och vårens behov av att erbjuda distansundervisning. En rad skolor är intresserade av formativa moduler och har pågående utvecklingsarbete i lärplattformen tillsammans med sina pedagoger. Det behövs fortsatt mycket stöd och utvecklingstid för att Vklass ska fungera i vardagen. Både administrativt med schemaläggning, pedagogiskt och för skolledare/EHT.Under våren 2020 exporterades samtliga omdömen ur Vklass för att importeras i vårt BI-system Hypergene vilket indirekt även gav oss en kvalitetsgranskning av hur skolor rapporterar omdömen på sina elever och kommunicerar dessa med elever och vårdnadshavare. Det visade sig att inte alla skolor har tydliga rutiner för detta och att vi heller inte har en gemensam rutin i kommunen för hur vi dokumenterar omdömen i vår lärplattform för de yngre eleverna som inte får betyg. Det är fortfarande en utbredd användning av kunskapskravsmatriser trots att de allmänna råden råder oss att i hög utsträckning använda oss av formativ bedömning i de lägre åldrarna och undvika kunskapskravmatriser.Grund- och gymnasiesärskola använder inte i lika hög grad Vklass för pedagogisk dokumentation eller bedömningsstöd. Det finns ännu inte rutiner för pedagogiska planering, IUP eller bedömning i Vklass och förväntanskrav i förhållande till dessa enheter saknas och behövs tas fram.Tekniska förutsättningarDet finns en god tillgång till teknik i mellan och högstadiet och vi kan se att enheterna används i undervisningen i hög grad framför allt i våra kommunverktyg Vklass och GSUITE. Genom god

2021-02-05 09:25 22


likvärdig teknikpark ges skolorna goda möjligheter att nyttja digitaliseringens möjligheter och skapa en modern arbetsmiljö med möjligheter att nå en god digital kompetens både vad gäller användning, verktyg och källkritiska förhållningssätt. Eskilstunas elever har sedan många år haft egna datorer i skolan på högstadiet och efter det utökades satsningen till att gälla även på mellanstadiet. Flera skolrapporter skriver att elevdatorer lett till att elever är vana användare och ser att digitala enheter och verktyg är ett stöd i elevernas lärande.I skolornas rapporter ser vi att tekniska förutsättningar i hög grad saknas på lågstadiet, i förskoleklass och fritidshemmet. Det finns ett par skolenheter som prioriterat inköp av Ipads och flyttat ner datorer till lågstadiet men de allra flesta vittnar att både elever och personal har låg tillgång till digitala enheter vilket gör det svårt att arbeta mot en ökad grad av digitalisering.Även grundsär, gymnasiesär och träningsskola rapporterar att det saknas tekniska förutsättningar och att deras elever inte har digitala enheter att arbeta med.LIKA LedningDe flesta enheter har genomfört LIKA Ledning under våren och det ger oss ett underlag för att prioritera insatser från huvudmannen. Det är endast ett fåtal delårsrapporter som använder underlaget till sina analyser på enhetsnivå och ännu färre som utgår från underlaget i sina föreslagna insatser under resten av året.Pilotprojekt i digital fortbildning för skolpersonalUnder våren 2020 genomfördes ett mindre pilotprojekt med en fortbildningsleverantör för att se hur digitala fortbildningar kan genomföras för skolpersonal med möjlighet till uppföljning av rektor och förvaltning med syfte att se hur många som genomfört sin utbildning och med vilken kvalitet. Kan det leda till en mer effektiv fortbildningsprocess som ger tydligare effekt i verksamheterna? Totalt 2 högstadieskolor och 30 pedagoger deltog. I pilotprojektet testades både leverantörens egna utbildningar, förvaltningens egna och Skolverkets moduler. I utvärderingen var resultatet entydigt: enkelt att genomföra för personalen, enkelt för chef/ förvaltning att göra uppföljning eller påminna om pågående kurser och vad som är kvar och enkelt att skapa eget material efter behov. En slutsats som drogs var även att det mest avgörande för resultaten var att rektor var aktiv och kunde leda arbetet och följa upp med sina personal hur det går.

Analys:Det tar tid att implementera stödmaterial och nya rutiner i verksamheterna. Vi ser ett stort behov av fortbildning och riktade stödinsatser till olika enheter och arbetslag inom kommunen och det är svårt att möta upp behov på bred front eftersom alla befinner sig på olika platser i sina utvecklingsarbeten och kompetensutveckling. Här saknar vi strukturer för kollegiala möten, teach-meets och stöd mellan enheter som organiseras centralt. Istället är vi få till antalet som ska räcka till många enheter och behov av fortbildning och uppföljning börjar efterfrågas av rektorer och chefer. Hur kan dom se vilka i personalen som deltagit och kan fortbildningar distribueras mer flexibelt genom distans- och digitala fortbildningar för att bli mer effektiva och tillgängliga? En annan viktig fråga är att hitta balansen mellan vad som med enkelhet kan erbjudas digitalt och vilka forum som behöver fysisk närvaro för att inte förlora kvalité.Att skapa goda tekniska förutsättningar för skolor är en av huvudmannens viktigaste uppgift för ökad likvärdighet i digitaliseringsarbetet (#skoldigiplan). Det är intressant att fråga sig huruvida utvecklingen som sker i vår kommun där åk 7–9 rapporterar högst grad av digitalisering i undervisningen, mellanstadiet ökar frekvent medan lågstadiet och fritids rapporterar svårigheter ändå inte kan kopplas till tekniska förutsättningar där utvecklingen följer mönstret av huvudmannens satsning på elevenheter? Flera enskilda enheter rapporterar om resultat som skulle kunna härledas till en sådan slutsats men det intressant är förstås att ställa sig frågan: hur ska vi skapa likvärdigt goda tekniska förutsättningar för de delar av skolverksamheterna som anser att det saknas idag? Det betyder förstås inte att enheterna i sig leder till en högre adekvat digital

2021-02-05 09:25 23


kompetens per automatik. Det är tekniska förutsättningar i kombination med god didaktik och undervisningsutveckling som leder till en digitalisering av andra ordningen.Vad gäller digitala resurser, läromedel och verktyg ser vi ett stort behov av att göra det enkelt för personal och skolledning att veta hur dom skaffar nya och vad som redan finns. Vi behöver skapa struktur och rutiner som följer GDPR och ger skolorna god tillgång till verktyg som är anpassade till målen i Digitalia. Under våren var det många skolor som testade nya verktyg och man kan undra om inte låg likvärdighet och beställarkompetens kompenseras av att vår personal på skolorna är drivna, nyfikna och lösningsinriktade? Så när vi inte erbjuder stödstrukturer och gemensamma ytor utvecklas skolorna i olika takt och riktning och inte alltid i enlighet med gällande lagkrav. Utvecklingsarbetet stannar inte av men vi behöver leda vissa delar av det i högre grad. I slutändan kan våra elever bli drabbade om vi inte värnar om personuppgifter och är källkritiska i våra val av verktyg till undervisning och kommunikation. Vår utmaning blir att strukturera stödmaterial till ledning, pedagoger och administratörer våra digitala resurser så att det blir enkelt att göra rätt och ännu enklare att hitta adekvata verktyg för att utveckla den digitala kompetensen för vår personal och våra elever. Men det är svårt att dra gränsen mellan vad som upplevs stödjande och vad som upplevs styrande så vi inte minskar skolornas nyfikenhet, erfarenheter och driv utan snarare tar vara på den i högre grad!Vi kan se under vårens fortbildningar och möten med skolor att vi i högre utsträckning synliggör och diskuterar frågor kring bedömning, pedagogiska planeringar och kommunikation i samband med vår lärplattform. Hur kan vi använda systemet så det fyller våra syften och inte uppleva att systemet försvårar och dikterar våra arbetssätt? Flera enheter visar nyfikenhet och undrar hur dom kan använda fler funktioner än tidigare för att arbeta mer med formativ återkoppling och genom att vi allt oftare lyfter svårigheter eller kollegiala vardagsbekymmer verkar medvetenheten öka och frustrationen minska. En tidigare inställning om att Vklass är bristfälligt börjar bytas ut mot en nyfikenhet om Vklass möjligheter att välja bland och en fördjupad analys av: vad och hur är prioriterat för vår skola att använda oss av både för ledning och pedagoger? Det är en grundläggande förflyttning om vi vill nyttja digitaliseringens möjligheter både till dokumentation och uppföljning av våra verksamheter men även ur ett elevperspektiv där tillgänglighet och insyn leder till högre grad av inflytande för sin egen utbildning.LIKA Ledning har gett oss ett underlag för prioritering av insatser som våra grundskolor och kommunens övriga enheter inom hela barn och utbildningsförvaltning har behov av. Genom att verksamhetsnära underlag ökar chansen för att våra insatser riktas mot rektorers och chefers behov i det pågående utvecklingsarbetet och därmed kan leda till ökad effekt av våra insatser. Däremot behöver vi vara vaksamma på att inte LIKA genomförs som en snabb avcheckning och sedan inte följs upp. Det är viktigt att vi prioriterar skolledningars nedlagda tid och att underlaget både ger ledningen ett stöd i deras egen verksamhetsanalys men sedan följs upp på förvaltningsnivå. Hur kan vi få LIKA Ledning att bidra till en ökad medvetenhet och en ökad likvärdighet både inom grundskolan och mellan övriga skolformer? Om vi lyckas med det kan det leda till ett ökat förtroende och att skolledningar som lagt ner mycket tid upplever ett ökat inflytande.För att öka likvärdigheten för våra grundskolor i allmänhet men vad gäller digitalisering i synnerhet behöver vi diskutera målet ”ökad grad av digitalisering”. Det rymmer en hög grad tolkning och anser vi verkligen att all ökning av alla former av digitalisering leder oss mot målet att öka kvaliteten i undervisning och öka elevers kunskaper? Huvudmannen ska leda arbetet och skapa goda förutsättningar men för att systematiskt följa upp arbetet kan det vara gynnsamt att tydligare staka ut en riktning med indikatorer på vad vi vill se vad gäller skolans digitalisering och digitala verktyg i undervisningen. Det kan stödja analysarbetet och underlätta för både skolledare och huvudman att se effekter av insatser.

Slutsats:

2021-02-05 09:25 24


Vi behöver erbjuda likvärdiga tekniska förutsättningar som de satsningar som genomförts för mellan- och högstadiet. Det är tydligt att de tekniska satsningar lett till undervisningsutveckling på skolorna och där det finns tekniska förutsättningar finns också en högre grad av digital kompetens både bland elever och personal. Likaså behöver arbetet med digitala resurser och GDPR fortgå under hösten så att alla skolor får adekvat stöd och god tillgång till säkra digitala verktyg av hög kvalitet som stödjer elevers lärande och pedagogers vardag.Vi behöver fortsätta utveckla arbetet med hur vi kan erbjuda fortbildningar och stödinsatser som inte är beroende av att vi har personlig representation. Det är en viktig förutsättning för likvärdighet att fortbildningar och rutiner görs tillgängliga och med likvärdig kvalité till en stor mängd personal och en framgångsfaktor för att fortbildningsinsatser ska leda till verksamhetsutveckling är att skolledaren följer upp och driver arbetet vidare så det inte blir tomtebloss. Där utgör möjligheten till uppföljning en viktig komponent som vi uppmärksammade i vårt pilotprojekt med Gigla så att det går att avgöra hur många och vilka som deltar samt följa upp med enskild personal eller större grupper. digitaliseringsarbete i allmänhet och arbete med elevers digitala kompetens (Digitalia) i synnerhet.Vi behöver också fortsätta arbetet med lärplattformen som ett pedagogiskt verktyg främst. Vi ser ett stort behov av att fördjupa kompetensen i bedömning, pedagogisk planering och att göra undervisningen mer tillgänglig för elever på alla nivåer: administratörer, ledning och lärare. Även på huvudmannanivå behöver vi i högre grad följa upp våra insatser genom att kvalitetssäkra hur det ser ut i systemet och granska vår befintliga data eftersom den finns tillgänglig för oss. Vi behöver i högre grad vara förebilder i samtliga centrala fortbildningar vi erbjuder så att pedagoger får lära sig göra rätt direkt. Ett prioriterat utvecklingsområde kopplat till likvärdighet är att hitta former som passar våra grund- och gymnasiesärskolor samt fritids och förskoleklass.För att inte LIKA Ledning ska få värde behöver vi följa upp skattningsresultatet under hösten och fördjupa våra analyser tillsammans så att den tid som skolledningen lagt ner leder till insatser och effekter i verksamheterna.Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att våra mål med digitaliseringsarbetet med fördel kan förtydligas till nästa verksamhetsår. Det är många stora frågor som ryms i målet ”Ökad grad av digitalisering”. Det syns i skolornas kvalitetsarbeten, hur vi möter utmaningar i vardagen och även i denna analys av huvudmannens insatser. För att öka likvärdigheten behöver vi sätta tydliga mål och känna igen indikatorerna för att vi är på väg åt samma håll.

4-årigt processmålAndel elever som upplever att skolan är en trygg miljö som kännetecknas av studiero ska öka

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningEgen elevenkät kommunala skolor, indexvärde för: Jag har studiero på lektionerna Åk 1-3

3.0

Egen elevenkät kommunala skolor, indexvärde för: Jag har studiero på lektionerna Åk 4-6

3.4

Egen elevenkät kommunala skolor, indexvärde för: Jag har studiero på lektionerna Åk 7-9

2.9

2021-02-05 09:25 25

Titel Kön Utfall Mål BedömningEgen elevenkät kommunala skolor, indexvärde för: Jag känner mig trygg i skolan Åk 1-3

3.5

Egen elevenkät kommunala skolor, indexvärde för: Jag känner mig trygg i skolan Åk 4-6

3.4

Egen elevenkät kommunala skolor, indexvärde för: Jag känner mig trygg i skolan Åk 7-9

3.3

1-åriga åtagandenAndel elever som upplever att skolan är en trygg miljö som kännetecknas av studiero ska öka

Resultatet från brukarenkäten genomförd ht- 20 har ännu ej levererats och resultat, analys och slutsats kring dessa levereras i delår 1 2021.

Bedömning

Titel Status FärdiggradNormer och värden - den upplevda tryggheten skall ökaNormer och värden - upplevelsen av studiero skall ökaNormer och värden - delaktighet och inflytande skall ökaNormer och värden - alla elever skall bli bemötta med respekt

4-årigt processmålAndel elever som efter förskoleklass bedöms ha förutsättningar för att nå målen i matematik och språkutveckling skall öka

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningAndel elever som efter förskoleklass bedöms ha förutsättningar att nå målen

70%

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradUndervisningen i förskoleklass stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse

4-årigt processmålAndel elever som upplever att förskoleklassen är en trygg miljö som kännetecknas av studiero ska öka

Bedömning

2021-02-05 09:25 26

Titel Kön Utfall Mål BedömningAndelen vårdnadshavare som anger att förskoleklassen erbjuder aktiviteter som stimulerar barns lärande. Kommunala skolor egen enkät.

34%

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradNormer och värden - den upplevda tryggheten i förskoleklass skall ökaNormer och värden - upplevelsen av studiero i förskoleklass skall ökaNormer och värden - delaktighet och inflytande i förskoleklass skall ökaNormer och värden - alla elever i förskoleklass skall bli bemötta med respekt

4-årigt processmålKvaliteten i undervisningen i fritidshemmen ska förbättras så att den i ökad grad stimulerar elevernas utveckling och lärande samt erbjuder eleverna en meningsfull fritid

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningAndelen vårdnadshavare som anger att fritidshemmet erbjuder aktiviteter som stimulerar barns lärande, kommunala skolor, egen enkät.

3,15

Elevenkät indexvärde för utveckling och lärande, kommunala skolor, egen enkät.

3,40

1-åriga åtagandenTitel FärdiggradUndervisningen i fritidshemmet/öppna verksamheten stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelseSkolan skall säkerställa att elevgrupperna på fritidshemmet har en adekvat sammansättning

4-årigt processmålKunskapsresultaten i grundsärskolan ska öka genom att kvaliteten i undervisningen förbättras

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningElever i Åk 6, grundsärskola, med betyg i alla ämnen, kommunala skolor

68%

Elever i Åk 9, grundsärskolan, meritvärde, kommunala skolor.

214

2021-02-05 09:25 27

Titel Kön Utfall Mål BedömningElever i Åk 9,grundsärskola, med gymnasiebehörighet, kommunala skolor.

80%

Egen elevenkät kommunala särskolor, indexvärde för: Stimulans

3,40

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradKunskapsresultaten i grundsärskolan årskurs 1–6 skall öka Kunskapsresultaten i grundsärskolan årskurs 7–9 skall ökaElevhälsans systematiska arbete förstärks på samtliga grundsärskolorÖkad grad av digitalisering i grundsärskolan

4-årigt processmålAndel elever som i grundsärskolan bedöms ha en förväntad eller positiv kunskapsutveckling inom ämnesområden ska öka

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningAndelen elever som läser ämnesområden i särskolan och uppnår förväntat eller mer än förväntad kunskapsutveckling, kommunala skolar

90%

Trygghet och trivsel i särskolan, indexvärde.

3,50

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradAndel elever som i grundsärskolan bedöms ha en förväntad eller positiv kunskapsutveckling inom ämnesområden ska öka

4-årigt processmålAndel elever som upplever att särskolan är en trygg miljö som kännetecknas av studiero ska öka

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningTrygghet och trivsel i särskolan, indexvärde.

3,50

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradNormer och värden - den upplevda tryggheten i särskolan skall ökaNormer och värden - upplevelsen av studiero i särskolan skall ökaNormer och värden - delaktighet och inflytande i särskolan skall ökaNormer och värden - alla elever i särskolan skall bli bemötta med respekt

2021-02-05 09:25 28

4-årigt processmålNöjda kunder

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningHur nöjd är du med din skola som helhet, indexvärde. Kommunala skolor.

3,20

Näringsliv och arbete4-årigt processmålStärka företagsklimatet och förbättra servicen till företagare

Bedömning

1-årigt åtagandeTitel Status FärdiggradFörutsättningar för tillväxt, fler i jobb och kompetensförsörjning ska utvecklas vidare tillsammans med näringslivet och andra aktörer. (KS, SBN, MRN, AVN, FSN, GSN, GN, TSN, VON, alla bolag)

Demokrati1-årigt åtagande

Titel Status FärdiggradFlerårigt fokus på prioriterade stadsdelar. Samlat krafttag för att motverka utanförskap och skapa trygghet genom fler i jobb, stärkta skolresultat, en meningsfull fritid och trivsamma ute- och boendemiljöer, jämlik delaktighet och inflytande samt att det offentliga ökar närvaron i stadsdelarna. Nämnder och bolag förväntas göra prioriteringar inom ram för att bidra till arbetet. (KS, AVN, FSN, GSN, GN, KFN, MRN, SN, VON, ÖFNES, KFAST)

Barn- och utbildningsförvaltning har ett brett spektrum av pågående insatser som syftar till att motverka de negativa effekterna av skolsegregationen. Arbetet sker i olika former inom ramen för det ordinarie arbetet i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Insatserna har generellt ett skolbaserat fokus och har indirekt fokus på de prioriterade stadsdelarna. De skolor och förskolor som är lokaliserade i de prioriterade stadsdelarna är självklart naturliga utgångspunkter för insatserna. När det gäller gymnasieskolan är fokus generellt på elevgrupper som riskerar utanförskap då de är centralt belägna och tar emot elever från hela kommunen.Insatser som syftar till att stoppa våldet i det offentliga våldet sker främst i grund- och gymnasieskolan och reflekteras i nämndspecifika åtagande kopplat till trygghet. Dels handlar aktiviteter kopplade till åtagandet om samverkan med polis och socialtjänst såväl som skapandet av säkra skolmiljöer genom lokalanpassningar, kameraövervakning och gemensamma insatser för att ”störa” genom personalförstärkning i utrymmen och områden som upplevs som otrygga. I de prioriterade stadsdelarna och på prioriterade skolenheter sker samverkan med andra partners i arbetet genom de s:k SSPF-grupperna.

2021-02-05 09:25 29


Kopplat till åtaganden kring trygghet syftar även till att säkerställa den basala tryggheten genom såväl personalförstärkningar/prioriteringar i form av tex. trygghetsteam, OP-team, etc med uppdrag att förebygga otrygghet i elevgruppen. Insatser inkluderar även en väl utbyggd elevhälsa med psyko-social kompetens med fokus på att främja trygghet. Som ett led i detta sker bland annat en riktad insats på att förstärka arbetet med Prioriterade skolor utifrån social hållbarhet med en förstärkning på 6,000,000 kr). Den samlade resultatanalysen slår även fast att det finns ett behov av kompensatoriska insatser kopplat till trygghet och studiero för att öka likvärdigheten. Stora skillnader i elevgruppers socio-ekonomiska sammansättning ger även skillnader i vilka behov av sociala kompensatoriska insatser på våra skolor. Detta är särskilt tydligt på våra skolenheter med åk 7–9 där social oro snabbt kan påverka personalens möjligheter att stödja elevernas kunskapsutveckling. Det finns ett behov av öka skolenheters möjligheter att möta upp sociala problem bland Eskilstunas barn och ungdomar och tar sig uttryck i våld, droganvändning, oroande skolfrånvaro, etc och negativt påverkar trygghet och studiero i skolan. Insatsen syftar till att förstärka skolenheternas pågående initiativ att förstärka såväl generell kompetens som bemanning av s:k elevsociala funktioner som kan stödja skolorna i samordningen med externa aktörer. Även gymnasieskolan har flera aktiviteter som syftar till att säkerställa trygghet och studiero genom psyko-sociala insatser. ()Andra insatser kopplade till nämndernas åtaganden som indirekt syftar till att skapa trygga lärmiljöer i de prioriterade stadsdelarna är insatser som skolor bedöms ha svårt att klara av själva utifrån deras komplexitet och där förvaltningen stödjer genom centralt organiserade verksamheter. Exempel på detta är öppna förskolor/familjecentraler i prioriterade stadsdelar. Dessa syftar till att genom språkstödjande insatser och aktiviteter vara en brygga till gemenskap i området, öka inskrivningen och närvaron i förskolan genom aktivt uppsökandeverksamhet samt erbjuda stöd för att stärka föräldrarollen. Gymnasieskolan har en rad verksamheter som syftar till att möta upp de ungdomar som av olika skäl inte kan ha en ordinarie gymnasieskolgång. Exempel på dessa verksamheter är Rekarnevillan, Basklass, Vattenpasset, Lyktan samt Fristadshus. Dessa verksamheter möjliggör skolgång för elever i behov av mer komplexa insatser samt är delvis uppsökande för att identifiera och fånga upp de ungdomar i ålder 16–20 som inte är inskrivna i någon form av gymnasieutbildning dvs de elever som omfattas av kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Även grundskolan har en rad centralt organiserade verksamheter som indirekt har som fokus att fånga upp elever som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av bristande skolgång. Exempel på sådana verksamheter är Pedagogiskt Centrum, Skolslussen och Skolnärvaroteamet. Till exempel Skolslussen syftar till att vara den verksamhet som kortsiktigt tar emot elever som har varit externplacerade, är avstängda eller det finns andra akut uppkomna behov av tillfällig omplacering på grund av otrygghet i hemskolemiljön. På skolslussen bedöms elevens behov och vilka vidare skolplaceringsalternativ som är lämpliga. Skolslussens personal ansvarar även för att tillhandahålla undervisning till de elever som är placerade på kommunala HVB där eleven ej har möjlighet att delta i undervisning på varken ordinarie skola eller inom ramen för andra existerande särskilda undervisningsgrupper. Insatsen syftar till att säkerställa tillgången till utbildning för elever som av olika skäl behöver komplexa insatser som enskilda skolenheter ej kan tillhandahålla.Utöver de ovan nämnda exemplen på insatser inom steg 1a och b sker ett omfattande arbete med specifika insatser kopplat till åtagande för ökad trygghet på de förskolor och skolor som är lokaliserade i de prioriterade stadsdelarna.Inom ramen för åtagandet kring prioriterade stadsdelar kommer samtliga skolformer ha ett mycket omfattande arbete som ett led i den ordinarie verksamheten. Dock är följande aktivitetsområden prioriterade under 2020:1. Riktade insatser för att motverka de negativa effekterna av skolsegregationen. Grundskoleenheter lokaliserade i de prioriterade stadsdelarna får kraftfulla och riktade

2021-02-05 09:25 30


resursförstärkningar för att främja trygghet och studiero samt utökade kompensatoriska insatser för att öka likvärdigheten i skolresultaten.2. Utökade insatser inom ramen för den uppsökande verksamheten Fristadshus med särskilt fokus på prioriterade stadsdelar genom utökad samverkan med partners i de lokala ledningsgrupperna.3. Förstärkning och utökning av den öppna förskoleverksamheten i främst Årby och Fröslunda för att öka inskrivning och närvaro i förskolan.Samtliga nämnder och bolag ska i samverkan aktivt arbeta med information och kommunikation till invånarna för att öka kännedomen om koncernens verksamheter, platsens utveckling samt politiska beslut. (KS, alla nämnder, alla bolag)

Rutiner och mallar har tagits fram för att stötta rektorerna i sitt kommunikationsarbete kring Corona. Det har varit ett hårt tryck från media och vårdnadshavare på att få information om smitta och åtgärder.En direktlänk till e-tjänsten Jämför service har lagts på alla skolors sidor på Eskilstuna.se för att underlätta för vårdnadshavarna att jämföra skolor. Ett utvecklingsarbete har inletts för att se över strukturen på grundskolans sidor på Eskilstuna.se.Grundskolans rektorer har utbildats i varumärke och kommunikativt ledarskap. En målbild för framtidens grundskola har tagits fram.

Berikande kultur och fritid1-årigt åtagande

Titel Status FärdiggradEn plattform tas fram som tydliggör konkreta insatser under 2020–2022 för Eskilstunas kulturkliv. Plattformen utgår från den kulturpolitiska planen och genomförandet ska ske i nära samverkan mellan nämnderna, bolagen och de kulturella och kreativa näringarna. (KFN, TSN, KS, DEAB, SBN, FSN, GSN, GN, VON)

Samhällsskydd och beredskap1-årigt åtagande

Titel Status FärdiggradFör att säkra kommunkoncernens förebyggande arbete med skydd mot olyckor ska alla nämnder och bolag implementera de åtgärder som framgår i handlingsprogram för skydd mot olyckor 2020–2023. Handlingsprogrammet kommer att färdigställas under 2019. (KS, alla nämnder, alla bolag)Varje nämnd och bolag ska säkerställa att kontinuitetsplaner finns för samhällsviktiga verksamheter. Syftet är att kommunen ska minska sårbarheten i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera olika krissituationer. Kommunen uppnår därigenom en grundläggande förmåga till civilt försvar. (KS, alla nämnder, alla bolag)Nämndens kontinuitetsplaner uppdateras hela tiden med den osäkerhet som den pågående pandemin skapar. Arbetet med kontinuitetsplaner sker i nära samarbete med kommunledningen.

Titel Status FärdiggradDet brottsförebyggande arbetet ska utvecklas och verka för att brottsligheten minskar och att tryggheten ökar. Nämnder och bolag ska

2021-02-05 09:25 31

Titel Status Färdiggradbidra till samordning och utveckling av det kommungemensamma arbetet med brottsförebyggande insatser. Arbetet stärks och förtydligas genom koppling till lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ). (KS, AVN, FSN, GSN, GN, KFN, MRN, SBN, SN, VON, ÖFNES)

Grundskolan har, genom SOG:en, delaktigt aktivt i arbetet med att ta fram och utveckla konceptet Trygga Unga. Trygga Unga bygger på de goda erfarenheter som finns att arbetet av SSPF på Årby, Stålfors och Göksten och en plan för utökning till samtliga 7–9 skolor har tagits fram i samverkan med Socialförvaltningen och Kultur- och Fritidsförvaltningen.

Vård och sociala tjänster1-årigt åtagande

Titel Status FärdiggradNämnderna ska utveckla barn- och ungdomsinsatser på hemmaplan. (SN, FSN, GSN, GN, AVN, KFN, VON)

Hållbar samhällsbyggnad1-årigt åtagande

Titel Status FärdiggradBidra till en effektivare stadsbyggnadsprocess och lokalförsörjningsprocess. (KS, SBN, MRN, VON, FSN, GSN, SN, KFN, KFAST, EEM)

Titel Status FärdiggradGenomföra åtgärder som tagits fram för att effektivisera transporter, öka andelen digitala möten och öka det hållbara resandet (KS, SBN, VON, FSN, GSN, GN, KFN, KFAST, EEM)

Grundskolans bidrag är framför allt en ökning av digitala möten. Även om pandemin påverkar våra verksamheter mycket negativt har den påskyndat andelen digitala möten.

2021-02-05 09:25 32

Effektiv organisation

ProcesskvalitetBedömning Trend

KommunikationBedömning Trend

Årets kommunikationsarbete har präglats av corona. Det har funnits ett stort intresse från media och vårdnadshavare kring smitta i verksamheterna vilket ökat rektorernas ansvar att kommunicera. Mallar och rutiner har tagits fram för att underlätta för rektorer och skolledning att snabbt kommunicera beslut som fattas utifrån covid-smitta.

Alla rektorer har utbildats i kommunikativt ledarskap och varumärke. En målbild för framtida grundskolan har tagits fram och behöver implementeras 2021.

Resultatet i 2020-års medborgarundersökning visar att nöjd-medborgar-index (NMI) för grundskolan ökat jämfört med 2019 och 2018. Grundskolans betygsindex är 54 jämfört med rikets index på 59.

Ett utvecklingsarbete med grundskolans mallar på Eskilstuna.se har påbörjats inför lanseringen av kommunens nya servicewebb. Syftet är att öka tillgängligheten och göra det lättare för besökare att hitta information. Även en struktur för ingångar på servicewebben har tagits fram utifrån livshändelser kopplat till grundskolan.

4-åriga processmålGod service och tillgänglighet.

Titel Utfall Mål BedömningAndel som uppfattar gott bemötande vid telefonkontakt

100 90

Tillgänglighetsmått - Andel som får kontakt med handläggare vid telefonkontakt

58 80

Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%)

46,00% 80,00%

Verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering har bidragit till betydande effektiviseringar och ökad kvalitet.

Bedömning

Under året har verksamheten genomfört SKR:s LIKA-skattning för att få en gemensam utgångspunkt i digitaliseringsfrågorna inom grundskolan. Fokus har, under denna första mätning som kommer vara återkommande ca var 18 månad, varit hur grundskolan leder digitalisering utifrån se styrande dokument som finns.

2021-02-05 09:25 33

På förvaltningsövergripande nivå har fokus varit att ge förskolan bättre förutsättningar med hjälp av IT-stöd. Verksamhetsförstudier är pågående och ska leda till för vi ska kunna utforma IT-miljön utifrån ett barn-, elev- och, vårdnadshavarperspektiv (tjänstedesign)

Titel Utfall Mål BedömningDigital mognadsgrad skola, användning. 60% 65%Digital mognadsgrad skola, infrastruktur. 70% 75%Digital mognadsgrad skola, kompetens. 60% 65%Digital mognadsgrad skola, ledning. 60% 65%

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradGenom att fullfölja arbetet med ökad tydlighet och tillit i ledning och styrning ska kommunkoncernen se förbättrade resultat i medarbetarundersökningar, vilket i slutändan ska åstadkomma nöjda invånare. (KS, alla nämnder och bolag) En arbetsgrupp har startats som träffas för att driva arbetet tillsammans. Nulägesanalysen, självskattningen, kommer att avgränsas till förvaltningsledningsgruppen under hösten 2019. Utifrån en handlingsplan fortsätter arbetet 2020Alla nämnder och bolag skall kunna påvisa nyttan och effekthemtagning av genomförda digitaliseringsinitiativ. (KS, alla nämnder och bolag) Alla nämnder ska öka tillgängligheten och förbättra servicen med stöd av beslutad servicemodell och handlingsplan. (KS, alla nämnder)

Resultatet i SCB:s medborgarundersökning 2020 visar att fler medborgare är nöjda med grundskolan än tidigare år. Nöjd-medborgar-index (NMI) för grundskolan är 54 jämfört med övriga kommuner där index är 59. Grundskolan är en av de verksamheter som SCB rekommenderar ska uppmärksammas mer för att öka medborgarnas nöjdhet.Alla nämnder och bolag ska arbeta för att utveckla jämställda tjänster och service med stöd av modellförvaltning, en benchmarkingmetodik. (KS, alla nämnder och bolag)

MedarbetareMedarbetare

Bedömning Trend

HR-enhetens verksamhet domineras av ej planerbara frågor. Till detta hör det dagliga chefsstödet som handlar om disciplinära processer, arbetsrätt, arbetsmiljö, samverkan men även att navigera i lednings- och styrsystem. Generellt sett märker vi att dessa frågor har ökat det sista året, vilket minskar möjligheten till planerbar verksamhet. Med planerbar verksamhet menas här utvecklingsinriktade frågor som är initierade från KLK-HR eller från verksamheterna inom Barn och Utbildningsförvaltningen. Med anledning av Coronapandemin har den oplanerbara verksamheten ökat kraftig, precis som i övriga kommunen. Utvecklingsinitiativ har därför till stor del skjutits på framtiden.

Några utvecklingsprojekt löper dock på. Ett arbete kring att stärka arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron i förskolan påbörjades under senhösten 2019 och har pågått under 2020. Utifrån analyser av sjuk- och frånvaromönster har hygienrutiner förtydligats, utbildningar för medarbetare om betydelsen av god social miljö har genomförts och utbildningar för chefer i förebyggande sjukfrånvaro har genomförts. Sjuktalen gick under 2019 ner till en lägre nivå, delår 1 har de varit kvar

2021-02-05 09:25 34

på en lägre nivå för att sedan påverkas av pandemin. Årets sjukfrånvarosiffror är fortsatt svårtolkade då pandemins effekter orsakat en frånvaro som till stor del baseras på oro. Från mars och framåt är sjukfrånvaron i förskolan mycket hög, under hösten vände siffrorna något och läget stabiliserades. Siffrorna behöver följas över en längre tid för att kunna urskilja pandemins effekter.

Inom Barn och Utbildningsförvaltningen har funnits en bemanningspool, som i huvudsak arbetat med att försörja förskola och grundskola med vikarier. Under delår 1 genomfördes en utredning av poolen, för att utröna om verksamheten behöver ställas om för att bättre möta morgondagens kompetensförsörjningsbehov. Utredningens resultat visade på behov av att göra om poolen till en mer renodlad pool för timvikarier och specialistutbildade elevassistenter. I samband med utredningens färdigställande påbörjades pandemin. Utifrån det sjönk behovet av medarbetarna i poolen omedelbart. Det innebar att förvaltningen under vår och sommar genomförde en stor omställning, där samtliga månadsanställda i poolen ställdes om. I dagsläget består poolen endast av timvikarier och hanteras av en anställd koordinator.

Övrigt genomförda arbeten under 2020 inkluderar implementering av nya gemensamma löneprinciper, omreglering av vissa typer av befattningar för att skapa likvärdighet i kvalifikationskrav, genomlysning av rektorers arbetsmiljö genom djupintervjuer, förändring av anställningsområden i förskolan samt planering, genomförande och hantering av arbetet med att öppna en ny gymnasieskola, främst kring tjänstefördelning, bemanning och personalstruktur.

4-årigt processmålHållbart arbetsliv.

Bedömning

Titel Kön Utfall Mål BedömningSjukfrånvaro, andel (%) 7,1% 6,3%I30. Hållbar medarbetarengangemang (HME), index

81.0

Medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun, andel (%)

81%

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradSamtliga förvaltningar och bolag ska systematiskt arbeta med att skapa förståelse för beslutade policy och riktlinjer för medarbetarskap, chef- och ledarskap. I åtagandet ingår också att införa nya arbetssätt och metoder för Modigt ledarskap och Modigt medarbetarskap. (KS, alla nämnder, alla bolag)

Arbetet med implementering har genomförts i ganska stor omfattning trots pandemin. Det behöver dock fortgå under 2021 dels för de som inte hunnit, vilket främst gäller gymnasiet, dels för de som gått igenom materialet en gång genom en uppföljning, för att säkra förståelsen.

PersonalredovisningI grundskolan har sjukfrånvaron minskat jämfört med motsvarande period 2019, detta trots covid-19 influensa under mars 2020. Det är framför allt den korta sjukfrånvaron bland kvinnor som är lägre jämfört med motsvarande period förra året.

2021-02-05 09:25 35

Total sjukfrånvaro, tillsvidare anställdaTrend 2020 2019

Alla kön 7,9% 7,0%Kvinnor 8,5% 7,5%Män 6,1% 5,6%

EkonomiBedömning Trend

1-åriga åtagandenTitel Status FärdiggradUtarbeta förslag, initiera och genomföra effektiviseringar och intäktshöjande åtgärder som sammanlagt förbättrar kommunkoncernens ekonomi med 300 miljoner kronor till 2022. (KS, samtliga nämnder och bolag)

Arbetet leds från kommunledningskontoret i nära samarbete med förvaltningen.En översyn av förvaltningskontoret pågår för att identifiera hur vi kan effektivisera arbetet och processer som stöttar och frigör utrymme våra verksamheter på sikt. I detta arbete är digitalisering central för att komma framåt.

4-årigt processmålAlla enheter har en ekonomi i balans.

Bedömning

12 enheter har ett negativt resultat för året

Titel Utfall Mål BedömningAndel enheter med ekonomi i balans 65% 100%

Effektiva upphandlingar och inköp.

Bedömning

Titel Utfall Mål BedömningAvtalstrohet, andel (%) 87% 83%

Ekonomisk redovisningAlla utförande enheter inom Grundskolenämnden är resultatenheter. Det innebär att chef för varje enhet har fullt ekonomiskt ansvar för resultatet. Ökat antal elever genererar ökade intäkter och omvänt minskar intäkterna. Resursfördelningsmodellen är omedelbar och ställer krav på effektiv omställning. Syftet är att tydliggöra resultatansvaret och att föra ut resurserna till utförande enhet.

Helårsutfall

2021-02-05 09:25 36

Grundskolenämndens helårsresultat är +20,0 mnkr. I resultatet ingår underskott som Grundskolenämnden fått med sig från 2019 på -0,2 mnkr. Förändringen av semesterlöneskulden påverkar resultatet negativt med -6,7 mnkr och analysen visar på att den förändringen hänger ihop med högre sjukfrånvaro. Sjuklönekostnaderna är 70% högre än föregående år.

Grundskolenämnden har fått ett tilläggsanslag för tilläggsbeloppen på 11,5 mnkr avseende andra halvåret 2020. Antalet ansökningar har dock under året varit färre än beräknat och utfallet blir 68,5 mnkr, vilket är +3,3 mnkr mot budget.

Avvikelsen mot budget för nämnden ligger främst i statens ersättning för sjuklönekostnader +17,6 mnkr, men samtidigt finns ökade kostnader pga. Corona i form av vikarier, material och inhyrda skolsköterskor eftersom anställda skolsköterskor varit utlånade till annan förvaltning. Kostnaderna i nämnden är 4,3 mnkr och nettoeffekt pga. Corona är +13,3 mnkr.

Grundskolenämnden har under året haft lägre lokalkostnader än budget +7,1 mnkr pga. förseningar, lägre måltidskostnader +2,7 mnkr då måltidspris inte var klart när budgeten lades samt högre statsbidrag för främst Läxhjälp, Lärarlönelyftet och Specialpedagoger. De ökade statsbidragen ökar på intäkterna med 6 mnkr. Tilläggsbelopp för elever med särskilda behov har beviljats med 8,0 mnkr mer än budget, vilket beror både på att fler elever fått tilläggsbelopp och att ersättningen höjts under andra halvåret.

Budgetavvikelsen för anslagsdelen av Grundskolenämndens verksamheter är +9,1 mnkr där tilläggsanslaget för tilläggsbelopp samt tidigare års överskott är de största posterna. Budgetavvikelse för grundskolans skolpengsfinansierade del är +8,9 mnkr och grundsärskolans +2,1 mnkr.

Anslag Grundskolenämnden

Resultatet för den anslagsfinansierade verksamheten är för året 7,0 mnkr och inklusive tidigare års överskott +9,1 mnkr.

Förvaltningsgemensamt

Grundskolenämndens förvaltningsgemensamma verksamheter gör ett överskott på eftersom tidigare års överskott delvis fick behållas. Resultatet för förvaltningsgemensamma enheter är 4,0 mnkr där tidigare års överskott ingår. Förvaltningen saknar bemanning inom vissa områden, men har inte haft möjlighet att bemanna dessa.

Tilläggsbelopp

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har kommit med dom i två ärenden gällande tilläggsbelopp där Eskilstuna kommun är den ena. HFD slår fast att storleken på tilläggsbeloppen ska bestämmas individuellt för varje elev, och att kommunen inte får utgå från en fastställd budget. Förutom en bedömning av varje elevs unika behov så måste kommunerna göra en individuell bedömning av storleken på tilläggsbeloppen. Utgångspunkten är att storleken på tilläggsbeloppet ska motsvara den verkliga kostnaden för att tillgodose elevens behov i praktiken. Med en justerad tillämpning från andra halvåret 2020 som följer Högsta förvaltningsdomstolens dom var prognosen att nämndens kostnader skulle öka med 11,5 mnkr. Nämnden har fått ett tilläggsanslag för att klara detta och resultatet för helår blev +3,3, mnkr. Antalet ansökningar har gått ner och bidrar till de minskade kostnaderna.

Anslagsfinansierade verksamheter inom grundskolans verksamhet

2021-02-05 09:25 37

Del av Pedagogiskt Centrum samt Sjukhusskolan, Naturskolan, Komtek och Jobbcirkus är anslagsfinansierade verksamheter inom grundskolan och resultatet för dessa är tillsammans +3,7 mnkr. Överskott på +2,0 mnkr pga. försenad start av Pedagogiskt centrum är den största delen av överskottet. Det har också varit en del vakanser som bidrar till överskottet.

Skolpeng Grundskolan

Resultatet för grundskolans skolpengsfinansierade del +8,9 mnkr. Nettoeffekten Covid 19 är +12,1 mnkr. Statens ersättning för sjuklöner är +15,7 mnkr och extrakostnader pga. Covid 19 uppgår till 3,6 mkr. Dessa kostnader består till störst del av extra personalkostnader, kostnader för städ- och rengöringsprodukter, fjärråtkomster, inställda utbildningar/konferenser m.m. Även inhyrning av skolsköterskor pga. utlåning ökar kostnaderna.

Grundskolan har en positiv avvikelse avseende elevvolymer på helår med i genomsnitt +18 elever mot budget. Under våren 2020 kunde vi se att antalet elever var högre än budgeterat, vilket under hösten istället har varit en negativ avvikelse. Avvikelsen är ändå marginell i förhållande till de drygt 11 000 elever som går i våra verksamheter.

Vad gäller fritidselever var det även där en positiv avvikelse mot budget under våren och sedan en negativ avvikelse på hösten. Dock har de negativa avvikelserna ökat på under hösten och utfallet är -73 elever mot budget för året. En trolig förklaring till den större avvikelsen inom fritidshemmen är den effekt som Covid-19 haft. Exempelvis kan korttidspermitteringar och hemarbete ha gjort att fler elever inte behövt utnyttja fritidshemmen.

Tilläggsbelopp för elever med särskilda behov avviker positivt med +8,0 mnkr i förhållande till budgeten för perioden. Den största orsaken till avvikelse är att under året har ersättningen, genom tilläggsanslaget, ändrats till att täcka faktiskt lönekostnad istället för schabloniserade belopp.

Utöver en positiv avvikelse på helår avseende bidraget Läxhjälp på 4 mkr så har till viss del även andra bidrag underbudgeterats. Bidrag kopplade till anställda såsom lärarlönelyftet, karriärtjänster och bidrag för studier utgör en positiv avvikelse på totalt 6 mkr. Bidrag från Arbetsförmedlingen har lett till en positiv avvikelse på 2 mkr och flera mindre bidrag har bidragit till ytterligare 2 mkr mer än budget.

Lokalkostnaden avvikelser positivt mot budget med ungefär 7 mkr. Orsaker är större effekt av sänkt internränta än budgeterat samt kostnader som är budgeterade för hyreshöjningar som inte kommit senare än budgeterat. Värt att nämna är ändå att grundskolan fått ökade hyreskonsekvenser för bland annat Skiftinge och paviljonger på Årbyskolan även om kostnadsökningen inte är fullt så stor som budgeterades.

Fler inköp av elevdatorer samt uppdatering av IT-utrustning och datorer generellt gör att kostnaderna ökar för inköp ökar. Totalt överstiger materialkostnaden budget med ca 7 mnkr. Del av de medel som inte kunnat nyttjas pga. Corona har använts till att förbättra lärmiljöerna i våra skolor.

Ny verksamhet inom Pedagogiskt Centrum var planerad att starta under våren. Försening av tillgång till lokalen senarelade starten och lägre kostnader ger därför en positiv avvikelse på +3,7 mnkr.

I samband med att grundskolorna jobbade med sin budget konstaterades att de hade svårighet att få ihop ekonomin. Detta främst på grund av att statsbidraget Lågstadiesatsning succesivt fasats ut och att skolorna inte hann ställa om tillräckligt fort då det var mitt i deras läsår. Mycket har hänt under året. Dels Corona, dels det positiva beskedet avseende statsbidraget Läxhjälp. Enheter som tidigare gjort överskott, fick med sig en del av dessa vilket gjorde att läget förbättrades. Vi har trots positiva

2021-02-05 09:25 38

engångseffekter i form av bidrag för sjuklöner från staten ganska många verksamheter som har negativa resultat för året.

Corona effekten samt andra positiva engångsposter förbättrar betydligt grundskolans totala resultat för året. Grundskolan har svårt att få ihop ekonomin med den grundfinansiering kommunen har idag, men med hjälp av engångseffekten från Corona samt ökade statsbidrag klarar grundskolan ändå ett plusresultat.

Grundsärskolan

Grundsärskolan har under flera år haft kraftig ökning av elever – ca 20 elevers ökning på två år.

Grundsärskolans resultat är +2,1 mnkr för året och där ingår det överskott grundsärskolan fick med sig från tidigare år på +0,4 mnkr. Ersättningen från staten för sjuklönekostnader är den största delen +1,2 mnkr, men även lokalkostnaderna för Grundsärskolan är lägre än budgeterat +0,9 mnkr. Personalkostnaderna avviker negativt och är en direkt effekt relaterat till de ökade volymerna av elever. Grundsärskolan arbetar aktivt för att komma framåt med digitalisering och en hel del inköp har med anledning av detta gjorts under året. Den största delen av plusresultatet kommer från Tuna skolområde vars resultat är +2,3 mnkr.

Status för Grundskolenämndens större fastighetsrelaterade objekt per 31 december 2020 är enligt nedanstående

Skiftingehus, etapp 1 (kök, matsal och idrottshall) är klar.

Etapp 2 (slöjdsalar, bild- och musiksalar samt undervisningslokaler för åk 4–6 och resursskolan) är klart och tas i bruk under januari 2021. Etapp 3 och 4 pågår och beräknas vara klara sommaren 2022.

Nybyggnationen av Forskaren pågår och planeras att stå klart oktober 2021. Därefter kommer befintlig byggnad att byggas om.

Byggnationen av Skogsängsskolan påbörjades i september 2020.

Nötknäpparen, F-9 skola (Munktellskolan). Projektering pågår för etapp1.

Förstudien är klar gällande nya lokaler för Fristadsskolan. Projektering startar i januari 2021.

2021-02-05 09:25 39

2021-02-05 09:25 40

ResultaträkningÅr: 2020

Grundskolenämnden Utfall ack - Dec 2019

Utfall ack - Dec 2020

Budget ack Jan - Dec 2020

Avvikelse ack Dec 2020

- Kommunersättning/skolpeng 1 196,7 1 254,9 1 247,5 7,4- Övriga intäkter 158,8 216,2 183,9 32,3Summa INTÄKTER 1 355,5 1 471,1 1 431,4 39,7- Personalkostnader -950,1 -1 035,5 -1 024,5 -11,1- Lokalkostnader -186,5 -180,2 -187,3 7,1- Köp av verksamhet -12,5 -12,6 -14,3 1,8- Övriga kostnader -214,6 -222,6 -205,3 -17,3Summa KOSTNADER -1 363,6 -1 450,9 -1 431,4 -19,5FINANSNETTO 0,0 0,0 0,0Summa ÅRETS RESULTAT exkl. över-/underskott

-8,1 20,2 0,0 20,2

Över-/underskott 11,5 -0,2 -0,2Summa ÅRETS RESULTAT inkl. över-/underskott

3,4 20,0 0,0 20,0

Effekter till följd av covid-19Effekter till följd av Covid -19 Belopp, mnkrIntäkterBidrag sjuklönekostnader från staten 17,7Summa intäkter 17,7KostnaderVikarier -2,3Vikariepool obokad personal -0,3Material -0,4Inhyrda skolsköterskor och övriga kostnader -1,3Summa kostnader -4,3Nettoeffekt 13,4

Covid-19 har haft en positiv effekt i ekonomin under året. Totalt för perioden april till december har nämnden fått bidrag motsvarande 17,7 mnkr. Kostnader relaterade till Covid -19 uppgår till 4,3 mkr. Dessa kostnader består av vikariekostnader (2,3 mnkr), kostnader för städ- och rengöringsprodukter, fjärråtkomster, inställda utbildningar/konferenser mm. Dessutom har vi behövt köpa in tjänster och då främst hyra in skolsköterskor för 0,8 mnkr. Nettoeffekt pga. Covid -19 är 13,4 mnkr.

2021-02-05 09:25 41

Driftredovisning för underliggande enheterÅr: 2020

Grundskolenämnden Utfall helår 2019

Utfall ack - Dec 2020

Budget helår

Budgetavvikelse ack - Dec 2020

Gemensamma verksamheter grundskola skolpeng

-30,5 -86,6 -271,6 10,8

Grundskolor skolpeng -956,30 -921,9 -751 -0,8

Grundskola anslag -3,1 -1,1 -1,4 0,3

Grundsärskola skolpeng -67,5 -76,4 -76,0 2,1

Summa Grundskola & Grundsärskola skolpeng

-1 057,4 -1 086,0 -1 100,0 12,4

Förvaltningsgemensamt skolpeng -19,4 -21,7 -20,6 -1,1

Förvaltningsgemensamt anslag -64,9 -59,2 -66,9 5,4

Summa Förvaltningsgemensamt -84,3 -80,9 -87,5 4,3

Summa Grundskola & Grundsärskola exkl. Tilläggsbelopp

-1 141,7 -1 166,9 -1 187,5 16,7

Tilläggsbelopp -63,1 -68,5 -60,0 3,3

Summa Grundskolenämnden -1 204,8 -1 235,4 -1 247,5 20,0

Investeringsredovisning

Investeringsredovisning grundskolanÅr: 2020 Konto inv.: INVESTERINGAR Budgetår: 2020

Anläggningsinvesteringar Utfall ack

totalt

Total projekt- budget

Avvikelse Prognos- avvikelse

Budget helår 2020

Budgetavvikelse helår

Anläggningsinvesteringar (kf)Fastighetsinvesteringar (kf)

0,0 0,0 0,0

Övriga investeringar (KF) 0,0 0,0 0,4Summa Anläggningsinvesteringar (kf)

0,0 0,0 0,4

Nämndbeslutad investering

-8,8 -8,8 -11,9 3,1

2021-02-05 09:25 42

Intern styrning och kontrollInternkontroll

Nämndens internkontroll integreras alltmer i verksamhetsplanering, uppföljning och förbättringsarbete. Enligt kommunallagen ska nämnderna se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt att de föreskrifter som gäller för verksamheten följs. Nämnden skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig, samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Genomförda kontrollåtgärder och moment rapporteras i Delår 1 och Delår 2 till respektive styrelse och nämnd. Efter årets slut slutrapporteras interkontrollen till respektive nämnd/styrelse och kommunledningskontoret gör en granskningsrapport av koncernens internkontrollarbete, inklusive de kommungemensamma kontrollmomenten.

Revisorerna granskar årligen all kommunal verksamhet och har under 2020 inom ramen för detta granskat nämndens internkontroll. Resultat och nämndens svar finns i ärende FSN/2020:152 / GSN/2020:722 / GN/2020:207 och hanteras i separat beslut på februarinämnden 2021.

Arbetet med internkontroll under kalenderåret 2020 omfattar såväl slutrapport för internkontroll 2019, genomförande och rapportering av internkontroll 2020, som planering och beslut om internkontroll för 2021.

Arbetet med internkontrollen genomgår en ständig revision och därför är flera av de lärdomar som vi dragit löpande under 2020 redan implementerade i planen för 2021.

Den pågående Coronapandemin har påverkat allt arbete under 2020 beroende dels på att resurser har gått till de snabba omställningar som krävts och fortfarande krävs, dels satt gränser för fysiska möten. Trots detta har vi lyckats utveckla arbetet med internkontroll och även skapat en större förståelse och samstämmighet i hur vi ska arbeta med detta. En nödvändig översyn och uppdatering av kommunövergripande riktlinjer/anvisningar har också påbörjats centralt för att skapa mer enhetlighet.

Detaljerad slutrapport för intern styrning och kontroll 2020 bifogas som bilaga till verksamhetsberättelsen för 2020.

Grundskolenämnden 2021-02-05KvalitetsenhetenJan-Olof Ruuska

1 (14)

2021-02-05 09:25 1

Slutrapport för intern styrning och kontrollFas: Följa upp internkontrollplan helår 2020 Rapportperiod: 2020-12-31 Organisation: Grundskolenämnden

Huvudprocess

GrundskolaRisk

RISKEN ATT HOT ELLER VÅLD MOT GRUNDSKOLEELEV EJ FÖRHINDRAS ELLER IDENTIFIERAS PÅ

GRUND AV BRISTANDE RUTINER, VILKET LEDER TILL EN OTRYGG MILJÖ FÖR ELEVER. Riskvärde

Kontrollmoment

Kontrollera upplevd trygghet hos elever i årkurs F-9Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdPeter Ledin Arbetet med att följa

upp resultaten och de åtgärder som genomförs utifrån resultaten har försvårats av situationen med pandemin då stort fokus lagts på att klara den dagliga driften av verksamheten. Ingen tyder dock på att resultatet skulle ha försämrats till följd av den extra ordinära situationen. Brukarenkäternas resultat är i princip oförändrade. Den upplevda tryggheten varierar mellan skolor, men också mellan klasser. Resultaten på skolornas trygghetsbarometrar

Fortsatta trygghetsbarometrar och trygghetsvandringar. Krav på att alla skolor bör ha trygghetsteam som ansvarar för att främja trygghet och förebygga otrygghet ställs av grundskolans ledning. Rutiner för obehörig och nyanställd personal ska säkerställas så att skolornas trygghetsarbete fortlevs även personalbyte. Det arbete på förvaltningsnivå som har påbörjats för att följa upp kränkningsanmälningar kommer att vidareutvecklas. Under


2 (14)

2021-02-05 09:25 2

och trygghetsvandringar visar ökad trygghet. En särskilt utmärkande framgångsfaktor är organiserad rastverksamhet och en större ökad närvaro av vuxna på raster. Antalet kränkningsanmälningar på skolor med organiserad rastveksamhet har markant minskat. Skolor med hög personalomsättning, frånvarande ordinarie personal och obehöriga lärare rapporterar att det har negativ inverkan på elevernas upplevda trygghet. Många skolor har startat trygghetsteam som har ett trygghetsskapande ansvar på skolorna. Trygghetsteamen har positiv inverkan på elevernas upplevda trygghet. Rutiner för hur kränkningsanmälningar hanteras på förvaltningen har skärpts vilket gör att utredningar hanteras mer skyndsamt och inte "faller mellan stolarna".

pandemin har extra fokus lagts ute på skolorna i att säkerställa att säkra upp de miljöer och situationer som är kritiska trots lägre personalnärvaro. Ett större arbete har tillsammans med andra förvaltningar gjort kring tryggheten i anslutning till Fristadsskolans närmiljö

Senaste kommentar (2020-12-31):

Hot eller våld kommer att kunna inträffa även om rutiner finns men genom att rutiner finns ökar förutsättningarna för att kunna agera på ett bra sätt när något trots allt händer.


3 (14)

2021-02-05 09:25 3

RISKEN ATT SKOLANS PERSONAL UTSÄTTS FÖR HOT OCH VÅLD, VILKET LEDER TILL

OTRYGGHET OCH SÄMRE UNDERVISNING.Riskvärde

Kontrollmoment

Säkerställa att det finns uppdaterade och kända rutiner vid hot och våld, samt att en plan för förebyggande arbete tagits fram.

Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdHans Ringström Genom att rutinen

finns är det första målet uppnått. Först när rektorer och medarbetare känner att det finns ett förebyggande arbete som ger resultat är det andra målet uppnått. Det förebyggande arbetet har inte utvecklats ytterligare under pandemin utan ligger kvar på samma nivå.

Grundskolans ledning ska tillsammans med våra HR-konsulter fortsätta stödja och stärka rektorerna inom ramen för rektorernas APTn. Fortsatt arbetet under rektors ledning på skolenheternas APT.


Rutin för hot och våld finns och är kända. Ett arbete för att stärka det förebyggande arbetet pågår.

RISKEN ATT GARANTERAD UNDERVISNINGSTID AV OLIKA ANLEDNINGAR INTE GENOMFÖRS, TEX OM LEKTIONER STÄLLS IN ELLER GENOMFÖRS UTAN LÄRARE VID BRIST PÅ VIKARIER, FELAKTIG UTLÄGGNING AV DEN GARANTERADE UNDERVISNINGSTIDEN I SCHEMAT ETC. VILKET LEDER TILL SÄMRE MÅLUPPFYLLELSE.

Riskvärde

Kontrollmoment

Kontroll att det finns rutiner och ett säkert rapportsystem för inställda lektioner för att kunna bedöma hur vanligt det är med lektioner som går bort.

Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdHans Ringström Skolchef bedömer att

det finns brister inrapporteringen från skolorna men att den trots allt förbättrats trots att pandemin

Ny bedömning av behov av åtgärder kan görs när effekterna av pandemin klingat ut


4 (14)

2021-02-05 09:25 4

påverkat möjligheterna för skolorna att hinna med det administrativa arbetet. Genom att rutinen finns är det första målet uppnått. Först när rektorer och medarbetare känner att det finns ett förebyggande arbete som ger resultat är det andra målet uppnått. Det förebyggande arbetet har inte utvecklats ytterligare under pandemin.


Under pandemin ej accepterat värde. I normalläge mycket nära uppnått

RISKEN ATT ELEVER FÅR EN FÖRSÄMRAD KUNSKAPSUTVECKLING INTRÄFFAR PÅ GRUND AV

HÖG SKOLFRÅNVARO, VILKET LEDER TILL ATT FÄRRE ELEVER NÅR GRUNDLÄGGANDE

GYMNASIEBEHÖRIGHET Riskvärde

Kontrollmoment

Kontroll av elevfrånvaroAnsvarig Bedömning Resultat ÅtgärdPeter Ledin Regelbunden

avläsning och rapportering av frånvaro sker. Elevernas frånvaro är fortfarande allt för hög med det är svårt att avgöra på vilket sätt pandemin påverkat. Det finns exempel på hur närvaron i vissa lägen och på vissa skolor ökat under pandemins andra våg, förklaringen kan ligga i att elever blivit mer motiverade för skolarbete när

Uppföljning av vilka effekter den nya rutinen medfört kommer att kunna göras under 2021


5 (14)

2021-02-05 09:25 5

omvärlden känns otrygg. Uppföljning av antalet hemmasittare och elever med problematisk frånvaro sker och skolorna har genom den nya närvaroplanen fått en tydligare struktur i sitt arbete. De nya rutinerna har även medfört att vi på huvudmannanivå har en bättre blid av läget och vilka insatser som genomförs.


KPMG genomför revision inom detta område den 25 augusti 2020. Förhoppningsvis kan revisionsrapporten stödja förvaltningen i dess fortsatta utvecklingsarbete.


6 (14)

2021-02-05 09:25 6

Upprätthålla krisberedskap Risk

DET ÄR EN RISK ATT KOMMUNEN INTE ÄR TILLRÄCKLIGT FÖRBEREDD PÅ GRUND AV

BRISTANDE RUTINER OCH KUNSKAP OM KRISORGANISATION OCH KRISBEREDSKAP, VILKET

LEDER TILL SKADA FÖR ALLMÄNHETEN OCH MINSKAT FÖRTROENDE.Riskvärde

Kontrollmoment

Kontroll av tillämpning av rutin för krisorganisation och krisberedskap (se bifogat dokument för läsvänlig version)

Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdHans Ringström Genom varje förvaltning-

och bolags kontinuerliga arbete med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) skapas en grundläggande förmåga att hantera samhällsstörningar. Därför är det viktigt att åtgärderna som analysen arbetar fram förs in i ordinarie arbete med verksamhetsplaner, budget, förankras i ledning och blir en integrerad del i utvecklingsarbetet. Kännedomen om åtgärder för att förbättra förmågan varierar men är överlag relativt god. Alla förvaltningar- och bolag tjänar på ett brett engagemang i analysen. En förutsättning för god krisledning är att organisationen använder liknande strukturer, delar synsätt och metoder. Det har inte funnits någon fastställd plan för extraordinära händelser för mandatperioden att utgå från utan den senaste är från perioden

Åtgärderna gäller alla förvaltningar- och bolag. Vid implementering tas stöd av krisberedskapssamordnare på kommunledningskontoret. Utarbeta en kommungemensam övningskalender årsvis där varje förvaltning- och bolag avsätter datum för att öva en målgrupp kvartalsvis samt öva förvaltnings- och bolagsledning minst en gång varje år (framtagandet genomförs förslagsvis inom ramen för huvudprocess krisberedskap). Plan för hantering av särskilda, allvarliga och extraordinära händelser för mandatperioden förankras och färdigställs innan implementering (Kommunledningskontoret ansvarar för att ta fram och förankra den). Utarbeta ett krisledningssystem som motsvarar krisledningsorganisationens delar och funktioner (förslagsvis i huvudprocess


7 (14)

2021-02-05 09:25 7

2012–2015. En del gemensamma ramar byggs dock ändå genom lednings- och stabsmetodiken som är uppskattad generellt. Utbildningar genomförs och den används i nästan alla förvaltningar- och bolag. För att utvecklas och lära känna organisationens olika delar samt tydliggöra roller, mandat och ansvar behövs dock kontinuerlig övningsverksamhet. En del har inte genomfört övningsverksamhet på lång tid eller aktiverat sin krisledning för att hantera en skarp händelse. Prestigelösa övningstillfällen utan den närvarande pressen av en reell händelse behövs för att bli bättre. Övning är grundbulten i att utveckla ledningsförmåga. Barn- och utbildningsförvaltningen, Kommunledningskontoret, delar av Serviceförvaltningen och Destination Eskilstuna behöver genomföra mer övningsverksamhet generellt. Övriga förvaltningar- och bolag behöver planlägga och koordinera övningar över förvaltning- och bolagsgränserna för att skapa förutsättningar för ett lärande kring hanteringen av händelser över förvaltnings- och bolagsgränserna.

krisberedskap). Kommunledningskontoret ansvarar för att upphandla grundutbildning i lednings- och stabsmetodik samt funktionsutbildningar. Varje förvaltning och bolag ser till att den genomförs av de som ingår i respektive krisledning. Varje förvaltning- och bolag ser till att åtgärderna i risk- och sårbarhetsanalysen budgeteras och förs in i ordinarie planering.


Internkontrollen 2020 avser: Risken att kommunen inte är tillräckligt förberedd på grund av bristande rutiner och kunskap om krisorganisation och krisberedskap, vilket leder till skada för allmänheten och minskat förtroende.


8 (14)

2021-02-05 09:25 8

Den här delen avser kunskap om krisorganisationen samt tillämpning av rutin för krisorganisation och krisberedskap.

Internkontrollen genomfördes primärt som en enkätstudie som skickades ut till ledningsgrupperna i alla kommunens förvaltningar och bolag. Enkäten skickades även till de funktioner som haft ett uppdrag kopplat till utvecklingen av krisberedskap- eller krisledning vid respektive förvaltning eller bolag. Huvuddelen av svaren är av en kvalitativ sort där det snarare handlar om att kartlägga utvecklingsområden eller fånga upp åtgärdsförslag än att mäta efterlevnad. Eftersom återkoppling önskas på nämndnivå är barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter uppdelade utifrån respektive nämnd. Kommunledningskontorets utvärdering av hanteringen av händelsen i Nyfors samt KPMG:s utvärdering av hanteringen av covid-19 är även underlag för kontrollen.

RISK ATT INVÅNARE, BRUKARE OCH/ELLER KUNDER INTE FÅR TILLRÄCKLIGT SNABB

INFORMATION VID EN ALLVARLIG HÄNDELSE/KRIS PÅ GRUND AV ATT ORGANISATIONEN INTE

HAR KÄNDA RUTINER FÖR KRISKOMMUNIKATION, VILKET KAN LEDA TILL SKADA FÖR

BERÖRDA PARTER.Riskvärde

Kontrollmoment

Kontroll av tillämpning av rutin för information vid en allvarlig händelse/kris.Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdHans Ringström Kommunikationen mellan

nämndens krisledning och den centrala krisledningen upplevs som ganska bra med ett medel på 3,49. Vård- och omsorgsnämnden sticker ut negativt i resultatet (2,75) och gymnasienämnden positivt (4,67). Den mest återkommande kommentaren är att kommunikationen kom igång för sent och att den inte sker snabbt nog samt att ansvarsfördelning och kontaktvägar är otydliga. Det förekom även kritik mot att det saknats återkoppling och informationsinhämtning från förvaltningar/bolag samt att det inte finns en gemensam struktur för

Åtgärderna gäller alla förvaltningar- och bolag. Vid implementering tas stöd av krisberedskapssamordnare på kommunledningskontoret. • För att komma tillrätta med otydligheten i roller, förväntningar, ansvar och struktur behöver kommunkoncernens kriskommunikationsplan uppdateras. Den måste även kommuniceras och brytas ned till förvaltnings-/bolagsnivå, så att samtliga planer hakar i varandra. • Många av de stödfunktioner som finns för förvaltningens kommunikatörer är inte tillgängliga i den takt som behövs. Ett system för att snabbt lösgöra resurser för


9 (14)

2021-02-05 09:25 9

kommunikationen. 94 % av de tillfrågade svarade att kommunikationsfunktionen varit inblandad i förvaltningens krishantering. Det är emellertid oklart om det varit som medlem i krisledningsstaben, eller om de varit delaktiga genom stöd och tillgång till kanaler. Kommunikationen internt under pandemin har skett i ordinarie kanaler och det har sett olika ut på olika förvaltningar/bolag. 64 % av de tillfrågade i SCB:s undersökning anser att kommunens information varit ganska eller mycket bra. Extern information har förmedlats via kommunens webbplats och sociala medier. 32 % av de tillfrågade hämtar information därifrån.

exempelvis översättningar och annat kommunikationsstöd som förvaltningar/bolag behöver tas fram. • Upphandla ett system för snabb information till samtliga eller utvalda medarbetare. • Utarbeta ett ledningssystem som ger vägledning om och stödjer informationssäker kommunikation. • Utarbeta en kommungemensam övning för att öva kommunikationsansvar för samtliga ledningsgrupper.


Internkontrollen 2020 avser: Risk att invånare, brukare och/eller kunder inte får tillräckligt snabb information vid en allvarlig händelse/kris på grund av att organisationen inte har kända rutiner för kriskommunikation, vilket kan leda till skada för berörda parter.

Den här delen avser tillämpning av rutin för information vid en allvarlig händelse/kris.

Internkontrollen genomfördes som en enkätstudie som skickades ut till ledningsgrupperna i alla kommunens förvaltningar och bolag. Frågorna skulle besvaras graderat 1–5 eller med ja/nej-svar. Dessutom har det funnits möjlighet att kommentera svaren i ett fritextfält. Frågorna är framförallt besvarade utifrån kommunikationen under pandemin, men även kommunledningskontorets utvärdering av hanteringen av händelsen i Nyfors, SCB:s tilläggsfrågor (2 st) gällande kommunikation vid samhällsstörningar samt KPMG:s utvärdering av hanteringen av covid-19 är underlag för kontrollen.


10 (14)

2021-02-05 09:25 10

SäkerhetRisk

RISK FÖR ATT INFORMATION INTE SPARAS OCH SKYDDAS I ENLIGHET MED STYRDOKUMENT

PÅ GRUND AV BRISTFÄLLIG HANTERING, VILKET KAN LEDA TILL ATT ORGANISATIONEN INTE

LEVER UPP TILL LAGKRAV OCH ENSKILDA DRABBAS. Riskvärde

Kontrollmoment

Kontroll av att information sparas och skyddas i enlighet med styrdokument som finns för respektive områden.

Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdHans Ringström En enkät har

genomförts 2019 för att skapa ett nuläge för hur nämnder och bolag klassificerar, hanterar och skyddar information. Enkäten sändes till 13 nämnder, svar inkom från elva. De som inte svarade är Förskolenämnden och Kommunstyrelsen.

Utifrån svaren går att utläsa att det finns medvetenhet i organisationen om informationsklassning, rutiner och skyddsåtgärder, men att bilden inte är helt homogen över hela organisationen och att det saknas rutiner för klassning av information.• Nio av elva nämnder anger att det finns styrande dokument som reglerar hur information ska skyddas. • Sex nämnder svarar att man har etablerade rutiner avseende

Kommungemensamma åtgärder, kommunledningskontoretKommungemensamma riktlinjer för klassificering av information och hanteringsregler. Kommungemensam modell för informationsklassning med tillhörande hanteringsregler lanserades i samband med utbildningsmaterial rörande användning av videokonferenssystem Teams i april 2020. Informationsklassningsmodell och hanteringsregler ingår som en del i de anvisningar för informationssäkerhet som är under framställan. Anvisningarna har ett beroende till kommande riktlinje gällande informationssäkerhet. Denna är nu på nämndremiss (ärende KSKF/2020:360) och beräknas fastställas av kommunfullmäktige tidigast i april – maj 2021. Därefter kommer anvisningarna att fastställas på tjänstemannanivå.


11 (14)

2021-02-05 09:25 11

sekretessbeläggning av information och vilken information som kräver tystnadsplikt. • Tre nämnder svarar att det finns rutiner för att säkerhetsklassificera information.

Enkätsvaren visar vidare att det finns medvetenhet kring hantering personuppgifter som regleras i dataskyddsförordningen samt säkerhetsåtgärder avseende detta. Sju nämnder svarar att man har skyddsåtgärder vad avser känsliga personuppgifter.

Utav enkätsvaren kan man också tyda att förvaltningarna överlag inte har särskilda säkerhetsåtgärder för samhällsviktig information. Endast en av nämnderna svarar ja och sex nämnder har valt att inte besvara fråga. Se vidare bilaga 1. Sammanställning av enkätsvar.

Under våren 2020 har frågan rörande utbildning av informationssäkerhet initierats. Kommunstrateg informationssäkerhet planerar tillsammans med Kommunstrateg HR, att ta fram ett utbildningspaket med nya riktlinjer, kopplade till e-utbildning vid nyanställning. I paketet kommer också att ingå att stärka möjligheterna för cheferna att vara ett stöd till personalen i dessa frågor.

Nämnder/förvaltningar åtgärderNär de nya riktlinjerna och utbildningspaketet lanseras behöver nämnder och förvaltningar ta aktiv del av dessa och tillse att dess personal nås av riktlinjer och deltar i utbildningarna. På nästan alla förvaltningar finns representant utsedd att övervaka och svara på frågor rörande informationssäkerhet. Dessa representanter ingår i Nätverk informationssäkerhet, vilka fungerar som ambassadörer för frågorna inom sina respektive förvaltningar.


Vad gäller kännedom om styrande dokument och medvetenheten om dataskyddsförordningen är det relativt känt av nämnderna, med några undantag.

Endast tre nämnder anger att man har rutiner för klassificering av information. Fram till april 2020 har det inte funnits någon enkel informationsklassningsmodell att använda inom kommunen som helhet. All typ av information förekommande heller inte på alla nämnder.


12 (14)

2021-02-05 09:25 12

Kompetensförsörjning Risk

RISKEN ATT RAPPORTERADE TILLBUD INTE UTREDS OCH ÅTGÄRDAS PGA CHEF INTE ÖPPNAR

ÄRENDET, VILKET KAN LEDA TILL ATT ARBETSMILJÖN INTE UTVECKLAS. Riskvärde

Kontrollmoment

Kontroll av att tillbud utreds och åtgärdas av chef.Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdMoa Skoglöf Förvaltningens

inregistrerade tillbud och arbetsskador under 2020 är totalt 960 stycken, varav 657 är anmälda skador. Av dessa är 715 åtgärdade, 95 under utredning och 140 ännu ej åtgärdade. Av de ej åtgärdade ser det ut som följer: 43 finns i förskolan, 91 i grundskolan/gemensamma enheter och 6 i gymnasiet. En majoritet är registrerade i november och december 2020.

Det finns ett antal händelser som inte är hanterade men är äldre än 3 månader, totalt 30 stycken. Detta hanteras genom att HR-konsult kontaktar ansvarig chef och slutför arbetet tillsammans.


Antal tillbud och arbetsskador behöver följas mer ingående för att vi ska kunna dra några slutsatser, eftersom vi vet att det finns osäkerhet kring vad som ska anmälas som tillbud och vad som ska anmälas som arbetsskada. Detta har vi inte hunnit göra.

Dessutom kan det finnas en viss Coronaeffekt, då medarbetare anmält in sjukdom som arbetsskada och/eller tillbud. Detta är korrekt hantering men vi vet inte i dag hur stor denna andel är.


13 (14)

2021-02-05 09:25 13

Ekonomi och redovisning Risk

RISKEN ATT VI INTE TAR DEL AV DE STATSBIDRAG VI HAR RÄTT TILL PGA VI SAKNAR

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH BRISTER I SAMORDNING, VILKET LEDER TILL AVSAKNAD AV

RESURSFÖRSTÄRKNING PÅ VIKTIGA OMRÅDEN.Riskvärde

Kontrollmoment

Kontroll av att förvaltningen har en uppdaterad stadsbidragskalender.Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdMonica Yngerlöv Krantz

Rutin finns för ansökan samt att ansvarig chef finns på alla statsbidrag vi avser söka.

Vi arbetar på en förbättrad rutin för ännu bättre samordning. Denna rutin genomarbetas och är på gång.


Vi behöver ta ett större grepp och för ännu bättre samordning

.

RISKEN ATT SKOLORNAS EKONOMI INTE HANTERAS PÅ ETT KORREKT SÄTT PÅ GRUND AV

BRISTANDE KOMPETENS, VILKET LEDER TILL EN BRISTFÄLLIG HATERING AV EKONOMIN. DET

FINNS OCKSÅ EN RISK ATT BRIST PÅ UPPFÖLJNING GÖR ATT BRISTER INTE UPPTÄCKS.Riskvärde

Kontrollmoment

Risken att det inte finns rutiner och kompetens för att säkra kontanthantering och att felaktigheter inte upptäcks.

Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdMonica Yngerlöv Krantz

Projekt uppstartat med anledning av KPMG utredningen. Riktlinjer för kontanthantering finns samlat på internportalen. Information har getts på chefsforum. Utbildning ej genomförd.

Extern projektledare ansvarar för att se över rutiner och liknande på gymnasiet vilket vi sedan bör kunna återanvända inom alla skolformer.


14 (14)

2021-02-05 09:25 14


Decentraliserat ekonomiansvar skapar problematik med detta.

Risk

Risk för att chefer inte går den obligatoriska arbetsmiljöutbildningen på grund av att den inte ges prioritet i tid vilket leder till att det förebyggande arbetsmiljöarbetet riskeras och att delegationen åsidosätts.

Riskvärde

Kontrollmoment

KONTROLL AV ATT NYA CHEFER GÅTT DEN OBLIGATORISKA ARBETSMILJÖUTBILDNINGEN OCH

DÄRMED FÅTT DELEGATION PÅ OMRÅDET. DETTA ÄR ETT KONCERNGEMENSAMT

KONTROLLMOMENT 2020Ansvarig Bedömning Resultat ÅtgärdMoa Skoglöf Antal chefer på BUF

som gått arbetsmiljöutbildningen är relativt få, i jämförelse med andra förvaltningar. Endast 4 av 19 nya chefer på BUF har gått vår arbetsmiljöutbildning. Uppföljning har endast gjorts per förvaltning, ej per skolorganisation.


"Vi vet inte hur många av de nyrekryterade cheferna som redan besitter en arbetsmiljökompetens. Enligt arbetsmiljölagen är det kompetensen som avgör om närmaste chef kan fördela arbetsmiljöuppgifter, inte att de gått kommunens utbildning.

Förslag till ny hantering av detta kontrollmoment har tagits fram från KLK HR inför nästa år. "

Documents

och slutrapport för internkontroll 2020 Grundskolenämndens