1

Vin, vatten och geologi

Och något om begreppet ”Terroir”

Sven Jonasson

Vinkunskap II - HT 2007 – GU (MHM)

Chapa, 2006

2

Vad behövs för att göra vin ?

Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre6 CO2 + 6 H2O + solenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2

Dessutom behövs:Makronäringsämnen (N, P, K)Mikronäringsämnen

Socker + vatten + jäst => alkohol + vattenC6H12O6 → 2 CH3CH2OH + 2 CO2 + energi

Vinets kvalitet beror på

• Grape• Ground• Guy

Eller: Druva, När, Var, Hur, Vem

3

Vinplantan måste ha någonstans att växa!

Platsen = ”Ground” = ”Var”

Bestämmer:

• Medelklimat• Markförutsättningar

Vattentillgång (dränering och hushållning)NäringstillgångSolexponeringMm

4

Terroir

”Växtplatsen och dess förhållanden”inkl Jordmån

DräneringMakro – och mikroklimatUrval av mest lämpad druva (mha ”trial- and error”)

Var odlas vin?

(Vitis vinifera – Europeiska vitis )

5

Produktionssiffrorna ej aktuella

Summa 5 636 500 ha

6

Något om geologi och

geologisk historia

Geologiska kretsloppet

7

Jordklotets avsvalning är en drivande kraft för geologiska processer

Plattektonik förändrar kontinenternas och havens utseende och läge över tiden

8

Den geologiska åldern spelar underordnad roll för

vattenkvantitet men viss roll för vattenkvaliteten

Några viktiga geologiska begrepp

• Mineral• Bergarter (magmatiska / sedimentära / metamorfa)

• Erosion / vittring / transport• Jordarter / sediment• Jordmåner

9

Bergart / vittring / jordart / jordmån bestämmer:

• Naturlig näringstillgång

• Dränering

• Vattenhållning / vattenmagasinering

10

Mineral – bergarter - modermaterial

Ytbergart Djupbergart

11

Amfibolit

Diabas

12

Gabbro

Granit

13

Granit – detalj (mikroskopbild)

Ådergnejs

14

Sandsten

Olika minerals vittringsbenägenhet

15

Vittring av mineral gör att näringsämnen som finns i mineralen blir (växt)tillgängliga

Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av pH

16

Mineralnäringsämnena i markvattnet kommer dels från vittring av mineraloch dels från gödsling

Grov men viktig indelning av jordar / sediment

• Sand• Silt• Ler

17

USDA Textural triangle

Jordarna är olika grova i en sluttning, oftast mer grovkorniga högre upp och mer finkorniga längre ner

18

• Porositet - anger hur mycket utrymme det finns av porer och sprickor i en volym (jord eller berg)

• Hydraulisk konduktivitet (permeabilitet)– anger hur lätt vatten kan rinna igenom en jord eller en bergart (hur permeabel jorden eller berget är)

• Grova jordar (grus, sand)– Väldränerade

(har hög hydraulisk komduktivitet)– Magasinerar inte mycket vatten

• Finkorniga jordar (silt, lera)– Inte särskilt väldränerade

(har låg hydraulisk konduktivitet)– Magasinerar mycket vatten

19

Sluttningsformer och dränering

Corton Hill

20

Dräneringberor alltså både av

hur grov jorden äroch

hur marken sluttar

God dräneringär särskilt viktig under förhållanden där mycket nederbörd kan förekomma och då särskilt nära tidpunkten för skörd

Möjlighet till konstbevattning är viktig / nödvändig i områden med låg eller osäker

nederbörd

ex Mendoza i Argentina – ligger i regnskugga från AndernaCaliforninen – låg nederbörd innanför bergen i Coastal RangeBevattning ofta inte tillåten i områden där naturlig nederbörd brukarräcka till

”Lagom” med vatten är viktigt !!

21

Indelning av jord och berg utgående från ler- och kalkhalt

(av betydelse exempelvis i Alsace)

Kalkhalt 0 % - 5 %, resten lerahochprozentiger tonLera - ren

Kalkhalt 5 % - 15 %, resten leramergerliger TonMärgelhaltig lera

Kalkhalt 15 % - 25 %, resten leraMergeltonMärgellera

Kalkhalt 25 % - 35 %, resten leraTonmergelLermärgel

Kalkhalt 35 % - 65 %, resten leraMergelMärgel

Kalkhalt 65 % - 75 %, resten leraKalkmergelKalkmärgel

Kalkhalt 75 % - 85 %, resten leraMergelkalkMärgelkalk

Kalkhalt 85 % - 95 %, resten leramergerliger KalkMärgelhaltig kalk

Kalkhalt 95 % - 100 %, resten lerahochprozentiger KalksteinKalk(sten) - ren

(tysk indelning)Kalk - Märgel - Ler

22

Triangeldiagram: sand, lera, kalk

Sluttningsriktning och solexponering

23

Vad är mest betydelsefullt: Orientering (riktning), geologiskt material, dränering ??

Olika typer av geologi / terroirer(Fanet, 2004)

• Edge of Faults (Alsace, Bourgogne)• Sedimentary Basins (Paris, Aquitaine, La

Rioja, Piedmont, Tuscany)• Quaternary Terraces (Medoc, Pomerol)• Ancient Basement (Port + Vinhos Verdes)• Foothills of Mountains (Jura, Chile,

Mendoza, California)• Volcanic Terroirs (Auvergne, Tokaj)

24

Bergarter i kända vinområden

Sedimentära:• Kalksten (ex Champagne)• Skiffer (ex Mosel)

Magmatiska:• Granit (ex Hermitage, Beaujolais)• Ryolit (ex Tokaj)

Exempel på vinområden med olika typer av geologi

i Frankrike

25

26

Parisbassängen - Exempel på sedimentär bassäng

Förkastningar och tektonik

27

28

Strykning (strike) och stupning (dip)

OBS !! =>

29

Förkastningsdominerad geologi

Exempel Alsace

Alsace

30

Vogeserna Rhein-graben

Granit, gnejs

BuntsandsteinMuschelkalkKeuper - märgel

Yngre sediment

31

Med både ungefär N-S och O-V orienterade förkastningar fås en mosaik med olika geologiska förhållanden

Förkastningar är ofta inte helt plana och parallella ytor

Source : Claude SITTLER

32

Flödesdominerad geologi -sediment

Exempel SV Frankrike

33

Bordeaux

34

35

Medoc

Grusterrass i Medoc

36

Gruaud-Larose2e Cru ClasséSt. Julien

(Fanet, 2004)

37

Terroir

Några citat och åsikter:

Halliday (2006)

38

39

Hur finner man bästa platsen för ny vinodling ??

Ett exempel från Kalifornien

40

41

Omfattande markundersökningar ger underlag för rekommendationer om

vilka jordar som lämpar sig bäst för nyodling av vin