Nyttoanalys SVPL slutrapportepi.vgregion.se/upload/SVP Samordnad vårdplanering...PENG-analys Samordnad vårdplanering Västra Götalandsregionen December 2006 0 10000 20000 30000

PENG-analysSamordnad vårdplaneringVästra Götalandsregionen

December 2006

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

8000090000

100000

Snittnytta totalt

Svårvärderbar nytta 36 301 KKr

Indirekt nytta 23 410 KKr

Direkt nytta 32 331 KKr

061215/Göran Lundgren [email protected]

Certifierad PENG ledare

80415 Komplettering(text i rött)Christina Wisser, Projektledare [email protected]

Kostnad för nyttan 22 190 KKr

Nettonytta 69 852 KKr

PENG-analys SVPL 2(22)

INNEHÅLL Inledning, Verksamhetsidé, PENG-modellen…………….……. 3 1. Mål och syften……………………………………………... 4 1.1 Mål för projektet……………………………………….. 4 1.2 Syfte med PENG-analysen…………………………….. 4 1.3 ÄR-, NOLL- och BÖR-lägen………………………….. 4 1.4 Nyttoperiod……………………………………………. 4

1.5 Analysgrupp………………………………………… 4 1.6 Helhetsperspektiv/Intressenter………………………….5

1.7 Vad händer sedan(efter PENG-analysen)………………….51.8 Uppföljning……………………………………………. 5

2. Insikt……………………………………………………….. 5 3. Objektets avgränsning…………………………………….. 5 4. Objektet……………………………………………………. 5 4.1 ÄR-läget………………………………………………..5 4.2 Faktaunderlag………………………………………… 6 4.3 NOLL-läget…………………………………………… 6 4.4 BÖR-läget…………………………………………….. 6 5. Identifierade Nyttoeffekter……………………………….. 6 6. Strukturerade nyttoeffekter………………………………. 6 7. Värderade nyttoeffekter……………………………………7 7.1 Värderade nyttoeffekter - Regionen….. …………………….… 7 7.2 Värderade nyttoeffekter - Kommunerna……………………... 10 7.3 Värderade nyttoeffekter – Patienterna………………………… 12 8. Kostnader för nyttan………………………………………14 9. Validering och hindersanalys……………………………..1510. Nettonytta och hemtagningsansvar………………………16

Bilaga 1: Nyttostruktur – Regionen(sid 19)Bilaga 2: Nyttostruktur – Kommunerna(sid 20)Bilaga 3: Nyttostruktur – Patienterna(sid 21)Bilaga 4: Nyttostruktur – Totalt(sid 22)


Informationsteknik/IT

Vården är en ”kunskaps-kommunikations- och informationsindustri”

Informationstekniken/IT kan lösa många av dagens problem och bidra till att klara av de stora framtida

utmaningarna

PENG-analys SVPL-projektetPå uppdrag av styrgruppen för samordnad vårdplanering har en PENG-analys genomförts för att identifiera ochvärdera de nyttoeffekter som kan tänkas genereras av införandet av ett nytt IT-stöd för den samordnade vårdpla-neringsprocessen.

IdéAll verksamhet bygger på en affärs-/verksamhetsidé. Det är den som motiverar verksamhetens existens. För densamordnade vårdplaneringen har vi formulerat den här idén:

PENG-modellenPENG är ett hjälpmedel och en modell som används såväl inom det privata näringslivet som inom den offentligasektorn för att analysera utfallet av planerade, pågående eller redan genomförda investeringar. Detta sker genomatt man – i en kreativ analysprocess – identifierar och värderar nyttoeffekter i pengar. Med stöd av PENG-mo-dellen kan man bryta ner större problemkomplex i mindre och hanterbara delar. Modellen bygger på sunt förnuftoch är enkel att arbeta med. Den är indelad i tre faser: Förberedelsefasen, Genomförandefasen och Kvalitetssäk-ringsfasen.

Förberedelsefasen 1. Bestäm mål och syften 2. Skapa insikt 3. Bestäm och avgränsa objektet 4. Beskriv objektet

Genomförandefasen 5. Identifiera nyttoeffekter 6. Klargör sambanden i en nyttostruktur 7. Värdera nyttoeffekterna 8. Definiera och värdera kostnaderna för nyttan

Kvalitetssäkringsfasen 9. Klassificera nyttan och gör hindersanalys

10. Beräkna nettonyttan och fastställ hemtagningsansvar

Utifrån ett gränsöverskridande perspektivha patienten/vårdtagaren i centrum oav-sett vilken huvudman som är involveradi vården.

Anm.Patienten/vårdtagaren kallasfortsättningsvis enbart pati-enten


1. Mål och syften1.1 Mål för projektet(se även projektdirektivet)Målet för projektet är att via en säker och snabb kommunikation och informationsöverföring öka kvalitet ochsäkerhet samt effektivisera hanteringen av patienternas samordnade vårdplanering och övergångar i vårdkedjan.

1.2 Syfte med PENG-analysenSyftet med PENG-analysen är att:

Få ett adekvat beslutsunderlag Att tydliggöra underlaget för erforderliga ledningsbeslut Att synliggöra nyttor internt och externt Få ett ökat ledningsengagemang Få underlag för en korrekt avgränsning av projektet som helhet och ingående etapper Få ett bättre underlag för en kravspecifikation där samtliga perspektiv är belysta Identifiera och fokusera på verksamhetsmålen vid genomförandet Få ett underlag för verksamhetsuppföljning

1.3 ÄR-, NOLL- och BÖR-lägenÄR-läget är aktuell status när analysen görs. NOLL-läget är den situation som gäller när ”det nya” skall tas ibruk och BÖR-läget är då de förbättringsmål som gäller för respektive nyttoeffekt tillfullo har uppnåtts. SomÄR-läge gäller här maj månad 2006. NOLL-läget är maj 2008 och BÖR-läget maj 2011.

ÄR-läge Noll-läge BÖR-lägeMaj 2006 Maj 2008 Maj 2011

1.4 NyttoperiodNyttoperioden = avskrivningstiden = 3 år(maj 2008 – maj 2011)

1.5 AnalysgruppArbetet har genomförts av de personer som finns redovisade i förteckningen nedan, vilka var och en represente-rar ett både djupt, brett och kvalificerat kunnande beträffande såväl verksamheten som IT-förutsättningarna fören effektivisering av vårdplaneringsarbetet. Arbetet har inkluderat en kort utbildning i PENG-modellens funktionoch uppbyggnad. Sex halvdagsmöten har genomförts under ledning av Göran Lundgren från Information Pro-cessing Management Svenska AB. Mellan de olika mötena har även telefon- och e- postkontakter skett. Även idet här arbetet har vi brottats med den generella problematik som finns inom hälso-/sjukvården att verkligen fåtillgång till personalens tid och verksamhetskunnande. Alla i den direkt operativa verksamheten har varit hårt ar-betsbelastade och haft svårt att prioritera tid för analysarbetet. Det har fått effekter både när det gäller represen-tationen av olika yrkeskompetenser och att få tiden att räcka till för deltagande i mötena. Att få kontinuitet i ar-betet har därför varit svårt och det är inte något som heller har underlättats av att deltagarna haft problem att av-sätta erforderlig tid mellan olika möten för att bearbeta och vidareförädla tidigare framtagna arbetsresultat.

Nr Namn Funktion/titel Deltagit vid möte1 Almqvist Kerstin Planeringsledare stadskansliet Göteborg 1+32 Assmundson Åsa Projektledare SU 1+2+3+4+5+63 Axelsson Inger Verks chef Brämargårdens Vårdcentral 2+3+4+5+64 Hamborg Björn Läkare Kungälvs sjukhus 1+2+3+4+5+65 Larsson Inger Vårdutvecklare SKAS 1+2 +4+5+66 Lindbom Håkan Ekonom NÄL 1+2+3+4+5+67 Otterberg Berit Sjukhusansvarig Falköping 1+2+3+68 Risfelt Lena Planeringsledare Stadskansliet G-borg 1+4+5+69 Svensson Idalena Planeringsledare Västkom 1+2+3+4+5

10 Wikström Nils-Anders Läkare primärvården Fyrbodal 1+2+3+4+611 Zainali Bijan Utvecklingsledare Komm förb Fyrbodal 1+2+3

Hansson Eva Biträdande projektledare 1+2+3+4+5+6Hyllert Margareta Biträdande projektledare 6Wisser Christina Projektledare 1+2+3+4+5+6Persson Sanna Förvaltn högskolan Göteborgs universitet 4

PENG-ledare: Göran Lundgren, INFORMATION PROCESSING MANAGEMENT Svenska AB


1.6 Helhetsperspektiv/IntressenterEn investering i ett IT-stöd för att effektivisera patienternas samordnade vårdplanering och övergångar i vård-kedjan skapar nyttoeffekter som ett flertal olika intressenter kan tillgodogöra sig. I värderingen har vi därföranlagt ett helhetsperspektiv över vilka mervärden som projektet totalt kan tänkas generera. De olika intressentersom här kan komma ifråga är:

Patienterna Kommunerna Västra Götalandsregionen(VGR)

1.7 Vad händer sedan(efter PENG-analysen)Resultatet ska utgöra en del av beslutsunderlaget för ledningsfunktioner/styrgrupper på olika nivåer och utgöraunderlag för kommunikation och information till berörda intressenter. Härutöver rekommenderas att nyttoana-lysens resultat används som underlag för lokala analyser på enskilda sjukhus, primärvårdsområden och kom-muner.

1.8 UppföljningUppföljning skall ske i september månad 2011. Detta skall ske av det nya forumet för ”Styrgrupp för IT-relate-rade samverkansprojekt” mellan VGR och kommunerna i VG. Frågan avgörs av styrgruppen för slutgiltigtbeslut.

2. InsiktEn genomgång av hur PENG-modellen fungerar och hur den praktiskt kan tillämpas gjordes vid det första mö-tet för analysgruppen. Vad som då bl a särskilt betonades var att det här inte handlar om att mäta nyttoeffektermed bokföringsmässig precision, utan att det istället främst handlar om att göra subjektiva värderingar med ut-gångspunkt från kvalificerad yrkesprofessionalitet.

3. Objektets avgränsningProjektet omfattar den huvudprocess där patienter skrivs in i slutenvård och är aktuella för vårdplanering. Pro-cessen sträcker sig till det läge då patienterna skrivits ut från slutenvården och har upprättade vårdplaner. Dedelprocesser som ligger till grund för nyttovärderingen är följande:

o Ankomsto Bedömning av vårdbehovo Bedöm behov av inskrivningsmeddelandeo Inskrivningsmeddelandeo Underlag till vårdplaneringo Mottagningsbevis erhållso Kallelse till vårdplaneringsmöteo Fastställ tid för vårdplaneringsmöteo Genomför vårdplaneringsmöteo Meddelande utskrivningsklar patiento Beslut om utskrivningo Skriv ut/Stoppa utskrivning/Utebliven/abruten avskrivning

4. ObjektetObjektets ÄR-, NOLL- och BÖR-läge kan i korthet beskrivas enligt följande:

4.1 ÄR-lägeI VG (Västra Götaland) ingår 49 kommuner, 17 sjukhus, 129 vårdcentraler och en stor mängd privata vårdgivare.Projektet är gränsöverskridande på många sätt. Ett är att det ingår tre olika huvudmän i arbetet kommun, VGR(Västra Götalandsregionen) och privata vårdgivare. I nuläget faxar de allra flesta vårdgivare dokument mellansig. Det är ibland upp till 22 fax kring en patient. Det förekommer olika uppgifter om att ett ärende tar mellan 30minuter till ca 2 timmar arbetstid per patient. Faxmeddelanden har huvudsakligen två syften. Det ena syftet är attvård och omsorgsinformationen ska följa vårdtagaren för att få en god och säker vård. Det andra är att betal-ningsansvaret ska övergå till kommunen när patienten är utskrivningsklar. Arbetet med att planera att en patientska bli utskriven sker i flera olika steg där det ska vara kvittenser (justering/signering) på vissa meddelanden. IVG finns idag minst 5 olika rutiner för att utföra arbetet kring den samordnade vårdprocessen. Det innebär attbenämningar och innehåll skiljer sig samt även själva rutinen. I Göteborg finns ett IT-stöd för delar av proces-sen.


4.2 Faktaunderlag(vid analystillfället uppskattade uppgfter)Antal kommuner 49 stAntal sjukhus 17 stAntal vårdcentraler 129 stAntal privata vårdgivare 130 stAntal invånare 1 600 000 stAntal utskrivn klara pat/år 56 000 stAntal vårdplaneringar 50 000 stAntal sända fax/vårdärende 15 stAntal tel samtal/vårdärende 7 stHandläggn tid/vård plan ärende 4,0 tim (mantid för alla parter)Tid per faxtillfälle envägs 4,2 min(enl Fyrbodals beräkningar)Portokostnader/vårdplan 5 krAntal faxpapper totalt 2 240 000 blanketter i omlopp/1 120 000 faxtillfällenSamtalskostnader för fax 403 000 kr(a 36 öre)Antal användare 14 000 (13 – 15 000 st)

4.3 NOLL-lägeFörändringar pågår ständigt ute i de olika verksamheterna. I NOLL-läget gäller därför att en del av de manuellarutinerna har förändrats till att fungera på ett bättre sätt än vad som gäller i ÄR-läget.

4.4 BÖR-lägeRutinerna beträffande utskrivningsklara patienter har likställts på ett sådant sätt att ett standardiserat elektronisktutbyte av överenskommen information har möjliggjorts. Detta genom alternativa IT-lösningar som utgår frånrespektive organisations utgångsläge avseende aktuellt IT-stöd. Häri innefattas såväl vård-/omsorgsperspektivetoch betalningsperspektivet som granskningen av avvikelseprocessen. Användarna får ett IT-stöd i det dagligaarbetet med registrering och överföring av uppgifter kring vården av den enskilde patienten. Återanvändning avtidigare registrerade uppgifter kommer bl a att möjliggöra betydande tidsbesparingar. IT-stödet ger också möj-ligheter att följa vårdprocessen bättre genom att vård- och omsorgsdokumentation kan utbytas mellan parterna påett sådant sätt att det kommer patienten tillgodo genom förbättrad vård och omsorg. Innehållet i de pappersbase-rade meddelanden som ingår i den manuella rutinen skall hanteras elektroniskt och detta på ett sådant sätt att ettbeslutsunderlag kring den enskilde patienten skapas och finns tillgängligt i vårdplaneringsprocessen. IT-stödetger också en övergripande bild av aktuell planeringssituation och pågående vårdärenden. Historik kommer ocksåatt finnas tillgänglig på ett strukturerat sätt.

5. Identifierade nyttoeffekterI en individuell ”brainstormingprocess” identifierades så många nyttoeffekter som möjligt för vardera patienter-na, regionen och kommunerna. Detta på så sätt att samtliga deltagare i analysgruppen fick bedöma vilka effekter”SVPL” kunde tänkas få på verksamheten. Dessa effekter noterades på post-it-lappar, vars innehåll sedan grov-strukturerades så att lappar med likartat innehåll fördes ihop.

6. Strukturerade nyttoeffekterDe olika nyttoeffekterna sammanfördes sedan i huvudgrupper med likartad nytta. De grupper som då utkristal-liserade sig var för patienten: Snabbare rehabilitering, Lägre vårdkostnader, Mindre kvalitetsbrister/Högre kva-litet, Lägre informationskostnader och Bättre trygghet. Dessa kunde sedan var för sig brytas ner ytterligare tilllägre nivåer. Motsvarande strukturerade sammanställningar gjordes även för regionen och kommunerna - Destrukturerade nyttoeffekter som gäller för patienterna redovisas i bilaga 3 på sidan 20, de som gäller för regioneni bilaga 1 på sidan 18 och de som gäller för kommunerna i bilaga 2 på sida 19. På sida 21 finns en total samman-ställning över de summerade nyttorna. För samtliga nyttostrukturer finns en logik inbyggd på så sätt att läsningfrån höger till vänster ska kunna ske med verbet ”GER” och läsning från vänster till höger ska kunna ske medverbet ”KRÄVER”. I ett separat och simuleringsbart exceldokument finns de olika nyttoeffekterna redovisademed sina beräkningsvariabler, som också har en direkt koppling till de olika nyttostrukturerna.


7. Värderade nyttoeffekterVärdering av effekterna i pengar har gjorts dels under analysmötena och dels som hemarbete mellan de olikamötena. De värden som åsatts har baserats på deltagarnas uppgifter om fakta och på subjektiva rimlighetsbe-dömningar. Först har ”börnyttan” uppskattats och det är det högsta värde som respektive nyttoeffekt kan tänkasuppnå under nyttoperioden/avskrivningstiden. Värdena avser bruttonytta och redovisas sedan som ”snittnytta”dvs genomsnittliga årsvärden(ett genomsnitt av hur hemtagningen beräknas kunna ske under den 3-åriga avskrivningsperioden). Förde angivna värdena finns även den ”säkerhetsgrad” med vilken bedömningen har skett redovisad i olika färger,grönt, gult och rött. Grön färg avser här ”Direkt Nytta”, gul färg avser ”Indirekt Nytta” och röd färg avser ”Svår-värderbar Nytta(i punkt 9 på sida 14 redovisas förutsättningarna för hur färgsättningen sker). I en del fall har tidsknapphet ochbrist på relevant värderingsunderlag gjort att en del nyttoeffekter fått en mer schablonmässig bedömning. Månganyttoeffekter avser ”sparad tid”. För dessa gäller det också att bedöma vad den sparade tiden kan användas till.Totalt handlar det om drygt 90 000 timmar för regionen och 52 000 timmar för kommunerna. Vilka effekter somgenererat dessa timmar redovisas separat i den simuleringsbara excelnyttostrukturen. Av innehållet i den framgåratt de 90 000 och 52 000 timmarna består av många små tidsbesparingar för ett stort antal medarbetare.

7.1 Värderade nyttoeffekter - RegionenFör regionen gäller att många nyttoeffekter avser ”sparad tid”. För dessa har vi också bedömt vad den sparadetiden kan användas till. Vilka effekter som genererat dessa timmar redovisas i nyttostrukturen. En mindre del avden tiden har bedömts kunna minska kostnaderna för sjukskrivning, övertidsarbete och nyrekrytering. Resteran-de del utgör ett nyttoutrymme som kan tas tillvara för ”ökad patientnytta”, ökad kvalitet , ökade krav och framti-da utmaningar.

Mindre pappersåtgång - 36 KKrAntalet faxutskrifter kommer att reduceras från 2 200 000 st till 100 000 st. Med ett kostnad på 5 öre för varjepapper innebär det en besparing på (2 100 000 x 0,05)kr = 105 KKr som omräknat till snittnytta blir 60 KKr. Avdenna nytta kan Regionen tillgodogöra sig 60% och kommunerna 40%. Nyttovärde = 0,6 x 60 KKr = 36 KKr.

Mindre blankettkostnader – 105 KKrUtformning av nya blanketter och förändring av innehållet i gamla blanketter för fem olika rutiner kommer attersättas av en enda rutin med standardiserat innehåll. Det gör att både tryck-, lager och distributionskostnaderkommer att sparas. Härutöver kommer även tidsbesparingar. Papperskostnadsbesparingen är 2 100 000st x 0,05kr = 105 KKr. Totalt beräknas besparingen kunna uppskattas till den dubbla papperskostnaden dvs 210 KKr somi snittnytta blir 105 KKr-.

Mindre faxkostnader – 83 KKrKostnaderna för 1 100 000 faxsändningar kommer att minska och de kostnader som då kommer ifråga är toner(0,1 kr), telekostnad(0,09 kr) och avskrivning på faxutrustning(0,06 Kr). Det ger en börnytta på 165 KKr och ensnittnytta på 83 KKr. Hänsyn har då tagits till att regionen enbart kan tillgodogöra sig 60% av den totala bespa-ringen.

Mindre telefonkostnader – 25 KKrKostnaderna för telefonsamtal kommer att minska från fyra till tre samtal per ärende. För 50 000 ärenden och engenomsnittlig kostnad per samtal på 1 krona blir börnyttan 50 KKr och snittnyttan 25 KKr.

Snabbare/tydligare justering - 1 457 KKrJusteringarna kan ske både snabbare och tydligare. Det innebär att patienter som inte skall vara kvar på vårdav-delningar kan komma snabbare därifrån. Utgår man här från uppgifter som gäller för Fyrbodal och räknar uppdessa till regionnivå med en multiplikator på 5,75, så ger det en börnytta på 2 300 KKr och en snittnytta på 1 457KKr. Detta för 100 sparade vårddygn a 4 000 kr.

0 KKr 0 KKr 36 KKr

0 KKr 0 KKr 105 KKr

8 KKr 8 KKr 66 KKr

3 KKr 5 KKr 18 KKr

0 KKr 291 KKr 1 165 KKr


Uppföljningsmöjligheter enklare/snabbare – 434 KKrUppföljningar kommer att kunna göras både bättre och snabbare genom lättare åtkomst till information och in-formation av högre kvalitet än tidigare. Det gäller både för statistikrapporteringen och för den medicinska upp-följningen. Uppföljning sker idag helt manuellt och enbart vid avvikelser. Värdet har här uppskattat som enschablonnytta på 1 000 KKr brutto som i nettosnittnyttovärde blir 434 KKr.

Mindre antal avvikelser – 900 KKrDet stora trötthet som finns i rapporteringen kommer att bli mindre. Underrapportering i form av att man intedirekt fyller i alla uppgifter kommer att försvinna. Man måste ringa för att få uppgifterna, som sedan också skallvidarebefordras. Bristerna finns företrädesvis i överlämningspunkterna mellan region och kommun och dessakommer att minska. Man lär av de fel som uppkommer och som rapporteras. Cirka 6 000 avvikelser kan reduce-ras till hälften och med ett uppskattat pris på 600 kr per avvikelse så blir bruttonyttan 3 000 x 600 kr = 1 800KKr och snittnyttan 900 KKr.

Färre felaktiga beslut – 9 984 KKrFelaktiga beslut leder bl a till onödiga återinskrivningar av patienter. Antalet sådan har uppskattats vara cirka300 stycken. Av dessa bör 240 kunna försvinna. Med vardera fyra dygn på akutvårdavdelning till en kostnad på6 KKr/dygn så blir bruttonyttan 240 x 4 x 6 000 kr = 5 760 KKr som omräknad till nettonytta blir 4 992 KKr.(Utgör t ex en onödig inskrivning per dag i hela regionen). Med hänsyn till den tid som åtgår för kontakter medoch kommunerna tillkommer en kostnadsbesparing som kan uppskattas vara lika stor som den som gäller föråterinskrivningen dvs ytterligare 5 760 KKr. Det ger en total nettonytta på (4 992 + 4992) KKr = 9 984 KKr

Bättre image – 3 000 KKrAtt verksamheten fungerar bättre, att effektiviteten ökar och att kvalitetsbristerna blir mindre ökar verksamhe-tens förtroendekapital och ger en förbättrad image såväl internt som externt. Detta ökade förtroendekapital attman klarar av uppdraget bättre har ett värde, som vi här satt till 3 miljoner. Storleken på det värdet är svår attuppskatta men genom att göra det så markerar vi att nyttoeffekten både är stor och viktig. Det här är dock envärdering som ytterst bör göras av den högsta ledningen

Effektivare ekonomiadministration – 652 timmarEkonomiadministrationen sker idag företrädesvis helt manuellt. För Fyrbodal bedömer man att två dagar per må-nad kan sparas. det ger 2 x 8 x 12 tim/år = 192 timmar. Uppräknat till regionnivå blir det 5,75 x 192 timmar == 1 104 timmar. Härtill kommer ytterligare telefonsamtal, makuleringar m m som tar tid, vilken beräknats till200 timmar. Summa bruttonytta blir då (1 104 + 200) timmar = 1 304 timmar. Omräknat till snittnytta blir det652 timmar.

Registrering en gång – 22 500 timmarTidsåtgången för registrering uppgår med nuvarande rutiner genomsnittligt till 90 minuter. Den tiden bör kunnahalveras till 45 minuter och det för 50 000 ärenden. Det ger en tidsbesparing på 37 500 timmar i börnytta och 22500 timmar i snittnytta.

Färre telefonsamtal – 1 500 timmarAntalet telefonsamtal kommer att minska. Genomsnittliga fem samtal per ärende idag kan sannolikt reduceras till4 samtal med hjälp av det kommande IT-stödet. Utgår man då från en genomsnittstid per samtal på 3 minuter såkan bruttonyttoeffekten beräknas till 1 samtal x 3 min x 50 000 min = 150 000 min = 2 500 tim. Det ger en ge-nomsnitttlig årsbesparing på 1 500 timmar.

173 KKr 130 KKr 130 KKr

180 KKr 270 KKr 450 KKr

0 KKr 2 995 KKr 6 989 KKr

3 000 KKr 0 KKr 0 KKr

652 tim

22 500 tim

1 500 tim


Mindre passning av telefontider – 50 timmarRutinerna är olika för olika enheter. För Skaraborg gäller t ex att en vårdplanering kan få läggas åt sidan till näst-kommande dag, om den inte faxas inom angiven tid till kommunerna. Från sjukhuset måste man passa tidernanär kommunen kan ta emot faxmeddelanden. Efter kl 16 kan man t ex inte faxa utan då måste man vänta till på-följande dag. Vårdplaneringar försenas på det här sättet och vårdtiden kan förlängas med en dag extra. Schablon-nytta 100 börtimmar och 50 snittimmar.

Mindre dubbeldokumentation – 14 000 timmarRegistrering sker i olika vårddokumentationssystem av olika personalkategorier(läkare, sjuksköterskor, parame-dicinare). Samma saker behöver fortsättningsvis inte registreras flera gånger. All information finns nu på ett endaställe. Utgår man från en dokumentationstid på 60 minuter så bör den kunna reduceras med 50% till 30 minuter.För 56 000 utskrivningsklara patienter blir det en tidsbesparing på 56 000 x 30/60 timmar = 28 000 timmar, somi snittnytta blir 14 000 timmar.

Mindre administrativ tid – 2 500 timmarAtt hålla ordning på aktuella telefonnummer, faxnummer och kontaktpersoner tar en hel del tid i anspråk liksomarbetet med att löpande uppdatera de uppgifter som förändras. Med det nya IT-stödet finns allt på ett ställe ochalla parter har tillgång till samma information samtidigt. Utgår vi från att åtkomsten till sökt information tar 10minuter så kan den tiden sannolikt halveras. Det ger en bruttobesparing på 5 min x 50 000 ärenden = 250 000minuter = 4 167 timmar. Omräknat till årlig snittnytta blir detta 2 500 timmar.

Mindre pappershantering – 19 600 timmarPappershanteringen i anslutning till sändande och mottagande av fax kommer att försvinna. Utgår man från attvarje ärende omfattar 10 stycken faxmeddelanden och att den genomsnittliga tiden för varje faxmeddelande är4,2 minuter så blir tidsbesparingen för 56 000 utskrivningsklara patienter 56 000 x 4,2 x 10/60 timmar = 39 200timmar, som uttryckt i årsnytta blir 19 600 timmar.

Mindre kontrollfunktion – 23 333 timmarArbetet med kontroller kommer att minska. Mycket tid går ät för att hålla ordning på dokument och sortera ocharkivera. Har dokumentet verkligen kommit fram? Finns påskrift? Kontrolltiden per ärende uppgår till cirka 60minuter och den tiden kan förväntas kumna minska till 10 minuter För 56 000 utskrivningsklara patienter så kanbesparingen beräknas till 56 000 x 50/60 timmar = 46 667 timmar, som i snittnytta blir 23 333 timmar

Effektivare möten – 6 250 timmarUtgår vi från att den fysiska mantiden för ett vårdplaneringsmöte är 90 minuter och att den tiden kan reducerastill 60 minuter, så blir detta en tidsbesparing på 30 minuter per mötestillfälle. Härav tillgodogör sig regionen50% och kommunerna 50%. För 50 000 vårdplaneringsmöten ger det en tidsbesparing på 0,5 x 50 000 x 30/60timmar = 12 500 timmar som i snittnytta utgör 6 250 timmar.

Mindre faxtid passning/strul – 467 timmarTiden för sändande och mottagande av fax kommer att minska liksom det strul som ibland förekommer i anslut-ning till faxandet. Faxarna står på olika ställen och medarbetarna har olika avstånd till respektive fax. Det händeratt tekniska fel förekommer, papper fastnar, papper och toner tar slut etc. Utgår vi från att strul förekommer vid1% av de 56 000 faxtillfällena och att tidsåtgången per strultillfälle är 10 minuter så kan besparingen uppskattastill 56 000 xx 0,01 x 10/60 timmar = 933 timmar, som i snittnytta blir 467 timmar

50 tim

14 000 tim

2 500 tim

19 600 tim

23 333 tim

6 250 tim

467 tim


Bättre utnyttjande av vårdplatser – 18 000 KKrGenom att få en bättre tillgång till informationen som finns i den justerade vårdplanen kan primärvårdens, kom-munens och sjukhusets personal läsa patientens aktuella behov av insatser vid utskrivningen från sjukhuset. An-svarsfördelningen är tydligare och onödiga återinskrivningar kan minskas. Antalet ”onödiga återinskrivningar”har uppskattats vara 6 000 st och dessa kan minskas till hälften, dvs 3 000 st. Utgår vi från att varje återinskriv-ning omfattar tre vårddygn och att priset per vårddygn är 4 000 kronor kan besparingen i form av börnytta upp-skattas till 3 000 x 3 x 4 KKr = 36 000 KKr som i snittnytta blir 18 000 KKr.

Färre sekretssbrott – 150 KKrMan håller inte rätt sekretssnivå i dagsläget. Fax kommer ibland till helt fel mottagare. För att kunna tillgoodosegällande sekretesskrav med dagens system så uppstår en merkostnad. Regionen ansvarar för säkerheten för mot-tagande faxar i kommunerna. Skulle den tjänsten köpas utifrån för de 500 förstahandsfaxar som används, så in-nebär det en börnytta på 2 tim x 500 x 300 kr = 300 KKr om de köpta timmarna prissätts med 300 kr. Det ger ensnittnytta på 150 KKr. (förprogrammerade faxar, placering av faxar m m)

7.2 Värderade nyttoeffekter - KommunernaÄven för kommunerna gäller att många nyttoeffekter avser ”sparad tid”. För dessa har vi också bedömt vad densparade tiden kan användas till. Vilka effekter som genererat dessa timmar redovisas i nyttostrukturen. En mind-re del av den tiden har bedömts kunna minska kostnaderna för sjukskrivning, övertidsarbete och nyrekrytering.Resterande del utgör ett nyttoutrymme som kan tas tillvara för ”ökad patientnytta”, ökad patientsäkerhet, störretrygghet, ökade krav och framtida utmaningar

Mindre pappersåtgång - 24 KKrAntalet faxutskrifter kommer att reduceras från 2 200 000 st till 100 000 st. Med ett kostnad på 5 öre för varjepapper innebär det en besparing på (2 100 000 x 0,05)kr = 105 KKr. Av denna nytta kan kommunerna tillgo-dogöra sig 40% och regionen 60%. Börnyttan blir då 0,4 x 105 = 42 KKr och omräknad till snittnytta blir den24 KKr.

Mindre blankettkostnader – 105 KKrUtformning av nya blanketter och förändring av innehållet i gamla blanketter för fem olika rutiner kommer attersättas av en enda rutin med standardiserat innehåll. Det gör att både tryck-, lager och distributionskostnaderkommer att sparas. Härutöver kommer även tidsbesparingar. Papperskostnadsbesparingen är 2 100 000st x 0,05kr = 105 KKr. Totalt beräknas besparingen kunna uppskattas till den dubbla papperskostnaden dvs 210 KKr somi snittnytta blir 105 KKr.

Mindre faxkostnader – 55 KKrKostnaderna för 1 100 000 faxsändningar kommer att minska och de kostnader som då kommer ifråga är toner(0,1 kr), telekostnad(0,09 kr) och avskrivning på faxutrustning(0,06 Kr). Det ger en börnytta på 110 KKr och ensnittnytta på 55 KKr. Hänsyn har då tagits till att kommunernas andel av den totala minskningen är 40%.

Mindre telefonkostnader – 25 KKrKostnaderna för telefonsamtal kommer att minska från fyra till tre samtal per ärende. Samtalen blir färre ochman ringer oftare rätt första gången. För 50 400 ärenden och en genomsnittlig kostnad per samtal på 1 krona blirbörnyttan 50 KKr och snittnyttan 25 KKr.

Bättre uppföljningsmöjligheter - 434 KKr

5 400 KKr 5 400KKr 7 200 KKr

0 KKr 45 KKr 105 KKr

0 KKr 0 KKr 24 KKr

0 KKr 0 KKr 105 KKr

6 KKr 6 KKr 44 KKr

3 KKr 5 KKr 18 KKr

173 KKr 130 KKr 130 KKr


Uppföljningar kommer att kunna göras både bättre och snabbare genom lättare åtkomst till information och in-formation av högre kvalitet än tidigare. Det gäller både för statistikrapporteringen och för den medicinska upp-följningen. Uppföljning sker idag helt manuellt och enbart vid avvikelser. Värdet har här uppskattat som enschablonnytta på 1 000 KKr brutto som i nettosnittnyttovärde blir 434 KKr.

Mindre antal avvikelser – 1 500 KKrAntalet avvikelser kan förväntas minska från 10 000 stycken till 5 000. Det blir en reduktion på 5 000 stycken.Med ett pris på 600 kronor per avvikelse ger det en börnytta på 3 000 KKr och en snittnytta på 1 500 KKr. Detförsta året kommer att ge en begränsad effekt sedan följer 50% repektive 100% för år 2 och år 3. Värdet för-modligen alltför lågt och här finns en underrapportering…

Färre felaktiga beslut – 10 000 KKrMan får inte rätt information till kommunen och det kan resultera i t ex återinskrivningar och att vårdplanering ihemmet också görs. En intensiv vårdperiod direkt efter utskrivning. Med fel underlag blir det strul när de kom-mer hem. Man får inte hjälpmedel i rätt tid och man får fel hjälpmedel. Även felaktiga och otillräckliga informa-tioner ang läkemedel. man skickar med medicin för tre dar men det räcker inte och sköterskan får ta över. Mångapersoner blir berörda inom kommunen. Kan röra sig om kostnaden för en årsarbetare per kommun och värdet avdetta uppskattar vi till en börnytta på 20 000 KKr. Det ger en snittnytta på 10 KKr.

Bättre image – 22 050 KKrAtt verksamheten fungerar bättre, att effektiviteten ökar och att kvalitetsbristerna blir mindre ökar verksamhe-tens förtroendekapital och ger en förbättrad image såväl internt som externt. Detta ökade förtroendekapital attman klarar av uppdraget bättre har ett värde, som vi här genomsnittligt beräknat till 900 KKr per kommun. För49 kommuner ger det en börnytta på 49 x 900 KKr = 44 100 KKr och en snittnytta på 22 050 KKr. Storleken pådet värdet är förvisso svår att uppskatta men genom att göra det så markerar vi att nyttoeffekten både är stor ochviktig. Det här är dock en värdering som bör göras av den högsta ledningen.

Bättre planeringsmöjlighet – 4 667 timmarMan får ett bättre planeringsunderlag och kan därför bättre undvika att hamna i oförutsedda problem som kanvara kostsamma att akutåtgärda. Biståndsbedömare kan på sin hemmaplan göra bättre bedömningar. Man fårbättre kontroll på korttidsplatser, särskilt boende m m. Man slipper att ringa runt för att få åtkomst till den infor-mation man efterfrågar. En genomsnittlig planeringstid på 30 minuter kan sannolikt minskas till 20 minuter förvarje utskrivningsklar patient. Det ger en tidsbesparing på 56 000 x 10/60 timmar = 9 333 timmar som i form avsnittnytta blir 4 667 timmar.

Effektivare ekonomiadministration – 9 900 timmarEkonomiadministrationen kommer att kunna effektiviseras. Detta uppskattningsvis och genomsnittligt med 400timmar per kommun. Härtill kommer även cirka 200 timmar avseende onödiga telefonsamtal och makuleringarm m. Det ger en börnytta på (200 x 49) timmar plus ytterligare 200 vilket totalt ger 19 800 timmar som i snitt-nytta blir 9 900 timmar.

Mindre telefontid – 5 000 timmarAntalet telefonsamtal kommer att minska. Totalt kan cirka 250 000 samtal bli 50 000 färre. Utgår vi sedan frånatt varje samtal tar 10 minuter så handlar det här om en besparing på 50 000 x 10/60 = 8 333 timmar. Fördelasdessa sedan med 30%, 50% och 100% över de tre åren så blir snittnyttan 5 000 timmar.

Mindre dubbeldokumentation – 14 000 timmarRegistrering sker i olika vårddokumentationssystem av olika personalkategorier(bistådsbedömare, sjuksköters-kor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m fl). Samma saker behöver fortsättningsvis inte registreras flera gånger.All information finns nu på ett enda ställe.. Utgår man från en dokumentationstid på 60 minuter så bör den kunna

300 KKr 450 KKr 750 KKr

2 000 KKr 3 000 KKr 5 000 KKr

22 050 KKr 0 KKr 0 KKr

4 667 tim

9 900 tim

5 000 tim

14 000 tim


reduceras med 50% till 30 minuter. För 56 000 utskrivningsklara patienter blir det en tidsbesparing på 56 000 x30/60 timmar = 28 000 timmar, som i snittnytta blir 14 000 timmar.

Mindre administration – 2 500 timmarAtt hålla ordning på aktuella telefonnummer, faxnummer och kontaktpersoner tar en hel del tid i anspråk liksomarbetet med att löpande uppdatera de uppgifter som förändras. Med det nya IT-stödet och med tillgång till en e-lektronisk katalog finns allt på ett ställe och alla parter har tillgång till samma information samtidigt. Utgår vifrån att åtkomsten till sökt information tar 10 minuter så kan den tiden sannolikt halveras. Det ger en bruttobe-sparing på 5 min x 50 000 ärenden = 250 000 minuter = 4 167 timmar. Omräknat till årlig snittnytta blir detta2 500 timmar.

Mindre faxtid passning/strul – 467 timmarTiden för sändande och mottagande av fax kommer att minska liksom det strul ibland förekommer i anslutningtill faxandet. Faxarna står på olika ställen och medarbetarna har olika avstånd till respektive fax. Det händer atttekniska fel förekommer, papper fastnar, papper och toner tar slut etc. Utgår vi från att strul förekommer vid 1%av de 56 000 faxtillfällena och att tidsåtgången per strultillfälle är 10 minuter så kan besparingen uppskattas till56 000 x 0,01 x 10/60 timmar = 933 timmar, som i snittnytta blir 467 timmar

Mindre kontrollfunktion – 9 333 timmarArbetet med kontroller kommer att minska. Mycket tid går åt för att hålla ordning på dokument och sortera ocharkivera. Har dokumentet verkligen kommit fram? Finns påskrift? Kontrolltiden per ärende uppgår till cirka 30minuter och den tiden kan förväntas kunna minska till 10 minuter För 56 000 utskrivningsklara patienter så kanbesparingen beräknas till 56 000 x 20/60 timmar = 18 667 timmar, som i snittnytta blir 9 333 timmar

Effektivare möten – 6 250 timmarUtgår vi från att den fysiska mantiden för ett vårdplaneringsmöte är 90 minuter och att den tiden kan reducerastill 60 minuter, så blir detta en tidsbesparing på 30 minuter per mötestillfälle.Härav tillgodogör sig regionen 50%och kommunerna 50%. För 50 000 vårdplaneringsmöten ger det en tidsbesparing på 0,5 x 50 000 x 30/60timmar = 12 500 timmar som i snittnytta utgör 6 250 timmar.

7.3 Värderade nyttoeffekter - PatienternaNyttan för patienterna avser såväl sparad tid som lägre kostnader i form av mindre utlägg samt ökad patientsä-kerhet. När det gäller den sparade tiden så har varje timme åsatts ett värde på 100 kronor. Detta med utgångs-punkt från vad en ”genomsnittlig patient” skulle kunna tänka sig att betala för att få tillgång till en timmes bespa-ring. Det handlar således här om en annan form av värde än det som kan tänkas hämtas hem direkt i plånboken.I redovisningen nedan har vi utgått från att patienterna kan tillgodogöra sig 20% av nyttan år 1, 30% år 2 och100% år tre.

Bättre omsorg/omvårdnad – 2 800 KKrDen justerade vårdplanen ger information om patientens aktuella behov av insatser som behövs för att målet medden fortsatta vården, omsorgen och stödet skall kunna uppnås. Förbättringen kan uppskattas ha ett genomsnittligtvärde på 100 kronor. Det ger en börnytta på 56 000 x 100 kr = 5 600 KKr och en snittnytta på 2 800 KKr.. 25%utgör grön nytta, 50% gul nytta och 25% röd nytta.

Lägre vårdkostnader – 1 733 KKrPatienten får vård på rätt vårdnivå . De patienter som behöver sjukhusvård eller kommunal vård och omsorg er-bjuds detta. Vårdbehovet är grundat utifrån den behandlande läkarens medicinska beslut. Vi utgår från 9000 sö-kande på akuten och att 6 000 av dessa utgör ”onödiga vårdtillfällen” om vardera tre dygn. Det ger en besparingpå 6 000 x 80 x 3 Kr = 1 440 KKr. Alla 9 000 sökande till akuten måste även betala 300 kr. En del har dock hög-kostnadsskydd varför vi lägger in en korrigeringsfaktor på 0,5. Besparingen blir då 9 000 x 300 x 0,5/1 000 =1 350 KKr. Patienternas resekostnader kommer även att minska. Vi uppskattar kostnaden för en resa till 150 kr,men eftersom resor sker på många olika sätt har vi även här en ”korrigeringsfaktor” på 0,5. Det ger en resekost-

433 KKr 867 KKr 433 KKr

2 500 tim

467 tim

9 333 tim

6 250 tim

700 KKr 1 400 KKr 700 KKr


nadsbesparing på 9 000 x 150 x 0,5/1000 KKr = 675 KKr. Den summerade kostnadsbesparingen i form av bör-nytta blir då ( 1 440 + 1 350 + 675) KKr = 3 465 KKr. Det ger en snittnytta på 1 733 KKr, som fördelas på 25%grön, 50% gul och 25% röd nytta.

Mindre kvalitetsbrister – 2 440 KKrEn väldokumenterad justerad vårdplan finns tillgänglig och därmed minskas avvikelser från patientens aktuellaomvårdnads-, medicinska uppföljnings- och fortsatt rehabiliteringsbehov. Det blir bättre följsamhet av exempel-vis läkemedelsordinationer. Hembesök kan förekomma även som alternativ till besök på vårdcentralen. Återbe-söken till primärvården och kontakterna med kommunens sjuksköterska kommer att bli färre. Med hänsyn till en”frikortkorrigeringsfaktor” på 0,5 så ger detta följande besparingar: Antal besök hos läkare 50 000 x 120 x 0,5KKr = 3 000 KKr. Antal besök hos sköterska: 50 000 x 75 x 0,5 KKr = 1 875 KKr. Den summerade kostnadsbe-sparingen i form av börnytta blir (3 000 + 1 875)KKr = 4 875 KKr. Omräknat till snittnytta blir detta 2 440 KKrSom fördelas på 25% grön, 50% gul och 25% röd nytta.

Lägre informationskostnader – 1 250 KKrPatienten och närstående får en klar och tydlig information om behovet av insatser för den fortsatta vården. Fårman inte information så söker man den. Patienter och anhöriga ringer och frågar. Det behöver inte ske i sammautsträckning som tidigare. Man behöver t ex inte ringa och återringa för att man inte har förstått. Man blir bättreinformerad redan från början. Om man för hälften av antalet vårdplaneringar ringer fem samtal färre så blir deten tidsbesparing på en timme för varje patient som för 25 000 vårdplaneringar blir 25 000 timmar. Prissätter manden patienttimmen till 100 kr kan börvärdet uppskattas till 2 500 KKr. I form av snittnytta blir det 1 250 KKrsom fördelas med 25% på grön 50% på gul och 25% på röd nytta.

Förbättrad trygghet – 2 800 KKrPatienterna blir tryggare när de vet att personalen och närstående har den information som behövs för att ge denpersonliga vården och omsorgen. De som vill ska kunna få tillgång till sin egen vårdplan och bli mer delaktiga ivårdplaneringen. Patienterna blir tryggare av att veta att vårdinformationen finns tillgänglig och att vård och om-sorgspersonalen har informationskontroll. Färre patienter (anhöriga) söker sig direkt till vården om de vet att dekan få svar per telefon eftersom informationen finns där redan. Alla man frågar säger likadant. Belastningen påden akuta vården blir lägre. Snabbare omhändertagande och mindre väntetid på akuten. Börnyttan kan genom-snittligt uppskattas till 56 000 x 100 kr = 5 600 KKr och snittnyttan till 2 800 KKr som fördelas på 25% grön50% gul och 25% röd.

Snabbare rätt hjälpmedel – 1 000 KKrPatienterna får rätt hjälpmedel snabbare, vilket gör att man klarar sig bättre av egen kraft och att hemtjänsten intebehöver anlitas i samma omfattning som tidigare. Det gör bl a att patienten inte behöver betala för hemtjänst ionödan. Värdet av besparingen kan har här lagts in som en schablonnytta på 1 000 KKr

Folk rör sig inte

ur fläcken

om de inte

själva vill.....

610 KKr 1 220 KKr 610 KKr

312 KKr 626 KKr 312 KKr

700 KKr 1 400 KKr 700 KKr

250 KKr 500 KKr 250 KKr


8. Kostnader för nyttanKostnaderna för att nyttan skall kunna uppnås redovisas nedan. Dessa omfattar tre olika typer av kostnader. Detär investeringen avskriven på 3 år, aktuella löpande driftkostnader samt kostnader för att minska eller helt elimi-nera hinder för hemtagandet av nyttan.

A. Investeringsutgifter KKrPeriod 1:Styrgrupp – ej inför proj 43 (9 pers x 16 möten xHarmoniseringsgrupp 18 (10 pers x 6 möten x 300 kr)Processmoduleringsgrupp 18 (10 pers x 6 möten x 300 kr)Kravspecifikationsgrupp 75 (10 pers x 25 möten x 300 kr)Projektledningsgrupp 14 (3 pers x 15 möten x 300 kr)Informationsmöten 330 (gen sn 20 per x 55 möten x 300 kr)Projektledning 4 400 (2005 /1 200 KKr, 2006/2 100 KKr, 2007/1 100 KKr)Harmoniseringskonsult 70Processarbeteskonsult 60 (inkl webb)Webbkonsult 15PENG-Konsult 60PENG-analysgruppen 150 (10 pers x 5 möten x 3 000 kr)Riskanalys 18 (4 pers x 15 möten x 300 kr)Kommunkonsult 350Sårbarhetskonsult 5 (5 pers x 3 möten x 333 kr)Informatör 240 (2005/60 KKr, 2006/120 KKr, 2007/60 KKr)Informationsmaterial 260 (2005/70 KKr, 2006/100KKr, 2007/90 KKr)Samverkanskostnader Skåne 350 (resor medverkande 5 pers x 2 dgr x 12 mån)Granskning 180 (15 pers x 40 tim x 300 kr)SUMMA 6 656

Period 2 fram till nollägeTillkommande invester år 1-3Anp mot info struktur 700Teknisk anpassning 700Utbildning utbildare/superanv 456 (20 pers x 2 dgr, K 100 st 10 PV + 40 st sjh 1 dag som utbildar 13´)Utbildning användare 11 700 (13 000 pers x 3 tim x 300 kr)Server för ärende/processtjänst 100Server för webbtjänst 100Programvara – InköpLicenser 12 500 (50 000 pat x 50kr/år x 5 år)Anpassningar kommunikation 100Integrationskostnader 800 (200 tim x 1 000 kr x 4)Anpassning e-katalog 100Upphandling 54 (6 pers x 10 möten x 3 tim x 300 kr)Uppföljning 150 (stickprov, enkät, nyckeltal . en manmånad)Test/Utvärdering 300Plan för införande 300SUMMA 28 060

Period 3Inköp av webbklienter 1 000 (200 st x 5 KKr)

SUMMA period 1 +2 +3 35 716

Med en avskrivningstid på tre år bli årskostnaden = 35 698/3 = 11 900 KKr


B. Löpande årskostnaderAdministration/systemförvaltning 2 500 (fem medarbetare på heltid)Licenskostnad 3 500 (14 000 användare x 250 kr = 3 500 KKr) Drift 120 (drift servrar)Help desk 2 000 (4 pers på heltid)Löpande utbildning 200 (200 pers x 3 tim x 333 kr)Löpande vidareutveckling 1 000

SUMMA 9 320

* Se sidan 16.

E. KostnadsfördelningOvanstående årskostnad på 22 190 KKr har sedan – enligt separat specifikation – fördelats på VGR ochkommunerna på sådant sätt att VGR svarar för 14 423 KKr(65%) och kommunerna för 7 767 KKr(35%)

Anm 1. Ingen specifikation finns och det är den som slutgiltigt kommer att bestämmade här av analysgruppen preliminärt bedömda fördelningsandelarna.

Anm 2.Av de här redovisade kostnaderna utgör cirka 14 miljoner kronor beräknade ”tidskost-nader” för egna medarbetare hos regionen och kommunerna dvs personalkostnader somingår i ordinarie lönekostnader.

9. Validering och hindersanalysa) Direkt nytta/Grön Är direkt resultatpåverkande och säker. Kan till exempel vara en personalreduktion som medför lägre personalkostnader.b) Indirekt nytta/Gul Är något osäkrare. Uppstår inte omedelbart. Kräver att en åtgärd måste vidtas eller att en förbättring kan bevisasc) Svårvärderbar nytta/Röd Är nytta som är svårast att värdera och som har den lägsta säkerhetsgraden. Så- dan nytta kan t ex vara ”bättre image”

D. SUMMA årskostnader Totalt = (11 900 + 9 320 + 970*) KKr = = 22 190 KKr


Hinder ÅtgärdInvestering

KrÅrskostnad

Kr

SamordningsproblemKommunikationsplan skallupprättas/förmedlas 500 000 170 000

Problem med genomförande avutbildning hos olika aktörer

Genomförandeansvar måstetydliggöras 300 000 100 000

Datorovana hos vissa medarbetare Extra utbildningsinsatser 600 000 200 000

Motstånd mot förändringarOffensiv idéförsäljning och internmarknadsföring 900000 300 000

Bristande ledningsengagemang Informationsseminarier 300000 100 000

Bristande tillgång till gemensaminfrastruktur

Andel av kostnad som SVPL tar föratt klara kommunikation, katalogoch integration

300000 100 000

Summa hinderskostnad 2 900 000 970 000

10. Nettonytta och hemtagningsansvarNettonyttan utgör skillnaden mellan Bruttonyttan och kostnaden för nyttan. Den redovisas här som snittnytta.Med Snittnytta avses den genomsnittliga nyttan under nyttoperioden beräknad som årsnytta.

Sammanställning över Snittnyttor(Brutto)

Typ av nytta PatientenKKr

VGR KKr

Kommu-nernaKKr

TotalnyttaKKr

Röd 3 005 8 764 24 531 36 300Gul 6 013 12 185 5 212 23 410

Grön 3 005 20 823 8 503 32 331Summa 12 023 41 772 38 246 92 042Kostnad 0 14 423 7 767 22 190

Nettonytta 12 023 27 349 30 479 69 851

Nyttor redovisade i nyttodiagramNedan redovisas nyttorna för patienterna, regionen och kommunerna i varsitt nyttodiagram. Härutöver redovisasäven ett diagram för den totala nyttan dvs de summerade effekterna för samtliga intressenter. Såväl snittnyttasom börnytta redovisas. Snittnyttan är den genomsnittliga nyttan för de tre avskrivningsåren 1/5 2008 – 30/42009, 1/5 2009-30/4 2010 och 1/5 20010 – 30/4 211. Börnyttan är den nytta som är uppnådd på avskrivningspe-rodens sista dag dvs den 30 april 2011.




Sv värd nytta3 005 KKr

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

Snittnytta - Patienterna


Intidrekt nytta 12 185 KKr


Kostnad för nyttan 14 423 KKr

0

10000

20000

30000

40000

50000

Snittnytta - VGR

Snittnettoytta Patien-terna =12 023 KKr

Snittnettonytta VGR(41 772 – - 14 423)KKr == 27 349 KKr

Nyttofaktor = 2,9

12 023 KKr

27 349 KKr


Dir nytta 8 503 KKr

Svårvärderbar nytta 24 531

KKr

Kostnad 7 767 KKr

0

10000

20000

30000

40000

Snittnytta - Kommunerna

Redovisade Börnyttor

Snittnettonytta kommu-nerna(38 246 – 7 767)KKr == 30 479 KKr

Nyttofaktor = 4,9

Snittnettoytta - Totalt(92 041 – 22 190)KKr == 69 851 KKr

Nyttofaktor = 4,1

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

100000

Snittnytta totalt




30 479 KKr

69 851 KKr

Kostnad 22 190 KKr


Di r ek t ny t t a

6 010 K K r

I ndi r ek t ny t t a

12 024 K K r

Sv v är d ny t t a

6 010 K K r

0

5000

10000

15000

20000

25000

Börnytta - Patienterna

D i r ek t ny t t a

16 015 K K r

I ndi r ny t t a

9 789 K K r

Sv år vär der bar

ny t t a 49 124 K K r

Kostnad

7 767 KKr0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

Börnytta - Kom m unerna

Nettobörnytta för patienterna = Nettobörnytta för kommunerna == 24 044 KKr = (74 928 – 7 767)KKr = 67 161 KKr

Di r ekt nytta

30 714 KKr

Indirekt nyt ta 18 713 KKr

Svår vär der bar

nytta 17 582 KKr

Kostnad f ör

nyttan 14423 KKr

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

Börnytta - VGR

Di r ek t ny t t a 52

739 K K r

I ndi r ek t ny t t a

40 526 K K r

Svå r vä r der bar n yt t a

7 2 7 16 K Kr

0

20000

40000

60000

80000

100000

120000

140000

160000

180000

Börnytta - Totalt

Kost n ad f ö r n yt t an 2 2 19 0 KK r

Nettobörnytta för VGR = Nettobörnytta Totalt =(67 009 -14 423)KKr = (165 981 – 22 190)KKr == 52 886 KKr = 143 791 KKr

HemtagningsansvarEn viktig framgångsfaktor för att tillgodogöra sig den värderade nyttopotentialen är att utse ansvariga personerför de olika nyttoeffekterna och att utforma en plan för hemtagandet av nyttan. Hemtagningsansvariga skall där-för utses hos varje huvudman. Övergripande skall härutöver ett ”hemtagningsprojekt” etableras med syfte att haett överordnat ansvar för den totala uppföljningen och hemtagningen av SVPL-projektets nyttoeffekter.

0611106 /GOL


SVPL - Nyttostruktur Regionen Kräver Ger

36 88

207105

88

6635

18 35

18

0291

1165

173130

353 13036878734 180

270450

08764 2995

12185 69892082341772

30000

652

22500

1500

50

motpart hos 14000

2500

030404560 19600

90852

23333

6250

467

540054007200

45105

Ökadregion-

nytta

Lägrematerial-

kostnader

Spa-radtid

Bättreimage

Mindretelefon-

kostnader

Mindre pass-ning av tele-

fontider

Mindredubbeldoku-

mentation

Mindre be-hov mötas om

oklarhet

Mindre kontroll-funktion

Mindreadministrativ

tid

Registreringen

gång

Mindreantal kom-

pletteringar

Mindre fastatider attpassa

Färre telefon-samtal

Mindre pappers-hantering

Avvik hantermer lätthant

över gränser

Mindre antal

avvikelser

Bättre samverkan

PV - sjukhus

Rätt info i rätt tid till rätt resurs

Större kvalitet i

uippgif terna

Snabbare tydligarejustering

Enhetliga rutiner

Säkrareinfo-

vägar

Uppföljningsmöjl enklare& snabbare

Bättre ansvars-fördelning

Säkrareinfo-

överföring

Garanteradeprel epikrisvid utskrivn

Färrefeltaktiga

beslut

Tydligtansvar

Tillgängligabesluts-underlag

Säkrareinformations-

överföring

Bättrestruktur på information

Förbättradöver-blick

Förbättradtillgäng-

ighet

Snabbareinformations-

överföring

Mindreblankett-

kostnader

Fler kommu-nikations-möjligheter

Bättre upp-följningssyst

betalning

Bättrefakturerings-

underlag

Mindrepappers-

åtgång

Bättre utnytt-jande av vård

platser

Ef fekti-vare

möten

Mindrekvalitets-

brister

Mindrefax-

kostnader

Lägreservice-

kostnader

Ef fektivareekonomi-

administrat

Lätt hitta motpart hos

ann huv man

Mindre fax-tid

passn/strul

Färresekretess-

brott

Bilaga 1


SVPL - Nyttostruktur kommunerna

24

66 105

17366

44

3 35 5

18 18

2453152128503 17338246 130

2473 13035805880

300450750

200030005000

22050

4667

9900

5000

14000

2500

16212432 467

52117

9333

6250

Ökadkom m un-

nytta

Lägrematerial-kostnad

Spa-radtid

Ef fektivareekonomiad-ministration

Bättreimage

Mindrekomplet-teringar

Bättre statstik-underlag

Mindre tidtolka

texter

Lätt hitta motpart hos

ann huv man

Mindrepappers-hantering

Snabbareinfo-

överföring

Bättre informa-

tion

Mindreadminis-stration

Färre ompla-nerings-behov

Bättre sam-verkan med

regionen

Bättre sam-verkan inom

kommun

Bättre planerings-

möjlighet

Bättre möjlmöta patient-

behov

Struktu-rerad

information

Tillgängligtbesluts-underlag

Bättrekonti-nuitet

Bättreplanerings-

underlag

Enhetligarutiner

Rättupp-gif ter

Mindre antal

avvikelser

Störretydlig-

het

Bättre uppföljnings-

möjlighet

Förbättradtillgäng-

lighet

Säkrareinformations-

övergöring

Färre fel/felaktiga

beslut

Bättre struktur på information

Säkrareinfo-

överföring

Förbättradöver-blick

Bättrekostnads-

kontroll

Säkrarebetalnings-

rutin

Ef fekti-vare

möten

Mindre telefon-

tid

Mindre fax-tid

passn/strul

Lägreservice-

kostnader

Mindre fastatider attpassa

Mindre dubbeldoku-

mentation

Mindre kontroll-funktionl

Mindreblankett-

kostnader

Mindrepappers-

åtgång

Mindrefax-

kostnader

Mindretelefon-

kostnader

Mindrekvalitets-

brister

Bilaga 2


SVPL - Nyttostruktur patienterna

7001400

700

433867433

30056013300512023 610

1220610

312626312

7001400

700

250500250

Bättreplane-

ring

Tryggarevård

Säkrarevård

Lägrevård-

kostnader

Bättreomsorg/

omvårdnad

Ökadpatient-

nytta

Säkrarerutiner kringbehandling

Tillgång tillegna uppgvia nätet

Färrefelaktiga

beslut

Lättare att hitta

rätt

Bättre informations-

kvalitetMindre

kvalitets-brister

Lägreinformations-

kostnader

Säkrare hantering avpatientinfo

Säker informa-

tion

Mottagande vårdgiv får samlad info

Faller ej mel-lan olika

vårdgivare

Förbättradtrygg-

het

Rätt vård

Bättre del-aktighet för patienten

Säkrareöverföring

av info

Bättre kontakt med

vårdgiv

Lättare vetavad som hän-

der

Kortarevård-

tid

Färra akut-besök ochVC-besök

Snabbarevård-

planering

Snabbarerätt

hjälpmedel

Bilaga 3


SVPL - Nyttostruktur totalt

88

207

35

18

35336878734

8764121852082341772 3000

30404560

540054007200

45105

624531 6

5212 17336301 850323410 38246 332331 592042 18

247335805880

22050

16212432

7001400

700

433867433

6101220

610

3123005 6266013 312300512023 700

1400700

250500250

BruttonyttaSam ver-

kandevårdplane-

ring

RegionenVGR

Kom m u-nerna

Patien-terna

Lägrematerial-

kostnader

Spa-radtid

Bättreimage

Bättre utnytt-jande av vård

platser

Mindrekvalitets-

brister

Lägreservice-

kostnader

Färresekretess-

brott

Lägrematerial-kostnad

Spa-radtid

Bättreimage

Lägreservice-

kostnader

Mindrekvalitets-

brister

Lägrevård-

kostnader

Bättreomsorg/

omvårdnad

Mindrekvalitets-

brister

Lägreinformations-

kostnader

Förbättradtrygg-

het

Snabbarerätt

hjälpmedel

Bilaga 4

Documents

Nyttoanalys SVPL slutrapportepi.vgregion.se/upload/SVP Samordnad vårdplanering...PENG-analys Samordnad vårdplanering Västra Götalandsregionen December 2006 0 10000 20000 30000