Nylands skogsprogram 2016–2020 - metsakeskus.fi · 2050. Det regionala skogsprogrammet ... Flera av dessa megatrender är sammanlänkade och knutna till befolknings-tillväxten

Nylands skogsprogram 2016–2020

Skogscentralen och skogsråden i landskapen har utarbetat skogsprogram sedan år 1997. Nylands

regionala skogsprogram är ett av 14 regionala skogsprogram som grundar sig på landskapsindelningen.

Målen för programmen härrör från landskapens egna utvecklingsbehov och från målen i den nationella

skogsstrategin. I programmen samordnas ekonomiska, ekologiska och sociala mål.

Det regionala skogsprogrammet fungerar som en utvecklingsplan och ett arbetsprogram för hela

skogssektorn i regionen. Innehållet i Nylands regionala skogsprogram godkändes av skogsrådet i

landskapet 16.12.2015.

Publicerat av: Finlands skogscentral 2016, skogsprogramansvarig Jukka Matilainen

Layout: Ilme Oy

Bilder: Finlands skogscentral

ISBN 978-952-283-047-0

De regionala skogsprogrammen på nätet:

www.skogscentralen.fi/de-regionala-skogsprogrammen

InnehållSAMMANDRAG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

1 INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

2 NULÄGE, VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FRAMTID . . . . 8

3 VISION OCH STRATEGI . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

4 MÅL OCH ÅTGÄRDER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

A. NYCKELMÅL OCH ÅTGÄRDER

4 .1 . Nylands hållbara avverkningsmöjligheter utnyttjas fullskaligt . . . . . . . . . . . . . 16

4 .2 . Skogsbruket bedrivs på ett mera aktivt och företagsmässigt sätt, fastigheternas

storlek ökar och skogsägarstrukturen stöder en aktiv användning av skogarna . . . . 18

4 .3 . Vid planläggning och vid behandling av tillstånd för miljöåtgärder beaktas s

kogsbruket genom att underlätta användningen av skogarna under

planläggningsskedet och på planeområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

4 .4 . Ökad acceptans för att skogarna används . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

B. ANDRA MÅL OCH ÅTGÄRDER

4 .5 . Näringsverksamhet som anknyter till skog och träförädling utvecklas . . . . . . . 24

4 .6 . Det lägre vägnätet förbättras och terminallagren utökas . . . . . . . . . . . . . . . . 25

4 .7 . Mera plantskogsvård (slyröjning och röjning) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

4 .8 . Säkerställa att det finns tillräckligt med företagar- och arbetskraftsresurser

samt att barn och ungas intresse för skog och skogssektorn bibehålls . . . . . . . . . . 28

4 .9 . Värna om skogarnas biologiska mångfald och se till att åtgärderna utförs

miljömässigt ansvarsfullt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

4 .10 . Höja nivån på vattenvården inom skogsbruket och ta i bruk nya arbetsmetoder

vid planering och genomförande av vattenvårdsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

5 KOPPLINGAR TILL ANDRA UTVECKLINGSPROGRAM . . . . . . . . . . . 32

6 FINANSIERING OCH ANVISNING AV RESURSER . . . . . . . . . . . . . . . . 34

7 VERKNINGAR OCH UTVÄRDERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

8 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Nyckelmål i Nylands regionala skogspro-gram 2016–2020:

1. Nylands hållbara avverkningsmö-jligheter utnyttjas fullskaligt2. Skogsbruket bedrivs på ett mera aktivt och företagsmässigt sätt, fas-tigheternas storlek ökar och skogsägar-strukturen stöder en aktiv användning av skogarna3. Vid planläggning och vid behandling av tillstånd för miljöåtgärder beaktas skogsbruket genom att underlätta an-vändningen av skogarna under planlägg-ningsskedet och på planeområden4. Ökad acceptans för att skogarna används

Skogsprogrammet genomförs så att skogen an-

vänds aktivt, hållbart och mångsidigt ur en

ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. Vid

strävan efter att uppnå högsta möjliga hållbara

avverkningsnivå är det nödvändigt att samti-

digt fästa vikt vid skogens biologiska mångfald

och vattenvården. Det regionala programmet för

genomförandet av naturvården anger vart sko-

gsbrukets miljöstöd och naturvårdsarbetena ska

styras.

Mottot för Nylands regionala skog-sprogram är: God skogsvård är bra landskaps- och naturvård!

Sammandrag


4 5


4 5

Nyland skogsprogram baserar sig på den skogspolitiska redogörelsen 2050 och på den nationella skogsstrategin 2025. Den nationella skogsstrategin omfat-tar en period som sträcker sig fram till 2050. Det regionala skogsprogrammet innehåller praktiska åtgärder för hur vi ska nå de strategiska mål som lyfts fram i den nationella skogsstrategin 2025.

Skogsprogrammen har varit centrala styrmedel i

skogspolitiken sedan början av 1960-talet. Ökad

virkesproduktion och finansiering av olika ar-

beten har varit det centrala innehållet i alla pro-

gram. Uppgifterna från riksskogstaxeringen är

ett viktigt styrmedel inom skogsbruket och en

grund för innehållet i de regionala skogsprogram-

men. Miljöfrågarna fick stor tyngd från och med

Skogsbrukets miljöprogram 1994. Nästa steg var

omfattande skogsprogram med många infalls-

vinklar. Regeringen godkände det första natio-

nella skogsprogrammet år 1999 och nu verkställs

den nationella skogsstrategin 2025.

Parallellt med den nationella skogsstrategin 2025

verkställs handlingsplanen för mångfalden i

södra Finlands skogar 2008–2025 (METSO-pro-

grammet). Det strategiska programmet för skogs-

branschen, som uppgjorts av Arbets- och närings-

ministeriet har som central uppgift att förbättra

skogsbranschens konkurrenskraft och att påbör-

ja förändringsprocesser som främjar förnyelse.

Finland har satt som mål att inom EU-området

vara det ledande landet inom bioekonomi 2030.

De största tillväxtmöjligheterna inom skogssek-

torn under de närmaste åren antas finnas inom

bioenergi och biobaserade bränslen samt träpro-

dukter och träbyggande. De centrala målsätt-

ningarna i Finlands bioekonomiska strategi, som

blev klar 2014, är en konkurrenskraftig bioeko-

nomisk verksamhetsmiljö, ny bioekonomisk nä-

ringsverksamhet, en hög kompetensnivå inom

bioekonomi och att biomassor används och att

de är hållbara. Bioekonomin är regeringens vik-

tigaste spetsprojekt. Regeringen avsätter totalt

300 miljoner euro till spetsprojekt under åren

2016–2018.

En hållbar verksamsamhetsinriktning har varit

och är hörnstenen i vårt skogsbruk. Innebörden

av begreppet hållbarhet har utvecklats under

åren, precis som prioriteringarna. En hållbar vir-

kesproduktion har varit målet i över hundra år.

Ekonomisk hållbarhet är nära sammankopplat

med virkesproduktion. Ekologisk, social och kul-

turell hållbarhet togs med i målsättningarna på

1990-talet. Det viktigaste målet i Nylands skogs-

program är att skogen används aktivt och mång-

sidigt samt ekonomiskt, ekologiskt och socialt

hållbart.

1 Inledning


6 7


6 7

NulägeSkogens virke och andra källor till välstånd är

en stabil grund för Finlands bioekonomi. Enligt

den elfte riksskogstaxeringen är trädbeståndets

totalvolym i Nyland 85 miljoner kubikmeter.

Trädbeståndets tillväxt är 3,9 miljoner kubikme-

ter per år. Tillväxten har ökat varje år under de

senaste fyrtio åren. I Nyland är drygt hälften av

de skogar som är i virkesproduktion äldre gall-

ringsskogar eller förnyelsemogna skogar. Därför

ger de nyländska skogarna stora möjligheter att

öka bioekonomi som baserar sig på virkesan-

vändning.

Skogen har stor betydelse när det gäller att stäv-

ja klimatförändringen och att upprätthålla den

biologiska mångfalden i naturen. Kolreserven i

de finländska skogarna och i marken ökar med

cirka 30 miljoner ton CO₂-ekvivalenter per år.

I de nyländska skogarna finns det i medeltal 5,1

kubikmeter död ved per hektar, vilket är klart

mera än i södra Finland i medeltal (3,7 kubikme-

ter per hektar). Död ved är viktig för skogarnas

mångfald.

Största delen av det avverkade virket kommer

från privatskogarna. Fastigheterna är till stor-

leken rätt små; i hela landet utgör fastigheter på

över femtio hektar 56 procent av den totala are-

alen, i Nyland mindre än det. De samfällda skog-

arnas andel utgör i hela landet 2,2 procent av de

privatägda skogarnas areal, i Nyland 1,1 procent.

Användningen av virke för energiproduktion

stiger, även i Nyland. År 2013 deltog sammanlagt

309 900 barn och unga runt om i landet i skogliga

evenemang, i Nyland antalsmässigt mest. De är

inom en snar framtid skogsägare och opinionsbil-

dare.

Verksamhetsförut-sättningarVärldsekonomin växer med ungefär tre procent

per år. Tillväxten kommer att avta efter år 2030.

Bruttonationalprodukten i Finland minskade

med 0,2 procent 2014. Den fortsätter att minska,

men nu med endast 0,1 procent. I den här situa-

tionen har skogsbruket en mycket stor betydel-

se för vårt välstånd. Värdet av skogsindustrins

produktion var 2013 omkring 19 miljarder euro.

Skogsindustrin sysselsätter direkt sammanlagt

42 000 personer och indirekt ännu flera.

År 2012 var värdet av skogsindustrins export om-

kring 11 miljarder euro. Det är omkring en femte-

del av den totala exportens värde. År 2013 upp-

gick privatskogsägarnas bruttorotprisintäkter

till 1,7 miljarder euro. År 2012 användes totalt 92

TWh trädbaserade bränslen. Det var en fjärdedel

av den totala förbrukningen av energi. Oljepriset

har sjunkit med tiotals procent. Det här har både

positiva och negativa verkningar gällande ökad

användning av inhemsk energi.

Nuläge, verksamhetsför-utsättningar och framtid

2

8 9


Tack vare sin vidsträckta utbredning är skogarna

en viktig livsmiljö. I Finland finns cirka 45 000 ar-

ter av organismer och av dem lever nästan hälf-

ten i skogsmiljö. Man värnar om den biologiska

mångfalden arealmässigt främst i ekonomiskogar

och olika skyddsområden kompletterar detta.

Av skogs- och tvinmarksarealen i Finland utgör

13 procent skyddade skogar eller skogar med be-

gränsat skogsbruk, i södra Finland är andelen 4,3

procent. Strängt skyddade skogar utgör 9 procent,

i södra Finland 2,3 procent. I internationell jämfö-

relse är andelen för hela landet mycket stor.

Skogarna är en betydande källa för rekreation

och välbefinnande både för skogsägarna själva

och tack vare allemansrätten för vem som helst. I

Finland omsatte turismen år 2012 uppskattnings-

vis 13,3 miljarder euro. Naturturismens andel är

omkring en fjärdedel av den här summan. Fin-

ländarna har ett nära förhållande till naturen

oberoende av var man bor. Det här påverkar

skogssektorn på många sätt, både positivt och ne-

gativt. Människornas värderingar och attityder

varierar allt mera och blir allt mer individuella.

Enligt statens skogspolitiska redogörelse 2050

står bland annat ökning av levnadsstandarden,

ökad efterfrågan på naturresurser, klimatföränd-

ringen, globaliseringen, utvecklingen av infor-

mationsteknologin samt strukturförändringar

i världsekonomin för de starkaste förändrings-

krafterna globalt sett. Flera av dessa megatrender

är sammanlänkade och knutna till befolknings-

tillväxten och teknikutvecklingen.

Globala förändringar påverkar Finland. Förnyba-

ra råmaterial, såsom trä, får en allt större betydel-

se. Ökad folkmängd leder till större efterfrågan på

energi. Efterfrågan på mat och vatten ökar. I Fin-

lands bioenergistrategi sägs följande: ” År 2030

kommer det att behövas 50 procent mer mat än

i dag, 45 procent mer energi och 30 procent mer

vatten. Ökande efterfrågan leder till minskade

naturresurser och högre priser. Därför kommer

tillgången till och effektivt utnyttjande av råva-

ror att utgöra en konkurrensfördel. Dessutom

kommer tilltagande miljömedvetenhet och skar-

pare lagstiftning att leda till minskad tillverkning

av miljöbelastande produkter.”

Informationstekniken ger nya möjligheter, elek-

tronisk ärendehantering ökar och elektroniska

tjänster utvecklas i allt snabbare takt. Det här

skapar bättre service även inom skogssektorn.

Samtidigt minskar användningen av papper åt-

minstone i välfärdsstater såsom Finland. Männ-

iskorna får allt större behov av att lära sig mera

och behovet av utbildning ökar. Behovet av tjäns-

ter ökar och produkternas förädlingsgrad stiger.

I Nyland finns ett särdrag som beskriver förut-

sättningarna att idka skogsbruk och som är klart

avvikande från andra landskap – den stora be-

folkningsmängden. Den större befolkningstäthe-

ten skapar tryck från många olika håll och olika

slags faktorer som försvårar möjligheterna att

använda skogarna för virkesproduktion hör till

vardagen. I Nyland bor många olika slags skogs-

ägare.

FramtidUtgångspunkten för Finlands bioekonomistrategi

är att vi är på väg mot ett koldioxidsnålt samhäl-

le. I det färskaste regeringsprogrammet drar man

upp linjerna för att Finland ska vara en föregång-

are inom bioekonomi. Enligt bioekonomistrategin

avses med bioekonomi en ekonomi som utnyttjar

förnybara naturresurser för att skapa näring, en-

ergi, produkter och tjänster. Bioekonomi minskar

därtill beroendet av fossila naturresurser.

Enligt regeringsprogrammet ska användningen

av utsläppsfri, förnybar energi ökas så att ande-

len stiger till över 50 procent under 2020-talet

och självförsörjningsgraden till över 55 procent.

Detta baserar sig i synnerhet på ett ökat utbud

av bioenergi. I regeringsprogrammet drar man

också upp att skogsfastigheternas storlek ska öka

för att skogsägarna ska kunna bedriva ett före-

tagsmässigt skogsbruk och idka god skogsvård

och att byggnadsbestämmelserna som hindrar

användningen av trä ska luckras upp. Dessutom

ska skogsdata och e-tjänster utnyttjas effektivare

och offentliga investeringar ska styras till under-

hållet av vägar. Vidare förutsätter regeringspro-

grammet att skyddet av skogarna i fortsättningen

sker på frivillig väg.

I bioekonomistrategin sägs det uppmuntrande att

Finland har stora skogstillgångar och att skogar-

nas tillväxt i tiotals år har överskridit uttaget. Det

betyder att det finns stora tillväxtmöjligheter för

bioekonomi.

Det nuvarande virkesförrådet och användningen

av virke är redan på en hög nivå. Virkesanvänd-

8 9


ningen kommer att öka då nya fabriker grundas.

Det här gynnar hela samhället, men det krävs

också kunskap. I nyckelställning är skogsägarna

och de som säljer tjänster till dem och ger rådgiv-

ning, industrin som förädlar virke, och företag

och aktörer som sköter virkesdrivningen.

Från de nyländska skogarna inhämtas välmå-

ende, rekreation och hälsa mera mångsidigt än

förut. Bland annat kan vilt, bär och andra natur-

produkter och utnyttjandet av dem inom turism

och förädling skapa utkomst åt allt flera. Den

stora befolkningen i Nyland orsakar i allt större

omfattning ställvis märkbart slitage på skogarna

när de används för rekreation och det begränsar

också annan användning av skogarna.

I framtiden kommer klimatuppvärmningen att

kräva anpassningsåtgärder i fråga om använd-

ningen av skogarna. Enligt prognoserna kommer

vindskador att bli vanligare och invasiva arter

som är farliga för skogsekosystemet kommer att

medföra nya risker för skogsskador. Det nuva-

rande trädslagsurvalet kan också förändras en

aning och våra traditionella huvudträdslag trivs

eventuellt inte i framtiden lika bra som för när-

varande.

Investeringar som ökar virkesanvändningen

inom skogs- och bioekonomiindustrin kommer

inom den närmaste framtiden att förläggas till

andra landskap än Nyland. Industri som använ-

der virke för energiproduktion är ett undantag

och den kommer att göra nyinvesteringar även i

Nyland. Det här ökar användningen av virke för

energiproduktion. Nya investeringar i fabriker

som använder virke i andra landskap ökar natur-

ligtvis behovet av gagnvirke i Nyland som följd

av att virkesbehovet ökar och virkesströmmarna

ändrar. Målet i Nylands skogsprogram att kunna

ta till vara de största uthålliga avverkningsmöj-

ligheterna.


10 11


10 11

Vision och strategi

3

VisionHållbar skötsel och användning av skogarna i

Nyland är källan till ökad välfärd.

Strategiska målNylands regionala skogsprogram bygger på sam-

ma strategiska mål som det nationella skogs-

programmet 2025. I skogsstrategin sägs att det

regionala skogsprogrammet ska verkställa den

nationella skogsstrategin och se till att målen nås.

Strategiska mål i det regionala skogsprogrammet

utgående från den nationella skogsstrategin:

1. Nyland är en konkurrenskraftig verksamhets-

miljö för näringsverksamhet som baserar sig på

skog

2. Skogarna används aktivt, hållbart och mångsi-

digt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel

3. Skogssektorn och dess strukturer förnyas och

blir mångsidigare.

I Nylands regionala skogsprogram betonas de mål

och åtgärder som aktörer i landskapet upplever

som viktiga och som man tillsammans är beredda

att jobba för. Man har försökt göra programmet

till ett åtgärdsprogram som inriktas på de mest

centrala utvecklingsbehoven och som är så kon-

kret och realistiskt som möjligt, förankrat hos ak-

törerna och som kan uppdateras. Från delmålen i

den nationella skogsstrategin har vi därför tagit

med i första hand de delmål som man i Nyland

kan, och som det är nödvändigt att påverka via

skogsprogrammet.

Följande centrala delmål i den nationella skogs-

strategin 2025 ingår i Nylands skogsprogram:

Mål 1: Nyland är en konkurrens-kraftig verksamhetsmiljö för näringsverksamhet som baserar sig på skog

Centrala delmål i Nyland:

• Skogarna är virkesrika, friska, har god tillväxt

och kan svara på bioekonomins ökande behov

• Transportledernas och datakommunikatio-

nens servicekapacitet ökar, blir effektivare och

bättre

• Marknaden för trä-, virkes- och skogstjänster

är i jämvikt och konkurrenskraftig

• Produktionen av inhemsk trädbaserad energi

ökar

• Servicenäringar som baserar sig på skog blir

mångsidigare och branschen för naturproduk-

ter växer.

I näringsverksamhet som baserar sig på skog

ingår förutom skogsbruk och traditionell träför-

ädling bland annat skogsenergi och förädling av

skogsenergi, naturturism och användning av

naturprodukter. En framgångsrik skogssektor

kräver att näringsgrenarna är konkurrenskrafti-

ga, lönsamma, utvecklas och blir mångsidigare. I


12 1312 13



12 1313


Nyland finns det förutsättningar att vid sidan av

traditionell virkesproduktion och träförädling

öka näringsverksamhet som baserar sig på na-

turturism, vilt, naturprodukter och förädling av

energiprodukter.

Mål 2: Skogarna används ak-tivt, hållbart och mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel


• Skogsbruket bedrivs på ett mera aktivt och

företagsmässigt sätt, fastigheternas storlek

ökar och skogsägarstrukturen stöder en aktiv

användning av skogarna

• Användingen av skogarna och skogsmiljön får

stor acceptans

• Utarmningen av mångfalden i skogsnaturen

stannar år 2020 och naturens mångfald är på

en gynnsam nivå år 2050

• Skogsbrukets negativa verkningar på vatten-

dragen har minimerats.

Vid sidan av fastighetsstrukturen och skogsägar-

strukturen påverkas aktiviteten i skogsbruket av

bland annat skogsägarnas kännedom om vilka

möjligheter deras skogar erbjuder, läget på vir-

kesmarknaden, kostnadsnivån på skogsvårdsar-

beten och skogsbrukets lönsamhet. Ett bättre häl-

sotillstånd i skogarna är också viktigt för en aktiv

och fullskalig användning av skogarna.

Genomförandet av handlingsplanen för mång-

falden i södra Finlands skogar (METSO-program-

met) och de regionala åtgärdsplanerna för vat-

tenvård som gjorts upp för Nyland är speciellt

viktiga vid tryggandet av skogarnas biologiska

mångfald. Dessa faktorer ska beaktas vid alla

åtgärder i skogsbruket. Hur åtgärderna för aktiv

skogsnaturvård och vattenvård ska styras och

prioriseras definieras noggrannare i det regionala

programmet för genomförandet av naturvården,

som hör till det här skogsprogrammet.

Mål 3: Skogssektorn och dess strukturer förnyas och blir mång-sidigare


• Planläggningssystemet stöder skogsbruket och

ger möjligheter till en mångsidig näringsverk-

samhet

• Miljöförvaltningens tillståndsprocesser är

flexibla och snabba, stöder genomförandet av

investeringsprojekt och upprätthåller en hög

nivå på miljöskyddet

• Antalet personer som dimitteras från olika

utbildningsstadier motsvarar skogssektorns

rekryteringsbehov

• Öppen och täckande information och statis-

tik över våra skogar stöder en omfattande

användning av dem

Det är viktigt att barns och ungas kunskaper om

skog är på en hög nivå när skogssektorn förnyas

i Nyland. Omkring en fjärdedel av landets alla

barn och unga i skolålder bor i Nyland. Därför bör

det i landskapets skogsprogram finnas ett mål att

öka deras kunskaper om skog och att informera

dem om olika utbildningsalternativ inom skogs-

sektorn.


14 15


14 15

A. Nyckelmål och åtgärder 4.1. Nylands hållbara avverk-ningsmöjligheter utnyttjas fullskaligt

Mål:

• Nyland är en konkurrenskraftig verksamhets-

miljö för näringsverksamhet som baserar sig

på skog

• Skogarna används aktivt, hållbart och

mångsidigt ur ekonomisk, social och ekologisk

synvinkel.

Skogsindustrins investeringar ökar industrins

behov av inhemskt råvirke i slutet av årtiondet

med 10–12 miljoner kubikmeter jämfört med

nuvarande nivå. Även i Nyland kommer man

att göra betydande investeringsbeslut i slutet av

2010-talet, speciellt i fråga om kraftverk som pro-

ducerar bioenergi. Dessutom kan man ifråga om

vidareförädling av virke förvänta sig en ökning

av förädlingsvärdet i Nyland. Investeringar som

ökar efterfrågan på virke ökar det årliga behovet

av gagnvirke med omkring en miljon kubikmeter

medan användningen av energived ökar klart

mindre. Investeringsbesluten kommer att ha

verkningar redan från år 2016. Skogsindustrins

nya investeringar ändrar virkesströmmarna

inom landet och det leder till att efterfrågan på

virke ökar även i Nyland jämfört med nuläget.

De projekt som nu är aktuella i Nyland gällande

nya värmeanläggningar som använder energi-

ved som bränsle ökar efterfrågan på energived

om de genomförs i full skala. Det kommer klart

att förkorta energivedens transportsträckor i

Nyland. Målet är att, som en del av skogarnas

användning, på ett hållbart sätt öka mängden

skogsbaserad bioenergi i landskapet. Å andra

sidan ökar nya värmeanläggningar som använ-

der energived och som byggs i grannlandskapen

efterfrågan på energived och det påverkar an-

vändningen av energivedstillgångarna i Nyland.

När nuvarande planer verkställs kommer den

teknisk-ekonomiska produktionspotentialen att

utnyttjas till fullo i slutet av programperioden.

En stor del av energiveden tas ut i integrerade

avverkningar. Under programperioden kommer

det också att finnas ett växande behov av separat

energivedsanskaffning och utveckling av termi-

nallagring och transportlogistik.

Mål och åtgärder

4

De regionala målen och åtgärderna i Nylands skogsprogram baserar sig på den nationella skogsstrategin

2025. I det följande en förteckning över målen och åtgärderna.

Programmets mål och åtgärder har delats i två delar: A. Nyckelmål och åtgärder samt B. Andra mål och

åtgärder. Som nyckelmål har vi slagit fast de mål som vi anser vara viktigast. Under skogsprogrampe-

rioden 2016–2020 sätter vi den största arbetsinsatsen på att genomföra dem. Det regionala skogspro-

grammet ska fortlöpande uppdateras och tyngdpunkten kan efterhand under programperioden flyttas

till nya mål.

16 1716 17


ÅTGÄRD ANSVARIG

Utbudet på virke effektiveras med stöd av en positiv kommunikation som är ge-

mensam för hela skogssektorn och som stöder en fungerande virkesmarknad och

annat samarbete mellan aktörer inom skogssektorn. En arbetsform är gemensam-

ma utvecklingsprojekt.

Aktörer och skogsägare

Skogsdata, e-tjänsten MinSkog.fi och andra e-tjänster utvecklas och används ännu

flitigare än nu för skräddarsydd information, vid rådgivning och vid aktivering av

skogsägare som har avverknings- och skogsvårdsmöjligheter. I kommunikationen

betonas betydelsen av att åtgärderna utförs vid rätt tidpunkt.

Skogscentralen

Vi gör en regional plan för avverkningsmöjligheter och energivedsuttag som grun-

dar sig på största uthålliga avverkningsmöjligheter. Resultatet följs upp i realtid.

Skogscentralen

Säsongfluktuationerna i drivningen ska minskas bl.a. genom att iståndsätta vägnä-

tet och använda den nya klassificeringen för torvmarkernas drivningsduglighet.

Aktörer

Inom byggnadsbranschen främjas byggande i trä i nybyggnads- och renoveringsob-

jekt. Även förutsättningarna för investeringar som bygger på ökad användning av

trä ska tryggas.

Aktörer

På grund av den långa menföresperioden har

man i Nyland sämre drivningsförhållanden än i

övriga delar av landet. Speciellt i äldre granskogar

finns det förhöjd risk för skogsskador som sänker

gagnvirkets värde. De facto har skogsskadorna

ökat i Nyland de senaste tio åren. Om man vill

utnyttja de största uthålliga avverkningsmöjlig-

heterna kan det bli aktuellt att ta i bruk gallrings-

mallar som bäst passar för trädbestånd i land-

skapet (bland annat en gallringsavverkning per

omloppstid i granbestånd). Man bör också bättre

utnyttja skogsdata när man väljer åtgärder (bland

annat avverkningar i skogar med skogsskador).

I Nyland finns det mycket oanvända avverk-

ningsreserver och enligt den nyaste riksskogstax-

eringen (RST 11) tillåter virkestillgångarna en klar

ökning av de uthålliga avverkningsmängderna.

En ökning av avverkningsnivån förbättrar skogs-

brukets lönsamhet och skapar mer arbete och

välstånd i landskapet.

Enligt den elfte riksskogstaxeringen är den störs-

ta uthålliga avverkningsmöjligheten i Nyland för

timmer, massaved och energived av gagnvirkes-

dimension totalt 3,2 miljoner m³/år. Det mest cen-

trala målet med detta skogsprogram är att komma

upp till det avverkningsmål som motsvarar störs-

ta hållbara avverkningsmöjligheter.

Åtgärder för att nå målet:

Aktörer: Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, företagare, maskinföretagarorganisationer, 4H, NTM-centralen, Nylands förbund, kommuner.

Regionala uppföljningskriterier:

1) Utvecklingen av omsättningen inom skogssek-

torn (Luke)

- Skogsindustrin M€

- Skogsbruket M€

3) Trädbeståndets tillväxt i ekonomiskogar (Luke)

- Stamvirke milj. m³

4) Årliga avverkningsmängder (Luke)

- Uttag av stamvirke milj. m³

- Kvistar, stubbar, rötter milj. m³

8) Arealen för de anmälningar om användning av

skog som inkommit (Skogscentralen)

- % av skogsarealen

10) Skogsvårds- och grundförbättringsarbeten

(Luke)

- ha eller km per arbetsslag


16 1716 17

4.2 Skogsbruket bedrivs på ett mera aktivt och företagsmässigt sätt, fastigheternas storlek ökar och skogsägarstrukturen stöder en aktiv användning av skogarna

Mål:

• Skogen används aktivt, hållbart och mång-

sidigt ur ekonomisk, social och ekologisk

synvinkel

• Skogssektorn och dess strukturer förnyas och

blir mångsidigare.

Ett aktivt och företagsmässigt skogsbruk och en

bättre fastighets- och skogsägarstruktur är bra

medel att effektivera en hållbar användning av

skogarna. Därför är det i Nyland nödvändigt att

vi satsar på dessa främjande åtgärder. I början av

2017 träder skattereformer som ska sätta fart på

generationsskiften inom skogsägarkåren i kraft

och även annat, som kommer att leda till att ge-

nerationsskiftena ökar. Enbart de resurser som

aktörerna inom skogssektorn besitter räcker inte

för att täcka det behov av information som skogs-

ägarna har. För att få fart på generationsskiftena

behövs det dessutom utvecklingsprojekt för att få

ut information och detta är också i enlighet med

strategin på Nylands NTM-central.

Behoven för att utveckla skogsägarstrukturen är

många. Antalet dödsbon borde kännbart minska

och det borde stipuleras en tid inom vilken ett

dödsbo ska upplösas. En sammanslutning borde

också upplösas senast i det skede när den utvid-

gas till att omfatta annat än de närmaste släkting-

arna och beslutsfattandet gällande skötseln av

skogsfrågor försvåras. Dessutom borde man vid

generationsskiften utreda möjligheten att hoppa

över en generation när man söker en ny yngre

ägare.

För att få ökad aktivitet i skogen behöver skogs-

ägarna få mera information om värdet på sin

skogsegendom. Ett effektivare utnyttjande av

skogsdata är i nyckelställning. Tillgången till

skogsdata bör vidgas för skogsbrukets aktörer så

att de har bättre möjligheter att använda uppgif-

terna i rådgivningen till skogsägarna.

Målet är större skogsfastigheter. Det kräver po-

litiska beslut som uppmuntrar till att förstora

fastigheterna och förhindrar att fastigheterna

splittras. I Nyland är markens värde så högt att

skogsfastigheter splittras även i förtjänstsyfte

genom att man säljer markområden. En aktivare

användning av skogen och större skogsfastighe-

ter är de viktigaste målen när vi eftersträvar att

utnyttja de största uthålliga avverkningsmöjlig-

heterna.


18 19

ÅTGÄRD ANSVARIG

Arbeta målinriktat och långsiktigt för att utveckla skogsfastighetsstrukturen samt

för att främja generationsskiften på skogsfastigheter och ändra ägarförhållanden.

Skogscentralen

Lantmäteriverket

Aktörer

Främja ett aktivt och företagsmässigt skogsbruk genom att organisationerna job-

bar med grundläggande frågor och projektverksamhet och ökar den ekonomiska

rådgivningen till skogsägare.

Aktörer

Skogscentralen

Personlig rådgivning (även i terrängen) om e-tjänsten MinSkog.fi. Även andra

e-tjänster används i rådgivningen.

Skogscentralen

Aktörer

Skogsägarutbildningen fortsätter i minst samma omfattning som nu. Skogsläroanstalter

Aktörer

Information om ett aktivare och mera företagsmässigt skogsägande, snabbare

generationsskiften (också möjligheten att hoppa över en generation), större med-

elstorlek på skogsfastigheterna, färre dödsbon och flera samfällda skogar.

Skogscentralen

Aktörer

Lantmäteriverket

Utbildning av intressebevakare och personer som arbetar med skogsägarrådgiv-

ning i banker och andra organisationer i temat hur man kan ändra skogsägandet.

Skogscentralen

Aktörer


Aktörer: Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, föreningar för skogsägare som inte bor där skogen finns, skogsindustriföretag, företagare, skogsläroanstalter, Arbetseffektivitetsföreningen, Lantmäteriverket, Nylands förbund, 4H.

7) Andelen privata skogsfastigheter och samfäll-

da skogar som är över 50 ha (Luke)

- Totalt %

9) Avkastningen från virkesproduktionen i pri-

vatskogarna (Luke)

- avkastning % ( a) rotprisutvecklingen beaktas

och b) rotprisutvecklingen beaktas inte)

4.3 Vid planläggning och vid behandling av tillstånd för mil-jöåtgärder beaktas skogsbruket genom att underlätta använd-ningen av skogarna under plan-läggningsskedet och på planeom-råden

Mål:

Nyland är en konkurrenskraftig verksamhets-

miljö för näringsverksamhet som baserar sig på

skog



synvinkel.


blir mångsidigare.

Planläggning

Det är nödvändigt att Skogscentralens represen-

tant är närvarande vid myndighetssamråden i

samband med planläggning.

Planläggningen ökar i Nyland begränsningarna

gällande användningen av skogarna upp till flera

procentenheter beroende på kommun. Ur skogs-

brukets synvinkel är vanligtvis generalplaner

som görs för en kommuns område de mest bety-

dande. Landskapsplanerna, detaljplanerna och

strandplanerna påverkar skogsbruket mindre,

men lokalt kan också de påverka skogsbruket. Be-

teckningar i landskapsplanerna har dock en viss

betydelse då man gör upp planer på lägre nivå.

Det är typiskt att beteckningar i generalplanen

ökar andelen strängt skyddade skogar något,

medan andelen områden där skogsbruk begrän-

sas stiger klart, i Nyland med över 5 procent.

Dessutom gäller begränsningarna oftast de vär-

defullaste delarna av skogen, det vill säga slutav-

verkningar som innehåller timmer. Skogsägarna

i Finland får 70 procent av sina avverkningsin-

komster från försäljning av timmer och därför

har dessa planebegränsningar ekonomiska följ-

der.



18 19

Till exempel i Hyvinge höjer planebegränsning-

arna andelen strängt skyddad skog till 6,4 pro-

cent enligt en undersökning som gjordes 2013.

Sjutton procent av arealen skogs- och tvinmark

fick beteckningen begränsad virkesproduktion.

Det största uthålliga avverkningsuttaget och rot-

prisintäkterna minskar i Hyvinge med sju pro-

cent som en följd av planebegränsningarna.

Målet med skogsprogrammet är att man vid upp-

görandet av planebestämmelserna ska komma

bort från ”för säkerhets skull” -tänkandet. Om

man inte beaktar de ekonomiska förlusterna för

skogsbruket leder ett sådant förfaringssätt till

alltför stora områdesreserveringar som begrän-

sar användningen av skogarna. Det finns alltid en

ägare till skogen. Han eller hon drabbas av eko-

nomiska förluster av planebeteckningar som har

rättslig verkan och som begränsar användningen

av skogen. Detta bör alltid beaktas i det skede då

det finns ett utkast till plan och man bör också

fastställa ett rättvist ersättningsförfarande för i

frågavarande förluster. Med utbildning för plan-

läggare och tjänstemän i kommuner, där även

skogsfackmän är med, kan man bättre föra fram

skogssektorns synvinkel.

Med mottot God skogsvård är bra landskaps- och

miljövård försöker vi i det här skogsprogrammet

samarbeta med kommunerna som ansvarar för

planläggningen för att inte de onödiga plane-

beteckningarna MU och MY, som begränsar en

hållbar användning av skogarna, i fortsättningen

används i generalplanerna (MU = Jord- och skogs-

bruksdominerat område med särskilt behov av

att styra friluftslivet, MY = Jord- och skogsbruks-

dominerat område med särskilda miljövärden).

Enbart M-beteckningen kombinerad med annan

text räcker till för att trygga att friluftsliv och an-

dra behov beaktas vid användning av skogarna

på ett hållbart sätt (M = Jord- och skogsbruksdo-

minerat område). Enbart M-beteckningen för alla

skogsområden i en generalplan räcker för att sä-

kerställa att man vid avverkningar följer skogsla-

gen och naturvårdslagen. Skogsprogrammets mål

är att man vid landskapsplaneringen inte ska an-

vända LUO-beteckningar (LUO = område som är

särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald).

Behandling av tillstånd för miljö-åtgärder

Skogsbrukets aktörer och skogsägarna i Nyland

upplever att överdrivna krav på ansökan om till-

stånd för miljöåtgärder är en av de faktorer som

mest försvårar ett hållbart skogsbruk. Det är stor

skillnad mellan olika kommuner när det gäller

beviljandet av tillstånd för miljöåtgärder. Med

tanke på likställdhetsprincipen borde vi komma

ifrån detta och tillståndsvillkoren bör bli lika för

alla. Kommunens byggnadstillståndsmyndighet

kräver en avgift för ett tillstånd för miljöåtgärder,

vilket i många fall har betytt att avverkningsin-

täkterna från en två hektar stor första gallring

i sin helhet har gått till att betala tillståndet för

miljöåtgärder. Detta är ohållbart om man vill idka

ett hållbart skogsbruk.

Dokumenten som gäller planer är ibland så okla-

ra att inte ens kommunens tillståndsmyndighet

vet om man ska ansöka om tillstånd för miljöåt-

gärder eller inte. Det har vanligtvis också räckt

länge att få tillstånd för miljöåtgärder. I sådana

fall har perioden med bra drivningsförhållanden

ofta redan gått förbi. Då är man tvungen att av-

verka vid en tidpunkt som inte är lika lämplig och

följden är att drivningsspåren i skogen efter av-

verkningen är mycket större än vad de skulle ha

varit om tidpunkten hade varit lämpligare. Målet

i skogsprogrammet är att det ska finnas klart an-

givet inom vilken tid beslut om tillstånd ska ges,

av samma typ som vårdgarantin.

Målet i skogsprogrammet är att få tillstånden

för miljöåtgärder bort från MU- och MY-områ-

den i samband med att markanvändnings- och

bygglagen förnyas. Både skogsbrukets aktörer

och skogsägarna upplever att det nuvarande för-

farandet vid ansökan om tillstånd för miljöåtgär-

der är onödigt, långsamt och dyrt och att det klart

begränsar förutsättningarna att idka ett hållbart

skogsbruk. Målsättningen är att kravet för till-

stånd för miljöåtgärder under planläggnings-

skedet och i fastställda generalplaner ska gälla

enbart byggande och andra liknande ändringar i

markanvändningen och inte längre skogsavverk-

ningar.

20 21


20 21

ÅTGÄRD ANSVAR

När generalplanen görs upp gör man en bedömning av hur planen påverkar

skogsvården och virkesanskaffningen. Man gör också en bedömning av vilka de

ekonomiska verkningarna av planebegränsningarna är på skogsbruket.

Kommuner

Tolkningen av planebestämmelserna ska bli enhetlig och kommunernas tjänstemän

ska få utbildning om detta.

Kommuner, miljöministeriet,

Nylands förbund

Vid landskaps- och generalplaneringen gäller följande principer:

• God skogsvård är bra landskaps- och miljövård.

• Planläggning är ingen naturskyddsmetod. Det finns skild lagstiftning för det.

• För skogsområden används enbart M-beteckningen.

Kommuner, miljöministeriet,

Nylands förbund

Planebeteckningar i generalplaner, bestämmelser och tolkningar som gäller dem

samt uppgifter om kraven på tillstånd för miljöåtgärder ska vara tillgängliga för alla

som elektronisk lägesbunden information.

Kommuner

Skogscentralen

Planläggningsorganisationerna och aktörerna inom skogssektorn för en gemen-

sam diskussion om vilken betydelse största uthålliga avverkningsmål har och vilka

åtgärder det skulle kräva i praktiken.

Aktörer

Förfaringssättet med tillstånd för miljöåtgärder används för att styra skogsbruket

enbart på slutavverkningsobjekt på detaljplaneområden och inte på generalplane-

områden.

Kommuner

Kraven i tillstånd för miljöåtgärder och avgifterna ska förenhetligas. Kommuner

Vid tillstånd för miljöåtgärder följs 143 § i markanvändnings- och bygglagen:

• ”Ett tillstånd för miljöåtgärder för trädfällning kan beviljas för högst tio år för

planmässig skogsvård”BML 143 §

• Tillstånd beviljas för hela fastigheten under den tid skogsbruksplanen är i kraft,

varvid krav på tillstånd inte gäller enskilda åtgärder i enlighet med skogsbruk-

splanen.

Kommuner,

miljöministeriet,

Nylands förbund


Centrala aktörer: Kommuner, Nylands förbund, NTM-centralen, miljöministeriet, Finlands miljöcentral, Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, företagare, maskinföretagarorganisationer.



skog som inkommit (Skogscentralen) - % av skogs-

arealen


20 2120 21

ÅTGÄRD ANSVAR

Vi berättar på olika sätt och med olika verktyg vad det betyder att idka ett hållbart

skogsbruk med flera mål. Målgruppen är medborgare, kommunala beslutsfattare,

skogsägare och skolelever.

Aktörer

Aktivitet i media. Mera synlighet på mässor och i evenemang riktade till olika

målgrupper. Effektivare elektronisk kommunikation med hjälp av sociala medier.

På webben och i terrängen förevisas vad ett skogsbruk med flera mål innebär.

Aktörer

4.4. Ökad acceptans för att skogarna används

Mål:



på skog



synvinkel.


blir mångsidigare.

Det är mera utmanande att idka skogsbruk i Ny-

land jämfört med andra landskap i Finland på

grund av den stora befolkningsmängden. Ett ut-

tryck för detta är de begränsningar av markan-

vändningen som nämnts tidigare och som för-

svårar möjligheterna att idka skogsbruk och som

fördröjer arbetena. Största delen av de människor

som bor i Nyland är inte skogsägare, men skogar-

na i det landskap där de bor är för dem ett slags

skyltfönster för hurdant skogsbruk vi bedriver.

Via det får de en uppfattning om olika former av

bioekonomi.

Hållbart och mångsidigt skötta skogar som produ-

cerar ett förnybart råmaterial är en central del av

den finländska bioekonomin. Välväxande skogar

binder stora mängder kodioxid. Som exempel på

detta blir kolförrådet i Finlands skogar allt större.

Skogsbruket spelar en viktig roll när man efter-

strävar kolneutralitet. Bioenergi och produkter

som har förädlats av trä kan ersätta icke förny-

bara produkter och fossil energi. Välskötta sko-

gar blir livskraftiga och motståndskraftiga mot

skogsskador. Man kan parallellt använda skogar-

na på många olika sätt och ur skogsägarens syn-

vinkel är det lönsamt att använda skogen. Vi bör

berätta om den här typen av bakgrundsfaktorer

för den stora allmänheten och därigenom skapa

ökad acceptans för att vi använder våra skogar.

Det är av stor betydelse att finländarna godkän-

ner att vi idkar skogsbruk och att skogsbruket får

en status. Den allmänna opinionen får i sig inte

begränsa friheten att utöva en näringsgren. Det

är viktigt att vi kan skapa en ännu bättre förstå-

else för att en hållbar och mångsidig användning

av skogarna är en del av bioekonomin. Därför är

en av de viktiga målet i det här skogsprogrammet

att öka förståelsen för att vi använder skogarna

och att skogsbruk uppskattas.

Åtgärder för att nå målen:




- % av skogsarealen


(Luke)


Aktörer: Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsägarföreningar, skogsbolag, Finska forstföreningen, Naturresursinstitutet, 4H, andra medborgarorganisationer.


22 23


22 23

B. Andra mål och åtgärder4.5. Näringsverksamheten som anknyter till skog och träföräd-ling utvecklas

Mål:



på skog


blir mångsidigare.

Med tanke på att bioekonomisektorn ska må

bättre är det viktigt att en så stor del som möjligt

av det grova virke som avverkas förädlas i eget

landskap. Fastän det är en realitet att de största

investeringarna oftare går till andra landskap,

så ger en högre förädlingsgrad mervärde och

nya arbetsmöjligheter även i Nyland. De ökade

avverkningsmöjligheterna ger både timmer och

massaved. Speciellt borde vi under programpe-

rioden öka förnyelseavverkningarna i grando-

minerade förnyelsemogna bestånd. I Nyland har

vi även en energivedspotential som vi inte har

använt tillräckligt. Energivedsreserverna gör det

möjligt att under programperioden både förädla

energiveden till nya produkter och att använda

energived som bränsle i större utsträckning. Det-

ta skulle klart öka skogsägarnas rotprisinkomster

och även öka företagar- och kapitalinkomsterna

på olika håll.

På grund av den stora befolkningen är det i Ny-

land möjligt att skapa näringsverksamhet som

inte bygger på avverkningsmöjligheterna utan

på att man använder skogarna på annat sätt.

Bland annat viltturism och en skogsinriktad tu-

rism både för turister och för dem som är bosatta

i huvudstadsregionen är en möjlighet. Man kan

söka investeringsstöd från NTM-centralen för ny

marknadsbaserad företagsverksamhet som an-

knyter till ovanstående. Det finns potential även

i att plocka naturprodukter och vidareförädla

dem. Dessutom är det möjligt att mera än tidigare

använda nationalparkerna för näringsverksam-

het som anknyter till turism och rekreation.


ÅTGÄRD ANSVAR

Vi påverkar förutsättningarna för investeringar inom skogssektorn i Nyland med en

aktiv näringspolitik och en klar planläggning som beaktar förutsättningarna för att

idka skogsbruk.

Aktörer

Nylands styrka när det är fråga om var investeringar ska föras fram (t.ex. stora

avverkningsmöjligheter)

Aktörer

Vi arbetar för etablering av nya anläggningar som använder skogsbränslen samt

främjar förutsättningarna för näringsverksamhet som baserar sig på skogsbränslen

och företagsamhet.

Aktörer

Vi påbörjar utvecklings- och investeringsprojekt kring näringsverksamhet som utgår

från skogstillgångarna (träförädling, turism, viltturism, utfärder och rekreation).

Aktörer

Aktörer: Kommuner, Nylands förbund, NTM-centralen, miljöministeriet, Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, Finlands viltcentral, Arbetseffektivitetsföreningen, företagare, 4H och andra organisationer.



torn (Luke)

- Skogsindustrin M€

- Skogsbruket M€

2) Utvecklingen av användningen av fasta träd-

baserade bränslen (Luke)

- Skogsbränslen (flis) milj. m³

- Fasta trädbaserade bränslen totalt milj. m³


- Uttag av stamvirke milj. m³

- Kvistar, stubbar, rötter milj. m³


24 25

4.6. Det lägre vägnätet förbättras och terminallagren utökas

Mål:



på skog.

Det lägre vägnätet i glest befolkade områden

och på landsbygden har stor betydelse för skogs-

bruk, rekreation och hela landsbygdens livskraft.

Speciellt de senaste åren har de enskilda vägar-

nas skick försämrats oroväckande mycket och

statens vägar som hör till det lägre vägnätet har

ställvis fått förfalla. Lagerplatser som är i gott

skick, logistiskt på bra platser och tillräckligt tätt

underlättar virkesanskaffningen betydligt. Man

ska också kunna utlova trygga och regelbundna

leveranser av energived och flis till värmekraft-

verken. Grundförbättringar av skogsbilvägar

som finansieras med Kemera-medel kunde mer

än tidigare användas för att förbättra svaga delar

av vägnätet, så kallade flaskhalsar. Då kunde Ke-

mera-medlen användas effektivare och till flera

objekt.

Utökad användning av skogsbränslen i Nyland

kräver ett tillräckligt stort nätverk av termi-

naler som kan användas året runt för att logis-

tiken kring anskaffning av skogsbränslen ska

vara kostnadseffektiv och fungera problemfritt.

Planeringen av ett terminalnätverk är en fler-

stegsprocess och det behövs ett EU-finansie-

rat utvecklingsprojekt får att genomföra det.

NTM-centralerna spelar numera en stor roll vid

finansiering av väginvesteringar.


ÅTGÄRD ANSVAR

Tillräckligt med resurser för grundförbättring av vägar från Kemera-medel Skogscentralen/skogsrådet

Behovet av terminaler i landskapet utreds och därefter ett förslag till landskapsför-

bundet var terminalerna ska placeras.

Utvecklingsprojekt som

leds av Skogscentralen

Kunskaperna om hur enskilda vägar ska skötas och vägdisponenttjänsterna förbätt-

ras genom kommunikation och utbildning

Aktörer

Vi skapar i MinSkog.fi för aktörernas operativa bruk en gemensam databas med upp-

gifter om skogsbilvägar; databasen koordineras på riksnivå. Den innehåller uppgifter

om vägar, deras skick och behov av iståndsättning (kräver projektfinansiering).

Aktörer

Vi påverkar prioriteringen av hur statsägda vägar i det lägre vägnätet iståndsätts.

Det ökade behovet av gagnvirke till skogsindustrin och energived till värmekraftverk

beaktas och även förändrade transportbehov och virkesströmmar.

Aktörer

NTM-centralen

Vi deltar i arbetet för att skapa en öppen riksomfattande nättjänst med kontaktupp-

gifter till väglagen.

Aktörer

Aktörer: Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, företagare, maskinföretagarorganisationer, kommuner, Arbetseffektivitetsföreningen, Suomen tieyhdistys, Nylands NTM-central, Nylands förbund.


5) Offentlig finansiering till infrastruktur

(NTM-centraler och Skogscentralen)

- Finansiering från NTM-centralerna och Skogs-

centralen för det lägre vägnätet


24 25

4.7. Mera plantskogsvård (slyröjning och röjning)

Mål:



på skog.



synvinkel.

Med en tillräckligt god nivå på skogsvården

tryggar vi skogarnas tillväxt och produktionen

av råvirke. Under programperioden bör vi fästa

särskild uppmärksamhet vid skötseln av yngre

plantskogar, det vill säga vid slyröjningen, som

speciellt de senaste åren har legat klart under be-

hovet. Enligt den färskaste riksskogstaxeringen

(RST 11) borde arealen plantskogsvård i Nyland

fördubblas åren 2016–2020 jämfört med föregå-

ende femårsperiod. Den förnyade Kemera-lagen

som togs i bruk 2015 sporrar till att öka slyröj-

ningsarealerna. När slyröjningen utförs vid rätt

tidpunkt finns det goda förutsättningar för en

plantskog som är av hög kvalitet och som växer

bra.

För att målen för plantskogsvården ska nås krävs

det tillräckligt med arbetskraft. Skogsarbetarna

har inte för närvarande arbete året runt, men

genom rätt planering av plantskogsarbeten och

genom att sammankoppla ytorna kan man effek-

tivera skogsarbetarnas, den kunnigaste arbets-

kraftens, arbetsinsatser. 4H-ungdomarna som

arbetskraft har inte hittills använts tillräckligt.

Genom att sysselsätta unga är det möjligt att kom-

ma upp till klart större arealer. Det samma gäller

möjligheten att ge sommararbete åt studerande.

Maskinell plantskogsvård ger också möjlighet att

utöka arealerna, men med nuvarande teknologi

är maskinell plantskogsvård inte någon generell

lösning för en mera kostnadseffektiv plantskogs-

vård.

När vi vill öka arealerna för plantskogsvård är

det viktigaste att aktivera skogsägarna så att de

beslutar att börja sköta sina plantskogar. E-tjäns-

ten MinSkog.fi är ett bra verktyg för det här än-

damålet. Den bör användas ännu flitigare än för

närvarande. Anmälan om att bilen behöver sin

årliga service kunde fungera som modell för ett

meddelande om att plantskogen behöver skötas.

Det är också viktigt att förklara att röjningsarbe-

ten som utförs vid rätt tidpunkt är en del av ett

aktivt och företagsmässigt skogsägande.

Skogstjänstmarknaden bör utvecklas för att are-

alerna plantskogsvård ska öka. Det behövs nya

skogstjänstföretagare för att det ska uppstå kon-

kurrens. Finansieringen av plantskogsvården

kopplas ofta till en virkesaffär. Därför skulle det

vara nödvändigt att virkesköparna i sitt tjänst-

eutbud mera än hittills för fram vikten av att

plantskogarna sköts med tanke på skogsägarens

framtida inkomster från virkesförsäljningar.

Det behövs nya skogstjänstföretagare för att det ska uppstå

konkurrens.


26 27


ÅTGÄRD ANSVAR

Regelbunden information i aktörernas kundtidningar och på webbportaler. Utvalda

skogsägare får nyhetsbrev samt information om att plantskogen behöver sin årliga

tillsyn. Som källmaterial används bl.a. MinSkog.fi.

Aktörer

Skogscentralen och Naturresursinstitutet ordnar gemensam roadshow om röjning

2016. Aktörer samarbetar brett och ordnar exkursioner till röjningsobjekt i utbild-

ningssyfte.

Skogscentralen/ Luke

Aktörer

Genom utbildning och information uppmuntras skogsägarna till självverksamhet i

plantskogar.

Aktörer

Röjningsarbetet inriktas mera än tidigare på slyröjning och röjning vid rätt tidpunkt.

Det sänker kostnaderna.

Aktörer

Skogstjänstföretagarnas marknadsföring och kvalitetsövervakning utvecklas utgå-

ende från principerna för egenkontroll.

Skogstjänstföretagare

För 4H:are grundas utvecklingsprojekt för plantering, gräsröjning och slyröjning. 4H

Både maskinell röjning och röjning vid rätt tidpunkt främjas genom att vi informerar

om högre produktivitet och lägre kostnader.

Aktörer

Aktörer: Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsläroanstalter, skogsbrukets aktörer, skogsägare, arbetsplatser som erbjuder prao-veckor, 4H, läroavtalsplatser.

Regionala uppföljningskriterier:10) Skogsvårds- och grundförbättringsarbeten (Luke)



26 27

4.8. Säkerställa att det finns tillräckligt med företagar- och arbetskraftsresurser samt att barns och ungas intresse för skog och skogssektorn bibehålls

Mål:


bli mångsidigare.

Det behövs nya skogsmaskinförare och förare till

virkesbilar. För att virkesdrivningen och skogs-

vården ska vara högklassig och fungera, krävs det

att företagare och arbetstagare inom skogssek-

torn vill betjäna sina kunder, har hög motivation,

har kompetens för arbetet, använder moderna

arbetsmetoder och vill utveckla sig själv och ar-

beta kostnadseffektivt. Man kan till en del öka

avverkningsarealerna och skogsvårdsarealerna

genom att öka maskinparkens nyttjandegrad och

arbeta mera året runt.

Företagarna kan bilda olika slags nätverk och

öka utbudet på tjänster av hög kvalitet. Med be-

aktande av åldersstrukturen hos de företagare

och arbetstagare som nu jobbar inom skogssek-

torn behövs det nya och fler yrkesmän. De ökade

mängderna gagnvirke till skogsindustrin och det

ökade behovet av energived kommer att ge mera

arbete i Nyland både inom avverkningsplanering

och avverkning. En öppen och rättvis konkur-

rensutsättning stöder företagsamhet.


ÅTGÄRD ANSVAR

Den skogliga utbildningen ska ha dragningskraft och den kan förbättras genom att

aktörerna samarbetar och bildar nätverk.

Aktörer

Utbildningen av skogsmaskinförare utökas i Nyland. Läroanstalter

Utbildningsmöjligheterna inom skogssektorn marknadsförs effektivare och läroan-

stalterna ser till att utbildningsmöjligheterna hålls kvar.

Aktörer

Läroanstalter

Utbildningsbehoven ska prognostiseras och utbildningsprogrammen ska utvecklas

utgående från de behov som finns och de resultat som uppnåtts.

Aktörer

Intensivare samarbete mellan utbildningen och arbetslivet, bl.a. genom att erbjuda

mera praktikplatser och läroavtalsplatser för dem som studerar inom skogssektorn

för en examen.

Aktörer

Läroanstalter

Mera prao-platser och studiebesök åt unga i grundskolan för att öka intresset för

yrken inom skogssektorn.

Aktörer

Läroanstalter

Satsningar på yrkesvägledning och vuxenutbildning för att få motiverade personer

till skogssektorn. Detta gäller även inflyttade.

Fackorganisationer,

läroanstalter, aktörer

Genom kommunikation och kampanjer försöker man få barn och unga att söka sig till

skogliga yrken.

4H

Aktörer

Mindre företag ges möjlighet att växa genom att bilda nätverk, underleverantörsför-

hållanden och genom att erbjuda dem utbildning och informationstjänster.

Aktörer

Skogarnas turism- och ekosystemtjänster utvecklas i samarbete med markägarna. Aktörer

Under Finlands 100-årsjubileum 2017 ges alla elever i årskurs 6 möjlighet att delta i

en skogsutfärd.

Aktörer

Centrala aktörer: Utbildningsorganisationer, skogsindustriföretag, skogsbrukets intresseorganisationer, arbetskraftsmyndigheterna, Nylands förbund, skogsmaskinföretagare, företagar- och arbetstagarorganisationer,

lågstadier och mellanstadier, 4H, Finska Forstföreningen, Finlands viltcentral.

Regionala uppföljningskriterier:6) Vid rekryteringen ska arbetskraftens storlek

och kompetensen motsvarar behovet inom skogs-

sektorn (Skogscentralen + regionala skogsrådet)

- Kvalitativ utvärdering (kan kompletteras med

uppgifter från mol.fi om lediga tjänster inom

skogssektorn)


28 29

4.9. Värna om skogarnas bio-logiska mångfald och se till att åtgärderna utförs miljömässigt ansvarsfullt

Mål:



synvinkel.

Motto: God skogsvård är god landskaps- och mil-

jövård!

Utmaningarna för god skogsvård kommer att öka

under programperioden. När vi i Nyland efter-

strävar både en hög nyttjandegrad av skogarna

och en hög nivå på skogsnaturvården ska även

målen för skötseln av skogarna och användning-

en av skogarna i regionen sammankopplas. När

skogsägarnas mål blir mera mångskiftande ökar

behovet av mera mångsidiga skogsbehandlings-

metoder. Det krävs gott omdöme, noggrannhet

och högklassig planering och högklassigt arbete

för att skogarnas biologiska mångfald ska bevaras

i samband med att åtgärder utförs.

I målet för de största uthålliga avverkningsmöj-

ligheterna, enligt den elfte riksskogstaxeringen,

har behoven för att upprätthålla den biologiska

mångfalden i skogarna beaktats vid dimensione-

ringen av avverkningsmängderna. I de nyländ-

ska skogarna finns det i genomsnitt mera död

ved än i de övriga landskapen i södra Finland.

Målet är att den här nivån ska bibehållas även i

fortsättningen. Miljöansvaret kommer speciellt

fram i fråga om skogsskador, vilket innebär att

man försöker minska den ökade skaderisken med

avverkningar som ger livskraftiga skogar. Därför

är en minskning av skogsskadorna en central ut-

gångspunkt när man strävar efter största möjliga

avverkningsmöjligheter.

Eftersom medlen för naturvård minskar kraftigt

krävs det att naturvårdsobjekt och objekt som är

viktiga ur mångfaldens synvinkel och skyddas

med miljöstöd väljs ut med omdöme och priorite-

ras på ett vettigt sätt. Det regionala programmet

för genomförandet av naturvården, som görs upp

utgående från analyser av geografisk information

från området och genom att höra vilka mål olika

aktörer har för att främja naturvården, är ett nytt

verktyg. Naturvårdsprogrammet är en del av det

här skogsprogrammet.

Handlingsplanen för mångfalden i södra Fin-

lands skogar, METSO-programmet, är ett exempel

på hur det frivilliga skyddet av skogar fungerar.

Genom METSO-programmet har vi kunnat byg-

ga upp ett nätverk med skyddade skogar. Både

skyddsarealen och skogsägarnas vilja att skydda

sina skogar har ökat.


28 29


ÅTGÄRD ANSVAR

Att värna om den biologiska mångfalden är en del av god skogsvård i ekonomiskogar: både

skogsägare och fackmän får utbildning, information och rådgivning om den här saken.

Aktörer

Kalhyggesfritt skogsbruk erbjuds som ett alternativ t.ex. i tätorternas närskogar, i strand-

skogar och i torvmarksskogar som förnyas på naturlig väg, när skogsägaren så önskar.

Aktörer

Skogsfackmännen bör känna till och kunna tillämpa direktiv, skogsvårdsanvisningar,

viltvårdsanvisningar och olika certifieringskriterier. De ska också erbjudas möjlighet att

avlägga provet för skogsbrukets naturvårdskort.

Skogscentralen

Aktörer

Skogscentralens uppföljning av naturhänsynen utvecklas och även rådgivning och utbild-

ning i naturvårdsfrågor både för skogsägare och för fackmän.

Skogscentralen och

aktörer

Eftersom medlen för naturvård minskar under programperioden ska medel i första hand

användas för nyckelobjekt i enlighet med naturvårdsprogrammet.

Skogscentralen

EU-finansierad skogsnaturvård utökas bl.a. genom att medverka i Life-projekt. Finansiärer

Man motarbetar skogsskador orsakade av nya skadeinsekter och inhemska organismarter

med de medel som står till buds.

Evira

Aktörer

Andelen skyddsområden av skogsarealen ska växa i Nyland genom frivilligt skydd med stöd

av METSO-programmet.

Aktörer

Centrala aktörer: Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag, skogsägare, utbildningsorganisationer inom skogssektorn, skogsserviceföretagare, företagar- och rådgivningsorganisationer, kommuner, Nylands NTM-central, Nylands

landskapsförbund, Finlands viltcentral, Evira.


11) METSO genomförs (Skogscentralen, NTM-cen-

traler)

- ha olika arbetsslag – naturvården tas från verk-

ställighetsplanen

13) Kolförrådet i skogen och skogsmarken (Luke)

- kolförrådet milj. tn CO2; uppdelning på södra

Finland och norra Finland

14) Antalet besökare i nationalparker och ströv-

områden (Forststyrelsen)

4.10. Nivån på vattenvården inom skogsbruket höjs och nya arbetsmetoder tas i bruk vid planering och genomförande av vattenvårdsåtgärder

Mål:



synvinkel.

I vattenvården inom skogsbruket tillämpas skogs-

vårdsanvisningarna, anvisningarna för uttag av

energived och anvisningarna för skötsel av torv-

markskogar samt de krav som skogscertifieringen

ställer. Dessutom genomförs vattenvårdsplanen

för vattenvårdsområdet Kymmene älv – Finska

viken samt åtgärdsprogrammet för vattenvården

i Nyland. Huvudmålet är att bevara ytvattnets

och grundvattnets kvalitet i Nyland på en god

nivå och att förbättra tillståndet för vattendrag

som redan försämrats.

I Nyland är mängden sura sulfatjordar sannolikt

stor. Rätt utförd markberedning och rätt utförda

torrläggningsarbeten är viktiga för att motverka

skador på vattendrag.


30 31

Åtgärder:

ÅTGÄRD ANSVAR

Till skogsdikningsprojekt hör en högklassig vattenvårdsplan. Aktörer

Uppgifter från Uoma-analyser som gjorts med stöd av geografisk lägesinformation kan

fritt användas vid planering och genomförande av åtgärder.

Aktörer

Uppgifter från Uoma-analyser används vid planering och genomförande av skogsbruks-

åtgärder. Skogscentralen erbjuder aktörerna utbildning i hur material från Uoma-analy-

serna kan användas som en del av högklassig vattenvård vid arbeten i ekonomiskogar.

Aktörer

På områden som kräver vattenvård utförs planeringen av avrinningsområdet och vat-

tenvårdsprojektet som naturvårdsprojekt.

Skogscentralen

De sura sulfatjordarna i Nyland kartläggs och metoder för hur markytan på dem ska

behandlas fastslås (kräver projektfinansiering)

Skogscentralen

GTK

På särplanerade områden som är värdefulla naturvårdsmässigt och med tanke på sköt-

seln av ytvattnet ordnas effektivare rådgivning

Skogscentralen

Både aktörer och skogsägare erbjuds utbildning om behandling av strandskogar. Skogscentralen

De som jobbar inom skogssektorn, maskinföretagare och skogsfackmän som planerar

och genomförmarkberedningar och iståndsättningsdikningar erbjuds utbildning om

vattenvård under programperioden.

skogsindustriföretag

Skogscentralen

skogsvårdsföreningar

skogsserviceföretagare

Som naturvårdsprojekt genomförs även vattenvårdsprojekt med projektsök. Skogscentralen, aktörer

och företagare

Inom utvecklingsprojekt utvecklas nya samarbetsformer mellan olika organisationer

och aktörer. Målet är att förbättra kvaliteten på ytvattnet och grundvattnet bl.a. när

projekt på sanka marker planeras och genomförs.

Skogscentralen,

NTM-centralen,

landskapsförbundet och

aktörer

För att förbättra vattenvården används de finansieringsinstrument och -program som

står till buds i samarbete med forsknings- och utvecklingsorganisationer

Aktörer

Centrala aktörer: Skogscentralen, Nylands NTM-central, skogsindustriföretag, Geologiska forskningscentralen, skogs-vårdsföreningar, skogsserviceföretagare, maskinföretagare, skogsägare, skogsläroanstalter, Arbetseffektivitetsfören-

ingen, Tapio Oy, Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral.


12) Skogsbrukets påverkan på vattendrag

- kvalitetsbedömning inklusive uppgifter som fås

från verkställandet av vattenvårdsplaner


30 31

Detta regionala skogsprogram ska bättre kunna integreras med landskapsplaneringen genom åtgärder

som hör till planläggningen. Det regionala skogsprogrammet syns konkret som ett bättre landskap i

takt med att nivån på skogsvården blir bättre. Samarbetet mellan skogssektorn och samhällsplanering-

en bör bli bättre. En aktiv ökning av bioekonomin ingår också i många andra program som påverkar

skogsbruket. Det regionala skogsprogrammet har beröringspunkter med följande utvecklingsprogram

och strategier:

• Den nationella skogsstrategin 2025

• Handlingsplanen för mångfalden i södra Finlands skogar, METSO-programmet, 2014–2025

• Finlands bioekonomistrategi

• Nylands landskapsplan 2033

• Nylands landsbygdsprogram 2014–2020

• Nylands landsbygdsstrategi 2020

• Åtgärdsprogram för vattenvården i Nyland

• Finlands skogscentrals expertprogram:

1. Expertprogrammet för skogsvård och skogsskador

2. Expertprogrammet för skogsfastigheternas struktur

3. Expertprogrammet för skogsbaserad bioekonomi

4. Expertprogrammet för naturvård

Kopplingar till andra utvecklingsprogram

5


32 33


32 33

Det krävs resurser för att kunna genomföra målsättningarna i det regionala skogsprogrammet. Det

nuvarande kärva ekonomiska läget är en utmaning för alla aktörer. Finansiering av tjänster har allt

mera övergått från statens stödfinansiering (bl.a. Kemera) till den enskilda som beställer tjänster. Det

krävs ett nytt tankesätt att genomföra bioekonomi i större omfattning och resurser att testa nya kon-

cept. Ett utvidgat och bättre samarbete mellan aktörer sparar resurser och är en åtgärd som kan tas i

bruk oberoende av den finansiella situationen. Det nämns i regeringsprogrammet (2015) som ett sätt att

förbättra Finlands konkurrenskraft.

Tidigare har många olika utvecklingsarbeten inom skogssektorn finansierats via olika EU-finansierade

(bl.a. EAKR, ESR och Life) utvecklingsprojekt samt med privat finansiering. Dessa finansieringskällor

är centrala även i fortsättningen. I det nuvarande kärva ekonomiska läget läggs ännu större vikt vid

behovet av utvecklingsprojekt för att utöka den externa finansieringen. Det är speciellt viktigt att få fi-

nansiering för projekt som har anknytning till utveckling av skogsfastighets- och skogsägarstrukturen,

ökad användning av bioenergi, förbättring av vägnätet och nya produkter för bioekonomi.

Finansiering och anvisning av resurser

6


34 35


34 35

Det regionala skogsprogrammet är viktigt för framtida investeringar, som i framtiden ökar och utveck-

lar användningen av trä och andra produkter från skogen. Fastän de största industriella investeringar-

na kommer att ske utanför landskapet, påverkar de ökade virkesströmmarna avverkningsmängderna

positivt även i Nyland.

För att vi i Nyland ska kunna använda den största uthålliga avverkningsmängden i full skala ska skogs-

ägarna ha en positiv inställning till det. Det finns tiotusentals skogsägare i Nyland och för att vi ska nå

målsättningarna i skogsprogrammet berörs ett stort antal skogsägare. Det ökade behovet av gagnvirke

skapar utan tvivel nya möjligheter för företagare och andra aktörer. Deras förmåga att kunna tillgo-

dogöra sig den ökade aktiviteten inom skogssektorn avspeglar sig direkt på utvecklingen i landskapet.

Skogsrådet i Nyland har ställt upp mål och åtgärder för det här programmet som baserar sig på den

nationella skogsstrategin och landskapets egna behov.

Med åtgärder och utvecklingsprojekt som baserar sig på målen i skogsprogrammet ökas välfärd som

grundar sig på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Då utkristalliseras i det här skogsprogram-

met för Nyland hela den nationella skogsstrategins vision: Hållbar skötsel och användning av skogar-

na i Nyland är källan till ökad välfärd.

Som bilaga till det här regionala skogsprogrammet finns en bedömning av följdverkningarna och man

har utvärderat programmets utvecklingsmål per åtgärd. Utvärderingen gäller åtgärdernas sociala, eko-

nomiska och miljömässiga följdverkningar. Även osäkerhetsfaktorerna har analyserats.

Verkningar och utvärdering

7


36 37


36 37

Skogsrådet i Nyland har godkänt detta pro-

gram, främjar genomförandet av det och följer

med hur målen nås och åtgärderna genomförs.

Före slutet av maj varje år görs en komprimerad

uppföljningsrapport i elektronisk form om hur

programmet har genomförts. I den utvärderar

man hur de genomförda åtgärderna lyckats och

hur de uppställda målen har nåtts. De regiona-

la skogsprogrammen förverkligar den nationella

skogsstrategin 2025. Skogscentralen rapporterar

till jord- och skogsbruksministeriet om hur pro-

grammet har verkställts.

Målsättningar och åtgärder som är inskrivna i

det här skogsprogrammet innehåller skogsrådets

åsikter och även de andra aktörernas åsikter om

hur skogsbruket och andra användningsformer

för skogen ska utvecklas i Nyland. Ett program

uppgjort på detta sätt är ett första steg att förbin-

da sig till det.

I fortsättningen utvecklas målen och åtgärder-

na genom det regionala skogsrådets försorg, som

ansvarar för uppföljningen av programmet. Det-

ta program är uppgjort i enlighet med jord- och

skogsbruksministeriets direktiv och i enlighet

med de riktlinjer som Finlands skogscentral

dragit upp så att programmet baserar sig på den

nationella skogsstrategin 2025. I enlighet med

Finlands nationella skogsstrategi kan man i det

regionala skogsprogrammet lyfta fram landska-

pets styrkor och utvecklingsbehov, såsom det har

gjorts i detta program. I framtiden kommer skogs-

bruket att vara ännu mera sammankopplat med

andra sektorer inom bioekonomi för att bättre

kunna erbjuda lösningar som fyller människor-

nas och samhällets behov.

Skogsrådet har som mål att de olika aktörerna i

fortsättningen binder sig allt starkare till de mål-

sättningar som är inskrivna i programmet. Sam-

tidigt förväntar man sig att skogsbrukets intres-

segrupper sinsemellan kommer överens om de

centrala indikatorer som ska hjälpa till att styra

och följa med utvecklingen inom skogssektorn.

Genom att fastställa behovet av arbetsplatser och

resurser försöker man påverka att skogsbruket

får tillräckligt med resurser. När resurserna är

begränsade är det ännu viktigare än tidigare att

ställa upp målen i viktighetsordning och att fast-

ställa åtgärderna i enlighet med det.

Verkställandet av programmet är en fortgående

process. Man svarar på förändringar i verksam-

hetsförutsättningarna som kommer fram under

uppföljningen och behovet av nya åtgärder på

det sätt som skogsrådet, skogsägarna i regionen

och aktörer inom branschen tillsammans anser

nödvändigt. Ett aktivt samarbete och avtal om ar-

betsfördelning mellan andra aktörer inom ramen

för de resurser som envar har, är nödvändiga för

verkställandet.

De bakgrundsuppgifter och sifferuppgifter som

gäller målen för landskapet finns i bilagorna till

detta program. Uppgifterna från den elfte riks-

skogstaxeringen samt arbetsprogrammen i enlig-

het med lagen om finansiering av hållbart skogs-

Genomförande och uppföljning

8


38 39


38 39

bruk utgör de mest centrala sifferuppgifterna i

det här skogsprogrammet.

Skogsprogrammens verkningar följs upp på riks-

nivå. Skogsrådet följer årligen på landskapsnivå

upp de åtgärder som är nämnda i programmet.

Dessutom kan skogsrådet vid behov specificera

mål och åtgärder.

Expertprogrammen för skogsvård och skogsska-

dor, skogsfastigheternas struktur, skogsbaserad

bioekonomi och naturvård, som uppgjorts på

Skogscentralen, ingår i det regionala skogspro-

grammet och de åtgärder som nämns i dem ge-

nomförs.

Nylands skogsprogram 2016–2020 följs upp kon-

tinuerligt på landskapsnivå under hela program-

perioden med hjälp av de riksomfattande uppfölj-

ningsmätarna. Dessa kriterier är följande:

Uppföljningskriterier:

(a = AMO-område, m=regional mätare)


torn (Luke)

- Skogsindustrin M€ (a)

- Skogsbruket M€ (a och m)

2) Utvecklingen av användningen av fasta träd-

baserade bränslen (Luke)

- Skogsbränslen (flis) milj. m³ (a och m)

- Fasta trädbaserade bränslen totalt milj. m³ (a och

m)

3) Virkesförrådets tillväxt i ekonomiskogar (Luke)

- Stamvirke milj. m³ (a och m)


- Uttag av stamvirke milj. m³ (a och m)

- Kvistar, stubbar, rötter milj. m³ (a och m)

5) Offentlig finansiering för infrastruktur

(NTM-centraler och Skogscentralen)

- Finansiering från NTM-centralerna och Skogs-

centralen för det lägre vägnätet

6) Vid rekryteringen ska arbetskraftens storlek

och kompetensen motsvarar behovet inom skogs-

sektorn (Skogscentralen + regionala skogsrådet)

- Kvalitativ utvärdering (kan kompletteras med

uppgifter från mol.fi om lediga tjänster inom

skogssektorn)

7) Andelen privata skogsfastigheter och samfäll-

da skogar som är över 50 ha (Luke)

- Totalt % (a och m)



- % av skogsarealen (a och m)

9) Avkastningen från virkesproduktionen i pri-

vatskogarna (Luke)

- avkastning % (a) beaktas och b) rotprisutveck-

lingen beaktas inte) (a och m)


(Luke)

- ha eller km per arbetsslag (a och m)

11) METSO genomförs (Skogscentralen, NTM-cen-

traler)

- ha olika arbetsslag (m) – naturvården tas från

verkställighetsplanen

12) Skogsbrukets inverkan på vattendrag

- kvalitetsbedömning inkl. Uppgifter som fås från

verkställandet av vattenvårdsplaner

13) Kolförrådet i skogen och skogsmarken (Luke)

- kolförrådet milj. tn CO2; uppdelning på södra

Finland och norra Finland

14) Antalet besökare i nationalparker och ströv-

områden (a och m) (Forststyrelsen)

Skogarnas tillstånd och avverknings-möjligheter i land-skapet NylandNaturresursinstitutet, Vanda 17.8.2015

Metsävarat: Kari T. Korhonen & Antti Ihalainen,

2015, Metsävarat, Luke Vanda

Hakkuumahdollisuudet: Tuula Packalen, Olli Sal-

minen, Hannu Hirvelä & Kari Härkönen, 2015,

Hakkuumahdollisuudet, Luke Vanda

Resultatet från den elfte riksskogstaxeringen är

klara för Nylands del. Enligt de färskaste mät-

ningarna är virkesförrådet 85 miljoner kubikme-

ter dvs. i medeltal 163 kubikmeter per hektar på

skogsmark och tvinmark. Den årliga tillväxten

är 3,9 miljoner kubikmeter, det vill säga 7 kubik-

meter per hektar. Det finns ingen avverknings-

statistik att tillgå för de olika landskapen, men

på Sydkustens område som hör till landskapet


40 41

Nyland har avgången (avverkningar och natur-

lig avgång) de fem senaste åren varit 69 procent

av tillväxten. Det betyder att 31 procent av till-

växten årligen har blivit kvar i skogen och ökat

virkesförrådet. Av virkesproduktionsskogarna i

Nyland är över 55 procent grövre gallringsskogar

eller förnyelsemogna skogar.

Utgående från det skogsvårdsmässiga tillståndet

släpar röjningarna efter på 24 000 hektar och

första gallringarna på 30 000 hektar. Enligt skogs-

vårdsrekommendationerna är röjningsbehovet

under den kommande 5-årsperioden omkring det

dubbla jämfört med de röjningar som gjorts de

senaste fem åren. Första gallringarna borde öka

med 50 procent.

Det finns i medeltal 5,1 kubikmeter/ha död ved

som är viktig för skogarnas mångfald. Det är klart

mera än i södra Finland i medeltal (3,7 kubikme-

ter/ha). På Sydkustens område har mängden död

ved minskat något under 2000-talet.

Hållbart uttag av gagnvirke och energived från

stamved är åren 2011–2010 i landskapet Nyland

uppskattningsvis 3,4 miljoner kubikmeter per

år. Det största möjliga uttaget för hela Finland är

uppskattningsvis 4 procent av den uppskattade

volymen: andelen är något större än landskapet

Nylands andel av landets virkesproduktion (3,9

%) och av arealen (2,7 %).

I landskapet Nyland uppskattas den avverkade

gagnvirkesmängden åren 2011–2013 till i medel-

tal 1,9 miljoner kubikmeter/år. Det största håll-

bara uttaget av gagnvirke är de följande 30 åren

uppskattningsvis 3,2 miljoner kubikmeter per år.

I fråga om gagnvirke överstiger det hållbara av-

verkningsuttaget de närmaste tio åren avverk-

ningsmängderna de senaste åren med omkring

1,3 miljoner kubikmeter. Virke som kan tas ut

som skogsbränsle utgående från beräkningarna

av största hållbara uttag är de följande 30 åren 0,9

miljoner kubikmeter per år. Största delen (80%)

består av hyggesrester och stubbar från förnyel-

seavverkningar. Av stamvirket från gallringar är

20 procent energived. Av stamvirket är omkring

0,2 miljoner kubikmeter virke av gagnvirkesdi-

mension. Under åren 2011–2013 användes totalt

0,6 miljoner kubikmeter som flis och ved i hem-

hushåll och största delen är stamvirke.

Största uthålliga avverkningsmängden i Nyland

2011–2020

UTTAG AV GAGNVIRKE (timmer + massaved), 1000 m³/år 3 194,50

Tall 1 093,80

Gran 1 249,00

Björk 592,90

Andra lövträd 258,90

Uttag av timmer 1 490,60

Tall 507,30

Gran 710,20

Björk 197,70


Uttag av massaved 1 704,00

Tall 586,50

Gran 538,80

Björk 395,20



40 41

Energived, torvmark-%

Inkomster, 1000 €/år

Torvmarkernas andel av energivedsuttaget, % 2011-2020 2021-2030 2031-2040

Stamved 19,3 5,8 7,3

Kvistar 5,7 4,8 4,6

Stubbar och rötter 3,9 3,9 4,0

Uttaget totalt %-andel 8,0 4,8 5,1

Energivedsuttaget enligt avverkningssätt, 1000 m³/år 1 490,60

Gallringsavverkningar 223,9 283,1 281,7

Slutavverkning 685,3 626,1 627,5

Arealen för energivedsavverkningar enligt avverkningssätt, 1000 ha/år

1 704,00

Gallringsavverkningar 2,6 3,7 3,3

Slutavverkning 7,6 5,9 6,2

Arealen för energivedsavverkningar enligt avverkningssätt, 1000 ha/år/totalt

10,1 9,6 9,3

Pris vid vägkant 214 205,40 213 941,00 213 181,00

Inkomster från avverkning av gagnvirke 178 157,00 177 893,40 177 133,00

Inkomster från avverkning av energived (pris vid användningsställe) 36 048,70 36 048,70 36 048,60

Rotpris 119 811,60 121 550,40 122 032,80

Inkomster från avverkning av gagnvirke 117 282,20 118 948,40 119 434,30

Inkomster från avverkning av energived 2 529,50 2 602,00 2 598,40

KOSTNADER, 1000 EUR/år 69 409,30 67 432,60 66 685,80

NETTOINKOMSTER MED VÄGKANTSPRIS, 1000 E/år 144 796,00 146 509,40 146 495,90

NETTOINKOMSTER MED ROTPRIS, 1000 E/år 108 088,20 112 843,20 113 325,80


42 43

Energived, torvmark-%

Uppgifter om verkställighet av Metso2010-2014

ha/år

2016-2020

ha/år

Skogsbrukets miljöstöd, euro/år och projekt, st/år 125 000/50

Projekt, st/år

Naturvårdsprojekt 2-4 3

antal, st/v

Iståndsättningsarealer, ha

Kvaliteten på naturvårdsträd, utmärkt eller god 96 % 95 %

Död ved m³/ha (RST 11)

Bevarande av värdefulla livsmiljöer (%) 96 % 95 %

Resultat från uppföljning av naturhänsynen 2010 - 2014MÅL

2016 - 2020

Kvaliteten på vattenvården vid drivning, utmärkt eller god (%) 95 % 95 %

Kvaliteten på vattenvården vid markberedning, utmärkt eller god, % 89 % 90 %

Helhetsbedömningen är utmärkt eller god för hela kedjan 94 % 90 %

Avverkningsarealerna i anmälningarna om avverkning av skog 2010–2014, hektar

2010 2011 2012 2013 2014 Medeltal

21037 19586 24132 22535 21306 21719 Genomsnittlig avverkningsareal, ha

15220 13689 18041 15727 14805 15496 Genomsnittlig gallringsareal, ha

5137 5430 5515 6047 6031 5632 Genomsnittlig förnyelseareal, ha

18133 17482 21173 20261 18327 19075 Avverkningsareal, (privata)

12932 12052 15749 14281 12579 13519 Gallringsareal, ha (privata)

4698 5062 4951 5485 5366 5112 Förnyelseareal, ha (privata)

2748 1990 2830 2198 2903 2534 Avverkningsareal, ha (bolag, samfund och staten)

2181 1561 2193 1405 2188 1906 Gallringsareal, ha (bolag, samfund och staten)

394 339 548 530 625 487 Förnyelseareal, ha (bolag, samfund och staten)

Uppföljning av anmälningarna i Masto, Nyland åren 2010–2014


42 43

Documents

Nylands skogsprogram 2016–2020 - metsakeskus.fi · 2050. Det regionala skogsprogrammet ... Flera av dessa megatrender är sammanlänkade och knutna till befolknings-tillväxten