Aktuell forskning!

LOGOPEDNYTTNummer 2 mars 2004

Medlemstidning för

2 LOGOPEDNYTT 2/04

Ordinarie styrelse-ledamöter

Innehåll 2-045

Omslag: Juan Brondo

Ingrid KongslövOrdförandeMob: 0733-42 99 47ingrid.kongslov@dik.se

Inger GillholmKursansvariginger.afasi@telia.comTel 044-12 93 99

Ulrika GuldstrandSekreterareulrika.guldstrand@staffanstorp.seTel 046-25 11 37

Karin HuddeniusKontaktpersonsansvarigkarinhuddenius@hotmail.comTel 08-642 54 18

Åsa MogrenVice ordförande/Ledamotasa.mogren@privat.utfors.seTel 031-50 26 30

Sanna WennerfeldtKassörsusanna.wennerfeldt@orebroll.seTel 019-602 14 63

Sabina BroStudentledamotTel: 0733-742 333sabina.bro@spray.se

6

8

20

12

16

18

”LÄSFORSKNING 10P”Tankar från Uppsala den 16:e februari.

DIGITALA BILDER – EN BRO TILL SPRÅKET?Digitalkamera som kommunikationshjälpmedel.

BARN MED GRAV SPRÅKSTÖRNINGRapport från ett FoU-projekt

BARNSPRÅKSFORSKNING I LUNDEn presentation av klinisk barnspråksforskning.

UNIK KURS OM BARNS ÄT- OCH SVÄLJSVÅRIGHETERKort rapport från en 5p-kurs i neuropediatrik.

RÖST I STOCKHOLMKort referat från SFFLs dagar i oktober 2003.

NATIONELLT MÖTE KRING TRANSSEXUALITETRapport från mötet i Linköping.

NAMNTÄVLINGENSka Logopednytt byta namn!

OROFACIAL REGULATIONSTERAPIReferat från kursen i Göteborg.

DOKTORSAVHANDLING I DYSFAGIMargareta Bülowhar försvarar sin doktoravhandling.

DIK-KONGRESSKarin ny förbundsordförande. Britt Marie går... och stannar kvar.

EXAMENSARBETEN I LOGOPEDISammanfattningar av magisteruppsatser från kurs II i Umeå.

STUDENTUELLTKom o SLOSS!

10

13

14

2223

LOGOPEDNYTT 2/04 3

SLOFBox 760, 131 24 Nackaslof@dik.se

www.logopedforbundet.se

ANSVARIG UTGIVAREBritt Marie HäggströmDIKBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 00Fax: 08-466 24 13

TRYCKNordisk Bokindustri Försäljnings AB

ARTIKLAR SÄNDES TILL REDAKTÖRERNA:Camilla BjörnramTel 070-450 74 49

Elvira BergTel 031-775 86 19Habiliteringen CentrumAmerikaskjulet, uppg D, 3 tr414 63 Göteborg

logopednytt@dik.se

Redaktionen förbehåller sig rätten attspråkligt ändra och förkorta bidrag.

ANNONSER SÄNDES TILL:Caroline KejnemarDIKBox 760, 131 24 NackaTel: 08-466 24 11Fax: 08-466 24 13caroline.kejnemar@dik.se

UTGIVNINGSPLAN:Nr Manus- Annons Platsann Läsaren

stopp stopp stopp tillhanda3 25/3 31/3 2/4 20/44 6/5 12/5 14/5 2/65 5/8 11/8 13/8 31/86 9/9 15/9 17/9 5/107 14/10 20/10 22/10 9/118 18/11 24/11 26/11 14/12

ANNONSPRISER (inkl. moms)Annons Plats-/ Produkt-storlek Kursannons annons1/1-sida 7 840:- 7 840:-2/3-sida 6 900:- 6 900:-1/2-sida 5 410:- 5 410:-1/3-sida 4 740:- 4 740:-1/4-sida 3 840:- 3 840:-1/8-sida 3 070:- 3 070:-

Tillägg för begärd placering: 15%Tillägg för dekorfärg: 10%

Prenumerationspris: 530:-/årTemanummer: 50:-

Ledare

Just nu arbetar jag inte som logoped. Förutom visst arbete med SLOFs styrelse ägnar jagmina dagar åt att ta hand om en charmig och bestämd dam, som heter Sigrid och ärfem månader. Lite yrkesskadad är jag och sätter en och annan diagnos på henne så där

i förbifarten. Är det verkligen normalt för hennes ålder att låta omväxlande som en drake,en åsna eller en solist på Pekingoperan. Det står i böckerna att hon ska säga ”aga” vid denhär tidpunkten men det gör hon sannerligen inte. Upptäcker att jag har tagit mångaanamneser och frågat om joller utan att egentligen förstå hur svårt det är att svara på denfrågan. Sigrid jollrar inte, hon sjunger mystiska arior i skumma tonarter. Inser att det ärsvårt att göra språkbedömningar på så små barn.

Det har fötts många logopedbarn sista tiden, jag känner till minst 10 logopeder somberikat världen det senaste halvåret. Vi i styrelsen har t ex legat i rätt bra. Sen vi tillträdde imars förra året har vi producerat tre bebisar och Logopednyttsredaktionen har produceraten. Eftersom vi är en yrkeskår som till stor del består av kvinnor så är det inte helt förvå-nande. Dessutom verkar det överhuvudtaget vara så att det föds många barn just nu. Tydli-gen tycker både 70-talisterna och 60-talisterna att de är i en lämplig ålder för att göra barn,vilket resulterar i välbehövlig framtida arbetskraft.

När man får barn är det mycket som förändras. I första hand naturligtvis det som kallasför sömnvanor men även vad man väljer att läsa. Nuförtiden konsumerar jag föräldratidskriftersom smågodis. Jag och min man kastar oss båda över Vi Föräldrar när den kommer. Entidning som jag tidigare inte varit så begeistrad över. Nu läser jag den intresserat från pärmtill pärm. Vi Föräldrar har dessutom en egenskap som tidigare varit okänd för mig. FörutomLogopednytt så måste det vara den tidning i Sverige,som skriver mest om logopeder. Sen jag blev en ivrigläsare av denna tidning har det varit ett reportage därdet förekommit en logoped eller åtminstone en ling-vist i nästan varje nummer. Nu i senaste numret varBarbro Bruce intervjuad om vikten av att göra tidigaBVC-kontroller och inte bara se till uttal och ordför-råd utan mer till kommunikativa förmågor. Dettakänns som en oerhört viktig aspekt som jag hoppasatt det kommer att läggas ner mer tid och resurser på.

För mig som tidigare arbetat som logoped knutentill en BVC-mottagning är det spännande att nu be-finna mig i en föräldraroll istället. Det verkar som attdet skiljer mycket mellan olika platser i landet vadgäller hur många kontroller man gör och vid vilkenålder. Här i ”Värsta Götaland” har man gjort storaneddragningar de senaste åren och nu gör man baraen tal- och språkbedömning vid 3 års ålder. (En be-kant till mig som arbetat i särskolan fångade upp den lyckade missuppfattningen ”VärstaGötaland”). Det är i och för sig bra att man gör en tidig språkbedömning, men sköter-skorna på den BVC-mottagningen i Stockholm, där jag arbetade tidigare, vittnade om attde ofta tyckte att det kunde vara svårt att bedöma om ett barn verkligen hade tal- ochspråksvårigheter. För att inte tala om hur svårt det är att bedöma tvåspråkiga barns tal- ochspråkförmåga vid 3 års ålder. Man kan också tänka sig att färre kontroller av tal- ochspråkutvecklingen leder till färre remisser till logoped, vilket naturligtvis ger en skev bild avhur stort behovet av logopeder egentligen är. Vi vet ju dessutom alla hur svårt det är förskolbarn att få träffa en logoped. Jag tycker att det är odemokratiskt att möjligheterna till attfå hjälp inom vården ser så olika ut beroende på var man bor i landet. Orättvisor inomvården är något som uppmärksammats mycket inom media sista året. En orättvisa som detinte har talats så mycket om, är att möjligheten till att träffa en logoped ser olika ut i olikadelar av landet. Det finns t ex fler logopeder per capita i vissa av norrlandslänen än i ”VärstaGötalands län”. Detta är en av mina käpphästar och jag hoppas att jag kommer att kunnaåterkomma till det i ett annat sammanhang.

Åsa Mogren

4 LOGOPEDNYTT 2/04

SLOFs kontaktpersonerGUNILLA BELINGUppsala länTel: 018-611 53 20gunilla.beling@logopedi.uas.lul.se

MAGDALENA YSANDERSödermanlands länTel: 0155-24 51 32magdalena.ysander@nln.dll.se

JAN-ERIK JOHANSSONÖstergötlands länTel: 011-22 33 74jan-erik.johansson@lio.se

ANN FALCKJönköpings länann.falck@ltjkpg.se

NINNIE KARLSSONKronobergs länTel: 0372-58 51 47ninnie.karlsson@ltkronoberg.se

SANNA HOLSTEINGotlands länTel: 0498-26 89 68sanna.holstein@hsf.gotland.se

PETRA WESTRINBlekinge länTel: 0454-73 26 21 eller0454-73 31 48petra.hagstrand-westrin@ltblekinge.se

CHRISTINA HOUGAARDRegion SkåneTel: 040-33 28 10christina.hougaard@skane.se

KERSTIN JOHANSSONHallands länTel: 0300-56 51 40kerstin.johansson@lt.halland.se

VAKANTVästra götalands län

CHARLOTTA WISINGÄlvsborgs länTel: 0322-22 64 21charlotta.wising@vgregion.se

SARA ENGSTRÖMSkaraborgs länTel: 0500-44 45 63sara.engstrom@telia.com

JENNY GUSTAVSONVärmlands länTel: 0550-861 85jenny.gustavsson@liv.se

ANNA DJURBERGÖrebro länTel: 019-602 22 38anna.djurberg@orebroll.se

KARIN GRANBERGVästmanlands länTel: 021-17 50 23karin.granberg@ltvastmanland.se

ANNA NILSSONGävleborgs länTel: 026-15 50 81anna.nilsson@lg.se

KATARINA NYGRENVästernorrlands länTel: 060-19 12 26katarina.nygren@sundsvall.se

ANNIKA KARLBERGJämtlands länTel: 063-15 33 58annika.k.karlberg@jll.se

KARIN BRUNNEGÅRDVästerbottens länkarin.brunnegard@logopedi.umu.se

ANNA-LENA DYNESIUSNorrbottens länTel: 0970-195 50anna-lee.dyn@telia.com

DIKs FÖRBUNDSSTYRELSE: TEL (ARB:)Karin Åström Iko ordförande 08-466 24 04Karin Linder vice ordförande 08-570 356 56Martin Andrén 046-35 04 54Sara Bengtzon 0708-22 38 76Maj Eriksson 063-14 30 48Hanna Holmqvist 070-799 84 93Ingrid Höglind 0300-83 42 86Ola Kellgren 090-17 18 02Karin Linder 08-570 356 56Camilla Lundberg 0418-47 05 24Inga Maj Lundmark 0736-25 45 84Ylva Rosell 08-553 281 86Kristin Rosenberg 040-34 31 86Eva Westerberg 026-12 21 53

DELFÖRENINGSORDFÖRANDE:ARK Owe Norberg 060-19 14 77BF Maj Eriksson 063-14 30 48Kulturfacket Anna Sjöberg 070-465 14 64Informatörsfacket Sara Bengtzon 0708-22 38 76SLOF Ingrid Kongslöv 040-683 07 15SMF: Karin Linder 08-570 356 56Statliga chefsgruppen Stefan Boman 08-519 554 76

JOURHAVANDE OMBUDSMAN:kopplas via växeln 08-466 24 00må–tors 09.00-15.00 (lunchstängt 12.15-13.00), fre 13.00-15.00

MEDLEMSÄRENDEN:Susanna Leijthoff 08-466 24 07Lena Tiberg 08-466 24 08Britta Westin 08-466 24 90

ANNONSER, DELFÖRENINGAR:Caroline Kejnemar 08-466 24 11

FÖRBUNDSDIREKTÖR:Åke Lindström 08-466 24 38

INFORMATION:Karin Nørby chefredaktör DIK-forum 08-466 24 06Jon Stenbeck informationsstrateg 08-466 24 17Henrik Alfredsson webbredaktör 08-466 24 09Britt Marie Häggström senior advisor 08-466 24 02

HANDLÄGGARE :Sara Andersson tjänstledigLinnéa Lilja studenter 08-466 24 10Bo Westas utredning 08-466 24 05

OMBUDSMÄN:Katarina Berkowitz förhandl. kommun, landsting, privat, 08-466 24 23

O och BD-län

POSTADRESS: Box 760, 131 24 Nacka • BESÖKSADRESS: Planiavägen 13, Nacka • E-Post: kansli@dik.se • www.dik.seTELEFON vxl: 08-466 24 00 • TELEFAX: 08-466 24 13

E-POST TILL ANSTÄLLDA PÅ KANSLIET: förnamn.efternam@dik.se

DIK-förbundetOMBUDSMÄN forts: TEL (ARB:)Catharina Guthartz kommun, M-län utom Malmö, Lund 0431-873 55

Helsingborg, N-län Halmstad, HylteLaholm kommun

Gunilla Johannesson arbetsmarknad och förhandl. 08-466 24 03Stockholms läns landsting

Lise-Lotte Klavebäck tjänstledigHans Kyrö förhandl. privat, kommun, landsting, 08-466 24 35

AB kommun, C, U, X samt kyrkanMira Lavikko förhandl. privat, kommun, landsting, 08-466 24 16

AB-län privat, AC, YSara Luthander-Hallström tjänstledigAnders Regnell förhandl. statlig sektor hela landet, 08-466 24 27

endast kontaktmyndigheterAnna Steen förhandl, landsting, kommun, privat, 08-466 24 30

G, H, K, M-län kommun för Malmö,Lund och Helsingborg, statlig sektorhela landet, ej kontaktmyndigheter

Lars-Erik Svelander D, E, F och I-län delar av N-län Falken- 08-466 24 67berg, Varberg, Kungsbacka och lands-tinget Halland samt S,T, W och Z-län samt kyrkan

Kansliledning och övriga gemensamma resurser för DIK,Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter & Naturvetareförbundet:

VD och FÖRHANDLINGSCHEF:Åke Lindström 08-466 24 38Maria Klingemo sekreterare 08-466 24 37

CENTRALA FÖRHANDLINGAR & UTVECKLINGSFRÅGOR:Ulf Björkstrand chefsförhandlare 08-466 24 22Ingrid Blomqvist sekreterare 08-466 24 25Lars Fagerstedt direktör 08-466 24 29Ulrika Larsson utvecklingschef 08-466 24 12Helena Nicklasson projektledare 08-466 24 36Lennart Sandström ombudsman 08-466 24 21

ADMINISTRATION:Ing-Marie Enmalm redovisning 08-466 24 78Bo Jernberg redovisning, personaladmin. 08-466 24 73Per Lagerberg fastighet, inköp, vaktmästeri 08-466 24 14Johan Lilja datatekniker 08-466 24 71Elisabeth Lindgren redovisning 08-466 24 77Annika Marshall reception 08-466 24 00Marie Norin kanslist 08-466 24 19Anneli Åberg datasupport 08-466 24 72

LOGOPEDNYTT 2/04 5

J ag ska till Gävle på onsdag och torsdagdenna vecka. Det är spännande. AnitaHjälme, Karin Taube och Mats Myr-

berg finns med som kursledare i Läsforsk-ning på Högskolan där. Höggravid var jagpå Anita Hjälmes avhandling om lästeorier1999. Fick lära mig mycket om hur utveck-lingen ur olika lästeoretiska falanger, fram-förallt med påverkan från engelskspråkigforskning lett fram till de inriktningar förläsinlärning vi har idag. Inte visste jag då attämnet var så hett och engagerade så många.Jag gick dit i sällskap med Margareta Carl-ström, duktig pedagog och ansvarig för detpedagogiska kapitlet i Brita Ericsons bok”Att utreda läs- och skrivsvårigheter”.

Det känns lite spänt. Magisterarbete,”Barn med uttalssvårigheter och deras följ-der för stavningsutvecklingen” medeminenta handledare som Astrid Frylmarkoch Birgitta Johnsen, är i full gång men jagkan inte säga att alla statistiska termer harfått någon riktig mening i mitt ordförrådännu... Nu ska man vara beredd att presen-tera sig själv i övermorgon och planeradinriktning... Läsningen av Rebecca Treimansforskning om amerikanska barns stavnings-utveckling har varit väldigt inspirerande.Svenska referenser har jag varit på jakt eftermen jag har inte hittat precis det som jagsöker även om Caroline Liberg skrivitmycket, likaså Bente Hagtvet. Men vilka ljudoch bokstäver lär sig svenska barn i början?Vilka är svåra, vilka smälter samman medandra? Nog är det något jag undrar över.

A Libermans teori om skillnader mel-lan det talade och skriftliga språket har verk-ligen inspirerat mig. Logopeder har någotatt tillföra i gränslandet mellan dessa olikaspråkliga uttryckssätt! Specifika fonetiskarepresentationer på motor isk ochperceptuell nivå, två aspekter för sammaföreteelse. Jag hoppas jag förstått det rätt...Det talade är gester/rörelser och medlet ärfonetiken. Genom att vaska ur de inkom-mande rörelserna ur talet kan vi härma detvi hör, allt från det vi är små. Det finns igen

”Varmt välkommen till kursen’Läsforskning 10 poäng’!”

auditiv representationsnivå! Örat skulle intehinna med. Lösningen är koartikulation!Skoyles och Hesslows artiklar omspegelneuron och Olle Kjellins bok omuttal går i mångt och mycket i varandraoch ger lystmäte...(mer om detta kommeri uppsatsen!)

Två ganska små barn har jag. En mansom hämtar och lämnar för det mesta. Detkostar på att engagera sig och cykeln kanju inte mäta sig med bilen när det gällerbagageutrymme...

Logopeder som yrkeskår. Stor bredd.Många kvinnor. Omvårdnad... Vågar vipröva? Kan vi berätta det vi tänker och fårfram trots bredden i vår utbildning? Ex-empel på personer som har gjort och gördetta finns redan. Smalna av var ordet. Detfinns så mycket att hitta i det lilla avgrän-sade området. Berätta för andra. Berätta förlärare, föräldrar, elever. Förklara vad mantänker så andra förstår. Bjud in dem attnärvara när Du utreder och behandlar, varinte rädd att förmedla det Du tänker! Dettror jag är nyckeln till att det vi kan och läross sprids till andra med kunskap inomangränsande områden. Med utbildnings-start i sikte våren 2005 i Uppsala behövervi ha forskningskompetens bland handleda-rna. Nu prövar jag. Andra är också på gång.Jag kommer ihåg vad min kollega Ingalillpå Folke B skrivit på en lapp på sin an-slagstavla. Förutom att hon förmedlade in-spiration att ta sig fram på cykel i vått ochtorrt förmedlade hon även detta: ”Var interädd, tänk själv!”

Det känns roligt att åka på onsdag. Harkommit lite längre med mina videoredige-ringar vid datorn och jag pustar ut. Ännuen liten bit som är lagt till det pussel avinformation jag försöker lägga. Jag undrarvad de andra kommer berätta på onsdag...!

Cecilia von MentzerLeg logoped

Diagnosansvarig dyslexiAkademiska sjukhuset

URVAL REFERENSER

Björk, M. och Liberg, C. Vägarin i skriftspråket (1996) Naturoch Kultur.

Byrne, B. The Foundation ofLiteracy The Child´s Aquisitionof the Alphabetic Principle(1998) University of New Eng-land, Australia

Eriksen Hagtvet, Bente & Her-dis Pálsdóttir, 1993. Lek medspråket. Natur och Kultur.

Liberg, C (1993) Hur barn lär sigläsa och skriva. Studentlitteratur.

Liberman, A.M. The relation ofSpeech to Reading and Writings 17-31 Speech and Reading. Acomparative approach (1995)Edited by de Gelder, B ochMorais, J.

Treiman, R. (1993) Beginning tospell: A study of first-grade child-ren. New York: Oxford Univer-sity Press.

För tips om fler referenser hörav er till:cecilia.von.mentzer@akademiska.se

Tankar från Uppsala den 16:e februari 2004.

6 LOGOPEDNYTT 2/04

Ö nskemålet om att arbeta meddigitala bilder kom från föräld-rarna efter att logoped och för-

äldrar gjort en analys av vilka bilder poj-ken tycktes förstå. Tillgång till digitalkameraoch tekniskt stöd fick man genom Hjälp-medel Syd, Stockholm, som önskade ut-värdera användarvänlighet och funktionhos ”Digitala kameror som hjälpmedel”.Logoped från Habiliteringscenter Syd förbarn med autism fungerade somdiskussionspartner kring hur man kundetänkas utforma och använda bilderna. Till-sammans bildade föräldrar, logoped ochhjälpmedelskonsulent en arbetsgrupp somträffades en gång per månad under de sexmånader som projekttiden varade. En upp-följning gjordes efter elva månader.

Många spännande diskussioner kringmotiv, perspektiv, antal bilder, placering,storlek och bemötande av pojkens initiativhar lett till ökad kunskap om vad sommöjliggör kommunikation för pojken. Hurär de bilder som fungerar utformade?Som logoped har det varit intressant att do-kumentera pojkens språkliga utveckling,både vad gäller användning av språk ochordförråd. Den språkliga utvecklingen ochförutsättningarna för den beskrivs noggran-nare i en kommande rapport ”Digitala bil-der - en bro till språket?” FoU, Handikappoch Habilitering, Stockholm.

Grundtanken var att omge pojken med”en rik bildspråklig miljö”. Detta somen parallell till hur vi betonar en rik talspråk-lig stimulans för barns språkutveckling gene-rellt. Bilder har därför funnits synliga på mångaställen i hemmet. Det har också funnits bil-der tillgängliga i lådor, album, kontaktbok,digitalkamera, dator, och på schema.

Vi har hela tiden tillskrivit pojken enintention med det han gör eller inte gör.Gemensamt tror vi att han kan visa oss vä-gen genom sitt handlande bara vi tittar till-räckligt noga. Vi kan aldrig fråga honom omvi tänkt rätt men vi kan avläsa hans hand-lande och försöka tolka vad det står för. Målethar varit att ge pojken möjlighet att uttryckasig och förstå vad andra vill förmedla.

Efter att inte ha utvecklats kommunik-ativt på flera år, trots flera typer av insatserfrån föräldrarna, började pojken tala nästanomedelbart efter att man startat med digi-tala bilder. På sex månader lärde han sigöver 100 aktiva ord, att använda språket för

Digitala bilder – en b

en rad olika kommunikativa funktioner ochatt ta många kommunikativa initiativ. Docksällan för att begära något, vilket är förvå-nande med tanke på vad vi vanligtvis trorom barn med autism. Varken logoped ellerföräldrar hade trott att Stefan skulle ut-vecklas så mycket på så kort tid.

Stefan skulle av de flesta yrkesaktivainom området autism med stor säkerhetbetraktas som ett ”typiskt” barn medautism och utvecklingsstörning, givet-vis i beaktande av att alla barn är individer.

Tolkningsbara bilderOm bilder ska kunna vara ett uttryckssättoch ett medel för kommunikation måste devara tolkningsbara för individen som använ-der dem. Visuell perception är att uppfattaoch tolka stimuli från vår omvärld till enmeningsfull helhet. Det är inget passivtmottagande av intryck, utan ett sökande ochtolkande, en aktiv process. Vi kan inte se utanatt begripa, utan att det sedda har någonmening för oss. Olika bildtyper kräver olikamycket träning och intellektuell kapacitetför att tolkas. Att tolka färgfoton kräver lägreabstraktionsnivå än att tolka tecknade bil-der. Tecknade bilder varierar också från merkonkreta bilder till abstrakta symbolsystem.

TillgänglighetFörutsättningen för att kunna ta ettkommunikativt initiativ är att ha ett till-gängligt medium. Att ge tillgång till bildgör det möjligt för Stefan att starta ett samtalkring något som intresserar honom i stun-den. Även om han också målmedvetet sö-ker rätt på en viss bild för att visa någotspeciellt, startar kommunikationen vanligt-vis kring att han ”råkar” få syn på något.Det har varit viktigt att ordna miljön så attStefan ofta ”råkat få syn på något” för attge många möjligheter till kommunikation.

Din upplevelse eller min upplevelse?

ANVÄNDARE OCH UTVECKLING

Utgångsläge• Stefan en 9-årig pojke med autism• Går i träningsskoleklass (specialverk-

samhet autism).• Förstår ett fåtal talade ord.• Har 8 egna ”ord”/tecken.• Ingen iakttagbar språklig nyinlärning se-

dan 5 års ålder.• Schemabilder i form av Pictogram i skolan• Uttrycker sällan något.• Beslut om att pröva digitala bilder i kom-

munikation med pojken.

Effekter som föräldrarna beskriveromedelbart• Vi har kunnat kommunicera med Stefan

på ett sätt som vi aldrig har kunnat tidigare.• Vi har lyckats komma till platser vi inte

kunde komma till tidigare.• Stefan har varit jätteglad när han förstått

vad som skall hända. Vi har börjat visabilder på kamerans display som förslagtill Stefan. Om han inte vill det föreslagnatrycker han bort bilden.

• Han utnyttjar bilder för att ”tala med sigsjälv” om omgivningen, för att jämföra.

Effekter som föräldrarna beskriverefter 6 mån• Stefan har börjat prata (drygt 100 aktiva

ord).• Han tar många fler kommunikativa ini-

tiativ. (Han talar eller hämtar själv bilderför att visa vad han vill).

• Bilderna fungerar med flera personer.• Vi kan prata om minnen. När vi tar fram

en bild så kan vi minnas tillsammans.• Man får mer kontakt med Stefan.• Han börjar uttrycka några känslor och

även omdömen om saker (ex bra, fel).

Effekter som föräldrarna beskriverefter 11 mån• Det går att föra ett litet samtal med Ste-

fan, med bilden som utgångspunkt.• Han frågar efter namnet på saker.• Han har börjat kommentera saker i om-

givningen, även på håll.• Föräldrarna vet mer om vad han tänker

och tycker.• Han har börjat kontrollera att samtalspart-

nern har gemensamt fokus med honom.• Gör han sig inte förstådd försöker han

tänka ut ett alternativt sätt att uttrycka sig.

En familj med en 9-årig icke-talande pojke med autism fick möjlighetatt prova digitalkamera som kom-munikationshjälpmedel.

LOGOPEDNYTT 2/04 7

bro till språket?hur man uppfattar och kategoriserar om-världen. Detta frustande, rykande plåt-muskedunder blir snabbt kategoriserat somett ”ånglok som ryker och låter” av ossvuxna, följaktligen fotograferar vi just ”ång-lok” som återgivning av det vi sett. Vi troratt Stefan istället ser ”en rök” som kom-mer (kanske med en låtande plåtgrej un-der). Han är följaktligen bara intresserad avbilder på ”rökar”. Det finns många liknandeexempel.

Det här blir en viktig fråga när det gäl-ler att fotografera åt någon som inte kanfotografera själv än. Var ska man lägga fo-kus, vad är det utmärkande för en förete-else? Lösningen får bli att man tar mångakort från samma ställe/händelse och så fårpersonen själv välja ut en ”bra” bild. Häri-genom kan vi lära mycket om personenstankesätt och intressefokus.

UrvalTidigare har omgivningen försökt lära Ste-fan ord, tecken och att använda bilder medutgångspunkt i vad omgivningen trott atthan behöver/önskar förmedla i en viss si-tuation. Givetvis utifrån pojkens intresseni stort. Detta har dock aldrig blivit särskiltframgångsrikt eftersom det varit svårt atträkna ut vad Stefan velat säga. När Stefanfår ökad tillgång till bildmaterial kan hanvälja själv, efter eget intresse/fokus och dåär han mottaglig för de ord han hör på etthelt annat sätt. Det han hör kopplas oftaresamman med det han själv har i fokus.Orden blir helt plötsligt viktiga för honom.

Vill man spetsa till det kan man göradet till en maktfråga: Vem ska få välja enindivids ordförråd? Individen själv elleromgivningen? Svaret på frågan får olikapraktiska konsekvenser. Antingen försökeromgivningen skapa en miljö där individenkan välja i så stor utsträckning som möjligteller så väljer omgivningen åt individen ochpresenterar färdiga lösningar. Möjligt är attförhållningssätten ger olika resultat.

Liten arbetsinsatsMamma uppfattar att arbetsinsatsen varitganska liten från föräldrarnas sida. Man harinte ”tränat” eller ”arbetat” med pojken,man har ”bara” gjort bilder som varittolkningsbara för pojken tillgängliga ochsvarat på hans initiativ.

”Det finns många sätt som vi har provatsom inte har varit bra av olika skäl.Så det här är en väldigt liten grejegentligen. Det stora jobbet var attkomma fram till hur man gör.”

BEGÄRA (för egen del)• Mat eller dryck• Föremål eller leksak• Hjälp• Aktivitet ”få lov att”

BEGÄRA (socialt)• Uppmärksamhet• Information

PROTEST/VÄGRA• Vägra föremål• Vägra aktivitet• Visa slut/färdig

KOMMENTERA• Hälsning/sociala fraser• Benämna föremål/person• Besvara frågor• Kommentera händelser

UTTRYCKA KÄNSLOR• Glad, ledsen, arg, sjuk/ont

FRAMHÄRDA/TJATA• Upprepa vid uteblivet svar• Omformulera sitt önskemål

Det är viktigt att poängtera att fungerandekommunikationshjälpmedel inte enbart ärsjälva hjälpmedlet utan ett samspel mellananvändare, hjälpmedel och omgivning. Detblir också uppenbart för mig som under-sökare att den digitala bilden verkligen baraär mediet, som gör mötet mellan barn ochförälder möjligt. Föräldrarna tolkar in be-tydelse i pojkens visande av bild. Debemöter pojkens initiativ som att han villnågonting. Jag tror att det är genom för-äldrarnas lyhördhet och svar som pojkenlyckas förstå vad man kan ha kommunika-tion till. Men utan redskapet är inte pro-cessen möjlig, alltså blir i detta fall den digi-tala bilden en bro till språket.

Marjana TornmalmLogoped

HC Syd Autismmarjana.tornmalm@hab.sll.se

PerspektivStefan har tydligt visat att det är foton tagnaur hans eget perspektiv som påminner ho-nom om en händelse. Exempelvis är inte”Stefan sitter till häst” en fungerande bildför honom. Han känner inte igen ryttarenoch därför är bilden inte intressant. Iställetär en bild tagen från ryttarperspektiv enfungerande bild för honom.

Utmaningen för oss vanliga hobby-fotografer blir att förändra vårt sätt att fo-tografera för att nå en pojke som Stefan. Vistyrs av konventioner kring fotograferingoch ställer gärna ”huvudpersonen” i för-grunden, med platsen som bakgrundskuliss.De bilder vi spontant tar är bilder som en-ligt konventionen ”passar” i vårt eget fo-toalbum.

Ett ånglok eller en rök ?

Kommunikativa funktionerKommunikativa funktioner är detsammasom vad jag kan göra med mitt språk (ver-balt eller icke-verbalt), t ex begära ett före-mål, fråga efter information. Vuxna kan ut-trycka flera kommunikativa funktioner i ettoch samma yttrande medan det lilla barnetanvänder funktionerna isolerat. Nedan föl-jer en lista på de kommunikativa funktio-ner som Stefan ger tydliga exempel på ef-ter 11 månader med digitala bilder.

Motiv/kategoriseringNaturligtvis har föräldrarna även tidigarekunnat se på Stefan om han uppskattat ensituation eller inte. Däremot har de intevetat exakt vad som är kul eller spännande.Det har varit svårt att avläsa vad Stefan fo-kuserat på.

Ett exempel är intresset för ånglok. Detär jättekul att titta på tågen när de kommerfrustande. Föräldrarna tar flera bilder avtågen, visar Stefan en bild på ett fint ång-lok, men han reagerar inte på bilden. Härär det lätt för oss i omgivningen att draslutsatsen att han inte är intresserad och sågör vi inga fler försök. När Stefan får semånga alternativa bilder på ånglok, visardet sig att en enda är ”jättebra”. Stefan su-ger den omedelbart till sig och tittar för-nöjt. Troligtvis handlar det om en skillnad i

8 LOGOPEDNYTT 2/04

V i sökte medel år 2001 för 80 ar-betsdagar vardera för att tas ut un-der ett och ett halvt år. Vi hade inte

klart för oss hur svårt det är att ha heltids-arbete, sakna vikarie och ändå genomföraett FoU-projekt så det försenades och blevklart först januari 2004. Vår handledare varLena Hartelius, lektor och docent vid Avd.för logopedi och foniatri i Göteborg. I ned-anstående redovisas en sammanfattning avarbetet. Vår förhoppning är att det ska ledatill vidare diskussioner och tankar kring deolika språkstörningsbegreppen samt hurremissgången för barn med grav språk-störning kan se ut.

SAMMANFATTNING:ENKÄT OCH INTERVJU

I syfte att jämföra tolkningarna av olikaspråkstörningsbegrepp (grav, specifik, ge-nerell) samt att formulera en definition avgrav språkstörning utarbetades en enkätsom skickades till 113 logopeder och 22talpedagoger. Urvalet bestod av samtligalogopeder och talpedagoger vid Handi-kappförvaltningen (HKF) i Västra Götaland,samtliga talpedagoger i Västra GötalandNorr (norra Bohuslän och norra Älvsborg)och samtliga logopeder som arbetade medbarn i Västra Götaland (ÖVG). Ett urvallogopeder från övriga Sverige samt kurs-ansvariga från påbyggnadsutbildningen”Specialpedagogik med inriktning gravspråkstörning” erhöll också enkäten och

Barn med grav språkstörningTack till alla er som svarat på vår enkät samt medver-kat i intervju för FoU-projektet!

Handikappförvaltningen i Västra Götaland har ett FoU-råd som

år 2001 beviljade medel till ett projekt vars första del var att un-

dersöka hur olika yrkesgrupper, främst av logopeder men också

talpedagoger, definierar begreppen språkstörning och grav språk-

störning. Projektets andra del var att undersöka hur barn med

språkstörning remitteras till habiliteringen Mariedal.

utgör gruppen ÖL. Sammanlagd svars-frekvens uppgick till 67 % och antalet per-soner som besvarade enkäten var 96stycken. De svarande indelades i tre grup-per, logopeder och talpedagoger från HKF,logopeder och talpedagoger från ÖVG samtsvarande från ÖL. En intervju genomför-des med två läkare, fyra logopeder samt entalpedagog.

Jämförelse mellan HKF, ÖVG samt ÖL

SpråkstörningGrupperna HKF, ÖVG samt ÖL uppvi-sade inga stora, avgörande skillnader i frå-gor om vad som innefattas i begreppetspråkstörning. Alla alternativ gav dock skill-nader mellan grupperna. En av skillnadernavar att gruppen ÖVG var mest benägenatt låta de sex alternativen som uteslutsfrån SLI-definitionen ingå i en språk-störning. Svarande från HKF ansåg i lägreutsträckning än de två övriga gruppernaatt emotionella problem kan ingå i enspråkstörning. En tredje skillnad var att sva-rande från ÖL inte ansåg att dyspraktiskasvårigheter ingår i en språkstörning vilket16 % resp. 14 % från HKF och ÖVG ansåg.Stor överensstämmelse fanns för att resul-tat från språkliga test används för att defi-niera en språkstörning liksom att man an-vände sig av barnets spontantal. Att avgränsaspråkstörning mot diagnoser som i sig inne-håller en språklig störning gjorde svarandefrån de tre grupperna i stor utsträckning.

Grav språkstörningHKF skilde sig från de två övriga grup-perna vad gällde olika alternativ som måsteingå i en grav språkstörning. För åtta av detretton alternativen ansåg färre svarande frånHKF att alternativet måste ingå. Svårighe-ter att använda språket i socialt samspel vardet alternativ som skilde mest mellan HKFoch de två övriga grupperna. De alterna-tiv grupperna var relativt väl överens omvar: påverkan på flera språkliga nivåer, språk-liga skillnader med jämnåriga skall vara bådekvalitativa och kvantitativa och att proble-men skall kvarstå i någon form vid skol-start måste ingå. Det sistnämnda alternati-vet var det som visade minst skillnad mel-lan grupperna.

Jämförelse gruppen logopeder ochgruppen talpedagoger i ÖVGGruppen talpedagoger visade, både för be-greppen språkstörning respektive gravspråkstörning, större tolerans för varje al-ternativ som kan eller måste ingå i begrep-pen. Enda alternativet där omvänt förhål-lande rådde var alternativet att flera språk-liga nivåer måste ingå i en grav språk-störning.

Jämförelse på individnivå

SpråkstörningSvaren från enskilda individer varierade istörre utsträckning än vid jämförelse mel-lan grupperna. Förhållandet gällde både för

LOGOPEDNYTT 2/04 9

tolkning av innehållet i begreppet språk-störning samt för grav språkstörning.

Tolkning av begreppen grav, specifikoch generell språkstörningStor överensstämmelse (80 %) fanns omalternativet att vid en grav språkstörningskall de språkliga skillnaderna jämfört medjämnåriga vara både kvantitativa och kva-litativa. Att avvikande prosodi kan men intemåste ingå i en grav språkstörning var desvarande också relativt väl överens om. På-verkan på flera språkliga nivåer, att proble-men kvarstår i någon form vid skolstart ochatt framsteg sker långsamt trots omfattandespråkträning ansåg många måste ingå i dengrava språkstörningen. Fler än 20 svarandehade dock i vart och ett av ovanståendealternativ en avvikande mening. Förekomstav syntaktiska svårigheter delade de sva-rande i ungefär två lika stora grupper, 48personer ansåg att detta kan ingå medan46 personer ansåg att detta måste ingå.

Begreppet grav språkstörning uppgav44 personer är att svårighetsgraden utgörskillnaden mellan grav språkstörning ochövriga språkstörningsbegrepp.

Begreppet specifik språkstörning tol-kades av 66 svarande. Stor diskrepans råddemellan de svarande. Enbart 14 svar kundehärledas till definition enligt SLI, DLD el-ler ICD-10.

Begreppet generell språkstörninguppgav 48 personer som en kombinationav expressiva och impressiva problem.

Sammantaget framgår att majoriteten av desvarande anser att språkstörningen är grav om• språkliga skillnaderna jämfört med jämn-

åriga är både kvantitativa och kvalitativa• språket är påverkat på flera nivåer

Som konsekvenser av en grav språkstörningvar majoriteten överens om att• framsteg sker långsamt trots omfattande

språkträning• de språkliga problemen kvarstår i någon

form vid skolstart

Majoriteten av de svarande ansåg att minsttre yrkespersoner bör finnas runt ett barnmed grav språkstörning. Yrkeskategoriernabör vara logoped, psykolog och special-pedagog. Spridningen i antalet barn medgrav språkstörning man haft kontakt medunder 2001 varierade mellan 0 - 250 barn.

IntervjuerDen enda frågan alla var överens om varatt det krävs mer än en yrkeskategori iomhändertagandet av barn med grav språk-störning.

JämförelseJämförelse har gjorts mellan åtta svarandeverksamma inom utbildning ellerbarnspråksforskning samt från Hällsbo-

skolan. Jämförelse visar att svaren här skil-jer sig lika mycket åt som inom de tre öv-riga grupperna. Den fråga där man var heltöverens gällde avgränsning mellan språk-störning och språkproblem ingående i an-nan diagnos där alla svarade att man gör enavgränsning. Hälften av de svarande tol-kade specifik och generell språkstörningmed de definitioner som detta projektar-bete har utgått från.

SAMMANFATTNING:JOURNALGENOMGÅNG

Syfte var att sammanställa remissvägarnaför barn med språkstörning till habiliter-ingen Mariedal, att jämföra inkommandediagnos med habiliteringsläkarens diagnos,att sammanställa vilka insatser barnen fåttsamt att föreslå en modell för remitteringav barn med grav språkstörning.

Metod var genomgång av 73 journaler påhabiliteringen Mariedal vilka under tids-perioden september 1998 - augusti 2001innehöll frågeställning om språk- och tal-svårigheter. Uppgifter inhämtades frånjournalerna t.o.m. december 2002.

ResultatJournalgenomgången visade att vanligasteremissinstans är barnklinik. Barns genom-snittsålder vid remittering till habiliteringär lägst från BUK och högst från BUP. Avremissernas frågeställning/diagnos ändrades41 % av habiliteringsläkare. Den vanligasteändringen var från språkstörning till ut-vecklingsstörning (16 %). Begåvningsnivånhos ca hälften var 70 - 84 IQ. Barn medspråkliga störningar fick i genomsnitt väntasju månader från remissdatum för att träffahabiliteringslogoped. En grav språkstörninginnebär ofta problem med motorik och/eller kognition.

SLUTSATS

Enkätsvaren visar med stor tydlighet attsamstämmighet kring tolkningen av deolika språkstörningsbegreppen saknas. Spe-cifik och generell språkstörning är begrepphämtade från ”Svensk Foniatr isk -Logopedisk Diagnosklassifikation” mentrots detta visade enkätsvaren att dessa be-grepp inte är kända av alla. Specifik språk-störning var det begrepp som de svarandehade svårast att definiera. Generell språk-störning kunde exakt hälften av de svarandedefiniera som impressiv + expressiv språk-störning (ICD-10). Grav språkstörning, varmajoriteten av de svarande överens om,innebär att språket jämfört med jämnåriga,har både kvantitativa och kvalitativa skill-nader samt att språket ska vara påverkat påflera nivåer. Knappt hälften av svaren an-gav svårighetsgrad som ett kriterium pågrav språkstörning.

Begreppet grav språkstörning anger svå-righetsgrad. Vi anser att en grav språk-störning påverkar språket på flera nivåer.Grammatik och språkförståelse är nästanalltid påverkad och ofta också ordförråd,fonologi och ev. även pragmatik och/ellerprosodi. Ju fler nivåer som påverkas destogravare blir störningen. Vi ansluter oss tillBishops (l997) konsekvens-beskrivning avfunktionshindret grav språkstörning att detorsakar barnet och dess familj problem ivardagen samt att socialt samspel, skolar-bete och yrkesliv påverkas.

Enkätsvaren liksom flera andra under-sökningar visar tydligt att barn med gravspråkstörning är i behov av ett tvär-professionellt team. Barnet och dess familjbehöver stödjande insatser av det slag somett habiliteringsteam kan erbjuda. Perso-ner i barnets närmiljö har behov av att i såhög grad som möjligt kompensera förfunktionshindret. En grav språkstörningförsvinner oftast inte men ändrar karaktäroch drabbar läs- och skrivutveckling. Engrav språkstörning är oftast ett livslångt till-stånd med kognitiv påverkan. Språkstörningär ett symptom som ofta är lätt att tidigtupptäcka men som många gånger är ettdelsymptom i annan problematik. Det kansenare visas vara begåvningshandikapp el-ler symptom i neuropsykiatrisk diagnos.Barn med grav språkstörning löper risk attinte utvecklas begåvningsmässigt i takt medsina jämnåriga. Språket är ”tankens verk-tyg” och saknas språkets symboler påver-kar det tänkande och teoretisk kunskaps-inlärning.

REKOMMENDATION

Kunskapshöjning• En kunskapshöjning beträffande språk-

störningsbegreppens innebörd bedömssom önskvärd. Språkstörningsbegreppensanvändning bör diskuteras blandlogopeder och talpedagoger så att engemensam terminologi används.

• Barn med grav språkstörning bör varaberättigade till insatser från habilitering.Om logopeder kan remittera barn medgrav språkstörning till habiliteringsverk-samhet skulle stödjande insatser i barnetsnärmiljö kunna påbörjas tidigare.

Yvonne SvenssonAlli-Marie Tuominen-Eriksson

Habiliteringen Mariedal Vänersborg

yvonne.svensson@vgregion.sealli-marie.t-eriksson@vgregion.se

Vår projektrapport med titeln Barn med grav språk-störning, Rapport 2003:3 ges ut av Handikapp-förvaltningen och kan beställas från Handikapp-centrum, tel: 0521-27 60 70. Kostnad: 100 kr.

10 LOGOPEDNYTT 2/04

Bakgrund och syfteDet övergripande temat inom gruppen förklinisk barnspråksforskning, institutionenför logopedi, foniatri och audiologi, Lundsuniversitet har varit att undersöka barn medspråkliga funktionshinder ur olika språk-liga och kommunikativa aspekter. Ett av demest påtagliga symtomen hos dessa barnär deras svårförståelighet. Antingen har bar-nen ett tal som är mer eller mindre svår-förståeligt för omgivningen eller kan bar-nen bete sig på ett för omgivningen svår-förståeligt sätt. Detta leder ofta till problemi samspelet med andra.

Huvudsyftet med forskningen inomgruppen har varit att försöka ta reda på vadsvårförståeligheten hos barnen kan bestå av.Ett svårförståeligt tal kan bottna i en be-gränsad fonologisk förmåga, som även kaninkludera prosodiska problem. Det kanockså röra sig om problem med gram-matiken eller lexikala problem. Vissa barnkan ha pragmatiska problem som kan or-sakas av att barnet har svårt att förstå vadandra människor säger eller att förstå vil-ken bakgrundskunskap andra människorbesitter. De kan också ha svårt att tolka icke-verbala signaler hos andra.

Ett ytterligare syfte med vår forskninghar varit att relatera resultaten till olika teo-rier om språkstörning, särskilt till teorierom språkliga och generella begränsningari bearbetningsförmåga. Det yttersta måletmed vår forskning är att nå en djupare för-ståelse av vilka effekter ett språkligt ochkommunikativt funktionshinder kan få förbarn i dagens IT-dominerande samhälleoch hur man på olika sätt kan förebyggabarnens problem.

Publicerad forskningForskningen inom gruppen har huvudsak-ligen följt två olika huvudinriktningar, enspråkvetenskaplig och en neurolingvistisk/kognitionspsykologisk. Detta avspeglas i deolika metoder som har använts. Inom denförsta inriktningen har forskningsmaterialetframför allt bestått av inspelningar av spon-

En presentation av klinisk barnspråks-

forskning i Lund av Ulrika Nettelbladt,

professor i logopedi vid Lunds universitet

tana eller eliciterade dialoger som sedantranskriberats för efterföljande språkliga ana-lyser. Det har också inneburit utvecklandetav transkriptionsmetoder och olika slag avdatoriserad kodning. Kristina Hanssons av-handling (Hansson 1998) är gjord inomdenna språkvetenskapliga inriktning. Därundersöktes grammatik och interaktion hosbarn med språkstörning. Ett av de viktigastefynden var att det för svenskan finns språk-specifika strukturer, som är särskilt sårbaraför barn med språkstörning.

Inom denna inriktning har vi även stu-derat interaktion mellan barn och olikasamtalspartners. Viktiga fynd har där varitatt språket hos barn med språkstörninguppvisar en stor variabilitet. Detta kan del-vis förklaras utifrån kontextuella faktorersåsom samtalsämne, typ av samtalspartneroch det sätt varpå samtalspartnerninteragerar med barnet.

I Eva-Kristina Salamehs avhandling(Salameh 2003) skärskådas flerspråkiga(svensk-arabiska) barn med och utan språk-störning. En av utgångspunkterna för av-handlingen är en lingvistisk teori för andra-språksutveckling (processbarhetsteorin)som inte är språkspecifik utan som kan til-lämpas på olika språk, så att resultaten kanjämföras. Utifrån denna teori har ettgrammatiktest på svenska och arabiska ut-arbetats i samarbete med professor GiselaHåkansson, institutionen för lingvistik,Lunds universitet. Även ett arabiskt fon-ologiskt test har utarbetats. Resultaten vi-sade att testen med god säkerhet skilde utsvensk-arabiska barn med grav språk-störning från barn med normal andra-språksutveckling. I avhandlingens andra deltillämpades även epidemiologiska metoderpå två populationer av en- respektiveflerspråkiga barn i Malmö. Resultaten vi-sade på signifikanta skillnader mellan en-respektive flerspråkiga barn, exempelvisbeträffande senare remittering och högregrad av avbruten intervention.

Den andra forskningsinriktningen kän-netecknas av mer experimentella metoder,

där man i allmänhet undersöker speciella fe-nomen med i förväg uppgjorda uppgifter.Exempel på sådana uppgifter är sk. ”theoryof mind”, referentiell kommunikation ochförståelse av bildspråk. Inom denna inrikt-ning har även arbetsminnets roll för denspråkliga bearbetningen studerats och fleras.k. nonordstest har utvecklats i ett direktsamarbete med docent Karl Radeborg, psy-kologiska institutionen, Lunds universitet. Påsenare tid har metoderna från de båda rikt-ningarna kombinerats på ett givande sätt ipågående nya projekt.

Flera av de experimentella metoder somidag används inom nya forskningsprojekt vidinstitutionen, utvecklades i ChristinaReuterskiöld Wagners avhandling(Reuterskiöld Wagner 1999) i samarbetemed docent Birgitta Sahlén. Avhandlingenbehandlade olika aspekter av språklig bear-betning hos barn med språkstörning. Syftetvar att studera mindre utforskade aspekterav språkstörning såsom nonordsrepetition,förmågan att berätta och att förstå berättel-ser, förmågan till snabb ordbenämning samtatt förstå bildspråk. Ett andra syfte var attstudera hur kontextuella faktorer påverkarden språkliga förmågan hos barn med språk-störning. Resultaten från de olika studiernavisade att variationen i språklig bearbetningdelvis kan sättas i samband med kontextuellafaktorer såsom typ av uppgift eller nonordensutformning.

Samarbete finns också med avdelningenför neurofysiologi, Lunds universitetssjuk-hus, där en doktorsavhandling av barn-neurologen Marianne Ors lades fram förraåret (Ors 2003). I denna undersöks barnmed språkstörning, som tidigare ingått iprojekt vid vår institution, med avseendepå neuronala processer i hjärnan. Även bar-nens föräldrar undersöks. Resultaten tyderbl.a. på att vissa former av språkstörningkan vara konstitutionellt betingade.

Pågående forskningI ett pågående avhandlingsarbete (Chris-tina Samuelsson) under handledning av

Barnspråks-forskning i Lund

LOGOPEDNYTT 2/04 11

Ulrika Nettelbladt och Anders Löfqvist,kartläggs prosodi hos barn med olika slagav språkstörningar. Akustiska analyser lik-som olika slag av perceptuella bedömningaranvänds här som betydelsefulla komple-ment till de språkvetenskapligt baseradeanalyser som använts i tidigare studier.Resultaten tyder på att svenska barn medspråkstörning har svårigheter med prosodii relativt stort utsträckning. Även under-grupper av prosodiska avvikelser hossvenska barn har kunnat avgränsas.

Forskargruppen har fr.a. undersökt barndär språkstörningen är det mest framträdandefunktionshindret. De senaste åren har forsk-ningen breddats till att omfatta även andratyper av funktionshinder såsom barn medADHD, barn med cerebral pares samt barnmed hörselnedsättning och barn med CI.

I ett annat pågående avhandlingsarbete(Ursula Willstedt Svensson), som handledsav Birgitta Sahlén, undersöks barn som ope-rerats med cochlea implantat (CI) i Lund.Resultaten tyder på ett samband mellan hurlänge barnen haft sitt CI och deras förmågaatt förstå och uttrycka sig språkligt. Ävenbarnets ålder vid inkoppling är en viktig fak-tor. Ett påtagligt samband finns mellan detfonologiska korttidsminnet (bedömt genomförmågan att repetera nonsensord) och för-mågan att lära in nya ord. Resultaten visarockså att barnen med CI är en mycket he-terogen grupp, där vissa barn utvecklassnabbt i sitt språk medan andra liknar barnmed språkstörning.

I ett pågående avhandlingsarbete (Bar-bro Bruce) analyseras data från barn medADHD med särskild tonvikt på språkligoch kommunikativ förmåga. Resultatentyder på att en förhållandevis stor andel avbarnen med diagnosticerad ADHD upp-visar språkliga och kommunikativa pro-blem. Denna forskning sker i samarbetemed överläkare Gunilla Thernlund, barn-och ungdomspsykiatr iska kliniken,Universitetssjukhuset i Lund.

Inom ramen för Barbro Brucesavhandlingsarbete har även den tidigaspråk- och kommunikationsutvecklingenstuderats. Resultaten visar att språkförstå-else och lekförmåga är centrala för den fort-satta språkutvecklingen. Arbetet kommeratt få konsekvenser för språklig screeninginom Barnhälsovården. Barbro Brucesavhandlingsarbete handleds av UlrikaNettelbladt och Kristina Hansson.

Under det senaste decenniet harkommunikativa eller pragmatiska problemhos barn med olika slag av funktionshin-der börjat uppmärksammas alltmer. Vi av-ser att undersöka barn med olika typer avfunktionshinder med hjälp av den speci-ella enkät, Children’s CommunicationChecklist, som bearbetats vid vår institu-tion. Syftet kommer vara att försöka av-gränsa vilka aspekter av den språkliga ochpragmatiska förmågan som leder till pro-

blem. Inom ett planerat avhandlingsarbete(Pernille Holck) avser vi att undersökaspråklig och pragmatisk förmåga hos enytterligare grupp, barn med fysiska funk-tionshinder, främst cerebral pares. Ävensamtalsanalys av dialoger mellan barn ocholika vårdgivare kommer att utföras.

Forskningen har hittills så gott som ute-slutande varit inriktad på kartläggning föratt leda till en förbättrad diagnostik. I ettnystartat projekt studeras även olika slag avintervention. Projektet leds av UlrikaNettelbladt i samarbete med Kristina Hans-son och Barbro Bruce. Olika logopediskastrategier och dess effekter på barnets språkkommer att kartläggas, å ena sidan direktträning å andra sidan allmänt framlockandeav språk. Barn-barn dialoger kommer attundersökas med avseende på hur det andrabarnet påverkar barnet med språkstörning.

Praktisk tillämpningEtt ytterligare syfte med vår forskning är atttillämpa resultaten praktiskt i kliniskt arbete.Ett test för grammatisk förmåga hos barnhar normerats av studenter i special-pedagogik vid Malmö högskola och kom-mer att ges ut under året av Kristina Hans-son och Ulrika Nettelbladt. Dorothy Bishopsenkät för bedömning av barns pragmatiskaoch språkliga förmåga (Children’sCommunication Checklist) har bearbetatstill svenska av Ulrika Nettelbladt och Bir-gitta Sahlén och statistiskt av Karl Rade-borg, psykologiska institutionen, Lunds uni-versitet. En del av forskningen finns presen-terad i bokkapitel i nyligen publiceradeböcker, se förteckning nedan. Det finns ävenlångt framskridna planer på att ge ut två lä-roböcker med anknytning till programmetsämne. Den första boken, Språkstörningar hosbarn, är under färdigställande och planerasatt ges ut under 2004/2005 med UlrikaNettelbladt och Kristina Hansson som re-daktörer. I denna sammanfattas en stor delav den forskning som ingått i denspråkvetenskapliga inriktningen av gruppensforskning. Den andra boken, Logopedi, ärett nationellt samarbetsprojekt med docentLena Hartelius, Sahlgrenska akademin, Gö-teborgs universitet, professor Ulr ikaNettelbladt och professor Britta Hammar-berg, Karolinska Institutet, som huvu-redaktörer. Sveriges ledande forskargrupperinom logopedins olika delområden kom-mer här att ansvara för olika kapitel.

Internationellt samarbeteGruppen har sedan många år ett direktforskningssamarbete med professor Doro-thy Bishop, Oxford University, bl.a. beträf-fande översättning och bearbetning tillsvenska av Children’s CommunicationChecklist. Vi har också deltagit i en multi-centerstudie med professor Laurence Leo-nard, Purdue University, USA, där barnmed språkstörning och olika modersmål

jämfördes. Professor Paul Fletcher, tidigareReading University och University ofHongKong, numera University of Cork,Irland, har besökt Lund i samband med atthan varit opponent vid två tillfällen (Kris-tina Hanssons avhandling 1998 och Eva-Kristina Salamehs avhandling 2003). Pro-fessorerna Hugh Catts och Alan Kamhi,University of Kansas, USA, har besökt Lundi samband med Christina ReuterskiöldWagners avhandling 1999.

Forskargruppen deltar regelbundet i in-ternationella konferenser, t.ex. Internatio-nal Congress for the Study of ChildLanguage, det årligen återkommande Sym-posium on Research in Child LanguageDisorders, Madison, USA, European Groupfor Child Language Disorders, Internatio-nal Symposium on Bilingualism, Interna-tional Pragmatics Conference samt olikanordiska konferenser. Som en direkt följdav forskningen inom programmet anord-nade Kr istina Hansson och Ulr ikaNettelbladt i september i år en nordiskkonferens: ”Samtal i vård och omsorg”.

Aktuella doktorsavhandlingarHansson, K. Specific language impairmentin Swedish. Grammar and interaction.Lund. Studentlitteratur. 1998.Reuterskiöld Wagner, C. 1999. Languageprocessing and contextual influence. Astudy of Swedish preschool children withlanguage impairment. Lund. Student-litteratur. 1999.Salameh, E-K. Language impairment inSwedish bilingual children -epidemiological and linguistic studies.Lund. Studentlitteratur. 2003.Ors, M. Specific language impairment.Neurophysiological studies of children andparents. Dept. of Clinical Neuroscience,Lund University. 2003.

Aktuella bokkapitelBruce, B. ”Bokstavsbarnen” och bokstä-verna. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barnutvecklar sitt språk. Lund. Studentlitteratur.2003: 253-274.Hansson, K. Att bedöma barns språk ochkommunikation. I: Bjar, L. & Liberg, C.(red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund.Studentlitteratur. 2003: 195-214.Nettelbladt, U. & Reuterskiöld Wagner, C.När samspelet inte fungerar - pragmatiskspråkstörning. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.).Barn utvecklar sitt språk. Lund. Student-litteratur. 2003: 173-193Ors, M. & Nettelbladt, U. Språkstörningarhos barn. I: Trillingsgaard, A., Dalby, M. &Østergaard, J. (red.). Barn som är annor-lunda. Hjärnans betydelse för barnets ut-veckling. Lund. Studentlitteratur. 1999.

Ulrika NettelbladtProfessor

Lund

12 LOGOPEDNYTT 2/04

En inspirerande och efterlängtad 5 pkurs i ”neuropediatrik med inrikt-ning på ät- och sväljsvårigheter” har

hållits på Astrid Lindgrens Barnsjukhus un-der höstterminen 2003. Cheflogoped ochmed dr Margareta Jennische var kursledare.Kursen samlade deltagare från flera yrkes-kategorier: logopeder, dietist, sjuksköterskorsamt sjukgymnast och rörde sig över ett brettfält inom området ät- och sväljstörningarhos barn. Efter grundläggande föreläsningarom bl.a. anatomi, andningsorganen samtmag-tarmsystemets sjukdomar fick delta-garna ta del av senaste rön gällande kultu-rella aspekter på matintag hos barn, under-sökningsmetoder som videoröntgen och

Unik kurs om barns ät- ochsväljsvårigheter

FUS, amning av prematura, luktperceptionoch andningsreglering hos nyfödda, närings-lära, behandling av barn med svårauppfödningsproblem och mycket mera.

Med utgångspunkt från olika artiklaroch de heta ämnen som kursen berört,( tex begreppet ”amningsvänligt sjukhus” ochhuruvida man på ett sådant sjukhus kanintroducera flaskmatning) har många in-tressanta och livliga diskussioner hållits vilkabl a resulterade i ett utkast till ett anamnes-formulär för förstagångsbesök. Vi har ävenarbetat fram ett logopedprotokoll som ärtänkt att användas vid sväljröntgen på barn.Det är för närvarande under utskrift.

Vanligtvis brukar man inte kommentera

kursdeltagarnas ålder men i det här falletgör vi ett undantag. Vår yngsta participantvar lilla Kristin som var 3 v vid kursstarten.Hon har följt med mamma vid varje kurs-tillfälle, stått ut med hängiven beundran av19 olika tanter, hela tiden förnöjt gurglande.Hon gav oss också en fantastisk referens påhur den normala sug-svälj-andningstriadenfungerar mellan v 3 och 5 månader.

Vi tackar för en mycket givande kurs!

Carina HollantiBarn- och ungdomshabiliteringen

Örebro

Försöker sammanfatta kort vad somskedde vid kongressdagarna förSvensk Förening för Foniatri och

Logopedi (SFFL) i Stockholm, 10-11/10.Detta år hade SFFL vikt av två dagar förprat kring RÖST. Vi befann oss på ClaritonHotel Stockholm. Vi lyssnande bestod avolika yrkeskategorier som t ex logopeder,talpedagoger, specialpedagoger inom tal-,språk och kommunikation. På dagord-ningen fanns inspirerande logopeder ochfonitatrar samt professor i musikakustik,Johan Sundberg.

Med Dr, leg logoped Anita McAllisterberättade om forskning kring barns röster.I historiken kring forskningen om barnsröster fick vi höra kring orsaker till röst-problemen då och nu, röstens anatomi ochfysiologi, personligheter, könsskillnader,röstbelastning m.m. Hon berättade kringen studie från 2003, där man undersöktrösten hos barn med oralmotoriska svårig-heter. Enligt Anita fann man att barnensröst förändrades efter den oralmotoriska

RÖST i Stockholm

behandlingen. Anita berättade kring kart-läggning av heshet som genomförts iSverige samt kring några behandlings-studier och familjeterapi. Som avslutningsa hon att visst vet vi mer om barns röstermen fortfarande finns det mycket att ut-forska. Ny teknik ger nya möjligheter.

Professor Johan Sundberg berättadekring rösten i ett akustiskt perspektiv. MedDr logoped Maria Södersten föreläste kringrösten och arbete i bullriga miljöer. Honbörjade berätta kring olika studier som ärgenomförda i USA, Finland och Sverigeom riskfaktorer för att få fonasteni ellerknottror. Maria rapporterade kring forsk-ningsprojekt som studier av förskoleläraresröster före och efter en arbetsdag samt röst-belastning och taluppfattning i olikaarbetsplatsers akustiska miljö.

Dag två inleddes av Per-Åke Lindestad,docent i foniatri, som berättade kring stäm-banden och dess muskler och funktion isamband med röstanvändning och röstterapi.Roland Rydell, Med Dr foniater från Lund

berättade och visade stämbandsbilder föreoch efter operation hos ”udda” fall av hesabarn som inte blir bra av sig själv. Efter lunchden andra dagen så lyssnade jag till Leg lo-goped Jenny Moliander som berättade ombehandling eller inte av hesa barn, där bar-nets uppfattning av sin röst, och de besvärsom hesheten ger, är det viktigaste. Har bar-net besvär bör man prova röstbehandling.Jenny gav exempel på hur hon jobbar medhesa barn i röstbehandling. Har inte barnetbesvär av sin hesa röst får logopeden avlastaföräldraoron med information. Jag har ingeninformation att delge vad gäller Stina Ekbladsberättande kring den konstnärliga rösteneller vem som fick årets Tal- och språkpris.

Under kafferasterna och lunchen kundeman besöka diverse utställare inom hjälp-medel, information samt test- ochbehandlingsmaterial.

Anna-Lena DynesiusLeg logoped

Gällivare sjukhus

Kort referat från SFFLs dagar i oktober 2003.

LOGOPEDNYTT 2/04 13

D et kan knappast vara obekant förnågon att omhändertagandet avtranssexuella patienter kräver

stora insatser från företrädare för mångaolika ämnesområden. Ändå var det säkertmånga som blev förvånade över hur mångapersoner som faktiskt är involverade i kli-niskt arbete och/eller forskning kringdenna patientgrupp, när det första ”mång-disciplinära” TS-mötet hölls i Linköpingden 20-21 november 2003. PlastikkirurgenGunnar Kratz stod som inbjudare och hansa i sitt välkomsttal att ingen hade kunnatföreställa sig att hans initiativ skulle få så-dant gensvar. Lokalen rymde 50-60 perso-ner och man hade blivit tvungen att säganej till ungefär 20 personer. Under ledningav lundapsykiatern Torvald Höjerback fickvi uppleva initierade och engagerade dis-kussioner med representanter från plastik-kirurgi, psykiatri, gynekologi, andrologi,endokrinologi, logopedi, foniatri, psykologioch sociologi under och mellan föreläs-ningarna och naturligtvis under de gemen-samma måltiderna. Vid ett möte som dettablir helt naturligt psykiatrerna tongivande,eftersom de ansvarar för utredningarna somalltid föregår ett könsbyte, eller som manidag hellre säger könskorrektion. BengtLundström - mångår ig utredare ochföredragare på Socialstyrelsen där beslut omkönskorrektion fattas - talade dels om la-gen från 1972, som var den första i världensom reglerar hur bytet kan ske, dels om hurutredningarna görs, och Mikael Landéntalade om gjorda uppföljningsstudier ochframför allt om behovet av kommandeuppföljningar och kontinuerlig kvalitets-uppföljning. Båda dessa psykiatrer frånvästsverige och psykiatern Ove Bodlundfrån Umeå har skrivit sina avhandlingar omtranssexualitet. Gunnar Kratz talade om dekirurgiska ingrepp man gör på biologiskakvinnor som blir män och biologiska mänsom blir kvinnor. Han gör samtliga opera-tioner av den förra typen, medan plastik-kirurgen på Karolinska sjukhuset JohanRinder också gör den senare typen. ISverige utförs numera 20-30 operationerper år. Mar ia Södersten och StellanHertegård talade om och illustrerade röst-beteende, behov av behandling hos patient-

Nationellt möte kringtranssexualitet

gruppen och klargjorde att röst inte baraär taltonläge. Detta kan i vissa fall höjas ki-rurgiskt genom att thyroidbrosk ochkrikoidbrosk förs närmare varandra ochsutureras. Härigenom spänns stämbandenoch tonhöjden ökar, förhoppningsvis överdet kritiska läge 160 Hz, som tycks krävasför att man ska kunna uppfattas som kvinna.Behovet av att förändra sitt kommunikativabeteende omfattar modifiering av röstläge,klang, artikulation, verbalt och ickeverbaltspråk mm. Hos många väckte det både res-pekt och förundran att logopedisk behand-ling är så omfattande och så intressant!

Den psykologiska utredningen,hormonbehandlingar och gynekologisktomhändertagande presenterades naturligt-vis också, och i diskussionerna mötte visjuksköterskor och socionomer och inteminst inlägg från de fem foniatrer och femlogopeder som deltog i mötet.

Idag finns det ungefär 450 transsexuellapersoner i Sverige, opererade eller underutredning. Transsexualitet är en psykiatriskdiagnos och alltså en sjukdom, troligen tillföljd av ett hormonellt ”misstag” underfosterutvecklingen. Man växer inte ifråntranssexualitet lika litet som man kan fost-ras in i fel kön. Man brukar skilja mellanprimär och sekundär transsexualitet. I för-sta fallet är diagnosen mycket klar, medanden andra gruppen kan ha andra psykia-triska diagnoser. Nästan alla biologiskakvinnor som ansöker om ”könsbyte” bru-kar få sin ansökan beviljad, då de ofta till-hör den första gruppen. Eftersom antaletansökningar är mycket större bland biolo-giska män, varav många får avslag, opererasidag i Sverige ungefär lika många av bådakönen.

Det är uppenbart att det idag sker flerkönskorrektioner än tidigare, vilket intebetyder att diagnosen i sig blivit vanligareutan kan ha andra orsaker. Det är helt klartatt allt flera patienter vänder sig till fonia-ter/logoped för rådgivning/behandling.Många logopeder känner sig osäkra på vadman som logoped ska göra. Vi är överty-gade om att man måste ha goda terapeu-tiska kunskaper och ett stort intresse förröst, när man arbetar med patientgruppen.Vi tror därmed inte att arbete med trans-

sexuella patienters röster är något så speci-ellt att det finns anledning att tveka ochinte ta hand om dessa patienter. Vi hördeav en psykiater att han försökt få stöd avlogoped till sina patienter men att det intefanns något intresse. Detta kan ha mångaorsaker naturligtvis, inte minstprioriteringsskäl, men vi hoppas att vår kårska kunna ta sig an denna lilla patientgrupp.Det fins stora förhoppningar riktade på oss,tyckte vi oss märka under mötet i Linkö-ping.

Under slutet av mötet planerades upp-rättandet av ett nationellt register. Här skakirurger, psykiatrer, logopeder m fl kunnafå uppgifter införda med syfte att få en na-tionell överblick över hur det går för dennapatientgrupp. Planeringsarbetet ska pågåunder det kommande året och lyckas pro-jektet blir det unikt i världen. Logoped-och foniatergruppen ska fundera över vilkafrågor som kan ställas till patienterna ochsom uppfyller kravet att vara enkla menockså kunna ge information om patien-ternas egen upplevelse av sitt röst- och tal-beteende under olika skeden av utrednings-och könskorrektionsprocessen.

Det andra TS-mötet planeras äga rum iStockholm (Huddinge sjukhus) 18-19 no-vember 2004 och det tredje kommer attske under 2005 i Lund.

Göteborg, Lund och Stockholm iNovember 2003

Christina AskmanLund

christina.e.askman@skane.se

Christina DanboltLinköping

christina.danbolt@lio.se

Harriet StenkvistGöteborg

harriet.stenkvist@vgregion.se

Ewa SöderpalmGöteborg och Stockholm

ewa.soderpalm@logopedi.gu.se

Maria SöderstenStockholm

maria.sodersten@klinvet.ki.se

14 LOGOPEDNYTT 2/04

L O G O P E

Härmed inbjuds alla läsare att delta i en rådgiv

Slutgiltigt beslut om namn kommer tas

Maila in din röst till logopednytt@dik.

/Redak

L O G O P E

Namntävlingen

Förslagen har strömmat in til

Nu har ni, kära läsare, chansen att påverk

2.Loggboken

Catharina Jarl

5.LogopediaSofia Ganslandt 3.Svenska Logoped Ti

Kristin Kerro

6. NÅ FRAM - tidskrift för logopeder

Stefan Hellsten

Jag bollar ordet runt i tanken....Logopednytt...hum. Tänker, lite torrt,att det säger ju precis vad det skullekunna tänkas handla om. Nyheter förlogopeder, vad är nytt just nu? Vill manha ett tydligt och redigt namn ska maninte ändra, men... Nyheter i all ära, meni det forum som tidningen är (ellerskulle kunna vara?) är det debatt jaglängtar efter. Jag vill höra vad andratycker, vad de upplever i sin verklig-het bortsett den faktiska informatio-nen om fack och administration. Omalla logopeder ändå kunde, det vi för-söker hjälpa våra patienter att (om devill) kunna göra:Ta bladet från munnen!Så det är mitt förslag. Ett upprop ochen tankevurpa. Tankens väg via hjär-nan och rösten men i slutändan ut ge-nom munnen. Obekvämt att säga kan-ske ”Har du läst den artikeln i Ta bladetfrån munnen?”, men mycket lätt attförkorta ”Har du fått senaste Bladet?”.Så, mitt bidrag:Ta bladet från munnen!En debatt- och medlemstidning försvenska logopedförbundet

Katarina Warming

LOGOPEDIA är bra, luktar lite stor-hetsvansinne eller det nya landet i våradrömmars värld. Trevligt på en tidningsom kan rymma allt på logopedhimlen./Sofia Ganslandt

En majoritet har dock mailat in sittstöd för vårt nuvarande namn, ochmenat att Logopednytt knappast kanha ett bättre namn än Logopednytt!Därför lägger vi i omröstningen in:

1. LOGOPEDNYTT

LOGOPEDNYTT 2/04 15

E D N Y T T ?

vande omröstning (likt den om EMU förra året).

i samråd med den folkvalda styrelsen.

.se genast! Sista dag för röstning 26/3.

ktionen

E D N Y T T ?

4.DicereRaffaella ÖckingerDicere = Att säga (latin)

Namntävlingen

l Logopednytts namntävling!

ka huruvida Logopednytt ska byta namn!

7. LogopedenIngrid Brandquist

dningen, SLOT alt SLT

8. Ta bladet från munnenKatarina Warming

Jag tycker att Logopednytt ska bytanamn, och istället heta Loggboken.

Bakgrund: Jag gick kurs II i Göte-borg, i början av åttiotalet. Vi var baratolv stycken, ett tajt litet gäng somlänge fortsatte hålla kontakten efterexamen, genom vår ”loggbok” som viskickade mellan oss. Den vandrade frånden ena till den andra tills alla hadeskrivit varsin resumé kring ”födslaroch dödslar”, nya jobb och andra pro-jekt här i livet. Och när alla hade skri-vit, ja då började vi om från börjanigen. Den gick runt rätt många varv,den där loggboken, och i väldigtmånga år. Nu tycks den ha gått pågrund någonstans - men vilket doku-ment det blev, till sist.

Jag köpte den på Mique; det var enstor, blå bok med blanka blad och ettgigantiskt fartyg på omslaget. Minnsatt jag tvekade kring stavningen: logg-bok eller log.bok...? Men det senareverkade lite flåshurtigt, så det fick bliLoggboken. Ingen skulle väl missa denlogopediska anspelningen på grund avett extra g, resonerade jag. Skulle manstava ”log.bok” skulle det ta längre tidför hjärnan att snappa de dubbla bety-delserna.

Let her rip!

Bästa hälsningar,Catharina Jarl

Jag tycker att det är viktigt att namnetlåter seriöst och tydligt talar om attdet är logopedi det handlar om. Detbör heller inte vara allt för långt ellerkrångligt.

Ett förslag är därför Svenska Logo-ped Tidningen. Fiffig förkortning blirdå SLOT (med alla andra sådanaförkortningar som SLOF och SLOSSi åtanke...).

Vinterhälsningar frånKristin Kerro

16 LOGOPEDNYTT 2/04

De 17 kursdeltagarna, som kom frånhela Sverige (och Norge!) var tillövervägande del logopeder.

Gruppen bestod också av två tandläkare,två arbetsterapeuter och en sjukgymnast.Då undervisningsspråket var spanska, viladeett tungt ansvar på den utmärkte tolkenDaniel Lodeiro, som översatte simultant tillsvenska. Mun-H-Center huserar ute påLilla Amundön, strax sydväst om Göteborg.I fantastiskt vacker och inspirerande miljö,både inom- och utomhus, ägnades tio da-gar uteslutande åt det orofaciala komplexet.Även en del kvällar hemma med nära ochkära som försökskaniner gick åt.

Dr Juan Brondo påbörjade under 60-talet tillsammans med dr Rodolfo CastilloMorales det rehabiliter ingsarbete iCórdoba, Argentina, som kom att ligga tillgrund för behandlingskonceptet. I bokenOrofacial regulationsterapi (Student-litteratur) presenterar R Castillo Morales,J Brondo och B Haberstock konceptet isin helhet. Sedan början av 90-talet harkurser hållits i Sverige och idag är nog kon-ceptet relativt välkänt för de flestalogopeder.

PRESENTATION AV KONCEPTETJuan Brondo inledde kursen med att pre-sentera behandlingskonceptet, som bestårav tre principer:- Neuromotor isk utvecklingsterapi

(kroppsterapi): Behandling av barn medstatomotoriska utvecklingsstörningar,meningomyelocelen och perifera pareser.

- Orofacial regulationsterapi; vid sensomo-toriska störningar i ansikte, mun ochsvalg med speciell inriktning på sug-,tugg-, svälj- och språkstörningar.

- Applicering av gomplattor, där så behövsoch då i samband med den orofacialaregulationsterapin.

Orofacial regulationsterapiUnder två veckor i september hölls grundkurs i Orofacial

regulationsterapi. Kursledare var rehabiliteringsläkare Juan

Brondo. Utbildningen anordnades av Mun-H-Center,

nationellt orofacialt kunskapscenter i Göteborg,

med logoped Eva Lundälv som kursvärd.

Juan Brondo betonar vikten av samar-bete över yrkesgränserna. Logoped, arbets-terapeut, sjukgymnast, tandläkare, läkare haralla specifik yrkeskunskap som bidrar tillen heltäckande rehabilitering/habilitering.

Funktion är ett centralt begrepp i be-handlingskonceptet. Den funktionella analy-sen utgör terapins bas. Man utgår från nor-mal funktion för optimal tillväxt och utveck-ling av det orofaciala komplexet, som utgörsav följande komponenter; rörelse, materia,energi, tid, rum och regulation. Alla dessa delarbildar ett dynamiskt samverkande system.Terapin utvecklas med utgångspunkt från attman känner till den normala funktionen, jäm-för med patientens funktion och drar slutsat-ser om vad som bör tillföras. Form och funk-tion samspelar på ett intrikat vis. Formen ärgiven för varje funktion och uppstår samti-

digt ur funktionen, ex; gommens konkavaform krävs, för att tungan ska kunna utförasin funktion; å andra sidan har gommens formmodellerats fram av tungans funktion.

KURSINNEHÅLLKursens mix av teori och praktik och attformen för undervisningen varierade upp-levde jag som positivt. Föreläsningar, film-visning, grupparbeten, övningar i utförandeav orofacial regulationsterapi samtpatientauskultationer varvades på ett brasätt, så att den digra kunskapsmängden kän-des möjlig att ta in.

Den teoretiska delen ägnades bl a åtgrundlig genomgång av den orofacialamuskulaturen Funktion, ursprung, fäste, fix-punkt (muskelns kontraktionsriktning) ärväsentliga begrepp här. Vi fördjupade oss

Dr Juan Brondo föreläser på Mun-H-Center.

LOGOPEDNYTT 2/04 17

också i olika muskel-och nervkedjors på-verkan på det orofaciala komplexet, t exhur sittställningen påverkar sväljfunktionen.Andra föreläsningsteman var innerveringav det orofaciala området, utveckling avorofaciala funktioner; suga, tugga, svälja,sväljningsförloppets tre faser, syndrom-sjukdomar där orofaciala avvikelser före-kommer, Facialispares, Cerebral Pares.

Under de praktiska arbetspassen fick viparvis träna på att utföra/ta emot en stordel av de övningar som utgör den orofacialaregulationsterapin. Fokus i de praktiskaövningarna var preparation av skulderparti,nackmuskulatur och ansiktsmuskulatur. Viprovade också på stimulering av ansiktetsmotoriska punkter, övningar med motstånddär patienten ska vara aktiv, t ex för latera-lisering av mandibel och tunga samt olikasväljningsövningar. Vid alla övningar an-vänds olika tekniker: stryka, trycka, sträcka,glida, vibrera. I början kändes det svårt atthitta rätt i de olika teknikerna, framför alltatt vibrera någorlunda synkroniserat mel-lan höger- och vänsterhand. Men efter

några dagar gick det faktiskt påtagligt bättre,det var ett stort plus att vi övade på varan-dra och därigenom fick direkt feedback påhur ”patienten” upplevde behandlingen!

Mitt intryck är att deltagarna i allmän-het var mycket nöjda med kursen. Fleralogopeder kommenterade att det var syndatt inte fler ”allmänlogopeder” syntes till,då kursens fokus på det orofaciala kom-plexet är relevant för många av våra patient-grupper. Själv, tycker jag som arbetar inomvuxenhabiliteringen, att det var oerhörtgivande att koncentrera mig ”enbart” pådetta! Roligt, också!

TILLBAKA TILL VERKLIGHETENBehandlingskonceptet kräver en hel delresurser, t ex tvärprofessionell kompetens,god organisation och intensitet i behand-lingen. En rekommendation, som jag upp-fattade som generell, är att terapin bör ut-föras minst 3ggr/veckan under 3 månaderför att kunna förväntas ge resultat som kanutvärderas. I verkligheten är det nog tyvärrrätt sällan dessa förutsättningar finns. Ef-teråt har jag och några kollegor funderaten del kring hur vi ska tillämpa detta i vår”habiliteringsverklighet”. För att förvaltaoch utveckla alla våra fördjupade ochnyförvärvade kunskaper har vi börjat attträffas regelbundet. Vi presenterar patient-ärenden och diskuterar vilka insatser (t exövningar) som kan vara aktuella. Endemonstrationsfilm, bl a med tanke på attfå våra kollegor med önskvärda professionerengagerade är också under inspelning.

Kerstin Jillefors MelinGöteborg

Dr Brondo visar regulationsterapi.

18 LOGOPEDNYTT 2/04

D isputationen ägde rum vid avdel-ningen för diagnostisk radiologi,Universitetssjukhuset MAS i

Malmö, medicinska fakulteten vid Lundsuniversitet. Ämnet för avhandlingen är ex-perimentell diagnostisk radiologi. Huvud-handledare har varit professor Olle Ekbergoch bihandledare docent Rolf Olsson, bådaradiologer verksamma vid röntgen-avdelningen, Universitetssjukhuset MAS iMalmö. Fakultetsopponent var professorJeri A Logemann vid Department ofCommunication Sciences and Disordersvid Northwestern University i USA.

Margareta Bülow har, som många sä-kert känner till, en gedigen erfarenhet avkliniskt arbete med dysfagipatienter. ILogopednytts temanummer om dysfagi,nr 5 1997 kunde vi läsa om bl a dysfagi-omhändertagandet i Malmö där logopedoch radiolog samverkar vid utredning avsväljningssvårigheter. I samarbetet kringpatienterna deltar även andra yrkesgrup-per, t ex dietist. Margareta är även engage-rad i utbildning av yrkesgrupper som kom-mer i kontakt med dysfagipatienter bl a iform av en grundkurs i dysfagi och ettdysfagisymposium som återkommande ar-rangeras i Malmö.

Margaretas avhandlingsarbete innefattarsex delstudier. Det övergripande syftet harvarit att analysera hur olika terapeutiskastrategier påverkar sväljningens fysiologi föratt kunna förbättra omhändertagandet avdysfagipatienter. Nedan följer ett referatbaserat på avhandlingen.

Dysfagi, symptom på onormal svälj-ningsförmåga, kan förekomma i sambandmed många olika sjukdomstillstånd men ärvanligast i samband med olika neurologiskasjukdomar, t ex stroke. De senaste decenniernahar logopeder tagit hand om patienter medsväljningsproblem lokaliserade till munhålaoch svalg. Det finns olika undersökningsme-toder att tillgå. I avhandlingen har två radio-logiska metoder för undersökning använts,videoradiografi och videomanometri. Meddessa metoder har olika terapeutiska strategi-ers påverkan på sväljningens fysiologi ochderas inverkan på nutritionsparametrar ana-lyserats. Friska frivilliga försökspersoner ochpersoner med sväljningsdysfunktion har del-tagit i olika delstudier.

I delstudie 1 fick 8 friska frivilliga för-

Doktorsavhandling i dysfagi

sökspersoner använda tre sväljningstekniker;supraglottisk sväljning, effortful sväljning ochchin tuck (huvudet framåtböjt vid sväljning).Försökspersonerna fick också svälja på nor-malt sätt. Resultaten visade få signifikantamätbara effekter på sväljningen. En vissminskning av de anatomiska strukturernasrörelser observerades.

I delstudie 2 fick 8 patienter med svälj-ningsdysfunktion i svalget använda sammasväljningstekniker som i delstudie 1. Re-sultaten visade att effortful sväljning ochchin tuck signifikant minskade djupet ifelsväljningen till luftvägarna. Teknikernaminskade inte antalet felsväljningar.

I delstudie 3 användes samma sväljnings-tekniker som i delstudie 1 och 2, nu medsyfte att undersöka eventuella förändringari intrabolustryck. Samma 8 personer som idelstudie 2 deltog. Intrabolustrycket ochtryckets duration ändrades inte vid mät-ning vid nedre faryngela konstriktor-muskelns nivå.

I delstudie 4 undersöktes huruvida kol-syrad vätska påverkar sväljningsfysiologinhos personer med felsväljning av tunnfly-tande vätska. Jämförelser med avseende påtrögflytande vätska gjordes också. 40 pa-tienter deltog i studien. Resultaten visadeatt kolsyrad vätska minskade felsväljning,transporttid genom svalget och faryngealretention jämfört med annan tunnflytandeoch trögflytande vätska.

Delstudie 5 hade som syfte att under-söka effekten av sväljningsterapi och dessinverkan på olika nutritionsparametrar.Strokepatienter gavs sväljningsterapi. Viduppföljning med sväljningsröntgenunder-sökning sågs en förbättring av sväljnings-funktionen hos ca 60 % av patienterna.Denna grupp patienter hade också ett bättrenutritionsstatus vid uppföljningen.

I delstudie 6, en retrospektiv studie, jäm-fördes två grupper av dysfagipatienter medavseende på överlevnadstid och de terapeu-tiska rekommendationer som givits i sam-band med sväljningsröntgenundersökning.Den ena gruppen hade ingen sväljnings-förmåga och den andra sväljningsförmågamen problem lokaliserade till mun och/eller svalg. Vid uppföljning efter tre måna-der hade 37.5% (15 av 40) av patienternautan sväljningsförmåga dött medan bara 5%(2 av 40) av patienterna med sväljnings-

förmåga dog inom samma period. Avsak-nad av faryngeal sväljningsförmåga är as-socierat med hög dödlighet. 34/40 patien-ter utan sväljningsförmåga rekommende-rades icke-oral nutrition. Alla patienter medsväljningsförmåga kunde äta via munnenmen 29/40 patienter rekommenderadeskostanpassning och terapeutiska strategieri samband med födointag.

I avhandlingen dras slutsatsen att en delav studierna ger ny kunskap som kan an-vändas för att förbättra omhändertagandetav patienter med sväljningssvårigheter.Dysfagipatienter måste bedömas individu-ellt så att behandlingen kan anpassas efterpatientens dysfunktion. Videoradiografianses vara en mycket bra metod när detgäller att utvärdera terapeutiska strategier.

Opponenten Jeri A Logemanns insatspräglades av såväl skärpa och seriositet somhumor och värme. Margareta bemötte hen-nes önskemål om förtydliganden på ett ini-tierat och kunnigt sätt. Diskussionerna somföljde tog bl a upp frågan om varför man iförsta studien inte funnit något ökat trycki svalget hos friska personer som genom-förde sväljningstekniker så som man gjorti en amerikansk studie, enligt Logemann.Här framhölls själva placeringen av utrust-ningen, manometrikatetern, i svalget somen tänkbar faktor. Studien kring patientersom fick kolsyrad dryck rönte också in-tresse. Dessa patienter höjde larynx med engång när de fick drycken i munnen ochförberedde på så vis sväljningen. Kolsyraddryck är ett värdefullt behandlingsalternativ.(En uppsluppen kommentar från audito-riet berörde om det möjligen kunde varalämpligt att som dryckesförslag rekommen-dera dysfagipatienten champagne...?)

Det blev en lärorik och givande förmid-dag för oss som hade förmånen att närvaravid disputationen.

Ett stort grattis till dig, Margareta, ochlycka till i framtiden!

Mirja TrobergLogoped

Paramedicinska enhetenCentrallasarettet i Växjö

Avhandlingen kan beställas genom Mar-gareta Bülow, Röntgenavd, UMAS, 205 02Malmö, margareta.bulow@rontgen.mas.lu.se

Den 7 november 2003 försvarade logoped Margareta Bülow sin doktorsavhand-ling med titeln ”Therapeutic aspects of oral and pharyngeal swallowingdysfunction. Videoradiographic and videomanometric analyses of adult healthyvolunteers and dysphagic patients”.

LOGOPEDNYTT 2/04 19

Kommunicera mera.

Track-IR huvudmus

WW

W.P

OP

KO

MM

UN

IKA

TIO

N.S

E

www.permobil.se

Något som gör människosläktet unikt är vår förmåga att kommunicera.När vi förstår och blir förstådda så är det i djupaste mening att vara människa.

Insikten är att alla har ett behov av att kommunicera. Därför har vi på Permobil tagit fram ett antal olika kommunikationshjälpmedel.

Det handlar om samtalsdatorer, fjärrkontroller, datortillbehör, fickminnen,programvaror, manöverkontakter och fästanordningar.

Besök oss i monter c09:21 på mässan Allt för rehab • omsorg i Älvsjö den 20-22 april.

Win King tangentbord

Win Mini tangentbord

Musersättare

Fingermus

Reläbox rb 200

ir-styrd nätlist rb 440

Compact-rolltalk

Alphasmart

Track-ir huvudmus

Dynamo

Octoflex tangentbordsskydd

t-50 ir-sändare

Talk-Out

Soothsayer Ordprediktion

Manöverkontakter

20 LOGOPEDNYTT 2/04

- Stämningen var bra och det kändes attdet finns en fin sammanhållning inom för-bundet. Så svarar Karin Åström Iko på frå-gan hur hon upplevde stunden då klubbangick i bordet och hon enhälligt valdes tillDIKs nya förbundsordförande.

Ett stort engagemang för DIKs med-lemmar och för de frågor som förbundetdriver, tror hon var en anledning till att justhon blev vald. En plattform i förbundetsledning hade hon redan, och sitt intresseför DIK-frågor har hon manifesterat, somvice ordförande i DIKs förbundsstyrelseoch som ordförande för arkivariernas del-förening, ARK.

- Redan vid årets första förbundssty-relsemöte kommer vi att diskutera vilkafrågor som ska stå i fokus. Vi ska koppladessa till det uppdrag vi fått från kongres-sen och vi ska diskutera med de olika del-föreningarna.

Vad det betyder i konkreta termer villhon hellre återkomma till, än att specifi-cera så här dagen efter. Men bland det vik-tigaste är det lokala fackliga arbetet, somska utvecklas. Och detta ska ske i samar-bete med bl a dem som redan idag är ak-tiva ”på fältet”.

- Jag kommer under den första tidenatt ägna tid åt att träffa delföreningar ochstudenter och åt att göra arbetsplatsbesök.

- Många av våra medlemmar har en all-deles för dålig självbild. För oss som fack-förbund är det en av våra viktigaste upp-gifter att aktivera flera, och att stödja allamedlemmar så att de förstår hur viktiga deär i dagens kunskapssamhälle.

- Medlemmar hörs ibland klaga på attDIK är osynligt som förbund. Vi är mycketriktigt ett ganska litet förbund, men jag villbidra till att vi syns och märks tydligare.

Karin ny förbundsordförande:”Vi ska vara lyhörda”

Karin Åström Iko vill inte vara osynlig,och hon ser det som en vinst om hon självkopplas till varumärket DIK. - Ännu vik-tigare är det dock att medlemmarna kän-ner till vad vi jobbar med och vad som lig-ger överst på vår agenda. Vi ska vara tydligai våra budskap.

Det finns många frågor som engageraralla medlemmar - som forskning och ut-bildning, chefsfrågor, löner, status, arbets-miljö, ett hållbart arbetsliv ... och så vidare.- Alla dessa frågor har samma dignitet, menjag kan inte säga att jag nu under tre år skalyfta fram just den eller den frågan. Däre-mot tycker jag att vi i förbundet ska blibättre på att fokusera på det som just nu ärmest angeläget och där vi just nu har störstamöjligheter att nå framgång. Det handlarom omvärldsbevakning och att vi är ly-hörda.

- Ett aktuellt exempel är vi nu har sattner foten och tar kamp emot kommuner-nas neddragningar i kulturbudgeterna.

Karin Åström Iko är uppvuxen i Lu-leå, och har bland annat studerat påkulturvetarlinjen vid Stockholms univer-sitet. En utbildning som hon komplette-rade med arkivvetenskap. Efter någraprojektanställningar som arkivarie, komhon 1996 till Krigsarkivet, en enhet inomRiksarkivet, där hon idag är förste arkiva-rie. Det tänker hon fortsätta att vara ävensom DIK-ordförande. Någon ”navel-skådande arkivarie” är hon dock inte. Detframtida arbetet inriktas på, och engage-manget gäller nu liksom tidigare, alla frå-gor som hör hemma i hela förbundet,poängterar Karin Åström Iko.

Karin Nørby

DIK kongress 2003

LOGOPEDNYTT 2/04 21

D en längsta och varmaste applådsom väl någonsin har hörts ifackföreningsvärlden följde efter

Britt Marie Häggströms sista anförandesom förbundsordförande.

Britt Marie har många planer för vadhon ska göra nu. Hon arbetar kvar inomförbundet, och hon kommer särskilt attfördjupa och utveckla sitt engagemang iinternationella samarbetsfrågor.

Varför är det viktigt för DIK att ägna sigåt internationella frågor?- Vi lever inte isolerat. Kulturen, kultur-miljön, biblioteken och museerna är i hög-sta grad internationella angelägenheter.Informations- och mediefrågor går inte attutveckla enbart på nationell nivå. När detgäller allt det som handlar om demokratioch yttrandefrihet har vi mycket att ge iinternationella sammanhang och vi harmycket att lära från andra länder. Det äregentligen kärnfrågorna hos DIK och så-dant som är våra medlemmars specifikakompetensområden, som i högsta grad skafinnas med i diskussioner över gränserna.

Detta gäller förstås även det påverkan-sarbete som sker inom landets gränser. -För individen är det en viktig fråga att statu-sen för det yrke han eller hon tillhör höjs.Det är ytterst en plånboksfråga för våramedlemmar.

Om vi inte håller oss framme i alla tänk-bara sammanhang så r iskerar våraprofessioner och institutioner att marginali-seras, menar Britt Marie. - Vi ska vara ak-törer som man lyssnar på.

Att bli en aktör som man lyssnar till,det tar tid och det kräver hårt och med-vetet arbete. Britt Marie Häggström harvisat att det går att slå sig in i olika sam-

Britt Marie går ...och stannar kvar

manhang, både nationellt och internatio-nellt.

- Det gäller att alltid försöka påverka,att ha ett strategiskt tänkande, att vara på-läst och utnyttja alla kanaler man kan. Omman bara släpper taget en liten stund så ris-kerar man att få börja om från början igen.

Just nu kan Britt Marie berätta om kon-kreta framgångar som hon nått på den in-ternationella arenan. I Ecosoc, instans inomEU för ekonomiska och sociala frågor, skaskrivas ett dokument som behandlar”kulturindustri”. Denna har definitivt så-väl en ekonomisk som en social dimen-sion. Den skrivning som Britt Marie Hägg-ström, i maskopi med en italiensk repre-sentant, lyckats få in i dokumentet handlarom hur ekonomin gynnas i de samhällensom satsar på kultur, speciellt bibliotek..Och att man ska se kulturen som en viktigingrediens i arbetet mot välfärd och hälsa.

Ett annat exempel är bibliotekens omist-liga roll i det livslånga lärandet, ett faktum somBritt Marie envist har hävdat och där honenvetet vinner terräng i internationella sam-manhang. Just nu skriver hon på en slutrap-port för IFLA i frågan. - Det är svårt för attprojektet livslångt lärande tar aldrig slut, detväxer och förvandlas för varje dag som går.

Jag blir en spårhund för förbundet, sä-ger Britt Marie Häggström. Bland annatkommer hon att föreläsa i olika samman-hang. Flera föreläsningar är inbokade, förstut är Norsk bibliotekarforenings årsmöte imars. Hon behåller också en rad styrelse-uppdrag och kommer enligt egen utsagoatt ”finnas kvar i bakgrunden, inte minstsom mentor och bollplank för min efter-trädare”.

Karin Nørby

DIK kongress 2003

22 LOGOPEDNYTT 2/04

NR 10ENKÄTUNDERSÖKNING RIKTAD TILL FÖR-ÄLDRAR OCH LÄRARE OM DYSLEXIUTRED-NINGAR UTFÖRDA VID LOGOPED-MOTTAGNINGEN I UMEÅKarin Forsberg och Pernilla Gustafsson

I det kliniska arbetet finns ett behov av attfå veta hur den information som ges efteren logopedisk dyslexiutredning, emottas ochanvänds av skola och föräldrar, för att medstörre säkerhet veta att utförda insatser ledertill en fortsatt positiv utveckling för barnet.Vi har utfört en enkätundersökning om hurföräldrar och lärare uppfattade logopediskadyslexiutredningar, utförda vid logoped-mottagningen, Universitetssjukhuset i Umeå.Enkäterna kompletterades med en telefon-intervju med fyra slumpmässigt utvalda per-soner, som fanns med i den grupp läraresom tidigare besvarat vår enkät. Studien in-riktades dels på hur den efterföljande in-formationen kring utredningens resultatoch lämpliga åtgärder för skolarbetet upp-fattades, dels på om föräldrar och lärare upp-fattade de nuvarande logopediska insatsernasom tillräckligt omfattande. Dessutom un-dersöktes uppfattningen av logopedenskompetens och utredningens värde i rela-tion till om den tillfrågade läraren eller för-äldern tog initiativ till utredning och hurangeläget denne upplevt utrednings-behovet.

Frågeformulären vände sig till föräldrar,klasslärare och speciallärare till barn igrundskoleålder, som genomgått dyslexi-utredning vid logopedmottagningen iUmeå inom en tidsperiod av två år, vilketvar 14 barn. Resultaten visade att föräldraroch lärare i stor utsträckning var nöjda medden logopediska dyslexiutredningen, ochendast ett fåtal önskade ytterligare logopedi-ska insatser. Föräldrarna värderade logoped-ens kunskap och värdet av en logopediskdyslexiutredning något högre än vadlärargruppen gjorde. Den efterföljande in-formationen och rådgivningen uppfattadeshuvudsakligen som tillräcklig, och till vissadelar användbar. Råd som inte tillämpadesvar till exempel sådana som förutsatte ökadepersonalresurser.

Examensarbeten ilogopedi 2002

NR 11UTVÄRDERING AV ORAL- OCH VERBAL-MOTORIK EFTER BEHANDLING MED ORAL-MOTORISK TRÄNINGSPLATTABEDÖMNING AV FYRA BARN MED ARTI-KULATORISKA SVÅRIGHETER - EN PILOT-STUDIEUlla Johansson och Eva Sjödin

I denna pilotstudie studeras om någon oral-och/eller verbalmotorisk förändring kan seshos barn med grava artikulatoriska svårighe-ter efter behandling med oralmotoriskträningsplatta i tre månader. Det finns ett väx-ande intresse av att hitta alternativa och kom-pletterande behandlingsmetoder för barn meddenna typ av svårigheter men få svenskautvärderingar är gjorda på denna grupp ochman är därför fortfarande osäker på vilkeneffekt behandling med oralmotorisk tränings-platta kan ge. I vår studie ingick fyra barnsom alla hade konstaterade oral- och/ellerverbalmotoriska svårigheter isolerat eller ikombination med andra språkliga svårighe-ter och ingen av dem hade visat speciellt storaframsteg i tidigare träning. Den behandlandelogopeden testade den oral- och verbal-motoriska förmågan både före och efter be-handling med träningsplatta och dessabedömningstillfällen videoinspelades. Det in-spelade materialet bedömdes därefter av fyralogopeder som inte behandlat barnen. För-utom bedömning av oral- och verbal-motoriken bedömdes förståeligheten medVAS. Barnens föräldrar besvarade ett fråge-formulär om hur det gått att använda plattansamt om de märkt någon förändring i bar-nens tal. Efter att ha tittat på resultaten bådeför varje barn enskilt och tillsammans somgrupp kan vi inte ge något entydigt svar påfrågan om behandling med oralmotoriskträningsplatta ger någon effekt på oral- ochverbalmotoriska förmågor hos barn medgrava artikulatoriska svårigheter. När det gällerförsöksbarnens förståelighet var den i stortsätt oförändrad enligt logopedpanelens be-dömningar medan föräldrarna upplevde enviss förbättring av sina barns tal. Ingen störreskillnad kunde heller ses när det gäller för-ändring beroende på vilken typ av tal- ochspråksvårighet barnen har.

NR 12KORTTIDSEFFEKTER AV INTENSIV RÖST-TERAPI I GRUPP (INSPIRERAD AV LSVT(R))FÖR PERSONER MED MB PARKINSON OCHDYSARTRI. PERCEPTUELL OCH AKUSTISKANALYS SAMT SJÄLVSKATTNINGMalin Holmberg och Madeleine Ström

Sjukdomen Mb Parkinson medför i ca 60-80 % av fallen hypokinetisk dysartri medmedföljande tal- och röstbesvär. Dessa kanexempelvis vara svag röststyrka, läckandeeller skrovlig röstkvalitet, monotoni samtorytmiskt taltempo. Tidigare former av röst-behandling vid Mb Parkinson och dysartrihar hittills inte visat sig ge effekt på nämndatal- och röstbesvär associerade med sjuk-domen. Under de senaste tio åren har emel-lertid LSVT(r), Lee Silverman VoiceTreatment, i väl dokumenterade studier ochutvärderingar visat sig ge effekt vid tal- ochröstbehandling för individer i denna grupp.LSVT(r) innebär intensiv individuell terapimed speciellt fokus på fonation, något somskiljer denna behandlingsform från tidigaretillämpade metoder inom området. Syftetmed den aktuella studien har varit att un-dersöka korttidseffekter av intensiv röst-terapi inspirerad av LSVT(r) i gruppform,där gruppen har utgjorts av fem svenskaindivider med Mb Parkinson och dysartri.Perceptuell bedömning av logopedpanel,akustisk analys i fonetogram samt själv-skattning i VA-skala har utgjort delmomenti undersökningen. Resultaten visar att samt-liga individer har gjort framsteg, vilket harkunnat noteras såväl perceptuellt, akustisktsom subjektivt genom självskattningen.Graden av framsteg har dock visat sig i olikastor utsträckning för de olika individerna.Det finns en tendens till att individerna medde lindrigaste dysartriska symptomen hargynnats mest av terapin. Samtliga har emel-lertid upplevt terapiformen som positiv vil-ket indikerar att denna form av intensivröstterapi skulle kunna vara fördelaktig igruppform.

Övriga examensarbeten presenteras inästa nummer av Logopednytt!

Här följer sammanfattningar av magister-

uppsatser i logopedi från kurs II i Umeå.

LOGOPEDNYTT 2/04 23

Maja Karrberg, Linköping(majka560@student.liu.se)1. Trummar afrikanskt2. Vetgirig3. Ostälskare

Sabina Bro, Umeå(sabina.bro@spray.se)1. Fruktoman2. Yogagald3. Beth Orton-fantast

Petra Valman, Lund(petra.aberg.506@student.lu.se)1. Nygift!2. Både norr och söder3. Absolut sjunga

Sofia Zechel, Göteborg(1o01zeso@medstud.gu.se)1. Binationell småländska2. Klarinettist javisst!3. Hobbyinredare

En epok har gått igraven, en ny har börjat!Svenska LOgopedförbundets Student Sek-tion har nu på sitt första styrelsemöte medårets styrelse klubbat igenom stadge-änd-ringen från årsmötet att namnet SLOGändras till det mer slagkraftiga namnetSLOSS.

Vi vill passa på att tacka tidigare ordfö-rande Kristin Kerro, Umeå, SLOFrepre-sentant Raffaella Öckinger, Stockholm ochHanna Walsö-Kanstad, Stockholm för ar-bete och skratt ni tillfört under 2003.

Logopedstudenter och andra; skrivgärna till oss i styrelsen för att vi på student-nivå, på ett ännu bättre sätt, skall kunnaarbeta för studenters bästa. Idéer, synpunk-ter, tips, m.m. är välkommet!

Vi vill redan nu varmt rekommenderaårets logopedstudentdagar som i år kom-mer att hållas i Göteborg när höstmörkretfallit på. Mer information om detta kom-mer senare!

Kom å SLOSS!

Tom stol till efterlängtad Stockholmsledamot.

24 LOGOPEDNYTT 2/04

INBJUDAN

Stammare, logopeder och övriga fackmänär hjärtligt välkomna till en stammarträff

och ”social lunch” i London den4 april 2004 kl 11.30–20.00.

Plats: Strand Hotel, London.

Se vidare info påwww.stamd.net/Londonmeeting

HälsningarLars Åfeldt

medlem i Stockholms stamningsförening

ANSLAGSTAVLANÖversättningar av ”Stammar ditt barn?”

8:e upplagan, 2001, innehåller en felaktig information an-gående översättningar. Det som gäller är följande. Häftethar hittills översatts till arabiska, engelska, kurmanji (”nord-kurdiska”) och turkiska. Av en äldre upplaga finns kvaröversättningar på finska, persiska, polska och spanska.

Beställs från Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund(SSR), kansliet@stamning.se, www.stamning.se.

KURSKALENDARIUM• Matning/Ätstimulering av barn och ungdomar med funk-

tionshinder, Folke Bernadottehemmet, Uppsala, 21–22april 2004. Info: tel 018-611 77 90

• Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK,Folke Bernadottehemmet, Uppsala, 9–10 juni 2004.Info: tel 018-611 77 90

• 6:e Stroketeamkongressen i Örebro 6–8 okt 2004Anmälan senast den 15 juni 2004 till Umeå Congress,Box 7655, 907 13 Umeå. Tel: 090-13 00 34/13 00 35,e-post: booking@umea-congress.se

Till nästa nummer kommer Logopednyttatt byta tryckeri. Vi vill därför passa påatt med en ros tacka vårt nuvarandetryckeri NORDISK BOKINDUSTRI för ettgott samarbete!!

25LOGOPEDNYTT 2/04

Logopedmottagningarna inom SPO söker nya medarbetare

Logopedmottagningen Rosenlund

1 HELTIDSLOGOPEDmed inriktning mot stamning och barnlogopedi.

Tjänstgöringsgraden kan diskuteras.

Ref nr: SPO 04-Log 1

Logopedmottagningen Sabbatsberg

1 HELTIDSLOGOPEDmed inriktning mot barnlogopedi.

Ref nr: SPO 04-Log 2

1 HELTIDSLOGOPEDmed inriktning mot vuxenneurologopedi.

Ref nr: SPO 04-Log 3

Halva denna tjänst är förlagd till StockholmsGeriatrikens slutnavård (belägen i huset intill) och halva tjänsten omfattar bedöm-ning och behandling av patienter med afasi/dysartri/dysfagi påLogopedmottagningen.

Tjänsterna är tillvidareanställningar med tillsättning snarast el-ler enligt överenskommelse.

Upplysningar om tjänsterna lämnas av verksamhetschef Chris-tina Blom, tel 08-690 65 66, 073-682 55 37 eller bitr verksamhets-chef Ann Stålhammar tel 616 57 22, 073-682 56 86.

Skicka din ansökan märkt med ref nr senast 2004-04-02 till:

Primärvårdens administration, personalsekreterare Ann-MargretWicklund, Box 17914, 118 95 Stockholm.

www.vgregion.se

Leg logopedVuxenteamet, Habiliteringen Mölndal

Vikariat, 75 %. För mer information se vår hemsida www.vgregion.se/hfv eller kontakta habiliteringschef Solveig Berglund, tfn 031-733 61 02, logoped/yrkesutvecklare Marie-Louise Örtenberg, tfn 031-734 35 12, logoped/teamet Kerstin Jillefors Melin, tfn 031-733 61 26.

Lediga platser

Vetenskaplig metodik och magister-uppsats Logopedi/D, 20 pAnmälningskod: B10H4 (HT04)

Kurstakt: Kvartsfart, Dagtid

Kurstid: 2004-08-30 t o m 2006-06-01

Kursort: Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Antal kursplatser: 10

Kursens syfte och innehåll: Magisteruppsatsen och seminarieri anslutning till uppsatsskrivandet är avsedda att ge övning i ve-tenskaplig metodik och vetenskaplig rapportering. Kursen byggerpå 60 p i logopedi i den 3-åriga utbildningen. Godkänd uppsatskan utgöra del av komplettering till 4-årig magisterutbildning i lo-gopedi. Undervisningen sker dels i form av seminarier, dels somindividuell handledning av resp uppsatsprojekt. Kursen pågår un-der fyra terminer på kvartsfart. Under det första läsåret kommerdet att ligga ett tvådagarsseminarium cirka var fjärde vecka, da-tum bestäms i samråd med kursdeltagarna, under senare del avkursen i form av seminarier då kursdeltagarna presenterar sinamagisteruppsatser med kurskamrater som opponenter. Handled-ning sker enligt enskild överenskommelse, delvis på distans.

Kursen ges i samarbete med Audionomprogrammet vid KI.

Behörighetskrav: Utöver grundläggande behörighet krävs sär-skild behörighet. Som särskild behörighet gäller logopedexamenmed 60 p i huvudämnet logopedi (A+B+C-nivå).

Urval: En samlad bedömning av den sökandens tidigare ut-bildning, arbetslivserfarenhet samt motiv för att genomgå kur-sen. I den samlade bedömningen av meriter vägs följande in:kvalitet på projektskiss över uppsatsprojekt som bifogas ansö-kan, utbildningsuppdrag som handledare/lärare vid logoped-utbildning, arbetsledande funktion (ska styrkas med intyg)

Kursansvarig: Prof Britta Hammarberg, Inst för klinisk veten-skap, Enheten för logopedi och foniatri, B69, Karolinskauniversitetssjukhuset, 141 86 HUDDINGE. Tel: 08-585 81543,fax: 08-585 81505. E-post: britta.hammarberg@klinvet.ki.seKurssekreterare: Claire Johansson, tel: 08-585 87407, fax: 08-585 81505. E-post: claire.Johansson@klinvet.ki.se

Sista anmälningsdag: 15 april 2004.

Anmälan: görs enligt anvisningar i Kurskatalog för Friståendekurser, som kan beställas på talsvar 0346-29555 eller viawww.info.ki.se under Utbildningar. Till ansökan skall projekt-skiss över föreslaget uppsatsprojekt bifogas.

KAROLINSKA INSTITUTETInstitutionen för Klinisk vetenskap

Enheten för logopedi och foniatri

Stockholms produktionsområde

Annonsstopp förLogopednytt nr 3-04är den 2 april 2004!

Kurser

26 LOGOPEDNYTT 2/04

LogopederBarn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpingslän, Eksjö, Jönköping och Värnamo

Barn- och ungdomshabiliteringen är en samlad resurs förbarn och ungdomar med funktionshinder i form avrörelsehinder och/eller utvecklingsstörning. Arbetetbedrivs i tvärprofessionella team.

Frågor och ansökanUpplysningar lämnas av enhetschef Pia Lindell, tfn0381-373 16, enhetschef Yvonne Nilsson, tfn 0370-69 7919 eller logoped Åsa Hultegård, tfn 0381-373 34, logopedÅsa Lundberg, tfn 036-32 43 39 samt logoped JohannaLevin (facklig företrädare), tfn 036-32 43 11.

Välkommen med din ansökan till Ref nr J31/04, Läns-sjukhuset Ryhov F6, 551 85 Jönköping, senast den 30mars. Glöm inte att skriva till vilken ort du söker. Angegärna löneanspråk i ansökan.

Läs mer på www.lj.se/jobb

Vuxenhabiliteringen Sydvästra Skåne söker

LOGOPEDPlacering: I första hand med placering i Malmö

Omfattning: Heltid.

Varaktighet: Vikariat t o m 2004-12-31

Arbetsuppgifter: Utreda språk- tal- och kommunika-tionsförmåga, ät- och sväljsvårigheter samt ge insat-ser efter behov. I arbetet ingår vidare handledning ochutbildning till närstående och personal, liksom samar-bete inom den egna verksamheten och med andravårdgivare

Kvalifikationer: Leg logoped gärna med erfarenhetfrån habilitering. Vi förutsätter att Du har god samar-betsförmåga, är flexibel och van att arbeta både själv-ständigt och i team. Stor vikt läggs vid personlig lämp-lighet. Körkort erfordras.

Tillträde: Snarast eller enligt överenskommelse.

Ref nr: H&H 108/04

Sista ansökningsdag: 2004-03-30

Upplysningar: Enhetschef Eva Ericsson, tel 040-683 07 01.Facklig företrädare: Logoped Helene Ahnlund, tel 040-683 07 13.

Ansökan med löneanspråk skickas till: Habilitering &Hjälpmedel, Regionhuset, Box 1, 221 00 LUND.

Habilitering & Hjälpmedel

Vuxenhabiliteringen är RegionSkånes specialistenhet för habilite-ring enligt HSL och råd och stödenligt LSS. Vi arbetar teaminriktatmed tvärfacklig kompetens. Påvuxenhabiliteringen finns förutomlogoped även arbetsterapeut,kurator, psykolog, sjukgymnast,sekreterare och konsultläkare.

Paramedicinska enheten i Växjö,logopedmottagningen söker

LogopedGå in på www.ltkronoberg.seoch klicka på lediga jobbeller ring avdelningschef IngridKarlsson, 0470-58 75 29, (mobil0709-84 45 79) ellerpersonalsekreterare GunbrittEikman, 0470-58 70 34.

Privatpraktiserande logopedCamilla Öberg, Leg. Logoped

LOGOPED SÖKESI dag är vi två logopeder som arbetar på en privatmottagning nära Huddinge Centrum.Nu behövs ytterligare en logoped som vill arbetamed barnlogopedi och dyslexi. Arbetet kan äveninnebära utredningar i ett neuropsykiatriskt bas-team.

Du arbetar hel- eller deltid på fria arbetstider. För-hoppningsvis är du nyfiken på att vidareutvecklaarbetet genom t.ex. föreläsningar, åtgärds-planering och testförfarande. Dina idéer kommeratt tillvaratas!

Välkommen med din ansökan senast 30/4Remtene logopedi, Britas gränd 16,141 44 Huddinge, eller e-postcamilla.oberg@remtene.se

Remtene LogopediEtt privat alternativ

27LOGOPEDNYTT 2/04

www.vgregion.se

Leg logopederHabiliteringen Söder

• En logoped med placering på Vuxenhabiliteringen, Borås alt Alingsås.

100 %, vikariat med möjlighet till förlängning.

Vill du veta mer? Kontakta habiliteringschef Marie Nordén, mobil 0708-25 13 28, leg logoped Frida Eberhardsson, tfn 0322-22 71 05.

• En logoped med placering på Barn- och Ungdoms-habiliteringen, Borås.

100 %, tillsvidare.

Vill du veta mer? Kontakta habiliteringschef Kajs-Marie Unoson, tfn 033-616 26 21, logoped Cecilia Widman, tfn 033-616 25 13.

• En logoped med placering på Bodaskolans Specialklasser för barn med språkstörning och/eller rörelsehinder, Borås.

Heltid, tillsvidare, semestertjänst.

Vill du veta mer? Kontakta habiliteringschef Kajs-Marie Unoson, tfn 033-616 26 21, rektor Bodaskolan Elisabeth Hedblom, tfn 033-35 79 07, logoped Cecilia Widman, tfn 033-616 25 13.

För ytterligare information se vår hemsida www.vgregion.se/hfv

Hässleholms kommunsöker

LOGOPEDRef nr 1300/04

till

Språkförskolan KottenOmfattning: 100% anställning med semester

Anställningen gäller tillsvidare med tillträde 2004-08-10.

Adekvat utbildning krävs.

I arbetet ingår även utåtriktad verksamhet i form av handled-ning och uppföljning.Flexibilitet och förmåga att samarbeta är nyckelbegrepp för attlyckas i arbetet.Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet.Körkort erfodras och tillgång till bil önskvärt.

Upplysning om tjänsten lämnas av rektor Karin Johnsson, tel0451-26 84 33

Facklig företrädare nås genom kommunens växel, tel 0451-26 70 00

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk, skall vara till-handa senast den 31 mars.

Välkommen med din ansökan till: Rektor, Silviaskolan, Mellan-kullagatan 7, 281 49 Hässleholm.

Hälso- och sjukvård i landstingets regi

Teletal och Taltjänst Stockholmsöker

TALTOLKARVill Du jobba som stöd till personer med tal-, röst- eller språk-svårigheter? Är Du lyhörd, ödmjuk och serviceinriktad? Har godsamarbetsförmåga?

Då kan teletal och taltjänst erbjuda Dig uppdrag som taltolk.

Teletal är en nationell tjänst som erbjuder talstöd via telefon.Taltolken underlättar för personer med talsvårigheter genomatt finnas som stöd i ett trepartssamtal.

Taltjänst bistår brukare i Stockholms Län. Taltjänst utför tal-tolkning och skriv- och läshjälp på plats eller i taltjänsts lokaler,samt trepartssamtal i telefon.

Taltolken är neutral och har tystnadsplikt.Vi ser gärna att du har logopedutbildning och/eller erfarenhetav att arbeta med människor som har kommunikations-svårig-heter.Arbetet på teletal och taltjänst ställer höga krav på självständighet.

Tillträde omgående.

Upplysningar ges av Ing-Marie Andersen, Tolkcentralen, 08-406 73 00, Ing-marie.Anderssen@tolkc.sspo.sll.se

Välkommen med Din ansökan snarast möjligt men senast den31 mars 2004.

Ansökan skickas till Tolkcentralen, Ing-Marie Anderssen,Regeringsgatan 79, 111 39 Stockholm.

Hä

lsa

S

juk

vå

rd

Ta

nd

vå

rd

Mer information om tjänsterna hittar du på www.lthalland.se/jobb

Primärvården Falkenberg söker

Logoped vikariat ca 1 år, ev. förlängning

Ring gärnaVerksamhetschef Eva Samuelsson, tfn 0346-560 24E-mail eva.samuelsson@lthalland.seLogoped Catarina Sjöberg, tfn 0346-560 97E-mail catarina sjoberg @lthalland.se

LOGOPEDNYTT

Detta är det sista numret av LN som vi trycker hos Nordisk Bokindustri. Från och med nästa nummer tar tryckerietTrydells i Laholm över. Logopednytt kommer då att tryckas i fyrfärgstryck vilket vi hoppas kommer pigga upp tid-ningen. Utifrån beslut som togs på förbundsmötet kommer tidningen komma ut i 8 nummer detta år istället för 9.Tryckeribytet och neddragningen av antalet nummer av Logopednytt görs delvis av ekonomiska skäl, men är framfö-rallt ett sätt att förnya och fräscha upp tidningen.

Vi kan även rapportera om att SLOFs styrelsearbete är formerat kring tre grupper med speciella utredningsuppdrag.Grupperna har bestämts utifrån den verksamhetsplan som vi arbetat fram.1. Förlagsgruppen arbetar med att utreda förutsättningarna för SLOF att bedriva förlagsverksamhet.2. Ekonomigruppen går igenom och analyserar budgeten för 2004. Gruppen arbetar också för en redovisning av hur

medlemsavgiften till DIK fördelas3. Förbundsgruppen har påbörjat en inventering av de för- respektive nackdelar vi i SLOF kan ha av fortsatt tillhörighet

i DIK.

Förlagsgruppen efterlyser förslag och önskemål från medlemmarna på material som skulle kunna vara intressant atttrycka i en framtida förlagsverksamhet. Det skulle vara roligt om vi på sikt kunde trycka bedömningsmaterial ochforskningsrapporter av och för logopeder. Förlagsgruppen består av Sabina Bro, Åsa Mogren och Liisa Strömer. Hör aver till oss, mailadresserna hittar ni på sid.2!

Vi vill också informera om att Socialstyrelsen håller på att skriva om nya riktlinjer för strokesjukvård och logoped EvaSonered har suttit med i expertgruppen. SLOF har varit med på två referens-gruppsmöten, dec -03 och jan -04.Förslaget beräknas komma ut på remiss sommaren 2004. Man kan läsa mer om detta i Logopednytt nr 4 2003.

SLOF har även gett synpunkter på Socialstyrelsens remiss ”Förslag till Klassifikation av åtgärder inom vård och omsorg(KÅVO)”. Remissvaret kommer med stor sannolikhet att kunna läsas på vår hemsida framöver. Adressen ärwww.logopedforbundet.se

Åsa Mogren

NYTT FRÅN STYRELSEN

Inloggning för medlemswebben:Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se adressetiketten ovan)Lösenord: Ditt personnummer utan bindestreck (ååmmddnnnn)

POSTTIDNING