Näringslivsnytt - Malå Kommunkom 2010 har genomgått en del lagändringar. Ändringar-na förstärker rättigheterna för urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna

1

Malå med allt så näraMalå kommun informerar näringslivet. Sprid gärna informationen i dina nätverk och till dem du tror kan vara intresserad. Tack på förhand.

Nr 1 2019

Malå kommuns

Näringslivsnytt

De första tre månaderna som kommunalråd och kom-munstyrelsens ordförande har för mig mycket kommit att handla om de tre begreppen: lyssna, fundera, agera.

Lyssna... är kanske inte min starkaste sida men jag inser nyttan och behovet av att ibland ha större öron än mun.

Att lyssna, vara tillgänglig, ta en diskussion, skapa mötes-platser och visa öppenhet tror jag är viktigt i en situation där förtroendet sviktar. De ”kafferep” som tre gånger genomförts på Malå bibliotek är exempel.

Fram till sommaren finns ytterligare ett antal tillfällen att

träffa mig på biblioteket för samtal om stort som smått. Ett annat exempel är att i samband med upphandlingar bjuda in de lokala företagen till information.

Ytterligare ett exempel är det välbesökta mötet i Adak som gav kommunen goda argument när kommunen ska säga vad den tycker om en ny dragning av en kraftledning. Fortsättning på sidan 4-

Lyssna, fundera, ageraLennart GustavssonKommunstyrelsens ordförande

2 3

Innehåll Information från Málágen Kommuvdna – Malå Kommun, samisk förvaltningskommun

Snart vår och kalvningstid i Malå SamebyVåren är äntligen på gång! Efter en lång och kämpig vinter som inleddes bra för renarna slutade det med regn och kyla från mitten på februari, vilket ledde till katastrofbete. Nu är vi äntligen på väg från kusten, hem till kalvningslandet kring Malå med renarna.

Vår förhoppning är att snön försvinner fort och att det grönskar tidigt så vajorna får gott om mat inför kalvningen under maj. Och att så lite björnar som möjligt vaknar, hungriga efter sömnen i idena.

Arbetet för samebyn med att anpassa re-nantalet fortsätter, men mycket jobb återstår! Vi har en bra dialog med kommunen, och har även kontaktat sametinget som kommer att träffa oss längre fram i vår.

I övrigt hoppas vi att folk tar det försiktigt i trafiken nu när vi kommer hem med renarna.

Peder Lundberg, ordförande Malå Sameby.

Vi bygger framtideni Malå

54 Utvecklingsavdelningen informerar.

29 Malå kommun informerar.Från prisad medarbetare till pratstunder på biblioteket.

38 Malådagen i Skellefteå.Bo, leva, verka i Malå! Här finns möjligheter till jobb och turism!Detta förmedlade vi till matchbesökare på Malådagen i Skellefteå Kraft Arena den 14 februari!Skellefteå AIK spelade mot Mora och Malå var matchvärd.

32 Utvecklingsavdelningen informerar.Företagsbesök och uppmärksammad invigning.

36 Kommunen och företag möter studenter.”Syns man inte, finns man inte”,Läs om när malåföretagare och kommunen ställer ut och träffar studenter vid universitetsmässorna Uniaden och LARV i Umeå och Luleå.

48–52 Integrationsservice informerar.Lyckad kulturdag ”Alla Tillsammans” på Malåborg.Bo-Skola för nyanlända och uppskattat pimpelfiskepå Malåns is.

1, 4 och 5 Kommunalråden blickar framåt. Lennart Gustavsson och Mikael Abrahamsson tror på framtid och utveckling i Malå.

Två nya krafter i Team Utveckling.Vårens kurser, Gomorron Malå och Företagslunch med mera.

6 – 28 Vi bygger framtid i Malå.Möt företagare, besökare, nyinflyttade och tjänsteper-soner. Läs deras berättelser och vad de tycker om Malå idag.

Malå Kommun startade nationaldagen med att kommunalrådet Lennart Gustavsson och ordförande i Malå Sameförening Monica Harr Sandström hissade den samiska flaggan tillsammans. I kom-munhuset visades det bildspel, informationsfilm om samer och en utställning om det samiska språket samt samiska ortsnamn.

På kvällen visades filmen den sista generationen som handlar om skogssamer i Gällivare skogssameby.

Lagändringar från den 1 januari 2019 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk som kom 2010 har genomgått en del lagändringar. Ändringar-na förstärker rättigheterna för urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar samt minoritetsspråken jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Det blir även ändringar i skollagen (2010:800) i kraft vad gäller förskola på nationella minoritetsspråk samt ändringar i socialtjänstlagen (2001:453) gällande personal med kunskaper i minoritetsspråken.

Utifrån detta påbörjade Malå Kommun en kartläggning om samisk äldreomsorg i slutet av 2018 som ska ligga som underlag i arbetet med intentionerna i lagändringarna.

Firande av den Samiska Nationaldagen 6/2 2019

4 5

Fortsättning från sid 1Vi har också i vår kommun ganska många som kommer från an-dra delar av världen. Deras idéer, erfarenheter och kunskaper är tillgångar för hela vårt samhälle. Alla föds inte som malåbo, men alla kan bli en malåbo.Fundera… handlar för mig mycket om att ta reda på fakta, se på vad som är gjort, försöka förstå och ta till mig andras erfarenhet. Jag har naturligtvis utifrån mina grundläggande värderingar egna idéer om hur saker och ting hänger ihop. I en kommun som Malå hänger mycket på att se till den s.k. kon-cernnyttan. Malå kommun måste hitta sätt där det är självklart för alla medarbetare att det är helheten som gäller. Arbetet måste intensifieras för att skapa ekonomisk medvetenhet inom hela organisationen. Arbetet måste intensifieras för att skapa ekonomisk medvetenhet inom hela organisationen. Agera… ”det måste hända nåt” eller ”varför ska allt ta så lång tid” är exempel på uttalanden som jag tror att nästan alla har hört eller framfört när det gäller kommunens arbete. Jag själv kan ibland också känna en viss frustration över ”trögheten” i systemet. Men Malå kommun är en politiskt styrd organisation där saker och ting tar och ska ta sin tid. Demokrati är inte det snabbaste sättet att styra men alternativen förskräcker. Det finns också ett värde i att uppnå enighet i frågor som är långsik-tiga och övergripande. Några exempel på vad som är på gång inom politiken: •Vi ser över hur den politiska organisationen ska se ut i fram-tiden. I samband med detta arbete så ska vi också förändra tjänstmannaorganisation. Målet är att detta ska startas fr.o.m. januari 2020. Tydlig, effektiv och professionell är några av ledorden.

• Vi bildar en grupp som ska se på möjligheterna till en lösning av simhallsfrågan.• Vi arbetar för att hitta nya sätt att utveckla Tjamstanområdet.• Kommunledningen ska besöka verksamheterna.• Kommunledningen ska göra företagsbesök.• Fullfölja arbetet med att få koll på ekonomin.• Genomföra påverkansarbete riktat mot region, riksdag och regering.

Allt detta och självklart också en mängd andra uppgifter som vi som politiker har fått förtroendet från Malås medborga-re att utföra. Det behövs ett långsiktigt arbete för att skapa det ömsesidiga förtroendet som är helt nödvändigt för att vi tillsammans ska göra vår kommun till en långsiktigt livskraftig kommun.

Men framförallt så ska vi utifrån min inledning:Lyssna… vad vill och vad tycker de som bor och besöker vår kommun?Fundera… hur kan de beslut som tas vara förankrade och sam-ordnade? Agera… för att de människor som lever och verkar i vår kom-mun ska känna framtidstro.

Lennart GustavssonKommunstyrelsens ordförande (V)

Lyssna, fundera, agera

Ja det vill jag påstå!Unga företagare kliver in och tar över anrika företag. Unga företagare utvecklar gamla och nya verksamheter. Generationsväxlingsprojekten är trygga och lokalt förankrade med gedigen erfarenhet.

Trogen och kompetent arbetskraft skapar förutsätt-ningar för en fortsatt framgångsrik produktion. Det plastbaserade näringslivets utveckling är en betydande del av den fortsatta tron på framtiden!

Föreningslivets kraftsamling i centralorten för ett nytt Malåborg är en annan del som visar precis det, en tro på framtiden och en tro på att gemensamma krafter kan flytta berg. Tillsammans, företagare emellan, föreningar emellan, över generationer så finns det en framtidstro, och alla är vi ambassadörer för denna!

Finns det en framtidstro för Malå?

Mikael AbrahamssonKommunalråd (S)

6 7

Listan blir lång när Erik och Denny är på gång

Han är en stolt ”jämte”. Född i Strömsund, kommuncentrum i Ströms Vattudal och Dunderklumpens rike.En present på tvåårsdagen blev livsavgörande och öppnade dörrarna till musikens värld för den lille Erik.– Jag fick en liten keyboard av mormor och morfar och den blev min ”snuttefilt”. Jag spelade på den så fort jag var vaken.När min bror döptes ett halvår senare och familjen kom hem från dopet satt jag mig vid tangenterna och spelade psalmen ”Tryggare kan ingen vara” till allas förtjusning.Var du ett musikaliskt underbarn?– Nej det vet jag inte, men jag hade toleranta föräldrar som lät mig få spela och uppmuntrade mig. Jag tror att alla bär inom sig nån form av musikalitet och sen så har man olika förutsättningar att utveckla den.Var det en självklarhet att du skulle välja ett musikyrke?– Från och med högstadiet var det så. När jag var yngre hade jag drömmar om att bli operasångare. I fjortonårsåldern kom jag i kontakt med kyrkorglar. Efter det ljudliga, och pampiga mötet var det bara kantor eller organist som gällde.Kantorsutbildningen gick jag sedan vid Mellansels Folkhög-skola utanför Örnsköldsvik.

Hur kom det sig att du hamnade i Malå?– Det var en kurskamrat från Mellanselstiden som ringde mig på vårvintern 2012 och berättade att kantorn i Malå skulle gå i pension och uppmanade mig att söka tjänsten. – Aldrig, blev mitt svar. Jag ville söderut som så många andra.Sen vidtog en övertalningskampanj från henne och kyrkoher-den i Malå och till sist skickade jag in min ansökan. Lite motvilligt for jag sedan till Malå för en intervju och … blev verkligen mottagen med storm!– Jag möttes av ett fantastiskt engagemang. Intervjun i för-samlingshemmet var unik. Jag träffade kyrkorådet, persona-len och gjorde en provspelning i kyrkan. Allt var seriöst och det fanns ett genuint intresse för musiken.Sen, bara stämningen i Malå var så att det skakade och sjöd. Var jag än gick in, på affärer, när jag åt på hotellet. Överallt var det positiva vibbar. – När jag for hem hade jag helt ändrat uppfattning. Jag vände med övertygelsen om att flytta om jag erbjöds kan-torstjänsten. Den 29 augusti återvände jag till Malå. Mötte församlingsborna i en högmässa och installerade mig i jobbet och en egen inredd lägenhet.Du pratar om den speciella Malåatmosfären, berätta.– Det är fortfarande, efter sex år, en väldigt fantastisk stäm-ning här. En välkomnande attityd. Ett förhållningssätt som vi ska ta vara på och utveckla och inte låta det gå åt andra hållet. Även om vi just nu, liksom så många andra kommuner i Norrlands inland och glesbygd, jobbar med kärv ekonomi och utflyttning så tror jag att vi kan vända på utvecklingen och göra något positivt av det här.Finns det något annat som är unikt med Malå?– Läget är fantastiskt. Relativt nära till fyra kuststäder. Sedan, uppbyggnaden på samhället. Allt ligger så nära, från villakvarteren ner till centrum och service. Det är unikt. Vi kan tycka att fem-sexhundrameter känns långt att gå. På andra orter tycker man att två-tre kilometer är okey. Här är allt är så samlat. Det är enastående och något som man verk-ligen borde kunna dra nytta av.

Alla känner alla i Malå. Jobbigt eller bara positivt?– Nu får du ett politikersvar. Det är som med allt, det finns en dålig och en bra sida. I min verksamhet är det fantastiskt, jag kan ha en relation med dom jag möter på byn. Jag kan säga till dom, kom och sjung i kör eller, kom och lyssna på en konsert. Marknadsförings-mässigt är det bra, skrattar Erik. Jag känner till och har ett ansikte på de flesta tack var mitt jobb. Möter människor i livets alla skeden, både tråkiga och glädjefyllda och det är för mig en roll som jag känner mig trygg i.Du har ett brett socialt engagemang utöver din yrkesroll.Lokalrevyn, du har gröna fingrar, är politiskt aktiv, har ett stort kompisgäng. Vad är det som driver dig?– Jag har väldigt svårt att sitta stilla och se på när nånting går åt ett håll som jag inte tycker är bekvämt.Exempelvis klimatkrisen. Min stora idol just nu är Greta Thun-berg. Det hon tagit upp är en sån stor sak att många känner att det är meningslöst att göra något, inklusive jag själv. Mitt tillskott blir en så liten droppe i ett sånt stor hav. Men Greta tar täten, väcker, puttar på inspirerar oss att agera själva.– Därifrån kommer också mitt intresse för odling; grönsaker och blommor. Allt handlar om mig själv, att vara medmänniska och vår omvärld. Är det sunt det jag handlar och stoppar i mig? Frukt och grönsaker är odlade i växthus i avlägsna länder och fraktade långa sträckor till butiken. Istället kan jag odla det här själv och långt in på förvinter äta inplockade grönsaker och sylta, safta och konservera. Lokalproducerat - är början på det hela - både ur en hälso- och klimataspekt.Sen, när man börjat att odla, inser man att man behöver ha koll på hela kedjan, från frö, jord, gödsel till skörd. Man måste börja och nörda in sig på kompostering och pollinering. För att få blommor och skörd behövs det bin och fjärilar. Att inse att hela odlandet är ett kretslopp i sig, från att jag sår i febru-ari till utplantering och skörd i höst. Det är en sån stor kedja att det är svårt att inte börja brinna för det.Puh… Hur hinner du med allt?– Man hinner inte med allting, man måste prioritera och ibland ”kill your darlings”. Man får vara så strukturerad som det bara går när man heter Erik Fängström Att inse att allt inte hinns med. Men får jag en stund över kanske jag kan måla, baka, sticka eller sitta ned och bara vara en stund.Och plötsligt är du inte längre ensam i huset?– Nej och det är en helt ny upplevelse och en omställning, men en mycket positiv sådan. Vi träffades för drygt ett år sedan på Internet. Han satt i Hannover och jag i lilla Malå. Ganska snart kom han hit och hälsade på och sen har vi åkt och träffats ett flertal gånger både här och i Tyskland.I december ifjol, lagom till julfirandet kom Denny Kraft flyttan-de till Erik och huset vid Ortvägen.– Det kändes rätt, säger Denny som med stor förtjusning har följt skiftningarna i den lappländska vintern.- Kylan har jag klarat och vintern med mörkret och snön har varit vacker. Men ljuset och vårvintern som kommer nu, det är bara fantastiskt.Nu söker Denny arbete och han har en imponerande mängd utbildningar och yrken på sitt cv.– Jag är utbildad sjuksköterska med tio år i yrket. Skolad ope-

rasångare och körledare, vidare har jag studerat till sångpe-dagog. Dessutom är jag utbildad dragspelsbyggare. – Behövs det en sån i Malå, skrattar Denny och hoppas att någon lämplig syssla ska dyka upp i en framtid.– Egentligen är jag villig att prova på vad som helst. Det känns viktigt att komma in i samhället, praktise-ra svenskan och få en roll och en funktion. Skulle kunna tänka mig att ta elever som sångpedagog, eller varför inte starta något eget i en framtid och komplettera Malås näringsliv med något nytt.Hur är det att vara ett par i Malå?– Har inte upplevt att det är något problem att vi två lever tillsammans. Jag trivs bra här och Malå är väldigt öppet och tolerant, säger Denny och Erik inflikar skrattande.– Visst finns det svårigheter för mig som inbiten ungkarl att lära mig att jag inte när ensam längre, men jag jobbar på det.Planer i vår?– Vi ska jobba med trädgården och odlingarna. Det är ett intresse som vi delar och vi klickar ganska bra ihop i övrigt också, med både hobbies och yrkesliv.– Jag är kanske lite mer nördig vad gäller odling, säger Erik.I år har jag dock inte plantor i hela huset. Denny har fått mig att låta plantorna stanna i källaren. Det måste var lite mer strukturerat tycker han.Sju år i Malå. Finns det en fortsättning?– Jo det finns det definitivt jag har hus, en trädgård som växer och den vill man fortsätta se växa.Till sist Erik, har du blivit en Malåambassadör?– Det skulle jag säga att jag är. Jag pratar alltid väldigt gott om Malå och jag har blivit otroligt fäst vid Malå. Nästan lika passionerat fäst som jag fortfarande är i Jämtland.

Musik, teater, trädgård och odling… Politik, stickning, höns och kaniner… Målning, bak-ning och ett stort kompisgäng.

Erik Fängström, 29, är kantor i Malå med in-tressen lika många som piporna i kyrkorgeln.

Hur hinner karln med. Dygnet har faktiskt bara 24 timmar och veckan sju dagar. Möt en av malås unga kulturprofiler, med grö-na fingrar och en optimistiskt aura.Dessutom nybliven sambo på ”utrikiska”.


Sången och musiken är något som förenar Erik och Denny

8 9


Hundar, katter, hönor och tuppar. Djur är en viktig del i lantlivet för Mia och sambon Petter vid gården i Kokträsk utanför Malå. – Åsså skoter förstås, inflikar Petter

Mialämnade

Skåne och”Sundet” för pojkvän och

jobb i Malå

arbetar Mia Björklund som socionom vid Omsorgsavdel-

ningen vid Malå kommun.– Jag kom hit hösten 2015 och fick direkt jobb inom kommunen.I en sån här liten kommun jobbar man i mitt fall med allt utom ensamkommande barn, vilket vi har en annan socionom som tar hand om.– Allt det betyder att vi gör barn- och ungdomsutredningar och vuxenutred-ningar. Vi sysslar även med frågor kring

familjerätt och handlägger ekonomiskt bistånd med mera.Var växte du upp?– I Landskrona på kusten mellan Hel-singborg och Malmö. Bodde kvar där när jag senare pendlade till Lund och studerade vid universitet i staden.Orsaken till att du är här?– Petters kusin bor i Landskrona och är lägligt nog en av mina närmaste kom-pisar. När Petter har varit nere i stan brukade vi hänga tillsammans alla tre.

Det klickade så småningom och resten är historia, konstaterarar Mia.Hade du varit i Malå innan flytten?– Nej, aldrig. Jag hade väl en ganska stereotypisk bild av Norrland och männen uppe i norr. Att de flesta var friluftsmänniskor, bodde i skogen och att de var ute och jagade björn typ. Petter hade inte direkt tagit mig ur den villfarelsen, skrattar Mia.– Men verkligheten har kommit ikappoch visat mig den rätta bilden. Jag är väl lite av en kameleont. Trivs bra både i

stad och på landsbygden i Kokträsk där vi bor. Jag uppskattar verkligen livet i norra Sverige.Vad saknar du mest från Skåne.– Min familj så klart, men annars?Malås slogan är ju ”Nära till allt” men jag som kommer utifrån och alltid bott mitt i en stad saknar ibland att kunna ströva omkring och handla från butiker i centrum. Jag som har djur var van att kunna gå till en djuraffär och handla och det saknar jag.Utbudet känns ibland lite begränsat även om butikerna här gör allt för att hjälpa till. Ibland får man helt enkelt göra en tur till kuststäderna eller handla på nätet.Känner du att du ibland måste iväg till någon stad och känna pulsen?– Jo jag kan ju få mina il ibland. När jag känner - vad gör jag här, det händer ing-

enting. Vi har ju ett kafé i Malå, men att få se folk, bara sitta på en uteservering i vårsolen och kolla. Det kan jag sakna.Att bo i en by vad innebär det?– Jag köpte ett hus i Kokträsk ett år efter det att jag flyttat upp till Malå. Det innebar att jag plötsligt fick ta tag i en massa saker som jag aldrig tidigare be-hövt bry mig om. Till exempel snöskott-ning, och vad gör man när elen plötsligt går eller vattnet i brunnen sinar. För en stadsmänniska blir det många och nya utmaningar. Det positiva var att jag kun-de skaffa fler djur. Idag har vi 2 hundar, 4 katter, 8 hönor och en grann tupp. – Men här finns hjälpsamma människor

i byn som ställer upp, ger råd och en hjälpande hand om det krisar. Något roligt minne?– Jodå. Första veckan jag bodde här stod plötsligt en främmande karl i köket utan att först ha knackat på dörren.– Nåt sånt var inte jag van vid hemifrån. I Skåne knackar man innan man går in, men han bara stövlade på och där stod han mitt i köket med en blombukett i handen.– Först blev jag rädd, men han presen-terade sig, överräckte en blombukett som han köpt på blomsteraffären i Malå och ville hälsa mig välkommen till byn och hoppades att jag skulle komma att trivas. Oväntat och mycket trevligt. Efter det besöket var det naturligtvis en självklarhet att betala medlemsavgiften och sambon är numera med i styrelsen i byaföreningen.

Hur upplever du det att jobba i en liten kommun där alla känner alla?– Jag jobbade i Malmö tidigare med ekonomiskt bistånd, så det blev en om-ställning, inte minst i arbetet.– Det finns både för- och nackdelar. Det är svårt ibland när vi gör utredningar och de inblandade känner varandra. Ibland måste vi ta in externa utredare, konsulter för vi upplever att man är så nära att vi inte själva kan hålla i ärendet. Men allt sker på ett professionellt sätt. Sen kan det också hända att våra klien-ter tycker att det är skönt att vi vet vem de är och att de inte behöver berätta sin bakgrundshistoria en massa gånger.

Man får vara inlyssnade och flexibel.När dina vänner frågar, ”men hur kan man bo där uppe”, vad säger du då?– Att det inte är några problem, men man kanske måste ha vissa intressen. Det är ju mycket natur och uteliv.– Fritiden ägnar jag mycket åt mina hundar. Jag är aktiv i Malå Brukshunds-klubb, där jag sitter i styrelsen. Jag tränar hundarna och fixar med klubbstu-gan tillsammans med de andra medlem-marna.Är du en Malåambassadör nu?– Det kan man väl säga. Pappa och de vänner som besökt mig nerifrån Skåne tycker förstås att det är långt hit oav-sett vilket tansportmedel de väljerMen väl här fångas dom av att det är jättefin natur med berg, skog och sjöar. Alla tycker att Malå är ett trevligt sam-hälle och kan inte låta bli att imponeras

över Tjamstan och att slalombacken ligger mitt i byn. Framtiden då?– Jag trivs som sagt väldigt bra. Ibland kan det kännas långt att köra milen in till Malå, men det finns så mycket annat som uppväger att bo här i Kokträsk.– Så jag har inga planer på att flytta, säger Mia Björklund och ler, blinkar åt sambon och klappar om sina älskade hundar.

Mia Björklund växte upp vid Sundet. På andra sidan vattnet fanns Danmark och stora världen. I Malmö fanns arbetet som socionom vid Malmö kommun.

Men ibland tar livet andra vändningar. Hos en kompis i Landskrona träffade Mia dennes kusin Petter från Lappland. En liten flört och socionomen Mia drog norrut till Malå.

I dag

Mia trivs med jobbet på Malå kommun. Omväxlande arbete i ett bra team och i en bra miljö. Men resorna till jobbet kan vara en utmaning.

10 11

Jobb, villa och bröllop när Robin blir Malåbo

Familjen är guld värd

Robin Attheden från Mullsjö träffade malå-tjejen Sara Larsson när de båda pluggade och Robin knäckte i Umeå.Men vart flytta efter examen?

Kvar i studenttäta universitetsstaden, söderut till Jönköping eller - till Malå? – Sara fick ett förskollärarjobb och sen har det mesta fallit på plats, berättar Robin.

Robin står och diskar efter lunchen i det ljusa köket i lägenhe-ten i kvarteret Bonden i Malå. Utanför står taxin och snart ska Robin iväg på en bokad körning till en by.Här har paret bott i ett år sedan Sara tog förskollärarexamen och fick jobb i Malå.– Från början pratade vi om att flytta till Jönköping. Men huspriserna där avskräcker. Vi trivdes bra i Umeå men där är också dyrt. Så vi tänkte att vi flyttar till Malå först och sparar ihop lite.Vi hade varit här mycket, hälsat på Saras familj så jag kände till Malå väldigt väl.– I Umeå tog jag taxikort och körde nästan ett år innan vi flyttade. Samtidigt avslutade jag en utbildning inom mark- och anläggning och fick praktikplats hos Bennys Gräv och Påhlssons Åkeri under hösten och vintern, med lite inhopp hos Malå Taxi. För några månader sedan fick jag frågan från de nya taxiägarna om att börja köra heltid och då var valet ganska lätt.– Jag trivs bra med jobbet. Jag får uppleva dygnets och naturens alla skiftningar. Man är uppe tidigt och avslutar passen sent på kvällen och det passar mig.Vad upptar din tid efter jobbet?– Jag går en företagsutbildning hos kommunens Utveck-lingsavdelning. Man får de grundläggande kunskaperna i att starta och driva företag. Väldigt intressant. På köpet får jag träffa likasinnade och bygga nätverk och det är givande.Vad kan det leda till i framtiden?– Har tidigare haft tankar på att starta något inom taxi och åkeri. Men eftersom det redan finns många etablerade och duktiga företag i branschen här i Malå är det inte längre aktuellt för mig.

Däremot kanske jag kan inleda och skapa samarbete med andra i branschen. Inventera vad som behövs eller saknas och utveckla något utifrån det. Jag begränsar mig inte så mycket utan ser fram emot att tänka nytt och kanske utveckla nya tankar kring ett samarbete inom entreprenörskap.

Malå och malåborna, spontan kommentar?– Jag trivs bra. Mullsjö är en lite större kommun men ändå ganska lik Malå. Här är det kanske mer påtagligt att alla känner alla. Nämner man ett namn så är det alltid någon som kommente-rar och har något gott att berätta. Malåborna är trevliga, öppna och lätta att få kontakt med och samhällsservicen är bra.Vad säger kompisarna när du rotar dig här?– Det var lite av en chock att jag skulle flytta så långt hemifrån redan när jag flyttade till Umeå. Visst skojar dom över att jag flyttat ännu längre in i Lappland och blivit en ”skoterman”. Det mesta nog av nyfikenhet och lite spänning. Både jag och Sara gillar att resa och vara ute på fritiden. Våra skoterutflykter runt Malå är något som kompisarna därhemma avundas oss.Framtiden då, vad finns i sikte? – Fast jobb för oss båda känns jättetryggt och vi har faktiskt ett hus på gång. Så vi kommer

nog att bli kvar här. Om några veckor ska vi faktiskt gifta oss här i Malå. Till bröllopet i slutet av mars är släktingar och vänner inbjudna. – Då ska Malå få chansen att visa sig från sin allra bästa sida och alla får se hur gott det är att bo, arbeta och leva här, säger en glad och förväntansfull blivande brudgum.

I drygt två år har Maurice Zongo bott och arbetat i Malå. Han är geolog, expert på guld och basmetaller. Några gånger per halvår har han kunnat besöka familjen hemma i Burkina Faso i västra Afrika. Sen några veckor är familjenåterförenade i Malå. Från värmen till vinterkylan i Lappland– Vi har som familj tagit ett stort beslut och vi är ”very happy”. Malå är ett fantas-tiskt ställe och vi hoppas kunna stanna och bidra till utvecklingen, säger Maurice.

Maurice Zongo älskar sitt jobb. Arbe-tet som geolog har de senaste åtta åren fört honom till avlägsna platser i världen.Sedan hösten 2017 arbetar han i Malå vid företaget Copperstone och trivs. Men det allra viktigaste i livet har ändå fattats – Familjen.– Jag och min fru Lydia har varit gifta i tio år. Vi träffades när vi studerade vid universitet i huvudstaden Ouagadou-gou. Där tog vi båda en masterexamen i geologi och min fru även examen som agronom. Tillsammans har vi två härliga barn som tyvärr har fått umgås med sin pappa alldeles för sällan. Som geolog-konsult arbetar man borta under långa

tider och träffar familjen under några veckor per kvartal. Det är svårt att ta med familjen när arbetet består av ned-slag i en mängd olika länder. Visserligen kan man idag hålla kontakten via inter-net men bortavaron tär på relationerna och varje avsked känns i hjärtat hos alla. Tankar kring en framtid i Sverige– När jag kom hit som konsult för drygt två år sedan upptäckte jag vilket fantas-tiskt land Sverige är. En fungerande de-mokrati, rättsstat, jämställdhet, respekt och frihet är några viktiga begrepp. Efter en tid i Malå bestämde jag mig för att se tiden an, jobba i två år och se hur arbetsmöjligheterna utvecklades. Samtidigt också se om jag kunde trivas och själv integreras i landet.

Under mörkaste december 2017 kom familjen till Malå för att hälsa på. Trots ovana vid kyla och snö lämnade mötet med Malå positiva minnen.– Efter det lyckade besöket kontaktade jag Migrationsverket för att undersöka möjligheterna att kunna ta hit familjen till Sverige för en längre period.Tillsammans igenSedan några veckor är lyckan fullstän-dig. Flyttlasset har gått från värmen i hemlandet till - värmen i Malå.– Vi är så glada att vi kunnat få chansen att komma tillsammans som familj och skapa en framtid här i Malå. Målsätt-ningen är att vi som familj ska kunna in-tegreras snabbt. Det blir spännande att följa och stödja min frus och våra barns arbete med att komma in i samhället, lära sig svenska, nya seder, göra nya

bekantskaper och skaffa vänner.– De har redan börjat lyssna på svenska språkkurser via datorn. Sen tittar de på svensk tv och Youtube för att lyssna in språkmelodin och fånga upp nya ord.Lagom var ordet– Svenskar karaktäriserar sig själva stundtals som tysta och lite tråkiga. Men det är inte min erfarenhet och jag gillar det svenska talesättet lagom.Ibland klagar folk här över olika saker i samhället. Jag brukar säga ”åk till ett annat land en tid och ni kommer att vär-dera och upptäcka att Sverige är ett av de bästa länderna i världen att leva i”.Siktar på husköp Närmast planerar familjen att flytta till en större lägenhet, när barnen börjat skolan och allt faller på plats.Sen vill de skaffa hus med trädgård och utrymme att leka och odla.– Lydia har gröna fingrar och skulle gärna använda sitt kunnande i en egen trädgård. Utmaningen blir förstås att pröva och lära sig att odla i ett nära nog arktiskt klimat, skrattar Maurice.Vi planerar att behålla vårt hus i Burkina Faso som ett semesterhus och tillbringa minst en månad per år där tillsammans med föräldrar, släkt och vänner. Det känns viktigt att kunna behålla det bästa av två kulturer.– För jag uppskattar och gillar verkligen Sverige och det svenska levnadssättet. Sen får framtiden utvisa hur vår livshis-toria skrivs, slutar Maurice Zongo och skickar ett tack till malåborna för deras välkomnande.Maurice sätter färg på livet och Malå


Vi bygger framtiden

i Malå

12 13

I källaren skapar Jeanette en ny framtid

Vi sitter i källaren i Jeanettes ombonade lilla ateljé. Koncentrerat målar hon på små kåsor som sedan ska glaseras i den runda, djupa brännugnen.– Jag har under åren provat att skapa i en mängd olika material och tekni-ker, men aldrig i lera. För ett år sedan snubblade jag in på en kvällskurs i keramik. Tyckte direkt att det var roligt, utvecklande och kreativt och kunde inte hålla mig. Innan kursen var färdig köpte

jag in en egen brännugn, en drejskiva och inredde en ateljé i källaren härhem-ma och kunde kasta mig in i skapandet.Folk som provar brukar tycka att drej-ning är jättesvårt?– Det är en utmaningen och det är svårt. Det är ett hantverk ut i fingerspetsarna. Du måste öva, göra om, träna och träna för att få till det. Det gäller att ha tåla-mod och kämpa på. De saker du drejar för tankarna till fjäll och Sapmi? – Vår släkt härstammar från Örnbo i Am-marnäs. Jag kände att jag ville lyfta fram den samiska identiteten och kombinera rotslöjd, renhorn och keramik i mitt arbete. När jag tog in Sapmi och det samiska kände jag att jag hittat något som stämde och något som jag kunde bygga vidare på.Att jobba hemma hur är det?– Väldigt meditativt att få sitta vid drej-skivan. Tankarna far iväg, man blir lugn inombords och hamnar i sin egen värld. Jag kan sitta här i timmar, hela dagar. Ibland glömmer jag faktiskt bort att komma upp när det är middagsdags.– Vad jag saknar är tid.

Nu går du Malå Företagarskola 3.0?– Kursen är faktiskt helt gratis att gå. Vi har fantastiska engagerade lärare. Det är en ynnest att få delta och det kan bli den skjuts man behöver för att våga ta steget att bli egenföretagare.Efter 26 år som idrotts- och bildlärare - har du några framtidsplaner?– Drömmen är att parallellt med souve-nirdelen kunna skapa mer konstverk och utveckla den sidan. Och kanske en dag på heltid få ägna sig åt keramiken.

I tjugosex år har Jeanette Hultdin arbetat som bild- och idrottslärare vid Nilaskolan i Malå. Skapande och fysisk aktivitet har gått hand i hand genom arbetslivet.Många skulle säkert tänka på annat när arbetsdagen är slut men för Jeanette blev en keramik-kurs en start på en ny utmaning.Nu drejar hon i sin ateljé och hoppas på en framtid som skapande företagare*.

Vi bygger framtiden

i Malå

Mäklaren omvärderar MalåTill Salu!

Sugen på en villa i Umeå, - eller varför inte flytta och bo i Malå? För samma peng kan du köpa fyra eller fem fina villor i centrala Malå.Knäppt? Javisst och ofta är standarden jämförbar och tomtytan större.Men det kan bli ändring på värdering-arna i framtiden. På scenen kliver nu auktoriserad mäklare AnnHelen Båge-sund-Marklund in. Med kontor i Malå vill hon förända synen på och värderingen av malåbornas fastigheter runtom i kommunen.– Mindre samhällen och lantliga lägen är mitt arbetsområde, berättar AnnHelen som sen 2005 varit en aktör i fastighets-branschen.– Jag arbetade tidigare som mäklare på Länsförsäkringar i Skellefteå. Vi sålde bara fastigheter med stora lägen inom tätorten, aldrig mer än 3 mil utanför stan. Vi hann inte med ytterområdena

och kunde inte erbjuda den servicen. Men jag brann tidigt i min karriär för landsbygden och inlandet. Mina rötter finns i Kiruna och gränstrakterna till Finland och jag vet hur mycket fint det finns att visa upp i inlandet, säger Ann-Helen och konstaterar att det länge inte funnits någon fungerande mäklarhjälp i inlandet förutom i fjällturistorterna.– Så det mesta har lagts ut privat. Det har varit en följd av att vi mäklare i kust-städerna inte tog uppdrag inåt landet.Bara någon gång är en mäklare inblan-dad vid fastighetsförsäljning. Det har blivit låga priser och sämre bilder som inte visat och berättat så mycket om läget, miljön och omgivningarna, menar AnnHelen.– Det blir direkt väldigt svårt för en presumtiv köpare som inte är från det samhället och inte vet så mycket om trakten. Man är inte trygg att köpa i ett sådant fall. – För mig som mäklare handlar det om att hjälpa säljaren med råd och hjälp med allt som ska hanteras vid en försälj-ning. Samtidigt ska jag vägleda köparen, visa upp, guida och göra dem trygga i att kunna ta ett beslut. Så min roll är tudelad, vilket kräver att man är seriös, ärlig och kompetent i sin mäklarroll.Innebär det att när en mäklare dansar in så kommer priserna att höjas?– Det brukar bli så, säger AnnHelen som utifrån sitt centrala kontor, i Degerbyn utanför Skellefteå, åker ut till filialerna

i Malå, Norsjö och Burträsk. Det blir många mil i bil, men jag håller på att utbilda mäklarassistenter på alla orter som framgent kan hjälpa till med vis-ningar och homestyling.Och reaktionerna från Malås horisont har inledningsvis bara varit positiva.– Känns bra. Det finns alldeles klart ett behov och jag har redan fått sälja hus. Kontoret på Gädde Herrgård, är cen-tralt och har gett många kontakter. Vill också ge en eloge till utvecklings-avdelningen som tog kontakt med mig när jag etablerade mig i Malå. – Det skulle inte hända i Skellefteå, menar AnnHelen och öppnar dörren för en ny kund och goda affärer.


AnnHelen har lång erfarenhet av mäklarbranschen

* efter reportaget har gjorts fortsätter Jeanette med familj att bygga framtiden på annan ort. Välkommen tillbaka till Malå!

14 15

Seglande Holländare hittade ny hemmahamn, i torpet i Holmsjö

Det började med en regnig tältsemes-ter i Sverige 2010. Esther Kerkenaar och Albert ter Braak hade följt med några vänner på en avkopplande semester-tripp till norra Sverige. Midnattssol och andra exotiska upplevelser skulle prickas av. Vännerna åkte med hus-vagn och vårt par hade rustat sig med ett campingtält. Det blev en regnfylld semester med utrustning som aldrig riktigt torkade upp.– Ingen trevlig upplevelse, berättar Est-her. Men vi blev absolut inte avskräckta. Året efteråt var vi tillbaka igen, men då i en egen husbil. Och så har det fortsatt. Nästan varje år har vi återvänt och blivit förälskade i Norrland, naturen, vidder-na, tystnaden, lugnet och människorna.Segla eller flyttaI Holland arbetade Albert som affärs- och samhällskonsult och Esther som sjuksköterska. Dagarna fylldes av jobb, hus och ett brinnande seglarintresse, men någonstans fanns drömmen att en

gång i framtiden lämna allt och bryta upp från Nederländerna.– Så under våra Sverigeresor började vi spana så smått efter en region där vi vil-le slå oss ner. Jämtlands vintrar är inte längre så stabila, så vi sökte oss norrut.I fjol följde vi Vindelälven västerut från kusten upp mot E 45:an. Europavägen har vi flera gånger åkt mot Norge och ishavskusten. Vi hade förberett oss genom att titta på Hemnet och hittat några hus i Råstrand som verkade intressanta, men som vi inte föll för, berättar AlbertKänns förutbestämt– Vi hade planerat att köra tillbaka mot Umeå när Esther förslog att vi skulle svänga förbi Malå. Vi visste faktiskt en del om Malå. Vi hade hittat och läst en broschyr om skidanläggningen Tjam-stan på en turistbyrå.– Albert frågade ”Varför Malå”, inflikar Esther. Det är ju ett vinterställe för slalomfolket! Men okey, om du vill, sa

Albert och svängde in från 363:an. Det var så vi hittade Holmsjö och tor-pet, berättar Esther.Huset låg alltså ute till försäljning och när paret rullade in i byn fanns en mäk-lare på plats.– Han visade oss runt. Allt kändes som förutbestämt och efter en kontakt med ägaren accepterade denne budet när han fick reda på att Esther och Albert hade för avsikt att flytta från Holland och bosätta sig permanent i Holmsjö.Mot Malå och HolmsjöVi återvände i september 2018 till Hol-land för att ordna alla praktiska detaljer inför vår definitiva flytt till vårt nya hem-land, Sverige. Efter 222 mil i husbilen anlände paret i början av oktober till Holmsjö, precis före det första snöfallet.Vedspisens värme tinade så småningom upp tillvaron och Esther och Albert packade upp och började känna sig hemma.– Vi älskar vintern och sommaren.

Vatten och snö. Riktig vinter. Något som kanske kommunen skulle utnyttja mer strategiskt i sin marknadsföring.Guldet är vitt, blått och gröntMalå känns som en perfekt medelpunkt för att uppleva Norrland.– Runt Malå finns skyltar om Guldriket - men ni riktar in er på fel guld.Här finns faktiskt värdefullt vitt guld, grönt guld och blått guld! Vitt = snö och kyla. Grönt = frisk skog och skogens bär. Blått = rent vatten. ren luft och en himmel med midnattssol och norrsken.Marknadsför det och ni placerar Malå på den internationella besökskartan. Exklusiv upplevelseturism– Redan i vinter har paret haft besök från vänner i Holland som fascinerats av kylan, det orörda och snön.Självklart är vi inspirerade och ser möj-ligheten att kanske utveckla någon form av besöksverksamhet för människor från det tätbefolkade västra Europa. Målgruppen skulle vara besökare som vill uppleva området och Lappland. Vi bryr oss inte om ålder, hur gamla de är eller var de kommer ifrån. Det viktiga är att de brinner för att komma hit, säger Albert– Alltså vi vill inte bli någon resebyrå, utan vi vill arrangera speciella upplevel-ser och vara personliga guider. Tänk dig ett ”Experience the Nordic”. Kunden ger oss önskemål kring vad de vill uppleva. Utifrån det sätter vi samman ett program och guidar dem i området. Kunden och upplevelserna skall vara i fokus för oss. – Vi vill gärna hitta och arbeta tillsam-mans med lokala entreprenörer inom turism för att hitta de kunder som vill uppleva något ut-anför boxen, säger Albert och Esther.Kontakt med kommunen– Som vi tidigare sagt, det mesta händer liksom av en händelse. För en tid sedan kom ett brev från kommunen där vi

skulle berätta om vart vårt avlopp tog vägen.Vi skulle rita en skiss och lämna in. Vi undrade varför och åkte in till Malå för att besöka kommunkontoret.Där träffade vi på tekniska avdelningen en positiv kvinna som glatt informerade oss och löste vårt problem.Vi blev sen hänvisade till Utvecklings-avdelningen för att informera oss om företagande och en ”Starta eget-kurs”.Vi blev lika väl mottagna där och fick träffa avdelningens chef som tog sig god tid och var till stor hjälp, säger Albert ter Braak.– Jag har jobbat mot offentliga myndig-heter i Holland och det är inte lätt när man kommer från affärsvärlden att få de rätta kontakterna.Men här, på utvecklingsavdelningen finns folk med erfarenheter från affärs-världen som omedelbart förstod och kunde koppla direkt till våra tankar och vårt affärsspråk. Det är en stor tillgång för kommunen och vi blev verkligen nöjda. Vi blickar framåt-Vi ser tiden an och tar nu ett år i taget.Vi ska bo in oss ordentligt i huset och omgivningarna. Hus och ägor ska rustas. Vi ska fortsätta odla vårt båtliv och planerna på företag ska sjösättas.Det stora problemet med att driva före-tag från Holmsjö är avsaknaden av bred-band. Den mobila täckningen är inte bra och ett fungerande internet är en förutsättning för att driva företag mot en internationell marknad. Det är en verklig utmaning att lösa och vi hoppas att kommunen kan agera och stödja oss. Om det ordnar sig siktar vi framåt.

Intryck och tips till kommunen– Vi har varit här en så kort tid, men Malå ”has a lot of potential ”. Hoppas att politikerna i kommunen inser det och har visioner för framtiden.Sedan, här i inlandet finns många jobb men få inhemska sökande. Istället för att bränna krut på att hitta folk längs kusten, nyutbildade eller hemvändare borde man titta utanför boxen. I Holland finns emigrationsmässor där man kan hitta välutbildat yrkesfolk.– Hjälp dom med hur de ska hantera myndigheter, som Skatteverket. Guida dom rätt bland samhällsfunktionerna och många skulle med glädje söka sig en ny framtid i Malå, slutar Albert och Esther och blickar framåt mot våren.

Finanskrisen satte stopp för deras drömmar. Att sälja huset i Holland drog ut på tiden och i väntan köpte de en hund. Planerna på att segla jorden runt lades på is. Istället valde Esther och Albert att planera för en flytt till norra Sverige. De följande åren reste de runt i Sverige, från Dalarna och norrut i sin husbil.

Naturen, djurlivet, de orörda vidderna och tystnaden gjorde dem övertygade att bryta upp och flytta till Sverige. Jämtland var en favorit, men nyckfulla vintrar gjorde att de vände blickarna norrut, mot Lappland. Av en ren händelse fann de sitt hus. Vid sjön, i Holmsjö, i Malå kommun.


16 17

för och emot och tog så ett beslut..– Jag fick kontakta Umeå, förklara mig och möttes förstående och lycka till.Det som tippade över till Malås fördel var egentligen; ett bra och utmanande arbete, sambon fick jobb direkt på sko-lan, att kunna utveckla fritidsintressena. Till sist att i Malå har vi möjlighet att kunna köpa ett hus till ett överkomligt pris.Fritidsintressen, jag har köpt skoter och kört mycket i vinter, tagit jägarexamen och är intresserad av skytte.Vad har din drivkraft?– Uppdraget är främst gentemot skat-tebetalarna, att skapa en så kostnads-effektiv verksamhet som möjligt, säger John Olsson.Att kommunmedborgarna ska få ut så mycket som möjligt av varje krona de betalar och att vi utför en så bra verk-samhet för de pengar vi får.Hela vår verksamhet är grundad i att vi finns till för människorna här i Malå och att vi utför ett bra arbete utifrån de regler och bestämmelser vi har att följa.Kommer du in och rör om i grytorna?– Beror på vem du frågar, skrattar John..Vi har börjat rätta till saker som kanske inte har varit optimala. Mina chefer har tre saker att hålla koll på; verksamhets-kvalité, personalansvar och ekonomi.Det är utifrån det som de kommer att bli bedömda och jag ser mitt uppdrag och arbete på samma sätt.Hur har du blivit bemött här i Malå?– Mycket bra. Jag trivs här, med mina medarbetare och det är en bra stäm-ning i arbetsgruppen.Om jag jämför med mina tidigare arbetsplatser, där jag också trivts, så tycker jag att Malå är bättre och folk har uppvisat många bra sidor som jag uppskattar.– Det kanske är en fördom och förutfat-tade meningar, men här är man öppen, hjälpsam och jag har inte mött några dolda agendor. Det är min upplevelse av Malå och mitt team. Det är inte så mycket prestige. Man säger vad man tycker och sen löser man problemen i samförstånd.Är du en rak chef?– Det skulle jag säga. Rak lösningsori-enterad och inte konflikträdd. Det är en del av jobbet att lösa upp problem.Du arbetar inom ett kvinnodominerat område med stora sjukskrivningstal. Hur hanterar du det?– Malå kommun har liksom många andra kommuner hög sjukfrånvaro överlag.Jag försöker ta tag i det genom att:

1) Ha en tydlig styrning. Tydlighet i vad man kan påverka, vad man ska påverka och vilka saker man får finna sig i som arbetstagare och chef, även om det låter hårt.Otydlighet leder till att ingen vet vad man ska göra och det skapar oro och tveksamhet och är inte bra i en organi-sation.2) Vi måste ha en tydlig arbetsgivarroll och tydlig personalpolitik. En tydlig organisation där alla vet vad de har för roll och vilken funktion de ska fylla. Vi ska känna oss trygga och tillfreds och vi ska uppmärksamma människan.En stor del i sjukskrivningarna kan bero

på att men inte upplever sig sedd och behövd och att man lätt kan ersättas av en vikarie när man är sjuk. Den tenden-sen är tydlig i alla organisationer. Om man kollar sjukstatistiken för che-

fer och tjänstemän så är den betydlig lägre än ute i verksamheten. Det kan ha att göra med hur man upplever sig själv och sin yrkesroll och hur mycket man är sedd, behövd och uppskattad.Har man inte känslan av att vara be-

hövd så är det lätt att känna sig oviktig och lättare att bli sjuk och frånvarande.Ett sunt arbetsliv– Vi har nu ingått i ett samarbete kring projektet ”Sunt Arbetsliv” som ägs av

kommunerna och de fackliga partnerna i ett arbete kring social arbetsmiljö. Hela kommunapparaten ska omfattas, till en början satsar vi på omsorgen och initialt ska vi kartlägga olika friskfaktorer som leder till en hälsosammare organisation.Vi har haft en första workshop för att utröna var kommunens olika delar står i förändringsbelägenhet och utifrån den kartläggningen involvera personalen för att sen systematiskt arbeta med delaktighet, ledarskap och kommunika-tion. Det är faktorer som jag tycker är viktiga och som personalen ska få ge sina åsikter kring.Slutmålet är att sänka sjuktalen, men

i min värld så är det ett egenvärde bara att öppet kunna diskutera de här frågorna.Pratar man arbetsmiljö kan svaren spre-ta ordentligt men vi ska med projektet få en gemensam utgångspunkt kring vad arbetsmiljö är. Hur vi som chefer och medarbetare påverkar den och att vi får en gemensam kunskapsgrund bland alla medarbetare. Till exempel: vart är vi, vad påverkar oss och vad kan vi göra åt det.Till sist, är du en nåbar chef?– Ja, säger John Olsson och släntrar från intervjun till ännu ett möte.

En presentation och resumé.Född i Umeå tidigt 80-tal. Tonårsti-den bodde familjen i Lund.

Efter militärtjänstgöringen återvän-de John till Umeå för att studera vid universitet. Läste statsvetenskap och inspirerad av sin syster fortsatte han med socialpsykologi. Teoretiskt och givande om man är intresserad av människor och vill arbete i en bransch där män är lite underrepresenterade.

Efter examen blev det en kortare jobbutflykt till Oslo innan John återvände till Umeå och ett chefsjobb på Athena Omsorg, ett privatägt hemtjänstföretag. Arbetade där i tre år men siktade vidare. – Att driva saker utifrån ett eko-nomiskt perspektiv är en av mina styrkor. Har insett att jag föredrar att spara skattepengar åt folket än att min chef ska glida runt i en ny röd Ferrari, när han redan har en gul.Ett arbete som HSL-chef (Hälsa-och sjukvårdschef) hos Vindelns kommun blev nästa uppgift, där arbetsuppgif-terna snabbt ökade.

– Jag tog över och ledde utöver min HSL-tjänst även verksamheten för två korttidsboende, öppnade en särboav-delning och fick ansvaret för dagverk-samheten och hemtjänsten. Totalt hade jag drygt 90 medarbetare. Jag trivdes i Vindeln men att pendla 13 mil per dag i tre år blir i längden tung och ohållbart.Nya jobb i siktet.– Så i höstas sökte Umeå kommun en biträdande verksamhetschef till organi-sationen. Samtidigt fanns en anställning som omsorgschef i Malå ute. Två intres-santa alternativ. Min sambo såg Malå som en möjlighet att flytta närmare föräldrarna och syskonen i Arvidsjaur och Abborrträsk.

Besked från Malå dröjde dock och jag fick lov att tacka ja till jobbet i Umeå, ett riktigt toppjobb. I Umeåtidningarna presenterades jag som ny chef i kom-munen och allt verkade frid och fröjd.– En vecka senare ringer man från Malå kommun och meddelar att jag fått job-bet och välkomnar mig och min fru som samtidigt erbjuds ett lärarjobb .Vi tog en funderare tillsammans, vägde

Han är den nye chefen för Omsorgsavdelningen i Malå.Som ledare inte rädd att både styra och lyssna in organisationen. Lämnade ett toppjobb i Umeå kommun för en chefsutmaning i Malå. Flyttade med sambo. Båda uppskattar inlandet och närheten till släkten.– Här blir vi nog kvar ett bra tag, säger John Olsson förnöjt.

John Olsson, bland pärmar och broschyrer ser han fram mot arbetet vid Malå kommun.


John, ny omsorgschef i Malå

John Olsson, ny chef för Omsorgsavdelningen och med Malås kommunvapen på bröstet.

18 19

Sjukstugan och Folktandvårdenstärker sina positioner i Malå

De senaste åren har det varit svarta rubriker, protester och turbulens kring vården i Västerbottens inland.Stafettläkare, neddragningar och för-ändringar i organisationen. Tålmodiga patienter får ibland åka långt för att få behandling och specialistvård.Men nu börjar ett idogt ledningsarbete, som inte alltid synts utåt, ge utdelning och positiva resultat, Vi träffar Ella-Marit Pilto, avdelnings-

chef för tandvården i Malå, Sorsele och Norsjö och Annelie Lindström, verksam-hetschef för Malå och Sorsele sjukstugor för en pratstund.Hur ser personalsituationen ut för Folktandvården i Malå?– Vi upplever en ljusning idag jämfört med 2018, berättar Ella-Marit.Vi har rekryterat en tandläkare till Malå på 50 procent, som börjar med att arbeta heltid här under våren. Sen har vi inlå-nad personal så att vi kan täcka de största behoven av akuttandvård och behandla barn och äldre. Så det ser ljust ut. Vi kommer att kunna ta emot och behandla de flesta patienter här i Malå framgent.Du är avdelningschef för Malå, Sorsele och Norsjö. Vilka är fördelarna med att arbeta över ett större område.– Styrkan för oss är att vi kan jobba transparent mellan de tre orterna. Vi kan hjälpa varandra med olika lösningar.Exempelvis telefon- och receptionstjäns-ter där kan vi stötta varandra vid behov.

Vi kan även när speciella behov och situ-ationer uppstår ganska snabbt omfördela personal mellan klinikernaHur har patienterna reagerat på att det tidvis varit brist på tandläkare. – Man känner väl en viss oro som kom-munbo när det inte finns tandläkare på plats och vi har fått skicka patienter till Skellefteå för eftervård. Jag tycker ändå

att man varit toleranta och förstått pro-blematiken. Vi är ju inte unika vad gäller personalbrist. Idag har ju även de större städerna brist och det gäller ju inte bara inom vår del av vårdsektorn.Vad är lösningen? Lönebilden?–Tror inte det sitter i det. Nu är vi i ett sånt läge att vi har generationsskiften både inom privat och offentlig vård.

Just nu är tillgången på jobb stor för tandläkare. De kan välja och vraka, bara sätta fingret på kartan och nästan vara garanterad ett jobb, vilket gör att vi har förlorat personal till privata alternativ.Så varför då välja inlandsklinikerna?– Vi är tre orter med fantastiskt välsköt-ta kliniker. Här finns ett brett patientkli-entel, allt från barn till vuxentandvård. Eftersom vi har långa avstånd så skickar vi inte sånt som vi kan ta hand om själv. Här blir vi mer belägna att lösa saker med egen kompetens. Visst använder vi oss av specialisttandvården, men man utvecklas och utmanas när man tar ett jobb på en inlandsklinik. Tekniskt sett har vi mycket välutrustade kliniker.– Och så har vi över hela linjen en lojal personal med hög kompetens som verk-ligen jobbar för patienternas bästa.Sjukstugan och Folktandvården ligger nära varandra på alla orterna. Vad betyder det? – Det är bra och en viktig trygghet, säger Annelie Lindström. Sedan 1:a juni ifjol är Annelie verksam-hetschef för Malå och Sorsele sjukstugor. Hon är imponerad över hur sjukstugor-na på orterna fungerar och lyfter fram några argument varför läkare och annan sjukvårdspersonal borde söka sig hit till inlandet.– Bredden i arbetet borde vara lockande. På större orter är man mer specialisera-de. Här får man använda sin kompetens

på ett utvecklande och ett helt annat sätt som säkert kan vara utmanande.Går det att få allmänläkare?– Svårt att få utbildade och specialise-rade för närvarande och det gäller över hela landet. Idag så har vi tre läkarlinjer i Malå och 2 i Sorsele. I Malå innebär det en fast läkare under ett år och i nu-läget 2 inhyrda från bemanningsföretag,.Men vi jobbar aktivt i landstingen mot att klara oss själva och därför är det viktigt att kommunerna samverkar med varandra och att personal som jobbar här är beredda att åka mellan orterna. Vi samverkar inom länet med Storuman i en fungerande jourlinje.Vad betyder ambulansen i Malå?– En oerhörd styrka att ha ambulansen i huset. Dels tänker jag att de är med och stöttar i det akuta skedet och följer med patienten in till vårdcentralen. Det blir en trygghet och man upprätthåller kompetensen på ett helt annat sätt än om du har ambulansen stationerad utanför. Som tur är har vi inte så mycket körningar och då är det bra att som am-bulanspersonal få vara inne på sjukstu-gan och möta den akutsjukvård vi har.Innebär det att ambulanspersonal som arbetar på avdelningen rycker ut och lämnar vid ett larm?– Så kan det vara. De går in när det är lugnt och stöttar personalen på avdel-ningarna.Tekniskt, vilken nivå ligger ni på?–Visserligen går tekniken fortare än vi hinner med, men idag så är det ju en stor satsning inom landstinget på vård-centralerna och det är våran styrka.Vi har idag läkare som kan jobba på distans, vi har videoteknik som gör att läkare kan koppla upp sig från Umeå till patient och sjuksköterska i Malå. Ett exempel på hur tekniken används.

Röntgen är digitaliserad, finns i huset–Ja, den sköter vi själva. Sedan kommer röntgenpersonal från Lycksele lasarett vissa dagar per månad. Tekniken är en framtid för inlandet, konstaterar Anne-lie Lindström.Vilka är fördelarna med att jobba i Malå och Sorsele.– Dels tänker jag på de utvecklingsmöj-ligheter som erbjuds. Personalen arbetar med ett brett spektra av uppgifter. Via intervjuer av våra bemanningsläkare får vi info kring vilka fördelar det är att arbeta här. De trycker också på det nära samarbetet vi har med kommunen. Att det går snabbt att få kontakt med patien-

tens nätverk och att få över patienten till kommunal vård. Allt går smidigare, kommunen och landstinget jobbar till-sammans och stöttar varandra. Genom att dra nytta av varandras tjänster blev vi effektivare och spar på medel.Framtiden för vården i inlandet?– Viktigt är att se vad man gör från regeringshåll. Idag jobbar man med ett projekt kallat ”God och nära vård” , och vi har bett om att få bli ett av pilotområ-dena i det projektet. – Vården ska finnas så nära patienten som möjligt och vi har hunnit långt när det gäller inlandet. Där är vi föregångare på många sätt.Så Malåborna bör blicka framåt och vara ganska nöjda med vården?-Ja, säger de båda med en mun.

Ella-Marit Pilto

Annelie Lindström,


Ella-Marit PiltoAnnelie Lindström,

20 21

Vi stämmer träff med Gunnar Harr kultur- och fritidschef och Daniel Risberg, vd vid MENI, Malå Energi- och Industribolag.– Kommunens politiker har kommit fram till att ägandet av hotell, slalomanläggning och camping inte tillhör kommunens kärnverksamhet och att de vill undersöka om det går att sälja och att någon annan driver verksamheten, säger Gunnar Harr.– Därför har man gått ut med en intresseanmälan i några forum, berättar Daniel Risberg och påpekar att processen fortfarande är i sin linda. Både Malå Hotell och Kultur- och Fritidsavdelningen, som driftar backarna, har kontrakt med MENI fram till slutet av augusti 2021. Så man är tidigt ute.Se över verksamhetenFör något år sedan beslutade kommunfullmäktige att utreda MENIs framtida organisation och fastighetsägande,PWC Sverige gavs uppdraget att genomlysa verksamheten och komma med en rapport som även inkluderade värdering av slalomanläggningens fasta lokaler och utrustning. – Utredningen skulle också se över MENIs framtida organisa-tion, om bolaget ska finnas kvar eller säljas. Man ville också få en värdering av de tillgångar som MENI har i fastigheter.– En frågeställning var; kan Meni inom sitt uppdrag klara sig på de intäkter som vi får från våra industrihus, om politikerna skulle besluta att avyttra den turistiska delen, säger Daniel. – PWC kom fram att bolaget skulle klara det.Tjamstanbackarna och Malå camping idagSedan 2010 är det investerat ordentligt i anläggningen.– Servicehusets bottenplan med sin magnifika gruvlave, det så kallade Lavenhuset, är ombyggt till en fungerande enhet med reception och skiduthyrning, verkstad och personalut-

rymmen och inte minst en toppmodern övervaknings- och liftstyrningscentral, berättar fritidschef Gunnar Harr.– Liftsystemen är också ombyggda och ordentligt uppdatera-de, men investeringarna på sju miljoner har förstås drivit upp avskrivningskostnaderna i det arrende vi betalar till MENI.

Sälja eller inte sälja?Malå Hotell Tjamstabackarna Malå Camping

Under flera år har politikerna i Malå diskuterat kommunens innehav av loka-ler, anläggningar och driften av dessa. Kostnader har vägts mot allmännytta. Utgifter mot service. Inkomster mot utvecklingsmöjligheter.

Ofta har kommunens ägande av hotell, slalombackar och turistcamping varit i blickpunkten. Flera utredningar har gjorts, både kring ekonomin och framtida satsningar på en utvecklad turistverksamhet i och kring berget Tjamstan, mitt i samhället. Så, var står man idag i dessa frågor?

Daniel Risberg, vd MENI AB

Gunnar Harr, kultur- och fritidschef

Gunnar Harr, kultur- och fritidschef Daniel Risberg, vd MENI AB


Foto: Ricke

Trots det har Kultur och fritidsavdelningen med bred marginal klarat sin budget de senaste åren och kunde 2018 lämna till-baka drygt sjuhundratusen till kommunkassan. När det gäller Tjamstananläggningens budget klarade man även den med ett överskott som gick tillbaka till kommunens kassa.Vilka vinster ser ni i en försäljning?– Om politikerna anser att kommunen inte ska använda sig av den här verksamheten och väljer att avyttra den så är det ett rent politisk bokslut. Om man ser till MENI och den totala kommunkoncernen så har vi fått kostnadsteckning i arrendeavtalet med Kultur- och fritid, så för vår del är det inte någon förlustpost, säger vd Daniel Risberg och får medhåll av Gunnar Harr.Vem skulle kunna ta över anläggningarna?– Alltså, vi måste titta på det ur ett helhetsperspektiv, säger Gunnar Harr, angelägen om att besvara frågan.– Först, komunen bör hitta en köpare som är villig att köpa loss anläggningarna (hotell, slaombackar och camping) till sitt fulla värde, så att kommunen inte förlorar pengar och dessutom vi-sar att man är villig att investera i anläggningen och driva allt. – Hittar man en sån köpare, en ägare med muskler, då tycker jag att man ska nappa och sälja. Det innebär att köparen kan få stora samordningsfördelar, kan utnyttja lokaler, personal och investera effektivare och då få en effektivare ekonomisk hantering och bättre utfall.– Men om en köpare kräver att dela upp, stycka anläggning-en då borde man dra öronen åt sig. Då finns stora risker att köparen vill göra kortsiktiga vinster och låter anläggningarna förfalla, vilket vore katastrof för Malå, säger Gunnar Harr.Turisterna omsätter miljonerDe senaste SCB-siffrorna visar att kommunen och företagen har en turistisk omsättning på mer än 50 miljoner på årsbasis.– Tjamstanbackarna lockar hit de mesta av de pengarna. Även om vår omsättning bara ligger på 5 miljoner så genererar varje krona in friska pengar till kommunkassan. Så hittar man en in-vesterare med muskler och som vill satsa så är det ok att sälja. Om inte då tror jag att politikerna ska tänka ett varv extra, säger Gunnar Harr och får medhålla av Daniel Risberg– Jag håller absolut med. Det gäller att hitta en entreprenör som har förmågan att utveckla anläggningarna och göra något som i slutändan är för Malås bästa och som även gynnar orts-borna.Daniel, som vd för MENI, vad är du stolt över?– Det är bra anläggningar, välskötta och välbesökta. Vi har bra entreprenörer för backe, camping och hotellet som gjort bra resultat. Sen finns det alltid saker som man skulle vilja göra i investeringar och förbättringar, Men då krävs det kapitalGunnar Harr, som fritidschef, vad är du stolt över?– Om jag jämför med hur det såg ut när jag tog över från MENI 2010 har mycket hänt, säger Gunnar. Mycket var i dåligt skick med lokaler som inte var ändamålsenliga. Flytten upp till Laven gav oss fungerande utrymmen och tekniskt sett är vi i framkant bland landets skidanläggningar. Välskötta backar och ett längdskidsystem som är bra och som skulle kunna bli i världsklass om pengar fanns och terrängen utnyttjades fullt ut.– Vi är trots allt Västerbottens näst mest besökta skidanlägg-ning med 50.000 skiddagar, efter Hemavan-Tärnabys skidområ-de som med sina fjäll och pister når 200.000 skiddagar per år.Hur fylla anläggningarna sommartid?–Vi anses, med all rätt, vara en utpräglad vintersportort. Vissa anläggningar har sommartid satsat på mountainbike och

cykelsport. Det har visat sig vara en smal nish som har svårt att bära sig. Vår backe skull passa bra, men vår liftanläggning är inte anpassad för att ha korgar så det är uteslutet.– Däremot skulle kanske en satsning på fiske och den samiska kulturen vara överlägset det som skulle kunna locka turister från Mellan- och Sydeuropa. Men då måste det finnas en organisation runt det.Där skulle kommuen kunna vara en tänkbar samarbetspartner mot samebyn, sameföreningen, turistföretag och hotellet. Men det är inte vår roll att driva ett sånt projekt, menar Gunnar Harr.Om plånboken var stor?– Om vi tittar bakåt i tiden till 2011 så är omsättningen tredubblad.Det finns en utveck-lingsplan framtagen för området där man skissar på tomter och hus längs backen med exklusivt bo-ende. Ett nytt hotell med stugby finns inritat på östra sidan berget. Visioner finns men då måste vi ha kapital och just nu har inte MENI eller kommunen pengarna för att kunna aktualisera de visionerna, så det är mer framtidsdrömmar.– Vad som dock måste till, om man vill öka besökandet, är att kunna erbjuda mer boende och övernattningsmöjligheter. Ska vi kunna växa som skidanläggning och turistort så måste boen-det prioriteras, konstaterar både Daniel och Gunnar. – Politikerna har bollen.Kommer en köpare till serverat bord?– När det gäller skidanläggningen och liftsystemet så kan vi öka kapaciteten av skidgäster redan nu ordentligt mycket, säger fritidschef Gunnar Harr– Vi har ganska nyligen renoverat hotellrummen och hotellet håller en god standard. Vad gäller Malå camping så behövs en snar uppdatering av vissa utrymmen i sevicehusen. Många små investeringar för att förhöja upplevelsen och känslan konstate-rar Daniel Risberg, vd för MENI. – Det finns en stor potential i anläggningarna idag och alla möjligheter att utveckla dem vidare. Oavsett vilken väg poli-tikerna väljer och vilka beslut de tar framgent så tror vi att de gör det för Malås bästa och framtid i sikte, slutar de båda.

Foto: Ricke

22 23

Världsledande GPR–teknologi från Malå

Impulse Radar startade sin verksamhet 2015 och har på rekordfart etablerat sig som en uppstickare på världsmarkna-den för GPR produkter. På kort tid har man utvecklat ett produktprogram med nytänk i design och med avancerad och snabb mjukvara som väckt stor uppmärk-samhet bland kunderna.I företaget finns på ledande poster personer med lång erfarenhet från GPR-branschen. Delar av företagsled-ningen har tidigare varit verksamma i Malags, ett företag som sedan 1994 varit verksamma i Malå inom utveckling och produktion av GPR utrustning.Mala = GPR = ett starkt varumärke!Två ledande företag inom samma bransch i Malå i Norrlands inland, med internationell renommé, måste vara unikt och har gett eko bland GPR användare.– Absolut, säger Bernth Johansson, platschef hos Impulse Radar och tidi-gare teknisk chef i Malags. Var man än kommer i världen är Malå synonymt med GPR tekniken bland yrkesfolk.– Min bakgrund är civilingenjör i teknisk fysik från Chalmers och jag har bott i Malå i 29 år. Att starta ett nytt företag är en utmaning och vi har gått in med nya

idéer och ett nytt angreppssätt på GPR tekniken. Idag är vi femton anställda i företaget, med huvudkontor, utveckling och produktion i Malå. I Umeåkontoret finns administration och utveckling.I vårt team finns en mix av programme-rare, elektronikingenjörer, utvecklare av mekanisk konstruktion och produktions-personal. Utöver det köper vi in externa konsulttjänster.Spetskompetens– Vissa funktioner kräver avancerad yr-keskompetens med högskoleutbildning,säger Bernth Johansson. Som många andra inlandsföretag jobbar vi med att kunna anställa kvalificerade ingenjörer och där möter vi alla samma problem.– Vi måste få dem att öppna ögonen och inse att man kan få bra och utvecklande arbeten här. Vi kan inte som de riktigt stora företagen plöja ner obegränsade summor i rekryteringskampanjer. Istället får vi i inlandet jobba mer strategiskt. Kanske mot studenter som står i be-grepp att ta examen. – I mina ögon är det långt mer intres-sant att jobba i ett litet företag än i ett stort. Du får se mer, ta mer ansvar och har mycket större möjligheter att själv

utvecklas i ett företag som växer. Är kreativitet större hos er.– Tror att vi som ett litet företag spänner bågen mer. Hos oss får man möjlighet att jobba med så många olika saker, samti-digt som man får driva stora delar av en

produktutveckling själv. Vi har en bra mix av äldre med lång branscherfarenhet som gör att den som kommer in som ny snabbt får ta del av mycket specifikt kunnande. – Ska vi ha kvalificerad personal får vi konkur-rera och då inte bara med marknadsmässiga löner, säger Bernth Johansson. Nyanställda ska locka fler– Vi rekryterar allteftersom och naturligtvis även lokalt bland den kompetens som finns på orten. Behovet av akademiker är inte i majoritet, men har man en spets så växer man och det skapar flera arbeten.

Senast anställd vid Impulse Radar är Jonathan Gyllenram. Kommer från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) med examen i datateknik. Arbetar nu som programingenjör, med mjukvaruutveckling vid företagets nya kontor i Umeå.– Spännande och lockande att kastas in i het-luften i ett mindre företag, säger Jonathan. Tekniken är intressant och att få arbeta i ett växande företag är en intressant utmaning.Vad säger du till dina ”kursare” om ditt val?– Jag blir väl som en marknadsförare för att arbeta vid mindre inlandsföretag. Jag ser bara fördelar och det är något jag kan rekom-mendera. Utvecklande och roligt.Umeå eller flytta och bo i Malå?– Efter att ha besökt Malå skulle jag abso-lut ha kunnat tänka mig att flytta hit. Men eftersom familjen redan etablerat sig i Umeå kändes det inte i dagsläget rätt att bryta upp.Men att bosätta sig i Malå är en möjlighet som ingen borde tveka inför. Med rätt jobb verkar det vara en plats där man kan utveck-las och trivas, säger JonathanPlus och minus enligt Bernth– Fördelar att flytta till Malå? Bra miljö, närhe-ten till allt och du slipper skuldsätta dig när

Bland yrkesfolk inom geologi i världen är Malå ett känt begrepp. Ett område fyllt av mineraler, gruvor och en stor geologisk kunskap. I tätorten finns SGUs gigantiska borrkärnearkiv dit geolo-ger och gruvföretag från jordens alla hörn flockas för att studera borrkärnorna som förvaras där.Dessutom… Två världsledande företag som utvecklar GPR tekniken* huserar i Malå. Det är UNIKT!

Bernth Johansson, verksamhetschef vid Impulse Radar

Bernth Johansson, verksamhetschef vid Impulse Radar i samspråk med montören Ann Erixon

*GPR, georadar eller markradar (Ground Probing Radar), används när man från markytan vill kunna se vad som döljs i marken, (jämför med ekolodet som nedsänkt i vattnet mäter och ser fiskstim och bottenstrukturer). Användningen av georadar är mångsidig; synliggör nedgrävd infrastruktur i vägar och gator, ex. rör och ledningar. ”Ser in”

i betongstrukturer ex. broar och husväg-gar. GPR har revolutionerat arkeologin världen över och blottlagt historien.Används inom miljö- och klimatforskning för mätningar på bl.a. glaciärer och för att exempelvis upptäcka slukhål.Användningsområdena för georadar väx-er för varje år och företagen i Malå leder på många områden utvecklingen.


du skaffar ett bra boende för familjen.– Fördelarna med att driva ett GPR företag här är att Malå är superkänt i vår bransch. När man ser att vi finns i Malå så förstår man direkt att vi har en gedigen fackbakgrund och att vi verkligen kan GPR.– Nackdelar? Kanske är logistiken. När vi ska skicka grejer runt världen blir det lite knöligare och mer att tänka på för att få leveranserna att fungera smidigt och säkert. Positiv framtiden – Vi har kontor i USA och Malaysia. Många fokuserar på Stockholm, men att vara placerad i Malå eller Umeå innebär inga problem för att ta sig ut i världen för mässor, affärs- och utbildningsresor, säger Bernth Johansson och blickar framåt för Impulse Radar.– Framtiden ser ljus ut.

Jonathan Gyllenram

24 25

ALS i Malå

vågade tänka nytt

Som de flesta nyanlända till vårt land hade Abdi Jama en stor dröm.Att så snabbt som möjligt skaffa ett arbete och tjäna egna pengarJobb betyder status. Du är något, någon att räkna med. Du kan försör-ja dig och bidra till ditt nya hemland.

Abdi har pluggt svenska, sökt jobb, fått vikariat, sökt jobb… vikariat…Men så öppnade sig chansen till ett nytt liv och en ny dröm. En möjlighet till en fast anställning.

*Dadaab är en liten ort belägen i en halv–öken mitt på ekvatorn. En mer ogästvänlig plats för ett flyktingläger är svårt att tänka sig. Medeltemperaturen är nästan 40 gra-der och sandstormar är standard.

Här, i nordöstra Kenya tio mil från gränsen till Somalia, lever cirka 350 000

människor i vad som länge har kallats världens största flyktingläger.

Lägret var egentligen tänkt som en tillfäl-lig plats för dem som flydde från inbördes-kriget i Somalia som bröt ut år 1991. Källa: Amnesty Press

Abdi Jama, provberedare hos ALS i Malå diskuterar med arbetsledaren Elias Örnberg

Abdi Jama kom till Malå i slutat av 2010 direkt från ett flyktingläger i Kenya*.Oroligheter och inbördeskrig i Somalia drev hundratusentals somalier över gränsen till grannlandet Kenya. Dit kom sju-årige Abdi redan 1992 och tillbring-ade sedan arton år i lägret. Som ung vuxen valdes Abdi av representanter från Sverige och Migrationsverket och fick möjlighet att som kvotflyktig börja ett helt nytt liv i ett främmande land, i Västerbottens inland. – Det räddade mitt liv och min framtid, säger Abdi som direkt i Malå började lära sig svenska vid SFI.– Sedan utbildade jag mig inom hotell och restaurangyrket. Jag har hela tiden arbetat och vikarierat inom bland annat hotell, förskola och åldringsvården.Eget initiativ gav arbeteI juni ifjol besökte han analysföretaget ALS Global i Malå för att fråga om jobb. En ny utmaning, en ny bransch och en visit som blev lyckad. I september stämplade Abdi in hos ALS sedan han först avslutat ett kommunvikariat. ALS innebar först en provanställning, som övergick i en tillsvidareanställning och nu i april, ett fast jobb.– Jag trivs mycket bra här, säger Abdi som arbetar som provberedare. Det är omväxlande och vi roterar mellan flera olika arbetsstationer i processen. Det passar mig bra och jag har dessutom fått trevliga arbetskamrater.Tjugo procent nysvenskar– Idag arbetar 18 personer här i Malå. En blandad arbetsgrupp vad gäller ål-der, kön och etnicitet. Av teamet är fyra nysvenskar. Två är fast anställda och

två som är tillsvidareanställda, berättar Elias Örnberg, Operation officer vid ALS i Malå.– Som ett ledande analysföretag inom geokemi hanterar vi material som ska bearbetas och analyseras med extrem exakthet, I slutändan kan det handla om mångmiljonvärden som står på spel, så vår process är exceptionellt noggrann och ingenting får gå fel. Vi ställer mycket höga krav på våra medarbetare.,Vad är orsaken att ni är så positiva till att öppna för nyanlända?– I grund och botten handlar det om att vi är ett internationellt företag som har laboratorier i många länder runtom i världen, säger David Sandberg, opera-tiv Nordechef vid ALS Global i Piteå. – Så var man har sitt ursprung eller bakgrund ser vi inte som något hin-der för att arbeta hos oss. Problemet har ibland varit att klara att förstå instruktioner och kunna kommunice-ra. Arbetsförmedlingen har vid några tillfällen ställt upp med tolkstöd för några som varken pratat svenska eller engelska. Viktigast för oss har varit att de lärt sig våra säkerhetsrutiner, hur arbetsmomenten fungerar och sedan har det absolut inte varit några pro-blem. Vi hittar aldrig personal som har kunskaperna sen tidigare, utan vi får lära upp personalen från grunden i de

olika arbetsmomenten,– Genom åren har vi sett att de flesta lär sig svenska snabbare när de arbetar tillsammans med svenska arbetskam-rater Att få komma ut i arbetslivet blir världens chans för dem att lära sig svenska och etablera sig på arbets-marknaden.Sammanfattningsvis…– Av vad jag hört från Malå så är de jättenöjda med hur det utvecklat sig. Vi från ledningen är positiva kring re-sultaten och glada över att vi kan bidra och visa på goda exempel, på lyckade integrationer, säger David Sandberg, operativ Nordechef vid ALS Global.

Abdi Jama glad över arbetet vid ALS i Malå

Distansstudierna gav Rebecca ett yrke och en ny framtid i Malå– Man måste vara disciplinerad. för att studera på distans hemifrån, konstaterar Rebecca Svensson. Med besök på Lärcentrum i Malå bröt hon rutinerna ibland och det gav en skjuts i distansstudierna.

Det är snart fem år sedan Rebecca lämnade hemmet i Laxbäcken i Vilhelmi-na för att flytta ihop med en man. Hon hade arbetet inom vården och sökte nu en ny framtid i Malå. Men livet förändrades. Relationen höll inte och Rebecca stod där, på en ny ort med nya förutsättningar. – Jag valde att stanna kvar. Istället för att gräva ner mig bestämde jag mig för en ny karriär. Jag skulle stanna kvar i Malå, utbilda mig till förskollärare och arbeta inom barnomsorgen.Varför blev du kvar?Jag hade upplevt det som så många pratar om; ”Malåvärmen”. Här blir man sedd och välkomnad på ett naturligt sätt. Och det gör så mycket för och i en människa. Här hälsar alla på varandra när man möts på en promenad. Även om man inte känner personen ifråga. Det är välkomnande och man blir sedd.Du började studera, vart då?– Att lämna Malå var inte aktuellt. Istäl-let blev det distansstudier vid univer-sitetet i Luleå. På det sättet kunde jag jobba som vikarie, jag fick en inkomst och samtidigt en inblick i Malås barnom-sorgsverksamhet. Jag kunde sätta mina studier i perspektiv och det var positivt. Att studera på distans innebär att man måste ha självdisciplin. Det blir studier i hemmamiljö , sitta mycket själv och läsa. Så för att bryta rutinerna nyttjade jag ibland kommunens Lärcentrum. Jag fick en inloggning till lokalerna och kunde nyttja en studieplats på kvällstid, vilket passade mig bra.

– Att läsa på distans är definitivt något jag kan rekommendera. Om man som jag inte är någon stadsmänniska och vill bo kvar på en mindre ort kan det fungera.Det bästa med att vara förskollärare?– Det är ett fantastiskt yrke. Att få jobba med barn, i en bra miljö och ingå i ett arbetslag på en fantastisk arbetsplats låter väl helt underbart, säger Rebecca.I kommunen finns det tio förskoleavdel-ningar. Här på Tjambo där jag arbetar är vi två avdelningar som tar emot barn i åldrarna ett till fyra år. – Jag sitter som samordnare vilket inne-bär att jag samarbetar mellan de andra avdelningarna. Det är högt i tak när vi träffas och utbyter erfarenheter med varandra. Bra stämning och respekt för varandras yrkesroller och kompetenser hos förskollärare och barnskötare.Föräldrainflytande och integration– Vi har en öppen kommunikation mel-lan personal och föräldrar. I läroplanen står att föräldrarna ska ha inflytande i verksamheten. Vårdnadshavarnas infly-tande och deltagande är väldigt viktig och det funkar bra.– Att hjälpa nyanlända barn att komma in i verksamheten ingår också i vårt upp-drag. Barnomsorgen blir en trygghet och viktig del i familjens integration. De vuxna har möjlighet att gå på SFI, börja studera och mycket snabbare få en del-aktighet och integreras i samhället.Barnen tar också till sig svenskan natur-ligt i leken och kontakten med barnen i förskolegrupperna. För oss som arbetar är det förstås en utmaning, men det

blir också en bekräftelse på att vi når varandra.Är du en Malåambassadör?.– Absolut. När jag möter folk är jag inte rädd för att säga att jag bor i ett av världens bästa samhälle. Det är ett fan-tastiskt ställe för barn och vuxna. Nära till allt och tryggt på alla sätt. Här vågar man släppa ut barnen i kvarteret och känna sig lugn när de är ute och leker.– Här kan du gå på gatorna och känna dig trygg. Här finns möjlighet till en mängd aktiviteter på fritiden. Många lägger ner mycket tid på ideellt arbete.Jag brukar säga att om vi istället pratar om det som inte finns eller som har försvunnit så måste vi öppna ögonen för det vi har. Jag ser bara mer fördelar med att bo i Malå, slutar en sprudlande glad och stolt Rebecca.


Vi bygger framtiden

i Malå

26 27

Familjen Forsell, Sunnanå.– Det är skidåkningen som gör att vi besöker Malå och Tjamstan. Det känns tryggt att ta med barnen i backen och här har de lärt sig att åka utför. I vindskydden längs nerfarterna grillar vi och solar. Uppskattar även utrymmena i servicehu-set. Perfekt att gå in och värma sig och äta en medhavd matsäck.Personalen är hjälpsamma, alltid glada och trevliga.Det har blivit en tradition att fara hit, ta in på hotellet och åka skidor.

Familjen Sundqvist, Sjungande dalen– Tredje säsongen vi campar här. Närheten till Skellefteå gjorde att vi kom hit. Här finns fina backar för barnen och ett stort utbud i samhäl-let, säger Patrik Sundqvist.Vi tar med oss skotrarna hit och måste verkligen poängtera vilket rikt ledsystem, med skoterleder som håller en hög standard. Våra tre barn som hänger i backarna åker gärna med på skotertu-rerna.– Vi har fått många nya vänner här med barn i samma ålder som våra och vi brukar ofta ta skotrarna och åka ut tillsammans till någon koja i skogen eller annat besöksmål. Ungarna får stoja och leka och vi äter och grillar tillsammans. Visst händer det ibland att vi också drar på oss längd-skidorna, säger Peter och hustrun Nina inflikar,– Vi måste också påpeka att det är tryggt här på campingen. Det har aldrig varit några problem med skadegörelse eller stölder. Gemenskapen mellan alla på campingen är något vi uppskattar, liksom närheten till backen, till skoterspår och affärerna på byn.Det är inget problem att få med barnen på fredagarna när vi ska åka upp. De tycker att det är jättekul här och håller sig sysselsatta hela helgen och på loven när vi är här.– Så vi återkommer nästa vinter igen, säger Patrik och Nina Sundqvist med en mun.

Ronald Frank och Niclas Normark, Skellefteå– Vi har husvagnscampat här i 25 år och alltid trivts med samhället och att bo intill backarna. Ett perfekt familjeställe och nu när vi blivit pen-sionärer fungerar det fortfarande lika bra, säger Ronald Frank.Niclas Normark med fru har till-bringat 18 vintrar på campingen vid Tjamstan.– Vi började när dottern var liten och sen har åren bara gått och det är fortfarande lika trevlig att vara här. Malå har blivit vårt ”vinterhem”. Ofta åker vi upp fredag och hem söndag. Nära från stan och det blir som ett andningshål i vardagen att få komma upp och koppla av.Numera blir det några promenader på dagen. Sen äter man ute vid husvagnen, lunch och ibland grillat till middagVi bor på ett område där många har stått länge. På våran ”platta” är det många som haft husvagn här i 20-25 år. Man blir vänner för livet och det har alltid varit en bra gemenskap. – Jodå, till Malå och Tjamstans camping kommer vi garanterat tillbaka nästa vintersäsong, säger Niclas Normark och promenerar iväg från servicehuset med diskade tallrikar.

Familjen Hillgren, Skellefteå– Det är första året som vi har

husvagnen här. Det var kompisar

från stan som peppade oss att vi

skulle komma hit och vi har inte

ångrat oss. Vi gillar att vara ute och

få möjlighet att åka slalom. Perfekt

skötta backar och skidspår.Närheten till samhället betyder

att man kan gå ner och handla och

behöver inte ha allt med från stan

sen är det en lagom bit att köra.

Man känner att man kommer bort men ändå inte flera timmar i bilen

– Malå måste vara skellefteåbornas vintersportort nummer ett, säger Marie Hillgren.

Därför gillar jag Malå

Nadine Wendt SkellefteåDet är fina backar och allt är nära. Man kan hålla full koll på barnen i barnbacken.Vi bor på hotellet och Malå är vår vintersportort. Hit åker vi gärna med kompi-sar och goda vänner

Peter Nilsson, Skellefteå.Första gången i Malå på 15 år.Jättetrevligt att vara tillbaka och mycket har hänt i backar-na. Perfekt för familjen. Vi bor på hotellet som varit mycket bra. God mat och bra säll-skapsliv.Som närturist perfekt och vi kommer tillbaka.

Anders Olsson, Hissjö, Umeå.Här finns bra med snö för oss som gillar skoterkörning.Utmärkt underhåll av lederna och mycket skoterkunnande i samhället.Dessutom är servicen i butiker-na riktigt på topp.

Sutha Siva, Malå.Malå är bra, här är lugnt och folket i samhället är snälla.Vi har bott här i elva år och har hunnit köpa en villa här.Tyvärr har varken min man eller jag fast jobb utan vi får ta olika vikarietjänster. Lite svårt att då planera ekonomin och kunna göra det där lilla extra med våra tre barn.Men flytta härifrån - aldrig.

Mamma Maria Forsell, Isabell, Olivia och pappa Glenn Forsell

Tjamstanbackarna – ett vinterparadis mitt i Malå

Så säger några besökare

Ronald Frank (till vänster) och Niclas Normark

Peter och Nina Sundqvist gör sig beredda för en skoterutflykt


Marie Hillgren med sonen Alexander

28 29

fler kockar - ju sämre soppa, säger man ibland.

Men om ”kockarna” är överens om råva-ran och kryddningen, kan resultatet bli fantastiskt lyckat. Som exemplet i Malå.

Tussa samman tre kreativa människor; en researrangör, en hotellman och en renskötare och resultatet blir riktigt framgångsrikt.

Allt började trevande vintern 2013, med några ”testturister” från Tyskland. Fem år senare fylls hotellet och arrange-mangen under några hektiska vintermå-nader med grupper från mellaneuropa.– Vi har byggt en bra organisation utifrån de första besöken, berättar ho-tellchef Artur Prifti och visar upplägget.Johan Schatton är vår resesamordna-re, den första kontakten, som via sina säljkanaler handplockar gästerna i Tyskland och grannländerna. Efter det tar hotellet över och synkroniserar mat, boende, aktiviteter och de speciella önskemål som kunden kan ha. Sedan sprids informationen vidare till vår even-

tarrangör Börje Stenlund och till andra involverade i arangemangen.Satt Malå på kartan– Vi har tillsammans gjort Malå känt i Europa. Vi syns på mässor, medverkar själva eller representeras av partners som ”Gold of Lapland” och Region Västerbotten med flera.– Vi har blivit stabila arrangörer, rutiner-na sitter och vi kan hantera 3-4 grupper åt gången. Målet nu och som vi arbetat med de senaste åren är att agera med miljötänk och hållbart. Arbetet ska gå enkelt, med förfinade rutiner. Vi ska säl-ja in naturen, och upplevelser som besö-karen kan göra ”på egen hand”, som ett komplement till vårt aktivitetsutbud.Naturturism är framtidenFörutom att träffa den vanliga turis-ten, som vill koppla av och uppleva nya platser, kommer idag den påläste upplevelseturisten till Malå. Den som vill känna på snö och kyla, en kategori som kommit att kallas som naturturist.– Vi jobbar med att låta grupperna möta

rena naturprodukter, upplevelser som är skonsamma och inte gör avtryck i na-turen. Inget buller, bara muskelkraft och tid. Snöskovandring, fiske, isbad i vak. Vi har naturpaket med samiskt inslag. Möte med renar och renskötare.– Vissa vill uppleva att köra skoter och det måste vi också kunna erbjuda. Men i övrigt, ett minimum av bensin och die-selångor kring oss, skrattar Artur.Vandrar mil på snön– Våra gäster är aktiva och vandrar 10-20 km varje dag med snöskor, ensamma eller i grupp. De uppskattar upplevelsen att få vistas i tyst natur med sina guider, ivriga att få gå ut varje dag. Är Malå platsen för naturturism?– Den bästa, säger Artur Prifti. Fort-farande lite av obruten terräng så att upplevelserna och aktiviteterna blir genuina. Vi bryter ny mark. Här har ingen tidigare gjort som vi nu utvecklar. Intresset för vårt utbud är stort.Mer boende behövsDe senast åren har kommunens fastig-hetsbolag investerat i en ordentlig uppgradering av hotellrummen.– En bra insats som gjort att vi kunnat fördubbla antalet gästnätter. Viktigt är att kommunen inser att för att kunna attrahera utländska kunder så måste standarden i boendet vara hög. – Det måste finnas ett investeringsin-tresse, en beredskap från kommunen att tillsammans med oss möta kraven, an-nars riskerar den här satsning och alla år av arbete att vara förgäves, slutar Artur Prifti och får medhåll av sina kollegor.

Europaturisterna älskar vintern, snön och Malå Tre kreativa entreprenörer har tillsammans på fem år byggt upp en framgångsrik turistsatsning som riktar sig mot vinterturister från Tyskland, Holland och Frankrike.Naturturism med fokus på tystnaden, snöskovandringar, det norrländska köket och en inblick i samiskt liv har gett framgång.

En trio glada turistrentreprenörer, fr.v. Börje Stenlund, Johan Schatton och Artur Prifti.

Ju

Malå kommun informerarDelat styre i Malå kommunDen 3 december fattades ett formellt beslut vid kommunfullmäktige där Lennart Gustavsson (V) blir kom-munstyrelsens ordförande, samtidigt som kommunalrådsposten delas på 50% vardera mellan Lennart och Mikael Abrahamsson (S). Arne Hellsten (ML) blir kommunalråd på 30%.

Lennart Gustavsson (V) Mikael Abrahamsson (S) Arne Hällsten (ML)

Välkommen och prata en stund och ta en kopp tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Lennart Gustavsson.Nästkommande träffar; 9 maj, 23 maj och 13 juni. Tiden: 17.00-19.00

5 december tog Malåkommuns ekonomichef Lina Dahlbäck emot Axelpriset, en hyllning för att Lina är en del som stärker samhällskontraktet i en föränder-lig värld.

Lina känner sig väldigt glad och stolt över att kunna sätta Malå på kartan och hon vill tacka alla som gratulerat henne.

Pratstund med kommunledningenpå Malå bibliotek

Axelpriset till Lina


30 31

Malå kommun informerar

Varje år får regionen pengar av regeringen som ska användas till olika företagsstöd. Från och med år 2019 är det Region Västerbotten som hanterar Regionalt företagsstöd. Stöden är till för att främja hållbara (ekologiskt, ekonomiskt, socialt) investeringar i framförallt små- och med-elstora företag som stärker företagens konkurrenskraft, skapar långsiktig lönsamhet och ger varaktiga arbetstillfällen.

Stödens omfattning och inriktning varierar mellan olika regioner och med tiden, beroende på vilka resurser och särskilda uppdrag som regeringen har gett regionen. Vi i Västerbotten kan, som en del av insatserna för regional tillväxt, ge stöd till bland annat investeringar i byggnader, maski-ner, inventarier, marknadsföring och innovationsutveckling i mikro-, små-, och medelstora företag. Beslut om stöden baseras på den information du skickar in när du gör din ansökan.

Information från Region Västerbotten och Utvecklingsavdel-ningen gällande regionala företagsstöd/investeringsstöd

Projektet – Inlandsmat Projekt ”Inlandsmat utvecklar digital säljkanal” ska avslutas innan som-maren.Syftet med projektet har varit att utveckla tillgängligheten för närprodu-cerade livsmedel i Norr- och Västerbottens inland så att det blir enklare att hitta, köpa och få tag på de produkter som föreningen Inlandsmats producenter erbjuder.Webbutiken finns på www.inlandsmat.se Föreningen informerade sina medlemmar vid årsmötet i mars. Man vill även bjuda in potentiella medlemmar till föreningen och delta-gare i webbutiken - Nya matproducenter.

Teknisk avdelning informerar om gällande snöröjningsavtal för Malå samhälleI Malå kommuns upphandling om snöröjning har följande kriterier angivits: Gång- och cykelstigar ska vara färdigställt senast kl. 07.00. Parkeringen Torget ska vara färdigställt senast kl. 07.00. Snöröjning: Vid 7-8 cm snödjup påbörjas snöröjning på gator och vägar i samhället. Vissa områden har mer specifika angivelser såsom övriga parkeringar och fastigheter. Malå kommun tillhandahåller en snötipp där endast snö får tippas mot avgift. Sandning: Utförs beroende på halkighetsgrad, vissa områden är prioriterade såsom mer frekventa korsningar, gång- och cykel– stigar, fastigheter och parkeringar. Kontaktinformation: Bilfrakt Bothnia 0951-58 40 00 I upphandlingen för snöröjningsavtalet ingår att ansvarigt företag ska kalla ut personalen för snöröjning. Detta utifrån de kriterier som är satta. Felanmälan gällande bristfällig snöröjning skickas till [email protected]. Snöröjning Mörttjärnvägen och Storgatan inklusive cykelstigar och trottoarer ansvarar Trafikverket för med SVEVIA som entreprenör Felanmälan tfn 0918-101 84, Trafikverket tfn: 010-123 93 61Arbete med ny upphandling av snöröjning är påbörjad. Har du frågor eller vill du vara med på en träff inför upphandlingen kontakta då Anna Jonsson, tfn; 0953-14056 eller [email protected]

Träff i Adak om kraftledningsdragningMalå kommun inbjöd den 26 februari till träff om ny kraftled-ning från Bastusel till SlagnäsInformation, diskussion, och erfarenhetsutbyte införkommande samråd. Plats: Samhällsrummet i Adak.

Källa: Region Västerbotten

Vilka olika regionala företagsstöd finns?Stöden som lämnas efter en behovsprövning beviljas som:

• Mikrostöd 20 000–30 000 kronor (Försumbart stöd) • Jämställdhetscheck 75% stöd max 150 000 kr (Försumbart stöd) • Tillväxtcheck 50-75% stöd max 150 000 kr (Försumbart stöd) • Stöd till energieffektivisering 50% på mellan 20 000–150 000 kronor (Försumbart stöd) • Särskilt investeringsstöd & stöd till företagsutveckling 20 000–1 800 000 kronor (Försumbart stöd) • Affärsutvecklingscheck för Digitalisering (försumbart stöd) • Affärsutvecklingscheck för Internationalisering (försumbart stöd) • Innovationscheck 50% stöd max 50 000 kr (I mycket tidiga skeden) • Innovationsbidrag 45% stöd max 1 200 000 kr (nyskapande utveckling) • Regionalt investeringsstöd, större investering (minst 500 000 kr i stöd) men där hela investeringen är max 25 miljoner/3 år

För mer information och villkor rekommenderar vi att kontakta Utvecklingsavdelningen Malå eller direkt Region Västerbotten, strateg företagsstöd Erik Dahlberg som har kontakt med företag verksamma i Malå Kommun på Tel. 070-657 57 09 eller e-post [email protected]

32 33

Malå levererar – Utvecklingsavdelningen möter

Nila Fritid

Gustavssons Åkeri och El

Påhlssons Åkeri

Sigges El

Arctic Bus

Malå Hotell och Skri Event

Malå Skogstjänst

Guideline Geo

Setra

Silvos Åkeri

Malå Plåt

RevisorCompaniet

Cewaro

Nystedts Kläder och Café Gräddhyllan

Gratulationer till pristagarna Malå Plåt – Årets företagare enligt Företagarorganisationen Malå kommun uppvaktar Malå Plåt som erhållit Företagarna i Malås pris Årets Företagare 2018. Vi gratulerar och tillönskar fortsatt god företagsutveckling!Den 5 mars har kommunledningen varit på ett officiellt besök på Malå Plåt.

Företaget har förvärvat en industribyggnad i Malå, vilket ger möjligheter till fortsatt företagsutveckling. Utmaningen ligger i att hitta rätt medarbetare.

”Det gäller att få de unga att välja Malå som ort att bo, leva och verka i. Malå kommun måste bli bättre på att informera kommuninnevånarna om vårt uppdrag. Vi måste också jobba för ett utbildningsutbud som är anpassat till företagens behov”. Tack för konstruktiv dialog och förslag. Tillsammans för Malå och utvecklingen i regionen!

ImpulseRadar – vinnare av AlmisTillväxtliga ImpulseRadar Sweden AB – Malåföre-tag är vinnare i årets (2018) upplaga av Almis Tillväxliga.

Tommy Leijon tog emot priset av länsråd Lars Lustig och Niklas Jons-son VD Almi (bilden t.h.).

Företaget som har fått ett investe-ringsstöd av Länsstyrelsen, ökade sin omsättning med 1275 % under 2018. Stort grattis!

Visste du att Coop Malå prisades som Coop Nords 2018 års butik med bästa resultatutvecklingen?

Dessutom har Malåbutiken den bästa säljaren an-ställd hos sig - Iris!

Coop Nord har totalt 80 butiker och drygt 2000 anställda fördelat på tre län (Västerbotten, Västernorr-land och Jämtland). Ena prischecken har gått till en valfri personalaktivitet.Med kunder och personal i fokus mot nya horisonter!Heja, heja, Adam med personal!

Coop Malå – årets butik och bästa säljaren inom Coops Nord

Information och foton: Coop Malå Facebooksida

Kommunalråden flankerar platschef Bernth Johansson och gratulerar Impulse Radar.

Spontana företagsbesök i den vintriga Malå Information och kommunikation ger resultat!

34 35

Besök hos driftiga lantbruksföretagare som förser oss med kvalitetsprodukter från våra viktiga basnäringar. Tack för att ni kämpar på i den hårda konkur-

rensen från billiga importvaror!

Den 7 februari invigdes det nya borrkär-nearkivet i Malå med större lokaler som förbättrar förutsättningarna för svensk gruvsektor.

Malå har under lång tid varit centrum för prospektering och större lokaler ska ge plats åt fler borrkärnor.

Vid invigningen deltog bland annat lokalpolitiker och landshövdingen Mag-dalena Andersson.

Möt fler företagsambassadörer från Möjligheter-nas Region i Malå på Youtube!

Lär känna Malåföretagare och företagsamma malåbor som delar med sig och berättar om entre-prenörskap och verksamheter som de driver.

Tag del av deras tankar om livet. Tillsammans för utveckling i Malå och regionen!

Företagsambassadör – filmer på Youtube!

https://www.youtube.com/results?search_query=malå+kommun+utvecklingsavdelningen


Nytt

Företagsbesök hos Lönåsgården

Landshövdingen invigde SGUs nybyggda borrkärnearkiv

Bild ovan: Bandklippningen avklarad och SGUs nya borrkärnearkiv är invigt. Fr.v. Joakim Eli-asson, kf ordf. Malå kommun, Generaldirektör Lena Söderberg SGU, Landshövding Magdale-na Andersson och Mikael Nolborg, Vd Guideline Geo AB.

Generaldirektör Lena Söderberg SGU, utlovade fler satsningar i Malå de kommande åren

Landshövding Magdalena Andersson doku–menterade den första borrkärnlådan.

Det var stort intresse bland besökarna när SGUs nya borrkärnearkiv invigdes.

Näringsminister Ibrahim Baylan (s) var upp-kopplad och deltog via länk.

36 37


Malå på Lärosäten: arbetsmarknadsdagar på Umeå Universitet och Luleå Tekniska Univer-sitet. Näringslivet är representerade: Skogstekniska klustret (Hultdin System), Folktandvår-den i Malå, Impulse Radar.Kommentarer från deltagare: Linda Nyström, VD Skogstekniska klustret är tillsammans med Malå kommun på Uniaden, Umeå universitet: ’’Väldigt inspirerande att synas med Malå kommun. Våra gemensamma nämnare är bl a skogsnäringen, Hultdins är en av våra medlemmar och skogsföretagen i regionen har mycket att vinna på samverkan”. Ella-Marit Pilto, verksamhetschef Folktandvården i Malå finns tillsammans med Malå kommun på Uniaden, Umeå universitet. ”Jätteroligt att få vara med kommunen på denna arbetsmarknadsmässa. Jag tror på sam-arbetet mellan kommun och regionförbundet, speciellt på mindre orter. Många studenter på tandläkarprogrammet har stannat till vid vår monter. Vi har tagit chansen att marknads-föra vår fina kommun. Förhoppningsvis har vi knutit kontakter för framtiden”.

UNIADEN – arbetsmarknadsmässa på Umeå Universitet

Malå på Lärosäten: arbetsmarknadsdagar på Luleå Tekniska Universi-tet och Umeå Universitet Att synas och delta i arbetsmarknadsdagar på lärosäten ser vi som

ett led i arbetet med kompetensförsörjning. Bo, leva och verka i Malå! Malå Kommun tillsammas med lokala företag och organisationer infor-merar om möjligheter till jobb och utveckling i vår kommun.

LARV – arbetsmarknadsmässan på LTU Impulse Radar representerar sig själv, Malå och Malås näringsliv. Praktikplatser, ex-jobb och jobb finns i Malå med allt så nära!

Kompetensförsörjning, jämställdhet och mångfald är viktiga frågor där studenterna attraheras av både platsen och arbetstillfällena. Samverkan gör oss starkare när vi rekryterar kompetens till Malå och regionen.

LARV – arbetsmarknadsmässa på LTU

38 39

Besökare (drygt 3500 personer) mötte representanter från kommunen och Malå företag på Arenan! Vi behöver mer folk som vill bo, leva och verka här, både i tätorten och också i byarna! Många av de som flyttar från Malå bor i Skellefteå med omnejd och be-höver veta att de alltid är välkomna tillbaka som invå-nare, arbetstagare och/eller företagare eller besökare.

Näringslivet och föreningslivet var representerade med: Persson Båt, Hultdin System, Guideline Geo, Swedbank Malå, RevisorCompaniet, Vildmarkscamp Malå, Företagarna Malå, Malå Hotell och Ski Event, Park Malåborg och Setra. Vi tillsammas marknadsför-de Malå som plats att bo, leva och verka i. 12 hock-eyspelande ungdomar från Malå var med! Aktiviteten

är medfinansierad av Tillväxtverket och ska bidra till ett förbättrat näringslivsklimat och främja inflyttning och kompetensförsörjning. Gemensam resa, middag och kick-off med marknads-föring av vår kommun och företag och själva hockeyn naturligtvis. Konceptet fungerade hur bra som helst och uppskattades av alla!

Tips: Lyssna på Malåpodden, avsnitt 17 där Adam Linder berättar om dagen och intervjuar deltagarna.

Malådagen i SkellefteåBo, leva, verka i Malå! Här finns möjligheter till jobb och turism! Detta förmedlade vi till matchbesökare på Malådagen i Skellefteå Kraft Arena den 14 februari! Skellefteå AIK spelade mot Mora och Malå var matchvärd.

40 41

Gomorron Malå31 januari, värd: Malå Lärcentrum

Gomorron Malå - Malå kommun, LRF och Företagarna i Malå i samverkan. Värd: Malå Lärcentrum.

Inbjudna gäster från ALS, Setra,Industriellt Utvecklings-centrum Norr (IUC) och RISE/LTU Business. Information och goda exempel på hur vi kan samarbeta för att säkra kompe-tensförsörjningen i Malå.Tillsammans för utvecklingen i Malå och regionen!

Tema: Med Setra mot framtidenMedverkar gör även Galejan, Malå kommun och Sweco, Umeå. Tillsammans för utvecklingen i Malå och regionen!

Utvecklingsavdelningen informerar

Gomorron Malå

Gomorron Malå 28 februari, värd Setra Malå (Setra Group AB)

Gomorron Malå

42 43

Malå sameby har tillsammans med Malå kommun skickat en inbjudan till Sametingets rennäringsnämnd.

Förhoppningen är att nämnden kan samordna ett ordinarie möte i Malå där man på plats kan samtala med berörda om de möjligheter och utma-ningar som råder för Sveriges sydligaste skogssameby.

Pressmeddelande

Malå Industri och Energi informerarMalå Energi och Industri har annonserat om att i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut ska hotell, camping och skidbacke erbjudas till försäljning. Därför tog bolaget emot anmälan med en beskrivning och utvecklingsplaner från intressenterna t.o.m. 31 mars. Sedan går bolaget vidare i processen.

Stöd till föreningar: Bygdemedel I och med att Länsstyrelsen bytte system kunde föreningar i Malå söka bygdemedel mellan den 10-31 januari 2019. Det är 10 föreningar som har ansökt och handläggning pågår.

Malå kommun informerar

Informations - och dialogmöte kring upphandling Den 15 januari hade Malå Kommun bjudit företagare till informations - och dialogmöte med tema: Transport – och entreprenadbranschen – förutsättningar för ett gott upphandlingsklimat.

Tjänstemän, politiker och företagare har deltagit på mötet. Kontinuitet i kommunikation om redan befintli-ga uppdrag: vad fungerar och vad fungerar inte, vilka förbättringsområden finns hos både parterna. Aktuell information och dialog kring kommande upphandling-ar från kommunen till näringslivet och företagarnas synpunkter – återkoppling om innehållet och villkor var de frågorna som tagits upp.

Den 18 mars hade Malå Kommun bjudit företagare till informations - och dialogmöte med tema: Inköp av varor och tjänster – förutsättningar för ett gott upphandlingsklimat.

Den 16 maj bjuder Malå Kommun in dig som företa-gare till informations- och dialogmöte kring komman-de Livsmedelsupphandling

Mötena genomförs i samarbete med Företagarna i Malå och Utvecklingsavdelningen, Malå kommun. Aktiviteten är medfinansierad av Tillväxtverket och ska bidra till ett förbättrat näringslivsklimat.

Eftersom en ny lag träder i kraft 1 april 2019 kommer Malå kommun ställa krav på att leverantörer/entreprenörer skickar elektroniska fakturor till kommu-nen.

Detta gäller alla upphandlingar som görs efter 1 april 2019.Har du frågor, kontakta upphandlaren: Anna Jonsson på tel. 0953-14056070-360 37 64. [email protected]

Aktuellt inom upphandlingPlanerade upphandlingarkvartal 2 2019:- Elektronisk körjournal- Snöröjning- Släck- och räddningsbil- Fordon- Lås- och larmsystem- El-leveranser- OVK-besiktning- Kaj- Parkering- Snökanon

Ny lag och aktuella upphandlingar

Upphandling Malå kommun

44 45

Rätt stöd vid rätt tillfälle är ett viktigt instrument för att företagen i vår kommun ska utvecklas och växa. Region 10-kommunerna, Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele har framgångsrikt samarbetat när det gäller näringslivsutveckling de senaste åren.Projekt Möjligheternas Region är ett exempel som

gett mycket goda resultat i respektive kommun och i hela regionen.Nu tar vi ytterligare ett steg i samarbetet där vi,

genom medel från regionerna och Tillväxtverket, avser att undersöka om de stödformer som i nuläget finns tillgängliga från samhället är anpassade för företagen i vår region och i Malå.Utvecklingsavdelningen besökte ett antal av er

företagare för att ta reda på hur ni ser på samhällets stöd och hur det borde vara utformat för att passa företagen i vår kommun. Bra dialogen med stort intresse!

Ett samverkansprojekt mellan tio kommuner i Västerbottens och Norrbottens inland.Varför?Uppnå målsättningen att vara en attraktiv region med fler konkurrenskraftiga företag som utvecklar och tillvaratar kvinnor och mäns kunskaper.

Projekt Framtid Region 10 – näringsliv Växande företag i Malå.

Projekt Näringslivsutvecklings i Möjligheternas Region (NiMR)Vad behöver du och ditt företag hjälp med för att kun-na växa och vara livskraftigt?

Berätta för oss hur affärscoachen vid Utvecklingsav-delningen i Malå kan hjälpa dig med ditt företags–utveckling genom att:

svara på den här korta enkäten

kontakta coachen direkt: Aleksandra Simanovskaya, [email protected],

tel: 070-344 55 68


Den 19 mars bjöds Malå företag in till en workshop som hand-lade om investeringsstöd/företagsstöd med Erik Dahlberg, strateg företagsstöd Region Västerbotten.

Stort tack till alla i Malå – privatpersoner, företag och organisationer som stödde Musikhjälpen i år, anordnade insamlingar av olika slag och aktiviter där malåbor möttes och kände gemenskap. Vi är stolta att ni finns i Malå och är så engagerade! Imponerande drivkraft!

Den slutgiltiga summan av allas engagemang i riksinsam-lingen blev 50 550 204 kr!

Uppdraget är en del i inventeringen som kommer att ligga till grund för att besluta om innehåll och organisationsupp-byggnad för ett långsiktigt etableringsfrämjande arbete i regionen.

Utgångspunkt för arbetet är att alla investeringar är lokala och att kommunernas kunskap och beredskap för närings-livsutveckling och översiktsplanering därför har en nyckelroll i arbetet med att attrahera investeringar och etableringar. Betydelsen av snabba processer, mandat att förhandla, men också av social kompetens och värdskap kan vara avgörande faktorer i arbetet som kan skapa stora värden för den egna kommunen.

Frågor som diskuterades på mötet; - Har Malå kommun idag några prioriterade områden som motsvarar efterfrågan från en internationell marknad när det

gäller Investeringsfrämjande (etableringsfrämjande)?- Hur finns dessa samlade – dokument strategier?- Finns det pågående eller planerade processer i Malå kom-mun som berör dessa frågor?- Hur ser vi i Malå kommun morgondagens regionala och kommunala arbete med att utveckla långsiktiga värdeerbju-danden utifrån ett roll- och samverkansperspektiv?Utmaningar och möjligheter för Malå och regionen!

Finansieringsraketen: workshop om investeringsstöd/företagsstöd från Region Västerbotten

Region Västerbotten och Skellefteå Kraft/Node Pole informe-rar Malå kommun om uppdraget att hitta en regional form för att öka antalet investeringar och etableringar till regionen.

Region Västerbotten och Skellefteå Kraft och Node Pole möter ledningen för Malå kommun

Möte gällande investerings- och etableringsfrämjande arbete

46 47

Exempel på aktiviter som finansierades av medlet under 2018 är: - Frukostmöten Gomorron Malå, - Deltagande i Luleå arbetsmarknadsmässa (avgift), - Information på digitala skärmar på Lärosäten, - Artiklar i DN och Dagens Samhälle om Malå, - Rabatthäfte – erbjudande från handel och besöksnäringen, - Seminariet Transport och entreprenadbranschen – utmaningar och möjligheter under arbetsmarknads- och rekryteringsmässa/temaveckan Här finns jobben, - Film – summering av Här finns jobben, - Medfinansiering av projektet Näringslivsutveckling i Möjligheternas Region (NiMR), - Anställning 25 % av en företagslots med inriktning inflyttarservice för företag/ företagsmedarbetare.

PLATSBASERAD NÄRINGSLIVSUTVECKLING1. Fler och växande företag - Förbättra möjligheten att starta företag utifrån individuella förutsättningar. - Stärka kvinnors och nyanländas makt, inflytande och resurstilldelning. Indikator: 50 % bland deltagarna i åtgärden startar företag.

2. Digitala tjänster och affärsmodeller - Kompetensutveckling kring digitala affärsmodeller och e-handel mot olika branscher, sektorer och företag. Indikator: Antalet deltagare i åtgärden uppgår till 40 personer under tre år.

3. Livskraftig rennäring i samverkan - Integrera skogssamisk renskötsel i planering som påverkar förutsättningar för näringen. - Utveckla synergier mellan skogssamisk renskötsel-, kultur och andra företag och brukare av marken. - Främja forskning och utbildning gällande skogssamisk renskötsel.

4. Företagande inom informations- och kommunikationsteknologier - Innovationsfrämjande åtgärder inom det digitala området, universitet och näringsliv. - Utveckla samarbeten kopplade till skärningspunkter mellan andra branscher och t.ex. IKT, digitala medier, upplevelser och GIS. - Skapa och utveckla mötesplatser som knyter ihop entreprenörer, företag och orter för att nå en nationell och internationell marknad t.ex. genom att skapa virtuella kluster och geografiska noder. - Modellutveckling för hållbara servicelösningar.

INVESTERINGAR I UTBILDNING OCH KOMPETENS5. Tillgodose samhällets behov av arbetskraft - Underlätta inträdet på arbetsmarknaden, exempelvis genom praktik eller annan arbetsplatsförlagd verksamhet, särskilt för ungdomar, utrikesfödda och människor med funktionsvariationer. - Skapa modeller och strukturer för samverkan kring rekrytering och inflyttning.

STRUKTURER FÖR INNOVATIV UTVECKLING6. God tillgång till riskkapital och riskvilligt kapital - Utveckla modeller för riskkapital och riskvilligt kapital i tidiga skeden. - Skapa förutsättningar för företag att utveckla förmågan att attrahera riskkapital och riskvilligt kapital.

En av satsningar för 2019 är Malå Företagarskola 3.0 Under vinter och våren 2019 pågår Malå Företagarskola 3.014 deltagare: 7 kvinnor och 7 män, de är mellan 25 och 57 år, 5 deltagare har utländsk bakgrund.Spännande och roligt att så många vill lära sig mer om att starta och driva företag!Heja Malå och alla företagsamma människor där ute!Nya Starta företag-broschyren finns på www.verksamt.seAktiviteten är delfinansierad av Tillväxtverket.

Skatteverket föreläser

RevisorCompaniet föreläser


En nyckel för att kunna bo, jobba och leva i hela lan-det är att det finns jobb och företagande. Regeringen har därför gett Tillväxtverket i uppdrag att betala ut nära 70 miljoner kronor per år i tre år till de kom-muner som har det särskilt tufft. Syftet är att stärka kommunernas förutsättningar att utveckla företags-klimatet och näringslivet.

Satsningen innebär att alla 39 kommuner i stöd-område A (Malå är en av dem) får möjlighet att söka 1,76 miljoner kronor per år från Tillväxtverket mel-lan 2018 och 2020. Kommunerna får själva avgöra vad medlen ska användas till, förutsatt att pengarna går till näringslivsutveckling och satsningar på att förbättra företagsklimatet.

Pengarna ska vara en injektion och syftet är att förbättra möjligheterna att utveckla företagsklima-tet. De här kommunerna har särskilda utmaningar som påverkar företagens utvecklingsmöjligheter. Det handlar dels om de långa avstånd som finns till kun-

der och leverantörer samt att arbetskrafttillgången kan vara begränsad.

Malå Kommun har valt att satsa på bredden: lägga medel på insatserna (i form av aktiviteter eller an-ställning) som berör alla branscher. Verksamhetens syfte:Malå kommuns lokala utvecklingsstrategi (LUS) och åtgärder syftar till, i enlighet med detta förslag, att skapa en tillväxt som är både socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Att skapa förutsättningar för utveckling av näringslivet och förbättra näringslivs-klimatet.Verksamhetens mål:Utifrån de prioriteringar som gjorts på lokal nivå i Malå kommuns lokala utvecklingsstrategi, LUS, och integrationsstrategi har tre målområden valts ut som särskilt prioriterade för att förbättra näringslivskli-matet. Dessa målområden med inriktningsmål/åt-gärdsförslag är följande:

Projekt/insats Utveckling av näringslivet och företagsklimatet i Malå kommun (så kallade Bucht - pengarna)

Malå kommun uppmärksammar med stolthet att kommunens räddningschef Göran Josefsson blev förstepristagare i tävlingen ”Norrans hjältar”.

I somras anlände Göran till en villa-brand i Adak och även om instruktionen var att invänta polis, eftersom det fanns en yxbeväpnad man på platsen, agera-de Göran. Utan att tveka tog han sig in via en vedlucka in i det övertända huset och räddade kvinnan.

Vid en cermoni i Skellefteå fick Göran motta priset som ”Norrans hjälte”.Grattis Göran! Du är en hjälte som förtjänar att uppmärksammas!

Göran årets hjälte i norr

Styrgrupp Malå kommun: Lennart Gustavsson, Mikael Abrahamsson, Arne Hellsten och Jim Lundmark.

Kontakta projektledaren direkt: Anna Karin Horney [email protected] 0953-14076

48 49

Länsstyrelsen Västerbotten informerade under Etableringsnät-verkets träff i Lycksele den 3 april bland annat om Arbetsför-medlingens omorganisation, Migrationsverkets prognoser för 2019-2020 för flyktingmottagande i Sverige och länet, Barnkon-ventionen som kommer att bli lag 1 januari 2020.

Vidare informerades också om RUS Integration 2019 – 2022 (Regional Utvecklingsstrategi Integration) där länets gemensam-ma strategi för ensamkommande barn, asylsökande och nyan-lända barn och vuxna oavsett kön, könsöverskridanade identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp-fattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder är fastslagen. Varje kommun kommer att jobba utifrån strategin. Integrationsstrategin kommer att revideras utifrån RUSen och omarbetas under året för att följa den regionala strategin.

Integrationsservice i samarbete med pimpel- och fiskeintresserade från Malå tog med Sfi- elever ut på Malån för att prova på att pimpla och lära sig mer om fiske på vintern. Under en för och eftermiddag deltog

Sfi-eleverna i en uppskattad aktivitet där de fick prova på att pimpla, agna krok med maggot och borra hål. Några av eleverna fick dessutom napp så glädjen var stor även om snön yrde och det blåste ute på isen. Det bjöds på varm choklad och

ostmackor som sig bör när man är på utflykt.

Föräldrautbildning, en satsning för alla föräldrar oavsett språk. Malå kommun satsar på att stödja föräldrar med en studiecirkel om barn/ungdomar och föräldraskap. Familjehandledare Ceci-lia Festin Stenlund är cirkelledare.Foto; ABC föräldrautbildning

Studiecirkel/föräldragrupp om barn och föräldraskap

Gruppträffar om föräldraskap för föräldrar med barn 3-12 år.

Första träffen är redan torsdag den 11/4 kl 18:00 i studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Malå.

INNEHÅLL:

Träff 1 – Visa kärlek Värme och uppmuntran i relationen mellan föräldrar och barn.

Träff 2 – Vara med Att ha gemensamma aktiviteter i familjen samt barnstyrd lek (BUSA).

Träff 3 – Visa vägen Att som förälder behålla lugnet även i konfliktsituationer.

Träff 4 – Välja Strider Att minska förmaningar och tillsägelser.

Anmälan: Anmäl er senast måndag den 8/4 till Studieförbundet Vuxenskolan Malå [email protected] eller 0953-10213, 072-595 49 12

Träffarna är kostnadsfria och sker på svenska.

Cirkelledare: Cecilia Festin Stenlund, familjebehandlare

MALÅ KOMMUN

Den 22 januari 2019 träffades integrationssamordnare från in-landet och kranskommun till Umeå för en gemensam träff där samarbete och idéer kan spridas genom bättre samarbete. Det pratades om samverkan mellan kommuner med specifi-ka frågor; många frågor är lika över kommunerna.Ett framtida scenario kan vara att det blir minskat antal mottagande i och med att färre anvisas genom Migrationsverket till våra kommuner. Att EKB-verksam-heter och asylboenden läggs ner ger andra svårigheter, hur säkerhetsställer vi framtida inflyttning till våra kommuner och hur bidrar invandringen och de nyanlända till att stävja minskningen av invånare till våra kommuner. Det pra-tades om samarbete genom ett nav för samlat material som fungerar över kommunerna, delge varandra kunskaper och erfarenheter.

Goda erfarenheter och gott bemötande ”learning by doing”, kontakt med andra för att få goda exempel. Fråga varandra och sprida sina vardagliga uppgifter för att skapa förståelse och underlätta vardagliga möten och situationer. Integrerande, brottsförebyggande och arbete mot att finna kompetens till våra kommuner både kommunal verksamhet likväl som privata näringslivet är viktigt att belysa från vårt sätt att arbeta.

Det är viktigt att se våra nyanlända som nyckelpersoner i sökandet efter arbetskraft, våga ge dem chansen att prova på arbetslivet och vägleda dem in i olika arbetsuppgifter. Genom att öppna upp dialog mellan integrationssamordnare, arbetsmarknadsenheten och näringsli-

vet så kan vi samverka för att hitta bra lösningar och nya idéer inför den nya arbets-kraften som kommer till kommunen.

Kunskap och arbete är identitet och viktigt för varje enskild person, som kommun behöver vi arbeta strategiskt för att bättre inkludera nyanlända och nyinflyttade personer till våra kommuner, vi behöver hjälp från civilsamhället, närings-livet och företagen likväl som kommunen som arbetsgivare för att öka mångfalden i alla områden.

Bo-skola för nyanländaBo-skola för nyanlända har under året startats i samarbete med Malåbostaden AB. Under några träffar får nyanlända chansen att lära sig mer om hur det är att bo i hyresrätt. De får kunskaper om bland annat sopsortering, underhåll, rättig-heter och skyldigheter, vad ett kontrakt innehåller och vilka regler som gäller när man bor i hyreslägenhet.

Det finns också ett material, kortare filmer som Vännäs kommun har gjort i syfte till att sprida information på olika språk för våra nysvenskar och nyanlända.

Bo-skolan är en serie filmklipp som bland annat visar hur du sopsorterar och annat som du behöver veta för att ta hand om din bostad på bästa sätt.

Bo-skolan är översatt till fem olika språk.

SFI pimplar på Malån

Länsstyrelsen informerar

Föräldrautbildning

Inflyttar- och integrationsservice informerar

50 51

Malå folkdanslag tillsammans med Integrationsservice ordna-de en kulturdag där flera olika nationella maträtter servera-des, kläder och dans från olika kulturer visades upp, dans från folkdanslaget, pirater med skattjakt för barnen, föreningslivet visade upp sig, bland annat Brukshundklubben och Athlet-klubben hade visning.

Mat och fika kunde smakas från länderna; Somalia, Eritrea, Sri Lanka, Afghanistan, Uganda, Pakistan och Sverige. En folkfest dit alla var välkomna och ingen gick hungrig där-ifrån, full av glada människor och sprudlande energi. Tack till alla som ställde upp och var delaktiga i arrangemanget, som lagade mat och gjorde dagen till en fantastisk kulturdag.

Önskemål finns att anordna denna kulturdag varje år och då kunna utöka med fler kulturer och maträtter.

Är du från något annat land och är intresserad så hör av dig till Ethel Cavén på Integrationsservice, Malå kommun. E-post: [email protected]

Zinat Pirzadeh underhöll Malåpubliken

”Alla tillsammans” – välbesökt och uppskattad kulturdag på Malåborg, med mat, dans och många leenden.

Malå WoW uppmärksammade Internationella kvin-nodagen med att bjuda hit Zinat Pirzadeh till Malå hotell för en After Work tillsammans den 8 mars.En god middagsbuffé och många hjärtliga skratt från Zinat värmde oss alla som var där. Vi fick höra histo-rier från resan till Sverige och hur Zinat först kom till Jörn och sen köpte hus i Glommersträsk. Många kulturkrockar och historier som hon idag skrattar åt men också många tankar om hur vi kan möta nyanlända och nyinflyttade människor från alla jordens hörn. Hur vi måste kämpa för en gemenskap och främja integrationen genom att var och en drar sitt strå till stacken.

Vi bör alla lära känna en nyanländ och därmed inte bara få en ny vän utan också få bättre förståelse för varandra. Zinat känner en otroligt stark värme från Lappland och tackar alla som hjälpt henne att komma in i sam-hället och bli den hon är idag.

Inflyttar- och integrationsservice informerar

52 53

Projekt Alltid tillsammans avslutades i december och syftade till att stävja utanförskap i samhället och främja inkludering. Projektet finansierades av Länsstyrelsen §37a medel.

En del aktiviter som testades i projektregi ska implementeras i ordinarie verksamhet, bland annat är det Malå WoW (Women on Wednesday) och Malå Mom (Man on Monday) som stödjer

nätverkande och integration! Inflyttar – och integrationsservi-ce har en pådrivande roll i dessa och bär en del kostnader.

Exampel på aktiviter: På Internationella kvinnodagen fredag den 8 mars uppträdde stand-up komikern Zinat Pirzadeh på Malå Hotell med sin föreställning. Håll utkik efter annonser.

Projekt – Alltid tillsammans

Ny förening bildad i Malå. Vi gratulerar och önskar lycka till med verksamheten!

Den digitala resan för säker och godkänd kundregisterhantering med Supperoffice. Med mobilkameran filmar vi

företagsambassadörer och unga och företagsamma i Malå. Vi lär oss att filma och redigera. Följ oss på youtube!

Den digitala resan och dess verktyg

Möte med representanter för Sjukstu-gan i Malå, GMC i Storuman, Nordic Health Innovation, i Sundsvall och Storuman, Handlarn i Adak, Region-kommunen/VLL och Malå kommun.

Konstruktivt möte, viktig information. Tack alla för tid, förtydligande och engagemang! Arbetet fortgår och en gemensam test genomfördes 17 april på flera av länets hälsorum.Tillsammans för utvecklingen i Malå och i regionen.

Muslimska kunskap kultur och förening i Malå

By Helena Humeniuk är ett nystartat företag i Adak.

Helena har bott i Sverige drygt ett år. Hon är ursprung-ligen från Ukraina, har flerårig erfarenhet i branschen och erbjuder bl a ögonfransför-längning och manikyr.

Nu välkomnar hon sina kun-der i den nya mottagningen.Imponerande bra start! Heja, heja!

Möte med Bussgods Utvecklingsavdelningen möter Timmy Rolandsson som representerar Buss-gods (Bussgods Sverigefrakt AB). Vi diskutera bl a vad bolaget kan erbjuda näringslivet i Malå.Vi har som avsikt att anordna ett trans-portseminarium framöver.Genom åren har Bussgods transpor-terat gods för både privatpersoner och företag genom Sverige. Många av turerna går med reguljärbuss, vilket innebär att passagerare och paket körs i samma fordon. Miljövänligt och punktligt!

By Helena Humeniuk

Hälso – och samhällsrummet i Adak


54 55

Kontakt vid frågor: Aleksandra Simanovskaya, 0703445568 Utvecklingsavdelningen Malå kommun Malå med allt så nära – en välkomnande och trygg kommun där utveckling sker

GOMORRON MALÅ on tour

Vi gästar Boliden

och

Bolidenområdets Frukostmöte med tema:

Bolidenområdet som samhällsaktör

Fredag den 26 april

Var och hur: Buss avgår från Malå busstation kl. 06:45 till Boliden Industriområdet, Tegelbacksarkivet 936 31 Boliden Program:

Moderator: Lennart Gustavsson, kommunalråd i Malå

08.00 - 09.00 Drop in. Mingel. Kaffe/te och frukostmacka

09.00 - 09.45 Presentationer från Boliden

09.45 - 10.30 Paneldebatt.

Dagens värd: Bolidenområdet som i sin tur är värd för Bolidens årsstämma 2019. I samband med stämman arrangerar vi en eventvecka med en utställning om Bolidens enheter här i Skellefteåfälten.

Välkommen företagare, tjänstepersoner, politiker och övriga intresserade. Boliden bjuder på frukost! Anmäl dig senast 18 april till [email protected] eller på 0703445568. Antal platser i bussen är begränsade.

Resan är medfinansierad av Tillväxtverket och ska bidra till ett förbättrat näringslivsklimat.

Kontakt vid frågor: Anna-Karin Horney, 0953-140 76 Enhetschef Utvecklingsavdelningen Malå kommun Malå med allt så nära – en välkomnande och trygg kommun där utveckling sker

FÖRETAGSLUNCH MALÅ! Välkommen att luncha med Malå kommun!

Lunchdialog med företagare, plats Malå hotell

Utvecklingsavdelningen i Malå kommun bjuder in till dialog och information första fredagen i varje månad.

Där får du som är företagare eller företagsrepresentant senaste nytt från kommunalråd, kommunchef, verksamhetsansvarig vid Utvecklingsavdelningen och andra tjänstepersoner om pågående frågor av intresse för näringslivet. Vi får viktig information av dig och frågor som vi kan svara på direkt eller ta med oss till kommunen. Känn dig fri att ställa frågor och dela med dig dina tankar om företagande i Malå! Vi äter lunch tillsammans, alla betalar sin egen lunch. Arthur har reserverat ett bestämt bord.

Tillfällen 2019 (alltid kl. 11:00–12:30): 1 februari, 1 mars, 5 april, 10 maj, 7 juni, 6 september, 4 oktober, 1 november, 6 december

Välkommen! Ingen föranmälan krävs

Projektet Lapland a Culinary Region erbjuder ett stort antal kurser inom flera områden våren 2019 fram t o m hösten 2020 riktade mot matproducenter. Kur-serna är framtagna utifrån den behovsinventering som gjordes våren 2018. De är avgiftsfria för aktiva inom området men förutsätter en föranmälan. De kan komma att platsbegränsas där lokaltillgången är begränsad. I mån av plats kan också de som planerar att starta verksamhet komma i fråga.

Mer om kurserna kan du se på www.laplandculinary.com Du kan också besöka Studieförbundet Vuxenskolan eller näringslivsenheten i Din kommun för mer information.

Utvecklingsavdelningen informerar: Favorit i repris.

Även i år erbjuder vi företag i Malå möjlighet att delta på Artic Innova-tion Forum i Kalix den 7 maj.Begränsat antal platser. Välkommen med din anmälan, dock senast 1 maj!Anmälan till Anna Karin Horney, [email protected] eller 0953-14076

Välkommen med anmälan: Kalix Innovation Forum 2019


Lapland a Culinary Region Till Matproducenter i Västerbottens inland

Anna-Sara och Patrick, nya krafter på Utvecklingsavdelningen

Glad Påsk önskar Utvecklingsavdelningen!

Vi välkomnar nya krafter till Team Utveckling:Anna-Sara Rannerud ung och företagsam utvecklare 50% och Patrick Ström, vikarierande integrationssekreterare 100%.

Kontakta Anna-Sara Rannerud direkt, [email protected] eller 070-200 61 46

Kontakta Patrick Ström direkt, [email protected] eller 0953-14046

Foto: Malin Hedman

56

Glad Påsk önskar Utvecklingsavdelningen!

• När företaget ska utvecklas eller växa. För att lättare fokusera på rätt saker och i rätt ordning.• Stort kontaktnät. Vi har ett stort kontaktnät med olika organisationer och projekt som arbetar med före-tagsfrämjande åtgärder som vi gärna lotsar dig vidare till. Vi hjälper dig reda ut vilka du behöver kontakta inom kommunen för att gå vidare med dina idéer.• När det är dags för en investering. Hur ser det ut med finansiering för ny- och ombyggnad till ditt före-tag? Kanske behövs det köpas in utrustning eller genomföras marknadsföringsinsatser? Vi hjälper dig i kontakten med Länsstyrelsen när du behöver söka företagsstöd.

• När du behöver andra insatser. Tveka inte att kontakta oss även med andra frågor. Kanske vill du ut på internationella marknader eller har en innovation. Kan vi inte hjälpa dig själva så slussar vi dig vidare till rätt instans.

• När du ska komma igång eller utveckla din verksamhet. Känns det krångligt eller vill du bara bolla dina idéer? Vi hjälper dig med grunden till affärsplan och budget.•Gå in på www.verksamt.se och läs mer om hur det är att driva företag. Där finns massor med bra tips och sidan länkar även ihop Skatteverket och Bolagsverket så du enkelt kan sköta dina företagsärenden online.

Arenor för företagare i kommunen;

•Gomorron Malå: arrangeras sista torsdagen i varje månad och vid nio tillfällen per år. Nästa frukostmöte äger rum den 26:e april ”Gomorron Malå on Tour”. Värd: Boliden AB. Tid: 06.45 från Malå Busstation.OBS! Föranmälan. Se inbjudan sidan 55.

•Mera Malå: Arangeras vid behov, konceptet samlar de tjänstepersoner du behöver komma i kontakt med för att starta/utveckla din verksamhet vid ett och samma tillfälle. Kontaktperson: enhetschef Utvecklings-avdelning eller kommunchef.

• Företagslunch: Lunchdialog med företagare! Utvecklingsavdelningen i Malå kommun bjuder in till dia-log och information första fredagen i varje månad. Där får du som är företagare eller företagsrepresentant aktuell information från kommunalråd, kommunchef, verksamhetsansvarig vid Utvecklingsavdelningen och från andra tjänstepersoner. Vi från kommunen får viktig information och frågor av dig som vi kan svara på direkt eller ta med för svar/åtgärd. Alla betalar sin egen lunch. Ingen föranmälan krävs. Välkommen!

• Håll dig informerad: Följ gärna Malå kommun på Facebook ”Malå med allt så nära” för att hålla dig upp-daterad om vad som händer i kommunen, eller se http://www2.visitmala.se/evenemang.

Följ oss på Facebook Malå med allt så nära Y

Välkommen att kontakta oss med dina frågor, idéer och/eller utvecklingsförslag:

• Anna Karin Horney, enhetschef, företagslots, kommuninterna uppdrag, 100 %.

• Ethel Cavén, vik. integrationssamordnare, 100%. 2019-02-12 - 2020-02-11.

• Patrick Ström, vik integrationssekreterare 100%. 2019-04-11 - 2020-02-12.

• Maria Larsson, företagslots, handläggare 50%.

• Anna Sara Rannerud,ung och företagsam utvecklare, 50%. 2019-04-01 - 2020-03-31.

• Aleksandra Simanovskaya, 60% affärscoach Projekt NiMR (Näringslivsutveckling iMöjligheternas Region) 25 % inflyttarservice mot företag och 15 % som företagslots 2019-02-12 - 2020-02-11.

Ansvarig utgivare: Utvecklingsavdelningen, Malå kommun, www.mala.se

Utvecklingsavdelningen Malå kommunVi jobbar för Dig och Malå

Håll även utkik efter nya videor på vår Youtube-kanal - Malå Kommun Utvecklingsavdelningen.

Documents

Näringslivsnytt - Malå Kommunkom 2010 har genomgått en del lagändringar. Ändringar-na förstärker rättigheterna för urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna