Novellen – en kort berättelse

Noveller ska vara som kjolen på en kvinna: så lång att den täcker det väsentligaste och så kort att den uppehåller intresset. /Okänd

Novellen bör verka som en nyhet. Den ska överrumpla läsaren med ett problem och söka lösa det i handling. /Ivar Lo-Johansson

LITE NOVELLHISTORIA …

Latinets ord ”novellus” betyder ny.

Under medeltiden

betydde novell en

berättelse som var ny

och ovanlig.

Det engelska ordet ”novel” = roman. Novell

= short story

Författaren Giovanni

Boccaccio

1300-talet

Novellens skapare

Florens

Decamerone – en novellsamling

100 noveller som hålls samman av en ramberättelse

Storhetstid på 1800-taletStörre publikLäskunnigheten ökat

Bra och kända novellförfattare

Lars AnderssonInger Edelfeldt Jan FridegårdSelma LagerlöfFritiof Nilsson PiratenHjalmar SöderbergGerda AnttiCora Sandel

Karen Blixen Ray BradburyRoald DahlErnest HemingwayGuy de MaupassantEdgar Allen PoeAnton Tjechov

NovellreceptTexten är kortDen är ofta koncentrerad till en händelse – ofta med tillbakablickar för att ge ett perspektivAntalet personer är litetMiljön beskrivs ofta kortfattatDen utspelas under kort tidDet förekommer ofta parallellhandling och s.k. klipp inspirerade från filmenDet är vanligt med s.k. inre monolog, dvs läsaren får följa en persons tankarHandlingen börjar direkt utan någon lång inledningSlutet innehåller ofta en poäng, men det förekommer också s.k. öppna slut där läsaren själv får räkna ut hur det går

1 Inledning – presentation av miljö, huvudperson och problemet som novellen behandlar dyker upp här

1

2 Upptrappning – konflikten stegras, problemet verkar omöjligt att lösa, hur ska det sluta?

2

3 Vändpunkt – huvudpersonen kommer till insikt, problemet kan lösas eller någon har en aha-upplevelse

3

4

4 Avslutning – katastrofen är ett faktum, kärleksparet får varandra eller mördaren grips. Poängen/budskapet framgår.

NOVELLKURVAN (novellens dramaturgi)

Inledning/Början

Eftersom en novell är en ganska kort text måste du fånga läsaren med en intressant och spännande början direkt. Du kan börja mitt i en händelse, med en replik, en tanke eller en fråga. Du kan också börja med att beskriva en person eller miljön. Vem? Var? När?

Tidigt i novellen presenterar du vem eller vilka berättelsen handlar om. De flesta noveller handlar bara om några få personer. Du berättar var den utspelas och när.

Konflikt

I novellen finns en konflikt. Konflikten kan vara en yttre händelse, till exempel att en person får punktering på sin bil på en öde landsväg. Det kan också vara en inre konflikt, dvs något som händer inuti en människa. .

TYPISKT FÖR NOVELLEN

Lösning

Oftast får konflikten sin lösning. Lösningens ska gärna överraska läsaren på något sätt. Det kan vara att handlingen tar en oväntad vändning, att en hemlighet avslöjas eller att du avslutar novellen med en komisk poäng.

Tid

Handlingen utspelar sig ofta under en ganska kort tid. I en del noveller är handlingen inte längre än några minuter eller ett par dagar. För att ändå ge läsaren mer kunskap om personer och händelser i novellen kan du använda dig av återberättande inslag.

Undertext/”Mellan raderna”

Eftersom novellen är kort, har du inte möjlighet att berätta allt.

En del saker får du låta läsaren läsa ”mellan raderna”. Med hjälp av antydningar och språkliga bilder kan du låta läsaren själv fyll i.

Ernest Hemingway är en känd novellförfattare. Hans sätt att skriva kallas ibland för isbergstekniken. Det innebär att man liknar novellen vid ett isberg. Toppen på isberget är själva texten som man kan läsa. Den stora massan som ligger under havsytan och som inte syns är undertexten, d.v.s. det som läsaren får fylla i själv.

Stil och budskap

Varje författare har sin stil eller sina knep när han eller hon berättar sin historia. Det kan handla om på vilket sätt man skriver. Om man t.ex. använder långa eller korta meningar eller vilka ord och uttryck man väljer att ha med. Stilen kan exempelvis vara pratig, komisk, ironisk, hårdkokt, stram, formell eller poetisk. Stil kan också handla om vad du vill med din text, vad du har för budskap till dina läsare.

Tempus/Tidsform

När du skriver din novell måste du bestämma i vilket tempus du vill skriva. En berättelse är för det mesta skriven i preteritum (t.ex. han gick) eller i presens (t.ex. han går).

Berättarperspektiv

Du måste bestämma vem som ska berätta i din novell, alltså vilket berättarperspektiv du vill använda. Det finns olika berättarperspektiv att välja på. En allvetande berättare vet vad alla tänker och känner. Om du vill berätta ur en persons synvinkel kan du välja tredje person. Du kan också skriva utifrån första person i så kallad jag-form

Personbeskrivningar

Du kan berätta om personens yttre, t.ex. utseende och kläder. Du kan också beskriva personens inre egenskaper. Personbeskrivningar i en novell är oftast kortfattade. Miljöbeskrivningar

Använd dig av sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel när du beskriver. Dialog

Hur mycket dialog det är i en novell varierar. Men dialogen har viktiga uppgifter i en novell. Dels ska den föra handlingen framåt. Dels ska den hjälpa läsaren förstå hur personerna tänker. Du kan använda direkt anföring, d.v.s. talstreck eller indirekt anföring. Då berättar du vad någon har sagt. Inre monolog är också vanligt. Då får läsaren ta del av en persons inre tankar, känslor och upplevelser.

Slutet

Slutet är viktigt. Stannar ofta kvar hos läsaren. Du bestämmer själv om det ska vara lyckligt eller olyckligt, öppet eller om läsaren ska få veta vad som händer.

Ett bra knep är att återkoppla till inledningen så att texten känns som en sluten cirkel, en s.k. cirkelkomposition.

BÖRJAN MITTEN SLUTET

Kronologisk ordning

I den ordning allt händer

BÖRJAN MITTEN SLUTET

Novellen börjar med att vi helt eller delvis får veta hur det slutar

Återblickar tar oss tillbaka i handlingen och vi får bit för bit veta vad som hänt huvudkaraktären

Återblickar

http://www.youtube.com/watch?v=B75F1vo5864

BÖRJAN MITTEN SLUTET

Novellen börjar i mitten med en återblick bakåt innan handlingen fortsätter framåt

Parallellhandling 1

Parallellhandling 2

BÖRJAN

BÖRJAN

De båda parallellhandling-arna möts

SLUT

Parallellhandling