Nässjö kommuns budget 2010

Budget 2010Ram 2011, plan 2012

Kom

mun

styr

else

1

13 le

dam

öter

Uts

kott

II

Kom

mun

ledn

ings

kont

or•

kom

mun

ledn

ing

•

info

rmat

ion

& s

ekre

tari

at

•

plan

erin

g &

utv

eckl

ing

•

ekon

omi

• pe

rson

al

• m

edbo

rgar

- •

IT

ser

vice

Om

sorg

s-nä

mndRev

isio

nVa

lber

edni

ngK

omm

unfu

llmäk

tige

57 le

dam

öter

Uts

kott

I

Age

nda

21/

Milj

öled

ning

sgru

pp

Kul

tur-

och

fr

itids

näm

nd

Barn

- oc

hut

bild

ning

s-nä

mnd

IFO

-näm

ndM

iljö-

och

by

ggna

ds-

näm

nd

Tekn

isk

serv

icen

ämnd

IFO

-fö

rval

tnin

gO

mso

rgs-

förv

altn

ing

Kul

tur-

och

fr

itids

-fö

rval

tnin

g

Barn

- oc

h ut

bild

ning

s-fö

rval

tnin

g

Milj

ö- o

ch

bygg

kont

or

Tekn

isk

se

rvic

e-fö

rval

tnin

g

Kos

t- o

ch

städ

avd.

Bygg

nads

avd.

Uts

kott

3U

tsko

tt2

Uts

kott

Folk

häls

oråd

Parl

amen

tari

sknä

mnd

Valn

ämnd

Öve

rför

myn

dar-

näm

nd

Kon

sum

ent

Hög

land

et

1) R

äddn

ings

tjäns

t till

hand

ahål

ls in

om

H

ögla

ndet

s rä

ddni

ngst

jäns

tför

bund

2) U

tsko

tt fö

r gy

mna

sies

kola

3) U

tsko

tt fö

r gr

unds

kola

och

bar

nom

sorg

Mät

ning

s-ko

ntor

Näs

sjö

lärc

ente

r

Innehållsförteckning

Kommunstyrelsens ordförande 3

Ekonomisk sammanställning 4

Resultatbudget 9

Finansieringsbudget 9

Balansbudget 10

Nyckeltal 11

Fullmäktigebudget 12

Bruttobudget för nämnderna 13

Nettobudget för nämnderna 14

Investeringsbudget 15

Vision, mål och statistik 19

Anställda/förvaltning 19

Befolkningsprognos 21

Styrmodell, vision och strategiområden 23

Mål för kommunkoncernen 2010 24

Mål för hållbar utveckling 26

Kommunfullmäktiges beslut, kommentarer och uppdrag 28

Sammanställning av nämndernas budgetar 39

Kommunstyrelse 39

Kommunstyrelse - bidrag 64

Barn- och utbildningsnämnd 67

Individ- och familjeomsorgsnämnd 93

Kultur- och fritidsnämnd 104

Miljö- och byggnadsnämnd 120

Omsorgsnämnd 131

Teknisk servicenämnd 148

Kommunens revisorer 160

Överförmyndarnämnd 161

Valnämnd 165

2010

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

På rätt spår… I skrivande stund är ekonomin i vår omvärld på väg upp på benen igen efter en tid av oro och turbulens. Hela världsekonomin har utsatts för hårda prövningar och vi kan konstatera vår ekonomiska verklighet här i Nässjö påverkas ganska mycket av faktorer och händelser i andra delar av världen som vi har väldigt liten möjlighet att styra över. I det perspektivet känns det väldigt bra att lägga en budget på bordet där nämnderna får 28 miljoner kronor mer än förra året att bedriva sin verksamhet för. Dessutom finns det utrymme för en del satsningar trots att vi faktiskt fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur. Jag ser en ljusning vid horisonten och jag är överty-gad om att vi är på väg mot bättre tider.

Att använda våra resurser på ett effektivt, hållbart och inte minst ekonomiskt sätt är väldigt viktigt och det ställer stora krav på styrning och ledning. Styrpilen är ett effektivt verktyg för att följa upp och mäta om vi lyckas uppfylla våra mål, men i slutändan är det kompetensen hos våra medarbetare och chefer som faktiskt avgör om vi lyckas. Därför är det glädjande att vi bland annat kan tillföra resurser för just organisationsutveck-ling och ledarskap i årets budget. Det är också viktigt att vi har en engagerad personal som kan driva vår kom-mun framåt. Genom att satsa på att utveckla både ledarskap och medarbetarskap tror jag att vi kan nå nya höj-der.

Budgeten du just nu håller i din hand är mer än bara en bunt med papper. Det är det dokument; den ledstjärna som styr den kommunala verkligheten det kommande året. Här har vi i den politiska majoriteten satt ord och siffror på hur Nässjö kommun ska kunna bibehålla en hög kvalitet på det arbete vi utför och de tjänster vi leve-rerar – och givetvis också hur vår organisation ska fortsätta att utvecklas. För även i kärva tider är det viktigt att fortsätta utveckla Nässjö kommun till en bättre plats för dem som faktiskt är våra arbetsgivare – kommuninvå-narna.

Under 2010 satsar vi bland annat på utvecklingen av våra kransorter. Det sker både på ett strategiskt plan i nära samverkan med samhällsföreningar och företagare, men också genom konkreta åtgärder som till exempel en helt ny förskola i Fredriksdal och läktare i Forserums idrottshall.

2010 är också året då det nya kulturhuset Pigalle står färdigt med toppmoderna lokaler för bibliotek, ungdoms-verksamhet och kulturskola. Nu ska de fina ytorna fyllas med verksamhet av hög kvalitet vilket kommer att bli mycket spännande och till mycket glädje för många nässjöbor.

En av de stora utmaningarna under det kommande året är att förbättra studieresultaten i grundskolan och vi för just nu en diskussion om hur vi på bästa sätt ska angripa frågan. Att våra ungdomar får en bra grund att stå på är nämligen en av våra allra viktigaste framtidsfrågor.

Det finns mycket mer att nämna som kommer att göra 2010 till ett år då vi får en mer stabil ekonomi och kan jobba vidare för att utveckla Nässjö kommun. Och vi ska göra det tillsammans; kommun, föreningar, företag och invånare.

Bo Zander (S), kommunstyrelsens ordförande

Ekonomisk sammanställning

Tillfällig lättnad 2010 men tufft framåt Förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och parallellt även industrins investeringar. Den finansiella turbulensen i kombination med en kraftigt försvagad framtidstro bidrog också till att andra investeringar samt hushållens konsumtion backade. Sammantaget föll BNP med hela 5 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2008.

Men nu är världsekonomin på väg ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Under det senaste halvåret har det kommit allt fler tecken på att det kraftiga BNP-fallet i världen har avstannat. Idag är det främst världens traditionella draglok, USA, som har stora problem med obalanser.

Skatteunderlagstillväxten Skatteunderlagets ökning 2010 ger bara marginellt större ökning av skatteintäkterna än vad som krävs för att parera minskade statsbidrag. Den mycket svaga skatteunderlagstillväxten innebär stora utmaningar för kommu-ner och landsting de närmaste åren. Det handlar dels om anpassningar till följd av de demografiska förändring-arna, dels om det tryck som den rådande lågkonjunkturen ställer.

Regeringen har föreslagit höjda statsbidrag, i form av konjunkturstöd, nästa år. Tack vare detta får kommuner-na ett visst andrum 2010 och neddragningar i verksamheterna kan delvis förhindras och ökade kostnaderna för ekonomiskt bistånd kan täckas utan att tränga undan annan verksamhet. Konjunkturstödet är av engångskarak-tär och redan 2011 försämras de ekonomiska förutsättningarna påtagligt!

Nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen 2008-2013 Enligt ekonomirapporten från oktober. Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges.

2008 2009 2010 2011 2012 2013

BNP -0,4 -4,3 2,7 2,5 2,7 3,5

Sysselsättning i timmar*

0,9 -3,6 -2,2 0,7 1,2 1,8

Öppen arbetslös-het

6,1 8,5 10,7 10,6 9,6 8,2

Timlön 4,8 3,4 2,3 2,3 2,3 3,0

Konsumentpriser 3,4 -0,2 1,0 1,3 1,8 1,9

Skatteunderlaget** 5,3 1,1 1,1 2,5 3,4 4,1

* Kalenderkorrigerad **Exklusive regelförändringar

Minskad sysselsättning och långsammare löneutveckling innebär att skatteunderlaget utvecklas mycket svagt under 2009-2010

Källor: Konjunkturinstitutet, SCB samt Sveriges Kommuner och Landsting

Löneökningstakten bedöms bli lägre de kommande åren till följd av försvagningen på arbetsmarknaden. Då arbetslösheten toppar 2010 och konjunkturen därefter förstärks förväntas successivt stigande löner från 2013.

Efterfrågan på arbetskraft minskar och fler blir beroende av samhällets stöd för sin försörjning, kostnaderna för försörjningsstödet fortsätter öka kraftigt. Det statliga stödet har försämrats vilket innebär att fler blir hänvisade till kommunernas bistånd. Styrräntorna är extremt låga över hela världen och denna krisnivå kan inte bestå alltför länge. Samtidigt finns en rädsla för att rycka undan mattan för den uppgång i ekonomin som är på gång. Riksbanken har signalerat att man håller kvar styrräntan på 0,25 procent fram till nästa höst. Men på grund av den något tidigare vändningen i konjunkturen kan styrräntan komma att höjas redan våren 2010. Dock kom-mer styrräntan att vara låg också kommande år.

Budget 2010 ram 2011 och plan 2012 Antal invånare 29 500

Prognos för skatter/bidrag Sveriges kommuner och landstingsförbundet (09:45)

Prognos för fastighetsavgiften Sveriges kommuner och landstingsförbundet (09:24)

Skattesats 21,78

Nyupplåning får ske med 10 Mkr

Skatteintäkter Inkomsterna från skatter försvagas under 2010. Skatteintäkterna är beräknade till 1 023,6 miljoner kronor och statsbidrag kommunal utjämning på 248,8 miljoner kronor. Kommunen tillförs även tillfälligt stöd för 2010 om 37,9 miljoner kronor. Tillsammans uppgår intäkterna till 1 355 miljoner kronor. Detta betyder att intäk-terna ökar med endast 38 miljoner kronor för 2010 och för 2011 minskar skatteintäkterna något enligt rådande prognos. Budgeterade skatteintäkter är beräknade från preliminärt taxeringsutfall för 2009, uppräknat med fastställda uppräkningsfaktorer, 1,1 % för 2010, 2,3 % för 2011 och 3,3 för 2012, enligt prognos 09:45 (au-gusti).

Nässjö kommuns skatteutveckling mätt i skattekraft per invånare uppgår till 156 973 kronor för taxeringsår 2008 (enligt slutligt taxeringsutfall 2009 års taxering) motsvarande siffra för 2007 var 149 772 kronor. Det är något under länets snitt på 164 120 kronor. Den procentuella andelen av beskattningsbara medel, medelskatte-kraft, är 89,8 %, för 2007 och 89,9 % för 2008, länet når upp till 94,0 %. Nässjö kommun ligger under länets snitt.

Utjämningssystemet och fastighetsavgiften Kommunalekonomisk utjämning är en förutsättning för att alla kommuner ska kunna ge sina invånare likvär-dig utbildning, vård och omsorg oavsett var man bor i landet. Strukturella och opåverkbara skillnader elimine-ras genom utjämningssystemet.

Under posten som redovisas i resultaträkningen budgeteras 248,8 miljoner kronor för de ingående posterna. Kommunen tillförs även 44,7 miljoner kronor då den statliga fastighetsskatten har avskaffats och ersatts med en kommunal avgift.

Nässjö kommun tillhör de kommuner som inte når upp till medelskattekraften utan får del av utjämningen. Detta ger 242,7 miljoner kronor enligt inkomstutjämningen.

Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen inte själv kan påverka. Med hjälp av mätbara och objektiva faktor beräknas ett strukturellt mått på skillnader i förutsättningar och behov. Sammantaget får Nässjö kommun kompensation med 18,5 miljoner kronor.

Regleringsposten används för att justera utjämningssystemet. Den fungerar så att om summan av samtliga bi-drag minus de inbetalda avgifterna blir ett lägre belopp än det belopp staten beslutat tillföra, får alla kommuner ett regleringsbidrag motsvarande mellanskillnaden. Om summan däremot blir negativ tas mellanskillnaden ut i form av en regleringsavgift från kommunerna. För 2010 har kommunen en regleringsavgift motsvarande 8,9 miljoner kronor.

För 2010 får kommunen enligt prognos ett bidrag för LSS-utjämningen om 1,2 miljoner kronor, det slutliga beskedet kommer under april 2010.

Verksamheternas nettokostnad Verksamhetens nettokostnader uppgår till 1 341 miljoner kronor för 2010 jämfört med 1 328 miljoner kronor för 2009 enligt kommunfullmäktige beslut i november 2008. Under året har en negativ tilläggsbudget tagits och nämndernas anslag har räknats ner med 1,5 procent. Der betyder att uppräkningen mellan de båda budge-terna endast är 13 miljoner kronor, vilket tydligt speglar det kärva ekonomiska läget.

Kostnader för avtalspension är budgeterad i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna medan utbetalningar från ansvarsförbindelsen avseende intjänad pension före1998 budgeteras separat. För 2010 är utbetalningar från ansvarsförbindelsen dvs. löpande pensioner budgeterade till 30,5 miljoner kronor och avsättning till framtida pensioner är beräknade till 32,2 miljoner kronor, exklusive löneskatt. Avsättningen inklusive PPM budgeteras som del av personalomkostnads-

pålägget på lönesumman. Förändringar tillföljd av RIPS07 är beaktad och har inneburit ändrade försäkrings-tekniska antaganden i pensionsskuldsberäkningen. Reviderad livslängd och förändring av kalkylräntan har på-verkat avsättning till framtida pensioner och ansvarsförbindelsen.

Inför 2009 års investeringsbudget togs nya riktlinjer fram för arbetet där kalkyler och driftkostnadskonsekvenser var ett viktigt inslag. Nämnderna förväntas starta arbetet i så god tid att kalkylerna kan tas fram i samråd med tekniska serviceförvaltningen och lämnas till tillsammans med budgetförslaget.

Under en fyraårsperiod innevarande år inkluderat är målet att investeringarna ska uppgå till 200 mkr eller ett snitt på 50 miljoner kronor per år. Investeringarna uppgår netto 2010 till 69 miljoner kronor, för 2011 till 73,4 miljoner kronor och 90 miljoner kronor för 2012. Bland de större investeringsprojekten kan nämnas renove-ring av Runnerydsskolans kök/matsal, förskola/fritidshem i Fredriksdal, förskola i Sandsjöfors, järnvägstunnel i Forserum och ombyggnad av wc/dusch på Skogsborg. För 2010 fram till 2012 upptas 41,7 miljoner kronor årligen till avskrivningar.

Investeringsutgifterna för 2010 uppgår till 71 miljoner kronor och investeringsinkomsterna motsvarar 2 miljo-ner kronor, återstående finansiering är 69 miljoner kronor.

Finansnetto De finansiella kostnaderna uppgår i budgeten till 7,7 miljoner kronor, av dem avser närmare 6 miljoner kronor räntor. Kommunens låneskuld uppgår till 158,6 miljoner kronor, snittränta är beräknad till 3,7 procent. Till-följd av ränteavdragsbegränsningar har moderbolaget Örnen i Nässjö AB övertagit lån motsvarande reversen, på närmare 200 miljoner kronor.

Årets resultat Det budgeterade resultatet uppgår för 2010 till 13,4 miljoner kronor, vilket är 1 % av skatter och statsbidrag. Ambitionen är att resultatet ska stärkas för att uppgå till 2 %. Eftersom kommunen under en rad av år visat ett svagt resultat med dålig budgetföljsamhet är det inte rimligt att i detta ekonomiska läge öka resultatnivån. Detta får istället göras successivt för att inte ge negativ påverkan på nämndernas arbete med att komma i nivå med tilldelade medel.

Mål, enligt god hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommunerna ska formulera mål, både finansiella mål respektive mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det understryker vikten av att verksamheterna bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt samt att resurser och verksamhetens omfattning och målen ska stämma överens.

Årets resultat som beskrevs ovan ska motsvara 1 procent av skatter och statsbidrag. Det egna kapitalet ska 2010 ha ökat med 30 miljoner kronor (räknat från 2007).

Investeringar för 2009 - 2012 ska i snitt uppgå till 50 miljoner kronor netto. Investeringsnivån avgör även utrymmet för kapitalkostnaderna som får öka med 5 miljoner kronor per år.

Investeringsmålet kan tyckas motstridigt i förhållande till budget och plan men utgör ändå den volym det eko-nomiska resultatet klarar. Det betyder att investeringsnivån framåt bör minskas alternativt att resultatnivån ökas.

Utifrån dessa mål har det även lagts till mål för soliditet och självfinansieringsgrad. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsberedskap och uppgår för 2010 till 50 procent, vilket får betraktas som gott.

Självfinansieringsgraden beskriver hur investeringar ska finansieras, antingen genom lån helt eller delvis eller via skattemedel. Ambitionen har tidigare år varit att kommunen ska självfinansiera investeringarna, målet revideras dock för kommande period. Investeringsnivån för 2010 ska ge en självfinansieringsgrad på 90 procent.

Målen för verksamheterna ska göras tydliga genom styrpilen. Nationella mål och/eller kommunfullmäktiges mål är de övergripande målen. Målen ska brytas ner av nämnden för att förtydliga vad som ska uppnås. Måluppfyl-lelsen återrapporteras sedan vid delårs- och årsbokslut. Varje nämnd har inom sitt verksamhetsområde gjort en nuläges- och omvärldsanalys för att arbeta fram mål. Målen har brutits ner på avdelningsnivå och mynnat ut i olika handlingsplaner. Detta finns väl beskrivet under varje nämnd.

Kommunkoncernen I samband med framtagande av beslut om kommunens budget har de av kommunen helägda bolagen redovisat sina underlag för budget 2010.

Moderbolaget Örnen i Nässjö AB skall till kommunen erlägga ränta motsvarande 3,93 procent på revers avse-ende förvärv av de kommunala bolagen, vilket motsvarar 8 miljoner kronor.

Örnen i Nässjö AB Örnen i Nässjö AB är moderbolag i kommunkoncernen Örnen i Nässjö AB. Bolaget har bl.a. till uppgift att äga och förvalta aktier och värdepapper. Örnen ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Bolagets styrelse fungerar även som bere-dande organ till kommunstyrelsen i ärenden som Nässjö kommun ska ta ställning till.

Under hösten 2009 beslutade kommunfullmäktige att omstrukturera Nässjö kommuns befintliga bredbands-verksamhet genom bildandet av City Net Nässjö. Det nya bredbandsbolaget ska äga, utveckla samt driva stads-nätet och via partners tillhandahålla tjänster, på ett säkert och öppet bredbandsnät, till företag, fastighetsägare, organisationer och hushåll i Nässjö kommun. Örnen, Fastighets AB Linden och Nässjö Affärsverk AB kommer att äga varsin tredjedel av bolaget som startas upp under 2010.

Nässjö kommun är genom Örnen i Nässjö AB projektägare till ett EU-finansierat projekt. Projektet avser pro-jektering för utbyggnad av spåranläggningen i Gamlarps industriområde. Inom projektet ska en fördjupad systemutformning av terminalen tas fram.

NAV-koncernen Här ingår moderbolaget Nässjö Affärsverk AB samt de två dotterbolagen Nässjö Affärsverk Elnät AB och Hög-landsvind AB. Nässjö Affärsverk Elnät AB ägs till 100 procent av Nässjö Affärsverk AB. Höglandsvind AB ägs till 51 procent av Nässjö Affärsverk AB, till 40 procent av elhandelsbolaget Bixia AB och till resterande 9 pro-cent av Norra Smålands Energi AB. Höglandsvind AB:s uppdrag är att projektera för vindkraftsetablering i Nässjö kommun.

Koncernens budgeterade resultat 2010, vilket inkluderar prishöjningar motsvarande ca 10,6 miljoner kronor, uppgår till 40,2 miljoner kronor. Det största prisökningsbehovet föreligger inom fjärrvärmeverksamheten, priset kommer att höjas med 9 procent 2010. Höjningen är i första hand föranledd av extremt kraftiga prisökningarna på flis vilka för Nässjö Affärsverks del uppgår till drygt 20 procent. VA-verksamhetens prisökningsbehov uppgår till 5 procent och elnätsverksamhetens till 2 procent. Dessa prisökningar motiveras av fortsatta investerings- och reinvesteringsbehov samt koncernens behov av långsiktig ekonomisk konsolidering.

Koncernens samlade investeringsbehov beräknas under åren 2009-2012 uppgå till ca 212,3 miljoner kronor. Större delen, drygt 80 procent, av behovet återfinns inom fjärrvärme- (75 miljoner kronor) och VA-verksamheterna (99 miljoner kronor).

Koncernens långfristiga reversskulder uppgår i nuläget till 309,3 miljoner kronor. Målsättningen är att bibehålla skulden på denna nivå. Ränteantagandet för 2010 baseras på att NAVs snittränta kommer att uppgå till 2,6 procent.

Fastighets AB Linden Budgeterat resultat för 2010 är 200 000 konor. Det är nu mycket fokus på det eftersatta underhållet. Ungefär 800 lägenheter, nästan halva beståndet, är i varierande grad i behov av renovering. Enligt övergripande mål 2009 – 2012 ska 120 lägenheter renoveras under fyraårsperioden. Mot bakgrund av behovet är renoveringstak-ten för långsam, men arbetet måste också hanteras på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt.

Arbetet pågår nu med en omfattande renovering av det andra huset på Norråsagatan, där 40 lägenheter görs om till 34 till en kostnad av ungefär 30 mkr vilket ska fördelas mellan underhållskostnad och ny- och ombyggna-tion. Inflyttning sker etappvis från halvårsskiftet 2010.

I stadsdelen Norrboda, fastigheten Turkosen, genomgår 70 lägenheter ett omfattande arbete med konvertering från direktverkande elvärme till fjärrvärme. I anslutning till detta förbättras också ventilationen genom att me-kanisk frånluft ersätts med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning.

Under 2010 kommer Linden att påbörja arbetet med att ansluta sina fastigheter till bredband via ”stadsnätet”, samtliga lägenheter kommer att förses med fiber genom såkallat lägenhetsnät. Åtgärderna beräknas vara slutför-da under 2011.

Vakansläget har ökat i lågkonjunkturen men är under kontroll. Under kommande år befaras vakanserna öka ytterligare vilket i sådant fall begränsar möjligheterna till underhåll. Ränteläget är nu mycket lågt men förväntas öka under 2010. Genom swapavtal säkras en del av ränterisken men verksamheten är fortsatt känslig för större ränteökningar.

Efter förhandlingar med hyresgästföreningen är det bestämt att hyrorna höjs med 1,3 % from 1/1 2010.

Avslutande kommentar Planeringshorisonten är kort och en stor del av de statliga åtgärderna är av engångskaraktär, det är en lindring men ingen bot. Alla effektiviseringar måste göras och inget kan lämnas åt sidan, anpassning måste göras för att möta demografiska och strukturella förändringar.

Kriser kommer och går, därför måste långsiktigt och kortsiktigt agerande gå hand i hand. De kommuner som lyckats bäst över tiden har ett aktivt förhållningssätt och en förmåga att anpassa sig till förändrade förutsätt-ningar. Det senaste året har lärt oss mycket om god ekonomisk hushållning och konsekvenser av en dålig! Näs-sjö har klarat sig bra hittills utan drastiska nedskärningar i verksamheterna och försämringar i kvalitet. Men det finns fortfarande orosmoln för kommande år!

Utjämningssystemet är föremål för utredning och ett förslag ska läggas till 2011.

Nässjö den 10 december 2009

Katrin Fritz

Ekonomichef

Resultatbudget (Belopp i mkr) 2010 2011 2012

Verksamhetens nettokostnader 1 334,0 1 339,0 1 345,2

Skatteintäkter 1 023,6 1 047,1 1 081,7

Kommunal utjämning/statsbidrag 286,6 255,2 250,8

Kommunal fastighetsavgift 44,7 44,7 44,7

Finansnetto -7,5 -7,8 -7,8

Årets resultat, förändring av eget kapital 13,4 0,2 24,2

Finansieringsbudget (Belopp i mkr) 2010 2011 2012

Tillförda medel

Medel från verksamheten 55,1 41,9 65,9

Nya lån 0,0 0,0 0,0

Summa tillförda medel 55,1 41,9 65,9

Använda medel

Nettoinvesteringar 69,0 73,4 90,0

Utlämnade lån 0,0 0,0 0,0

Minskning av långfristiga skulder 0,0 0,0 0,0

Summa använda medel 69,0 73,4 90,0

Förändring av likvida medel -13,9 -31,5 -24,1

Balansbudget (Belopp i mkr) 2010 2011 2012

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 864,1 895,8 944,1

Finansiella anläggningstillgångar 3,9 3,9 3,9

Summa anläggningstillgångar 868,0 899,7 948,0

Omsättningstillgångar

Förråd 0,1 0,1 0,1

Fordringar 53,8 53,8 53,8

Bank och kassa 55,7 24,2 0,1

Summa omsättningstillgångar 109,6 78,1 54,0

Summa tillgångar 977,6 977,8 1 002,0

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital

Eget kapital 595,7 595,9 620,1

Avsättningar

Avsättning pensioner och löneskatt 23,2 23,2 23,2

Skulder

Långfristiga skulder 158,6 158,6 158,6

Kortfristiga skulder 200,1 200,1 200,1

Summa skulder 358,7 358,7 358,7

Summa eget kapital och skulder 977,6 977,8 1 002,0

Panter och ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelse, pensioner 596,1 597,4 599,2

Ansvarsförbindelse, löneskatt på pensioner (24,26 %)

144,6

144,9

145,4

Borgensåtaganden * 509,8 509,8 509,8

*Uppgift från 2008-12-31

Rekommendation till ändrad lydelse angående solidarisk borgen i årsredovisningen 2008:

Nässjö kommun har i december 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydan-de borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje med-lemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmo-dell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Nässjö kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,67 procent.

Verksamhetsmått/Nyckeltal

Verksamhetens nettokostnad inkluderar räntor/avskrivningar och löpande pensioner.

Wärnerssonpengar ingår från 2005, vilket ger hög procentuell ökning av stb/kommunal utjämning.

Långfristiga skulder minskar 2009 till följd av Örnen i Nässjö AB övertagit lån om 190,9 mkr

Prognos Budget Ram Plan

(Belopp i mkr) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Verksamhetens nettokostnad 1 049,5 1 097,6 1 153,3 1 214,6 1 263,6 1 293,9 1 334,0 1 339,0 1 345,2

Ökning i % 2,5 % 4,6 % 3,0 % 5,3 % 4,0 % 2,4 % 3,1 % 0,4 % 0,8 %

Skatteintäkter/stb/utjämning 1 049,5 1 108,3 1 169,6 1 227,5 1 284,0 1 320,4 1 354,9 1 347,0 1 377,2

Ökning i % 2,6 % 5,6 % 4,8 % 5,0 % 4,6 % 2,8 % 2,6 % -0,6 % 1,6 %

Nettokostnadernas andel

av skatteintäkter/stb 100,0% 99,0% 98,7% 98,9% 98,4% 98,0% 98,5% 99,4% 97,7%

Eget kapital 511,6 524,5 536,1 551,7 563,8 582,3 595,7 595,9 620,1

Förändring av eget kapital 0,1 12,9 11,6 15,6 12,1 18,5 13,4 0,2 24,4

Långfristiga skulder 355,6 360,7 394,7 350,6 349,6 158,6 158,6 158,6 158,6

Nettoinvesteringar 42,2 53,7 84,2 64,7 56,7 37,6 69,0 73,4 89,8

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012Antagen av kommun-fullmäktige 2009-11-26

Ursprungl Disponibelt Budget Ram Plan

budget anslag

(Belopp i Mkr) 2009 2009** 2010 2011 2012

Kommunstyrelse -69,06 -68,53 -69,692 -69,549 -69,549

Kommunstyrelse, bidrag -52,22 -51,97 -54,838 -59,945 -59,945

Barn- och utbildningsnämnd -565,55 -559,84 -562,420 -558,397 -558,397

Individ- och familjeomsorgsnämnd -87,95 -84,88 -92,576 -92,781 -92,781

Kultur- och fritidsnämnd -44,57 -44,27 -44,770 -44,467 -44,467

Miljö- och byggnadsnämnd -13,33 -13,31 -13,351 -13,446 -13,446

Omsorgsnämnd -427,85 -424,41 -430,131 -429,061 -429,061

Teknisk servicenämnd -59,12 -58,78 -60,727 -56,471 -56,471

Revisorer -1,05 -1,03 -1,040 -1,049 -1,049

Överförmyndarnämnd -1,88 -1,84 -1,957 -1,873 -1,873

Valnämnd -0,35 -0,34 -0,300 -0,010 -0,010

Resultatenheter 0,00 0,00 0,000 0,000

Centralt anslag att ev omfördela -5,00 -3,14 -9,093 -18,332 -24,539

Nämndernas nettokostnad -1327,93 -1312,34 -1 340,895 -1345,381 -1 351,588

Interna räntor/avskrivningar* 81,70 81,70 79,063 79,063 79,063

Löpande pensioner -29,00 -29,00 -30,500 -31,000 -31,000

Avskrivningar -41,70 -41,70 -41,700 -41,700 -41,700

Verksamhetens nettokostnad -1316,93 -1301,34 -1 334,032 -1 339,018 -1 345,225

Skatteintäkter** 1050,20 1018,16 1 023,600 1 047,130 1 081,680

Tillfälligt konjunkturstöd 15,600

Budgetprop tillskott, förslag 22,256

Kommunal utjämning/statsbidrag 251,70 255,36 248,800 255,180 250,846

Fastighetsavgift 43,50 44,70 44,700 44,700 44,700

Finansnetto -10,20 -10,20 -7,500 -7,800 -7,800

Resultat före extraordin k/i 18,27 6,68 13,424 0,192 24,201

Extraordinära kostnader/intäkter

Årets resultat 18,27 6,68 13,424 0,192 24,201

* justerad i bokslut

Skatteintäkter ursprungl budget beräknade utifrån SKL cirk 08:69, 29 450 inv 2008-2011

**Skatteintäkter 2009-2012 reviderade enl cirk 09:45, 29 500 inv, 2009 inklusive avräkning

Fastighetsavgift cirk 09:24

Bruttobudget för nämnderna(Belopp i tkr) 2010 2011 2012

Kostnader

Kommunstyrelse* 122 782 122 639 122 639

Kommunstyrelse, bidrag 54 838 59 945 59 945

Kommunstyrelse, att omfördela 9 093 18 332 24 539

Barn- och utbildningsnämnd* 643 444 639 421 639 421

Individ- och familjeomsorgsnämnd** 93 196 93 401 93 401

Kultur- och fritidsnämnd* 52 475 52 172 52 172

Miljö- och byggnadsnämnd 21 203 21 583 21 983

Omsorgsnämnd** 532 103 533 183 535 433

Teknisk servicenämnd 70 592 66 336 66 336

Kommunens revisorer 1 040 1 049 1 049

Valnämnd 600 10 10

Överförmyndarnämnd 3 182 3 098 3 098

Summa kostnader 1 604 548 1 611 169 1 620 026

* kostnad ej finansierad 2011-2012

** kostnad ej finansierad 2010-2012, 2010 finansieras i internbudgetarbetet

Intäkter

Kommunstyrelse 53 090 53 090 53 090

Barn- och utbildningsnämnd 81 024 81 024 81 024

Individ- och familjeomsorgsnämnd 620 620 620

Kultur- och fritidsnämnd 7 705 7 705 7 705


Omsorgsnämnd 101 972 104 122 106 372


Valnämnd 300 0 0


Summa intäkter 263 653 265 788 268 438

Nettobudget för nämnderna(Belopp i tkr) 2010 2011 2012

Kommunstyrelse 69 692 69 549 69 549


Kommunstyrelse, att omfördela 9 093 18 332 24 539

Barn- och utbildningsnämnd 562 420 558 397 558 397

Individ- och familjeomsorgsnämnd 92 576 92 781 92 781

Kultur- och fritidsnämnd 44 770 44 467 44 467


Omsorgsnämnd 430 131 429 061 429 061


Kommunens revisorer 1 040 1 049 1 049

Valnämnd 300 10 10


Summa netto 1 340 895 1 345 381 1 351 588

Investeringsbudget 2010-2012

Tekniska servicenämnden Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012

Byggnadsavdelningen

Driftövervakning 150 150 150

Ombyggnation av kök 5 200 5 000 5 000

Utbyte av golv i gymnastiksalar, Åker/Runneryd/Bodafors

425 425 550

Ombyggnad av kök, mindre arbeten livsmedels- lag

2 000 2 000 2 000

Brand-/inbrottslarm, tre förskolor 220 220 220

Trygghetslarm 400 400 400

Tillgänglighet 500

Riskhantering 300 300 300

Ospecificerat kost mindre arbeten 250 250 250

Brinellskolan, aulan 600

Åkerskolan, lås- o passersystem, övervakning 500

PCB-sanering efter inventering 600 600

Nyhemsskolan, ombyggnad omklädningsrum 1 900

Invändiga dörrar i hissar 1 500 1 500

Lekplatsutrustning 600 600 600

Projekteringar för kommande år (skolor) 350 350 350

Vipan, nytt yttertak över driftavdelningen 2 375

Stadshuset, omläggn dagvatten, beläggning gård m m

1 200

Skogsborg, ombyggnad av WC/duschrum 1 945

Ospecificerat BU-lokaler 500 500 500

Ny förskola (5-6 avdelningar) i centralorten 15 000 10 000

Förskola/fritidshem, Fredriksdal 11 900

Förskola, Sandsjöfors 7 400

Skollokaler, Bodafors 11 500

Läktare i sporthallen, Forserum 950

Summa byggnadsavdelningen 36 690 29 670 34 520

Tekniska servicenämnden, fortsättning Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012

Samhällsbyggnadsavdelning

Gång-cykelvägar o trafiksäkerhetsåtgärder 1 000 1 200 1 400

Centrumgruppen, ospecifiserat 500 500 500

Gatubelysning, inkl utredning energisystem 500 500 500

Tillgänglighetsåtgärder enligt program 1 000 500 300

Friluftsområde Handskerydssjön, inkl proj tunnel 500

Ospecifiserat Gata/Park 2 500 2 500 2 500

Ledet nytt bostadsområde 5 000 4 000

Järnvägstunnel, Forserum 3 000

Folkets parkområdet, Forserum, projektering och utredning

500 1 500 1 500

Karlagatan, nytt ytskikt 1 300

Infartstavlor, byte till elektroniska 1 000

Truckstop 1 000 1 000

Tuvegatan 2 500

Om-/tillbyggnad gata industribyn 800

Exploateing del av Mastbacksområdet 1 000 2 500

Stadsparksstråket 1 000

Södra vägen, utredning o projektering 1 250 1 250

Delutbyggnad södra vägen 30 000

Södra vägen, etapp 2, markinköp 1 500

Mark, köp 3 500 3 500 3 500

Mark, försäljning -2 000 -2 000 -2 000

Slutsanering f.d. impregneringsanläggning, Grimstorp

4 000

Iordningställande av bostadsmark 500 1 000 1 000

Iordningställande av industrimark 3 000

Summa samhällsbyggnadsavdelningen 15 750 27 550 48 700

Övrigt tekniska servicekontoret

Bilar, maskiner och IT 300 300 300

Kostavdelningen, inventarier 500 500

Summa övrigt tekniska kontoret 300 800 800

Summa tekniska serviceförvaltningen 52 740 58 020 84 020

Barn- och utbildningsnämnden Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012

Brinellskolan, inventarier 1 500 1 500 1 500

Förskola/grundskola, inventarier 1 200 1 200 1 200

Pigalle, inventarier 615

Summa barn- och utbildningsnämnden 3 315 2 700 2 700

Kultur- och fritidsnämnden Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012

Biblioteket, IT och inventarier 150 150 150

Bibliotek/kultur konstnärlig utsmyckning Pigalle 300

Bibliotek, inventarier med anledning av tillbygg-nad/ombyggnad

4 035

Simhallen, storbildsskärm inkl klocka 260

Sim- och sporthall samt näridrottsplats centrum, ospecificerat

100 100 100

Skogsvallen, ospecificerat 100 100 100

Lövhult, ospecificerat 100 100 100

Maskiner o utrustning för samtliga anläggningar 600 600 600

Skogsvallen nytt garage 3 000

Skogsvallen, dränering av fotbollsplaner 500

Skogsvallen, omklädningsrum hockey, gym, för-råd

200 200

Skogsvallen, ishockeysarg 1 200

Näridrottsplater mindre orter 250 250

Badplatser, tillgänglighetsanpassning 100 100 100

Skogsvallen, renovering av fotbollsläktare 600

Utveckling befintliga näridrottsplatser 100 100

Skogsvallen, ombyggnad inomhus omklädnings-rum fotboll

1 900

Skogsvallen, ismaskin bandy 1 000

Mariasalen 1 000

Summa kultur- och fritidsnämnden 8 395 8 700 1 250

Kommunstyrelsen Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012

Reservelkraft, mobila 1 000 1 000 1 000

Stadshusets baksida 350

Utrustning webbsändningar 200

Utveckling av tätorter (Forserum 2010) 1 000 1 000 1 000

Stadskärneutveckling 2 000 2 000

Summa kommunstyrelsen 4 550 4 000 2 000

Summa 69 000 73 420 89 970

Antal anställda Mätdatum 2009-11-01 (Antal årsarbetare)

Antal månadsanställ-da (totalt)

Antal tillsvidare- anställda

Antal tidsbegränsade månadsanställda

Barn- och utbildnings-förvaltning

1 013 926 87

Individ- och familje-omsorgsförvaltning

70 65 5

Kommunledningskontor 91 86 5

Kultur- och fritidsförvaltning 44 38 6

Miljö och byggförvaltning 29 26 3

Omsorgsförvaltning 909 880 29

Teknisk serviceförvaltning 218 213 5

Totalt 2 374 2 234 140

Mätdatum 2008-11-01

(Antal årsarbetare)

Antal månadsanställ-da (totalt)

Antal tillsvidare- anställda

Antal tidsbegränsade månadsanställda

Barn- och utbildnings-förvaltning

1 048 953 95

Individ- och familje-omsorgsförvaltning

98 86 12

Kommunledningskontor 83 78 5

Kultur- och fritidsförvaltning 51 44 7

Miljö och byggförvaltning 33 29 4

Omsorgsförvaltning 933 808 125

Teknisk serviceförvaltning 198 194 4

Totalt 2 444 2 192 252

Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte.

Ur ett peronalpolitiskt perspektiv är tendensen mycket positiv. Den offentliga sektorn är ofta kritiserad för att utnyttja systemet med tidsbegränsade anställningar. Eftersom vi har ett permanent behov av vikarier borde dessa kunna få tillsvidareanställningar. I statistiken ovan framgår tydligt att den minskning som skett under året varit en minskning av de tidsbegränsade anställningarna. I praktiken innebär det att våra vikarier har en tillsvi-dareanställning i grunden.

En förändring av individ- och familjeomsorgen har inneburit att viss verksamhet och en del personalresurser har flyttats från individ- och familjeomsorgen till kommunledningskontoret och omsorgsförvaltningen. En organisationsförändring har genomförts mellan barn- och utbildningsförvaltningen och tekniska serviceför-valtningen. 18 personer som tidigare arbetade i förskoleköken har flyttats till tekniska serviceförvaltningen. I nämndernas berättelser redovisas det antal årsarbetare som ligger till grund för beräkningen av personalkost-naden.

Arbetad tid och frånvaro

(Antal timmar) 2008-11-01

2009-10-31

2007-11-01

2008-10-31

Arbetad tid

Månadslön, faktisk tid 3 310 181,90 3 402 218,02

Timlön 320,93 143,50

Fyllnadstid 70 840,36 73 917,43

Övertid 7 281,48 7 375,82

Totalt 3 388 624,67 3 483 654,77

Frånvaro

Semester 373 649,76 378 190,48

Ferie/Uppehåll 154 403,25 145 091,95

Sjukdom 275 010,76 307 200,78

Föräldrarledighet 184 731,16 216 621,47

Vård av sjukt barn 21 955,58 21 438,42

Övrig frånvaro 198 722,08 204 050,59

Totalt 1 208 472,59 1 272 593,69

Befolkningsprognos Nässjö kommuns totala befolkning var 29 511 personer den 31 december 2008. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att minska åren fram till 2016 och därefter öka fram till 2018. Koncernpilens mål för befolkningsutvecklingen är en ökning med 50 invånare. Detta förutsätter aktiva åtgärder inom samtliga strate-giområden.

Antalet födda barn förväntas ligga på en relativt oförändrad nivå under prognosperioden. Antalet döda förvän-tas sjunka under prognosperioden. Enligt prognosen väntas födelsenettot (födda minus döda) gå från en nivå på minus 65 personer 2009 till en nivå på minus 19 personer 2018.

Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) förväntas vara negativt 2010 och 2011. 2013 och 2014 förväntas flyttningsnettot vara plus minus noll. Från 2015 och framåt så är flyttningsnettot positivt. Antalet inflyttade till kommunen förväntas öka något under prognosperioden. Utflyttningen förväntas öka något fram till år 2014 för att sedan stagnera åren därefter. Flyttningsnettot förväntas vara som lägst 2011 med minus 11 personer och som högst 2009 och 2018 med plus 50 personer.

Barn och ungdomar Antalet nollåringar förväntas ligga på en oförändrad nivå de kommande åren. Under prognosperioden förväntas antalet barn mellan 1-5 år minska inledningsvis för att sedan öka mot slutet av perioden. Åren runt 1990 föd-des det många barn som nu befinner sig i grundskolan. Det föddes i snitt 414 barn per år under åren 1989-1993 och sedan dess har antalet nyfödda varierat mellan 266 och 386 barn per år. I takt med att de stora årskul-larna passerar genom skolsystemet förändras elevantalet vilket ställer höga krav på flexibilitet i skolplaneringen.

Yrkesverksamma Under prognosperioden förväntas antalet unga vuxna som lämnar gymnasieskolan att inledningsvis öka för att sedan minska något mot slutet av prognosperioden. Många av dessa kommer förmodligen att söka sig till andra orter för utbildning och arbete. Antalet 25-39 åringar förväntas minska fram till 2014 för att därefter öka igen till 2018. Antalet 40-64 åringar förväntas minska med 322 personer under prognosperioden.

Seniorer, 65 år och äldre När andelen äldre i befolkningen ökar kommer sannolikt efterfrågan på vård och omsorg att öka, men förmod-ligen endast i en begränsad omfattning fram till 2016. Detta eftersom många pensionärer kommer att vara i 65-70 års ålder då behov av vård och omsorg är relativt begränsad. Det är framförallt efter 80 års ålder som beho-ven av vård och omsorg ökar. Under prognosperioden förväntas antalet personer mellan 65-79 år i kommunen att öka med 731 personer, från 3 950 personer till 4 681 personer, mellan 2008 och 2018. Antalet 80 år och äldre förväntas minska med 313 personer under prognosperioden.

Befolkningsförändring för Nässjö kommun 2009-2018 År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Förändring

2009 29 496 303 368 -65 1 240 1 190 50 -15 2010 29 433 305 364 -59 1 200 1 203 -3 -62 2011 29 367 306 360 -54 1 200 1 211 -11 -65 2012 29 320 306 356 -50 1 220 1 216 4 -46 2013 29 276 306 352 -46 1 220 1 220 0 -46 2014 29 235 307 347 -40 1 220 1 220 0 -40 2015 29 215 308 342 -34 1 230 1 216 14 -20 2016 29 208 310 339 -29 1 230 1 208 22 -7 2017 29 226 310 334 -24 1 240 1 198 42 18 2018 29 256 311 330 -19 1 240 1 190 50 31

Befolkningsprognos för Nässjö kommun 2009-2018 Ålder 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

0 304 306 307 307 307 308 310 311 312 312 1-5 1 612 1 610 1 591 1 596 1 588 1 598 1 602 1 607 1 612 1 616 6 329 331 349 328 341 324 330 332 333 334 7-9 987 1 018 1 016 1 032 1 031 1 041 1 017 1 020 1 012 1 020 10-12 945 953 986 1035 1065 1064 1080 1079 1089 1067 13-15 1 170 1 064 1 020 1 001 1 009 1 041 1 087 1 116 1 116 1 131 16-18 1 361 1 354 1 310 1 207 1 111 1 073 1 056 1 064 1 095 1 137 19-24 2 255 2 301 2 321 2 374 2 393 2 348 2 273 2 201 2 154 2 101 25-39 4 704 4 623 4 547 4 514 4 495 4 489 4 520 4 557 4 577 4 613 40-64 9 807 9 776 9 760 9 704 9 678 9 652 9 614 9 562 9 544 9 485 65-79 3 950 4 038 4 146 4 235 4 317 4 401 4 478 4 555 4 604 4 681 80- 2 073 2 051 2 015 1 988 1 939 1 897 1 846 1 805 1 779 1 760 Totalt 29 496 29 433 29 367 29 321 29 275 29 235 29 215 29 208 29 226 29 256

Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av 1990-talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. År 2000 antog kommunfullmäktige en långsiktig vision för hur livet i Nässjö kommun ska te sig lagom till Nässjö stads 100-årsjubileum 2014. Denna vision kan du läsa här nedan.

Utifrån visionen har fem arbetsområden utkristalliserats som väldigt viktiga för kommunens fortsatta utveck-ling: Näringsliv, Attraktivitet/identitet, Kompetens, Kommunikationer och Offentlig service.

Varje år genomförs ett flertal aktiviteter inom samtliga kommunala förvaltningar som på olika sätt strävar mot den övergripande visionen och de fem strategiskt viktiga områdena.

Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fyra perspektiven ”meborgare”, ”ekonomi”, ”medarbetare” och ”verksamhet/utveckling”. Internt kallas metoden för styrpilen. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du på sidorna 39-165. Förutom de koncernövergripande målen har Nässjö kommun också mål för håll-bar utveckling som gäller samtliga nämnder och förvaltningar. Dessa hittar du på sidan 26.

Vision 2014 Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmå-ende kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindust-riella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och för mänskliga möten.

Näringsliv Nässjö kommun ska vara en kommun i vilket ett varierat och mångfacetterat näringsliv trivs och ut-vecklas. Ett öppet klimat och ett fritänkande sinne-lag, stöttat av professionella krafter, ger alla företag mod och möjlighet till expansiva framtidssatsningar i samklang med vår miljö – ett mönster och en struk-tur som lockar nya intressenter.

Attraktivitet/Identitet ”Borta bra, men hemma bäst” – är varje kommunin-vånares självklara syn på hembygden. På hemmaplan finns en god och säker livsmiljö, bra bostäder och möjlighet till individuell och hälsofrämjande rekrea-tion. Både liten som stor har goda kunskaper om, och en stark förankring i kommunen, vilket skapar trivsel, trygghet och en vilja till engagemang.

Kompetens Kunskap är nyckeln till framgång. Barn- och ung-domar i kommunen stöttas och lotsas till individuellt anpassade studier – ingen lämnas och hamnar på efterkälken. Ett brett utbud av utbildningar på grund- och påbyggnadsnivå i närområdet breddar både den enskildes valmöjligheter och vår bygds konkurrenskraft.

Kommunikationer I vår region färdas människa, vara och tanke enkelt och smidigt. Vårt kommunövergripande bred-bandsnät länkar samman och öppnar nya möjlig-heter. Såväl väg- som järnvägsnät i våra trakter är utvecklat och har en god standard som borgar för snabba och miljövänliga transporter såväl lokalt, regionalt som nationellt. God kollektivtrafikstan-dard för hela kommunen bidrar till att skapa en hel kommun.

Offentlig service Nässjö kommun är en organisation där alla anställ-da utför sitt arbete på ett professionellt sätt och med kunden/medborgarens bästa för ögonen. Det är god kvalitet på de tjänster/service vi levererar. Vi uppmuntrar och tillvaratar en öppen diskussion och ser gärna att människor engagerar sig och med tankar, idéer och faktiskt arbete tar ansvar för kommunens utveckling.

Kommunkoncernens mål 2010 Kommunstyrelsens mål och indikatorer är identiska med kommunkoncernens. På sidan 39 kan du läsa mer om vad kommunstyrelsen gör för att uppnå de koncernövergripande målen för 2010.

Medborgare Mål Indikator

Medborgaren i fokus Nöjda och engagerade medborgare utifrån nöjd medborgarindex och välfärdsindex

Befolkningsutveckling, >50 invånare

Attraktiv livsmiljö

Ökat handelsindex med en (1) procentenhet

Årlig redovisning från respektive nämnd/bolag angående dialog och tillgänglighet.

Rosa-mätning Ökad tillgänglighet och dialog

Redovisning av ”från fråga till svar”, 90 procent rätt svar av rätt person i rätt tid

Ekonomi Mål Indikator

Egen skattekraftsutveckling, minst i nivå med länssnittet

Resultatnivå 2010 minst 1 procent av skatter och bidrag. 2011 1,5 procent, 2012 2,0 procent

Soliditet 50 procent

God ekonomisk hushåll-ning

Självfinansieringsgrad av investeringar >90 procent

Jämför nyckeltal med andra jämförbara kommuner med samma struktur när det gäller kvantitet och kvalitet. Standardkostnaden ska ligga i intervallet +/-10 procent

Ökat fokus på verksamhe-tens resultat och effekter

Avstämning av måluppfyllelse i procent

Medarbetare Mål Indikator

Rätt kompetens med uppfylld kravspecifikation

Professionella medarbetare Bristkostnader, ständiga förbättringar, synliggöra tidsanvändningen i verksamhe-terna

Grad av fortbildning samt dess effekter

Sjukfrånvaro ska vara mindre än 6,0 procent

Medarbetar- och ledarindex öka med minst en (1) procentenhet Attraktiva arbetsplatser

Attityden till att arbeta i kommunen, >55 procent indexvärde

Verksamhet/utveckling Mål Indikator

Ökad effektivitet genom samverkan

Nämndsvis redovisning av aktiviteter, konsekvenser och vinster av samverkan

Grad av mångfald och integration

Välfärdsindikatorer Hållbar miljömässig, eko-nomisk och social utveck-ling

Uppnådda mål för hållbar utveckling.

Varierat näringsliv Minst fem tjänsteföretag etableras

Nässjö kommuns mål för hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling kommer att konkretiseras under 2010. Då kommer indikatorer för respektive område och mål att tas fram. Dessutom kommer en handlingsplan för respektive område att utformas.

Medborgare Område Mål

Hälsa & livskvalitet Medborgarna har god hälsa och en aktiv fritid

Barn och ungdomar har inflytande över sin vardag

Trygghet & säkerhet Medborgarna har en trygg och säker livsmiljö

Ungdomar har kunskap om sin livsmiljö

Energi & klimat

Medborgarna har goda förutsättningar att göra val som får positiv effekt på jordens klimat

Barn och ungdomar driver på utvecklingen för ett bättre klimat

Ekonomi Område Mål

Hälsa & livskvalitet

Förebyggande arbete inom hälsa och livskvalitet ger ekonomiska vinster i ett långsiktigt perspektiv

Trygghet & säkerhet

Förebyggande arbete inom trygghet och säkerhet ger ekonomiska vinster i ett långsiktigt perspektiv

Energi & klimat

Hög energieffektivitet i fastigheter och verksamheter innebär ekonomisk vinst

Medarbetare Område Mål

Hälsa & livskvalitet

Medarbetarna är friska och motiverade

Trygghet & säkerhet

Medarbetarna känner sig trygga i sin arbetsmiljö

Energi & klimat

Medarbetarna har goda förutsättningar att göra val som får positiv effekt på jordens klimat och föregår med gott exempel

Verksamhet/utveckling Område Mål

Hälsa & livskvalitet Livskvaliteten höjs genom ökad samverkan, delaktighet och inflytande

Trygghet & säkerhet Tryggheten och säkerheten ökar genom samarbete kring förebyggande åtgärder

Energi & klimat Konsekvenserna för kommande generationer vägs in i allt arbete med energi- och klimatfrågor

Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag Finansiering De finansiella målen i budget 2010 fastställs.

Resultatet ska i genomsnitt motsvara minst en procent av skatter, generella stats- och utjämningsbidrag. På sikt ska resultatet motsvara två procent.

Eget kapital ska 2010 ha ökat med 30 miljoner kronor (räknat från 2008)

I genomsnitt 2009-2012 investerar Nässjö kommun för 50 miljoner kronor netto om året, vilket innebär ökade kapitalkostnader på cirka 5 miljoner kronor per år.

Skattefinansiering av investeringarna ska uppgå till 90 %

Skattesatsen 2010 fastställs till 21,78 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Nässjö kommuns resultat för 2010 fastställs till 13,4 miljoner kronor.

Kommunstyrelsen har rätt att under 2010 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 10 miljoner kronor med hänvisning till upprättad finansieringsbudget och att behov av upplåning eventuellt kan uppstå i samband med ombudgetering av 2009 års investeringsbudget.

Kommunledningskontoret har under 2010 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året.

Taxehöjningar finns i omsorgsnämndens verksamhet.

För nämnderna gäller Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-26 innebär att personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 40,13 procent under 2010, vilket minskat nämndernas kostnader och ramar med cirka 2,1 miljoner kronor.

I ett tillägg till budgetbeslutet föreslås kommunfullmäktige under januari 2010 besluta att personalomkostnadspålägg uttas med 39,08 procent och att nämndernas ramar justeras/sänks i tilläggsbudget I/2010. Anledning är att kostnaden för avtalsförsäkringar blivit lägre.

Effektiviseringsvinster som uppkommer inom kost- och städverksamheten beräknade till 5 miljoner kronor 2010 resulterar i lägre priser för köpande förvaltningar. Ramarna minskas för förvaltningarna med detta belopp som ska användas för att öka underhållet i kommunens fastigheter efter prioritering som görs av fastighetsförvaltningen.

Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt.

I budgeten för 2010 har också budgetramarna för 2011 bearbetats. De kommer inte att behandlas under våren 2010 på annat sätt än att kapitalkostnader kommer att tillföras nämnderna. Om det skulle uppstå stora skillnader som känns angelägna för en diskussion om ramar så ska denna genomföras på samma sätt som tidigare.

Det är mycket viktigt att nämnderna redan börjar planera för anpassning till 2011 års budgetram. Redan vid bokslutsöverläggningarna i februari ska detta arbete ha inletts.

Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten 2010-2012 godkänns.

Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr 2010 2011 2012Kommunstyrelse 69 692 69 549 69 549


Centralt anslag 9 093 18 332 24 539

Budgetram för 2011 fastställs och plan för 2012 godkänns i princip. Plan för verksamheten 2013 är 2012 års plan uppräknad med 2,0 %.

Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 40,13 procent, anslaget är justerat till det lägre uttaget.

Förvaltningen får ramen sänkt med 61 000 kr 2010 (halvårseffekt) på grund av lägre priser på städtjänster. Samma belopp återläggs för att täcka ökad hyreskostnad som ska användas till ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten.

Utredningen kring hanteringen av statsbidrag för flyktingmottagning behandlas parallellt med budgetärendet och ramarna får justeras utifrån denna.

Försöket med anropsstyrd trafik permanentas från och med 2010-07-01 på linje 319 liksom på en av turerna på linje 314. Försöket med linje 313 avslutas på grund av få resenärer i förhållande till kostnaderna.

Så kallad särskild avtalspension får endast beviljas av kommunledningskontorets personalavdelning efter särskild prövning.

Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp:

Belopp i tkr 2010 2011 2012

Kommunstyrelse Utredning förskolor, lokalgenomgång

250

Ledarskapsprogram 500

Kommunblad/kommuntidning 150 150 150

Kommunstyrelse, bidrag/avgifter förändring jmf 2009 års anslag Regionförbundet 130 130 130

Samhällsbetalda resor 2 400 7 400 8 566

Nässjö Näringsliv 127 259 259

Höglandets kommunalförbund -142 -142 -142

(exkl. IT)

Övrigt 353 328 -838

Belopp i tkr 2010 2011 2012

Centralt anslag att eventuellt omfördela Utbyggnad Pigalle 2 000 7 000 7 000

Effektivare upphandling 0 0 0

Driftskostnader 2011-2012 för

investeringar 1 842 8 581 14 788

BAS-/lönesatsning (utöver tidigare)

1 000 1 000 1 000

Arbetsmarknadsåtgärder 3 000 1 000 1 000

Projekt organisationsutveckling 1 000 500 500

Övrigt 251 251 251

I 2010 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet (inklusive resultatenhet).

Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas enligt redovisning, se tjänsteskrivelse om förslag till driftbudget 2010 daterad 2009-10-06.

Nämnden får i uppdrag…

att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att genomföra aktiviteter utifrån styrkort för hållbar utveckling och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.

att bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet.

att lämna nämndens fastställda internbudget till kommunledningskontorets ekonomiavdelning senast den 31 januari 2010.

kommunledningskontorets ekonomiavdelning får i uppdrag att under året göra tekniska justeringar mellan nämnderna efter samråd.

att utreda kostnader och tänkbara aktiviteter i syfte att minska ungdomsarbetslösheten. Utredningen ska visa om det är möjligt att halvera denna inom ett år och få bort den inom 2 år. Detta ska ske utifrån kommunens roll och i samarbete med arbetsförmedlingen. I uppdraget ingår att presentera en handlingsplan utifrån nämnda utredning. Uppdraget ska avrapporteras i kommunstyrelsen under våren 2010.

Inkomna handlingar Utvärdering av försök med anropsstyrd trafik

Skrivelser med olika förslag/yrkanden har lämnats till budgetkommittén av de SKTF, Kommunals sektion 12, Akademikerförbundet SSR, LR och Lärarförbundet (se tjänsteskrivelse om förslag till driftbudget 2010 daterad 2009-10-06).

Barn- och utbildningsnämndens driftsbudget Barn- och utbildningsnämndens styrpil är en kombination av pil och skolplan. Kommunfullmäktige har tidigare i år antagit skolplanen och denna innehåller mål som gäller för 2010.


Belopp i tkr 2010 2011 2012 562 420 558 397 558 397



Förvaltningen får ramen sänkt 2010 med sammanlagt 3 214 000 kr på grund av lägre priser på kost- (1 834 000 kr på 3 månader) och städtjänster (1 380 000 kr på 6 månader). Samma belopp återläggs för att täcka ökad hyreskostnad som ska användas till ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten.

När kommunen får statsbidraget för utvidgat vaccinationsprogram inom skolhälsovården skall detta tillföras barn- och utbildningsnämnden.

Kommande riksdagsbeslut angående obligatorisk rektorsutbildning får anses ingå i anslaget.

Då statsbidraget för barn som avvisas eller utvisas ingår för fjärde året i rad i budgetpropositionen för 2010 behåller barn- och utbildningsnämnden anslaget.


Inför kommande budgetarbete inarbetas målsättningen att under en period på tre år öka lärartätheten i grundskolan så att den når riksgenomsnittet med prioritering av årskurs 3 och nedåt. Barn- och utbildningsnämnden påbörjar genomförandet av den av nämnden beslutade åtgärdsplanen inom ramen för tilldelade resurser.


Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp:

Belopp i tkr 2010 2011 2012Barnomsorgspeng 700 700 700

Verksamhetsförstärkning 1 000

Kommunerna kommer att tillföras statsbidrag till följd av konsekvenserna av ny skollag 2011 samt under 2012 minskade anslag till följd av högre krav på ny gymnasieskola. Detta ingår inte.

I 2010 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet.

Svar på de fackliga organisationernas skrivelser lämnas under rubriken kommunstyrelse.

Nämnden får i uppdrag… att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och

bokslut.




Inkomna handlingar Protokoll från barn- och utbildningsnämnden 2009-09-03 § 123

Individ- och familjeomsorgsnämndens driftsbudget Individ- och familjeomsorgsnämndens förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns.


Belopp i tkr 2010 2011 2012 92 576 92 781 92 781



Förvaltningen får ramen sänkt med 4 000 kr 2010 (halvårseffekt) på grund av lägre priser på städtjänster. Samma belopp återläggs för att täcka ökad hyreskostnad som ska användas till ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten.




Belopp i tkr 2010 2011 2012Ekonomiskt bistånd 6 800 6 800 6 800

Handläggare ekonomisektionen 600








Inkomna handlingar Protokoll från individ- och familjeomsorgsnämnden 2009-08-25 § 317

Kultur- och fritidsnämndens driftsbudget Kultur- och fritidsnämndens förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns.


Belopp i tkr 2010 2011 2012 44 770 44 467 44 467



Förvaltningen får ramen sänkt 2010 med 97 000 kr (halvårseffekt) på grund av lägre priser på städtjänster. Samma belopp återläggs för att täcka ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten.


Kommentarer Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp:

Belopp i tkr 2010 2011 2012Programverksamhet Pigalle 200 200 200



Nämnden får i uppdrag… att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och bokslut.




att bereda ansökan från Nässjö SKI inför ställningstagande, i uppdraget ingår att undersöka om de tillstånd finns som behövs för igångsättning av projektet konstsnöanläggning i Lövhult (bland annat kommunalt naturreservat, vattendom)

Inkomna handlingar Protokoll från kultur- och fritidsnämnden 2009-08-26 § 57

Ansökan från Nässjö SKI om investeringsbidrag för konstsnöanläggning i Lövhult (inkommen 2009-09-21)

Miljö- och byggnadsnämndens driftsbudget Miljö- och byggnadsnämndens förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns. Driftsbudgeten för 2010 fastställs till

Belopp i tkr 2010 2011 2012 13 351 13 446 13 446



Förvaltningen får ramen sänkt 2010 med 22 000 kr (halvårseffekt) på grund av lägre priser på städtjänster. Samma belopp återläggs för att täcka ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten.




Miljö- och byggnadsnämnden får i uppdrag…





Inkomna handlingar Protokoll från miljö- och byggnadsnämnden 2009-08-26 § 194

Omsorgsnämndens driftsbudget Omsorgsnämnden förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns.


Belopp i tkr 2010 2011 2012 430 131 429 061 429 061


Hyran för samtliga boenden inom omsorgsnämndens ansvarsområde höjs med tre procent från och med 1 januari 2010.

Omsorgsnämndens måltidspriser höjs något. Från och med 1 januari 2010 blir en måltid två kronor dyrare. Ett abonnemang av samtliga måltider höjs från 3 140 kronor till 3 340 kronor per månad.


Förvaltningen får ramen sänkt 2010 med sammanlagt 1 520 000 kr på grund av lägre priser på kost- (1 500 000 kr på 3 månader) och städtjänster (20 000 kr på 6 månader). Samma belopp återläggs för att täcka ökad hyreskostnad som ska användas ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten.



Belopp i tkr 2010 2011 2012Verksamhetsförstärkning 6 000 6 000 6 000


I budgetpropositionen kommer kommunerna 2011 att tillföras anslag för stöd till anhöriga inom äldre- och handikappomsorgen. Detta ingår inte.







Inkomna handlingar Protokoll från omsorgsnämnden 2009-08-24 § 110

Tekniska servicenämndens driftsbudget Tekniska servicenämnden arbetar med att revidera styrpilen och förhoppningen är att detta är avslutat i början på november.


Belopp i tkr 2010 2011 2012 60 727 56 471 56 471



Förvaltningen får ramen sänkt 2010 med 83 000 kr (halvårseffekt) på grund av lägre priser på städtjänster. Samma belopp återläggs för att täcka ökad hyreskostnad som ska användas till ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten.

Fastighetsförvaltningen får utökade resurser 2010 om fem miljoner kronor sammanlagt från förvaltningarna till ökat fastighetsunderhåll i kommunens fastigheter där prioritering av underhållet görs av fastighetsförvaltningen. Detta förutsätter effektivisering inom kost- och städverksamheten.



Belopp i tkr 2010 2011 2012Asfaltanslag 3 500

Energianalys -1 000 -1 000 -1 000



Nämnden får i uppdrag… att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och

bokslut.




Inkomna handlingar Protokoll från tekniska servicenämnden 2009-08-27 § 88

Övriga styrelser och nämnders driftsbudget Överförmyndarnämndens förslag till styrpil för verksamheten 2010 godkänns.


Belopp i tkr 2010 2011 2012Överförmyndarnämnd 1 957 1 873 1 873

Valnämnd 300 10 10

Revisorernas anslag fastställs av kommunfullmäktige efter förslag från presidiet (beräknat till 1 040 tkr 2010 och 1 049 tkr år 2011-2012).





Belopp i tkr 2010 2011 2012

Utbildningsanslag (öfn)

100


Överförmyndarnämnden får i uppdrag… att genomföra planerade aktiviteter i nämndens styrpil och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport och

bokslut.


Kommunens revisorer, valnämnden och överförmyndarnämnden får i uppdrag…



Inkomna handlingar Protokoll från överförmyndarnämnden 2009-08-20 § 192

Protokoll från överförmyndarnämnden 2009-10-01 § 206 om utökad budget 2010 för utbildning av ställföreträdare samt konsulthjälp

Kommunstyrelse Ordförande: Bo Zander (S) | Förvaltningschef: Jan Sundman

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämndverksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Personalkostnader 38 739 46 670 46 137 46 726 46 726

Övriga kostnader 43 838 62 248 76 645 75 913 75 913

Summa kostnader 82 577 108 918 122 782 122 639 122 639

Intäkter 19 074 40 388 53 090 53 090 53 090

Nettokostnad 63 503 68 530 69 692 69 549 69 549

Antal årsarbetare 83 89 83 83 83

Kronor per invånare 2 152 2 327 2 362

Exklusive resultatenheten Telefoni från 2010, 2008-2009 exklusive IT-avdelningen. I ram 2011-2012 är beräknade personalkostnader inte fullt finansierade. Personalkostnader inklusive personalomkostnadspålägg 40,13 procent.

Verksamhet Budgetförslaget innefattar politisk verksamhet, kommunledning, kommunledningskontor, fyra redovisningsen-heter och en resultatenhet. Redovisningsenheterna har budgetanslag men även stor del externa intäkter. Resul-tatenheten finansieras helt genom intäkter. Budgeterings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande:

Kommunfullmäktige/kommunstyrelse

Kommunledning/projekt

Informations- och sekretariatsavdelning

Planerings- och utvecklingsavdelning

Medborgarkontor

Personalavdelning

Ekonomiavdelning

Hälsoråd

Redovisningsenheter

Nässjö Turistbyrå

Konsument-/budgetrådgivning

Nässjö Lärcenter

IT, (IT-drift överförs till Höglandets kommunalförbund från 2010)

Resultatenhet

Telefoni

Mål 2010 Medborgare Mål Indikator Aktiviteter/handlingsplan

Medborgaren i fokus Nöjda och engagerade med-borgare utifrån nöjd medbor-garindex och välfärdsindex.

Medborgarhus

Turiststrategi

Kommuntidning

WebbTV- fullmäktige

Befolkningsutveckling, >50 invånare

Attraktiv livsmiljö

Ökat handelsindex med en (1) procentenhet

Utveckling av Nässjö centrum/ ta fram visionspro-gram med beskrivning av stadskärnan

Utveckling av kransorter / påbörja arbetet och starta aktiviteter i Forserum

Årlig redovisning från respek-tive nämnd/bolag angående dialog och tillgänglighet.

Rosa-mätning Ökad tillgänglighet och dialog

Redovisning av ”från fråga till svar”, 90 procent rätt svar av rätt person i rätt tid

Rosamätning med ny teknik

Nya öppettider på medborgarkontoren

Telestrategi

Klarspråk

VERKAN – verksamhetsbaserad arkivredovisning

Ekonomi Mål Indikator Aktiviteter/handlingsplan

Egen skattekraftsutveckling, minst i nivå med länssnittet

Resultatnivå 2010 minst 1 procent av skatter och bidrag. 2011 1,5 procent, 2012 2,0 procent

Soliditet 50 procent

God ekonomisk hus-hållning

Självfinansieringsgrad av investeringar >90 procent

Arbeta för ett varierat näringsliv

Effektiviseringsåtgärder

Utbildningsinsatser

Skapa balanserad investeringsnivå i kombination med ett positivt reslultat

Jämför nyckeltal med andra jämförbara kommuner med samma struktur när det gäller kvantitet och kvalitet. Stan-dardkostnaden ska ligga i intervallet +/-10 procent

Ökat fokus på verk-samhetens resultat och effekter

Avstämning av måluppfyllelse i procent

Verksamhetsuppföljning

Uppdatering av ekonomihandbok inklusive system-dokumentation

Nytt rapportsystem för statistik för SCB, räken-skapssammandrag

Stödsystem för Pilen

Medarbetare Mål Indikator Aktiviteter/handlingsplan

Rätt kompetens med upp-fylld kravspecifikation

Professionella med-arbetare

Bristkostnader, ständiga förbättringar, synliggöra tidsanvändningen i verksam-heterna

Nya riktlinjer för rekrytering

Inventering av kompetens

Projektmetodik/projektutbildning

Genomföra ledarutvecklingsprogram för alla chefer

Införa mentorskap light för nyanställda chefer

Verksamhetskopplade chefskontrakt

Kompetensutveckling, basvärdering, lönestruktur

SNIKKE till alla

SNIKKE – utveckling av rapportverktyg och eko-nomi

Revidering av säkerhetspolicyn

Översyn och utveckling av nämndhandboken

Översyn av politikerarvoden

Grad av fortbildning samt dess effekter

Sjukfrånvaro ska vara mindre än 6,0 procent

Medarbetar- och ledarindex öka med minst en (1) pro-centenhet

Attraktiva arbetsplat-ser

Attityden till att arbeta i kommunen, >55 procent indexvärde

Ta fram en mall för individuella utvecklingsplaner, inledningsvis för chefer

Erbjuda önskad sysselsättningsgrad

Medarbetarenkät

Nässjö lärcenters ledningsgrupp ska fastställa mål som bland annat inkluderar hur man på bästa sätt nyttjar kompetensen hos medarbetarna

Uppföljning av mångfaldsplanen

Pensionspolicy

Verksamhet/utveckling Mål Indikator Aktiviteter/handlingsplan

Ökad effektivitet genom samverkan

Redovisning nämnd för nämnd av aktiviteter, konse-kvenser och vinster av sam-verkan

Riktlinjer för projekt angående organisationsutveck-ling

Samverka och driva utbildningsprojekt med om-sorgsförvaltningen

Samverka med vänorterna

Utbilda näringslivet i kommunal upphandling

Projekt med högskolorna; ERUFF och IHH

Ny verksamhetsbaserad IT-strategi

IT i vården

Grad av mångfald och integ-ration

Välfärdsindikatorer Hållbar, miljömässig, ekonomisk och social utveckling

Uppnådda mål för hållbar utveckling.

Uppföljning av kommunens systematiska arbetsmil-jöarbete

Ta fram riktlinjer för rök- och snusfria arbetsplatser

FairTrade Nässjö, omdiplomering

Hållbar utveckling – ta fram bostadsförsörjnings-program

Integrationsprojekt; Somalia och Värdegrund

Översyn av riktlinjer för rehabilitering

Varierat näringsliv Minst fem tjänsteföretag etableras

Slutföra signalprojekt – Logistic Park i Gamlarp

Politisk verksamhet Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Bokslut 08 Budget 09*

Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)


Övriga kostnader 703 494 512 512 512

Nettokostnad 4 122 3 684 3 702 3 702 3 702

*Internbudget 2009

Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Kommunfullmäktige 931 788 792 792 792

Kommunstyrelse 3 179 2 896 2 910 2 910 2 910

Nettokostnad 4 110 3 684 3 702 3 702 3 702

Ledamöter KF 57 57 57 57 57

Ledamöter KS 13 13 13 13 13

*Internbudget 2009

Verksamhetsbeskrivning Verksamheten finansierar bland annat kommunfullmäktiges sammanträden, vänortsutbyte, bidrag till närradi-on, kommunalrådsarvoden, kommunstyrelsens och utskottens sammanträden, parlamentariska nämndens sammanträden, utbildnings-/kurskostnader med mera.

I kommunstyrelsens budget ingår även medel till vissa samarbetsprojekt. Pengar för projektet Ung Demokrati ryms också inom kommunstyrelsens ram.

Verksamhetsförändringar 200 tkr för webbsändningar med bild från kommunfullmäktigesammanträden ingår i investeringsbudget 2010.

Kommunledning/projekt Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 3 011 3 244 3 269 3 269 3 269

Intäkter 329

Nettokostnad 2 682 3 244 3 269 3 269 3 269

Antal årsarbetare 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0

*Internbudget 2009


(Belopp i tkr)

Personalkostnader 318 0 750 750 750


Summa kostnader 1686 2 750 2 500 2 500

Intäkter 81 120 120 120

Ledningsresurs verks 082 424 424 424

Nettokostnad 1 940 1 686 2 206 1 956 1 956

*Internbudget 2009 Justering av ram p.g.a. sänkt internränta (106 tkr).

Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret ansvarar för att samordna mellan kommunens förvaltningar, strategiska frågor, sam-arbete med andra kommuner samt övriga för kommunen centrala projekt.

Kommunledningen är involverade i insatser mot de utredningsområden av strategisk karaktär som kommunsty-relsen har beslutat om. Exempelvis medverkar kommunledningen i olika konstellationer för att utveckla Logis-tic Park Nässjö och Gamlarps industriområde, hållbar utveckling samt planeringen för utvecklingen av stads-kärnan. Kommunledningen samordnar också arbetet i kommunkoncernen genom Örnen i Nässjö AB. Ett nära samarbete sker också med Nässjö Näringsliv AB när det gäller företagsetableringar samt insatser mot befintliga företag. I samverkan med miljö- och byggkontoret arbetar också kommunledningskontoret för att skapa ny eller lämplig mark för industrietableringar i kommunen.

I nätverket Stambanan.com är Nässjö kommun en aktiv och drivande part. Nätverket engagerar sig i utveck-lingen av det svenska järnvägsnätet, främst Södra stambanan och anslutande banor. Här är Guldlänken, järn-vägsförbindelsen mellan Nässjö och Jönköping, ett prioriterat objekt.

För att utveckla regionen ytterligare är kommunledningskontoret dessutom delaktiga i utvecklingen av Torsvik-sområdet söder om Jönköping och den infrastruktur som omger området. Detta tar sig även i uttryck genom att kommunledningen har varit engagerad i en utbyggnad av väg 40 (tidigare väg 31) där vi nu glädjande nog kan konstatera att invigningen av byggnationen av den nya vägen har ägt rum.

Centrumutveckling sker i såväl Nässjö tätort som kommunens kransorter i samverkan med kommunens för-valtningar. Tillsammans med Nässjö Näringsliv AB driver kommunledningen på handelsplatsutvecklingen i kommunens större tätorter.

Kommunledningen ansvarar för införandet av verksamhetsstyrning genom Pilen i Nässjö kommunkoncern. Modellen är nu införd som en naturlig del i kommunens planerings- och uppföljningsarbete.

Verksamhetsförändringar Från- och med årsskiftet 2010 kommer IT-verksamheten att överföras till Höglandets kommunalförbund och bedrivas i en gemensam organisation för de fem ingående kommunerna.

Kvar på varje enskild kommun finns ansvar för IT-säkerhetsprocessen, strategier och styrdokument, projekt och utredningar, behov av rådgivarfunktion samt att samordna processer kring verksamhetsutveckling och att samla ihop kommunens beställarroll i dialogen med Höglandets IT. Ansvar för IT-budget och telefonifunktion och system finns också kvar inom kommunens ansvarsområde. En IT-strateg tjänst inrättas som finansieras via IT-budget som inte överförs till Höglandets IT. Avtal har tecknats med Aneby kommun om köp av tjänst av en omfattning av 20 procent.

Ett anslag för utredning av förskolans behov av lokaler finns också inlagt med 250 tkr år 2010.

Kommunledningskontoret exklusive redovisningsenheter Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 38 863 41 803 42 292 41 792 41 792

Intäkter 1 891 1 738 1 793 1 793 1 793

Nettokostnad 36 972 40 065 40 499 39 999 39 999

Antal årsarbetare

*Internbudget 2009 Av personalkostnader avser 827 tkr2008 och 969 tkr 2009 feriepraktik


(Belopp i tkr)

Information/sekretariat 5 259 5 688 5 833 5 833 5 833

Planering/ Kommunikationer mm

709 2 177 2 033 2 033 2 033

Näringsliv/EU-projekt mm 927 1 137 1 347 1 347 1 347

Medborgarkontor 8 241 8 005 7 895 7 895 7 895

Telefonkatalogen 99 90 90 90 90

Feriepraktik 833 969 969 969 969

Personalenhet 6 712 7 345 7 401 7 401 7 401

Fackliga företrädare 2 885 2 856 2 976 2 976 2 976

Övergripande PA-åtgärder 947 865 1 365 865 865

Datakostnad PA-system mm**

1 903 1 900 1 886 1 886 1 886

Hälsoråd 55 50 50 50 50

Utbildning höglandskom-muner

-83 0 0 0

Ekonomienhet 6 484 7 437 7 100 7 100 7 100

Vaktmästeri 2 001 1 546 1 554 1 554 1 554

Nettokostnad 36 972 40 065 40 499 39 999 39 999

** Justering av ram p.g.a. sänkt internränta (24 tkr).

Verksamhetsmått Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Antal besök på Nässjö kommuns hemsida

269 427 280 000 300 000 300 000 300 000

Antal besök på medborgar-kontoret samt kostnad per kontakt (besök samt telefo-ni) *

50 822

152 kr/kontakt

53 000

151 kr/kontakt

53 000

151 kr/kotakt

53 000

151 kr/ kontakt

53 000

151 kr/kontakt

Antal besvarade telefonsam-tal

156 000 156 000 160 000 160 000 160 000

Kostnad per lönespecifika-tion

150 kr 150 kr 151 kr

Antal leverantörsfakturor/år 44 857 50 000 48 000 48 000 48 000

varav elektroniska/skannade 44 177 49 500 48 000 48 000 48 000

Antal kundfakturor/år 50 150 52 000 52000 52 000 52 000

varav E-fakturor kund/år 3 900 3 100 5 000 6 000 7 000

Autogiro kund/år 6 400 7 100 7 200 7 200 7 200

Avtalstrohet mot ramavtal** 85-100% 85-100 % 80-100 % 80-100 % 80-100 %

Kommentarer till verksamhetsmått

*Antalet telefonsamtal registreras automatiskt på server. Besöksstatistiken registreras manuellt, vilket kan innebära att statistiken inte är fullständig.

**En uppföljning avseende köptrohet mot ramavtal är framtagen där bokförda fakturor under andra kvartalet 2009 granskades för fem utvalda ramavtalsområden. Köptroheten var för den aktuella perioden för de valda ramavtalsom-rådena mycket hög eller relativt hög. Inköp enligt ramavtalen hade genomförts enligt följande: kontorsmateriel 72 procent möbler och inredning 85 procent, eldningsolja 100 procent, drivmedel 80 procent och förbands- och sjuk-vårdsmateriel 88 procent.

Mål för 2010 när det gäller avtalstrohet för de utvalda avtalsområdena föreslås för ramavtalsområde Kontorsmaterial att öka avtalstroheten till minst 80 procent och att behålla avtalstroheten för övriga För att kunna uppnå ovanstående mål kommer ytterligare informationsinsatser att behövas. Under hösten 2009 genomför inköpsenheten utbildning i inköp för samtliga ansvariga beställare i kommunen och direktkontakt kommer efter stickprovskontroller att tas med enskilda beställare som inte använder de avtal som är tecknade.

Verksamhetsbeskrivning Informations- och sekretariatsavdelningen Informations- och sekretariatsavdelningen ansvarar för den centrala administrativa processen från postöppning och diarium via ärendeberedning och protokollering till gallring och arkivering. Avdelningen biträder kom-munfullmäktige, kommunstyrelsen och dess två utskott, valberedning, valnämnd, parlamentarisk nämnd, tek-nisk servicenämnd, kultur- och fritidsnämnd samt överförmyndarnämnd.

Avdelningen ansvarar också för att ge medborgaren, och kommunens egen personal, möjligheter att hålla sig informerad om organisationen och dess arbete för att på så sätt ge alla möjlighet att delta i/påverka olika be-slutsprocesser. Några av kanalerna är vår hemsida samt vår personalportal SNIKKE. Därutöver är annons- och trycksaksproduktion samt service till/bevakning av media viktiga uppgifter.

Avdelningen är länken mellan Höglandets räddningstjänstförbund och kommunorganisationen i arbetet inför, under och efter större krissituationer.

Enheten har nio tjänster som innehas av lika många personer. Avdelningen säljer arbetstid till bland andra Höglandets räddningstjänstförbund, vilket ger en intäkt om ca 350 000 kronor.

Planerings-/utvecklingsavdelningen Avdelningen arbetar med frågor inom områden som hållbar samhällsutveckling, kommunikation, planering, näringsliv och landsbygd. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar, myndigheter och organisationer.

Det strategimöte som kommunfullmäktige håller i augusti 2009 kommer att peka ut vägen för kommunens arbete med Hållbar utveckling ur såväl ett socialt och ekonomiskt som miljömässigt perspektiv. Avdelningen kommer att samordna detta arbete som kommer att involvera såväl externa aktörer som hela kommunkoncer-nen.

I samarbete med Länstrafiken och länets övriga kommuner arbetar avdelningen för att så många som möjligt ska kunna åka med de kollektiva transporterna. Viktiga projekt som syftar till satsningar på både väg- och järn-vägssystemet är utveckling av kombiterminalen i Gamlarp och Baltic Tangent Logistics.

Andra aktuella projekt med strategisk inriktning är utvecklingen av Nässjö stadskärna i samarbete med stadens fastighetsägare och näringsidkare, utvecklingen av det s.k. Stadsparksstråket, där såväl villor som lägenheter och kulturliv ska utvecklas för att öka Nässjös attraktivitet. Här ingår utvecklingen av Pigalle där visionen är att skapa mer utrymme för konst, litteratur, upplevelser och möten.

Avdelningen kommer också att arbeta med framtagandet av utvecklingsplaner för kommunens kransorter. Vi-dare ingår Nässjö kommun i ett samarbete som främjar landsbygdsutveckling genom EU-projektet Leader inom landsbygdsprogrammet. I Leader samverkar den offentliga, ideella och privata sektorn i olika projekt. Samarbe-tet med Vetlanda, Sävsjö och Högsby pågår fram till 2013.

Nässjö kommun är sedan maj 2009 en Fairtrade City och avdelningen arbetar för att kommunens åtaganden följs upp och utvecklas.

Avdelningen arbetar också med strategiskt utredningsarbete i nära samverkan med andra avdelningar och för-valtningar vilket bl a innebär att bistå med beslutsunderlag, statistik och befolkningsprognoser.

Medborgarkontoret Avdelningen ansvarar för att ge samhällsinformation till kommunens invånare genom de fem medborgarkontor som finns i våra största kransorter samt i centralorten. Medborgarna kan få information via ett personligt besök, telefon, e-post, SMS, brev eller fax. Medborgarkontorets mål är att erbjuda invånaren ett brett utbud av sam-hällsservice via lokala medborgarkontor med generösa och kundanpassade öppettider. Avdelningen består också av turistbyrån, konsument- och budget/skuldrådgivning samt stadshusets reception.

Avdelningen har totalt 24 medarbetare varav 18 är samhällsvägledare.

Samhällsvägledarna lämnar information om det mesta som rör kommunens verksamhet. Medborgarkontoret har även goda kontakter med andra myndigheter och kan ofta hjälpa till med frågor som normalt inte hanteras av kommunen.

Ekonomiavdelningen Under ekonomiavdelningen finns förutom ekonomiadministration även inköpsfunktionen och vaktmästare för kommunledningskontoret och individ- o familjeomsorgen.

Inköpsverksamheten har fått en central roll vad gäller olika frågor i samband med inköp och upphandlingar. Genom samarbete med Höglandskommunerna har större upphandlingar genomförts och man har även ordnat utbildningar på hemmaplan.

Framåt kommer en stor utbildningsinsats göras i kommunen för att effektivisera alla former av inköp, och minska kostnaderna för inköpen, men också för att få bättre priser.

Idag kan allt för många handla i kommunens namn, detta måste tydliggöras: vem får handla och hur får man handla.

Vaktmästarorganisationen har ansvar för den samlade postgången både internt och externt. Ett projekt för att styra utskrifter till den mest ekonomiska skrivaren har inletts. Projektet drivs tillsammans med IT-avdelningen.

Ekonomiavdelningen svarar för den övergripande ekonomiadministrationen så som kassa, fakturering och fak-turahantering. Vidare ingår övergripande ekonomisk planering, budget- och flerårsplan, redovisning, uppfölj-ning, bokslut och finansieringsfrågor.

0,5 tjänst överförd till IT-avdelningen (374 tkr).

Personal- och löneavdelningen Övergripande mål för kommunens personalpolitiska arbete och därmed personalavdelningen redovisas i särskilt dokument. Hälsorådets arbete styrs av det folkhälsopolitiska programmet. Programmet utgår från kommunens vision och dess strategiska utvecklingsarbete.

Personalfunktionens uppgifter är lednings- och utvecklingsfrågor samt service till förvaltningarna i olika perso-naladministrativa frågor. Som ledningsfrågor räknas bland annat arbetet med att forma kommunens personal-politiska program, lönepolitik och chefsrekryteringar.

Inom utvecklingsområdet arbetar avdelningen med till exempel olika organisationsöversyner. Dessa sker på uppdrag av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Även internkonsultuppdrag tillsammans med berörd förvaltning förekommer. En viktig uppgift är att ge råd och stöd framför allt i arbetsrättsfrågor och ”svårare” personalproblem.

I arbetsmiljöarbetet under 2009 har utbildning erbjudits samtliga skyddsombud och chefer inom arbetsmiljö-området. En mer omfattande arbetsmiljöutbildning har också erbjudits nyanställda chefer och nyvalda skydds-ombud. Utbildningen har arrangerats av personalavdelningen tillsammans med de fackliga parterna. En mot-svarande satsning kommer att genomföras under 2010. En viktig del i arbetsmiljöarbetet är hälsofrågan, både det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet. Det pågår en fortsatt satsning inom dessa områden. Arbetet med rehabiliteringsfrågan har intensifierats mot bakgrund av de nya regler som införts i socialförsäkringssyste-met. Nya rutiner och nytt verktyg för att förbättra arbetet har tagits fram. Hälsa, välbefinnande och energi behövs för att prestera och göra ett bra jobb – både hemma och på arbetet. Att jobba förebyggande med frisk-vård är en medveten satsning som skall omfatta alla medarbetare, ett hälsofrämjande arbete som ger medarbeta-ren möjlighet att ta ett ökat ansvar för sin egen hälsa. Nässjö kommun skall vara en attraktiv arbetsplats där medarbetarnas hälsa och välmående ses som en viktig resurs både för den enskilde och för företaget.

Som ett ytterligare led i att få ett bra underlag för att skapa en bättre arbetsmiljö genomförde avdelningen under första delen av 2008 en medarbetarenkät omfattande alla anställda. Syftet med enkäten var att fånga upp hur våra anställda upplever sin arbetssituation och visa på våra styrkor och våra utmaningar. Medarbetarenkät är en viktig del i kommunens strävan att bli en attraktiv arbetsgivare. Under andra delen 2008 och 2009 har insatser-na inriktas mot de områden som undersökningen tar fram som våra förbättringsområden. Medarbetarenkäten genomförs på nytt under början av 2010.

Under 2009 pågår en översyn av de övergripande mål som styr personalområdet, kommunens personalpolicy. Parallellt arbetas särskilda riktlinjer för ledarskapet samt en handlingsplan med aktiviteter fram. Syftet är att utveckla och stärka kommunens ledare. Med start i december 2009 och under 2010 skall policyn och riktlin-jerna implementeras i organisationen och aktiviteterna genomföras enligt handlingsplan. Samtidigt med översy-nen av kommunens personalpolicy har ett nytt samverkansavtal arbetats fram tillsammans med kommunens

fackliga parter. Med start senhösten 2009 skall informationsinsatser göras för att stödja kommunens olika ar-betsplatser i arbetet med att utveckla samverkansformerna enligt avtalets intentioner. Arbetet med ny personal-policy och med att utveckla samverkan är också viktiga delar i ett stärkt medarbetarskap.

Under 2009 påbörjades ett arbete med att utvecklades rutinerna inom rekryteringsområdet. Arbetet fortsätter under 2010 och sker delvis tillsammans med kommunerna på Höglandet. Rekryteringsfrågan är en viktig del inom personalpolitiken inte minst utifrån ett långsiktigt rekryterings- och kompetensbehov. Vår omvärld blir alltmer komplex och förändringarna kommer allt snabbare. Därför är det viktigt med en fortlöpande anpass-ning av strategisk kompetensförsörjning både genom nyrekrytering och kompetensutveckling.

Personal- och löneavdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och förvaltning av personal- och lönesystemet.

Arbetet med och rutinerna kring kommunens PA- och lönesystem har utvärderats. Av utvärderingen framkom att behov fanns av fortsatt utveckling av systemet. Arbetet pågår och kommer att fortsätta under 2010. Aktuella utvecklingsområden 2010 är rekrytering, kompetens sam källrapportering av timanställda. Under 2009 i sam-band med att höglandskommunerna valde att teckna avtal med samma leverantör av PA- och lönesystem som Nässjö kommun har samarbetet i dessa frågor intensifierats. Sedan april 2009 handlägger kommunens löneex-perter även lönerna för NAVAB.

Anslag för företagshälsovård och jämställdhetsarbete ingår i avdelningens budget liksom kostnader för fackliga företrädare. Kostnader för fackliga förtroendemän består till största del av löner.

Hälsoråd Hälsorådet utgår från det folkhälsopolitiska programmet och dess handlingsplaner. Programmet utgår från delområdena: Alkohol, tobak och droger, demokrati, jämställdhet, livsstil och trygghet och säkerhet. Målgrup-perna är: Barn och ungdom, mitt i livet och seniorer. För varje målgrupp finns en arbetsgrupp som arbetar med genomförandet av handlingsplanerna. I detta arbete deltar både interna och externa aktörer. Arbetet innebär bland annat kartläggningar, uppföljningar, deltagande i olika samverkansprojekt, projektledning och informa-tion om olika folkhälsofrågor. Vid hälsorådets sammanträden bjuds olika företrädare in för att informera om vad de gör inom sina respektive områden.

Verksamhetsförändringar Informations- och sekretariatsavdelningen I samklang med budgetförsättningarna fortsätter arbetet med att utveckla nassjo.se. Bland annat kommer saj-tens tillgänglighet att ses över. Stort arbetsfokus kommer även att ligga på att vidareutveckla och förfina perso-nalportalen SNIKKE.

Våren 2009 genomfördes en enkätundersökning bland kommunens förtroendevalda angående den samlade administrativa politiska servicen. Utifrån resultatet kommer avdelningen att, tillsammans med övriga nämnd-administratörer, att dra igång ett antal förbättringsprojekt. Per 1 januari 2010 tar avdelningen över sekretariats-funktionen från Höglandets räddningstjänstförbund (post, diarium, sammanträdesapparat, arkiv samt informa-tion), vilket innebär att avdelningen ansvarar för sammanlagt elva sekretariat.

Kommunfullmäktige har beviljat ökat anslag med 150 tkr per år för kommunblad/tidning 2010-2012.

Medborgarkontoren Under slutet av första halvåret startade SMS till kommunen som en ny tjänst. I samma tid så byttes vår växel till ny version med bättre funktionalitet vilket ger samhällsvägledarna ett bättre verktyg för att ge en bra service till våra medborgare.

Under hela 2009 har ett arbete fortskridit tillsammans med Individ- och familjeomsorgsförvaltningen för att skapa bättre service samt för att kunna genomföra organisationsförändringar.

Från den 1/1 2009 tar medborgarkontoret hand om alla inkommande samtal till Nässjö kommun och en un-derväxel kunde då tas bort.

Från samma datum har också Höglandets Räddningstjänstförbunds växel flyttats från Vetlanda kommun till Nässjö kommun. I budgetförslaget är 0,4 tjänst överförd till konsument-/budgetrådgivning (155 tkr). För att

komma mer i fas med ram föreslås att öppettiderna minskas, vilket ger möjlighet att minska med en heltids-tjänst.

Ekonomiavdelningen Avdelningen gjorde under 2009 en utvärdering av ekonomistyrningen eller budgetprocessen. Utvärderingen visar att förbättringar behövs inom delaktighet, jämförelsetal och i viss mån utbildning. Ekonomiavdelningen kommer att bistå förvaltningarna i förbättringsarbetet. Resultatet visade att ledning och styrning, mål och styr-dokument samt rutiner och information hade otroligt höga värden. Detta beror till del på målstyrningsarbetet, Pilen.

Ekonomiavdelningen arbetar med ständig effektivisering av ekonomiadministrationen, troligen kan positiva effekter utvinnas genom gemensam upphandling av ekonomisystem och möjligheter till samordning av olika funktioner på Höglandet. Diskussionen har påbörjats.

Inköpsverksamheten ska genomföra en utbildningsinsats för att effektivisera inköpen - vem får handla i kom-munens namn och hur får man handla, detta är frågor som måste tydliggöras.

IT-chefstjänst på 50 % har varit budgeterad inom ekonomiavdelningen och anslaget överförs till resultatenhe-ten.

Kommunledningskontoret har en egen vaktmästarfunktion, två kontorsvaktmästare. De sköter dels kopiering och utskick av kallelser och protokoll, postgång internt och externt samt viss fastighetsskötsel. Delar av det som utförs borde kunna samordnas med övriga vaktmästarorganisationer.

Personalavdelningen Under 2010 pågår ett fortsatt arbete att utveckla rutiner och stöd i vardagen för kommunens chefer. För att få mer effektiva och kvalitetssäkrade processer kommer samverkan mellan kommunerna på höglandets personal- och löneavdelningar att fortsätta och kan på sikt leda till viss gemensam drift.

Arbete med att utveckla kommunens rutiner för strategisk kompetensförsörjning intensifieras.

Som ett led i arbetet med att utveckla ledarskapet inom kommunen kommer ett ledarutvecklingsprogram för samtliga chefer att genomföras med start hösten 2010. Syftet är att utveckla det personliga ledarskapet och stärka cheferna i deras ledarroll utifrån de krav och förväntningar som anges i de framtagna riktlinjerna för ledarskapet inom Nässjö kommun. Ett utvecklat ledarskap ligger till grund för ett aktivt medarbetarskap. Le-darutvecklingsprogrammet beräknas omfatta 6 halvdagar, antal deltagare till ca 120 chefer och kostnaden uppgå till 500 tkr. Anslag för ledarskapsprogram finns 2010.

Kommunstyrelsen har också fått i uppdrag att utreda kostnader och tänkbara aktiviteter i syfte att minska ung-domsarbetslösheten. Utredningen ska visa om det är möjligt att halvera denna inom ett år och få bort den inom 2 år. Detta ska ske utifrån kommunens roll och i samarbete med arbetsförmedlingen. I uppdraget ingår att presentera en handlingsplan utifrån nämnda utredning. Uppdraget ska avrapporteras i kommunstyrelsen under våren 2010.

Hyreskostnad för fackexpeditioner finns under anslaget från och med 2010, 120 tkr har överförts.

Projekt organisationsutveckling Syftet med projekt kring organisationsutveckling är att, genom de särskilda medel, som ställs till förfogande, utveckla Nässjö kommun och/eller de kommunala verksamheterna.

Projekt kring organisationsutveckling kan innebära att utveckla och pröva nya metoder att arbeta, för att för-bättra kvalitén i den kommunala organisationen. Det ska vara projekt som är gränsöverskridande, där samver-kan inom och mellan förvaltningarna ökar och resultatet får ett positivt genomslag inom hela kommunen.

Projekt och åtgärder som stärker Nässjö kommuns konkurrenskraft, utvecklar arbetsmetoder, kvalitetssäkrar organisationsutvecklingen, ökar gränsöverskridande samverkan och som långsiktigt bidrar till minskade kostna-der premieras.

I budgeten för 2010 (centralt anslag under kommunstyrelsen), har 1 miljon kronor antagits för projekt organi-sationsutveckling. Ansökningsärendena bereds av kommunledningskontorets ledningsgrupp och beslut fattas i Utskott 1. Ansökningstillfället sker 2 ggr per år. För åren 2011-2012 finns 500 tkr.

Redovisningsenheter

Nässjö turistbyrå Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)


Övriga kostnader 1 029 708 634 634 634

Summa kostnader 2 158 1 764 1 757 1 757 1 757

Intäkter 741 513 500 500 500

Nettokostnad 1 417 1 251 1 257 1 257 1 257

Ackumulerat resultat -527


Verksamhetsmått Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

Betjänade besök 10 506 9 200 9 300 9 300 9 300

Vår telefon 4 667 5 200 5 200 5 200 5 200

E-postärenden 2 546 2 900 3 000 3 000 3 000

*Internbudget 2009

Kommentarer till verksamhetsmått:

Antal betjänade besök januari till juni 2009 har varit 4001, en minskning med 12 procent jämfört med samma period 2008. Betjänade samtal per telefon har minskat med 18 procent till 1 898 och e-post har minskat med drygt 3 procent till 1154 jämfört med samma period föregående år.

Verksamhetsbeskrivning Nässjö turistbyrå, belägen i Resecentrum är en auktoriserad blå-gul turistbyrå enligt FörTurs (Föreningen Tu-rism i Sverige) auktorisationskrav. Turistbyrån är en redovisningsenhet med kommunalt budgetanslag och har tre helårsanställningar (2,5 tjänst). Under perioden juni-augusti arbetar två sommarvikarier. Verksamheten ska tillhandahålla ett brett och kvalitativt informationsmaterial till kommuninvånare, turister och företag, bemöta besökare med god service och ett gott värdskap samt arbeta aktivt för att utveckla och driva den lokala turism-utvecklingen.

På turistbyrån finns information om Nässjö, Småland och övriga Sverige på svenska, engelska och tyska. Via personliga besök, telefon och e-post får besökarna information om sevärdheter, evenemang och aktiviteter samt hjälp med att boka boende och paket. Turistbyrån säljer souvenirer och lokalt hantverk, evenemangsbiljetter, fiskekort m.m. och hyr även ut cyklar och flytvästar. Ett konferensrum finns tillgängligt i anslutning till lokalen och detta hyrs ut till mindre sällskap.

Förutom att bedriva en väl fungerande mottagningsservice arbetar turistbyrån för att utveckla den lokala tu-rismnäringen. En förutsättning för detta är ett nära och aktivt samarbete med företagen inom service- och be-söksnäringen, Smålands Turism m.fl. Tillsammans med dessa aktörer arbetar byrån för att på olika sätt lyfta turismfrågorna och stärka entreprenörerna inom branschen.

Verksamhetsförändringar I september 2009 påbörjas arbetet med att ta fram turismstrategi för Nässjö kommun. Under 2010 fortsätter arbetet och strategin beräknas vara klar den 1 oktober. Genom att fastställa en strategi för turismutvecklingen ökar förutsättningarna att bedriva ett effektivt, framgångsrikt och långsiktigt turistiskt arbete.

Konsument-/budgetrådgivning Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr

Personalkostnader 705 922 1 081 1 081 1 081


Summa kostnader 955 1 096 1 255 1 255 1 255

Intäkter 310 308 308 308 308

Nettokostnad 645 788 947 947 947

Ackumulerat resultat 70

Antal årsarbetare 2,00 2,00 2,00 2,00

*Internbudget 2009


Antal ärenden/kontakter

Konsumentrådgivning 2 034/2 116 2 500 2500 2500 2500

Antal kontakter/hushåll

Skuldsanering 824/112 700 700 700 700

Verksamhetsbeskrivning Målet är att erbjuda konsumentrådgivning och budget/skuldrådgivning av hög kvalitet och med god tillgäng-lighet.

Enheten bedriver konsumentrådgivning för kommuninvånare i Nässjö och enligt samarbetsavtal även för invå-nare i Aneby, Eksjö och Vetlanda kommuner. Under 2008 har även samarbetsavtal tecknats med Tranås kom-mun. Separat avtal finns sedan tidigare med Sävsjö om hjälp och stöd vid behov.

Budget- och skuldrådgivning erbjuds invånare i Nässjö kommun och genom avtal även till invånare i Aneby och Sävsjö kommuner.

På Konsument Höglandet i Nässjö arbetar tre personer, lokalmässigt finns verksamheten i samma lokaler som Medborgarkontoret i Nässjö. Samhällsvägledare avlastar viss konsumentrådgivning.

Höglandets kommunalförbund har en gemensam planeringsfunktion för konsumentvägledningarna och budget och skuldrådgivningarna på Höglandet samt beslutar om strukturen för samarbetet.

Fr.o.m. 2007 är Konsument Höglandet en redovisningsenhet med kommunalt budgetanslag.

Nässjö lärcenter Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 31 405 55 529 58 002 58 002 58 002

Intäkter 15 668 37 829 40 216 40 216 40 216

Nettokostnad 15 737 17 700 17 786 17 786 17 786

Ackumulerat resultat 2 662

Antal årsarbetare 19 19,7 19,25 19,25 19,25

*Internbudget 2009, från 2009 ingår flyktingmottagning.

Verksamhetsbeskrivning Nässjö lärcenter arbetar med vägledning, integration och utbildning.

Alla vuxna i Nässjö ska ges möjlighet att vidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och kunna få ett bra läge på arbetsmarknaden.

Nässjö lärcenter kommer under året att ha ca.1500 studerande fördelade på de olika utbildningsnivåerna och utöver dessa många presumtiva studerande via vägledning, marknadsföring och integration.

Under 2010 beräknas cirka 300 personer delta i introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare.

Till verksamheten knyts externa konsulter, utbildningsanordnare och projektledare.

Utbildning Svenska för invandrare genomförs av utbildningsföretaget Competens utbildning AB.

Det ökade antalet elever inom Sfi beror i allt väsentligt på det ökade antalet invandrare i kommunens flykting-mottagning.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) genomförs av Brinellgymnasiet.

Grundläggande vuxenutbildning genomförs av utbildningsföretaget Competens utbildning AB.

Gymnasial vuxenutbildning genomförs dels på Brinellgymnasiet, dels av de externa utbildningsanordnarna MiROi i-learning, MoA Lärcent-rum och Ultra Education. En begränsad del av verksamheten bedrivs av vuxenutbildningen i andra kommuner.

Fördelningen mellan allmänna och yrkesinriktade kurser är 30 respektive 70 procent.

Cirka 60 studerande från andra kommuner studerar på gymnasial nivå inom Nässjö lärcenter och cirka 10 studerande från Nässjö studerar i andra kommuner.

Kvalificerade yrkesutbildning (KY)/yrkeshögskoleutbildning (YH) Nässjö lärcenter genomför på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan utbildningar enligt följande:

Försäljning, handel och inköp (FHI) 80 p

Chefer och ledare inom handeln (CL), 40 p

Försäljning och marknadsföring (FM),40 p

Inköpare(I), 40 p

På uppdrag av och i samverkan med Tekniska Högskolan i Jönköping genomförs en KY-/Högskoleutbildning:

Produktutveckling med möbeldesign, 80 KY poäng/120 högskolepoäng (se nedan)

På uppdrag av Blekinge College Yrkeshögskola genomförs Psykatriutbildning, 80 poäng.

De utbildningar som är 40 p avslutas efter vårterminen 2010. Nya ansökningar lämnas under hösten 2009 och besked beräknas före årsskiftet.

Högskoleprogram/-kurser På Nässjö lärcenter finns möjligheten att läsa fristående högskolekurser på distans. Här kan man också låna lokaler för självstudier samt skriva tentor om man studerar via Nätuniversitetet. Nässjö lärcenter erbjuder under året en serie öppna föreläsningar från Högskolan i Kalmar och Växjö universitet.

På uppdrag av Högskolan i Jönköping genomförs följande program på Nässjö lärcenter:

Lärarprogrammet med inriktning förskola och fritidshem, genomförs i samarbete med Lärarhögskolan i Jönkö-ping (HLK)

Marknadsekonomprogrammet genomförs i samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping. (IHH)

Produktutveckling med möbeldesign (PUM) genomförs i samarbete med Jönköpings Tekniska Högsko-la(JTH).

Väglednings- och integrationsenheten Väglednings- och integrationsenheten ansvarar för studie- och yrkesvägledning för kommunens vuxna, samord-nar kommunens förgymnasiala och gymnasiala utbildningar samt ansvarar för det kommunala flyktingmotta-gandet.

Strategiområden Nässjö lärcenter fortsätter arbetet med strategiområdena Logistik, Trä och produktutveckling, Vård och omsorg samt de horisontella områdena miljö, entreprenörskap och internationalisering i enlighet med skolplanen, verk-samhetsplanen och den lokala arbetsplanen.

Verksamhetsförändringar Den nya organisationen för Nässjö lärcenter kommer att stärkas och struktureras för kommande arbetsuppgif-ter. Arbete kommer att läggas på att arbeta fram ”team-känsla” i de olika arbetsenheterna. Det ska göras genom bl.a. att arbeta in målen för kommunen (pilen) samt få ledningsgruppen för Nässjö lärcenter att fungera till-fredsställande.

Det kommer att sökas ett flertal nya yrkeshögskoleutbildningar under hösten 2009. Utfallet av dessa ansök-ningar kommer att påverka arbetet under 2010.

Samarbetet mellan Jönköpings Högskola och Nässjö lärcenter är också viktig för hur utvecklingen kommer att bli under 2010. Främst gäller det samarbetet med IHH och JTH.

En ny ansökan för yrkesvuxenplatser skall sökas under hösten 2009. Arbetsmarknadsläget borde ge ett ökat antal platser för kommunen.

När det gäller flyktingmottagandet under 2010 kommer det att påverkas av de förändringar som kommer under hösten 2009. Budgetmässigt kommer förändringar troligen från och med 2011.

Telefoni Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr

Personalkostnader 3 345 3 300 0 0 0


Summa kostnader 15 210 16 210 4 000 4 000 4 000

Intäkter 15 924 15 900 4 000 4 000 4 000

Netto 714 -310 0 0 0


Antal årsarbetare 7,5 7,5 0 0 0

*Internbudget 2009

2008-2009 avser IT och telefoni

IT Bokslut 08 Budget 09* Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr

Personalkostnader 3 345 3 300 0 0 0


Summa kostnader 15 210 16 210 9 729 9 729 9 729

Intäkter 15 924 15 900 10 153 10 153 10 153

Nettointäkt från 2010 (till-förs verks 030)

714 -310 424 424 424


Antal årsarbetare 7,5 7,5 0 0 0


Antal användare (Adm) 2 119 2 000 2000

Antal PC (Adm) 844 850 850

Antal PC (Utbildningsnät) 1 755 1 800 1800

Kostnad per adm PC-arbetsplats per år

16 000 16 000 16 000

Registrerade supportären-den, antal

2 422 2 300 2 400

Telefonsupport Helpdesk, antal

6 800 7 000 7 500

Kostnad per fast telefonan-slutning per år

4 960 4 960 5 000

Verksamhetsbeskrivning Kommunens IT-verksamhet har som mål att vara en strategisk resurs som har förtroende hos kommunens förvaltningar och bolag. Verksamheten skall stå rustad med kompetens och information för att möta kundernas behov och krav på förändringar. Processer och arbetssätt ska vara kvalitetssäkrade. Ur ett ekonomiskt perspektiv ska balans finnas mellan vad som ska utföras och tillgängliga resurser.

Verksamheten är organiserad i en redovisningsenhet och en resultatenhet från 2010

IT

Telefoni

IT omfattar nättjänster, serverdrift samt service till användare inom kommunens olika verksamheter. Kommu-nens IT-drift omfattar ett administrativt nätverk med 1680 användare (aug 2008) och 770 PC, ett utbildnings-nätverk med cirka 1500 skoldatorer för lärare och elever samt ett nätverk för telefoni med cirka 1250 anslutna telefoner. Det totala antalet servrar är 60 styck och antalet anslutna fastigheter är cirka 150.

Åtaganden och intäkter regleras genom årliga service- och supportavtal. Uppdragen förändras i takt med att nya system och ny teknik införs.

Verksamhetsförändringar IT 2010-01-01 kommer kommunens IT-drift att överföras till Höglandets Kommunalförbund och 7 personer (6,5 tjänster) inom IT avdelningen byter då arbetsgivare. En del av ledningsresursen för kommunens IT-verksamhet överförs inte. Resursen budgeteras från och med 2010 under kommunledning/projekt och inkluderar bl a kommunens beställaransvar för IT-tjänster från förbundet.

Ersättningen till förbundet för IT-drifttjänster är budgeterat till 9 729 tkr för 2010. Nässjö Affärsverks och Lindens IT-tjänster regleras direkt med Höglandets Kommunalförbund. Detsamma gäller Höglandets Rädd-ningstjänstförbund. De interna ersättningarna från förvaltningarna för IT är budgeterade till 10 154 tkr. 424 av dessa avser att täcka kostnaden för bl a "beställarkompetens" i kommunen.

Telefoni Kommunens telefoniverksamhet finns kvar inom kommunen. Kostnaden avser kostnader för växel, intern kommunikation och externa samtalsavgifter. Kostnaden täcks genom internprissättning. F n är denna 4 800 kronor per år och anknytning.

Löneökningar Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Personalkostnader 891 1 802

Finns i ram och plan 26 633 633

Differens 26 -258 -1 169

Investeringsbudget För reservelkraft (mobila) finns 1 000 tkr upptaget per år i budget, ram och plan. Investeringskostnad är inlagd.

För försköning av stadshusets baksida finns 300 tkr 2009 och 350 tkr 2010. Investeringskalkyl finns, drifts-kostnad inlagd.

200 tkr för webbsändningar med bild från kommunfullmäktigesammanträden finns i investeringsbudget 2010.

Under 2010 kommer åtgärder för utveckling av Forserums samhälle att planeras. Dessa åtgärder kan för 2011 budgeteras med ca 1 000 tkr.

Miljöarbetet (nämndens miljömål Agenda 21) Mål 2:1 Kommunens förvaltningar ska köpa in livsmedel enligt S.M.A.R.T.-modellen och bl.a. öka andelen ekologiska livsmedel till minst 10 procent senast 2010. (Målet på nationell nivå är 25 procent ekologiska livsmedel.)

Ansvarig: Chefen för omsorgsförvaltningen är ansvarig för att göra beställningen. Chefen för tekniska serviceför-valtningen och inköpssamordnaren på kommunledningskontoret är ansvariga för att göra upphandlingen av ekologisk mat. Chefen för tekniska serviceförvaltningen är även ansvarig för genomförandet och att redovisa statistik för berörd förvaltning på hur mycket ekologisk mat som köpts in och hur man arbetat efter S.M.A.R.T-modellen i övrigt.

Mål 2:5 Öka kunskapen hos dem som ansvarar för inköp och upphandlingar i kommunen om på vilket sätt man kan prioritera miljöanpassade varor och tjänster, senast 2012.

Åtgärd: Utbilda de som ansvarar för inköp och upphandling på förvaltningarna i miljö och miljöanpassad upp-handling.

Ansvarig: Inköpssamordnaren tillsammans med Agenda 21-samordnaren

Mål 3:1 Möjligheterna att gå eller cykla i Nässjö kommun ska kontinuerligt bli bättre.

Åtgärd: Ta fram en cykelkarta över Nässjö tätort senast 2010.

Ansvarig: Chefen för informationsavdelningen och mätkontorets chef

Mål 4:4 Från och med nästa upphandling av vitvaror och kylanläggningar ska bästa energiklass väljas inom kommunens verksamheter (klass AA).

Ansvarig: Inköpssamordnaren på kommunledningskontoret tillsammans med berörd förvaltningschef (förutom chefen för barn- och utbildningsförvaltningen).

Mål 5:3 Senast år 2010 ska 20 procent av bilarna som används i Nässjö kommuns förvaltningar vara miljöklassade och uppfylla miljöklass 2005 eller senare. (År 2007 hade 16 procent av bilarna miljöklass 2005.)

Åtgärd: Vid inköp eller leasing av fordon ska alltid miljöklassade fordon väljas, förutom i de fall då fordonen som ska inköpas ej finns i miljöklassat utförande.

Ansvarig: Respektive förvaltningschef i Nässjö kommun (förutom chefen för barn- och utbildningsförvaltning-en).

Mål 5:4 90 procent av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015.

Åtgärd: Köpa och leasa fordon som drivs med förnyelsebara bränslen.

Ansvarig: Respektive förvaltningschef (förutom chefen för barn- och utbildningsförvaltningen).

Inköpssamordnaren ansvarar för att det finns upphandlade ramavtal för fordon, detta gäller både köp och lea-sing, som drivs med förnyelsebara bränslen att avropa (beställa) ifrån.

Mål 5:5 Minska utsläppen från de transporttjänster som kommunen upphandlar, senast 2010.

Åtgärd: När kommunen köper transporttjänster ska miljökrav ställas på att tjänsterna utförs med miljöanpassa-de fordon och att förarna är utbildade i "sparsam körning".

Ansvarig: Berörd förvaltningschef som upphandlar transporttjänster tillsammans med inköpssamordnaren på kommunledningskontoret

Kommunstyrelse 2 008 2009 2010 2011 2012

(Belopp i tkr) Personal-

kostnad Övriga

kostnader Intäkter

Netto-kostnad

Budget inkl tb

Bud-get inkl tb1

Bud-getan-slag

Ram Plan

Kod Verksamhet

001 Kommunfull-mäktige

531,3 412,0 -11,8 931,5 775 788 792 792 792

003 Kommunstyrel-se

2 887,9 291,2 0,0 3 179,1 2 950 2 896 2 910 2 910 2 910

005 Partistöd 0,0 1 410,5 0,0 1 410,5 1 400

010 Information/ sekretariat

4 275,6 1 233,2 -250,0 5 258,8 5 688 5 688 5 833 5 833 5 833

011 Nässjö turistby-rå

1 129,2 1 029,3 -741,1 1 417,4 1 200 1 251 1 257 1 257 1 257

013 Konsument/ budgetrådgivn

704,9 249,7 -309,5 645,1 719 788 947 947 947

030 + 082

Kommunled-ning/projekt/it

1 477,0 3 555,0 -410,2 4 621,8 5 248 4 930 5 475 5 225 5 225

032 Planering 341,9 512,6 -145,6 708,9 975 2 177 2 033 2 033 2 033

033 Näringsliv, turism

635,3 421,1 -129,5 926,9 1 175 1 137 1 347 1 347 1 347

035 Medborgarkon-tor*

6 589,5 2 717,3 -134,1 9 172,7 8 575 9 064 8 954 8 954 8 954

036 Samhällsbetalda resor

0,0 14 547,6 0,0 14 547,6 14 460

042 Ekonomienhet* 3 509,3 2 291,7 -455,6 5 345,4 5 714 5 679 5 333 5 333 5 333

044 Inköp 1 187,1 87,8 -199,0 1 075,9 1 770 1 758 1 767 1 767 1 767

061 Personaladm 5 915,1 796,7 0,0 6 711,8 7 059 7 345 7 401 7 401 7 401

062 Övergripande pa-åtgärder

83,5 877,3 -14,1 946,7 1 240 865 1 365 865 865

063 Fackliga företr. 2 508,8 376,5 0,0 2 885,3 2 750 2 857 2 976 2 976 2 976

064 Utb höglands-kommuner

0,0 22,5 -105,5 -83,0 0 0 0 0 0

065 Datakostnad 22,7 1 935,9 -55,8 1 902,8 1 900 1 900 1 886 1 886 1 886

080 Vaktmästeri 932,4 1 464,7 -395,7 2 001,4 1 900 1 546 1 554 1 554 1 554

081 Telefoni 0,0 0,0 -0,2 -0,2 0

099 Skl / regionför-bundet

0,0 1 509,0 0,0 1 509,0 1 522

116 Övriga bidrag 0,0 32 084,1 0,0 32 084,1 32 078

135 Arb.mark.pol. åtgärd

-3,8 0,0 0,0 -3,8 0

136 Plusjobb -2,5 0,0 2,5 0,0 0

163 169

Nässjö lärcenter 5 953,0 25 452,4 -15 668,4 15 737,0 17 700 17 700 17 786 17 786 17 786

(Flyktingmott-agn, verks 76)

2 663,2 21 844,7 -24 507,9 0,0 0

170 Hälsoråd 12,0 49,2 -6,0 55,2 50 50 50 50 50

Löner tb 1/09/ löneökningar

26 633 633

Kommunstyrel-se exkl bidrag *(från 2009)

41 353,4 115 172,0 -43 537,5 112 987,9 116 848 68 419 69 692 69 549 69 549

Ber. löneökn. (PO 40,13 %) 891 1 802

Differens -258 -1 169

Redovisnings-enheter

2 008 2009 2010

(Belopp i tkr)

Persnalkost-nad

Övriga kostna-

der Intäkter

Netto-kostnad

Budget Inkl tb

Budget Inkl tb 1

Budget Kostn Intäkt

Kod Verksamhet

011 Nässjö turistbyrå 1 129,2 1 029,3 -741,1 1 417,4 1 200 1 251 1 257 1 757 500

013 Konsument-budgetrådg

704,9 249,7 -309,5 645,1 719 788 947 1 255 308

163-169

Nässjö lärcenter 5 953,0 25 452,4 -15

668,4 15

737,0 17 700 17700 17 786

58 002

40 216

082 IT (tillförs strate-gisk resurs verks 030)

3345 7458,5 -11750,6 -947,1 0 450 424 9 729 10

153

11

132,1 34 189,9

-28 469,6

16 852,4

19 619,0 20

189,0 20 414

70 743

51 177

Resultatenhet 2 008 2009 2010

(Belopp i tkr)

Persnalkost-nad

Övriga kostna-

der Intäkter

Netto-kostnad

Budget Inkl tb

Budget Inkl tb

1 Budget Kostn Intäkt

Kod Verksamhet

081 Telefoni 0,0 4 406,9 -4 174,0 232,9 0 -760 0 4 000 4 000

Budget 2009 K>I

Kommunstyrelse – bidrag Ordförande: Bo Zander (S) | Förvaltningschef: Jan Sundman

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012

Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)


Differens till ram 99 6 -1 160

Nettokostnad 49 551 51 970 54 838 59 945 59 945

Centralt anslag 3 140 9 093 18 332 24 539

Kronor per invånare 1 678 1 915 2 167 2 653 2 863

Budget 09 inkl. TB I och lönesatsning. Kapitalkostnader ej utlagda till nämnderna 2011-2012


Sv kommuner o lands-ting

710 716 716 716 716

Regionförbundet 799 814 944 944 944

Jönköpings Länstrafik AB/ kompletteringstrafik

14 548 14 900 17 300 22 300 23 466

Nässjö Näringsliv AB 2 700 3 180 3 307 3 439 3 439

Stim m fl 44 50 50 50 50

Länsturismbolag 321 320 320 320 320

Bidrag julbelysning -25 100 50 50 50

Räddningstjänstförbun-det

23 955 25 620 25 629 25 629 25 629

Höglandets kommunal-förbund exkl IT-drift

1 207 850 708 708 708

Interna hyror inkl städ-ning

2 452 2 540 2 316 2 839 2 839

Partistöd 1 410 1 430 1 430 1 430 1 430

Cafeterior 430 430 430 430 430

Telefoni 1 000 0 0 0 0

Driftkostnad reservel-kraft

250 350 450 450

Driftkostnad investering stadshuset ventilation, kontorslokaler samt ”baksida"

20 555

EU-projekt Leader 550 550 550 550

Fair Trade 100 50 50 50

Bidrag O-ringen 100

Jönköpings läns folk-rörelsearkiv

34 34 34

Differens mot ram 99 6 -1 160

Nettokostnad 49 551 51 970 54 838 59 945 59 945

Anslag som kan omfördelas till nämnder Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Pigalleutbyggnad 2 000 7 000 7 000

Driftskostnader invester-ingar*

1 842 4 941 6 207

Nivåhöjning investering-ar

3 640 8 581

BAS/Lönejusteringar 2009**

1 350 251 251 251

BAS/Lönejusteringar 1 000 1 000 1 000

Arbetsmarknadsåtgärder 640 3 000 1 000 1 000

Projekt organisations-utveckling

1 000 500 500

Strukturförändringar m.m.

2 460

Nettokostnad 4 450 9 093 18 332 24 539

* 3 640 tkr respektive 1749** tkr fördelat till nämnderna vid utläggning av ram 2010

Verksamhetsbeskrivning Här redovisas kommunens andel av bidrag/avgifter till nämnda projekt.

Verksamhetsförändringar Regionförbundet, kostnad för primärkommunal nämnd 130 tkr är inlagd. Enligt regionförbundet kan kostnaden tas ur tidigare anslag för samverkan inom sociala frågor. Individ- och familjeomsorgs-/omsorgsnämnden kommer även fortsättningsvis att ha kostnader för samverkan.

Mot bakgrund av minskade statsbidrag och ökade kostnader för verksamhetsutveckling så kommer ägartillskottet till Länstrafiken för 2011 och framåt att öka betydligt.

Sommaren 2007 inleddes ett försök med anropsstyrd linjetrafik på tre linjer. Försöket permanentas från och med 2010-07-01 på linje 319 liksom på en av turerna på linje 314. Försöket med linje 313 avslutas på grund av få resenärer i förhållande till kostnaderna.

Avtal för perioden 2009-2011 mellan Nässjö kommun och Nässjö Näringsliv AB garanterar en upp-räkning av den ekonomiska ersättningen med 4 %.

Höglandets Räddningstjänstförbund förväntade sig ett medlemsbidrag 2009 på 48 996 tkr, vilket för Nässjös del innebar att ett anslag på 25 870 tkr togs upp. Medlemsbidrag 2010 beräknades till 50 710 tkr för att öka till 52 486 tkr 2011. Nässjös andel var upptagen med 52,8 procent. I samband med beslut om TB I/09 minskades bidraget med 250 tkr 2009 och beslut togs av kommunfullmäktige i Nässjö att anslaget skulle ligga kvar på denna nivå 2010.

Beslutet om utdebitering för år 2010, Höglandets kommunalförbund, togs i direktionen 2009-09-11 och innebär en avgift på ca 710 tkr för Nässjö kommun (slopad ersättningar för turism).

IT blir en redovisningsenhet från och med 2010 och budgeteras inom kommunstyrelsen.

Kapitalkostnader har lagts in för driftskostnad investering stadshuset ventilation, kontorslokaler samt iordningställande av stadshusets baksida med 555 tkr år 2010.

Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Leif Ternstedt (S) | Förvaltningschef: Nils Carlsson

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämnd Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 630 523 638 617 643 444 654 773 668 002

Intäkter - 85 865 -79 777 -81 024 -81 024 -81 024

Nettokostnad 544 658 558 840 562 420 573 749 586 978

Diff mot ram -15 352 -28 581

Anslag, ram, plan 562 420 558 397 558 397

Antal årsarbetare 1 050 1 013

Kronor per invånare 18 487 kr 18 975 kr 19 069 kr

I ram 2011 och plan 2012 är beräknade kostnader inte finansierade.

Verksamhetsbeskrivning Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och ut-vecklas. Av skolplanen ska framgå hur kommunen vill arbeta för att uppnå de nationella mål som satts upp för skolan. Kommunen ska kontinuerligt följa upp och utvärdera planen.

I Nässjö kommun har vi skapat en gemensam struktur för övergripande mål- och uppföljningsarbete. Det innebär att nämn-derna i ett styrkort, Pilen, utarbetar mål. Målen följs upp och mäts regelbundet genom olika indikatorer. Styrkortet har fyra perspektiv; medborgare, ekonomi, medarbetare och verksamhet/ utveckling.

Barn- och utbildningsnämnden utgår från Pilens mål i skolplanen. Framgångsfaktorerna anger vad vi anser som väsentligt för att arbetet i verksamheten ska leda mot målen. Pilen revideras årligen och är en bilaga till Skolplanen. Uppföljning av skolplanen görs regelbundet genom styrkortsarbetet, verksamhetsbesök och i den årliga kvalitetsredovisningen.

Nämndens ledamöter har lyft fram de områden som vi värnar om och vill utveckla. Det är barn- och utbildningsnämndens förhoppning att denna skolplan ska leda till en fortsatt god utveckling av verksamheten.

Vår gemensamma vision är … Lärande ger glädje och möjligheter

Det uppdrag som barn- och utbildningsnämnden har kan sammanfattas i denna verksamhetsidé: Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar.

Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för Nässjö kommuns skolväsende. Det omfattar förskoleverksamhet, förskole-klass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kulturskola.

Skolans nationella uppdrag är att medverka till samhällets utveckling. Grundläggande värden som demokrati, jämställdhet och nödvändigheten av hållbar utveckling ska föras vidare till nästa generation.

Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner. I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar olika frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna.

Pilen/Skolplanen är kommunens styrinstrument. Den lyfter fram de nationella målsättningarna, men relaterar dem till Näs-sjö kommun med våra speciella möjligheter.

Barn- och utbildningsnämnden fördelar resurser och skapar förutsättningar som möjliggör att de nationella kraven följs och att de nationella och lokala målen nås inom verksamheterna.

Skolledare, tillsammans med sin personal, ansvarar för att konkreta verksamhetsmål utarbetas och förverkligas. Det är ett ansvar för alla att verka för att målen blir kända, tydliga och användbara i kommunikation med barn, elever och föräldrar.

Pilen/Skolplanen gäller från och med höstterminen 2009 och under 2010.

Mål 2010 Ekonomi Mål Indikator Aktivitet/handlingsplan

Effektiv verksamhet

Avvikelse från budget Kvartalsvis redovisning av utfall i för-hållande till internbudget per enhet och per barn/elev Kvartalsvis redovisning av lokalkostnad per kvm/barn/elev. Kostnad per betygspoäng, Nässjö bland de 100 bästa

Utvärdering av resursfördelningssyste-met Redovisa förslag till ledningsorganisa-tion för barnomsorg och grsk Redovisning av indikatorer i samband med kvartalsredovisning till nämnden. Kostnad per betygspoäng, Nässjö bland de 100 bästa. Kommunicera resultatet årligen på såväl nämnds- som enhetsnivå Intern kontrollplan Redovisa utfall i förhållande till budget kvartalsvis

Barn- och utbildningsnämnden beaktar barnperspektivet i sin pla-nering

Att det i den årliga budgeten beskrivs konsekvensanalyser för väsentliga för-ändringar inom verksamheten

Det ska finnas med ett avsnitt ”Konse-kvens för barn/elever” i budgetmateria-let. Skriva in ett avsnitt "Konsekvenser för barn/elever" i budget

Medarbetare Mål Indikator Aktivitet/handlingsplan

Motiverade och engagerade medar-betare

Medarbetarindex Ledarskapsindex

Arbete enligt handlingsplaner till medarbetarenkäten framtagna hösten 2008.

Välutbildad och kompetent perso-nal

Andel årsarbetare med ped. högskole-examen i förskola Andel årsarbetare med ped. högskole-examen i fritidshem Andel årsarbetare med ped. högskole-examen i grundskolan Andel årsarbetare med ped. högskole-examen i förskoleklass Andel årsarbetare med ped. högskole-examen i gymnasieskolan

Kartlägga vilka tjänster som inte innehas av rätt utbildad personal. Delta i arbetsmarknadsdagar vid lä-rosäten Delta i Lärarlyftet fullt ut efter budget-ramarna Samarbete med HLK ”Akademin” för skolnära forskning och skolutveckling Lärare med undervisning i yrkesämnen deltar i SÄL-utbildning (särskild lärar-utbildning) med syftet att öka andelen behöriga lärare. Vidareutbildning för lärare som saknar lärarexamen – VAL Ta emot lärarstuderande VFU

Distansutbildning till förskollärare och fritidspedagog PIM (Praktisk IT-och Mediekompe-tens) kompetensutveckling för all perso-nal Kompetensutveckling för dokumenta-tion i IUP med skriftliga omdömen

Medborgare Mål Indikator Aktivitet/handlingsplan

Barn/elever är trygga och trivs i förskola, fritidshem och skola.

Andel föräldrar som uppger att deras barn trivs i förskolan Andel elever i åk 4 som i hälsosamtalen uppger att de som helhet är nöjda med sin skola Andel elever som i hälsosamtalen i åk 7 uppger att de som helhet är nöjda med sin skolan Andel elever som i hälsosamtalen i åk 1 på Brinellgymnasiet uppger att de som helhet är nöjda med sin skola

Implementera ändring i Skollagen 14 A kap. ”Åtgärder mot kränkande behand-ling” Utvärdera handledning för skolpersonal i ART Ta fram ett underlag för att mäta antal mobbningsfall Hälsosamtal genomförs av skolsköters-korna i åk 4,8 och gy 1 Utarbeta förslag till frivilliga, slupmässi-ga drogtester i gymnasieskolan Föreläsning/studiedag om hedersrelate-rat våld 7-9 och gy

Ett medvetet arbete för att motver-ka traditionella könsmönster.

Antal förskoleavdelningar som utveck-lat genuspedagogik i arbetet Antal arbetslag i grundskolan som utvecklat genuspedagogiken i sitt arbe-te Antal arbetslag i gymnasieskolan som utvecklat genuspedagogiken i sitt arbe-te

Ta fram en plan för handledning i ge-nuspedagogik

Eleverna kommer in på sitt första-handsval när de söker till Brinell-gymnasiet.

Andel elever som kommer in på sitt förstahandsval på Brinellgymnasiet

Föräldrar känner förtroende för verksamheten

Andel föräldrar i åk 2,5 och 8 som uppger att de är nöjda/mycket nöjda med sina barns skola Andel föräldrar i förskolan som uppger att de är nöjda/mycket nöjda med barnets förskola Andel föräldrar som uppger att de är nöjda/mycket nöjda med barnets fri-tidshem

Om processrelaterade frågor i föräldra-enkät har resultat lägre än 75, så ska rektor och personal arbeta fram en ut-vecklingsplan inom det frågeområdet. Genomföra en (webb)enkät riktad till föräldrar i årskurserna 2, 5 och 8 under VT 10 Ta fram en plan för att införa datorstöd (Dexter) för anmälan till barnomsorg m.m. ”tillgänglig dygnets alla timmar”

Införandet av datorstöd (Dexter) för IUP, frånvarohantering, betygshantering m.m. öppna för vårdnadshavare ”till-gänglig dygnets alla timmar” klart VT 2009 Redovisa tidsplan för hur Brinellgymna-siet utvecklar Portalen, där elever, för-äldrar och personal kan gå in på sche-mat, Skola24, mailen och där få tillgång till skolans interna information, hämta blanketter m.m.

Verksamhet/utveckling Mål Indikator Aktivitet/handlingsplan

God utbildning

Andel elever som når målen i alla äm-nen i åk 5 SALSA-avvikelse, residual, elever i åk 9 som nått målen i alla ämnen SALSA-avvikelsen från det genom-snittliga meritvärdet i landet Andel elever i åk 9 som är behöriga till nationellt program Genomsnittligt betygspoäng i åk 3 på Brinellgymnasiet Andel elever i åk 3 på Brinellgymnasiet som är behörig till universitet och högskola Andel elever som fullföljt gymnasie-studierna på Brinellgymnasiet inom fyra år.

Ta fram ett språkutvecklingsprogram för förskolan Vidareutveckling av IUP med skriftliga omdömen Ta fram en plan för utveckling av ma-tematikundervisningen med stöd av matematikutvecklare Drygt 20 lärare ska delta i en utbildning på HLK i SVA Uppföljning av modersmålsundervis-ningen och Studiehandledning Ansöka om och använda statsbidrag för Läsa, skriva, räkna Implementering av nya "Mål att uppnå" i åk 3 För första gången genomföra Nationella prov i åk 3, vårterminen 2009. Kompetensutveckling inom området "Mål och bedömning" i alla åk Elevernas kännedom om målen ska förbättras Analys och jämförelse av betygen i åk 9 och följande åk 1 i gymnaset Genomföra Läslustprojekt i åk 5 lå 08/09 Utveckla gymnasieskolans internationel-la kontakter

Förbereda för att starta Teknikcollege HT 09 på Brinellgymnasiet Förstärka ekonomiutbildningen genom att utbilda diplomerade gymnasieeko-nomer

Stimulerande lärmiljöer Planen för fastighetsunderhåll och investeringar effektueras

Slutföra kartläggning av alla enheter vad gäller behov av renovering och upprust-ning samt pedagogisk lämplighet

Mat som smakar och gör gott

Andel närproducerade livsmedel i verksamheternas kost Andel ekologiskt producerade livsme-del i verksamheternas kost Andel rättvisemärkta livsmedel i verk-samheternas måltider

BUN begär av TSN livsmedel i enlighet med indikatorn (närproducera-de/ekologiskt producera-de/rättvisemärka) Målet om närproducerade/ekologiskt producerade/rättvisemärkta livsmedel beaktas i nämndens budget

Politisk verksamhet Belopp i tkr Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12

Personalkostnader 820 617 1 130 1 130 1 130


Nettokostnad 951 677 1 190 1 290 1 190

Antal ledamöter

Verksamhetsbeskrivning Anslaget tar upp ersättningar med mera för nämndens ledamöter. Ersättningar för ledamöter i brukarråd och kommunsamråd bokförs också inom denna verksamhet.

Verksamhetsförändring Kostnaderna för denna verksamhet översteg 2008 budgeten med c:a 180.0 tkr. Av delårsrapport för 2009 fram-går att förbrukningen vid halvårsskiftet var c:a 90 %. Anslaget är därför uppräknat för att bättre stämma med de verkliga kostnaderna.

Beloppet 2011 är höjt med 100 tkr för att skapa resurser för utbildning av den då nya nämnden.

Central ledning och administration Belopp i tkr Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12 Förvaltningskontor 6 938 7 401 7 096 7 096 7 096

Elevadministrativa system

636 799 699 699 699

Övergripande kompe-tensutveckling

818 1 442 1 550 1 550 1 550

IT pedagog 91 67 67 67

Åtgärder för friskvård, rehabilitering mm

326 312 337 337 337

Partnerområdessamord-nare HLK

119 127 129 129 129

Genuspedagog 237 236 252 252 252

Nettokostnad 9 074 10 408 10 130 10 130 10 130

Verksamhetsbeskrivning Förvaltningskontoret Barn- och utbildningskontoret är nämndens lednings- och stabsfunktion. Här finns förvaltningschef, utveck-lingsledare, verksamhetsledare för elevhälsa samt tre enheter (personal-, ekonomi och barnomsorgsenhet). Kon-toret tar fram faktaunderlag, budget, övergripande planer och svarar också för uppföljningar, utvärderingar och nämndens kvalitetsredovisningar. Andra uppgifter för kontoret är att hjälpa förvaltningens olika enheter med ekonomi, personaladministration och debiteringar av bland annat barnomsorgsavgifter. BU-kontoret ansvarar också för övergripande utbildning inom förvaltningen.

Elevadministrativa system Anslaget för ”IT” gäller kostnaden för de elevadministrativa systemen Extens och Dexter. I detta ingår också kostnad för projektledning för införande av systemen.

Övergripande kompetensutveckling Anslaget upptar kostnader för utvecklingsprojekt/utbildningar av förvaltningsgemensam karaktär. Ett sådant utvecklingsarbete är deltagandet i ”Akademi för skolnära forskning och utveckling" tillsammans med Högsko-lan för Lärande och Kommunikation (HLK) i Jönköping samt länets övriga kommuner. När Akademin starta-de fanns en långsiktig ambition att kommunernas insats skulle motsvara en promille av barn- och utbildnings-nämndens anslag. Det skulle för 2010 innebära en kostnad om c:a 560.0 tkr. Nämndens anslag 2009 har varit 65.0 tkr. För att kunna närma sig målet om 1 promille höjs anslaget till 130.0 tkr. 2010.

Förvaltningens kostnad för ledarutbildning (rektorsutbildning) ryms i detta anslag. Rektorsutbildningen består av så kallad introduktionsutbildning (anordnad av kommunerna i länet), statlig rektorsutbildning samt utbild-ning arrangerad av förvaltningen själv. Kostnaden för rektorsutbildning beräknas till 175.0 tkr.

För vidareutbildning av lärare som saknar lärarutbildning anslås 20.0 tkr (VAL).

En viktig del av anslaget för Övergripande kompetensutveckling är fortbildning av lärare inom ramen för reger-ingens satsning "Lärarlyftet". Fortbildningen, som avser så kallade behöriga lärare, innebär att lärare kan bevil-jas tjänstledighet för att studera inom ämnen som prioriterats av arbetsgivaren. Under tjänstledigheten behåller den anställde 80 % av lönen. Av denna del betalar staten 70 % och kommunen 30 %. Beräknad intäkt (staten 70 %) och kommunens kostnad (30 %) upptas under denna verksamhet.

Omfattningen av utbildningen styrs genom statliga beslut för varje kommun. Barn- och utbildningsnämnden har tidigare år bedömt att kommunen inte haft ekonomiskt utrymme att fullt utnyttja den utrymme som staten

fördelat till kommunen. Anslaget 2009 är 885.0 tkr. Detta höjs till 900.0 tkr 2010 för att täcka beräknade löneökningar under året.

Barn- och utbildningsförvaltningen bedriver sedan flera år ett samarbete med Lions i Nässjö om ett utbild-ningsprogram som kallas ”Lions Quest”. Utbildningen berör frågor om värdegrund mm och är mycket upp-skattad av de anställda som haft möjlighet att delta i den. Kostnaden för utbildningen delas mellan Lions (som svarar för den största delen av kurskostnaden) och barn- och utbildningsförvaltningen som bidrar med 40.0 tkr.

IT-pedagog IT-pedagogens (20 %) arbetsuppgifter är dels att samordna frågor om t ex gemensamma pedagogiska program dels att ansvara för genomförandet av utbildning i ”Praktisk IT och mediakompetens (PIM). PIM-utbildningen ska avslutas efter vårterminen 2010.

Åtgärder för friskvård och förebyggande personalvård I budgetbeloppet för friskvård ryms flera aktiviteter. Det är förebyggande personalvård, anlitande av konsult-tjänster och anpassning av tjänster/arbetsorganisation för att tillgodose behovet enligt arbetsmiljölagstiftningen. Stöd till kommunens fritidsklubb ingår också i detta anslag. I anslaget finns dessutom pengar avsatta för hand-ledning. Detta innebär att en grupp anställda tillsammans med handledare träffas regelbundet för att arbeta med sin professionella utveckling och på så sätt bli stärkta i sina yrkesroller. Inom förvaltningen finns två perso-ner som arbetar med handledning en viss del av sin tjänst. Kostnaden för detta är 319 tkr

Övrigt förebyggande personalvård innebär bland annat att varje enhet har egna hälsoinspiratörer som ska inspi-rera och stödja friskvårdsarbetet bland sina kolleger. Det kan också handla om att få tillgång till motionsaktivi-teter. Kompetensutveckling för hälsoinspiratörer finansieras inom denna verksamhet genom ett bidrag till kommunens s.k. ”Hälsogrupp”. Kostnaden för denna del av friskvårdsarbetet är 20 tkr.

Partnerområdessamordnare HLK Kommunen har ett avtal med Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) i Jönköping om att ta emot lärarstuderande på verksamhetsförlagd utbildning (VFU/praktik). En del av avtalet innebär att kommunen ska ha en särskild funktion; en partnerområdessamordnare. Huvuduppgiften är att hålla kontakten med högskolan, placera ut studenterna och under VFU-perioden se till att innehållet i praktiken blir anpassat till de olika stu-denternas behov. En av förvaltningens rektorer har denna arbetsuppgift. HLK bidrar till finansieringen av tjäns-ten. Genuspedagog Genuspedagogen arbetar för att öka medvetenheten och kunskaperna om olika genusfrågor inom förskolan och grundskolan. Tjänsten är 50 %.

Verksamhetsförändringar Efter samma modell som Lärarlyftet startar hösten 2009 det s. k ”Förskolelyftet”. Detta ger förskolans personal (ledare, förskollärare och barnskötare) möjlighet till fortbildning som inriktas på att pedagogiskt stödja och stimulera barns språkliga och matematiska utveckling. 250.0 tkr anslås för denna utbildning.

Tidigare anslag för t ex deltagande i s k Särskild Lärarutbildning, utbildning av specialpedagoger är borttaget.

Barnomsorg Belopp i tkr Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12

Ledning och administration

9 824 9 545 5 072 5 072 5 072

Öppna förskolan 79 100 100 100 100

Förskola 1-5 år 130 468 129 766 126 629 126 629 126 629

Familjedaghem 1 919 1 735 911 911 911

Annan pedagogisk omsorg

700 700 700

Skolbarnomsorg 7-12 år 25 681 27 260 27 453 27 453 27 453

Barnomsorg på obekväm arbetstid

1 071 1 035 1 363 1 363 1 363

Familjecentralen 693 242 406 406 406

Resursförskolan Slottet 900 1 012 1 012 1 012

Barnomsorgsintäkter -27 193 -27 335 -27 510 -27 510 -27 510

Nettokostnad 142 542 143 248 136 136 136 136 136 136

Verksamhetsbeskrivning Kommunen ska erbjuda barnomsorg inom skälig tid till alla som önskar det. Föräldrarna ska kunna välja om-sorgsform (kommunal/enskild förskola eller familjedaghem) så långt det är möjligt. Det ska också vara möjligt för föräldrarna att välja inom vilket område man önskar omsorg. Verksamheten styrs av både statliga och kom-munala måldokument. Det viktigaste statliga måldokumentet är Läroplanen för förskola. Det viktigaste kom-munala måldokumentet är Pilen/skolplan.

I Nässjö kommun finns cirka 35 förskolor i kommunal regi och 5 enskilda förskolor. De kommunala försko-lorna kan ta emot cirka 1 250 barn. Motsvarande siffra för de enskilda förskolorna är cirka 140 barn. Om fa-miljedaghemmen inkluderas kan totalt cirka 1 400 barn tas emot inom förskola 1-5 år.

Antal barn i verksamheten Budgeten bygger på att antalet barn i förskoleåldern och vid våra förskolor utvecklas enligt denna tabell. Antalet folkbokförda i åldern 1–5 år är hämtade från kommunledningskontorets befolkningsprognos. från våren 2009. Antalet inskrivna fr. o m 2009 är en bedömning av hur många av dessa barn som i genomsnitt under resp. år kommer att vara placerade inom kommunens (inkl. enskilda ) förskolor.

År Folkbokförda Inskrivna (snitt) Andel

2006 1 598 1 343 84 %

2007 1 580 1 381 87 %

2008 1 617 1 385 86 %

2009 1 612 1 386 86 %

2010 1 610 1 385 86 %

2011 1 591 1 368 86 %

2012 1 596 1 373 86 %

Det faktiska barnantalet tenderar att öka i förhållande till de befolkningsprognoser som upprättats. En jämförel-se mellan de prognoser som redovisades i Budget 2009 och den som kommunledningskontoret redovisat våren 2009 ser ut så här:

År Budget 2009 Prognos våren Diff. 2009

2008 1 518 1 617 + 99

2009 1 583 1 612 + 29

2010 1 576 1 610 + 34

2011 1 561 1 591 - 30

Den redovisade differensen för 2009 stämmer väl med den faktiska situationen för hösten 2009. Per 2009-10-15 beräknas 1 343 barn vara inskrivna, motsvarande antal oktober 2008 var 1 307.

Ledning och administration Verksamheten "Ledning och administration" omfattar kostnad för förskolechefer samt del av kostnad för verk-samhetschef och administrativa assistenter. Verksamheten omfattar också anslag för kompetensutveckling och rehabiliteringsåtgärder för personal inom barnomsorgen.

Öppen förskola De öppna förskolorna ska någon/några gånger per vecka erbjuda pedagogisk verksamhet för barn som är hem-ma med sina föräldrar och barn hos dagbarnvårdare.

Anslaget innebär att nuvarande åtta (8) öppna förskolor kommer att behållas under perioden. Verksamhetsbi-dragen till de öppna förskolorna beror på respektive förskolas öppettider. Bidragen uppgår 2008 till 6 000, 12 000 eller 18 000 kronor per år. Anslaget föreslås vara oförändrat.

Förskola 1-5 år Anslaget till ”Förskola 1–5 år” omfattar följande delar som avser den direkta förskoleverksamheten

Personalkostnader

Allmänt driftsanslag

Lokalhyror

Städning

Inre och yttre underhåll

Ersättning enskilda förskolor

Måltider

Assistenter till barn i behov av särskilt stöd

Dessutom finns särskilda anslag för den speciella förskoleavdelningen vid förskolan Tuvan som tar emot barn med speciella omsorgsbehov, för modersmålsträning och talpedagog inom förskolan och för olycksfallsförsäk-ring av barn i åldern 1 - 5 år folkbokförda i kommunen.

Personalkostnader Den genomsnittliga personaltätheten vid kommunens förskolor under 2007 var 5.1 barn per årsarbetare. Detta kan jämföras med genomsnittet för hela landet som var 5.2, Jönköpings län 5.0 och "kommungruppen" (=kommuner jämförbara med Nässjö) 5.3.

Kommunens genomsnittliga personaltäthet under 2008 beräknades kunna vara oförändrad dvs. c:a 5.1. I sam-manställningen ”Vad kostar verksamheten i din kommun 2008” redovisas nu att personaltätheten var 5.5 barn per årsarbetare. För länet var tätheten 5.3, för riket och kommungruppen 5.3.

Den av kommunfullmäktige i november 2008 antagna budgeten för 2009 innebar besparingar inom förskolan. Under 2009 har dessutom ytterligare besparingar genomförts inom förskolan.

Förslag till budget för 2010 innebär att anslaget per barn inom förskola 1 – 5 år behålls på den nivå som gäller vid halvårsskiftet 2009 dvs. anslaget räknas endast upp till 2009 års lönenivå.

Verksamhetsförändringar Kostnaden per inskrivet barn inom förskola 1–5 år 2008 var c:a 119 500 kr. Genomsnittet för länet var c:a 113 350 kr och för riket c:a 110 600 kr. Dessa kostnadsskillnader var kända när budgeten för 2009 års verk-samhet fastställdes. De utgjorde då en del av underlaget för att genomföra besparingar inom förskolan. Kom-munens ekonomiska situation har också inneburit att ytterligare besparingar genomförts inom förskolan under 2009. Budgetförslaget för 2010 utgår från att det nu gällande beloppet per barn behålls. Detta torde också innebära att personaltätheten kommer att försämras ännu mer.

Allmänt driftsanslag Varje förskola erhåller ett schablonbidrag om 1 000 kr per barn och år för t ex inköp av lekmaterial, förbruk-ningsvaror mm.

Inre och yttre underhåll Anslaget är oförändrat under planeringsperioden.

Ersättning enskilda förskolor Ersättning till enskilda förskolor beräknas efter samma principer som gäller i resursfördelningssystemet till kommunens egna förskolor. En ny lagstiftning införs fr. o m 2010-01-01 som innebär att ersättningssystemet till de enskilda förskolorna behöver revideras. Detta gäller framför allt hur enskilda förskolors lokalkostnader ska ersättas. I dag betalar kommunen förskolans faktiska lokalkostnad, efter årsskiftet ska ersättningen motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnad beräknat per barn.

Familjedaghem

Verksamhetsbeskrivning Verksamheten styrs, på samma sätt som övrig förskoleverksamhet, av statliga styrdokument och av Pi-len/Skolplanen.

Familjedaghemmen är ett komplement till förskolorna. Efterfrågan på platser inom familjedaghem är låg. Anta-let familjedaghem har därför minskats under 2009 till 2 stycken. Budget för 2010 innehåller inget förslag om utökning av familjedaghemmen.

Annan pedagogisk omsorg Budgeten innehåller ett anslag för så kallad annan pedagogisk omsorg. Den som önskar starta sådan kan ansöka om godkännande och därefter få bidrag till denna verksamhet.

Skolbarnomsorg 7-12 år

Verksamhetsbeskrivning Statliga och kommunala måldokument styr verksamheten.

Efterfrågan av platser inom skolbarnsomsorgen varierar både mellan och under året. Av nedanstående tabell ser man variationerna under året. Man kan också se att trots att antalet elever totalt har minskat har elevantalet vid fritidshemmen snarare ökat.

Månad 2004 2005 2006 2007 2008 2009

April 824 819 862 869 915 929

Okt 930 901 939 1 005 1 009

I huvudsak är det barn i F – 3 som efterfrågar plats inom skolbarnsomsorgen. Budgetåret 2009 finns c:a

1 315, 2010 - 2012 mellan 1 350 – 1 360.

Det upprättade budgetförslaget innebär att i genomsnitt under året finns c:a 75 % av dessa (c:a 990) inskrivna vid något av kommunens fritidshem.

Kostnaden per inskrivit barn vid fritidshemman var 2008 c:a 28 800 kr. Motsvarande kostnad för länet var c:a 34 100 kr och för riket c:a 34 300 kr. Antal inskrivna per årsarbetare i Nässjö var 22.2 barn, i länet 18.2 och i riket 20.3.

Budget för 2010 innebär att nuvarande nivåer vad gäller antal barn per årsarbetare behålls.

Barnomsorg på obekväm arbetstid

Verksamhetsbeskrivning Verksamheten avser kostnader för att kommunen ska kunna erbjuda barnomsorg under obekväma arbetstider (bl. a nattbarnsomsorg). Verksamheten är sedan hösten 2008 inrymd i förskolan Tuvan.

Verksamhetsförändring Efterfrågan på platser i denna verksamhet har under de senaste åren ökat. Prognosen för 2009 visar på ett nega-tivt utfall varför anslaget till 2010 och kommande år är höjt till 2009 års prognosnivå.

Familjecentralen

Verksamhetsbeskrivning I familjecentralen samverkar barn- och utbildningsförvaltningen med individ- och familjeomsorgsförvaltningen samt landstinget kring olika verksamheter riktade till barn och föräldrar.

Verksamhetsförändringar Under 2009 har familjecentralen flyttat till nya mer ändamålsenliga och lättillgängliga lokaler. Hyreskostnaden har därför ökat. Barn- och utbildningsnämnden har också beslutat inrätta en anställning som förskollärare fr. o m hösten 2009 vid familjecentralen. Denna tjänst finansieras genom minskning av anslagen i resursfördelnings-systemet inom förskolan.

Barnomsorgsintäkter

Verksamhetsbeskrivning Posten avser intäkter för platser i förskolan 1-5 år samt för skolbarnsomsorgen. I summan ingår även inter-kommunal ersättning (IKE) för barn i förskolan till/från andra kommuner.

Kommunen erhåller ett särskilt statsbidrag som kompensation för att kommunen tillämpar systemet med max-taxa inom barnomsorgen. Statsbidraget anses motsvara den minskade intäkten från föräldrarnas avgifter.

Verksamhetsförändringar Intäkterna från avgifter inom förskola och skolbarnsomsorg är uppräknade med 1.0 %. Den relativt låga upp-räkningen grundar sig på en bedömning av att löneökningarna under 2010 kommer att hamna på en lägre nivå än tidigare år.

Grundskola (inkl. förskoleklass) Grundskola Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12

Ledning och administ-ration

10 418 9 934 13 383 13 383 13 383

Förskoleklass 12 470 13 912 14 568 14 568 14 568

Undervisning 116 664 120 858 120 490 120 490 120 490

Elevsocial verksamhet 8 418 8 222 8 815 8 815 8 815

Läromedel 9 358 9 143 9 397 9 397 9 397

Skolmåltider 16 023 17 039 16 244 16 244 16 244

Skolskjutsar 18 187 18 948 19 582 19 582 19 582

Lokaler 43 784 47 110 45 390 45 390 45 390

Obligatoriska särskolan 9 940 9 693 10 178 10 178 10 178

Interkommunala ersätt-ningar

12 478 10 779 3 195 3 195 3 195

Nettokostnad 257 740 265 638 261 242 261 242 261 242

Verksamheten Grundskola består av följande delar

Ledning och administration

Förskoleklass

Undervisning

Elevsocial verksamhet

Läromedel

Skolmåltider

Skolskjutsar

Lokaler

Obligatoriska särskolan

Interkommunala kostnader

Ledning och administration Verksamheten "Ledning och administration" omfattar kostnader för rektorer, del av verksamhetschef och ad-ministrativa assistenter, anslag för kompetensutveckling och rehabilitering.

Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning Mål för verksamheten finns i statliga styrdokument som t ex läroplaner samt i kommunens skolplan. Verksam-heten ska stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång.

Förskoleklassen är en frivillig skolform för 6-åringar. Åldersintegrering i åldersblandade grupper med elever i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 och 2 är vanligt förekommande.

Verksamhetsförändring Antalet elever i förskoleklassen per budgetår beräknas bli

År Vt Ht Summa 2007 295 319 304 2008 334 338 336 2009 338 324 333 2010 324 326 325 2011 326 338 331 Personaltätheten i förskoleklassen 2007 och 2008 var 7.1 lärare per 100 elever. Detta kan jämföras med (stati-stik för 2007) riksgenomsnitt 6.8, länet 6.5 och kommungruppen 7.0.

Personaltätheten beräknas vara kvar på samma nivå under 2009.

Enligt Sveriges Kommuner och Landstings sammanställning för 2008 var kostnaden för en elev i förskoleklas-sen 2008 i Nässjö 44 560 kr, motsvarande för länet var 50 456 och för riket 50 064.

Anslaget för förskoleklass är budgeterat till samma nivå 2010 som 2009.

Undervisning Verksamhetsbeskrivning Verksamheten upptar i huvudsak anslag för löner till lärare inom grundskolan. Med lärare inom grundskolan avses klasslärare i de lägre årskurserna, ämneslärare i högre årskurser samt speciallärare.

Verksamheten ”Grundskola” innehåller resurser för en grundtilldelning till olika skolområden. Fördelningen sker efter antal barn i olika åldrar, löneläge med mera.

Utöver denna grundtilldelning finns också ”tilläggsanslag” som ska täcka vissa elevgruppers särskilda kostnader. Det handlar om anslag för modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och undervisning i förberedelse-klass.

En elev har rätt till modersmålsundervisning om en eller båda vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål och det språket är dagligt umgängesspråk för eleven. Om minst fem elever vill ha undervisning i sitt modersmål är kommunen skyldig att erbjuda detta. Elever med ungefär samma bakgrund som ovan kan ha rätt till undervisning i svenska som andraspråk i stället för undervisning i svenska. För flyktingbarn som kommer direkt till Nässjö och inte kan någon svenska anordnas undervisning i så kallade förberedelseklasser.

I anslaget för grundskolan finns också skoldaghemmet Slottsskolan. Där bedrivs undervisning för elever som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig undervisningen i den ordinarie klassen. Slottsskolans mål är att ge den en-skilde eleven sådant stöd och hjälp så att eleven kan återgå till sin ordinarie klass. Slottsskolan har två avdel-ningar; en för elever i årskurs 1–6 och en för elever i årskurs 7–9. Skoldaghemmet ska kunna ta emot 15–20 elever.

Resurser till barn i behov av särskilt stöd inom grundskolan inryms i denna verksamhet. Anslaget fördelas av verksamhetschef till de olika skolorna efter behovsbedömning.

Verksamhetsförändringar Jämfört med den befolkningsprognos som redovisades utdrag från i Budget 2008 beräknas nu det totala elevan-talet i åk 1 - 9 enligt kommunens befolkningsprognos från våren 2009 vara enligt följande:

Läsår Prognos i bud-

get 2009

Prognos våren 2009

2009/10 3 095 3 053

2010/11 3 012 3 035

2011/12 3 022

2012/13 3 068

Man kan nu konstatera att den stora nedgången av elever i grundskolan i stort har upphört. Mellan 2010 och 2015 kommer antalet elever i grundskolan i stället att öka med cirka 150 elever.

Personaltätheten i grundskolan i Nässjö var 2007 och 2008 7.8 lärare per 100 elever. Detta kan jämföras med (2007) riket 8.4, länet 8.7 och kommungruppen 8.6.

För 2010 beräknas anslagen per elev vara oförändrade i förhållande till den budget som barn- och utbildnings-nämnden antagit våren 2009. Det innebär att personaltätheten 2010 beräknas bli lägre än tidigare år.

Anslaget för undervisning i svenska som andraspråk ökar med 1.4 milj. kr i grundskolan. Tidigare var detta anslag en del av de riktade statsbidragen som fanns inom skolan. Bidraget var för c:a 10 år sedan så stort att det räckte till c:a 2 tim undervisning per elev (som hade rätt till detta) och vecka. Efter de nedskärningar som ge-nomförts under de senaste 5 – 10 åren räcker anslaget nu till c:a 40 min undervisning per vecka. Genom denna anslagsökning beräknas eleverna kunna få upp mot 60 min undervisning per vecka.

Elevsocial verksamhet Verksamhetsbeskrivning Mål är att i första hand förebygga, stödja och hjälpa elever med olika fysiska, sociala och psykiska handikapp. Att råda och hjälpa elever med personliga, familje- och skolrelaterade problem så att eleverna har möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Genom förebyggande verksamhet vaka över elevernas utveckling och hälsa. Studie och yrkesorientering för elever vid 7-9 skolorna.

Ungefär hälften av anslaget för den elevsociala verksamheten är kostnader för skolhälsovården (skolläkare och skolsköterskor). Verksamheten inrymmer också anslag för skolpsykologer, skolkuratorer och skolvärdar. Kom-munens kostnad för försäkring av barn finansieras inom denna verksamhet. Verksamheten har också ett mindre anslag för drogförebyggande verksamhet.

Verksamhetsförändringar De allra flesta elever trivs i skolan. Detta framgår t ex av enkätundersökningar och s. k hälsosamtal som genom-förts under året. Trots detta finns ett antal elever som har olika typer av problem, ofta är dessa kopplade till elevens sociala situation. För att öka skolornas möjligheter att hantera dessa problem innehåller budgetförslaget resurser för att kunna anställa ytterligare en kurator inom grundskolan.

Fr. o m 2010 kommer elevhälsan att åläggas att genomföra vaccinationer mot livmoderhalscancer. Detta med-för ökade kostnader för t ex personal och vaccin, stadsbidraget kommer att tillföras nämnden.

Läromedel Verksamhetsbeskrivning Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till de läromedel som behövs för en tidsenlig utbildning.

Läromedlen ska vara av god kvalitet. Eleverna skall kunna söka kunskap via IT. Skolbiblioteket ska vara en läromedelsresurs för skolorna i deras arbete med ett undersökande problembaserat arbetssätt. Skolbiblioteket ska ge eleverna ett rikt och varierat utbud av litteratur, som stimulerar deras språk, känsla och fantasi.

Verksamheten omfattar anslag för inköp av läromedel. Läromedel omfattar inte endast böcker utan också dato-rer, datorprogram, förbrukningsmateriel, tidningar, AV-materiel, laborationsutrustning med mera.

Till Mediacenter i Jönköping betalas en årlig avgift baserad på antalet skattekronor i kommunen.

IT är väl utbyggt och samtliga skolor och förskolor är anslutna till Internet. Avtal finns med kommunlednings-kontorets IT-enhet om köp av dataservice.

I anslaget finns pengar avsatta för kulturaktiviteter, till exempel inköp av skolteaterföreställningar. Detta anslag ska – som en del av nämndens besparingar under 2009 – inte utnyttjas. För 2010 finns däremot anslaget kvar.

Verksamhetsförändringar Kultur- och fritidsnämnden har under 2009 beslutat att upphöra med den biblioteksverksamhet som bokbus-sen svarat för. De skolor och förskolor som tidigare kunnat utnyttja biblioteksbussens service kommer nu i stället att få service via boklådor som distribueras till de olika enheterna.

Anslaget för läromedel har under de senaste åren minskat. Minskningen inom grundskolan har varit proportio-nellt störst för eleverna i åk 7-9. Anslaget för dessa årskurser räknas därför upp med 200.0 tkr 2010.

Skolmåltider Verksamhetsbeskrivning Skolmåltiderna ska ge eleverna 35 procent av dygnsbehovet av näring. Verksamheten ska sträva efter en så hög kvalitet som möjligt genom att använda bra råvaror, egen tillredning och kunnig personal. Maten ska vara välla-gad, variationsrik och tillagas så nära serveringstillfället som möjligt. Maten ska serveras vid samma tidpunkt varje dag.

Barn och utbildningsförvaltningen köper skolmat från kostenheten inom tekniska serviceförvaltningen.

Skolskjutsar Verksamhetsbeskrivning Barn och elever som bor utanför tätorterna och har en kilometer eller längre till påstigningsplatsen har rätt till skolskjuts. Elever kan få skolskjuts från och med förskoleklass till och med utgången av årskurs nio. Skolskjutsar anordnas också för resor till och från simhallen i Nässjö för simundervisning.

Anslaget omfattar också de elever inom särskolan som är i behov av transport till och från skolan. Skolskjutsarna ska anpassas till barnets/elevens skoltider. Kostnaden för gymnasiesärskolans skjutsar är redovisade under gym-nasiet.

Verksamhetsförändringar Anslaget för skolskjutsar räknas upp i enlighet med en bedömd indexuppräkning av de klausuler som finns i gällande skolskjutsavtal.

Lokaler grundskolan Verksamhetsbeskrivning Grundskolans lokaler hyrs med få undantag av tekniska serviceförvaltningen. Lokalvården köps oftast från Näs-sjö Städ men kan även köpas från annan utförare. I ytterområdena finns områdesvaktmästare som är gemen-samma för kommunala verksamheter på orten. Cheferna disponerar en summa för inre och yttre underhåll vilket inkluderar akuta, mindre arbetsmiljöåtgärder.

Verksamhetsförändringar Tekniska serviceförvaltningen har under hand meddelat att hyresnivån inte kommer att öka mellan 2009 och 2010. Nämndens lokalkostnader kommer däremot att minska eftersom friskolan Prolympia har upphört.

Obligatorisk särskola Verksamhetsbeskrivning Målet är att ge utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Statliga och kommunala måldokument finns an-tagna för verksamheten.

Den obligatoriska särskolan omfattar grundsärskola och träningsskola i årskurserna 1-9. Ett tionde år är frivil-ligt. Träningsskolan är avsedd för de elever som inte kan gå i grundsärskola. Några särskoleelever är integrerade i vanliga grundskoleklasser medan andra går i särskoleklasser som finns inom ett par rektorsområden.

Budget 2009 för grundsärskolan planerades för c:a 40 elever. Situationen inför höstterminen 2009 är att antalet elever är 53 stycken. Det är framför allt de s k individintegrerade eleverna som ökat beroende på de val som föräldrar gjort om sina barns skolgång.

Verksamhetsförändring Mot bakgrund av det faktiska antalet elever i denna verksamhet och den bedömning av elevantalet 2010 ökas budget 2010 till den nivå som prognosen för 2009 visar. Det innebär en ökning av anslaget med c:a 1.0 milj. kr.

Interkommunal ersättning grundskola Verksamhetsbeskrivning För elever som inte går i kommunens skolor betalas ersättning till den kommun där eleven fullgör sin skolgång. Kommunens kostnad beräknas till c:a 2.8 milj. kr. Denna kostnad är sänkt med c:a 500 tkr jämfört med 2009 års budget. En stor del av denna kostnad avser elever i östra kommundelen som studerar i Eksjö.

Kommunens intäkt för elever som kommer från andra kommuner beräknas till c:a 1 milj. kr.

Fr. o. m. 2008 finansieras även "skoldelen" av kostnaden för institutionsplacerade grundskoleelever via barn- och utbildningsnämndens budget. Kostnaden för detta beräknas under 2010 till c:a 1.5 milj. kr.

Brinellgymnasiet Ungdomsgymnasiet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12

Ledning /administration 8 988 9 529 9 520 9 520 9 520

Service 32 196 32 128 31 015 31 015 31 015

Gymnasieskolan 80 932 84 522 85 655 85 655 85 655

Gymnasiesärskolan 5 748 6 470 6 208 6 208 6 208

Gymnasievux, påbyggnad -49 14 12 12 12

Grundvux 14 19 19 19

SFI 5

Uppdragsutbildningar -181 -400 -412 -412 -412

Övriga verksamheter 361

Extraordinära intäkter 254 242 239 239 239

Nettokostnad 128 254 132 519 132 256 132 256 132 256

Verksamhetsbeskrivning Ungdomsgymnasiet består idag av 12 nationella program samt det individuella programmet. Utöver de natio-nella programmen är Brinellgymnasiet också riksidrottsgymnasium för ungdomar som, förutom vanliga studier, vill utveckla sin förmåga när det gäller bandy eller bowling. För att ytterligare förstärka idrottsprofilen har gym-nasiet lokala idrottsgymnasier när det gäller bowling, fotboll och ishockey.

Brinellgymnasiet blev i januari 2009 som första skola i länet certifierade som Teknikcollege. För att vara ett Teknikcollege krävs att man uppfyller tio kriterier, vilket bland annat innebär att arbetet sker i ett regionalt perspektiv, har en tydlig profil, samverkan med näringslivet, sammanhållna arbetsdagar samt att arbetet sker i arbetslag med ämnesintegration. Programmen som ingår i Teknikcollege är el-industri- och teknikprogrammet. Den lokala styrgruppen, vars ordförande kommer från näringslivet, har under våren 2009 planerat starten av vårt Teknikcollege som sker hösten 2009.

Brinellgymnasiet har även mycket internationella kontakter och utbyte med andra skolor sker bland annat i Finland, Tyskland och Litauen.

Brinellgymnasiet är en av flera utbildningsanordnare till den gymnasiala kommunala vuxenutbildningen. När det gäller övriga vuxenutbildningar (grundvux, särvux och SFI ) har dessa tidigare utförts av Brinellgymnasiet på uppdrag av Nässjö Lärcenter. Från och med ht 2008 återstår bara särvux, eftersom annan utbildningsanord-nare har valts för grundvux och SFI.

Verksamheten bedrivs i ny- och ombyggda lokaler, anpassade för en modern gymnasieskola.

På Brinellgymnasiet finns också gymnasiesärskolan som arbetar integrerat både med det individuella program-met och vissa nationella program. På raden för gymnasiesärskolan ovan ingår schablonmässigt fördelade kostna-der för skolskjuts.

Följande program och inriktningar anordnas vid Brinellgymnasiet:

Barn- och fritidsprogrammet Fritid

Pedagogisk och social verksamhet

Byggprogrammet Husbyggnad

Anläggning

Inriktning "Anläggning" har bedrivits i samarbete med fordonsprogrammet i Nifsarp (Eksjö), vilket innebär att eleverna endast har gått första året på Brinellgymnasiet. När nu Nifsarp har blivit en friskola kommer eleverna att vara inskrivna på Brinell hela studietiden. Samarbete med Nifsarp kommer att ske när det gäller vissa kurser.

Elprogrammet Automation

Datorteknik

Elteknik

Estetprogrammet Bild och formgivning.

Handel- och administrationsprogrammet Handel och service

– Turism och resor

Hantverksprogrammet Frisör

Industriprogrammet – Industri

– Trä

Medieprogrammet – Medieproduktion

Naturvetenskapsprogrammet – Matematik och datavetenskap

– Miljövetenskap

– Naturvetenskap

Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet – Ekonomi

– Kultur

– Samhällsvetenskap

- Språk

Teknikprogrammet – Design

– IT

– Produktionsteknik

Nya profiler, bland annat Eko-arkitektur, har gjort att intresset för denna utbildning har ökat.

Individuella programmet Här går elever som t ex inte är behöriga för ett nationellt program. Här finns också elever som blivit antagna till ett nationellt program, men som av olika skäl avbrutit dessa studier.

Verksamhetsförändringar På samma sätt som redovisats inom grundskola trivs de allra flesta gymnasieeleverna både med sin skolgång och med ”livet i övrigt”. Det finns naturligtvis även här ett antal elever som har olika typer av problem, ofta koppla-de till elevens sociala situation. Budgetförslaget innehåller därför en förstärkning av resurserna vid elevhälsan med 250.0 tkr.

De besparingar som gjorts inom gymnasiet de senaste åren har bl. a inneburit minskade anslag för läromedel. Anslaget föreslås nu höjas med 300 tkr. för att kunna höja standarden och tillgången på läromedlen vid gymna-siet.

På samma sätt som inom grundskolan föreslås anslaget för att undervisning i svenska som andraspråk höjas i gymnasiet. Ökningen är 600 tkr.

Korttidstillsyn Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12

Korttidstillsyn 652 921 791 791 791

Nettokostnad 652 921 791 791 791

Verksamhetsbeskrivning Målet är att bereda särskolebarn fritidsverksamhet efter 12 års ålder enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Barn och elever med vissa funktionshinder har rätt till personliga assistenter och korttidsvistelse efter skoldagen.

Verksamhetsförändringar Prognosen för 2009 tyder på ett överskott. Anslaget för 2010 är anpassat efter detta och bedömda antalet elever.

Musikskola/Kulturskola Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12

Lön 4 428 5 349 5 455 5 455 5 455

Intäkter elevavgifter -670 -735 -735 -735 -735

Instrument 168 236 236 236 236

Utåtriktad verksamhet 36 30 30 30 30

Lokaler 893 937 935 935 935

Fortbildning 25 50 50 50 50

Musikgymnasiet 565 562 562 562 562

Nettokostnad 5 445 6 429 6 533 6 533 6 533

Verksamhetsbeskrivning Kulturskolan bedriver frivillig sång- och instrumentalundervisning för grundskolans och gymnasieskolans ele-ver. Instrumentutbudet är brett med de flesta instrumentslag representerade. På vissa instrument är det kö men då erbjuds eleven att välja andra instrument. Kulturskolan satsar mycket på ensemblespel och strävar efter att så många som möjligt av skolans elever ska delta i någon ensemble. Genrebredd är ett annat mål skolan strävar mot. Undervisningen sker enskilt eller i grupp. Kulturskolan ger i samarbete med Brinellgymnasiet en treårig musikutbildning om sammanlagt 300 gymnasiepoäng. Utbildningen är utformad så att den kan vara en grund för högre musikstudier. Kulturskolan har också samarbete med kommunens övriga musikliv och orkestrar.

Dansundervisningen erbjuder dans i varierande stilar, t ex förberedande balett, modern och nutida dans, jazz-dans, jazzfunk och showdans. Dansundervisning finns för elever från 8 år till 19 år.

Verksamhetsförändring Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om en utveckling av musikskolans verksamhet till en kulturskola. Verksamheten omfattar därför i dag både musik- och dansundervisning. När kommunfullmäktige behandlade förslaget om denna utveckling fanns också en ambition att kunna tillföra teater/dramaverksamhet till kultursko-lan.

Budgetförslaget innebär därför att en tjänst 50 % som dramapedagog inrättas fr. o m halvårsskiftet 2010 till en beräknad kostnad av 105.0 tkr.

Fr. o m hösten 2010 kommer kulturskolan att flytta in i ”Nya Pigalle”. Det betyder att nämndens hyreskostna-der kommer att öka. Någon klar beräkning av denna kostnad finns ännu inte men den avsikt som fanns när kommunfullmäktige beslutade om om- och tillbyggnad av Pigalle var att nämnden skulle tillföras anslag som motsvarade de ökade kostnader för hyra och ev. inventarier som flyttningen kommer att medföra.

Ej fördelade resurser Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram11 Plan 12

Löneökningsbudget 7 025 7 025 7 025

Justering PO 2 912 2 912 2 912

Justering städ 1 380 1 380 1 380

Justering måltider 1 834 1 834 1 834

Justeras i internbudget 991 991 991

Ej fördelade resurser 14 142 14 142 14 142

Efter genomförda löneförhandlingar våren 2010 kommer anslaget för löneökningar att fördelas till resp. verk-samhet.

Personalkostnadspålägget kommer i Tilläggsbudget I 2010 att sänkas från 40.13 % till 39.08 %. För barn- och utbildningsnämnden innebär detta en ramsänkning med 2 912 tkr.

Anslagen för städning och måltider är minskade i enlighet med den s k kost- och städutredningen. Motsvarande belopp ska föras över till anslag för lokaler.

Barn- och utbildningsnämnd 2 008 2009 2010 2 011 2 012

Belopp i tkr Personal- Övriga Intäkter Netto- Budget Budget Anslag Ram Plan

kostnad kostnader kostnad inkl tb inkl tb I Verksamhet

BU-nämnden 800,0 151,7 0,0 951,7 640 677 1 190 1 190 1 190

Ankomstbokförda fakturor 0,0 -0,1 0,0 -0,1 0 0 0

Central ledning o adm. 6 270,8 1 405,5 -103,3 7 573,0 8 056 8 200 7 795 7 795 7 795

Övergr. kompetensutv 1 364,2 670,1 -1 213,9 820,4 1 442 1 442 1 550 1 550 1 550

Friskvård m.m 243,2 82,8 0,0 326,0 312 312 337 337 337

Po samordnare HLK 141,6 21,9 -44,6 118,9 128 127 129 129 129

Genuspedagog 237,2 0,2 0,0 237,4 237 236 252 252 252

Skolskjutsar 0,0 18 268,2 -81,6 18 186,6 17 717 18 948 19 582 19 582 19 582

IT-pedagog 91 69 69 69

Läsa skriva räkna 41,0 311,4 -351,9 0,5 0 0 0 0 0

Adm. bo och grsk 17 464,1 3 225,4 -447,6 20 241,9 20 110 19 479 0 0 0

Öppna förskolan 0,0 84,0 -5,0 79,0 100 100 100 100 100

Förskola 1-5 år 98 120,7 37 443,4 -3 336,8 132 227,3 131 499 131 943 134 483 134 483 134 483

Förskoleklass 10 041,2 2 631,9 -202,9 12 470,2 12 943 13 912 14 568 14 568 14 568

Familjedaghem 1 862,3 56,4 0,0 1 918,7 2 034 1 735 1 611 1 611 1 611

Skolbarnoms. 7-12 år 20 905,5 5 145,6 -369,9 25 681,2 25 320 27 260 27 453 27 453 27 453

Barnomsorgsintäkter 4,5 883,1 -28 080,4 -27 192,8 -26 134 -27 335 -27 510 -27 510 -27 510

Undervisning, g-skola 116 717,8 1 328,8 -1 384,7 116 661,9 114 919 120 854 133 870 133 870 133 870

Elevsoc. Verksamh. gsk 7 829,7 1 401,6 -813,7 8 417,6 8 130 8 222 8 815 8 815 8 815

Läromedel g-skola 247,0 9 519,7 -405,6 9 361,1 8 811 9 143 9 397 9 397 9 397

Skolmåltider 0,0 16 340,3 -317,0 16 023,3 15 770 17 039 16 244 16 244 16 244

Lokaler grundskolan 7 061,0 40 308,3 -3 585,4 43 783,9 43 705 47 110 45 390 45 390 45 390

Grundsärskolan 8 567,5 1 409,6 -35,9 9 941,2 9 198 9 693 10 178 10 178 10 178

Interkomm. Ers. 0,0 14 624,9 -2 147,3 12 477,6 13 757 10 779 3 195 3 195 3 195

Ledning adm o service 11 130,4 30 961,8 -908,1 41 184,1 42 127 41 657 40 585 40 585 40 585

Gymnasieskolan 65 311,4 55 443,6 -34 075,7 86 679,3 90 746 90 992 91 813 91 813 91 813

Uppdragsutbildningar 4 417,6 114,4 -4 756,2 -224,2 -230 -372 -381 -381 -381

Övriga verksamheter 11,4 509,5 -160,0 360,9 340 0 0 0

Extra ordinära intäkter 792,3 951,4 -1 489,6 254,1 192 242 239 239 239

Korttidsverks. (lss) 517,1 135,2 0,0 652,3 783 925 791 791 791

Musikskolan 5 633,9 1 358,5 -1 547,5 5 444,9 6 088 6 429 6 533 6 533 6 533

Ej fördelade resurser 14 142 14 142 14 142

385 733,4 244 789,1 -85 864,6 544 657,9 548 737 559 840,0 562 420,0 562 420,0 562 420,0

Löneökningar 9 395 18 969

Övriga kostnadsökn. 1 934 5 589

Totala kostnader 573 749 586 978

Rambudget 562 420 558 397 558 397

Diff. mot budget 0 -15 352 -28 581

Individ- och familjeomsorgsnämnd

Ordförande: Wiveka Forell Karlsson (V) | Förvaltningschef: Ulrika Gustafson

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Nämnd Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 102 664 85 504 93 196 93 401 93 401

Intäkter 6 042 620 620 620 620

Nettokostnad 96 622 84 884 92 576 92 781 92 781


Kronor/invånare 3 280 2 918

Budget, ram och plan är inte finansierad men ska behandlas i internbudgetarbetet, se sidan x.

Verksamhetsbeskrivning Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för stöd och behandling av barn, ungdomar och vuxna, familje-rätt och ekonomiskt bistånd. Nämnden ansvarar också för förebyggande insatser mot alkohol- och drogpro-blem.

Förvaltningen leds av individ- och familjeomsorgschefen. Individ- och familjeomsorgsnämnden har cirka 57 årsarbetare.


Besökande vid IFO förvaltningen skall uppleva att både tillgänglig-het och bemötande är bra.

Enkätundersökning en gång per år till ett urval besökande vid IFO förvaltningen God tillgänglighet och

professionellt bemötande Fastställda beslut i högre rätts-instans

Alla överklagade/underställda beslut granskas

Utredningar skall inledas skynd-samt

Statistikuttag Analysen/Procapita av beslut inleda/ej inleda utredning (Slumpmässig urval 50 st) (Särredovisas)

Hög rättsäkerhet

Utredningar skall genomföras inom lagstadgad tid

Procapita samt genomgång av IFO nämn-dens beslut om förlängd utredningstid


Ekonomi i balans Kvartalsrapport och bokslut

Förbättrad hushållning Vi skall närma oss standardkost-naden för jämförbara kommuner

Sammanställning av kommunernas bokslut. ”Vad kostar verksamheten i den kommun 2008”

Förbättrad budgetuppföljning Kvartalsrapport och bokslut Kostnadseffektiva insatser med god kvalitet Kostnaderna för institutionsvår-

den skall minska Kvartalsrapport och bokslut

Medbarbetare Mål Indikator Aktiviteter/handlingsplan

Anställda vid IFO Nässjö skall ha adekvat utbildning för sitt jobb

Inventering av utbildningsbakgrund för samtliga anställda inom IFO förvaltningen

Professionella medarbeta-re

Chefer skall ha medarbetarsamtal med anställda vid IFO

För varje yrkeskategori inom förvaltningen fastställs vad som är adekvat utbildning (Av-vakta inventeringen ovan)

Attraktiva arbeten God arbetsmiljö

Arbetsmiljöenkät samt för de år enkäten ej genomförs särskild sammanställning för enhet och förvaltning

Sjukfrånvarostatistik


Andel vuxna missbrukare med stöd i familjehem skall öka Flexibla och individuella

vårdalternativ Det långvariga socialbidragsbero-endet skall minska

Akt/ärendegranskning

Våra utredningsmetoder skall vara evidensbaserade

Definiera en målgrupp för ASI användare i vuxen och ekonomi

Synliggöra tidsanvändning Utarbeta en systematik för mätning av tidanvändning

Genomförandeplaner i samtliga ärenden som rör öppenvård eller vård utanför eget hem

Akt/ärendegranskning

Enkät utlämnas till ett urval av företrädare för mest frekventa samarbetspartners

Effektivare handläggning

Vi skall ha nöjda samverkans-partners I samarbete med LUPPEN utarbeta en enkät

till de viktigaste samarbetspartnerna

Politisk verksamhet Nämnd Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Nettokostnad 649 617 617 617 617

Antal ledamöter 7

Gemensam administration Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 8 462 8 188 8 662 8 702 8 771

Intäkter 488

Nettokostnad 7 974 8 188 8 662 8 702 8 771



Handläggning/adm 4 366 4 170 4 590 4 606 4 633

Utbildning 955 678 678 685 697

IT/tele 1 814 1 916 1 970 1 987 2 017

Interna ersättningar 839 1 424 1 424 1 424 1 424

Nettokostnad 7 974 8 188 8 662 8 702 8 771

Verksamhetsbeskrivning Individ- och familjeomsorgens verksamhet är uppdelad i familjesektion, vuxensektion, ekonomisektion samt administrativ sektion.

Administrativ personal finns för socialregister, reception, IT-stöd och förvaltningsledning (4,0 tjänster). Övrig administration (ekonomi, personal och kansli) tillhör omsorgsnämnden. Individ- och familjeomsorgsnämnden betalar sin del av de gemensamma kostnaderna till omsorgsnämnden genom intern fördelning.

Under 2010 kommer organisationen att förändras till viss del.

Barn-/ungdomsvård och familjerätt Verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 49 394 43 137 42 915 43 316 43 802

Intäkter 2 420 100 100 100 100

Nettokostnad 46 974 43 037 42 815 43 216 43 702



Adm/handläggning 12 293 12 850 12 964 12 978 12 997

Institutionsvård 13 002 9 237 9 420 9 495 9 638

Familjehemsvård 12 723 12 760 13 015 13 275 13 540

Kontaktpersoner 2 514 2 165 2 210 2 255 2 300

Öppenvård 6 442 6 025 5 206 5 213 5 227

Nettokostnader 46 974 43 037 42 815 43 216 43 702


Antal anmälningar för barn som far illa

1 128

Antal utredningar 521

Genomsnittlig kostnad per vårddygn HVB, kr

3 158

Kostnad per person i familje-hem, kr

603

Verksamhetsbeskrivning Familjesektionen har som uppdrag att genomföra individ- och familjeomsorgsnämndens uppgifter och ambi-tioner riktade till barn, ungdomar och familjer i Nässjö kommun. Arbetsområdet är till stora delar styrt av lagar och delas huvudsakligen in i:

Förebyggande arbete, huvudsakligen genomfört av personal i familjecentralen.

Individuellt prövat bistånd genom egna öppenvårdresurser, huvudsakligen genomfört av Fält- och familjegrup-pen (13-20 år) och Herkules (0-12 år).

Myndighetsutövande verksamhet som att ta emot och bedöma anmälningar om barn- och ungdomar som far illa, genomföra utredningar samt bistå och följa upp insatser riktade till barn och ungdomar i behov av skydd, stöd och behandling. Arbetet utförs av en barn- och familjerättsgrupp, en ungdoms- och mottagningsgrupp och en familjehemsgrupp.

Under 2008 har den myndighetsutövande verksamheten fortsatt präglats av mycket kraftig ökning av antalet anmälningar om barn och ungdomar i behov av skydd och stöd. Över 1 200 anmälningar eller 565 unika per-soner anmäldes till socialtjänsten under 2008. Det är 8,1 procent av samtliga barn och ungdomar i Nässjö. Räknas även övrig myndighetsutövande verksamhet med var 12,8 procent av barn och ungdomar skrivna i Nässjö kommun på något sätt föremål för bedömning eller åtgärd under 2008. Detta är anmärkningsvärt högt

även i jämförelse med andra kommuner i landet. Förvaltningen har inför 2009 tagit initiativ till att genom kontakt med länets forsknings- och utvecklingsenhet göra en djupare analys om vad som ligger bakom dessa höga siffror.

Utöver egna öppenvårdsresurser har förvaltningen möjlighet och skyldighet att köpa externa tjänster som insti-tutionsvård, familjehemsvård och kontaktfamiljer/personer. Varje arbetsgrupp upprättar separata handlingspla-ner kopplade till nämndens mål i Pilen.

Verksamhetsförändringar Inför 2010 ska verksamhet och organisation anpassas till de besparingskrav som ställts. Individ- och familjeom-sorgen har fattat beslut om att minska familjesektionens organisation med 2 tjänster. Den omorganisation som genomförs innebär att nämnden till stora delar upphör med det allmänt förebyggande arbetet riktat till ungdo-mar genom att dra in fältverksamheten. Dessutom minskas öppenvården riktad till mindre barn med en tjänst. Det tidigt förebyggande arbetet riktat till barn 0-9 år kommer däremot att prioriteras genom att verksamheten vid familjecentralen förstärks med en tjänst.

Socialtjänsten har under mycket lång tid av tradition haft en framskjuten position i det allmänt förebyggande arbetet i kommunen. Fältassistenterna har haft huvudansvaret och samordnat och lett kommunens samlade ambitioner för åldersgruppen 13-20 år. Uppdraget har varit att ha en helhetssyn av ungdomssituationen som används i information och opinionsbildning. Genom god kunskap och tidiga initiativ har ungdomsproblem kunnat förebyggas tidigt. Stora delar av det allmänt förebyggande arbetet 13-20 år försvinner nu.

Tidig kunskap om ungdomars situation har varit mycket viktig. Denna kunskap kommer att minska betydligt. Det leder till att socialtjänsten inte har möjlighet att gå in med tidiga insatser och stoppa en negativ utveckling i samma omfattning som tidigare, med risk för både ökade kostnader och mänskligt lidande. Uppgiften att ha kontakt med övriga ungdomsarbetare som polis, fritidsledare, kuratorer, media m.m. kan inte längre upprätt-hållas av nämnden vilket innebär att de förebyggande effekterna av att samordna insatser tillsammans uteblir.

Öppenvården riktad till ungdomar har i enlighet med nämndens beslut utrustats med verktyg för att genom evidensbaserade utvärderingsmetoder mäta effekten av genomförd behandling. Systemet som nu till fullo är implementerat är föremål för forskningsprojekt eftersom det i landet hittills inte finns så många exempel på utvärdering av öppenvård som uppfyller evidensbaserade krav. De resultat som hittills presenterats är mycket lovande och under 2010 kommer nämnden ha pålitliga fakta om hur verkningsfulla öppenvårdinsatserna är.

Missbruksvård Verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 23 096 12 087 11 893 11 948 12 051

Intäkter 1 166 520 520 520 520

Nettokostnad 21 930 11 567 11 373 11 428 11 531



Adm/handläggning 3 581 2 453 2 474 2 474 2 474

Institutionsvård 6 058 3 955 4 035 4 070 4 135

Öppenvård 12 291 5 159 4 864 4 884 4 922

Nettokostnader 21 930 11 567 11 373 11 428 11 531


Antal vårddygn i behandlings-hem för vuxna (HVB)

5 109

Genomsnittlig kostnad per vårddygn HVB, kr

1 285

Verksamhetsbeskrivning Vuxensektionen är organiserad på ett sätt som syftar till att kunna uppfylla nämndens inriktning och ambition avseende preventiva insatser och individuellt prövade insatser, bland annat genom öppenvårdsresurser på ”hemmaplan”. Sektionen består av handläggargruppen, alkoholhandläggare och Färgaren. En tjänst som KBT-terapeut har inrättats i vuxensektionen 2009. Sektionen leds av 1,0 sektionschef. Utöver de interna stöd- och behandlingsalternativen finns externa vårdalternativ i form av institutionsvård och familjehemsvård. Den exter-na institutionsvården används enbart då vårdbehovet inte kan tillgodoses på annat sätt eller vid behov av tvångsvård.

Verksamhetsförändring Förslaget bygger på att fastigheten Mariahemmet säljs och att nämnden därmed inte har någon hyreskostnad fr.o.m. 2010. Fastigheten används inte längre av individ- och familjeomsorgsnämnden.

Ekonomiskt bistånd Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Verksamhet

Belopp i tkr



Summa kostnader 21 063 21 475 28 695 29 707 30 722

Intäkter 1 968 0 0 0 0

Nettokostnad 19 095 21 475 28 695 29 707 30 722



Adm/handl 4 094 4 700 5 142 5 153 5 166

Ekonomiskt bistånd 14 510 16 225 23 000 24 000 25 000

Ekonomiskt bistånd, övrigt 491 550 553 554 556

Nettokostnader 19 095 21 475 28 695 29 707 30 722


Antal beviljade försörjnings-stöd

5 640

Genomsnittlig kostnad per beviljat försörjningsstöd, kr

2 655

Verksamhetsbeskrivning Ekonomisektionen arbetar med ekonomiskt bistånd. Handläggargruppen har till huvudsaklig uppgift att utre-da, föreslå/fatta beslut på ansökningar om ekonomiskt bistånd och i övrigt handlägga individuellt prövade insat-ser enligt nämndens målsättning. 1:e socialsekreterare har till huvudsaklig arbetsuppgift att ta emot och fördela nya ansökningar om ekonomiskt bistånd och ansvara för ärendehandledning.

Verksamhetsförändringar Den primära arbetsuppgiften när det gäller ekonomiskt bistånd är att hjälpa aktuella personer vidare till egen-försörjning och i avvaktan att detta sker pröva om personen har rätt till ekonomiskt bistånd.

Under de senaste åren har ett mera strukturerat arbetssätt pågått för vissa grupper, ungdomar mellan 18 - 25 år och personer som har eller riskerar att få ett långvarigt bidragsbehov. Arbetet har gett ett gott resultat och med-fört att ett flertal personer har kommit i egenförsörjning. En jämförelse mellan antalet hushåll som varit aktuella för ekonomiskt bistånd i två år eller mer i april 2005 (94 hushåll) respektive april 2009 (42 hushåll) visar på en minskning med 55 %. När det gäller ungdomar har två handläggare arbetat med arbetslösa ungdomar och då i tätt samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen och under flera år minskade antalet ungdomar aktuella för ekonomiskt bistånd. En bidragande orsak var naturligtvis också det då så gynnsamma arbetsmarknadsläget. I samband med att konjunkturläget försämrades började åter antalet ungdomar att stiga och idag är drygt 135 ungdomar aktuella för ekonomiskt bistånd, vilket är bland det högsta antal som förekommit under senare år.

2008 började antalet hushåll aktuella för ekonomiskt bistånd att öka och detta har sedan fortsatt. I april 2009 var totalt 530 hushåll aktuella för ekonomiskt bistånd, vilket är en ökning med 113 hushåll jämfört med april 2008.

Detta har naturligtvis inneburit en ökad arbetsbelastning då handläggarresursen är oförändrad. En normal arbetsbelastning är cirka 40-50 ärende per heltidstjänst. Idag är den aktuella arbetsbelastning drygt 70 ärenden per heltidstjänst. Därför har det mera specificerade arbetet med arbetslösa ungdomar avvecklats och sannolikt kommer även arbetet med personer som har ett långvarigt bidragsbehov att få stanna av, då detta både är mera resurs- och tidskrävande än vad som finns utrymme för inom den befintliga handläggarresursen.

För att klara av att den stora ökning av klienter som hittills har förevarit finns idag ett stort behov av att utöka handläggarresursen inom ekonomisektionen. Den ökning som hittills har ägt rum motsvarar två heltidstjänster. Samtidigt kommer förmodligen tillströmningen av nya klienter att fortsätta, bland annat på grund av det fort-satt svaga konjunkturläget, men även på grund av förändringar inom sjukförsäkringen, a-kassan, m.m.

Inför 2010 kommer troligen riksnormen att höjas liksom kostnaden för hyror och el. Detta tillsammans med en stor ökning av antalet klienter, vilken förväntas eskalera ytterligare, gör att budgeten för ekonomiskt bistånd bör höjas. Under årets fem första månader har kostnaden för ekonomiskt bistånd ökat kraftigt, 30 procent jämfört med motsvarande period 2008.

Sveriges kommuner och Landsting håller för troligt att den nationella kostnaden för ekonomiskt bistånd kom-mer att öka med 50 procent, bland annat beroende på konjunkturläget, men även på grund av, och delvis i kombination med, förändringar i de olika välfärdssystemen, inte minst regeländringar inom sjukförsäkringen. Utifrån SKL:s prognos samt den stora ökning av antalet klienter som hittills förevarit i år och som förväntas fortsätta tillta föreslås anslaget 2010 för ekonomiskt bistånd vara den faktiska kostnaden för ekonomiskt bistånd för 2008 ökat med 50 procent.

Löneökning Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr


Summa kostnader 550 1 250 2 000

Nettokostnad 550 1 250 2 000

Löneökningar har tagits upp med 2 procent per den 1 april årligen, enligt direktiv.

Ospecificerat Ospecificerat Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Sänkt personalomkostnad -108 -108 -108

Ospecificerat -28 -2 031 -4 454

Nettokostnader -136 -2 139 -4 562

Återstående belopp ska behandlas i internbudgetarbetet.

Miljöarbetet (nämndens miljömål Agenda 21)

Mål 5:3 Senast år 2010 ska 20 % av bilarna som används i Nässjö kommuns förvaltningar vara miljöklassade och uppfylla miljöklass 2005 eller senare. (År 2007 hade 16 % av bilarna miljöklass 2005.)


Mål 5:4 90 % av kommunens bilar ska använda förnyelse-bara bränslen 2015.


Inivid- och familjeomsorgsnämnd 2008 2009 2010 2 011 2 012

Kod Belopp i tkr Personal-kostnad

Övriga kostnader Intäkter

Netto-kostnad

Budgetinkl tb

Budget inkl tb I Anslag Ram Plan

Nämnd 595,0 54,0 649,0 617 617 617 617

Administration/ handläggn.

21 615,0 7 707,0 -1 379,0 27 943,0 28 191 29 792 30 557 31 408

Institutionsvård barn/ungdomar

0,0 13 833,0 -832,0 13 001,0 9 237 9 420 9 495 9 638

Vård i familje-hem/ kontaktpers

13 855,0 1 629,0 -247,0 15 237,0 14 925 15 225 15 530 15 840

Öppenvård barn/undgom

5 789,0 1 305,0 -652,0 6 442,0 6 025 5 206 5 213 5 227

Institutions- vård vuxna

6 564,0 -507,0 6 057,0 3 955 4 035 4 070 4 135

Öppenvård vuxna

8 105,0 4 658,0 -471,0 12 292,0 5 159 4 864 4 884 4 922

Ekonomiskt bistånd

109,0 16 846,0 -1 954,0 15 001,0 16 775 23 553 24 554 25 556


50 068,0 52 596,0 -6 042,0 96 622,0 0 84 884 92 576 92 781 92 781

Kultur- och fritidsnämnd Ordförande: Tommy Broholm (S) Förvaltningschef: Madeleine Andersson


(Belopp i tkr)

Personalkostnader* 20 053 19 492 20 242 20 460 20 821

Övriga kostnader* 32 406 32 599 32 233 32 489 32 973

Summa kostnader 52 459 52 091 52 475 52 949 53 794

Intäkter -7 954 -7 824 -7 705 -7 705 -7 705

Differens -1 413 0 0 -777 -1 622

Nettokostnad 44 505 44 267 44 770*** 44 467 44 467

Kronor per invånare 1 507 1 504 1517 1 507** 1 507**


Budget 2009 är kompletterad med tilläggsbudget I I budget 2010, ram 2011 och 2012 är det räknat på PO 40,13 * År 2011 och 2012 samt alla tabeller i dokumentet är uppräknade enl. budgetanvisning. Differens uppstår. ** Räknat på nettokostnad. *** Exkl. ombyggnation i Pigalle och förändrad hyra.

Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för anläggningar som rör idrott, bad, gym och friluftsliv, biblioteks- och kulturverksamhet samt fritidsgårdsverksamhet. Det nya kulturhuset Pigalle som invigs i september 2010 rym-mer stadsbibliotek och skolbibliotekscentral, utställningshall, fritidsverksamhet med ungdomscafé, kulturskola och central administration.

Ett antal näridrottsplatser finns i kommunen vilka ger goda möjligheter till spontanidrott.

Nämndens uppgift är att tillhandahålla anläggningar, lokaler, service samt ekonomiska medel till föreningslivet så att en aktiv fritid blir möjlig för kommuninvånarna. Nämnden ska också bidra till att invånarna, inte minst ungdomar, får en social gemenskap, känner delaktighet och ges utrymme för eget skapande. Nämnden är ly-hörd för de förändringar i fritidsvanor och behov som finns bland invånarna.

Nämnden ansvarar för offentlig utsmyckning samt den kommunala konstsamlingen. I nämndens ansvar ingår att arrangera årlig folkfest och poesifestival och att ge bidrag till föreningar och studieförbund. Nämnden utser kulturpristagare, idrotts- och föreningspristagare, ansvarar för utdelning av Christer Ståhls minnesfond och 64- års jubileumsfond.

Nämnden samarbetar med föreningarna i arbetet med att utveckla kultur- och fritidsutbudet i kommunen. Nämnden ska genom brukarråden, besök på anläggningar samt kontakter med föreningar och allmänhet ta ett politiskt ansvar för kultur och fritid. De kultur- och fritidspolitiska målen samordnas med kommunens gemen-samma målarbete Pilen.


Uppföljning av verksamhe-terna i form av statistik, nyckeltal och enkäter.

*Ökad marknadsföring av verksamhet och arrange-mang i Kulturhuset Pigalle och på anläggningarna. Samtliga enheter reviderar sina planer för marknads-föring.

Besöksgraden får ej minska. Fastställa procentsats för lägsta nyttjandegrad.

Ledningsgruppen tar fram förslag på procentsats för lägsta nyttjandegrad som presenteras för nämnden.

Tillgänglighetsanpassa någon/några av kommunens badplatser.

Högt och brett utnytt-jande av nämndens verksamhet och an-läggningar.

Mäta nöjdhetsgraden hos biblioteksbesökarna vart annat år. Minst 70 % av biblioteksbesökarna skall vara nöjda.

Göra biblioteket mer låntagarvänligt genom att ändra uppställning och skyltning av medier.

Aktiva föreningar med många medlemmar.

Föreningarnas aktiviteter mäts genom statistik och enkäter och framkommer vid föreningsträffar och möten med brukarråd. Antal möten med brukarråd > 8 st.

Föreningar med ung-domsverksamhet prioriteras.

Antal föreningsaktiviteter i åldrarna 7-20 år > 25 000.

Antal föreningar med ung-domsverksamhet > 85 st.

Ökad samverkan mellan ungdomsenheten och före-ningar som har ungdomsverksamhet.

Alla barn- och ungdomsledare inom föreningslivet erbjuds ledarutbildning genom SISU och kultur- och fritidsförvaltningen i samverkan.


Balans mellan verk-samheter och mål-grupper.

Analys av resursfördelning och nyttjandegrad.

Kontinuerlig granskning av föreningsbidragen.

I bokslutet redovisas analys av resursfördelning och nyttjandegrad.

Nämndens verk-samhet ska bedrivas inom ram med snabb återkoppling

Månadsuppföljning till nämnd.

Kontinuerlig granskning och analys av verksamhets- och personalkostnader samt in-täkter.

Analys av energiåtgången på anläggningarna.

Förvaltningen arbe-tar med både ut-veckling och effekti-visering samtidigt.

Handlingsplaner för effekti-vare arbete tas fram på en-hetsnivå och faktiska effekti-viseringar redovisas till nämnden halvårsvis, juni och december.

Framtagande av rutiner för bättre prioritering och kon-troll av investeringsmedel.

Ökad dialog mellan personalen på anläggningarna och föreningarna som nyttjar dessa i syfte att med gemensamma personalinsatser och ökad samverkan utveckla och effektivisera verksamheten.

Tidsstudier av arbetet inom enheterna genomförs. Metod tas fram i ledningsgruppen.

Delar av anläggningarnas investeringsmedel samlas i en gemensam pott vilken fördelas först efter det gemensam diskussion om prioriteringar ägt rum.

Förvaltningen undersöker vilken driftsform av cam-ping och vandrarhemsverksamhet på Lövhult som är mest optimal.


Utveckla helhetssyn och vikänsla.

År 1: Individuella utveck-lingsplaner tas fram.

År 2: Redovisning av efter-levnad av individuella kom-petensutvecklingsplaner

Medarbetarindex > 53

Personalen på förvaltningens olika enheter gör stu-diebesök hos varandra.

Flexiblare använd-ning av personal för att minska sårbarhe-ten.

Andel personal med cirkula-tionstjänst d.v.s. som arbetar på mer än en fysisk arbets-plats/anläggning ska vara minst 20 procent av samtliga anställda inom förvaltningen.

Sjukdagar < 6 procent

Genomföra en ökning av cirkulationstjänst på de olika enheterna och ta fram kompetensutvecklings-planer som främjar detta.

Anläggningarna Skogsvallen, Sim- och sporthallen samt Lövhult utvecklar teamarbetet.


Utveckla mötesplat-ser för olika åldrar, kulturer och kön och göra dessa kän-da för invånarna.

Årlig redovisning i nyckeltal och statistik av mötesplatser och verksamheten vid dessa samt underhåll.

(Till mötesplatser räknas biblioteket, fritidsgårdarna, kulturhuset, idrotts- och rekreationsanläggningarna, näridrottsplatserna samt övriga kommun- eller före-ningsägda lokaler för offent-liga arrangemang)

Barn och ungdom ska utgöra priorite-rade grupper.

Positionera Nässjö kommun genom kultur- och fritids-verksamheterna.

Aktivt delta i kom-munens arbete med att utveckla Nässjö som evenemangs-, fritids- och idrotts-stad.

Årlig redovisning av enheter-nas marknadsföringsinsatser.

Årligen redovisa i nyckeltal av antal program som arrangeras i nämndens regi eller i sam-verkan samt antal deltaga-re/besökare till programmen

Utöka samarbetet inom förvaltningar-na och med andra organisationer och förvaltningar i syfte att utveckla och effektivisera kultur- och fritidsverksam-heten samt öka at-traktiviteten i Näs-sjö.

Årlig redovisning av konkreta resultat utifrån utökat samar-bete.

Förvaltningen arbetar fram en mångfaldsplan.

Personalen på kultur- och fritidsförvaltningen får ett tydligt uppdrag att gemensamt arbeta fram ett pro-gramutbud för olika åldrar, kulturer och kön samt marknadsföra detta.

Stadens offentliga rum används som arenor för evenemang.

Ledningsgruppen tar i samverkan med övriga för-valtningar fram en handlingsplan för att utveckla Nässjö som evenemangs-, fritids- och idrottsstad.

Levande handlingsplaner på enhetsnivå, grundade på det förvaltningsövergripande målarbetet Pilen. Avstämning i nämnd halvårsvis: juni o dec.

Med anledning av det nya kulturhuset planerar och genomför kultur- och fritidsförvaltningen, tillsam-mans med styrelsen för Pigalle, ett stort invignings-program.

* En tjänst som ”programansvarig” skapas genom omprioriteringar inom enheten bibliotek och ut-ställningar. Tjänsten ger möjlighet till utveckling, ökad samordning, marknadsföring och information av kultur- och fritidsförvaltningens och föreningar-nas programverksamhet.

Genom ökat kontaktarbete stimuleras föreningarna till att förlägga fler arrangemang och evenemang till Nässjö.

Politisk verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Nettokostnad 419 245 249 252 257

Antal ledamöter 9+9 9+9 9+9 9+9 9+9

Central administration Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 1 894 2 053 2 364 2 388 2 429

Intäkter -49 -50 -50 -50 -50

Nettokostnad 1 845 1 995 2 314 2 338 2 379


Verksamhetsbeskrivning Förvaltningen arbetar för en organisation som ger utveckling och samtidigt optimala samordningsvinster. Enhe-terna samarbetar över gränserna för att nå en ökad effektivitet. En gemensam strävan är att positionera Nässjö kommun genom kultur- och fritidsverksamheten i enlighet med kommunens målarbete Pilen. En formell ar-betsordning finns för internkontroll av verksamhet och ekonomi.

Centrala administrationen står för ledning och samordning, övergripande mål- och utvecklingsarbete, utred-ningar, beredning av ärenden till nämnd samt ekonomisk kontroll. Centrala administrationen ger service till anläggningarna/enheterna i frågor som rör ekonomi, IT, personal och utveckling samt ansvarar för kontakter med föreningslivet, bidragsgivning och annat utvecklingsstöd.

Verksamhetsförändring Centrala administrationen flyttar vid årsskiftet in i det nya kulturhuset Pigalle.

Allmän fritidsverksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Summa kostnader 4 590 4 850 4 770 4 808 4 880

Nettokostnad 4 590 4 850 4 770 4 808 4 880

Föreningsstöd Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Bidrag till föreningar 2 079 2 200 2 200 2 218 2 251

Stöd till ungdomsföreningar och SISU

1 255 1 400 1 400 1 411 1 432

Investeringar och projekt 296 400 320 323 327

Hyrda lokaler 960 850 850 857 870

Nettokostnad 4 590 4 850 4 770 4 808 4 880


Aktiviteter 7 - 20 år 25 614 29 000 25 000 26 000 27 000

Ungdomsföreningar som får bidrag

86 90 86 87 88

Föreningar totalt 294 300 295 296 297

Verksamhetsbeskrivning Nämnden ska uppmuntra och ge möjlighet till barns, ungdomars och vuxnas motion och idrott samt ge stöd till en fri och självständig idrottsrörelse som bygger på ett ideellt engagemang och värnar om en god etik. Nämnden ska, så långt det är ekonomiskt möjligt, ge föreningarna förutsättningar att bedriva idrott och andra aktiviteter för ungdomar. Målet är att antalet aktiviteter för ungdomar i föreningslivet ska ligga över 25 000.

I kommunens föreningsregister finns ca 290 föreningar. Ett 70-tal föreningar får bidrag enligt nämndens nor-mer. Stöd går till ca 90 ungdomsföreningar. För ett levande och föränderligt föreningsliv behövs ibland okon-ventionella insatser. Kultur- och fritidsnämnden kan då gå in med bidrag till investeringar och/eller projekt - i första hand om projekten riktar sig mot barn och ungdomar. Bidrag kan även ges till mindre investeringar på föreningsägda anläggningar.

Näridrottsplatserna kan utökas i den omfattning som tilldelad ekonomisk ram medger. Nämnden betalar hyran för vissa föreningar och en del av hyran för några samlingslokaler. Principen är annars att föreningarna själva finansierar sitt lokalbehov. Föreningar med ungdomsverksamhet kan få högst 10 tkr i lokalhyresbidrag. Lokal-bidrag samlingslokaler totalt 850 tkr.

Idrotts- och fritidsanläggningar Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 26 734 25 671 26 591 26 828 27 255

Intäkter -6 492 -6 070 -6 745 -6 745 -6 745

Nettokostnad 20 242 19 601 19 846 20 083 20 510

Antal årsarbetare 20 19,5 19,5 19,5


Idrottsplatser 966 980 982 993 1 014

Skogsvallen 8 346 8 290 8 926 9 029 9 221

Sporthallar 2 088 2 143 1 766 1 787 1 826

Lövhult 3 667 3 338 3 195 3 233 3 302

Bad utomhus 489 490 515 521 532

Simhallen 4 686 4 360 4 462 4 519 4 615

Nettokostnader 20 242 19 600 19 846 20 083 20 510


Sporthallar hyrda tim 8 582 10 000 8 600 8 700 8 800

Gymnastiksalar m.m. 5 096 5 000 5 100 5 100 5 100

Fotbollsplaner, hyrda tim-mar gräs

1 502 1 600 1 500 1 500 1 500

Fotbollsplaner, hyrda tim-mar

konstgräs

Ej registrerat Ej registrerat 1 065 1 100 1 100

Bandyplan hyrda timmar 1 130 1 100 1 130 1 200 1 250

Ishall hyrda timmar 2 450 2 600 2 450 2 500 2 550

Besök simhallen 94 140 100 000 94 000 94 500 95 000

Antal besök på gym i sim- och sporthallen

22 450 Ej registrerat 22 450 22 500 22 550

Lövhult campingnätter 2 981 3 000 3 000 3 050 3 100

Vandrarhemmet gästnätter 3 297 2 700 3 200 3 250 3 300

Verksamhetsbeskrivning Skogsvallen är den centrala idrottsplatsen för hela kommunen. Här finns specialanläggningar som konstfrusen bandybana och ishall. På anläggningen finns även allvädersbanor, fotbolls- och grusplaner samt ny konstgräs-plan, vilken står klar september 2009.

Lövhults rekreationsområde erbjuder camping, vandrarhem, ridning, vandringsleder och motionsträning. På området finns friluftsgård, motionsgård, skidspår och rullskidbana. Här finns också Valborgsgården och en ridanläggning som arrenderas ut.

Kommunägda idrottsplatser finns i Bodafors, Forserum, Nässjö, Malmbäck och Fredriksdal. De två sistnämnda drivs av föreningar och övriga drivs av kommunen.

I Nässjö finns sju sporthallar och fyra gymnastiksalar. Den stora hallen i Nässjö sporthall kan ta 1 300 åskådare. Här finns också gymnastikhall, skyttehall, styrketräningslokal, bordtennishall samt serviceutrymmen. I anslut-ning till Nässjö sporthall finns en näridrottsplats. Fritidsgårdsverksamheten bedrivs sommartid på näridrotts-platsen.

Simhallen som är sammanbyggd med Nässjö sporthall har en 25 m bassäng med 6 banor, hopptorn och en mindre bassäng på 12 x 6 m. Simhallen har också en relaxavdelning, solarier, lokal för gruppaktiviteter och ett gym som drivs i samarbete med ett företag. Satsningen på folkhälsoarbetet fortsätter med Sim- och sporthallen som bas. Simundervisningen bedrivs enligt målen i skolplanen.

Näridrottsplatser finns i centrala Nässjö, Grimstorp, Malmbäck och Bodafors. Näridrottsplatser för Anneberg och Forserum är under planering.

I Nässjö kommun finns 16 friluftsbad som drivs av föreningar (med undantag för Adela Udde) och är öppna 10 veckor per säsong. Kultur- och fritidsnämnden ger ekonomiskt bidrag till verksamheten och tar vattenprover vid badsäsong.

Verksamhetsförändring Ny konstgräsplan anlagd på Skogsvallen. Ramhöjning 175 tkr.

Näridrottsplatsen i Anneberg anläggs. Ramhöjning 50 tkr.

Sporthall Forserum, tillbygd läktare. Ramhöjning 72 tkr.

Mariasalen byggs om. Ramhöjning 134 tkr.

Simhallen, utredning vattenförsörjning. Ramhöjning 16 tkr.

Idrottsanläggningen Skogsvallen är i stort behov av en total översyn. Omklädningsrum, läktare, hockeysarg är i akut behov av omfattande renovering. Dränering av fotbollsplanerna A, B och C behöver göras under 2010. Garaget för ismaskinen är utdömt av Arbetsmiljöverket och måste byta ut senast juni 2011. Energiförbrukning-en är hög och en översyn ska ske hösten 2009 av tekniska serviceförvaltningen. Investeringarna genererar kapi-talkostnader som äter upp allt större del av anläggningarnas driftsbudget. Ökad kontroll över anläggningarnas investeringar sker fr.o.m. hösten 2009. Under 2010 omfördelas anläggningarnas investeringar så att en mindre del öronmärks på förhand och ett gemensamt investeringskonto för samtliga anläggningar skapas.

Nämnden vill tillgänglighetsanpassa någon/några av kommunens badplatser under år 2010 eftersom alla offent-liga anläggningar ska vara tillgänglighetsanpassade senast detta år.

Ambitionen är att lägga ut Lövhults vandrarhem och camping på entreprenad vid årsskiftet. Ökad grad av cir-kulationstjänst inom vaktmästeriet effektiviserar verksamheten inom anläggningarna. Nämnden vill arbeta för en utveckling av Lövhult som rekreationsområde och upplevelsecenter.

Äskande över ram: Kompensation för ökad kapitalkostnad som gäller näridrottsplatserna Forserum och Fred-riksdal samt för renoveringsobjekten på Skogsvallen.

Allmän kulturverksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Personalkostnader 1 078 924 1 194 1 207 1 228


Summa kostnader 3 978 3 874 4 050 4 084 4 145

Intäkter -201 -45 -30 -30 -30

Nettokostnad 3 777 3 829 4 020 4 054 4 115

Antal årsarbetare 3 3 2,75 2,75 2,75


Stöd till kultur och projekt 909 849 780 789 801

Kulturhus 1 292 1 320 1 380 1 392 1 414

Bidrag kulturföreningar 376 460 460 464 471

Programverksamhet 200 200 200

Studieförbund 1 200 1 200 1 200 1 210 1 229

Nettokostnad 3 777 3 829 4 020 4 054 4 115


Besök gamla kulturhus

Fr.o.m. 2010 Utställnings-hallen

11 338 16 000 75 000 85 000 85 000

Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden vill ge Nässjö en tydlig kulturprofil som bygger på de lokala förutsättningarna men också bjuda på nya kulturintryck genom inbjudna konstnärer och artister. Nämnden har ett nära samarbete med föreningar, studieförbund och länsinstitutionerna på kulturområdet. Barn- och ungdomskulturen utveck-las med fokus på ungas eget skapande. Nämnden arrangerar återkommande kulturaktiviteter som Poesifestiva-len och Folkfesten i samarbete med andra parter.

Kulturhuset visar utställningar som speglar konstlivet både i Nässjö och nationellt och arbetar med konstpeda-gogik med inriktning mot barn och unga. Bidragen till kulturföreningar är avsedda att vårda kulturarvet och föra in kultur av god kvalitet.

Inom kulturverksamheten finns pengar avsatta för bland annat barn- och ungdomskultur, Poesifestivalen (60 tkr) och kulturprojekt. Inom verksamheten finns också pengar till förlustgarantier för arrangemang, sommar-kvällar i Nässjö hembygdspark och kommunens kulturpris. Även kulturmiljövård och samarbete med länsmu-seet ingår i anslaget. Nämnden har samarbete med Smålands musik och teater som bland annat medverkar i en musikcaféserie tillsammans med Nässjö Teaterföreningar. I september arrangeras Folkfesten där kultur- och fritidsnämnden samverkar med såväl andra kommunala förvaltningar som externa aktörer. Kulturhuset arrange-rar ett tiotal större utställningar, ofta i samarbete med Nässjö konstförening eller skolor. Varje år satsas på en stor sommarutställning. Kulturhuset bedriver konstpedagogisk verksamhet och tar emot elevgrupper från skola och förskola.

Nämnden ger stöd till 11 hembygdsföreningar och deras vård av anläggningar med totalt 155 tkr, vilka fördelas av hembygdsrådet. Nämnden ger bidrag till kulturföreningar.

Åtta olika studieförbund har verksamhet i Nässjö. Studieförbunden utgår från olika idétraditioner och arbets-formerna är främst studiecirklar, kulturgrupper och kulturarrangemang. Finansiering sker främst genom stats-bidrag, deltagaravgifter och kommunbidrag. Det kommunala bidraget uppgår 1,2 miljoner.

Verksamhetsförändringar Konstnärlig utsmyckning Pigalle. Ramhöjning 15 tkr.

Fastigheten Pigalle byggs ut till ett nytt kulturhus och allaktivitetshus för alla åldrar. Huset rymmer idag biblio-tek, ungdomscafé, teatersalong, konferens- och nöjeslokaler. I det om- och tillbyggda kulturhuset kommer också ungdomsverksamheten, kulturskolan och konsthallen att rymmas.

Möjligheterna att få ett nationellt museum för naiv konst till Nässjö kommun undersöks.

Det nya kulturhuset Pigalle ska erbjuda invånarna en varierad och omfattande programverksamhet. En tjänst som bokbussbibliotekarie omvandlas till en programsamordnartjänst. Tjänstemannen ska framför allt arbeta med att utveckla programverksamheten i nya kulturhuset Pigalle.

Omflyttning av de skulpturer som idag står i gamla kulturhusets trädgård till annan offentlig plats.

Kultur- och fritidsnämnden har fått ökad ram 2010 med 200 tkr för att öka ambitionsnivån på programverk-samheten i det nya kulturhuset. Den ökade ramen ska ge kultur- och fritidsförvaltningen större möjlighet att bjuda Nässjöborna på ett omväxlande och spännande utbud med internationella artister inom musik, teater, dans och nya gränsöverskridande kulturområden. Mångfald och hög kvalitet, bredd såväl som djup, lokala förmågor och internationella gäster, tillsammans skapas ett programutbud som sätter Nässjö på kartan.

Nämnden äskar 100 tkr för omkostnader i samband med omflyttning av skulpturer. Enligt kommunfullmäkti-ges beslut får nämnden inte extra anslag för detta.

Bibliotek Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 9 403 9 635 9 294 9 383 9 538

Intäkter -318 -370 -100 -100 -100

Nettokostnad 9 085 9 265 9 194 9 283 9 438

Antal årsarbetare

Stadsbibliotek och skolbib-liotekscentral

13 12 11,5 11,5 11,5


Stadsbibliotek 6 824 6 790 7 581 7 648 7 776

Bokbuss 973 1 073 0 0 0

Skolbibliotekscentral 1 051 1 093 1 293 1 311 1332

Filialer 237 310 320 324 330

Nettokostnad 9 085 9 265 9 194 9283 9 438


Bibliotekslån 295 626 300 000 350 000 350 000 350 000

Lån/invånare 10,03 10,9 12,5 12,5 12,5

Kostnad/lån 30,8 32,2 *

Besök stadsbibliotek 154 266 180 000 240 000 240 000 240 000

*Beror på nya hyran i kulturhuset som idag ej är fastställd.

Verksamhetsbeskrivning Huvudbiblioteket är öppet minst 48 timmar per vecka vintertid. Biblioteken satsar mycket på medier för barn med boken och läsandet i centrum. Dessutom finns en uppsökande verksamhet kallad "boken kommer", vil-ken riktar sig till äldre och funktionshindrade. Biblioteket strävar efter att ligga i framkant när det gäller den digitala utvecklingen och vill göra ny informationsteknik tillgänglig för kommuninvånarna.

Verksamhetsförändringar Ett nytt datasystem RFID införs. Ramhöjning med 105 tkr.

Bokbussen läggs ner helt fr.o.m. januari 2010. Alternativ service till förskolor och landsbygdsskolor kommer att ges. Biblioteket flyttar in i nya lokaler 2010. Biblioteks- och utställningsverksamheterna kommer att samordnas. En bokbussbibliotekarietjänst omvandlas till en programsamordnare eftersom ambitionsnivån på programverk-samhet i det nya kulturhuset höjs.

Fritidsgårdar och projekt Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 4 051 5 184 5 157 5 206 5 290

Intäkter -696 -700 -780 -780 -780

Nettokostnad 3 355 4 484 4 377 4 426 4 510



Fritidsgårdar och projekt 2 185 3 116 4 377 4 426 4 510

Bidrag Ungdomens hus 345 340 0 0 0

Café Corner 825 1 027,5 *0 0 0

Nettokostnad 3 355 4 484 4 377 4 426 4 510

* Samtliga kostnader ligger under Fritidsgårdar o projekt


Pinnen 6 121 16 000

5 000

Lämnar lokal sept. 2010

Café Corner 4 065 3 200 4 000 12 000 12 000

Forserum 2 330 3 000 2 400 2 400 2 400

Bodafors 1 850 2 500 1 850 1 850 1 850

Verksamhetsbeskrivning Ungdomsenheten ska under fria former underlätta och ge utrymme till ungdomars möten. Verksamheten är frivillig och öppen för alla. Ledarna tar tillvara och främjar de ungas kreativitet, intressen och behov.

Den öppna verksamheten ska hålla bra kvalitet som regelbundet mäts med enkäter och samtal. Enheten ska genomföra Pop i sommarnatt, sommarteater, konserter, disco och andra aktiviteter med och för ungdomar. Verksamheten bygger på ett tydligt och långsiktigt uppdrag. De unga ska stimuleras till en positiv livsstil med ett bra livsmönster. Vi ska särskilt uppmärksamma ungdomar som inte får positiv bekräftelse av det övriga vuxensamhället.

Enheten innefattar fritidsgårdsverksamhet, ungdomscafé, integrationsarbete och uppsökande verksamhet. Sommartid bedrivs verksamhet utomhus på näridrottsplatsen utanför sim- och sporthallen. Hos enheten finns en stor ljud- och ljusanläggning som hyrs ut till föreningar och kommunala förvaltningar. Fritidsgårdarna ut-formas så att de i första hand riktar sig till de föreningslösa ungdomarna från årskurs 7 och uppåt. Ungdomar, föräldrar, föreningar och studieförbund engageras i verksamheten. Fritidsgårdar finns i Nässjö (Pinnen) samt i Bodafors och i Forserum På gårdarna finns både traditionell öppen verksamhet samt grupper för bl.a. teater och musik, friluftsaktiviteter och olika utomhusarrangemang.

Ungdomscaféet är öppet kvällstid och vänder sig till lite äldre ungdomar, från årskurs 9 och uppåt. Ungdomsca-féet är en plats där ungdomar möter vuxna, personal och personer från olika föreningar som valt att engagera sig genom att regelbundet finnas i caféverksamheten.

Fr.o.m. september 2010 finns ungdomscaféet och fritidsgården i nya gemensamma lokaler i Kulturhuset Pigal-le.

Verksamhetsförändringar Ungdomsavdelningen kommer att samlokalisera verksamheterna i Pinnen och Corner i nya lokaler i kulturhu-set Pigalle. Integrationsarbetet kommer att utvecklas i samverkan med andra förvaltningar och ideella organisa-tioner.

Kultur och fritid 2010 – 2012 (Objekten i prioriteringsordning år 2010) 2010 2011 2012

(Belopp i tkr)

Bibliotek/kultur och ungdomsavdelning, IT och inventarier 150 150 150

Bibliotek/kultur konstnärlig utsmyckning Pigalle 300

Bibliotek, inventarier med anledning av tillbyggnad/ombyggnad 4 035

Sim- och sporthall samt näridrottsplats centrum, ospecificerat 100 100 100

Simhallen, storbildsskärm inkl klocka 260

Skogsvallen, ospecificerat 100 100 100

Lövhult, ospecificerat 100 100 100

Maskiner och utrustning för samtliga anläggningar 600 600 600

Skogsvallen, nytt garage 3 000

Skogsvallen, dränering av fotbollsplaner 500

Skogsvallen omklädningsrum hockey, gym, förråd 200 200

Skogsvallen, ishockeysarg 1 200

Näridrottsplatser – mindre orter t ex Fredriksdal 250 250

Badplatser - tillgänglighetsanpassning 100 100 100

Skogsvallen, renovering fotbollsläktare 600

Utveckling befintliga näridrottsplatser 100 100

Skogsvallen ombyggnad inomhus av omklädningsrum fotboll 1 900

Skogsvallen, ismaskin bandy 1 000

Forserum läktare sporthall 950

Mariasalen 1 000

Summa: 9 345 8 700 1 250


Mål 1:1 Följ upp och sprid information om Nässjös Agenda 21-arbete för att hålla arbetet levande. Arbetet med detta ska vara igång senast 2009.

Åtgärd: Kommunens förvaltningar redovisar hur de uppfyller målen i Nässjös Agenda 21, i årsredovisningen.

Mål 4:4 Från och med nästa upphandling av vitvaror och kylanläggningar ska bästa energiklass väljas inom kommunens verksamheter (klass AAA).






Åtgärd: När kommunen köper transporttjänster ska miljökrav ställas på att tjänsterna utförs med miljöanpassa-de fordon och att förarna är utbildade i "eko driving".

Kultur- och fritidsnämnd 2 008 2009 2010 2 011 2 012

(Belopp i tkr) Perso-

nalkost-nad-

Övriga kostna-

der Intäkter

Netto-kostnad

Budget inkl tb

Budget inkl tb 1

Anslag Ram Plan

Verksamhet

Central ledning 1 737,8 575,3 -49,4 2 263,7 2 096 2 240 2 563 2 590 2 636

Kommunägda idrottsplatser -2,9 969,3 0,0 966,4 960 980 982 993 1 014

Skogsvallen 2 175,7 7 076,0 -906,0 8 345,7 7 730 8 290 8 926 9 029 9 221

Sporthallar 1 498,3 1 536,3 -946,8 2 087,8 2 090 2 143 1 766 1 787 1 826

Lövhult 3 123,4 2 996,2 -2 452,4 3 667,2 3 116 3 338 3 195 3 233 3 302

Bad ute 0,0 489,1 0,0 489,1 480 490 515 521 532

Simhall 2 614,3 4 258,2 -2 186,8 4 685,7 4 310 4 360 4 462 4 519 4 615

Fritidsgårdar och projekt 2 217,3 1 833,7 -695,8 3 355,2 2 940 4 144 4 377 4 426 4 510

Ungdomens hus 0,0 345,2 0,0 345,2 340 340 0 0 0

Café corner 382,0 444,1 -1,0 825,1 1 040 0 0 0 0

Bidrag fören-ingsanläggning 0,0 2 079,1 0,0 2 079,1 2 200 2 200 2 200 2 218 2 251

Bidrag ung-domsföreningar 0,0 1 254,9 0,0 1 254,9 1 400 1 400 1 400 1 411 1 432

Investeringar och projekt 0,0 294,7 1,1 295,8 400 400 320 323 327

Hyresbidrag föreningar 0,0 988,0 -27,5 960,5 1 020 850 850 857 870

Folkbibliotek 4 991,3 4 746,5 -658,3 9 079,5 9 230 9 265 9 194 9 282 9 438

Stöd kultur och projekt 303,1 796,8 -191,3 908,6 840 849 780 789 801

Kulturhus 771,0 531,4 -10,0 1 292,4 1 240 1 320 1 380 1 392 1 414

Programverk-samhet 200 200 200

Bidrag kulturfö-reningar 0,0 375,5 0,0 375,5 460 460 460 464 471

Bidrag studie-förbund 0,0 1 200,0 0,0 1 200,0 1 200 1 200 1 200 1 210 1 229

0,0 27,3 0,0 27,3 0

Differens -777 -1622

19 811,3 32 817,6 -8 124,2 44 504,7 43 092 44 267 44 770 44 467 44 467

Miljö- och byggnadsnämnd Ordförande: Johnny Lundh (SAFE) | Förvaltningschef: Bernt Wilhelmsson | Mätningschef: Göran Leiner

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012

Nämndverksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 21 254 20 811 21 203 21 583 21 983

Intäkter 8 062 7 501 7 852 8 137 8 537

Nettokostnad 13 192 13 310 13 351 13 446 13 446

Kronor per invånare 439 452 453 456 456


*Inkl Mätningskontoret som redovisningsenhet från 2007

Verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggnadsnämnden ska främja en god byggnadskultur och miljö och se till att gällande författningar följs. Nämnden lämnar förhandsbesked, råd och upplysningar i frågor inom sin verksamhet. Miljö- och bygg-nadsnämnden ansvarar för bygglov, planering och bostadsanpassning. Under nämndens ansvar faller också tillsyn av hälsoskydd, miljöskydd och livsmedelshantering.

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar också för mätningskontorets verksamhet.

Miljö- och byggnadsnämnden är naturvårdsorgan, vilket bland annat innefattar ansvaret att kalka de mark- och vattenområden inom kommunen där det finns ett behov.

Miljö- och byggnadsnämnden utför också de uppgifter som enligt lag om trafiknämnd tillkommer sådan nämnd.

Miljö- och byggnadsnämndens mål 2010

Medborgare E Mål Indikator Aktivitet/handlingsplan

Betygsindex för faktorn miljö enligt medborgar-enkäten ska minst vara 66 av 100. (idag 60)

Medborgarna i fokus Betygsindex för faktorn bostäder enligt medbor-garenkäten ska minst vara 52 av 100. (idag 48)

Handläggningstiden för upprättande av nybygg-nadskarta ska inte överskrida 10 arbetsdagar Handläggningstiden för utstakning av byggnad ska inte överskida 3 arbetsdagar Handläggningstiden för MK:s del av fastighets-bildningsåtgärden ska inte överskrida 30 arbets-dagar. Handläggningstiden för adressättning ska inte överskrida 3 arbetsdagar Handläggningstiden för ett bygglov ska inte överskrida 30 arbetsdagar Handläggningstiden för en bygganmälan ska inte överskrida 10 arbetsdagar Handläggningstiden för ett bostadsanpassnings-ärende ska inte överskrida 15 arbetsdagar Handläggningstiden för en detaljplan med nor-malt planförfarande ska inte överskrida 11 mån från ansökan till godkännande. Handläggningstiden för en detaljplan med en-kelt planförfarande ska inte överskrida 6 mån från ansökan till antagande. Handläggningstiden för en ansökan om enskilt avlopp ska inte överskrida 25 arbetsdagar Handläggningstiden för ett renhållningsärende ska inte överskrida 10 arbetsdagar

Ökad tillgänglighet och service

Handläggningstiden för en ansökan om installa-tion av värmepump ska inte överskrida 20 ar-betsdagar.

Ökat fokus på barnper-spektivet i beslutspro-cesser

Beakta barnperspektivet i 100 % av all ärende-hantering

Andelen tjejer, enligt LUPP-undersökningen, som någon gång under det senaste halvåret inte vågat gå ut ska högst vara 5 % (2008; 7,3 %) Andelen tjejer, enligt LUPP-undersökningen, som inte känner sig trygga ute på stan, på all-män plats ska högst vara 5 % (2008; 10 %)

Ökad trygghet i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsper-spektiv

Betygsindex för faktorn trygghet enligt medbor-garenkäten ska minst vara 50 av 100 (idag 48).

Ökad tillgänglighet via webben

Antalet e-tjänster som kan utföras via kommu-nens hemsida relaterade till MBN´s verksamhet ska vara minst 2 st.

Ekonomi E Mål Indikator Aktivitet/handlingsplan

Kostnadstäckning per bygglov och bygganmä-lan ska minst vara 58 %

Kostnadstäckning per nybyggnadskarta ska vara 100 %

Kostnadstäckning per utstakning av byggnad ska vara 100 %

Kostnadstäckning för mätningskontorets kon-sultuppdrag ska vara 100 %

Kostnadstäckning för mätningskontorets bas-service ska minst vara 53 %

Kostnadstäckningen för livsmedelskontroll ska minst vara 63 %

Kostnadstäckning för planenheten ska minst vara 23 %

Kostnadstäckning för hälsoskydd och miljötill-syn ska minst vara 34 %

Ökat fokus på verk-samhetens resultat och effekter

Andelen beviljade bostadsanpassningsbidrag i förhållande till budget ska vara 100 % samt andel behandlade ansökningar ska vara 100 %

Medarbetare E Mål Indikator Aktivitet/handlingsplan

Bättre utnyttjande av handläggningssystemen

Spårbarheten i ärendehanteringen ska vara 100 % i alla nya ärenden

Effektivare organisation

Kvalitetssäkringen av 70 % av alla handlägg-ningsrutiner ska vara upprättade.

Andelen sjuktid av arbetstid inom förvaltningen ska inte överskrida 6 %

Medarbetarindex (nöjd) enligt medarbetarenkä-ten ska minst vara 66 %

Andelen medarbetare som säger upp sig per år ska högst vara 10 %

Attraktiv arbetsplats

Ledarindex enligt medarbetarenkäten ska minst vara 67 %

Gott samarbete mellan nämnden och förvalt-ningen

Andelen medarbetare som anser att samarbetet mellan nämnd och förvaltning är gott ska minst ligga i intervallet 90-95 % (medarbetarsamtal)

Professionella medarbetare

Andelen medarbetare som tycker att den samla-de kompetensen inom enheten är tillräcklig ska minst ligga i intervallet 80-85%

Verksamhet/utveckling E Mål indikator Aktivitet/handlingsplan

Öka tillgängligheten genom att se till så att 100 % av alla offentliga lokaler dit allmänheten har tillträde ska vara inventerade och åtgärdspro-gram framtaget avseende enkelt avhjälpta hinder

Förbättra luftkvalitén i centrum genom att minska antalet(total mängd) bilar på Rådhusga-tan vid Textilhuset med 10 % jämfört med värdet dec 2009. (5485/dygn i april 2009)

Antalet kommunalägda byggklara tomter ska minst vara; 10 stycken i Nässjö 5 stycken i Forserum 4 stycken i övriga tätorter

Hållbar stadsutveckling

Det ska finnas minst 400 000 kvm oexplo-aterad detaljplanelagd kommunalägd indu-strimark i Nässjö kommun med tillgång till större väg eller järnvägsanslutning.

Ökat fokus på energi ur ett klimatperspektiv

Klimat- och energirådgivning ska ges till allmänheten om uppvärmning, elförbruk-ning och bilkörning vid minst en träff inom respektive område

Ökat fokus på hälsa och livsmiljö

Indikator formuleras utifrån de mätningar av luftkvalitén i Nässjö tätort som Natur-vårdsverket planerar göra.

Ökat fokus på hållbar livsstil

Inspirera och uppmuntra kommuninvå-narna till att aktivt förändra sin livsstil inom 10 områden genom information eller aktiviteter.

Ökat fokus på vår livs-miljö

Indikator formuleras i dec 2009, när vat-tenförvaltningens miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram har beslutats av vattenmyndigheten.

Politisk verksamhet Verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Personalkostnader (MBN) 427 446 460 470 482

Personalkostnader (Miljö-politiska ledningsgruppen)

36 30 30 0 0


Nettokostnad 477 490 470 482

Antal ledamöter 11+7 11+7 11+7 11 11

Miljö- och byggkontoret Verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 13 572 13 616 14 025 14 328 14 616

Intäkter 4 784 4 735 4 987 5 185 5 485

Nettokostnad 8 788 8 881 9 038 9 143 9 131


Verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Bostadsanpassning 2 078 2 000 2 000 2 000 2 000


Summa kostnader 2 581 2 430 2 295 2 285 2 285

Intäkter 0 0 0 0 0

Nettokostnad 2 617 2 430 2 295 2 285 2 285

Verksamhetsbeskrivning Miljö- och byggkontoret består av central administration, miljöenhet, planenhet och bygglovenhet samt Agenda 21- och naturvårdsenhet. Kontoret är miljö- och byggnadsnämndens verkställande förvaltnings- och bered-ningsorgan.

Miljö- och byggkontorets mål är att ha en god serviceanda och ge snabba besked till allmänheten. Kontoret ska också jobba för en god marknadsföring och ha ett flexibelt arbetssätt. Vidare är miljö- och byggkontorets mål att:

• uppfylla myndighetsfunktionen,

• följa planen som antagits av miljö- och byggnadsnämnden enligt livsmedelslagen och miljöbalken,

• se över översiktsplanen (ÖP) en gång varje mandatperiod

• upprätta och revidera fördjupad översiktsplan (FÖP) för de större tätorterna i kommunen,

• upprätta detaljplaner (DP) kontinuerligt efter beställningar,

• besluta om/behandla bygglov/bygganmälan kontinuerligt inom kortast möjliga tid,

• bevaka så att intyg från Obligatorisk VentilationsKontroll (OVK) lämnas in till kontoret enligt fast-ställda tidsramar,

• bistå med energirådgivning,

• följa upp naturvårdsprogrammet

Det vilar på kommunen att anpassa bostäder så att personer med funktionsnedsättning ges möjlighet till själv-ständigt eget boende. Detta regleras bland annat genom lag om bostadsanpassningsbidrag med mera.

Viss del av kommunens Agenda 21-arbete leds av miljöpolitiska ledningsgruppen och miljö- och byggkontoret.

Kontoret är ansvarig för planering och genomförande av kommunens kalkningsverksamhet. Kalkning utförs i kommunens västra del enligt plan tagen av Länsstyrelsen. 85 procent av kostnaden täcks av bidrag från staten.

Mätningskontoret Verksamhet 078 Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 4 497 4 294 4 393 4 500 4 600

Intäkter 3 018 2 766 2 865 2 952 3 052

Nettokostnad * 1 479 1 528 1 528 1 548 1 548

Resultat 9 0 0 0 0

Ackumulerat resultat 165 165 165 165 165


* Enligt kommentar i KF:s budgetbeslut för år 2007 ska nettokostnaden för basservice maximalt vara 47 % vid lågkonjunktur och sjunka vid högkonjunktur. I budgetförslaget för 2010 ligger nivån på 44 %. För år 2011 43 % och för år 2012 endast 42 %.


Produktionstimmar/tjänst 1 391 1 340 1 340 1 340 1 340

Kommentarer till verksamhetsmått: Den sammanlagda resursanvändningen för kontorets tre produktionsområden (basservice, konsultuppdrag och PBL-uppdrag) är redovisat enligt ovan. Inom varje produktionsområde förs en detal-jerad timredovisning per objekt.

Verksamhetsbeskrivning Basservice:

• Förvaltning av kart- och fastighetsinformation.

• Ajourhållning, nyanläggning av VA, EL, FJ, Bredband.

• Adress-sättning, registrering till Lantmäteriets FDS (FastighetsDataSystem).

• Databas- och systemadministration.

• Fullgöra ingångna avtal och överenskommelser med kommunens förvaltningar och bolag, Telia, Eón Nät, Lantmäteriet m.fl.

Konsultuppdrag:

• Kart- och mätservice till kommunens förvaltningar och bolag, externa företag och privatpersoner.

• Planerings-/översikts-/adresskartor.

• Support och handledning.

• Medverka vid verksamhetsprojekt med knytning till kart- och fastighetsinformation.

• Fullgöra samverkansavtalet med Lantmäteriet angående fastighetsbildning.

PBL-uppdrag: nybyggnadskarta och utstakning.

Övrigt:

• Ge service vid förfrågningar om offentliga handlingar inom verksamhetsområdet.

• Medverka till rationell användning och samordning av Geografiska InformationsSystemen (GIS).

Miljöarbetet (nämndens miljömål Agenda 21) Målen är till största del inarbetade i Pilen

Mål 1:1 Arbete pågår med att följa upp och sprida informa-tion om Nässjös Agenda 21-arbete för att hålla arbetet levande. Arbetet med detta ska vara igång senast 2010

Åtgärd: Kommunens förvaltningar redovisar hur de uppfyller målen i Nässjös Agenda 21, i årsredo-visningen.

Åtgärd: Information om hur det går med målen i Nässjös Agenda 21 ska bl.a. spridas via kommu-nens hemsida.

Mål 1:2 Sprida mer kunskap om hållbar utveckling genom fler kunskapsspridare senast 2015.

Åtgärd: Erbjuda möjligheten att utbilda miljöam-bassadörer, t.ex. inom handel, som sedan kan sprida kunskapen vidare inom sitt verksamhetsom-råde.

Mål 1:3 Kommunen har tagit fram en närnaturguide för Nässjö tätort för att öka kommuninvånarnas in-tresse och kunskap om sin natur. Det man inte visste fanns, saknar man inte när det är borta...

Åtgärd: Kommunen ska senast 2012 ta fram en närnaturguide för Nässjö tätort som ska kunna hämtas gratis, samt anordna olika aktiviteter för att öka intresset för naturen.

Mål 2:4 Öka allmänhetens kunskap om miljöanpassade varor till 2010.

Åtgärd: Erbjuda allmänheten information om miljöanpassade varor.

Mål 2:5 Öka kunskapen hos dem som ansvarar för inköp och upphandlingar i kommunen om på vilket sätt man kan prioritera miljöanpassade varor och tjäns-ter, senast 2012.

Åtgärd: Utbilda de som ansvarar för inköp och upphandling på förvaltningarna i miljö och miljö-anpassad upphandling.



Mål 3:2 En grönstrukturplan ska antas av kommunfullmäk-tige senast 2010.

Mål 3:3 Arbete pågår med att planera för mer närrekreation i nya industriområden.

Åtgärd: Alla nya industriområden ska innehålla allmänna grönytor för närrekreation. Dessa ska utgöra minst 10 % av den totala arealen och åtgär-den ska genomföras successivt i samband med detaljplanering.

Mål 3:4 Vid nästa revidering av den kommunomfattande översiktsplanen 2010 ska den innehålla minst en zon med ett område på ca 5 x 8 km. Dessa zoner ska vara fria från kända mobilmaster, fasta radio-sändare och större kraftledningar (mer än eller lika med en spänning på 40 kV).

Motivet för dessa zoner är dels att försiktighetsskäl motiverar åtgärden, dels att uppnå en ur social

synpunkt god livsmiljö med goda miljöförhållan-den för alla.

Mål 3:7 Informera boende om riskerna med radon i inom-husmiljön, så att åtgärder vidtas för att sänka ra-donhalten i alla bostäder till under 200 Becque-rel/m3 luft senast år 2020.


Mål 4:5 Arbete pågår med att göra återvinningsstationerna trevligare och förbättra ljudmiljön vid dem. Krav ska ställas på förpacknings- och tidningsinsamling-en att hålla snyggt vid återvinningsstationerna.

Åtgärd: Vid behov ska återvinningsstationerna omgärdas av bullerplank. Återvinningskärl för glas ska vara ljudisolerade. Där miljön så kräver ska växter planteras utanför planket. Platsen bör ha en hårdgjord yta för att underlätta rengöring. Krav på lämplig utformning ska ställas i bygglovet.

Mål 5:1 På Rådhusgatan ska biltrafiken senast 2010 ha minskat med minst 10 % från 2005 års nivå (6 000 fordon/dygn).

Åtgärd: Enkelrikta delar av Rådhusgatan och ta bort parkeringen utmed gatan

Uppföljning: Mäta mängden trafik på Rådhusga-tan

Mål 5:3 20 % av bilarna som används i Nässjö kommuns förvaltningar vara miljöklassade och uppfylla mil-jöklass 2005 eller senare. (År 2009 hade 33% av bilarna inom miljö- och byggnadsnämndens verk-samhet miljöklass 2005.)


Mål 5:4 90 % av kommunens bilar ska använda förnyelse-bara bränslen 2015.



Åtgärd: När kommunen köper transporttjänster ska miljökrav ställas på att tjänsterna utförs med miljöanpassade fordon och att förarna är utbildade i "sparsam körning".

Mål 5:6 Det ska bli lättare för människor att ta sig fram med ingen eller liten förbrukning av fordonsbräns-le senast 2015.

Åtgärd: Kommunen ska hålla informationskam-panjer för bränslesnål körning och samåkning.

Mål 6:1 Installation av vedeldad fastbränslepanna i sam-band med individuell uppvärmning av bostäder sker idag med ackumulatortank och miljögodkänd panna.

Åtgärd: Skriv in kravet i bygglov.

Mål 6:2 Uppmuntra fastighetsägare att byta uppvärmnings-system från el och olja till förnyelsebara bränslen senast år 2010.

Åtgärd: En kampanj ska genomföras för att få fler hushåll att byta från direktverkande el till annan mer miljöanpassad uppvärmning

Åtgärd: För att underlätta att spara energi och övergå från olje- eller eluppvärmning till förnybara energikällor, gäller att följande förhållanden ska bedömas välvilligt av miljö- och byggnadsnämnden i samband med bygglovsansökan, om det anses vara en mindre avvikelse från gällande detaljplan:

Utökad byggnadsarea då överytan beror på ökad värmeisolering.

Särskild mindre byggnad som används för värme-pump, enskild panncentral, vedförråd etc.

Anta policy i nämnden om att bevilja bygglov, om enda skälet till att inte göra det beror på ovan

nämnda anledningar och om inga andra har några synpunkter på detta.

Åtgärd: Halverad bygglovs-/bygganmälanavgift för att bygga om till uppvärmningssystem med förny-elsebara bränslen för att stimulera byte av upp-värmningssystem.

Mål 6:3 Ordna en informationskampanj för hushåll och företag om hur de kan minska och miljöanpassa sin energianvändning senast 2010.

Mål 7:3 Då de tätortsnära skogarna är en stor tillgång för ortens invånare och deras rekreation, är det viktigt att säkerställa att de värdefullaste skogarna bevaras, senast 2013.

Åtgärd: Ett program för tätortsnära skogar ska upprättas för Nässjö stad, där särskilt värdefulla rekreationsområden kommer att ges skydd mot exploatering för industribebyggelse. Denna plan ska tas av kommunfullmäktige. De skyddade re-kreationsområdena ska även läggas in i den fördju-pade översiktsplanen.

Mål 8:2 Minska mängden koppar i vatten år 2015.

Åtgärd: Informera rörmokare, fastighetsbolag och hushåll om varför man bör välja andra material i varmvattenberedare, vattenledningar och på tak.

Mål 8:3 Det pågår en inventering av alla enskilda avlopp. Inventeringen ska vara genomförd till senast år 2014.

Mål 8:4 Senast år 2015 ska ett åtgärdsprogram för enskilda avlopp finnas.

Mål 8:6 En inventering och plan för rening av dagvattenut-släpp med vattenmagasin, bäckar, dammar och

grönytor ska genomföras och förankras, senast 2015.

Mål 8:7 Dagvattnet på en fastighet ska i första hand tas omhand lokalt och i andra hand fördröjas i dam-mar eller magasin där det är rimligt. Målet ska vara genomfört senast år 2009.

Åtgärd: Skriv in krav i byggloven på hur dagvattnet ska tas omhand. Minimikravet ska vara att vattnet ska kunna sippra ner i marken på 30 % av fastighe-tens yta.

Mål 8:8 I samband med upprättandet av nya detaljplaner skrivs det in att mer dagvatten ska tas omhand lokalt.

Åtgärd: Skriv in i nya detaljplaner att dagvatten ska omhändertas lokalt och yta avsättas.

Mål 8:9 Börja öppna upp dagvattenledningar senast 2010, för att minska mängden dagvatten som leds i kul-vertar.

Åtgärder: Vid nyanläggning, ombyggnad och repa-rationer av dagvattennätet, ska man låta dagvattnet komma upp till markplan, t.ex. genom att anlägga bäckar och dammar i grönstråken.

Miljö- och byggnadsnämnd 2008 2009 2010 2011 2012

Kod Belopp i tkr Personal- kostnad

Övriga kostnader Intäkter

Netto- kostnad

Budget inkl. tb

Budget inkl. tb 1 Anslag Ram Plan

071 Miljö- och byggkontor

5 825,4 3 414,1 -2 693,6 6 545,9 6 594 10 581 10 931 11 046 11 034

072 Kultur-miljövård

0,0 4,0 -2,2 1,8 50 30 30 30 30

073 Förmedlings-organ

269,6 2 078,3 -107,8 2 240,1 2 320 2 000 2 000 2 000 2 000

078 Mätnings-kontoret

3 247,3 1 249,9 -3 017,5 1 479,7 1 488 1 528 1 528 1 548 1 548

810 Miljö- & byggnads-nämnd

420,3 6,5 0,0 426,8 440 446 460 470 482

811 Miljö 3 676,8 -175,3 -1 980,3 1 521,2 1 410 -1 705 -1 893 -1 903 -1 903

813 Sjökalkning 0,0 505,0 -427,7 77,3 85 80 80 80 80

814 Miljöpris & byggnadspris

0,0 10,1 0,0 10,1 10 10 10 10 10

815 Miljöunder-sökningar

547,8 96,7 -0,6 643,9 765 135 180 140 140

820 Landskapsvård 12,3 918,1 -913,0 17,4 195 205 25 25 25

13 999,5 8 107,4 -9 142,7 12 964,2 13 357 13 310 13 351 13 446 13 446

Omsorgsnämnd Ordförande: Anders Hansen (SAFE) Förvaltningschef: Christina Nilsson


Belopp i tkr



Summa kostnader 527 464 525 762 532 103 533 183 535 433

Intäkter 109 671 101 350 101 972 104 122 106 372

Nettokostnad 417 793 424 412 430 131 429 061 429 061


Kronor/invånare 14 181 14 579

Antal årsarbetare redovisas exkl. personliga assistenter och uppdragstagare. Budget, ram och plan är inte finansierad men ska behandlas i internbudgetarbetet, se sidan 145.

Verksamhet Omsorgsnämnden ansvarar för myndighetsutövning och verkställighet för äldre och funktionshindrade i enlig-het med Socialtjänstlagen, LSS, Hsl, Färdtjänstlagen samt Riksfärdtjänstlagen.

Verksamhetsförändringar Åtgärder som har vidtagits för att nå nämndens ekonomiska ram från och med 2009 och under planeringsperioden

Genomförda åtgärder Helårsbesparing (tkr)

5 platser har lagts ner på Skogsborg. 1 500

Dubbletter har tagits bort på särskilt boende för äldre, -9 platser. 2 600

Hallebo har integrerats med Ingsbergsgården, -8 platser. 2 600

Resurserna på särskilt boende för äldre har sänkts generellt, kommer att ersät-tas med individuell tilldelning (inom samma ram). 6 000

9 platser på Rådhusporten har stängts. 2 800

Grindhem och Sjöbacken flyttar till Sandsjövik. 5 000

Sänkt påslag hemtjänst 2 000

Skärpta regler vik/ledigheter 1 000

Delsumma 23 500

Åtgärder 2010 Lokaler, effektivisering 1 000

LASS, annan utförare 500

Kost, diskussion med kostenheten om förändring 2 500

Ledsagning 130

Delsumma 4 130

Totalt 27 630


En testaktivitet

Uppdrag till områdeschefer att genomförandeplaner finns samt att den enskilde är delaktig (samtliga verksamheter)

Ökat brukarinflytande samt ökad valfrihet

Delaktighet i form av genom-förandeplaner

Samtliga brukare har en genomförandeplan som de är delaktiga i

”Rätt” bistånd och insats efter omsorgs-behov

Relevant omprövning av biståndsbeslut, dock minst en gång per år

System för omprövning av biståndsbeslut

Värdigt bemötande Andelen nöjda brukare minst 1-2 procentenheter upp beroende på verksamhet


Genomförd verksamhet inom fastställda ramar

Nyckeltal för olika insatser (kostn/tim, plats, brukare) med fokus på handikappomsorgen

Arbeta fram nyckeltal inom HO

Balans mellan behov och resurser

+/- balans från nolläge i nyckelta-len

+/- 10 % avvikelse utifrån stan-dardkostnaden i äldreomsorgen

+/- 5 % avvikelse utifrån stan-dardkostnaden i handikappom-sorgen

Tydlig resultat-redovisning

Områdesvis rapportering av avvikelse, ekonomi och volym

Tydliggöra avvikelser, ekonomi och volym inom varje område genom skriftlig redogö-relse till omsorgsnämnden, när förändringar i verksamheter inträffar.


Minskat antal sjukdagar Minska sjukfrånvaron och öka ohälsotalet Omsättning bland långtidssjuk-

skrivna (färre in än ut)

Engagerad personal Andel nöjda vikarier o praktikan-ter (90 procent)

Kontakt med informationsenheten gällande webbaserad enkät för semestervikari-er/praktikanter

Hög andel personal med formell utbildning inom HO

Andel medarbetare med formell utbildning vid rekrytering inom HO

Definition för formell utbildning HO samt system för detta

Närvarande chefer med tydligt ledarskap

Fler nöjda utifrån NMI (> 60 procent)


Koppling mellan beviljade och utförda insatser/timmar kontra personalkostnader

Definiera "sluta göra"-uppgifter för att få tid till mera värdefulla insatser/uppgifter

Resurseffektivt och flexi-belt utförande av bevilja-de insatser

Andel brukartid av total arbetstid

Systematisk utvärdering av arbetsmetoder

Kontinuerlig avstämning på respektive arbetsplats av metod-utveckling samt årlig avrapporte-ring till nämnden

System för att stämma av lärande och me-todutveckling i arbetslagen

Höjd status och yrkes-stolthet i omsorgen

Publicera nöjd brukar- och medarbetarindex, m.m.

Politisk verksamhet Omsorgsnämnd Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Nettokostnad 454 406 405 406 407

Antal ledamöter 9

Handläggning/administration Gemensam adm Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 12 125 11 320 12 436 12 497 12 593

Intäkter 1 856 1 424 1 424 1 424 1 424

Nettokostnad 10 269 9 896 11 012 11 073 11 169



Central ledning 4 134 2 501 3 234 3 258 3 286

Friskvård/

företagshälsovård

728

724

727

729

733

Administr kamerala avd 3 296 3 798 3 838 3 838 3 838

IT/tele/interntransporter 3 687 4 058 4 398 4 433 4 497

Intern fördelning IFON,

intäkter

- 1 681

- 1 424

- 1 424

- 1 424

- 1 424


Nettokostnad 10 269 9 896 11 012 11 073 11 169

Handläggning/adm ÄHO Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 17 123 21 924 22 094 22 099 22 103

Intäkter

Nettokostnad 17 123 21 924 22 094 22 099 22 103



Områdeschefer, bistånds-handläggare

15 803

20 385

20 543

20 547

20 550

Vikarieförmedling 1 320 1 539 1 551 1 552 1 553

Nettokostnad 17 123 21 924 22 094 22 099 22 103

Verksamhetsbeskrivning Förvaltningens gemensamma administration är centralt placerad och arbetar för både omsorgs- och individ- och familjeomsorgsnämnden men hör organisatoriskt till omsorgsnämnden. Individ- och familjeomsorgsnämnden betalar sin del av de gemensamma kostnaderna till omsorgsnämnden genom intern fördelning.

Central administration utförs på administrativa- och kamerala avdelningen där arbetsuppgifterna är ekonomi-administration, sekretariats/kansliuppgifter, reception för förvaltningshuset Vipan och övrig administration.

Personalutvecklingsfrågor, friskvård och andra utredningsuppdrag samt medicinskt ansvarig sjuksköterska finns också här.

Förvaltningen är från och med hösten 2009 organiserad i fyra sektioner. Två av sektionerna vänder sig främst till personer över 65 år och två sektioner är inriktade på omsorg till yngre personer med funktionsnedsättning.

Omsorgsförvaltningen erbjuder ett rikt utbud för att tillgodose brukarnas behov.

Förvaltningens biståndshandläggare handlägger biståndsärenden, gör utredningar samt beslutar om individuella insatser.

En stor del av äldre- och handikappomsorgen utförs i det egna hemmet, där också seniorboende ingår. Det finns också flera former av särskilt boende för både yngre och äldre. Insatsernas omfattning och art är rikt varie-rande från avancerad sjukvård (somatisk och psykiatrisk) till stöd i det vardagliga som gör livet lättare att leva. Det handlar om allt från insatser och tillsyn dygnet runt till sporadiska insatser när behovet så påkallas.

Verksamhetsförändringar Enligt beslut om ny organisation har 1,0 tjänst tagits upp.

Äldreomsorg, särskilt boende Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 185 893 184 406 180 593 181 053 181 511

Intäkter 12 056 13 501 14 402 15 502 16 702

Nettokostnad 173 837 170 905 166 191 165 551 164 809

362 354 354 354


Särskilt boende 161 424 157 367 152 530 151 884 151 134

Rehab-organisation 4 746 5 485 5 540 5 542 5 544

Sjuksköterskor 7 667 8 053 8 121 8 125 8 131

Nettokostnader 173 837 170 905 166 191 165 551 164 809


Antal invånare över 80 år 2 072 2 115

därav över 90 år 298 340

Kostnad per plats i särskilt boende, exkl lokaler och gemensamma kostnader

423 215 405 632

Kommentarer till verksamhetsmått. Antalet invånare över 80 år beräknas minska fram till 2016 men antalet invånare över 90 år kommer under samma period att öka med nära 30 procent. Detta kommer att påverka den kommunala äldreomsorgen.

Äldreomsorg, hemtjänst i ordinärt boende Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 79 934 80 880 79 696 79 721 79 771

Intäkter 7 074 5 535 4 535 4 535 4 535

Nettokostnad 72 860 75 345 75 161 75 186 75 236



Hemtjänst 69 598 72 145 71 951 71 951 71 951

Betalningsansvar 66 100 100 100 100

Transpor-ter/matdistribution

3 196 3 100 3 110 3 135 3.185

Nettokostnad 72 860 75 345 75 161 75 186 75 236


Kostnad per timme, exkl lokaler och gemensamma kostnader

328 327

Verksamhetsbeskrivning Inom Nässjö kommun kan olika former av boendealternativ erbjudas äldre som inte klarar att bo på egen hand. I Nässjö finns äldrehem och gruppboende för demenssjuka. Utöver detta har omsorgsnämnden ett utbud av boende för äldre i seniorbostäder och andra grundhandikappanpassade lägenheter.

Äldrehem/gruppboende Äldrehem är en boendeform som är avsedd för pensionärer vars behov av hjälp med omvårdnad och tillsyn grundar sig på den fysiska förmågan.

Om svårigheterna att klara sig huvudsakligen beror på demenssjukdom, finns i stället gruppboende att tillgå.

Inom äldrehemmen tillämpas ”kvarboendeprincipen”. Det innebär att pensionärer som en gång fått lägenhet på ett visst äldrehem har rätt att bo kvar i samma boende livet ut även om hälsotillståndet förändras (som att per-sonen till exempel blir demenssjuk).

På äldrehem och gruppboende bor man i egen lägenhet. På enheten finns gemensamma utrymmen och perso-nal tillgänglig dygnet runt. Precis som i en vanlig bostad kan vänner och anhöriga besöka den boende när som helst.

Vanligtvis finns flera enheter samlade i ett större hus. Ibland som ett större äldrehem, ibland kombinerat med gruppboende för demenssjuka. I anslutning till husen kan det också finnas servicelägenheter.

Förutom dessa permanenta boendeformer finns också korttidsplatser. För personer med demenssjukdom finns både dagverksamhet, korttidsplatser och specialiserat korttidsboende. För korttidsboende gäller att pensionären har kvar sin ordinarie bostad under tiden.

På varje gruppboende och äldrehem finns personal tillgänglig dygnet runt. 75-100 procent av all ordinarie personal är utbildade undersköterskor eller motsvarande. All ordinarie nattpersonal är undersköterskor. Perso-nalgruppen ansvarar för planeringen av det dagliga arbetet. Samråd sker med sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut vid behov.

Sjuksköterskor Till kommunens gruppboende och äldrehem finns sjuksköterskor knutna. Sjuksköterskorna är uppdelade på olika distrikt och har ett upptagningsområde bestående av ett eller flera olika äldreboenden som sammanlagt omfattar cirka 50 pensionärer. Alla pensionärer på ett gruppboende eller äldrehem har alltså kontakt med sam-ma sjuksköterska. Sjuksköterskan har i första hand ansvar gentemot de pensionärer som är i behov av hälso- och sjukvård. Därför krävs att sjuksköterskan har ett nära samarbete både med den personal som arbetar på enheten och med landstingets läkare inom primärvården.

För att kunna vara lättillgänglig har därför alla sjuksköterskor mobiltelefon och mycket av arbetet sker via tele-fonkontakter. Personal kan därför oftast omgående och alltid inom en halvtimme få telefonkontakt med sjuk-sköterskan.

Ordinärt boende Omvårdnad och service i ordinärt boende (inklusive seniorboende) utför vårdpersonalen i de olika hemtjänst-områdena. Den vård och service som ska ges bedöms av biståndshandläggare.

Hemhandling, matdistribution och tvätt utförs av särskilda arbetsgrupper för dem som bor i centralorten, me-dan denna service utförs av hemtjänstgrupperna utanför centralorten.

Verksamhetsförändringar Under 2008 var många lägenheter i särskilt boende tomma. Nämnden har därför beslutat att minska antalet lägenheter. Under 2009 pågick reduceringen; Hallebo har integrerats med Ingsbergsgården, Rådhusporten har stängts, dubbletter hyrs ut som större lägenheter, några platser har omvandlats till seniorboende, enstaka kort-tidsplatser har tagits bort. Verksamheterna Grindhem och del av Sjöbacken flyttar till Sandsjövik som därefter inte längre är ett äldrehem. Fastigheten Betesda lämnas. Sammanlagt har antalet lägenheter i särskilt boende sänkts med 31st eller ca 8 procent.

Resurserna inom särskilt boende har sänkts med 6 mkr. Till att börja med genom generell neddragning som kommer att övergå till individuell tilldelning för enheterna.

Påslaget på den beviljade tiden d v s tid för planering, förflyttning o s v inom hemtjänst i ordinärt boende har sänkts.

Kostenheten beräknar att priserna för kost höjs med 2 procent per år.

Kostpriserna för mat inom nämndens verksamheter höjs i förslaget med 2 kr per portion och år.

Handikappomsorg/psykiatri Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 150 667 155 029 155 453 155 856 156 257

Intäkter 45 819 42 753 42 784 42 784 42 784

Nettokostnad 104 848 112 276 112 669 113 072 113 473



Boende/boendestöd 26 693 31 445 31 672 31 674 31 674

Daglig verksamhet 8 680 9 282 9 317 9 317 9 317

Personlig assistans 29 975 28 975 28 925 29 325 29 725

Socialpsykiatri 25 762 29 570 29 803 29 803 29 803

Övrigt 13 738 13 004 12 952 12 953 12 954

Nettokostnad 104 848 112 276 112 669 113 072 113 473

Antal årsarbetare redovisas exkl personliga assistenter och uppdragstagare.


Kostnad per kommunal del per LASS-ärende 330 651 257 868

Kostnad per brukare i dag-lig verksamhet 130 037 143 018

Verksamhetsbeskrivning Nässjö ligger nästan precis på riksnorm när det gäller antalet personer med olika typer av funktionshinder och med vilken hjälp de erbjuds. Antal personer med funktionshinder som har behov av någon form av stöd ökar ständigt. Brukarna blir också allt yngre och har mer multipla behov.

Landets kommuner har ansvar för utvecklingsstörda och psykiskt och fysiskt funktionshindrade enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), LASS (lag om assistansersättning) och SoL (socialtjänstlagen).

Handikappomsorgen ger även stöd i form av ledsagarservice, kontaktperson, stödfamilj, korttidsvistelse och rekreation, avlösarservice i hemmet och har möjlighet till objektanställningar.

Personlig assistens enligt LSS och LASS En del av detta område går inte att planera, då vårdbehoven uppkommer via trafikolyckor, operationsskador, akuta sjukdomar - fysiska och psykiska - med kvarvarande funktionsnedsättningar.

Boende I kommunen finns olika former av boenden för utvecklingsstörda och psykiskt- och fysiskt funktionshindrade. Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för hyresgäster på dessa boenden på samma sätt som i omsorgen.

Daglig verksamhet Daglig verksamhet är en rättighet enligt lagen om LSS och riktar sig till utvecklingsstörda. Utöver detta erbju-der Nässjö kommun också viss daglig verksamhet till personer med psykiskt- eller fysiskt funktionshinder.

Verksamhetsförändringar LASS – hitta alternativ med annan utförare för personlig assistans.

Regler för korttidsvistelse och ledsagning ses över.

Gemensamt äldre-/handikappomsorg Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Personalkostnader 9 406 - 2 889 5 756 5 757 5 758


Summa kostnader 81 268 71 797 75 832 76 401 77 428

Intäkter 42 866 38 137 38 827 39 877 40 927

Nettokostnad 38 402 33 660 37 005 36 524 36 501



Hjälpmedel 1 624 1 800 1 805 1 815 1 845

Inkontinenshjälpmedel 1 166 1 100 1 105 1 113 1 130

Rehabilitering personal 1 539 1 661 1 707 1 707 1 707

Utbildning 2 031 1 727 1 727 1 728 1 729

Vikariepool 2 298 2 321 2 322 2 322 2 322

Arbetskläder 650 650 650 650

Hemtjänstavgifter, intäkt - 2 910 - 2 900 - 2 900 - 2 900 - 2 900

Öppen verksamhet, kost 2 991 3 220 3 220 3 220 3 220

Fordon 2 613 2 750 2 750 2 780 2 800

Lokaler

Ökad kostnad underhåll

19 565 22 129 19 159

1 520

18 574

1 520

18 378

1 520

Övrigt 209 1 500 1 500 1 500 1 500

Färdtjänst/riksfärdtjänst 7 276 7 300 7 460 7 515 7 620

Ofördelat 2009 (våren) - 9 598

Besparingsåtgärder från 2009: Ledighet/vik.regler

- 1 000 - 1 000 - 1 000

Kostnader kost internt

Sänkt kostnad kost o städ

- 2 500

-1 520

- 2 500

-1 520

- 2 500

-1 520

Nettokostnad 38 402 33 660 37 005 36 524 36 501

Verksamhetsbeskrivning Här återfinns kostnader och intäkter som avser alla omsorgsnämndens verksamheter.

Verksamhetsförändringar För att minska kostnaderna kommer regler för semester/vikarieuttag att tas fram.

Diskussion pågår med kostenheten angående kostnaderna för vissa måltider.

Besparing ska göras genom effektivare lokalutnyttjande.

Hyreshöjning föreslås med 3 procent per år.

Löneökning Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Löneökningar 6 500 15 500 24 700

Övriga kostnader

Summa kostnader 6 500 15 500 24 700

Intäkter

Verksamhetsförändringar Löneökningar har i förslaget beräknats, enligt kommunledningskontorets direktiv, med 2 procent årligen fr.o.m. 100401. Årlig kostnadsökning blir 1,75 procent. Helåreffekt av ökningen året innan belastar år två.

Ospecificerat Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)

Sänkt personalomkostnad 0 0 -900 -900 -900


Nettokostnad -906 -10 350 -19 337

Återstående belopp ska behandlas i internbudgetarbetet.

Investeringsbudget Ombyggnation av toaletter på äldreboendet Skogborg i Bodafors. Toaletterna i 15 enrumslägenheter utökas samt ombyggnation av gemensam WC/dusch.

Miljöarbetet (nämndens miljömål Agenda 21) Mål 2:1 Kommunens förvaltningar ska köpa in livsmedel enligt S.M.A.R.T.-modellen och bl.a. öka andelen ekologiska livsmedel till minst 10 procent senast 2010. (Målet på nationell nivå är 25 procent ekologiska livsmedel.)





Omsorgsförvaltningen 2 008 2009 2010 2 011 2 012

(Belopp i tkr)

Perso-nalkost-

nad-

Övriga kostnader

Intäkter Netto-kostnad

Budget

inkl tb

Budget inkl tb1

Anslag Ram Plan

Verksam-het

Nämnd 412,0 42,0 454,0 406 405 406 407

Administ-ra-tion/handläggning

23 785,0 5 463,0 -1 856,0 27 392,0 31 820 33 106 33 172 33 272

Särskilt boende

167 720,0 18 173,0 -12 056,0 173 837,0 170 905 166 191 165 551 164 809

Hemtjänst i ordinärt boende

73 231,0 6 703,0 -7 074,0 72 860,0 75 345 75 161 75 186 75 236

Handi-kappom-sorg

117 359,0 33 308,0 -45 819,0 104 848,0 112 276 112 669 113 072 113 473

Färdtjänst 7 557,0 -280,0 7 277,0 7 300 7 460 7 515 7 620

Gemen-samma kostnader

9 406,0 64 305,0 -42 586,0 31 125,0 26 360 35 139 34 159 34 244

391 913,0 135 551,0 -109 671,0 417 793,0 0 424 412 430 131 429 061 429 061

Teknisk servicenämnd Ordförande: Torbjörn Svensson (S) | Förvaltningschef: John Peterson


Belopp i tkr



Summa kostnader 66 639 69 354 70 592 66 336 66 336

Intäkter 13 559 10 574 9 865 9 865 9 865

Nettokostnad 53 080 58 780 60 727 56 471 56 471

Kronor per invånare* 1 802 1 995 2 061 1 917 1 917


* exklusive resultatenheter

Verksamhetsbeskrivning Tekniska servicenämndens verksamhet omfattar samhällsbyggnad inkl huvudmannaskap för gator och parker, kost- och städverksamhet, bygg- och fastighetsförvaltning, arbetsmarknadsverksamhet samt skogsförvaltning. Budgeterings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande:

Anslagsfinansierad Samhällsbyggnadsavdelning

Särskilda redovisningsenheter Arbetsmarknadsavdelning Skogsförvaltning

Resultatenheter Kost- och städavdelning Byggnadsavdelning

Nämnd Verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr




Intäkter (interna) 300 340 340 340 340


Antal ledamöter 9 9 9 9 9


Antal sammanträden 12 11 11 11 11

Verksamhet Tekniska servicenämnden ska verka för att samhällsbyggnadsavdelningen, de särskilda redovisningsenheterna skogsförvaltningen och arbetsmarknadsavdelningen samt förvaltningens resultatenheter för bygg, kost och städ drivs på ett rationellt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Nämnden skall noga följa verksamheten och via rappor-ter och uppföljningar besluta om de förändringar som krävs.

Verksamheten omfattar Tekniska servicenämndens och beredningsutskottets sammanträden. Nämnden finns representerad i vägsamfälligheter, handikapprådet, bostadsrättsföreningar och trafiksäkerhetsutskott.

Central ledning och administration Verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 7 008 6 718 5 404 5 814 5 814

Intäkter 2 705 1 345 1 357 1 357 1 357

Nettokostnad 4 303 5 373 4 047 4 457 4 457


*) inkl utökad ram 493 tkr år 2011 och 2012

Verksamhetsbeskrivning Förvaltningens centrala ledning och administration är organiserad som en stabsenhet där de anställda är direkt underställda förvaltningschefen. Verksamheten omfattar övergripande styrning och uppföljning av förvaltning-ens verksamhet och ekonomi, posthantering och ärenderegistrering, ledningsgruppsarbete samt medverkan i förvaltningens samrådsgrupp.

Samhällsbyggnadsavdelning Verksamhet Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 50 722 53 327 56 157 51 491 51 491

Intäkter 3 402 3 935 3 460 3 460 3 460

Nettokostnad 47 320 49 392 52 697 48 031 48 031



Antal kvm tillgänglig indu-strimark samt kostnad per kvadratmeter

580 000 kvm

Verksamhetsbeskrivning Avdelningen svarar för projektering av gator, parker och tomtmark. Avdelningen projekterar även fjärrvärme på uppdrag av Nässjö Affärsverk AB (NAV). I verksamheten ingår dessutom förvaltning av kommunens skogar (bedrivs som särskild redovisningsenhet) och markreserv, iordningställande och försäljning av tomtmark för boende och näringsliv, utarrendering av mark och kolonilotter. Inom avdelningen handläggs även ärenden till trafiknämnden, såsom lokala trafikföreskrifter, dispenser av olika slag och handikapptillstånd för parkering. I övrigt handläggs trafiksäkerhetsfrågor, parkeringsövervakning, upplåtelse av offentlig mark och bidrag till en-skilda vägar mm. Avdelningen har följande tjänster: samhällsbyggnadschef, utredningsingenjör, markingenjör, planeringsingenjör, projektör och tekniker.

Avdelningen utövar kommunens huvudmannaskap för allmänna platser: gator och vägar med tillhörande gång-banor, gång- o cykelvägar, torg, allmänna parkeringsplatser och parker. Vidare ingår gatubelysning (ca 9 400 ljuspunkter) utmed våra gator och vägar i kommunen. NAV Entreprenad har i uppdrag att svara för att drift och underhåll av gator och parker utförs, och samhällsbyggnadsavdelningen svarar för uppföljning av detta uppdrag.

Redovisningsenheter

Arbetsmarknadsavdelning Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 8 451 8 969 8 491 8 491 8 491

Intäkter 5 249 4 954 4 508 4 508 4 508

Nettokostnad 3 202 4 015 3 983 3 983 3 983


Antal årsarbetare* 18,5 19,5 19,5 19,5 19,5

*inklusive avtal BEA

Verksamhetsbeskrivning Arbetsmarknadsavdelningens uppdrag är att samordna samtliga verksamheter för arbetslösa som anvisas kom-munen från arbetsförmedlingen. Avdelningen ansvarar också för att bevaka och anpassa verksamheten till de förväntningar som ställs på kommunen inom arbetsmarknadsområdet.

Avdelningen består förutom av en central administration bestående av avdelningschef och samordnare också av fyra olika arbetsenheter; skogslaget, växtcentrum, syenheten och ungdomsenheten. På vardera enheten finns en arbetsledare som ansvarar för planering och samordning av det dagliga arbetet.

Skogsförvaltning Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr

Personalkostnader 0 0 0 0



Intäkter 1 903 220 200 200 200

Nettokostnad 1 788 0 0 0 0

Ackumulerat resultat 3 409

Antal årsarbetare

Verksamhetsbeskrivning Organisatoriskt lyder skogsförvaltningen under samhällsbyggnadsavdelningen. Redovisningsmässigt fungerar verksamheten som en särskild redovisningsenhet. Skogsförvaltningens mål är att sköta kommunens skogar på ett ändamålsenligt sätt för miljön, det rörliga friluftslivet och de boende. Kommunen är certifierad skogsägare i FSC och PEFC.

Resultatenheter

Byggnadsavdelning Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 118 967 120 474 120 225 120 225 120 225

Intäkter 120 511 120 474 120 225 120 225 120 225

Nettokostnad 1 544 0 0 0 0




Kvadratmeter yta verksam-hetslokaler 238 137 kvm

Kostnader för underhåll per kvadratmeter 64:46 kr

Driftkostnad per kvadrat-meter 155:65 kr

Verksamhetsbeskrivning Avdelningens verksamhet omfattar fastighetsförvaltning, fastighetsdrift samt projektledning vid ny-, om- och tillbyggnader. Avdelningens kärnverksamhet är att försörja kommunens verksamheter med lokaler. Avdelningen hyr även i mindre omfattning ut lägenheter och speciallokaler på marknaden.

Egen personal utgörs av förvaltningspersonal, projektledare, styr- och reglertekniker, snickare, målare, elektri-ker, VVS-arbetare och vaktmästare.

Verksamhetsförändringar I budget 2008 fick kommunstyrelsen i uppdrag att utvärdera effekten av fastighetsförvaltningen som resultaten-het och föreslå en eventuell organisationsförändring inom kommunkoncernen. För granskningen har en extern konsult anlitats. Utvärderingen ledde till att tekniska servicenämnden bland annat fick i uppdrag att:

• besluta om en tydlig uppdragsbeskrivning till byggnadsavdelningen • se till att en strategisk förvaltningsplan för kommunens fastigheter tas fram • säkerställa att samtliga hyresavtal uppdateras emot den faktiska kostnadsnivån

Byggnadsavdelningen har dessutom beretts utrymme för en hyreshöjning 2010 med 5 000 tkr, som är öron-märkt för planerat underhåll.

Kost- och städavdelning

Bokslut

08* Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Summa kostnader 82 412 84 261 89 147 77 497 77 497

Intäkter 79 548 85 538 89 147 77 497 77 497

Nettokostnad 2 864 -1 277 0 0 0

Ackumulerat resultat -128

Antal årsarbetare 162 162

*) Kost och städavdelningen tillfördes i TB I 2008 ( Kf § 67) anslag på 2.000 tkr på grund av löneökningar utöver tidigare beräkningar, vilket ger ett nettoresultat på minus 864 tkr i bokslut 08.


Städkostnad per kvm

Kostnad per tillagad portion

Lunchpris, skola

Pris äldreomsorg

32:28 kr 60:53 kr

Verksamhetsbeskrivning Kost och städavdelningens uppdrag är dels att producera måltider till barn/elever samt till pensionärer, personal och allmänhet dels att svara för städningen av lokaler för i huvudsak kommunal verksamhet. Inom verksamhe-ten finns 21 tillredningskök och 33 mottagningskök, förskoleköken inkluderade. Städverksamheten är indelad i fem områden varav tre finns i Nässjö centralort.

Verksamhetsförändringar Från och med halvårsskiftet 2009 överfördes all kostverksamhet inom förskolan till kost- och städavdelningen, vilket innebär att 36 personer och knappt 22 tjänster överförs till avdelningen. Sammanlagt berörs 33 förskolor i kommunen, varav 19 i Nässjö tätort. I ytterområdena är samtliga förskolor så kallade mottagningskök och erhåller lunch från centralköket på orten. Inom Nässjö tätort finns 8 förskolor med lunch från centralkök och 11 förskolor har egen tillagning.

Tekniska servicenämnden har beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att påbörja en genomlysning av kost- och städverksamheten som tar sikte på att reducera kostnaderna med 30 procent. I utredningsförslaget som tekniska servicenämnden ska besluta i december 2009 finns två förslag. Ett av förslagen bygger på två centralkök som ska svara för all tillagning och leverans av huvudkomponenten förutom till Brinellgymnasiet som behåller sitt till-lagningskök. Det andra förslaget innebär två centralkök samt Brinells tillagningskök i Nässjö tätort. I ytterom-rådena kommer det att finnas ett centralkök per område. När det gäller städningen har samtliga ytor beräknats och anpassning skett till den privata marknaden.


Mål 2:1 Kommunens förvaltningar ska köpa in livsmedel enligt S.M.A.R.T.-modellen och bl.a. öka andelen ekologiska livsmedel till minst 10 procent senast 2010. (Målet på nationell nivå är 25 procent ekologiska livsmedel.)


Åtgärd: Gång- och cykelstråk ska byggas ut i enlighet med antagen gång- och cykelvägsplan. Utbyggnaden sker i takt med tilldelning av investeringsmedel.

Mål 3:5 Vid nybyggnation eller renovering av fastigheter i kommunal ägo ska endast mycket låga nivåer av hälsoskadliga emissioner från byggmaterial förekomma efter år 2010.

Åtgärd: I första hand ska byggmaterial väljas där man garanterar mycket låga hälsoskadliga emissioner.

Uppföljning: Stickprovsmätningar

Mål 3:6 Fastigheter i kommunal ägo ska ha en dokumenterat bra luftkvalitet (mindre än 800 parts per million koldiox-id) senast 2015.

Åtgärd: Mätningar av luftkvaliteten och justering av ventilationen i samband med obligatorisk ventilationskon-troll.

Mål 4:2 Förbättra insamlingen av farligt avfall från kommunens verksamheter senast 2010.

Åtgärd: Tillsammans med verksamheterna skapa insamlingsrutiner för farligt avfall inklusive elektronikskrot.


Mål 4:5 Att göra återvinningsstationerna trevligare och förbättra ljudmiljön vid dem, senast 2010. Krav ska ställas på förpacknings- och tidningsinsamlingen att hålla snyggt vid återvinningsstationerna.

Åtgärd: Vid behov ska återvinningsstationerna omgärdas av bullerplank. Återvinningskärl för glas ska vara ljud-isolerade. Där miljön så kräver ska växter planteras utanför planket. Platsen bör ha en hårdgjord yta för att underlätta rengöring. Krav på lämplig utformning ska ställas i bygglovet.

Mål 5:1 På Rådhusgatan ska biltrafiken senast 2010 ha minskat med minst 10 procent från 2005 års nivå (6 000 for-don/dygn).

Åtgärd: Enkelrikta delar av Rådhusgatan och ta bort parkeringen utmed gatan Uppföljning: Mäta mängden trafik på Rådhusgatan

Mål 5:2 Förbättra luftkvalitén och bullersituationen i Nässjö tätort.

Åtgärder: Yttre ringled i Nässjö ska färdigställas i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad. Utbyggnad sker i takt med tilldelning av investeringsmedel.







Mål 5:6 Det ska bli lättare för människor att ta sig fram med ingen eller liten förbrukning av fordonsbränsle senast 2015.

Åtgärd: Gång- och cykelbanenäten ska prioriteras vid underhåll och snöröjning för att gynna gång- och cykel-trafikanter.

Mål 6:4 Elförbrukningen inom kommunens fastigheter och gatubelysning ska minska med 5 procent, från 21,8 GWh år 2007 till 20,7 GWh år 2015 (1 GWh=1 000 000 kWh).

Åtgärd: Minska energiförbrukning genom energibesparande åtgärder i fastigheterna och utbyte till energisnåla belysningsarmaturer.

Åtgärd: Informera hyresgästerna i kommunala fastigheter om att spara energi t.ex. genom att släcka belysning och stänga av elektrisk utrustning.

Mål 6:5 Energiförbrukningen för uppvärmning inom kommunens egna verksamheter ska minska med 10 procent, från 36,9 GWh år 2005 till 33,2 GWh år 2015.

Åtgärd: Prioritera energieffektivisering och investera i energisnål och miljöanpassad teknik.

Mål 6:6 Kommunens inköp av el från förnyelsebara energikällor ska vara 100 procent senast år 2010.

Teknisk servicenämndBelopp i tkr 2008 2009 2010 2011 2012

Personal- Övriga Intäkter Netto- Budget Budget Anslag Ram PlanKod Verksamhet kostnad kostnader kostnad inkl tb inkl tb I200 Administration 2 102,8 5 248,3 -3 005,1 4 346,0 4 159 5 373 4 047 4 457 4 457

215 Samhälls-byggn.avd.*

2 713,8 5 458,5 -1 451,6 6 720,7 6 853 6 989 7 038 7 038 7 038

21501 Skogsförvaltn. 0 115,3 -1903,6 -1788,3 0 0 0 0 0

290 Arbmarkn.avd 6 759,2 1 692,1 -5 248,7 3 202,6 3 490 4 015 3 983 3 983 3 983

3 Gata/park via NAV

20 290 19 391 19 391 19 391

3 Övrigt g/p -23 4 243 743 743

300 Verksamhets-gemensamt

-74,1 19 149,7 -58,6 19 017,0 0

303 Barmarks-underhåll

0,0 988,6 -120,0 868,6 7 224

304 Vinterväg-hållning

0,0 -7,7 0,0 -7,7 5 181

305 Fordon och maskiner

0,0 -0,2 0,0 -0,2 0

306 Verkstad -4,0 0,0 0,0 -4,0 0

310 Gatubelysn. 0,0 6 439,5 -282,3 6 157,2 6 060 5 848 6 150 6 150 6 150

311 Gaturenhålln. 0,0 9,9 0,0 9,9 1 282

320 Parkerings-verksamhet

0,0 288,5 -1 173,6 -885,1 25

332 Affisch, tippar och toalett

0,0 92,3 -2,0 90,3 231

335 Arbeten åt utomstående

0,0 0,0 3,6 3,6 0

336 Marknader, torghandel

0,0 12,8 -317,0 -304,2 -1

339 Kapitalkostn. 0,0 15 530,8 0,0 15 530,8 15 781 16 288 15 875 14 709 14 709

342 Parkunderhåll 0,0 0,0 0,0 0,0 4 042

343 Underhåll av lekplatser

0,0 91,6 0,0 91,6 581

344 Sjöar och vattendrag

0,0 0,0 0,0 0,0 70

345 Uppsättning av julgranar

0,0 26,1 0,0 26,1 195

346 Isbanor 0,0 2,6 0,0 2,6 115

347 Fontäner 0,0 2,8 0,0 2,8 157

351 Växtcentrum 0,0 0,0 -0,2 -0,2 0

11 497,7 55 141,5 -13 559,1 53 080,1 55 445 58 780 60 727 56 471 56 471* exkl 21501** inkl utökad ram 493 tkr år 2011 och 2012

2008 2009 2010Redovisnings- Personal- Övriga Intäkter Netto- Budget Budget Budget Kostnad Intäkterenheter kostnad kostnader kostnad inkl tb inkl tb I

21501 Skogs-förvaltningen

0 115,3 -1903,6 -1788,3 0 0 0 200 200

290 Arbets-marknadsavd.

6 759,2 1 692,1 -5 248,7 3 202,6 3 490 4 015 3 983 8 491 4 508

6 759,2 1 807,4 -7 152,3 1 414,3 3 490 4 015 3 983 8 691 4 708

2 008 2009 2010Resultat- Personal- Övriga Intäkter Netto- Budget Budget Budget Kostnad Intäkterenheter kostnad kostnader kostnad inkl tb inkl tb I

202-203 Byggnadsavd. 11 023,7 107 943,2 -120 510,6 -1 543,7 0 0,0 0 120 225 120 225

204 Kost- och städavd.

54 681,7 27 729,6 -79 547,6 2 863,7 2 000 -1 027 0 89 147 89 147

65 705,4 135 672,8 -200 058,2 1 320,0 2 000 -1 027 0 209 372 209 372

Kommunens revisorer Ordförande: Bert Johansson (M)

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 (Belopp i tkr) Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12



Nettokostnad 977 1 030 1 040 1 049 1 049


Antal revisorer 9 9 9 9 9

Verksamhetsbeskrivning Kommunens revisorer ska, med utgångspunkt från god revisionssed, årligen granska all kommunal verksamhet med målen:

• att nämndernas verksamhet sköts i enlighet med fullmäktigebeslut på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att räkenskaperna är rättvisande,

• att den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillfredsställande,

• att verksamheten och den interna kontrollen i de kommunala företagen sköts på ett tillfredsställande sätt (granskningen sker genom utsedda revisorer och lekmannarevisorer)

• att granska styrelsers och nämnders protokoll,

• att samordna lekmannarevisionen i kommunens företag,

• att göra rapporter/redogörelser över genomförda granskningar samt uppföljning av dessa samt

• att göra en revisionsberättelse och tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet.

Kommunens revisorer är fullmäktiges organ för utövande av kontroll av den kommunala verksamheten. Verk-samheten för kommunens revisorer bedrivs med utgångspunkt från kommunallagens nionde kapitel med be-stämmelser om kommunal revision. God revisionssed är infört som ett begrepp i kommunallagen. Kommu-nens revisorer arbetar utifrån dokumentet ”God revisionssed i kommunal verksamhet” samt det reglemente som kommunfullmäktige har antagit för kommunens revisorer. Reglementet reglerar att den goda revisionsseden ska följas.

Revisorerna är ett fristående kommunalt organ både till funktion och organisation. Varje revisor är självständig och oberoende i förhållande till sina medrevisorer. Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers är sakkun-nigt biträde när det gäller den kommunala förvaltningen och Ekonomihuset när det gäller bolagen och stiftelsen och därmed revisorernas samarbetspartners.

Varje år upprättas en granskningsplan med utgångspunkt från en bedömning av väsentlighet och risk. Planen innehåller utvalda revisionsprojekt och en plan för årlig överläggning med representanter för kommunstyrelsen, övriga nämnder och bolagen. Efter hand beslutas om studiebesök hos olika verksamheter.

Revisorerna genomför också granskning av effektivitet och säkerhet i styrelsernas och nämndernas verksamhe-ter. De undersöker också om kommunens (och bolagens) räkenskaper är rättvisande. Revisionen förändrades inför mandatperioden 2007–2010 till att bestå av nio revisorer och inga ersättare.

Ekonomi Behovet av resurser 2010 beräknas öka något för att svara upp mot krav från nuvarande lagstiftning och god revisionssed.

Miljömål Kommunens revisorer granskar genom stickprov i samband med olika granskningar miljöfrågornas handlägg-ning inom de olika nämnderna.

Överförmyndarnämnd Ordförande: Eilert Gustafsson (S)

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

(Belopp i tkr)



Summa kostnader 3 018 3 068 3 182 3 098 3 098

Intäkter 1 199 1 225 1 225 1 225 1 225

Nettokostnad 1 819 1 843 1 957 1 873 1 873



Verksamhetsbeskrivning Överförmyndarnämndens verksamhet är reglerad i bl.a. föräldrabalken (FB), förmynderskapsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

Överförmyndarnämnden är en av tre obligatoriska nämnder i en kommun och dess verksamhet kan inte läggas under någon annan nämnd. Det mesta i verksamheten är sekretessbelagd.

Nämndens uppgift är att hos tingsrätten begära att ställföreträdare förordnas för medborgare som behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person.

Ställföreträdarskapet är ett arvoderat förtroendeuppdrag.

I FB 11 kapitel 4 § står förutsättningarna för att en medborgare skall få hjälp av en ställföreträdare (god man/förvaltare).

"Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, enligt föräldrabalken 11 kap 4 §, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. Om den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, kan enligt 11 kap 7 § föräldrabalken förvaltarskap anordnas."

Nämnden prövar noga i varje enskilt fall om hjälpinsatsen kan göras utan att ställföreträdare förordnas. Förarbe-tena till föräldrabalken talar för att i första hand ge hjälpen via bankfullmakt eller dylikt.

Verksamhetsförändringar Vid årsskiftet 2008 hade nämnden 330 ärenden totalt, en ökning med 27 ärenden.

Förmögenheten nämnden förvaltar har ökat till 117 786 460 kronor.

Det sker en ökning av förvaltarskapen, detta visar att huvudmännen har funktionsnedsättningar som gör att de har extremt svårt att klara sin vardagssituation.

Nya diagnoser som ADHD, Aspergers syndrom och liknande har ökat, eftersom läkarna känner mer till dessa beteendestörningar idag än tidigare. Kunskapen hos våra ställföreträdare måste ökas för att kunna hjälpa dessa huvudmän. Det har också visat sig att dessa personer under många år har haft svårt att klara sin livssituation innan de får sin diagnos. Detta fordrar att våra ställföreträdare är beredda att ta itu med hundratals obetalda räkningar, saneringsfärdiga lägenheter och förfallen personlig omvårdnad.

Nämnden har under de senaste månaderna fått in flera ärenden som är svårt att få någon ställföreträdare till. Det har också varit så i några fall att en ställföreträdare begärt entledigande endast efter några månaders arbete med ett ärende. De anser sig inte mäkta med det arbetet det innebär att reda ut huvudmannens livssituation.

Nämnden har begärt och blivit beviljad 100 000 kronor som projektpengar för år 2010. Pengarna skall använ-das dels till utbildning av ställföreträdare i "Bemötande av huvudmän med psykiska funktionsnedsättningar", dels till konsultkostnader för hjälp med ställföreträdarskap för omnämnda grupp huvudmän. Konsulthjälpen skall användas under utbildningstiden av ordinarie ställföreträdare.

Nämnden har idag avtal med en konsult som hjälper till med ett fåtal ärenden. Med den utvecklingen som vi ser idag, så behöver detta antal avtal utökas och även göras upp avtal med nya konsulter.

Överförmyndarnämndens mål 2010 Medborgare Mål Indikator Aktivitet

Ökad service till medborgarna.

Samarbete med socialtjänsten för att hjälpa medborgarna på det mest adekvata och effek-tiva sättet.

Handläggarna har erfarenhetsutbyte med individ- och familjeom-sorgsförvaltningen och omsorgsförvaltningen.

Två träffar per år med respektive förvaltning.

Huvudmännen i fokus.

De beslut överförmyndar-nämnden fattar skall vara väl motiverade.

Färre än tio huvudmän skall överklaga av nämnden fattade beslut.

Ekonomi Mål Indikator Aktivitet

Ökat fokus på verk-samhetens resultat.

Jämföra nyckeltal med andra kommuner. Nyckeltalen skall ligga på medeltal vid jämfö-relsen.

Nyckeltalen skall avse ärende per invånare och arvodesnivå per ställföreträdare.

Medarbetare Mål Indikator Aktivitet

Professionella medar-betare.

Delta i de utbildningar och konferenser som erbjuds inom verksamhetesområdet.

Varje handläggare skall delta i minst fyra kompetensutvecklande aktiviteter.

Verksamhet/utveckling Mål Indikator Aktivitet

Söka ställföreträdare med olika specialkompetenser.

Rekrytera åtta nya ställföreträdare. Tillgodose samhällets behov.

Anordna ställföreträdarskap snabbast möjligt.

Ställföreträdarskap anordnas inom i genomsnitt tre månader.

Introduktion och utbildning för ställföreträdarna.

Introduktion på två timmar och sedan fyra utbildningskvällar med totalt tio timmar.

Kvalificerade ställfö-reträdare. Ett projekt skall genomföras

för att utbilda ställföreträdare i " Bemötande av huvudmän med psykiska funktionsned-sättningar".

Det skall anordnas minst tre utbildningstillfällen.

Miljöarbetet (antagna mål för KLK)

Mål 1:1 Följ upp och sprid information om Nässjös Agenda 21-arbete för att hålla arbetet levande. Arbetet med detta ska vara igång senast 2009.

Åtgärd: Kommunens förvaltningar redovisar hur de uppfyller målen i Nässjös Agenda 21 i årsredovisningen.

Mål 2:1 Kommunens förvaltningar ska köpa in livsmedel enligt S.M.A.R.T.-modellen och bl.a. öka andelen ekologiska livsmedel till minst 10 % senast 2010. (Målet på nationell nivå är 25 % ekologiska livsmedel.)

Mål 2:5 Öka kunskapen hos dem som ansvarar för inköp och upphandlingar i kommunen om på vilket sätt man kan prioritera miljöanpassade varor och tjänster, senast 2012.

Åtgärd: Utbilda de som ansvarar för inköp och upphandling på förvaltningarna i miljö och miljöanpassad upp-handling.




Mål 5:3 Senast år 2010 ska 20 % av bilarna som används i Nässjö kommuns förvaltningar vara miljöklassade och upp-fylla miljöklass 2005 eller senare. (År 2007 hade 16 % av bilarna miljöklass 2005.)

Mål 5:4 90 % av kommunens bilar ska använda förnyelsebara bränslen 2015.




Valnämnd Ordförande: Lars-Göran Bruce (S)

Budget 2010, ram 2011 och plan 2012 Bokslut 08 Budget 09 Budget 10 Ram 11 Plan 12

Belopp i tkr



Intäkter 0 300 300 0 0



Verksamhetsbeskrivning Målet är att korrekt genomföra allmänna val, EU-parlamentsval/folkomröstningar enligt instruktioner från Valmyndigheten och Länsstyrelsen.

Valnämnden är lokal valmyndighet och kommunledningskontorets informations- och sekretariatsavdelning bistår valnämnden i arbetet med att administrera val och folkomröstningar. I september 2010 kommer allmänt val att genomföras.

Documents

Nässjö kommuns budget 2010