24
LOVISAS EKONOMI Arbetsutdelning för unga Hälsningar från kulturväsendet IK – Itella Oyj Offentligt meddelande OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2014 RÖSTA OCH PÅVERKA! Europaparlamentsvalet 2014 AVKOPPLANDE FRISBEEGOLF FUSIONERING AV SJU KOMMUNER? Samgångsutredningen fortgår hela året KUL I SOMMAR

Morjens 1/2014

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Officiellt meddelande från Lovisa stad

Citation preview

Page 1: Morjens 1/2014

LOVISAS EKONOMI

Arbetsutdelning för unga

Hälsningar från kulturväsendet

IK – Itella Oyj Offentligt meddelande

OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2014

RÖSTA OCH PÅVERKA!Europaparlamentsvalet 2014

AVKOPPLANDE FRISBEEGOLF

FUSIONERING AV SJU KOMMUNER?Samgångsutredningen fortgår hela året

KUL I SOMMAR

Page 2: Morjens 1/2014

2

Utgivare: Lovisa stad

Chefredaktör: kommunikationschef

Lilian Andergård-Stenstrand

Redaktionsråd: Lilian Andergård-Stenstrand,

Päivi Ahvonen, Jaana Laine

Redaktion och layout: peak press

Redaktörer Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo,

Reija Kokkola / Foto Päivi Ahvonen,

Eeva Kangas, Kalevi Ketoluoto,

Janne Lehtinen, Virpi Lehtinen

AD Milla Ketolainen / Illustrationer Sanna Nylén

Tryckeri: Lönnberg Painot Oy

Papper G-Print 100g

Tiden går fort och nya Lovisa är redan inne på sitt femte år. Det här är också redan det nionde numret av Morjens som du håller i din hand. Under åren har det visat sig att lovisaborna uppskattar en egen informationstidning. Det visar både den respons som kommer direkt till oss och de enkäter om invånarkommunika-tion som vi har gjort åren 2011 och 2013.

Enligt den enkät som hösten 2013 ut-fördes i Lovisa, Helsingfors, Lahtis och Jyväskylä anser invånarna att den tryck-ta kommunikationen fortfarande är den viktigaste kommunikationskanalen mel-lan de här städerna och invånarna. Mer än 65 % av invånarna i de här städerna vill läsa om staden och dess verksamhet i stadens invånar- eller informationsblad och de lokala dagstidningarna. I Lovisa var andelen ännu högre – 70 procent av de Lovisabor som besvarade enkäten vill helst få information om stadens verksam-het via stadens invånartidning och infor-mationsblad samt dagstidningar.

I nya Lovisa har vi hela tiden strävat ef-ter att kommunicera med invånarna via flera olika kanaler, både elektroniska och tryckta kanaler. Som stad och en organi-sation inom den offentliga sektorn har vi många olika målgrupper mellan 0 och 100 år. Därför kan vi inte helt övergå till elektronisk kommunikation. Alla invåna-re har helt enkelt inte tillgång till datorer.

Enligt en enkät som Kommunför-bundet gjort ökar också kommunernas närvaro i de sociala medierna. Nästan alla kommuner med fler än 20 000 invå-nare finns på Facebook. De mest aktiva är ungdomsväsendet och biblioteken. Av Lovisa stads sektorer är turismen, ungdomsväsendet och medborgarinsti-tuten de som funnits på Facebook redan ganska länge. Under de kommande åren kommer stadens närvaro att öka också i de sociala medierna, som komplement till de redan nu använda kanalerna.Vi hörs!

Morjens omslag pryds av skol-gångsbiträdena Jonna Kiviranta och Andreas Hietala.

Morjens behövs

Lilian Andergård-Stenstrand,

[email protected]

Ledare

GE RESPONS /TA KONTAKT: Lovisa stad, PB 77, 07901 [email protected] tfn 019 5551 www.lovisa.fi/deltaochpaverka

"Under åren har det visat sig att lovisaborna uppskattar en egen informations-tidning."

Page 3: Morjens 1/2014

3

Kristina Lönnfors, du har nyligen tillträtt som ny förvaltningsdirek-tör i Lovisa. Hur känns det? – Tack bra. Jag sätter mig in i mina nya arbetsuppgifter med stor iver och gott mod. Jag har fått ett mycket positivt mottagande och det är en sann glädje att bekanta sig med ar-betskamraterna. Vissa känner jag sedan tidigare, medan andra är helt nya bekantskaper.

Du har tidigare arbetat som bland annat konsument- och skuldrådgi-vare i Lovisa. Vilka minnen har du från den tiden? – Jag har många trevliga minnen som jag säkert kommer att ha stor nytta av i mitt nya jobb. Jag minns när vi

fick våra första internet anslutningar - reglerna för hur mycket vi fick använda nätet var mycket stränga. Ingen kunde ana att datorerna, Inter-net och programmen skulle bli en så naturlig del av livet som de är i dag! Du har utbildat dig till jurist vid sidan om jobbet och familjelivet. Vilken nytta har du av studierna i ditt nya arbete?– Studierna vid sidan om jobbet och familjelivet lärde mig att priori-tera och acceptera att man ibland är tvungen att tänka om. Fastän man planerar omsorgsfullt och gör sitt bästa kan man stöta på patrull. Vilka är förvaltningsdirektörens mest aktuella uppgifter?– Så här i början av ”karriären” gäl-ler det att bli du med arbetsupp-gifterna, arbetsgemenskapen och intressenterna. Mitt jobb dikteras delvis av frågor i anslutning till stadsstyrelsens och stadsfull-mäktiges möten och verk-samhet. Vi har nyligen inlett förberedelser-na inför Europa-parlamentsvalet i maj och

kommunstrukturutredningarna är i full gång.

Vilken förvaltningskultur föresprå-kar du? – Jag förespråkar en interaktiv, öp-pen, diskuterande och respekteran-de förvaltningskultur och jag kom-mer att slå ett slag för saklig, effektiv och snabb ärendebehandling.

Vad tänker du på när du hör orden kura, sote och Liljendal? – Hundtassar, dokumenthögar och min hemort.

Förespråkare för öppenhet

KRISTINA LÖNNFORSLovisa stads förvaltningsdirektör sedan 17.3.2014Lärare i huslig ekonomi 1987, rättsnotarie 2005, juris magister 2008, vicehäradshövding 2013Arbetat som bland annat konsument- och skuldrådgivare i Lovisa och som allmän intressebevakare och offentligt rättsbiträde på Östra Nylands rättshjälpsbyrå Har fyra barnFritidsintressen: läsning, scouting

Page 4: Morjens 1/2014

4

Nyttig information

Söker du hjälp eller erbjuder du tjänster?Kom ihåg företagsregistret!Du når registret genom att klicka på bannern Lovisanejdens företagsregister som finns på stadens ingångssida.

Registret innehåller uppgifter om företagen i Lovisanejden. Uppgifterna kan sökas enligt bransch eller med sökord. Om ditt företag saknas i registret eller om uppgifterna är felaktiga kan du fylla i blanketten på sidan. De korrigerade eller nya uppgifterna förs in i registret. www.lovisa.fi/foretagsregister

Gilla och dela!Lovisa stads turistbyrå finns på Facebook. Titta in på sidan VisitLoviisa!

Genom att gilla sidan får du framöver färsk information om konserter, utställningar och andra evenemang i Lovisa. Du får gärna dela sidan med andra! Varför inte göra Lovisa bekant bland dina vänner och bekanta runt om i världen?

Lovisa stads kommunikation fick det nöjaktiga betyget 7– i förra höstens enkät gällande invå-narkommunikationen. Betyget var något högre än i den föregående enkäten, som gjordes år 2011.

Omkring 70 procent av lovisaborna vill ha in-formation om stadens verksamhet via invånar- och informationstidningen och meddelanden från staden.

Infotidningen Morjens och Lovisas webbsi-dor är stadens viktigaste kommunikationska-naler. Den pappersbaserade kommunikationen spelar fortfarande en viktig roll, men omkring 45 procent av lovisaborna föredrar nätbaserad kommunikation.

Nästan fyra av fem lovisabor använder lo-kalpressen som informationskälla.

– Fastän användningen av webbsidorna har ökat sedan den senaste enkäten, är den tryck-ta informationen fortfarande mycket populär. Endast fem procent av lovisaborna efterlyser kommunikation via sociala medier. Lovisaborna

ringer gärna till stadens olika enheter. Tröskeln att ringa är låg i en liten stad, säger kommunika-tionschef Lilian Andergård-Stenstrand.

Förhandsinformation önskas Lovisaborna anser att stadens kommunikation beaktar de olika språkgrupperna och att kom-munikationen gagnar invånarna. Stadens infor-mation upplevs som tillförlitlig.

Lovisaborna önskar mer och tidigare infor-mation om större projekt och ärenden under beredning.

– Vi strävar efter att fortlöpande förbättra vår verksamhet och beaktar även detta önskemål, säger Lilian Andergård-Stenstrand.

Enkäten skickades i månadsskiftet sep-tember–oktober till 500 slumpmässigt utvalda lovisabor i åldersgruppen 18–70 år. Enkäten gjordes av Kommunförbundets dotterbolag FCG. Motsvarande enkät gjordes samtidigt i städerna Helsingfors, Jyväskylä och Lahtis.

Invånar-tidning och telefonsamtal

ARBETS- UTDELNING FÖR UNGA DU 13-17-ÅRIGA UNGDOM! Genom att delta i Arbetsutdelning för unga får du värdefulla erfarenheter och en fördel för framtiden! Evenemanget pågår 9–13.6.2014.

GÖR SÅ HÄR:Anmäl dig på Facebooksidan ”Nuorten työnjako - Arbetsutdelning för unga” eller på fritidsbyrån (Karlskronabulevarden 8). Arbetsdagen börjar kl. 9.30 med val av arbetsplats, fördelning av arbetsuppgifter och stämpling av arbetspasset. Sedan bär det av till jobbet!

I slutet av arbetsdagen får du en stäm-pel i ditt arbetspass som visar att du har jobbat. Under veckan får du tio stämplar i passet och värdefull arbetserfarenhet som du kan ha nytta av när du söker till exempel sommarjobb.

Ansvarig arrangör: Lovisa stad, fritidsbyrånKontaktpersoner: Emmi Pulliainen, tfn 0440 555 387, [email protected] Nina Mikvelt, tfn 0440 555 386, [email protected]

Morjens IK – Itella Oyj Offentligt meddelande

Förebyggande ungdomsarbetei skolorna

All information för företagare på ett ställe

äntligen en ny skolA!

kommunfusionssaldot klart positivt

stadens planläggningsöversikt som bilaga

OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2013

www.facebook.com/VisitLoviisa

www.visitlovisa.fi

Page 5: Morjens 1/2014

5

Rådhusets tornur går igenDet ursprungliga mekaniska tornuret på Lovisa rådhus visar åter lovisaborna och stadens besökare vad klockan är slagen. Tornuret reparerades och iståndsattes av urmakare Jouni Pöllänen.

Uret måste dras upp en gång i veckan, vilket innebär att stadens fastighetsskötare blir en vanlig syn i Rådhusets torn.

Tornuret är jämngammalt med Rådhuset, som blev färdigt år 1862. Uret är tillverkat av urmakare Carl Oskar Glasberg, som hörde till den berömda släkten Könni. Tornuret är det sjätte av Carl Oskar Glasbergs sammanlagt tolv ur.

Förslaget grundar sig på flyktingkoordinator Saana Hansens omfattande utredningsarbete.

– Flyktingarna, som är kvotflyktingar, beviljas asyl på humanitära grunder. I år tar Finland emot sammanlagt 1 050 kvotflyktingar. Kostnaderna betalas av staten, men ersättningen förutsätter att kommunen har ett välfungerande integra-tionsprogram och ett avtal med NTM-centralen, säger Saana Hansen.

Integreringen ska främjasIntegreringen i samhället, som realiseras av kommunens olika sektorer, stöds på frivillig bas av föreningarna och församlingarna. Syftet är att trygga flyktingarnas anpassning till de lokala förhållandena och den lokala kulturen.

– Flyktingarna får inte isoleras, utan de ska anvisas en bostad och tjänster som främjar in-tegreringen och anpassningen.

Saana Hansen berättar att flyktingarna också ska erbjudas tillräklig handledning som gör dem

FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDEMed FLYKTING avses en person som har flytt från sitt hemland av rädsla för förföljelse på grund av etnicitet, reli-gion, nationalitet, social ställning eller politisk åsikt. Skyddet av flyktingar regleras av Flyktingkonventionen från år 1951 och dess protokoll från år 1967.

Med KVOTFLYKTING avses en person som klassificeras som flykting av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) eller som annars är i behov av internatio-nellt skydd och vars flyktingbakgrund är dokumenterad. Kvotflyktingarna kommer till Finland från flyktingläger. Enligt riksdagens beslut tar Finland emot 1 050 kvotflyktingar i år. Ungefär hälften av kvotflyktingarna kommer från Syrien.

Med ASYLSÖKANDE avses en person som ansöker om skydd och uppehålls-tillstånd i Finland. Under behandlings-tiden bor den asylsökande i en mot-tagningsförläggning. Den asylsökande kan beviljas asyl eller uppehållstill-stånd på andra grunder eller avvisas. Finland tar årligen emot cirka 3 000 asylsökande, varav drygt 40 procent beviljas uppehållstillstånd.

GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN FÖRESLÅR: 25 flyktingar till Lovisa år 2015Grundtrygghetsnämnden i Lovisa föreslår mottagande av 25 flyktingar år 2015. Enligt förslaget tar staden emot ytterligare cirka 10 flyktingar per år från och med år 2017. Frågan kommer ännu att behandlas av stadsstyrelsen och det slutliga beslutet fattas av stadsfullmäktige i höst.

förtrogna med vardagens alla delområden. – Eftersom uppgiften är krävande för per-

sonalen bör kommunen satsa på mångkulturell utbildning för sina anställda. Varje invånare kan genom sitt beteende och sina attityder bidra till att skapa en trygg atmosfär och ge flykting-arna ett tolerant mottagande, avrundar Saana Hansen.

Saana Hansen

Page 6: Morjens 1/2014

6

Skeppsbrons hamnbassäng muddras under höstenMuddringen av Skeppsbrons gästhamn, som räcker två till tre må-nader, inleds i september när båtsäsongen är avslutad. Farleden från Tullbron till Skeppsbron muddrades förra hösten.

– Från och med sommaren 2015 kan Skeppsbron ta emot båtar med ett djupgående på upp till 2,7 meter, säger Markus Lindroos som ansvarar för samhällstekniken i Lovisa. Efter muddringen är djupet i hamnen 1,5-2,7 meter. Farleden är 2,7 meter djup.

”Stora skor att fylla”Jenny Olsson-Korsu har verkat som chef för både kulturväsendet och biblioteksväsendet sedan början av mars. Kulturväsendets och museets gemensamma chefsbefattning är avvecklad.

– Jag har stora skor att fylla. Utmaningen är mycket inspireran-de, trots att den medför en hel del arbete. Jag bidrar på det här sättet till stadens spartalko, säger Jenny Olsson-Korsu.

Stadens kulturväsende bedriver nära samarbete både i dag och i framtiden. Den exakta arbetsfördelningen klarnar så småningom.

– Till all lycka vilar museet i Jaana Toivari-Viitalas skickliga händer. Utöver museet kommer hon också att sköta vissa andra uppgifter inom kultursektorn. Våra kompetenta kulturinstruktörer ger oss välkommen handräckning, säger Jenny Olsson-Korsu.

Kulturbetonade uppgifter är inget nytt för Jenny Olsson-Korsu, som har studerat socialkunskap, informatik, kulturhistoria och interkulturell kommunikation. Under åren 2004–2010 ansvarade hon för kultur- och biblioteksväsendet i Pernå.

Chef för biblioteks- och kulturväsendet Jenny Olsson-Korsutfn 040 778 [email protected]

KULTURENS NYA NAMN Filosofie magister Jenny Olsson-Korsu har utnämnts till chef för biblioteks- och kulturväsendet. Egyptolog Jaana Toivari-Viitala inledde sitt arbete som museiidentent i mars.

Skeppsbrons gästhamn har 55 båtplatser och utmärkt service. Hamnen fick ett hedersomnämnande i omröstningen Årets gästhamn 2014, som arrangerades av Finlands Mässa och föreningen Segling och båtsport i Finland rf.

SANOMAT

Nyttig information

Page 7: Morjens 1/2014

7

Nu kan du läsa tidningarna elektroniskt på biblioteketAlla bibliotek i Lovisa är utrustade med tidningstjänsten ePress, som möjliggör elektronisk läsning av över hundra fin-ländska dagstidningar via bibliotekens datorer.

– Tjänsten ePress utgör ett komple-ment till vårt urval av tryckta tidningar, som vi tyvärr har tvingats banta ner av ekonomiska orsaker, anslagen har minskat och prenumerationsavgifterna har stigit. Den nya tjänsten är avgiftsfri för användarna och tillgänglig för alla, säger Jenny Olsson-Korsu som är chef för biblioteks- och kulturväsendet.

Finlands största dagstidning, Hel-singin Sanomat, ingår ännu inte i tjänsten som omfattar cirka hundra av landets svensk- och finskspråkiga dagstidningar.

– I höst utvidgas tjänsten till att gälla även elektroniska böcker, som ju är framtidens melodi. Framöver kan bibliotekens kunder låna elektroniska böcker till sina läsplattor på samma sätt som dagens tryckta böcker.

Ytterligare information: Jenny Olsson-Korsu, tfn 040 778 6385, [email protected]

Tjänsten ePress

Arbetstakten ökar på motorvägenMotorvägen mellan Forsby och Kotka öppnas i sin helhet för trafik under hösten 2014.

Byggandet inleddes i november 2011 och vägen togs delvis i bruk redan i fjol. Arbetet på de tre återstående avsnitten gäller huvudsakligen de nya körbanorna, men trafiken på riksväg 7 drabbas av sänkta hastigheter en tid framöver.

Ingenjör Noora Linnasalo-Aho berättar att arbetet huvudsakligen görs mellan klockan 6 och 22 på vardagarna, men att veckoslutsarbete också förekommer.

– Arbetstakten kommer att öka på de återstående vägavsnitten.

Egyptologen och filosofie doktorn Jaana Toiva-ri-Viitala, som har sina rötter i Lovisa, har ar-betat länge i Helsingfors och utomlands. Det här är hennes första jobb i den gamla hemstaden.

– Jag tog emot den nya uppgiften med stor iver. Min förhoppning är att antalet museibesö-kare ökar. Museet är ett gemensamt socialt rum utan entréavgift och jag kommer att arbeta för att sänka besökströskeln ytterligare, säger stadens nya museiintendent.

För närvarande planeras en utställning på temat skolgång förr i världen.

– Historien är alltid närvarande - utan histo-ria finns ingen framtid. En av museets viktigaste uppgifter är att sammanställa, bevara och pre-sentera det kollektiva minnet.

Producent av utställningen Egypten! Jaana Toivari-Viitala deltar i en arbetsgrupp som drar upp stadens kulturpolitiska riktlinjer.

– Det är ett sant nöje att få slå ett slag för stadens kulturliv. Kulturen har ett egenvärde och den är en viktig del av invånarnas välbefinnande, säger hon.

Stadens nya museiintendent, som bor i Räfsby, är i Lovisa mest känd för utställning-en Egypten!, som hon producerade för Lovisa museum år 2009.

Motorvägen får sex nya planskilda korsningar: Lovisa östra, Strömfors, Abborrfors, Pyttis, Broby och Heinlax.

”Historien är alltid närvarande”

Lovisa östra planskilda korsning

Jaana Toivari-Viitala, som disputerade på te-mat egyptologi vid Leidens universitet i Holland år 2000, har studerat vid universiteten i Uppsala och Köpenhamn. Hon har tillbringat mycket tid i bland annat Egypten och sedan år 2004 är hon docent i egyptologi vid Helsingfors universitet.

Hon har skrivit böckerna Muinaisegyptiläinen kuolleiden kirja (ung. Fornegyptisk dödsbok) (Basam Books 2001) och Kirjeitä muinaisesta Egyptistä (ung. Brev från det forntida Egypten)(Basam Books 2004).

Museiintendent Jaana Toivari-Viitalatfn 0440 555 [email protected]

Page 8: Morjens 1/2014

8

STRÖMFORS:Rissundets badplats och mattvätt, RissundsvägenFlytande mattbrygga

Kiramo badplats och mattvätt, KiramovägenFlytande mattbrygga

Abborrfors mattvätt, ElimäkivägenFlytande mattbrygga

LOVISA:Märlax mattvätt och båtbrygga, SkärgårdsvägenFlytande mattbrygga

Såguddens mattvätt, Gamla SågvägenFlera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Valkom mattvätt och båtbrygga, Ilmarinenvägen (Sistolastranden)Flera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

PERNÅ: Pernå kyrkobys mattvätt, idrottsplanen vid PernåvägenFlera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Forsby mattvätt, StaffasvägenFlera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Isnäs mattvätt, Isnäsvägen, i anslutning till idrottsplanenFlera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Kuggom mattvätt, Haddomvägen, på land

LILJENDAL:Sävträsk, Bäckasgränd, på landsbygdskansliets bakgårdFlera platser på land, vattentillförsel kl. 6–22

Såguddens och Valkoms tvättplatser är känsliga för förändringar i vattenståndet. Reparationer på tvättplatserna görs under arbetstid mån.–tors. kl. 7–16 och fre. kl. 7–14. Tvättplatserna stängs senast i slutet av september.

Tvätta mattorna!Lovisa har flera platser för mattvätt. Tvätt-platserna tas i bruk senast i mitten av maj. Under de närmaste åren kommer de flytan-de mattbryggorna att ersättas med miljö-vänliga tvättplatser på landbacken. De nya tvättplatserna får sitt vatten från havet eller vattenledningsnätet och det använda vatt-net leds till ett avlopp.

De flytande mattbryggorna är ”gammal-modiga”, vilket innebär att det använda vatt-net hamnar i vattendragen utan rening.

– Det finns inga oskadliga tvättmedel, men det finns mer eller mindre miljövän-liga medel. Den som vill värna om miljön väljer ett tvättmedel som är biodegrader-bart och märkt med till exempel Svanmär-ket. Använd inte för mycket tvättmedel! I allmänhet räcker en liten mängd för att gö-ra mattan ren, säger miljövårdssekreterare Maud Östman.

Den som tvättar mattor på land bör hålla till en bit från strandlinjen för att undvika att det använda vattnet rinner ut i vattendraget.

Ytterligare information: Jordbyggmästare Irma Korppi, Samhällstekniktfn 0440 555 [email protected]

Platser för mattvätt

Page 9: Morjens 1/2014

9

Parkenheten i Lovisa sysselsätter fyra ordinarie parkarbetare, tre viss-tidsanställda arbetare, en trädgård-smästare, en arbetsledare och ett tjugotal sommararbetare. Teamet sköter och underhåller stadens par-ker, planteringar, naturliga grönom-råden, tätortsskogar, hjältegravar, odlingslotter och lekparker.

Arbetsplatsens yta är mycket stor och arbetsuppgifterna är många.

– Arbetsuppgifterna kräver oli-ka färdigheter. Till all lycka har vi ett mycket duktigt och mångsidigt team, säger stadsträdgårdsmästare Anna-Riitta Pohjola.

InvånarsamarbeteParkenheten har inte undgått sta-dens effektiveringsåtgärder - en-hetens växthus har avvecklats, de visstidsanställdas arbetstid har förkortats. Parkenhetens minskade resurser medför att den inte kan sköta alla sina uppgifter lika väl som tidigare.

Anna-Riitta Pohjola säger att de som utnyttjar parkerna, alltså alla lo-visabor, kan dra sitt strå till stacken.

– Vi kan alla plocka upp skräp och anmäla eventuella fel.

Varför inte slå ett slag för vårt ge-mensamma vardagsrum?

Tätortsskogarna utanför parkerna är fulla av ris som borde röjas.

– Lovisaborna kan komma över-ens med parkenheten om röjnings-talkon. Staden sköter borttranspor-ten av det röjda riset. Vi är mer än tacksamma för all hjälp!

Bekämpning av jättelokaEnligt Anna-Riitta Pohjola är lovi-sabornas insatser särskilt viktiga vid bekämpningen av invasiva växtarter.

– Till exempel den fototoxiska jättelokan, som kan ge allvarliga hudskador, är en främmande art som inte hör hemma hos oss. Väx-ten har spridit sig från gårdar och trädgårdar där fastighetsägarna an-svarar för bekämpningen. De effek-tivaste sätten att bekämpa jättelokan är att avlägsna blommorna och att gräva upp växtens rötter.

Bekämpningen av invasiva väx-ter är vardagsmat för parkenhetens trädgårdsmästare Henri Wallius. Han betonar försiktigheten.

– Bekämpning av jätteloka kräver skyddsutrustning. Vi ber lovisa-borna anmäla fynd av jättelokor på

stadens områden, där parkenheten ansvarar för bekämpningen. Tills-vidare är jättelokan inget stort pro-blem i Lovisa, men det gäller att vara observant eftersom växten sprider sig mycket snabbt.

Jättebalsaminen, som har röda blommor, är en annan invasiv växt som parkenheten håller under uppsikt.

Eftersom jättebalsaminen inte är giftig kan lovisaborna delta i be-kämpningen av växten.

– Jättebalsaminen är vacker, men den förkväver många av våra natur-ligt förekommande växter. Hägg-mispeln och lupinen, som bland annat växer längs vägarna, finns på listan över oönskade växter efter-som de konkurrerar ut många vack-ra ängsblommor så som kråkvicker, ängsvial, blåklocka och prästkrage, avrundar Henri Wallius.

RIS, ROS,

Stadens parkenhet har en stor arbetsyta. Enbart tätortsskogen täcker omkring 1 000 hektar.

Kontaktuppgifter:Tekniska centralen/parkenheten

Stadsträdgårdsmästare, hortonom Anna-Riitta Pohjola, tfn 0440 555 468, [email protected] Arbetsledare, trädgårdsmästare Evelyn Tahvanainen, tfn 0440 555 905, [email protected]

SKOG OCH ÄNG

Page 10: Morjens 1/2014

10

Förändringens vindar blåser på grundtrygghets-

centralen

lång sikt. God kundbetjäning är vår ledstjärna trots sparåtgärderna, sä-ger Lisbeth Forsblom.

Hemlika utrymmenFörändringens vindar blåser redan inom seniorservicen och på Lovisa hälsocentral. Lösningarna är både modiga och kreativa.

– Liljendals renoverade hälso-gård slår upp sina dörrar i början av maj. Intervallpatienterna på sjukhusets avdelning 5 flyttas till hälsogården i anslutning till Rosen-kulla, vilket innebär att de vårdas i trivsamma och hemlika utrymmen. Till intervallvårdsenheten, som kommer att vara en del av Rosen-kulla, har anställts tre närvårdare.

– Antalet anställda ökar inte. Av-

delning 5 håller stängt under som-maren och öppnar på hösten med färre patienter än i dag. En del av personalen flyttar till andra avdel-ningar och en del går i pension.

Lisbeth Forsblom anser att de nya trivsamma utrymmena gagnar rehabiliteringen.

– En trivsam och hemlik miljö är definitivt bättre än en sjukhussäng.

Mer tid för klienternaHälsocentralens minnespoliklinik har flyttat till seniorservicecentra-len, som vid behov besöks av en minneskoordinator och en neu-rolog. Minnespoliklinikens gamla utrymmen på hälsocentralen an-vänds för andra ändamål. Senior-servicecentralen har bland annat

Grundtrygghetscentralen eftersträvar inbesparingar och synergieffekter genom omdisponering av arbetsutrymmena och effektivering av personalens verksamhetssätt.

Stadens största sparmål, 750 000 euro år 2014, gäller grundtrygg-hetscentralen. En del av de plane-rade sparåtgärderna är vidtagna eller på väg att vidtas.

Lisbeth Forsblom, som leder seniorservicen, är nöjd med resul-taten hittills.

– Jag tror att förnyelserna gagnar både personalen och klienterna på

Seniorer

Page 11: Morjens 1/2014

11

en serviceansvarig, en servicehandle-dare och en utskrivningskoordinator. Centrumområdets hemvårdskansli finns i anslutning till seniorservice-centralen.

– Klienterna gagnas av att servicen finns samlad under ett tak, säger Lis-beth Forsblom.

Lovisa stad tar över de hemvårds-tjänster som tidigare tillhandahölls av Esperi. Hemvårdspersonalen, som utgörs av närvårdare och en sjukskö-terska, är redan anställd.

– Arrangemanget både ger inbe-sparingar och förenhetligar verksam-heten, säger Lisbeth Forsblom.

Vårdpersonalens rutiner föränd-ras, vilket effektiverar vården och arbetet. Hemvården kommer att ta i bruk ett verksamhetsstyrningssystem som kommunicerar med patient-datasystemet.

– Vårdarna behöver inte längre be-söka kansliet för att kontrollera be-söksobjekten. De får den behövliga informationen till mobila telefoner som är utvecklade för ändamålet. Systemet möjliggör också behändig bekräftelse av besöken – vårdarna meddelar via sina telefoner när de anländer till och avlägsnar sig från klienterna. Systemet minskar beho-vet av besök på kansliet, vilket gagnar klienterna.

Verksamhetsstyrningssystemet är under upphandling.

– När systemet är upphandlat ar-rangerar vi utbildning för personalen. Vår målsättning är att spara pengar genom att förenhetliga vårdpersona-lens arbete. De nya arbetsrutinerna ger samtidigt mer tid för det viktiga klientarbetet, konstaterar Lisbeth Forsblom.

Förändringens vindar blåser på grundtrygghets-

centralen Fritidsväsendet ordnar trevligt sommarprogram för barn.

Dagslägret ”Kesäkivaa-Sommarkul”, som är avsett för lågstadieelever, går huvudsakligen av stapeln i centrumområdet. Lägret börjar kort efter skolavslutningen. Det veckolånga lägret bjuder på varierande program med bland annat trickbana, bollspel utomhus och i idrottshallen, frisbeegolf i Valkom, utomhuslekar på Åsen och naturligtvis avkopplande strandliv. Lägerdagen börjar kl. 10 och slutar kl. 15. Deltagarna serveras varm mat varje dag. Deltagaravgiften är 5 euro/dag. Barnen kan delta i lägret hela veckan eller vissa dagar. Anmälningar tas emot av fritidsbyrån. FÖR LÅGSTADIEELEVER2–6.6 DAGSLÄGRET ”KESÄKIVAA-SOMMARKUL”, olika teman varje dag16–19.6 TÄLTLÄGER, Källa

FÖR BARN ÖVER 13 ÅR2–4.6 PADDLINGSLÄGER, Källa9–10.6 KURS I FORSPADDLING, Kymmene älv, Ahviovecka 26 FJÄLLVANDRINGEN ”BACK TO NORTH” i Lappland Ytterligare information: Facebook, Loviisan Nuoret

SIMSKOLOR23.6–4.7 Nybörjarkurser, Valkom och Plagen 30.6–4.7 Teknikkurs, Plagen 7.7–11.7 Nybörjarkurser, Rissundet och Kiramo samt teknikkurs, Kiramo24.6 Familjeevenemanget Picnic on the beach på Plagen bjuder på mångsidigt program både i vattnet och på land!

Fritidsbyrån, Karlskronabulevarden 8Kundbetjäningen är öppen måndag–fredag kl. 9–12 och 13–15.30.tfn 019 555 398, [email protected]

KUL I SOMMAR

Bild:

Juha

-Pek

ka Pa

lasma

a

Page 12: Morjens 1/2014

12

– Åldersstrukturen och förändringarna i den kommunala ekonomin tvingar Lovi-sa att fortsätta sina anpassningsåtgärder. Staden klarar inte framöver av att finan-siera den nuvarande servicestrukturen, vilket innebär att det råder ett skattehöj-ningstryck, säger Kirsi Kettunen.

Beredningen av budgeten för nästa år inleds efter påsken vid ett utvidgat ledningsgruppsseminarium på temat förbättring av produktiviteten genom ut-veckling av servicestrukturen.

– Den politiska behandlingen av bud-getramen sker i maj, varefter stadens en-heter inleder det egentliga budgetarbetet.

Kirsi Kettunen betonar att utvecklingen av stadens servicestruktur inte betyder att tjänstekvaliteten sjunker. Hon anser att alla bör delta i utformandet av den gemensam-ma framtiden.

Mer från fastighetsskatten, mindre från samfundsskattenEnligt bokslutet för år 2013 inbringade fastighetsskatten cirka 7 miljoner euro. I budgeten för år 2014 beräknas intäk-terna från fas tighetsskatten öka med nästan 0,5 miljoner euro till drygt 7,3 miljoner euro som en följd av utveck-lingsåtgärderna.

– I fjol inbringade samfundsskat-

ten 9,7 miljoner euro. I budgeten för år 2014 uppskattas intäkterna från samfundsskatten till 8,9 miljoner eu-ro, men enligt våra förhandsuppgifter kommer de att stanna vid 7,5 miljo-ner euro. Differensen, som har stor inverkan på ekonomin, beror på att samfundsskatten sjönk från 24,5 pro-cent till 20 procent. Intäkterna från samfundsskatten sammanhänger med företagens verksamhet, vilket gör det svårt att prognostisera utfallet.

Sote-manövern väntarStatens färska riktlinjer och revideringen av statsandelssystemet har stor inverkan på Lovisas ekonomi.

Cirka 50 procent av kärnkraftverkets fastighetsskatt kommer att återinföras i utjämningssystemet, vilket har betydan-de inverkan på stadens ekonomi.

– Utjämningsmekanismen i statsan-delssystemet kommer att leda till att sta-dens självfinansieringsandel ökar med drygt 2 miljoner euro. Social- och hälso-vårdsreformens inverkan på ekonomin är svår att förutspå, men i dag står kostna-derna för stadens social- och hälsovård för hälften av utgiftsbudgeten. Det hand-lar om stora och viktiga frågor.

– Lovisa stads ekonomi är i gott skick, vilket underlättar tacklandet av de kommande utmaningarna, säger ekonomidirektör Kirsi Kettunen.

Lovisa stads resultat för räkenskapsåret 2013 visade ett överskott på 4,22 miljoner euro. Enligt ekonomidirektör Kirsi Kettunen ger det goda resultatet staden tid att förbereda sig för de kommande utmaningarna.

LOVISAS EKONOMIDIREKTÖR:

Stort skatte-höjningstryck

Page 13: Morjens 1/2014

13

Från och med maj ger projektet Neuvo råd om fastig-hetsvis avloppsvattenshantering också på glesbygden i Lovisa och Lappträsk. Områdena väljs i samarbete med kommunens myndigheter. Som fastighetsägare får du ett meddelande per post om rådgivningsbesö-ket, varefter vi kan komma överens om tidpunkten. Besöket tar ungefär en timme.

PÅ RÅDGIVNINGSBESÖKET• bedömer vi det nuvarande systemets skick och

ett eventuellt saneringsbehov• bekantar vi oss tillsammans med användningen

och underhållet av systemet• går vi igenom de centrala kraven i lagstiftning-

en samt den beskrivning av avloppsvattenssys-temet som ska förvaras på fastigheten

• får du tips om eventuell iståndsättning eller sanering av systemet

• hjälper vi dig att vid behov hitta just den lösning som passar dig bäst.

Rådgivningen är avgiftsfri för invånarna och fullstän-digt opartiskt.Ytterligare uppgifter: www.neuvohanke.com

Nu kan du få råd om hantering av avloppsvatten steg för steg

De finska eleverna i åk 1-6 i Lovisa centrum inleder nästa läsår i sin split-ternya skolbyggnad. Flyttningen från barackskolan är mer än välkommen. Det nya skolcentret, som firade taklagsöl i början av april, har stor fönsteryta och ljusa, öppna rum. Över 200 elever från skolorna Harjuntaustan koulu och Länsiharjun koulu flyttar in i skolcentret i augusti tillsammans med åtskilliga förskolebarn. Det lär bli livat i holken!

Pojkarna (från vänster) Niilo Palasmaa och Kalle Rapia (åk 1) samt Eetu Niemelä (åk 3) och flickorna (från vänster) Saara Kantola, Anette Kaukiainen, Tianna Macintosh (åk 5), Roosa Niemelä (åk 3) och Minea Lehtikangas (åk 5) gläder sig åt att få börja i den nya skolan. Femteklassarna gick sitt första år i en vanlig skolbyggnad, men de övriga började sin skolgång i barackskolan. Alla är glada över att få inleda nästa skolår i egna ändamålsenliga utrymmen.

YES, VI FÅR GÅ I EN RIKTIG SKOLA!

Page 14: Morjens 1/2014

14

Ilse Forssell, som är chef för stadens småbarnsfostran, och Maija Tamminen, som är föreståndare för Tessjö daghem, berättar att man under temaåret kommer att informera föräldrarna och andra lovi-sabor om stadens långsiktiga och målin-riktade småbarnsfostran.

– I Lovisa är daghemmen mycket mer än en förvaringsplats för barn. Daghem-mens systematiska och mångsidiga små-barnsfostran av hög kvalitet främjar bar-nens uppväxt, utveckling och inlärning.

Under daghemsåren tar barnen sina första steg på livets lärostig, säger Ilse Forssell.

Personalen utmanar föräldrarnaLovisa erbjuder alla barn stimuleran-de dagvård utan långa köer. Personalen inom småbarnsfostran är stolt över läget och vill gärna berätta om sin verksamhet för lovisaborna.

– Vår personal är välutbildad och kom-petent, säger Ilse Forssell.

Temaåret uppmärksammas av bland

SMÅBARNSFOSTRANI Lovisa är det i år temaår för småbarnsfostran. Daghemmen ordnar jippon och evenemang i samarbete med barnens föräldrar.

Barn & ungdom

Maija Tamminen och Ilse Forssell

Page 15: Morjens 1/2014

15

Lovisanejdens företagare och staden har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utveckla företagsfostran i bland annat Lovisanejdens högstadium, Myllyharjun koulu och Amisto.

Arbetsgruppen skapar modeller och hjälper de sammanlagt 18 skolorna att arrangera utbildningen. I arbetet deltar även representanter för kompanjonskapsprojektet Med Gemen-samma Segel. Arbetsgruppen får draghjälp av ett särprojekt vid Mellersta Nylands utbildningssamkommun Keuda.

– Dagens läroplan möjliggör olika val. Det är viktigt att få in företagsfostran i de skol- och kommunvisa läroplanerna, säger Jouni Malmivaara som är vice ordförande för Lovi-sanejdens företagare.

I Tesjoen koulu, som har valts till pilotskola, testas olika me-toder att föra in företagsfostran i skolvärlden. Jouni Malmivaara berättar att skolornas företagsfostran fokuserar på sådana fär-digheter som eleverna kommer att behöva senare i livet.

– Till dessa färdigheter hör kreativitet, samarbetsförmåga, ledarskap, interaktion och företagsamhet. Om man har ut-vecklat färdigheterna redan under skoltiden är ribban låg att bli företagare som lite äldre.

Gruppen Unga Företagare från åk 9 i Myllyharjun koulu hade nyligen stor framgång på Nylands NY-mässa.

– Eleverna grundar riskfria företag som de driver under ledning av vuxna i verklig miljö, avrundar Jouni Malmivaara.

Lovisanejdens fö[email protected]

FÖRETAGSFOSTRAN i skolorna

annat lokalpressen, som berättar barnens och vårdarnas historier om daghemmens vardag.

– Daghemmen besöks regelbundet av teddybjörnar. På stadens webbsidor kan man ta del av barnens skojiga och fyndiga kommentarer och uttalanden, säger Mai-ja Tamminen.

Daghemspersonalen utmanar föräld-rarna och andra lovisabor till aktiviteter för barnen. Staden har en uppsjö av duk-tiga invånare vars uppslag och idéer kan förgylla barnens vardag. Allas förslag och insatser är varmt välkomna!

Varje barn är viktigtVad står på daghemmens agenda? – Bland annat motion, musik, konst, hantverk, teater och drama under led-ning av experter och amatörer, säger Maija Tamminen.

Torsdagen den 13 februari hade dag-hemmen öppet hus, och då kunde bar-nens föräldrar och anhöriga bekanta sig med daghemmen.

På programmet står en enkät riktad till daghemsbarnen och deras föräldrar.

– Vi frågar vad som är trevligt, vad som är mindre trevligt och vilka önske-mål barnen och deras föräldrar har. Vi är mycket intresserade av hur våra daghem upplevs, säger Ilse Forssell.

– Vi vill att alla barn känner sig viktiga och välkomna, säger Maija Tamminen.

chef för småbarnsfostran Ilse [email protected] 0440 555 325

Page 16: Morjens 1/2014

16

Stadsdirektör Olavi Kaleva karakteriserar den 60-sidiga mellanrapporten som en nu-lägesanalys som kan fungera som underlag för prognostisering av bland annat skatte-utvecklingen under de kommande åren.

– Rapporten tar inte ställning till sam-gångsfrågan.

Analysen i mellanrapporten baserar sig på de ekonomiska siffrorna från år 2012, vilket innebär att den inte beaktar de redan vidtagna och planerade anpass-ningsåtgärderna.

Mellanrapporten godkändes enhälligt av stadsstyrelsen i slutet av mars och av stadsfullmäktige 9:e april.

Enligt Olavi Kaleva fortgår utrednings-arbetet hela året, varefter stadsstyrelsen tar upp frågan till ny behandling. Såsom det nu ser ut fattas behövliga beslut i bör-jan av 2015. Ärendet behandlas sannolikt av stadsfullmäktige senast i juni 2015.

Värdefull information även utan samgångFusioneringen av de sju kommunerna i östra Nyland kan ske tidigast i början av år 2017. Olavi Kaleva är inte beredd att satsa alltför mycket på samgångsalternativet.

– I ärlighetens namn vill jag säga att ut-redningsprocessen inte har varit särskilt motiverande för kommunerna. På grund av Lovisas invånarantal, som är mindre än 20 000, är staden skyldig att delta i en kommunstrukturutredning.

Staden ville dessutom vara lojal mot

Sibbo, som upplever ett fusionstryck från Helsingfors.

– Utan Sibbos begäran hade vi knap-past gått med i den här östnyländska ut-redningen.

Olavi Kaleva betonar ändå att utred-ningen ger värdefull information även om samgången inte blir av.

– Hur det än går har utredningspro-cessen redan nu genererat sådan in-formation som vi kan dra nytta av i vår verksamhet och vid preciseringen av våra anpassningsåtgärder. Den viktigaste frå-gan är hur staden framöver kan produ-cera tjänster på nya sätt som motsvarar invånarnas behov och önskemål.

Fusionering av sju kommuner?Kommunstruktur-utredningen gällande Lovisa, Lappträsk, Askola, Mörskom, Borgnäs, Borgå och Sibbo, som inleddes i fjol, fortgår hela året. Styrgruppen avlät sin mellan-rapport i mars.

Samgångsutredningen fortgår hela året

Kommunreformen

Mellanrapporten med bilagor finns på

webbadressen www.onutredning.fi

Page 17: Morjens 1/2014

17

• Lovisa stads personal uppgår till 77,9 personer per 1 000 invånare. Det relativt stora antalet anställda förklaras delvis av landsbygdsförvaltningens 66 avbytare och den personal som behövs för att sköta grundtryggheten i Lappträsk.

• Lovisa måste minska sina kostnader. Situationen underlättas av att staden inledde sina anpassningsåtgärder redan våren 2013.

• Enligt de ekonomiska krismätarna är Lovisas situation stabil.

• Anpassningsåtgärderna måste fortgå trots en eventuell kommunfusion.

Källa: Kommunstrukturutredningen för östra Nyland

LOVISA OCH LAPPTRÄSK UTREDER SITT FÖRHÅLLANDEVid sidan om kommunstrukturutredningen för östra Nyland, som omfat-tar sju kommuner, kartlägger Lovisa och Lappträsk möjligheterna till en separat samgång. I den politiska styrgruppen ingår fem förtroendevalda med ersättare från vardera kommunen samt personalrepresentanter från de berörda kommunerna. Personalrepresentanterna har rätt att närvara och uttala sig vid styrgruppens möten.

Utredningen leds av PM Risto Nieminen, som också fungerar som styrgruppens sekreterare.

– Samgångsutredningen, som följer samma tidsschema som kom-munstrukturutredningen för östra Nyland, slutförs under innevarande år. Avsikten är att fatta eventuella samgångsbeslut i början av nästa år, säger Risto Nieminen.

Vid sitt möte i slutet av mars godkände styrgruppen en arbetsplan och en kommunikationsplan för utredningen.

Utredningsmaterialet och information om utredningens framskri-dande publiceras på egna sidor på Lovisa stads webbplats. Sidorna är länkade till Lappträsk kommuns webbplats.

www.lovisa.fi/utredninglovisaochlapptrask

Utredningsman Risto Nieminen, tfn 050 382 7548, [email protected]

SWOT

-ana

lys (m

odifie

rad)

från

mell

anra

ppor

ten i k

ommu

nstru

kturu

tredn

ingen

för

östra

Nyla

nd.

Minskade statsandelarBegränsad personaltillgång inom vissa

områdenPensioneringsvåg inom vissa områden

Sviktande resurserEn liten organisation är sårbarOsmidig beslutsfattandekultur

Omorganiserad serviceElektronisk ärendehantering

Omfattande fibernätUtnyttjande av distansarbete

Stark tvåspråkighetGod lokalkännedomFlexibel organisationGod invånarkontakt

LOVISAS STYRKOR OCH SVAGHETER

HOT

SVAGHETER

MÖJLIGHETER

STYRKOR

Page 18: Morjens 1/2014

18

Rekreation

Skukulträskets vandringsrutt med sina vackra landskap i Ström-fors, Kallesrundan i Liljendal och Kvarnträskets friluftsområde i när-heten av Borgå är några exempel på vad Lovisa kan erbjuda sina invåna-re och besökare. SKUKULTRÄSKETS vandrings-

rutt, som är 8 kilometer lång, har stora höjdskillnader. Terrängen är ställvis krävande. Halvvägs finns ett badställe och en grillplats med vind-skydd. Leden bjuder på storslagna landskap. Packa matsäcken och låt dig förföras av naturen! KALLESRUNDAN är en 10 kilo-

meter lång vandringsled i Liljendal.

Leden, som underhålls av Liljendal Idrottsklubb, korsar 17 markägares marker. Halvvägs finns en fin grill-kåta med ved.

– Den lättforcerade terrängen lämpar sig för både gammal och ung. Den som vill kan delta i en trevlig och avkopplande samvand-ring, säger Kallesrundans “far” Karl-Erik Strömberg.KVARNTRÄSKETS friluftsom-

råde, vars yta är 120 hektar, finns i västra Lovisa. Leden på sjöns östra sida löper genom stenig och lummig moskog. Bakom strandskogen på sjöns västra sida finns ett stort och mäktigt bergsområde. Kvarnträs-

kets friluftsområde bjuder på både bär- och svampplockning!

Utmärkt hjärngymnastikFriluftsliv stimulerar både krop-pen och knoppen! En skogs-promenad ger utmärkt hjärn-gymnastik – kombinationen av uppmärksamhet och rörelse i ojämn terräng övar upp hjärnans koordinationsförmåga.

Motion, rekreation, avkoppling... Orsaken till att man vill ströva i na-turen varierar, men alla mår bra av att glömma vardagens hets, njuta av omgivningen och låta tankarna flyga!

UPP OCH UT!Lovisa behöver minsann inte skämmas över sina möjligheter till friluftsliv. Den storslagna skärgården, de vackra vandringslederna och den vilda naturen erbjuder rekreation för alla smaker.

Bild:

Susa

Heis

ka

Page 19: Morjens 1/2014

19

SKRIV UT EN KARTA

Frisbeegolfbanan på sandåsen i Valkom erbjuder skön och avkopplande motion. Banan, som löper i vacker skogs- och åsterräng, står till allas förfogande – avgiftsfritt.

Frisbeegolf lämpar sig för alla oavsett ålder, storlek och kön, men i dag är det främst pojkar och män som kastar frisbee.

– Grenens snabbt växande popularitet har varit en positiv överraskning. Förra sommaren fick banan trappor, en låda för upphittade frisbees och ett stort avfallskärl. Samtidigt förstorades parkeringsplatsen, säger Rikhard Hellstrand från Lovisa frisbeegolf rf.

– Under våren kommer vi att trimma banan, installera en övningskorg och skaffa fler avfallskärl.

Lovisa frisbeegolf arrangerar ledda rundor för olika till-fällen så som svensexor, möhippor och födelsedagar. Under våren inleds frisbeegolfbanans öppna veckotävlingar (delta-garavift 3 euro per gång, medlemmar 2 euro).

På facebook.com/loviisanfrisbeegolf hittar du de senas-te nyheterna om banan och grenen samt information om borttappade och upphittade fris-bees.

Lovisa stad stö-der ekonomiskt frisbeegolfbanan som är byggd med talkokrafter.

VANDRA I STANDen som tycker om att promenera och vill uppleva historiens vingslag kan vandra längs Ehrensvärdsstigen i Lovisa centrum. Den två kilometer långa stigen, som löper genom varierande terräng, bjuder på vack-er natur och historiska befästningsverk. Under försommaren kan man njuta av fågelsång i den vackra ädelträdsdungen i början av stigen. Stigen är delvis hinderfri.

Du kan skriva ut behändiga kartor över Skukulträskets vandringsrutt, Kallesrundan och Kvarnträskets friluftsområde via nätet. På kartorna anges bland annat områdenas parkeringsplatser, startpunkter och utsiktsplatser.

• Vattentäta terrängskor• Skiktklädsel • Dryck och matsäck

Ytterligare information om lederna samt kartor: www.lovisa.fi/idrottsplatserochomradenYtterligare information om Kallesrundan: Kalle Strömberg, tfn 0400 498 440. Ytterligare information om Kvarnträskets friluftsområde: www.uudenmaanvirkistysalueyhdistys.fi/se.php

AVKOPPLANDE FRISBEEGOLF

CHECKLISTA:

Ytterligare information: LOVISA FRISBEEGOLF - [email protected]

Page 20: Morjens 1/2014

20

May-Britt Rantala, anstaltsbiträdeUtbildning: folkskola, sex månaders sjukhusbiträdeskursArbetsår vid Lovisa stad: 33 Fritidsintressen: handarbete, trädgårdsskötsel, plantering, promenader

Vem?

Anstaltsbiträde May-Britt Rantala berättar att avdelningarna på Lo-visa sjukhus är hennes andra hem. Hon har jobbat på sjukhuset sedan år 1979.

– Efter ett år som vikarie stude-rade jag till sjukhusbiträde i Lahtis och när jag hade avlagt min examen fick jag fast anställning på sjukhuset. Innan jag började jobba på sjukhu-set hade jag arbetat fem år som lo-kalvårdare på Lovisa kraftverk. Jag var väldigt ung när jag började arbe-ta, säger May-Britt Rantala.

Under sin långa karriär har hon kunnat följa med hur arbetsredska-pen har utvecklats. I dagens snyg-ga städskrubbar finns bland annat specialtrasor för rengöring av toa-letterna, dukar för dammtorkning, moppar, olika torkare och kombi-nationsmaskiner för rengöring av golven.

Redskapen utvecklasMay-Britt Rantala visar upp sitt fa-voritredskap som är en mikrofiber-duk. Den högabsorberande duken har gjort livet mycket lättare för

alla lokalvårdare och anstaltsbiträ-den. Mikrofiberduken behöver inte mycket vatten för att fungera, vilket bland annat har minskat behovet av urvridning som anstränger lederna.

– Användningen av vatten vid rengöringen har minskat avsevärt under de senaste åren.

May-Britt Rantalas arbetsinsatser tryggar den viktiga hygienen och ökar trivseln för både personalen och sjukhusets klienter.

– Ibland suckar och pustar jag över alla dörrhandtag som ska ren-göras stup i kvarten, men handtagen måste hållas rena för att inte sprida bakterier och virus.

Varierande arbetstidNär May-Britt Rantala har kvälls-skift börjar hon arbeta efter lunch. Arbetsdagen slutar klockan åtta på kvällen. Hon trivs med varierande arbetstid, eftersom hon ibland kan vara ledig mitt på dagen.

– Till en början förhöll jag mig skeptiskt till skiftarbete, men jag märkte snabbt att arrangemanget passar mig utmärkt. Jag stiger i all-

mänhet upp tidigt också när jag är ledig. Man kan ju ta en tupplur efter morgonkaffet om det behövs.

May-Britt Rantala är god vän med Maritahemmets klienter. Samtliga anstaltsbiträden på sjukhuset och Maritahemmet är kvinnor, men May-Britt Rantalas korta kalufs gör att många skämtsamt kallar henne ”pojken”.

– Åldringarna blir glada när de ser ett bekant ansikte. De upprepar of-ta samma frågor, som jag tålmodigt besvarar. Ibland är någon på dåligt humör, men i allmänhet ser jag bara glada miner. Det sätter guldkant på tillvaron!

May-Britt Rantala arbetar i all-mänhet ensam.

– Jag funderar på följande arbets-uppgift, virkmönster eller livets stora gåtor när jag arbetar och jag lyssnar gärna på radio. Mina käraste fritidsintressen är virkning, stick-ning och trädgårdsskötsel, berättar May-Britt Rantala.

Anstaltsbiträde May-Britt Rantala stortrivs med sitt arbete. Hygienen är a och o på sjukhuset där hon arbetar.

Rent och snyggt!

Page 21: Morjens 1/2014

21

VALKOM uppstod omkring hamnenRisto Tvilling, som har bott i Val-kom sedan barnsben, berättar att byn uppstod i början av 1900-talet när hamnverksamheten flyttade från Lovisa till Valkom. Orsaken till flyt-ten var att både Skeppsbron och Tull-bron var för grunda för de ”moderna” fartygen. I dag anlöper fartygen Val-kom längs en 9,5 meter djup farled.

– Hamnen lockade arbetskraft från hela Finland. De inflyttade ar-betarna behövde tak över huvudet, vilket ledde till att byn Valkom upp-stod. Byggandet av den smalspåri-ga järnvägen mellan Valkom och Vesijärvi födde små byasamhällen, bland annat Estlandstriangeln som ligger vid banan strax utanför ham-nen, säger Risto Tvilling.

Typhus för arbetarnaByn Valkomträsk uppstod år 1945 när ett krigsskadeståndsvarv grun-dades i Valkom. Varvsarbetarna inkvarterades i typhus från Puutalo Oy. Längs nuvarande Vårdövägen byggdes flera Peltola- och Tikkahus. Vägarna saknade namn men husen hade adresser, till exempel Tikka två.

Varvet sysselsatte som mest 700–1 000 arbetare. På den tiden hade Valkom 1 200–1 500 invånare, alltså ungefär lika många som i dag.

Varifrån kom varvsarbetarna? Risto Tvillings släkt har sina rötter i Karelen.

– Varvet byggde fartyg till Sovjet-unionen. Många av arbetarna kom från Karelen och Koivisto (Björkö). En del av varvsarbetarna bodde i Lappträsk och Pyttis varifrån de transporterades till Valkom med buss, säger Risto Tvilling.

Hem för barnfamiljerBland inflyttarna fanns många barn-familjer som måste inkvarteras och därför byggde man mindre flervå-ningshus för åtta familjer i Valkom. En del av husen på Ilmarinenvägen finns fortfarande kvar.

– Miljön och byggnaderna har ett historiskt värde och därför är husen skyddade. En del av småhusen från 1950- och 1960-talen är också skyd-dade, säger Risto Tvilling.

På 1950-talet var barnen så många att Valkom måste bygga en ny skola.

– Den nya skolan blev snabbt för liten och många, inklusive jag själv, fick fortsätta skolgången i den gamla folkskolan.

Tillströmningen av människor var en vitamininjektion för orten, som fick affärer, lunchrestauranger och den legendariska sjömanskrogen Rio.

– Eftersom fartygen lastades ma-nuellt stannade sjömännen flera da-gar i Valkom. De hade gott om tid att förlusta sig på krogen, säger Risto Tvilling leende.

Sedermera har servicen i Valkom krympt – många små butiker har stängt och i dag finns posten i en av ortens affärer.

Valkoms aktiva byaförening ger orten liv och den vackra naturen erbjuder utmärkta möjligheter till motion och friluftsliv.

– Den som trivs i naturen trivs i Valkom, avrundar Risto Tvilling.

VALKOM BYAFÖRENINGwww.ita-uudenmaankylat.fi > kylät > [email protected]

Bild:

Milla

Keto

laine

n

VALKOM

LOVISA

I byarna

Page 22: Morjens 1/2014

22

Den som tvekar att rösta i valet bör tänka på att Europa-parlamentets roll och betydelse har ökat avsevärt under det senaste decenniet.

Parlamentet utser EU-kommissionens ordförande, godkänner kommissionärerna, deltar i EU:s lagstift-ningsprocess och budgetbehandling och övervakar kommissionens och rådets verksamhet.

Många beslut av central betydelse för Finland och Lovisa fattas i Bryssel och Strasbourg, där Europapar-lamentarikerna sammanträder.

Europaparlamentsvalet förrättas i alla 28 EU-länder i slutet av maj 2014. Valdagen är söndag 25.5.2014. Förhandsröstningen pågår 14–20.5.2014.

Inget onödigt valRÖSTA OCH PÅVERKA!

Finland 13

Sverige 20

Estland 6

Lettland 9

Litauen 12

Polen 51

Irland 12 Storbritannien 73

Portugal 22

Spanien 54

Frankrike 74

Belgien 22

Nederländerna 26

Tyskland 99

Italien 73

Grekland 22

Bulgarien 18

Rumänien 33

Ungern 22

Kroatien 12

Slovenien 8

Österrike 19

Slovakien 13

Luxemburg 6

Danmark 13

Cypern 6Malta 6

ANTAL LEDAMÖTER ENLIGT LAND

Tjeckien 22

FINLANDS ”MEPPAR” 2009–2014 ENLIGT PARTITILLHÖRIGHET

Samlingspartiet 3

Centern 3

SDP 3

Sannfinländarna 1SFP 1

Kristdemokraterna 1

Gröna förbundet 2

Europaparlaments-

valet 2014

Page 23: Morjens 1/2014

23

BEHÄNDIG FÖRHANDSRÖSTNINGDet är lätt att förhandsrösta i Lovisa. Väljarna har tillgång till fyra förhandsröstningsställen: Servicehuset Esplanad samt närservicekonto-ren i Strömfors, Pernå och Liljendal. Dessutom cirkulerar röstningsbussen på olika håll i Lovisa.

Röstningsställenas öppettider och röst-ningsbussens tidtabell och hållplatser finns på sidan 24 i denna tidning.

Du vet väl att du kan rösta på vilket för-handsröstningsställe som helst i Finland under tiden 14–20.5.2014.

RÖSTNING PÅ VALDAGENPå valdagen, söndag 25.5.2014, är vallokaler-na öppna klockan 9–20. Lovisa har samman-lagt 15 vallokaler. De fördelar sig jämnt över hela staden.

På valdagen kan man endast rösta i den vallokal som anges i rösträttsregist-ret och på det meddelandekort som skickas till de röstberätti-gade före valet.

Röstfördelningen i Lovisanejden år 2009I det senaste Europaparlamentsvalet år 2009 fick SFP överlägset flest röster i Liljendal, Lovisa, Pernå och Strömfors. SDP och Samlings-partiet kom på andra respektive tredje plats. Det sammanlagda an-talet röster i det område som motsvarar nuvarande Lovisa var 5 299.

Ytterligare information: www.vaalit.fi/sv www.europainformationen.fi

Till Europaparlamentet väljs sammanlagt 751 leda-möter från EU:s 28 länder. Antalet platser i parlamentet avgörs på basis av invånarantalet i respektive land. När parlamentet konstituerar sig delas ledamöterna in i na-tionsoberoende politiska grupper.

Finländarna väljer 13 Europaparlamentariker, så kallade ”meppar” (MEP = Member of the European Parliament).

De enskilda parlamentarikerna kan påverka både via sina grupper och genom att ställa muntliga och skriftliga frågor. Aktiva och kompetenta ”meppar” syns och kan åstadkomma mycket!

En valkretsI Europaparlamentsvalen är Finland en valkrets, vilket innebär att alla kandidater är valbara i hela landet.

Sannfinländarna 7,4 %

SFP 42,3 %

Kristdemokraterna 1,6 %

Gröna förbundet 7,1 %

Samlingspartiet 11,7 %SDP 18,5 %

Vänsterförbundet 3,0 %

Övriga 1,6 %

Centern 6,8 %

Page 24: Morjens 1/2014

24

Röstning på valdagen

001 Lovisa centrum: Bibliotek-Mediatek, Östra Tullgatan 7002 Antby: Antby pensionärsbostäder, Antgränd 4003 Valkom: Valkom allaktivitetshus, Långängsvägen 62004 Västra åsen: Myllyharjun koulu, Brandensteinsgatan 5-7005 Märlax: Märlax f.d. daghem, Nordenskiöldsvägen 1006 Skinnarby: Bygdegården, Påvalsbyvägen 679007 Hardom: Furuborg, Lappträskvägen 492008 Pernå kyrkoby: Kyrkoby skola, Pernåvägen 197009 Forsby: Agricolahallen, Forsövägen 3

010 Isnäs: Servicehuset, Idegransvägen 3011 Sarvsalö: Byagård, Sarvsalövägen 1035012 Strömfors norra: Teutjärven koulu, Turkkilavägen 167013 Strömfors kyrkoby: Biblioteket, Koivulanmäkivägen 1 C014 Strömfors södra: Tesjoen koulu, Tavastasvägen 10015 Liljendal: Biblioteket, Herrgårdsvägen 27

Kolla ditt röstningsområde och röstningsställe på meddelandekortet som kommer med posten.

RÖSTNINGSBUSSEN, Adress för platsen där bussen stannar och klockslag ONSDAG 14.512.30-13.30 Mickelspiltom, Gamla vägen 213.45-14.30 Eskilom, vägskälet, Mickelspiltomvägen 215-15.45 Andersby, Träskvägen 216-17 Bygdegården, Påvalsbyvägen 679

TORSDAG 15.510-11 Svenskby, Gulf, Svenskbyvägen 5-911.15-12 Kungsböle, Andelsbanken, Backstugsvägen 213-13.30 Abborrfors, bokbussens hållplats. Korsningen mellan Elimävägen och Abborrforsvägen14.15-15 Kungshamns vägskäl, Skärgårdsvägen 221615.30-16 Tallbacka, Tallbackavägens slut (106)16.30-17.30 Tessjö bibliotek, Centrumvägen 2

FREDAG 16.510-11 Sarvsalö Byagård, Sarvsalövägen 103511.15-11.45 Rösund, Rösundsvägen 18012-12.30 Horslök, Slipvägen 113.30-14.30 Kabböle (gamla butiken), Kabbölevägen 123614.45-15.15 Rönnäs, Brukstrandsvägen 4 (Rönnäs golf)15.30-16.30 Isnäs bar, Björnvägen 1517-18 Gammelby ABC, Gammelbyvägen 7718.15-19.30 Forsby center, Storåkersvägen 2

Förhandsröstning

Europaparlamentsvalets förhandsröstning 14–20.5.2014Vem som helst som är röstberättigad kan rösta på de allmänna förhandsröstningsställena.

RÖSTNING PÅ VALDAGEN SÖNDAG 25.5 KL. 9–20

Europaparlaments-

valet 2014

FÖRHANDSRÖSTNINGSSTÄLLENAServicehuset Esplanad, Drottninggatan 7, 07900 Lovisa14–16.5 kl. 9–1817–18.5 kl. 10–16 19–20.5 kl. 9–20

Strömfors närservicekontor, Koivulanmäkivägen 1 C, 07970 Strömfors14.5 kl. 10–1515.5 kl. 13–1916.5 kl. 10–1517.5–18.5 kl. 10–16 19.5 kl. 13–1920.5 kl. 13–18

Pernå närservicekontor, Schäsvägen 3, 07930 Pernå14.5 kl. 12–1915.5 kl. 11–1716.5 kl. 10–1517.5–18.5 kl. 10–16 19.5 kl. 12–1920.5 kl. 11–17

Liljendal närservicekontor, Bäckasgränd 1 A, 07880 Liljendal 14.5 kl. 9–1815–16.5 kl. 9–1517–18.5 kl. 10–16 19–20.5 kl. 9–15