> Att förnya och vidgareligionskunskapsämnet

> Att undervisa om New Age

> Det är i löven syntesen sker!

NR

4 2

00

2A

TT

FÖ

RN

YA

& V

IDG

AR

E-Ä

MN

ET

Relig

ion

& Li

vsfrå

gor

UT

GE

S A

V F

ÖR

EN

ING

EN

LÄ

RA

RE

I R

EL

IGIO

NS

KU

NS

KA

P

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.39 Sida 1

På ett lättillgängligt sätt levandegör boken

psykologisk kunskap genom att sätta fokus på

angelägna frågor som Vem är jag?, Vad inne-

bär det att vara människa?, Hur samspelar vi

med varandra?, Hur uppfattar vi vår omvärld?

Ambitionen är att engagera läsaren och moti-

vera henne att forma och utveckla sin kunskap

och sitt tänkande i psykologiämnets så väsent-

liga livsfrågor. Med hjälp av många exempel

knyter boken samman teori och vardagsverk-

lighet, och konkretiserar de teoretiska infalls-

vinklarna.

Faktaframställningen varvas med uppgifter,

som inspiration för läsaren att refl ektera över

sig själv, diskutera med andra och söka fördju-

pande fakta.

Riktar sig till gymnasiekurserna Psykologi A

och B.

Maare Tamm är fi l. dr i psykologi och verksam

som universitetslektor vid hälsovetenskapliga

institutionen, Luleå Tekniska universitet. Hon har

lång erfarenhet av undervisning, bl.a. på gym-

nasial nivå.

Psykologi

Faktabok

ISBN 91-44-04120-9 • Art.nr 8091-01 • 280 s.

210 kr exkl. moms

Beröroch engagerar!

www.studentlitteratur.se

StudentlitteraturSkola/VuxenutbildningBox 141, 221 00 LundTelefon 046-31 20 00

Ordertelefon 046-31 22 00Orderfax 046-30 59 03order.skolvux@studentlitteratur.se

Psykologi– om varför vi tänker, känner och handlar som vi gör

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.39 Sida 2

AT T D Å O C H D Å stanna upp för eftertanke och reflektion blir alltnödvändigare. Det är dock inte bara den enskilde som ibland behövergöra detta. Det ter sig allt mer angeläget att också föreningar, institu-tioner och organisationer på olika nivåer i vårt samhälle och i hela vårvärld (inte minst nu efter vad som hände i Göteborg sommaren 2001och i USA den 11 september samma år) ser sig själva i spegeln och idet ljus som så ofta bara får belysa ”den andre” och ”de andra”. Det äremellertid inte alltid så lätt att se vad som gömmer sig i det egna ögat.Där kan finnas något som ibland kan skava och sticka; en påminnelseom att de önskemål och krav som ställs på andra kanske också böromfatta de egna orden och gärningarna. Det handlar här och nu omdemokratin och dess trovärdighet i vår värld och i vårt samhälle, omdet djup som måste finnas i medmänskliga relationer på alla nivåer, omskolans uppgift och uppdrag och därmed om dess viktigaste ämne ochdess innehåll: religionskunskap och religionskunskapsundervisning.

Låt oss tillsammmans med artikelförfattarna i det här numret av vårtidning ställa de religionsdidaktiska frågorna som vi i vår många gångerhektiska vardagsverklighet helt enkelt inte har tid att begrunda och fördjupa, men som utgör själva grunden för den verksamhet i vilken videltar.

Vad är och vilken är skillnaden mellan begreppen religion, religions-kunskap och religionskunskapsundervisning? Varför ska ämnet religions-kunskap finnas i vår skola? Vad ska det innehålla och hur kan vi arbetamed det? Vad är egentligen viktigt att kunna och veta? Och så vidare.Kanske är det genom att formulera dessa frågor och genom att proble-matisera det till synes oproblematiska som vi finner farbara och godavägar mot framtiden för oss själva och för våra barn och ungdomar.

Religionskunskapens möjligheterInget annat ämne i skolan har som religionskunskapen möjligheter atttydliggöra människans situation i världen. Inget annat ämne förvaltarså entydigt frågor om ondska och godhet, om liv och död och ommänniskovärdet. Men inget ämne kan få vara ett självändamål.Religionskunskapsämnet i vår skola är ett medel, ett redskap, i livsför-ståelsen; dess uppgift och ärende är barnens och ungdomarnas bästa.Det kan därför sägas vara en huvuduppgift för oss som undervisar ireligionskunskap att göra mötet möjligt mellan elevernas personligaupplevelser och erfarenheter av att vara människa och det rika och beri-kande stoff som vårt ämne har att erbjuda. Det är viktigt att vi ger osssjälva tid och möjlighet att fördjupa och utveckla vårt ämne i den rikt-ningen. Det är av betydelse för allt arbete i vår skola och därmed förhela vårt samhälle.

sven-göran ohlsson

’’

8 Tro och moral på schematChrister Hedin

10 Att förnya och vidga religionskunskapsämnetOlof Franck

14 Det är i löven syntesen sker!Gunnar Iselau

16 Mellan flummighet och fundamentalismOlof Franck

20 Bibeln i virtuell tappning– charmfulla vandringar i pedagogisk datormiljöNils Warmland

22 Lästips

Medverkande i detta nummerChrister HedinÅkerbärsvägen 14, 181 64 Lidingö

Gunnar IselauFossilsvängen 2, 593 37 Västervik

Anders LindhSjömansvägen 4, Sätofta,243 35 Höör

Per-Åke WaltonNorra Liden 21, 411 18 Göteborg

Nils WarmlandSvenska Bibelsällskapet,Box 1235, 751 42 Uppsala

Boel WesterbergJacob Nilsgatan 14, 211 21 Malmö

Omslagsbild: Anders Lindh

Dessutom medverkar styrelse-medlemmar, se adresser sidan 4!

RE

DA

KT

ÖR

EN

HÄ

LS

AR Innehåll

4 OrdförandetankarNils-Åke Tidman

6 Undervisningens innehåll är alltid ett val Boel Westerberg

Att förnya och vidga religionskunskapsämnet

Förutan berättelsen förlorar livet sin

mening. Om livet saknarmening har kunskaps-tillägnandet inget syfte.Och utan syfte blir skolanen förvaringsplats ochinte en plats för aktivadeltagare.

Neil Postman

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.39 Sida 3

S J U K S K R I V N I N G A R N A P Å G RU N D av utmattningsdepressioner ökar. Olika politiska partier övertrumfar varandra med förslag om

hur kostnaderna för sjukfrånvaron skall minskas ochhur ökningen skall hejdas. Men det är en sorts trollerivi ser. Ingen vet egentligen vad de nya sjukdoms-bilderna beror på, vad det är som händer när allt fleroch allt yngre människor inte orkar med arbete ochprivatliv längre.

Ett intressant uppslag, det kanske mest lovande,kommer från den amerikansk-judiske medicinsociolo-gen Aaron Antonowsky. På svenska finns hans tankarbäst tillgängliga i boken Hälsans mysterium.Antonowsky vänder upp-och-ner på det traditionellasättet att tänka om hälsa och sjukdom. Medicinare harvarit alltför inriktade på att beskriva sjukdomar. Merintressant, menar Antonowsky, är att försöka förståvarför människor förblir friska, trots att de utsätts försvårigheter som gör andra sjuka. Liksom många andrajudiska forskare och författare tar han sin utgångs-punkt i erfarenheterna från Förintelsen. De som över-levde och kunde leva vidare, hur bar de sig åt? Så vid-gar han synfältet och börjar intressera sig för dengrupp människor som i olika undersökningar omstress och påfrestningar klarar av att leva vidare medgod livskvalitet. Antonowsky kallar sin forskningsin-riktning för salutogenes, läran om hälsans ursprung – imotsats till medicinens vanliga inriktning på patologi– läran om sjukdomars ursprung.

Det avgörande för om en människa kan hanterastressorer och ändå uppleva sitt liv meningsfullt ochgott är, enligt Antonowsky, egenskapen KASAM,känsla av sammanhang. Den förvärvas av de flestamed modersmjölken. Antingen får man med sig enstark eller en svag KASAM. Men man kan ocksåpåverka den, träna upp sin KASAM.

Antonowsky ser tre viktiga beståndsdelar iKASAM; det är känslan av begriplighet, hanterbarhetoch mening. Han konstruerar sedan ett frågeformulärför att fastställa en persons KASAM. Efter myckenfinslipning blir det 28 frågor kvar. Antonowsky taravstånd från vad han kallar diktotomin mellan hälsaoch sjukdom. Det finns ingen skarp gräns utan allamänniskor kan definiera in sig på ett kontinuum, medhjälp av frågeformuläret. Exempel på frågor, (besvarati en skala mellan 1och 7):Känner Du dig orättvist behandladmycket oftamycket sällan/aldrig

När Du tänker på ditt liv, händer det mycket ofta att du:Känner hur härligt det är att levaFrågar dig själv varför du över huvudtaget finns till.

Hur ofta känner Du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv?Mycket oftaMycket sällan/aldrig

Antonowsky stöter i sitt arbete på Viktor Frankls tän-kande, som också tar sin utgångspunkt i Förintelsenserfarenheter. Han ser att Frankl försöker fånga insamma mänskliga egenskap och förmåga som han självkallar KASAM.

Antonowsky arbetar numera i Israel och de inter-vjuer han genomfört med personer för att kartläggasvag respektive stark KASAM har han gjort med judari Israel. Många av dem har upplevt traumatiska hän-delser, mist barn i krig, själva varit i förintelselägereller fått svåra handikapp. Det Antonowsky kartläggerär hur olika människor med svag och stark KASAMdefinierar sin situation, trots att den objektivt är lik-värdig.

En man som är arbetslös och handikappaduttrycker sin förtvivlan:

4 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

Känsla av sammanhangO

RD

FÖ

RA

ND

ET

AN

KA

R

Religion & LivsfrågorUtges av Föreningen Lärare i ReligionskunskapÅrgång 35. ISSN: 0347-2159

RedaktörSven-Göran Ohlsson

Ansvarig utgivareNils-Åke Tidman

Redaktionens adressc/o Sven-Göran OhlssonDjupadalsvägen 18, 241 36 Eslövtfn 0413-55 55 44

AnnonserGunnar Iselau, Fossilsvängen 2,593 37 Västervik, tfn 0490-193 49

Prenumeration & distributionDocent Rune LarssonFurugatan 16, 234 41 Lommatfn 040-41 13 64

Föreningen lärare i religions-kunskap (FLR)

OrdförandeAdjunkt Nils-Åke TidmanTimotejgången 3, 417 76 Göteborgtfn 031-26 56 96

Vice ordförandeDocent Olof FranckPoppelvägen 6 C, 541 48 Skövdetfn 0500-43 01 08

SekreterareAdjunkt Ingemar LundströmLeires väg 84, 443 51 Lerumtfn 0302-157 52

SkattmästareDocent Rune LarssonFurugatan 16, 234 41 Lommatfn och fax 040-41 13 64arb tfn 046-222 95 15

LedamöterAdjunkt Ola BjörlinNarvavägen 9, 724 68 Västeråstfn 021-13 15 38

Adjunkt Bodil Liljefors-PerssonÖ. Bernadottesgatan 82,216 17 Limhamntfn 040-16 28 86

Adjunkt Sven-Göran OhlssonDjupadalsvägen 18, 241 36 Eslövtfn 0413-55 55 44

Adjunkt Inger ÖhrvallTurkosgatan 46421 50 Västra Frölundatfn 031-45 59 97

ÅrsbokRedaktör Docent Olof FranckISSN: 0348-8918

MedlemsskapMedlem blir man enklast genom attanmäla till skattmästaren. Adress ovan.För medlemsavgiften (200 kr) erhållerman årsbok och tidskriften.För pensionärer är avgiften 150 kr.För studerande är avgiften 100 kr.

FLR postgiro 15 69 53-2FLR bankgiro 131-2222

Hemsida: www.gamdat.se/flr

TryckPrinfo/Team Offset & Media, Malmö

forts. s. 23>

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.39 Sida 4

religion skolår 7–9

www.liber.se

Boken kännetecknas av att livsfrågor och

etik ges stort utrymme och av att frågeställ-

ningarna utgår från elevernas egen verklig-

het. Boken betonar samband och likheter

mellan religionerna, men lyfter också fram

olikheterna. Varje världsreligion presenteras

efter en och samma modell vilket gör jäm-

förelser möjliga.

Liber AB, 113 98 StockholmLäromedelsinformation: tel 08-690 93 10, fax 08-690 93 36, e-post inga-lill.eklund@liber.sealmqvist & wiksell är ett förlagsnamn i liber ab

Ny!

Religion – Människor och tro

Religion – Människor och tro: • ger möjlighet till inlevelse, diskussion och refl exion.

De många uppgifterna stimulerar eleverna till egen

aktivitet och självständigt tänkande.

• använder skönlitteratur eller myter som väg till

kunskap, vid sidan av det mer faktabetonade stoffet.

• utgår från att Sverige är ett mångkulturellt samhälle

och har därför ett multireligiöst perspektiv.

• har en spännande illustrering som kompletterar

och förstärker texterna.

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.39 Sida 5

6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

P RO F E S S O R N I I S L A M O LO G I Jan Hjärpe introdu-cerade i somras en intressant diskussion om studiet avreligion i Sydsvenska Dagbladet. Det är dags, menarhan, att överge det traditionellt givna, institutionernasläror, till förmån för folkliga religiösa uttryck som tillexempel olycksplatsernas, katastrofernas och sorgens nyariter i ungdomskulturen: ljus, blommor, lappar med småtexter, gosedjur och foton. Fadime Sahindals begravning,liksom minnesgudstjänster efter svåra olyckor har varitpositiva exempel på ickekonformistiska, pluralistiskamanifestationer, där erfarenheterna av sorg och smärtagestaltats. Deltagarna har samlats i en självklar gemen-skap utan att snegla på religionstillhörighet och ideologi.Det är dags, så tolkar jag Hjärpe, att de religionsveten-skapliga eller teologiska institutionerna, ägnar den sor-tens folkliga religiositet och människors meningssökandestörre uppmärksamhet i forskning och undervisning.Vad betyder religion för människor i vår tid i världenoch i Sverige? Vilka är människors erfarenheter och vilkauttryck tar sig sökandet efter mening, tankarna om ettgott liv och om att vara en god och rättskaffens männis-ka? Sverige är, sägs det, Europas mest sekulariseradeland. Tro det? Innebär den förmenta sekulariseringenmånne i stället att sökandet, religiositeten tar sig nyauttryck som är svårare att känna igen och tolka.

Tidningen tog in ett par korta genmälen som beto-nade vikten av traditionell kunskap.

Fortfarande är det så, att i alla fall blivande gymnasi-elärare, blandas med andra studenter på grundkursernapå de teologiska eller religionsvetenskapliga institutio-nerna. Lärarutbildningarna är rentav de största avnä-marna för dessa institutioner.

Religionsdidaktikens kärnaDet nya religionsstudium som Hjärpe talar om i sin artikel är i hög grad aktuellt för oss som sysslar medlärarutbildning. Ja, jag skulle vilja påstå att han rör viddet mest centrala i det vi kallar religionsdidaktik.Didaktik är ett svårt begrepp som ofta missuppfattas ochvantolkas. Inte sällan ses didaktik som läran om hur detevigt givna, kanon, på bästa sätt ska läras ut till nyagenerationer av elever i våra skolor. Hur de teoretiskakunskaperna ska tillämpas i klassrummets vardagsverk-lighet, hur teorin blir praktik. ”Hur ska vi bäst föra övervåra kunskaper om Bibeln, om islams fem pelare ellerom theravadabuddhismen?” undrar våra lärarstuderande.Vi kommer, menar de, till lärarutbildningen med korgenfull av god, klassisk kunskap och vill ha tips om hur denpå ett smakfullt och inbjudande sätt kan överföras tillskeptiska elever. De vill veta hur och vi lärarutbildare ärframför allt intresserade av vad som ska stå i centrum förundervisningen i religionskunskap på grundskola ochgymnasium och varför just det.

Vi har problem med det oproblematiserade, självkla-ra traditionella stoff som våra blivande lärare har med sigfrån akademierna. Deras studier har inte, som manibland menat, varit för teoretiska. Däremot har de liditav en hög abstraktionsnivå. Studierna har inte i denmeningen varit teoretiska att studenterna fått ett meta-perspektiv på sina studier, att de diskuterat olika val avinnehåll i ämnet religion eller vilka religionsdefinitionerdet är rimligt att arbeta med.

De blivande lärarna har vid akademin lärt sig tolkatexter, men mera utifrån ett historiskt-kritiskt perspektivän ett hermeneutiskt. Den egna upplevelsen, de existen-tiella frågor texterna erbjuder lämnas därhän. Det är för

Undervisningens innehåll är alltid ett val

Vision om ett nytt innehåll i religionsstudierna börjar förverkligas

på sina håll, skriver Boel Westerberg, lektor i religionskunskap

vid lärarutbildningen, Malmö högskola. Det vi undervisar om,

ämnets innehåll, är aldrig självklart utan alltid ett val.

Naturligtvis ska både studenter och elever i skolan få nya och

fördjupade kunskaper. Den intressanta frågan är: vilka kunskaper?

6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

> B O E L W E S T E R B E R G

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.39 Sida 6

fattarens, som inte behöver vara lika med berättarens,perspektiv, som gäller. Med vetenskaplig tycks menasbara en sak. De rätta svarens tyranni råder. Det handlarinte om att tolka utan om att ge rätt svar på frågor. Menmest har studenterna, enligt vad de själva påstår, gjortett snabbrace genom religionerna, där tid för eftertankeoch kritiskt förhållningssätt sällan finns. En gammaldagssyn på kunskap och ämne liksom på lärande tycks för-härskande. Det som lärs ut är det som lärs in. Kanske ärdetta en orättvis betraktelse, men efter att ha lyssnat tillmina blivande lärare i årtal tycker jag mig ha fog förmin tolkning. Säkert förekommer mycket av det jagefterlyser vid akademierna, men frågan är om de bli-vande lärarna i allmänhet når fram till den fördjupning-en.

Vilken vinning om de blivande lärarna i stället kommed ryggsäcken lastad med förståelse för vanligt folkssökande efter mening, för nya religiösa gemenskaper, förreligionens politiska roll som befriande eller förtryck-ande faktor. Det som Hjärpe bland annat skissar sominnehåll i studierna i det ”Centrum för religionsstudier”som han förordar.

Intresse och plats för människanGenom den sortens religionsstudier skulle de blivandelärarna också vara väl rustade att möta läroplanens ochkursplanens syn på kunskap och elever och deraslärande. Det är som bekant inte främst hårda fakta somgäller utan snarare förståelse för människor av olika tro,för religioners och andra ideologiers olika uttrycksfor-mer, fördjupning av det egna meningsskapandet, förmå-ga att argumentera för moraliska ställningstaganden,kort sagt intresse och plats för människan, som Hjärpeskriver. Trots att denna ämnessyn varit förhärskande ikursplanerna för ämnet religionskunskap i drygt tjugo årtycks den aldrig riktigt ha slagit igenom i skolan. Enanledning är, tror jag, belastningen av tung tradition iämnet, det lärarna och läroboksförfattarna en gång lärtsig och därmed finner naturligt angeläget att föra vidare.Den gammaldags kunskapens överlägsenhet uttrycks

dessutom väl av insändarskribenter, som kan mena attallt ont i samhället beror på att barnen inte får pränta inTio Guds bud i skolan, och, konstigt nog, av diverseakademiska lärare, som fortfarande hävdar en klassiskpositivism utan ifrågasättande.

Jag kan inte se det som en konflikt mellan univer-sitetens två uppgifter: att lära sig ifrågasätta, bli obero-ende och kritisk och inse att det som kallas självklartinte alls är självklart å ena sidan och å den andra denandra uppgiften ”att utbilda människor för tjänst i sam-hället”. För mig står inte självreflektion och ifrågasät-tande av det egna ämnets grundvalar i motsättning tillproduktion av ökad kompetens. Tvärtom är för de bli-vande lärarna reflektion över den egna kunskapen, detegna ämnet och lärandet en grundförutsättning, liksomintresset för eleverna och deras världar, för ungdomskul-turens olika yttringar. De hänger samman och är bådaviktiga delar av det som kan kallas religionsdidaktiskprofessionalism.

Vi som arbetar med barn och unga har anledning attha stark tilltro till elevers förmåga att själva formuleraklassiska problem på nytt sätt och därmed ge enutgångspunkt för intressanta diskussioner och skapandeav förankrad kunskap. Så formulerade exempelvis enfemtonåring ett klassiskt problem: ”Om Gud finns –varför är allting så jävla sjukt, typ?” Här har teodicépro-blemet kvalificerat sig för klassrummet. Nu blir detintressant att ta upp det i en skolkontext. Inte för att dethör till kanon utan för att frågan aktualiserats i ett nyttsammanhang. Naturligtvis skulle också studenternakunna anförtros egen problemformuleringsförmåga.

Vision om ett nytt innehåll i religionsstudierna bör-jar förverkligas på sina håll, kanske främst utanför degamla, tunga institutionerna.

Det vi undervisar om, ämnets innehåll, är aldrigsjälvklart utan alltid ett val. Naturligtvis ska både stu-denter och elever i skolan få nya och fördjupade kunska-per. Den intressanta frågan är: vilka kunskaper? Att varamedveten om, reflektera över och diskutera valet avinnehåll är en central didaktisk fråga. Låt oss fortsätta

ATT FÖRNYA & VIDGA RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET 4:02 | 7

Vi kommer, menar de, till lärarutbildningenmed korgen full av god, klassisk kunskap och vill ha tips om hur den på ett smakfullt och inbjudande sätt kan överföras till skeptiska elever.

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.39 Sida 7

8 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

> C H R I S T E R H E D I N

T I D N I N G E N N YA D AG E N innehåller mycketgivande läsning för lärare i religionskunskap.Nyhetsdelen är väl redigerad och inriktad på väsentlighe-ter. Utrikes-bevakningen är sämre enligt min uppfatt-ning. Många konflikter i världen får en ytlig förklaring,oftast genom hänvisning till religionens inflytande. Dekristna står i regel för det goda och andra för det onda.Jag kan förstå att läsarna vill ha denna journalistik, mendet begränsar tidningens läsekrets och användning sominformationskälla i världspolitiska frågor.

Reportage och artiklar är ofta sämre. Skribenterna ärtroligen valda för att de delar tidningens perspektiv pålivsfrågor och samhällsproblem, inte för att de är välut-bildade. De kan visa en häpnadsväckande okunnighetoch brist på intresse för relevanta fakta. Ändå har jag säl-lan blivit så upplyft som då tidningen hade en artikelmed rubriken ”Skolan som har tro och moral på schemat”, torsdagen den 20 juni 2002. Följande ingressinleder:

Ska etik och moral bli ett nytt kärnämne? Det ären fråga som regeringen diskuterat sedan årsskiftet.På Rodengymnasiet i Norrtälje tröttnade man på att vänta och tog saken i egna händer. Det nya ämnet livskunskap finns på schemat redan till hösten.

Artikeln berättar sedan vad detta innebär. Det betraktassom en omvälvande och radikal nyhet: ”Som en av deförsta skolorna i landet kommer Rodengymnasiet iNorrtälje att diskutera existentiella (sic!) frågor på skol-tid”. För den som varit lärare på gymnasiet ter sig dettapåstående mycket överraskande. Finns det några eleversom har passerat gymnasiet utan att få diskutera existen-tiella frågor?

Det är nog mycket få lärare i svenska, samhällskun-skap och andra ämnen som inte utnyttjat de många till-fällen som finns att beröra livsfrågor i de sammanhang

som deras ämnen erbjuder. I religionskunskap består helaämnet av sådana tillfällen. Alla lärare i religionskunskaphar sedan länge uppskattat ämnet just därför att man därhaft möjlighet att diskutera dessa frågor.

Lärarna vet också hur svårt det är att börja diskuteralivet och livsfrågorna utan att sätta in dem i ett samman-hang. Det är de dagliga händelserna och upplevelsernasom väcker frågor hos eleverna. Det är dem som lärarnakan ta tag i och diskutera för att man inte skall svävahögt upp i de abstrakta principernas tunna luft. Det ärockså viktigt för eleverna att få diskutera med lärare somde känner. Om lärarna i livskunskap bara träffar klassenunder just dessa lektioner kan det bli svårare att skapaden viktiga basen av ömsesidigt förtroende.

Lärarnas planerVad skall man då syssla med i det nya ämnet livskunskapvid Rodengymnasiet i Norrtälje? En av lärarna svarar:

– Jag kan tänka mig att vi kommer att diskutera frågor somdroger, sex och samlevnad, demokrati, mobbning och tro.Tillexempel ”finns Gud?” och ”vad händer efter döden?”

Det är väl knappast någon elev på gymnasiet som intetidigare haft tillfälle att diskutera dessa frågor i kärnäm-net religionskunskap. Guds existens och livet efter dödenhör troligen till det som diskuteras mest i samband medstudiet av olika religioner. Droger och samlevnad brukarinta en central plats i de etiska diskussionerna på gymna-siet, inte minst i religionskunskap.

Det framgår inte av artikeln om den lärare som pla-nerar detta också undervisar i religionskunskap, men arti-kelförfattaren kunde åtminstone frågat vad som då skiljerlivskunskap från religionskunskap. Det är möjligt atttiden där inte räcker till och att eleverna vill diskuteravidare. På det sättet är det utmärkt att ämnet livskunskap

Tro och moral på schemat

Livskunskap och/eller Religionskunskap? Christer Hedin,

universitetslektor i religionshistoria, verksam vid

Lärarhögskolan i Stockholm och Stockholms universitet,

har läst och reagerat på en artikel i tidningen Nya Dagen.

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 8

ATT FÖRNYA & VIDGA RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET 4:02 | 9

lanseras i skolan, men det är obegripligt att man intemedvetet anknyter till de ämnen som finns och visar vil-ken betydelse de redan har för diskussionerna om exi-stentiella frågor.

Elevernas förväntningarÄnnu tydligare blir detta när eleverna själva kommer tilltals och får uttrycka sina önskemål inför det nya ämnet.Cassandra Gustavsson, 17, elev på Rodengymnasiet harstora förväntningar:

– Det behövs pratas mer i skolan. Jag tror att vi kommer att prata mycket om religion och olika fördomar.Det är jättebra om det blir en debatt till exempel omförutfattade meningar när det gäller vissa religioner eller om människor som går i kyrkan.

Religionerna och de fördomar som kan vara knutna tilldem intar en viktig plats i ämnet religionskunskap. Dethar länge varit skolans mest internationella ämne. En vik-tig uppgift är också att försöka bryta igenom elevernasförutfattade meningar och få dem att ompröva sina atti-tyder till företrädare för andra traditioner och kulturer.Det gäller naturligtvis också religiöst engagerade i vårteget samhälle, ”människor som går i kyrkan”.

Artikeln i Nya Dagen är alltså mycket inspirerande påså sätt att allt det som eleverna efterlyser i ämnet livskun-skap redan finns i religionskunskap och till en viss delockså i andra ämnen. Varför tar artikelförfattaren inteupp detta till diskussion? Är det så att eleverna som serfram emot livskunskap inte vet om vad som väntar dem ireligionskunskap? Man bör ju åtminstone ta hänsyn tillatt ett av skolans ämnen redan har de uppgifter som manvill tillskriva ämnet livskunskap.

Hur kan man sätta rubriken (vilket kanske någonannan gjort) ”Skolan som har tro och moral på schemat”över denna artikel? Alla skolor har ju redan tro och moralpå schemat eftersom religionskunskap är ett kärnämne.Är det för att läsarna skall invaggas i föreställningen attdet nya ämnet är mer normativt och skall påverka ele-verna till ”tro och moral”?

Finns det en förstucken polemik mot religionskun-skap? Anses det ämnet av Nya Dagen så orienterande ochrelativistiskt, att ingen tro eller moral blir specielltrekommenderad? Det är osannolikt men i så fall ocksåmissvisande eftersom de lärare som skall undervisa i livs-kunskap i Norrtälje tycks vara mycket måna om elevernasengagemang och frihet.

Inga betygEn tidningsartikel som denna kan alltså göra en lärare ireligionskunskap både glad och förtvivlad. Allt det someleverna efterlyser i ämnet livskunskap finns redan i sko-lan mer eller mindre, framför allt i religionskunskap. Därfinns möjlighet att förverkliga avsikterna med ämnet livs-kunskap på ett bättre sätt än i ett nytt ämne som saknarbestämd struktur.

Enligt artikeln kommer inga betyg eller omdömen attsättas i livskunskap ”utan ämnet skall snarast ses som enbonus i undervisningen”. Det kan kanske uppfattas mersom en frivillig diskussionsklubb, som man lämnar omden inte ger något. Blir det inte givande går ingen ditenligt 17-åriga Cassandra Gustavsson:

– Jag tror att första intrycket är extra viktigt när det gäller ett sådant här ämne. Verkar det dötråkigt kommer nog vissa att skippa de lektionerna. Men jag tror att eleverna tycker det skall bli intressant och dessutom rätt skönt med ett ämne de inte får betyg i.

Detta låter väl som en rimlig förutsägelse. Där har alltsåreligionskunskapen den stora fördelen att det är ett ämnemed vissa förpliktelser. Dit kan man komma för att detär obligatoriskt och få veta sådant som man inte visste attman var intresserad av. Det kan göra att några upptäckersina fördomar.

Hur bemöter man fördomar?I den samtalsgrupp eller diskussionsklubb som livskun-skapen tycks bli på Rodengymnasiet kan man säkert fåupp ögonen för både egna och andras fördomar. Egnafördomar kan lätt utplånas eftersom man redan har detsom behövs: öppenhet och vilja att ompröva.

Men hur skall man få dit de andra, de fördomsfullasom bland sina fördomar har fördomen att de inga har?De eleverna är troligen inte så intresserade av att delta ien samtalsgrupp kring existentiella frågor. De kanskekommer för att se hur det är men om de känner sighotade kan de nog tycka att det verkar så ”dötråkigt” attde ”skippar lektionerna”.

Med de tunga förpliktelser som skolan innebär förmånga finns det också andra skäl att avstå. Då kan detvisserligen vara sant att ”skolan har tro och moral påschemat” men det stannar där. Det skulle också vara enstor olycka om ”tro och moral” förknippas med frivilligasamtalsgrupper kring livsfrågor. Då kan religionskunska-pens existensberättigande ifrågasättas.

I det nuvarande ämnet religionskunskap finns tro ochmoral inte bara på schemat utan också i klassrummet.Det är glädjande att ämnet livskunskap väcker så storaförväntningar. Det är mer glädjande att det man väntarsig redan finns i religionskunskap. Vi måste upplysa värl-den om att ”tro och moral” inte bara finns på schemat iden svenska skolan.

christer hedin

Men hur ska man få dit de andra, de fördomsfulla som bland sina fördomar harfördomen att de inga har?

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 9

10 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

E X E M P L E N S K A I N T E förstås som några universellttillämpbara tips: hur religionsämnet ska utvecklas är enfråga om vilka lärare som tillsammans med vilka eleverska arbeta med religionskunskapen i vilken lokal skol-kultur. Men detta innebär givetvis inte att vi inte alla skalyssna till varandra och ta intryck av hur vi på olika hållutvecklar ämnet pedagogiskt. Inte heller ska exemplenuppfattas som självförmätet definitiva och en gång föralla givna: vi har ständigt skäl att fråga oss på vilka sätt vi kan förändra våra arbetsvägar.

1.Det finns, som antytts ovan, alltid anledning att prövaoch utveckla religionsämnets innehåll. En väg som vi påVästerhöjdsgymnasiet valt är att ägna ungefär en tredjedelav A-kursen åt samlevnadsfrågor. Ungdomar har nu, pre-cis som de alltid haft, behov av att få diskutera kärlek ochsexuella relationer. Att ge sådana diskussionstillfällen istrukturerad form inom ramen för ett kärnämne där allapojkar och flickor nås, är naturligtvis angeläget.

Vi religionslärare kan en hel del om hur synen på sexoch kärlek ser ut i varierande kulturella och religiösa kon-texter, och vi har också kännedom hur etiska perspektivkan anläggas och tillämpas på samlevnadsfrågor. Detbetyder dock inte att våra kunskaper skulle vara tillräckli-ga för en god samlevnadsundervisning. Därför har vi iSkövde utvecklat ett samarbete med den lokalaUngdomsmottagningen, som besöker varje religionsklassför information och diskussion. För att koppla samlev-nadsmomentet till jämställdhets- och rättighetsfrågorfinns också en samverkan med skolans elevbaserade jäm-

ställdhetsgrupp, vilken nyligen tilldelades ett ekonomisktbidrag från Näringsdepartementet, samt med den lokalaprojektgruppen (bestående av bl.a. skolkurator och skol-sköterska) för Västra Götalandsprojektet ”Sex och sam-levnad i modern skola”, ett projekt i vilket Västerhöjds-gymnasiet ingår som en av fyra skolor. Nyssnämnda elev-grupp bevakar jämställdhetsfrågor utifrån elevperspektivoch den lokala projektgruppen arbetar framöver medbl.a. pedagogiska frågor och handledarutveckling för delärare som undervisar om samlevnad och jämställdhet.

Det är viktigt att det finns en parallellitet mellan elev-och lärarperspektiv i samlevnads- och jämställdhetsarbe-tet. Man kan inte fokusera enbart på det ena av dem:båda måste ägnas uppmärksamhet och utvecklas. Och, attmärka, anslaget i detta arbete ska vara främjande ochlustfyllt snarare än genomsyrat av pekpinnar och moralismer. Vi diskuterar naturligtvis samlevnadens ochsexualitetens svartare sidor som rör t.ex. prostitution,kvinnoförtryck och våldspornografi, men vi kan inte –och får inte – stanna där. Sex som inte kränker är någotvackert och roligt, varmt och lustfyllt, och sexualitetenspositiva bilder måste betonas och lyftas fram i form avt.ex. konst-, film- och litteraturillustrationer.

Samlevnadsmomentet på A-kursen i religionskunskapbygger i stor utsträckning på diskussion och självständigtkunskapssökande enskilt eller i grupp, och avslutas medförfattande och presentation av en uppsats på något rele-vant tema.

Att förnya och vidga religionskunskapsämnet

> O L O F F R A N C K

Det finns alltid anledning att fundera över hur religionskunskapsämnet kan

utvecklas och förändras, menar Olof Franck, lärare vid Västerhöjdsgymnasiet

i Skövde och vice ordförande i FLR. I följande artikel ger oss Olof några

exempel på hur man vid Västerhöjdsgymnasiet har försökt att ta sig an de

utmaningar behovet av en sådan utveckling och förändring presenterar.

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 10

ATT FÖRNYA & VIDGA RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET 4:02 | 11

2.Religionslärare behöver inte vara bundna till att diskuterareligions- och etikfrågor bara under religionskunskaps-lektioner. Vi har på Västerhöjdsgymnasiet exempel på hurreligionslärare tillsammans med andra lärare undervisarpå den lokala kursen European Studies resp. Samlevnadoch livstolkning. I det förra fallet samarbetar bl.a. reli-gions-, samhälls- och historielärare för att presentera ochdiskutera perspektiv på den europeiska gemenskapenbåde i historiskt och modernt perspektiv. Bakgrunden tillEU:s framväxt studeras, liksom religiösa och kulturellafaktorer som har spelat resp. spelar roll för hur medbor-gare i Europas olika länder och stater lever både i förhål-lande till lokala och regionala omständigheter och i rela-tion till de livsmönster och värderingar som präglar livetpå andra håll.

I ”Samlevnad och livstolkning” samverkar religions-och bildlärare för att tillhandahålla en bred grund föranalys och diskussion kring kärlekens och de sexuellarelationernas villkor. Litteratur, vetenskapliga och popu-lärvetenskapliga artiklar, film, konst och musikaliskainslag får tjänstgöra som illustrationer till olika frågorsåsom ”mäns och kvinnors kärlek”, ”att älska på lika vill-kor”, ”homo- resp. heterosexuell kärlek”, ”sex till salu”,”manligt och kvinnligt: kön eller genus”, ”reklamensmän och kvinnor”. Stor vikt läggs vid samtalet.Någon skrivning ges inte under kursen; däremotredovisar eleverna fortlöpande upp-gifter muntligt, ibland i drama-form, och skriftligt. Kursenavslutas med seminarier därelevgrupper presenterar arbe-ten på olika teman, och däropponentgrupper leder en frå-gestund.

3.Med tanke på religionsämnets inneboende bredd och

djup kan det vara naturligt att dess företrädare gripertillfällen till analys och diskussion av t.ex. etiska

och kulturella frågor också utanför lektionstid.På Västerhöjdsgymnasiet håller religionslärarnasedan några år i ett Filosofiskt Rum, somgenomförs en gång per termin. All personalinbjuds att lyssna till någon kollega som har ett

specialområde att berätta om – exempel på såda-na områden har hos oss varit ”Genetik och gen-

etik”, ”Reklambilder i etisk belysning”, ”Våld på film”,”Den provokativa konsten” och ”Musikaliska pärlor”.Framställningen följs av diskussion, under det att vi äteroch dricker gott tillsammans.

Vi har också försökt att knyta religionsämnet till akti-viteter utanför skolans väggar. Således har vi t.ex. varitinvolverade i genomförandet av en föreläsningsserie påtemat ”Islam i Sverige” på Högskolan i Skövde, med

talare som Anne Sofie Roald och Abdul HaqqKielan. Föreläsningsserien följdes av ett hundra-tal lärare verksamma i grund- och gymnasieskola.

För det tredje – och kanske viktigaste – är vårtengagemang i den årligen återkommandeKulturveckan på Västerhöjdsgymnasiet. Undernågra dagar i maj genomförs för alla i skolan verksammaen rad kulturaktiviteter, vilka leds av elever och lärare.Istället för att ha vanliga lektioner deltar samtliga i före-drag, paneldebatter, konserter, teaterföreställningar,utställningar, dansuppvisningar, filmföreställningar,

talangjakter, prak-tiska prova-på-aktivitetersåsom luffar-slöjd, bild-konst ochsidenbandsbro-

deri. Skolan ärunder de här

dagarna öppen för allmänheten, vilket ger tillfälle att visa något av

dess arbete utåt.Under Kulturveckan i vår deltar samtliga religionsele-

ver i seminarier med den hiv-smittade teologen och för-fattaren Steve Sjöqvist, som diskuterar ”liv och

död, kärlek och mening” utifrån sina erfaren-heter och med anknytning till sin bokLivsfrågor. Liksom förra året genomförs isamarbete med lokala kyrkliga företrä-

dare en Taizémässa en sen onsdagskväll.

4.En förnyelse och vidgning av religionskun-

skapsämnet är beroende av en sådan samverkanmed både andra ämnen och med verksamheter utan-

för skolan, där det kan få såväl som ge impulser påolika områden. Först och sist handlar emellertid förnyelseoch vidgning om reflexion över och arbete med vad enreligionskurs ska innehålla för att vara både vederhäftigoch angelägen för de elever som läser den.

Här bör man nog för det första fundera över hurämnet ska kunna presentera bilder av religion och religiöstro som inte bygger endast på andrahandsuppgifter somdem t.ex. läroböcker tillhandahåller, utan också på en”inifrånkunskap” om vad det innebär att leva med en tro.På Västerhöjdsgymnasiet bjuder vi, som på så mångaandra skolor, in företrädare för olika religiösa traditionerför att kunna erbjuda en sådan förstahandsinformation.Inte minst uppskattade brukar här besöken av företrädareför muslimska och nyandliga samfund vara. För att bättrefinna vägar till en ”inifrånkunskap” också i förhållandetill kristen tradition, förbereder jag själv för närvarande isamarbete med Skara stift en gymnasieantologi där krist-na bekännare av olika kön, ålder, bakgrund och syssel-

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 11

12 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

sättning berättar om sin tro och sina liv. Antologinsbidrag kommer att förses med diskussionsuppgifter somska kunna användas för reflexion och eftertanke i sam-band med undervisning om kristen tro och tradition.

För det andra bör man nog som religionslärare – bådesinsemellan och i kontakt med andra ämnesföreträdare –

ventilera vad det i teori och praktik innebär att undervisai ett ”dialogämne”. Lektioner i ett ämne där det existenti-ella och det etiska sökandet står i centrum, får aldrig fast-na i inpluggbara formler och fyrkantiga fakta. För attkunna sätta sig in i hur människor på olika håll tänker,tror och handlar måste man visserligen få en bas och engrund att utgå från. Men bas- och grundkunskaper utgörbara det första steget mot existentiell reflexion och etiskeftertanke, mot repekt för andras övertygelser och insik-ter om medmänniskors normer och värderingar. Man fårinte en god och vederhäftig utgångspunkt för vare sigpositiv förståelse för eller kritisk argumentation kringalternativa synsätt och livsmönster om man inte lär siganvända faktakunskaper, och hantera dem med hänsyntill etiskt, argumentationsanalytiskt och religionsveten-skapligt giltiga principer. En sådan användning och han-tering kräver träning, och den träningen kan bara bäraframåt i dialog och kommunikation – i samtal där enkunskaps- och en människosyn samverkar. Kanske är reli-gionslärarens främsta uppgift just att härvidlag vara sam-talsledare – påläst, visserligen, men också nyfiken,undrande och full av frågor utan givna svar.

För det tredje, slutligen, kräver en sådan samtalsledar-roll öppenhet för inte bara traditionella, utan ocksåmoderna vägar till etisk, kunskapsteoretisk och andligreflexion. Särskilt vill jag här framhålla nödvändighetenav att så långt möjligt sätta sig in i de samtida veten-skapsteoretiska perspektiv som inte minst amerikanskafilosofer och religionsfilosofer som Sandra Harding ochLinda Zagzebski lyfter fram och ventilerar. Harding harpå ett ofta imponerande sätt diskuterat en traditionellkönsmässigt och etniskt ensidig kunskapssyn, och ställtden mot en vidare och öppnare syn på vad sanning ochkunskap kan innebära när anspråk på vetande formule-rade på feministisk och multikulturell grund räknas in iden samlade vetenskapliga bilden av verklighetens formoch innehåll. Zagzebski har framhållit vikten av att i inteminst religionsfilosofiska kontexter inte ensidigt fixera ettskepticistiskt synsätt, utan att noggrant stanna till vid och

reflektera över begreppet förståelse i en progressiv ochsanningssökande mening.

Båda dessa synsätt bereder väg för en vidare och för-djupad diskussion av människors upplevelse av tro ochmening. Ensidigt patriarkala och västerländska modellerav religiös och profan kunskap måste bereda väg för merallmänmänskliga tolkningar av vad det innebär att varamänniska och att leva med – eller utan – en religiös tro.Och ingen kan, som bekant, bygga sitt livs sanning på enstrikt skepticism; någonstans måste man våga öppna sinaögon och öron ut mot förståelse och inlevelse och ställafrågan ”varför inte?” snarare än ”varför?”.

Jag skulle tro att vi alla – religionslärare på Väster-höjdsgymnasiet eller ej – har ett oerhört inspirerandearbete framför oss just i ett sådant här mer allmänmänsk-ligt perspektiv på tro och vetande, etik och moral. Härväntar oanade djup och omåttliga vidder på att utforskas:vad kan egentligen hända – vetenskapligt, etiskt och reli-giöst – när inte längre en liten grupp med självklar köns-bestämd eller etniskt förankrad rätt kan hävda att just dehar funnit den för alla människor absoluta sanningen?

Vi lever sannerligen i en spännande tid, och det kom-mer förmodligen inte att bli mindre roligt och utma-nande att verka som religionslärare i framtiden. Både visom har vår tjänst på Västerhöjdsgymnasiet och de somtjänstgör på annat håll har här anledning att lyssna tillden aktuella vetenskapsteoretiska debatten, och att hållasamtalet och dialogen igång – både inbördes och i rela-tion till de elever vi möter.

olof franck

AT T F Ö R N YA & V I D G A R E L G I O N S K UN S K A P S Ä M NE T

Medverka inästa nummer av RoL!

Manusstopp är den 11 januari

Skicka ditt bidrag till: Sven-Göran Ohlsson,Djupadalsvägen 18, 241 36 Eslöv

FLR Föreningen Lärare i Religionskunskap

För dig som:

• Undervisar i religionskunskap• Är intresserad av religions- och

livsåskådningsfrågor

Ungdomar har nu, precis som de alltid haft, behov av att få diskutera kärlek och sexuella relationer.

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 12

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 13

AT T TA N K A R N A P Å att konkretisera just värdegrun-den tog fart, berodde bl a på en omorganisation i skolan,vilket ledde till nya konstellationer vuxna och elever. Denfrustration som uppstod yttrade sig nu i bråk och tjafs,kontroverser och inte minst en tendens att slå ner påvarandra. Speciellt fick de svaga och redan utsatta ele-verna det ännu besvärligare. När Lena och Anne jämför-de situationen med sitt uppdrag att fostra eleverna enligt”Normer och värden” i läroplanen, kände de en utma-ning att göra något som verkligen fick eleverna att stannaupp och tänka till. Något som skulle göra värdegrundentydlig och som skulle ge påvisbar effekt.

Värdegrunden i läroplanenFör sig själva analyserade Lena och Anne uppdraget iläroplanens strävansmål, att varje elev skall …

• respektera andra människors egenvärde

• ta avstånd från att alla människor utsätts för förtryck och kränkande behandling

• medverka till att bistå andra människor

• kunna leva sig in i och förstå andra människors situation ochutvecklar viljan att handla också med deras bästa för ögonen.

Det kan vara lätt att sedan direkt diskutera värdegrunds-målen med eleverna. Men Lena och Anne kände att detskulle bli för ytligt, det skulle bli något uppifrån vuxen-världen ner till eleverna som en kollektiv grupp. Ocheffekten skulle knappast sträcka sig utanför lektionen.

Värdegrunden hos elevernaNästa steg blev därför att varje elev beskrev hur det skullevara ”för att så många som möjligt ska ha det bra”. Detvisade sig att samstämmigheten av hur det borde vara varstor. Men hur är det egentligen? Hur vet vi att det vi görstämmer med hur vi vill att det borde vara? Dessa grund-frågor väckte elevernas stora intresse, särskilt när de fickfundera över sina egna bilder i förhållande till kamrater-nas bild av hur de uppträdde. Det som särskilt fördju-pade samtalen i grupp var just att varje elevs beteendeinte är någon hemlighet, utan väl känt av klasskamra-terna. Alla klarade att ta den kritik de fick av klasskamra-terna. De visade sin medvetenhet ”jag ska sluta säga ’jävlasäris’ till särskolans elever”, ”Jag behöver inte alltid visaatt jag är bäst”, ”jag kommenterar inte andra”, ”jag köperinte kompisar”,”jag vågar säga vad jag tycker” etc.

– Samtalen ledde till att vi samlade de viktigaste”indikatorerna” på att värdegrunden fungerar i form avlöv i ett träd. Vi lärare skrev därefter in läroplanens vär-degrundsmål i trädets stam. Vi funderade tillsammansom det stämde, om stammens mål syntes i trädets löv,berättar Lena.

– När vi såg att stammen stämde med elevernas löv,kände vi att vi hade lyckats så långt, berättar Anne. Vifick dock anstränga oss för att förklara vad läroplanensord stod för. När eleverna förstod det så ställde de dennaturliga frågan – varför skriver de inte så att vi förstårdirekt?

14 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

Om det är så att värdegrunden ska finnas i huvudet på eleverna, så måste väl

det vara där pedagogikens ljus ska rikta sitt fokus. Så tänkte lärarna Lena

Åkerlund och Anne Andersson vid Skogshagaskolan i Västervik.Tillsammans

har de utvecklat en metod, ”Trädet”, för att ge eleverna insikt i sin egen

värdegrund och redskap att utveckla den. På så sätt har både

undervisningen och umgänget i klassen blivit bättre och roligare.

Det är i löven syntesen sker!

V Ä R D E G RUN D E N I PR A K T I K E N

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 14

VÄRDEGRUNDSTRÄDET

ATT FÖRNYA & VIDGA RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET 4:02 | 15

Eleven ser värdegrunden i trädet– Men vi insåg ju att det inte räcker att eleverna blirmedvetna om värdegrunden och om sambandet mellanden och sitt eget agerande, berättar Lena. Om vårt arbeteska ge effekt, måste värdegrunden hela tiden hållas aktu-ell av eleven. Vi måste också konkret kunna påvisa hurdet blir bättre om man följer värdegrunden. När trädenvar klara tog vi därför en liten grupp elever i taget, ochgick igenom ett löv åt gången. Varje elev fick tänka efterom de tyckte att de kunde fylla i lövet. Därefter fickkompisarna bedöma om de instämde. Först då fick elevenfylla i lövet.

– När eleven fick se sitt träd, och begrunda hurmånga löv som, efter kamraternas godkännande, varmålade, blev värdegrunden konkret. Trädet blev ett red-skap, som gav eleven möjlighet att med egna ögon se påsitt agerande gentemot andra, berättar Anne. Varjemånad går vi igenom löven, där eleven i samtal medkamrater får bekräfta de löv som är ifyllda, eventuelltfylla i nya. Det kan även hända att vissa löv faller, om desjälva eller kamraterna märkt att eleven inte nått upp tilldet som stod på lövet.

Trädet har gjort eleverna medvetna– Vi i har till exempel sett hur eleverna inte längre harsamma ambition på att visa sig bäst i bollidrotter, berättarLena, utan de passar till varandra. Eleverna själva ser nutill att alla är med i spelet. Trädet har inte bara medvetan-

degjort eleverna, det har givit oss mycket kunskap också.Inte minst hur mycket eleverna kan och att de är bereddaatt ta mycket ansvar för sig själva och för varandra. Detta,tillsammans med att vi inte längre har ett ensamt lärar-jobb, har gjort vårt skolarbete mycket roligare, och lättare.

Didaktisk dialog mellan praktiserande pedagoger Lena Åkerlund och Anne Andersson arbetar i en f-6-verksamhet. Att utgå från elevernas tänkande och inbör-des analyserande dialog, låta eleverna jämföra sina tankarmed vad som är tänkt att de ska utveckla i skolan ochsedan ta ett egensvar för att så sker, är ju något som peda-goger arbetar med i alla skolformer.

Den didaktiska frågan hur man genomför uppdraget istyrdokumenten att låta undervisningen utgå från elever-nas erfarenheter, intressen, förutsättningar och behov ärnågot som mest konkret belyses i dialog mellan praktise-rande pedagoger. Därför avslutar vi samtalet med atttacka Lena och Anne för deras bidrag, vars idéer stimule-rar till att prövas av lärare i såväl grundskola som gymna-sium och vuxenutbildning. Vi öppnar tidningen för fort-satta bidrag och insikter från den pedagogiska praktiken.

Inter v juare : gunnar iselau

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 15

N Ä R J AG S O M nyanställd religionslärare på min förstatjänst bestämde mig för att, i linje med en progressiv ochaktualitetsorienterad pedagogisk hållning, satsa rätt såmycket tid på att undervisa om de rörelser som brukarsammanföras under begreppet New Age, tog jag mig föratt till skolan inbjuda en alldeles riktig häxa. Ryktesvägenhade jag blivit varse att en kvinna som titulerade sig pådetta sätt var verksam i trakterna, jag ringde upp henneoch frågade om hon ville komma och möta en av minadiskussionssugna klasser – och hon accepterade omedel-bart.

Jag vet inte riktigt vad det var för en uppenbarelse jaghade tänkt mig skulle inskrida genom den rätt så slitnaklassrumsdörren, men mina förväntningar låg nog så attsäga på en annan nivå än vad de borde ha gjort givet denverklighetens egen häxinkarnation jag fick äran att ledatill katedern. In på skolgården svischade på utsatt tid ensilverblänkande jättemerca, ur vilken – med stor graceoch värdighet – steg en i blårävspäls klädd och med enelegant dokumentportfölj försedd dam i den gyllenemedelåldern. Hon hälsade en smula distingerat, och iegenskap av sann affärskvinna överlämnade hon snabbt iförskott en inte så litet diger nota inkluderande såvälmilersättning som sociala avgifter. Inför klassen tog honraskt ordet, och talde med naturlig auktoritet om viktenav att ”ställa sig i relation till Moder Jord”, att inte låtasig skrämmas av de andliga väsen och krafter som en

sådan relation väcker till liv och att vara trygg också närkontakten med människans matriarkala ursprung tvingaren att möta tillvarons onda dimensioner. Och som enliten pikant slutkläm berättade hon en högst personlighistoria – (det var för övrigt just när skolans rektor inträtti klassrummet för att lyssna till vad den nyanställde reli-gionspedagogen hade för sig under en av sina lektioner) –om hur hennes sedan länge väldigt döde make krupit nerbredvid henne i den äkta säng hon fortfarande tillbring-ade nätterna i, och fyllt både lakan, täcke och hennesegen själ med en iskyla hämtad direkt från de avlidnaslivlösa rike.

Herr rektor, som var en tålmodig och genomsnällmänniska, förlät mitt dumdristiga tilltag med hänsyn delstill att jag var så pass ny i lärarkallet och dels till att jagändå måste sägas ha försökt aktualisera min undervisning– och det, till råga på allt, genom att ta tjafsande skolby-råkraters ständigt upprepade mantra att skolan, som ju ären ”egen mycket liten värld”, måste söka kontakter ut iden ”väldigt stora verkligheten därutanför”, i synnerhetmed (ja, just det) näringslivet, på högst påtagligt allvar.Men jag kände mig illa till mods. Visserligen förbjöd jagfru Häxa att i klassrummet göra reklam för sin verksam-het medelst medhavda glänsande visitkort, och den påföl-jande lektionen ägnade jag helt åt en grundlig genom-gång av frågan rörande trons förhållande till vetande i etträtt så vetenskapsteoretiskt orienterat perspektiv. Men jag

Mellan flummighet och fundamentalism

Den årsbok som FLR publicerar under hösten 2002 har temat

”Mellan vidskepelse och vetenskap. Att tro, att tvivla – och att veta”.

Årsboken kan ses som ett bidrag till att bereda väg för ett vidgat och fördjupat

perspektiv på relationen religion – vetenskap som vi re-lärare har behov

av att sätta oss in i för att kunna bedriva en vederhäftig undervisning

på bl.a. ”nyandlighetens” område, menar Olof Franck, vice ordförande i

FLR och redaktör för föreningens årsbok.

> O L O F F R A N C K

Att undervisa om

New Age

16 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 16

ATT FÖRNYA & VIDGA RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET 4:02 | 17

insåg att jag givetvis aldrig borde ha bjudit in henne. Densjälvklarhet med vilken hon dissekerade mörkrets och lju-sets makter inför en ung, nyfiken publik väckte säkert enoch annan sökare till liv, och det som för många av ossframstår som galenskap lockar andra därför att det verkarvara så annorlunda, så omdanande och så häftigt.

Med åren har jag således – av naturliga skäl, skulleman väl kunna säga – blivit alltmer restrektiv vad gällervilka företrädare för religiösa, och kvasi-religiösa, gruppe-ringar jag inbjuder som föreläsare i mina klasser.Däremot finns hos många elever en obändig vilja, nu pre-cis som förr, att dryfta läror som på ett eller annat sätt tersig just häftigt mirakulösa och ovetenskapliga. Och häranser jag att vi religionslärare har en oerhört viktig rollatt fylla – inte genom att, som jag själv en gång gjorde,bidra till en fokusering på ifrågavarande lärors häftighet,utan snarare genom att tillhandahålla analysinstrumentsom med fördel kan användas på religions- och naturve-tenskaplig basis för att belysa och tolka de budskap somter sig annorlunda och som uppenbarligen står i stridmed ett vetenskapligt förhållningssätt.

Inte minst gäller detta vid studier av läror och terapiersom ofta hänförs till New Age-begreppet. Jag vet inte hurofta jag har diskuterat allt från reinkarnationsterapi ochwicca till parapsykologiska fenomen och UFO-upple-velser tillsammans med nyfikna adepter, och jag kanknappt hålla räkningen på alla elever som vill skrivainlämnings- och specialarbeten om astrologi, tarot, cha-krasystem, healing och kanalisering. Och jag är av denbestämda uppfattningen att de ungas intresse för sådanahär s.k. ”nyandliga” företeelser ska tas på djupaste allvar.Men att ta dem på allvar är inte detsamma som att gottasig i dem eller älta dem okritiskt. Ska man ta sitt ansvarför undervisningen om New Age på allvar måste manförmedla de vetenskapliga metoder och förhållningssättpå vilka en vederhäftig kunskapssyn kan bygga, och efter-som många elever är obekanta med de mest grundläg-gande vetenskapsteoretiska elementa fördjupas ansvaretatt själv vara påläst – inte bara om New Age som feno-men – utan om hur vetenskapen arbetar och vilka meto-der och metodologiska krav som här är relevanta för enanalys av företeelser som ter sig ”onaturliga” eller rentav”övernaturliga”. Annars riskerar undervisningen att bli ennedslående illustration av den bibliska sentensen om ”enblind som leder en blind”.

Gammalt och nyttJag vill här kort lyfta fram bara några få mementon förden som ger sig in i en undervisning om New Age och”nyandliga” läror och budskap. För det första är det vik-tigt att framhålla att ordet ”ny” i det här sammanhangethar en starkt fluktuerande innebörd, och att det därförbör betraktas som mer eller mindre lurigt. Inte så få av deföreteelser som här står i centrum marknadsförs som”gammal visdom”, samtidigt som New-Age-grupperingar-

nas företrädare är noga med att påpeka att de budskap definner en sådan kraft och en sådan sanning i är knutnatill den Vattumannens tidsålder som nu – när mångasintresse för mer traditionella religiösa och vetenskapligasynsätt svalnat – är på väg att till fullo breda ut sig övermänskligheten och världen.

Att använda argument om lärors ålderdom som stödför att de också är sanna är givetsvis ett flyhänt tilltag.Skulle vi bygga vårt kunskapssökande inom t.ex. medicineller teknik på det skulle inte mycket av värde inträffa närdet handlar om utveckling och nytänkande. Dessutomfinns det hur många omoraliska och rent galna föreställ-ningar som helst som har åtskilliga år på nacken, mensom ingen vettig människa därför skulle vilja sätta sintilltro till. Visst är det en gammal tanke hos vissa filosoferatt kvinnan bäst bör ses som en ofullkomlig man, eller atthomo sapiens kan indelas i olika raser varav vissa är över-lägsna andra och därför bör tillerkännas oreserverad maktöver ”de svaga och underutvecklade”, eller att lobotomioch blodiglar med fördel kan användas för att häva vissasjukdomstillstånd. Men sådana tankar säger väl mer omden bristande kunskap som var uttryck för den tid där detänktes och praktiserades, än bör ses som ”gammal vis-dom” enbart i kraft av de årsringar de kan tillskrivas.Också New Age-företrädare bör väl rimligen kunna insedetta, kan man tycka, men de har ju då en chans attmodifiera sin syn något och säga att de, så här iVattumanstider, återupplivar gamla föreställningar ochger dessa ett delvis förändrat och till fullo förstärkt inne-håll på ett sätt som inte var möjligt för, säg, sisådär ettpar tusen år sedan. På så sätt kan man t.ex. förändragamla tiders traditionella reinkarnationsläror och göradem individualistiskt fokuserade, genom att tala ommänniskans möjlighet att genom en räcka inkarnations-stadier utvecklas oändligt på ett medvetandeplan. Ensådan syn är visserligen reinkarnatorisk, men då talar viom någonting annat än de reinkarnationscykler exempel-vis hinduisk och buddhistisk troslära koncentreras kring.Vad som är ”gammalt” resp ”nytt” i religiösa system kangivetvis underställas religions- och kulturhistoriska studi-er, men orden i sig medger inga sanktioner vad gäller hurbegreppet sanning ska tillämpas i sammanhanget. I veten-skapsteoretiska kontexter sägs ibland att en teoris överlev-nadsförmåga bör tas med i bedömningen av huruvidaden ska betraktas som mer eller mindre tillförlitlig, menen sådan förmåga är inte ett definitivt kriterium på attteorin skulle ha sanningsgrund eller vara fullt ut trovär-dig, och den kan inte heller rädda densamma om mycketskulle tala emot den genom t.ex. nya forskningsrön ochupptäckter.

Variation och pluralismFör det andra anser jag att det är ett anständighetskravatt i religionsundervisning lyfta fram variationen och plu-ralismen i mer traditionella religiösa system. Elever kan

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 17

18 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

tycka det vara häftigt med mycket av det New Age-tera-peuterna ägnar sig åt, men redan i de s.k. ”världsreligio-nernas” teoretiska och praktiska gestaltningar lämnasstort utrymme för ”religiösa erfarenheter” av olika slag.Man kan undra varför det skulle vara mer ”häftigt” attsysselsätta sig med exempelvis healing än att fokusera påsådana under som t.ex. kristna företrädare i alla tidervelat erkänna möjligheten av. Efter att ha läst rätt såmycket New Age-litteratur skulle jag vilja påstå, attmånga av de skribenter som här är i farten har en starkt

begränsad och fyrkantig bild av vad exempelvis kristentro innebär. Den avfärdas inte så sällan som ”stel”, ”låst”och ”dogmatisk” – men så talar bara den som inte bemö-dat sig om att betrakta och studera den bredd och denrikedom som kristna perspektiv på tillvaron inbegripitalltsedan den första kyrkans födelse. I kristen tro finnsdet – precis som det gör i andra religiösa system och, villjag understryka, i New Age – många uttryck för en steloch låst och dogmatisk hållning. Ingen religiös rörelsekommer undan på den här punkten. Men i denna trolever också oerhört mycket av nytänkande och omtol-kande och sökande som Vattumannens flitiga predikanterofta inte tycks ha en aning om eller vilja se.

Då och då nosar en och annan av dem rätt på någonkristen mystiker som Johannes av Korset, men sökte demer engagerat skulle de finna många, många kristna för-kunnare och lekmän som tror på under och helande,samtidigt som det i en kristen kontext inte sällan tycksvara vanligare än i New Age-kontexter att bland troendeställa den berättigade frågan om det verkligen är rimligtatt tro på sådana ”övernaturligheter” I sin uppsats Ofmiracles säger skeptikern David Hume att ”Inget vittnes-mål är tillräckligt för att etablera ett mirakel såvida intevittnesmålet är av sådan typ att dess falskhet skulle varamer mirakulös än det faktum som det söker etablera”.Detta är ett synnerligen strängt villkor som förtjänaringående diskussion – och jag kan inte se att det skulleutgöra något generellt skäl för att tillbakavisa förekom-sten av under. Men det utgör ett memento för den somvill hålla en sådan förekomst för trolig, och många NewAge-tänkare skulle, vill jag mena, må väl av att funderaöver det på samma sätt som inte så få kristna företrädaregjort.

Utrymme för ”övernaturliga” händelser och gudomli-ga ingripanden präglar, som alla vet, exempelvis traditio-nell kristen troslära – det främsta exemplet på dettautgörs väl av tron på Jesu uppståndelse. När företrädareför New Age karikerar sedan länge etablerade religiösasystem, och när våra elever finner intresse för de ”överna-turligheter” som dessa företrädare säger sig kunna identi-fiera, är det betydelsefullt att vi religionslärare – medhänsyn till allsidighets- och saklighetsaspekter – lyfterfram de uttryck för tro på under och mystik som före-kommer i exempelvis kristen tradition.

Begreppet vetenskapFör det tredje bör den som undervisar om New Age bidratill en bredare förståelse av vad begreppet vetenskap stårför i relation till den ibland oerhört strikt och snävt kari-kerade vetenskapsbild som möter när ”nyandliga” företrä-dare önskar kontrastera sin egen visdom med vetenskap-ligt vetande. I Mark Satins klassiska översikt över bärandetankegångar inom New Age i Politik för en ny tid, uppe-håller sig författaren i sin genomgång av ”det sexsidigafängelse” som fångar det moderna västerländska samhäl-lets medborgare i förkrympta livsperspektiv och en exi-stentiell tillbakahållenhet vid ”den vetenskapliga enögd-heten”, vilken han med hänvisning till ”företagsteoreti-kern” George Lodge karakteriserar som så:

1. specialisering (och överspecialisering)

2. reduktionism (sättet att förstå helheter är att dela upp dem och undersöka delarna)

3. objektivitet (kunskap måste vara kvantifierbar – om man inte kan räkna det, så räknas det egentligen inte)

4. rationalism (förnuftet är allt) och…

5. materialism (det som är verkligt kan jag känna, ta på, se – särskilt om jag äger det!)” (Wahlström & Widstrand 1981 s. 47)

Utan att gå in i en närmare diskussion av den ”veten-skapliga enögdhet” som här specificeras tror jag att Satinhar åtskilliga poänger i sin karakteristik av hur vetenskap-lig verksamhet har betraktats både av dem som varitengagerade i den och av de lekmän som stått utanför denmen med en fast tro på vetenskapens möjligheter att lösavärldens och människans problem och gåtor. Den veten-skapliga fundamentalismen – eller scientismen – kan förden andlige sökaren framstå som oerhört snävsynt ochjust ”enögd”.

Men från ett sådant här konstaterande är vägen långtill att godkänna hela det mischmasch av New Age-vis-dom som utbjuds på den nyandliga marknaden som kun-skap och vetande. Ingen av oss skulle kunna leva det livvi lever om vi inte förlitade oss på vad vetenskapligametoder i olika discipliner som t.ex. medicin, teknik,astronomi, sociologi, fysik och biologi ger förhanden. Dekrav på objektivitet som kan resas på olika forskningsfältkan visserligen tolkas och förstås i enlighet med ett intehelt entydigt och generellt giltigt mönster, men det bety-der inte att objektivitetskravet som sådant helt och fullt

AT T UN D ERV I S A O M NE W A GE

Hänger alla dessa föreställningarihop på ett logiskt sätt?”, ”Vadhar jag egentligen för grund fördet jag säger?” och ”Hurkommer det sig att de flestamänniskor saknar de upplevelserjag predikar om?”.

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 18

ATT FÖRNYA & VIDGA RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET 4:02 | 19

kan ges upp. Den dag vetenskapens företrädare verkarenligt principen ”var och en blir salig på sin tro” är vi illaute – vilket inte innebär vare sig att kunskap över huvudtaget inte skulle kunna diskuteras eller att meningsmot-sättningar inte skulle kunna – och böra – finnas inomolika forskningsfält. Men strävan efter en allmängiltigheti den kunskap som kan vinnas om världen och männis-kan är fundamental och oundgänglig.

Vetenskap och troJag har stött på New Age-företrädare som sagt sig kunnahela cancer samtidigt som de påstått sig ha tillgång tilllevitationsmetoder samtidigt som de menar sig föra enkommunikation med utomjordiska varelser samtidigtsom de refererar de mest fantastiska berättelser om tidi-gare liv. Någonstans i detta strängt subjektivistiska kon-glomerat av ogrundade föreställningar borde klarhetkunna födas om vederbörande bara tillät sig ett uns avvetenskapligt grundat sanningssökande, om inte annat såför att skingra vissa täta dimbankar genom att fråga sig:”Hänger alla dessa föreställningar ihop på ett logisktsätt?”, ”Vad har jag egentligen för grund för det jagsäger?” och ”Hur kommer det sig att de flesta människorsaknar de upplevelser jag predikar om?”. Sådana frågorbehöver varken leda till ”materialism” eller ”överspeciali-sering”.

Jag är en tillräckligt djupt troende människa för attinte vilja göra rent hus med andliga föreställningar, ochjag är övertygad om att vetenskap och tro i en inte såringa utsträckning kan förenas utan att för endera partenödesdigra konsekvenser uppstår. Men det betyder natur-ligtvis inte att man kan tro på allt som går utanpå veten-skapens traditionella områden. Vetenskapen har mycketatt säga om vår värld och våra liv, och den säger det ofta– men inte, måste det understrykas, alltid – på väl bebrö-vade grunder. Jag tror att vetenskapen är den oss givnavägen att någorlunda förstå den här världens alla detalje-rade fält och relationer, och att den utgör en sund utma-ning för dem av oss som därutöver söker ett mer omfat-tande andligt sammanhang i tillvaron. Vi kan och skaförhålla oss öppna för en vetenskaplig prövning av detsom kan prövas – t.ex. bestämda terapier och behandling-ar av sjukdomstillstånd eller läror om världens uppkoms-thistoria och utveckling – och vara beredda till ompröv-ning och nytänkande när våra föreställningar inte svararupp mot rimliga vetenskapliga krav.

En vetenskaplig ”enögdhet” får helt enkelt inte ersät-tas med en subjektivistisk andlig fundamentalism. Ivetenskapsfilosofin finns många försök att konstruktivtbehandla frågan om vetenskapens metoder och gränsernaför dess giltighet. Där finns också en hel del uppfattning-ar om vetenskaplig ensidighet – t.ex. hos de amerikanskafilosoferna Linda Zagzebski som fäst stor vikt vid enbreddad och mer flexibel användning av vetenskapligagrundkriterier och Sandra Harding som i flera verk lyft

fram betydelsen av att vidga de vetenskapliga synfältengenom att genusbaserade och multikulturella insteg tillåtspåverka den vetenskapliga traditionen.

Att bredda och fördjupaSåledes är det felaktigt att i en generell mening kritiseravetenskapen för att vara ”enögd”, och lika felaktigt är detatt härpå bygga slutsatsen att andliga anspråk på sanningoch kunskap på något sätt skulle kunna undandras belys-ning utifrån en vetenskapsorienterad metodologi. Rädslanför att enskilda terapier och lärosatser skulle kunna visasig vara vetenskapligt ohållbara är uttryck för en bris-tande revisionsberedskap och en sviktande förståelse förhur viktigt det är att vi sanningssökare ställer oss öppnaför vetenskapliga metoder där dessa äger giltighet.Väl medveten om att vetenskapen inte har vare sig behovav eller förutsättningar för att krossa den religiösa tronsinnersta kärna, men möjligen enskilda uttryck för denna,går jag med mina elever igenom några grundläggandeperspektiv på natur- och samhällsvetenskapliga metoderoch arbetssätt, induktiva och hypotetisk-deduktiva pröv-ningar och definitioner och villkor knutna till begreppetkunskap. Jag gör det inte för annat än att jag anser att debör ha tillgång till elementära analysinstrument i sökan-det mellan tro och vetenskap, och jag föreställer mig attde härigenom ska se att vetenskapen inte rätt och slättkan ställas upp som ett vare sig likvärdigt eller liktydigtalternativ till religiös tro. Vetenskapen behöver inte, somsaken ibland tycks framställas i ”nyandlig” litteratur, varaandlighetens fiende nummer ett. Snarare skulle jag viljasäga att fienden nummer ett härvidlag är det åsidosät-tande av grundläggande vetenskapliga villkor, genomvilka vi alla får del av kunskap och vetande, som iblandskönjs i den ”nyandliga” världen.

Jag skulle önska att varje religionslärare verkligen togsig tid att sätta sig in i modern vetenskapsteori och veten-skapsfilosofi, för att vara rustad att möta de inte sällaninskränkta generaliseringar och karikatyrer av vetenskap-lig verksamhet som möter hos inte så få som själva inte ärverksamma i den vetenskapliga världen. Då skulle under-visningen om New Age kunna breddas i en god och för-djupande bemärkelse.

olof franck

FLRs årsbok, även tidigare årgångar,kan beställas hos Skattmästaren! Adress och telefon se styrelsespalten sidan 4.

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 19

20 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

P Å E K S PE D I T I O N i Bibeln heter det danska orginalettill en av de mest spännande bibelprodukterna. Det är ettkombinerat dataspel och uppslagsverk på cd-rom förungdomar, generationen som fötts in i sajbervärlden. ISverige lanserades spelet förra året under namnetExpedition Bibeln – en naturlig anspelning på teves väl-kända Robinsonprogram. Spelet har sålts i över 10 000exemplar och fått priser och utmärkelser. Nu har ocksåExpedition Bibeln 2 kommit.

Med utgångspunkt i dataåldern är konceptet enkelt: iolika utfärder, eller expeditioner, kliver användaren självin i bibeln och deltar aktivt. I den första utgåvan erbjödstre resor: ”Skapelsen”, ”Uttåget ur Egypten” och ”Jesuuppståndelse”. I den nu aktuella uppföljaren finns enslagsida åt det nytestamentliga. I den inledande expedi-tionen, ”Profetian”, är miljön hämtad från Betlehems för-sta julnatt. Här möter jag ett antal personer som ledermig än dit, än hit. Jag mal korn, spelar luffarschack, letarolivolja, gaggar med en berusad romersk soldat, pusslarfram rätt ord i julevangeliet, agerar kurir och bakar bröd.Slutligen följer jag stjärnan till stallet där jag kan över-lämna mina gåvor. I den andra expeditionen, ”Kallelsen”,vandrar jag runt i lärjungarnas och undrens Kafarnaum.Den tredje expeditionen har fått namnet ”Budskapet”

och där är handlingen uppbyggd kring Paulus resa tillRom.

Interaktiviteten fungerar bra och pedagogiken ärutmärkt. Spelet ger dramatik, engagemang och breddfrån skilda perioder. Användaren vägleds av kända, okän-da och ökända bibliska gestalter, och sannerligen gällerdet att lyssna på deras berättelser. Mitt i bibelnära samtalges information om vart man ska bege sig eller vem manska träffa för att komma vidare i spelet. Miljöerna är skif-tande och alltid missar man någon dold länk. Sånt älskarungdomarna. Dessutom är det inte bara texttroget utanockså allmänrealistiskt och humoristiskt. Att fylla enromersk soldat med vin för att komma ut ur staden ärbara kul, och dessutom innebär det lite trivsamt pyssel attdessförinnan gå till värdshuset och be om en pava.

Sen kanske inte en datoriserad bibel lever upp tillhögt ställda ungdomskrav på action. Men ExpeditionBibeln får inte jämföras med Star Wars, snarare medmånghundrasidiga böcker utan bilder. Till det mer upp-hetsande i spelet hör knappast de fördjupande texterna,men den pedagogiska funktionen är uppenbar. Här gårdet att läsa om allt möjligt bibliskt, om smörjelse och sla-veri, om präster och Pilatus, i 250 illustrerade artiklar. Iuppslagsdelen ingår hela den nya bibeln med förklaringar

Bibeln i virtuell tappning

> N I L S WA R M L A N D

Nils Warmland är lärare och informatör, för

närvarande verksam som projektsekreterare på

Svenska Bibelsällskapet och där ansvarig för

projektet ”Bibeln och skolan”.

Charmfulla vandringar i pedagogisk datormiljö

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 20

ATT FÖRNYA & VIDGA RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET 4:02 | 21

och noter och goda sökverktyg. Det är inte utan att mingamla konkordans börjar kännas överflödig. I sökfunktio-nen finns den största fördelen med en digital bibel. Detutnyttjas också på exempelvis Sveriges stora närbibel-domän www.bibeln.se

Barn- och ungdomssatsningI Sverige utges Expedition Bibeln av Svenska Bibel-sällskapet som lite fräckt har skummat grädden från detdanska originalet. De sex expeditionerna som finns påsvenska kan nog ses som de bästa, möjligen med undan-tag för ”Skapelsen” i första spelet. Det är ett bildspel sominte utnyttjar multimediets möjligheter. Tillsammansmed första spelets uppståndelse-expedition är de tre även-tyren i den nu utgivna Expedition Bibeln 2 de allra roli-gaste. Till cd-romspelen hör en studiehandledning medpedagogiska idéer kring för- och efterarbete såväl somspeltekniskt stöd.

Finns då inget negativt med Expedition Bibeln? Jo, jag kan tycka att skådespelarna som lånat ut sina rösteribland ägnar sig för mycket åt barnteater och inte tillräckligt inser att det här är en trevlig form av seriösreligionsundervisning. I en sådan här förpackning kanockså ett andligt budskap gå förlorat eftersom tonvikten

läggs på bibelns berättelser och dramatik. Det är i regeldock inget problem för skolorna. Expedition Bibeln utgörett studiematerial som skolorna borde välkomna likamycket som ett Expedition Veda eller ett ExpeditionKoranen.

Expedition Bibeln har redan fått ett visst genomslag iskolorna, liksom i församlingsarbete och bland privatper-soner. Från Svenska Bibelsällskapets sida utgör spelet till-sammans med andra produkter en riktad satsning motbarn och ungdomar. Efterfrågan är stor på lättillgängligtbibelmaterial. Ett annat exempel som uppmärksammatsär Lukasevangeliet i magasinsform. Det är en okonventio-nellt designad, tidningsliknande skrift med ungdomligthäftiga bilder som illustration till den helt oredigeradeevangelietexten från Bibel 2000.

För lärare märks barn- och ungdomssatsningen främsti projektet ”Bibeln och skolan”. Hemsidanwww.bibeln.se/skolan innehåller tips och exempel på hurbibeln kan fungera som diskussionsunderlag och bak-grund i olika ämnen. Bland innehållet i övrigt märksinformation, litteraturlistor, lärarbibelord, temastudieroch information om aktuella kurser.

nils warmland

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 21

22 | RELIGION & LIVSFRÅGOR

••• L Ä S T I P S

Uppsalaprofessorn i teoretisk filosofi Konrad”Conny” Marc-Wogau gav 1970–1981 ut femvolymer Filosofin genom tiderna med texter frånPlaton och Herakleitos till John Rawls.Harwardprofessorn Rawls skrift A Theory ofJustice 1971 har blivit ett måste inom rätts- ochmoralfilosofin av samma dignitet som G.E.Mooresartikel ”The Refutation of Idealism” i tidskriftenMind 1903, som blev upptakten till denrealistiska, analytiska filosofi som Cambridge-skolan kom att stå för, med då George EdwardMoore och Bertrand Russel som främstaexponenter och med den samtida idealistiskaoxfordfilosofin som främsta måltavla. Nu harstockholmsprofessorerna Lars Bergström ochStaffan Carlshamre uppdaterat femte delenEfter 1950 av Marc-Wogaus storverk, främst dåmed texter som haft betydelse för den analytiskafilosofins utveckling men också med textexempelpå vad Hans-Georg Gadamer, Jaques Derrida ochJürgen Habermas står för. Dessutom harstruktureringen i sju avsnitt liksom nyapresentationer bidragit till överskådligheten:

VETENSKAPENS UTVECKLING inleder medThomas Kuhns välkända begrepp ’paradigm’ somutnyttjas i tid och otid och blivit så mångtydigtoch svårläst att många tvekar om att överhuvudanvända det. Kuhn kritiserar Karl Poppersvetenskapssyn, och Popper ges tillfälle till replik.En av 1900-talets främsta logiker W. V. Quinefunderar i sin artikel över kunskapsteori.

MENING OCH TOLKNING är en vidareutveckling avden språkfilosofi som återfinns i fjärde delen avFilosofin genom tiderna, där oxfordfilosofernaGilbert Ryle och J. L. Austin har huvudrollerna.Här återfinns diskussionerna om ’talakter’, skill-naden mellan speech and language, franskans laparole och la langue (Ferdinand de Saussuresvälkända distinktion) – här ges också Gadameroch Derrida tillfälle till inlägg.

METAFYSIK OCH SPRÅK och MEDVETANDET OCH

JAGET, de två följande avsnitten tar upp klassiskaproblem som realismen, Jaget och personligidentitet med välkända märken av hög boké:Kripke, Putnam, Nelson Goodman och John R.Searle.

HISTORISK FÖRKLARING kommer härnäst: Kanman bryta mot naturlagarna? Vad skiljer historiaoch naturvetenskap åt? Finns det några generellalagar i historien? Hur ska man uppfatta miraklen

och undren och uppståndelsen i den kristnakulturkretsen: förutsätter inte Jesu under brottmot naturlagarna?

Moraliskt tänkande är fascinerande, inte minstgenom diskussionen om utilitarismen är enhållbar filosofi. För den talar R. M. Hare ochtalar mot gör Bernard Williams. Inte minst medtanke på att Sveriges ende mediale filosofTorbjörn Tännsjö hävdar en utilitaristisk stånd-punkt, har diskussionen kring utilitarism sittintresse. I Häften för Kritiska studier, 1975:6diskuterar Tännsjö det aktuella ämnet terrorism.Han besvarar frågan ”Är det möjligt att påförhand moraliskt utdöma terrorist-handlingarsom sådana?” med Nej, men det finns aspekterav terrorism som är mindre bra: ”Är det fel attdöda oskyldiga?” undrar han, och svarar själv:”På denna punkt tycks det finnas en mycketutbredd moralisk känsla för att terrorism skullevara problematisk” (min markering). Utili-taristiska funderingar kan ofta kopplas till enmedel-mål-analys, och att ändamålet helgarmedlen är givetvis inte främmande för tillexempel bin Laden och Al-Qaida-anhängare.

FRIHET OCH RÄTTVISA redovisar motsättningenmellan John Rawls och Robert Nozik så som denkommer till uttryck i deras många diskussionerom hur frihet och rättvisa ska kunna kombineras.Både John Rawls klassiska En teori om rättvisa,Daidalos 1999 och Robert Nozicks Anarki, statoch utopi, Ratio 1986 finns alltså numeraöversatta till svenska.

Flera av bidragen i den föreliggande andraupplagan av Efter 1950 har inte tidigarepublicerats på svenska.

Som helhet är denna fembandsversion avfilosofin genom tiderna ett utmärkt uppslagsverkoch en guldgruva för den som vill konfronterasmed klassiska texter.

Om man beställer fembandsupplagan direkt frånBokförlaget Thales kostar den bara 750 kronor.För våra gymnasieinstitutioner i religions-kunskap och filosofi är detta ett fantastiskterbjudande, men också privatpersoner harmöjligheter att med dessa volymer kompletterasin samling av klassiska och aktuella texter.

per-åke walton

Från Platon till John Rawls

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 22

ATT FÖRNYA & VIDGA RELIGIONSKUNSKAPSÄMNET 4:02 | 23

Läroböcker i religionskunskap behandlar reli-gioner och religiösa traditioner ur en radinfallsvinklar och perspektiv, men de ger intealltid utrymme för skildringar av vad det förenskilda människor betyder att leva med enreligiös tro. Så är det ofta också när det gällerläroböckernas presentationer av kristen tro. Menhur tänker egentligen en kristen människa omlivet, döden och meningen, och hur vill kristnabekännare beskriva sin syn på Gud, på moraliskafrågor och på hoppet om ett liv efter döden?

I boken Leva med Gud berättar 16 kvinnor ochmän i olika åldrar, och med varierande bakgrundoch sysselsättning, om vad ett liv med kristen trokan innebära i vardags- och yrkesliv, i kärlek ochi sorg, i relation till andra och för synen på vaddet är att vara människa.

Leva med Gud är en bok som är tänkt attanvändas som referensbok, för att ge möjlighetatt se hur kristen tro kan upplevas ur ett ”ini-frånperspektiv”, ett perspektiv som utgår från detroende själva. Långtifrån alltid har man somlärare möjlighet att genomföra studiebesök ellerpersonliga besök av kristna trosutövare i deklasser man undervisar. Leva med Gud erbjudertillfällen till alternativa möten med kristettroende människor.

Varje författares bidrag harförsetts med analys- ochdiskussionsuppgifter somelever tillsammans eller igrupp kan arbeta med, föratt sätta sig in i och fördjupa kunskapenom de grundläggande frågor om liv, död ochmening som av bokens skribenter behandlas i ettkristet perspektiv.

Själv har jag länge saknat en antologi av det härslaget: det har många gånger känts frustrerandeatt i undervisningen om kristen tro vara hänvisadtill läroböckernas mer allmänna presentationer –för det centrala att lyfta fram i en sådan tro ärju just det den som har en kristen livssyn har attberätta! Därför är jag glad över att Skara stiftnu publicerar Leva med Gud. Jag tror och jaghoppas att den ska komma till stor användning iskolans undervisning om kristen tro.

olof franck

Boken kan beställas från Skara stift tel 0511-26200 eller fax 0511-26270.Kostnad: Klassuppsättning á 30 ex 1.500 kronor.Enstaka ex 100 kronor.Upplysningar: Olof Franck 0500-464290. ElisabethHåstrand Lönnermark 0511-26232 eller 0511-18236.

Leva med Gud

forts. från s. 4

”Barnen är nervösa och sköter inte skolan; de baragråter. Och min fru, hon tar det också hårt… Jag haringen ork kvar, snart klappar jag bara ihop… ” Mannen iintevjun kan inte se något sammanhang i det som skerhonom eller finna något meningsfullt sätt att hantera sinsituation. Han har låg KASAM.

En kvinna som miste sin son i krig kort efter attfamiljen kommit till Israel och senare fått se sin dotterdö uttrycker sin hållning:

”När någonting fruktansvärt händer så letar männis-kor efter någon att anklaga. Men det gjorde aldrig jag,tvärt om… Jag bestämde mig för att jag ville minnashonom (sonen) sådan han var när han levde, full av gläd-je och lycka…. Det gör fruktansvärt ont alltihop, menjag lever i verkligheten. Jag kan fortfarande dela andrasglädjeämnen… Ibland kan jag till och med tycka att jagfick för mycket av livet.” Kvinnan i intervjun har över-blick över sin svåra situation, hon kan hantera den och

definiera den på ett positivt sätt, trots allt – se samman-hang – hög KASAM.

Vad är det vi sysslar med i religionskunskap, ellerborde syssla med, om inte just att hjälpa unga människoratt se ett mönster ett sammanhang i sitt liv och att visapå de stora traditionerna i världsreligionerna som ger ossolika mönster att tolka vårt liv – eller rättare omtolkavårt liv så att vi kan leva det utan att bli utslitna och för-grämda, så att vi alltid kan definiera om vår situation tillnågot konstruktivt. Hos Lars Ahlin finns en liknandetanke ”att göra det som är sämre till något bättre”. Hansböcker formar sig till förböner för människan i svårighe-ter. Att öka någons KASAM är att hjälpa personen att sepå sin situation med andra ögon, verklighetens och möj-ligheternas blick. Finns det någon bättre plats för detsamtalet än i klassrummet? Var får ungdomar annars denhjälpen?

nils-åke tidman

>

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 23

Heliga Skrifter – om världsreligionernas urkunder är denförsta boken i sitt slag. Här presenteras de fem stora religionernas heliga böcker sida vid sida: Tanach, NyaTestamentet, Koranen, Veda och andra hinduiska skriftersamt Tipitaka (De tre korgarna). Eleverna får bekanta sigmed böckernas innehåll, struktur och tillkomst samt, inteminst, läsa utdrag ur böckerna.

Till de utvalda texterna finns uppgifter som ger fördjupadförståelse av texten. Andra uppgifter bygger på tematiska

jämförelser mellan de olika böckerna. Hur ser man tillexempel på skapelsen, livet efter döden och vilken kvinno-syn ger de olika böckerna uttryck för? Lärarhandledningen

innehåller kommentarer och lösningsförslag, och den hjälperdig att göra kvalificerade tolkningar av alla texterna.

Besök vår hemsida för mer information, eller kontakta Ulf Wagner, ulf.wagner@gleerups.se, 040-20 98 43.

info@gleerups.se, www.gleerups.seInfo & beställning: 020-999 333

Titel/ISBN: Heliga Skrifter – om världsreligionernas urkunder 40-63815-4,Heliga skrifter Lärarhandledning 40-63811-1Kurs: Gymnasieskolans ReligionFörfattare: Bengt Arvidsson

En bok om de heligaböckerna

37535 FLR_4-02 09-06-10 10.40 Sida 24