Årsplan 2018

MÅL OCH BUDGET JUNI 2017

Vi bygger ett växande Härnösand. Vi gör det med gemensam kraft.Med utgångspunkt i gemensamma behov och med en tro på framtiden.Vår utveckling ryms i tre olika perspektiv: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Att arbeta hållbart är att visa omsorg utifrån dessa perspek-tiv. De är integrerade med varandra och påverkar varandra. Globalt och lokalt. I dåtid, nutid och framtid.

I ett hållbart Härnösand tar vi tillvara på varandra och den gemensamma kraften hos människor: hos enskilda, företag, föreningar, medarbetare, unga och gamla, härnösandsbor sedan genera- tioner och nysvenskar.

I denna årsplan beskriver vi hur vi 2018 bygger ett Härnösand med plats för fler.

Härnösand har sedan fyra år en växande befolk-ning. Många av dessa är barn och unga. Det ställer oss inför stora utmaningar. Och möjligheter.

Vi måste bygga ett Härnösand som är störreVåra skolor måste rymma 600 fler elever än för två år sedan. På två år har vi tillfört skolan 60 extra miljoner kronor. Därtill några hundra vuxna som behöver utbildning i svenska. Vi behöver

utöka möjligheterna till SFI. Våra bostäder rym-mer redan nu 1 000 fler invånare än för fyra år sen och fler behöver rum 2018. Sedan 2014 har 200 lägenheter byggts. Lika många till är på gång att förverkligas inom de kommande två åren – av vårt kommunala bolag Härnösandshus och priva-ta aktörer. I den strategiska planeringen finns där-till planer på ytterligare 200 lägerheter inom det närmaste åren. I tiden till 2035 finns en bered-skap för att lyckas etablera ytterligare 3 000 nya lägenheter. En sådan långsiktig strategi bygger bland annat på utveckling av ny infrastruktur där arbetet för dubbelspår söder om Härnösand har en central plats. Arbetet inom Nya Ostkustbanan AB kommer därför att intensifieras framöver.

Härnösand ska vara tryggt för allaPå många områden måste vi göra mer när vi blir fler. Ett växande Härnösand innebär ökat ansvar för välfärd och livskvalitet för de äldre. För två år sedan byggde vi ett nytt särskilt boende. Nu bygger vi två nya gruppboenden för människor i behov av särskild omsorg. Ett växande Härnö-sand ska vara tryggt för alla. Den nyligt genom-förda utvidgningen av dagligverksamheten (f.d. Franzéngruppen) fortsätter och nya metoder för kvalitativ äldreomsorg fortsätter att utvecklas. Bland annat befästs ”Trygg hemgång” och aktivi-tetsfrämjande insatser på boenden. Social samvaro ska motverka ensamhet och psykisk ohälsa. Det ökande trycket på socialtjänsten möts nu genom att Individ- och familjeomsorgen ges nya och

Budget för ett växande Härnösand

bättre anpassade lokaler. Vi satsar på demokrati och inflytande genom ökad delaktighet och transparens kring politiska beslut. Vi vill jobba gemensamt.

All denna utveckling kräver resurser och samver-kan med varandra inom kommunorganisationen och med privata aktörer. Och när bostäder byggs måste vägar, broar, hållplatser, förskolor och skolor också byggas. Vi gör hållbara investeringar för att blir fler.

Det ska vara både möjligt och attraktivt att bo i hela kommunenGenom vårt kommunala energibolag HEMAB höjer vi nu tempot i bredbandsutbyggnaden för att 90 procent av Härnösands invånare ska ha tillgång till bredband år 2020. HEMAB bygger också ut vatten och avlopp längs södra sundet ut på Härnön. Samtidigt utvecklar vi våra service-punkter i Brunne, Viksjö och Hälledal med biblio-tekstjänster och information och gör satsningar för boende och inflyttning samt ett utvecklat friluftsliv.

Samverkan skapar utvecklingEtt växande Härnösand ska fortsatt vara attraktivt både för härnösandsbor och besökande gäster. Besöksnäringens betydelse ökar och vi kommer fortsatt vara en aktiv part i Höga Kusten Destina-tionsutveckling AB och ser fram mot etablering av hotell på Kanaludden. Vi utveckar samverkan med förtagsorganisationerna och ger förtagen en tydlig roll i utvecklingen av Härnösand. I god samverkan med fastighetsägare och handlarna skapar vi en mer levande centrumkärna med uteserveringar, butiker och platser att mötas. Här anläggs en isbana och vi förbättrar också möjligheterna till spontanidrott utanför central- orten. Vi fortsätter att satsa på ett levande kulturliv för stora och små genom utveckling av Fritids-

båtsmuseet, fortsatt arbete för avgiftsfri musik- och kulturskola, stöd till kulturaktörer och utveckling av Sambiblioteket som mötesplats.

Öppenhet för det nyaResemönstren i kommunen måste förändras och kollektiva färdsätt förbättras. Detta är en nödvän-dighet vi tar på allvar. Vi inleder därför en treårig satsning på avgiftsfri kollektivtrafik upp till och med 19 år, och kraftiga subventioner för alla från 20 år och äldre. Vi ser också över bussarnas linjedragningar och tidtabeller för att möjliggöra resande för fler.

Ett växande Härnösand ställer ökade krav på fler jobb. Det förutsätter samverkan med företag och myndigheter, liksom utveckling av de are-nor kommunen själv driver. Insatser inom det nationella DUA-initiativet är en nyckelfaktor. Vi behöver ta tillvara nyanländas kompetens och utökar därför SFI-verksamheten och stärker fokus på tidiga insatser. Steg för steg genomför vi nu satsningen på rätt till heltid. Denna efterlängta-de reform ska skapa ökad jämlikhet och stärka människors ställning i arbetslivet.

Gemensam kraftI kommunens antagna tillväxtstrategi är den gemensamma kraften i centrum. Kraften kom-mer från att vara öppna för det nya, att se möjligheter tillsammans och vara stolta över egna och andras framgångar. Så bygger vi ett hållbart och växande Härnösand.

Vi vill jobbagemensamt.

Målprogram 2016-2019

Härnösand är en levande mötesplats där människor förverkligar sina drömmar. En kommun i positiv utveckling som tar ledarskap för framtiden. En plats med centralortens attraktion, landsbygdens rikedom och med uppkoppling mot omvärlden. Härnösand erbjuder hög livskvalitet för alla invånare och gäster. Vårt gemensamma mål är ett solidariskt samhälle med en ekologisk omställning som grund.

Här bygger vi en hållbar framtid!

MålKommunens övergripande mål fastställs av kommunfullmäktige. De följs upp med sikte på 2019. I målprogrammet finns åtta övergripande mål fördelade på två perspektiv.

• Härnösandsperspektivet – speglar den önskvärda utvecklingen i Härnösand generellt. Här betonas samverkan mellan olika aktörer och vikten av att kommunorganisationen bidrar till detta.

• Organisationsperspektivet – innehåller mål för den verksamhet kommunen själv bedriver, de tjänster som levereras samt personal och ekonomi.

För perioden 2016-2019 har ett målprogram antagits. Den modell för mål- och resultatstyrning som Härnösands kommun tillämpar innehåller en tydlig kedja från vision och mål till konkreta resultat-uppdrag med tillhörande styrtal.

Vision 2019:Härnösand bygger en hållbar framtid

Kommunens övergripande mål 20191. Attraktivt boende i unik livsmiljö

2. Växande näringsliv med mångsidig arbetsmarknad

3. Ledande miljökommun med aktivt omställningsarbete

4. Kunskapsstaden där alla kan växa

5. Jämställd och solidarisk välfärd av hög kvalitet

6. God service med gott bemötande

7. Framtidens arbetsgivare

8. Välskött och stabil ekonomi

Härnösands- perspektivetMål 1 – Attraktivt boende i unik livsmiljöHärnösand är en öppen och välkomnande kom-mun som ger utrymme för nya människor och nya initiativ. En plats där man lätt kan möta andra och vara delaktig i samhällsutvecklingen. Härnö-sand är känt för sina attraktiva boendemiljöer, en levande landsbygd och närheten till Höga Kusten. Invånarna har god hälsa och känner sig trygga. Ett pulserande kulturliv och mångfald av fri-tidsaktiviteter skapar möten över gränser.

Mål 2 – Växande närings-liv med mångsidig arbets-marknadHärnösand har ett näringsliv som växer och företag som utvecklas positivt. Klimatet för entreprenörskap och innovation är gott. Nya jobb uppstår på en arbetsmarknad som är bred och inkluderande med ansvarstagande för miljö och goda arbetsvillkor. Utveckling av kommuni-kationer och infrastruktur ger stärkta förutsätt-ningar på en regional och global arena.

Mål 3 – Ledande miljö- kommun med aktivt omställningsarbeteAll utveckling i Härnösand präglas av hållbarhet och gemensamt engagemang för minskad miljöpåverkan. Här utvecklas kunskapen som behövs för att skapa ett hållbart samhälle. Med förnybar energi, klimatsmarta lösningar, ökad självförsörjning och hushållning av naturresurser är Härnösand en föregångare i omställningen till en fossilfri ekonomi.

Mål 4 – Kunskapsstaden där alla kan växaHärnösand är en modern kunskapsstad med kreativa miljöer för utbildning och lärande. Framgångsrik skolverksamhet på alla nivåer ger alla chansen att lyckas. Nya samarbeten, kunskapsutbyte och närhet till högre utbildning lägger en grund för dagens och morgondagens jobb och näringslivets kompetensbehov. Folkbild-ning och kulturella uttryck ger inspiration till nytänkande.

Mål 5 – Jämställd och solidarisk välfärd av hög kvalitetHärnösands kommun erbjuder välfärdstjänster av hög kvalitet där behoven styr och insatserna ges på lika villkor, oavsett kön, sexuell läggning eller bakgrund. Resurser prioriteras så att allas rätt till utveckling och ett värdigt liv tillgodoses. Kommunens arbete präglas av lyhördhet och respekt för den enskilde. Barnens bästa är i centrum för alla beslut.

Mål 6 – God service med gott bemötandeGott värdskap, hög tillgänglighet och professi-onalitet är värden som genomsyrar Härnösands kommun. Kommunens medarbetare och politiker bemöter alltid människor med vänlighet, tydlig-het och effektivitet. Genom samverkan, respekt och lyssnande byggs det goda samhället.

Mål 7 – Framtidens arbetsgivareHärnösands kommun är en föregångare som arbetsgivare och erbjuder en attraktiv arbetsplats dit människor söker sig. Organisationen präglas av nyfikenhet med beredskap för nya utmaningar. Medarbetare ges ett gott ledarskap, möjlighet till personlig och professionell utveckling och infly-tande över sitt arbete. Härnösands kommun är en jämställd och hälsofrämjande arbetsplats med låga sjuktal, mångfald och goda arbetsvillkor.

Mål 8 – Välskött och stabil ekonomiI Härnösands kommun används resurser effektivt, ändamålsenligt och med långsiktighet. Uppsatta budgetmål uppnås och kommunens ekonomiska ställning är god. Långsiktiga och rätt genomförda investeringar och upphandlingar ger utveckling på kort och lång sikt. God analys och uppföljning samt respekt för miljömässig och social hållbar-het är en självklarhet.

Organisations- perspektivetResultatuppdrag och styrtalUtifrån de övergripande målen fastställer kommunfullmäktige årligen kortsiktiga mål i form av resultatuppdrag med tillhörande styrtal för varje nämnd. Resultatuppdragen anger nämndernas viktigaste prioriteringar för det kommande året. Nämnderna återredovisar resultatuppdragen till kommunfullmäktige som ett led i den samlade mål- och resultatstyrningen. Bedömningen av måluppfyllelsen baseras till stor del på utfallet av styrtalen. Nämnderna kan och bör utöver detta formulera egna mål för sitt arbete med utgångspunkt från kommunens vision och övergripande mål.

Övergripande mål Resultatuppdrag Ansvarig nämnd

Mål 1 Attraktivt boende i unik livsmiljö

Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på ska öka.

Kommunstyrelsen

Medborgarnas nöjdhet när det gäller trygghet ska öka.

Kommunstyrelsen

Mål 2 Växande näringsliv med mångsidig arbetsmarknad

Resultatet i Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet ska öka.

Kommunstyrelsen

Andelen deltagare som efter 12 månaders arbetsförbered-ande insatser upplever en ökad anställningsbarhet ska öka.

Arbetslivsnämnden

Mål 3 Ledande miljökommun med aktivt omställningsarbete

Andelen invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar ska öka.

Samhällsnämnden

Antalet resor med kollektivtrafik ska öka.

Samhällsnämnden

Andelen miljöbilar i organisationen ska öka.

Samhällsnämnden

Mål 4 Kunskapsstaden där alla kan växa

Andelen elever i grundskolans åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk ska öka.

Skolnämnden

Andelen elever i åk 9 som är behöriga till ett gymnasie-program ska öka.

Skolnämnden

Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år i kommunen ska öka.

Skolnämnden

Andelen kursdeltagare som slutfört en kurs på Komvux med godkänt betyg ska öka.

Arbetslivsnämnden

Andelen deltagare under 40 år, som saknar grundskole- eller gymnasiebetyg och är inskrivna i arbetsmarknadsåtgärd, som börjar studera för att komplettera betygen ska öka.

Arbetslivsnämnden

Mål och resultatuppdrag 2018Härnösands kommun 2017-06-19För 2018 gäller följande styrtal för respektive nämnd:

Övergripande mål Resultatuppdrag Ansvarig nämnd

Mål 5 Jämställd och solidarisk välfärd av hög kvalitet

Andelen brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka.

Socialnämnden

Andelen brukare som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka.

Socialnämnden

Mål 6 God service med gott bemötande

Andelen medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och som får ett direkt svar på en enkel fråga ska öka.

Kommunstyrelsen

Den genomsnittliga handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska.

Socialnämnden

Mål 7 Framtidens arbetsgivare

Nöjd medarbetarindex ska öka. Kommunstyrelsen

Andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidsanställning ska öka.

Kommunstyrelsen

Sjukfrånvaron ska minska. Socialnämnden

Mål 8 Välskött och stabil ekonomi

Resultatöverskott i procent av skatter, statsbidrag och utjämning.

Kommunstyrelsen

Nämnder och styrelser ska följa budget.

Kommunstyrelsen

Arbetslivsnämnden är kommunens nämnd för arbetsmarknad, integration och vuxnas lärande. Arbetslivsnämndens ansvar gäller kommunal vuxenutbildning (Komvux), särskild utbild-ning för vuxna (Lärvux), uppdragsutbildning, yrkeshögskoleutbildning, Lärcentrum (LRC), studie- och yrkesvägledning för vuxna, svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering (SO), mottagande av nyanlända (flyktingar) samt introduktion och sysselsättningsansvar av ny- anlända som inte omfattas av etableringslagen.

Nämnden har även ansvar för att lämna förslag inför beslut om avtal för mottagande av nyan- lända, samordna och utveckla integrationsverk-

samhet, arbetsmarknads- och sysselsättnings- ansvar för unga och vuxna, uppdrag och service-insatser till kommunens förvaltningar och bolag enligt överenskommelse mellan Arbetslöshets-nämnden (lag 1944:475) och tolkförmedlingen.

Av de beslutade målen för perioden 2016-2019 med tillhörande styrtal för året 2018 tilldelas arbetslivsnämnden ett särskilt ansvar för tre styrtal. De är nämndens mest prioriterade och strategiskt viktiga styrtal för perioden och resultatet återrapporteras till kommunfull- mäktige som ett led i kommunens samlade mål- och resultatstyrning.

Arbetslivsnämndens resultatuppdrag 2018(2017-06-19)

Arbetslivsnämnden Resultatuppdrag 2018

Målnivå 2018

Målnivå 2017

Baslinje 2016

Baslinje 2015

Rikssnitt 2016

Uppföljning

Andelen kursdeltagare som slutfört en kurs på Komvux med godkänt betyg ska öka

80,0% 70,0% 85,0% 83,0% -- Dec

Andelen deltagare under 40 år, som saknar grundskole- eller gymnasiebetyg och är inskrivna i arbetsmarknadsåtgärd, som börjar studera för att komplettera betygen ska öka

40,0% 40,0% -- 35,0% --

Aug

Dec

Andelen deltagare som efter 12 månaders arbets-förberedande insatser upplever en förbättrad anställningsbarhet ska öka

75,0% 75,0% -- 70,0% --

Aug

Dec

Kommunfullmäktige baserar sin bedömning av måluppfyllelsen på resultatet av styrtalen. Enskilda nämnder kan och bör formulera egna årliga mål för sitt arbete.

Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom individ- och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade samt äldreomsorg och för den kommunala hälso- och sjukvården och vad som i lag sägs om socialnämnd.

Socialnämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer samt den budget som fullmäktige bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i nämndens reglemente.

Av de beslutade målen för perioden 2016-2019 med tillhörande styrtal för året 2018 tilldelas socialnämnden ett särskilt ansvar för fyra styrtal. De är nämndens mest prioriterade och strategiskt viktiga styrtal för perioden och resultatet åter- rapporteras till kommunfullmäktige som ett led i kommunens samlade mål- och resultatstyrning.

Socialnämndens resultatuppdrag 2018(2017-06-19)

Socialnämnden Resultatuppdrag 2018

Målnivå 2018

Målnivå 2017

Baslinje 2016

Baslinje 2015

Rikssnitt 2016

Uppföljning

Andelen brukare som är nöjda med sin hemtjänst ska öka

91,0% 91,0% 91,0% 87,0% -- Dec

Andelen brukare som är nöjda med sitt särskilda boende ska öka

84,0% 84,0% 82,0% 82,0% -- Dec

Sjukfrånvaron ska minska 7,0% 7,0% 7,8% 10,1% -- Aug

Dec

Den genomsnittliga handlägg-ningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska (antal dagar)

19 dgr 19 dgr 41 dgr 36 dgr 16 dgr

Aug

Dec

Kommunfullmäktige baserar sin bedömning av måluppfyllelsen på resultatet av styrtalen. Enskilda nämnder kan och bör formulera egna årliga mål för sitt arbete.

Skolnämnden fullgör kommunens uppgifter inom skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Skolnämn- den ansvarar också för stöd och service till vissa funktionshindrade som inte ankommer på annan nämnd.

Skolnämndens ansvarsområde gäller skol- och utbildningsformerna förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grund-skola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och musik- och kulturskola. Skolnämnden ska se till att verksamheten bedrivs

i enlighet med de mål och riktlinjer samt den budget som fullmäktige bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmel-ser i nämndens reglemente.

Av de beslutade målen för perioden 2016-2019 med tillhörande styrtal för året 2018 tilldelas skolnämnden ett särskilt ansvar för tre styrtal. De är nämndens mest prioriterade och strategiskt viktiga styrtal för perioden och resultatet åter- rapporteras till kommunfullmäktige som ett led i kommunens samlade mål- och resultatstyrning.

Skolnämndens resultatuppdrag 2018(2017-06-19)

Kommunfullmäktige baserar sin bedömning av måluppfyllelsen på resultatet av styrtalen. Enskilda nämnder kan och bör formulera egna årliga mål för sitt arbete.

*) Ej jämförbart med tidigare resultat då förändring av urvalskriterium har skett.

**) Utgår från lägsta behörighet (yrkesprogram). Ej jämförbart med tidigare resultat då förändring i urvalskriterium har skett.

Skolnämnden Resultatuppdrag 2018

Målnivå 2018

Målnivå 2017

Baslinje 2016

Baslinje 2015

Rikssnitt 2016

Uppföljning

Andelen elever i åk 9 som är behöriga till ett gymnasie-program ska öka **)

86,0% -- 84,1% 83,5% 86,0% Dec

Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år ska öka *)

76,0% -- 75,5% 73,3% 72,4% Dec

Andelen elever i grundskolans åk 3 som deltagit i alla delprov och klarat alla delprov för ämnesprovet svenska och svenska som andraspråk ska öka *)

76,0% -- 75,0% 69,0% 76,0% Dec

Samhällsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, miljö- och hälsoskyddsområdet, kollektivtrafik och trafik- säkerhet samt mätteknisk verksamhet och kart-produktion.

Samhällsnämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer samt den budget som fullmäktige bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i nämndens reglemente.

Av de beslutade målen för perioden 2016-2019 med tillhörande styrtal för året 2018 tilldelas samhällsnämnden ett särskilt ansvar för tre styrtal. De är nämndens mest prioriterade och strategiskt viktiga styrtal för perioden och resultatet åter- rapporteras till kommunfullmäktige som ett led i kommunens samlade mål- och resultatstyrning.

Samhällsnämndens resultatuppdrag 2018(2017-06-19)

Kommunfullmäktige baserar sin bedömning av måluppfyllelsen på resultatet av styrtalen. Enskilda nämnder kan och bör formulera egna årliga mål för sitt arbete.

Samhällsnämnden Resultatuppdrag 2018

Målnivå 2018

Målnivå 2017

Baslinje 2016

Baslinje 2015

Rikssnitt 2016

Uppföljning

Andelen invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar ska öka

Index 53 Index 53 Index 50 Index 50 Index 55 Dec

Antalet resor med kollektiv- trafik ska öka

500 000 480 000 469 500 465 000 -- Dec

Andelen miljöbilar i organisationen ska öka

80,0% 80,0% 60,0% 64,0% -- Dec

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Dess övergripande uppgift är att leda, samordna och styra uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen är anställnings-, löne- och pensionsmyndighet och ansvarar för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare.

Kommunstyrelsen är även ansvarig för bland annat extern/intern information, näringslivs- frågor, strategisk samhällsplanering, övergri-pande infrastruktur, kultur, folkhälsa och demo-

krati- och medborgardialog. Kommunstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer samt den budget som fullmäktige bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelser i nämndens reglemente.

Av de beslutade målen för perioden 2016-2019 med tillhörande styrtal för året 2018 tilldelas kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för åtta styrtal. De är nämndens mest prioriterade och strategiskt viktiga styrtal för perioden och resultatet återrapporteras till kommunfullmäkti-ge som ett led i kommunens samlade mål- och resultatstyrning.

Kommunstyrelsens resultatuppdrag 2018(2017-06-19)

Kommunfullmäktige baserar sin bedömning av måluppfyllelsen på resultatet av styrtalen. Enskilda nämnder kan och bör formulera egna årliga mål för sitt arbete.

Kommunstyrelsen Resultatuppdrag 2018

Målnivå 2018

Målnivå 2017

Baslinje 2016

Baslinje 2015

Rikssnitt 2016

Uppföljning

Medborgarnas bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på ska öka

90,0% 90,0% 88,0% 88,0% -- Dec

Medborgarnas nöjdhet när det gäller trygghet ska öka

Index 57 Index 57 Index 50 Index 51 Index 56 Dec

Resultatet i Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet ska öka

3,55 3,55 3,12 3,47 -- Dec

Andelen medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och som får ett direkt svar på en enkel fråga ska öka

50,0% 46,0% 47,0% 41,0% 52,0% Dec

Nöjd medarbetarindex ska öka Index 83 Index 82 Index 81 Index 79 -- Dec

Andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidsanställning ska öka

90,0% 80,0% 79,2% 78,0% -- Aug

Dec

Resultatöverskott i procent av skatter, statsbidrag och utjämning

1,0% 1,0% 1,0% 0,1% -- Dec

Nämnder och styrelser ska följa budget

5 av 5 5 av 5 4 av 5 5 av 5 -- Dec

Skattesatsen föreslås förbli oförändrad, det vill säga 23,34 kronor. Borträknat skatteväxling har den kommunala skattesatsen varit oförändrad sedan 1996.

Kommunens energibolag Hemab skapar genom sitt mål att ge Härnösand länets lägsta priser ökad köpkraft för företag och härnösandsbor. Effekten av detta motsvarar i ett länsperspektiv cirka 50 öre lägre skattesats.

Kommunens intäkterSkatteintäkter och statsbidrag utgör den domine-rande delen av kommunens intäkter, som enligt prognoserna beräknas till 1 646 mnkr under 2018. Det är 58 mnkr mer än 2017 och mot- svarar en intäktsökning på 3,7 procent.

Härnösand har en växande ekonomi, vilket i grunden kan förklaras med de senaste fyra årens befolkningsökning. Under perioden jan 2013 – mars 2017 har invånarantalet ökat med 970 personer. Detta indikerar ett trendbrott mot den negativa utveckling som pågått under flera decennier.

Härnösands kommun beräknas under 2018 kunna uppbära finansiella intäkter till ett belopp av 5,5 mnkr. Dessa består av borgensavgifter och realisationsvinster. Om det blir aktuellt med utdelning från bolag eller gottgörelse från pen-sionsstiftelse blir det tillkomande intäkter. Finansiella intäkter kan också balansera mot synergieffekter mellan nämnd och bolag.

Den totala intäkten beräknas därmed till 1 651 mnkr. Från detta avgår beräknade finansiella kostnader, främst pensioner, med -26 mnkr och avskrivningar -45 mnkr. Avskrivningskostnaderna har ökat, vilket beror på den högre investerings-takt som kommunen haft under de senaste åren.

Kommunens disponibla medel beräknas därmed till 1 580 mnkr.

Överskott/resultatÖverskott för 2018 beräknas i detta budgetförslag till 20 mnkr vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed återstår 1 560 mnkr i centrala medel att fördela på nämnderna. Det är 61 mnkr mer än 2017 och 370 mnkr mer än 2011.

Kommunens ekonomi 2018

Sammanställning Budget Budget (avrundat till hela mnkr) 2017 2018 Skatteintäkter 1 152 1 192 Statsbidrag 372 396 Statsbidrag extra 1 21 21 Statsbidrag extra 2 43 37 Finansiella intäkter 6 6

Summa intäkter 1 594 1 651

Finansiella kostnader -26 -26 Avskrivningar -39 -45

Disponibelt 1 529 1 580

Skattesats

Överskott/resultat Budget Budget (avrundat till hela mnkr) 2017 2018 Disponibelt 1 529 1 580 Överskott/resultat -30 -20

Tillgängliga centrala medel 1 499 1 560

Kommunfullmäktiges budgetbeslutKommunfullmäktiges budgetbeslut innebär att tillgängliga centrala medel, 1 560 mnkr, fördelas över de fyra verksamhetsnämnderna samt kommunfullmäktige och kommunstyrelsen och att detta förväntas ge ett överskott/resultat på 20 mnkr.

Fullmäktiges beslut innebär också att de priorite-ringar som anges i årsplanen inom nämndernas budgetar fastställs.

Efter kommunfullmäktiges tilldelning av skatte-medel till nämnderna ska varje nämnd utarbeta en slutgiltig nämndsbudget där även nämndens övriga intäkter ingår. Nämndsbudgeten tillställs kommunfullmäktiges sammanträde i november 2017 för kännedom. Nämnderna har samman-taget cirka 400 mnkr i tillkommande intäkter utöver skattemedel.

Budgetramar 2018Varje nämnd ska i anslutning till nationella och kommunala mål/styrtal och gällande reglemente ansvara för att verksamheten bedrivs med angivna medel.

Arbetslivsnämndens viktigaste uppgift är att stödja människor att utveckla sina kompetenser för att öka individers anställningsbarhet. Det sker genom olika arbetsmarknadsinsatser med bety-dande fokus på social rehabilitering och tidiga insatser som bidrar till att bryta utanförskap.

Genom arenaverksamhet skapas meningsfull sysselsättning och vilket också bidrar till mer-värden för kommunens förvaltning och bolag genom serviceinsatser.

Nämnden ansvarar för mottagning, introduktion och samordning av integrationsverksamhet för nyanlända. Språkundervisning och språkutveck-ling är viktiga delar inom integrationsarbetet liksom yrkesbedömningar och djupare kartlägg-ning. Nämnden ansvarar för Vuxenutbildning i form av Komvux, Lärvux, SFI, Lärcentrum och yrkeshögskoleutbildningar samt tolkförmedling.

Arbetslivsnämnden tilldelas 60,0 mnkr vilket är 2,3 mnkr mer än 2017. Tilldelningen innebär att bland annat följande åtgärder finansieras:

• Utveckling av arbetsmarknadsarenor så som Kretsloppsparken, Resursgruppen, Trappanmfl.

• Utökad SFI-verksamhet

• Stärkt fokus på tidiga insatser

• Sommarjobb och sommaraktiviteter med integrationsperspektiv

Arbetslivsnämnden ges en investerings-ram på 1,5 mnkr för utveckling av lärande- miljöer på arbetsarenorna och inom Komvux.

Arbetslivsnämnden 60,0 mnkr (+ 2,3 mnkr)

Samhällsnämnden ansvarar för miljöarbete, fysisk planering, bygglovsfrågor, bostadsanpassnings- ärenden, mätnings- och karthantering, skog- och naturvård, strategiskt miljö- och energiarbete, miljö- och hälsoskydd samt livsmedelskontroller.

Nämnden ansvarar även för skötsel och utveck-ling av kommunens gator och parker sommar- och vintertid och har ansvar för fritids- och ung-domsverksamhet, däribland föreningsstödjande verksamhet samt drift och utveckling av kommu-nens fritids- och friluftsanläggningar. Nämnden genomför planerade åtgärder för investeringar och reinvesteringar.

I beloppet 177,0 mnkr ingår 5,4 mnkr för av-skrivningar som överförts från finansen, samt 1,1 mnkr som har överförts till kommunstyrelsen i samband med överflyttning av kostnader för översiktsplanering.

Samhällsnämnden tilldelas 177,0 mnkr vilket är oförändrat mot 2017 efter att jämförel-sestörande poster avräknats. Tilldelningen innebär att bland annat följande åtgärder finansieras:

• Genomförande av avgiftsfri/avgiftssänkt kollektivtrafik

• Utveckling av ungdomsgårdsverksamheten

• Lokal för fritidsbank

• Isbana centralt belägen

Om effektivitetsåtgärder kan ske inom angiven budgetram bör linjeförstärkning inom kollek-tivtrafiken och utveckling av anropsstyrd trafik prioriteras liksom ökade föreningsbidrag.

Samhällsnämnden ges en investeringsram på 57,5 mnkr.

• Största enskilda investeringen är järnvägsbron på Ådalsvägen med 25,0 mnkr varav 5,0 mnkr utgörtrafiksäkerhetsåtgärder

• Investeringar och reinvesteringar i gatunätet ska bl. a. möta behov som uppstår vid exploateringar av bostäder ombyggnation av E4 Älandsbro och andra byggnationer

• Gång- och cykelnät byggs ut för utveckling av sammanhängande stråk

• Investeringar planeras i anslutning till Centrumutvecklingsarbetet

• Investeringarna inom fritidssektorn beräknas till cirka 4,2 mnkr och rymmer bland annat satsning på spontanidrott utanför centralorten liksom utveckling av anläggningar i samverkan med föreningar

• 2,0 mnkr kommer att investeras i trygghets- skapande belysningsåtgärder

Samhällsnämnden 177,0 mnkr

Socialnämndens viktigaste uppgift är att på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.

Omsorg om funktionshindrade, omsorg om äldre och om individer och familjer är grundläggande. Det sker bland annat genom hemtjänst, särskilda boenden, hemsjukvård och ansvarstagande för människor med beroendeproblematik.

Nämnden har ansvarsuppgifter inom mottag-andet av asylsökande och nyanlända bl. a. genom utveckling av stödboenden.

Barnperspektivet ska genomsyra all verksamhet. Särskild kraft ska läggas på att minska sjuk- frånvaron.

Socialnämnden tilldelas 566,6 mnkr vilket är 19 mnkr mer än 2017. Tilldelningen innebär att bland annat följande åtgärder finansieras:

• Start av två nya gruppboenden med ett 20-tal nya medarbetare (13 mnkr)

• Ökad omfattning av Dagligverksamhet i nya lokaler

• Trygg hemgång permanentas (1,8 mnkr)

• Nya lokaler för Individ - och familjeomsorgen

• Fortsattfinansieringav: Nio aktivitetsledare på särskilda boenden SkolFam för familjehemsplacerade elever Matsalarna på Solbrännan och Ängecenter

Socialnämnden ges en investeringsram på 1,0 mnkr för inventarier inom verksamheten.

Socialnämnden 566,6 mnkr (+ 19 mnkr)

Skolnämnden 594,0 mnkr (+ 26,4 mnkr) Skolnämndens uppgift är att främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skolan ska också förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, grundläggande demo-kratiska värderingar, alla människors lika värde och varsam respekt för vår gemensamma miljö. Skolnämnden har ansvar för utbildningsformer från förskola till gymnasium inklusive öppen förskola, fritidshem och musik- och kulturskolan. I de aktuella åldrarna beräknas 2018 finnas 5 386 barn/ungdomar (233 fler än 2017 och närmare 600 fler än för två år sedan). Skolnämnden verkar för att erbjuda en likvärdig skola där alla elever kan utvecklas och uppnå utbildningens mål.

Skolnämnden tilldelas 594,0 mnkr vilket är 26,4 mnkr mer än för 2017. Tilldelningen innebär att bland annat följande åtgärder finansieras:

• Lärare och lokalkostnader för att möta det ökade elevantalet (+ 233 barn och elever)

• Fullföljande av planen för utveckling av kommunens skollokaler

• Ny skolledartjänst

• Ny kuratortjänst

• Ny skolskötersketjänst

• Satsning på nya digitala verktyg till medarbetare och elever

• Fortsatt arbete för giftfri skola

• Gratis blöjor i förskolan

• Fortsatt satsning på familjehemsplacerade elever genom SkolFam-projektet i samarbete med socialnämnden

• Köp av pedagogiska tjänster från Technichus

• Fortsatt utveckling för en avgiftsfri Musik- och kulturskola

Skolnämnden ges en investeringsram på 3,0 mnkr för lokalförändringar och förbättring av utomhusmiljöer.

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveckling, ekonomi och personalpolitik. Styrelsen har tillsynsansvar över alla nämnder, kommunala bolag samt Räddnings-tjänsten.

Styrelsen ansvarar även för landsbygdsutveckling, frågor om mark och vatten, bostadsplanering, trygghet, folkhälsa, internationella frågor, kontakter med myndigheter och Mittuniversitet.

Till de viktigaste verksamheterna hör näringslivs-utveckling, infrastruktur, miljömässig hållbarhet och kultur.

I beloppet ingår också 1,1 mnkr som överförts från samhällsnämnden p.g.a. ny ansvarsfördelning inom ÖP-arbetet och 350 tkr som överförts från kommunfullmäktiges budget för insatser inom demokratiarbete. I beloppet ingår också 9,0 mnkr för ökade pensionskostander för anställda i kom-munen, till betydande del baserat på lärarlöne-lyftet. De sammantagna pensionskostnaderna har under de senaste fyra åren ökat med 27 procent, från 60 till 76 mnkr.

Kommunstyrelsen tilldelas 159,0 mnkr. Tilldelningen innebär att bland annat följande åtgärder finansieras:

• Införande av Rätt till heltid

• Tillväxtstrategins förverkligande

• Fortsattbyggoffensivförbostäderoch industrimark

• Fortsatt satsning på besöksnäringen bl.a. genom Höga kusten Destinationsutveckling AB och fritidsbåtsmuseum

• Centrumutveckling

• Våldsförebyggande arbete

• Jämlikhetsarbete

• Bra företagsklimat (särskilda medel 1,0 mnkr)

• Utveckling av Sambiblioteket som mötesplats för medborgare och gäster

• Fortsatt medel för ersättningar till gode män

• Valnämndens arbete under valåret

• Förstärkt demokratiarbete

Kommunstyrelsen ges en investeringsram på 12,0 mnkr

Kommunstyrelsen 159,0 mnkr

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och beslutar bland annat om budget och kommunalskattens storlek.

Kommunfullmäktige ansvarar för högtider som Nationaldagen, Privilegiedagen med mera.

Kommunfullmäktige tilldelas en budgetram på 3,75 mnkr.

Kommunfullmäktige 3,75 mnkr

Investeringsbudget 2018Den totala investeringsvolymen förslås under 2018 uppgå till 75,0 mnkr. Den preliminärainvesteringsramen för 2019-2020 uppgår till 78,0 mnkr respektive 78,0 mnkr.

För finansiering av 2018 investeringar enligt ovan beräknas som mest 5,0 mnkr behöva tas ur kommunens likvida medel.

I ovanstående investeringsplan för 2018 finns inte kajerna inräknade. För sådana investeringar krävs separata beslut med medelstilldelning.

För att kommande år kunna genomföra investeringar på höga nivåer krävs endera betydande årliga utfall eller upplåning.

Investeringar Budget Plan Plan Tot

(mnkr) 2018 2019 2020 2018-2020

Kommunstyrelsen 12,0 12,0 12,0 36,0 Arbetslivsnämnden 1,5 1,0 1,0 3,5 Samhällsnämnden 57,5 60,5 60,5 178,5 Socialnämnden 1,0 1,5 1,5 4,0

Skolnämnden 3,0 3,0 3,0 9,0

Summa 75,0 78,0 78,0 231,0

Så här har vi jobbat med budgetenArbetet med 2018 års budget inleddes i decem-ber 2016. Till grund för budgetarbetet ligger bland annat det av kommunfullmäktige antagna Reglementet för Ekonomistyrning, det vill säga det dokument som anger de grundläggande spelreglerna för ekonomiarbetet.

Kommunstyrelsen fastställde direktiv för budget-arbetet den 29 december 2016 där en preliminär budgetram angavs för varje nämnd. Beloppen i denna ram var identiska med de belopp som tilldelades nämnder för 2017.

Den 9 februari hölls en första budgetkonferens där förvaltningsledningarna presenterade förut-sättningar för den kommande budgetprocessen. Arbetet i de olika nämnderna med att utforma en budget inom den preliminärt tilldelade ramen har sedan skett i samverkan mellan politiker och tjänstemän.

Nämnderna inlämnade till den 28 april sina förslag till nämndsbudgetar och äskanden utöver ram som antagits av respektive nämnd. Det visade sig att nämndernas sammantagna önskningar utöver ram utgjorde drygt 92 mnkr. Överlägg-ningar har därefter skett med de enskilda nämn-derna för fördjupad dialog om nämndernas ekonomiska utmaningar och möjligheter.

Den 12 maj hölls en budgetkonferens med budgetberedningen, vilken utgörs av ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott och represen-tanter från de politiska partier i fullmäktige som ej är representerade i arbetsutskottet. Vid budget-konferensen presenterade nämnderna och förvalt-ningarna sina preliminära budgetberäkningar.

Nämndbudgetarna har fackligt förhandlats innan respektive nämnd antagit budgeten. Föreliggan-de förslag till budget framläggs av den politiska majoriteten i kommunstyrelsen.

Budget är en beräkning av högsta möjliga kostnadI arbetet med budget har i samtal med varje nämnd tydliggjorts att budgetramen är ett tak, det vill säga en bestämning av högsta möjliga kostnader för verksamheterna. Likaledes har betonats att ambitionen i nämnd/förvaltning inte ska vara att förbruka alla medel som anvisats för genomförande av den förväntade insatsen.

Tvärtom är det önskvärt att nämnd/förvaltning kan göra aktiviteter till lägre kostnad - och där-med leverera ett överskott för verksamhetsåret. Sådant uppskattas och ger ökade förutsättningar för framtida medelstilldelning. Av kommunens ekonomistyrningsregler framgår också vad som i övrigt gäller för nämndernas ekonomiska hante-ring av tilldelade medel.

Ekonomiska utsikter ur nationellt och kommunalt perspektiv(Utdrag ur SKL:s ekonomirapport, chefsekonomens slutsatser, konjunk-turinstitutets prognos samt Handels-bankens makroanalys.)Högkonjunkturen i den svenska ekonomin förstärks under 2017 och 2018. En robust åter-hämtning i OECD-länderna ger draghjälp åt den svenska exporten som blir en viktig drivkraft för tillväxten.

Högkonjunkturen syns även på arbetsmarknaden och sysselsättningen för framförallt utrikesfödda. Kärninflationen är fortfarande låg och riksbanken flaggar för ränteökningar tidigast tredje kvartalet 2018.

Kommunernas resultat 2016 var ett av de starkas-te någonsin trots att kostnaderna ökade ovanligt kraftigt. Landstingets sammantagna resultat når däremot inte upp till god ekonomisk hushåll-ning, vilket innebär att det kommer att finnas ett behov av att höja landstingsskatten framöver. Detta minskar kommunernas möjligheter att öka kommunalskatten.

De närmaste tre åren kommer den kraftiga ök-ningen av antalet barn och äldre fortsätta. Fram till 2020 kommer ett gap uppstå mellan under-liggande intäkter och kostnader på 40 miljarder kronor om verksamheten utvecklas som hittills. Detta är inte hållbart. Gapet måste täckas och troligen genom en kombination av olika åtgärder. SKL uppmanar till ökad användning av ny teknik, det vill säga digitalisering och effektivisering. Kostnadsminskningar via rationaliseringar eller rena besparingar är tänkbara. Statens ekonomi är god och det finns utrymme att kraftigt öka det

generella statsbidraget. Den viktigaste insikten är att sämre tider väntar och att fokus riktas mot effektiviseringar.

Lägre tillväxt är att vänta under åren 2018-2019. BNP växer långsammare och sysselsättningen beräknas öka betydligt svagare jämfört med de senaste åren. Detta medför att skatteunderlags- utvecklingen blir svagare.

Statliga kostnader övertas av kommunerJust nu har staten höga kostnader för att hantera det stora antalet asylsökande som under 2015 uppgick till 163 000 personer varav 70 000 barn. Antalet asylsökande väntas minska vilket lättar trycket på de statliga kostnaderna. I takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd övergår en stor del av ansvaret till kommuner och landsting som därmed får en ökad ekonomisk belastning.

InflationenKommer riksbanken att föra en åtstramande politik och sluta stödköpa obligationer och höja räntan från tredje kvartalet 2018? Bankerna spår att räntan kommer att vara noll år 2019, men eftersom Sverige är en liten och öppen ekonomi som i hög grad påverkas av omvärlden är situatio-nen mycket oviss. Troligen kommer omvärlden att vänta längre än Sverige med åtstramningar vilket innebär stärkt krona.

RäntelägetRiksbanken har sänkt sin styrränta till att vara minus 50 punkter vilket gör det gynnsamt att låna pengar. Riksbanken har dessutom beslutat köpa statsobligationer för 30 miljarder kronor. Därmed minskas risken för att valutan stärks.

Detta är betydelsefullt för Härnösandshus som har huvuddelen av kommunkoncernens skulder

Omvärldsanalys

till kreditinstitut. Kommunen har också lyckats ta lån till minusränta vilket kan ses som en historisk händelse i Härnösands kommun. Tillståndet kan fortsätta kommande år beroende på riksbankens försiktiga inställning till att höja räntan. Däremot påverkas kommunens pensionsskuld negativt av minskad styrränta.

Tidigare lånade kommunen från banksektorn, men idag sker i princip all upplåning från Kommuninvest. Det riskpåslag som Kommunin-vest får betala för sin upplåning motsvarar idag den ränta banksektorn erbjuder. I praktiken inne-bär detta att det spelar mindre roll från vilken aktör kommunen gör sin upplåning.

Kommunen har efter beslut av kommunfull- mäktige gått in med full medlemsinsats i Kom-muninvest vilket innebär att eventuella återbä-ringar kan förbättra kommunens resultat. Nya förslag på regelverk för bankerna kan innebära att kommunerna måste lägga in ytterligare medel till bolaget.

Summan av skatter och statsbidrag väntas för Härnösands kommun öka från 1 499 miljoner kronor år 2017 till 1 588 miljoner kronor år 2018. Detta baseras på SKL:s prognos i maj 2017. Den påverkas av ändringar i konjunkturen, kom-munens befolkningsutveckling, beslut i kom- mande statsbudgetar samt av ändrade utfall i utjämningssystemen.

Socialnämnden som ansvarar för äldre- och handikappomsorg samt individ- och familje- omsorg har brutit trenden av budgetunderskott. Nämnden har de senaste åren visat ett positivt årsutfall och prognosen för kommande år är att socialnämnen står inför tuffa utmaningar.

Skolnämnden har fått ökade volymer av barn och detta innebär nya utmaningar i form av ett ökat behov av ändamålsenliga lokaler. Dessutom innebär den ökade volymen att det blir svårt att finansiera verksamheten inom befintlig bud-getram.

Mellersta Norrlands PensionsstiftelsePlaceringarna inom stiftelsen hanteras av två svenska banker; Nordea och Handelsbanken.

Stiftelsens stadgar och placeringspolicy är omarbetade och godkända av Länsstyrelsen och

Finansinspektionen. Pensionsstiftelsen har haft en god utveckling på placerade medel de senas-te åren men 2016 förvaltades stiftelsen väldigt aktsamt och portföljen ökade med ca 3 miljoner kronor. Det senaste året har stiftelsen haft stor del av sina tillgångar likvida på grund av den relativt stora risken på markanden.

De ansträngningar som under många år gjorts för att bredda näringslivet och stimulera tjänste-sektorn har i många stycken varit framgångsrika. Härnösand är idag en företagstät kommun med en stark utveckling. Det bådar gott inför framti-den att stora strukturella grepp redan är tagna.

Härnösand, liksom länet och regionen, påverkas självklart av globala trender och utvecklings-mönster. Företagen och arbetsplatserna är på gott och ont en integrerad del av den pågåen-de globaliseringen. Näringslivet och regionens invånare är i ökande grad berörda av beslut och förutsättningar som inte går att påverka lokalt eller regionalt.

En global trend är att företagens och människor-nas rörlighet ökar. Företag är inte längre bundna

till en viss plats och människor inte knutna till en viss arbetsgivare. Avgörande för ett företags loka-lisering är inte längre lokala råvarutillgångar och arbetskraftsutbud. Ungdomar bor inte kvar lika länge i sina födelseorter och äldre är mer flexibla i valet av bostadsort.

Detta är en utmaning såväl som en möjlighet för kommunen. Det handlar därför inte bara om att erbjuda lokaler och etableringsmark. Att skapa en plats där människor trivs och vill leva är minst lika viktigt.

Det är också viktigt att Härnösands medborga-re känner sig delaktiga och ansvariga och kan betrakta kommunens vision att bygga en hållbar framtid som en effektiv, levande och verklighets-nära vision. Målet är att Härnösand ska utvecklas som en attraktiv central ort i norra Sverige som står stark inför framtidens utmaningar. Utgångs-punkterna är hållbar utveckling, innovation, kunskap och företagande.

Härnösands kommuns investeringar är en sats-ning på framtiden. Investeringsnivån har ökat under de senaste åren och strategiskt motiverade satsningar har gjorts för att långsiktigt förstärka kommunens attraktionskraft och för att stödja en kommande tillväxt. För vissa större insatser så som Västra kanalbron och Härnösand Hästsport Arena har upplåning varit en nödvändig del av finansieringen.

Investeringsnivån för 2018 har anpassats till kom-munens förmåga att genomföra insatserna utan behov av nyupplåning. Denna investeringsplan ska ses som en grundplan. I det läge ytterligare större investeringar bedöms väsentliga för utvecklig av kommunens infrastruktur måste finansieringen av sådana insatser övervägas i varje enskilt fall.

Resultat och kapacitetAspekten resultat visar på det budgeterade resultatet och dess orsaker. Resultat som är mindre än1 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning ökar obalansen och är en tydlig varningssignal. Marginalen för att hålla en nivå ovanför 1 procentsgränsen krymper kommande år.

Senaste beskedet från skattesnurran i kombination med nämndernas ökade driftskostnader ger ett budgeterat resultat på 20,0 mnkr vilket motsvarar 1,26 procent av skatter och bidrag.

Kommunens budgetKommunens intäkter budgeteras 2018 öka med 58,3 mnkr, varav skatteintäkterna (allmän kommunalskatt) utgör 20,0 mnkr och de generella statsbidragen och utjämning 38,3 mnkr.

Kommunens kostnader budgeteras öka med 67,3 mnkr, varav verksamheternas kostnader (nämnderna) utgör 61,6 mnkr.

Årets resultat Utfall Budget Budget Plan Plan

2016 2017 2018 2019 2020

Resultat mnkr 15,0 30,0 20,0 20,0 20,0

Procent av skatter, generella bidrag och utjämning 1,02 1,94 1,26 1,22 1,18

Resultaträkning Budget Budget Budget Plan Plan

(mnkr) 2016 2017 2018 2019 2020

Skatteintäkter 1 134,0 1 172,0 1 192,0 1 234,0 1 278,0

Statsbidrag 336,0 372,0 396,0 403,0 412,0

Flyktingmedel 2015 0,0 20,7 20,7 0,0 0,0 Flyktingmedel 2016 0,0 22,9 37,2 30,2 23,2

Finansiella intäkter 20,0 6,5 5,5 5,5 5,5

Summa intäkter 1 490,0 1 594,1 1 651,4 1 672,7 1 718,7

Finansiella kostnader -24,0 -26,0 -26,0 -26,0 -26,0 Avskrivningar -33,0 -39,3 -45,0 -55,0 -60,0 Skattesänkning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Verksamhetens kostnad -1 418,0 -1 498,8 -1 560,4 -1 571,7 -1 612,7

Summa kostnader -1 475,0 -1 564,1 -1 631,4 -1 652,7 -1 698,7

Resultat 15,0 30,0 20,0 20,0 20,0

Nämnderna har de senaste åren fått utökad verksamhet till följd av ett ökatinvånarantal, mest kännbart blir detta för socialnämnden och skolnämnden.Socialnämndens ram ökar med 19,0 mnkr och skolnämndens med 26,4 mnkr.

Kommunstyrelsens planerade investeringar fördelat per investeringsform.

Nämndernas ramar Utfall Budget Budget

(mnkr) 2016 2017 2018

Kommunfullmäktige 3,7 4,1 3,8

Kommunstyrelsen 121,8 148,9 159,1 Arbetslivsnämnden 41,0 57,7 60,0 Samhällsnämnden 149,9 172,9 177,0 Socialnämnden 529,0 547,6 566,6

Skolnämnden 516,5 567,6 594,0

Summa 1 361,9 1 498,8 1 560,4

InvesteringarFör att klara en självfinansiering av investeringarna får investeringarna inte vara högre än det sammanlagda beloppet av resultat och avskrivningar. Kommunens budgeterade investeringar uppgår 2018 till 75,0 mnkr.

Kommunstyrelsen Utfall Budget Budget Plan Plan

(mnkr) 2016 2017 2018 2019 2020

Investeringsmedel 3,7 2,8 3,0 3,0 3,0 Internbank 7,8 4,0 5,0 5,0 5,0 Exploateringar 2,6 2,0 3,0 3,0 3,0 Kultur 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0

Ridsportanläggning 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 16,7 9,8 12,0 12,0 12,0

Investeringar Budget Plan Plan Tot

(mnkr) 2018 2019 2020 2018-2020

Kommunstyrelsen 12,0 12,0 12,0 36,0 Arbetslivsnämnden 1,5 1,0 1,0 3,5 Samhällsnämnden 57,5 60,5 60,5 178,5 Socialnämnden 1,0 1,5 1,5 4,0

Skolnämnden 3,0 3,0 3,0 9,0

Summa 75,0 78,0 78,0 231,0

BalansräkningDet egna kapitalet i budget 2018 ger en soliditet på 14 procent. De kortfristiga skulderna på 420,0 mnkr överstiger omsättningstillgångarna på 160,0 mnkr, vilket innebär att likviditeten inte räcker till att betala de skulder som löper ut under 2018.

Den långfristiga skulden sjunker med 90,0 mnkr till 2018 på grund av att flera lån inför budget 2017 planerades att omklassificeras från kortfristiga till långfristiga. Detta har sedan omvärderats och en fortsatt hög amorteringstakt planeras kvarstå.

Fred Nilsson Kommunstyrelsens ordförande (S)

Karin FrejaröKommunstyrelsens vice ordförande (MP)

Ingrid NilssonMajoritetföreträdare (V)

Balansräkning Utfall Budget Budget Plan Plan

(mnkr) 2016 2017 2018 2019 2020

Anläggningstillgångar 773,1 820,0 848,0 871,0 889,0

Omsättningstillgångar 178,7 220,0 160,0 165,0 165,0

Summa tillgångar 951,8 1 040,0 1 008,0 1 036,0 1 054,0

Eget kapital -187,3 -170,0 -143,0 -120,0 -103,0 Avsättningar 623,0 690,0 701,0 701,0 701,0 Långfristiga skulder 29,9 120,0 30,0 30,0 30,0

Kortfristiga skulder 486,2 400,0 420,0 425,0 426,0

Summa skulder och eget kapital 951,8 1 040,0 1 008,0 1 036,0 1 054,0