LICENTIATE THESIS

Institutionen för Väg- och vattenbyggnadAvdelningen för Geoteknik

2003:46 • ISSN: 1402 - 1757 • ISRN: LTU - LIC - - 03/46 - - SE

2003:46

Bo Svedberg

Miljögeotekniskt bedömningssystem– Applikation på väg- och järnvägsbyggnadsmaterial

PROJEKT - MGB

Modell för miljögeoteknisk bedömningav väg- och järnvägsbyggnadsmaterial

Sammanställning;

Licentiatavhandling

Institutionen för väg- och vattenbyggnad Luleå Tekniska Universitet

2003-09-15

Bo Svedberg Josef Mácsik

Sven Knutsson

II

FÖRORD

Material som används vid väg- och järnvägsbyggnad påverkar och samverkar med den omgivande mark- och vattenmiljön. Att klarlägga och värdera denna påverkan såväl kvantitativt som kvalitativt är av central betydelse för att på ett säkert och bra sätt kunna nyttja material såväl nya som klassiska geologiska material. I denna avhandling beskrivs en miljögeoteknisk modell för att göra en platsspecifik klassificering av olika ban- och vägkonstruktioner och där ingående material.

Arbetet har genomförts vid Luleå tekniska universitet Institutionen för Väg- och Vattenbyggnad under ledning av Sven Knutsson och med handledning av Josef Mácsik, Scandiaconsult. Projektet har finansierats av Vägverket och Banverket och har följts av en styr- och en referensgrupp. Styrgruppen har bestått av Åsa Lindgren, Vägverket och Malin Kotake, Banverket. Jan Christiansson, Naturvårdsverket, Per Olsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Mark Elert, Kemakta, Jan Hartlén, JH Geoconsulting har medverkat i projektets referensgrupp. Det har varit ett spännande arbete där vi haft många, långa och framför allt kreativa diskussioner. Deras intresse att delta i och följa projektet har därför varit av stor betydelse för resultatet. Till samtliga deltagare vill jag därför passa på att här framföra mitt varma tack.

III

ABSTRACT

Materials used in road- and railroad construction have an effect on, and interacts, with the surrounding environment. To enable an environmentally sound use of materials (chrushed rock, gravel as well as industrial by-products) it is of utmost importance to demonstrate and evaluate this effect quantitatively as well as a qualitatively. Unfortunately, there is no uniform system, with a broad acceptance available in Sweden today to make this type of geoenvironmental assessments. This creates a situation where a broad variety of criteria, standpoints and opinions are used, which makes assessments for different solutions difficult. Thus, they are almost impossible to compare with each other.

In this licentiate thesis, a model for a uniform geoenvironmental assessment, of emissions from granular materials used in road- and railroad constructions, is presented. The proposed model represents the first part, focusing on emissions, of the project “geoenvironmental assessment of road- and railroad constructions”. The objective is to present a uniform system for geoenvironmental assessment and to promote environmentally sound solutions of road- and railroad constructions.

The proposed model is site-specific and evaluates materials regardless of their origin. The tool is divided into three parts, step 1- Filter, step 2-Characterisation and step 3-Standpoint. In the first step, filter, materials such as hazardous wastes are filtered out. Materials that are classified as “green materials” can be used directly in the continued assessment. Materials not classified as green or red are assessed on criterias such as usefulness, quality assurance and used quantities. Materials fulfilling these criteria will be classified as “yellow materials” and will together with green materials be accepted for an continued assessment in the following steps. In the second step, characterisation,the transport of substances is described, based on the characteristics of site specific solution. The solution includes the use (road- and railroad construction) and the surrounding environment. In the final step, standpoint, an evaluation is carried out. This is based on a comparison of a described transport picture of substances with a specification of requirements. Finally, the proposed technical solution is classified in a green, yellow or a red solution, where:

“Green solutions” are associated with an insignificant effect on the environment and are considered acceptable to human health and the environment.

“Yellow solutions” are associated with a small effect and requires additional arguments or criteria prior to an acceptance.

“Red solutions” are considered as not applicable.

The study of the model shows, that it is usually of utmost importance to gather information regarding the use, as well as of the surrounding environment to be able to perform an assessment of emissions. This information is required even when so called traditional materials, such as crushed rock, gravel, etc, are used.

IV

The model sets a clear focus on substances that can be emitted and transported into the surrounding environment during the life time of the construction. The classification also considers the future closure of the construction and handles questions such as materials left behind, reuse or landfilling.

As the model is being practiced, green solutions will be established, and therefore the need of assessments will be reduced in the future. The proposed filter will be easy to use and therefore, it will be used also by non-specialists. On the other hand, the two following steps, characterisation and evaluation, should be carried out by specialists, and they require expertise competence, especially regarding hydrogeology, chemistry and civil engineering.

V

SAMMANFATTNING

Material som används vid väg- och järnvägsbyggnad påverkar och samverkar med den omgivande mark- och vattenmiljön. Att klarlägga och värdera denna påverkan både kvantitativt som kvalitativt är av central betydelse för att på ett säkert och bra sätt kunna nyttja traditionella material och nya som till exempel industriella restprodukter. Tyvärr saknas det i Sverige idag ett enhetligt system med bred acceptans för att göra denna typ av bedömningar för väg- och järnvägsbyggnadsmaterial. Detta är olyckligt då det gör att kriterierna eller argumenten vid materialval skiljer sig åt från fall till fall. I denna avhandling beskrivs en miljögeoteknisk modell för enhetlig värdering av emissioner från material i väg- och bankonstruktioner. Modellen utgör en del i "Projekt MGB" vars övergripande syfte är att utarbeta ett enhetligt bedömningssystem för denna typ av material.

Den föreslagna miljögeotekniska modellen är platsspecifik, beaktar material oavsett dess ursprung och delas in i tre steg; steg 1-Filter, steg 2-Karaktärisering och steg 3-Ställningstagande. I det första steget ”filtreras” direkt olämpliga material bort, ”röda material”, som till exempel farligt avfall och material som saknar dokumentering av egenskaper. Samtidigt ska också ”gröna material” som inte ska beläggas med restriktioner kunna användas direkt i en fortsatt bedömning. De material som klarar filterkriterier relaterade till bland annat nytta, mängd och kvalitetssäkring betraktas som ”gula material” och blir aktuella för fortsatt bedömning. I det andra steget beskrivs en transportbild baserad på en karaktärisering av lösningen, det vill säga användningen (ban- eller vägkonstruktionen) och omgivningen. Vid ställningstagandet, i det tredje steget, sker sedan en värdering av den studerade lösningen mot en kravspecifikation som underlag för en klassificering i grön, gul eller röd lösning, där:

Gröna lösningar är förknippade med obetydlig effekt och betraktas som acceptabla med avseende på människors hälsa och miljö. Gula lösningar förknippas med ringa effekt och erfordrar kompletterande kriterier som till exempel resurshushållning och ekonomi innan den eventuellt kan accepteras.Röda lösningar betraktas som direkt olämpliga.

Studien av modellen visar att det är centralt att inhämta information avseende såväl användningen som omgivningen för att klassificera olika lösningar. Detta gäller inte minst information avseende traditionella material (krossat berg, morän, mm) och speciellt information avseende omgivningens mark- och vattenkemi. Modellen lägger tydligt fokus på de ämnen som kan frigöras och transporteras till omgivningen under anläggningens drifttid. Klassificeringen bör också kompletteras med krav relaterade till kvarlämning, återbruk eller deponering av material. Allt eftersom modellen används kommer gröna lösningar att identifieras och därmed reduceras behovet av nya bedömningar. Det inledande filtret är enkelt att tillämpa och kommer att kunna nyttjas av många aktörer även av icke-specialister. De fortsatta stegen, karaktärisering och ställningstagande, har karaktären av ett expertsystem där kompetens inom anläggningsteknik, kemi och hydrogeologi kommer att vara särskilt viktig.

VI

AVHANDLINGEN

Avhandlingen som helhet består av en sammanhållande del som sammanfattar 5 tekniska rapporter och 2 artiklar. Dessa är:

Svedberg et al (2002a): Modell för miljöteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial, Inventering. Teknisk rapport 2002:15, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

Svedberg et al (2002b): Inventering; Definitioner, Samhällets mål och styrmedel, Avgränsning. Teknisk rapport 2002-09-15, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

Svedberg et al (2002c): Ämnestransport i mark, Omgivning. Teknisk rapport 2002-09-16, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

Svedberg et al (2003a): Modell för miljöbedömning av korniga material. Artikel i Bygg- och Teknik, Nr 1/2003, s 66-69.

Svedberg et al (2003b): Teori. Teknisk rapport 2003-03-03, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

Svedberg et al (2003c): Geoenvironmental assessment of road- and railroadbuilding materials. The 5th International Conference on the Science and Engineering of Recycling for Environmental Protection, San Sebastián, Spain, 4-6 June 2003. Bilaga 2.

Svedberg et al (2003d): Studie av modell, Teknisk rapport 2003-08-29. Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

VII

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD................................................................................................................................................... II

ABSTRACT .............................................................................................................................................III

SAMMANFATTNING..............................................................................................................................V

AVHANDLINGEN..................................................................................................................................VI

INNEHÅLLSFÖRTECKNING............................................................................................................ VII

1. INTRODUKTION............................................................................................................................ 1

1.1. SYFTE ........................................................................................................................................ 21.2. METOD / TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ................................................................................................ 21.3. AVGRÄNSNING .......................................................................................................................... 41.4. MILJÖBEDÖMNING..................................................................................................................... 4

2. MILJÖGEOTEKNISK BEDÖMNING ......................................................................................... 8

2.1. BEDÖMNINGSMODELLER ........................................................................................................... 92.2. ANGREPPSSÄTTET.................................................................................................................... 102.3. FILTER..................................................................................................................................... 132.4. KARAKTÄRISERING ................................................................................................................. 162.5. STÄLLNINGSTAGANDE............................................................................................................. 25

3. DISKUSSION / SLUTSATSER .................................................................................................... 29

4. ALLMÄN DISKUSSION .............................................................................................................. 33

5. FORTSATTA ARBETEN ............................................................................................................. 37

6. ORDLISTA..................................................................................................................................... 38

7. REFERENSER............................................................................................................................... 41

BILAGOR

1- Tabeller; Steg 1-Filter, Steg 2-Karaktärisering, Steg 3-Ställningstagande.

2- Artikel; Geoenvironmental assessment of road- and railroadbuilding materials, Svedberg et al (2003c).

1

1. INTRODUKTION

Materialförsörjning - den övergripande problematiken

Materialförsörjningen till det svenska mark- och anläggningsbyggandet utgörs primärt av jungfruliga material som krossat berg och olika jordmassor. Produktionen av ballast, krossat berg, naturgrus och morän uppgår till ca 70 miljoner ton årligen. Till detta tillkommer de övriga jord- och schaktmassorna som nyttjas i byggande, den årligen uppkomna volymen är dock svår att fastställa. Sedan en längre tid, minst 20 år har omfattande forskning och utveckling rörande industriella restprodukter utan att ianspråktagandet av dessa material har ökat nämnvärt. Det finns dock undantag som till exempel masugnsslagg som mer eller mindre regelmässigt använts i byggande sedan länge, Lindgren (2003). Återvunnen och krossad betong är ett ytterligare exempel där praxis etablerats och materialet nyttjas allt mer. En viktig orsak till den låga nyttjandegraden av alternativa material är den goda tillgången på traditionella material. Den sammanlagda mängden av alternativa material (askor, gummi, slagg, m fl), oräknat det gråberg som uppkommer vid gruvverksamhet, är betydligt mindre än den mängd traditionella ballastmaterial som produceras i byggindustrin. Lokalt kan dock "produktionen" av restmaterial vara betydande.

Under början av 1990-talet intensifierades den svenska miljöpolitiken vilket bland annat ledde till att tydligare mål avseende återbruk och återvinning presenterades och att ny miljö- och avfallslagstiftning togs fram. Verksamhetsutövares miljömedvetenhet ökade och miljöargument infördes som en naturlig del i den operativa verksamheten. Inte minst lagen om skatt på deponering av avfall har medfört ett tydligt incitament att reducera uppkomsten av avfall, eller att hitta alternativa avsättningar för industriella restmaterial inom mark- och anläggningsbyggande. Detta har medfört ett ökat tryck på att miljömässiga materialval ska säkerställas i byggprocessen.

För byggvaror finns det flera exempel på hjälpmedel och verktyg för att göra miljövärderingar. Däremot saknas det ett enhetligt system med bred acceptans för att göra denna typ av bedömningar för väg- och järnvägsbyggnadsmaterial. Detta är olyckligt då det gör att kriterierna eller argumenten skiljer sig åt från objekt till objekt, mellan län och län och att de ibland är av rationell, och andra gånger av emotionell karaktär.

2

1.1. Syfte

I denna avhandling beskrivs en miljögeoteknisk modell för platsspecifik värdering av emissioner från väg- och bankonstruktioner och material som ingår där. Målsättningen är att modellen ska leda till miljömässiga materialval, att bedömningar blir enhetliga och jämförbara samt att modellen ska kunna nyttjas tidigt i byggprocessen.

Genom enkla och strukturerade anvisningar ger modellen användaren stöd för att karaktärisera en väg- och bankonstruktion liksom ingående material tillsammans med en karaktärisering av omgivningen där konstruktionen ska byggas. I en kravspecifikation beskrivs vad som ska värderas som underlag för en klassificering av den aktuella lösningen. Klassificeringen sker i grön, gul och röd lösning. En grön lösning är förknippad med obetydlig effekt på människors hälsa och miljön.

Modellen som beskrivs i denna avhandling är tänkt att nyttjas av Banverket och Vägverket. Den utgör en del i rubricerat "projekt MGB" vars övergripande syfte är att utarbeta ett enhetligt bedömningssystem där också kompletterande argument som naturresurser, energi och ekonomi, m fl ska kunna värderas för en helhetsbedömning.

1.2. Metod / Tillvägagångssätt

De frågeställningar som aktualiseras vid ett materialval är mångfacetterade och spänner över ett stort antal olika områden. En viktig ansats i detta arbete har varit att god kunskap finns inom de flesta områdena men att det är möjligheten att använda och sortera i denna mångfald av information och frågeställningar som underlag för en bedömning som är svår.

Projektet är genomfört i etapper. I den första etappen ”Inventering” har andra bedömningsmodeller och centrala aspekter för en miljögeoteknisk bedömning identifierats. I etappen ”Teori” har de relevanta aspekterna sedan beskrivits och använts som underlag för att ge ett förslag på angreppssätt för utformning av modellen. Baserat på det föreslagna angreppssättet har sedan en ”Studie av modell” genomförts i en tredje etapp med samma namn. De rapporter och artiklar som ingår i den föreliggande avhandlingen sammanfattas kortfattat nedan i kronologisk ordning:

Etapp 1- Inventering

Svedberg et al (2002a): Modell för miljöteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial, Inventering. Teknisk rapport 2002:15, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet. Rapporten beskriver bedömningssystem och modeller för bedömning av material i mark- och anläggningsbyggande i Norge, Finland, Holland och Danmark samt näraliggande modeller (till exempel förorenad mark) i Sverige.

3

Svedberg et al (2002b): Inventering; Definitioner, Samhällets mål och styrmedel,Avgränsning. Teknisk rapport 2002-09-15, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet. Rapporten behandlar definitioner, preciserar projektets avgränsning och studerar huruvida mål och lagstiftning, primärt kring avfall och vatten, kan påverka utformningen av modellen.

Etapp 2- Teori

Svedberg et al (2002c): Ämnestransport i mark, Omgivning. Teknisk rapport 2002-09-16, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet. Rapporten behandlar förutsättningar för ämnestransport med vatten på konceptuell basis.

Svedberg et al (2003a): Modell för miljöbedömning av korniga material. Artikel i Bygg- och Teknik, Nr 1/2003, s 66-69. Artikeln beskriver projekt MGB i sin helhet vid det aktuella tillfället.

Svedberg et al (2003b): Teori. Teknisk rapport 2003-03-03, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet. Rapporten sammanfattar dagens kunskap och föreslår ett angreppssätt för modellen.

Etapp 3- Studie av modell

Svedberg et al (2003c): Geoenvironmental assessment of road- and railroadbuilding materials. The 5th International Conference on the Science and Engineering of Recycling for Environmental Protection, San Sebastián, Spain, 4-6 June 2003. Artikeln beskriver modellen och det föreslagna angreppssättet inför etappen studie av modell. Bilaga 2.

Svedberg et al (2003d): Studie av modell, Teknisk rapport 2003-08-29. Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet. Rapporten beskriver angreppssättet, föreslår en kravspecifikation och gör en fallstudie.

Etapp 4- Sammanställning

Sammanställning och syntes av arbetet sker i föreliggande avhandling. I de fortsatta kapitlen beskrivs modellen baserat på resultat och erfarenheter från arbetet. Avslutningsvis förs en diskussion och förslag på fortsatta arbeten ges.

Avhandlingen är fristående och omfattar resultat och slutsatser från olika etapper i projektet. I ett separat kapitel i avhandlingen finns en ordlista där vissa termer förklaras som stöd för läsaren. Avhandlingen kan ses som en vägledning för en miljögeoteknisk bedömning där delrapporterna kan användas som stöd för vissa frågeställningar.

4

1.3. Avgränsning

Vid en miljögeoteknisk bedömning är det en mångfald av frågeställningar som aktualiseras, såväl avseende kvantitativa bedömningsgrunder som av mera kvalitativa grunder. Genom att diskutera ett antal frågeställningar har projektets avgränsning preciserats till att behandla miljötekniska aspekter, primärt emissioner, från material och/eller lösningar under en viss tid, se Svedberg et al (2002b). Modellen gör vidare en platsspecifik värdering. Tiden för konstruktionens användning avser väg- eller bankonstruktionens tekniska livslängd men ska anpassas till transportbilden och dess tillstånd.

1.4. Miljöbedömning För att bygga, driva och underhålla anläggningar som vägar, järnvägar, broar och tunnlar används olika material och lösningar för att åstadkomma en avsedd funktion. Materialen påverkar miljön i flera skeden, såväl vid uttag av råvaran, tillverkning och vid utförande av en väg- eller bankonstruktion, som under tiden för dess nyttjande i konstruktion. Miljöpåverkan till följd av materialvalet för tiden efter dess nyttjande är ytterligare en viktig aspekt. Av detta följer att det är många frågeställningar som aktualiseras i samband med materialval. På något sätt ska alla dessa aspekter samvägas och värderas. Av Figur 1 framgår att det bland annat är kriterier och argument rörande:

Påverkan på mark, vatten och luft samt människors hälsa och miljö. Emissioner från material och konstruktioner. Miljötekniska egenskaper och geotekniska egenskaper hos materialet. Funktion hos lösningen, dimensionering och utförande, kvalitet. Drift- och underhållsaspekter. Naturresurshushållning och energi. Samhällsnytta, ekonomi och juridik.

Figur 1: Exempel på frågeställningar som aktualiseras i samband med materialval i relation till en miljögeoteknisk bedömning, Efter Svedberg et al (2002a).

5

Denna mångfald av frågeställningar vid ett materialval gör att kriterierna och argumenten för en värdering av material varierar mycket. Det är också svårt att vikta kriterier av olika slag, till exempel värdera emissioner från ett material mot energihushållning eller naturresurshushållning. Människors oro och avfallsbegreppet leder till argument av mer emotionell karaktär som många gånger är svåra att bemöta med rationella argument som till exempel låga emissioner eller goda tekniska egenskaper. Det är inte heller enkelt att motivera att det bästa alternativet för ett material ur ett miljöperspektiv är att använda det i byggande där det sedvanliga alternativet varit en deponering av materialet.

Rogbeck (2003) föreslår att miljöbedömningen kan betraktas som en värdering av en kvot mellan olika kriterier och argument. I Sverige saknas det dock ett bedömningssystem med allmän acceptans för att göra miljöbedömningar i samband med materialval i mark- och anläggningsbyggande. Å andra sidan kan man säga att Sverige idag har en allmän och vedertagen praxis för traditionella material som lett till en överlag låg nyttjandegrad av alternativa material. Det finns dock flera exempel på system som tillämpas i samband med materialval i byggnader.

Värdering av emissioner - den svåra uppgiften att ta ställning

Vid en studie av hur Vägverket hanterat alternativa material i ca 30 olika objekt visade det sig snabbt att basen för de värderingar som gjorts varierade stort, Visser (2003). I de flesta fall var de alternativa materialen väl karaktäriserade till skillnad från de traditionella materialen som ingick i konstruktionen. Förhållandena i omgivningen var endast undantagsvis beskrivna. I många fall saknades en dokumenterad miljöbedömning. Där det fanns en bedömning dokumenterad så varierade kriterierna och argumenten mellan de olika objekten. I andra fall fördes ett resonemang kring emissioner där riktvärden för förorenad mark, egenskaper hos traditionella material eller bakgrundshalter användes för att göra värderingar. Just emissioner från material förefaller vara det kanske mest omdiskuterade kriteriet eller argumentet i samband med materialval.

I brist på allmänt accepterade kriterier eller argument används de närmast tillgängliga absoluta tal som underlag för värderingar. I projekt MGB är en utgångspunkt att alla material påverkar, Svedberg et al (2002b), och att de ska bedömas oavsett dess ursprung. Att alla material ger upphov till en miljöpåverkan påvisas bland av Tossavainen (2000) som visar att den gängse uppfattningen om traditionella material som jungfruliga och varande ”ren jord” inte alltid är relevant. I Figur 2 ges ett exempel med avseende tillgängligheten av ämnen hos en rad olika material. Figuren visar hur svårt det är att göra jämförelser då storleken på emissioner från vissa material är högre för vissa ämnen och lägre för andra. Det vill säga, hur ska en värdering göras där till exempel emissionerna av kvicksilver är större för ett material men att bly frigörs i större utsträckning från ett annat material.

6

Tillgänglig halt

0,001

0,01

0,1

1

10

100

1000

10000

Cu Hg Pb Cd Al Zn S

Ämnen

Tillgänglig halt [mg/kg TS]

Material 1

Material 2

Material 3

Material 4

Material 6

Figur 2: Jämförelse av tillgänglig halt av vissa ämnen hos olika material, såväl traditionella som sk alternativa material.

En vanlig grund för värdering är de riktvärden som gäller för förorenad jord och kriterier för deponering av avfall. Dessa grunder är måhända enkla att använda och de enda som finns enkelt tillgängliga, men det är viktigt att ha klart för sig att de grunder som dessa vilar på inte är att jämställa med kriterier för nyttjande av material. Detta understryks av bland annat Naturvårdsverket (1999) med avseende på så kallade KM- och MKM-värden för förorenad jord. Syftet med en efterbehandling av ett förorenat område är att åstadkomma en sanering ned till en acceptabel platsspecifik nivå. Tillämpas kriterier för förorenade områden på en vägkonstruktion kommer de tillåtna totalhalterna att upplevas som mycket höga hos ingående material, Svedberg et al (2003a). Ett materialval kan knappast syfta till att "förorena" upp till en sådan nivå. De mottagningskriterier som finns för avfall, EG (2002) är i sin tur baserade på en upplagssituation med fördefinierade kriterier avseende geologisk barriär, strömningsförhållanden och avstånd till yt- och grundvatten. Därmed borde inte heller dessa vara direkt överförbara till värdering av material. Möjligen kan mottagningskriterier nyttjas för en bedömning av hur material ska värderas med avseende på möjligheten att deponera detsamma, dvs hanteringen av material efter avveckling av en konstruktion.

I och med miljöbalken, SFS (1998b), och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS (1998a), införs begreppen ringa föroreningsrisk, inte endast ringa föroreningsrisk som används i samband med uppläggning av inert avfall. Dessa begrepp används också ofta i samband med miljöbedömningar. Tyvärr är gränsdragningen mellan de olika risknivåerna inte definierad vilket gör det svårt för alla aktörer att ta ställning till en bedömning. Begreppet inert avfall i SFS (1998a) är dessutom inte att likställa med de mottagningskriterier som gäller för en deponi för inert avfall.

7

Är det emissioner från materialet eller konstruktionen som helhet som ska värderas ?

Det är vanligt förekommande att göra direkta jämförelser mellan traditionella material och alternativa material, till exempel med avseende på dess totalinnehåll eller emissioner. Vid sådana direkta jämförelser kommer troligen emissioner från de traditionella materialen i de flesta fall vara lägre än de från alternativa material. I flera fall kommer den miljötekniska profilen att variera, vissa ämnen frigörs mer, andra mindre i en jämförelse. Motivet till denna grund för värdering förefaller relevant mot bakgrund av tillgången på traditionella material som förefaller vara den enda långsiktiga resursen och att de är "jungfruliga". Värderingen blir också ganska enkel då det traditionella materialet därmed indirekt betraktas som acceptabelt med avseende på människors hälsa och miljön. I detta sammanhang är det dock märkligt att så lite information finns tillgänglig avseende traditionella materials miljötekniska egenskaper se Svedberg et al (2003d).

Ett annat betraktelsesätt är att material, ett eller flera, utgör del i en väg- eller bankonstruktion som anläggs för att uppnå en viss funktion. De material som ingår i konstruktionen har olika teknisk eller miljömässig funktion. Med detta betraktelsesätt förefaller det till exempel märkligt att jämföra ett lättfyllnadsmaterial (lättklinker) med ett krossat berg eller att jämföra ett isolerande material (gummiklipp) med ett krossat berg. Å andra sidan är det givetvis så, att betraktas det krossade bergmaterial som normgivande, är detta en relevant grund för värdering av andra material.

8

2. MILJÖGEOTEKNISK BEDÖMNING

Med hänvisning till föregående kapitel förefaller det därför som naturligt att en modell för värdering av material baseras på ett bredare perspektiv, värderar konstruktionen och ingående material och dess placering i omgivningen, och inte begränsar sig till en jämförelse av material. Detta sammantaget har utgjort utgångspunkt för projekt MGB, där den sammanvägda kunskapen avseende användningen och omgivningen, benämnd lösningen, nyttjas för en värdering av emissioner, se Figur 3. Projektet inriktas på att definiera krav på gröna lösningar som kan betraktas som acceptabla med avseende på människors hälsa och miljön.

Figur 3: Viktiga aspekter vid en miljögeoteknisk bedömning av emissioner.

9

2.1. Bedömningsmodeller

Den övergripande målsättningen med en miljögeoteknisk bedömning, oavsett om den behandlar ett förorenat område eller ett materialval, är att nå en acceptabel situation med avseende på människors hälsa och miljön. Bedömningen som sådan kan göras platsspecifikt eller mer allmängiltig för att kunna avse större områden och därmed fler situationer. För att genomföra en bedömning finns det flera olika sätt som kan användas. Förenklat kan man säga att det finns två huvudprinciper, i det ena fallet utgår man från källan och i det andra utgår man ifrån exponeringssituationen, det vill säga människors hälsa och miljön. Förhållningssättet beskrivs principiellt av Figur 4.

Figur 4: Schematisk jämförelse mellan olika bedömningsmodeller, medurs MGB och moturs MIFO-modellen, Svedberg et al (2003d).

Å ena sidan kan en bedömning gå medurs från källan där ämnen kan frigöras som via olika transportvägar aktualiserar ett antal exponeringssituationer som kan påverka människors hälsa och miljön. Projekt MGB tar sin utgångspunkt i källan, identifierar styrande ämnen och värderar effekten, dvs arbetar medurs i Figur 4.

Å andra sidan kan man utgå från människors hälsa och miljön och dos-responssamband via olika exponeringssituationer och på så sätt "baklänges" bedöma vilket innehåll av ämnen som skulle kunna accepteras i ett material. I samband med bedömning av förorenade områden är det ofta sådana dos-respons samband som utgör bas för acceptanskriterier hos källan, jämför till exempel MIFO-modellen, Naturvårdsverket (1999).

10

Ett annat sätt att göra en bedömning är att direkt avfärda en källa med avseende på blotta förekomsten av ett ämne som betecknas som direkt olämpligt, jämför delmål 3 i Giftfri miljö, Miljömålsportalen (2003), vilket i Figur 4 skulle vara att ta ställning direkt mellan källan och människors hälsa och miljön.

2.2. Angreppssättet

I rapporten ”Teori”, se Svedberg et al (2002d), föreslås ett angreppssätt som tar sin utgångspunkt i miljöbalkens 2 kapitel 3§, SFS (1998b). Bedömningen som sådan är platsspecifik och innefattar såväl användningen (geokonstruktionen) som omgivningen (platsen där den används). Kombinationen av användning och omgivning betecknas lösningen, se Figur 5.

Figur 5: Definition av omgivning och användning som tillsammans utgör lösningen, Källa; Svedberg et al (2003b).

Bedömningen genomförs i ett stegvist förfarande vilket inleds med en filtrering, följt av en karaktärisering och som sedan avslutas med ett ställningstagande. Ställningstagandet baseras på en värdering av den kravspecifikation som föreslås för Vägverket och Banverket. Värderingen görs primärt mot kvantitativa bedömningsgrunder avseende emissioner från i geokonstruktionen ingående material. Med modellen som bas kommer material förknippade med acceptabla lösningar att kunna identifieras. Ställningstagandet utförs enligt följande steg:

Miljö- och hälsokrav definieras i en kravspecifikation.

Den valda lösningen värderas i förhållande till kravspecifikationen.

Lösningen klassificeras i en grön, gul eller röd lösning.

11

En lösning betecknas som grön om den är förknippad med obetydlig effekt. Jämförs flera lösningar är det alternativet som fallit bäst ut som bör väljas (Best Available Technology, BAT). Om en lösning inte betecknas som grön utan gul eller röd måste alternativet förbättras och en ny bedömning genomföras inför ett nyttjande. Modellen ger därmed möjlighet att skapa förbättringar så att bedömningsunderlaget kan förändras. En sådan förbättring kan vara att öka kunskapen avseende kritiska parametrar i det aktuella fallet genom en fördjupad bedömning. En annan typ av förbättring kan vara att alternativet kompletteras med lämpliga skyddsåtgärder så att hela lösningen (alternativ + skyddsåtgärd) uppfyller kravspecifikationen.

I vissa fall kommer kriterier i samband med tiden efter användning att bli begränsande, se Svedberg et al (2003b). Därför har projekt MGB föreslagit att detta studeras närmare och frågeställningar avseende kvarlämning, återbruk och deponering också ska värderas i en miljögeoteknisk bedömning. Ett annat sätt att göra en bedömning kan vara att värdera kompletterande argument eller kriterier som till exempel naturresurshushållning, ekonomi eller energi för att identifiera acceptabla lösningar. Detta behandlas dock inte här med hänvisning till projektets avgränsning. Det föreslagna angreppssättet framgår av Figur 6 och utvecklas nedan kortfattat i de olika stegen filter, karaktärisering och ställningstagande.

Figur 6: Angreppssättet i princip, används kompletterande argument och kriterier annat än emissioner kan möjligen olika gula och röda lösningar betraktas som acceptabla och nyttjas.

12

Steg 1; Filter

I filtret identifieras material och lösningar som är aktuella för en bedömning. Detta innebär att olämpliga material som till exempel farligt avfall betraktas som röda material. Eventuellt direkt lämpliga material eller "gröna material” ska inte heller fordra en värdering i detta steg. De material som passerar filtret kan alltså per definition vara gröna och gula. Dessa material är därmed aktuella för en fördjupad bedömning som en del i en lösning.

Steg 2; Karaktärisering

I detta steg sker en karaktärisering av omgivningen och användningen. De underlagsdata som inhämtas nyttjas till att beskriva en transportbild för ämnen som frigörs. Transport-bilden beskrivs för de aktuella sätt som ämnen kan frigöras på, till exempel i löst fas, gasfas, fast fas eller strålning. Genom en analys av transportbilden identifieras sedan kritiska parametrar för bedömningen som underlag för ställningstagandet i nästa steg. Exempel på kritiska parametrar är ämnens löslighet, konstruktionens permeabilitet, områdets nederbörd, undergrundens jordlagerföljd men kan också vara olika scenarier som olyckslaster, översvämning mm.

Steg 3; Ställningstagande

I detta steg sker en klassificering av den aktuella lösningen. Klassificeringen görs genom en värdering mot en kravspecifikation. Kriterierna i kravspecifikationen ska tillse att effekten på mark, vatten eller luft utanför väg- eller banområdet ska bli acceptabelt till följd av emissioner från lösningen. Baserat på värderingen klassificeras avslutningsvis lösningen i grön, gul eller röd lösning.

2.2.1. Behov av kompetens

Filtret som sådant ska kunna nyttjas av verksamma inom branschen och betraktas därmed inte som ett expertsystem. Däremot kommer flera av de kriterier som ställs i filtret erfordra sakkunskap för att kunna besvaras. De efterföljande stegen har idag karaktären av ett expertsystem där nyckelkompetenser ofta kommer att vara anläggningsteknik, kemi och hydrogeologi. Omfattning av bedömningen som genomförs ska anpassas till den aktuella frågeställningen. Modellen som sådan lägger inga hinder för enkla eller omfattande utredningar. Nedan redogörs sammanfattande för momenten i de olika stegen, använd med fördel tabellerna i Bilaga 1 som stöd.

13

2.3. Filter

När filtret tillämpas initialt kommer det att studera olika material men allt eftersom bedömningar fullföljs kommer också ett urval av lösningar att kunna behandlas. Idag saknas genomförd klassning av gröna lösningar, varför denna del än så länge inte är aktuell att använda. Den utgallring som sker i filtret ansluter till den resultatpresentation som föreslås i rött, gult och grönt där direkt olämpliga material betecknas som röda, t ex farligt avfall, och direkt lämpliga material som gröna. Mellan de gröna och röda materialen uppstår ett mellanskikt med gula material vilka ska bedömas innan de kan nyttjas i en lösning.

Det är inte bara materialet som sådant som ska bedömas, utan även den tänkta lösningen som helhet där materialet ska ingå som värderas. Det vill säga ett material kan betraktas som oacceptabelt i en viss tillämpning emedan det kan betraktas som acceptabelt i en annan. Detta innebär vidare att en konstruktion kan vara uppbyggd av olika kombinationer av gröna och gula material för att erhålla en avsedd funktion. För att ta ställning till om ett material ska bedömas är det därför centralt att dess funktion i en tänkt lösning kan påvisas av den som avser nyttja materialet. Detta beaktas också i filtret. De ingående frågeställningarna sammanfattas i Tabell 1 och beskrivs därefter nedan.

Tabell 1: Filtersteg för urval av material inför en bedömning.

Bedömningssteg Kriterium Bedöms?

Gröna material Material kan användas i normala geokonstruktioner oavsett omgivning.

Ja!

Röda material Materialet klassificeras som farligt avfall och innehåller oönskade ämnen.

Bedöms ej!

Gula material Påvisad nytta Lokalisering dokumenteras Minsta mängd används Kvalitetssäkring av materialet Utförande och avveckling dokumenteras

Ja, materialet är aktuellt för en fortsatt bedömning!

2.3.1. Gröna material

Med gröna material avses material som kan användas i normala lösningar oavsett användning (ban- eller vägkonstruktion) eller omgivning. Idag saknas en preciserad definition av gröna material varför i praktiken alla material som är aktuella för en fortsatt bedömning är att betrakta som gula. Denna definition erfordrar kompletterande underlag främst avseende miljötekniska egenskaper hos traditionella material som krossat berg, grus, morän mm innan den kan preciseras.

14

2.3.2. Röda material

Material som har egenskaper som farligt avfall eller innehåller oönskade ämnen är ej aktuella för en fördjupad bedömning och klassas som röda material.

Farligt avfall

Material som innehar en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 3 till avfallsförordningen, SFS (2001a), klassas som farligt avfall och betraktas av Vägverket och Banverket som direkt olämpliga material att nyttjas. I detta krav har materialvalet inte begränsats till själva användningen utan även till transport och tillståndsfrågor.

De testmetoder som ska användas finns angivna i bilaga 3 till avfallsförordning, SFS (2001a). För vissa av de centrala egenskaperna som anges i bilagan, t ex H13 och H14, saknas dock kriterier varför RVFs rapport, RVF Utveckling (2002), avseende klassificering av förorenade massor föreslås tillämpas.

Oönskade ämnen

Utgångspunkten för vilka ämnen som ska betraktas som oönskade är det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö, Miljömålsportalen (2003). Det stora flertalet av material innehåller många olika ämnen, speciellt oorganiska ämnen, och skulle fort klassas som oönskade med avseende på förekomst av arsenik, kadmium, bly och kvicksilver m fl. Därför inriktas förslaget på oönskade ämnen mot att säkerställa att nya och naturfrämmande ämnen inte tillkommer, se Svedberg et al (2003d). Detta kriterium kommer Vägverket och Banverket att komplettera med verksamhetsunika ämnen jämte begränsningar med avseende på totalinnehåll av vissa ämnen.

2.3.3. Gula material

I det fall materialet inte klassificerat som grönt eller rött kvarstår en klassificering med avseende på dess funktion. I det fall som de kriterier som ställs här kan uppfyllas kan materialet sedan klassificeras som gult. Materialet är då aktuellt för en fördjupad bedömning tillsammans med andra material med avseende på lösningen som helhet.

Påvisad nytta

Analogt med det synsätt som tillämpas i Norge, se SFT (2003), föreslås att ett gult materials funktion i den tänkta lösningen ska kunna påvisas. För att materialet ska bedömas ska dess tekniska eller miljötekniska nytta finns beskriven för den föreslagna lösningen. Funktionen och nyttan ska beskrivas genom att dess egenskaper som t ex isolering, lättfyllning, lastfördelande, dränering och beständighet finns beskrivet. Exempel på funktioner av mer miljöteknisk karaktär är tätande, sorberande och reducerande egenskaper. För att underlätta denna beskrivning kan materialets nytta i en tänkt lösning jämföras med ett alternativ.

15

Lokalisering

För att nyttja ett gult material är det viktigt att ha kontroll på var det nyttjas och hur stor mängd som nyttjas i den aktuella lösningen. Detta förfarandesätt är analogt med det system som t ex tillämpas i Holland, RIVM (1999). Ingående material och geokonstruktionens läge ska dokumenteras för att i senare skede enkelt kunna hittas för eventuella åtgärder.

Mängd

För att inte små mängder av gula material ska spridas okontrollerat ska en minsta mängd nyttjas av det gula materialet i den tänkta lösningen. Den minsta mängden, mätt som en sammanhängande volym, föreslås vara 100 m3. I den fördjupade bedömningen värderas sedan den totalt nyttjande mängden i lösningen.

Kvalitetssäkring

De miljötekniska egenskaper hos ingående material i väg- eller bankonstruktionen ska vara kvalitetssäkrade och vara representativa för den mängd som avses nyttjas.

Vägverket och Banverket betraktar det som en fördel om ingående material eller lösningar är certifierade.

Utförande

Syftet med denna frågeställning är att säkerställa att arbetsmiljöaspekter har behandlats och att eventuella effekter på miljön beaktas med avseende på nyttjande av materialet vid utförandet. Ett exempel på sådan problematik är hantering av finkorniga material som t ex kan damma eller grumla, eller hantering av skarpkantade material, stålkord i gummiklipp som kan ge skär- och stickskador, etc.

Avveckling

Med den avgränsning som föreslagits för avhandlingen skall inte aspekter relaterade till tiden efter användning användas, se Svedberg et al (2002b). Med hänvisning till vunna erfarenheter, se t ex Svedberg et al (2003a), framkommer dock att hanteringen av en lösning efter dess användning kan vara kritisk för en bedömning. Därför ska under denna punkt dokumenteras att det finns beskrivet hur det aktuella materialet skall hanteras efter dess användning med avseende på en eventuell kvarlämning, återbruk och deponering.

16

2.4. Karaktärisering

Inom detta steg karaktäriseras användningen, dess tillämpning och ingående materials egenskaper som ett underlag för att beskriva ämnestransport i den aktuella ban- eller vägkonstruktionen. Ban- och vägkonstruktionen är i sin tur placerad i omgivningen som också ska karaktäriseras. Karaktäriseringen som sådan leder till att en transportbild kan presenteras. Transportbilden analyseras med avseende på kritiska parametrar inför det avslutade bedömningssteget "Ställningstagande".

I Bilaga 1 finns en sammanfattande tabell som kan användas som stöd vid karaktäriseringen. Det underlättar också för användaren att här ha kännedom om intentionerna i kravspecifikationen. Ett tydligt exempel på detta är att lägga fokus på och beskriva de ämnen som har en potential att frigöras och transporteras vidare ut i omgivningen.

Nedan redogörs kortfattat för de olika momenten inom ramen för steget karaktärisering, som är indelat i användning, omgivning och transportbild.

2.4.1. Användning

Tillämpningen

Ban- eller vägkonstruktionen beskrivs med avseende på dess läge, nyttjande och utformning. Det är viktigt att också i miljögeotekniska sammanhang beskriva geokonstruktionens utformning såväl i plan, profil som i sektion och där inkludera de ingående materialen. I Tabell 2 ges ett exempel på en sammanställning av ingående material och mängder i en geokonstruktion.

Tabell 2: Exempel på sammanställning av ingående material och mängder i en ban- eller vägkonstruktion. Konstruktionsdel Ingående material Area

(m2)Längd

(m)Volym

(m3)Slitlager, OB 45mm OB, oljeblandat grus, i detta

fall återvunna beläggningsmassor

6,5*0,045=0,3

100 30

Stödremsa, 45 mm KB1* 0,5*0,045= 0,02

100 2

Bärlager, 80 mm KB2* 7,2*0,08 = 0,6

100 60

Förstärkningslager, 500 mm

Hyttsten 8,5*0,5 = 4,25

100 425

Underbyggnad Terrasserad undergrund eller schaktmassor från linjen

- - -

*Beteckningen KB avser krossat berg

En annan central punkt i beskrivningen av tillämpningen är anläggningens väg- eller banområde, se Figur 7, då detta utgör en bas för värdering av emissioner från lösningen.

17

Figur 7: Exempel på gräns för ett ban- eller vägområde i plan.

Materialegenskaper

Här beskrivs de ingående materialens ursprung, geotekniska egenskaper, kemiska sammansättning och totalhalter och inte minst ingående ämnens möjlighet att frigöras. De två senare punkterna är de idag kanske mest diskuterade och används för att bedöma emissioner från ett material. Ämnen kan frigöras på många olika sätt. Då transport av ämnen i löst fas i vatten normalt betraktas som det kritiska transportsättet läggs större tyngd på den beskrivningen. I Figur 8 ges ett exempel på en sammanställning av några ämnens lakningsintensitet.

0.00

0.00

0.01

0.10

1.00

10.00

100.00

1000.00

10000.00

100000.00

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

L/S

mg

/kg

TS

S

Ba

Ni

Cr

V

Cu

Pb

Cd

Figur 8: Exempel på ackumulationskurva för olika ämnen baserad på kolonnförsök på hyttsten, Svedberg et al (2003d).

18

Andra transportsätt som t ex i gasfas, fast fas eller som strålning ska alltid behandlas men kommer ofta att kunna avfärdas. Exempel på grundläggande miljöteknisk information avseende ingående material är:

Sammansättning och totalhalt.

Lakningsegenskaper (tillgänglighet och lakningsintensitet).

Samt uppgifter avseende radioaktivitet.

I Naturvårdsverkets rapport ”Sammanställning av laktester för organiska ämnen”, Naturvårdsverket (2002) finns information avseende lakningsmetoder. När det gäller analyser av ämnen ska de innefatta såväl oorganiska som organiska ämnen och är lämpligen uppdelade på huvudämnen och spårämnen.

Transport av ämnen i ban- eller vägkonstruktionen

Det finns många olika tänkbara scenarier för ämnen som frigjorts att transporteras i en ban- eller vägkonstruktion och vidare till omgivningen, där människa och/eller miljön exponeras. Baserat på det underlag som sammanställts avseende användningen kan en första transportbild beskrivas konceptuellt. Syftet med att beskriva denna bild är att söka identifiera kritiska parametrar som styr transporten av ämnen som frigjorts. Transportbilden beskrivs med avseende på transport av ämnen med löst fas (t ex löst i perkolerande vatten), fast fas (erosion, damning), gasfas, strålning och övriga transportsätt. Denna beskrivning underlättar också avgränsningar i karaktäriseringen av omgivningen. Ett exempel på detta är att det i samband med transport av ämnen i löst fas kan vara irrelevant att beskriva omgivningen uppströms en ban- eller vägkonstruktionen. Å andra sidan är det viktigt att inhämta kunskap om det tillströmmande vattnet.

19

2.4.2. Omgivning

Tidigare har ban- och vägkonstruktionen och dess ingående material betraktats som en möjlig källa till att ämnen kan frigöras och transporteras och därmed spridas till omgivningen. Anläggningen är placerad i omgivningen som kan beskrivas av en rad aspekter där geologiska parametrar ofta kommer att vara styrande. De geologiska parametrarna har som regel karaktären av att vara kvantitativa eller objektiva, dvs de kan bestämmas relativt väl och är ej beroende av betraktaren. Omgivningen beskrivs också av termer i mera allmänna ordalag, som typ av markanvändning (bebyggelse) och ekologi (skyddsvärda objekt). Detta underlag är mer kvalitativt till karaktären och används i modellen för att identifiera kritiska parametrar som potentiella transportvägar för ämnen och eventuella exponeringssituatoner, se Svedberg et al (2003b).

Markanvändning

Omgivningens markanvändning kan bland annat beskrivas med hjälp av kommunala översiktsplaner och detaljplaner efter dialog med plan- och miljökontor i den aktuella kommunen. Miljökontoret och/eller länsstyrelsen har oftast också kännedom om huruvida platsen klassificerats tidigare med avseende på eventuella förorenade områden. För att klassificera markanvändningen används med fördel den indelning som föreslås av Naturvårdsverket (1999). Indelningen fungerar också som en god vägledning för vilka frågeställningar som ska besvaras i samband med karaktäriseringen. Exempel på markanvändning är tätort, bebyggelse, skogsmark, odlingslandskap, sjöar och vattendrag mm. Också förutsättningar för transport av ämnen kan beskrivas. T ex utgör ledningsgravar och andra konstruktioner i mark potentiella spridningsvägar. För att systematisera beskrivningen av markanvändningen behandlas den stegvis under separata rubriker avseende:

Bebyggelse/användning.

Vatten/avlopp.

Känslighet/exponeringssituationer.

Under den sistnämnda rubriken görs en klassificering av det aktuella området med avseende på dess känslighet enligt Naturvårdsverket (1999), som underlag för en beskrivning av potentiella exponeringssituationer. Notera att denna klassificering inte är grund för ett ställningstagande.

20

Ekologi

Här kan också den metodik som föreslås av Naturvårdsverket (1999) för klassificering av skyddsvärde användas som utgångspunkt för att söka information. Mycket av denna information ska finnas att hämta inom ramen för en traditionell MKB. Miljö-myndigheter, som kommunens miljökontor och länsstyrelsen, har i många fall tillgång till information avseende området. I vissa fall kommer också information att kunna inhämtas från lokala föreningar som t ex fiskeföreningar och naturskyddsföreningar. Av Östman (2001) framgår att ”täckningen” av områden som klassats med avseende på dess skyddsvärde är betydligt större i de södra delarna jämfört med de norra delarna av Sverige. För att systematisera beskrivningen av områdets ekologi behandlas den stegvis under separata rubriker. Följande har bland annat hämtats från Visser (2003):

Områden skyddade enligt MB

Områden klassade enligt Naturvärden

Indikator- och skyddsvärda arter

Skyddsvärde/exponeringssituationer

Under den sista rubriken görs avslutningsvis en klassificering av det aktuella området, se exempel i Figur 9. Den görs med avseende på dess skyddsvärde enligt Naturvårdsverket (1999) tillsammans med en beskrivning av potentiella exponeringssituationer. Notera att denna klassificering inte är grund för ett ställningstagande.

Planerad vägdragning

Gammal skog med rödlistade arter

Natura 2000

Objekt med högt bevarandevärde enligt utförd ängs- och hagmarksinventering

Gräns för område klassat som Måttligt skyddsvärde

Gräns för område klassat som Mycket stort skyddsvärde

Figur 9: Fiktivt exempel på ett område inför klassificering av skyddsvärde, Källa: Visser (2003).

21

Geologi

En geokonstruktion kan placeras i många olika miljöer, som t ex karaktäriseras av dess jordart, berggrund, och hydrogeologiska förhållanden. Geologi är en mycket omfattande aspekt. Med bakgrund i att vatten betraktas som det dominerande transportmediet föreslås att områdets hydrogeologi och geokemi beskrivs separat. Under rubriken geologi kommer fokus att inriktas mot att beskriva jordlagerföljd, berg och grundvattennivåer. För insamlingen av erforderlig information föreslås följande struktur tillämpas för att beskriva undergrunden i omgivningen:

Jordlagerföljd, berggrund Jordart, permeabilitet, organiskt innehåll, bergart, djup till berg, strukturgeologi, sprick- och krosszoner, sammansättning.

Hydrogeologi

Yt- och grundvattennivåer , klimat (bland annat nederbörd), avvattning och utspädning

Mark-/geokemi

Kemiska och fysikaliska egenskaper hos olika mark (jord och berg), vatten (yt- och grundvatten) och luft. Med hänvisning till den beskrivna transportbilden kommer det i många fall inte vara relevant att beskriva vissa egenskaper hos t ex luft.

Detta är information som i regel kan inhämtas från geotekniska undersökningar på platsen och kan kompletteras med övergripande information från t ex jordarts- och berggrundskartor eller hämtas från annat tillgängligt underlag. Information avseende geokemi, jordens, yt- och grundvattnets sammansättning kommer dock i regel att behöva inhämtas.

22

2.4.3. Transportbild

Baserat på karaktäriseringen av användningen och omgivningen kan en transportbild nu beskrivas. Det finns inget som hindrar att fördjupningar i vissa frågeställningar eller detaljerade utredningar som helhet görs för att beskriva transportbilden. I många situationer kan dock enklare bedömningar låta sig göras för att avfärda transporter av ämnen i olika faser. Transportbilden värderas sedan mot den kravspecifikation som beskrivs i steget ”Ställningstagande”. Med hänvisning till kravspecifikationen för tiden under konstruktionens användning är det centralt att beskriva emissioner av ämnen som kan förväntas transporteras utanför det aktuella verksamhetsområdet. På motsvarande sätt är det viktigt att skapa en bild av hur situationen i framtiden blir för att kunna göra en värdering med avseende på tiden efter användningen. På detta sätt kan transport av ämnen som är obetydliga avfärdas tidigt och den fortsatta bedömningen inriktas på de kritiska parametrarna. För varje fas beskrivs transportsättet och en uppskattning görs om koncentrationer och mängder. För att beskriva transportbilden förordas en indelning i de olika faser eller transportsätt som tidigare beskrivits enligt följande:

Gasfas

Under denna rubrik beskrivs vilka ämnen som förväntas spridas genom ång- och gastransport, hur de sprids med avseende på mängder och koncentrationer.

Luftflöden i mark orsakas av t ex vind, tryck- eller densitetsskillnader. I mycket täta konstruktioner aktualiseras transport av ämnen genom diffusion. I normalfallet, dvs ett traditionellt material av krossat berg eller morän förväntas detta transportsätt normalt kunna avfärdas som irrelevant.

Löst fas

Ämnen som frigjorts genom att de lösts ut i perkolerande vatten transporteras med strömmande vatten. Med kunskap om källan (materialet), dess tillämpning och den omgivningen som anläggningen placeras, dvs lösningen, i är det i de flesta fall nödvändigt att skaffa sig en uppfattning om ämnens utbredning. Med detta som underlag kan en bild skapas av den effekt som ett materialval och dess ämnen ger upphov till i en viss punkt eller i ett visst område. För att göra detta erfordras kunskap om den halt, mängd och den tid under vilken ett ämne transporteras. Därför ska en beskrivning av transport i löst fas åtminstone göras med avseende på vattenströmning, koncentration och mängd.

För att beskriva denna transportbild finns olika exempel på verktyg, enkla och mycket avancerade. I många fall räcker det med enklare verktyg för att bedöma en effekt på ”säkra” sidan, Jonasson (2003). I Figur 10 beskrivs strömningsförhållanden i anslutning till en ban- eller vägsträcka som underlag för en bedömning av t ex flöden, utspädning mm.

23

Figur 10: Exempel på strömning av vatten i anslutning till en väg- eller bansträcka.

Fast fas

Materialens fasta fas kan transporteras genom erosion av jord eller finpartiklar som kan frigöras från geokonstruktionen. Transporten kan då ske med vatten (t ex grumling), luft (damning). Ett annat exempel på transport av material är genom schaktning och grävning.

Strålning

Exponering till följd av strålning på människa är i många mark- och anläggningstekniska konstruktioner begränsad. Den kan i ett återbruksskede dock komma att ha betydelse om materialet nyttjas i en annan applikation, t ex i husgrunder där den kan leda till en exponering.

Övriga transportsätt

Även andra eventuella potentiella transportsätt ska söka identifieras. Exempel på ett övrigt transportsätt är ämnestransport genom upptag i växter eller andra organismer.

24

Analys

I bedömningen av transportbilden ska också eventuella förändringar av förutsättningar till följd av t ex extrem- och olyckslaster och andra källor analyseras. Analysen som sådan kan göras med olika metoder eller med olika grad av insats. Med den kvantitativa och platsspecifika bedömningsmetodik som görs förordas här en känslighetsanalys i det enskilda fallet. Syftet i detta moment är att ingenjörsmässigt söka identifiera de parametrar som är kritiska för transportbilden och utifrån dem göra en analys. Analysmetodiken kan t ex innehålla följande steg, definition av systemet, identifikation av riskkällor (orsaker och händelser), uppskatta konsekvenser och identifiera skadeförlopp. Vid behov fördjupas analysen ytterligare. För att göra analysen kan såväl enkla som avancerade verktyg användas. Följande steg bör ingå i en analys av transportbilden:

Definition av systemet

I en platsspecifik bedömning är systemet oftast att likställa med lösningen, dvs kombinationen av ban- och vägkonstruktion och dess lokalisering i omgivningen.

Identifikation av riskkällor

De underlagsdata som normalt är kritiska för beskrivningen av transportbilden är tillgång och sammansättning hos perkolerande vatten, ämnens benägenhet att lösas och transporteras med perkolerande vatten och förutsättningar för vattenströmning i undergrunden. Undergrundens geokemiska egenskaper, inte minst innehåll av organisk och finkornig jord samt tillgången på vatten från omgivande markytor som kan späda ut yt- eller grundvatten är exempel på kritiska parametrar för transportbilden.

Orsaker och händelser

Exempel på orsaker och händelser är varierande yt- och grundvattennivåer, översvämning och varierande jordlagerförhållanden, anläggningar i mark, variationer av pH, redox, mm. Scenarier relaterade till brännbara material, farligt godsolyckor, drift- och underhållsåtgärder samt angränsande verksamheter är exempel på andra belastningar.

Övriga scenarier

Det finns ofta ytterligare scenarier som kan förväntas påverka en bedömning av transportbilden. Det är därför viktigt att fritt identifiera eventuella andra potentiella orsaker till en förändrad flödesbild.

25

2.5. StällningstagandeDet tidigare bedömningssteget karaktärisering leder fram till en transportbild. Enligt det föreslagna angreppssättet ska transportbilden värderas mot en kravspecifikation. Utifrån värderingen sker sedan en klassificering av lösning motsvarande obetydlig (grön), ringa (gul) eller inte endast ringa effekt (röd). Detta innebär att en kravspecifikation sammanställer de kriterier som ska gälla som utgångspunkt för en värdering och ett slutligt ställningstagande.

Det primära skyddsobjektet vid en miljögeoteknisk bedömning är människors hälsa och miljön. Med utgångspunkt i en miljögeoteknisk bedömning enligt Svedberg et al (2002a), kan påverkan på mark, vatten och luft ses som indirekta skyddsobjekt, dvs begränsas påverkan på dessa så förväntas också miljö och hälsa kunna skyddas. Beteckningen "effekt" används i modellen för de emissioner som den värderar. När modellen sedan kompletteras med andra argument som t ex naturresurshushållning och energiförbrukning kan termen påverkan aktualiseras som ett mått på den sammantagna miljöpåverkan i en vid mening baserat på kompletterande kriterier och argument för ett materialval. Notera att kravspecifikationen primärt syftar till att identifiera gröna lösningar under tiden för dess användning, se Svedberg et al (2002b). Kriterier beskrivs också för gula och röda lösningar men de ska betraktas som förslag.

2.5.1. Kravspecifikation

Kravspecifikationen som har beskrivits närmare i Svedberg et al (2003d) syftar till att säkerställa att emissioner från ban- och vägkonstruktionen begränsas med avseende på:

Vatten (yt- och grundvatten)

Mark (jord, berg och sediment)

Luft (gas, damm, strålning)

Lösningens tekniska livslängd eller minst den tid det tar att uppnå ett stationärt strömningsstillstånd.

Väg- eller banområdet, dvs det juridiska området.

Genom att säkerställa att lösningen ger upphov till obetydlig effekt, med avseende på emissioner från ingående material, är hypotesen att också påverkan på människors hälsa och miljön begränsas och kan betraktas som acceptabel. Detta förhållningssätt ansluter till målsättningen i Giftfri Miljö, Miljömålsportalen (2003) och i direktivet om vatten, EG (2000). I Tabell 3 beskrivs kravspecifikationen med avseende på emissioner för tiden under användning.

26

Lokala punktkällor

I de fall där ett område har lokalt förhöjda halter eller är påverkat av en antropogen källa i den grad att området betraktas som ett förorenat område eller på annat sätt är oacceptabelt med avseende på människors hälsa och miljön ska kravspecifikationen ses över. Dvs avsikten är att inte tillåta en lokal ökning av miljöpåverkan till följd av lokala förhållanden som inte betraktas som normala.

Tabell 3: Kravspecifikation med avseende på tiden under användning utanför ban- eller vägområdet.

Underanvändning

Obetydlig effekt Ringa effekt Ej ringa effekt

A: Vatten, mark och luft

Tillskott av ämnen ligger inom områdets naturliga variation

Tillskott av ämnen ligger huvudsakligen inom områdets naturliga variation, < 100 % avvikelse för enstaka ämnen

Tillskottet av ämnen är betydande, > 100 % avvikelse för enstaka ämnen

B: Människors hälsa och miljön (dos-respons)

Jämförelse mot befintliga kriterier

Kompletterande utredning map människors hälsa och miljön, t ex dos-respons

Jämförelse mot befintliga kriterier

Kompletterande utredning

Jämförelse mot befintliga kriterier

Kompletterande utredning

Baserat på den transportbild som tagits fram kan en värdering göras mot de ämnen som har en potential att frigöras och ge upphov till en effekt utanför ban- eller vägområdet. I Tabell 4 ges ett exempel på en sådan värdering mot kravspecifikationen avseende del A: Mark, vatten och luft för enstaka ämnen.

Tabell 4: Exempel på värdering med avseende på tiden för användning.

Ämne Värdering Bedömning

Cd Ämnet kommer inte att påverka vatten, mark eller luft utanför geokonstruktionen

Grönt

Cr Ämnet kommer inte att påverka vatten, mark eller luft utanför geokonstruktionen

Grönt

V Ämnet kommer inte att påverka vatten, mark eller luft utanför geokonstruktionen

Grönt

Al Ämnet kommer troligen att transporteras som kolloid, mängderna förefaller vara små och kommer sannolikt vara svåra att hänföra till geokonstruktionen.

Gult

27

Värderingen kan sedan utökas till del B, i detta fall avseende aluminium (se Tabell 4), för att närmare utreda om ämnen som inte uppfyller kraven i del A likväl kan betraktas som gröna med hänvisning till den aktuella omgivningens förutsättningar för människors hälsa och miljön. Detta steg kan t ex innefatta en värdering mot eventuella befintliga kriterier som dricksvattenkriterier, Livsmedelsverket (2001) eller en utredning avseende relevant ekotoxikologisk metod som underlag för en värdering.

2.5.2. Slutligt ställningstagande

Klassificeringen av lösningen baseras sedan på en sammanställning där den lägsta klassen för ett enskilt kriterium gäller för lösningen som helhet. Dvs om alla parametrar betecknas som gröna med undantag för en som värderas som gul skall hela lösningen betraktas som gul. Inom ramen för klassificeringen föreslås att parametrar som varit kritiska för bedömningen beskrivs så att eventuella åtgärder kan vidtas för att om möjligt ge ett nytt underlag för värderingen. Avslutningsvis har den som utför bedömningen att ta ställning till värderingen av kravspecifikationen och ge ett utlåtande, utan förbehåll, om lösningen betraktas som grön, gul eller röd.

Tiden efter användning

Vid avveckling aktualiseras en rad kompletterande frågeställningar relaterade till lösningen och de ingående konstruktionsmaterialen. Därför föreslås också att krav ställs med avseende på bedömningsgrunderna återbruk, återvinning och deponering i enlighet med Vägverket (2001) och med avseende på möjligheten att lämna kvar konstruktionen och dess material som helhet. Med ledning av att de flesta ban- och vägkonstruktioner i praktiken används under mycket lång tid görs en bedömning redan i detta skede. Ett slutligt ställningstagande får tas i samband med att anläggningen avvecklas. I Tabell 5 ges ett förslag på kriterier som kan användas för klassificering av en lösning i tre delar, C, D och E.

Tabell 5: Förslag på kravspecifikation relaterad till tiden efter användning

Efteranvändning

Obetydlig effekt Ringa effekt Ej ringa effekt

C: Kvarlämning Kvarlämning möjlig utan skyddsåtgärder

Kvarlämning erfordrar enstaka skyddsåtgärder

Kvarlämning erfordrar omfattande skyddsåtgärder.

D: Återbruk Återbruk utan efterbehandling möjlig

Återbruk erfordrar efterbehandling av enstakakonstruktionsdelar

Återbruk erfordrarefterbehandling av flera konstruktionsdelar och/eller angränsande område.

E: Deponering Deponering kan ske på deponi för "inert avfall"

Deponering kan ske på deponi för "icke-farligt avfall"

Deponering av enskilda konstruktionsdelar sker som farligt avfall

28

Klassificeringen av lösningar

Klassificeringen ansluter till den nomenklatur som nyttjas i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd FMH, SFS (1998a) och tillhörande läsanvisningar, Naturvårdsverket (2003), med avseende på uppläggning av inert avfall och föroreningsrisk, Figur 11.

Figur 11: Klassificering i gröna, gula och röda lösningar (tv) i en jämförelse med nomenklatur enligt FMH, SFS (1998a) (th).

Notera att Naturvårdsverket avser justera punkten avseende "uppläggning av inert avfall" i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS (1998a), SGF (2003) med syfta att tydliggöra punkten. Notera även att, med hänvisning till Naturvårdsverkets avsiktsförklaring SGF (2003), ska föroreningsrisken betraktas som ej ringa där alternativ erfordrar skyddsbarriärer. Dessa alternativ skulle därmed vara tillståndspliktiga.

29

3. DISKUSSION / SLUTSATSER

De ovan beskrivna bedömningsstegen utvecklas principiellt i Figur 12 som åskådliggör stegen i bedömningsprocessen. Utgångspunkten är ett antal material (1-4) som ska nyttjas på två sätt (Användning 1 och 2) i tre olika omgivningar (Omgivning A, B och C). Material 3 betraktas av filtret som direkt olämpligt och ska inte nyttjas. De övriga materialen är aktuella för en karaktärisering. Karaktäriseringen leder till att Användning 1 i kombination med Omgivning A klassificeras som en gul lösning. Användning 2 i kombination med Omgivning A betraktas som en grön lösning, se Figur 12.

Figur 12: Schematisk beskrivning av bedömningsprocessen.

Modellen i allmänhet

Den föreslagna miljögeotekniska modellen har som helhet karaktären av ett expertsystem med undantag för det första steget, filtret. Filtret har mer en karaktär av en checklista där användaren har att tillse att erforderlig information och dokumentation finns tillgänglig. På det hela taget ger modellen en möjlighet till att göra miljömässiga materialval, inte minst att dokumentera att en bedömning överhuvudtaget har utförts. Denna avhandling torde därför fungera bra som ett avstamp att bedöma lösningar och nå allmän acceptans för ban- och vägkonstruktioner med avseende på miljöpåverkan.

30

Med modellen som grund förväntas bedömningar kunna genomföras systematisk och strukturerat och därmed också bli jämförbara. Modellen ger möjlighet till att göra aktiva materialval och lägger i sig inga hinder på mer avancerade och djupgående utredningar i något skede av bedömningen. Med dagens kunskap är det i många fall förhållandevis enkelt att göra bedömningar. Samtidigt förväntas den dominerande delen av miljögeotekniska bedömningar vara förknippade med material och lösningar som kommer att kunna undantas en fördjupad bedömning redan i steg 1-Filtret. På så sätt ges en möjlighet att använda resurser och kompetens på de material och lösningar som är förknippade med behov av kompletterande kunskap. Allt efter modellen tillämpas förväntas gröna lösningar etableras som kommer att leda till att behovet av fördjupade bedömningar begränsas ytterligare.

Modellen är vidare anpassad till Vägverket och Banverket som verksamhetsutövare av långsiktig karaktär och som förmodligen kommer att verka längre än många andra verksamhetsutövare. Modellen använder också ett kriterium i steg 1-Filtret avseende en minsta mängd vilket möjliggör en kontroll av nyttjandet till skillnad från andra situationer där många mindre mängder av material kan komma att lokaliseras okontrollerat.

Filter

Syftet med indelningen i olika materialgrupper är att snabbt och enkelt kunna identifiera material som är aktuella för en fortsatt bedömning. Men då en väg- eller bankonstruktion mycket väl kan vara uppbyggd av såväl gröna som gula material och likväl klassificeras som en grön lösning måste gränsdragningen mellan material och lösning vara tydlig. I praktiken torde detta dock inte vara ett stort problem då det är lösningen som helhet som betraktas. Grupperingen i gröna, gula och röda material och frågeställningar i filtret torde också fungera som en tydlig signal till materialleverantörer att beskriva respektive materials egenskaper.

För att minimera behovet av fördjupade bedömningar är det centralt att gröna material definieras i annat fall kommer den dominerande mängden material sannolikt att betraktas som gula och därmed vara förknippade med ett behov av en fortsatt bedömning. På motsvarande sätt är det önskvärt att också definiera ett antal typiska lösningar och värdera desamma. När det är utfört kommer en stor del av framtida bedömningar att bli betydligt enklare och som oftast avse filtersteget.

Det förefaller inte alldeles enkelt, inte ens för experter, att klassificera material med avseende på farligt avfall. För att göra denna klassificering erfordras sannolikt verktyg och anvisningar. Ur Vägverkets och Banverkets synvinkel å andra sidan, så förväntas volymerna av dessa material vara ytterst begränsade i ban- och vägkonstruktioner.

31

3.1.1. Karaktärisering

På motsvarande sätt som miljötekniska och geotekniska undersökningar görs i samband med exploatering av byggnader idag och geotekniska undersökningar utförs rutinmässigt vid anläggningsprojekt är det viktigt att också undersöka markkemiska förhållanden i anläggningsprojekt. Behovet av underlagsdata avseende användningen och omgivningen tydliggörs i och med modellen som presenteras i denna avhandling och framgår tydligt i steg 2 – Karaktärisering. Här avses speciellt information om mark-, grund- och ytvattenkemiska förhållanden på platsen för bedömningen.

Underlaget avseende materials miljötekniska egenskaper måste också kompletteras med avseende på de traditionella materialen (krossat berg, naturgrus mm). Det är centralt att beskriva såväl sammansättning, huvudkomponenter som spårämnen och även ta med organiska ämnen som komplement till de oorganiska. Modellen som sådan fokuseras på ämnen som kan frigöras. Därmed kommer inte höga totalhalter hos materialen att vara det centrala vid ställningstagandet. Å andra sidan är det givetvis så att höga totalhalter av vissa ämnen kan misstänkas vara förknippat med en möjlighet att dessa ämnen kan frigöras i större mängder än om materialet skulle innehålla lägre totalhalter.

Dagens kunskap är till övervägande del inriktad på transport av ämnen i löst fas varför det förefaller viktigt att ta fram underlagsdata för andra transportsätt som till exempel med partiklar och gasfas. Vatten som perkolerar ban- och vägkonstruktioner ger upphov till det transportsätt som betraktas som dominerande, transport i löst fas.

3.1.2. Ställningstagande

Kravspecifikationen kommer att vara enkel att tillämpa i momentet A (se Tabell 3) där en värdering görs mot koncentrationer i omgivningen. Här torde sakkunniga inom hydrogeologi, kemi och inte minst anläggningsteknik att kunna ta ställning. I det andra steget där eventuella ämnen som avviker från kriteriet i moment A ska värderas krävs ytterligare insatser. Här kommer att erfordras kompletterande rekommendationer i modellen, t ex avseende hur kriterier ska tas fram för olika blandningar "cocktails" av ämnen inför t ex toxicitetsutredningar som underlag för att göra en värdering mot människors hälsa och miljön i moment B (se Tabell 3).

Då många material, som idag upplevs som kontroversiella, förväntas vara acceptabla i en lösning, speciellt i vägkonstruktioner med bundna lager och täta slitlager, förväntas kriterier relaterade till tiden efter användningen påverka en värdering. I detta arbete har det därför också föreslagits att en värdering ska göras mot en kravspecifikation avseende tiden efter användning. Den kanske svåraste frågeställningen här avser eventuell kvarlämning av material. Med ledning av att geokonstruktionen förväntas användas under en lång tid i de flesta fall bör denna värdering bli av kvalitativ karaktär. I samband med en eventuell avveckling av anläggning återstår då att göra en mer detaljerad bedömning i det enskilda fallet.

32

En värdering görs mot en kravspecifikation som beskriver vilka kriterier som ska uppfyllas för att en lösning ska accepteras. I många fall med alternativa material kommer gränsdragningen mellan gula och röda lösningar att behöva definieras, dvs gränsen mellan ringa effekt och inte endast ringa effekt. De gula lösningarna är förknippade med större emissioner eller effekt på omgivningen än de gröna. I en jämförelse mellan en gul och en grön lösning ska den gröna väljas såvida inte andra argument kan införas. Sådana kan vara t ex samhällsnytta, naturresurshushållning, ekonomi etc. Detta förhållningssätt ansluter till den avsiktsförklaring som presenterats av Naturvårdsverket i maj 2003, SGF (2003). Detta aktualiserar ett behov av ett hjälpmedel för att värdera andra argument än emissioner från material och att precisera definitionen ”ringa föroreningsrisk” och ”inte endast ringa föroreningsrisk” enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, SFS (1998a).

Implementering

Hur ska då den föreslagna modellen implementeras i praktiken ? För att den ska komma till praktisk användning och kunna nyttjas av icke-experter är det två delar som förefaller vara centrala. Det är dels att:

modellen kompletteras på vissa punkter, speciellt med avseende på en definition av gröna material och framtagande av gröna lösningar

Genom att definiera de gröna materialen erhålls dels ett underlag för att underlätta bedömningen i filtret och dels ett komplement till underlaget avseende miljötekniska egenskaper hos dessa material. Detta kan även användas inom ramen för den fördjupade bedömningen. För att modellen ska få en regelmässig tillämpning är det också viktigt att genomföra fallstudier och där söka definiera ett antal typiska gröna lösningar med avseende på användning och omgivning.

rutiner införs tidigt i byggprocessen som gör det möjligt att genomföra aktiva materialval.

Det förefaller också viktigt att tillse att rutiner etableras i byggprocessen för att säkerställa att bedömningar görs i ett tidigt skede, t ex i MKB-skedet.

33

4. ALLMÄN DISKUSSION

Detta projekt har pågått under en tidsrymd av snart 3 år. Före och parallellt med projektet, har undertecknad också haft möjlighet att delta och aktivt medverka i många olika projekt med avseende på nyttjande av olika material inom såväl bygg- som anläggningssektorn. Projekten har varit kopplade till utveckling av material, bedömning av materials lämplighet, utredningar samt pilot- och fältförsök. Förutom miljötekniska och geotekniska aspekter har projekten också innefattat juridiska och ekonomiska frågeställningar. I detta kapitel förs en kort diskussion som syftar till att beskriva dagens situation utifrån denna horisont samt tillsammans med vunna erfarenheter i arbetett som presenteras i denna avhandling.

Dagens situation

Dagens brist på allmän praxis i samband med materialval leder till situationer där olika aktörer ofta tillämpar principen om minsta möjliga motstånd om än i andra termer och med andra argument. Problematiken är allt som oftast kopplad till de industriella restmaterial som klassas som avfall och med ekonomiska incitament söker sig annan avsättning än deponering eller förbränning. Oavsett om det är nationella riktlinjer i form av rikt- eller gränsvärden eller om det är mera platsspecifika lösningar som ska tillämpas kan, dagens läge förbättras avsevärt avseende på hur material hanteras i landet.

I samband med värdering av material är utgångspunkten ofta starkt relaterad till den organisation aktören tillhör och den praxis som råder där. Myndigheter å ena sidan använder ofta en försiktighetsprincip samtidigt som materialleverantören i många fall söker lägga ned så lite resurser som möjligt för att få en acceptans för sitt material. Detta är måhända naturligt eller på gränsen till dessa aktörers skyldighet. Men när samma leverantör av ett material möter olika förhållningssätt hos myndigheter och avnämare blir det givetvis svårt att hitta en rimlig nivå på arbetsinsatsen. Å andra sidan möter samma myndighet ofta en mycket varierande kunskapsnivå hos dem som söker avsättning för sina material inom mark- och anläggningsbranschen. När aktörernas argument om naturresurshushållning, minskad deponering eller mindre transporter tillsammans med emissioner och risker eller allmänhetens oro värderas olika från fall till fall skapas denna olyckliga situation.

34

Flera goda exempel

Det som beskrivits ovan är givetvis en förenkling av dagens situation. Idag finns det också flera goda exempel på hur olika aktörer regionalt samverkat dels mellan olika sektorer och dels mellan olika roller i byggprocessen. Ett exempel är hanteringen av hyttsten i Luleå och Oxelösund samt slagg i Västra Götaland. Ett annat exempel är Vägverkets intresse och nyfikenhet att studera olika lösningar i olika pilotobjekt, som till exempel gummiklipp i Boden, flygaska i Sollefteå eller järnsand i Björsbyn. Många av materialägarna bedriver idag ett aktivt arbete för att öka kunskapen om sina material, tillämpningar och potentiella avsättningsmöjligheter. Det så kallade Askprogrammet som drivs av Värmeforsk är ett exempel på detta.

Den Svenska geotekniska föreningen, SGF, har också tagit ett nytt grepp i sin verksamhet och bildat en grupp som istället för att enbart vara sammansatt av geotekniker har prioriterat en bred sammansättning hos gruppen. Detta har medfört att representanter från olika delar av samhället, såväl myndigheter, avnämare, utförare och skola har arbetat tillsammans.

Kompletterande argument

Idag fastnar många potentiella lösningar i diskussionen kring emissioner och en allmän kemo- och avfallsfobi. Det är därför min mening att andra argument måste lyftas fram i en helhetsbedömning än bara de som avser emissioner för att komma vidare. Med detta menar jag inte att vi ska sluta med att komplettera dagens kunskap avseende emissioner, tvärtom här kommer fortsättningsvis också mycket kraft att erfordras. Men hur vi än karaktäriserar och beskriver olika material kommer olika material att vara förknippade med olika signaturer på emissioner och tillhörande ”risk”. Med denna bakgrund tycker jag att det är tydligt att andra argument erfordras för att göra miljömässiga materialval värda namnet. Detta är givetvis inte enkelt, hur ska ökade emissioner värderas i förhållande till sparande på naturresurser eller sparade pengar? Hur ska energiåtgång mot målet om en Giftfri miljö värderas? Ska vägar och banvallar fungera som långsträckta deponier istället för att ta nya markområden i anspråk, ska inte olika samhällsaktörer själva ansvara för sina egna materialflöden? Hur ska samhällets aktörer uppfylla de mål som ställts avseende våra naturresurser och hanteringen av avfall? Detta är bara några enkla exempel på de många frågeställningar som måste hanteras. Vem ska då föra detta vidare?

35

Gemensamt förhållningssätt

Det är min mening att det är centralt att åstadkomma en samsyn och att alla aktörer har ett ansvar. Under de senaste åren har incitamentet att hitta avsättning ökat för materialägarna, inte minst mot bakgrund av den allt mer ökade avfallskatten. Materialägarna har formerat sig i olika konstellationer för att i respektive bransch utveckla kunskapen om sina material. Samhället har tydligt ökat kunskapen om material. Samtidigt har dock inte nyttjandet av de alternativa materialen förändrats nämnvärt. Detta är måhända inget märkligt och speglar en allmän praxis. Det är dock synd att detta låga nyttjande baseras på så varierande grunder. Det förefaller därför idag som att centralt att:

Myndigheter ges utrymme att hitta ett gemensamt förhållningssätt och får aktivt stöd för att åstadkomma detta från Naturvårdsverket. Myndigheterna måste också få ett stöd för hur de ska förhålla sig till avfallslagstiftningen, möjligen ska en väl vald sakfråga prövas i högre instans. Materialförsörjningsplaner måste kompletteras med alternativa material.

Avnämare preciserar sina mål avseende återbruk och återanvändning och utvecklar sina rutiner vad gäller materialval. Man bör speciellt tillse att nödvändiga överväganden genomförs tidigare i byggprocessen, t ex inom ramen för MKB. Avnämaren måste också göra sina mål avseende återvinning och återbruk mätbara och överväga sin upphandling av material, ”If you don´t buy recycled, you´re not recycling”, Bjurström (2003).

Leverantörer av material fortsätter att öka kunskapen om materialens funktion och nytta i en geokonstruktion, såväl teknisk som miljömässig, och inriktar sig på att kvalitetssäkra material och certifiera de lösningar som bedöms som särskilt intressanta. De bör också överväga möjligheten att använda sakkunniga utförare från byggbranschen för att öka avsättningen i den löpande verksamheten.

Utförare av anläggningar måste lära sig att de alternativa materialen inte alltid är direkt jämförbara med de traditionella materialen och vara beredda att anpassa projektering (t ex design och testmetoder) och produktionsmetoder.

Ett ofta återkommande debattämne är behovet av rikt- eller gränsvärden likartade de som finns i Nederländerna. Detta behov framförs kanske tydligast av materialägare och avnämare som en lösning för att föra återbruket av material framåt. Enligt min mening är detta inte är relevant i Sverige som helhet med bakgrund av de kraftigt varierande tekniska och miljömässiga förutsättningarna, med avseende på geologi, emissioner, naturresurser, materialförsörjning och andra argument. Däremot förfaller lokala överenskommelser relaterade till materialets egenskaper, geokonstruktionen och omgivningen kunna leda till ett gemensamt förhållningssätt.

36

Miljömässiga materialval

För att arbeta fram detta förhållningssätt är det centralt att aktörerna har tillgång till relevanta verktyg. I annat fall kommer arbetet fortsätta att polariseras mellan olika argument som är svåra att värdera sinsemellan. Den miljögeotekniska modell som presenteras i denna avhandling är ett exempel på ett sådant verktyg. Ett annat centralt verktyg kommer att behövas för att söka värdera andra argument och kriterier.

Intentionerna i direktivet om vatten, EG (2000) och de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Gid bebyggd miljö, Miljömålsportalen (2003) kommer att vara centrala för ett gemensamt förhållningssätt. Vill vi hantera våra materialflöden i samhället på ett miljömässigt sätt och göra miljömässiga materialval i byggandet, så måste visioner och mål omsättas i praktiskt tillämpbara och mätbara mål. Jag tycker det är tydligt att Naturvårdsverket behöver stöd i form av tydliga politiska direktiv för att åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt i Sverige. Där skulle t ex det goda exemplet med SGFs restproduktgrupp kunna utvecklas på ett nationellt plan för att arbeta fram den kunskap och de verktyg som erfordras som stöd för lokala överenskommelser.

37

5. FORTSATTA ARBETEN

Den föreslagna modellen förväntas leda till att bedömningar blir enhetliga, systematiska och därmed jämförbara. Modellen har idag karaktären av ett expertsystem. Genom att utveckla det filter som förslagits kommer modellen att bli enklare att tillämpa och praxis kan etableras lättare. För att åstadkomma en allmän acceptans och enklare användning är det centralt att modellen utvecklas med avseende på att:

Färdigställa filtret genom att definiera gröna material och presentera ett antal gröna lösningar, t ex genom att arbeta igenom typfall.

Exemplifiera bedömningar i en serie fallstudier som underlag för en handbok.

Förfina och beskriva de föreslagna kravspecifikationerna avseende tiden efter användning.

För att åstadkomma detta är det också centralt att Vägverket och Banverket inför rutiner för att:

Göra materialbedömningar redan i tidiga skeden, t ex i MKB i utrednings- och planskedet.

Komplettera kunskapsbilden avseende omgivningen, speciellt avseende mark-, yt- och grundvattenkemi i tidiga skeden.

Säkerställa att lokaliseringen av olika lösningar dokumenteras rutinmässigt.

De gröna lösningarna ska väljas före de gula såvida inte andra argument gör att de gula lösningarna ska prioriteras. För att ta ställning till andra argument erfordras ett gemensamt förhållningssätt och en bredare kravspecifikation än den som avser emissioner. Därmed torde Banverket och Vägverket vara ett steg närmare den övergripande målsättningen att göra miljömässiga materialval.

38

6. ORDLISTA

Det är många begrepp som används och aktualiseras i samband med att ett miljögeotekniskt val av material skall göras, som t ex miljöbedömning, inert avfall, effekt mm. Det är viktigt att känna till dessa begrepp och deras betydelse i projektet. Här beskrivs kortfattat olika begrepp. Definitionerna har, där möjligt, tagit sin utgångspunkt från lag- eller förordningstext. I de fall en legaldefinition har påträffats hänvisas till den. Saknas källa eller legaldefinition är det projektets definition som beskrivs.

Begrepp / ord Källa / legaldefinition

Förklaring

Antropogena ämnen Naturvårdsverket (1997)

Ämnen som är skapade av människan och inte förekommer naturligt.

Avfall Miljöbalken 15 kap. 1§, SFS (1998b)

Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Det spelar ingen roll om avfallet har ett ekonomiskt värde för den som gör sig av med avfallet eller om det saknar värde. Det spelar heller igen roll om avfallet har eller saknar värde för den som tar emot det. Även om något ska användas igen eller om materialet skall återanvändas är det fråga om avfall, Källa: Miljöbalksutbildningen (1998).

Bakgrundshalt Naturvårdsverket (1997)

Naturlig halt + antropogent diffust tillskott utan punktkällor.

Deponering Avfalls-förordningen, SFS (2001a)

Bortskaffningsförfarande som innebär att ett avfall läggs på deponi.

Deponi Avfalls-förordningen, SFS (2001a)

Med deponi avses upplagsplats för avfall, men inte plats eller anläggning där avfall: 1. omlastas för att beredas för vidare transport till annan

plats där det skall återvinnas, behandlas eller bortskaffas,

2. lagras innan det återvinns eller behandlas, om lagringen sker för kortare period än tre år, eller,

3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än tre år.

Effekt Boverket (2000) Med utgångspunkt i emissioner avser effekten mängd och halt, se också Påverkan, Konsekvens och Figur 13.

Förorening - Icke önskad förekomst av ett ämne. Funktionell egenskap Vägverket (2001) Egenskap som beskriver en produkts funktion och har

betydelse för miljö, mm. Geokonstruktion Franzén (2002) En konstruktion eller konstruktionsdel som medför

förändringar av spänningarna i jord/berg och tar nytta av dess egenskaper" .

Gränsvärde KEMI (1991) Siffermässiga uttryck för begränsning av hälso- eller miljöfarliga ämnen, som ett långsiktigt mål, rekommendation eller ett absolut villkor.

39

Begrepp / ord Källa / legaldefinition

Förklaring

Inert avfall Förordning om deponering av avfall, SFS (2001b)

Är ett avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sådant sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa. Den totala lakbarheten och det totala föroreningsinnehållet i avfallet samt ekotoxiciteten hos lakvattnet ska vara obetydliga och får inte äventyra kvaliteten på yt- eller grundvatten.

Konsekvens Lexin, Skol-datanätet (2002) Boverket (2000)

Logisk följd.

Avser konsekvensen till följd av en effekt. Se också Påverkan, Effekt och Figur 13.

Miljö ISO 14001

Lexin, Skoldata-nätet (2002)

Omgivningar där organisationen verkar, vilket omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna, människan samt samspelet mellan dessa.

Omgivning (särskilt dess påverkan på människor)

Miljöteknisk aspekt Svedberg et al (2002a)

Frågeställning del i en miljöteknisk bedömning. T ex materialets lakbarhet, pH variation i applikationen, halt och mängd etc. som kan en inverkan på miljön.

Miljöbedömning Miljömanualen, Miljöstiftelsen (2000)

Är ett vitt begrepp som är övergripande och omfattar påverkan på mark, vatten och luft, människors hälsa och miljö, energifrågor och naturresurshushållning etc men ej ekonomi.

Miljöbelastning - Politiskt ordval, med negativ laddning i och med ”belastning”, jmfr t ex ordet miljöduglighet.

Miljögeoteknisk bedömning

Svedberg et al (2002a)

En miljögeoteknisk bedömning, map på material, ingår som en ”delmängd” vid en miljöbedömning. Består av en miljöteknisk del och en geoteknisk del som sammanvägs.

Miljöteknisk bedömning

Svedberg et al (2002a)

Bedömer miljöteknisk funktion map användningen (materialval) och på omgivningen (mark, vatten, luft och människors hälsa och miljö). Exempel på miljötekniska egenskaper kan t ex vara ett materials innehåll av kemiska ämnen och deras egenskaper i olika miljöer.

Miljökonsekvens - Konsekvens med avseende människa och miljön, jämför Figur 13.

Miljökvalitet - Ett objektivt eller subjektivt mått för att beskriva att en viss kvalitet uppnåtts i relativa eller absoluta tal. Jmfr t ex miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten enligt Naturvårdsverket (2002).

Miljöpåverkan - Jämför Påverkan. Materialval som leder till en förändring, dvs ett val ger upphov till en förändring av t ex halt av ämnen i omgivningen.

Miljöprestanda - Mätbara resultat från miljöledningssystemet, relaterade till en organisations styrning av sina miljöaspekter.

Miljöriktig - Miljöpolitiskt begrepp.

40

Begrepp / ord Källa / legaldefinition

Förklaring

Naturlig halt Naturvårdsverket (1997)

Med avseende på förorenade områden är den halt som skulle föreligga utan antropogen påverkan.

Persistenta ämnen Naturvårdsverket (1997)

Ämnen som är svårnedbrytbara i naturliga miljöer och därför ackumuleras i miljön.

Påverkan Lexin, Skoldata-nätet (2002) Boverket (2000)

Inflytande som leder till förändring från ett utgångsläge, se också Effekt, Konsekvens och Figur 13.

Restprodukt - Uppkommer sekundärt i tillverkningsprocess som syftar till att ta fram en produkt, t ex aska vid energitillverkning.

Riktvärde Naturvårdsverket (1999)

Med avseende på förorenade områden: 1. Riktvärde; anger den halt av förorening över vilken

risk för oönskade effekter på människor eller miljö kan föreligga.

2. Generellt riktvärde; är ett riktvärde som gäller för hela landet.

Riskklassning Naturvårdsverket (1997)

En bedömning av sannolikheten för och allvarligheten av de oönskade effekter på människor eller miljö som ett förorenat område kan ge upphov till.

Återanvändning Renhållningsförordningen, SFS (1998c) upphört

Innebär att man använder en sak igen.

Återbruk - se Återanvändning Återvinning Renhållningsföror

dningen, SFS (1998c) upphört

Delas normalt in i tre begrepp 1. Återanvändning, innebär att man använder en sak igen. 2. Materialåtervinning, materialet i en sak används för att

tillverka en ny produkt. 3. Energiutvinning, innebär att man utvinner energin ur

ett avfall.

Figur 13: Projekt MGBs definition av Påverkan, Effekt och Konsekvens, Bearbetad efter Boverket (2000).

41

7. REFERENSER

Bjurström (2003): Personlig kommunikation. Bjurström Henrik, ÅF Energi och Miljö AB.

Boverket (2000): Boken om MKB för detaljplan. Förf. Jonsson G, Palm I. Boverket 2000. ISBN 91-7147-658-X.

EG (2000): Ramdirektivet om vatten. Europeiska gemenskapernas officiella tidning, L327/1.

EG (2002): Rådets beslut av den 19 december 2002 om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till, tdirektiv 1999/31/EG.2003/33/EG. 16.1.2003. Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Franzén (2002): Personlig kommunikation, Franzén Gunilla, Scandiaconsult Sverige AB.

Jonasson (2003): Personlig kommunikation. Jonasson Sven, Geologic i Göteborg AB, Alingsås.

KEMI (1991): Gränsvärden, vad de innebär och hur myndigheterna använder dem. Förf. Victorin K. Kemikalieinspektionen 1991. ISSN 0284-1185.

KEMI (2002): Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Kemikalieinspektionens författningssamling, KIFS 2001:3. Utkom från tryck 17 januari 2002. ISSN 0283-1937.

Lindgren (2003): Personlig kommunikation. Åsa Lindgren, Vägverket.

Livsmedelsverket (2001): Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30.

Miljömålsportalen (2003): Sveriges Miljömål, officiell portal för våra 15 miljömål. www.miljomal.nu.

Miljöstiftelsen (2000): Miljömanual för byggsektorn. Miljöstiftelsen för byggsektorn, CD-version 3.0, 2000.

Naturvårdsverket (1997): Generella riktvärden för förorenad mark, Beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning, efterbehandling och sanering. Naturvårdsverkets rapport 4638. ISBN 91-620-4638-1. ISSN 0282-7298.

Naturvårdsverket (1999): Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Förorenade områden. Naturvårdsverkets rapport 4918. ISBN 91-620-4918-6. ISSN 0282-7298.

Naturvårdsverket (2002): Sammanställning av laktester för oorganiska ämnen. Rapport 5207-1, maj 2002. Naturvårdsverket 2002. ISBN 91-620-5207-1.pdf.

Naturvårdsverket (2003): Läsanvisningar till bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Naturvårdsverket 2003-04-11, rev 2003-06-23. www.naturvardsverket.se.

RIVM (1999): Environmental Risk Limits in The Netherlands. RIVM, Research for man and environment, Nederländerna 1999.

Rogbeck (2003): Personlig kommunikation. Rogbeck Jan, Statens geotekniska institut, SGI.

RVF Utveckling (2002): Bedömningsgrunder för förorenade massor. RVF Service AB. RVF Utveckling 02:09. ISSN 1103-4092.

SFS (1998a): Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Utfärdad 1998-06-25. Ändring införd t.o.m. SFS 2002:112. Rixlex. SFS 1998:899.

SFS (1998b): Miljöbalk. Utfärdad 1998-06-11. Uppdaterad t.o.m. SFS 2001:1079. Rixlex. SFS 1998-808.

SFS (1998c): Renhållningsförordning. SFS 1998-902. Har upphört att gälla

SFS (2001a): Avfallsförordning. Utfärdad 2001-12-06. Rixlex. SFS 2001:1063.

SFS (2001b): Förordning om deponering av avfall. SFS 2001-512.

42

SFT (2003): Bygg- och anleggsavfall, Disponering av rene naturlige masser og gjenvunnet materiale.SFT fakta, TA-nummer 153-2002, januar. www.sft.no

SGF (2003): Att bygga med avfall, miljörättsliga möjligheter och begränsningar för återvinning av avfall i anläggningsändamål. Konferens 19 maj 2003 på Naturvårdsverket.

Skoldatanätet (2002): Lexin. http://www-lexikon.nada.kth.se/cgi-bin/skolverket/sve-eng

Svedberg et al (2002a): Modell för miljöteknisk bedömning av väg- och järnvägsbyggnadsmaterial,Inventering. Teknisk rapport 2002:15, daterad 2001-12-03, Institutionen för väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet. ISSN:1402-1536. ISRN:LTU-TR-2002/15-SE.

Svedberg et al (2002b): Inventering; Definitioner, Samhällets mål och styrmedel, Avgränsning. Teknisk rapport 2002-09-15, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

Svedberg et al (2002c): Ämnestransport i mark, Omgivning. Teknisk rapport 2002-09-16, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

Svedberg et al (2003a): Modell för miljöbedömning av korniga material. Bygg- och Teknik, Nr 1/2003 januari, s 66-69. Förlags AB Bygg& Teknik, Stockholm.

Svedberg et al (2003b): Teori. Teknisk rapport 2003-03-03, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

Svedberg et al (2003c): Geoenvironmental assessment for road and railroad building materials, Oralpresentation at 5th International Conference on the Science and Engineering of Recycling for Environmental Protection, Donostia - San Sebastián, Basque Country, Spain, 4-6 June 2003.

Svedberg et al (2003d): Studie av modell. Teknisk rapport 2003-08-29, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Luleå tekniska universitet.

Tossavainen (2000): Leaching behaviour of rock materials and a comparison with slag used in road construction. Licentiate Thesis, Department of chemical and metallurgical engineering, division of Mineral processing, University og Technology, Luleå. 2000:23. ISSN:1402-1757. ISRN LTU-LIC-00/3-SE.

Visser (2003): Bedömningsunderlag för användning av restprodukter i vägbyggnad, - med fördjupning inom aspekten ekologi. Examensarbete, civilingenjörsprogrammet, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad, Avdelningen för geoteknik. 2003:127CIV. ISSN 1402-1617.ISRN LTU-EX—03/127—SE.

Vägverket (2001): Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion, ATB Väg 2002. Kapitel A: Gemensamma förutsättningar, s 17. Vägverket, Borlänge 2001-12. Publikation 2001:111. ISSN 1401-9612.

Östman (2002): Känslighet och skyddsvärde, en bedömningsgrund vid val av material i vägbyggande ?.2002:183 CIV. ISSN 1402-1617. ISRN: LTU – EX – 02/183 – SE.

Bilaga I

Bil

aga

1 Si

da 1

20

03-0

9-15

Tab

ell 1

: F

ilter

för

utso

rter

ing

av m

ater

ial a

ktue

lla

för

steg

2 o

ch 3

i en

mil

jöge

otek

nisk

bed

ömni

ng.

Del

steg

Inge

njör

smäs

sigt

urv

al

Kri

teri

um

Akt

uell

för

en f

orts

att

bedö

mni

ng?

GR

ÖN

A M

AT

ER

IAL

D

irek

t läm

plig

a m

ater

ial

acce

pter

as

Mat

eria

l kan

anv

ända

s i n

orm

ala

geok

onst

rukt

ione

r oa

vset

t om

givn

ing.

Ja

!

RÖ

DA

MA

TE

RIA

L

Mat

eria

let k

lass

ific

eras

som

fa

rlig

t avf

all

Mat

eria

let i

nneh

ålle

r oö

nska

de

ämne

n

Kri

teri

er e

nlig

t avf

alls

föro

rdni

ngen

SFS

(20

01a)

och

B

edöm

ning

sgru

nder

för

för

oren

ade

mas

sor,

RV

F U

tvec

klin

g (2

002)

med

stö

d av

KIF

S 20

01:3

, KE

MI

(200

2).

Utg

ångs

punk

ten

är a

tt ha

ltern

a av

nat

urfr

ämm

ande

elle

r ny

a äm

nen

ska

vara

när

a no

ll. K

rite

riet

ska

för

fina

s en

ligt

pol

icy

vid

Väg

verk

et o

ch B

anve

rket

.

Nej

, bed

öms

ej

GU

LA

MA

TE

RIA

L

Påv

isad

nyt

ta

Lok

alis

erin

g oc

h m

ängd

Mat

eria

let ä

r kv

alite

tssä

krat

Han

teri

ng v

id u

tför

ande

och

av

veck

ling

besk

rivs

En

nytta

med

mat

eria

lval

et k

an p

åvis

as. C

entr

alt a

tt ku

nna

göra

jä

mfö

rels

er m

ed a

ltern

ativ

a lö

snin

gar

för

att å

stad

kom

ma

likar

tad

funk

tion.

Mat

eria

lets

loka

liser

ing

och

män

gden

som

nyt

tjas

ska

do

kum

ente

ras

för

att u

ndvi

ka o

kont

rolle

rad

spri

dnin

g av

m

ater

iale

t. M

ater

iale

t är

kval

itets

säkr

at e

nlig

t gän

gse

prax

is

Han

teri

ng a

v m

ater

iale

t vid

utf

öran

de, k

varl

ämni

ng, å

terb

ruk

och

depo

neri

ng s

ka d

okum

ente

ras.

Ja, m

ater

iale

t är

aktu

ellt

för

en

fort

satt

be

döm

ning

Bil

aga

1 Si

da 2

20

03-0

9-15

Tab

ell 2

: K

arak

täri

seri

ng a

v lö

snin

gen

map

anv

ändn

ing,

om

givn

ing

och

tran

spor

tbil

d.

Del

steg

Frå

gest

älln

ing

Stru

ktur

K

omm

enta

r

AN

VÄ

ND

NIN

G

Mat

eria

l ska

anv

änds

och

m

öjlig

het a

tt et

t äm

ne e

ller

subs

tans

kan

fri

göra

s fö

reli

gger

, vil

ken

är

anvä

ndni

ngen

?

Vil

ken

är ti

lläm

pnin

gen

(geo

kons

truk

tion

en)?

L

äge,

nyt

tjan

de, v

erks

amhe

tsom

råde

, utf

orm

ning

M

ater

iale

gens

kape

r?

Till

verk

ning

spro

cess

, geo

tekn

iska

ege

nska

per,

milj

ötek

nisk

a eg

ensk

aper

; sam

man

sätt

ning

, äm

nen

och

dera

s m

öjli

ghet

att

fr

igör

as.

Avs

er g

eoko

nstr

uktio

nen

som

hel

het d

vs

"lös

ning

en"

som

hel

het o

ch i

den

ingå

ende

m

ater

ial

Ett

ämne

elle

r su

bsta

ns k

an

frig

öras

, vil

ka ä

r fö

ruts

ättn

inga

rna

för

ämne

stra

nspo

rt ?

Hur

ske

r tr

ansp

orte

n i g

eoko

nstr

ukti

onen

? G

asfa

s, lö

st f

as, f

ast f

as/p

artik

lar,

str

ålni

ng, ö

vrig

a sä

tt B

eskr

iver

tran

spor

tmek

anis

mer

i ge

okon

stru

ktio

nen

OM

GIV

NIN

G

Vil

ken

är k

arak

täre

n ho

s om

givn

inge

n?

Vil

ken

är o

mgi

vnin

gen?

M

arka

nvän

dnin

g oc

h ek

olog

i

K

änsl

ighe

t/sk

ydds

värd

e -

expo

neri

ngss

itua

tion

er

Geo

logi

och

hyd

roge

olog

i

Jo

rdla

gerf

öljd

, gen

omsl

äppl

ighe

t, ne

derb

örd

Mar

k- o

ch g

eoke

mi

Yt-

, gru

ndva

tten

, jor

d, b

erg

och

sedi

men

t

Bes

kriv

er f

örut

sättn

inga

r fö

r tr

ansp

ort a

v äm

nen

i om

givn

inge

n, d

vs v

ilka

är

mek

anis

mer

na f

ör t

rans

port

av

ämne

n

TR

AN

SPO

RT

BIL

D

Ban

- el

ler

vägk

onst

rukt

ione

n pl

acer

as i

en o

mgi

vnin

g, h

ur s

er

tran

spor

tbild

en u

t?

Hur

ser

tran

spor

tbil

den

ut?

Gas

fas,

löst

fas

, fas

t fas

/par

tikla

r, s

trål

ning

, övr

iga

sätt

H

alt,

män

gd o

ch ti

dsas

pekt

er

Sam

man

stäl

ler

unde

rlag

avs

eend

e an

vänd

ning

och

om

givn

ing

i en

tran

spor

tbild

. Fok

us li

gger

på

att

iden

tifi

era

ämne

n so

m k

an f

rigö

ras

och

tran

spor

tera

s ut

anfö

r ve

rksa

mhe

ts-

områ

det.

Vil

ka ä

r kr

itis

ka p

aram

etra

r fö

r de

n be

döm

da tr

ansp

ortb

ilde

n?

Ana

lys

av tr

ansp

ortb

ilde

n?

Def

initi

on a

v sy

stem

et

Ris

kkäl

lor

Ors

aker

och

hän

dels

er

And

ra k

ällo

r A

naly

s -

kriti

ska

para

met

rar

Anv

änds

som

und

erla

g fö

r at

t ide

ntif

iera

kr

itis

ka p

aram

etra

r V

al a

v an

alys

met

od, d

eter

min

istis

k,

prob

alis

tisk,

kän

slig

hets

anal

ys e

tc..

Bil

aga

1 Si

da 3

20

03-0

9-15

Tab

ell 3

: St

älln

ings

taga

nde

med

avs

eend

e på

före

slag

en lö

snin

g.

Bed

ömni

ngss

teg

Frå

gest

älln

ing

Stru

ktur

K

omm

enta

r

KR

AV

SPE

CIF

IKA

TIO

N

Vilk

a kr

av s

ka s

tälla

s på

em

issi

oner

frå

n ge

okon

stru

ktio

nen?

Kra

vspe

cifi

kati

on /

grön

lösn

ing

/ Fö

re a

nvän

dnin

g

-

Und

er a

nvän

dnin

g

Em

issi

oner

frå

n i l

ösni

ngen

ingå

ende

kon

stru

ktio

nsm

ater

ial

li

gger

inom

om

givn

inge

ns n

atur

liga

var

iati

on m

ed a

vsee

nde

på

m

ark,

vat

ten

och

luft

.

Eft

er a

nvän

dnin

g

Kva

rläm

ning

: Kan

läm

nas

utan

åtg

ärde

r

Åte

rbru

k: E

fter

beha

ndli

ng e

rfor

dras

ej

D

epon

erin

g: M

öjli

g på

lägs

ta d

epon

ikla

ss

Före

anv

ändn

ing:

B

eakt

as ti

ll de

lar

geno

m d

e kr

iteri

er s

om

stäl

ls i

filtr

et m

ap g

ula

mat

eria

l.

Und

er a

nvän

dnin

g:

Avg

räns

ning

till

"jur

idis

kt"

områ

de i

plan

, m

ångf

ald

av o

lika

"dju

psitu

atio

ner"

ha

nter

as f

rån

fall

till f

all.

Eft

er a

nvän

dnin

g:

Kri

teri

erna

är

av k

vali

tati

v ka

rakt

är, i

sa

mba

nd m

ed a

vvec

klin

g få

r en

kv

antit

ativ

bed

ömni

ng g

öras

.V

ÄR

DE

RIN

G

Vil

ka k

rite

rier

ska

vär

dera

s m

ot

krav

spec

ifik

atio

nen?

U

nder

anv

ändn

ing

A: B

akgr

unds

halt

er /

jäm

förv

ärde

n

Pro

vtag

ning

och

ana

lys

på p

lats

av

krit

iska

äm

nen

B: M

änni

skor

s hä

lsa

och

mil

jön

E

vent

uell

a ko

mpl

ette

rand

e ut

redn

inga

r E

fter

anv

ändn

ing

C: K

varl

ämni

ng

D: E

fter

beha

ndli

ng

E: D

epon

erin

g

Vär

deri

ng a

v tr

ansp

ortb

ilde

n sk

er m

ot d

en

före

slag

na k

ravs

peci

fika

tione

n oc

h ti

llhö

rand

e kr

iter

ier

med

avs

eend

e på

tid

en u

nder

och

eft

er a

nvän

dnin

g.

STÄ

LL

NIN

GST

AG

AN

DE

H

ur k

lass

ific

eras

den

fö

resl

agna

lösn

inge

n?

Kla

ssif

icer

ing

Vär

deri

ng m

ot k

ravs

peci

fika

tion

resu

ltera

r i e

n kl

assi

fice

ring

i gr

ön, g

ul e

ller

röd

lösn

ing.

Grö

n =

acc

epta

bel l

ösni

ng

Gul

= lö

snin

g fö

rkni

ppad

med

vill

kor,

t ex

ko

ntro

ll o

ch s

kydd

såtg

ärde

r al

t and

ra

argu

men

t och

kri

teri

er

Röd

= e

j till

ämpb

ar lö

snin

g

Bilaga II

��������������� � ������������������������������������

�� ���������� ����� ��� �� ������������������������������������������������������

���!"����� ��#����������#� ���!��$�������%���%��� ������� �%����$��������������������� ���� �������������

�����&�����������'��&���� ��������'%������(����������������(���%�% � (����� �������(%����%� � ������%�%���%����%���� �������� ����'��&���� ���%�����#��� �$��� �)%����%�*�%�+�(��� ��%���������$��� �)%����%�*%����%�+�(��� ��%����%����%���%��� ����

�������(%����%� � �������������������%���,$������$����%����%�%���-������%������%�(%����%� ������%���%����� ��������.��� ���%��#'������ %��� �� ����%�����(��� �(�'%�� ���$�����$����������� ��#����%�� �%��/�%������ ���#'������ ������� ����������� �(������ ��#'������ % $���% ����%������%�(%����%� ������%����%���%��%�����%��������%������%�(%����%� %���� �(�% '��� (����%�(���������������(������%���%����(���� ���%��#'������ �

.��$�������� ������� ��������$�����������% ����(%������� �����#���%��(%�%��%���%��� ����� ��� ����������%������(������% � %��(%����%� � �������������������%���,$������� ���� ��������% �������������(���%�% � (���% '��� ��������% � (�����% # ��(%���%�$%#��%��� %��'�%�%�������������%�$�����%�����('%�� �� ���$������������(%����%� %�����������%''���%���� �

��� '��&��� � ����������������'%�� 0��������#������#��(����%���% � ����� �������%�����������'�������'��&���$����� �(��%������� � �����������% � ����%(��%���%��% ���$�����������'���#����$��� ��������(���%�����������+���#����������% � � ����� � % ���%���$���%����%(��%��� ��������� ���% ����%����� %�����%��% � (����������������%1%��'� ���#���'�����%�� �����������'������������������ ���� '�� %�� �� ������#���������'����%���������$����%� %��%� $������'�������+ '%�������'��&���(���� � ��������������������� � ������%����('%������������ �-'���������%��� � ��'��$%�� %������( # ��(����%��%����������(%����%� �������$��� �)%����%�*�%�%��*%����%�+�(��� ��%���� �

��� '%'���� ����� ���'��&����2���� �� � �% � �����%��%�������%���,�������(���%�% � (������%���� �����������%���%�(%����%� ����������������%''���%���� %���� ����� ���'��'� ��(�����

��������������� � ������������������������������������

+����� 0���������3�� ����� �����������(3���� �%����%��%�#4556

4789

����������.��$���������� ��������( # ��($���%���%�%���'�%�����'�����(��,�������(���%�% � (������������(%����%� � �����%��$%#%����%���� �������� �.�������������� ���% :���%������(%��%�����)������%�� �%����%��������� %���� � ����� ��������� (%���#������� �%���%�(%����%� �% �������� ���%��#,'������ ������ �(��% � %� ���%� $�����%������%�(%����%� ���% ��� �������%���%����

+����"����� ��#�� ���!���'%��(�������������������%'��&���� �%��������$������ ��&��������'�� ���%������(���������,�������(���%�% � (������%���%�(%����%� ����'��&���� ������;���������,�������(���%�% � (�������%�%���%����%��������(%����%� ;����%����%������%���;'��&����2�;%������ �$��� �������

��� '��&����2�� ����������������(%��'%�� 0%���������#������#��(����%���% � ����� ��%��������$������(%�% ����%�%�������������%�����������'�������'��&���$����� �(��%���������� � �����������% � ����%(��%���%��% ���$�����������'���#����$��� ��������(���%�����������+���#����������% � � ����� � % ���%���$���%����%(��%��� ��������� ���% ����%����� %�����%��% � (����������������%1%��'� ���#'�����%�� �����������'������������������ ���� '�� %��7����%(��%����%� '���9� �� ������#���������'����%���������$����%�%��%� $������ '�������+ '%���������������#(���� � ���������������������� %�� ������%���� �����������%������� �-'���������%��� � ��'��$%�� %������( # ��(����%��%����������(%����%� �������$��� �)%����%�*�%�%��*%����%�+�(��� ��%���� �

���������2�%� ������$��� � �����#� ���% �%����%��������(���%��%� ��������$������������� �%����7�%-��$% ������ �%������$% �������9�% �����% �����������������(%�#'%�����'%�� ���������������� ��#��0

� ���(������� ���(%����%� ��%�%��%���'�%��������( ����(%���%���%������������(����

� ������(%�%��%���%��� ����� �� .����% ����#������(%����%� �%���������#'� ����� ������� ���%��#,'������ �

:����<�

��������������� � ������������������������������������

+����� 0���������3�� ����� �����������(3���� �%����%��%�#4556

6789

����������� ����������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������

�%�������(���� ���%��#,'������ � ��&�����%��((����������)����% ������%����%����$$�������� ���%��#,'������ %����%����% ;$% ��(%����%� ;$����������� ���� $%����=�������>%�%��$�� ��2������%�(%����%� � ���% ��� ����������%�����%��%�$%# ������� �������%�(�� �����( ��'������%���%��%�� ��%����� �(%����%�%� �%'������%� �����������%(��%����?

+ ��('%�%���� ���#���$���%����% �����%�� �%%����%������%�(%����%� �� %�%����7<8889 �����%�����%���%������%�(%����%� �� �(��% � �%��%��%���'������%������%���� �(� �� �%��� �:����4���� �-%('�� ��$ ��%�$�%�� ��((���#%���'���%�� �%��%��'�����������%#� ���%�$%# ����%���+ ���#�%���������#@ �(%�745549 ��$ ��%���� '���%�����%���������(���%�% � (�������%�'��&��� ����/�� ��������� �������(���%��('%������������������(%����%� ��%��%���� ��������%�������%��%������� �������$����������%������������(��������#������'���#���)%����%�*�%�+�(��� ��%����7<88A9����������������(���%�% � (�������% � (�����(%����%� ����� ��������%�'��&��� �% ��('�� ��%�� ��(%��������%�%�����(% � � ���������%�'��&��� �

�

��

���

����

��

�����

��� ��

��� ��

������

��� ��

�����

�����

����

������

������

�����������

������������

� ��

�������

!������

�������!�"������������������������������#����������������� ���������������������$�������� ����� ��������������%�����"������������!&&&�

������������� %�( $������'��&����2�� ��������'%������((���������,�������(���%�% � (��������-'������� ��������'��&���� %�%���������% � �����������(%����%��������������%�%���%����%���� �������� � ��:����6�����%������$����� �(��%�������%������'��������#������+7<8889��%��������%(��%��� ��� �

��������������� � ������������������������������������

+����� 0���������3�� ����� �����������(3���� �%����%��%�#4556

B789

�������'�(����������������������$������)���������������������������*���

��������� �����%����� ����������������'� ��%�����������(���%�% � (���%���� (�%��� �C��$%#������%���� ����%������������(���%�% � (���% %���%� ���#���������%��� ��������D �('%���������%�� ���%��$%���� ���%��%��% $���% �������� '���������������(%���%���%������������(����E�� ���� ��%����� �������#%��(%�%�(������%���%��� ����� �����%����������('��(���������'��&����2������ �% � ��('�� � % �� ����%������,�������(���%�% '��� ���('�� ����%� '����� �� �%��� ���(%(%����%���%��� ����������%����'��������� ��������� �+���� '�������� ��� �%���(%���% ���� �%����������%�% ����%���'�%�������������(%���%���%���������(�������(����$���% � %�#(%����%���%���� ���� ������$% ��������

��������������� � ������������������������������������

+����� 0���������3�� ����� �����������(3���� �%����%��%�#4556

A789

� ��� ���� ���������� �������� ���������(��%���,�������(���%�% � (�����/���� %���%����$�����C���-%('���� ��� � ��% �(������$������%����� ���%���#�������#���,���(��%�'��'����� ��(%����%� ����.����'��&���% '��� ������������% � (����% �������'�������$����' �% '��� �� ���������%��% '��� ������� %����� ��:����B�

�������+�%�������������������� ���������������������)�������������������������������������

��� ��������� ����� ��������� �%��%�#%�����������������% '��� �������F#���������%���������� %�����%��-%('������(������ ���$�����F#��%���������������#�%��%�#���$���<5��(� ��<5��(� ��% ������ �%������� '�������$����#�%�#����������� ���%�% � (�������%���(����������%����%����%������%�����������'��%'�#%���� ���%'���%����%����� %� �'�������%�% � (��������$����#�%�#����������� �

������������������� ����� � ��������������'�����(%�% � (�����% �����%�� '�������������� ��������((����$���%���%�%���'�%������$�����.� �(��% � ��% � (���� �%��������%�%�������������������/�� $����%�#�������(%���������%��%����%��� ���G� ��745569�

�����%��� �('��������$�(%���#'� ���% � �����%��%�����+�;%� �����;��%��%������%�����-%('���� ����� ��������%���� ��%(���� �� �� �%��� ��%�(� �������-���������� �#'����������%� ���%��-%('����� ������)������%�� ���� ������#'�� %;���%����;��%��%�����% ����%�% �(���� ���'%��#���$������%''���%����%��������������������������(������� � %�% � � ���#������+7<8889����%�����(%��%����%��%����('%�%���% � (���������������(���%�/�%���#�% ����%�%��%��������������%�%��-%('�� ��%� �������������� %��������������������%��� %�����( �����%���%������'������-%('�� �����%������������� %����� �%��������������(���%���� �%�%��%�����������#7�+�9�

��������������� � ������������������������������������

+����� 0���������3�� ����� �����������(3���� �%����%��%�#4556

H789

�����������!����������" ����� �%��������������(����������(�������� ���'%��#����������� ���'%��#������ %'� ������#�������% � �����%��%����$��������%����%� �������������� �+ %��-%('��%��% ����%��������������������%����'�����%����%��������� ����,���(��%�'��'����� �+�������������������������� ����,��� ����������%��� %�% � (����.������%�� ����������������%����'����%�� (%����� %� ����(%��#�-'�������%�����('%��$�������$���� %''��%���%� � �(�(%��/�� ���� 0F�$ ���������������%�%���'�%�����%���������(����?F�$ ����������%��%���������������������������������'����� %���%�#��������?

�� ���������"��!����������"�#&� � �('�#��('%����$�(%����%� ����% � ���&���(����%��� �('�������������(�����#�����(����'��'����� �����������(%����%� %������((��������(%����%�$��������$� �'������%�$���'���������� ��$�������� �(%����%�%�%��%�����(%��������('%������ �% � �% ����� ����%������% � ��� '�����������$��� �*�%�%��*%����%�+�(��� ��%���� $�������� �����%���%������%�(%����%� %���������'������� ��%����#,'������ �

#��� ����!����!��!��������������.����������� ���������( ���%��#'�%�����%��% � %�����'� ����'%��$%# ��/���� ���$����%���-'���������%�$����(%�����% � (�������#%�����'�%����%����%��#� ����� ������������% ��$�#�������%��� �% ����������'��������-%('�����)������%�� $�������$����� %���(��%�����%�������( ����%��������� ���% ��-���%�%7����-�� �,�� '�� �9�����'�������%� '����� �� �%��� %��'��'����� �� �� �%��� �.����(%����������� �����%������(%����%� �% �����% �����������$%��� �%��%�� �

"�������� �������������� +(�����% �����������%��� � �-'����������% #��� ����%� ��������((��� ������������%��� ���%#%������� '�� �������� ���$������������'%�����'%�� ������������'���� ����$�����������'���������%��� � ��$��������#���% ����%����������������#'��%��% � ���%����� '�������%��� $��� �('���#���% � (������%� ���.��% � $���� ���� �� �%��� ���������( '�������%��� �%���%�������� ��%�����% �����%���������

.��$������('%�� �� ����%�������������#���(���� ���%��#,'������ %���������%��� ������'���������%(��%��� ��� %�������� ��% �% � �����%��%�����G� ��745569�.�� �('���%����'���������%����������%��� �������� �����$�����$����'��'� ����#�����%��#$����������������

��������������� � ������������������������������������

+����� 0���������3�� ����� �����������(3���� �%����%��%�#4556

I789

"!������� �����������'��'� ��(����% � � (%����%� ������� � ���%�%''���%�����.����%��#(%����%� ��%�%��%��/�%��7���������-%('��;���%� ��� ;9%��(%����%� ��%�%�����%���'���7���� ���% �%1%���� $% ��9%�� ��������%��$��������% � ���������� ��:����A���� (�%� ��%����'��'� ��(����� %�(����% � 7#����$9(%����%� ��%�$����%��������%��%�����%������������� �����(%���%���%���������(���'������� ��

�������,�-���� ������.������.������������� �����������������������

���(����$����� ������('���%���% � ������% � (���%��'��'� � �������%% %�% � �����%��%������������%%���% ��'��(%���#�����( �����(%���%���%���������(�����������$%��� �%��%�� %�� ���%��$%��� �%��%�� �����$���#��%��%�����% ����%�%���'�%�������%�������(���������������������'�����:��%��#%�����%��% � (����% ����/�%���%���������(%���� ���% �� ������#%���������$����%�%��%� $������'������� ��������� ��:����H�

�������/�-��������������������������������������� ���

��������������� � ������������������������������������

+����� 0���������3�� ����� �����������(3���� �%����%��%�#4556

J789

��� �%��'���������'��'� ���������%� �����#������)%����%�*�%�+�(��� ��%����%��*%����%�+�(��� ��%�������� '�% ������'��&���$��������%�� ��%����'�������%�%�����������%������$����� ��������������� �������$������ ��' ���� %�#��'�����(%���,�������(���%�% � (���� ��:����6��#������%����� �� �%������%���� ����� ���������.� �(��% � ���% � (���$������% #������� %�������%� ����� $����%�����������+ (���%��(���% � (��� %����('�������% ����%����������������#'� �� ��������� %���#'� ������� %����$�������%�����+ � ������#'��%��% � �� ��������� %������� %����$������% ����������#%���'�%��� ������� � �:����I���� $���(%��% � (��� �% ���������������+'����(��%�#��% ����%�������#'��%��% � ����%�������� ��������� %���������� %�����$�����'��'� ���#���'��&����2��

�������0���� �)��$�������������� �������������������� ������������ ��������������*����123

���(����� ������������'� ������� ���%��'�% � �������%�%���%����%��������,'���� ����(%��'��'� ��� ��$������% ������� ����(������'�%���'��������('��%����������������(��� ��%��%�,���%����%�'��&����.���� '�% ����%(������%�%��%��������(%������%��� ����� ��� ��������� %�������,��� ��������%��%���(���%������%��#����E�� ���� ��%�%�������������%� '���%��$������������(���$����%�� �'����������� %����� �%����� �'%�%���#�#�-� ������ �%�����

��������������� � ������������������������������������

+����� 0���������3�� ����� �����������(3���� �%����%��%�#4556

8789

#����������������� � �����������" ��(%����%� ����������������'��&��� ��/���� ���� ����%���%��� ����� %������#���� � ���'��(����% � �%��%��� �����#��% �������$%#% ��'��%���������$��� ��������(���%�%��7<88J9�.�� �-'�������%��#� �����(����'��'� ���#���'��&����2���$����� ��$���%� �(�(%����%� '� � �%���'������%�������% � �� �%��� ��%������ ��� ����������� ��'��%������������ �.��$����$�������%�%��%�����#����%������%�(%����%� �% ������� �������� ������%�������� �����������������)%����%���%�%���%����%�%�(��� ��%���� ��� ������(%����%� ���� %�������%��% � �����%��%����� �('��(��������'��(���%���� ����������%��(��� � ���% (%�%�(������%���%��� ����� ����#���������#���%$ �� ���$%#����('��(�������% � ����%��%�����

+��'%�����'%�� ������������'���� � $����%��������������$��������(%����% %�% � ���% � (��� � ���% '�����������(%������������%���-'��������.�� %� ��('���%�����('�������$������ '���%��#��%������,���(��%�% '��� ��� �%��('�������/�%���#%��������������(%����������������������'���� �

.�� ���%#��((��'�%�������'�����(�-��� ����������%����� ��%���� ���������%������%''��'��%���������%����������.�� �����������%����'��&����2�$���������������%��������(���%� ���� ������������%�%���%����%��������(%����%� ��% # ��(%���%����&������$%#��%������%''��'��%���������(���%����������

*�������� 0SEPA, Swedish National Environmental Protection Agency (1999): Assessment of environmental quality,contaminated areas. (Swedish). Report 4918. ISBN 91-620-4918-6. ISSN 0282-7298.

National Road Administration (1995): Environmental assessment of roads. (Swedish) Borlänge. Report

1995:30.

Swedish Environmental Act (1998): Miljöbalken. (Swedish) Rixlex. SFS 1998-808.

Tossaivainen (2000): Leaching behaviour of rock materials in comparison with slag used in roadconstruction. Licentiate in Engineering 2000:23, Luleå University of Technology. ISSN 1402-

1757. ISRN:LTU-LIC-00/23-SE.

G� ��7455690-���������� ��������� @ �(%�74554904���������������)�������������������������������������� ������������������������� ���������7�$��� �9��% ������ � 45540<J6� ���!"����� ��#����������#�.��)<B54,<H<I�.�*)0 �",�KL54�<J6L���