Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Metod och teori
Historikerns arbetsredskap
Kursens mål
att förmedla kunskap om viktiga strömningar inom historieforskningen, metodanvändning och teoretiska perspektiv i historiografisk belysning
att ge fördjupade insikter om de villkor under vilka historisk forskning skapas och om den metodologiska och teoretiska mångfald som präglar historisk forskning
att utveckla förmågan till självständig problemdiskussion och kritisk bearbetning av källmaterial och vetenskaplig litteratur med sikte på att skriva en vetenskaplig uppsats
att diskutera och analysera frågan om historievetenskapens användning och historikernas samhälleliga och etiska ansvar
Planering av undervisningstillfällena 1. Källkritik, frågeställningar, forskningsläge och
paradigm
2. Från struktur- till mentalitets- och diskurshistoria
3. Genusperspektiv
4. Postmodernism och genus – fördjupning
5. Aktörsperspektiv och kulturhistoria
6. Historiebruk och historiekultur
7. Kultur, språk och tolkning
8. Historiesyn, identitet och ”vändningar
9. Att formulera frågor och söka förklaringar
10. Avslutande diskussion
Metod och teori
Metod anger tillvägagångssätt och urvalsprinciper
Teori tjänar som analysram och hjälp vid formulering av syfte, strukturering och analys
Källmaterialet historievetenskapens byggstenar
Historia blir vetenskap Leopold von Ranke – den moderna källkritikens fader
Teleologi och utveckling
Friedrich Hegel, Karl Marx, Herbert Spencer
Historismen George Collingwood Friedrich Meinecke
Benedetto Cruce Harald Hjärne
Empirism och positivism – metoden i fokus
Hippolyte Taine, August Comte, Charles Seignobos, Lauritz Weibull
Kulturella och sociala processer Karl Lamprecht, Max Weber, Rudolf Kjellen
Hermeneutiken - förståelsens princip
Friedrich Schleiermacher, Wilhelm Dilthey, Heinz-Georg Gadamer
Annalesskolan – tvärvetenskap och totalhistoria
Marc Bloch Fernand Braudel
Lucien Febvre
Historia som kritisk socialvetenskap
Charles A. Beard, Fritz Fischer
Hans-Ulrich Wehler och Jürgen Kocka
Socialhistoria och den kulturhistorisk vändningen
Eric Hobsbawn och E.P. Thompson
Socialdisciplinering och civilisering Norbert Elias, Hans-Peter Dürr & Gerhard Oestreich, Heinz Schilling
Genus som förklaringsmodell
Joan W. Scott, R. W. Connell, Yvonne Hirdman
Den nya kulturhistorien – berättelsens återkomst
Robert Darnton, Lawrence Stone, Lynn Hunt
Mikrohistoria – de små berättelsernas förklaringspotential
Carlo Ginzburg och Natalie Davis
Språk, diskurser och maktanalyser – postmodernism och postkolonialism
Michel Foucault, Jacques Derrida och Edward Said
Historiebruk och begreppshistoria
Otto Brunner, Jörn Rüsen, Reinhart Kosselleck och Quentin Skinner
Metateoretiker – och deras kritiker Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Callum Brown
Känsloregimer och berättelserna logik Hayden White, William M. Reddy, Barbara Rosenwein, Ute Frevert
Nationell identitet, rumslighet, globalhistoria
Pierre Nora, Ernest Gellner, Anthony D. Smith, Jürgen Osterhammel
Svenska historiker Birgitta Odén, Eva Österberg, Kim Salomon, Rolf Thorstendal
Historievetenskapliga traditioner
Historicism
Positivism
Strukturalism & funktionalism
Mentalitetshistoria
Revisionism
Historiematerialism
Feminism
Konstruktivism
Cultural studies
Postkoloniala studier
Historievetenskapliga inriktningar
Politisk historia Idéhistoria Biografihistoria Socialhistoria Ekonomisk historia Militärhistoria Religions- och kyrkohistoria Mentalitetshistoria Kulturhistoria Genushistoria – kvinno- och manshistoria Vård- och medicinhistoria Historiebruk Känslornas historia Globalhistoria
Kriterier för vetenskaplighet
För att räknas som vetenskap måste undersökningen vara: Kommunikativ och möjlig att förstå och kritisera
relaterad till tidigare forskning
tillföra ny kunskap
Frågan om minimikrav och optimumnormer
Historievetenskapliga teorier
En teori är: ett analysperspektiv
ett system av teser och hypotetiska påståenden
Teorier har olika grad av abstraktionsnivå
Metateorier: hypotes utifrån en filosofisk eller
ideologisk uppfattning
Medelvida teorier: empiribaserade teser
hypotetiska påståenden
Metod
Metodiska resonemang kan fungera som teoretisk ram
Metod anger tillvägagångssätt
Källkritiken är den historiska metoden per preference
Metodiska angreppssätt
Hypotetiskt deduktiv metod Induktiv metod Kvalitativ metod Kvantitativ metod Hermeneutisk metod Komparativ metod Mikrohistorisk metod Mentalitetshistorisk analys Textanalys Diskursanalys