MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI - Startsidaweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2002_14.pdf · tik) och Urpo Nikanne (finska språket med litteraturen) sina installationsföre- läsningar

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

■ De två sirliga och byggnads-skyddade elevatortornen av trävid Kvarnen i Vasa blir en del avÅA:s nya campus. Vasa stad har idagarna sålt tornen och denlånga transportbryggan från hu-vudbyggnaden till tornen åt fast-ighetsbolaget Academill sombygger och äger de nya universi-tetsutrymmena. Elevatortornenhar inte använts på åratal, menär fortfarande i rätt bra skick. Ef-tersom de anses vara kulturhisto-riskt värdefulla, får de inte rivasoch måste renoveras i samarbetemed museimyndigheterna.

Elevatortornen vid Vasa Ång-kvarns gamla kaj står delvis ivattnet och utsikten över Stads-fjärden är fin. De två första vå-ningarna är ca 70 kvadratmeterstora och den översta ca 20 kva-dratmeter, så några stora utrym-men är det inte fråga om. Inne itornen finns fortfarande en heldel maskiner och konstruktionersom användes då säd och annatfrån fartygen transporteradesfrån och till ångkvarnen. Nu skafastighetsbolaget fundera på vad

som kunde finnas i tornen dåKvarnen blir färdig om drygt ettår. ÅA i Vasa har inga planer påatt hyra även de här utrymmenaför egna ändamål, men i Acade-mills preliminära planer finnsbl.a. mötesrum, en restaurangoch bastu.

Utrymmen för KAV?I den långa gången på totalt 200kvadratmeter från tornen till hu-vudbyggnaden planeras t.ex.små arbetsrum eller ett långsmaltkontorslandskap som just ochjust kunde få plats där.

– Studentkårsavdelningen(KAV) i Vasa har ända sedan bör-jan varit intresserad av egna ut-rymmen i tornen. Nu när det ärklart att de verkligen står till för-fogande, är det på nytt dags att påallvar fundera om de är lämpligaoch om vi kunde hyra en del avutrymmena där, säger avdel-ningssekreterare Jesper Wik-ström på KAV i Vasa.

KAV:s bokhandel och kontors-och mötesutrymmen byggs i an-slutning till huvudingången mot

■ Åbo Akademi och Österbott-ens högskola går till val den 20–21 november, då nya styrel-ser och fakultetsråd skall utses. Nytt för denna gång är att för-troendeorganen väljs för en treårsperiod mot tidigare två år.

I vilket skede är förberedel-serna inför valen, avdel-ningssekreterare Ann-Marie Ringwall-Moberg och val-nämndens sekreterare Anna-Stina Nyby?

– Den preliminära vallängden ligger framme till påseende till den 14 oktober kl. 15.

– Den 17 oktober framläggs den slutliga vallängden. Däref-ter kan kandidatnominering och bildandet av valförbund in-ledas. Den 30 oktober ska alla kandidater och valförbund vara klara.

I personalens vallängd åter-finns alla anställda med ordi-narie tjänst samt anställda i tjänsteförhållande.

– Också forskare med ex-tern finansiering, men som har en forskarplats vid ÅA, har rösträtt förutsatt att de har minst sex månaders finansie-ring och att de är aktivt verk-samma vid utgången av detta år.

Valnämnden har riktat sig till institutionsföreståndarna för att få in namnen på forska-re med extern finansiering, men väldigt få anmälningar har kommit in.

– Därför är det viktigt att forskarna själva kommer och granskar vallängden.

I personalens vallängd finns sammanlagt drygt 1 400 perso-ner i Åbo och Vasa.

Mera information om akade-mivalen finns på webben: www.abo.fi/fa/akademival

– Vi hoppas på livlig aktivi-tet, inte minst med tanke på att mandatperioden nu blir längre, konstaterar Ann-Stina Nyby och Ann-Marie Ringwall-Mo-berg. –PS

Tre professorer installeras■ Fredagen den 18 oktober kl. 18 håller professorerna Kenneth Sandnabba(tillämpad psykologi), Antti Laato (gammalstestamentlig exegetik med judais-tik) och Urpo Nikanne (finska språket med litteraturen) sina installationsföre-läsningar i Gamla Akademihusets solennitetssal. Föreläsningarna är öppna för alla intresserade.

Ärkedjäknar i västerled■ Brahe Djäknar har fyllt 65 och Brahe Ärkedjäknar närmar sig de fyrtio. Menförst nu har det verkligen hänt!

Det är alltså Brahe Ärkedjäknar som har besökt huvudorten för sin ”nam-ne” Per Brahe, nämligen grevskapet Visingsö i Vättern. Tidpunkten var väl vald, eftersom greven och generalguvernören detta år behagar fylla 400 år.

Ett tjugotal ärkedjäknar dirigerades av Gottfrid Gräsbeck. Profant i Brahe-skolan, nuförtiden folkhögskola, och sakralt i Brahekyrkan från 1100-talet. Dessutom i Birgittinerkyrkan i Vadstena under återresan. –BL

Elevatortorn gerprofil åt campus

EN FRÅGA FÅR SVAR

Akademival i sikte

Förstärker Kvarnens identitet och image.

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

Skolhusgatan och eftersom stu-dentkåren driver den nya restau-rang som byggs i huvudbygg-naden, vill KAV enligt Wikströminte starta konkurrerande verk-samhet i elevatortornen.

Det plåtbeklädda skjulet ochtakkonstruktionen vid transport-bryggan kommer sannolikt att ri-vas för att tornens och brygganssirliga linjer ska framhävas ochsynas. Att även de gamla eleva-tortornen nu kan bli en funktio-nell del av Kvarnen, förstärkerenligt Academill hela byggna-dens identitet och image utåt.Tornen och bryggan ut till demblir antagligen en representativsymbol för hela det nya campusetsamtidigt som den historiskakopplingen till Vasa Ångkvarnäven blir visuellt tydligare.

ARI NYKVIST

De två sirliga och byggnads-skyddade elevatortornen av

trä vid Kvarnen i Vasa blir endel av ÅA:s nya campus.

Elevatortorn på campusStrandkvarnens image stärks.............................2Jerusalem som symbolRepresenterar undergång, förnyelse..................4Utlandet lockarMånga studerande tar chansen.........................6Miljonte studentenErasmusprogrammet populärt...........................6Alternativ till kasernlivCiviltjänstgörare trivs vid ÅA..........................10

Miljösociologin stärksVäxande intresse för kunskap om opinioner...12Veckans skribentStändiga hot mot akademin...........................14DisputationerFyra avhandlingar aktuella.............................16BaksidanKompetens-succén fortsätter.........................28

INNEHÅLL NR 14/2002

Examina....................................................... 19 Annonser och kungörelser....................... 21


■ Jerusalem uppfattas som enbetydelsefull symbol också avmänniskor som aldrig satt sin foti staden. Föreställningarna omJersusalem varierar, men drag avapokalyptik som samtidigt med-för hopp om en ny början harspridit sig långt utanför den reli-giösa föreställningsvärlden ochkommer till uttryck också t.ex. ipopulärkulturen.

Religionsvetaren MariaLeppäkari vid Åbo Akademi haringående analyserat olika nutidaföreställningar om Jerusalem.Vad är det som gör staden till enså välkänd och viktig symbol?Vad är det som gör Jerusalem såspeciellt och varför attraherasmänniskor av staden?

– I bakgrunden finns mentalabilder som var och en av oss bärinom sig plus mera allmänna fö-reställningar som sprids t.ex. viamassmedia. Händelser i Jerusa-lem – i Israel och Mellanösternöverlag – har ju en närmast osan-nolik genomslagskraft i mediamed beaktande av hur litet geo-grafiskt område det handlar om,konstaterar Maria Leppäkari.

– Den apokalytiska funktionsom Jerusalem har i en religiösföreställningsvärld, dvs. att denförknippas med Guds rike ochvärldens ände i ett kristet–judisktperspektiv, ligger som grund fördess starka symbolvärde, berättarhon.

Jerusalem har på detta vis imänniskors religiösa och teolo-giska tolkningar blivit någotmycket mera än en stad i Israel,nämligen en vidsträckt symbolsom länkar samman föreställ-ningar om det förflutna, om nuetoch framtiden.

Maria Leppäkari analyserarföreställningarna om Jerusalem i

en doktorsavhandling som läggsfram den 17 oktober.

Ett syfte med avhandlingen äratt belysa den dynamiska processsom föreställningar om “det kom-mande Jerusalem” i många fallhar gett – och fortfarande ger –upphov till.

– I dessa föreställningar liggeren spänning i dikotomier somvärldens undergång/paradis samtvarat/icke-varat. Dessa föreställ-ningar lever vidare genom gene-rationerna och utgör grunden förden tradition som många före-ställningar om Jerusalem vilar på,säger Maria Leppäkari.

Olika föreställningarRent empiriskt har Maria Leppä-kari följt upp apokalyptiska före-ställningar genom historien ochfram till vår tid, och hon har spe-ciellt analyserat hur dylika före-ställningar tar sig uttryck i tvåreligiösa grupper i dagens Jeru-salem, nämligen den kristnagruppen The International Chris-tian Embassy och den judiskagruppen The Temple Mount Fait-hful.

– Det handlar om religionsve-tenskapligt fältarbete, konstate-rar Leppäkari, som själv till-bringat sammanlagt två år på ortoch ställe i Jerusalem.

The International ChristianEmbassy identifierar dagens Je-rusalem med exakt det Jerusalemsom omnämns i Bibeln, dvs. denplats dit Jesus ska komma tillba-ka.

– I den här typen av religiösaföreställningar anses kaosmak-terna kämpa om Jerusalem. DenIsraeliska statsmakten och desspolitik tillskrivs därmed rollensom “verkställare av Guds vilja”.Den religiösa gruppens verksam-het blir därmed en mix mellanreligion och politik.

Temple Mount Faithful strä-var efter att bygga det tredjetemplet, och platsen är densam-

ma där den islamska Klippmos-kén ligger i dagens Jerusalem.

– Här finns alltså en klar kon-flikt med islam, som anses varakaosmakterna. Faktum är att Je-rusalem som plats är viktig ocksåför muslimerna, och Klippdomenanses enligt islamsk traditionvara platsen för Muhammedshimmelsresa.

Med dessa två gruppers le-dande tankar och verksamhetsom exempel analyserar MariaLeppäkari hur apokalyptiska fö-reställningar om Jerusalem kanidentifieras och tolkas.

– I religiösa föreställningar omapokalyptiken uttrycker kata-strofelementet egentligen en an-tydan om att något nytt och bättrestiger fram. Och denna föreställ-ning kan spåras också utanför dereligiösa föreställningarna om Je-rusalem, konstaterar Leppäkari.

Speciell stadDagens Jerusalem har ca en halvmilj. innevånare och är en myck-et speciell stad, konstaterar hon.

– På många sätt är det jobbigtatt leva där. De ständiga konflik-terna återspeglas i människorna,i deras ansikten och kroppsspråk.

Den som kommer dit utifrånhar huvudet fullt med bilder ochförhandsuppfattningar om sta-den, dvs. “ett mentalt bagage”. Despeciella omständigheterna göratt också en s.k. vanlig turist mereller mindre automatiskt blir enreligiös turist.

– Man glömmer lätt att Jerusa-lem också är en vanlig stad, medfotboll, droger, shoppingcenteroch kontor. De omfattande religi-ösa föreställningarna om Jerusa-lem som symbol kan kansket.o.m. kännas en aning främman-de för de flesta av dem som fram-lever sin vardag i den deladestaden, säger Maria Leppäkari.

PETER SANDSTRÖM

A K T U E L L F O R S K N I N G

Staden som har blivit en symbol för undergång och förnyelse.

En stad – många Jerusalem

Vad är det som gör Jerusalem till en så välkänd och viktig symbol, frågar sig Maria Leppäkari i sin forskning.


Annika Miemois var redanunder gymnasietiden inställd påatt i framtiden studera utomlandsen tid. När hon sedan inleddesina studier i ekonomi vid ÅA föllbeslutet att läsa en termin i Tysk-land naturligt.

– Jag upplevde det nästan somsjälvklart att studera utomlandsen tid, eftersom jag läser interna-tionell marknadsföring som hu-vudämne. Inom ämnesområdetbehövs både språkkunskaper ochegen erfarenhet av internatio-nellt umgänge, konstaterar Anni-ka Miemois.

Mellan oktober 2001 och feb-ruari 2002 läste hon marknadsfö-ring vid Christian Albrechts Uni-versität zu Kiel i Tyskland. Honvalde medvetet att studera heltpå tyska, trots att hon hade möj-lighet att läsa endel kurser påengelska.

– Visst var det svårt i början attstudera på tyska, framför allt attformulera svar i tentamen. Menmot slutet kunde jag kommunice-ra rätt obehindrat och förstod sågott som allt som sades på före-läsningarna.

Annika Miemois är nöjd medsina studier i Kiel. De gav hennenya perspektiv på marknadsfö-ringen, men också på hemuni-versitetet:

– Undervisningen där ligger påungefär samma nivå som hos oss,men kurserna har i regel betyd-ligt flera deltagare än kursernavid ÅA. Kontakten mellan stude-rande och personal är ganskaformell i Tyskland. Hos oss ärdäremot tröskeln låg för studen-terna att ta kontakt med lärarna.Småskaligheten vid akademinhar många fördelar som mankanske inte förstår att uppskatta

innan man besökt ett betydligtstörre universitet.

Annika Miemois vistelse i Kielskedde inom ramen för Erasmus-utbytet (se artikel om Erasmusnedan). Hon hittar inget negativtatt säga om utbytet.

– Erasmus är ett säkert kort.Programmet är så väletablerat attdet fungerar bra även i praktiken.Byråkratin sköttes mycket smi-digt vid ÅA:s internationella en-het. Jag var tvungen att själv tareda på en hel del information,men jag tycker att det hör till,kommenterar Annika Miemois.

Dövstudier i BristolTeologistuderande Janne Mar-kus Rissanen studerade höstter-minen 2001 vid University ofBristol i England. England valdehan pga. sitt intresse för engelskkultur, universitetet i Bristol för

■

S T U D E N T- O C H L Ä R A R U T BY T E

Studier utomlands lockarViktigt att också lärarna besöker samarbetsuniversiteten.

Miljonte studenten på Erasmusutbyte■ En miljon studerande har utnyttjat möjligheten att stu-dera vid ett utländskt universitet inom ramen för utbytes-programmet Erasmus, som startade år 1988. Detta firas den 21–25 oktober med ett jubileum inom hela den euro-peiska universitetsvärlden. Finland jubilerar samtidigt att landets universitet i tio års tid varit med i utbytet.

– Erasmus är ett europeiskt student- och lärarutbytes-program som administreras av EU-kommissionen. Pro-grammets syfte är att underlätta rörligheten bland stude-rande och lärare mellan olika universitet i Europa. I prakti-ken är nästan alla europeiska länder med i programmet, det vill säga även de som inte hör till EU, förklarar hög-skolesekreterare Harriet Klåvus vid internationella enhe-ten, området för studieärenden.

– Utbytet har ökat markant under de senaste åren. I mitten av 1990-talet åkte årligen 20 till 30 ÅA-studerande

– Finland är ett av de populäraste länderna inom Erasmus, menar Harriet Klåvus.


att där hålls undervisning påteckenspråk och kurser i de dö-vas kultur och historia. Universi-tetet har en egen enhet fördövstudier, Center for Deaf Stu-dies.

– Vid centret studerar bådedöva och hörande studenter. Un-dervisningen hålls på tecken-språk. Studenterna kommer frånmånga olika länder, och de flestaanvänder ett internationellt teck-

enspråk. De brittiska studenternatecknar däremot det brittiskateckenspråket. Under min vistel-se i Bristol använde jag mig av

utomlands inom Erasmusutbytet, medan ungefär lika många utländska Erasmusstudenter läste vid ÅA. Numera handlar det om minst 60 ÅA-studerande per år som åker utomlands inom programmet, medan cirka 100 kommer till oss.

– Lärarutbytet är inte lika livligt. Årligen åker fem till tio lärare utomlands, medan inte mer än fyra, fem besöker ÅA. Lärarna brukar inte vistas längre än en vecka vid de utländska värduniversiteten, säger Harriet Klåvus som handlägger allt ÅA-utbyte inom Erasmus.

Studerandena vistas däremot minst en termin vid värd-universiteten, de flesta stannar där ett helt läsår. Varje studerande (som godkänns av sitt tilltänkta värduniversi-tet) får ett personligt Erasmusstipendium för sin utlands-vistelse.

– Våra studerande får förhållandevis goda stipendier, eftersom vi med stiftelsemedel kan bygga ut det stipendi-um som betalas via EU-kommissionen och undervisnings-ministeriet.

Utbytet inom Erasmus baseras på ömsesidiga avtal som knutits mellan två universitet. Universiteten kommer sinsemellan överens om hur många studerande (inom giv-na ämnesområden) som de önskar utbyta med varandra.

– Finland är ett av de populäraste länderna inom Eras-

mus. Detta beror bland annat på att vi erbjuder mycket undervisning på engelska och att utbildningen har ett gott rykte. Finland upplevs dessutom fortfarande som ett rätt exotiskt land, säger Harriet Klåvus

– Inom programmet är ÅA ett mottagaruniversitet, ef-tersom fler besöker oss än det antal vi skickar ut. I da-gens läge räcker kvoterna vid ÅA inte till för alla som önskar studera här. Årligen handlar det om ett tiotal stu-derande som vi inte har möjlighet att ta emot.

Det är främst tyskar, fransmän, italienare och spanjo-rer som söker sig till ÅA. Bland akademins studerande är Tyskland, Frankrike och Spanien de populäraste länderna.

– Volymen på undervisningen i engelska varierar kraf-tigt inom ÅA. Inom vissa områden är den mycket stor, till exempel inom rättsvetenskaperna där all undervisning inom programmet Turku Law School erbjuds på engelska.

– Minst är utbudet inom humaniora. Men här torde ske en förändring, då Finland-Swedish Studies utvecklats till ett riktigt program. Det finns ett stort intresse för den fin-landssvenska kulturen. Programmet kommer att fylla ett verkligt behov, menar Harriet Klåvus.

Fortsätter på sid. 9

– Studierna utomlands gav mig nya perspektiv även på hemuniversitetet, konstaterar Annika Miemois.

Fortsätter på följande sida


det brittiska, det amerikanskaoch det internationella tecken-språket, uppger Janne MarkusRissanen som själv är döv ochsom har det finländska tecken-språket som sitt modersmål.

Rissanen deltog också i kurseri teologi som inte hölls på tecken-

språk. Här använde han sigav tolk under föreläsningar-na.

– Jag var den första dövastudenten vid universitetetsteologiska fakulteten.

Janne Markus Rissanenläser praktisk teologi somhuvudämne vid ÅA. Hantrivs vid akademin, men hanhar fått mersmak för studierutomlands. Vårterminenskall han studera vid Kö-penhamns universitet.

– Jag har bland annat somavsikt att intervjua dövarunt om i Europa om derasreligiösa upplevelser. Dettaär lättare att göra utgåendefrån Köpenhamn än frånÅbo, eftersom jag måsteresa rätt mycket för att träf-fa dem jag skall intervjua,

menar Rissanen.Janne Markus Rissanens besök

i Bristol skedde inom Coimbra-gruppens nätverk för studentut-byte. Hans studier i Köpenhamnsker inom Nordplusutbytet.

Professor på lärarutbyte– I fråga om den fria rörligheten iEuropa har vi lyckats mycket brainom studentutbytet. Den storamängden Erasmusstudenter vitt-nar om att mobiliteten bland stu-denterna är stor. Den bakom-

liggande tanken är att detta utby-te i förlängningen skall bidra tillen ökad mobilitet även inom ar-betslivet, säger Markku Suksi,professor i offentlig rätt.

Han är inkopplad på student-utbyte genom flera olika nätverk,bl.a. Erasmus, Turku Law Schooloch European Master´s Program-me in Human Rights and Demo-cratisation, EMA.

Turku Law SchoolHan har dessutom själv verkatsom gästföreläsare vid flera avsamarbetsuniversiteten. InomErasmusprogrammets lärarutby-te har han besökt universitetet iUrbino i Italien och universiteteti Frankfurt an der Oder i Tysk-land.

– Det är viktigt att vi bekantaross med de universitet vi samar-betar med. Vi måste känna till deomständigheter till vilka vi skick-ar våra egna studenter på utland-studier. I mitt fall har lärarutbytetsåledes utgjort en del av en störrehelhet, förklarar Suksi som bak-grund till att han varit på lärarut-byte.

Han berättar att Turku LawSchool – Åbohögskolornas ge-mensamma undervisningspro-gram inom juridik – redan frånbörjan varit inriktat på att lockautländska studerande till Åbo.

■ Går det bra att som döv studera vid ÅA? Möjligheterna varierar säkert från ämne till ämne, men Janne Markus Rissanen är i alla fall nöjd med den undervisning han får inom teologi.

– Många av de anställda vid ÅA har själv döva släkting-ar och bekanta och känner därför väl till de dövas kultur. Flera personer vid akademin kan dessutom använda teck-enspråk, menar Rissanen.

Under föreläsningar och seminarier har Janne Markus Rissanen ofta hjälp av en tolk. Denna tecknar dels det som sägs under föreläsningarna, dels det som Rissanen framför åt lärarna eller medstudenterna. I de fall han inte själv har möjlighet att göra anteckningar under föreläs-ningarna brukar han kopiera någon annans anteckningar.

Kan du delta i undervisningen utan tolk?– Ja, det är möjligt. Till exempel i språkundervisningen deltar jag i regel utan tolk.

E-posten och webben har stor betydelse för Rissanens studier. Han mejlar med döva studerande runt om i värl-den. Via nätet är han också i kontakt med Gallaudet Uni-versity, som är ett universitet för döva.

Per e-post är han i kontakt med lärare och den vägen får han rapporter, bilder, böcker och annan relevant infor-mation. Hemma har han en webbkamera, vilket möjliggör kommunikation på teckenspråk även på nätet.

– Jag avlägger gärna renodlade läskurser, eftersomdenna form av studier passar mig bra.

Janne Markus Rissanen är kritisk till systemet med tre terminer:

– Jag tycker att det inte passar in i vårt system, som hittills hållit hög nivå – också med tanke på döva stude-rande. Systemet ökar tempot i studierna, vilket i sin tur leder till mera stress och eventuellt även utbrändhet. Ett märkbart ökat tempo i undervisningen försvårar studierna för de döva. –NE

E-posten viktig för döva studerande

Med Köpenhamn som bas skall Janne Markus Rissanen intervjua döva runt om i Europa.

Forsättning från föregående sida


Därför hålls undervisningeninom Turku Law School på eng-elska.

– Utbudet är brett och täckan-de. Turku Law School nämns oftasom ett exempel på hur universi-tet kan samarbeta på ett lyckatsätt. För ÅA:s del kan nämnas attvi genom Turku Law School fårtillgång till ett mycket bredarenätverk för studentutbyte än detsom ÅA själv byggt upp, kom-menterar Suksi.

– EMA i sin tur bygger på etttidigare Erasmussamarbete, somnu har utvecklats till ett programsom får separat finansiering avEU-kommissionen. EMA erbju-der ett ettårigt mastersprogramsom bygger på ett halvt års stu-dier i Venedig och därefter etthalvt års studier i något av de 15deltagande EU-länderna. 90 stu-derande tas årligen in till pro-grammet, som mer och mer fåttkaraktären av en egen fakultetinom mänskliga rättigheter, sägerMarkku Suksi.

NICLAS ERLIN

Nordplus, ISEP, FIRST■ Erasmus är det avgjort mest frekventerade utbytespro-grammet bland studerandena vid ÅA. På god andraplats kommer Nordplus, som är Nordiska ministerrådets pro-gram för studentutbyte inom Norden. Inom detta program åker årligen ca 50 ÅA-studerande utomlands, medan ca tio kommer till akademin.

Därtill är ÅA med i ett program kallat International Stu-dent Exchange Program, ISEP, inom vilket utbytet med uni-versiteten i bl.a. USA sker. Studentutbytet med Ryssland sker inom ett program kallat Finland-Russian Student Ex-change, FIRST.

Akademin är också med i Coimbra Group Student Ex-change Network, som är ett nätverk explicit för Coim-brauniversiteten. Coimbragruppen består av de äldsta universiteten i Europa; Finland representeras av ÅA och Åbo universitet.

Utöver dessa nätverk har ÅA ingått en mängd bilaterala utbytesavtal med universitet runt om i världen. 15–20 av dessa avtal är för tillfället ”aktiva”, dvs. sådana som ut-nyttjas av studerande i endera riktningen. –NE

Erasmusutbytet växte kraftigt under hela 1990-talet. Harriet Klåvus bedömer att utbytet kommer att stabilise-ras på dagens nivå, kanske t.o.m. avta en aning.

– Det är möjligt att den nya europeiska examensstruk-turen med en lägre och en högre examen leder till att utby-tet minskar. Studierna blir kanske för koncentrerade för att det lätt skall gå att vistas en del av studietiden vid ett annat universitet.

– Däremot är det möjligt att den nya strukturen leder till att många studenter avlägger den högre examen vid ett annat universitet än den lägre. Men då talar vi inte längre om studentutbyte, utan om byte av universitet, säger Har-riet Klåvus.

Vid ÅA firas Erasmusutbytet den 22 och 23 oktober på Gadolinia, där bl.a. internationella enheten presenterar sin verksamhet. Tanken är att även utländska studerande skall visa upp sina länder på olika sätt.

NICLAS ERLIN

”Miljonte studenten...” forts. från sid. 7

– Det är viktigt att lärarna vid ÅA be-söker de universitet vi samarbetar

med, menar professor Markku Suksi.


■ Hela tre stycken civiltjänstgör-are, eller “civare” som de oftastkallas, tjänstgör just nu på ÅboAkademi i Vasa. Under senare århar det blivit allt vanligare medciviltjänstgörare på ÅA och aka-demin tycks vara en populär ar-betsplats bland “civarna”.

I Vasa heter civiltjänstgörarnaMathias Björkas, Dick Grön-blom och Andreas Backman. Dehar alla helt olika arbetsuppgif-ter.

Alla tre fick sin civiltjänstgörar-utbildning i juni i Lappträsk i öst-ra Nyland. I juli började sedanMathias som civiltjänstgörare påSamhällsvetenskapliga institutio-nen (SI), Dick på förvaltningsäm-betet i Vasa och Andreas påMediaCity. Tjänstegörningstidenär 12 månader, dagpenningen 3-5euro plus en liten matpeng. Civil-tjänstgörarnas arbetstid är 40timmar i veckan.

Meningsfulla uppgifter– Jag valde att göra civiltjänst istället för militärtjänst, eftersomdet säkerhetspolitiska läget inteär sådant att Finland behöver enstor militär styrka. Eftersom jagaktivt vill arbeta för fred, skullejag inte på grund av min överty-gelse platsa i det militära, konsta-terar Mathias Björkas som blevstudent från Vasa Övningsskola ivår.

Hela tio av hans kompisar iVasa valde i våras att bli civil-tjänstgörare och ingen har ännuångrat sig. På SI i Vasa jobbarMathias bl.a. med att koda in sva-ren från den nya opinionsmät-ningen Barometern, men ocksåmed datakörningar och annatkring Barometern.

Att rycka in som städare, repa-ratör, serviceman och allmängårdskarl i Akademihuset på

Vörågatan 9 hör också till hansuppgifter. Han känner sig inte ut-nyttjad som gratis arbetskraft,utan tycker att både civiltjänstgö-rarna och arbetsgivarna har för-delar av symbiosen.

– Det var nog tur att jag fickplats på ÅA. Jobbet här är utma-nande, omväxlande och ger migbra insikter i den akademiskavärlden och i hur en stor organi-sation såsom ÅA fungerar. Allahär har varit positivt inställda tillmig och ibland har jag t.o.m. haftför lite att göra, säger Mathiassom just nu arbetar med nästa

Barometer riktad till 2000 res-pondenter.

Han valde ÅA för att få me-ningsfulla arbetsuppgifter ochsamtidigt kunna bo kvar på hem-orten. Om ett år börjar han läsahistoria på HF i Åbo och ska se-nare inleda biämnesstudier vidjournalistutbildningen på SI-MediaCity i Vasa.

– Det är bra att antalet civareökar. Nu måste vi bara ytterligareförbättra allmänhetens bild avoss och kunskapen om motiventill att vi är civare. Men det gällerockså att få arbetsgivarna attvåga ge oss fler och mer utma-nande arbetsplatser än hittills.Ännu finns det nämligen ett un-derskott av platser för civare iFinland, så det finns mycket attgöra.

Gillar universitetskulturenCiviltjänstgöraren Dick Grön-blom är från Sundom utanför Va-sa. Hans arbetsdag går oftast tillatt dela ut och hämta post från ettdussintal adresser i Vasa, trans-portera möbler och annat, hjälpatill med kopiering, flyttningar,biltvättning, postning, bokningaroch mycket annat på förvaltning-en.

– Det är fel att stater ännu på2000-talet för krig mot varandraoch jag har starka ideologiskaskäl till att vara civiltjänstgörare.Mycket hellre än att göra militär-tjänstgöring, gör jag vardaglignytta i civilsamhället vilket t.ex.ÅA ju är en viktig del av, tyckerDick som vissa dagar haft det liteväl stressigt med korta lunch-och kaffepauser och fullt medschemalagt arbete från tidig mor-gon till sen eftermiddag.

Men som Vasabo är Dick ändåmycket tacksam för att han fickplats just på ÅA i Vasa.

Alternativ till kasernlivCiviltjänstgörare trivs vid akademin.

C I V I LT J ÄNS TGÖR ING

Mathias Björkas trivs med sina upp-gifter vid SI. Ibland får han rycka insom serviceman och gårdskarl.


Liksom Mathiastrivs han bra och gil-lar speciellt den mju-ka humanistiskamänniskosyn ochöppna kultur somkännetecknar mångauniversitet. Hans sto-rebror gjorde ocksåciviltjänst på ÅA förnågra år sedan ochkunde därför rekom-medera stället för sinlillebror. Nästa hösttänker Dick, som blevstudent i vår, börjastudera antingen påÅA i Åbo eller i Hel-singfors.

MediaCityAndreas Backmanfrån Vasa har kanskede mest annorlundaarbetsuppgifterna avde tre nuvarande ci-viltjänstgörarna påÅA i Vasa. Han arbe-tar på MediaCity ochär just nu involverad i inband-ningarna av en finskspråkig dra-makomedi för Nelonen påMediahuset. Med en bred data-teknikerexamen från SvenskaYrkesinstitutet (SYI) i Vasa ocharbetserfarenhet som assisteran-de ljudtekniker i bakfickan, skö-ter han en rad olika tekniskasysslor under inspelningarnaoch har också annars delansvarför bl.a. den tekniska supportenoch servicen på Mediahuset.

– Det känns som en lottovinstatt få göra sådant som jag ocksåannars är jätteintresserad av ochjag har redan nu lärt mig massorom till exempel tv- och ljudtek-nik. Kunde bara inte få en bättreplats än det här. De tolv måna-derna här på Mediahuset kom-mer att gå i ett huj som det nuverkar, säger Andreas som harbråttom till nästa inspelning i tv-studion.

Andreas tog sin studentexa-

men parallellt med sin datatek-nikerexamen från SYI och harfått en studieplats på SvenskaYrkeshögskolans linje för IT-in-genjörer. Men han trivs så bra påÅA och MediaCity att han redanbörjat fundera på att byta till nå-gon av medieutbildningarna.

Att de tre civiltjänstgörarna påÅA i Vasa trivs och att ÅA trivsmed dem är uppenbart.

ARI NYKVIST

Dick Grönblom sköterallehanda uppgifterinom förvaltningen.Siktet är inställt påstudier nästa höst.


■ Intresset för miljösociologiska frågor blirstörre, såväl inom vetenskapen som det po-litiska livet.

Miljösociologin i sig representerar ettbrett fält av frågor som berör förhållandetmellan moderna samhällen och miljön.Viktiga teman inom forskningen på områ-det fokuserar på bl.a. miljöbeteende och -aktivism samt kartläggningen av allmännaopinioner och vilka typer av understöd detfinns för olika slags miljöpolitik. Forsk-ningen tar också upp bredare frågor s.s.samhälleliga orsaker till och följder av mil-jöproblem.

– Begreppet “miljösociologi” kunde idagkompletteras med ett vidare begrepp typ“miljöinriktade samhällsvetenskaper” (en-vironmental social sciences). Så brett harforskningsfältet blivit, säger prof. RileyDunlap, amerikan och en av världens kän-daste miljösociologer.

Dunlap är fr.o.m. i höst innehavare avgästprofessuren Donner Visiting Chair vidÅbo Akademi, och han är knuten till denoffentliga förvaltningen, statsvetenskapenoch sociologin, något som berättar ombredden i hans forskning.

– Jag kommer att både undervisa ochforska vid ÅA, berättar han.

Riley Dunlap har under de två senastedecennierna specialiserat sig på framförallt demografisk och ideologisk korrelationmellan attityder till miljön och aktivism,trender i den allmänna opinionen kringmiljöfrågor samt sambandet mellan all-männa opinioner och policy-making.

– Intresset för opinionsundersökningarmed anknytning till miljöfrågor har blivitallt större, i synnerhet bland de politisktansvariga, konstaterar Riley Dunlap.

Mycket uppmärksamhetHan har själv varit inkopplad på högstanivå inom opinionsundersökningar, ocht.ex. år 1992 ledde han en stor undersök-ning vid det internationella Gallup-institu-tet. Undersökningen kartlade miljö-opinioner i 24 olika länder.

– Urvalet täckte större delen av världen isocioekonomisk bemärkelse, med fanns

både fattiga och rika länder, berättar RileyDunlap.

Undersökningen, med namnet Health ofthe Planet, gjordes lämpligt inför miljö-toppmötet i Rio de Janeiro 1992 och fickmycket uppmärksamhet.

– Resultaten är i viss mån utmanandeför många förhandsuppfattningar på områ-det. Bland annat framkommer att det intefinns stora skillnader i intresse för miljönmellan människor i fattiga länder och rika.Detta gäller såväl lokala miljöfrågor, typrent vatten, som mera globala angelägen-heter – t.ex. växthuseffekten.

I sin tidiga forskning undersökte RileyDunlap förhållandet mellan traditionellaamerikanska värderingar – vilka han be-nämnde “The Dominant Social Paradigm” –och understödet för miljövård. Han utveck-lade också en metod för mätning av en al-ternativ ekologisk paradigm (ecologicalparadigm), vilken avläser den ekologiskabräckligheten hos moderna samhällen.Denna “The New Ecological Paradigm Sca-le” har blivit den mest använda mätnings-metoden i forskningen om ekologisk med-vetenhet.

– Det handlar om metoder med vilkaman kan mäta bl.a. ekologiskt tänkandeinom olika segment i samhället, berättarRiley Dunlap.

Grovt taget kan man säga t.ex. att in-tresse för miljöfrågor är vanligast blandunga vuxna som är välutbildade, bor i stä-der och är politiskt liberala.

Gröna intresserarI Finland intresserar sig prof. Dunlap bl.a.för den allmänna miljömedvetenhetenbland finländarna.

– Av särskilt intresse är de gröna värde-ringarna inom politiken. I USA, t.ex., finnsdet inget direkt motsvarande till ert grönaparti.

Inom ramen för ett projekt som ledsfrån sociologiska insitutionen vid Åbo uni-versitet medverkar Riley Dunlap i kart-läggningen av de grönas väljarunderstöd.

– Hur ser finländarna på det gröna par-tiet, vilka är det som röstar på dem. Det är

A K T U E L L F O R S K N I N G

Växande intresse för kunskap om engagemang och opinioner

Miljösociologin stärks


några av de centrala frågorna i en pågåen-de, stor undersökning som finansieras avFinlands Akademi, konstaterar han.

Riley Dunlap är också intresserad av attförsöka undersöka hur den allmänna opi-nionen i miljöfrågor har förändrats och ut-vecklats över tid i Finland.

Stort intresseVid sidan av den empiriska forskningenjobbar prof. Dunlap aktivt med att kartläg-ga vad som händer inom miljösociologinoch de miljöinriktade samhällsvetenska-perna överlag. Perspektivet är internatio-nellt.

– Jag försöker följa med den huvudsakli-ga utvecklingen inom miljösociologin. Jaghar skrivit flera översikter i ämnet och ny-ligen var jag med och redigerade en hand-bok i miljösociologi, säger Dunlap, somnärmast kommer från en professur vidWashington State University.

Riley Dunlap spelade en nyckelroll vidgrundandet och etablerandet av miljösoci-ologin i USA på 1970-talet, och det är medglädje han nu ser ämnet utvecklas ocksåinternationellt. Bland annat har The Inter-national Sociological Association ett väldigtaktivt forskningsutskott på området, ochDunlap fungrade i tiden som utskottets för-sta ordförande.

Vid ÅA ger han i höst en grundkurs iEnvironment and Society, en kurs somgrundar sig på litteratur inom miljösociolo-gin och relaterade ämnen.

– Meningen är att belysa sambandenmellan moderna industrialiserade samhäl-len och deras biofysiska miljö.

– Och intresset tycks vara stort. På denförsta föreläsningen blev det alldelessmockfullt i auditoriet, noterar Riley Dun-lap med tillfredsställselse.

PETER SANDSTRÖM

– Intresset för opinionsun-dersökningar med anknyt-ning till miljö-frågor har blivit allt stör-re, i synner-het bland de politiskt an-svariga, kon-staterar prof. Riley Dunlap.


UTVECKLINGEN MOT MINSKADE SPRÅKKRAV förnya studerande, experimentet med utökad valfriheti studentexamen och förslagen till sammanslag-ningar och tvåspråkiga enheter är exempel på hotmot ÅA som ett i praktiken fungerande svensk-språkigt universitet.

Åbo Akademis ställning som ett svenskspråkigtuniversitet är garanterad i lag. Vi känner till akade-mins uppgift att särskilt tillgodose den finlands-svenska befolkningens behov av utbildning påsvenska. Mindre uppmärksamhet fäster vi vid aka-demins uppgift att främja landets tvåspråkighet ge-nom att utbilda även finskspråkiga studerande.

För de flesta av oss inom ÅA är detta självklart.Studenter med finsk bakgrund är de bästa ambas-sadörer som finlandssvenskarna och akademin kanha, och de är fullständigt tvåspråkiga då de lämnarakademin för uppgifter i samhället. Genom att er-bjuda studiemöjligheter för ungdomar med finsk-språkig bakgrund uppfyller akademin på ettnaturligt och ändamålsenligt sätt sin uppgift attfrämja tvåspråkigheten på riksnivå.

FÖRSLAG TILL SAMMANSLAGNINGAR av akade-mins enheter med finska enheter och krav på attslopa språkprovet i svenska för dem som söker tillakademin ger orsak till skärpning och en ständigbevakning av akademins och därmed Svenskfin-lands intressen. Tvåspråkighet betyder inte attakademin skall ge undervisning på både svenskaoch finska eller att institutioner och fakulteter skallbli tvåspråkiga.

Undervisningsminister Rask har upprepadegånger velat utvidga experimentet med valfrihet istudentexamen. Det senaste beslutet att inkludera

57 gymnasier i experimentet fram till 2007 är ocksåett indirekt hot mot Åbo Akademi. Ju färre studen-ter med kunskaper i svenska, desto smalare bliakademins potentiella studentunderlag på finskthåll.

Till kemisk-tekniska fakulteten kan man somfinskspråkig vinna inträde på basis av goda vitsordi studentexamen i svenska. Matematisk-naturve-tenskapliga fakulteten har signalerat motsvarandeönskemål för sina sökande. Dessa studerande skul-le således inte behöva delta i det obligatoriskaspråkprovet i svenska, som de övriga finskspråkigasökandena till ÅA måste godkännas i för att få stu-dierätt.

På insändarsplats i Turun Sanomat har Åbo Aka-demis språkprov för finskspråkiga diskuterats ihöst. Skribenterna har aviserat att språkprovet heltborde slopas.

Akademin bör inte slopa kravet på kunskaper isvenska och därför bör språkprov ordnas också ifortsättningen. Studier betyder inte endast föreläs-ningar och tentamina: studietiden är en av de vikti-gaste epokerna i den unga människans liv då honumgås med andra ungdomar från olika orter; honupplever studentlivet som en helhet och upprätt-håller universitetets traditioner. Studiemiljön är enhelhet och i den helheten spelar umgängesspråketen oerhört stor roll. Åbo Akademi är en kulturinsti-tution där de finlandssvenska regionernas ungdo-mar möts och där den finskspråkiga ungdomen välpassar in och finner sin plats på svenska.

EN MASSA ENERGI går åt till att försvara Åbo Aka-demis berättigare och lagstadgade existens. Vasauniversitets rektor Jakobssons förslag om att inle-

Ulla Achrén är Åbo Akademisinformations- och PR-chef.

VECKANS SKRIBENT

Ständiga hot mot akademin


da en tvåspråkig lärarutbildning vid pedagogiskafakulteten och Vasa universitet är hårresande (sesenaste MfÅA).

Pedagogiska fakulteten med ansvaret för den fin-landssvenska lärarutbildningen utgör kärnan förvåra barns framtid. Den tvåspråkiga miljö sommånga av våra barn i dag lever i behöver lärare medgedigna fackliga kunskaper, ett starkt modersmåloch en rejäl ranson finlandssvenskt kulturarv. Detsistnämnda betyder bland annat finlandssvenskatraditioner från lekar och sång till lucia och sagor.Allt detta kan svårligen odlas och utvecklas i en s.k.tvåspråkig miljö, där finskan i praktiken dominerar.

För några år sedan föreslog professorn i utbild-ningssociologi vid Åbo universitet att alla Åbohög-skolor borde sammanslås för att åstadkomma störreeffektivitet och för att minska överlappningar. Hansidé sköts med rätta genast i sank på både finskt ochfinlandssvenskt håll, men som fenomen utgjordeockså den ett exempel på hot mot ÅA som ettsvenskspråkigt universitet.

Mindre enheter kan vara effektiva och ekonomis-ka, vilket gäller även för akademin. Arbetsfördel-ningen mellan det finska universitetet i Åbo ochakademin är idag tydlig och samarbete görs påmånga områden.

I FRÅGA OM diplomingenjörsutbildningen inom da-tatekniken har akademin gått så lång man kan gå –kanske för långt med tanke på språkkravet. Stude-rande antas till Åbo universitet och flyttar efterdrygt två år långa ämnesstudier över till akademin,där de tillsammans med akademistuderandena stu-derar vidare på engelska och får examen från aka-demin. På svenska bör de studera 20 studieveckor

inom ämnesstudierna för att vinna inträde till aka-demin.

För att i framtiden slippa detta för akademin dis-kutabla förfarande hoppas jag att Åbo universitetfår egen examensrätt för diplomingenjörer, vilketinte hindrar ett samarbete med akademin även ifortsättningen på detta område.

BETRÄFFANDE JURISTEXAMINA är i sin tur akade-min beroende av dels Helsingfors universitet, delsÅbo universitet. Akademins studerande kan efteravlagd rättsnotarieexamen fortsätta studera för ju-ristexamen i Helsingfors eller alternativt på finskavid Åbo universitet.

Akademin borde få en egen examensrätt i juridik.Då kunde ÅA, i samarbete med Åbo universitet, ef-fektivare kunna bidra till att fylla det stora behovetav svenskspråkiga jurister i landet. En ny professuri straff- och processrätt är en grundförutsättning föratt ÅA skall kunna få examensrätt i juridik.

HOT GER MÖJLIGHETER. Hot tvingar oss ständigtatt se över vår verksamhet. Det är bra och det inne-bär att Åbo Akademi genomgår en ständig utveck-lingsprocess i syfte att tillgodose den svensk-språkiga befolkningens utbildningsbehov och attfrämja landets tvåspråkighet.

ULLA ACHRÉN

”En massa energi går åt till att

försvara Åbo Akademis berättiga-

de och lagstadgade existens”


R E L I G IONS -V E T ENSKAP

TM Maria Leppäkari disputerar i re-ligionsvetenskap torsdagen den 17 oktober på en avhandling med titeln ”The End Is a Beginning. Contem-porary Apocalyptic Representations of Jerusalem”.

■ Disputationen äger rum i Bra-heauditoriet kl. 10. Docent Tom Sjöblom, Helsingfors universitet, är opponent. Prof. Ingvar Dahl-backa fungerar som kustos.

Så här sammanfattar Maria Leppäkari sin avhandling:

“I avhandlingen analyseras och tolkas föreställningar och mentala bilder av Jerusalem samt bildskapandets process så som de kommer till uttryck i religiösa fö-reställningar rörande tidens slut. Jerusalem som symbol främst i judisk-kristna sammanhang stu-deras som ett fenomen bestående av olika typer av representatio-ner. Jerusalem är inte enbart en konkret stad nära belägen Med-elhavskusten, utan staden har i människors religiösa och teolo-giska tolkningar blivit något mycket mer: en omfattande sym-bol som länkar samman föreställ-ningar om det förflutna, nuet och framtiden.

I avhandlingen identifieras med hjälp av Dan Sperbers epi-demiologiska teori mentala, all-männa och kulturella repre-sentationer eller föreställningar. Sperbers grepp kastar emellertid

inte ljus över frågan hur det kom-mer sig att apokalyptiska före-ställningar som inbegriper just Jerusalem, generation efter gene-ration lever kvar. För att klargöra frågan närmare tar avhandling-en ytterligare till hjälp socialkon-struktivistiska modeller, inklusive religionspsykologiska element och belyser apokalyptik och millenarism som materialet presenterar. Vad är det som gör Jerusalem så speciell och varför attraheras människor till staden?

Frågan besvarar författaren genom att på frågeställningen anlägga en teori som hon utfor-mat och kallar “apocalyptic re-presentations theory”. Teorin är utarbetad med den historiska si-tuationen som bakgrund och re-laterar även till etnografiska data som författaren insamlat under olika fältarbetsperioder i Jerusa-lem. Utvecklandet av nämda teori möjliggör ett fräscht grepp på ett redan mycket undersökt feno-men.

Syftet med avhandlingen är att belysa den dynamiska process som föreställningar av “det kom-mande Jerusalem” i många fall har gett och fortfarande ger upp-hov till. Avhandlingen följer upp karakteristiska apokalyptiska fö-reställningar genom historien fram till vår egen tid. Den här ty-pen av föreställningar blir speci-ellt utmärkande för två religiösa grupper i dagens Jerusalem, nämligen the International Christian Embassy och the Temple Mount Faithful.

Med dessa gruppers ledande tankar och verksamhet som ex-empel visar författaren hur apo-kalyptiska representationer av Jerusalem kan identifieras, spå-ras, studeras och tolkas. I religiö-sa föreställningar rörande själva dramatiken i apokalyptiken ut-trycker det katastrofala egentli-gen en antydan om att någonting nytt och bättre stiger fram.”

R EDOV I SN ING

FK Arne Fagerström disputerar i re-dovisning fredagen den 18 oktober på avhandlingen ”Group Accounting Across Borders”.

■ Disputationen äger rum kl. 12 i aud. 1, Hanken. Opponent är prof. Gary M. Cunningham,Beirut American University, och som kustos fungrar prof. LarsHassel.

Så här sammanfattar Arne Fa-gerström sin avhandling:

“De senaste åren har skakat om aktieägare runt om i världen. En bidragande orsak till turbu-lensen har varit bristfällig redo-visning och revision av publika företag. Företagen har laborerat med ett antal olika lagliga och i vissa fall olagliga handgrepp för att försköna sitt resultat och sin ställning (Enron mfl.). De under-liggande metodvalen för koncernredovisning kan ge stora möjligheter till att försköna före-tagets (koncernens) resultat och ställning.

Det empiriska underlaget för undersökningarna utgörs av Svenska börsföretag på AI och AII listorna under åren 1990–1992 och 1999. Tre olika “survey” undersökningar gå koncernnivå och fallstudier på dotterbolagsni-vå inom 12 koncerner har givit en bred empirisk bas. Dotterföre-tagsnivån är undersökt genom intervjuer av ekonomichefer och

DISPUTATIONER


revisorer till de Svenska dotterfö-retagen i Danmark, USA och Bra-silien.

Frågeställningen, som för för-sta gången har undersökts i aka-demisk forskning, är hur koncernerna gör om den lokala redovisningen i ett dotterföretag till en redovisning som koncer-nen behöver för att konsolidera koncernens resultat och ställ-ning. Skillnader mellan olika län-ders redovisningstradition gör att resultat och ställning fram-kommer med olika belopp bero-ende på vilket lands redovisningstradition som tilläm-pas. De justeringar som görs av dotterföretagets lokala redovis-ning kan ofta helt förändra före-tagets resultat och ställning och därmed påverka hela koncernens resultat och ställning. Valet av valutaomräkningsmetod för dot-terföretagens rapporter påverkar också koncernens resultat och ställning.

Svenska och internationella rekommendationer från redovis-ningens regleringsorgan i Sverige, Redovisningsrådet och på det internationella planet IASB (International Accounting Standards Board) har dock givit ut klara instruktioner. De anger i sina rekommendationer att juste-ring skall ske av dotterföretagets rapporter för att anpassas till koncernens (moderföretagets) principer för redovisning. Under-sökningarna visar ett klart sam-band mellan koncernernas frekvens av justeringar och föl-jande faktorer:

* Antalet börser som koncer-nen är registrerad vid.

* Proportion av utländsk akti-vitet inom koncernen.

* Inflationstakt i dotterföreta-gets hemland.

* Hur stora redovisningsskill-nader som fanns mellan Sverige och dotterföretagslandet.

* Vilken bransch som koncer-nen tillhör.

* Koncernens storlek. * Vinstutjämningsbeteende,

speciellt på dotterföretags nivå.Det mest överraskande var

dock att ett antal av de svenska koncernerna deklarerade i årsre-

dovisning att de följt gällande Svenska rekommendationer när de de facto valt att tillämpa meto-der i redovisningen som inte är tillåtna i rekommendationerna. Att justeringar och val av valuta-omräkningsmetod används som medel för att utjämna resultat och ställning är något som inte ti-digare tillräckligt har diskute-rats. Det finns all anledning att överväga hur koncerner kan an-vända justeringar som ett dolt verktyg för vinstutjämning.”

A N L Ä G G N I N G S -O C H A P PA R AT T E K N I K

DI Janne Roslöf disputerar i anlägg-nings- och apparatteknik fredagen den 18 oktober. Avhandlingen heter ”Application of MILP-Based methods to a Class of Industrial Production Scheduling Problems.”

■ Disputationen äger rum i aud. Salin, Axelia, kl. 12. Opponent är dr Michael C. Georgiadis, Che-mical Process Engineering Re-search Institute, Thermi-Thessa-loniki, Grekland och som kustos fungerar prof. Tapio Wester-lund.

Så här sammanfattar Janne Roslöf sin avhandling:

“För att kunna upprätthålla konkurrenskraften på internatio-nella marknader, måste industri-företag kontinuerligt förbättra sin verksamhet. Den alltmer ökande

komplexiteten av flexibla pro-duktionsenheter, tillsammans med höga krav på produktivitet, kostnadseffektivitet och miljöas-pekter, ökar betydelsen av indu-striella produktionsplane-ringsfunktioner väsentligt.

Till exempel i cellulosa- och pappersindustrin fattar den tek-niska driftspersonalen idag stora operativa beslut utan en mera systematisk analys av helheten. De heuristiska metoderna, base-rade på långvarig erfarenhet av produktionsmiljön, leder dock of-tast till synnerligen bra lösningar och effektiva produktionspro-gram. För att kunna behärska planeringshelheten även i stora produktionsenheter med hjälp av de traditionella metoderna, är man emellertid ofta tvungen att införa olika förenklande steg i beslutsprocessen. Om framställ-ningen av en produkt t.ex förut-sätter behandling på flera olika maskiner, är det typiskt att indela tidshorisonten i mindre delar, vil-ket gör det enklare att placera delarbeten i maskiner.

Dessa förenklingar, tillsam-mans med de kontinuerliga för-ändringar som sker i den dynamiska produktionsmiljön, t.ex. försenade råmaterialleve-ranser, kan lätt förorsaka att det slutliga produktionsschemat lig-ger långt från det teoretiska opti-met. Redan en liten förbättring i den existerande driftseffektivite-ten utgör en stor potential för ekonomiska inbesparingar, samt för minskandet av produktions-processens miljöinverkan.

I denna avhandling studeras möjligheter att förbättra vissa in-dustriella produktionsprogram med hjälp av matematisk optime-ring. Arbetet koncentrerar sig på modellering och lösning av kom-plexa planeringproblem som fö-rekommer i den finska pappersförädlingsindustrin samt vid produktionen av farmaceuti-ska finkemikalier. Den största ut-maningen inom de båda tillämpningsområdena är be-handlingen av ett stort antal se-

Forts. på nästa sida


parata produktionsbeställningar med sekvensberoende bytesti-der, t.ex tvättandet av tryckma-skinernas färgvalsar.

Forskningsarbetet resulterade i utvecklandet av ett nytt sätt att iterativt konstruera och upprätt-hålla vissa typer av produktions-program med hjälp av en lösningsmetodik baserad på blandad heltals linjär program-mering. Metodiken kan använ-das som kärna i industriella beslutsstödsystem. Pilottesterna, genomförda i samarbete med UPM-Kymmene Walki Wisas fa-briker i Jakobstad samt Leiras Fine Chemicals i Åbo, indikerar att metoden kan leda till en avse-värd förbättring av produktions-effektiviteten utan några egentliga investeringar i det be-fintliga produktionsmaskineriet.”

F I LO S O F I

FL Joakim Molander disputerar i fi-losofi fredagen den 25 oktober på av-handlingen ”Straffets grammatik”.

■ Disputationen äger rum i aud. Salin, Axelia, kl. 12. Opponent är prof. Paul Leer-Salvesen, Hög-skolan i Agder, Norge, och som kustos fungerar prof. Lars Hertzberg.

Så här sammanfattar Joakim Molander sin avhandling:

“Straffets grammatik är en

kartläggning av straffbegreppet och straffets rättfärdigande in-spirerad av den senare Wittgen-steins syn på filosofin. Detta synsätt kännetecknas av att me-ningen av ord visar sig i hur de används i olika sammanhang i vardagsspråket. Wittgenstein har med en liknelse kallat dessa sammanhang för språkspel. För Wittgenstein är filosofens uppgift att åskådliggöra hur begrepp kan användas i olika språkspel och samtidigt påvisa hur dessa olika användningar är sammanlänkade av det som han med en annan liknelse kallat för familjelikheter. Vid en bred kartläggning av ett begrepp så framträder det som Wittgenstein kallat för ett be-grepps grammatik.

Molander har i sin avhandling strävat efter att teckna straffbe-greppets grammatik. Han fäster uppmärksamhet vid att begrep-pet konstitueras av en rad delvis sammanlänkade språkspel, och framhåller att den moderna juri-diska användningen av straffbe-greppet inte är helt oavhängig av begreppets användning i religiö-sa, familjära eller historiska sam-manhang. Inte heller är dessa och andra användningar av ordet oberoende av varandra. De olika språkspelen flyter i stället delvis in i varandra och lånar mening från varandra. Betydelsen av or-det ‘straff’ i en kontext skulle alltså vara en annan om det inte kunde användas något annorlun-da i en annan kontext.

Genom olika exempel kartläg-ger Molander begrepp som skuld, vedergällning, botgöring, förso-ning och förlåtelse, och hävdar att de begreppen är centrala då vi försöker utröna varför handling-ar som annars är moraliskt klan-dervärda inte nödvändigtvis är det om de utförs som straff för brott. Samtidigt påtalar han att de begreppen sedan 1700-talet blivit allt ovanligare i den offentliga diskussionen om straff. Molander hävdar att den utilitaristiska eti-ken haft en viktig betydelse i det-ta sammanhang och visar hur den därmed förenade fokuse-ringen på brottsprevention kom-mit att påverka strafftänkandet i

hela västvärlden. Han framhåller vidare att det svenska rättssyste-met är särskilt präglat av brotts-prevention, och hävdar att detta beror på att den skandinaviska rättsrealismen haft ett stort infly-tande i den svenska samhällsde-batten. Denna poäng illustrerar han genom olika citat och exem-pel från svenska rättsfall, svensk filosofisk straffrättsteori, nordisk kriminologisk litteratur och svensk dagstidningsdebatt.

Molander menar att när brottspreventionen, som i Sverige, sätts i centrum för rätts-systemet så blir straffet en åtgärd ämnad att avskräcka och oskad-liggöra, snarare än att sona och försona, och brottslingarna ska botas eller disciplineras, snarare än botgöra och ångra. På så sätt omdefinieras straffbegreppet på ett sådant sätt att det som kallas för straff i själva verket inte alls är straff i ordets vardagliga bety-delse. Samtidigt hämtar det brottspreventiva straffsystemet legitimitet från det faktum att man använder sig av sig av be-grepp som skuld, straff och rätts-system – begrepp vars innebörd är högst oklar i ett renodlat brottspreventionssystem.”

DISPUTATIONER

Forts. fr. föregående sida

Meddelandenfrån ÅA■ Under hösten 2002 utkommer Meddelanden från Åbo Akademi en-ligt följande (med deadline inom pa-rentes):

Nr 15 25.10 (18.10)

Nr 16 8.11 (1.11)

Nr 17 22.11 (15.11)

Nr 18 9.12 (29.11)


Examina avlagda under tiden 1.7.2002–4.10.2002

HF

■ Filosofie doktorsexamen har inom Humanistiska fakulteten avlagts av Eve Mikone, Åbo (ut-ländsk skola).

Filosofie magisterexamen har avlagts av Sebastian Berg-holm, Åbo (Gymnasiet Lärkan), Virpi Bordi, Åbo (Turun iltalu-kio), Martina Brännbacka, Lars-mo (Pedersöre gymnasium), Benny Eklöv, Åbo (Pedersöre gymnasium), Pernilla Eriksson, Esbo (Gymnasiet Grankulla sam-skola), Lena Helenius, Åbo (Vasa övningsskola), Mikaela Hemmä-lin, Ekenäs (Ekenäs gymnasi-um), Anna Maria Lund, Kronoby (Kronoby gymnasium), Johanna Nygård, Vasa (Jakobstads gymna-sium), Pia Sandås, Korsnäs (Gymnasiet i Petalax), Tomas Träskman, Helsingfors (Åshöj-dens gymnasium), Eva Wulff, Åbo (Pargas sv. gymnasium).

Kandidatexamen i humanis-tiska vetenskaper har avlagts av Maria Damlin, Vörå (Vörå sam-gymnasium), Mari Jensén, Väs-tanfjärd (utländsk skola), Ann Rintala, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Johan Sjöblom, Ka-ris (Karis-Billnäs gymnasium).

MNF

■ Filosofie doktorsexamen har inom Matematisk-naturveten-skapliga fakulteten avlagts av Bo-dil Ramstedt, Åbo (Katedral-skolan i Åbo).

Filosofie licentiatexamen har avlagts av Henrikki Rutanen, Åbo (Kirkkopuistikon lukio).

Filosofie magisterexamenhar avlagts av Nina Aspegren, Åbo (Ekenäs gymnasium), Staf-fan Granholm, Åbo (Vörå sam-gymnasium), Richard Holmberg, Ekenäs (Ekenäs gymnasium), Linda Nordmyr, Närpes (Närpes gymnasium), Sofia Rask, Kyrk-slätt (Kyrkslätts gymnasium), An-nika Riska, Borgå (Borgå gymna-sium).

Kandidatexamen i naturve-tenskaper har avlagts av Kim So-lin, Jakobstad (Jakobstads gymnasium).

E S F

■ Politices doktorsexamen harinom Ekonomisk-statsvetenskap-liga fakulteten avlagts av Solveig Bergman, Åbo (Kyrkslätts gym-nasium).

Politices magisterexamenhar avlagts av Jessica Adel, Hel-singfors (Katedralskolan i Åbo), Kerstin Helsingius, Grankulla (Virkby samskola), Janne Kainu, Åbo (Nousiaisten lukio), Minna Pessala, Heinola (Lyseonmäen lukio), Max Rönnberg, Åbo (Vaa-san lyseon lukio), Viveca Sund-man, Grankulla (Grankulla samskola), Christian Vuojärvi, Helsingfors (Lovisa gymnasium).

Ekonomie doktorsexamenhar avlagts av Bill Anckar, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Vladimir Kvassov, Ryssland (utländsk sko-la), Franck Tétard, Frankrike (ut-ländsk skola).

Ekonomie magisterexamenhar avlagts av Thomas Forstén, Kyrkslätt (Kyrkslätts gymnasi-um), Piia Hirkman, Åbo (Puola-lanmäen lukio), Päivi Jokela, Åbo (Simon lukio), Asgeir Mjö-sund, Norge (utländsk skola), Jan Sarelin, Åbo (Kouvonrinteen lu-kio).

Ekonomie kandidatexamenhar avlagts av Johan Blomqvist, Åbo (Katedralskolan i Åbo), Berit Ekholm, Ekenäs (Helsingfors af-tongymnasium), Michaela For-sén, Åbo (Kronoby gymnasium), Anna Jansson, Mariehamn (Ålands lyceum), Pernilla Pursi-ainen, Vasa (Vasa övningsskola), Siv Wirtanen, Karis (Handelslä-roverket i Ekenäs).

K T F

■ Diplomingenjörsexamen har inom Kemisk-tekniska fakulte-ten avlagts av Tomas Hagstrand, Sverige (Högskolan i Karlstad), Dan Lundmark, Helsingfors

(Gymnasiet svenska normallyce-um), Patrik Rehn, Åbo (Helsinge gymnasium), Niina Törn, Åbo (Puolalanmäen lukio).

T F

■ Teologie doktorsexamen har inom Teologiska fakulteten av-lagts av Hans Andreasson, Sverige (utländsk skola).

P F

■ Pedagogie doktorsexamenhar inom Pedagogiska fakulteten avlagts av Jan Sjöberg, Vasa (Korsholms gymnasium).

Pedagogie licentiatexamenhar avlagts av Marina Lundkvist, Jakobstad (Jakobstads gymnasi-um).

Pedagogie magisterexamen har avlagts av Tove Gillberg, Ka-ris (Karis-Billnäs gymnasium), Linda Ingerström, Nykarleby (Ja-kobstads gymnasium), Karita Markusas, Pernå (Lovisa gymna-sium), Hanna Nybäck, Pedersöre (Jakobstads gymnasium), Monica Roms, Ekenäs (Ekenäs gymnasi-um), Marina Stenlund, Jakobstad (Jakobstads gymnasium), Elisa-beth Östman, Helsingfors (Jakob-stads gymnasium).

Fristående pedagogiska stu-dier för lärare vid yrkesläroan-stalter har fullgjorts av Anna-Lena Groos, Vasa (Närpes gym-nasium), Birger Lindström, Eke-näs (Ekenäs samlyceum), Johanna Rintala, Borgå (Kauk-lahden lukio), Owe Salmela, Kar-leby, Maria Säll Öfverström, (Eckerö).

SV F

■ Politices magisterexamen harinom Samhälls- och vårdveten-skapliga fakulteten avlagts av Li-selott Nyström, Korsholm (Vasa övningsskola), Linda Stråka, Ny-karleby (Nykarleby gymnasium).

Politices kandidatexamenhar avlagts av Jan-Erik Juslin, Vasa (Vaasan yhteiskoulu).

EXAMINA


Humanistiska fakulteten

■ Avhandlingar pro gradu:Sebastian Bergholm: Med-

känsla och moral. FilosofiMaria Bertula: Easing skills

shortages by increasing work-re-lated immigration: the case of Ireland. Engelska

Peter Björkfors: “Be British!” the Titanic disaster and projec-tions of british nationalism, 1912. A study in National Imago-logy. Engelska

Mats Björkman:Religionsfri-het i Ryssland. En jämförelse mellan lagstiftningen från 1990 och 1997. Ryska

Virpi Bordi: Museet och muse-ipedagogiken. En studie om Åbo landskapsmuseum som uppfost-rare och arrangör av museal fritid för barn. Etnologi

Maria Damlin: Littérature en-fantine et éducation de l’enfant: Étude comparative de la comtes-se de Ségur et d’Astrid Lindgren. Franska

Carolina Djupsjöbacka: Ame-rikaänkor. Synen på de kvarläm-nade hustrurnas liv och leverne under den omfattande emigratio-nen kring sekelskiftet 1900 ur ett inre och ett yttre perspektiv. Nordisk historia

Tanja Gustafsson: Le Texte authentigue dans l’enseigne-ment du francais. Franska

Kira Gyllenberg: Att berätta en bild. En intervjuanalys. Folkloris-tik

Camilla Hagelstam: Stalking actions, restrainee characteris-tics and violation of the restrain-ing order. Psykologi

Tiina Kainulainen: Förhand-

lingar om kontrakt i handel med Ryssland. Ryska

Marika Kivinen: Med ridbyxor och tropikhatt i en mörk konti-nent. Kvinnlighet och vithet i en finländsk afrikaskildring. All-män historia

Johanna Knuts-Berlin: “Två snöflingor som dansade tillsam-mans”, Runar Schildts “En sparv i tranedansen” i en gymnasie-klass. Litteraturvetenskap

Marcus Lepola: Koloniala mönster i Sitka under medlet av 1800-talet. Kulturkontakt och kulturkonflikt mellan ryssar, fin-ländare och ursprungsbefolk-ningen i Alaska. Etnologi

Tiina Lerbacka & Annica Sandvik: Psykiska faktorer rela-terade till platsen i syskonskaran. Psykologi

Catharina Nieminen: Goalin våran – häime mett. Aspekter på boende och boendeideal på fyra hemman i Petalax, Österbotten. Etnologi

Johanna Nygård: Le deuxième ses et ses traductions suédoises. Réception del l’ceuvre de Simone de Beauvoir de 1949 À 2002. Franska

Maria Nygård: “Ja, det finns en Gud och en vedergällning.” Emi-lie Flygare-Carlén och straffets melodrama. Litteraturvetenskap

Pia Sandås:”I Francesi Fora!”: Aux origines du nationalisme ré-gional en Corse. Franska

Mikael Sarelin: Den mörka si-dan. En avhandling om våld, de-struktivitet och lidande i blackmetal. Folkloristik

Andreas Svedstedt: Sexualitet och makt. En fenomenologisk studie av kvinnor som säljer sa-

domasochistiska sexuella tjäns-ter. Psykologi

Unna Toropainen: Filmmusik som kommunikation – en studie i den stumma huvudkaraktärens kommunikation i filmen Piano. Musikvetenskap

Tomas Träskman: Den är hu-moristisk, tre ord följda av 67 078 ord. Med tiden upplöses humor, fantasi, och uppfinningsrikedom i förstånd, moral och stora idéer. Konstvetenskap

Nanna Wikar: Ett kvinnoyrke växer fram. Tidig mejeriutbild-ning i södra Österbotten 1859–1917. Nordisk historia

Eva Wulff: Antikultrörelsen i religionssociologisk litteratur. En diskursanalytisk studie. Religi-onsvetenskap

Ekonomisk-statsvetenskapligafakulteten

■ Avhandlingar pro gradu för po-litices magisterexamen:

Jessica Adel, nationalekono-mi, “Kyotoprotokollet och ut-släppshandel: En studie i effektivitet och rättvisa”.

Kerstin Helsingius, socialpoli-tik, “Tandvård inom finländsk hälsopolitik”.

Max Rönnberg, statskunskap, “Revolutioner. Ekonomiska feno-men i odemokratiska stater?”.

Susanna Simberg, sociologi, “Talterapeuternas jurisdiktion och yrkeskultur”.

Viveca Sundman, socialpoli-tik, “Verkningar av sparåtgärder i den offentliga sektorn efter år 1990 i Finland”.

AVHANDLINGAR

■ DOMUS GYM. Bokningar av nya tider till Domus Gym från idrottskansliet.

RINKBANDY. ÅA:s allmänna träningar i Impivaara fre-dagar kl. 10.45–11.45.

BERGSKLÄTTRING/GRUNDKURS. Arrangeras på Åbo universitets backe (Vattenborgsvägen 1) lördag 26.10 kl. 9.00–13.00. Anmälningar till idrottskansliet senast 21.10 kl. 15.00. Deltagaravgift: 18 euro/person.

SCHACK (Isaskar). Turnering med 3-mannalag, spelas

”snabbspel”. Anmälningar till idrottskansliet senast 25.10 kl. 15.00. Turneringen spelas på Kårens vind.

KARATE. Allmänna träningar på Kåren tisdagar och torsdagar kl. 18.00–19.30. Närmare information av Emma Wester, tfn 050–505 2090.

FIRMASERIEN I FOTBOLL. ÅA:s lag tog silver i firmase-rien i fotboll. Polisen tog guldet (en poäng före ÅA). Pos-ten tog brons.

REKREATION & MOTION


■

Akademivalen 2002

Val av styrelser och fakultetsråd äger rum 20-21 november 2002 i Åbo, Vasa och Jakobstad.

Vallängden är framlagd för granskning 7-14.10.2002. Eventuella rätt-elseyrkanden skall göras skriftligen och vara valnämnden tillhandasenast den 14.10.2002 kl. 15.00.

Den slutliga vallängden offentliggörs 17.10.2002. Kandidatnomine-ringen sker 17-30.10.2002. Handlingar till valnämnden rörande kandi-datnominering och valförbund skall vara inlämnade senast den 30oktober 2002 kl. 15.00. Se närmare i kungörelsen för akademivalen idetta nummer av Meddelanden och på www.abo.fi/fa/akademival/

KONSTIGA NÄTTER

på Kåren i Åbo

fredag 11.10 och lördag 12.10

Fritt inträde bägge dagarna!

Fredag 11.10. kl 21-02

• dj Acke

• Multa (krautrockig rymdjazz)

• öppen scen (open mike)

• galleri (foton, teckningar, målningar

av ett tiotal konstnärer)

Lördag 12.10. kl 19-02

• galleri (foton, teckningar, målningar

av ett tiotal konstnärer)

• videoanimationer (13 elevarbeten

från Turun Taideakatemia)

• Cycloscope Film’s spelfilm “U-102”

• Mikael Fröjdö & Niklas Nyqvist

(bl.a. “Sammuls”-musik)

• medeltida dräkter (Unikankare)

• stilleben klädshow

(Yrkeshögskolan Sydväst)

• rollbrädspel

• “poetry slam”

tel: 02-215 4651 e-mail: [email protected]

AkademiföreningenÅbo Akademiker r.f.

Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f.:s medlemmar kallas till extramedlemsmöte onsdagen den 23 oktober kl. 18.00 för att utse tvåmedlemmar till Stiftelsens för Åbo Akademi delegation för perioden2003-04 samt för att ta beslut om språkliga korrigeringar i §§ 3-4 i gäl-lande stadgar. Mötet försiggår på Stiftelsen för Åbo Akademi, Auraga-tan 8, Åbo. Styrelsen

Humanistiska Föreningen

vid Åbo Akademi

efterlyser nuvarande

och tidigare studerande

i humaniora.

Föreningen fyller 75 år i år,

vilket skall firas med årsfest

den 8 november.

Vid intresse,

kontakta [email protected]

040-7654094

Grunderna för lönesättningen förnyas – hur och när?Kom och hör det senaste! Fråga! Ifrågasätt!

Måndag 14.10.02 kl 14.15 i aud Salin, Axelia II, Biskopsgatan 8

YHL:s ordförande Päivikki Kumpulainen informerar om vad som är pågång och var vi står. Ett enastående tillfälle att få svar på frågor – Päivikkiberättar på finska men du kan fråga på svenska. En skriftlig resumé påsvenska stöder hennes information.

Passa på – Päivikki är vår representant i den av arbetsgivaren tillsattaarbetsgrupp som funderar just på dessa frågor.

Vår nya personalchef Margita Vainio medverkar; var står ÅA i dennasak?

PfÅA inbjuder alla intresserade – även icke medlemmar – till detta infor-mationstillfälle. Välkommen!

Personalföreningen vid Åbo Akademi r.f.


K U N G Ö R E L S E Val av styrelse och fakultetsråd för perioden 1.1.2003–31.12.2005 förrättas den 20–21.11.2002. Valen förrättas enligtValinstruktion för val av medlemmar och suppleanter till ÅboAkademis styrelse, styrelsen för Österbottens högskola ochfakultetsråden.

Om val av de medlemmar i fakultetsråden som representerarprofessorerna bestäms i en särskild instruktion. Dessa val skervid en tidpunkt efter de ovan nämnda valen.

Röstberättigade

De röstberättigade indelas i tre grupper. Röstberättigade är:

1. i den första gruppen professorerna.

2. i den andra gruppen de övriga lärarna, forskarna och denövriga personalen.

Hit räknas:a) de lärare som inte är professorer, samt forskare och övrigpersonal vid akademin som utnämnts i tjänst eller tjänsteför-hållande eller anställts för att sköta mera än hälften av de upp-gifter som hör till en tjänst;b) den som står i arbetsavtalsförhållande till akademin ochvars uppgifter utgör huvudsyssla (minst 20 timmar/vecka); c) en docent, som innehar förordnande att föreläsa minst 28timmar under ifrågavarande läsår och därtill, om han varitutnämnd till docent vid akademin under de två föregående läs-åren, föreläst sammanlagt minst 28 timmar under dessa tvåläsår;d) den som innehar förordnande att undervisa minst 112 tim-mar under ifrågavarande läsår, eller, om förordnande för vår-terminen inte hunnit utfärdas, innehar förordnande att underifrågavarande hösttermin och föregående vårtermin undervisasammanlagt minst 112 timmar; samte) en person som med akademins samtycke såsom huvud-syssla (minst 20 timmar/ vecka) under minst sex månaderbedriver forskningsarbete vid akademin eller biträder vidsådant arbete.

Vid fastställande av vem som har rösträtt beaktas beträffandede två första grupperna de utnämningar och arbetsavtal somutfärdats eller undertecknats senast 30.9.2002 och som gälleråtminstone till 31.12.2002.

3. i den tredje gruppen de studerande som senast den 30 sep-tember 2002 anmält sig vid akademin som närvarande ochsom har rätt att avlägga examen vid akademin och som intehör till den första eller andra gruppen.

En studerande som skrivit in sig efter den 30 september mensenast under den tid som vallängden är framlagd för gransk-ning skall på anhållan införas i vallängden.

En röstberättigad får inom sin grupp rösta på en kandidat ivarje val där han har rösträtt.

Valbara är alla röstberättigade som är myndiga och tillhör aka-demin då mandatperioden inleds.

VAL AV STYRELSE FÖR ÅBO AKADEMI

Till styrelsen hör rektor samt första och andra prorektor (3medlemmar). Utöver dessa utses till styrelsen medelst val sex-ton (16) andra medlemmar och en personlig suppleant för var

och en av dem. Därutöver utser studentkåren inom student-kategorin åtta (8) medlemmar och suppleanter till Åbo Akade-mis styrelse.

Professorer (1 + 7 medlemmar) Vid valen väljer akademins professorer inom sin grupp gemen-samt en (1) medlem och en suppleant samt ytterligare fakul-tetsvis en medlem och en suppleant (sammanlagt 7 medl.).

Lärare, forskare och övrig personal (8 medlemmar)Vid valen väljer de övriga lärarna, forskarna och den övrigapersonalen inom sin grupp åtta medlemmar och lika mångasuppleanter.

Studerande (8 medlemmar)Medlemmarna och deras personliga suppleanter i akademinsstyrelse utses av Studentkåren.

VAL AV STYRELSE FÖR

ÖSTERBOTTENS HÖGSKOLA

Till ÖH-styrelsen hör akademins andra prorektor, som samti-digt är rektor för Österbottens högskola. Utöver andra prorek-tor utses till styrelsen åtta (8) andra medlemmar och enpersonlig suppleant för var och en av dem.

Professorer (2)Till ÖH-styrelsen hör de professorer, som valts till Åbo Akade-mis styrelse som representanter för de två Vasafakulteterna.

Lärare, forskare och övrig personal (3) Till ÖH-styrelsen hör de tre representanter för Vasa ur kateg o-rin övriga lärare, forskare och övrig personal, som fått de hög-sta jämförelsetalen i valet av Åbo Akademis styrelse.

Studerande (3)Studentkåren utser tre medlemmar och suppleanter för demtill ÖH-styrelsen.

VAL AV FAKULTETSRÅDTill fakultetsråden väljs enligt styrelsens beslut 7, 11 eller 15medlemmar och en personlig suppleant för var och en av dem.Av medlemmarna och suppleanterna utser fakultetens profes-sorer 3, 5 eller 7, den övriga personalen och studerandena varför sig 2, 3 eller 4. Endast en av de medlemmar som väljs avden övriga personalen vid pedagogiska fakulteten och dennessuppleant får höra till övningsskolan.

Fakultetsrådens storlekHumanistiska fakulteten 15 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 15 Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten 15 Kemisk-tekniska fakulteten 15 Teologiska fakulteten 7 Pedagogiska fakulteten 15 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten 7

Vallängden

Vallängden framläggs för granskning under tiden 7–14.10.2002

• på Åbo Akademis kansli, Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo,

• på Österbottens högskolas kansli, Kyrkoesplanaden 22, 65100 Vasa,

• på Studentkårens kansli, Tavastgatan 22, 20500 Åbo,


• på Institutionen för barnpedagogik, Paul Hallvars gata 8, 68600 Jakobstad.

Den som anser att i vallängden ingår fel som påverkar röst-rätt eller valbarhet kan skriftligen yrka på rättelse hos val-nämnden under den tid vallängden är framlagd.

Kandidatnominering

Varje röstberättigad har rätt att inom 14 dagar efter det attden slutliga vallängden offentliggjorts inom sin egen gruppnominera kandidater för val av medlemmar och suppleanter istyrelse och fakultetsråd.

En kandidat uppställs genom att en nominerad valbar personger sitt skriftliga samtycke på en av valnämnden fastställdblankett. Blanketten tillställs valnämnden.

Kandidatlistorna är enmanslistor.

Finns vid nomineringstidens slut inte tillräckligt antal kandi-dater till medlemmar och suppleanter i förvaltningsorganenkan nomineringstiden förlängas. Avsaknad av kvinnliga res-pektive manliga kandidater utgör också en orsak till förläng-ning av nomineringstiden.

Kandidaterna kan bilda valförbund inom den grupp de tillhör.I ett valförbund får ingå högst dubbelt så många kandidatersom antalet medlemmar och suppleanter som skall väljas urvederbörande grupp.

Blanketter för nominering av kandidater och blanketter förbildande av valförbund erhålles på ÅA:s kansli, ÖH:s kansli,BI:s kansli, Studentkårens kansli samt på samtliga fakultets-kanslier.

TIDSSCHEMA FÖR VAL AV STYRELSER OCH FAKULTETSRÅDMÅNDAGEN den 7 oktober 2002

Vallängden framläggs under kanslitid för granskning 7–14.10:

• på Åbo Akademis kansli, Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo,

• på Österbottens högskolas kansli, Kyrkoesplanaden 22, 65100 Vasa,

• på Studentkårens kansli, Tavastgatan 22, 20500 Åbo,

• på Institutionen för barnpedagogik, Paul Hallvars gata 8, 68600 Jakobstad.

MÅNDAGEN den 14 oktober 2002

TORSDAGEN den 17 oktober

Den slutliga vallängden offentliggörs (på ovannämnda stäl-len). Kandidatnominering och bildande av valförbund

De handlingar som är avsedda för valnämnden inlämnas

• i Åbo till valnämndens sekreterare Anna-Stina Nyby senast 30.10. kl. 15.00

• i Vasa till sekreteraren för ÖH:s valkommission Mariann Sjöholm senast 30.10. kl. 15.00

• i Jakobstad till sekreterare Sofie Wickman senast 30.10. kl. 15.00

ONSDAGEN den 30 oktober

MÅNDAGEN den 11 november

Sammanställningen över kandidatlistorna offentliggörssenast 11.11.2002 (på ovannämnda ställen)

ONSDAGEN den 13 november

FÖRHANDSRÖSTNINGEn röstberättigad som är förhindrad att delta i den ordinarievalförrättningen har rätt att förhandsrösta:

onsdagen den 13 november 2002 kl. 10.00–15.00 på • ÅA:s kansli, Domkyrkotorget 3 (samtliga grupper) • ÖH:s kansli, Kyrkoesplanaden 22 (samtliga grupper) • BI:s kansli, Paul Hallvars gata 8 (samtliga grupper)

IDENTITETSBEVISDen röstande är vid valförrättningen skyldig att på anmodanuppvisa indentitetsbevis.

ONSDAGEN den 20 november TORSDAGEN den 21 november

AKADEMIVALENValen äger rum 20–21 november i följande vallokaler

Åbo Akademis kansli/Domkyrkotorget 3 10.00–17.00I Åbo Akademis kansli röstar enbart anställda

Kåren/Tavastgatan 22 10.00–15.00På Kåren röstar enbart studerande

Gadolinia/kaféet/Porthansgatan 3-5 10.00–15.00På Gadolinia röstar enbart studerande

ASA-huset/Fänriken/Fänriksgatan 3 A 10.00–15.00På ASA röstar enbart studerande

BioCity/I vån. aulan /Artillerigatan 6 10.00–15.00På BioCity röstar enbart studerande

Österbottens högskola/Kyrkoesplanaden 22 10.00–17.00 På Österbottens högskola röstar samtliga grupper

Institutionen för barnpedagogik/Paul Hallvars gata 8 10.00–15.00På Institutionen för barnpedagogik röstar samtliga grupper

TISDAGEN den 26 november

KONTROLLRÄKNINGKontrollräkningen äger rum 26.11 i Åbo Akademis huvud-byggnad, Domkyrkotorget 3, varefter det slutliga valresultatetkungörs.

Åbo, den 20 september 2002

Valnämnden

Roger Broo, Anna-Stina Nyby, ordförande sekreterare


GRADUATE SCHOOL OF MATERIALS RESEARCH

Åbo, FinlandThe Graduate School of Materials Research offers 14 postgraduate posi-tions (currently 1.604,08 euro/month) for a maximum four year period (2003–2006). Advanced level courses and personal supervision of students aregiven within existing research projects for gaining the Doctoral degree inMaterials Research. Advanced training is given within research groups,active in the following areas:

* CERAMICS, GLASSES AND METALS * POLYMERIC AND COMPOSITE MATERIALS* SURFACE CHEMISTRY AND PHYSICS* EXPERIMENTAL MATERIALS PHYSICS* COMPUTER SIMULATION OF MATERIALS

The Graduate School program is supported by the Ministry of Education.Education is provided jointly by the University of Turku and Åbo AkademiUniversity. Applicants having a Masters Degree in Chemistry, ChemicalEngineering, Physics or Technical Physics are preferred. Applicants to theGraduate School are invited to write a freely formulated application contain-ing the following items:1) Curriculum Vitae, 2) Copies of examinations ordiplomas granted, 3) A research plan, or an indication of the field of primeinterest, 4) Letters of recommendation (if available) and 5) A financing planfor the studies, indicating whether funding from the Graduate School isrequested.

The applications should be submitted to the Director of the GraduateSchool, Professor Jarl B. Rosenholm, Department of Physical Chemistry,Åbo Akademi University, Porthansgatan 3–5, FIN–20500 Åbo, Finland. E-mail: [email protected] further information see http:/www.abo.fi/fak/mnf/ phys.chem/. The appli-cations should be submitted before November 1, 2002.

TULI-ohjelmaTekesin rahoittama TULI-ohjelma pyrkii edi-stämään korkeakoululähtöisten ideoiden jatutkimustulosten kaupallistamista. TULI-keskuksia on maassamme kahdeksan,Turussa toimintaa koordinoi Turun Teknolo-giakeskus Oy.

TULI -rahoituksen edellytyksenä on ideantutkimuslähtöisyys. Kyseessä voi olla yksittäi-sen tutkijan, tutkijaryhmän tai opiskelijanlopputyön tuloksena syntynyt idea, joka voiolla aivan alkuvaiheessaan, ja jonka kaupal-listamisedellytyksiä halutaan selvittää. Pääs-täkseen TULI -rahoituksen piiriin ideassatulee olla innovatiivisuutta sekä sen kaupalli-nen hyödynnettävyys tulee olla jollain tavointodettavissa.

TULI-raha on 100% tukirahaa, eikä sitäsiis tarvitse maksaa takaisin. Sitä myönne-tään maksimissaan 10 000 euroa hankke-elle. TULI-rahan avulla voidaan ulkopuolisenasiantuntemuksen avulla selvittää mm. inno-vaation kaupallistamisedellytyksiä, markkina-potentiaalia, teknologian tasoa ja imma-teriaalioikeuksiin liittyviä kysymyksiä.

TULI-rahoitusta haetaan alueelliseltaTULI-toimijalta (yhteystiedot alla). TULI-hakemus on vapaamuotoinen kuvailu idea-sta, sekä siihen tehtävästä selvityksestä,johon TULI-rahaa käytettäisiin. TULI-toimijaavustaa myös sopivan asiantuntijatahon löy-tämisessä tarvittavaa selvitystä varten. Ideaakoskevat tiedot jäävät ainoastaan alueellisenTULI-toimijan käyttöön.

Lisätietoja:TULI-projektipäällikkö Marika Mäkelä,Turun Teknologiakeskus Oy,puh 02-4101 704 / 040 523 4530, [email protected] Sparbankernas Forskningsstiftelses

stipendier för år 2002

Sparbankernas Forskningsstiftelse beviljar stipendier för forskning i ekono-miska, samhälleliga och juridiska frågor i anslutning till penningmarknadenoch sparandet. Stipendierna är avsedda för fortsatta studier och forskningefter grundstudierna (licentiatarbeten, doktorsavhandlingar, lärobokspro-jekt). Stipendierna är i främsta rummet avsedda för finska medborgare somstuderar i Finland. Storleken av de stipendier som har beviljats under desenaste åren har varit 10 000–40 000 mk och i genomsnitt 20 000 mk. Anta-let stipendier har varit cirka 20 och det beviljade beloppet uppgår till sam-manlagt 400 000 mk.

Sparbankernas Forskningsstiftelse har avtalat om samarbete med Kluu-vin Säätiö. Till stiftelsens bransch hör förutom det tidigare konstateradeockså ekonomiska, samhälleliga och juridiska frågor i anslutning till boendeoch placering. Efter egen beredning styr vi dessa ansökningar till KluuvinSäätiö för beslut. Ansökningstiden utlöper 31.10.2002. Beslutet om stipen-dierna fattas i månadsskiftet november–december. Ansökningsblanketterfinns på Sparbanksförbundet, Tarja Hirvonen, e-post [email protected] eller tfn (09) 6184 4212.

Graduate School of Contemporary Asian studies

The Graduate School of ContemporaryAsian studies invites applications for a threeyear doctoral student position (A 18 withoutage bonus) starting 1.1.2003. The GraduateSchool is defined as ”Cultural and SocietalResilience and Adaptation in East andSoutheast Asia”. The working language ofthe School is English.

A free-form application (one original sig-ned and ten copies, also of all documents)should include applicant’s 1) cv including thelist of publications, 2) research plan, 3) ins-tructor’s statement, 4) excerpt of the registe-red studies, 5) copy of graduate certificate, 6)statements upon a pro gradu-thesis andother documents supporting the application.

Parts 1, 2 and 3 must be in English. Thedeadline for the application is Thursday,November 1, 2002 at 16.15 o’clock.

Mailing address: Graduate School ofContemporary Asian Studies, Department ofPolitical History, 20014 University of Turku.For further information call 050-3033535(Timo Soikkanen, administrative director) or02-3335369 (Marita Siika, coordinator).

Väitöskirja-apuraha

Turun Zonta-kerho I ry julistaa haettavaksi 2000 euron väitöskirja-apurahan. Apuraha voidaan myöntää henkilökohtaisena apurahana Turun seudulta olevalle

perustutkinnon suorittaneelle väitöskirjaa tieteen tai taiteen alalta tekevälle naisjatko-opiskelijalle.

Vapaamuotoisesta anomuksesta tulee käydä ilmi tutkimussuunnitelma aikataului-neen, selvitys hakijan ansioista (nimikirjanote tai ansioluettelo sekä julkaisuluettelo) jaselvitys saaduista ja haetuista, mutta toistaiseksi ratkaisemattomista apurahoista.Anomukseen tulee liittää myös väitöskirjan ohjaajan lausunto.

Turun Zonta-kerho I ry:lle osoitetut anomukset tulee postittaa siten, että anomuksetovat perillä postitusosoitteessa viimeistään keskiviikkona 13.11.2002. Postitusosoiteon: Pirjo-Riitta Auranen, Multavierunkatu 1 B 9, 20100 Turku. Mahdolliset tiedustelutpuhelimitse 02-232 4404.


■

CALL FOR APPLICATIONS TO THE GRADUATE SCHOOL IN CHEMICAL ENGINEERING

The Graduate School in Chemical Engineering, GSCE, isan opportunity for you to continue your studies in ChemicalEngineering and receive a Ph.D. within four years. TheGSCE is aimed at students whose doctoral thesis projectinvolves extensive use of the Chemical Engineering met-hods applied in industrial processes or production units.The GSCE is a post graduate program supported by theMinistry of Education and the Academy of Finland andjointly organised by:

• Åbo Akademi University • Helsinki University of Technology • Lappeenranta University of Technology • University of Oulu

The Graduate School Program Offers • unique course program • annual progress reviews

HOW TO APPLY? Applicants should have at least a Master’s degree in Che-mical Engineering or receive their degree before January1st, 2003. In this application procedure you can apply for aposition at the GSCE with salary (A18) paid by the GSCE.Alternatively, you can apply for participation without salary.In the latter case however, you should have other fundingavailable to enable you to do full-time Ph.D. research workwithin the GSCE program.

The new positions at the GSCE start on January 1, 2003.The application deadline is November 15, 2002. Theapplication must contain the following items in English:• completed application form (available on the Internethttp://www.abo.fi/gsce)• curriculum vitae • copies of relevant diplomas • summary of the research plan, with the approval of asupervising professor in the GSCE • financial plan, indicating whether funding from the Gradu-ate School is desired

Applications should be submitted to the Board of the Gra-duate School in Chemical Engineering, c/o Maria Ljung(see address below). The Board of the Graduate Schoolwill make the final selection of the students on November25, 2002.

Additional information can be obtained from:

Program Director Prof. Mikko HupaÅbo Akademi University Biskopsgatan 8 20500 Åbo/TurkuTel. +358 2 215 4454 E-mail: [email protected]

Program Coordinating Assistant Maria LjungÅbo Akademi UniversityBiskopsgatan 8 20500 Åbo/Turku Tel. +358 2 215 4831 E-mail: [email protected]

Svenska litteratursällskapet i Finland utlyser

följande stipendierRagnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fondForskningsunderstöd eller stipendier kan sökas av perso-ner eller forskningsprojekt för vetenskapligt arbete. Härvidbör historieforskning eller kulturhistorisk forskning främstkomma i fråga.

Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond Stipendier utdelas på nationalekonomins eller statistikensområden och ges endast för vetenskaplig ekonomiskforskning och för statistisk forskning på det ekonomiskagebitet, inkl. befolkningsläran. Såväl postgradual sompostdoktoral forskning beaktas.

Hjördis och Arvid Standertskjölds minnesfond Ett stipendium utdelas för ett fullbordat arbete i historiaeller litteraturhistoria, skrivet efter ingående arkivstudier,eller utdelas såsom forskningsunderstöd för förarbetet tillett sådant verk. Ytterligare ett stipendium utdelas för ensläkthistoria, grundad på pålitligt källmaterial, eller somunderstöd för förarbeten till en sådan. Det kan även gesför en välskriven levnadsteckning över en bemärkt personinom kulturlivet.

Historiska nämndens forskarstipendierForskarstipendier kan sökas av personer som avlagt mag-isterexamen (160 sv) inom historievetenskaperna ochfortsätter studierna med sikte på licentiat- eller doktors-examen samt för postdoktoral forskning. Medel kan ocksåbeviljas för annan historisk forskning och för resestipen-dier. Nämndens uppgift är att främja historieforskning, sär-skilt sådan som gäller den svenska befolkningen och densvenska kulturens historia i Finland. Närmare upplys-ningar ges av nämndens sekreterare Maren Jonasson, tfn(02) 215 4399, e-post: [email protected] eller av nämn-dens ordförande Lars-Folke Landgrén, tfn (09) 1912 2985,e-post: [email protected].

Traditionsvetenskapliga nämndens forskarstipendierForskarstipendier kan sökas av personer som avlagt mag-isterexamen (160 sv) i etnologi eller folkloristik och fortsät-ter studierna med sikte på licentiat- eller doktorsexamen.Medel kan även beviljas för konferensresa med föredrag,kostnader för upprätthållande av forskarnätverk m.m. När-mare upplysningar ges av nämndens sekreterareSusanne Österlund-Pötzsch, tfn (09) 6187 7115, e-post:[email protected].

Ansökningarna skall ha inkommit senast 31.10.2002 tillSvenska litteratursällskapet i Finland, Riddaregatan 5,00170 Helsingfors. Ansökningsblanketter rekvireras frånnämnda adress, per telefon (09) 61 87 77 eller per e-post:[email protected]. Blanketten finns också på sällskapetswebbplats www.sls.fi.

Uthyres• 1 r + kv, 30 kvm, 8 vån. i lugn parkmiljö, Petre-lius. Hyra 340 euro + vatten, el. Ledig från15.10. Kontakta Atti Winter, tel (02) 232 5906,[email protected]

• Jugendlägenhet, Hemgatan 2 (137 kvm) vidVårdbergsparken. Tfn 040-537 7922


Forskarskolan i litteraturvetenskap Kirjallisuudentutkimuksen valtakunnallinen tutkijakoulu

The Finnish Graduate School of Literary Studies

Lediga forskarbefattningarForskarskolan i litteraturvetenskap är ett nationellt samarbetsprojekt som bestårav elva litteraturvetenskapliga och tre filologiska läroämnen, vilka erbjuder post-gradual utbildning i litteraturforskning. Dessa läroämnen är engelsk filologi, all-män litteraturvetenskap, inhemsk litteratur, nordisk litteratur samt ryska språketoch litteraturen vid Helsingfors universitet; litteratur vid Joensuu universitet; littera-tur vid Jyväskylä universitet; litteratur vid Uleåborgs universitet; allmän litteratur-vetenskap och Finlands litteratur vid Tammerfors universitet; allmänlitteraturvetenskap och inhemsk litteratur vid Åbo universitet; samt litteraturveten-skap och engelska språket och litteraturen vid Åbo Akademi. Forskarskolan ledst.o.m. 31.12 2002 av professor Liisa Saariluoma (Åbo universitet) och fr.o.m. 1.12003 av professor Bo Pettersson (Helsingfors universitet) och som dess handle-dare fungerar lärarna i ovannämnda läroämnen.

Forskarskolan lediganslår

1. nio forskarskolebefattningar under tiden 1.1 2003 – 31.12 2006 (lön A18 utanålderstillägg, 1604,08 euro/mån). För befattningen krävs högre högskoleexamenavlagd på det vetenskapliga område forskarskolan representerar samt en forsk-ningsplan. Även kortare befattningar kan ansökas om eller beviljas. De som bevil-jats en forskarskolebefattning i forskarskolan år 2000 kan ansöka om enförlängning om högst två år, under tiden 1.1 2003 – 31.12 2004. Dessa måstebifoga en utredning om de framsteg de gjort i sin forskning under sin tid i forskar-skolan.

Forskarstuderanden bör söka sig till en viss forskares handledning, och han/hon avlägger sin doktorsexamen vid det universitet där hans/hennes (primära)handledare arbetar.

Ansökan, som inlämnas i 8 exemplar, bör innehålla uppgifter om ansökan-dens studieprestationer, övriga meriter (t.ex. publikationer) samt en forsknings-plan (längd ca 5 sidor) och en tidsplan för avläggande av doktorexamen. Frånansökan bör framgå ansökandens plan för finansiering av hela doktorsavhand-lingsprojektet.

2. en av Finlands Akademi beviljad forskardoktorsbefattning under tiden 1.1 2003– 31.12 2004 (lön A22, med ålderstillägg 2099,41 – 2681,15/mån). För befatt-ningen krävs doktorsexamen eller avläggande av alla de krav denna examen för-utsätter innan tjänstgöringen börjar. Befattningen är ämnad att befrämja ennyligen disputerad forskares kompetens i forskarskolans hägn.

Ansökan, som inlämnas i 8 exemplar, bör innehålla uppgifter om ansökan-dens studieprestationer, övriga meriter (t.ex. publikationer), en forskningsplan(längd ca 5 sidor) och en tidsplan för forskningsprojektet samt en utredning omhur arbetet anknyter sig till forskarskolans verksamhet. Från ansökan bör framgåansökandens plan för finansiering av hela forskningsprojektet.

3. en befattning som koordinator under tiden 1.1 2003 – 31.12 2006 (lön A18 utanålderstillägg, 1604,08 euro/mån). Koordinatorn handhar forskarskolans adminis-tration, planerar forskarskolans verksamhet under ledning av dess föreståndaresamt bedriver fortsatta studier på det vetenskapliga område forskarskolan repre-senterar. Befattningen som koordinator är förlagd till institutionen för engelsk filo-logi vid Helsingfors universitet. För befattningen krävs högre högskoleexamenavlagd på det av forskarskolan företrädda vetenskapliga område samt en forsk-ningsplan. Framgångsrikt handhavande av tjänsten förutsätter erfarenhet av uni-versitetsadministration.

Ansökan, som inlämnas i 8 exemplar, bör innehålla uppgifter om ansökan-dens studieprestationer, övriga meriter (publikationer, arbetserfarenhet) samt enforskningsplan (längd ca 5 sidor).

Ansökningarna bör vara följande adress tillhanda senast 25.10 2002:Åbo universitet, Allmän litteraturvetenskap / Forskarskolan, Henriksgatan 2,20014 Åbo universitet.

Information om forskarskolans verksamhet kan fås från forskarskolans webb-sida www.utu.fi/hum/kirjatutkija samt från alla dess läroämnen. Tilläggsinforma-tion kan fås av prof. Liisa Saariluoma ([email protected], tfn 02-3335270),prof. Bo Pettersson ([email protected], tfn 040-8376636), forskarskolanskoordinator Mikko Laaksonen ([email protected], tfn 02-3335551) samt från alla läro-ämnen som deltar i forskarskolan.

DET ÄR PÅ TIDEN26–27 oktober 2002 i Nagu

Ett nordiskt skärgårdssemina-rium om kommunikationer ochtidsuppfattning.

Seminariet är det första utåtriktadearrangemanget anordnat av Sjö-huset i Korpoström, den kulturinsti-tution som håller på att skapas vidskärgårdscentret i Korpo. Sinegentliga verksamhet börjar Sjö-huset när centret invigs sommaren2004.

Samarbetsparter bakom semina-riet är Skärgårdsinstitutet vid ÅboAkademi och Åbolands Kulturråd.

Alla är varmt välkomna: skärgårds-bor, sommargäster och deltids-boare, beslutsfattare, företagareoch projektarbetare – och allaandra intresserade.

Pris: 90 euro för 2 dagars semina-rium. Detta pris inkluderar 50 euroför lunch och kaffe båda dagarnasamt festmiddag lördag kväll.Övernattning ingår inte i priset.

För den som inte har någonarbetsgivare som står för semina-riet, vill vi framhålla att med ÅU:sSköna Gröna kort erhålls enrabatterad deltagaravgift på 70euro.

Förfrågningar och anmälningar:Åbolands Kulturråd (ÅKR)Adress: Fredrikaplan 1, 21600 Pargase-post: [email protected]

Eller på tfn (02) 458 5350, 040-5355267. Tala med Helena Johans-son. Förfrågningar efter 20.10:SIÅA, tfn (02) 215 4941, NinaSöderlund.

För närmare information om pro-grammet kan även Sjöhuset iKorpoström kontaktas: [email protected]

www.abo.fi/meddelanden


Meddelanden från Åbo Akademiges ut av Åbo Akademi. Tid-ningen utkommer under ter-minerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av aka-demins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kom-muner, bibliotek och gymna-sier i Svenskfinland, till med-lemmar i Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verk-samma inom politik, förvalt-ning och näringsliv.

R E D A K T Ö R E R

Niclas Erlintfn (02) 215 4715 e-post: [email protected]

Peter Sandström tfn (02) 215 4693e-post: [email protected]

R e d a k t ö r i Va s a

Ari Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

A D R E S S

Åbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553.

E - P O S T

[email protected]

I N T E R N E T

www.abo.fi/meddelanden

A N S VA R I G U T G I VA R E

Informations- och PR-chefUlla Achréntfn (02) 215 4124e-post: [email protected]

Tidningen trycks av ÅboAkademis tryckeri och upplagan är 4.700 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2002

Documents

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI - Startsidaweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2002_14.pdf · tik) och Urpo Nikanne (finska språket med litteraturen) sina installationsföre- läsningar