MED EN ANNAN JULKÄNSLA KONSUMTIONSJUL SKAPAR STRESS

Den obekväma sanningen J DECEMBER 2015

MED EN ANNAN JULKÄNSLA

GINA DIRAWI:STARK KVINNA I RUTAN

HOT MOT JULFRIDEN

JULGRANAR EN JULFARA

EN KRÄVANDE JUL FÖR FAMILJERELATIONER

KONSUMTIONSJUL SKAPAR STRESSJULKLAPPSINKÖP SKAPAR FLERA SKULDERFOLK SOM JOBBAR PÅ JUL

JULENSBAKSIDA DEC/15

enom Solna Centrum passerar personer i alla åldrar och nytt folk strömmar in. Vissa har påsar i handen vilket antyder att de har varit och julhandlat för att

slippa den värsta stressen dagarna innan julafton. Utanför entrén sitter en tiggare och ber om några ynka kronor.

Alexis Silva är för tillfället sjukskriven men han kommer ändå att jobba deltid under julen. Inom sitt yrke är han en veteran med 30 år inom hemtjänsten i olika roller i Upp-lands-Väsby. Han kommer bland annat att jobba under den 24:e och 25:e december. - Det här blir det tredje året i rad jag kommer jobba

under julen. Alexis Silva har inte samma entusi-asm som andra när det är jul. Själv-klart vill han tillbringa julen med sin familj, äta god mat och umgås. I slutändan, vet han dock, att julen inte blir samma sak. - När man är van vid att arbeta under julen är det lätt

att bli okänslig och julen spelar nästan ingen roll längre. Jag offrar mycket men nu när man jobbat länge börjar man att tänka om och ifall det är värt det.

Jämfört med Solna Centrum är Sollentuna Centrum inte lika livligt. Utanför har mörkret tagit ett fast grepp om torget och det går knappt att se någon människa i rörelse. Inne i centrum är det mera liv och vid ICA-butiken har människor ställt sig i kö med sina matvaror till kvällen. En grupp romer sitter vid en bänk och en av kvinnorna tittar misstänksamt runt omkring sig. För Angelica Toledo är det samma som för Alexis Silva.

Hon har jobbat varenda jul sedan hon började för 24 år sedan. - Jag kommer fira med min familj under dagen för att

sedan jobba nattskiftet, från klockan nio på kvällen till

kvart över sju på morgonen, både under julafton och juldagen.

Angelica Toledo hade det förut lite tuffare att lämna familjen mitt under julfirandet, mycket på grund av att hennes barn var yngre. - Jag kunde spendera tid med mina barn under dagen

men jag var ändå tvungen att gå till jobbet under kvällen. Idag ser hon inte samma problem eftersom hennes barn har vuxit upp och skaffat sin egna familj men barnen vill ändå kunna fira jul med sin mamma, berättar hon.Att jobba konstant varje jul är något som både Alexis Silva och Angelica Toledo helst skulle slippa. - Risken i längden börjar bli mer känslokall och att man

börjar stänga mera portar inom sig själv, säger han. - Det finns år då jag önskar mig att inte

behöva jobba eftersom alla inom familjen är samlade och du vill inte behöva lämna den familjevärmen, säger hon. Att jobba inom vården som båda gör inne-bär att röda dagar, högtider och helger betyder jobb. För Alexis Silvas del blir det

därför tiden på dygnet som styr mycket över hur han firar julen. - Min familj respekterar att jag måste jobba men tycker

att det är lite tråkigt. Man kan vara med och fira en viss tid, det händer att man kommer hem sent för att sedan gå upp tidigt nästa morgon.

Både Alexis Silva och Angelica Toledo kommer att fira jul med sina familjer. De kommer att sitta någon gång under julafton och frossa i sig god julmat. Likväl kommer de att arbeta under julen.

Människor som jobbar inom hemtjänst och äldrevården har inte samma privilegium som andra under julfirandet. För Alexis Silva och Angelica Toledo är det en rutin att jobba under julen.

Med en annan julkänsla

GDet finns år då jag önskar mig att inte behöva jobba eftersom alla inom familjen är samlade och du vill inte behöva lämna den famil-jevärmen ”

REPORTAGE

TEXT & FOTO: NICOLAS LEON

3 JULENSBAKSIDA DEC/15

Sonja Nordgren och Michael Ljungmark sitter tillsammans i ett hörn på Kafé Norrmalm

(Kafé i gemenskap). De har tagit av sig sina tjocka ytterkläder och hängt dem över stolarna. Deras packningar ligger på golvet bredvid. Samtalet förs med låga röster i den glest befolkade lokalen i Korskyrkan på Briger Jarlsgatan. De är ett par sedan fyra år och de är veteraner när det kommer till att fira jul på Ny Gemen-skaps julfirande.

–Vi går varje jul även när vi har någonstans att bo, säger Michael Ljung-mark.

Det är nionde året som Ny Gemen-skap i samarbete med Frälsningsarmen, Stadsmissionen och kyrkorna i staden ordnat julfirande för de som inte har någon annanstans att gå. Någonstans mellan 400 till 600 brukar komma till ”Jul i Gemenskap” i Immanuelkyrkan. Där får de sitta ner och blir serverade av närmare 200 volontärer.

–Blir det fler än 600 kan inte alla sitta ner vid borden samtidigt men då får de turas om, säger Magnus Hellner på Ny Gemenskap.

Magnus Hellner berättar att antalet som kommer ökat en del de senaste åren. Det är bland annat EU-migranterna som har börjat komma.

–Den största ökningen är faktiskt barnfamiljer. Familjer som har det svårt ekonomiskt, problem med missbruk eller

något annat, säger Magnus Hellner.Ny gemenskap har personal på plats

som är utbildade att jobba med barn och de har en egen sal för familjerna.

Sonja Nordgren och Michael Ljung-mark tycker att Ny Gemenskaps julfiran-de i Immanuelkyrkan är bra.

–Helt ok, men det är mycket folk. Fast det går ändå lugnt till och alla är väl-komna så länge de kan uppföra sig. Bra personal och vänliga volontärer, säger Michael Ljungmark.

De har varit bostadslösa till och från i ganska många år. Sonja Nordgren är den av de två med mest erfarenhet av bo-stadslöshet. Hon blev vräkt redan 1991. Sonja Nordgren jobbade från början med barn i Rinkeby innan hon fick problem med ryggen. Michael Ljungmark jobbade på SAAB i Linköping.

–Jag programmerade styrboxar till bilarna men sen la de ner och jag blev ar-betslös så jag flyttade upp till Stockholm i hopp om att hitta jobb, berättar Michael Ljungmark.

Till och från har han haft jobb som bland annat busschaufför men inget var-aktigt. Bostadslös har han varit i stort sett sedan han kom till Stockholm.

Ofta sover Sonja Nordgren och Michael Ljungmark inne på centralen när det är kallt ute.

–En del vakter är snälla och låter oss vara kvar även om vi lagt oss på bänkarna men en del är tuffa och kör ut oss om vi

inte sitter upp hela natten. Ofta lutar vi oss mot varandra och försöker sova så, berättar Sonja Nordgren.

Nästan varje morgon tar de sig till ett av Ny Gemenskaps kaféer för gratis frukost (kaffe 5kr).

Det finns många tillfällen till julmat under hela december för de som lever i utkanten av samhället. Sonja Nordgren och Michael Ljungmark har koll på de flesta.

–Det bjudes på julluncher lite överallt i stan. Man blir faktiskt lite trött på julmat efter ett tag, säger Michael Ljungmark.

–Ja, man tycker ju att de kunde sprida sina insatser över året istället, säger Sonja Nordgren.

–Fast den bästa julmaten får vi på restaurang Kvarnen vid medborgarplats-en. De bjuder hemlösa på ett fantastiskt julbord varje år, säger Michael Ljunmark med lyckliga ögon.Sonja Nordgren ger Michael Ljunmark ett snabbt leende innan hon instämmer.

–Ja, där är det bäst mat och mycket att välja på, fast för mig är det viktigaste att jag får gå på riktig restaurang som alla andra, säger Sonja Nordgren.

Julen ska vara värme och gemenskap, barn med tindrande ögon i familjens sköte. Så är det inte för alla. I juletider ökar de olika välgörenhetsorganisationernas insatser för de som står på utsidan av samhället

–Det skulle vara tungt att inte ha någonstans att gå när alla andra firar jul, säger Sonja Nordgren hemlös i Stockholm sedan många år.

HEMLÖSA SONJA OCH MICHEAL:

VI FÅR EN SCHYSST JUL!”

”

TEXT & FOTO: BERNT VARVEMO

JULENSBAKSIDA DEC/15 JULENSBAKSIDA DEC/154

Jul i GemenskapNär: Julafton, juldagen och annandagen kl. 17-21Var: Immanuelkyrkan Kungstensgatan 17Vem: Öppet för allaProgram: Maten serveras kl. 17:30Kaffe med Julspel (uppförs av gästerna själva) kl. 19:00 Andakt för den som vill i kyrksalen kl. 20:30En julklapp till alla delas ut vid utgångenEtt kapell med präst står öppet under kvällen att tillgå vid behov”


En jultradition som sträcker sig tillbaka flera decennier som passar barn och vux-

na. Lukten av skog fyller hela hemmet, klä granen med små glittriga kulor med julmusik i bakgrunden och äran att sätta julstjärnan på toppen. Vissa skulle till och med säga att granen är avgörande för en bra jul.

Året är 2015 och vi är nu medvetna om att de mesta vi konsumerar inte är bra för miljön, detsamma gäller julgranar. Hur ska man som konsument tänka inför jul-gransinköpet?

-Det finns tre saker att tänka på när man införskaffar en

julgran, säger Jonas Rudberg. I första hand ska man köpa en

svensk julgran som också kallas Rödgran. Det är också den van-ligaste granen. Näst bäst är att köpa en Silvergran. Problemet med en silvergran är att de tar mer energi att odla fram därför krävs till exempel ogräsbekämp-ning berättar Jonas Rudberg

Det minst miljövänliga alterna-tivet är en plastgran förklarar Jo-nas Rudberg. Anledningen är att platsjulgranar är gjorda av PVC plast som utsöndrar hormonstö-rande kemikalier som framför allt är skadligt för barn. Julgranarna är ofta tillverkade i Sydasien där fabriker har sämre reningssystem vilket förgiftar miljön runtom fabriken. Förbränningen av gra-

nen släpper ut farliga gaser som skadar vår omgivning.

-Även om plastgranen har en livslängd på ungefär 10 år så är en naturlig gran bättre, säger Jonas Rudberg.

I gamla stan jobbar Bashkim 34 år, med att sälja granar. Både stora och små granar står uppra-dade i längor. Luften är kall och han bär tjocka vantar och en varm mössa.

-Vi säljer rödgranar och sil-vergranar här. De vanligaste är de små där borta, säger han och pekar på en av längorna.

Bashkim berättar att han ald-rig fått förfrågningar om vilken julgran som är mest miljövänlig. Vanligtvis frågar folk hur länge granen håller, om den barrar

Julgranar en miljöfaraI mitten av rummet står hon stolt. Gnistrar i ljuset från julljusstaken i alla tänkbara färger. Barrlukt fyller rummet, nu är julen nära. Med en stjärna på huvudet är hon vackrast i rummet på julaftonen.


mycket eller lite samt om hur den luktar. Själv verkar han inte insatt i frågan om att vissa granar skulle vara bättre än andra.

Ett ungt par kommer skrattande till granförsäljningen.

-Är ni här igen? Dög inte den lilla granen för frugan, skojar Bashkim och erbjuder de att byta till en annan.

Kunden, en ung kvinna i 30 års ålder, verkar inte heller insatt i

miljöfrågan angående granar.-Jag får lite dåligt samvete

men jag har faktiskt ingen aning om vilken gran som skulle vara bäst. Jag går mest efter vilken jag tycker är finast, säger hon och ler skamset.

Att en plastgran skulle vara skadlig för framförallt barn är hon medveten om. Det har hon läst någonstans. På naturskyddsför-eningen är de väl medvetna men

Jag får lite dåligt samvete men jag har faktiskt inte en aning om vilken gran skulle vara bättre.

”

”

unnar alla en traditionel jul.-Vi på naturskyddsverket är

absolut inte emot julen utan vi vill att man ska fira med allt som hör till. Vi vill bara göra folk medve-ten om att det går att välja ett mer ekologiskt val, säger Jonas Rud-berg.

TEXT: PEGGY BILLEFÄLTFOTO: NICOLAS LEON



ultomten, avbildas oftast som en tjock man med röd luva och ett långt vitt skägg den som kommer med julklappar i juletid. Tomten kommer inte bara med jul-

klappar utan bär med sig mycket historia, traditioner, symboler och sagor. Traditionen att tomten besöker svenska hem började under 1800-talet och blev då en återkommande tradition varje julafton tillsammans med julbord, julgran och presenter.

Varje år på julafton kommer tomten på besök och delar ut pre-senter till de unga. Bakom ‘tom-tens skägg’ så ser man att det är farfar, eller kanske har farfar och tomten samma ring på lillfingret? Bakom allt firande och glädje döljer vi mycket för våra barn. Vi lär de unga att inte ljuga, men som föräldrar och vuxna, ljuger vi mer än vad vi själva tror. En vit lögn ska inte göra någon illa och eftersom tomten håller så mycket tradition, sagor och mening ska

det inte ’skada’ våra barn på något sätt heller. Att känna glädje, kärlek och längtan under jultiden är inte förstörd om tron försvinner.

- Nu för tiden verkar det som att vi som vuxna känner att vi behöver dölja så mycket för våra barn, vi ljuger och döljer saker som är mycket viktigare än tomten, säger psykologen och skolkuratorn Lena Magnusson.

Vi borde inte vara oroliga över att de kan skada våra barn om man ljuger om tomten, men fokusera mer på att vara öppna och ärliga om viktiga saker om livet och döden.

- När jag var liten var det ingen som pratade med mig om döden, i våran kultur försöker vi dölja det för barnen, berättar Lena Magnusson och pillar på sitt armband.

Att ljuga för barn om döden och andra svårigheter hjälper inte barnen hantera liknande situationer i fram-tiden. Men historien och sagorna om tomten kan ge barn någonting att tro och fantasiera på.

- I nutidens unga generation, är det så mycket som blir serverat till dem

på ett fat. Att fantisera är viktigt att det inte får glömmas bort, säger Lena Magnusson.

Genom att kunna drömma och fantasiera kan barnen sinnen öpp-nas. Det börjar när man är liten där man fantasierar om tomten, tandfen, påskharen och flera andra mystiska figurer. När man blir äldre ska man kunna fantasiera och drömma om sin framtid. Att drömma hjälper med barns utveckling.

Jul är precis runt hörnet och tomten är snart på väg, om dina småbarn tror på tomten eller inte spelar ingen större roll. Tänk istället på att vara öppna med dina barn om verklighe-ten. Låt de drömma och fantasiera men samtidigt en realistisk bild av hur framtiden faktiskt ser ut.

Historier om föräldrar som gjort tomtens fotspår i snön, strött aska på golvet framför

öppna spisen, ätit upp pepparkakorna och druckit upp mjölken åt tomten har alltid

funnits. Allting för att bevara en lögn.

J

Sanningen gör ont>> Vi ljuger och döljer

saker som är mycket viktigare än tomten<<

TEXT & FOTO: ANNA KAROLINA DAHLBERG

JULENSBAKSIDA DEC/15 9

I Sverige säljs nästan 7000 ton jul-skinka per år till ett värde av 485 miljoner kronor. Detta innebär att ytterligare 642 000 grisar slaktas bara inför julen.

Det skulle vara mer miljövänligt att dra ner på köttet på julbordet. Den sto-ra köttkonsumtionen har stor påverkan på miljön. Enligt Naturvårdsverkets hemsida består köttproduktionen för 14 procent i Sverige av det totala utsläppet av växt-husgaser, nästan lika stor andel som hela transportdelen. I december månad slaktas tio miljoner landlevande djur i Sverige. Många väljer också utländskt kött, eftersom till exem-pel utländsk julskinka är billigare. Den

krav-märkta julskinkan är något dyrare men lite mer miljövänlig. Enligt Kravs hemsida får grisarna en bättre djurhåll-ning där de får gå fritt och där deras fo-der odlas på gården. Natur-vårdsverket meddelar att köttet trots miljömärkning ändå påverkar miljön onö-digt mycket och att ett ve-getariskt eller veganskt alternativ inte alls påverkar lika mycket. Veganprojektet Stockholm är en fören-ing för veganer som finns på olika plat-ser i landet. De har under jultider bland annat delat ut flygblad för att få svenskar att köpa färre julskinkor. Deras senaste flygblad heter ”att äta någons skinka” och

handlar om varför det är okej att äta ett djur bara för att den har lidit mindre, var-för ett liv byts ut mot ett annat. - Ett veganskt julbord är minst lika gott som ett vanligt. Det finns bra alternativ till julskinka, som kålrotsskinka. De flesta verkar föredra seitanskinka, säger Vegan-projektet Stockholm. Seitanskinka består av seitan som är en

köttersättningsprodukt och går att griljeras precis som vanlig julskinka. - Veganprojektet Stockholm hoppas verkligen att fler

minskar köttätandet på julen och att de i alla fall försöker få in några andra alter-nativ än att enbart äta kött. Mycket rester slängs också från julbordet och det är vik-tigt att alla planerar noga. Om ni slänger kött har ett djur dött helt i onödan.

Svenskarnas köttkonsumtion är alltid störst under december. Julbordet består av revbenspjäll, köttbullar, korvar och inte minst den populära julskinkan. Men hur bra är detta egentligen, både för djuren som slaktas och för miljön? Är det inte dags att göra julbordet mer veganskt?

TEXT OCH BILD SOFIA ÖSTERDAHL

”Ett veganskt julbord är minst lika gott som ett vanligt.”

Massproduktion av kött under jultider



Varje år köper genomsnitt-svensken julklappar för 5000-7000 kro-nor. Pengar som både ska tjänas in, och räcka till annat. Ligger man efter med räkningarna kan det vara svårt att inte kunna ge sitt barn den jul som grannens barn kanske får.

Ett sätt att komma runt pro-blemet om man inte har råd är att köpa på avbetal-ning. Men handlas det mer på avbetalning bara för att

det är jul? På Nacka Byggnadsvård AB märker man inte av det.

- Det skulle jag inte vilja säga att det gör, säger Fritte Lindström, verk-stadschef, på Nacka Byggnadsvård AB som menar att han förstår feno-menet och varför folk gör det.

- Samtidigt tycker jag det är tråkigt att man inte rättar mun efter matsäck, att man känner ett behov av att ha sa-ker.

Hur många är det då som sätter sig själva i skuld kring jul? Ulrika Måns-son, budget- och skuldrådgivare på Stockholms stad, säger att det är svårt att svara på hur många det är som skuldsätter sig kring jul.

- Men de som skuldsätter sig är per-soner med redan ansträngd ekonomi. Ett alternativ är att man gör upp en budget för hur mycket julklapparna får kosta, säger Ulrika Månson.

På beställning av Svenska kyrkan genomförde Sifo 2011 en undersök-ning för att ta reda på hur många som

Konsumtionsjul skapar stress

”De som skuldsätter sig är personer med redan ansträngd ekonomi”

känner sig stressad inför jul. Drygt hälften av befolkningen svarade att de känner en viss stress. På Hemköp i Näsbypark, Täby, har julstressen varit igång sedan länge.

- Den kom igång för ett par veckor sedan, säger butiksbiträdet Kenneth Andersson. På vilket sätt märker ni av att den börjat?

- Dels att kunder frågar efter spe-cifika varor. Främst ekologisk julskin-ka, säger Kenneth Andersson.

TEXT MIKAEL EINARSSON

12

Konsumtionsjul skapar stress

issa barn, uppemot sagt 385 000, känner ett obehag inför hur

julen kommer att se ut. Detta säger en undersökning som Folkhälsoin-stitutet gjorde 2008. Att en för-älder, i värsta fall båda, ska dricka och vara fulla är något som många barn tycker känns otryggt.

- Förväntningarna som barnen har på hur en jul ska se ut läm-nar dem ofta besvikna, säger Lisa Dahlgren som är ansvarig barn-ombud på organisationen Mask-rosbarn.

Maskrosbarn jobbar med barn som har föräldrar med drog eller alkoholmissbruk. Lisa Dahlgren berättar att barn som har föräldrar med drog och alkoholproblem ofta känner sig väldigt ensamma. Denna käns-la förstärks under högtider som julen. Detta kan bero på att hela samhället stänger ner under de stora högtiderna. Sedan pratar alla vänner om hur bra deras jul varit, när de kommer tillbaka till skolan.

- Det känns ofta jobbigt för barnen att inte kunna berätta för vännerna, om sin jul när de kom-mer tillbaka till skolan.Dahlgren kan inte säga att hon märker en ökad mängd våld i hemmen under jul. Däremot fram-håller hon att alkohol och våld går hand i hand.

Lisa Dahlgren tycker att det bästa vore om alla föräldrar slutade dricka alkohol, men det är inte så realistiskt. Hon tycker också att det inte bara är upp till föräldrarna som dricker utan även utomståen-de, vänner och familj som kan se problematiken utifrån.

- Håll koll på era kompisar som

har barn och stå upp för barnens rätt till en bra jul.

Det är inte bara barnen som kan ha det svårt under juldagarna. Ka-rin Sandell som är informationschef på Kvinnofridslinjen berättar att de får flest samtal efter juldagarna.

- Det är väldigt många kvinnor som hör av sig till oss efter julen och vill prata om svårigheter som uppstått, säger Karin Sandell.

Det är ofta det eskalerar under högtider i hem där våld varit ett problem en längre tid.

- Det kan vara så att man blir oense om något och så utvecklas en våldsam situation. Alkoholen spelar en väldigt stor roll i detta.

Karin Sandell tycker att det är väldigt viktigt att samhället jobbar med attityder och värderingar, när det kommer till alkohol och våld. Att visa nolltolerans och inte accep-tera våld överhuvudtaget.

De råd Karin Sandell ger till kvin-nor som känner sig otrygga inför julen är att ringa in till kvinnofrids-linjen och prata med dem.

- Det kan vara skönt att ha någon att prata med om såna här saker. Dessa kvinnor känner sig ofta väldigt ensamma, särskilt under högtider som julen, säger hon.

TEXT: LUDWIG GRAHN

>> Håll koll på era kompisar som har barn och stå upp för barnens rätt till en bra jul.<<

EN OTRYGG JUL


Julgranen står pyntad och klar. Paketen ligger och suktar de nyfikna barnen. Julen är barnens högtid. Något de flesta ser fram emot månader i förväg.

V


En krävande tid för familjerelationer

Föräldrarna skriker, lukten av alkohol fyller huset och barnen grå-ter. Under julen ökar flera av familjekonflikterna och relationerna

sätts på prov.

TEXT: ANDRÉ MILLOM

Lena Magnusson har jobbat med barn och hälsofrågor i 34 år.

– Det kan finnas konflikter som familjen låter vara under andra tider. När sedan alkoholen kommer till släpper man på sina spärrar och då kan konflikten blossa upp, säger Lena Magnusson.

Hon berättar att föräldrar i vissa fall använder barnen som ett medel för att ”straffa” sin partner eller expartner. – Det är något som lätt förekommer lite extra under högtider, inklusi-ve julen. Detta är något som barnen blir negativt påverkade av, säger hon. Till exempel kanske ett barn med separerade föräldrar inte vågar berätta för sin mamma om allt roligt som barnet haft med sin pappa. Detta underviker barnet av rädsla för att såra mamman. Under julen kan det även bli tufft för barnet att välja hos vem av föräldrarna man ska fira jul med, ifall föräldrar-na inte gör det gemensamt. Detta bekräftas även statistiskt av BRIS, som visar att de näst vanligaste samtalen (23,5) handlar om just rädsla och oro under julen. – De som drabbas hårdast av familjekonflikter vid jul är barnen, säger Lena Magnusson.

Hon berättar att det är viktigt att barnen har lugn och ro, samt att de inte blir lurade av sina föräldrar. Det är inte fel att separerade föräldrar firar jul ihop för barnens skull, så länge barnen förstår att de inte är återförenade. Dilemmat angående julfirande tillsammans efter skilsmässa är alltid individuellt från familj till familj. Hon nämner att det viktigaste är att föräldrarna kan hålla sams framför barnen. Kan man inte det så ska ett gemensamt julfirande undvikas.

– Barns högsta önskan är att föräldrarna ska leva tillsam-mans. Därför måste man vara tydlig med att man är skild, även om man umgås tillsam-mans för en kväll, säger Lena Magnusson. Siffror från julen 2014 visar

att BRIS hade kontakt med hela 313 barn och ungdomar. Under julen rörde 27,2 procent av samtalen familjekonflikter. Under hela december månad rörde 20,9 procent av samtalen familjekon-flikter. Att familjekonflikterna och barns utsatthet ökar under julen kan bero på flera saker. Psykolo-gen och skolkuratorn Lena Magnusson, 70, lyfter upp både alkohol och gamla konflikter som två orsaker till att barn kan fara illa på julen.

När sedan alkoholen kommer till släpper

man på sina spärrar” ”


Annat som kan vara påfrestande för relationer-na under julen är prestationsångest. Det ligger mycket ansträngning bakom alla juldekorationer, matlagning och inköp av presenter. Julen förvän-tas vara på ett visst sätt. Dessutom är risken stor att man faller tillbaka i gamla roller? Det är till exempel lätt hänt att föräldrar tillrättavisar sina vuxna barn angående matlagning. Detta skriver psykologen Jenny Klefbom i Psykologiguiden. Hon drar slutsatsen att julen har ett symbo-liskt värde för många. Julfirandet kännetecknar familjers personligheter. När då något riskerar att gå fel så kan frustration leda till konflikt. Jenny Klefbom tar upp att det är viktigt att planera hur julfirandet ska vara i förväg. Man ska inte ta en avvikelse personligt och det är nyttigt sprida ut sitt umgänge för att undvika stress. På så sätt kan julen förbättras.

Barns högsta önskan är att för-äldrarna ska leva tillsammans.

Därför måste man vara tydlig med att man är skild, även om man um-gås tillsammans för en kväll, säger

Lena Magnusson

””

Lena MagnussonFoto: Nicolas Leon

JULENSBAKSIDA DEC/15 JULENSBAKSIDA DEC/15 17

Jul på Gammeluddshemmet, en tradition sedan 21 år tillbaka

TEXT & FOTO ALICIA DOMINGUEZ


”

Gammeluddshemmet är ett privat sjukhem och familjeägt företag som ligger på en udde vid Stäketsun-

det i Saltsjö-boo. På Lucia kommer ett luciatåg till Gammeludden med barn från en förskola som ligger i närheten. En vecka innan jul tar personalen fram granen och pyntar den. Taket i matsalen pyntas med girlanger, änglar och tomtar. – Det blir jättefint när hela taket är fyllt med pynt, säger Ullis Nord-lund Jagerfors chefsadministratör.

Kl 11.00 på julafton spelas sång och musik. Då är anhöriga välkomna att sitta med. Julsånger sjungs av ägarna till Gammeluddshemmet tillsammans med deras barn. Sånger som ”Jag såg mamma kyssa tomten” och ”Helga natt” är två som alltid sjungs. – Jag och min familj har varit här i 21 år och firat jul och sjungit. Det har blivit en tradition för oss och barnen tycker det är kul, säger David Rulander.Jullunchen serveras kl 12.30, anhöriga till de boende är välkomna och måste anmäla sig innan för att personalen ska kunna planera julbordet. Julbordet är tra-ditionellt med köttbullar, sill och jansons bland annat. Fika efteråt med kaffe, ost och kex. – Oftast är alla väldigt mätta efter jul-bordet, säger Ullis Nordlund.Personalen tänder inga ljus har inga levande ljus och har försökt att ha blom-mor på borden. – Det finns en pensionär som går och plockar bort blommor för att hon tycker att de ser vissna ut. Vi måste tänka att det är personer med demenssjukdom här, därför vi inte har några levande ljus, säger Agneta Björling. Kl 15.00 är det julklappsutdelning och

en tomte kommer till Gammeludden. Tomten kan vara en personal från Gam-meludden eller en anhörig. Alla boende får en julklapp. – Om det är någon pensionär som inte får en julklapp av sina anhöriga så ordnar vi det, säger David Rulander.På juldagen har de också långbord om det är några anhöriga som kan komma. – Ofta är de boende så trötta på julda-gen eftersom att det hänt så mycket på julafton att de behöver den dagen till att återhämta sig, säger David Rulander.

Till Gammeluddshemmet kommer äld-re personer som behöver omvårdnad och service. En tredjedel av de boende har en demenssjukdom. Många som kommer till boendet bor där permanent men det finns också de som bor där en kortare tid. Kommer par dit tillsammans finns möjlighet för parboende. – Om det inte går så ordnar vi så att de får bo nära varandra, säger Agneta Björling.

Julen närmar sig denna decemberdag och på Gammeluddshemmet står ljusstakarna i fönstren. De senaste 21 åren har Daniel Rulander, VD för Gammeluddshemmet, varit här med sin familj och firat jul. De är lika förväntansfulla som de boende på det familjeägda sjukhemmet. Två andra som planerar julfirandet är Ullis Norlund Jagerfors och Agneta

Det finns en boende som går och plockar bort blommor för att hon tyck-er att de ser vissna ut. Vi måste tänka att det är personer med demenssjukdom här, där-för vi inte har några le-vande ljus.

”Om det är någon pensionär som inte får en julklapp av sina anhöriga så ordnar vi det”

Agneta Björling

”

Låttext från sånghäftet de använder på julafton

JULENSBAKSIDA DEC/15 JULENSBAKSIDA DEC/15 19

Det kan knappast ha undgått någon att årets julvärd 2015 är Gina Dirawi. Fantastis-

ka, folkliga, frispråkiga Gina Dirawi som inte är rädd för att ifrågasätta de svenska normerna med humor. Hon är ett finger i ögat på alla svenskar som inte klarar av att se sig självkri-tiskt. Och för att göra det ännu bättre är hon en ung kvinna som inte är rädd att ta för sig – och säga att hon är bra.

Att säga hon är bra kan hon göra med rätta. Hon är 24 år men har redan haft två egna program, drivit en av Sveriges största bloggar, lett Kristallen och Grammisgalan upp-repade gånger, varit programledare för Melodifestivalen, och ska vara det igen 2016, samt varit radiopratare i Musikhjälpen 2011, 2012 och 2015.

Men är det på grund av alla de här extraordinära anledningarna vi fått veta att Gina Dirawi ska vara årets julvärld? Eller att hon till och med förtjänar att vara årets julvärd. Nej. Anledningen till att julvärdsvalet inte undgått en enda svensk är för att ett litet antal av dessa svenskar utan självkritik roffat åt sig allt mediau-trymme. Det mediautrymme som borde varit tillägnat Gina Dirawi och alla hennes bedrifter.

Kritiken mot SVT, och mot Gina Dirawi som privatperson, har varit massiv och osmaklig med rasis-tiska, islamofobiska och sexistiska undertoner. Sarah Dawn Finer, som själv varit julvärd och kritiserats på grund av sina religiösa rötter, skriver insiktsfullt på Twitter: “Fundera på hur många gånger ni ifrågasatt en vit medelålders man, när han valts, och

om ni kritiserat huruvida han tror på Jesus?”. Att många av de senaste årens julvärdar säger sig vara ateister verkar inte bekymra kritikerna.

Aftonbladet gjorde i november en undersökning rörande vilken julvärd det svenska folket helst sett inför 2015. De tre mest önskade värdarna var alla män. Etta hamnade Mark Levengood och tvåa blev Leif GW Persson. Något kritikerna inte heller verkar känna sig speciellt beklämda över, trots Mark Levengoods här-komst och Leif GW Perssons svala intresse för kristen tro.

Varför är det så att icke-män, oavsett ursprung, men framför allt inte etniskt svenska icke-män måste bevisa sig värdiga för olika uppdrag? Ju mer prestigefulla, desto mer har de att bevisa. Och även om de är kvalificerade, som Gina Dirawi är, hittar mediautrymmestjuvarna alltid något att kritisera. I Gina Dirawis fall hennes religiösa härkomst, trots att vi redan konstaterat att samma regel inte tillämpas på varesig tidigare jul-värdar eller andra tilltänkta julvärdar – så länge de är vita män.

Borde inte kritikerna snart inse sitt eget hyckleri? Oavsett om man gömmer sig bakom islamofobiska eller nationella argument så kokar allt i slutänden ner till vilken hudfärg och vilket pronomen personen som kri-tiseras har. Något som personer som Gina Dirawi kan hjälpa till att påtala och förändra genom sin frispråkig-het och sin humor. Så länge hon ges samma mediautrymme som hennes mediautrymmestjuvar.

Stark kvinna i rutan hot mot julfriden

Fundera på hur många gånger ni ifrågasatt en vit medelålders man, när han valts, och om ni kritserat hurvida han tror på Jesus?

DEBATTARTIKEL

TEXT: ANTONIA BACKLUND

”

”



För en del familjer kan julfirandet vara ett ångestdräpande tvång. Det får vi bevittna i den numera

klassiska julfilmen ”Tomten är far till alla barnen”. Psykologen Janne tvingas fira jul med sin sambo Sara, extrabarnen och Saras tjocka bekantskapskrets...där hen-nes tre exmakar ingår. Desperat försöker man göra situationen dräglig med hjälp av alkohol. Detta hjälper föga. Fördomar lyser igenom mysfasaden. Konflikter blossas upp. Svartsjukans knytnävar hänger i luften. En inhyrd jultomte dyker upp berusad. Det som får bägaren att rin-

na över är när Sara avslöjar att hon väntar barn igen. Ett barn som omöjligt kan vara Jannes, i och med att han är steriliserad. Något som han självklart hållit hem-ligt. Julfesten spårar snabbt ur och man behöver inte vara hjärnkirurg för att inse att barnen i filmen är i behov av livslång terapi, när eftertexterna börjar rulla. Den här filmen innehåller precis allt det man vill undvika på julafton. Konflikter, skrik, sexism, våld, svartsjuka, egoism och fylla. Listan kan göras lång. Filmen avspeglar mardrömsjulen på ett oerhört realistiskt och välspelat sätt. Filmens sensmoral är

tydlig. Bjud inte in alla du känner till ett och samma julfirande. För då kan det gå som i denna film.

André Millom

Betyg:

Fylla, otrohet och slagsmål. I populärkulturen är inte julen alltid barn-tillåten.

Release: 1999. Genre: Komedi. Regissör: Kjell Sundvall. Manus: Eva Callenbo, Harald Hamrell, Monica Rolfner. Rollista: Peter Haber, Katarina Ewerlöf, Dan Ekborg, Jessica Zandén, Leif Andrée.

FILM

De hemska julskildringarna

” Man behöver inte vara hjärnkirurg för att inse att filmens barn är i behov av livslång terapi”

Tomten är far till alla barn


En film vars titel egentligen skulle kunnat vara ”En jävla jul”, för det är sannerligen inte mycket som är underbart här. Paret

Simon och Oscar har nyligen flyttat ihop och de ska för första gången fira jul ihop, tillsammans med sina respektive familjer. De två killarna har planlagt allt inför julen. Både dekorationer i överflöd, eko-

logisk julmat, jultomtar och....barnrum-met. Simon och Oscar väntar nämligen barn med vännen Cissi, som är i nionde månaden. Nu återstår bara att avslöja den stora nyheten för familjemedlemmarna. Hur ska den konservativa och inskränkta familjen ta detta besked? Det faktum att killarna inte heller vet vem av dem som är biologisk pappa gör inte nyheten

mindre svårtuggad. Naturligtvis blir inte mottagandet så som man hoppats. I ”En underbar jävla jul” så råder det fullstän-digt kaos ända från filmens ledmotiv tills att biografen bommar igen för dagen. En förträfflig miljö på ytan, men innanför den välpolerade fasaden kokar konflik-terna, skammen och obekvämligheten. I den här filmen hittar vi en trasig far och son relation. Vi har en frispråkig berusad farmor. Vi har två övertända mammor. Vi har en skilsmässa, åldersnoja och homofobi. Det är ingen som är riktigt bekväm med det julfirande som skildras i denna film. Filmen gestaltar skickligt den typiska ”Norénjulen”, det vill säga en jul där allt går åt fanders.

André Millom

Betyg:

Release: 2015. Genre: Komedi. Regissör: Helena Bergström. Manus: Edward Af Sillen, Daniel Rehn, Helena Bergström. Rollista: Robert Gustafsson, Maria Lundqvist, Anastasios Soulis, Rakel Wärmländer.

FILM”Nu återstår bara att avslöja den stora nyheten för familjemedlemmarna.”

En underbar jävla jul


De tragiska jullåtarna

Artist: Coldplay. Release: 2010. Låtskrivare: Coldplay.

”Christmas nights, another fight, tears we cry”. Så inleds Coldplays julsingel ”Christmas Lights”. Låten är en ballad ackompanjerad på piano och framförs med en äkta skörhet av bandets sångare. Några gånger förväntar man sig att han ska brista ut i gråt. Låten går i samma tonläge hela tiden och känslan av ensam-

het och sorg infinner sig hos lyssnaren. Bilder av fruktansvärda familjeförhål-landen spelas upp i huvudet. När det egentligen är meningen att julsånger ska eka i huset lyfter Coldplay istället fram situationer där barn får höra sina för-äldrars skrik eka i huset. När barnet får nog och springer ut ur huset märker inte

föräldrarna något. Avsaknaden av snö gör att ungen ute i ensamheten känner allt annat än julstämning och de lysande jullamporna runtomkring känns istället som ett utsträckt långfinger. Sorgen gör sig väl påtaglig för lyssnaren i denna låt och känns som ett slag i magen. En tro-värdig och känslosam låtskildring av den värsta sortens jul ett barn kan uppleva.

André Millom

Betyg:

Coldplay - Christmas Lights

The Pogues- Fairytale of New York ”Happy Christmas your arse, I pray to God it’s our last”. Så sjunger The Pogues i deras klassiska jullåt ”Fairytale of New York”. Kutym är att julen ska sprida vär-me, kärlek och gemenskap. The Pogues gör däremot tvärtom i denna låt, vilket gör den till en uppstickare bland alla

julsånger. Istället för att satsa på ett på-klistrat och glättigt koncept så gasar The Pogues på som ett ånglok och sjunger om hur det är att fira jul med någon som man inte längre har känslor för. Åtminstone inga romantiska känslor. Låten beskriver det där paret som sitter dag ut och dag in och frågar sig själva ”Hur kunde jag

gifta mig med den där grisen?” respek-tive ”Vad såg jag i den där haggan?”. Musiken går i dur, medans texten går i moll. Som lyssnare får man en bild över hur mannen ser juldekorationerna som djävulens påfund och hur kvinnan inget hellre vill än att slänga ut honom i snön, med huvudet före. Att svälja stoltheten och begära skilsmässa är inget alternativ för det här envisa paret. Därmed lider de istället igenom en påfrestande jul där den bästa julklappen skulle vara om den ena parten sätter julskinkan i halsen. Den här låten är en genialisk och pricksäker musikskildring av de mest påfrestande jularna.

André Millom

Betyg:

Artist: The Pogues. Release: 1987. Låtskrivare: Jem Finer, Shane Macgowan.

MUSIK



Jesper Khan, 21 år, försäljare”Kalle Anka, för det är så jävla tråkigt.”

Marie Larsson, 59 år, apotekare”Det var snöstorm så vi fastnade i trafiken för ett par år sen. Man kunde knappt se vägen! Det var jobbigtför vi kom mer än en timme försent till jullunchen. Det var tråkigt.”

Taena Andersson, 54 år, barnpedagog”Jag var 15 år gammal. Min mamma var alkoholist, hon hann somna inn-an julen börja. Jag och mina syskon drog ut på stan istället, det blev kan-ske inte den mest traditionella julen.”

Vad är ditt värsta julminne?

Filip Holm, 22 år, försäljare ”Jag var på vägen hem från jul-festen och glömde julklapparna i taxin.”

Niklas Jihde, 39 år, journalist”När jag var 14 år och låg magsjuk på julafton. Det var tungt att inte få hänga med på den traditionella julfesten med släkten. Blev inte mycket julmat den julen...”

Fritte Lindström, 50 år, butiksbiträde”Jag har bara glada minnen från jul.”

Julpysselför de ensamma

Suduko

26

Oxen (20/4 - 20/5)Du har turen med dig under mellandagsrean och kommer fynda en hel del. Försök under julen att prova på nya saker och kanske blir du positivt överaskad. Träffa nya människor och njut av vintervädret.

Vattumannen (20/1 - 18/2)Använd din kreativa sida för att vara uppfinningsrik när det gäller julklappar. Slå in de i färglada färger använd två olika present-papper och släpp lös. Hjälp också dina vänner med tips och ideer.

Kräftan (22/6 - 22/7)På nyårsfesten kommer du glänsa, gå ut och köp festoutfiten som kommer knocka alla. Du är stjärnan på festen! Har du partner och/eller barn passa på att umgås med vänner där du kan slappna av och vara ditt riktiga jag utan hämningar.

Lejon (23/7 - 22/8)I jul finns det möjlighet till riktigt romantik, passa på att skäm bort de du älskar eller ordna en dejt. Att vara generös under julen kommer löna sig och denna högtid är verkligen din tid på året så njut!

Jungfru (23/8 - 22/9)Julstressen kan bli jobbig så kom ihåg att planera allt i tiden så du slipper vara ute i sista stund. Slappna av kan du göra efter jul passa då på att ta det riktigt lugnt. Det kan uppstå problem runt jul kom då ihåg att allt löser sig!

Vågen (23/9 - 22/10)Under julen kan de ske en mindre familjekris kom då ihåg att vara objektiv för att julen ska bli bra för alla. Satsa på samtal där alla känner sig inkluderade och vär-desatta. Ingenting är omöjligt för vågen.

Skorpionen (23/10 - 21/11)Det blir en lugn julhelg och du trivs att sitta i soffan och njuta av sällskapet. Ditt goda lyssnaröra kommer belönas med härliga minnen och fina presenter från nära och kära.

Skytten (22/11 - 21/12)Du älskar julen och allt som hör till kom bara ihåg att alla ska få sina åsikter hörda. Laga mycket mat och ät där mer till för maten under julen ligger i ditt intresse. Var försiktig med nyårslöften då de kan göra dig besviken.

Stenbocken (22/12 - 19/1)Julen blir inte som du har tänkt dig men i år är det dags att du släpper på gamla traditioner och är öppen för nya. En ny person kommer ta det liv med storm un-der högtiden, välkomna föränd-ringar och njut av julen.

Fiskarna (19/2 - 20/3)Passa på att vara poetisk under jul. Skriv fina jul rim eller en dikt till någon du tycker om. I kärlek har du tur men tänk på att inte alltid sätta den andra personen först då det finns chans att du då skadar dig själv.

Tvilling (21/5 - 21/6)Berätta gärna för nära och kära vad du känner och tycker men kom ihåg att också lyssna. Pas-sa på att köpa julklappar med betydelse för att visa i handling att du bryr dig om människor i din närvaro.

Väduren (21/3 - 19/4)På julfesten kommer du vara mittpunkten, kom bara ihåg att sätta dig själv främst. Alla behö-ver egen tid och för att inte bli stressad efter julhelgen så ska du passa på att ta tid för dig själv. Läs en bra bok och vila på soffan.

JULHOROSKOP

27

Documents

MED EN ANNAN JULKÄNSLA KONSUMTIONSJUL SKAPAR STRESS