Master of Science Gestalt in Organisations

Jaget och laget

Lagets betydelse för individens prestation En fältstudie av Svenska Friidrottslandslaget

Peter Alterling, O17

Dissertation, januari 2007 Gunilla Guvå

?

2

ABSTRACT

I was curious if team leaders leading individualistic knowledge workers, could learn

something from individual sport where explicit teams are built around high performing

athletes. The question was: What does the team mean to the individual performance?

The objectives where 1) describe the individual’s subjective view on what the team

means for her performance, and 2) in a hypothetical model describe how the team and

the individual interact. The study was empirical and theory served as background. In

building my model I was inspired by three theoretical perspectives: gestalt theory,

sport psychology (mainly cognitive) and Human Resources. I made a field study on The

Swedish Athletic Team (Track and Field) using Grounded Theory as method. The main

technique for collecting data was field observations, which I conducted during 15 days.

I followed the team during practise, competition and social life. I supported the data

collection with eight qualitative, open and semi structured field interviews, including

eleven athletes. The result is a hypothetical model, which describes the team as a

performance system. The individual works in her process to get in shape and perform,

integrate I AM and I DO to a functioning I. She is supported by the team’s performance

enhancing social processes to satisfy her needs. The security process supports

psychosocial shape (social security net, having each other, being yourself, being alike,

confirmation and just being). The building process supports technical, physical and

mental shape (courage, concentration, creating energy). The balancing process supports

integrated shape (find feeling, optimal nervous, stand on two legs). The flowing process

supports spiritual shape (performance and the ultimate feeling). The capture process

supports existential shape and processing success or failure. A good outcome gives a

belief in me, a bad one a split in half. These outcomes influence the processes and other

parts of the performance system, mainly: performance climate, cohesive performance

drive and belief in the team. In discussing the model I show how The Gestalt Cycle of

Experience turns into a Performance Cycle, how this interacts with the Gestalt Group

Cycle, how climate can be viewed as the group personality and how cohesion can be

viewed as the group ego. I also discuss the group as an existential performance system

leading to an existential cohesion. To conclude I apply my model on a fictive

knowledge organisation and coin the term Nourishment Team.

3

FÖRORD

I två år har jag gjort en fantastisk resa med Svenska Friidrottslandslaget! Träningsläger i

Italien, Europacup i Gävle, läger på Åland inför VM i Helsingfors, Finnkampen i

Göteborg, lagsamlingar och inte minst EM i Göteborg (efter studien). Jag har kommit så

nära, lärt mig så mycket och haft oförskämt roligt! Ett stort tack till Yngve Andersson

(ordförande i friidrottsförbundet) som öppnade dörren. Ett kast i vattengraven till

Thomas Engdahl (förbundskapten) som ställt upp på ett helt otroligt sätt. Och

guldmedaljer till alla ledare, tränare och aktiva som tog emot mig som ni gjorde.

Jag skänker en varm tanke åt min kurskamrat Elisabeth som hade de rätta kontakterna

samt min kusin Anna Cedergren som hjälpte mig med bearbetning av intervjuerna.

Jag riktar en hälsning till de chefer i arbetslivet som ställt upp som bollplank under

arbetet. En del av er kommer jag arbeta vidare med för att testa mitt resultat och det

känns väldigt spännande.

Gunilla Guvå, kära härliga engagerade handledare som stått ut med min röra och

omständliga process. Du har lotsat mig från kaos till kosmos.

En stor bamsekram till min utbildningsterapeut Charlotte Wersäll som är ett enormt

känslomässigt stöd i stunder av förvirring.

Kramar, pussar och stora hjärtan till min lilla familj! Tack Jenni för att du stått ut med

min frånvaro under långa dagar och nätter. Isak, min son, nästa gång du kommer och

knackar på dörren och säger ”Kom pappa!”, då ska vi gå ut hoppa, springa och kasta.

Och tack Peter! Du har kämpat hårt i perioder, men hela tiden med en enorm energi. Du

har älskat varje sekund med friidrottarna och inspirerad av dem har du varit osedvanligt

motiverad, disciplinerad, laddad och koncentrerad. Du har presterat!

Värmdö januari 2007

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ABSTRACT 2

FÖRORD 3

1. BAKGRUND 10

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 14

3. FORSKNING 15

4. TEORI 16

4.1. Inledning 16

4.2. Individen 17

4.2.1. Individen och självet 17

4.2.2. Behov och individens process 18

4.2.3. Hämningar i individens process 18

4.2.4. Individens existens 19

4.3. Prestation 19

4.3.1. Mål och motivation 20

4.3.2. Självkänsla och självförtroende 22

4.3.3. Öka psykisk energi 23

4.3.4. Koncentration 23

4.3.5. Arousal, stress, nervositet 23

4.3.6. Flow 24

4.3.7. Mental träningsprocess 25

4.4. Gruppen 26

4.4.1. Grupp som helhet och system 27

4.4.2. Grupp som process 28

4.4.3. Gruppens kontaktstilar 29

4.4.4. Gruppens betydelse för individen 29

5

4.4.5. Gruppens inverkan på individens prestation 29

4.4.6. Klimat 30

4.4.7. Sammanhållning 31

5. METOD 35

5.1. Perspektiv och forskningsstrategi 35

5.2. Urval 36

5.3. Datainsamling 37

5.3.1. Fältobservation 37

5.3.2. Kvalitativa intervjuer 39

5.4. Avgränsningar 39

5.5. Bearbetning och analys 39

5.6. Kvalitetskriterier 43

5.6.1. Kredibilitet 43

5.6.2. Transferabilitet 44

5.6.3. Dependabilitet 45

5.6.4. Konfirmabilitet 46

6. ETIK 48

6.1. Informerat samtycke 48

6.2. Konfidentialitet och konsekvenser 48

6.3. Forskarens roll 48

7. RESULTAT 50

7.1. Inledning 50

7.2. Friidrotten som gestalt 50

7.3. Individen som process och tillstånd 51

7.4. Laget som prestationssystem och process 52

7.5. Lagets prestationsfrämjande processer och individens

komma-i-form process 56

7.5.1. Långt före fasen 57

7.5.1.1. Att komma i psykosocial form 58

6

7.5.1.2. Att komma i teknisk form 61

7.5.1.3. Att komma i fysisk form 62

7.5.1.4. Att komma i mental form 62

7.5.2. Strax före fasen 64

7.5.2.1. Att komma i integrerad form, att samla ihop sig 64

7.5.3. Prestationsfas 67

7.5.3.1. Att komma i själslig form 68

7.5.4. Efterfasen 70

7.5.4.1. Fånga lyckandet 71

7.5.4.2. Fånga misslyckandet 71

7.5.5. Skydda 74

7.6. Tro på mig 75

7.7. Prestationsklimat, sammanhållande prestationskraft och tro på laget 75

8. DISKUSSION 77

8.1. Laget som prestationssystem och gestaltteori 77

8.1.1. Individens prestationscykel 77

8.1.2. Gruppens process, prestationsklimat, sammanhållande prestationskraft 79

8.1.3. Gruppen som existentiellt prestationssystem 81

8.2. Prestationssystem i arbetslivet 82

8.2.1. Organisationen som prestationssystem 82

8.2.1.1. Näringslagets uppgift 84

8.2.1.2. Obalans i systemet och prestationshämmande processer 85

8.2.1.3. Individens prestationsprocess och näringslagets

prestationsfrämjande processer 86

8.2.1.4. Näringslagets prestationsklimat och sammanhållande prestationskraft 88

8.2.1.5. Näringslaget som ett existentiellt prestationssystem 89

REFERENSER 91

7

BILAGOR 95

Bilaga 0 Medaljörer på 2000-talet 95

Bilaga 1 Energicykeln 97

Bilaga 2 Sunda och osunda kontaktstilar i energicykeln 98

Bilaga 3 Självkänsla och självförtroende 99

Bilaga 4 Bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla 100

Bilaga 5 Källor till ökat självförtroende 101

Bilaga 6 Förutsättningar för att flow ska optimeras 102

Bilaga 7 Mentala tekniker 103

Bilaga 8 Element som definierar och håller samman en grupp 104

Bilaga 9 Gruppens psykosociala uppgift 105

Bilaga 10 Grupp enligt systemteori 106

Bilaga 11 Gruppens funktion som socialt stöd 107

Bilaga 12 Forskningsplan 108

Bilaga 13 Intervjuguide förstudie (landslagsledningen) 109

Bilaga 14 Intervjuguide förläger Åland 110

Bilaga 15 Analys av lagets principer 111

Bilaga 16 Näringslagets gruppelement 116

FIGURER

Figur 1 Tre teoretiska perspektiv, ett teoretiskt fält. 16

Figur 2 Självet 17

Figur 3a Energicykeln (Gestalt Cycle of Experince) 18

Figur 3b Kontaktstilar i energicykeln 19

Figur 4 Inre och yttre faktorer som påverkar en idrottsprestation 20

Figur 5 Motivera kunskapsarbetare 21

Figur 6 Självkänsla och självförtroende 22

Figur 7 Omvända u-kurvan för optimal prestation 23

Figur 8 Landers & Arents U-hypotes, samband arousal och prestation 24

Figur 9 Flowkvadranten 25

Figur 10 Systemteoretisk modell av effektivitet i arbetsgrupper 27

Figur 11 Gruppens energicykel 28

8

Figur 12 Gruppklimatets determinanter och effekter 31

Figur 13 Uppgiftssammanhållning i olika idrottslag 32

Figur 14 Sammanhållning och gruppens energicykel 33

Figur 15 Faktorer som påverkar sammanhållning 34

Figur 16 Grundad teori 36

Figur 17 Forskarens uppmärksamhet och fokus i fältobservation 37

Figur 18 Grundad teori, en abduktiv forskningsprocess 40

Figur 19 Exempel på dynamiska begrepp och teoretisk kodning av begrepp 41

Figur 20 Sociala krafter - Exempel på teoretisk kodning av begrepp och

konceptualisering som testades under en landslagssamling 42

Figur 21 Exempel på teoretisk kodning av begrepp som testades på en

landslagssamling 44

Figur 22 Individen som process och tillstånd 51

Figur 23 Laget som prestationssystem och process 53

Figur 24 Lagets prestationsfrämjande sociala processer och individens

komma-i-formprocess 55

Figur 25 Detaljbeskrivning av lagets prestationsfrämjande sociala

processer och individens komma-i-formprocess 55

Figur 26 Detaljbeskrivning av långt före fasen 57

Figur 27 Detaljbeskrivning av strax före fasen 64

Figur 28 Detaljbeskrivning av prestationsfasen 68

Figur 29 Detaljbeskrivning av efterfasen 70

Figur 30 Bära misslyckandet 73

Figur 31 Delar av laget som prestationssystem – tro på mig,

prestationsklimat, sammanhållande prestationskraft, tro på laget 75

Figur 32 Individens prestationscykel 78

Figur 33 Gruppens prestationsklimat och prestationskraft 80

Figur 34 Gruppen som existentiellt prestationssystem 81

Figur 35 Näringslaget som prestationssystem och process 82

Figur 36 Näringslaget i skärningspunkten mellan perspektiv 83

Figur 37 Näringslaget och andra grupper, balans uppgift och relation 84

9

Figur 38 Individens prestationsprocess och näringslagets

prestationsfrämjande processer 87

Figur 39 Fyra sorters sammanhållning – uppgift, social, prestation

och existentiell 89

TABELLER

Tabell 1 Kunskapsintensiva och individorienterade verksamheters

särart baserat på egen erfarenhet 11

Tabell 2 Målorientering (Achievement Goal Theory) 21

Tabell 3 Måltyper 21

Tabell 4 Den mentala träningsprocessen 26

Tabell 5 Socialt stöd 30

Tabell 6 Kvalitetskriterier 43

Tabell 7 Fyra existentiella former 70

Tabell 8 Exempel på näringslagets och individens uppgifter 85

10

1. BAKGRUND

Jag har arbetat med individers och gruppers utveckling i mer än 20 år varav de senaste

11 åren som organisationskonsult. Jag har en officersutbildning, en

beteendevetenskaplig utbildning med inriktning på personal- och

organisationsutveckling och är utbildad UGL-handledare. Sedan sex år har jag utvecklat

ett gestaltperspektiv. Genom åren har jag tillägnat mig mycket teoretisk och praktisk

kunskap i det socialpsykologiska fältet. En drivkraft har varit min upplevelse att som

barn växa upp i en otrygg familj. Länge var grupper något läskigt och samtidigt

fascinerande. Som en följd av min historia har jag blivit en självständig och stark

individualist med stora krav på frihet, integritet och prestation. Samtidigt har jag behov

av grupper med krav på mening, trygghet och delad vilja att uträtta något tillsammans.

Uppfylls inte kriterierna lämnar jag ofta gruppen. Jag har ett stort idrottsintresse och har

idkat flertalet lag- och individuella idrotter, med betoning på det senare. Jag friidrottade

en del men spelade mest tennis. Jag mådde och presterade bäst då jag spelade dubbel,

ett litet lag där man delar på uppgiften och pressen, samarbetar nära och samtidigt får ett

individuellt utrymme. Detta är en central del i min förförståelse, vilken har påverkat

mitt arbete.

Som organisationskonsult upplever jag att jämförelser görs mellan arbetsliv och idrott.

När jag ber ledare och grupper att beskriva sitt ledarskap och bra lagarbete använder de

ofta idrottsmetaforer. Sverige har rönt stora framgångar i lagsporter som fotboll,

ishockey och handboll. Deras arbetsmodeller har varit stilbildande. Nilsson (1999)

menar att arbetslivet kan lära av hur elitidrotten leder grupper till framgångsrika

resultat, då idrotten anses ha insett ledarskapets betydelse för prestationsnivån hos en

grupp mer än övriga delar av samhället. Jämförelsen med t.ex. ett fotbollslag och dess

tydliga kollektiva mål och spelsystem fungerar på traditionella arbetsgrupper i t.ex.

produktionsindustri med liknande förutsättningar. I dialogen med ledare i

kunskapsintensiva verksamheter upplever jag att jämförelsen haltar då deras verklighet

bl.a är mer individorienterad (tabell 1).

11

Kunskapsintensiva verksamheters särart:

• Individuella prestationer i fokus.

• Tävlingsorientering.

• Höga krav på produktivitet och effektivitet.

• Hög arbetsbelastning.

• Oförutsägbara förändringar.

• Krav på rörlighet och flexibilitet.

• Geografisk spridning.

• Konsulter spenderar 90 % av sin tid hos kunden.

• Flyktighet bland högpresterande individer.

• Krav på individuell behandling.

• Höga krav på meningsfullhet.

• Delta i team ifrågasätts (om det inte är ett formellt projektteam).

• Ledare försöker organisera och styra konsultteam med otydligt syfte/mål samt på avstånd

(remote leadership).

Tabell 1. Kunskapsintensiva och individorienterade

verksamheters särart baserat på egen erfarenhet.

I uppdrag där en kollektiv insats krävs för en komplex uppgift faller det sig naturligt att

använda konsultteam. Här kan erfarenheter från lagidrotten hjälpa. Då en gemensam

uppgift inte kan definieras möter jag olika ståndpunkter då det gäller individ kontra

grupp. En är att det är ointressant med team, den bäste individen ska sättas på jobbet. En

annan är att den individuella prestationen är viktig och att gruppen också är det men

utan att kunna precisera hur. En tredje är att det är självklart med starka team. Konsulter

är ofta organiserade i konsultteam med en konsultchef utifrån en affärslogik oavsett hur

meningsfullt den enskilde konsulten upplever det. Jag har fått frågan, och jag frågar

mig, är det någon mening med att bygga lag i en individorienterad verksamhet? Vad ger

det individen respektive verksamheten? Hur gör man? Mycket av den litteratur som

färgat min förförståelse tenderar att antingen ha ett individ eller ett grupperspektiv.

Individlitteratur handlar ofta om hur individen kan utveckla och utnyttja sina egna

resurser för att bli mer framgångsrik. Grupplitteratur beskriver gruppers uppbyggnad,

funktion, utveckling, effektivitet och individens betydelse för detta. Tvärtom dock,

gruppens betydelse för individen, avhandlas ofta summariskt. Här väcktes min

nyfikenhet och jag kunde välja att göra en teoretisk litteraturstudie eller en empirisk

12

studie. Jag valde det senare, dels för att jag ville studera ”verkligheten”, dels för att jag

ville upptäcka något nytt, dels för att det passar min person och ger mig energi i arbetet,

och dels för att jag fick en möjlighet jag inte kunde tacka nej till.

Inom svensk idrott finns några intressanta fenomen som ställde mina frågor på sin spets

– medvetna lagbyggen kring högpresterande individer. Friidrotten har under 2000-talet

firat stora triumfer med många medaljer och framskjutna placeringar i de stora

mästerskapen (OS, VM, EM; bilaga 0). För att understryka framgångarna har

friidrottarna vunnit Svenska Dagbladets bragdmedalj tre år i rad (2004-2006), åtskilliga

priser på den årliga idrottsgalan samt Jerringpriset. Bakom framgångarna står

enastående individuella prestationer av personer med rätt fysiska och psykologiska

egenskaper samt hårt arbete tillsammans med deras tränare Samtidigt har stjärnor som

Carolina Klüft, Stefan Holm och Christian Olsson, vittnat om betydelsen av laget. I en

artikel i DN (6 sep 2004) med underrubriken ”Han har gjort friidrotten till en lagsport”

kan man läsa om lagets och klimatets betydelse för de individuella prestationerna.

Christian Olsson citeras:

”Ulf har tagit individuell sport till en ny nivå. Han har gjort friidrott till en lagsport.

Det har varit väldigt viktigt för många som på så vis har känt en trygghet. Vi har inga

sprintgrupper, hoppgrupper och kastgrupper. Vi är ett landslag. Jag såg när USA tog

OS-guld på 4x 400 meter. Alla fyra amerikanerna sprang individuella ärevarv. Det är

inget landslag som har någon teamkänsla.”

(Lundberg, 2004:2)

Ett liknande fenomen är Alpina skidlandslaget som firat stora framgångar med Anja

Pärsson i spetsen. Utförsåkning är en utpräglad individuell sport där de svenska

damerna är konkurrenter med varandra då de ställer sig på startlinjen samtidigt som de

samarbetar i ett lag. Simlandslaget är ytterligare ett exempel, där det gick lite sämre i

början av 2000-talet. I en artikel i DN (6 okt 2004) skyller Hans Chrunak (f.d.

förbundskapten) misslyckandet i OS i Aten 2004 på dålig laganda och att simmarna

blivit för egotrippade. Enligt honom var lagsammanhållningen en viktig faktor för att

13

Sverige tog så många medaljer på 90-talet. Ett starkt lag ska enligt Chrunak motverka

prestationsångest.

Inom svensk idrott finns det konkreta exempel på lagarbete kring framgångsrika

individualister. Här kanske näringslivet skulle kunna lära sig något. Jag valde att göra

en fältstudie på Svenska Friidrottslandslaget.

14

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

Min huvudfråga var:

Vad betyder laget för individens prestation?

Jag antog att 1) individens prestation är central för individen själv och för verksamheten

och 2) att laget har någon form av betydelse för individen, dels för att min förförståelse

säger mig det, dels för att både aktiva och ledare i exemplen ovan ger uttryck för det.

Syftet med undersökningen har varit att se vad en kunskapsintensiv individorienterad

verksamhet i arbetslivet, mer specifikt en konsultverksamhet (den största delen av min

förförståelse), kan lära av friidrotten som modell för att arbeta med lag kring individer.

I en empirisk, explorativ och kvalitativ studie var mina två mål att 1) beskriva

individens subjektiva upplevelse av lagets betydelse för dennes prestation samt 2) att i

en hypotetisk modell beskriva hur laget och individen samverkar i en process kring

individens prestation.

Bidraget av min studie kan förhoppningsvis komma till nytta inom friidrotten och för

konsultorganisationer, men också för andra idrotter och organisationer inom arbetslivet

med liknande förutsättningar.

15

3. FORSKNING

En litteratursökning på Google Scholar gav inga avhandlingar med samma fråga, syfte,

perspektiv och metod, däremot flera som begreppsmässigt tangerar studien. De svenska

nyckelorden gestalt, gestaltterapi, grupp, individ, prestation, motivation, socialt stöd,

grupp, klimat, sammanhållning och idrott gav en del träffar bl.a. Johanssons (2005)

masteruppsats om golf som metafor för ledarskap. Tillägget idrottspsykologi gav fler

träffar. Ledarskapets betydelse för motivation och självkänsla lät intressant, men jag

tittar inte på ledarskapet. Hansson (2005) skriver om det sociala stödets effekt på

tävlingsidrottare, men jag fick inte tag i boken. En utökad sökning med de engelska

begreppen gestalt cycle of experience, individual, performance, consultant, knowledge

worker, motivation, social support, cohesion, climate, team och organisation i olika

kombinationer gav ett tusental träffar, med studier kring Work Group Climate, Social

Support in Tennis, Organizational Climate and Performance, men inget direkt

användbart.

Enligt Olsson (1998) riktas i mycket få studier både observationer och analys på

gruppen som helhet. Vanligaste metoden är att fråga gruppmedlemmar om deras

upplevelse, medan observationer av samspelet är sällsynt. Försök till komplexa

processbeskrivningar över tiden förekommer inte alls i de refererade studierna. De flesta

utförs inom korta tidsperspektiv, 1 till 7 timmar. Forskningen om ”sanningen” om

grupper utgår antingen från en utomstående observatör eller från gruppmedlemmarnas

upplevelse. Många grupper som studerats har varit konstruerade enbart för

undersökningen, i ett artificiellt sammanhang med en artificiell uppgift.

Tidsperspektivet anses vara den största svagheten vid t.ex. studier av sammanhållning

då det anses vara ett processfenomen. Detta ger mig ett bra motiv för min studie.

Det finns forskning på området tillbaka i tiden som återges i sekundära källor t.ex.

studentlitteratur där Olssons bok är ett utmärkt exempel. Jag redogör för relevant teori i

nästa kapitel.

16

4. TEORI

4.1. Inledning

Studien är empirisk med en begränsad litteraturstudie. Jag börjar med en översikt följt

av en resumé av den teori som utgör bakgrund.

Figur 1. Tre teoretiska perspektiv, ett teoretiskt fält.

Tre teoretiska perspektiv är relevanta – gestalt, idrottspsykologi och Human Resource.

Gestalts teoribildningen är inriktad på grupper i terapeutisk och utbildningsorienterad

verksamhet med syfte att utveckla (Woldt & Toman 2005; Yalom, 1995). Kring

arbetsliv och organisation handlar det mer om konsultens arbete med klientsystemet

(Nevis, 2005; Woldt & Toman 2005) än om hur grupper fungerar. Andra perspektiv

beskriver detta och gruppens betydelse för individen, men inte för prestationen. Jag rör

mig i skärningspunkten mellan perspektiv.

17

4.2. Individen

4.2.1. Individen och självet

Individen är en social varelse och kan bara leva och förstås i relation till omgivningen.

Självet är inte en fix struktur utan utvecklas ständigt och är den vid varje tidpunkt

giltiga upplevelsen av vem jag är i relation till omgivningen. Självet är individens

kapacitet att ta kontakt med omgivningen genom tre funktioner (figur 2).

Figur 2. Självet

1) Id/impulsfunktionen är fysiologiska behov och erfarenheter, samt en känsla för vem

jag är, självkänslan 2) Personligheten är hur individen gör och skapar sina sociala

roller. Personligheten visar den självbild som existerar vid varje tidpunkt. 3) Jaget/egot

är självets kapacitet att identifiera sig med eller aktivt ta avstånd ifrån omgivningen. Här

styrs individens självregleringsprocess som binder samman all information och ger

energin riktning. Egot är självmedvetenhet, motor, kraft och vilja. (Hostrup, 2002;

Lobb. 2005:26-30).

18

4.2.2. Behov och individens process

Energicykeln (Gestalt Cycle of Experince) är självets självreglerings- och

perceptionsprocess, där erfarenheter organiseras i figur och grund och behov

tillfredställs (Clarkson, 2004; Woldt & Toman 2005). När ett behov (bristande jämvikt i

självets system), uppstår byggs och frigörs en spänning. Utan avbrott löper processen

rytmiskt och ger ett hälsosamt flöde av erfarenheter. (Bilaga 1).

Figur 3a. Energicykeln (Gestalt Cycle of Experince)

4.2.3. Hämningar i individens process

När spontanitet avbryts, blir energimobiliseringen en ångest och kontakten sker via

kontaktstilar. Det är en kreativ justering mellan vad som är tillgängligt för självet i

stunden och hennes färdigheter att hantera sina resurser för att tillfredsställa sina behov.

Kontaktstilarna kan användas på ett sunt sätt styrda av den egna viljan i olika

sammanhang. (Clarkson, 2004; Hostrup, 2002; Lobb, 2005:32-34). (Bilaga 2).

19

Figur 3b. Kontaktstilar i energicykeln

4.2.4. Individens existens

Existens är verkligheten såsom individen upplever den. Medvetande är upplevelsen av

att vara ett jag är, i förhållande till omgivningen. Individen är helt ensam självständigt

existerande, oberoende av omvärlden, inför döden. Samtidigt är hon beroende av

omvärlden. Motsättningen mellan avskildhet och beroende är ett olösligt dilemma.

(Hostrup, 2002).

4.3. Prestation

En sund energicykel med ett avslappnat flöde är grunden för prestation. Individen

presterar på basis av vem hon är i situation med en medveten kontakt. Gestalts

begreppsapparat rör växt, ordet prestation förekommer knappt, så följande

prestationsbegrepp är från idrottspsykologin. Prestation betyder ”något (positivt) som

åstadkommits eller fullgjorts trots svårigheter”. (Nationalencyklopedin, 2007).

Hassmén, Hassmén & Plate (2003) beskriver i en helhetsmodell inre och yttre faktorer,

bl.a. socialt stöd, som påverkar en idrottsprestation. Modellen är statisk snarare än

processorienterad.

20

Figur 4. Inre och yttre faktorer som påverkar en idrottsprestation.

Hassmén, Hassmén & Plate, 2003:325

4.3.1. Mål och motivation

Motivation är ett komplex av drivkrafter, allt det som får någon att sträva mot målet.

Prestationsmotivation är utöver det ansträngningar att bemästra uppgiften, överkomma

hinder, inte ge sig i motgång, sträva efter succé, och prestera bättre än andra (Hassmén,

Hassmén & Plate, 2003; Weinberg & Gould, 2003). Idrottspsykologiska

motivationsteorier är kognitiva och processorienterade. De beskriver hur kunskap

tillägnas, representeras och används samt hur individens tankar påverkar och styr

prestationsbeteendet. Achievement Goal Theory beskriver målorienteringens betydelse.

Högpresterande individer tenderar att vara mer uppgiftsorienterade än

resultatorienterade (Weinberg & Gould, 2003; tabell 2). Målorientering styr till vilka

typer av mål (tabell 3) individen arbetar med. Resultatmål dominerar ofta i idrotten (och

arbetslivet). Framgångsrika använder alla målen. Långsiktiga resultatmål ger uthållighet

över tid. Närmre prestationen flyttas fokus till de andra måltyperna som är mer

gynnsamma för prestationen.

21

Målorientering Beskrivning

Uppgiftsorienterad Fokus på uppgiften, tro på att ansträngning och hårt arbete leder till bättre förmåga

och större skicklighet; uthållighet, försöka göra sitt bästa leder till njutning;

intresse; tillfredsställelse; högre inre motivation; inlärning och utveckling snarare

än att visa sig kompetent; använder problemlösningsstrategier.

Resultatorienterad Normrelaterade värderingar av förmåga, förmåga värderas utifrån jämförelser med

andra; viktigt påvisa förmåga genom att prestera bättre än andra; relaterad till

uppfattning om att framgång är resultaten av yttre faktorer, medfödd talang,

omgivningens gillande; dessa individer ofta stort behov att vinna, tävlingsresultat

och andras värderingar är viktiga informationskällor om kompetens.

Tabell 2. Målorientering (Achievement Goal Theory)

Typ av mål Beskrivning

Resultatmål Resultat som kan mätas och jämföras; guld; tävla mot andra.

Prestationsmål Fokus god prestation utifrån egen förmåga och egna tidigare prestationer; slå pers;

förbättra; tävla med sig själv snarare än andra.

Processmål Känslomål; fokus på processen, hur, känslan, rörelsen och de mått och steg som bör tas.

Tabell 3. Måltyper.

Kunskapsarbetares motivation baseras på hur de värderar förväntade belöningar.

Motivationsfaktorer är personlig utveckling, frihet, kreativt skapande och finansiella

belöningar. Förutom egna motivationen är de bl.a. beroende av stöd från omgivningen

(Mullins, 1999). (Figur 5).

Figur 5. Motivera kunskapsarbetare, fritt efter Tampoe, Mullins 1999:434.

22

4.3.2. Självkänsla och självförtroende

Självkänsla och självförtroende är centrala begrep (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003;

Weinberg & Gould, 2003; figur 6). Självkänsla är hur individen värderar och uppfattar

sig själv. Den består av bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla.

Självförtroende är självbilden om en kapacitet, tron att framgångsrikt kunna prestera.

Situationsspecifikt självförtroende relaterar till en specifik prestation. Kollektivt

självförtroende påverkar gruppens prestation. (Bilaga 3 och 4).

Figur 6. Självkänsla och självförtroende.

Fritt efter Hassmén, Hassmén & Plate, 2003 och Weinberg & Gould, 2003.

Självförtroende ger positiva känslor, bättre koncentration, ökad ansträngning, bättre

tävlingsstrategier och ett psykologiskt övertag i avgörande situationer. Hög självkänsla

ger ofta högt självförtroende, låg självkänsla ger ofta lågt självförtroende på många

områden. Utmaningen ligger i att ha optimalt självförtroende (figur 7). Det finns flera

källor till ökat självförtroende bl.a. socialt stöd och erfarenheter genom andra (bilaga 5).

23

Figur 7. Omvända u-kurvan för optimal prestation.

Weinberg & Gould, 2003:311.

4.3.3. Öka psykisk energi

Högpresterande individer har förmågan att hitta en positiv spänningsnivå, vara lagom

laddade inför uppgiften. Hon tillför energi genom andning, peptalk och

uppmärksamhetsfokus. (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Weinberg & Gould, 2003).

4.3.4. Koncentration

Att viljemässigt och selektivt kunna rikta uppmärksamheten och fokusera på det som

för stunden är relevant, utföra och gå vidare utan att störas, är centralt för all form av

prestation. Framgångsrika har förmågan att snabbt skifta fokus efter vad som krävs i

varje given situation och refokusera efter störning. (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003;

Weinberg & Gould, 2003).

4.3.5. Arousal, stress, nervositet

Prestation kräver en fysiologisk och psykologisk aktivering, en lagom anspänning

anpassad till uppgiften (figur 8).

24

Figur 8. Landers & Arents U-hypotes, samband arousal och prestation.

Weinberg & Gould, 2003:86.

Anspänning upplevs som stress i situationen beroende på individens tolkning och

värdering av skillnaden mellan krav och resurser i situationen samt individens s.k.

copingstrategier. Tolkningen, inte stressen/anspänningen i sig, ger nervositet. Hur

individen hanterar nervositeten påverkar prestationen. Personliga färdigheter och socialt

stöd påverkar situationen. (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Weinberg & Gould,

2003).

4.3.6. Flow

Flow är förknippat med topprestationer, ett sinnestillstånd i den optimala balansen

mellan utmaning och skicklighet, där handling, kropp och medvetande bildar ett

sammanhang och prestationen utförs utan ansträngning (Csikszentmihalyi & Jackson,

2000).

25

Figur 9. Flowkvadranten.

Csikszentmihalyi & Jackson, 2000.

4.3.7. Mental träningsprocess

Hassmén, Hassmén & Plate (2003) beskriver den mentala träningsprocessen (tabell 4).

En formel för beteendepåverkan och utveckling, medvetandegöra-acceptera-förändra,

delas in i faser, med exempel på aktiviteter och mentala tekniker (bilaga 7), en parallell

till energicykelns huvudfaser - förkontakt, kontakt, fullkontakt samt efterkontakt

(Hostrup, 2003). Teknikerna hjälper individen att få balans – fysiska/mentala,

träning/återhämtning, tankar/känslor. Grundläggande är ett positivt tänkande genom

positivt inre samtal för att bl.a. stärka självförtroendet. En optimistisk kognitiv stil ger

lägre oro och ängslan i prestationen.

26

Medvetandegöra-acceptera-förändra

Den aktive

Långt före före under Direkt efter

Temabrev

Utbildning

Psykologiska tester

Personliga samtal

Mål

Psykologiska

träningsprogram

Coping

Visualisering

Självförtroende

Koncentration

Stesshantering

Coping

Koncentration

Kroppsspråk

Mental time out

Ritualer

Flow

Coping

”Never look back”

Framgångsanalys

Dagbok

ödmjukhet

Rådgivarens roll i processen: närvaro, bollpank, perspektiv

Tabell 4. Den mentala träningsprocessen. Hassmén, Hassmén & Plate, 2003:384

4.4. Gruppen

I en grupp samspelar individerna för att nå ett mål eller utföra en uppgift samtidigt som

det finns en psykosocial (socio-emotionell) sida av grupplivet (Forsyth, 1999; Svedberg,

2003). Team är en mindre väldefinierad grupp som samarbetar i ett bestämt syfte. Stark

sammanhållning är viktigt för prestationer. Team är också idrottslag

(Nationalencyklopedin, 2007). Arbetsgrupper har uttalade syften för att tillgodose en

organisations intressen. De har en arbetsdimension som handlar om uppgiften,

arbetsprocesser och effektiviteten i dessa, samt en relationsdimension som handlar om

hur individen interagerar i sociala processer och hennes välbefinnande i dessa.

Arbetstillfredsställelse är störst med en balans (Nationalencyklopedin, 2007; Svedberg,

2003). Informella sociala grupper bildas utifrån vänskapsband och gemensamma

intressen (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Gestalt-/lärgrupper samlas kring

utveckling (Yalom, 1995). Gruppens uppgift definierar och håller samman.

Arbetsgrupper har explicita instrumentella uppgifter och mål. Sociala grupper har

implicita uppgifter och psykosociala mål. Lärgrupper har en variation (Granér, 1991;

Svedberg, 2003). (Bilaga 8 och 9).

27

4.4.1. Grupp som helhet och system

Gruppen är ett öppet levande socialt system (bilaga 10). Energi, information och

resurser rör sig cykliskt mellan systemet och dess omgivning. Gruppen har

gestaltegenskaper (gestalt fr. tyskan; form , helhet; Nationalencyklopedin, 2007) och är

något mer och annat än summan av medlemmars egenskaper. I gruppen hänger allt

ihop. Om en del förändras påverkas alla andra delar. (Forsyth, 1999; Svedberg 2003;

Feder & Schoenberg, 2005:223-228). Gruppen-som-helhet (group-as-a-whole) är en

omedveten kollektiv konstruktion av relationer och gemensamma föreställningar där

relationens art och kvalitet blir avgörande för gruppklimat och sammanhållning

(Agazarian, 2000; Olsson, 1998). Gränser är viktiga, om gruppen inte fungerar kan den

inte skydda sig eller individen.

Faktorer som påverkar effektiviteten i arbetsgrupper beskrivs systemteoretiskt i

modellen nedan (figur 10). Mitt resultat är en liknande processbeskrivning med

individens prestation i figur.

Figur 10. Systemteoretisk modell av effektivitet i arbetsgrupper.

Larsson & Kallenberg, 2003:119.

28

4.4.2. Grupp som process

Gruppen kan beskrivas som process, ett flöde av energi, information, resurser och

individer. Det handlar om hur tillhörighet, tillit, mål, normer, regler, roller, beslut och

resultat utvecklas (Feder & Schoenberg, 2005:223-228; Feder & Ronall, 2000).

Individer ingår i ett psykologiskt sammanhang, ett socialt fält. Fältet är process, ett

dynamiskt kraftfält som manifesteras i gruppens klimat och påverkar individernas

beteende. (Hostrup, 2003; Olsson, 1998; Svedberg, 2003).

• Grupp sensation – ser, hör, känner varandra, i kontakt med den gemensamma erfarenheten.

• Grupp awareness – gemensam information, tolkning och förståelse, gemensam bild, bekräftelse.

• Grupp energi – gruppen får energi genom gemensam awareness, initial handling, initiativ.

• Grupp handling – rörelse, planera, stödja, experiment, aktivt relatera, implementering.

• Grupp interaktion/kontakt – genuint äkta möte, interaktion med hög awareness och energi (patos),

känsla av helhet, tillhörighet, samhörighet, gruppen lever ut sin mobiliserade energi integrering i

systemet, organisationen.

• Grupp integration - upplösning/avslut – behov tillfredsställda, mål nått, uppgift löst, avtagande

aktivitet, kan avsluta.

• Grupp vila – tystnad, undandragande.

Figur 11. Gruppens energicykel. Fritt efter Zinker 2000:57.

29

I gruppens energicykel (figur 11) byggs energi upp och sjunker i en naturlig rörelse då

gruppen organiserar det gemensamma sociala fältet och tillfredställer behov på flera

systemnivåer samtidigt – individ, subgrupp och gruppen som helhet (Feder &

Schoenberg, 2005:223-228; Zinker, 2000:57).

4.4.3. Gruppens kontaktstilar

En ideal grupprocess är spontan med ett fritt flöde av energi, men kan hämmas precis

som individens. Gruppen använder samma kontaktstilar för att reglera energi och

kontakten med omgivningen. Antalet möjliga varianter på kontaktstilar ökar

exponentiellt med antalet medlemmar. (Feder & Schonberg 2005:226-228).

4.4.4. Gruppens betydelse för individen

Gruppen är en psykosocial miljö som påverkar individernas känslor, attityder och

beteenden (Kepner, 2000:5). Gruppen har betydelse för individens välbefinnande,

psykisk hälsa och lycka. Hon blir friskare och lever längre med ett gott socialt stöd.

(Antonovsky i Svedberg, 2003:108). Människor tenderar att samlas i grupper för att

tillfredsställa behov de inte kan på egen hand (Granér 1991, Forsyth, 1999). Trygghet,

tillhörighet, inflytande och kontroll, gemensamt skapande, intimitet, bli bekräftade och

älskade för de vi är, är starka sociala motiv. Behovstillfredsställelsen sker i samspelet

mellan individens och gruppens processer. Här formar och vidmakthåller individen sin

identitet, vilket påverkar självkänslan och självförtroendet som kompetent och

värdefull, vilket i sin tur påverkar individens prestation och produktivitet. Härur växer

också vi-känslan. (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Forsyth, 1999).

Socialt stöd är gruppens huvudsakliga funktion - känslomässigt stöd, vägledning och

praktisk hjälp vid problem (bilaga 11). Gruppen kan ha en buffrande effekt vid stress

och kriser. (Forsyth, 1999).

4.4.5. Gruppens inverkan på individens prestation

Weinberg & Gould (2003) sammanfattar det sociala stödets betydelse för individens

prestation (tabell 5). Hur grupprocesserna stödjer individens process framgår inte.

30

Socialt stöd = utbyte av resurser för att höja välmående

• Ge uppskattning, information, försäkran, kamratskap.

• Reducera osäkerhet under stress.

• Hjälpa i mental och fysisk återhämtning.

• Förbättra kommunikationsfärdigheter.

• Öka sammanhållning.

• Lyssna.

• Emotionellt stöd, omsorg.

• Emotionell utmaning – attityd, fokus.

• Verklighetsförankring – gelikar i samma situation.

• Uppskattning uppgift – visa uppskattning för ansträngning, prestation och måluppfyllelse genom

ceremonier och feedback.

• Utmaning uppgift – hur man tänker, strecha, peppa.

• Personlig assistans – konkret hjälp.

Tabell 5. Socialt stöd. Rosenfeld & Richman, m.fl.

Fritt efter Weinberg & Gould, 2003:164-165.

4.4.6. Klimat

Gruppklimatet kan ses som individernas helhetsupplevelse av gruppen, något utöver

upplevelsen av de enskilda medlemmarna. Metaforer används för att beskriva klimatet,

något själsligt (anda, stämning, team spirit) eller ett metreologiskt fenomen (stormigt,

varmt, kallt, stilla). Klimatet är komplexa processer, som i ett vädersystem,

kontinuerligt pågående och svåra att förutse. (Olsson, 1998). Processerna påverkar hur

individerna i systemet känner för/tänker om sig själva och varandra, och hur de beter sig

(Kepner, 2000:14).

Ett positivt processorienterat motivationsklimat stödjer samarbete snarare än tävling och

bidrar till inre motivation och ökat självförtroende. Det uppmuntrar individen att delta i

aktiviteter med fokus på att utvecklas (inlärningsorienterat). Det leder till lägre

prestationsängslan, högre upplevd kompetens, och större tillfredsställelse. I tävlings-

och resultatorienterade motivationsklimat presterar individer för att vara bättre än andra

och vinna över dem. Rädsla för att misslyckas kan skapas som leder till tävlingsängslan

och sämre självförtroende. (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Weinberg & Gould,

2003).

31

Klimatet påverka hur medlemmarna utför sitt arbete, vilket återspeglas i samspelet med

kunden. Enligt Olsson (1998) är arbetslivsforskningen ofta statisk (figur 12). Det är

rimligare att se förhållandet mellan de olika faktorerna som cirkulära, dvs. att gruppens

klimat och faktorerna står i ett växelverkande förhållande till varandra. Inom

forskningen görs sällan några försök att kartlägga processerna i gruppen för att utröna

hur klimatet skapas.

Figur 12. Gruppklimatets determinanter och effekter. Olsson, 1998:105

4.4.7. Sammanhållning

Sammanhållning i grupper kommer av engelskans ”cohesion”, sammanhang. (Modern

engelsk-svensk ordbok, 1974). Sammanhållning är en interaktiv process mellan

individen och gruppen. Det är gruppens attraktion, individens önskan att interagera med

andra och involveras i gruppens aktiviteter. Det är graden av samhörighet och gruppens

inflytande på medlemmarna. (Olsson 1998; Svedberg, 2003; Zinker, 2000).

Föreställningen är att en grupp med stark sammanhållning presterar bättre och har en

god inverkan på individens självkänsla och hälsa. Problemet är att definitionerna

varierar. (Forsyth, 1999; Olsson, 1998). I gestaltgrupper genererar hög sammanhållning

fler individer med förbättring. Bl.a. påverkas självkänsla och självförtroende positivt

(Yalom, 1995). Individer i sammanhållna grupper rapporterar mer tillfredsställelse,

32

glädje och psykosocial hälsa. De får ökat socialt och psykologiskt stöd, mindre oro och

spänning, mindre nervositet, hanterar stress bättre och ökar sin allmänna

anpassningsförmåga (Forsyth, 1999)

I prestationssammanhang delas begreppet upp. Uppgiftssammanhållning är graden

samarbete för att nå gemensamma instrumentella mål. Psykosociala mål är

underordnade, typiskt för arbetsgrupper. Social sammanhållning är graden till vilken

medlemmarna gillar varandra, typiskt för sociala grupper där psykosociala mål betonas.

(Hassmén, Hassmén & Plate, 2003; Weinberg & Gould, 2003).

Uppgiftssammanhållning påverkar prestation positivt i interaktiva lag som måste

koordinera och samarbete (figur 13). I samaktiva lag där man tävlar i samma lag med

inga eller låga krav på koordination och samarbete finns ingen eller negativ påverkan.

(Weinberg & Gould, 2003).

Figur 13. Uppgiftssammanhållning i olika idrottslag.

Weinberg & Gould, 2003:185.

33

Sammanhållning (båda varianterna) skapar en positiv miljö som underlättar positiv

interaktion mellan medlemmarna. Lag med stark sammanhållning sägs bättre kunna

motstå störningar. Detta talar för att socialt stöd kan underlättas och att social

sammanhållning kan ha en indirekt betydelse för individuella prestationer.

Sammanhållning utvecklas genom upprepning av gruppens energicykel (figur 14).

Figur 14. Sammanhållning och gruppens energicykel.

Fritt efter Zinker 2000:76.

Huvudfaktorer som påverkar sammanhållning är omgivnings-, ledarskaps-, lag- och

individuella faktorer (figur 15). Individuell tillfredsställelse sägs vara den bästa

prediktorn på sammanhållning, och prestation har större inverkan på sammanhållning än

tvärtom. (Weinberg & Gould, 2003). Enligt Hassmén, Hassmén & Plate (2003) är

lagfaktorn viktigast. Resonemang om kausalitet är inte ointressant, men då alla delar

påverkar helheten (o.v.v.) behöver vi förstå hur systemet fungerar i en process. Att

beskriva de cirkulära sambanden blir då mer intressant.

34

Figur 15. Faktorer som påverkar sammanhållning.

Efter Carron i Weinberg & Gould, 2003:178.

35

5. METOD

5.1. Perspektiv och forskningsstrategi

Jag ville studera hur friidrottslandslaget som komplext fenomen gestaltas i sin naturliga

miljö, utforska de sociala processerna och i en teoretisk modell beskriva detta. En

lämplig forskningsstrategi för syftet är grundad teori (Guvå & Hylander, 2003; Flick,

von Kardorff & Steinke, 2004). Grundad teori används för att studera outforskade

områden eller ge nya perspektiv på dem.

Grundad teori är en kvalitativ teorigenererande forskningsstrategi med symbolisk

interaktionism och pragmatism som teoretiska och filosofiska fundament (Guvå &

Hylander, 2003). Flick, von Kardorff & Steinke (2004) menar att fenomenologi också

utgör en del av detta. Samtidigt är det den huvudsakliga metoden inom gestalt (Hostrup,

2003). Grundad teori ligger nära och kompletterar ett gestaltiskt förhållningssätt och

båda kan placeras i paradigmet tolkande social forskning (Interpretive Social Science;

Neuman, 1991). Ur detta perspektiv studeras fenomen inifrån, interaktiva sociala

processer samt individens egna subjektiva upplevelser av verkligheten. Fältobservation

är huvudteknik för datainsamling, intervjuer är komplement för att fördjupa och ge

mening åt observationer (Guvå & Hylander, 2003). Fenomenologisk metod, att sätta sin

förförståelse inom parentes, använde jag i intervjuerna. Strävan fanns i observationerna,

men det är fysiologiskt omöjligt att stänga av sitt eget från morgon till kväll under 15

dagar. Jag lutade mig då mot filosofin i grundad teori där förförståelsen används som

data. I anteckningarna höll jag noggrant isär fenomenologiska data (synintryck, citat

från samtal osv.) från egna reaktioner och reflektioner.

Grundad teori är en cirkulär forskningsprocess (figur 16) som tar utgångspunkt i en

empirisk datainsamling utan förutfattade meningar om det studerade fenomenet.

Teoretiska hypotetiska koncept genereras ur data, utvecklas och provas mot data. Ett

teoretiskt påstående ska kunna besvara frågan ”Vad grundas det på?”, det grundas i

empirin - en grundad teori.

36

Figur 16. Grundad teori.

5.2. Urval

Friidrottslandslaget valdes då det består av högpresterande individer i en utpräglad

individorienterad verksamhet. Jag kunde valt alpina landslaget eller simlandslaget, men

friidrottarnas prestationer och resultat under 2000- talet står i relief. Och de jobbar

explicit med laget. Ett studieobjekt i arbetslivet hade varit intressant, men

arbetslivsforskningen är omfattande på området och jag ville utforska en annan ”värld”,

upptäcka något nytt. Under planeringen av projektet fick jag kontakt med

friidrottsförbundets ordförande, en ”gate keeper” (Neuman, 1991), som gav mig tillgång

till fältet. Efter att ha presenterat min projektidé för landslagsledningen fick jag

möjlighet att följa landslaget under 2005, ett unikt erbjudande jag inte kunde tacka nej

till. Deras agenda passade mina planer så det var lätt att starta (bilaga 12). Under

rådande ramar (tid, pengar), en egen firma och en 1-årig son, fanns inte utrymme för ett

mer rationellt urval.

Under inledningen av fältstudien hade jag ett brett scoop och talade med så många

tränare, ledare och aktiva som möjligt. Efter hand klarnade bilden och inför intervjuerna

valde jag bort ledare och tränare och fokuserade på dem som var uttagna till VM

37

(Helsingfors). I denna grupp fanns de bästa i sin gren i Sverige inklusive ett flertal

medaljörer från tidigare mästerskap, högpresterande individer i absolut världsklass. För

att få fler perspektiv hade jag kunnat välja ur olika kluster– ålder, erfarenhet,

världsstjärnor, talanger, framgång, deltagande osv. Detta hade krävt fler resor än

ramarna medgav. Under förlägret på Åland inför VM var gruppen begränsad i storlek,

samlad på en plats och jag kunde träffa relativt många aktiva under en kort tidsrymd

under avslappnade förhållanden.

5.3. Datainsamling

5.3.1. Fältobservation

I inledningen av studien använde jag observationer som huvudteknik för att samla data.

Jag gick från löst fokus och bred uppmärksamhet till ökat fokus och direkt

uppmärksamhet (figur 17; Neuman, 1991).

Figur 17. Forskarens uppmärksamhet och fokus i fältobservation. Neuman,1991.

38

Inledningsvis observerade jag förutsättningslöst alla aktörer och aktiviteter. Under tre

möten i mars-april 2005 träffade jag landslagsledningen för att få överblick. Därefter

följde jag träningslägret i Formia, Italien, under fem dagar i maj samt Europacupen i

Gävle (lagtävling) under tre dagar i juni. Efterhand som huvudfrågan (Main Concern;

Guvå & Hylander, 2003) klarnade gjorde jag ett mer kvalificerat urval och riktade min

uppmärksamhet mot de uttagna till VM, vilka jag observerade under fyra dagar i slutet

av juli på förlägret. Jag avslutade observationerna under Finnkampen i Göteborg under

tre dagar i augusti.

Under fältobservationerna var jag en öppet deltagande observatör (Neuman, 1991), känd

från starten som forskare, med på de flesta aktiviteter iförd landslagsdräkt. Det senare

nödvändigt för att bli ackrediterad, men också för att lättare smälta in och få kontakt.

Jag bodde tillsammans med och följde laget i vardagen från morgon till kväll. Jag deltog

i måltider och informella samtal, följde träningar och tävlingar, deltog på lagsamlingar

och ledarsamlingar samt några presskonferenser. Jag deltog i sociala aktiviteter som

tennis, sällskapsspel, bad och joggingturer.

Jag förde löpande fältanteckningar (Neuman, 1991). Flera gånger om dagen gick jag åt

sidan för att notera, fenomenologiskt vad jag sett, hört, känt osv. samt egna tankar,

reaktioner, tolkningar och idéer (memos; Guvå & Hylander, 2003). Varje kväll

kompletterades anteckningarna med observationer och reflektioner. Anteckningarna

finns sparade.

Friidrottslandslaget är dynamiskt. Varje landslagssamling utgör ett unikt socialt

sammanhang – träningsläger och olika tävlingsformer på olika platser med olika antal

deltagare och variation i vilka individer som deltar. Jag gjorde därför observationer

under ett flertal samlingar i olika sammanhang och under flera dagar (totalt 15 dagar)

för att få relevant data, nå mättnad i data, samt kunna göra en löpande analys och urval

av informanter. Antalet tillfällen och dagar kan diskuteras men komplexiteten med

människor och grupper (ledare, tränare, aktiva, träningsgrupp, grengrupp, medicinskt

team osv.), krävde tid för att hinna se dem i sin naturliga miljö och kunna etablera en

bra kontakt.

39

5.3.2. Kvalitativa intervjuer

Som ett komplement till observationer genomförde jag kvalitativa fältintervjuer (Guvå

& Hylander, 2003; Neuman, 1991) i den naturliga miljön med anpassning till

situationen. På plats bad jag om en intervju, där vi satt avskiljt under ca. 1-1/2 timme. I

inledningen av studien gjorde jag två intervjuer med ledningen (bilaga 13). Under

träningslägret i Formia genomförde jag två intervjuer med olika tränare samt en intervju

med två aktiva. Intervjuerna bandades och var öppna, ostrukturerade och informella

samtal kring huvudfrågan om lagets betydelse för individen. Intervjuguiden från de

inledande intervjuerna fanns i bakhuvudet, men följdes inte aktivt. Utöver detta förde

jag ett tjugotal informella samtal med tränare och aktiva. Från dessa gjordes

anteckningar som en del av mina observationer. Under förlägret på Åland genomförde

jag sex intervjuer med aktiva, fem gruppintervjuer med två aktiva samt en med en aktiv.

Intervjuerna var halvstrukturerade och riktat öppna (Lantz, 1993) med utgångspunkt i

huvudfrågan, men med fokus på vissa begrepp som växt fram i analysen (bilaga 14).

Intervjuerna genomfördes under 1-1 timme på hotellets kontor och bandades.

5.4. Avgränsningar

En jämförande studie hade varit intressant med ytterligare landslag och arbetsliv, men

gick ej av resursskäl. Andra faktorer som påverkar prestationen som talang, materiella

resurser, teknik, fysisk och mental styrka, träning och tränare samt medicinsk kunskap

ingår inte. Jag fokuserade på de aktivas upplevelse och redovisar inte tränares eller

ledares perspektiv. Vidare ingår inte ledarskap och organisatoriska aspekter. Bortsett

från att urvalet är intressant, valde jag av praktiska skäl att intervjua uttagna till VM.

5.5. Bearbetning och analys

För att få stringens i en komplex fältstudie valde jag från början att följa den

analysmetod som finns inbyggd i grundand teori som den beskrivs av Guvå & Hylander

(2003; figur 18):

40

Figur 18. Grundad teori, en abduktiv forskningsprocess.

1. Teoretiskt urval. Ett medvetet urval av data görs successivt för att identifiera

aktörernas huvudfråga (Main Concern). Denna styr det vidare urvalet.

Datainsamling fortgår till dess mättnad uppstår. I processen görs upptäckter och

man ser sina data i ett nytt ljus och väljer att fortsätta datainsamling. Detta

balanseras hela tiden mot behovet att gå vidare i teoribygget.

2. Kodning är en induktiv och tolkande process som genererar indikatorer, utsagor

som beskriver viktiga händelser i de sociala processer som studeras. Kodade

indikatorer utgör grunden för dynamiska begrepp, som förändras till dess man

väljer att frysa dem och ge dem en bestämd betydelse i teorin.

3. Komparation är en jämförande analys som sker parallellt med kodningen. Den

ordning som skapas i kodningen prövas mot insamlade data och nya idéer om

hur materialet ska ordnas uppstår. Detta är en deduktiv process där framväxta

begrepp och teoridelar prövas i empirin.

41

4. Konceptualisering skapar nya begrepp och modeller som ger ny förståelse för

det studerade fenomenet. Under hela forskningsprocessen skrivs idéer och

tankar ner. Dessa teoretiska utkast (memos) kan ses som hypoteser. De uppstår i

en induktiv process och prövas i empirin i en deduktiv process. Det är inte

teoretiska hypoteser som prövas traditionellt hypotetiskt-deduktivt, utan snarar

snilleblixtar, abduktiva slutsatser, som uppstår under resans gång och löpande

prövas mot insamlad data. Hela processen i grundad teori är en abduktiv process

som hela tiden växlar mellan induktion och deduktion. Memos utgör drivkraften

i arbetet och den röda tråden i den teoretiska berättelsen som binder ihop

begrepp och mönster till en helhet, en kärnprocess. Efterhand som teorin växer

fram bidrar den i första steget till att göra det teoretiska urvalet av data. För att

kunna lyfta empiri till teori utan att fastna i befintliga modeller krävs teoretisk

sensitivitet. Forskarens nyfikenhet och intresse samt förmåga att abstrahera och

teoretisera är centralt.

Under de inledande observationerna i Formia och Gävle gjorde jag främst teoretiskt

urval och kodning i marginalen på mina fältanteckningar. En del memos antecknades.

Inför förlägret till VM bestämde jag mig för att göra intervjuer. För att fokusera gjorde

jag teoretisk kodning av begrepp (figur 19) och komparation mot insamlad data.

Figur 19. Exempel på dynamiska begrepp och teoretisk kodning av begrepp.

42

Detta gav en ny loop i processen. Efter ett nytt teoretiskt urval kunde jag fokusera mina

frågeställningar. Urvalet av respondenter växlade från alla i laget till ”aktiva uttagna till

VM”. Datainsamlingen avslutades efter Finnkampen i augusti. Därefter bearbetade jag

intervjuerna. De transkriberades ordagrant. Transkribering varvades med att koda

texterna och identifiera indikatorer (Kvale, 1997). Efter några intervjuer hade jag en

relativt stabil lista på indikatorer som jag sedan använde vid kodning av efterföljande

intervjuer. I samma marginal som jag noterade indikatorer skrev jag ned dynamiska

begrepp och korta memos. Dessa samlade jag sedan i en separat tabell. Utifrån denna

formulerade jag begrepp på lösa lappar som sattes på en vägg för att ge överblick. Jag

kodade teoretiskt för att testa begrepp mot varandra (figur 20), jag gjorde en

komparation mot tidigare formulerade begrepp och påbörjade konceptualiseringen. Jag

skapade modeller, skrev memos, fick en ny idé, gick tillbaka i datamaterialet, flyttade

runt på lapparna med begrepp, skapade nya kluster och formulerade nya huvudbegrepp.

Analysarbetet pågick september-december 2005. Arbetet låg nere och togs upp i

september 2006. Under hösten koncentrerade jag mig på komparation och

konceptualisering med stöd i en begränsad litteraturstudie (kap.4).

Figur 20. Sociala krafter - Exempel på teoretisk kodning av begrepp och

konceptualisering som testades under en landslagssamling.

43

5.6. Kvalitetskriterier

Jag har utvärderat mitt arbete enligt kvalitetskriterierna 1) kredibilitet, 2) transferabilitet,

3) dependabilitet samt 4) konfirmabilitet, (Heldbjerg, 1997). Begreppen motsvaras av 1)

kommunikativ validitet, 2) generaliserbarhet och pragmatisk validitet, 3)

hantverksskicklighet samt 4) reliabilitet, (Kvale, 1997). Begreppen jag använder lämpar

sig bättre för en kvalitativ studie i ett postmodernt sammanhang. Jag vill inte använda

de klassiska validitets- och reliabilitetsbegreppen med risk för att semantiken ska blanda

ihop denna studie med traditionell kvantitativ positivistisk forskning.

• Kredibilitet – verkligheten konstrueras av aktörerna. För att öka pålitligheten i resultatet för jag en

dialog om data, beskrivningar och tolkningar.

• Transferabilitet – jag diskuterar om manifestationen av det studerade fenomenet kan överföras till

andra sammanhang, bl.a. till konsultorganisationer.

• Dependabilitet – som forskare är jag instrumentet som mäter data och tolkar. Jag kommer öppet och

detaljerat redovisa detta samt min förförståelse.

• Konfirmabilitet – genom att redovisa förförståelse, förfaringssätt, data och analys detaljerat och

öppet hoppas jag göra resultatet så oavhängigt som möjligt från mig som person och forskare.

Tabell 6. Kvalitetskriterier.

5.6.1. Kredibilitet

Under landslagssamlingen i Växjö i oktober 2005 presenterade jag mitt arbete under två

1 timmars seminarier för aktiva respektive tränare. Jag gav exempel på observationer

och analys (figur 20). Efter presentationen samtalade aktiva, respektive tränarna, i 7-8

grupper om 4-6 personer kring ett antal frågor under 30-40 minuter (figur 21).

44

Figur 21. Exempel på teoretisk kodning av begrepp

som testades på en landslagssamling.

Seminarierna avslutades med en dialog i plenum kring de frågor de funnit mest

intressanta. Detta hjälpte mig att fokusera lagets huvudfråga. Gruppsamtalen bandades

varav de aktivas har transkriberats. I december 2005 förde jag ett tre timmar långt

samtal med förbundskaptenen kring analys och ett preliminärt resultat. Under

lagsamlingen i Göteborg våren 2006 fick jag positiv respons på ett två timmars föredrag

om studien för ett 60-tal aktiva och ca 30 tränare och ledare. I juni 2006 skickade jag

resultatet i rapportform till landslaget med möjlighet att kommentera. Sammantaget har

detta hjälpt mig testa pålitligheten.

5.6.3. Transferabilitet

När det gäller överförbarheten till arbetslivet har jag fört en dialog med konsultchefer

som dagligen arbetar med problematiken jag beskriver i bakgrunden. De jobbar i olika

konsultbolag inom IT och management. I december 2006 genomförde jag en workshop

med sex konsultchefer från ett konsultbolag. De läste uppsatsen i förväg, jag

presenterade resultatet och vi diskuterade användbarheten i deras vardag. Data härifrån

har använts för att kvalitetssäkra bakgrund och diskussion. En chef vill gå vidare i ett

gemensamt aktionsforskningsprojekt (Kvale, 1997) för att testa om modellen kan vara

45

ett stöd för utveckling av hennes grupp. Resultatet kan visa sig överförbart och

användbart, men inte nödvändigtvis generaliserbart. Resultatet är hypotetiskt och

sprunget ur ett speciellt sammanhang samt summariskt testat i ett annat speciellt

sammanhang. För att öka generaliserbarheten behövs t.ex. en jämförande studie med ett

urval av objekt från idrottsvärlden och arbetslivet. Detta kan följas av en kvantitativ

studie där en utvecklad hypotetisk modell med preciserade delhypoteser kan bekräftas

eller förkastas.

5.6.3. Dependabilitet

Jag påverkar studieobjektet och resultatet. Min erfarenhet som konsult är en styrka som

forskare. Jag är tränad att observera vad som sker i grupper. Jag har kapacitet att ta in

mycket information och ett bra visuellt minne. Mitt auditiva minne är sämre och

antecknar därför flitigt. Jag har genomfört ett stort antal kvalitativa intervjuer som

student på universitetet och som organisationskonsult. En svaghet är min förförståelse

(teoretisk kunskap och erfarenhet) med risk att dra förhastade slutsatser. Även om jag

försökt hålla detta inom parentes, finns det i bakgrunden och påverkar min perception

på ett omedvetet plan. Jag har därför antecknat tankar och noterat dem som ”mina”.

Med min bakgrund har jag som deltagande observatör haft lätt att komma in, få kontakt

och förtroende. Jag har varit noga med att hålla mig till forskarrollen och undvika

konsultrollen. Jag har påmint mig själv flera gånger om min roll och kvävt impulser att

intervenera som konsult. Jag har deltagit i vardagen men varit reaktiv, följt det naturliga

skeendet utan att lägga mig i, undvikt ta initiativ som inte haft direkt med forskarrollen

att göra, som att t.ex. be om tid för en intervju eller att fråga nyfiket om det jag ser. En

nackdel med att vara öppet deltagande observatör är att individerna vet mitt syfte och

kan rätta svaren efter det. Detta har kompenserats av en lång tid i fältet. Jag har kommit

nära, upplevt en stor öppenhet och ett så stort förtroende att de svar jag fått på mina

frågor har känts äkta. Eventuellt tillgjorda svar i intervjuer eller samtal har

kompenserats med omfattande observationer. Att komma väldigt nära innebär en risk att

tappa sin professionalitet och glömma uppdraget då man i stunder kommer så nära att

man blir kamratlig. Jag har tillåtit mig det i stunder, då det bygger tilliten i relationen,

öppnar upp och ger tillgång till data. Sen har jag distanserat mig för att fullgöra mitt

uppdrag. Nackdelen med min personliga bakgrund är att jag omedvetet kan söka mig till

46

personer och sammanhang där jag blir bekräftad, samtidigt som jag undviker obekväma

situationer. I början hade jag en tendens att söka mig till personer där det fanns kemi.

Jag noterade detta och ansträngde mig för att ta kontakt med dem jag instinktivt hade

svårare för. En annan nackdel är att jag ser saker som är viktiga för mig och överdriver

dem t.ex. frihet, eller missar saker som är oviktiga för mig men viktiga för gruppen. Jag

har en tendens att dra mig undan, hålla distans och göra mitt (egotism). De i landslaget

som gör detsamma har jag haft en tendens att undvika. Konsekvensen för resultatet är

att jag delvis saknar deras syn. Samtidig har det inte varit lätt att fånga in dessa då de

fysiskt varit frånvarande. De som varit lättast att få kontakt med är de mer konfluenta

och kontaktsökande i det sociala umgänget. Jag är medveten om fenomenet och har

kontaktat några individer för kompletterande intervjuer, men de har varit upptagna. Viss

data från dessa personer finns då jag talat med några under förlägret. En fördel med min

personliga bakgrund är att jag utvecklat en känslighet för vad som händer grupper. Jag

ser saker som många andra inte gör.

I starten reagerade jag som säkert många andra gör då man möter en kändis ”Oh där

kommer NN”. Jag var omedvetet lite avvaktande i början och fick intala mig att de är

vanliga människor och möta dem som det. Jag upptäckte att det var det de behövde för

att slappna av och våga öppna upp och bjuda på det de gjort. I början berättade jag om

vad JAG GÖR som forskare, men allt mer framhävde vem JAG ÄR som person. I detta

uppstod en bra kontakt, vilken jag upplevt vara den kontakt lagmedlemmarna har sig

emellan.

”Du smälter ju in ganska bra och du sitter och käkar med oss, det är ju inte så att du

sätter dig ute på en stol liksom mitt i matsalen och bara ”hrm, okej, mmm, nu sitter

han… kolla nu, vi teambuildar, fan vad vi är bra polare”. Man vill ju att det ska ske i

naturlig miljö, man vill ju inte göra det konstlat utan man ska ju bara vara… då har

man ju det mest naturliga, då har man ju ärlighet…”

5.6.4. Konfirmabilitet

För att kunna bekräfta mitt resultat har jag varit noga med en öppenhet i mitt arbete och

så i denna uppsats. Jag har försökt så noga som möjligt redovisa min förförståelse, mina

47

förtjänster som forskare, mina bevekelsegrunder för studien, min metod och mitt

resultat. Jag har sparat allt material och det finns tillgängligt. Trots detta går studien

sannolikt inte att upprepa exakt. Detta ligger i perspektivets, frågans, sammanhangets

och metodikens natur. Världen förändras hela tiden och vi lever i ett ständigt nytt nu.

Även om jag förhåller mig vetenskapligt och använder vetenskapliga metoder och

procedurer, så är jag unik som forskare och arbetar på mitt unika sätt. Då jag själv är

huvudinstrumentet i hela processen blir jag ofrånkomligt en bias. Även om jag skulle

objektifieras och helt bytas ut mot ett annat instrument, så är studieobjektet, fältet

dynamiskt. Landslaget går inte att frysa i tid och rum eller låsas in i ett laboratorium,

utan de är unika. Datainsamlingen är unikt i ett unikt sammanhang med unika

människor. Skulle en annan forskare kunna bekräfta resultatet? Hon skulle säkert kunna

följa min procedur, men igen så är hon som instrument unik. Beroende på hennes

förförståelse skulle hon kunna bekräfta men också upptäcka något annat i mitt material

eller i en egen studie. Genom stringens och öppenhet i mitt arbete, genom att skapa en

teoretisk och empiriskt grundad modell hoppas jag att jag lyckats frigöra mig mer från

resultatet än om jag ”bara” beskrivit de aktivas upplevelser. I processen har jag tvingats

röra mig mellan min egen konkreta upplevelse, data i intervjuerna och anteckningarna

upp till en mycket abstrakt nivå och tillbaka igen. Jag har också ställt min modell mot

annan teori, vilket samtaget borgar för att resultatet ska vara begripligt, användbart och

överförbart.

48

6. Etik

Jag har följt gängse etiska regler för forskare (Kvale, 1993). Nedan redogör jag för

några överväganden jag gjort mig före och under studien.

6.1. Informerat samtycke

Inför fältstudien informerades alla i landslaget via en intern hemsida. Under

landslagssamlingar presenterade jag mig, informerade och besvarade frågor. Ledningen

gav mig samtycke att vara deltagande observatör, men det har varit svårt för den

enskilde att välja att inte delta. Idealt skulle alla ge samtycke inför mitt deltagande, men

det var praktiskt omöjligt att genomföra. Om någon aktiv sagt nej till mig som

observatör skulle det blivit svårt att genomföra studien. Detta har jag hanterat genom att

följa praxis för fältobservationer (Neuman, 1991) samt klargjort att fältintervjuerna skett

på frivillig basis. Ledningen poängterade tidigt att många aktiva är försiktiga med att

tala med utomstående då de aldrig vet vad som hamnar i tidningarna, därför blev det

viktigt för mig att spendera tid i fältet och smälta in så naturligt som möjligt för att

bygga upp ett förtroende.

6.2. Konfidentialitet och konsekvenser

Friidrottarna är känsliga för att uppgifter ska komma ut, speciellt stjärnor med

sponsorkontrakt och massmedialt intresse. För att få deras förtroende och tillgång till

data har jag strikt hållit på konfidentialiteten. För en del är det mycket som står på spel

och felaktig hantering av data kan i värsta fall betyda rättsliga efterspel. Data som

identifierar en enskild undersökningsperson redovisas därför inte utom på några ställen

då jag återger händelser som skett inför publik och media.

6.3. Forskarens roll

Jag har redogjort för hur jag kan tänkas påverka resultatet. Jag påverkar också

individerna och gruppen. Jag har varit observant på balansen mellan att å ena sidan följa

de aktivas vardag så nära som möjligt och å andra sidan hålla distans för att inte störa

deras träning och tävling samt att inte förlora forskarperspektivet. Som öppet deltagande

observatör har jag kommit nära många individer. Jag har mötts av en stor öppenhet och

49

fått ett stort förtroende att förvalta. I valet mellan att redovisa något intressant och att

inte göra skada har jag valt det senare. Det finns data som jag valt att inte redovisa av

hänsyn till enskilda individer, som skulle vara väldigt tydliga exempel. Samtidigt tror

jag inte att det påverkar slutresultatet nämnvärt.

50

7. RESULTAT

7.1. Inledning

Resultatet är en hypotetisk teoretisk modell av lagets betydelse för individens

prestation, inte en beskrivning av friidrotten i sig. Friidrottslandslaget är datakälla och

exempel. Jag beskriver först friidrottslandslaget som helhet, gestalt, följt av individen

som process och jagtillstånd. Därefter följer en översiktlig beskrivning av laget som

prestationssystem och dess processer inklusive individens process. Resultatet avslutas

med en detaljerad beskrivning av prestationssystemets delar, där forskningsfrågan ”Vad

betyder laget för individens prestation?” ges ett utförligt svar.

7.2. Friidrotten som gestalt

Friidrottslandslaget är som en familj, friidrottsfamiljen. Denna omfattar landslaget samt

alla aktiva, tränare, ledare och klubbar runt om i landet. Ibland är det den grupp av

internationella friidrottsstjärnor som reser runt och tävlar i världen. Fortsättningsvis är

friidrottsfamiljen synonymt med landslaget och laget, som formellt representerar

Sverige i internationella mästerskap och lagtävlingar.

Friidrottsfamiljen består av hela, tävlingsinriktade och högpresterande individer i en

stor, välmående och kärleksfull familj, ett system i balans. Individens prestation är i

fokus och individen får ta plats som person. Par- och familjerelationer är en integrerad

del i laget. Den starkaste parrelationen aktiv-tränare är ofta långvarig. Ledare och

tränare är vuxna hela människor som tar ansvar för dem de tränar och för helheten. De

är goda förebilder. Barn och familjer ges möjlighet att delta. Familjesystemet består av

många små grupper där mycket av verksamheten bedrivs och den grundläggande sociala

tryggheten finns (klubb, träningsgrupp, grengrupp, stödfunktion, ledningsgrupp,

kompisgäng). Alla formella grupper (alla utom den sista) leds av en mer senior

familjemedlem (ledare, tränare, äldre aktiv). Här lever och verkar individen under stora

delar av året. Laget är en stor grupp som varierar i storlek (10-100 st) beroende på

sammanhang (lagträffar, träningsläger, mästerskap, internationella tävlingar) som träffas

ett antal gånger om året. De mer framgångsrika individerna som oftast är med utgör en

51

subgrupp med stark sammanhållning. Denna grupp är en viktig resurs för laget med

dess erfarenhet och roll som förebilder och informella ledare.

7.3. Individen som process och tillstånd

Individen strävar i en process att komma i form och prestera. Hon har en inre uppgift

(träna, förbereda, ladda) och en yttre (tävla, representera). Individens

huvudangelägenhet (Main Concern) är att tillfredsställa JAGETS grundläggande

mänskliga behov i två huvudsakliga tillstånd, JAG ÄR och JAG GÖR (figur 22). Vidare

att utveckla och bibehålla ett helt JAG för att prestera optimalt, skapa en tro på mig,

JAGETS förmåga att prestera i framtiden och samtidigt undvika en tudelning av

JAGET.

Figur 22. Individen som process och tillstånd

JAG ÄR betyder den person jag är i laget i informella sammanhang. JAG GÖR betyder

det jag presterar på tävling och träning samt i andra officiella sammanhang

(presskonferens, sponsoraktiviteter). Individen gör här sitt jobb i en professionell roll,

representerar sig själv och laget. JAG ÄR är i figur då individen inte tävlar eller tränar

och samspelar inne i laget och löser den inre uppgiften. JAG GÖR kopplat till den inre

uppgiften handlar främst om prestation på träning, vilket är en stor del av jobbet, men är

i bakgrunden då individen i det inre sammanhanget kan ge mer utrymme för sin person,

52

JAG ÄR. I det yttre sammanhanget där en yttre uppgift löses, är JAG GÖR i figur och

JAG ÄR i bakgrunden. Prestationen är i fokus, personen hålls tillbaka. Detta är ett

mönster jag observerat med vissa variationer. En del är mycket JAG ÄR inne i laget och

bjuder på sig själva i sociala sammanhang, andra är mer återhållsamma och fokuserade

på sin träning. En del bjuder mycket på JAG ÄR under tävlingar och i samspel med

omgivningen, medan andra är mer återhållsamma. Det blir tydligt i kontakt med media

då individen gärna talar om sin prestation och samtidigt undviker mer personliga frågor,

JAG ÄR. Individen är en hel person, men väljer mer eller mindre medvetet att vara i

olika JAG-tillstånd beroende på sammanhang och uppgift. Genom en mental process

AV & PÅ växlar och balanserar individen mellan JAG-tillstånden.

Tudelningen av JAGET i två tillstånd är en central del i min abduktiva slutsats. Den kan

te sig konstlad. Vi existerar, är och gör saker som hela människor. Eller? Då vi presterar

kan vi uppleva att helheten finns där eller inte. Ibland är tankarna klara men kroppen vill

inte. Ibland är kroppen på topp men huvudet fungerar inte. Ibland är kroppen i trim och

tankarna de riktiga, men känslorna är fel. Denna inre tudelning av individen i olika

tillstånd har gått som en röd tråd genom studien. Hur individen hanterar den har

betydelse för prestationen och gruppen har betydelse som socialt stöd.

7.4. Laget som prestationssystem och process

Lagets huvudangelägenhet (Main Concern) är att skapa förutsättningar för individens

behovstillfredsställelse, stödja individens Av & PÅ funktion samt hjälpa individen att få

ett flöde genom sin komma-i-form process. Figuren (figur 23) nedan är en hypotetisk

modell som beskriver lagets kärnprocess kring individens process i ett komplext system

där delarna tillsammans utgör en helhet som i sig har andra egenskaper än delarna var

för sig. Dessa egenskaper kommer kanske bäst i uttryck i det jag kallar

prestationsklimat och sammanhållande prestationskraft, även om de presenteras som

delar i systemet. Vad som är del respektive helhet är svårt att definiera och beror på mig

som betraktare och mitt perspektiv och hur jag väljer att beskriva helheten respektive

delarna. En förändring i någon av delarna påverkar hela systemet och sambanden

mellan delarna är komplexa och cirkulära snarare än linjära. I figuren kan systemet

53

synas slutet, men är öppet. Jag väljer att inte redovisa samspelet med

omgivningsfaktorer, det ligger utanför studien.

Figur 23. Laget som prestationssystem och process

Lagets respektive individens uppgift (kursiverade ord återfinns i modellen) påverkar

individens komma-i-form process och lagets prestationsfrämjande respektive

prestationshämmande sociala processer. Uppgifterna påverkar individens behov, mål

och motivation att engagera sig i de olika processerna. Det finns arbetsprocesser

relaterade till konkreta uppgifter som träning och tävling, dessa har jag inte studerat och

utelämnar dem ur modellen. De sociala processerna, hur lagets och dess medlemmar

interagerar med varandra, är i fokus. De prestationsfrämjande sociala processerna ger

ett stöd åt individens komma-i-form process genom att tillfredsställa huvudsakligen

psykosociala behov och delvis prestationsorienterade behov.

De prestationshämmande sociala processerna utgörs bl.a. av skvallra, kritisera,

ironisera, rivalisera, störa, avvika, vara tyst samt utesluta. Dessa har funnits i

bakgrunden under studien och beskrivs kortfattat. De kan betraktas som potentiellt

destruktiva för individen, och klimatet, men också som konstruktiva motkrafter till de

54

prestationsfrämjande krafterna som kan bidra till en för stark sammanhållning som kan

bli kontraproduktiv för en individ med behov av frihet.

De prestationsfrämjande processerna, vilka individen är en aktiv del av vid sidan av sin

egen process, tillsammans med individens stärkta tro på sig själv påverkar lagets

prestationsklimat. Det präglas av kamratskap, värme, trygghet, öppenhet och

positivism. Detta påverkar den sammanhållande prestationskraften och de

prestationsfrämjande processerna.

Den sammanhållande prestationskraften är en del av prestationsklimatet, men utgör en

så viktig del i systemet att jag beskriver den separat. Den ger laget en stark

sammanhållning och gemensam kraft att prestera (därav namnet) som individer, och

grupp, samt att bidra på bästa sätt i de gemensamma prestationsfrämjande processerna

för allas bästa.

Den sammanhållande prestationskraften påverkar tron på laget och dess förmåga att

prestera just som lag då det är relevant och som stöd för individens prestation. Detta

påverkar individen, sammanhållningen och formuleringen av lagets och individens

uppgifter. Cirkeln är sluten, systemet är i balans.

”Det är ju viktigt att man bygger en grupp som fungerar… // Jag har fått inspiration

av att vara med där.. Det är en bra injektion… att träna med folk som är så otroligt

duktiga, man ser den drivkraften som alla har, man skärper till sig själv…”

”… Man omger sig av människor som man tycker om och som i det här fallet har

samma mål… // … Man är i en trygg miljö och man vet att det är någon som sitter och

stöttar en på läktaren … Man delar glädjen, delar fokus, delar framgång eller delar

motgång med andra människor för att göra det roligare, enklare, tryggare.”

Jag beskriver nu i detalj delarna av prestationssystemet och individens egen upplevelse

av vad laget betyder för dennes prestation. Jag börjar med att beskriva samspelet mellan

55

individens process och de prestationsfrämjande sociala processerna samt vilka behov

som tillfredsställs (figur 24).

Figur 24. Lagets prestationsfrämjande sociala processer

och individens komma-i-formprocess.

Figur 25. Detaljbeskrivning av lagets prestationsfrämjande sociala processer

och individens komma-i-formprocess.

56

7.5. Lagets prestationsfrämjande processer och individens komma-i-formprocess

Lagets prestationsfrämjande sociala processer består av sex huvudprocesser trygga,

bygga, balansera, flöda, fånga samt skydda (figur 25). Individens komma-i-form

process består av fyra faser, långt före, strax före, prestera samt efter. I långt före fasen

stödjer lagets trygga- process individens JAG ÄR tillstånd och bidrar till psykosocial

form, vilket omfattar behov av socialt skyddsnät, ha varandra, vara sig själv, vara

vanlig/likadan, bli bekräftad samt att bara vara . I samma fas stödjer bygga-processen

individens JAG GÖR tillstånd och bidrar till teknisk, fysisk och mental form. Teknisk

form är behovet att lära av andra. Fysisk form avser kroppslig styrka, kondition och

hälsa. Mental form omfattar att våga, koncentration samt skapa energi. I strax före

fasen stödjer lagets balansera-process individen att SAMLA IHOP SIG, att integrera

JAG ÄR och JAG GÖR till en fungerande helhet. Att få en integrerad form omfattar

hitta känslan, vara lagom nervös samt att stå på två ben. I prestations-fasen stödjer

flöda-processen individens JAG HAR FLYT tillstånd och bidrar till själslig form, där

behovet är att få den ultimata känslan. I efter-fasen stödjer fånga-processen individens

upplevelse av prestationen och bidrar till behovet att fira och dela en framgång

alternativt hantera en motgång. Skydda är den sjätte och sista av de huvudsakliga

prestationsfrämjande processerna. Den är central då den bidrar till att skydda dels

individen i alla faser och dels de övriga processerna mot yttre störning. Om utgången av

individens process upplevs negativt kan en tudelning av JAGET bli konsekvensen och

påverka den psykosociala och mentala formen. En positiv utgång bidrar till en starkare

integrering av JAG tillstånden, en upplevelse av helhet och en tro på mig själv. Det

påverkar en framtida komma-i-form process samt bidrar till lagets prestationsklimat.

Den mentala förmågan att koppla AV & PÅ är relevant i individens komma-i-form

process för att hålla ihop JAGET för en optimal prestation och motverka energiläckage

och en tudelning av JAGET. Genom AV & PÅ funktionen/processen kanaliserar och

reglerar individen energi, information och kunskap hon får från laget och växlar mellan

JAG –tillstånden beroende på sammanhang, uppgift och behov.

Jag beskriver nu mer ingående de olika faserna i individens komma-i-form process och

hur laget bidrar till att tillfredsställa individens behov.

57

Figur 26. Detaljbeskrivning av långt före fasen

7.5.1. Långt före fasen

I långt före fasen är trygga och bygga de huvudsakliga prestationsfrämjande sociala

processerna. Dessa i sin tur består av en kombination av underprocesser som ger olika

bidrag. På träning kopplar individen på JAG GÖR. Energi och uppmärksamhet riktas

till det som ska göras och mobiliseras till en lämplig anspänningsnivå. Samtidigt stängs

JAG ÄR av och allt som kan stjäla energi blockeras ut. Allt fokuseras på prestationen.

Laget peppar och sporrar. Mellan övningarna/träningspassen, kopplas om till JAG ÄR.

Laget skyddar det trygga klimatet, där individen kan slappna av och vara sig själv i ett

socialt umgänge. Inför nästa övning/träningspass kopplar individen om igen. Laget

skyddar nu från yttre påverkan så koncentrationen kan bibehållas och prestationen kan

ske ostört.

Om det går dåligt på träningen får individen stöd i att lära av att misstaget och gå

vidare. Om någon surar för länge stoppas negativa beteenden för att omvandlas till

positiva. Det sker med en enkel fråga ”Vad var det som fungerade?”, en uppmaning

”Glöm det, det är historia och inget du kan göra åt” eller en mer brysk uppmaning ”Va

inte så jävla negativ!”. Avsikten är att hjälpa individen att fokusera på det hon kan

påverka och inte lägga onödig energi på det hon inte kan påverka. Laget är positivt och

uppmuntrar det som fungerar och är riktat mot att lyckas. Det finns en fostran som

upprätthåller prestationsklimatet.

58

Vi tittar lite mer i detalj på vad detta ger individen och börjar med JAG ÄR behoven

som tillfredsställs och ger psykosocial form.

7.5.1.1. Att komma i psykosocial form

Socialt skyddsnät

Genom att lära känna, samtala, leka och fostra utvecklar individen trygga relationer i

laget. Summan av relationer utgör ett socialt skyddsnät.

”Trygghet för mig är att jag har ett skyddsnät… Oavsett vad som händer på VM nu,

så står jag stadigt… trillar mjukt... genom att man har en trygghet i landslaget och

min familj, mina vänner. // ...ponera att det går fullständigt åt skogen, man kommer

vara skitmissnöjd och ledsen… // ...rätt skönt… att det finns andra människor att

glädjas med…”

Saknas denna trygghet kan den påverka prestationen.

”Det är väldigt svårt att prestera om man är väldigt otrygg och trivs. Istället för att

fokusera på det man själv ska göra och sen ha kul emellan… det är ett klart

samband... inte trygg, då är man konstant orolig. //...vad som exakt händer… tre

snabba riv… väldigt dålig tid på 800… springer in i en häck… hoppar dåligt...”

Ha varandra

Att samtala, se, uppmärksamma och lära känna varandra ger en verklig tillhörighet

mer än att bara tillhöra laget formellt på papper. Individerna ska veta att de har en plats i

laget, att man känner och stöttar varandra och att man vill att det ska gå bra för

varandra. Detta utgör en styrka, ger ett bidrag till trygghet och gör att individen kan

koncentrera sig på prestationen.

”… man hinner (lära) känna varandra lite mer och man hinner prata med varandra…

// Man kan koncentrerar sig mer på själva tävlingen än att känna sig obekväm…// Det

59

känns tryggt… jag hejar på NN och han står och hejar på mig... skönt att ha det i

ryggen... det har hjälpt fram väldigt mycket… i landslaget, när man känner att man

har stöttning överallt.// … man är inte ensam där ute…”

Vara sig själv

Att bli sedd och uppmärksammad för den JAG ÄR och att tillhöra ett sammanhang som

ger frihet att vara sig själv bidrar till inre trygghet och stärkt självkänsla.

”…känna sig lugn och säker på sig själv och säker på att man själv kan göra saker

som man själv tycker är kul och saker som man vill göra. // Att man känner sig

bekväm med dem som är runtomkring. Att man kan vara sig själv.”

”Det är så naturligt att vara sig själv…”

Om individen inte kan vara sig själv och känna sig trygg i det, kan det påverka

prestationen:

”Så länge man spelar (en roll) kommer man inte prestera på banan… då är man inte

sig själv... inte trygg i sig själv… så länge du inte kan vara dig själv kan du inte

prestera 100 % och då blir det kasst.”

Vara vanlig och likadan

Att få vara vanlig och likadan är en variant på att få vara sig själv. Det senare är viktigt i

relation till kamraterna i laget, det förra i relation till omgivningen. Livet som

högpresterande individ avviker från andra människors liv. I relation till dem kan

individen uppleva sig som annorlunda. Laget utgör då en trygg plats att känna sig

hemma i där individen kan få vara vanlig. Att vara annorlunda tillsammans förenar. (I

citaten är A1 = aktiv 1 resp. A2 = aktiv 2, i en dialog under samma intervju).

A1: ”… det finns SAMMA drivkraft i alla här… på jobbet (där) förstår folk inte ALLS

vad man håller på med…

60

A2: ”… här är alla likadana.// Man behöver inte försvara sig… för hemma... ”Fan,

ska du ut och träna, du tränade ju igår, du tränade i förmiddags… ”ja, men jag

måste, vad fan då?”.

A1:”Hur orkar du hålla på?” här är det ju aldrig någon som frågar så, det här är

naturligt va… // Här träffar man en stor massa där alla är lika galna som en själv

(skratt).”

För de mest bevakade av media, är lagets funktion som trygg familj än viktigare, både

som ett skydd mot omvärlden men också att individen blir behandlad som den JAG ÄR,

hellre än att beundras eller bli utsatt för avundsjuka för det JAG GÖR.

”(Det är) mycket det som har gjort vår framgång för jag tror att man slappnar av

mycket. Pressen släpper… i ett gäng som… man behandlar ju varandra som vem som

helst.”

Laget betonar JAG ÄR tillståndet. Det minskar avståndet mellan världsstjärnor och

nykomlingar och de kan mötas som vanliga personer. Stjärnan kan slappna av och för

den andre avmystifieras stjärnorna. Genom att upptäcka att stjärnorna är vanliga

människor kan talangen se att det inte är så märkvärdigt och möjligt att nå till samma

nivå och därigenom sporras till bättre prestation.

Bli bekräftad

Individen blir uppmärksammad för det hon GÖR, får beröm på prestation vilket stärker

självförtroendet. Hon blir också sedd och bekräftad för den hon ÄR vilket bidrar till

stärkt självkänsla. Det ger en inre trygghet. Bekräftelsen sker under samlingar och

spontant i det sociala umgänget genom att uppmuntra, peppa och berömma.

”Det är ju jättekul att få beröm när man gör någonting bra… Det (är) skitskoj om de i

landslaget uppmärksammar...”

61

”De flesta peppar varandra väldigt bra. // Det betyder också väldigt mycket att få

positiv kritik från… träningskompisarna.”

Bara vara

Genom att stänga av JAG GÖR, och bara vara den JAG ÄR, genom att samtala, leka

och vara vanliga tillsammans kan individen slappna av och behöver inte lägga onödig

energi på att tänka på eller prata om kommande prestationer.

”Man bara sätter sig och babblar lite grann och det känns naturligt på något sätt att

bara sitta i gänget och bara vara... // Alla här är ju likasinnade på det sättet... det gör

ju liksom att det blir rätt avslappnat.”

” …här hinner man slappna av och umgås lite innan man kastar sig in i… //

Avslappningsläger, bättre än träningsläger (gemensamt skratt) för man tränar ju inte

så mycket nu. Det är mest bara att må bra…”

7.5.1.2. Att komma i teknisk form

Tekniken, färdigheter att utföra olika rörelser, tränas i en arbetsprocess med stöd av

tränaren. Laget utgör en källa för ett informellt lärande i samtalet. Drivkraften är ett

gemensamt intresse och nyfikenhet. Antagandet är att det inte lönar sig att hålla på sitt

utan individen bjuder på det och låter sig inspireras av de andra.

A1: ”… man kan ju få idéer av folk som du sa, med träning och allt annat runtom…”

A2: ”Ja, även själva träningsbiten ja, övningar och, bara att man börjar ifrågasätta,

varför gör han så eller varför gör hon så, varför gör jag såhär då, jag kanske också

kan göra lite mer så? Om man känner varandra så kan man ju liksom diskutera och

bolla grejer fram och tillbaks…”

Det finns ett lärande som påverkar hela personen kring bredare frågor om hur man

hanterar sponsorer, media, sin tränare samt hur man lever sitt liv som friidrottare och får

62

till det med arbete, utbildning och privatliv. Klimatet och mångfalden i laget bjuder på

oändliga möjligheter till lärande.

”När man samlas blir det som friidrottens Silicon Valley typ.”

7.5.1.3. Att komma i fysisk form

Det mesta av jobbet med att bygga fysisk form görs av den aktive och dess tränare

hemma. På landslagets läger erbjuds en möjlighet att bygga färdigt formen. När något är

färdigbyggt, kan man flytta in:

”Det känns som att formen har flyttat in i kroppen nu”

Ett medicinskt team ger individen ett kvalificerat och uppskattat stöd med allt från

massage, tejpning och bandagering till allmän sjukvård och rehabiliteringsträning.

Stödet ges även på distans under året genom t.ex. rådgivning.

”… sjukvården är ett otroligt bra stöd när man är på landslagsläger… Man kan få

hjälp varje dag om man vill med skavanker. Det betyder jättemycket…”

7.5.1.4. Att komma i mental form

Under långt före fasen är det viktig att bygga mental form. Inom idrottspsykologin och

mental träning är detta ett stort område och jag redovisar de delar där laget kan ge ett

stöd till individens egen process.

Att våga

Andras framgångar inspirerar och utmanar. Vill man vara bäst i laget så räcker det inte

med en finalplats. Även med en framträdande finalplats kan individen få stå i skuggan

av de som tagit medaljer. Det kan bli en besvikelse men många beskriver hur de istället

höjer målet och vågar flytta fram positionerna. När individen lever nära, tränar, tävlar

och umgås med andra i laget som högpresterar, blir hon bekräftad i att JAG ÄR inte

annorlunda än de bästa, och JAG kan GÖRA i princip detsamma. Hon ser att det är

möjligt att gå långt, får positiv energi och stärker sitt självförtroende.

63

” … med dom framgångar ändå som har varit… det finns någon form av effekt kanske

att man vågar sätta fram sina mål lite grann när det går bra för så många. Att alla

kanske lyfter sig lite, eller vågar kanske tänka lite längre fram. // … det känner ju jag

med ju givetvis mer sporrad när det är mer framgång. // Jag tror att alla positioner

blir lite framflyttade när, det (är) sån exempellös framgången... De som kanske hade

mål att gå till semi de sätter målet att gå till final, och de som hade mål att gå till final

sätter att jag ska ta en medalj.”

”… det tror jag också har betydelse, när liksom fyra stycken tar medaljer då känns

det ju inte som det är en omöjlighet. // … man blir lite tuffare på något vis…”

Att koncentrera sig

Laget ger stöd i koncentration genom att alla är i samma situation och gör samma sak

tillsammans, alla koncentrerar sig på samma uppgift och stänger AV allt annat för

stunden ovidkommande. Laget skyddar också från yttre störning.

”… man kan koncentrera sig, ah, på träningen. // Annars när man är hemma så är det

alltid massa andra saker man ska göra… // Det blir mer kvalitet och mer fokuserat…”

Att skapa energi

Laget ger energi som hjälper individen att mobilisera den egna energin som behövs för

att prestera på träning och tävling, det JAG GÖR.

”Man kollar på när andra tränar… det är... energiskapande

Många beskriver värdet av att träna med varandra, göra tillsammans. Genom att peppa

och stötta varandra kan alla ta sig lite längre. Bara genom att vara tillsammans på banan

sporrar man varandra.

”… inspireras av andras resultat på tävlingar… se hur någon laddar… egga varandra

litegrann.”

64

”Om folk runtomkring är bra så blir man lite peppad att… prestera... bättre...”

”… man vill prestera så bra som möjligt hela tiden men det är lättare att göra det om

man har andra runtomkring sig som antingen pushar på eller som man vill slå…”

7.5.2. Strax före fasen

Jag beskriver nu hur lagets balansera-process hjälper individen SAMLA IHOP SIG,

integrera JAG ÄR och JAG GÖR till en fungerande helhet, få en integrerad form.

Individen behöver hitta känslan, vara lagom nervös och kunna stå på två ben.

Figur 27. Detaljbeskrivning av strax före fasen.

7.5.2.1. Att komma i integrerad form, att samla ihop sig

Strax före prestationen ger laget energi till anspänning genom att sporra och peppa och

hjälper individen att slå på JAG GÖR och skyddar individens uppladdning. För att

individen inte ska ha en för hög anspänningsnivå, bidrar laget med sociala aktiviteter

(leka) och en skyddad miljö. Genom att hjälpa individen att balansera, mellan

prestation och vila, underlättas individens process i att samla ihop sig och skapa en

helhet.

”Jag tycker det här är liksom ett bra upplägg (förlägret)… för att samla ihop sig…”

65

Dags att tävla. Den energi som byggts upp under träning och uppladdning ska utväxlas

till en prestation. JAG GÖR slås på. Laget bidrar med peppning och ritualer för att höja

energinivån och rikta den mot prestationen.

”Vi har ju också samlingar… några väl valda ord och liksom bara peppa…

rumpdunkningar… lycka till… // Så nu är det dags… ni som får er nummerlapp… nu

börjar det dra ihop sig”.

På tävlingsarenan laddar individerna på olika sätt för locka fram den rätta känslan och få

ett flöde av energi i hela kroppen. Samtidigt blockeras ovidkommande tankar och

impulser utifrån ut. Laget bidrar med att skydda individens uppladdning från yttre

störning, ge energi till anspänning genom att peppa, ge möjlighet till avslappning

genom att erbjuda en avskiljd plats, socialt umgänge och lite massage (balansera),.

Att hitta känslan

Detta är kanske den mest kritiska fasen i individens process, något som i stort sett alla i

studien talat om. Det handlar om att balansera avslappning och anspänning för att hitta

en optimal energinivå och få ett fritt flöde av energi, en känsla. Känsla är många saker -

en helhet, att få ihop erfarenhet från träning med tankar, kroppsrörelse och känslor i

kroppen, inspiration och välmående, lugn och ro, självkänsla, att jag är omtyckt för den

JAG ÄR och att jag tycker om mig själv oavsett hur jag presterar, och samtidigt

självförtroende och ha kontroll över det JAG ska GÖRA.

”… att man känner sig föreberedd mentalt och fysiskt och allting. // Att det är lugnt

och skönt… att man känner sig lugn i sig själv… att man känner sig trygg helt enkelt

för… kunnat koncentrera sig på det man ska kunna koncentrera sig på.”

Genom att vara tillsammans verkar det möjlighet att successivt bygga upp en optimal

energinivå inför tävlingen och finna en bra balans.

”… det byggs upp någonting mer och mer… samtidigt som man kan slappna av. Just

det att man vet att hela gruppen, all har samma grej. // … det är den stämningen…

66

tävlingsdags… något som är i luften… att kunna slappna av så mycket som möjligt i

den här miljön för att då kommer det automatiskt.”

A1: ”Inte fysiskt, men psykiskt... just när man ska prestera inne på innerplan… då

går man ju inte heller och tänker riktigt på laget, MEN, har man haft en bra vecka…

då mår man ju bra liksom och kan, och samtidigt kanske någon hoppar höjd skitbra

där inne och bara ”yes, gött”.

A2: ”Ja men man får en positiv känsla …”

A1: ”Ja”

A2: ”…och en sån känsla, det är ju guld värt där inne...”

Vara lagom nervös

Varje individ har sin optimala anspänningsnivå och grad av nervositet för att kunna

koncentrera sig och prestera. Laget hjälper individen att balansera anspänningen med

ett lugnt och tryggt klimat, sociala aktiviteter (leka) som avleder tankarna från tävlingen

och någon att samtala med.

”Lite nervös vill jag ju va // …när man har lite lagstämning... det tycker jag

avdramatiserar lite… Om man är väldigt nervös så finns det alltid någon att prata

med.”

Som individuell idrottare får du sannolikt ett större tryck på dig än som lagmedlem i

lagidrott. Att vara flera i ett lag som har kapacitet att leva upp till förväntningarna som

medaljhopp och som konkret kan möta media och fans, hjälper till att fördela trycket.

”… om man är medaljhopp… då det finns några till… allting hänger på (dig) , blir

det inte medalj… men här kommer landslaget.”

67

Ett tryggt klimat, vetskapen att oavsett vad JAG GÖR på tävlingen så duger jag som

den JAG ÄR och att jag har ett stöd från mina kamrater i laget, kan bidra till att ta bort

en del av trycket.

”När man står på banan så känner man inte (alltid) att man har stöd från alla och det

VILL man känna. … Inne på banan är det en sanslös press… Det är bara prestationer

som räknas. // … är man då inte trygg, då är man ju grillad direkt. Bara att slänga in

handduken.”

Stå på två ben

Förmågan att stå på två ben (JAG ÄR och det JAG GÖR) verkar viktig för individuella

prestationer tillsammans med förmågan att självständigt välja och ta ansvar för dessa

val. Att långsiktigt kunna stödja sin egen existens och utveckling av inre trygghet och

styrka, JAG ÄR, verkar viktigare än att kortsiktigt med mentala tekniker stödja sig i

prestationens ögonblick, JAG GÖR. Det senare är naturligtvis extremt viktigt i finalens

hetaste ögonblick då det verkligen gäller, men utan det förra kommer man förmodligen

aldrig till finalen.

”Även om man är ett lag… så måste man på något sätt kunna står på egna ben… (I)

friidrott så utsätts man ju för ganska starka krafter liksom och så gå in på en arena,

det är fullsatt liksom. // Man måste kunna vara individualistisk och verkligen klara sig

själv… Man måste kunna står där och ”det här fixar jag själv.”

Kortsiktigt bidrar laget med ett moraliskt stöd uppe på läktaren. Långsiktigt bidrar laget

genom att trygga, bygga och balansera och en fostran i ett positivt och konstruktivt

synsätt och tänkande som behövs för att stå på två ben. Det ger självkänsla och

självförtroende.

7.5.3. Prestationsfas

Precis före och i prestationens ögonblick har individen fullt fokus på prestationen. Med

ritualer mobiliseras och riktas energin. Helheten aktiveras. Tanke, kropp och känsla

riktas i en kraftfull och harmonisk handling. PANG! JAG GÖR. I denna prestationsfas

68

är flöda den huvudsakliga prestationsfrämjande sociala processen. Med flöda avses att

laget aktivt inte kan stödja individen, utan släpper taget och litar på att det som sker är

till individens bästa. Laget visar uppmärksamhet med sin närvaro och ger ett moraliskt

stöd.

Figur 28. Detaljbeskrivning av prestationsfasen.

I pauser slår individen på JAG ÄR och slappnar av för att senare slå om till JAG GÖR.

Här kan laget i korta sekvenser under prestationen ge uppmärksamhet, samtala, ge

praktiskt stöd till och peppa individen. Men i huvudsak låter laget den energi flöda som

ger individen den bästa känslan för stunden.

7.5.3.1. Att komma i själslig form

Så långt har jag beskrivit en schematisk tudelning av JAGET. I verkligheten är individer

hela med båda tillstånden ständigt närvarande i någon balans. Beroende på sammanhang

sker ett skift hos individen mellan tillstånden. Hon framkallar mer eller mindre

medvetet det JAG-tillstånd som hjälper henne att lösa uppgiften, nå målet och

tillfredsställa behovet hon har för stunden. Så långt har jag beskrivit prestationen som

en del av JAG GÖR, men i den optimala prestationen, verkar tudelningen upphöra. Allt

individen ÄR och GÖR sammansmälter till en helhet, ett tillstånd, där det finns ett fritt

flöde av energi. Samtidigt som jag presterar är jag mitt i min existens, i den yttersta

meningen med allt jag föresatt mig och tränat för i flera år. Individen är i det som ofta

kallas ”flow” i litteraturen (kap.4), aktiva kallar det ”ultimata känslan” eller

69

”tokkänsla”, jag kallar det för själslig form då det är en känsla som alla idrottare söker,

sällan upplever och liknar vid en existentiell upplevelse:

”Fullkomlig kontroll! ...känslan av att allt går i slowmotion fast, jag är så jävla

snabb, så att man bara kontrollerar precis vad kroppen gör… // … det känns som om

man bara flyger i luften och allt känns som slowmotion och kroppen är i helspänn

man är liksom bara SÅ snabb, som man aldrig har varit förut. Nä, men då går de här

jävla signalerna så snabbt, som autobahn liksom, det är några gånger jag har haft

den ultimata känslan…”

Förmågan Av&På och att nå själslig form är individuell. De bästa kan detta.

Gemensamt verkar de ha att de är trygga i sig själva, har en balans mellan JAG ÄR och

JAG GÖR och att delarna är integrerade med ett fritt flöde av energi. De kan slå av och

på medvetet. Otrygga med obalans mellan jag-tillstånden och sämre utvecklad AV&PÅ

förmåga, söker bekräftelse på den JAG ÄR och kan inte riktigt slå av den delen och

heller inte på JAG GÖR fullt ut då det behövs. För de trygga betyder laget kanske inte

så mycket i stunden (men har kanske gjort det under deras utveckling), men för de andra

kan laget bidra med att tydliggöra sammanhangen och skapa så bra förutsättningar som

möjligt för uppgiften. Laget kan genom att se varandra och ge uppmärksamhet bidra till

ökad självkänsla. De som är bra på Av&PÅ fungerar som förebilder och andra kan lära

av hur de gör och öka sitt självförtroende. Prestationsklimatet och den sammanhållande

prestationskraften med en princip om professionalism stödjer AV&PÅ. När det är

träning och tävling då är det på med JAG GÖR som gäller. Omvänt då det inte är

träning eller tävling då slår vi på JAG ÄR. Vi talar inte om kommande tävling utan vi är

oss själva, bara är, umgås och leker. Det har i sin tur inverkan på klimatet. Det positiva

och kamratliga klimatet kan säkert vara förföriskt för de med större bekräftelsebehov

och/eller är sociala till naturen. Har de inte en förmåga att stänga AV&PÅ finns en risk

att de inte kan fokusera på prestationen som de borde. Genom en medveten norm i

gruppen och ett lärande kan dessa individer få hjälp med att sätta gränser, tona ner det

sociala umgänget något, för att rikta energin.

70

7.5.4. Efterfasen

Figur 29. Detaljbeskrivning av efterfasen.

I efter-fasen stödjer fånga-processen individens bearbetning av den upplevda

prestationen. En del upplever att de lyckats i nivå med vad de själva, och kanske andra

förväntat sig, andra över och en del under. Laget fångar individen vid ett lyckande med

glädje och gratulationer. Vid ett misslyckande verkar lagets sociala stöd genom att

fånga inte lika påtagligt. Jag observerade att man inte talade öppet om misslyckande, på

t.ex. en samling. Där lyfts det positiva fram och alla uppmärksammas för sin prestation

och sitt bidrag till laget. Även för de som misslyckats hittar man något positivt säga.

Beroende på hur individen väljer att se sig själv, som vinnare, en som lyckas, eller

förlorare, en som misslyckas, kan det påverka om individen går vidare tudelad eller med

en tror på sig själv. Individens positiva självbild med starkt självförtroende och stark

självkänsla alternativt negativa självbild med svagt självförtroende och svag självkänsla

är individens existentiella form. Jag har funnit fyra typiska existentiella former (tabell 4)

och beskriver hur laget fångar lyckandet respektive misslyckande.

Fånga lyckandet Fånga misslyckandet Individ Vinna för mig

Stjärna Förlora för mig Stackars sate

Lag Vinna för laget Hjälte

Förlora för laget Svikare/Syndabock

Konsekvens Tro på mig Tudelning

Tabell 7. Fyra existentiella former.

71

7.5.4.1. Fånga lyckandet

Som individuell idrottare är att vinna för sig själv det största, en del av meningen med

det JAG GÖR och den JAG ÄR. Det mest meningsfulla ligger i den individuella

prestationen på mästerskapet där laget är i bakgrunden. Men det är inte bara guld på

mästerskap som räknas, utan alla de relativa framgångar individen gör på resan mot

drömmen: klubbmästare, svensk mästare, personbästa, svensk rekord, världsårsbästa

osv. Laget ger någon att dela glädjen med. Hur individualistiska friidrottarna än är, så

rusar de upp på läktaren för att dela glädjen med sin tränare, familjemedlemmar och

lagkamrater. I denna stund omvandlas individuell glädje och positiv energi till något

gemensamt som har betydelse för prestationsklimatet.

Att vinna för laget i en lagtävling kanske inte har samma dignitet, men verkar lika fullt

ha betydelse för individen. Förutom att det är kul verkar det prestigefyllt att delta då de

bästa ställer upp. De markerar sin stjärnstatus genom att bidra till lagets framgång. De

som inte är stjärnor kan prestera över förväntan och bli Hjältar.

”… på mästerskap är det ju medaljer som räknas… landskamper som Finnkampen…

då är allas prestation viktig för laget. // ...viktigt att jag tar sista gubben eller tjejen…

det är samma uppskattning för den poängen som om man vinner…”

Hjältarna ger ett viktigt bidrag till prestationsklimatet och får tillbaka uppmärksamhet

och bekräftelse som är viktigt för självkänslan och självförtroendet.

7.5.4.2. Fånga misslyckandet

Att misslyckas som individuell idrottare är tungt efter all träning och krossade drömmar.

”Stackars sate” har jag hört. Vissa skakar av sig detta snabbt, andra ältar. Många

beskriver hur svårt det är att veta hur man kan hjälpa, samtidigt som det har betydelse.

”Framförallt… när det går dåligt… man sitter själv och deppar, det är ju inte sådär

jättekul att vara på egen hand faktiskt, då kan det var rätt skönt att någon kommer

och dunkar en i axeln… // … Ett närvarande lag… att man har varit tillsammans, man

har önskat varandra lycka till, man FINNS där runtomkring om det är någonting.”

72

Att våga trösta och stötta i motgång kan ha en långsiktig betydelse för självkänslan och

framtida prestationer. Den som misslyckats kan behöva hjälp med att hålla isär det JAG

ÄR och det JAG GÖR, få perspektiv på det som hänt och vända en aktuell kris till ett

framtida pris.

”(Ledaren sa) fan, du (presterade) skitbra och du har framtiden för dig, du kommer

att (prestera) jävligt bra, fan, skit i detta, tycker om dig jättemycket som människa.//…

jättebetydelsefullt… ett lag som stöttar upp…”.

Att misslyckas i en lagtävling, att prestera under förväntan, är kanske inte lika

dramatiskt då drömmen ligger i att vinna ett mästerskap. Det finns dock en risk att bli

Syndabock om individen presterar under egen och andras förväntan och upplever att det

går ut över laget.

”Jag måste gå ut och prata med NN. NN känner sig som en syndabock”.

Laget bidrar med ett förlåtande prestationsklimat så att inte tudelning blir ett resultat av

den upplevda prestationen och påverkar självkänsla och självförtroende. Om det är okej

att misslyckas, då vågar man ge 100 % istället för 90 %.

”Man känner att det är okej liksom, att misslyckas. Så det är väl därför man vågar

satsa...”

I laget går den JAG ÄR, före prestation, det JAG GÖR. Kamratskap och omsorg om

varandras välmående går före resultat. När Carolina Klüft föll handlöst på 100 m häck i

Finnkampen hjälpte och skyddade lagkamraterna henne mot media, snarare än att fira

systrarna Kallurs 1: a och 2:a. plats.

Intrycket är att temat misslyckande är viktigt, att det är svårt, att det finns ett tryggt och

stödjande klimat och att då misslyckandet sker då handlar man spontant efter behov och

bästa förmåga.

73

Figur 30. Bära misslyckandet.

I figur 30 markeras ett område individen medvetet eller omedvetet inte visar för laget

eller omvärlden. En medveten AV&PÅ funktion sätter gränser och skyddar individen,

den stänger av negativa känslor och tankar samt slår på positiva. Individen får stöd i

lagets sammanhållande prestationskraft, att vara bäst, att vara positiv och undvika det

negativa. En nackdel med detta i kombination med svårigheten att möta individen i

misslyckandet, är att individen kan få bära det negativa själv. Negativ energi finns i

gruppen ändå, för hur mycket individen än försöker hålla tillbaka, projicerar hon på

något sätt ut sin besvikelse och det kan påverka klimatet på ett icke önskvärt sätt. För

individens välmående är det viktigt att hon kan ge uttryck för negativa tankar och

känslor. Här spelar fånga och skydda processerna en avgörande betydelse. Laget hjälper

individen uttrycka det som behövs och bära det som är tungt. Genom att ge utlopp för

negativ energi ges plats positiv, balans i anspänning och avslappning kan återställas och

den rätta känslan återvänder. Med ett medvetet förhållningssätt kan laget sannolikt öka

tryggheten och utveckla klimatet positivt. Det handlar om att lära känna varandras

reaktionsmönster och behov, att kunna uttrycka sina behov samt att utveckla förmågan

att möta detta med respekt för individens gränser. Att kommunicera med varandra öppet

om detta gör att laget kan fungera som container. En organiserad debriefing funktion

kan bidra i fånga-processen.

74

”...besvikelse försvinner ju självklart inte bara ”pang”… man kommer att fortsätta

vara besviken men det blir enklare att bära… när jag ser att andra,… // …det är

lättare att ta om man kan glädjas med andra.”

7.5.5. Skydda

Skydda är en av de huvudsakliga prestationsfrämjande processerna. Den är central då

den bidrar till att skydda dels individen i alla faser och dels de övriga processerna mot

yttre störning.

Ofta intresserar sig omgivningen för prestationen, JAG GÖR. Med erfarenhet hanterar

individen detta väl. Ibland uppmärksammas JAG ÄR. När media passerar gränsen för

personlig integritet blir behovet att skydda den JAG ÄR mycket tydlig. Individen är mer

sårbar i sin privata person, så när gränsöverträdelsen sker kan den få stora konsekvenser

för individen och laget. Under lägret på Åland utsattes några aktiva för ärekränkning i

en kvällstidning. Många i laget, tog väldigt illa vid sig. Att få kritik för det JAG GÖR,

är en sak, att bli ifrågasatt för den JAG ÄR påverkar självkänslan. Den psykosociala och

mentala formen hos enskilda samt prestationsklimatet påverkades tillfälligt.

”Vi kunde lika gärna ha skitit i träningen igår.”

Laget skyddade genom att ledare och tränare tog tag i situationen - motade bort media,

samtalade med drabbade, diskuterade handlingsalternativ, mobiliserade förbundet, skrev

brev till tidningen, stöttade enskilda individers önskan att få bojkotta tidningen

(sponsor) osv. Uppslutningen verkade total och kulmen var att friidrottsförbundet bröt

sponsorkontraktet och tidningens logotype tejpades över på dräkterna. Det verkade vara

värt priset att förlora sponsorpengar och eventuella juridiska komplikationer för att

skydda individer och laget, så alla kunde återgå till huvuduppgiften – ladda inför VM.

Jag redovisar nu några av de återstående elementen i modellen (figur 31).

75

Figur 31. Delar av laget som prestationssystem – tro på mig,

prestationsklimat, sammanhållande prestationskraft, tro på laget.

7.6. Tro på mig

En positiv utgång av individens komma-i-form process bidrar till en starkare integrering

av JAG tillstånden, en upplevelse av helhet och tro på mig själv. Det återkopplar till en

kommande långt före fas samt bidrar till lagets prestationsklimat.

Om utgången upplevs negativ kan en tudelning av JAGET bli en konsekvens. En lägre

tro på sig själv kan påverka den psykosociala (lägre självkänsla) och den mentala

formen (lägre självförtroende) negativt. Detta kan förebyggas av att individen hanterar

misslyckandet på ett bra sätt med stöd av laget genom fånga och skydda processerna. En

positiv upplevelse av detta kan ge en stärkt tro på sig själv och ge ett positivt bidrag till

prestationsklimatet.

7.7. Prestationsklimat, sammanhållande prestationskraft och tro på laget

Ett positivt prestationsklimat får näring från individernas deltagande i de

prestationsfrämjande sociala processerna, deras prestationer och tron på mig själva.

Klimatet utmärks av kamratskap, glädje, omsorg, värme, tolerans och trygghet,

egenskaper som har en positiv inverkan på den JAG ÄR. Det utmärks även av

målmedvetenhet, arbetsdisciplin, vinnarinstinkt och stolthet, egenskaper som har

betydelse för det JAG GÖR.

76

Den sammanhållande prestationskraften utgörs av den delade drömmen att vara bäst,

individuell och gemensam strävan mot ett mål, den delade kärleken till idrotten samt

den delade glädjen som framgångar och socialt umgänge skänker.

”Alla har ju samma mål… VM… alla tränar ju för det… något stort…”

”Det är passion… annars skulle jag aldrig hålla på... Man misshandlar ju trots allt sin

kropp en del. // (Det) är så himla skönt positiv atmosfär. Jag kan ha sprungit och fan

nästan stå och spyr på det, ändå kan liksom skämta och ha lite kul… det finns en enorm

kärlek till sin sport .”

”… alla har den drivkraften… alla vill framåt.”

Vissa klimategenskaper utgör viktiga principer för laget - frihet, mångfald, allas lika

värde, öppenhet, positivism, professionalism och förlåtelse. De vägleder och ger

riktning åt prestationskraften mot målet. Dessa har betydelse för JAGET, men påverkar

också prestationsklimatet och de prestationsfrämjande processerna. (Bilaga 15).

Den sammanhållande prestationskraften påverkar tron på laget och dess förmåga att

prestera och stödja individen. Tron är svårbevisad, men den finns och som en

placeboeffekt påverkar den individen, sammanhållningen och formuleringen av lagets

och individens uppgifter. Cirkeln är sluten, systemet är i balans. (F = forskaren).

F: ”Vad ger det er att vara med här?”

A1: ”Det ger mig någonting personligt…”

A2: ”Men det är ju motivation och inspiration och så andra… så lyckas, att gör samma

sak och… Jag vet inte, det är svårt det, att precis sätta fingret på vad det är som…”

A1: ”Ja, det är faktiskt, det är väldigt svårt för att det..., som du säger, det ger ju mig

någonting personligen, det gör det, men exakt vad det är alltså, det är väldigt svårt att

säga.”

77

8. DISKUSSION

8.1. Laget som prestationssystem och gestaltteori

Jag redovisar modeller som är en syntes av resultatet, gestaltmodeller samt begrepp från

idrottspsykologin. Jag hoppas bidra med en ökad förståelse för gestalts gruppbegrepp

och visa på en tillämpning i ett, som jag uppfattar det, nytt sammanhang för gestalt.

Gestalts teoribildning har växt fram i den terapeutiska världen för att senare appliceras i

organisationer (Nevis, 2005; Maurer, 2005). I båda sammanhangen används

teoribildningen, och metoder och tekniker som följer av den, för att stödja individers

och gruppers utveckling. Mitt bidrag är att visa vad som händer om vi applicerar

gestaltteori i sammanhang som betonar prestation och där kontaktstilar, som annars ofta

betraktas som störningar i självets funktion (Lobb, 2005), blir en beskrivning av

medvetna kognitiva strategier som individen och gruppen använder som stöd för sin

prestation. Detta utgör också ett alternativ till begrepp inom den kognitiva psykologin

(Hassmén, Hassmén, & Plate 2003).

8.1.1. Individens prestationscykel

I figur 32 kombinerar jag individens komma-i-form process med energicykeln (Gestalt

Cycle of Experience), gestalts jag-begrepp och begrepp från idrottspsykologin. Syntesen

blir en prestationscykel. Den beskriver små skeenden i varje ögonblick alternativt ett

stort över tid. För enkelhetens skull beskriver jag det senare mer generella skeendet.

(Clarkson, 2004; Hassmén, Hassmén, & Plate 2003; Hostrup, 2002; Lobb, 2005:32-34;

Weinberg & Gould, 2003; Woldt & Toma. 2005). I texten är mina begrepp kursiverade,

(gestaltbegrepp) är inom parentes samt idrottspsykologiska understrukna.

78

Figur 32. Individens prestationscykel.

Individens inre själv (id), är den JAG ÄR med en självkänsla. (Personligheten) är det

JAG GÖR i en yttre prestationscykel, beteendet i interaktion med omgivningen för att

komma i form och prestera. AV&PÅ-funktionen är en del av JAGET (ego), den

medvetna viljan och målmedvetenheten med uppgift att hålla ihop och balansera de

andra jag-tillstånden (jag-funktionerna). AV&PÅ styr medvetet den inre

prestationscykeln och (kontaktstilarna), som här fungerar som kognitiva coping

strategier. Den yttersta cirkeln i bilden är lagets yttre process, de prestationsfrämjande

sociala processerna och prestationsklimatet, som utgör individens närmsta omgivning.

I kontaktytan (den inre streckade linjen) tillfredsställer individen sina behov med lagets

sociala stöd. Långt före (förkontakt) tillfredställer individen JAG ÄR behov med stöd i

lagets trygga-process. Gestalten som växer fram är upplevelsen av psykosocial form.

Individen använder desensibilisering för att göra sig okänslig för yttre störning.

Gruppen skyddar med kollektiv desensibilisering och (deflektion) av omgivningen.

Individen (introjicerar) information, kunskap och energi från gruppen. Hon tränar och

tillfredsställer JAG GÖR behov med stöd i bygga-processen och gestalten utökas med

upplevelsen av att vara i teknisk och fysisk form. Individen får en ökad självmedvetenhet

79

(awareness) om vem JAG ÄR och vad jag kan och vill GÖRA, mental form läggs till

helheten. Strax före (kontakt), laddar individen upp och samlar ihop sig en helhet,

integrerad form. Individen mobiliserar psykisk energi för att bygga upp anspänning och

balanserar med avslappning för att hitta rätt känsla. Hon (projicerar) sin målbild,

visualiserar det hon ska göra och koncentrerar sig på det. Med (retroflektion) peppar

individen sig själv, håller tillbaka energi med timing för att inte bli övertänd. Hon

optimerar känslan. Individen har självinsikt och erkänner hur JAG ÄR och GÖR. Hon

har självacceptans och tillåter sig själv att VARA och GÖRA. Detta är en balansakt och

individen får stöd av lagets balansera-process. Individen börjar prestera (kontakt).

Individen är i kontakt med alla delar av sig själv (tanke, känsla, handling) och

interagerar med sin omgivning. Nu låter individen det bara flyta. Individen presterar

(fullkontakt) och är i ett flöde av energi, JAG HAR FLYT, och upplever själslig form.

Laget flödar, släpper individen och låter det som sker ske, sänder sin energi, peppar, är

fysiskt närvarande och ger moraliskt stöd. Individen koncentrerar sig på prestationen

och (deflekterar) medvetet. Den del av omgivningen som är direkt kopplad till

prestationen är i (figur), resten stängs medvetet ut och hålls i (bakgrunden). Laget

skyddar, (deflekterar), och hjälper individen att hålla omgivningen på avstånd, i

bakgrunden. Individen är medvetet (egotistisk). Den individuella topp-prestationen är

(existentiell), hon står på två ben, är (självstödjande), för hon vill och måste då ingen

kan prestera åt henne. Hon är självständig, tror på sig själv, står upp för sig själv och

mot utmaningen. Efter prestationen (efterkontakt) integrerar individen sin upplevelse av

att ha lyckats eller misslyckats genom att gå in i en medveten (konfluens) med laget.

Hon tillåter sig att bli firad och tröstad i lagets fånga-process.

8.1.2. Gruppens process, prestationsklimat, sammanhållande prestationskraft

Jag kombinerar energicykeln med min modell för att beskriva grupprocesserna. Jag

använder jag-begreppen på gruppen för att kasta nytt ljus över hur man kan beskriva

klimat och sammanhållning i en grupp. (Clarkson, 2004; Hostrup, 2002; Lobb, 2005;

Olsson, 1998; Svedberg, 2003; Yalom, 1995).

80

Figur 33. Gruppens prestationsklimat och prestationskraft.

Prestationsklimatet skapas i en yttre process i det VI GÖR tillsammans i mötet med

omgivningen, en yttre process där ett aktivt gruppbeteende kan observeras. Denna

process består av arbets- och sociala processer. De prestationsfrämjande sociala

processerna utgör en del av dessa. Förutom att stödja individens prestationscykel, ger

de ett bidrag till prestationsklimatet. Detta är ett uttryck för laget som helhet, en

gruppersonlighet med egenskaper individen kan uppleva och beskriva, t.ex. varm, glad,

trygg och stolt med ett kollektivt självförtroende. Individen kan förhålla sig till gruppen

som en person, ta ställning och göra ett val - Trivs jag i det här klimatet? Har vi

personkemi? Vill jag vara här? Gruppegot styr gruppens sammanhållande

prestationskraft. Det är gruppens självmedvetenhet, vilja och målmedvetenhet. Den

omfattar också medvetet uttalade värden och principer som bidrar till att styra gruppens

energicykel, en inre grupprocess, med dess kontaktstilar i strävan att tillfredställa

gruppens behov. Den sammanhållande prestationskraften ökar med varje sund cykel

(Zinker, 2000). Gruppen har ett inre gruppsjälv (gruppid), ett VI ÄR. Det är en kollektiv

självkänsla, vi-känsla och gruppens gemensamma identitet och själ (Olsson, 1998).

81

8.1.3. Gruppen som existentiellt prestationssystem

Individ och grupp utgör ett system. Växelverkan dem emellan är en metaprocess som

upprätthåller balansen i familjesystemet. På gruppnivå skapar inre och yttre

grupprocesser den sammanhållande prestationskraften och prestationsklimatet.

Sammantaget bildas på sikt en existentiell sammanhållning, en tro på laget, där vi delar

en vi-känsla och ett kollektivt självförtroende. Vi delar ett existentiellt grundantagande:

”Vi tror på lagets existens och förmåga att prestera och vi tror på lagets betydelse för

individens existens och prestation”. Detta utgör ett existentiellt stöd åt individens

processer. I dessa skapas en prestationskraft och personligheten. Långsiktigt skapar

individen en tro på mig själv, en sammanhållen bild av sin existens, JAG ÄR och GÖR

integrerade med en stark självkänsla och starkt självförtroende. Individen vilar på ett

existentiellt grundantagande som gör att hon är framgångsrik i sin strävan och samtidigt

väljer att bidra i gruppens processer: ”Jag tror på min existens och förmåga att prestera

och jag tror på min betydelse för lagets existens och prestation”.

Figur 34. Gruppen som existentiellt prestationssystem.

82

Formulerat så framträder laget som viktigare för individen än att ”bara” vara ett socialt

stöd. För individen som ska prestera på egen hand har uppgiftssammanhållning lite

betydelse (Weinberg & Gould, 2003), social sammanhållning varierande, men däremot

en existentiell sammanhållning en hypotetiskt avgörande betydelse. Några individer i

studien ger uttryck för detta och beskriver hur viktigt ett närvarande lag är. För

individen är JAGET i figur. Laget utgör bakgrunden, vars betydelse individen kanske

sällan reflekterar över. Men laget utgör det sammanhang där individen kan prestera, den

bakgrund mot vilken hon definierar sig själv och blir till figur. JAGET och laget är

existentiellt ömsesidigt beroende av varandra, i mötet blir jag och vi till och utan

varandra upphör vi att existera. Lagets existentiella sammanhållning är en förutsättning

för en sammanhållen existens (individ) och tvärtom.

8.2. Prestationssystem i arbetslivet

För att testa överförbarheten av resultatet belyser jag en fiktiv grupp och organisation i

arbetslivet, en syntes av min förkunskap från flertalet kunskapsintensiva och

individorienterade verksamheter.

8.2.1. Organisationen som prestationssystem

Figur 35. Näringslaget som prestationssystem och process.

83

För att laget, gruppen, inte ska förväxlas med friidrottslandslaget kallar jag det

näringslaget, en syntes av andra grupptyper i skärningspunkten mellan olika perspektiv.

(Figur 36).

Figur 36. Näringslaget i skärningspunkten mellan perspektiv.

Detta är inte ett traditionellt arbetslag med en gemensam uppgift eller lärgrupp med

fokus på individuell utveckling, utan en grupp individer (konsultgrupp, avdelning med

experter), som oftast presterar på egen hand samtidigt som de formellt tillhör laget.

Näringslaget balanserar mellan uppgift och relation, mellan instrumentella och

psykosociala mål/behov (figur 37). Det finns en gemensam bild av mål, mening,

uppgift, relationer, roller, regler, principer, procedurer, ledarskap osv. allt som behövs

för att näringslaget ska vara ett sammanhang för individen att hämta näring och få stöd

för sin prestation (bilaga 16).

84

Figur 37. Näringslaget och andra grupper, balans uppgift och relation.

8.2.1.1. Näringslagets uppgift

Ett traditionellt team-perspektiv kan vara kontraproduktivt då teamets uppgift ofta är

otydlig för individen. Organisationens framgång är direkt beroende av de enskilda

individernas prestationer och hennes möjlighet att prestera bygger på att hon är med i ett

formellt lag. Individens uppgift är i förgrunden och näringslagets betydelse för denna i

bakgrunden. Trots geografiskt avstånd och lite tid tillsammans, går det att skapa ett

närvarande lag där det är tydligt för individen vad laget ger, med en tydlig gräns för

frihet och skyldighet. Att tydliggöra lagets uppgift i relation till individen kan göra det

mer meningsfullt för starka individualister att tillhöra och bidra. Med en balans mellan

individens och lagets uppgift (tabell 8) kan hela organisationen i förlängningen bli mer

framgångsrikt. Ytterst har chefen för näringslaget ansvaret för lagets uppgifter, men

individen har också ett ansvar utöver den egna uppgiften. Denne har främst, och

möjlighet att ta, ett ansvar för de kortsiktiga uppgifterna som ofta löses då laget är

samlat.

85

Inre uppgift – mer psykosociala behov/mål Yttre uppgift – mer instrumentella behov/mål

Individ Kortsiktigt

Träna och förbereda. Komma i integrerad form & hitta känslan. Vila.

Prestera, representera, leverera. Stå på två ben.

Individ Långsiktigt

Trygga psykosocial form. Bygga teknisk, fysisk och mental form. Tro på sig själv och laget, existentiell form. Bidra i laget.

Skaffa erfarenheter i uppdrag. Utveckla nätverk.

Grupp Kortsiktigt

Skapa förutsättningar för prestation, träning och coachning. Ge energi och kunskap. Trygga, bygga, balansera och fånga. Upprätthålla och skydda processer, principer, drivkrafter och prestationsklimat.

Säkerställa trygga och förutsägbara arbetsförhållanden. Stötta individ i prestation, flöda. Skydda individen och laget. Representera laget.

Grupp Långsiktigt

Bära tron på laget och individen. Skapa förutsättningar för balans i prestationssystemet. Utveckla sociala processer. Formulera principer. Möjliggöra kompetensutveckling.

Skapa resurser och möjligheter för utveckling och karriär. Ge erfarenheter i uppdrag. Utveckla arbetsprocesser. Utveckla former för skydd. Fostra att stå på två ben.

Tabell 8. Exempel på näringslagets och individens uppgifter.

8.2.1.2. Obalans i systemet och prestationshämmande processer

Med uppgiften att fakturera 40 timmar i veckan för att nå instrumentella mål hamnar

JAG GÖR i figur och JAG ÄR i bakgrunden. Att ständigt ha ”mästerskap” skapar

obalans. De största bristerna verkar vara i långt före fasen och lagets trygga-process

som ska bidra till att individen kan tillfredställa sina JAG ÄR behov och komma i

psykosocial form. Det verkar antas att individen inte har dessa behov, alternativt att hon

ska tillfredställa dem utanför arbetet. Med dessa behov otillfredsställda i kombination

med orimliga krav, snäva tidsramar, dåliga möjligheter till förberedelse, hög

arbetsbelastning och dåliga möjligheter till återhämtning blir långt före fasen

ofullbordad. Individen upplever obalans. Det blir svårt, om inte omöjligt, att få ihop en

integrerad helhet, en upplevelse av att vara hel som människa och i toppform.

Självkänslan och självförtroendet påverkas negativt. Individen hittar inte känslan då det

är svårt att balansera en hög anspänning och med för lite avslappning och brist på tid till

återhämtning. Stress och nervositet ökar. Det blir svårt att stå på två ben om man är

enbent. Individen haltar betänkligt. Det ges kurser i stresshantering, frågorna lyfts i

ledarutveckling, men i vardagen saknas förutsättningarna och förebilderna. Individen

går in i prestationen utan att vara hel, i balans, närvarande och riktigt fokuserad. För att

86

prestera, leverera, kompenserar individen med mer vilja, högre anspänning, intellektet.

Hon biter ihop. Hon gör ett okej jobb, men chansen att prestera på topp och uppleva flyt

(flow) är mycket liten. Kortsiktigt kan den kompetenta individen prestera på detta sätt.

JAG GÖR och överträffar mål och förväntningar. En ofullständig individuell komma-i-

form process med bristande stödjande processer leder långsiktigt till en lägre

verkningsgrad och en tudelning av individen. Långsiktigt leder det till frustration och

stressrelaterade sjukdomstillstånd. Individen mår dåligt, brottas med låg självkänsla,

prestationsångest osv. Det blir utgångspunkten för en ny process som redan från starten

är i obalans. Individen och laget har hamnat i en ond cirkel.

Med brister i prestationsfrämjande sociala processer tar prestationshämmande sociala

processer plats som motkraft. I gestalttermer betyder det att individen och gruppen

använder kontaktstilar på ett omedvetet och osunt sätt (Clarkson, 2004; Hostrup, 2002;

Lobb, 2005:32-34; bilaga 2). Några exempel: starka introjekt om hur man ska vara som

individ som begränsar de val hon har, projektioner där man lägger ut sina egna

tillkortakommanden och skyller på andra, retroflektion i form av stark självkritik,

deflektion genom att stänga varandra ute från kommunikation och icke minst egotism

som präglar de självständiga och självgående individerna som driver sin egen

verksamhet ute hos kunden och begränsar deras bidrag till egna laget. Det är dessa

ambitiösa, framgångsrika och lojala individer som får kompensera för att kunna prestera

och får betala ett pris för det, likaså organisationen i förlängningen med öga siffror för

sjukskrivning och personalomsättning samt sämre lönsamhet.

8.2.1.3. Individens prestationsprocess och näringslagets prestationsfrämjande

processer

Organisationen bör bygga näringslag som skapar bästa möjliga förutsättningar för

individens prestation. Grundläggande trygghet, fysiska och instrumentella behov,

tillfredsställs genom lön, arbetsredskap och en bra fysisk arbetsmiljö. Näringslagets

viktigaste uppgift är att hjälpa individen komma i psykosocial form. Trygga-processerna

skapar ett socialt skyddsnät och tillhörighet bl.a. genom sociala aktiviteter som

”fredagsöl”, fester, och nätverksgrupper för utbyte av erfarenheter. Det innefattar också

att alla känner att de har varandra, känner tillhörighet och delar uppgiften om att stödja

87

varandras individuella prestationer. I denna en närvarande grupp får individen vara sig

själv bland gelikar, får ge utlopp för, bli sedd och bekräftad för den hon ÄR som person

och behöver inte förlora sig i sin professionella roll (JAG GÖR). Detta i sig är

avslappnande men laget ska också i sina processer och aktiviteter ge möjlighet för att

bara vara i tid och rum.

Figur 38. Individens prestationsprocess och

näringslagets prestationsfrämjande processer.

Näringslagets arbetsprocesser och bygga-processer hjälper individen att tillfredsställa

JAG GÖR behov. Hon kommer i teknisk form genom formell kompetensutveckling,

utveckling av färdigheter att använda moderna verktyg och ett informellt lärande i

vardagen. Individen kommer i fysisk form genom att organisationen erbjuder

träningsmöjligheter och kurser om hälsa. Näringslaget stöttar med aktiviteter som ger

individen möjlighet till bra kost, träning och vila. Organisationen och näringslaget

erbjuder individen möjligheter att komma i mental form genom utmanande och

spännande uppdrag, där individen får anstränga sig, träna sitt mod, koncentrera sig på

intressanta arbetsuppgifter, använda sin intellektuella kapacitet, göra framsteg och

bygga ett självförtroende.

I strax före fasen hjälper näringslaget genom balansera-processen individen att få ihop

en integrerad helhet. Självkänslan och självförtroendet påverkas positivt. Laget skyddar

88

mot omgivningens eventuellt orealistiska krav och förväntningar och balanserar med

realistiska mål och ramar. Laget ger energi, erbjuder avkopplande aktiviteter och

möjlighet till återhämtning. Individen hittar känslan i en balans mellan anspänning och

avslappning, och kan hantera stress och nervositet. Näringslaget och ledaren är

förebilder i vardagen. Individen kan gå in i prestationen i balans, tänd och avslappnad,

närvarande och fokuserad. I prestations-fasen litar näringslaget på individens förmåga,

låter henne utföra sin uppgift med fullt mandat, utgör moraliskt stöd från läktaren och

visar med närvaro att ”vi finns här om det är något”. Efteråt fångas individen.

Misslyckanden hanteras, individen tröstas, lärdomar dras och framgångar firas

8.2.1.4. Näringslagets prestationsklimat och sammanhållande prestationskraft

Med ett system i obalans blir prestationsklimatet snarare kallt, stormigt, dömande,

främmande, respektlöst, tråkigt, fegt och otryggt än varmt, lugnt, förlåtande, kamratligt,

respektfullt, kul, modigt och tryggt. Detta påverkar den sammanhållande

prestationskraften. Denna försvagas om näringslaget inte delar en dröm, viljan att vara

bäst, ett gemensamt mål som stämmer med individernas mål och inte minst glädjen till

det de gör. Om höga ledare sedan inte lever som de lär och i handling bryter mot

värderingar och principer, så främjas de prestationshämmande processerna, det

negativa prestationsklimat förstärks och prestationskraften försvagas ytterligare. Att

betona instrumentella mål i gruppen och verka för sammanhållning kring uppgiften

(task cohesion; Weinberg & Gould, 2003) är logiskt om vi vill skapa ett starkt

projektteam kring en uppgift (VI GÖR). För alla individer i ett näringslag där JAG

GÖR betonas är det inte lika logiskt. En social sammanhållning (social cohesion) är

relevant för laget och individen, men räcker inte. För en del individer är det ointressant

och med brister i de sociala processerna blir aldrig den sociala sammanhållningen

tillräckligt stark för att ha någon betydelse och reell inverkan på individens komma-i-

form-process. Näringslaget behöver sammanhållande prestationskraft eller

prestationssammanhållning (performance cohesion; figur 39), en kombination av

uppgiftssammanhållning och social sammanhållning. Näringslaget behöver betona både

prestationsmål OCH psykosociala mål för att nå resultatmål, fokusera på

arbetsprocessen OCH de prestationsfrämjande sociala processerna snarare än resultatet.

Den erfarne och framgångsrike friidrottaren vet att ett fokus på den JAG ÄR och det

89

JAG GÖR, i dennes process leder till resultat (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003).

Individen fokuserar på det hon kan påverka i nuet, snarare än att fundera på framtida

resultat som bara leder till onödig oro. Även om näringslaget med individualister inte

har en gemensam instrumentell uppgift med ett gemensamt resultatmål, kan den samlas

kring prestationsmål, psykosociala mål och processer där man stöttar varandra för att

individens process ska bli så optimal som möjligt för att nå individuella resultatmål.

Organisationen behöver låta detta vara i figur, arbeta ”bottom-up” istället för” top

down” och skapa förutsättningar för näringslaget och individen att prestera så bra som

möjligt och lita på att individen gör det. De organisatoriska resultaten kommer i

förlängningen.

Figur 39. Fyra sorters sammanhållning – uppgift, social, prestation och existentiell.

8.2.1.5. Näringslaget som ett existentiellt prestationssystem

Om tron på mig själv, min förmåga att prestera samt lagets och organisationens förmåga

att stötta mig brister, då kan individen uppfatta det som ett hot, något skadligt för

hennes process och ytterst den egna existensen. När enbart JAG GÖR och prestation

90

räknas (tillspetsat), mäts och belönas, när JAG ÄR får för litet utrymme, då är det

naturligt att börja ifrågasätta meningen med livet och karriären. När jag adresserar

frågorna i utvecklingssammanhang upplever jag ett stort uppdämt behov att få diskutera

existentiella frågor. Inte existentiellt i betydelsen på liv och död, men individerna

upplever så mycket stress och obalans att de ifrågasätter sig själva, företaget och

meningen med livet. Det handlar om vem jag ÄR, min identitet och vad jag GÖR, min

förmåga. Det handlar att få tillhöra, bli accepterad, respekterad och uppmärksammad

som människa och professionell samt uppleva meningsfullhet, grundläggande

mänskliga behov. Får jag inte dem tillfredsställda leder det till stress, sjukdom och

utbrändhet. Då blir det till slut en fråga om liv och död. Istället för individer, grupper

och organisationer som lever i ett system i obalans som kan leda till individuell och

organisatorisk ”död”, kan välmående och välfungerande näringslag ge liv åt båda.

Näringslaget som prestationssystem med en existentiell sammanhållning (figur 39) är

en viktig del i de större system som framtida kunskaps- och människointensiva

organisationer utgör med höga krav på prestationer. Näringslag ger liv åt näringsliv.

91

REFERENSER

Böcker

Agazarain, Y.M. & Gantt, S.P. 2000. Autobiography of a Theory. London och

Philadelphia. Jessica Kingsley Publishers.

Clarkson, P. 2004. Gestalt Counselling in Action. Tredje upplagan. London.

Storbritannien. Sage Publications.

Csikszentmihalyi, M. & Jackson, S.A. 2000. Flow och idrott. Jönköping. Brain Books.

Danielsson, B (red.). 1974. Modern engelsk-svensk ordbok. Åttånde upplagan.

Kristianstad. Prisma.

Feder, B. & Ronall, R. 2000. Beyond the Hot Seat. Andra upplagan. Montclair, New

Jersey. Beefeeder Press.

Feder, B. & Schoenberg, P. 2005. Gestalt Therapy in Groups. I Ansel, L. Woldt &

Sarah. M. Toma (red.). Gestalt Therapy – History, Theory and Practise. Thousand

Oaks, California. Sage Publications.

Flick, U. von Kardoff, E & Steinke, I. 2004. A companion to qualitative research. Första

utgåvan. London. Storbritannien. Sage Publications.

Granér, R. 1991. Arbetsgruppen – Den professionella gruppens psykologi. Lund.

Studentlitteratur.

Guvå, G. & Hylander, I. 2003. Grundad teori – Ett teorigenererande

forskningsperspektiv. Första upplagan. Stockholm. Liber.

92

Hansson, M. 2005. Det sociala stödets effekt på tävlingsidrottares resultat Stockholm.

Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Hassmén, P. Hassmén, N. & Plate, J. 2003. Idrottspsykologi. Stockholm. Natur och

Kultur.

Heldbjerg, G. 1997. Gröftegravning i metodisk perspektiv. Köpenhamn.

Samfundslitteratur.

Johansson, Å. 2005. Ledarskap via golf som metafor - Undersökning om golf kan

erbjuda ett lärande för ledare. Stockholm. Gestalt-Akademin i Skandinavien.

Hostrup, H. 2002. Gestaltterapi – En introduktion till grundbegreppen. Bokförlaget

Mareld.

Kepner, E. 2000. Gestalt Group Process. I Bud.Feder & Ruth.Ronall (red.). Beyond the

Hot Seat. Andra upplagan. Montclair, New Jersey. Beefeeder Press.

Kvale, S. 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Första utgåvan. Lund,

Studentlitteratur.

Lantz, A. 1993. Intervjumetodik. Lund. Sverige. Studentlitteratur.

Larsson, G & Kallenberg, K. 2003. Direkt ledarskap. Försvarsmakten.

Lobb, M.S. 2005. Classical Gestalt Therapy Theory. I Ansel, L. Woldt & Sarah, M.

Toma (red.). Gestalt Therapy – History, Theory and Practise. Thousand Oaks,

California. Sage Publications.

Maurer, R. 2005. Gestalt Approaches With Organizations and Large Systems. I Ansel,

L. Woldt & Sarah, M. Toma (red.). Gestalt Therapy – History, Theory and Practise.

Thousand Oaks, California. Sage Publications.

93

Mullins, L.J. 1999. Management and Organisational Behaviour. Femte upplagan.

London. Financial Times, Pitman Publishing.

Nevis, E.C. 2005. Organizational Consulting - A Gestalt Approach. Fjärde tryckningen.

Cambridge, Massachusetts, USA. GestaltPress.

Neuman, W.L. 1991. Social Research Methods. Needham Heights, MA, USA. Allyn

and Bacon.

Nilsson, M. 1999. Coach – Om konsten att bygga ett vinnande lag. Stockholm. Svenska

Förlaget.

Olsson, E. 1998. På spaning efter gruppens själ – Gruppen i teori och praktik. Lund.

Studentlitteratur.

Svedberg, L. 2003. Gruppsykologi. Tredje upplagan. Lund. Studentlitteratur.

Weinberg, R.S. & Gould, D. 2003. Foundations of Sport & Exercise Psychology. Tredje

upplagan. Champaign, Illinois, USA. Human Kinetics.

Woldt, A.L. & Toma, S.M. 2005. Gestalt Therapy – History, Theory and Practise.

Thousand Oaks, California. Sage Publications.

Zinker, J. 1977. Creative Process in Gestalt Therapy. New York, USA. Vintage

Books/Random House.

Zinker, J. 2000. The Development Process of a Gestalt Thearpy Group. I Bud.Feder &

Ruth.Ronall (red.). Beyond the Hot Seat. Andra upplagan. Montclair, New Jersey.

Beefeeder Press.

94

Internet

Nationalencyklopedin, www.ne.se, januari 2007.

Tidskrifter

Lundberg, J. 2004. Kapten Karlssons fantastiska farväl. Dagens Nyheter 6 september.

Littorin, J. 2004. Simmarna är egotrippade. Dagens Nyheter 6 oktober.

95

BILAGA 0 Medaljörer på 2000-talet 2000 SYDNEY, AUS Brons: Kajsa Bergqvist (höjd) 2001 LISBOA, POR Guld: Stefan Holm (höjd), Kajsa Bergqvist (Höjd) Brons: Staffan Strand (höjd) 2001 EDMONTON, CAN Silver: Christian Olsson (tresteg) Brons: Kajsa Bergqvist (höjd) 2002 WIEN, AUT Guld: Staffan Strand (höjd), Christian Olsson (tresteg) Silver: Jimisola Laursen (400m), Stefan Holm (höjd), Patrik Kristiansson (stav), Kajsa Bergqvist (höjd) Brons: Carolina Klüft (femkamp) 2002 MÜNCHEN, GER Guld: Christian Olsson (tresteg), Kajsa Bergqvist (höjd), Carolina Klüft (sjukamp) Silver: Stefan Holm (höjd) Brons: Staffan Strand (höjd) 2003 BIRMINGHAM, GBR Guld: Stefan Holm (höjd), Christian Olsson (tresteg), Kajsa Bergqvist (höjd), Carolina Klüft (femkamp) 2003 SAINT DENIS (Paris), FRA Guld: Christian Olsson (tresteg), Carolina Klüft (sjukamp) Silver: Stefan Holm (höjd) Brons: Patrik Kristiansson (stav), Kajsa Bergqvist (höjd) 2004 BUDAPEST, HUN Guld: Stefan Holm (höjd), Christian Olsson (tresteg) Silver: Johan Wissman (200m) Brons: Carolina Klüft (längd) 2004 ATHINA, GRE Guld: Stefan Holm (höjd), Christian Olsson (tresteg), Carolina Klüft (sjukamp) 2005 MADRID, ESP Guld: Stefan Holm (höjd), Susanna Kallur (60m häck), Carolina Klüft (femkamp) Silver: Jenny Kallur (60m häck )

96

Brons: Robert Kronberg (60m häck) 2005 HELSINKI, FIN Guld: Kajsa Bergqvist (höjd), Carolina Klüft (sjukamp) Brons: Emma Green (höjd) 2006 MOSKVA, RUS Silver: Alhaji Jeng (stav) Brons: Linus Thörnblad (höjd), Susanna Kallur (60m häck) 2006 GÖTEBORG Guld: Christian Olsson (tresteg), Susanna Kallur (100mH), Carolina Klüft (sjukamp) Silver: Johan Wissman (200m) Brons: Stefan Holm (höjd), Kajsa Bergqvist (höjd)

97

BILAGA 1 Energicykeln (Gestalt Cycle of Experience). Fritt efter Clarkson, 2004; Hostrup,

2003; Lobb, 2005. Ett exempel.

Fas/steg Exempel

Förkontakt

sensation Genom sina sinnen förnimmer individen hunger.

awareness Hon reflekterar och blir medveten om att hon är hungrig, behovet är i

figur.

Kontakt

excitement Självet mobiliserar energi, tar kontakt med omgivningen, utforskar

möjligheter, finner mat, ett objektet som nu kommer i figur samtidigt

som det ursprungligas behovet försvinner i bakgrunden.

Handling söker aktivt med hög energinivå, manipulera omgivningen, finner och

väljer mat.

Fullkontakt

Contact Individen når målet, kommer i kontakt med det sökta objektet i figur.

Individen äter, hennes kropp och omgivning i bakgrunden, med hög

medvetenhet. Självet är fullt närvarande, maten tuggas och smakas. Det

sker ett utbyte av näring med omgivningen. Kontakten sker i

kontaktytan mellan självet och omgivningen. Kvalitén i kontakten

avgörs av hur individen gör, låter hon stunden passera revy eller är hon

fullständig närvaro och upplever den det fullt ut, låter sig absorberas,

njuta.

Efterkontakt

Integration När behovet är tillfredsställt, då gestalten är hel, kan individen avslut

måltiden, smälta maten, assimilera näringen och drar sig nöjd undan

för reflektion.

Vila Individens system är i balans, inget speciellt behov finns för stunden.

98

BILAGA 2 Sunda och osunda kontaktstilar i energicykeln. Fritt efter Clarkson, 2004; Hostrup, 2002; Lobb, 2005:32-34.

Osund Sund

Egotism Egot bibehåller kontroll, låter ej

omgivningen påverka, självupptagen,

ingen empati

Självständig, stå upp för sig själv, inte ta

ut segern i förskott

Konfluens Åtskillnad individ-omgivning hindras,

hänger kvar, ej skilja på ditt och mitt

behov, personligt o professionellt flyter

ihop

Del av vi, samhörighet, vi-känsla, empati,

uppleva tillsammans

Introjektion Styras av internaliserade måsten, inre röst

någon annans, tillfredsställer andras behov

snarare än egna, svälja andras

regler/sanningar

Inlärning, kopiera, härma, lära nya

nödvändiga färdigheter, ta emot

Projektion Se i andra det jag inte vill se i mig själv,

tillskriva omgivningen, inte förlåta, skylla

ifrån sig, använder andra för egna syften,

fördomar

Planera, förvänta, visualisera, föreställa

sig framtiden, identifikation, skilja på jag

och du, kreativ aktivitet, vänskap

Deflektion Isolerad, ej ta emot stöd/energi utifrån,

undvika direkt kontakt, mental

avgränsning, stänger av, ignorera, oberörd

Opåverkad i extrema situationer, hålla

huvudet kallt, is i magen, ej bli

provocerad

Retroflektion Göra mot mig själv istället för mot andra,

hålla tillbaka, binda energi, slå på sig själv

Självbehärskning, undvika onödiga

misstag, styra energi, uppfostrad, sund

självkritik, berömma sig själv, självstöd

Desinsi- bilisering

Inte lyssna på behov, avtrubbad, bedövad,

stänga av kroppen, sensationer/känslor

späs ut,

Strunta i irritation, störning utifrån, inte

låta sig påverkas

99

BILAGA 3 Självkänsla och självförtroende.

Fritt efter Hassmén, Hassmén & Plate, 2003 och Weinberg & Gould, 2003.

Självkänsla

Bassjälvkänsla

eller global

självkänsla

Ej relaterad till upplevda färdigheter, skicklighet eller andras

värderingar, utan individens självvärde på ett grundläggande

plan, inre kärlek till sig själv,

• Hög - baserad på obetingad kärlek från omgivningen,

föräldrar som barn, socialt stöd

• Låg – yttre krav, prestationsbetingad kärlek, kritik vid låg

prestation, brist på socialt stöd

•

Prestationsbaserad

självkänsla

Individens disposition att sträva efter framgång och att känna

sig kompetent och behovet av att bli uppskattad och accepterad

av andra, denna del ä naturligt mer känslig för

situationsfaktorer

Självförtroende

Situationsspecifikt

självförtroende

(self efficacy)

Självförmåga, uppfattningen om sin förmåga att klara att göra

det som krävs i en specifik situation, varierar från situation till

situation

Kollektivt

självförtroende

Varje individs perception av gruppens självförtroende och

förmåga att prestera som helhet

100

BILAGA 4 Bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla

I tabellen nedan sammanfattar jag Hassmén, Hassmén & Plates (2003) redogörelse för

sambanden mellan begreppen (studier på elitidrottare), vilket leder enligt min mening

till fyra olika prestationstyper.

Bassjälvkänsla

Hög Låg

Hög

Prestationstyp A

Stort behov prestera

Hög perfektionism

Låg rädsla misslyckas

Låg tävlingsängslan

Högt idrottsligt

självförtroende

Små tvivel på prestation

Njuter av utmaning

Framgång inspirerar

Respekterar och gillar sig

själva

Prestationstyp B

Stort behov prestera

Starkt tävlingsinriktad

Fientlig mot motståndare

Rädda för att misslyckas och

Nervositet

Negativ Perfektionsim

Lågt idrottsligt självförtroende

Behov bli omtyckt/beundrad

Kritiska mot sig själva

Prestations-

baserad

självkänsla

Låg

Prestationstyp C

Lägre behov prestera

Lägre grad

prestationsorienterad

Låg tävlingsängslan

Ej höga krav

Låg grad oro

Högt sj’lvförtroende

Låg perfektionism

Nöjda med små behov

Prestationstyp D

Mindre behov prestera

Lägre grad tävlingsorientering

Hög prestationsängslan

Tvivel på prestations kvalitet

Undviker utmaningar

101

BILAGA 5 Källor till ökat självförtroende

Efter bl.a. Vealy i Hassmén, Hassmén & Plate (2003, s.130); Weinberg & Gould (2003,

s.319).

Faktor Beskrivning

Skicklighet utveckla och förbättra färdigheter

Demonstrera förmåga visa förmåga genom att slå konkurrenter

Fysisk och mental förberedelse fokuserad på mål, förbli förberedd

Fysisk självpresentation känna sig bra angående kropp och vikt, kroppslig

självkänsla

Socialt stöd uppmuntran

Erfarenheter genom andra se andra prestera framgångsrikt

Tränarens ledarskap tillit till beslut och tro på dennes förmåga

Bekvämlighet i omgivningen Känna sig bekväm i den fysiska omgivningen

Fördelar i situationens se genombrott, det går min väg

102

BILAGA 6 Förutsättningar för att flow ska optimeras.

Efter Csikszentmihalyi & Jackson, 2000 och Hassmén, Hassmén & Plate, 2003.

Flow optimeras då

• Balans mellan utmaning och skicklighet

• Handling och medvetande bildar ett sammanhang, kropp och medvetande blir ett,

prestation utförs utan ansträngning, lätthet, sorglöshet

• Tydliga mål och förväntningar, ger lugn och känsla av kontroll

• Feedback tydlig och direkt, förmåga tillgodogöra sig

• Fokus på det som är aktuellt och relevant, närvaro, koncentration på här och nu,

filterring och prioritering av i kommande information

• Känsla av kontroll, balansakt krav och förmåga, känna at det är möjligt, tillit, lugn

• Minskad osäkerhet att klara, prestation för att uppnå framgång istället för att undgå

underlag

• Förändring av tidsupplevelse

• En existentiell upplevelse utan yttre attribut, inre tillfredsställelse, inre belöning,

103

BILAGA 7

Mentala tekniker

Hassmén, Hassmén & Plate, 2003

Reglering av stress och spänningsnivå

• IZOF optimala zonen,

• Copingstrategier

o Förhålla sig till stressfylld situation på adekvat sätt

o Problemfokuserade - hantera de verkliga problemen och orsakerna

o Emotionsfokuserade - reglera symtomen och de känslor som uppstår

Negativa - grubbla, älta, droger

Positiva - distraktion, avkoppling,

• Övriga: progressiv avslappning, meditation, visualisering, hypnos, desensibilisering

(gradvis tillvänjning av stressande situationer), andning

Öka psykisk energi

andning, uppmärksamhetsfokus, självförtroendeträning, peptalk, distrahering,

affirmationsträning (positiv förstärkning av positiv självbild, förstärka beteenden, ta

emot beröm

Koncentration

Viljemässigt och selektivt rikta uppmärksamheten;

Opitmal foksuerad på uppgiften, utföra oh gå vidare utan att störas, förmåga foksuera

och ändra fokus;

Inre och ytter kommandon, self talk, tankestopp, handklapp

Mål och målbild

• Visualisering - tankeprocess, med inre syn och övriga sinnen föreställa sig

prestationen, lära av genomförd, skapa nya erfarenheter i tanken, målbild, aktivteter

med kognitiva och visuella komponenter

• Använda olika mål systematiskt, resultat, prestation, process,

• SMARTA

104

BILAGA 8 Element som definierar och håller samman en grupp

Fritt efter Forsyth, 1999 och Svedberg, 2003.

• Uppgift

• Målsättning

• Interaktion med varandra

• Påverkan och beroende

• Stabilitet

• Struktur

• Egenbedömning – hur individen ser på sin egen tillhörighet

• Fysiskt avstånd

• Storlek

105

BILAGA 9 Gruppens psykosociala uppgift

Fritt efter Zinker (i Feder & Ronall, 2000, s.38)

• Hjälpa tillfredställa varandras behov

• Lösa konflikter

• Ge varandra energi

• Skapa/nå samhörighet, ömsesidigt stöd och respekt, tillit, lojalitet, intimitet

• Ge feedback

• Arbeta med varandra, stödja varandra utan ledare

106

BILAGA 10 Grupp enligt systemteori

Fritt efter Schoenberg & Feder i Woldt & Toman 2005, s.223-225.

• Holism - helheten är större än summan av delarna, känna medlemmarna i gruppen

räcker inte, gruppen självt är en organism, varje konfiguration av gruppen ger sin

egen oförutsägbara och unika natur, förändringar i delar påverkar helheten

• Gräns – grupp stängd eller öppen, balans påverkar möjlighet att växa,

o Stängd: självförsörjande, upphör då den tappar medlemmar och energi

o Överdrivet öppen: diffus och distanserad, introduktion av nya medlemmar

hela tiden, gör det svårt att bygga tillit och trygghet

• Växt - gruppens förmåga att växa baseras på dess förmåga till självregering till ett

tillstånd med konsistenta roller och normer

• Equifinality - det finns många sätt att göra det på, ansvaret för gruppens utveckling

ligger hos var och en (och krafter utanför gruppen)

107

BILAGA 11 Gruppens funktion som socialt stöd

Fritt efter Forsyth, 1999.

Typ av stöd Exempel

Känslomässigt stöd Ge varandra komplimanger och uppmuntran

Visa respekt för förmåga

Lyssna på varandras problem

Dela känslor

Information Ge upplysningar, råd och förslag

Demonstrear hur man gör en uppgift

Förklara problem, angreppssätt

Stöd i uppgift och

praktisk assistans

Hjälpa varandra i abetet

Göra varandra tjänster

Låna resurser

Tillhöra Uttrycka acceptans

Uttrycka godkännande av gruppen

Demonstrera inkludering

108

BILAGA 12 Forskningsplan

TIDPUNKT EGET ARBETE AKTIVITETER MED

FRIIDROTTSLANDSLAGET

Dec-jan Val av målgrupp Kontraktering

Feb-mars Forskningsplan Möte

April Slutför forskningsplan

Analys

Planering av observation

Möte: plan

Intervjuer med förbundskapten samt

utbildningsansvarig

Maj

v.18 alt 19

Analys

Fältobservation träningsläger

Juni

16-19 juni

Förbereder observation

Analys

Fältobservation Europacuptävling

Aug

27-28aug

Förbereder observation

Konceptualisering

Fältobservation Finnkampen

Sep-okt Förbereder intervjuer

Löpande analys och

teorinceptualisering

Genomför intervjuer

Nov-dec Teorikonceptualisering

fortsätter. Skriver rapport.

Dialog om analys och teoribildning. Ev.

kompletterande intervjuer.

Jan Slutför rapport

1 februari 2006 Deadline för rapport

Feb-apr Redovisning av rapport

109

BILAGA 13 Intervjuguide förstudie (landslagsledningen) Inledning

• Syfte • Frågeställning:

o Hur samskapar aktörerna i landslaget genom sina sociala processer det klimat som bidrar till framgång för såväl individer som för kollektiv?

• Tid: • Dokumentation: bandspelare • Etik • Form

Bakgrundsfakta Namn, ålder, roll, tid i landslaget Frågor

• Berätta om hur ni arbetar i landslaget…

• Hur arbetar ni konkret i landslaget? • Vad är det som händer i landslaget?

• Hur samspelar och kommunicerar ni?

• Hur arbetar du?

• Hur ser du på din roll?

• Hur upplever du klimatet i laget?

• Hur bidrar du till klimatet?

• Hur upplever du andra aktörers bidrag?

• Hur ser du på klimatets betydelse för framgångarna?

• Hur ser du på klimatets betydelse för den enskilde idrottarens prestation?

Fördjupningsfrågor

• Hur menar du med … ? • Vad betyder …. ? • Hur går det till? • Hur gör du/ni då?

110

BILAGA 14 Intervjuguide förläger Åland Fråga

• Vad betyder laget för dig? Följfrågor • Vad är det för skillnad på lagtävling och mästerskap? • Hur skulle du beskriva gruppklimatet?

• Hur du/ni för att skapa det? • Hur bidrar du?

• Hur bidrar andra?

• Hur stöttar ni varandra?

• Hur sporrar ni varandra?

• Vad händer om du misslyckas?

• Hur tar ni hand om det?

• Vad betyder frihet?

• Hur mycket får man avvika? (från t.ex. regler)

• ”Alla har samma värde” – Hur ser du på det?

• Finns det några grupperingar och hur ser de ut i så fall?

• Hur ser relationerna ut i gruppen?

111

BILAGA 15 Analys av lagets principer

Exempel på analys av principernas inverkan på laget., dess uppgift, de sociala

processerna och individen.

Frihet och öppenhet

112

Frihet och lika värde

113

114

Lika värde och mångfald

115

Frihet och positiv

116

BILAGA 16 Näringslagets gruppelement

Psykosocialt Instrumentellt Helhet

Syfte/Uppgift Utveckla, växa

Lönsamhet Leva

Uthållighet

Meningsfullhet

Mål Psykosociala mål Instrumentella mål

Resultatmål

Processmål

Prestationsmål

Mått på balans

Tro på mig och laget

Procedur Prestationsfrämjande

sociala processer

Arbetsprocesser Laget som

prestationssystem och

metaprocess

Norm Informell

Formell, regler, policy ”Vi tror på”

Praxis stödjer helhet

Delaktighet i

beslut

Beslut i egen utveckling Delaktighet i beslut om

arbetsprocesser, leveranser

och måluppfyllelse

Eget val

Kommunikation Fokus på utveckling Fokus på hur man når mål Fokus på sammanhang

Stöd Trygga

För den JAG ÄR

Uppmärksamhet

Resurser

Utvecklingsaktivitet

För det JAG GÖR

Balansera, integrera

JAG

Belöning Bekräftelse, beröm,

inlärning

Finansiell Bidra, hjälpa andra,

personlig mening

Klimat Tryggt

Effektivitet

Produktivitet

Lära

Prestationsklimat

Vi-känsla

Kollektivt självförtroende

Sammanhållning Social sammanhållning Uppgiftssammanhållning Sammanhållande

prestationskraft och

existentiell

sammanhållning