Maria Magdalena

Jesu hustru, apostel eller synderska?

En jämförande studie av tre framställningar av Maria Magdalena

Mary Magdalene

The wife of Jesus, apostle or sinner?

A comparative study of three portrays of Mary Magdalene

Hanna Hörling

Institutionen för samhälls- och livsvetenskaper

Religionsvetenskap III

C-uppsats 15 hp

Handledare: Sören Dalevi

Examinator: Kerstin von Brömssen

2013-12-28

Löpnummer:

Abstract

This paper in science of religion will discuss the subject of Mary Magdalene or Mary of

Magdala, depending on how you wish to name her. The purpose of the paper is to compare

three different portrays of Mary Magdalene, written by three different writers and scientists of

religion. The texts that will be included in this study are Mary Magdalene behind the myths

written by Esther the Boer, Breaking the Da Vinci code written by Darrell L. Bock and Peter,

Paul and Mary Magdalene, The Followers of Jesus in History and Legend written by Bart D.

Ehrman. The study is a qualitative literature study in which I will describe the three portrays

of Mary Magdalene and then make a comparative analysis and end this paper with a

discussion around my result.

There are a lot of theories about Mary Magdalene and who she could have been, for example

the wife of Jesus, an apostle, a sinner, a prostitute or a woman who committed adultery.

Traditionally the portray of her as a sinner has dominated for a long time but during the 21th

century the theory about her as Jesus wife got very popular and the interest for Mary

Magdalene grew and became extensive. However there is not a lot of information about her

from her age. The most important sources about Mary Magdalene are the gospels, in which

she is mentioned thirteen times. According to the gospels Mary Magdalene is the witness to

Jesus restoration and the person who proclaimed the restoration. This gives her a very

important role and a great signification.

Keywords: Mary Magdalene, the wife of Jesus, apostle, sinner, helper, resurrection witness,

Magdala, the Mary gospel.

Sammandrag

Denna C-uppsats i religionsvetenskap kommer att handla om Maria Magdalena eller Maria

från Magdala, beroende på hur man väljer att namnge henne. Utifrån ett omfattande intresse

för ämnet syftar denna uppsats till att jämföra tre olika framställningar om Maria Magdalena,

skrivna av tre olika forskare och författare med avsikten att reda ut vem hon kan ha varit. De

litteraturframställningar som kommer att ingå i studien är Maria Magdalena bakom myterna

skriven av Esther De Boer, Lösningen av Da Vinci koden skriven av Darrell L. Bock och

Peter, Paul and Mary Magdalene, the Followers of Jesus in History and legend skriven av

Bart D. Ehrman. Undersökningen är således en kvalitativ litteraturstudie där jag kommer att

beskriva de tre framställningarna om Maria Magdalena för att sedan göra en jämförande

analys och avsluta med en diskussion kring mitt resultat.

Det finns många olika teorier om vem Maria Magdalena kan ha varit, så som Jesu hustru,

apostel, synderska, prostituerad eller äktenskapsförbryterska. Traditionellt sett har bilden av

henne som synderska och prostituerad dominerat under lång tid och under 2000-talet

populariserades teorin om att hon skulle ha varit Jesus hustru och intresset för Maria

Magdalena kom att bli ofantligt stort. Det finns dock inte så mycket information om henne

från hennes samtid utan de viktigaste källorna som säger något om henne är evangelietexterna

där hon finns omnämnd tretton gånger. Enligt evangelierna bär Maria Magdalena vittnesbörd

till Jesu återuppståndelse och den som först proklamerade att han återuppstått från de döda.

Detta ger henne en mycket viktig roll och en stor betydelse.

Nyckelord: Maria Magdalena, Jesu hustru, apostel, synderska, hjälperska, vittne till

uppståndelsen, Magdala, Mariaevangeliet

Innehållsförteckning

1. Inledning…………………………………………………………………...…..1

1.1 Syfte……...........................................................................................................2

1.2 Frågeställningar……………………………………………………...….....…2

1.3 Maria från Magdala i Bibeln……...................................................................3

1.4 Metod………………………………………………………...…………….….5

1.5 Avgränsning, litteratururval och material…………...……………….…….8

1.6 Tidigare forskning…………………………………………………...………10

1.7 Disposition…………………………………………………………....………12

2. Resultat…………………………………………………………………………13

2.1Maria Magdalena enligt Maria Magdalena bakom myterna..........................13

2.2 Maria Magdalena enligt Lösningen av Da Vinci koden…………….……..16

2.3 Maria Magdalena enligt Peter, Paul and Mary Magdalene,

The Followers of Jesus in History and Legend……………………….….….19

3. Jämförande analys………………………………….…………….……….…23

3.1 Aposteln Maria Magdalena………………………………….……..………23

3.2 Maria från Magdala…………………………………………......………….23

3.3 Synderskan Maria Magdalena…………………………….……………….24

3.4 Hjälperskan Maria Magdalena…………………………………………….24

3.5 Vittnet Maria Magdalena…………………………………………………..25

3.6 Slutsatser……………………………………………………………..………26

3.7 Slutdiskussion………………………………………...……….…….….……26

Käll- och litteraturförteckning…………………………………….…….....35

1

1. Inledning

Denna uppsats kommer att behandla den fascinerande historiska personen Maria Magdalena.

Denna historiska kvinna har i över tvåtusen år väckt enorm uppståndelse inom kristendomen,

kristenheten och inom det religionsvetenskapliga forskningsfältet. Fortfarande är hon ett minst

sagt aktuellt samtals- och forskningsämne. Mitt intresse för Maria Magdalena väcktes när Dan

Browns skönlitterära bok Da Vinci koden utkom år 2004. Jag minns att jag tyckte att boken

var ganska bra, inte det mest lysande jag läst men värd att läsa eftersom jag fann ämnet

intressant. Det som jag fängslades av var den teori om Maria Magdalena som kom fram i

boken, att hon var Jesu hustru, lärjunge och moder till den heliga blodlinjen. Jag har under

åren haft en önskan att undersöka detta närmare och dra mina egna slutsatser om vem hon kan

ha varit och tyckte nu att det var ett ypperligt tillfälle att göra detta i min C-uppsats i

religionsvetenskap.

Det blev en sensation när Da Vinci koden kom ut och förmodligen så var det första gången

som många hörde talas om denna teori. Jag minns att jag i samband med att boken utkom var

på en begravning och eftersom jag var så fascinerad av denna teori så passade jag naturligtvis

på att fråga prästen under begravningskaffet om han hade läst boken och vad han trodde om

teorin. Jag tyckte att det var intressant att få ett inifrån-perspektiv och utan att markera med

citattecken så minns jag tydligt att prästen berättade att han hade läst boken och tyckte att den

var bra. Han sa vidare en sak som verkligen väckte mitt intresse och det var att oavsett om

teorin är sann eller inte så kommer kyrkan aldrig att kunna dementera teorin.

Dan Brown var dock inte den första att presentera denna teori och under åren som följde så

har det cirkulerat många rubriker och artiklar i media om att han plagierat teorin. Det skulle

jag nog inte vilja påstå att han gjort men han var inte den första att lägga fram teorin om att

Maria Magdalena skulle ha varit Jesu hustru. Teorin om Maria Magdalena som Jesu maka

kom ut år 1982 i boken Holy blood holy grail (Heligt blod helig gral) skriven av de tre

författarna Michael Baigent, Richard Leigh och Henry Lincoln.

Inom bibelforskning brukar det talas om tre olika nivåer och för att tillämpa dessa tre nivåer

på Maria Magdalena kan man tala om den verkliga bilden av henne, evangelisternas bild av

henne samt hur traditionen tolkat hennes roll. I sekler har Maria Magdalena tolkats i konsten

och under senare decennier har Maria Magdalena även fått en allt större roll inom

populärkulturen och vi har sett henne i filmer, musikaler samt läst om henne i olika

2

litteraturgenrer, där hon i alla dessa tolkats och porträtterats olika. För att ge några exempel så

sågs hon i Martin Scorseses The last Temptation of Christ (1988) gestaltad av Barbara

Hershey. Här var Maria Magdalena en prostituerad kvinna som känt Jesus sedan barnsben.

Hon finns hela tiden med som en frestelse för Jesus i syfte att betona konflikten mellan Jesus

mänskliga sida och hans gudomliga sida. I musikalen Jesus Christ Superstar (1970) av

Andrew Lloyd Webber och Tim Rice framställs hon också som prostituerad. I Mel Gibsons

omdebatterade film The passion of the Christ (2004) är Maria Magdalena helt annorlunda

porträtterad, här gestaltad av Monica Bellucci, som mycket from och hela tiden sida vid sida

med Jesu moder Maria. Det har vidare också skrivit mycket skönlitterär litteratur om Maria

Magdalena. Ett svenskt exempel är Marianne Fredrikssons internationellt kända bok Enligt

Maria Magdalena (1997) som ger ett kvinnligt perspektiv på kristendomen och en bild av

Maria Magdalena som en som i sin samtid var en kvinna utan makt att påverka.

Det är svårt att sätta fingret på vad det är exakt som fascinerar med Maria Magdalena, men en

av de saker som jag menar är av stort intresse är att hur mycket det än forskas om Maria

Magdalena så kommer vi förmodligen aldrig att få några sanna svar om vem hon var. Således

kommer inte jag heller att efter denna undersökning ha någon sanning om vem Maria

Magdalena kan ha varit. När denna uppsats är färdigskriven har jag i alla fall fått möjlighet att

undersöka detta på mitt sätt och därmed dra mina slutsatser och skriva om vad jag tror och det

är väl det som religion handlar om, att tro.

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra tre olika forskares framställningar om

Maria Magdalena med avsikten att utifrån dessa framställningar reda ut olika teorier om vem

hon kan ha varit.

1.2 Frågeställningar

För att konkretisera mitt syfte har jag valt att utgå från två frågeställningar:

Hur framställs Maria Magdalena i böckerna Maria Magdalena bakom myterna av

Esther De Boer, Lösningen av Da Vinci koden av Darrell L Bock och Peter, Paul and

Mary Magdalene: The Followers of Jesus in History and Legend av Bart D Ehrman?

3

Vilka teorier finns om vem Maria Magdalena kan ha varit med utgångspunkt i

ovannämnda forskare och författares framställningar?

1.3 Maria från Magdala i Bibeln

Som denna uppsats kommer att behandla så finns det olika bilder och framställningar om vem

Maria Magdalena kan ha varit. I filmen The Passion of the Christ har Maria Magdalena getts

ett relativt stort utrymme och finns hela tiden vid Jesu moder Marias sida och är enligt

Johannes evangelium också placerad vid korset under Jesu korsfästelse. Maria Magdalena

finns omnämnd i Bibeln på några ställen och då benämnd som Maria från Magdala1 som var

hennes hemort. En av de traditionella bilderna av Maria Magdalena, den som skökan,

synderskan eller den prostituerade har enligt min uppfattning sakta raderas ut parallellt med

att teorin om att hon var Jesus hustru fått allt större fäste. Förenat med detta har det vidare

förekommit spekulationer exempelvis om att Bibelns berättelse om bröllopet i Kana där Jesus

förvandlade vatten till vin i realiteten var Jesus eget bröllop (Cox 2004, s 98). Teorin om att

Maria Magdalena var en sköka uppkom under 500-talet efter att påve Gregorius I2 blandade

ihop tre olika kvinnor och feltolkade texten i Lukas evangelium 7:36 och framåt och därmed

framställde Maria Magdalena som en ångerfull sköka (Cox 2004, s 96). Det finns således inga

belägg för detta uttalande i Bibeln. I stället så omnämns hon där bland annat vid korsfästelsen,

vid Jesu grav och som vittne till Jesu uppståndelse. Jag skall nedan återge de tillfällen i Bibeln

där Maria Magdalena, eller Maria från Magdala är omnämnd eftersom det är evangelierna

som är utgör de autentiska källorna om henne och som i sin tur ligger till grund för

forskningen om Maria Magdalena och vem hon kan ha varit.

I Johannesevangeliet kan läsas ”Men vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria

som var gift med Klopas och Maria från Magdala” (Joh 19:25) och i Johannesevangeliet har

två överskrifter namngivits efter Maria Magdalena. Den första lyder Maria från Magdala och

två lärjungar vid graven och bibeltexten lyder vidare:

Tidigt på morgonen efter sabbaten, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick

se att stenen för ingången var borta. Hon sprang genast därifrån och kom och sade till Simon Petrus och den

1 Maria från Magdala – Maria Magdalena (Nordstedts uppslagsbok; se under Maria).

2 Gregorius I (den store) påve år 590-604, helgonförklarad & en av de stora katolska kyrkolärarna (Nordstedts

uppslagsbok, se under Gregorius I).

4

andre lärjungen, den som Jesus älskade: ´De har flyttat bort Herren ur graven, och vi vet inte var de lagt

honom´…(Joh 20:1-2).

Under rubriken Maria från Magdala och Herren står det i Johannes evangelium:

Men Maria stod och grät utanför graven. Gråtande lutade hon sig in och fick då se två änglar i vita kläder sitta

där Jesu kropp hade legat, en vid huvudet och en vid fötterna. Och de sade till henne: ´Varför gråter du,

kvinna?´Hon svarade: ´De har flyttat bort min herre, och jag vet inte var de har lagt honom.´När hon hade sagt

det vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han. Jesus sade till henne: ´Varför

gråter du, kvinna? Vem letar du efter?´Hon trodde att det var trädgårdsvakten och svarade: ´Om det är du som

har burit bort honom, herre, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.´Jesus sade till

henne: ´Maria.´Hon vände sig om och sade till honom: ´Rabbouni!´Jesus sade: ´Rör inte vid mig, jag har ännu

inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min

Gud och er Gud.´Maria från Magdala gick då till lärjungarna och talade om för dem att hon hade sett Herren

och att han hade sagt detta till henne. (Joh 20:11-18).

I motsats till Johannes så har de synoptiska evangelierna generellt sett kortare verser i

bibelstyckena och i Markusevangeliet är Maria Magdalena nämnd i kapitel 15 och 16. ”Josef

köpte linnetyg, tog ner honom och svepte honom i tyget. Han lade honom i en grav som var

uthuggen i berget och rullade en sten för ingången till graven. Maria från Magdala och Maria,

Josefs mor, såg var han blev lagd.” (Mark 15:46-47). I Markusevangeliet står det vidare ”När

sabbaten var över köpte Maria från Magdala och Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande

kryddor för att gå in och smörja honom.”(Mark 16:1). Sist i Markusevangeliet nämns hon som

den förste att se den uppståndne Jesus. ”När Jesus hade uppstått på morgonen efter sabbaten

visade han sig först för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju demoner”

(Mark 16:9).

I Matteus evangelium omtalas Maria Magdalena i samma sammanhang som i

Johannesevangeliet och i Matteusevangeliet står det ”Maria från Magdala och den andra

Maria var där och satt mitt emot graven” (Matt 27:61). I Matteusevangeliet omnämns hon

också som vittne till uppståndelsen:

Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på

graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan

stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av

5

skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: ´Var inte rädda. Jag vet att ni

söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade…´ (Matt 287:1-6).

I Lukas evangelium är Maria Magdalena först omnämnd vid ett tillfälle där de andra

evangelierna inte omnämner henne men i Markus evangelium finns företeelsen nämnd:

Därefter vandrade han från stad till stad och från by till by och förkunnade budskapet om Guds rike. Med

honom följde de tolv och några kvinnor som hade blivit botade från onda andar och från sjukdomar:

Maria, hon från Magdala, som sju demoner hade farit ut ur,´ (Luk 8:1-2).

Här är Maria från Magdala omtalad under rubriken Kvinnorna och Petrus vid graven och

hon är inte nämnd inledningsvis men från vers 10 kan man läsa:

Det var Maria från Magdala och Johanna och Maria, Jakobs mor. Även de andra kvinnorna i deras

sällskap talade om det för apostlarna. De tyckte att det bara var prat och trodde inte på dem. Men Petrus

sprang genast bort till graven. När han lutade sig in såg han bara linnesvepningen ligga där, och han gick

därifrån full av undran över det som hade hänt. (Luk 24:10-12).

Sammanfattningsvis ser vi här att Maria Magdalena, i relation till den roll hon haft genom

kristendomens historia, har hon enligt min mening inte getts alltför stort utrymme i

evangelietexterna. Alla evangelister är eniga i att omtala henne och hennes utrymme kan

förvisso utgöras i att hon faktiskt är omnämnd vid några av de viktigaste händelserna i Jesu

liv, nämligen hans korsfästelse och som vittne till uppståndelsen.

1.4 Metod

Den metod jag avser att använda för denna undersökning är en kvalitativ litteraturstudie. Som

jag har förstått innebörden av kvalitativ forskning så kan den bedrivas på många olika sätt

beroende på vad som skall undersökas men det finns några allmänna riktlinjer som jag har för

avsikt att följa för min undersökning och som jag här skall lyfta fram. Den metodbok som jag

kommer att utgå ifrån är Kvalitativ forskning från start till mål skriven av Robert K. Yin. Ett

delmål för kvalitativa studier som Yin inledningsvis framhåller är att i syfte att uppnå

trovärdighet och tillförlitlighet dokumentera och beskriva sina kvalitativa forksningsmetoder

så att andra personer kan bedöma och förstå dessa. Detta innebär att allt material måste vara

tillgängligt för granskning (Yin 2013, s 31). Yin framhåller också vissa kompetenser för att

6

bedriva kvalitativ forskning som exempelvis att ställa bra frågor, vara lyhörd samt att vara

förtrogen med ämnet, varav den sistnämnda väger tungt. Förtrogenhet med ämnet innebär att

känna till forskningsfältet och tidigare forskning inom ämnet (Yin 2013, s 38-39).

I kapitel tre Att påbörja en forskningsstudie erbjuder Yin förslag och vägledning för

genomförande av kvalitativa studier. Han betonar särskilt fyra saker som är av stor vikt; att

avgränsa något att undersöka, att samla in relevant material, att analysera och tolka detta

material samt att dra slutsatser av resultaten (Yin 2013, s 53). När man har en tanke om ämnet

för studien kan en uppgift vara att gå igenom den vetenskapliga litteraturen som finns skriven

om det aktuella ämnet. Den litteraturgenomgång som behövs i detta skede är en selektiv, inte

omfattande genomgång. En mening med en selektiv litteraturgenomgång är att mer utförligt

sammanfatta en samling tidigare studier som är direkt relaterade till din undersökning. Syftet

med genomgången är således att sammanställa allt som är känt inom det aktuella ämnet. I

samband med detta poängterar Yin också att det alltid kan finnas en risk för att man inte kan

urskilja hur undersökningen kan producera ny kunskap som går utöver de bidrag som finns

inom tidigare forskning. Om detta skulle bli ett faktum skulle man kunna bli tvungen att

ompröva val av ämne (Yin 2013, s 65-67).

Avseende analysen så framhåller Yin att analys inom kvalitativ forskning inte följer någon

exakt ordning men det betyder inte att den är ostrukturerad. Vidare betonar han några steg

som hjälper till att strukturera analysen (Yin 2013, s 180). De steg som jag anser är relevanta

för min analys är; sammanställning, tolkning och slutsatser. Analysen börjar således med en

sammanställning och sortera det material som samlats in (Yin 2013, 180). I samband med

sammanställningen lyfter Yin också fram att den analytiska processen bör utmärkas av att

man kontinuerligt funderar över vissa frågor, så som exempelvis hur det insamlade materialet

kan relateras till de ursprungliga forskningsfrågorna? och vilka är studiens utmärkande drag?

(Yin 2013, s 186). Avseende tolkningen så finns det ingen fast definition av vad som utgör en

god eller omfattande tolkning men ett möjligt sätt att tolka på är genom att beskriva. Yin

betonar att en god beskrivning inte alltid är så enkel och att det därmed kan vara svårt att

formulera en allmän sammanhållande beskrivning (Yin 2013, s 204-206). Värt att nämna

gällande Yins resonemang kring tolkningar menar jag också är att de fulländade tolkningarna

förenar idéer av intresse och de analytiska möjligheterna är obegränsade med det enda kravet

att de är väl förankrade. Yin betonar också att tolkningen kan påbörjas på olika sätt och han

uttrycker att man kan ha ett huvudtema för sin forskning, som också kan avspeglas i

7

formuleringen av en undertitel (Yin 2013, s 217). Efter tolkningen kommer slutsatserna, där

man då bör dra en eller flera slutsatser. Att föredra är att slutsatserna är förenade med

tolkningen och att dra slutsatser anses således ingå i analysen (Yin 2013, s 218).

Eftersom detta är en kvalitativ litteraturstudie och tolkning utgör en central del menar jag att

begreppen hermeneutik, reliabilitet och validitet är värda att omnämna. Hermeneutik betyder

tolkningslära och det är vetenskap som bedriver olika typer av tolkningar som kallas för

hermeneutik (Thurén 2006, s 46). Begreppet reliabilitet innebär tillförlitlighet, som inom

denna kontext handlar om att undersökningarna är korrekt gjorda. Validitet innebär att man

undersökt det som man hade för avsikt att undersöka. Både reliabilitet och validitet är i högsta

grad väsentliga vid kvantitativa undersökningar (Thurén 2006, s 22). Jag menar dock ändå att

begreppen är värda en mindre diskussion för enligt min mening är de även applicerbara på

kvalitativa undersökningar, eftersom det handlar om tillförlitlighet och att man undersökt det

som syftet med uppsatsen avser. Att jag väljer att betona begreppet hermeneutik är med

anledning av att jag kommer att undersöka olika framställningar om Maria Magdalena, för att

sedan tolka dessa och göra en jämförande analys.

För att följaktligen resonera kring om det går att lita på min undersökning så är det självklart

upp till läsaren att avgöra. Vid kvantitativa undersökningar kan ett sätt att mäta reliabilitet

exempelvis vara att vid en opinionsundersökning göra samma undersökning två gånger. Om

resultaten då liknar varandra har undersökningen hög reliabilitet (Thurén 2006, s 22). På detta

sätt kan inte tillförlitligheten mätas vid kvalitativa studier men ändock är det värt att lyfta

fram att det finns en medvetenhet om tillförlitligheten. Som jag tidigare nämnde så blir det

upp till läsaren att avgöra tillförlitligheten baserat på uppsatsens syfte, metod, litteratururval,

resultat och slutdiskussion, precis som jag gjort då jag gjorde mitt litteratururval för denna

jämförande studie. Avseende validiteten så menar jag att detta begrepp definitivt kan

tillämpas på kvalitativa undersökningar eftersom det behandlar frågan om man undersökt det

som man haft för avsikt att undersöka och även här är det upp till läsaren att avgöra om syftet

överensstämmer med resultatet och slutdiskussionen.

Jag skall nu i min undersökning om Maria Magdalena försöka tillämpa Yins råd och riktlinjer

för kvalitativ forskning. Att avgränsa något att undersöka har jag således gjort och detta

presenteras under rubrikerna Syfte och Frågeställningar. Insamling av relevant material

8

presenteras nedan under rubrikerna Avgränsning och Litteratururval och material. Att

analysera och tolka materialet avser jag att göra efter att jag presenterat mitt resultat i kapitel

två och följaktligen göra en jämförande analys. Den jämförande analysen och mina slutsatser

kommer att presenteras näst sist i denna uppsats följt av en slutdiskussion. Jag kommer

härigenom kunna följa de steg jag fann relevanta utifrån Yins bok, sammanställning, tolkning

och slutsatser. Sammanställningen kommer således att vara min presentation av resultatet,

vilket jag avser att tolka i syfte att sedan dra mina slutsatser och avsluta denna uppsats med en

slutdiskussion. Reliabiliteten är som tidigare nämnts upp till läsaren att avgöra men min avsikt

är att göra en tillförlitlig undersökning samt att validiteten för denna uppsats är hög.

1.5Avgränsning, litteratururval och material

Eftersom detta är en uppsats på C-nivå finns god anledning till att göra ett antal

avgränsningar, jag har följaktligen valt att göra fyra tydliga avgränsningar avseende den

litteratur jag kommer att använda i min undersökning. Den första avgränsning jag gör är att

jag valt att använda mig av tre forskares framställningar om Maria Magdalena, då jag menar

att detta är ett lagom antal böcker att undersöka inom ramen för en C-uppsats. Att undersöka

och jämföra tre framställningar om Maria Magdalena ger mig också ett bra underlag för att

göra en grundlig jämförelse samtidigt som det inte blir alltför spretigt. Den andra

avgränsningen jag gör avser tiden för när litteraturen är skriven. Jag väljer således att använda

litteratur som är skriven efter år 1982, vilket var året då Heligt blod helig gral utkom eftersom

teorin om att Maria Magdalena skulle ha varit Jesu hustru då tydligare presenterades och kom

att utgöra en relativt stor del i den religionsvetenskapliga debatten. Den tredje avgränsningen

jag gör handlar om vilken typ av litteratur jag valt att basera min undersökning på. Eftersom

jag eftersträvar trovärdighet så har jag därför valt litteratur skriven av tre olika

religionsforskare, då detta enligt min bedömning erbjuder mer trovärdiga framställningar av

Maria Magdalena. En fjärde avgränsning som jag gör är att välja internationella

religionsforskare.

Att göra ett litteratursök med sökorden Maria Magdalena ger förslag på en otalig mängd

litteratur och redan här sker det första urvalet. Efter att ha granskat titlar och läst om

litteraturen kan en stor mängd sållas bort. De två första litteratururvalen jag gjorde är följande

framställningar: Maria Magdalena bakom myterna (1998) skriven av Esther De Boer och

Lösningen av Da Vinci koden (Breaking the Da Vinci code) (2004) skriven av Darrell L Bock.

9

Efter ett tips från min handledare för denna uppsats har jag som tredje framställning valt

boken Peter, Paul and Mary Magdalene: The Followers of Jesus in History and Legend

(2008) skriven av Bart D Ehrman, som är en av de ledande inom detta forskningsfält.

Jag hade från början valt ut betydligt mer litteratur, så som exempelvis Mary Magdalene the

first apostle, the struggle for authority, en Harvard-avhandling skriven av Ann Graham Brock

och Förrädaren, skökan och självmördaren skriven av Dick Harrison och Gåtan Maria

Magdalena skriven av Laurence Gardner. Harvardavhandlingen väger också självklart tungt i

trovärdighet men den var inte helt kompatibel med det jag avser att undersöka. Dick Harrisons

bok hade varit intressant att ha med i min undersökning men faller bort eftersom han är

professor i historia och inte inom religionsvetenskap. Den framlidne Laurence Gardner var

också historiker och inte religionsforskare eller teolog. Gardner förespråkar också en

alternativ historiegenre och i hans första bok Bloodline of the Holy Grail som utkom år 1996

och han använde denna bok i syfte att bland annat föreslå teorin om att Jesus och Maria

Magdalena var gifta och hade flera barn tillsammans. Han är bland andra historiker omnämnd

som konspirationsteoretiker och de behandlar hans verk som pseudohistoriskt

(http://graal.co.uk/). Att Gardners kallas konspirationsteoretiker gör att jag inte finner hans

bok Gåtan Maria Magdalena som särskilt trovärdig, även om det är en intressant läsning. En

ytterligare motivering till att den brister i trovärdighet är att det på bokens omslag står

sanningen om Jesu närmsta lärjunge, vilket gör mig nyfiken på hans definition av begreppet

sanning. Min ambition är dock att omnämna dessa böcker vidare under rubriken Tidigare

forskning.

Att mitt litteratururval till slut föll på de tre böcker jag valt ut är för att de är framställningar

skrivna av internationella religionsforskare och som enligt min mening framstår som mycket

trovärdiga. Esther De Boer är präst i den holländska reformerta kyrkan och det menar jag ger

ett intressant inifrånperspektiv. Hon har vidare en teologie doktorsexamen från Theological

University of Kampen Holland och har skrivit tre olika böcker om Maria Magdalena. Maria

Magdalena bakom myterna är ett sökande efter vem Maria Magdalena kan ha varit utifrån vad

olika texter säger om henne. De Boer undersöker och utgår delvis här från Mariaevangeliet3 i

syfte att reda ut vem hon kan ha varit och vilken betydelse hon haft.

3 Mariaevangeliet: Hittades år 1896 i Kairo, värdefulla skrifter skrivna på papyrusblad där Mariaevangeliet var

en av fyra skrifter. Maria Magdalenas evangelium är en hellenistisk tolkning av det som förmodligen var av

störst betydelse för henne i personen Jesus och i hans undervisning (De Boer 1998, s 108 & 157).

10

Darrell L Bock är från början evangelikal kristen och numera lärare och forskarprofessor i

nytestamentliga studier vid Dallas Theological Seminary. Han har en teologie doktorsexamen

och har skrivit omkring nitton böcker och hans bok, Lösningen av Da Vinci koden är hans näst

senaste bok. Den är dessutom en kritik av den teori som framkommer i Dan Browns Da Vinci

koden, alltså att Maria Magdalena skulle ha varit Jesu hustru och i Lösningen av Da Vinci

koden granskar han några av de påståenden och teorier som framkommer i Da Vinci koden.

Eftersom många av dessa påståenden berör Maria Magdalena, som exempelvis att hon skulle

ha varit Jesu hustru, menar jag att det finns en omfattande och mycket intressant framställning

av henne i denna bok.

Bart D Ehrman har även han rötter från evangelikal kristendom och är idag professor i

religionshistoria vid University of North Carolina. Han har också en teologie doktorsexamen

och har sammanlagt skrivit omkring tjugofem texter och böcker och kritiskt granskat den

tidiga kristendomens texter. Ehrman är mycket ansedd och kan omnämnas som en ledande

auktoritet inom det religionsvetenskapliga forskningsfältet. Han har vidare också forskat om

Da Vinci koden vilket resulterade i boken Truth and Fiction in The Da Vinci Code: A

Historian Reveals What We Really Know about Jesus, Mary Magdalene, and Constantine

(2004).

1.6 Tidigare forskning

Avseende tidigare forskning om Maria Magdalena så finns det oändligt mycket skrivet om

henne. Jag funderade över vad som skulle vara relevant och intressant inom ramen för min

egen undersökning, vilket då skulle vara jämförande framställningar av Maria Magdalena. Jag

kan i ärlighetens namn säga att jag inte funnit någon litteratur som syftar till att jämföra olika

bilder av henne. Som jag beskrev i mitt metodavsnitt betonade även Yin att den tidigare

forskningen skall sammanfatta en samling tidigare studier som är direkt relaterade till den

aktuella undersökningen. Som jag nämnt ovan så finns det självklart en omfattande mängd

litteratur skriven om Maria Magdalena men jag har inte funnit något som syftar till att jämföra

framställningar eller bilder av henne.

Jag har funnit en uppsats som heter Den katolska kyrkans föredöme: En ikonografisk analys

av Maria Magdalena. I studien beskrivs och analyseras bilden av Maria Magdalena i fransk

konst mellan 1400- 1600-talet (http://www.uppsatser.se/uppsats/5d40332ddc/). Vidare har jag

11

funnit Mary Magdalene, Iconographic Studies from the Middle Ages to the Baroque. Denna

hade kunnat vara av intresse men är dessvärre en undersökning av fel tid jämförande min egen

eftersom jag söker jämförande studier av framställningar gjorda efter år 1982. Mary

Magdalene the First Apostle: The struggle for Authority skriven av Ann Graham Brock är en

avhandling som behandlar frågan varför vissa kristna såg Maria Magdalena som en apostel

samtidigt som vissa inte gjorde det. Denna bok undersöker tidig kristen litteratur och är en

jämförande studie av litteratur, kvinnligt ledarskap och apostolicitet.

Av den litteratur som finns om Maria Magdalena så är Laurence Gardners bok Gåtan Maria

Magdalena och Dick Harrisons Förrädaren, skökan och självmördaren, vilka jag nämnde i

mitt litteratururval, intressanta. Även om dessa inte syftar till att jämföra olika bilder av henne

så ger de båda intressanta framställningar av Maria Magdalena. Gardner har bland annat en

underrubrik till ett kapitel som heter Trolovningen där han skriver om bröllopet i Kana, som

han här menar är Jesus eget bröllop. Sitt resonemang underbygger han bland annat på en

avhandling skriven om Maria Magdalena av biskop John Shelby Spong. Han framhåller här

flera iakttagelser kring inslag i Nya testamentet där han pekar på särskilda ställen i Bibeln

som beskriver hur apostlarnas hustrur och systrar följde med Jesus. Han betonar exempelvis

hur det kommer sig att Maria Magdalena kom att bli den främsta i denna grupp av hustrur och

varför hennes namn alltid nämns först, om hon inte är Jesu hustru. Vidare varför Maria

Magdalena skulle åta sig en hustrus uppgift att smörja Jesus inför begravningen om hon inte

var hans hustru? Gardner framhåller här att Spong uppvisar samlade argument som pekar på

att Jesus och Maria var man och hustru, att denna relation varit så verklig att det finns

antydningar om densamma utspridda överallt i evangelierna och att dessa uppgifter har

undertryckts av kristna kyrkan (Gardner 2005, s 192-193).

Harrison lyfter inledningsvis i sitt kapitel om Skökan fram att det finns många olika

personlighetstyper av Maria Magdalena men att skökan, den dåliga flickan som ångrar sina

synder är den traditionella bilden av henne inom den kristna traditionen. Under medeltiden

ansågs Maria Magdalena vara ett mycket populärt helgon som gavs rollen som beskyddare av

kyrkobyggnader. Han betonar dock att den vanligaste bilden av henne i nutiden är den som

förmedlas i diverse Jesusfilmer, som prostituerad eller före detta prostituerad (Harrison 2005,

s 82-83). Den historiska Maria Magdalena har även varit en kraftfull apostel som spred

evangelium i Provence. Hon har vidare framför alla fungerat som botgörarhelgonet och det är

12

få bibliska gestalter som haft en lika fläckig och paradoxal medeltida historia som Maria

Magdalena (Harrison 2005, s 84).

Det finns ett kapitel som ingår i en lärobok i religionsvetenskap för akademisk

grundutbildning som heter Minnet av Maria Magdalena – från evangelierna till feministisk

kristendom. Detta handlar om de bilder av Maria från Magdala som framträder i tidiga kristna

texter och därmed den innebörd Maria från Magdala fått i aktuell feministisk kristen teologi.

Att det finns mycket skrivet om Maria Magdalena kan konstateras men tyvärr har jag inte

funnit något helt i linje med det jag själv ämnar undersöka. Förutom mitt eget intresse för att

jämföra olika framställningar och se vilka teorier som finns om vem Maria Magdalena kan ha

varit så ser jag detta definitivt som ytterligare en motivering till att göra min undersökning

och skriva denna uppsats.

1.7 Disposition

Dispositionen för resten av denna uppsats kommer här att beskrivas. Jag kommer i kapitel två

att skildra tre framställningar av Maria Magdalena som finns i böckerna Maria Magdalena

bakom myterna, Lösningen av Da Vinci Koden och Peter, Paul and Mary Magdalene, the

Followers of Jesus in History and legend skrivna av forskarna och författarna Ester De Boer,

Darrall L Bock och Bart D Ehrman. Jag avser sedan att göra en jämförande analys av dessa

framställningar i syfte att se vad som förenar och skiljer dessa åt i deras tro och teoribildning

om vem Maria Magdalena kan ha varit. Jag avser sedan att presentera mina slutsatser av den

jämförande analysen för att sedan avsluta uppsatsen med en slutdiskussion kring analysen och

slutsatser, samt diskutera vem jag tror Maria Magdalena kan ha varit.

13

2. Resultat

2.1 Maria Magdalena enligt Maria Magdalena bakom myterna

Esther De Boer beskriver inledningsvis i sin bok Maria Magdalena bakom myterna att genom

seklen tycks en bild av Maria Magdalena framträtt som inspirerat många till botgöring och

omvändelse. Hon har tillägnats stor popularitet men denna popularitet har inte främst handlat

om hennes vittnesbörd utan om hennes sexualitet. Hon har följaktligen blivit historisk för sin

roll som synderskan som gjorde bot tack vare Jesus. De Boer framhåller här att de äldsta

traditionerna kring henne ägnats förhållandevis lite uppmärksamhet och att Maria Magdalena

måste haft mycket att berätta då hon följt Jesus från det att hans verksamhet tog form. Hon var

också en av de få bland Jesus följeslagare som var närvarande vid korsfästelsen och

gravläggningen samt den som tillkännagav att han återuppstått (De Boer 1998, s 14).

Maria Magdalena kom från handelsstaden Magdala vid Galileiska sjön. Magdala var en stad

präglad av stor tolerans kulturellt och religiöst sett då hellenismen och judendomen fanns sida

vid sida. Maria Magdalenas bakgrund är förmodligen judisk och till skillnad från de andra

kvinnorna i evangelietexterna är det inte hennes släktband till en man som preciserar henne

utan staden Magdala. Att hon kom härifrån innebar att hon tidigt i sitt liv var van vid

kulturella och religiösa skillnader, orättvisor, fattigdom och våld då staden Magdala på grund

av stadens strategiska läge fick utstå mycket under den romerska ockupationen (De Boer

1998, s 77). Vidare beskriver De Boer att det är troligt att Maria Magdalena första gången

träffade Jesus i Magdalas synagoga. Med utgångspunkt i evangelietexterna drar De Boer

slutsatsen att Maria Magdalena måste ha tillhört den inre kretsen lärjungar som ständigt följde

Jesus samt att hon var överväldigad av Jesus budskap, lära och auktoritet (De Boer 1998, s

78).

I samband med evangelierna gör De Boer också en jämförelse mellan Maria Magdalena och

Petrus och understryker då att enligt Markusevangeliet är hon och Petrus jämbördiga, i

Lukasevangeliet är Petrus tveklöst viktigare medan Maria Magdalena är viktigare än Petrus

enligt Johannesevangeliet. Hon beskriver vidare Maria Magdalenas roll utifrån evangelierna

att Matteus framställer henne som apostlarnas apostel och lärjunge och Johannes gestaltar

henne också som lärjunge och apostel. Markus uppmanar läsarna att bli apostlar med Maria

Magdalena som förebild och enligt Lukas är kvinnorna förvisso lärjungar men de uppmanas

inte till apostlaskap (De Boer 1998, s 79-80). De Boer omnämner också kyrkofäderna

14

Hippolytos4 och Tertullianus

5 och att dessa två utan problem omnämner Maria Magdalena

som lärjunge eller apostel. Hon tydliggör här att evangelierna framställer henne som sådan

men benämner henne inte som lärjunge eller apostel som Hippolytos och Tertullianus gör.

Hippolytos kallar Maria Magdalena lärjunge men inte i samband med begreppet auktoritet.

Hippolytos ser således Maria Magdalena som hjälperska och hon har inte samma auktoritet

som de manliga lärjungarna och Hippolytos ser henne även som en symbol för synagogan (De

Boer 1998, s 89-90).

De Boer fortsätter sin skildring av Maria Magdalena utifrån Mariaevangeliet och betonar att i

det evangeliet är det en kvinna med auktoritet som talar om Herrens gärning och att det var

hon som ledde in de skakade lärjungarna på rätt spår, alltså Jesus spår (De Boer 1998, s 107).

Enligt Mariaevangeliet motsätter sig Petrus Maria Magdalena med anledning av att hon är

kvinna. Levi uttalar i samband med detta orden att Frälsaren älskade Maria mer än oss (De

Boer 1998, s 115). Utifrån Mariaevangeliet understryker också De Boer ett meningsutbyte

mellan lärjungarna och Maria Magdalena då lärjungarna undrar hur de skall förkunna

evangeliet om människosonens rike. Maria Magdalena ser allvaret i denna laddade fråga och

förringar inte rädslan eller inger några falska förhoppningar utan säger bara att han har

förberett oss och gjort oss till människa. Vidare betonar hon Petrus kvinnofientlighet och

Levis svar i passagen om Frälsaren gjort henne värdig, vem är du då att förkasta henne (De

Boer 1998, s 122). Frälsaren har enligt Levi gjort Maria Magdalena värdig och vågar till

skillnad från Petrus säga att han därför älskade henne mer än oss. Levi sätter därför ett högre

värde på Maria än vad Petrus gör. Petrus kunde heller inte förklara varför Jesus föredrar

Maria men försöker acceptera detta faktum genom att antyda att orsaken till detta är hennes

kvinnliga dragningskraft. Levi accepterar dock att Jesus hade en djupare kontakt med Maria

och förlitar sig utan problem på hennes ord då han utgår från att Jesus bestämt att Maria skall

ha denna roll (De Boer 1998, s 141).

De Boer diskuterar vilken betydelse det har att det finns ett evangelium enligt Maria

Magdalena. Det behöver följaktligen inte betyda att hon själv författat det och sannolikt är att

hon redan var död för tiden då evangeliet skrevs. Innehållet består av Jesus undervisning så

som Maria Magdalena har förstått den och detta uttrycks tydligt av dess författare. Viktigt i

4 Hippolytos: Kyrkofader, levde ca år 170-236, var en av de tidiga kyrkofäderna som beskrev Maria från

Magdala som en kvinnlig apostel (Bock 2004, s 137). 5 Tertullianus: ca 160-220, kyrkofader från Kartago och av den kristna teologins grundläggare (Nordstedts

uppslagsbok, se under Tertullianus Quintus Septimius Florens).

15

samband med detta är att hennes sätt att förklara budskapen visar sig vara till hjälp för

människor, bland annat med anledning av att hon kommer ihåg uttalanden från Jesus som han

inte uttalat inför de andra lärjungarna (De Boer 1998, s 153). En tydlig slutsats som görs här

avseende Maria Magdalena är att eftersom hon kom från Magdala och således växte upp och

levde inom två olika kulturella och religiösa kontexter så var hon självklart präglad av detta

faktum. Då Petrus enligt Mariaevangeliet antyder att Maria känner till andra saker än övriga

lärjungar så kan detta helt enkelt handla om att hon och Jesus diskuterat hellenistiskt präglade

frågor, eftersom hon varit förtrogen även med den kulturen (De Boer 1998, s 154). Hennes

hellenistiska bakgrund kan utgöra en bakomliggande orsak till hennes och Jesus intensiva

relation. Petrus var troligtvis inte van vid den rörelsefrihet för kvinnor som Maria Magdalena

visade på eftersom hon kom från en judisk-hellenistisk handelsstad medan Petrus kom från en

vanlig judisk by. Avseende konflikten mellan Maria Magdalena och Petrus kan denna också

tolkas symboliskt, då Petrus står för det renläriga och Maria Magdalena för gnosticismen6, där

hon för övrigt kom att bli en betydande gestalt. Maria Magdalena och hennes undervisning

kom även att vara en viktig inspirationskälla för de som följde henne (De Boer 1998, s 157).

Avslutnings- och sammanfattningsvis så skriver De Boer att Maria Magdalena tillhörde Jesu

inre krets av lärjungar och följeslagare. Hon överväldigades av Guds rike på grund av dess

andlighet, fredlighet och helande och som det förkroppsligades i Jesus. Hon var således

tilltalad av hans uppfattning att Gud förbarmar sig över alla och av hans framhävande av

människans inställning (De Boer 1998, s 163). De Boer betonar också att botgörerskan Maria

Magdalena är långt borta. Hon ger dock syndarna ett mål att sträva efter och är således en

förebild när det handlar om att återställa bandet till Gud. Hon är ett ideal och vittnar om att

Kristus kärleksfulla inställning finns att finna i alla människor (De Boer 1998, s 169).

6 Gnosticism: Gnosis (grek) betyder kunskap. En från kristendomen avvikande mystiskt präglad åskådning som

har sin grund i urgamla orientalisk-hellenistiska åskådningar som var utbredda i medelhavsområdet. Utmärkande

är uppfattningen att människan vinner frälsning genom kunskap (Nordstedts uppslagsbok, se under gnosticism).

16

2.2 Maria Magdalena enligt Lösningen av Da Vinci koden

Darrell L. Bock diskuterar inledningsvis i sin bok Lösningen av Da Vinci koden kring Maria

från Magdalas roll i historien och att hon följaktligen alltid varit omgiven av mystik. Intresset

för henne är omfattande och till viss del är anledningen till detta det faktum att det finns

mycket få uppgifter om henne och att det därför finns ett önskemål om att bilden av henne

skall vara fylligare (Bock 2004, s 26). Avseende Maria från Magdala så diskuterar Bock

vidare kring hennes roll i Nya testamentet och delar således in dessa bibelavsnitt i fyra delar;

1) Maria från Magdala var en lärjunge vilken Jesus drivit ut onda andar ur. Hon ingick i

ett följe av kvinnor som färdades med, och följde Jesus och hans lärjungar.

2) Hon var närvarande vid korset som ett vittne som med största sannolikhet sörjde det

som skedde med Jesus. Det står dock ingenstans att Maria från Magdala skulle ha varit

ensam vid korset utan var här tillsammans med andra personer, då framförallt omgiven

av andra kvinnor. De flesta av kvinnorna vid korset var dock sammankopplade med

män som förekommer i Bibeln och om det funnits ett sådant band mellan Maria från

Magdala och Jesus skulle detta troligtvis betonats i de nytestamentliga texterna.

3) Maria från Magdala pekas heller inte särskilt ut i de bibeltexter som placerar henne vid

korset, utan hon befinner sig här tillsammans med andra framstående kvinnor.

4) Alla bevarade bibliska texter framställer Maria från Magdala som vittne till Jesu

uppståndelse. Den mest laddade skildringen är Jesu uppenbarelse för Maria från

Magdala enligt Johannesevangeliet (20:11-18), vilket är det enda stället där Maria från

Magdala och Jesus är ensamma tillsammans. Enligt texten klamrar sig Maria från

Magdala fast vid Jesus som följaktligen ber henne att släppa taget. Enligt judisk kultur

för denna tid var ett sådant beteende ovanligt och skulle ha setts som ofördelaktigt då

ett öppet visande av affektion mellan obesläktade personer inte tillhörde den kulturella

kontexten för denna tid. Den känslosamhet som denna stund dock kom att innebära

fick Maria från Magdala att ta tag i Jesus av glädje och förvåning. Det fanns således

inget sexuellt i samband med detta utan det var en impulsiv reaktion och ett

välkomnande av hans nya existens. Sammanfattningsvis kan sägas att hennes reaktion

17

vid detta tillfälle var begriplig då hon faktiskt trodde att Jesus var död (Bock 2004, s

27-29).

Utifrån bibeltexterna betonar Bock att Maria från Magdala var en lärjunge och en anhängare

av Jesus tillsammans med en grupp av andra kvinnor och var inte besläktad med honom i

någon annan mening. Maria från Magdala var inte knuten till någon manlig släkting som de

andra kvinnorna i gruppen, utan hon var endast ett vittne till korsfästelsen, begravningen och

Jesu uppståndelse (Bock 2004, s 30). Utav det som sägs om Maria från Magdala utanför

bibeltexterna så finns det heller inte här någon bekräftelse till att Jesus skulle ha varit gift med

Maria från Magdala (Bock 2004, s 37).

Vidare för Bock ett resonemang kring ett påstående som sedermera tystades ned, nämligen att

Maria från Magdala skulle ha haft en speciell ledarroll inom kyrkan, och att hon på egen hand

hade kunnat störta densamma. På grund av dessa påståenden baktalade kyrkan Maria från

Magdala och förvandlade henne till en prostituerad i syfte att förneka kvinnor en ledarroll

inom kyrkan samt begränsa deras inflytande (Bock 2004, s 121). Bock framhåller i samband

med detta att inget visar bekräftandet av kvinnan tydligare än beskrivningarna av

uppståndelsen, då alla fyra evangelisterna vidhåller att Jesus först visade sig för kvinnor. Ser

man till de kulturella förhållandena för denna tid betraktades dock inte kvinnor som särskilt

pålitliga som vittnen och detta är en detalj som egentligen går emot den samtida kulturen, som

är ett väsentligt stöd för att berättelserna inte hittades på och därtill tystades ned av den tidiga

kyrkan. Att Jesus valde ut kvinnan till att bära vittnesbörd om hans uppståndelse är således en

bekräftelse på hennes värde (Bock 2004, s 132-133).

Det finns flera beskrivningar av Maria från Magdala som apostlarnas apostel, som varit en

tidig kyrkoformulering. Bock hänvisar här till Harvardavhandlingen Mary Magdalene, The

first Apostle av Ann Graham Brock, där hon hävdar att detta inte bör tolkas som apostel till

apostlarna utan som att hon var den främsta av apostlarna, därför att hon var den första att

möta den uppståndne Jesus. Han resonerar vidare kring Maria från Magdala som apostel och

poängterar att formuleringen apostlarnas apostel egentligen kommer från 900-talet, och inte

från kyrkofadern Hippolytos som Ann Graham Brock i sin tur hänvisar till gällande detta

resonemang. Hippolytos beskrev dock Maria från Magdala som en kvinnlig apostel men han

gjorde det i samband med andra kvinnor, som på samma sätt fick ta emot denna ära. För

Hippolytos var hon således en apostel bland apostlarna parallellt med att hon var en av de få

18

kvinnliga apostlarna (Bock 2004, s 136-137). Hippolytos gav stöd åt kvinnornas roll som

apostlar och framhöll att Maria från Magdala var budbäraren till budbärarna. Detta handlade

följaktligen inte om att hennes status var högre än någon annans av de som hon tillkännagav

Jesu uppståndelse för. Det handlade inte heller om att ge henne en officiell roll inom kyrkan

utan snarare om en bekräftelse av att kvinnan också hade rätt att förkunna Guds

åstadkommande genom Jesus (Bock 2004, s 139). Maria från Magdala erhöll inte ett ämbete

inom den tidiga kyrkan men hon kom att bekräftas i sin roll som vittne till Jesu uppståndelse

(Bock 2004, s 142).

Avslutningsvis skriver Bock att Maria från Magdala tillsammans med några vänner gick mot

Jesus grav i syfte att smörja det som skulle vara ett lik. När hon nådde graven förändrades

detta genom en överraskande händelse då det visade sig att Gud låtit Jesus återuppstå. Maria

från Magdala var en lärjunge till den Jesus som visade vägen och alltså inte hans hustru. Som

vittne till Jesu uppståndelse och genom att Maria från Magdala förstod vad Gud åstadkommit

genom Jesus tjänar hon oss nog förmodligen bättre som Jesu lärjunge än som hans hustru

(Bock 2004, s 159-160).

19

2.3 Maria Magdalena enligt Peter, Paul and Mary Magdalene, the Followers

of Jesus in History and Legend

Bart D. Ehrman skriver inledningsvis i sin text om Maria Magdalena att det är svårt att

åtskilja historiska fakta från sägenomspunnen tillkommelse, då hon i Nya testamentet endast

finns omnämnd tretton gånger. Hon finns vidare inte omnämnd i Paulus brev, i andra

nytestamentliga texter, av de tio författare kända som de apostoliska fäderna eller av någon

majoritet av de tidigaste kyrkofäderna. När hon väl omtalas i de tidiga källorna säger detta

inte så mycket om henne. Många antar efter spekulationer att hon måste ha haft en nära och

intim relation till Jesus eller rent av var hans maka. Detta antagande baseras ofta på en känsla

av vad hon borde ha varit eller på legendarisk betraktelse (Ehrman 2008, s 185). Hur mycket

bevis det finns i Nya testamentet för att hon exempelvis skulle ha varit Jesus hustru är lika

med noll. Bristen på information om Maria Magdalena har dock inte stoppat kristna

historieberättare från att försöka att utreda vem hon var. Detta på grund av

händelseutvecklingen efter att Jesus korsfästs och återuppstått. Maria Magdalena är enligt de

tidigaste källorna en av dem som fanns närvarande vid korset och graven samt att hon på den

tredje dagen fann Jesu grav tom och blev därmed den första han visade sig för efter att han

återuppstått. Det är därför Maria Magdalena var avsedd att bli en gestalt av stor betydelse för

kristna historieskrivare. Hon är porträtterad som det första vittnet till Jesu återuppståndelse

samt att utropa densamma. I viss mening kan man därför argumentera för att Maria

Magdalena egentligen startade kristendomen (Ehrman 2008, s 186).

Ehrman resonerar kring namnet Maria Magdalena och klargör att Mary var det vanligaste

judiska kvinnonamnet för denna tid. Maria Magdalena har av denna anledning ofta förväxlats

med andra Marior (eller andra Marys), så som exempelvis Maria från Bethania (Mary of

Bethany). Han poängterar dock att Maria Magdalena bokstavligt är den kvinna i Nya

testamentet som omtalas som Maria från Magdala, hon är således sammankopplad till staden

Magdala och inte till någon manlig släkting som andra Marior (eller Marys) i Bibeln (Ehrman

2008, s 188). Avseende vem Maria Magdalena var och hur hon gestaltats genom historien så

tydliggör Ehrman att hon inte är den person hon ibland framställs som;

1) Hon är inte den syndfulla kvinnan i Luk 7:36 som smorde Jesus fötter. Denna kvinna

benämns heller inte som prostituerad. En syndig kvinna är således inte detsamma som

en prostituerad kvinna. Maria Magdalena blir för övrigt introducerad av Lukas i hans

20

nästa vers, Luk 8:1-3, där hon benämns som Maria från Magdala och att sju demoner

drivits ur henne.

2) Maria Magdalena är inte samma person som Maria från Bethania. Namnet Magdalena

indikerar den galileiska staden Magdala, vilken hon kom ifrån.

3) Maria Magdalena blev inte attackerad av en grupp arga män som skall stena henne för

att hon begått äktenskapsbrott i Joh 8:3–10. Ingen i denna berättelse är benämnd vid

namn och det finns inget i berättelsen om Maria Magdalena (Ehrman 2008, s 189-

190).

Förutom de fyra evangelietexterna upplyser Ehrman också om senare källor som omnämner

Maria Magdalena, så som Petrus evangelium samt gnostiska texter så som Philips evangelium

och även Marias eget evangelium. Dessa är således användbara för att visa hur Maria

Magdalena kom att bli ihågkommen av kristna från 200- och 300-talet. Utifrån

evangelietexterna betonar Ehrman följande poänger. Maria var en galileisk judisk kvinna av

betydelse, som följde Jesus och stödde honom finansiellt under hans kringvandrande

verksamhet av förkunnande och helande. Gällande kvinnans roll under det första århundradet

i Palestina så var judiska kvinnor förtryckta, tvingade till att vara tysta och stanna i hemmet

och därmed inte vistas i den offentliga sfären. De förväntades ägna sig åt tvätt, matlagning, sy

kläder och uppfostra barnen. Denna syn förändrades till viss del med Jesus då han frigjorde

kvinnan så till vida att han accepterade dem som följeslagerskor och på så sätt frigjorde dem

från den inskränkta övermodiga judiska lagen (Ehrman 2008, s 194-195).

Ehrman understryker också utifrån evangelietexterna att Maria Magdalena följde Jesus

tillsammans med andra kvinnor och att hon följaktligen inte var någon maka till Jesus. Det går

inte säkert att veta hur Maria mötte Jesus men ett rimligt antagande är att hon hörde honom

predika omkring området i Galiléen, där staden Magdala låg. Staden var belägen längs

Galiléens västra strand och var känd för två saker; den var centrum för fiskindustrin och hade

ett mycket högt torn. Det arameiska7 ordet för torn är faktiskt Magdala, vilket i sin tur

namngett staden (Ehrman 2008, s 197-198).

7 Arameiska var det språk Jesus, Petrus, Maria och andra judar talade i området kring galileiska sjön (Ehrman

2008, s 197).

21

Något som är intressant gällande Maria Magdalenas betydelse är att hon spelade en

signifikant roll för Jesus verksamhet som denna var ihågkommen enligt tidiga gnostiska

kristna då Maria Magdalena i vissa av dessa texter är en nyckelfigur (Ehrman 2008, s 207).

Han beskriver vidare om Marias evangelium och framhåller att det är det tidigaste evangeliet

vid sidan av Nya testamentet och att det är det enda evangeliet som namngivits efter en

kvinna och han antar att denna kvinna är Maria Magdalena (Ehrman 2008, s 238). Ehrman

betonar också utifrån Marias evangelium hur Maria tröstar lärjungarna, Maria stod upp,

tröstade dem alla, och sa till sina bröder, gråt inte eller sörj eller känn tvivel, för hans nåd

kommer att vara med er alla och kommer att skydda er. Låt oss istället prisa hans storhet, för

han har förberett oss och gjort oss till sanna människor. Han betonar också den konflikt som

kan spåras mellan Maria och Petrus. Petrus sade till Maria, syster, vi vet att frälsaren älskade

dig mer än någon annan kvinna. Berätta de ord från Frälsaren som du minns, som du vet om

men inte vi för vi har inte hört dem. Petrus erkänner här att Jesus älskade Maria mer än någon

annan kvinna men att detta inte skall tolkas med en sexuell innebörd. Det handlar inte om att

Jesus älskade Maria på ett annat sätt än han älskade andra kvinnor utan att han älskade henne

mer (Ehrman 2008, s 242-243).

Avslutningsvis i sin text ställer Ehrman upp tre frågor; Var Maria och Jesus gifta, och hade de

barn tillsammans?, Var Maria den första aposteln och Startade Maria kristendomen?

Avseende första frågan gällande Marias och Jesu eventuella äktenskap så finns det inga bevis

för detta. Ehrman diskuterar detta utifrån boken Da Vinci koden och uttrycker att de historiska

antaganden som finns i boken är felaktiga. Han exemplifierar det historiska hävdandet att

Dödahavsrullarna innehöll evangelium som diskuterade Maria och Jesus. Det är heller inte

sant att deras äktenskap upprepade gånger diskuterades i ett evangelium som uteslöts från Nya

testamentet. Faktum är att detta inte diskuterades alls eller ens omnämns. Det är heller inte

sant att Maria omtalas som Jesus maka enligt Philips evangelium och enligt Ehrman så finns

det således inga bevis som styrker denna teori (Ehrman 2008, s 248).

Gällande Marias apostlaskap så börjar Ehrman med att definiera begreppet apostel, som är ett

grekiskt ord som betyder något i stil med en som blivit sänd. Detta kan referera till vem som

helst som blivit sänd på ett uppdrag. Inom kristet språkbruk används det för att referera till de

som fick det speciella uppdraget av Kristus att sprida hans budskap. Vanligtvis tänker vi

människor oss apostlarna som män, de elva av Jesu lärjungar som fortfarande var i livet, en

man vid namn Matthias och en man vid namn James samt Paulus. Ehrman framhåller dock att

22

det för denna tid också fanns kvinnliga apostlar och att det fanns en kvinna som fick i uppdrag

av Jesus att sprida budskapet om hans död och återuppståndelse. Inom denna kontext så är

Maria Magdalena den ursprungliga aposteln. Det finns även tidiga kristna författare som

benämner henne som en apostel, däribland Hippolytos (Ehrman 2008, s 251-253).

Avseende frågan om Maria startade kristendomen så råder ingen tvekan om att Petrus kom att

bli den kyrkliga ledaren inom den kristna rörelsen medan Maria drogs in i bakgrunden.

Ehrman betonar i detta sammanhang att kristendomens tro är att Jesus dog för våra synder och

återuppstod från de döda. Tekniskt sett kan inte kristendomen inledas förrän någon

proklamerat att Jesus uppstått från de döda och det verkar onekligen att den första att göra

detta var Maria Magdalena. Om så är fallet så är Maria den som inledde kristendomen

(Ehrman 2008, s 255-256).

23

3. Jämförande analys

I syfte att jämföra de tre framställningarna av Maria Magdalena så menar jag att forskarna och

författarna i de flesta avseenden har samma syn på vem Maria Magdalena kan ha varit men att

de emellanåt fokuserar och betonar olika företeelser. Den för mig stora frågan om huruvida

hon kan ha varit Jesu hustru så är De Boer, Bock och Ehrman eniga om att Maria Magdalena

inte var Jesu hustru.

3.1 Aposteln Maria Magdalena

Alla tre forskarna beskriver att hon hade en annan betydelsefull roll, följaktligen som apostel,

vittne till Jesu återuppståndelse och den som tillkännagav att Jesus återuppstått. Alla tre

framhåller tydligt med stöd av evangelietexterna att Maria Magdalena var en apostel och

tillhörde den inre kretsen av de som följde Jesus. Gällande hennes apostolicitet så omnämner

alla tre också kyrkofadern Hippolytos och hur han utan problem framhöll henne som apostel

och lärjunge. De Boer betonar också hennes roll som lärare och Bock framställer henne som

en lärjunge till Jesus som ingick i ett följe av kvinnor.

Ehrman framställer henne också som en mycket betydelsefull galileisk judisk kvinna och hon

var således betydelsefull för Jesu verksamhet då hon troligen stödde densamma finansiellt

samt att hon vandrade med Jesus tillsammans med andra kvinnor och blev starkt influerad av

hans budskap. Avseende Marias Magdalenas apostlaskap definierar Ehrman begreppet apostel

som på grekiska betyder en som blivit sänd och att detta kan referera till någon som blivit

sänd på ett uppdrag. Inom en kristen kontext används begreppet till att referera till de som fått

i uppdrag att sprida Jesu budskap. Maria Magdalena var en kvinna som fick uppdraget att

sprida budskapet om Jesu död och återuppståndelse och inom detta sammanhang så är Maria

Magdalena den ursprungliga aposteln. De Boer betonar likt Ehrman att Maria Magdalena var

överväldigad av Jesu budskap om Guds rike.

3.2 Maria från Magdala

De Boer, Bock och Ehrman framhåller också att Maria Magdalena inte är definierad i

förhållande till någon manlig släkting i Bibeln utan knuten till hennes hemstad Magdala.

Detta är de alla överens om men avseende hennes ursprung och staden Magdala så fokuserar

forskarna på olika omständigheter. De Boers Maria Magdalena bakom myterna är den enda

framställning som framhåller Maria Magdalenas troligen hellenistiska bakgrund och att hon

24

var präglad av två kulturella och religiösa kontexter. Detta kopplar De Boer sedan samman

med Maria Magdalenas delvis speciella relation till Jesus utifrån Marias evangelium gällande

att hon kände till sådant som de andra lärjungarna inte kände till. Bock (Lösningen av Da

Vinci koden) är den enda av forskarna som konsekvent benämner henne Maria från Magdala.

De Boer och Ehrman (Peter, Paul and Mary Magdalene…) för i samband med hennes

hemstad ett resonemang kring hur Maria Magdalena först mötte Jesus. De Boer beskriver att

det är troligt att de först möttes i Magdalas synagoga och Ehrman skildrar att ett rimligt

antagande är att hon hörde honom predika i området Galiléen, där staden Magdala var

belägen. Avseende den starka Maria Magdalena som De Boer beskriver så poängterar hon i

samband med detta att hon troligen var van vid kulturella och religiösa skillnader, våld,

fattigdom och orättvisor på grund av vad staden Magdala fått utstå under den romerska

ockupationen.

3.3 Synderskan Maria Magdalena

Avseende den traditionella bilden av Maria Magdalena som synderska och prostituerad så

finns det inget som styrker den teorin enligt De Boer, Bock och Ehrman. De Boer omnämner

hennes roll som synderska endast i sammanhanget att det är för den rollen hon blivit historisk.

Bock diskuterar kring Maria Magdalenas roll som prostituerad i samband med resonemanget

att hon skulle haft en viktig ledarroll inom kyrkan och att hon på egen hand hade kunnat störta

den. På grund av dessa påståenden baktalade kyrkan Maria och förvandlade henne till

prostituerad i syfte att förneka kvinnor en ledarroll inom kyrkan. Ehrman för också ett tydligt

resonemang där han reder ut de traditionella rollerna som getts Maria Magdalena. Hon är

således inte den syndfulla kvinnan som smorde Jesus fötter enligt Lukasevangeliet och hon är

inte den kvinna som blev attackerad av en grupp arga män som skulle stena henne för att hon

begått äktenskapsbrott enligt Johannesevangeliet.

3.4 Hjälperskan Maria Magdalena

Både De Boer och Ehrman omnämner Marias evangelium och De Boer motiverar många

slutsatser gällande Maria Magdalena utifrån detta, däribland Maria Magdalenas gestaltning

som hjälperska, i vilken hon även tar stöd från Hippolytos. De Boer betonar också att

botgörerskan Maria Magdalena är långt borta men lyfter fram henne som en kvinna med

auktoritet som ledde in de skakade lärjungarna på rätt spår efter Jesu bortgång, ett ideal och en

förebild när det handlar om att återställa bandet till Gud. De Boer beskriver också att

25

innehållet i Mariaevangeliet är så som Maria Magdalena förstått Jesus undervisning och

hennes sätt att förklara Jesu budskap. Ehrman framhåller också tidiga gnostiska texter, som

exempelvis Marias evangelium, där hon beskrivs som en nyckelfigur och han poängterar

också hur Maria tröstade och var ett stöd för lärjungarna efter Jesus bortgång. Att Jesus

utifrån Mariaevangeliet älskade Maria mer än de andra lärjungarna skall inte tolkas med en

sexuell innebörd.

De Boer för också ett resonemang kring konflikten mellan Maria Magdalena och Petrus

medan Ehrman endast kort omnämner densamma. De Boer beskriver utifrån evangelierna att

hon och Petrus är jämbördiga enligt Markus, Petrus är viktigare än Maria Magdalena enligt

Lukas medan Maria Magdalena är viktigare än Petrus enligt Johannes. I samband med detta

motiverar De Boer också hennes apostlaskap utifrån evangelisterna. Avseende konflikten med

Petrus så framhåller hon också Petrus kvinnofientlighet samt att Levi sätter ett högre värde på

Maria än vad Petrus gör.

3.5 Vittnet Maria Magdalena

Alla tre forskarna beskriver och betonar Maria Magdalenas roll som vittne till Jesu

uppståndelse och den som tillkännagav att Jesus återuppstått. Bock framhåller i detta

sammanhang också att eftersom hon förstod detta så tjänar hon oss nog bättre som Jesu

lärjunge än som hans hustru. I samband med uppståndelsen resonerar Bock kring en företeelse

som De Boer och Ehrman inte omnämner då han framhåller Jesu uppenbarelse för Maria

enligt Johannesevangeliet (20:11-18). Detta är det enda ställe där Jesus och Maria är ensamma

tillsammans. Maria klamrar sig här fast vid Jesus som ber henne att släppa taget. Bock betonar

här den känslosamhet Maria troligen kände och att hon grep tag i Jesus av förvåning och

glädje och att detta var en impulsiv reaktion och inget som hade en sexuell innebörd. Detta

var en begriplig reaktion då hon faktiskt trodde att Jesus var död. En intressant tanke som

Bock lyfter fram gällande Maria Magdalenas vittnesbörd är att Maria från Magdala skulle haft

en viktig ledarroll inom kyrkan men att denna sedermera tystades ned. Han säger då att det

inte finns något som tydligare visar bekräftandet av kvinnan än beskrivningarna av

uppståndelsen. Att Jesus valde ut kvinnan att bära vittnesbörd om hans uppståndelse är

således en bekräftelse av hennes värde.

26

Ehrman framställer också tydligt Maria Magdalena som det första vittnet till Jesu

återuppståndelse och att hon således är den ursprungliga aposteln. Ehrman för även detta

resonemang till en högre nivå då han framhåller att kristendomens tro är att Jesus dog för våra

synder och återuppstod från de döda. Kristendomen kan tekniskt sett inte inledas förrän någon

proklamerat att Jesus återuppstått och den första att göra detta var Maria Magdalena. Genom

detta resonemang finns således argument för att Maria Magdalena var den som startade

kristendomen.

3.6 Slutsatser

Den första slutsatsen jag kan dra utifrån denna jämförande analys är att Maria Magdalena inte

var Jesus hustru. Ingen av forskarna och författarna framställer henne som Jesus hustru och

jag menar att de väger mycket tungt i trovärdighet när de uttrycker för att det inte finns några

argument för den teorin. Den andra slutsatsen jag kan dra är att Maria Magdalena var en

lärjunge till Jesus som tillhörde hans inte krets. Hon var således mycket viktig och en av Jesus

apostlar. Den tredje slutsatsen att dra är att Maria Magdalena inte är definierad i relation till

något släktskap i Bibeln som andra kvinnor är, ofta till deras män, utan hon är konsekvent

knuten till sin hemort Magdala.

Den fjärde slutsatsen jag drar är att Maria Magdalena varken var en prostituerad kvinna,

synderskan från Lukasevangeliet eller äktenskapsförbryterskan från Johannesevangeliet.

Den femte slutsatsen jag drar är att hon haft eller har en mycket stor betydelse och att denna

betydelse till viss del kan argumenteras för utifrån Mariaevangeliet.

En sjätte slutsats att dra som också till viss del kan motiveras utifrån Mariaevangeliet är att

det förekom en konflikt mellan Maria Magdalena och Petrus.

Den sjunde slutsatsen jag drar utifrån min jämförande analys är att Maria Magdalena var

vittne till Jesus återuppståndelse och således en av de viktigaste personerna för kristendomens

inledande och fortsatta utbredning.

3.7 Slutdiskussion

Avseende vem jag själv tror att Maria Magdalena var så måste jag i ärlighetens namn säga att

jag lärt mig mycket av att jämföra dessa framställningar om henne. Jag har under många år

27

varit inne på spåret och varit mycket nyfiken på teorin om att hon skulle ha varit Jesu hustru.

Jag anser dock att jag efter att ha genomfört denna undersökning får lägga ner min tro på den

teorin, vilket kanske känns lite tråkigt. Detta är i sig ganska fascinerande, jag har diskuterat

denna teori med många människor genom åren och jag vet inte riktigt varför men min

uppfattning är att folk på något vis vill att det skall vara så för att det vore ett fint ”slut” på

historien samt att människor älskar konspirationsteorier, så som exempelvis att kyrkan skulle

ha mörklagt deras äktenskap. Efter att ha läst forskarnas och författarnas framställningar av

Maria Magdalena samt tagit del av de argument som styrker deras resonemang så får jag i

mitt stilla sinne acceptera att Maria Magdalena troligtvis inte var Jesu hustru. Med detta sagt

så betyder det dock inte att hon saknar betydelse. Allt eftersom jag läst om henne så har en

mycket viktigare roll framträtt för mig om vem Maria Magdalena kan ha varit. Att hon var det

första vittnet till uppståndelsen, den som proklamerade hans återuppståndelse och således en

av Jesu apostlar är nästan nya ord för mig. Jag har hört det vid något tillfälle och läst det i

Bibeln men på något sätt låtit det passera eftersom jag varit så inne på teorin om att hon skulle

ha varit Jesu hustru.

Jag tycker att alla tre författarnas framställningar som jag undersökt har varit enormt bra och

givande. Min helhetsbild är att de i stor utsträckning är mycket eniga om vem Maria

Magdalena kan ha varit men att de fokuserar på lite olika detaljer. Intressant i detta

sammanhang är att De Boer fokuserar ett kapitel på att beskriva Maria Magdalenas bakgrund

och framhåller där hennes delvis hellenistiska bakgrund och att detta kan ha varit en

anledning till hennes nära relation till Jesus enligt Marias evangelium, vilket låter mycket

realistiskt. Ett annat intressant exempel är när Bock diskuterar kring Maria Magdalens

reaktion vid Jesu uppenbarelse enligt Johannesevangeliet (20:11-18) då hon klamrar sig fast

vid Jesus och att detta beteende var ovanligt för människor som var obesläktade med

varandra. Bock betonar dock här att hennes känslosamma reaktion är förståelig då hon

faktiskt trodde att Jesus var död.

Ehrman framhåller en egen intressant sak som skiljer honom något från de andra författarna.

Alla är på ett eller annat sätt eniga i att Maria Magdalena var en av Jesus apostlar. Ehrman tar

detta resonemang steget längre genom att ställa frågan om Maria Magdalena inledde

kristendomen. Han argumenterar för att det kan ha varit så om man ser till det faktum att

kristendomen inte hade kunnat inledas förrän någon proklamerat Jesu återuppståndelse. Även

Bock betonar hennes betydelse genom att uttrycka att det faktum att Jesus valde en kvinna till

28

att bära vittnesbörd om att han återuppstått är en bekräftelse på hennes värde. Jag kan inte

annat än att hålla med och jag tycker att det är intressant att nyare litteratur om Maria

Magdalena tydligt lyfter fram och motiverar hennes betydelse. Att hon under lång tid

framställts som synderska och äktenskapsförbryterska har troligtvis sina skäl i en lång

tradition i en mansdominerad kyrka men det är bra att hon nu verkar erkännas den betydelse

hon förmodligen hade för kristendomens inledande och fortsatta framväxt.

En tanke som slog mig är att beroende på hur man ser på olika företeelser så tänker jag att i

samband med den nyare litteratur som finns om henne och hur hon framställs i denna så

kanske inte detta tilltagande intresse för henne de senaste decennierna hade fått fäste om inte

teorin om att hon varit Jesu hustru blivit så stor. Det jag menar är att det ena leder ofta till det

andra och efter att teorin om hon skulle ha varit Jesu hustru fick fäste hos allmänheten väcktes

reaktioner från många religionsforskare, teologer och andra lärda inom området. Detta ledde i

sin tur till att undersöka, argumentera, belägga och presentera teorier som motbevisade att hon

var Jesu hustru, vilket resulterade i ett ökat forskningsintresse om Maria Magdalena.

Avseende vilken roll och betydelse hon hade så menar jag att hon hade en mycket stor

betydelse av flera anledningar. Om det är så att hon stödde Jesu verksamhet finansiellt så är

detta viktigt då det förmodligen bidrog till att hans verksamhet i större omfattning

möjliggjordes. Genom att som kvinna följa Jesus drog hon också förmodligen med sig andra

kvinnor. Det jag menar är att eftersom kvinnan under denna tid var förtryckt och förvisad till

hemmet så var det troligen skrämmande för kvinnor att välja ett kringvandrande levnadssätt.

Ser man däremot att fler kvinnor är delaktiga så leder det förmodligen till en ökad trygghet till

att ansluta sig till Jesu kringvandrande följe. Att hon på ett eller annat sätt finns närvarande

vid korsfästelsen och gravläggningen och sedermera blir det första vittnet till Jesu

återuppståndelse menar jag att det tyder på en enorm betydelse även om hon inte erkändes

denna förrän långt senare.

Avseende resonemanget kring att hon var en av Jesu apostlar så menar jag att det är mycket

tydligt att hon var det och enligt min mening en av de viktigaste apostlarna då hon var den

första att proklamera att Jesus återuppstått. Intressant i detta sammanhang är att Jesus, i en

mansdominerad värld, valde en kvinna till att bli hans vittne och utifrån detta kan slutsatsen

dras att kvinnan hade en mycket betydelsefull och förtroendeingivande, men dold roll.

29

I syfte att avsluta denna diskussion och uppsats ämnar jag att återknyta till den fråga jag

ställer upp i min titel; Maria Magdalena, Jesu hustru, apostel eller synderska? Enligt min

uppfattning så var hon förmodligen inte Jesu hustru och någon synderska var hon troligtvis

inte heller. Avseende om hon var en av Jesu apostlar så skulle jag vilja säga att hon med

största sannolikhet var det. Jag är till och med villig att hålla med Ehrman i resonemanget att

hon inledde kristendomen, inte helt ensam men jag menar att Maria Magdalena spelat en stor

roll och onekligen haft en signifikant roll för kristendomens framväxt.

30

Litteratur- och källförteckning

Litteratur

Bibel 2000, Bibelkommissionens översättning. Libris förlag, Örebro.

Bock Darrell L, Lösningen av Da Vinci koden (2004). Läsförlaget AB, Trångsund.

Cox Simon, Knäck Da Vinci- koden (2005). B. Wahlströms Bokförlag AB, Stockholm.

De Boer Esther, Maria Magdalena bakom myterna (1998). Bokförlaget Cordia, Stockholm.

Ehrman Bart D, Peter, Paul and Mary Magdalene, the Followers of Jesus in History and

Legend (2006). Oxford University Press, Inc, New York.

Gardner Laurence, Gåtan Maria Magdalena (2005). Bazar Förlag AB, Stockholm.

Harrison Dick, Förrädaren, skökan och självmördaren (2005). Bokförlaget Prisma,

Stockholm.

Thurén Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare (2006). Liber AB, Stockholm.

Yin Robert K, Kvalitativ forskning från start till mål (2013). Studentlitteratur AB, Lund.

Elektroniska källor

http://www.uppsatser.se/uppsats/5d40332ddc/ Hämtad 2013-11-16 kl. 13:40

http://graal.co.uk/ Hämtad 2013-12-18 kl. 12:14

Övrigt

Nordstedts uppslagsbok (1995). Tionde upplagan. Nordstedts Förlag AB.