Embed Size (px)
Citation preview
MAGISTERUPPSA
TS
Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning distriktssköterska 75hp
Riskfaktorer för postpartumdepression hosnyblivna mammor
Emma Jansson och Victoria Rodevåg
Omvårdnad 15hp
Halmstad 2017-04-07
Riskfaktorer för postpartumdepression
hos nyblivna mammor
Författare: Emma Jansson
Victoria Rodevåg
Ämne Omvårdnad Högskolepoäng 15hp Stad och datum Halmstad 2017-04-07
Titel Riskfaktorer för postpartumdepression hos nyblivna mammor
Författare Emma Jansson & Victoria Rodevåg
Sektion Akademin för Hälsa och Välfärd
Handledare Elisabeth Brobeck, Universitetslektor i vårdvetenskap, Med Dr
Examinator Margaretha Pejner, Universitetslektor i vårdvetenskap, Med Dr
Tid Vårterminen 2017
Sidantal 16
Nyckelord Depression postpartum, kvalitativ, mammor, orsaker,
riskfaktorer
Sammanfattning
Bakgrund: Postpartum depression (PPD) drabbar 12 % av alla nyblivna mammor i
Sverige och förekomsten av PPD i världen är 13 till 19%. PPD påminner om
depression men med ytterligare symtom så som överdriven ångest och oro för barnet.
PPD hos mammor kan ha långtgående negativ inverkan på barnens utveckling och
psykiska välmående, vilket gör PPD till en angelägen fråga för Barnhälsovården.
Barnhälsovårdsjuksköterskorna har vanligtvis tät och regelbunden kontakt med
mammorna den första tiden efter barnets födelse vilket ger dem goda förutsättningar
för att i ett tidigt skede identifiera PPD hos nyblivna mammor. Syfte och metod: Syftet
med studien var att beskriva riskfaktorer för PPD hos nyblivna mammor. Studien
genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i fem
kategorier: 1) ouppfyllda förväntningar, 2) förändrade levnadsvanor, 3) krav, 4) brist
på stöd samt 5) psykosociala omständigheter. Ökad kunskap kring riskfaktorer för
PPD ökar chansen att BHV-sjuksköterskorna tar tidiga symtom på PPD på allvar.
Title Risk factors for postpartum depression among new mothers
Author Emma Jansson & Victoria Rodevåg
Department School of Health and Welfare
Supervisor Elisabeth Brobeck, Assistant professor, nursing, PhD
Examiner Margaretha Pejner, Assistant professor, nursing, PhD
Period Spring 2017
Pages 16
Key words Causes, depression postpartum, mothers, qualitative, risk
factors
Abstract
Background: Postpartum depression (PPD) affects 12% of all new mothers in Sweden
and the prevalence of PPD in the world is 13-19%. PPD is similar to depression but
with further symptoms such as excessive anxiety and concern about the child. PPD in
mothers may have far-reaching negative impact on children´s development and
mental well-being, witch makes PPD to a concern for Child health care. Maternal-and
child health nurses (MCH-nurses) usually have close and regular contact with the
mothers during the first period after childbirth witch gives them a particularly
important role in efforts to find the mothers at increased risk of PPD. Aim and
methods: The aim of the study was to describe risk factors for PPD in new mothers.
The study was conducted as an integrative litterature review. Results: The study
resulted in five categories: 1) unmet expectations, 2) changing lifestyles, 3) demands,
4) lack of suppot, 5) psychosocial circumstances. Increased knowledge about the risk
factors for PPD increases the chance that MCH-nurses take early symptoms of PPD
seriously.
Innehållsförteckning
Inledning ...................................................................................... 1
Bakgrund ..................................................................................... 1
PPD och moderskapet ............................................................................... 2
PPD och barnet ........................................................................................... 2
PPD och barriärer för behandling ............................................................. 3
Barnhälsovården ........................................................................................ 3
Teoretisk referensram ................................................................................ 4
Problemformulering ................................................................................... 5
Syfte ............................................................................................. 5
Metod ........................................................................................... 5
Litteratursökning ........................................................................................ 5
Urval ............................................................................................................ 6
Dataanalys .................................................................................................. 7
Etiska överväganden .................................................................. 7
Resultat ........................................................................................ 8
Ouppfyllda förväntningar .......................................................................... 9
Förändrade levnadsvanor ......................................................................... 9
Krav .......................................................................................................... 10
Brist på stöd ............................................................................................. 11
Psykosociala faktorer .............................................................................. 11
Diskussion ................................................................................. 12
Metoddiskussion ...................................................................................... 12
Resultatdiskussion .................................................................................. 13
Konklusion och implikation ...................................................... 15
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt
Bilaga B: Sökhistorik
Bilaga C: Artikelöversikt
1
Inledning
I Sverige drabbas cirka 12% av nyblivna mammor av postpartumdepression (PPD)
(Rubertsson, Waldenström, Rådestad & Hildingsson, 2005; Halbreich & Karkun,
2006) och förekomsten av PPD i världen är 13-19% (O´Hara & McCabe, 2013). PPD
påminner om depression men med ytterligare symtom såsom överdriven ångest och
oro för barnet (O`Hara, 2009). Mammor med PPD uppvisar minskad känslighet och
lyhördhet för sina barn och lyckas inte ge den respons som krävs för att möta barnens
behov (Field, 2009; Letourneau et al, 2012). PPD hos mammor kan ha långtgående
negativ inverkan på barnens kognitiva och socioemotionella utveckling (O´Hara,
2009; Letourneau et al., 2012). Barn till mammor som drabbats av PPD löper
dessutom ökad risk att själva utveckla en psykiatrisk diagnos senare i livet
(Letourneau et al., 2012).
Barnhälsovården har i uppdrag att främja barns hälsa och utveckling och att
förebygga ohälsa (Socialstyelsen, 2014). Sjuksköterskor inom barnhälsovården
(BHV-sjuksköterskor) har vanligtvis regelbunden kontakt med nyblivna mammor det
första året efter förlossning vilket ger BHV-sjuksköterskorna goda förutsättningar för
att i ett tidigt skede identifiera PPD (Glavin, Leahy-Warren, 2013). I BHV-
sjuksköterskornas arbete för att identifiera PPD används screeningverktyget
Edinburgh postnatal depression scale (EPDS) (Cox, Holden, & Sagovsky, 1987).
Dock upptäcks inte alla fall av PPD enbart med hjälp av EPDS (Boyd, Mogul,
Newman & Coyne, 2011). Detta ställer krav på BHV-sjuksköterskornas fortlöpande
kliniska bedömning och kräver goda kunskaper kring riskfaktorer och tidiga symtom
på PPD (Santos Junior, Gualda, Silveira & Hall, 2012).
Bakgrund
Pitt (1968) var första forskare att särskilja PPD från depression. Han beskrev ett
tillstånd som ofta debuterar en kort tid efter förlossningen och som medför att de
drabbade mammorna kan ha svårt att klara omvårdnaden av barnet (Pitt, 1968).
Kriterier för att ställa diagnos PPD påminner om de för depression (O´Hara, 2009)
såsom nedstämdhet, aptit- och viktstörning, sömnstörning, humörsvängningar,
energilöshet, skuld, koncentrationssvårigheter och suicidtankar (Zimmerman, Ellison,
Young, Cholminski & Dalrymple, 2015) samt med ytterligare symtom som
överdriven oro för barnet och ångest (O`Hara, 2009).
Det är viktigt att inte blanda ihop PPD med postpartum blues som är ett mycket
vanligt tillstånd efter förlossning och som beror på hormonell obalans i kroppen.
Symtom på postpartum blues liknar de för PPD, men med den stora skillnaden att
postpartum blues försvinner spontant inom 7-10 dagar. Lika viktigt är, att inte blanda
ihop PPD med postpartum psykos, som kännetecknas av djup depression med
oorganiserade och psykotiska tankar samt hallucinationer. Vid postpartum psykos
2
förekommer ofta bipolär sjukdom med framträdande maniska symtom. Även
postpartum psykos har sin debut i nära anslutning till förlossningen (O`Hara, 2009).
PPD och moderskapet
Enligt Letourneau et al. (2012) kan PPD förta glädjen från moderskapet och ha
konsekvenser för mammornas interaktion med barnen (Letourneau et al., 2012).
Mammor med PPD kan, i jämförsele med friska mammor, uppvisa minskad
känslighet och lyhördhet för barnens signaler och har därmed minskad förmåga att
möta barnens socioemotionella behov (Field, 2009; Letourneau et al, 2012). Mammor
med PPD tenderar att leka mindre med barnen, visa mindre glädje och minspel i
samspelet med dem, tala och sjunga mindre med barnen samt ha mindre ögonkontakt
och mindre kroppskontakt. Mammor med PPD kan dessutom vara mindre ömsinta
och mer ängsliga i interaktionen med barnen än friska mammor är (Field, 2009).
Enligt Letourneau et al. (2012) kan PPD påverka mammornas förmåga att
upprätthålla regler och god uppfostran. Mammor med PPD kan ha låg toleransnivå
och tenderar att straffa barnen för oönskat beteende (Letourneau et al., 2012).
Mammor med PPD har dessutom benägenhet att underlåta att följa nationella
rekommendationer gällande exempelvis att låta barnen sova på rygg och att använda
bilbarnstol (Balbierz, Bodnar-Deren, Wang & Howell, 2015). Det finns också ett
samband mellan PPD och reducerad förmåga att amma, förse barnen med hälsosam
mat och främja goda sömnvanor (Field, 2009). Studier visar att de komplikationer
som PPD innebär för moderskapet är desamma oberoende av kultur och
socioekonomisk status (Field, 2009).
PPD och barnet
Spädbarn till mammor med PPD kan ge sämre ögonkontakt, leka mindre och vara mer
undandragande än barn till friska mammor (O´Hara, 2009). PPD hos mammor kan
dessutom ha långtgående negativ inverkan på barnens kognitiva och socioemotionella
utveckling (O´Hara, 2009; Letourneau et al., 2012). Det har även visat sig att barn till
mammor med PPD löper ökad risk att själva utveckla en psykiatrisk diagnos
(Letournea et al., 2012). Flickor utvecklar i högre grad ångestsymtom och depressivt
beteende medan pojkar i högre grad tenderar att vara utåtagerande (Agnafors, Sydsjö,
DeKeyser & Svedin, 2013). Det finns även ett samband mellan PPD hos mammor och
försenad språkutveckling hos barn. Ju längre period mammorna är deprimerade och ju
allvarligare depressionen är, desto större språkliga svårigheter riskerar barnen att få
(Quevedo, Silva, Godoy, Jansen, Matos, Tavares Pinheiro & Pinheiro, 2012). Även
barnens icke-verbala kommunikationen riskerar att bli försenad (Kawai, Takagai,
Takei, Itoh, Kanayama &Tsuchiya, 2017).
3
PPD och barriärer för behandling
Svårigheter att avgöra skillnaden mellan normala känslor associerat till föräldraskap
och PPD, identifieras som en avgörande faktor till varför drabbade ofta underlåter att
söka hjälp (McCarthy & McMahon, 2008; Bliszta, Ericksen, Buist & Milgrom, 2010).
Ytterligare faktor som kan medföra försenad eller utebliven behandling är att många
mammor väljer att förneka sina symtom, både för sig själva och för sin omgivning
(McCarthy & McMahon, 2008; Bliszta et al, 2010). Orsaker till att mammor med
PPD kan välja att förneka sina symtom kan handla om mammornas föreställning av
att vara stark och organiserad, och att PPD är något som drabbar andra, inte en själv.
Dessutom är mammor med PPD ofta omedvetna om vilken professionell hjälp som
finns att tillgå. Detta riskerar att förvärra symtomen hos vissa, som kan känna sig
överväldigade av känslor och sakna motivation att söka hjälp eller förmåga att fatta
beslut om att söka hjälp (Bliszta et al, 2010). I de fall då mammorna faktiskt söker
hjälp för sina symtom, är det inte ovanligt att vårdpersonal bedömer besvären som en
normal reaktion på att vara nybliven mamma (Henshaw, Durkin & Snell, 2016).
Barnhälsovården
Barnhälsovårdens mål är inte specifikt detaljerade i lagtext, men Socialstyrelsen
(2014) har formulerat 3 mål vilka används som riktlinjer inom barnhälsovården. I
dessa mål ingår att främja barns hälsa och utveckling och att förebygga ohälsa.
Barnhälsovården har också i uppdrag att tidigt identifiera problem kring barns hälsa,
utveckling och uppväxtmiljö samt vid behov initiera lämpliga åtgärder. För att uppnå
dessa mål bör barnhälsovården erbjuda föräldrar stöd i sitt föräldraskap samt
individuellt anpassat stöd till de föräldrar vars barn har ökad risk för ohälsa
(Socialstyrelsen, 2014).
Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en viktig del av BHV-sjuksköterskornas
arbete. I detta arbete ingår att upptäcka PPD hos nyblivna mammor (Vik, Aass,
Willumsen & Hafting, 2009). Eftersom BHV-sjuksköterskorna vanligtvis har tät och
regelbunden kontakt med barnen och deras föräldrar, har BHV-sjuksköterskorna goda
förutsättningar för att i ett tidigt skede identifiera PPD hos nyblivna mammor (Bilszta
et al., 2010; Glavin & Leahy-Warren, 2013). Identifiering av PPD sker med hjälp av
screeningverktyget EPDS samt genom BHV-sjuksköterskornas kliniska bedömning
av mammornas psykiska hälsa (Vik et al., 2009).
EPDS är ett validerat screeningverktyg som används av BHV-sjuksköterskorna i
arbetet för att upptäcka PPD hos nyblivna mammor. EPDS fokuserar på mammornas
psykiska hälsa och underlättar samtalet kring psykisk ohälsa (Glavin, Ellefsen &
Erdal, 2010). EPDS låter mammorna själva skatta sitt psykiska hälsa genom att
besvara tio frågor, där svaren motsvarar olika poäng. Varje fråga ger noll till tre
poäng och totalsumman blir 0 till 30 poäng. Vid totalsumma på 12 poäng eller mer
anses mammorna ha så pass allvarliga symtom på PPD att uppföljning av
4
barnhälsovården är nödvändig. EPDS utförs alltid tillsammans med ett efterföljande
samtal samt en klinisk bedömning, där mamman ges möjlighet att sätta ord på sina
tankar och känslor (Cox et al., 2987). EPDS genomförs sex till åtta veckor efter
förlossningen, om screeningen görs tidigare finns risk för feldiagnostisering, då
flertalet mammor har postpartum blues direkt efter förlossningen (Liberto, 2012).
Screening med EPDS bör genomföras utan att någon familjemedlem är närvarande i
rummet för att det minskar risken för att mammorna överdriver eller förminskar sina
psykiska besvär (Cox et al., 1987).
Teoretisk referensram
Omvårdnadsforskaren Cheryl Tatano Beck har tagit fram en omvårdnadsteori för PPD
(Becks teori för PPD). Målet med teorin är att öka förståelsen för hur PPD yttrar sig
och därmed finna lämpliga strategier för prevention, screening och behandling, för att
förhindra skada på kvinnor, deras barn och deras familjer. Teorin består av 22
huvudbegrepp som indelas i fyra grupper: 1) sinnesstörningar efter förlossning, 2)
förlust av kontroll, 3) riskfaktorer samt 4) symtom.
Sinnesstörningar efter förlossning beskriver fem olika tillstånd som kan drabba
mammorna efter förlossningen. PPD uppkommer vanligen fyra veckor efter
förlossningen, men risken att drabbas av PPD kvarstår under barnens hela första
levnadsår. Postpartum blues uppkommer inom de första dagarna efter förlossningen,
är snabbt övergående och kännetecknas av melankoli och humörsvängningar.
Postpartum psykos är ett psykotiskt tillstånd som karaktäriseras av hallucinationer,
förvirring, agitation och oförmåga att sova, tillsammans med avvikande och
irrationellt beteende. Tillståndet är relativt ovanligt men mycket allvarligt då både
mammorna och barnen kan sväva i stor fara. Tillståndet uppkommer vanligen redan
under första veckan efter förlossningen. Postpartum tvångssyndrom är ett nyligen
identifierat tillstånd. Symtom kan vara repetitiva, påträngande tankar på att skada
barnet, rädsla för att vara ensam med den nyfödda eller överdriven vaksamhet över
barnet. Postpartum panikångest är en sinnesstörning som nyligen identifierats.
Tillståndet karaktäriseras av ångest, rädsla, snabb andning, hjärtklappning och en
känsla av att dö.
Förlust av kontroll betraktas som ett grundläggande psykosocialt problem som
mammorna upplever vid sinnesstörningar efter förlossning.
Riskfaktorer tar upp företeelser som kan öka risken att drabbas av sinnesstörning efter
förlossning. Dessa riskfaktorer är prenatal depression, stress relaterat till
omvårdnaden av barnen eller andra stressorer i livet såsom skilsmässa eller byte av
jobb. Andra riskfaktorer är avsaknad av socialt nätverk, prenatal oro, tidigare
depression och det nyfödda barnets temperament. Vidare är mammans självkänsla,
socioekonomisk status eller huruvida graviditeten var planerad viktiga avgörande.
5
Symtom tar upp besvär såsom sömnstörning (som inte är relaterad till barnet) samt
ätstörning, ångest och osäkerhet, känslomässig labilitet, mental förvirring, förlust av
identitet, skuld och skam samt självmordstankar (Alligood, 2014).
Problemformulering
Barnhälsovården har i uppdrag att värna alla barns välbefinnande och säkerställa en
trygg uppväxtmiljö. PPD hos mammor kan ha långtgående negativ inverkan på
barnens utveckling och psykiska hälsa, vilket gör PPD till en angelägen fråga för
Barnhälsovården. Eftersom EPDS inte upptäcker alla fall av PPD ökar kravet på
BHV-sjuksköterskornas kliniska bedömning, vilket i sin tur kräver att BHV-
sjuksköterskorna har kunskaper kring faktorer som ökar risken att drabbas av PPD.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för postpartumdepression hos
nyblivna mammor
Metod
En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafl (2005).
Metoden tillåter olika forskningsmetoder såsom experimentell och icke-experimentell
samt teoretisk och empirisk litteratur. Metoden bidrar därmed till att ge en bredare
bild av undersökt fenomen och är lämplig vid forskning inom omvårdnad. Studien
följer de fem steg enligt Whittemore och Knafl (2005) som gäller för integrativ
litteraturstudie; problemformulering, litteratursökning, urval, dataanalys och resultat
(Whittemore & Knafl, 2005).
Figur: Integrativ litteraturstudie enligt Whittemore & Knafl, 2005 (fri tolkning).
Litteratursökning
Innan litteraturstudien påbörjades, genomfördes en osystematisk sökning av aktuell
litteratur inom ämnet PPD. Utifrån det underlag som litteratursökningen gav,
formulerades en väl avgränsad problemformulering och ett tydligt syfte.
Problem-
identifiering
& Syfte
Litteratur-
sökning
Urval Dataanalys Resultat
6
I nästa steg genomfördes en systematisk litteratursökning. För ämnet relevanta
ämnesområden (hälsovetenskap, psykologi, vård & medicin samt sociologi) användes
för att finna lämpliga vetenskapliga databaser. Totalt hittades 30 databaser. Av dessa
valdes sju databaser som svarade mot studiens syfte; CINAHL, PsycInfo, PubMed,
SweMed+, Academic Search Elite, Science Direkt och Ingenta Connect. Ingenta
Connect valdes bort efter den första sökningen då den inte gav något resultat.
Sökord utifrån syftet valdes ut: depression postpartum, experience*, view*
perspective*, attitude*, perception*, risk factors, cause* och qualitative. Trunkering
(*) användes på de ord där samtliga ändelser var önskvärda att få med. De boolska
sökoperatorerna AND och OR användes i olika förbestämda kombinationer
tillsammans med sökorden. Utvalda databaser söktes igenom med så få avgränsningar
som möjligt. I CINAHL gjordes den första sökningen med enbart depression
postpartum som Major Headings (MH). I SweMed+ och PubMed användes
depression postpartum som Medical Subject Headings (MeSH). Academic Search
Elite, Ingenta Connect och PsycInfo söktes med fritext. Alla sökningar genomfördes
gemensamt och diskuterades. För information om gjorda avgränsningar (bilaga A).
Inklusionskriterier var mammor med diagnostiserad PPD och sjuksköterskor med
erfarenhet av nära arbete med mammor med diagnostiserad PPD samt nära anhöriga
till mammor med diagnostiserad PPD. Ytterligare inklusionskriterier var
vetenskapliga artiklar, artiklar skrivna på engelska, artiklar publicerade 2009–2017,
peer reviewed samt abstrakt tillgängligt. Exklusionskriterier var kvantitativa artiklar.
Urval
Antalet träffar efter genomförd litteratursökning var 2572 artiklar. Samtliga titlar
lästes igenom. Antal titlar som svarade mot studiens syfte var 231, varpå dessa
abstrakt lästes igenom. Antal abstrakt som svarade mot studiens syfte var 103 varav
45 var dubbletter. Resterande 58 artiklar granskades i sin helhet. Antal artiklar som
svarade mot studiens syfte var 15 och dessa valdes att ingå i studien.
7
Figur: Urvalsprocessen
Dataanalys
Resultatartiklarna kvalitetsgranskades och poängsattes enligt Carlson och Eiman
(2003). Varje poängsumma räknades om till procent. Artiklar som fick 80-100% av
totalsumman motsvarade Grad I, artiklar med 70-79% av totalsumman motsvarade
Grad II och artiklar med 60-69% av totalsumman motsvarade Grad III. Artiklar med
lägre grad än III inkluderades inte i studie då de inte ansågs ha tillräckligt hög
vetenskaplig kvalitet.
Samtliga artiklar lästes igenom var för sig och innehållet i artiklarna diskuterades
gemensamt. Artiklarna sammanställdes sedan i en artikelöversikt. Dataanalysen
genomfördes utifrån de fyra steg som beskrivs av Whittemore och Knafl (2005);
datareduktion, sammanställning av data, jämförelse av data samt slutsatser och
verifikation (Whittemore & Knafl, 2005). I det första steget lyftes den data, som
motsvarade studiens syfte, ut. Data översattes sedan till svenska och delades in i
teman utifrån dess innehåll. I steg två sammanställdes data med liknande innehåll i
kategorier. I steg tre jämfördes data för att finna likheter och olikheter. I steg fyra
drogs slutsatser som mynnade ut i ett resultat, som därefter verifierades genom
kontroll mot primärkällorna.
Etiska överväganden
Helsingforsdeklarationen ställer krav på forskning som berör människor och utgår
ifrån autonomiprincipen, principen att göra gott, principen att inte skada samt
godhetsprincipen (64th WMA General Assembly, 2013). All forskning som berör
människor är dessutom skyldig att ta hänsyn till informationskravet, samtyckeskravet,
Ämnesord
Hälsovet.
Psykologi
Vård &
Medicin
Sociologi
Totalt
antal
databaser
30
Antal
bortvalda
databaser
23
Databaser:
CINAHL
PsycInfo
PubMed
SweMed+
Academic
Search Elite
Science
Direct
Ingenta
connect
Totalt antal
lästa titlar:
2572
Lästa
abstrakt
231
Ej
relevanta
titlar:
2341
Resultat
artiklar
15
Granskad
e artiklar:
58 (103*)
Ej
relevanta
abstrakt
173
(*Varav
dubbletter
45)
8
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2016). I denna studien
säkerställdes de etiska övervägandena genom att endast etiskt granskade
vetenskapliga artiklar användes. Denna studie bygger på tidigare gjord forskning och
innebär inga personliga möten med människor. Trots detta kan ämnet väcka känslor
och obehag hos den grupp människor som studien avser. Dock bedöms nyttan med
studien överväga riskerna.
Resultat
De riskfaktor för PPD som identifierades i studien var 1) ouppfyllda förväntningar, 2)
förändrade levnadsvanor, 3) krav, 4) brist på stöd samt 5) psykosociala
omständigheter.
PPD ansågs kunna uppstå till följd av en riskfaktor men var ofta ett resultat av flera
bidragande faktorer (Chew-Graham, Sharp, Chamberlain, Folkes & Turner, 2009;
Patel, Wittkowski, Fox & Wieck, 2013; Kathree, Selohilwe, Bhana & Petersen, 2014;
Place, Billings, Blake, Frongillo, Mann & deCasto, 2015).
Figur: Riskfaktorer för PPD.
Riskfaktorer
för PPD
Ouppfyllda
förvänt-
ningar
Psykosociala
faktorer
Krav
Brist på stöd
Förändrade
levnadsvanor
9
Ouppfyllda förväntningar
Mammor med PPD, partners till mammor med PPD och sjuksköterskor upplevde att
det ofta rådde brist på överensstämmelse mellan kvinnors förväntningar på
moderskapet och hur de senare upplevde moderskapet. Detta utgjorde en riskfaktor
för PPD i de fall mammorna hade höga förväntningar och verkligheten inte
motsvarande dessa (Chew-Graham et al., 2009; Haga et al., 2012; Patel et al., 2012;
Belle & Willis, 2013; Place et al., 2015).
Ouppfyllda förväntningar på förlossningen var en riskfaktor för PPD (Haga et al.,
2012; Habel et al., 2015). Exempel på det var då mammorna hade föreställt sig en
vaginal förlossning men istället tvingades förlösas med kejsarsnitt (Haga et al., 2012).
Det kunde också handla om att mammorna hade förväntat sig en okomplicerad
förlossning (Haga et al., 2012) men istället tvingades genomgå en traumatisk
förlossning med komplikationer såsom exempelvis smärta eller blödning som följd
(Chew-Graham et al., 2009; Patel et al., 2012; Guy, Sterling, Walker & Harrison,
2014; Highet et al., 2014; Habel et al, 2015).
Ouppfyllda förväntningar på barnet identifierades också som en riskfaktor för PPD
(Haga et al., 2012). Det kunde handla om att mammorna hade förväntat sig ett friskt
barn eller ett barn med lätthanterligt temperament, men att barnet sedan inte
motsvarade dessa förväntningar (Kathree & Petersen, 2012; Highet et al., 2014; Habel
et al., 2015). Ytterligare exempel var då mammorna hade förväntningar på att barnet
skulle vara av ett visst kön (Chew-Graham et al., 2009; Niemi et al., 2010). Detta var
extra vanligt i kulturer där förväntningarna på att få en pojke är stora (Niemi et al.,
2010).
Ouppfyllda förväntningar på moderskapet var också en riskfaktor för PPD. Det kunde
handla om att mammorna hade förväntat sig att moderskapet skulle vara enkelt och
glädjefyllt och att de saknade beredskap för de svårigheter som de senare upplevde
som mammor (Highet et al., 2014). Mammorna hade ofta målat upp en tydlig bild av
vilken sorts mamma de skulle bli vilket sedan inte motsvarade hur de upplevde sig
(Haga et al, 2012).
Förändrade levnadsvanor
Studier visar att PPD kunde betraktas som ett resultat av att mammorna, i och med att
barnet föddes, tvingades förändra sina levnadsvanor (Patel et al., 2012; Belle &
Willis, 2014). I de fall då graviditeten och barnet dessutom var oönskat blev denna
förlust extra påtaglig (Kathree & Petersen, 2012; Kathree et al., 2014; Place et al.,
2015).
Enligt sjuksköterskor kunde det handla om att tidigare ha haft en ansvarsfull roll på
arbetsplatsen, men att ha förlorat den rollen i samband med moderskapet (Belle &
Willis, 2014). Detta bekräftades av mammor med PPD som berättade att de tidigare
10
identifierade sig som hårt arbetande och respekterade yrkeskvinnor, men som i rollen
som mammor inte längre kände sig lika respekterade och kunniga, varken av kollegor
eller partner (O´Mahoney & Donnelly 2013). Mammor som tvingades avbryta sina
studier, betraktade detta som en bidragande orsak till att de utvecklade PPD (Kathree
& Petersen, 2012; Pollard et al., 2014; Habel et al., 2015).
Mammor med PPD kunde uppleva att de, i och med moderskapet, hade fråntagits
möjligheten att tillgodose egna behov och intressen vilket var en riskfaktor för PPD
(Kathree & Petersen, 2012; Gardner et al., 2014; Highet et al., 2014; Pollard et al.,
2014; Shafiei et al., 2015). Det kunde handla om att inte få tillräckligt mycket sömn
relaterat till omvårdnaden av barnet (Chew-Graham et al., 2009; Kathree & Petersen,
2012; Guy et al., 2014; Pollard et al., 2014; Habel et al., 2015) eller att sakna
möjlighet att få en paus och tid för att bara vara för sig själv (Kathree & Petersen,
2012; Pollard et al., 2014). Det kunde också handla om att inte längre ha möjlighet att
gå på bio eller konserter i samma utsträckning som tidigare eller att de förlorat
möjligheten att utföra spontana aktiviteter (Pollard et al., 2014). Mammor med PPD
upplevde också att de, i och med moderskapet, förlorande de tidigare nära
relationerna med vänner och kollegor (Kathree & Petersen, 2012; Pollard et al.,
2014). Dessutom förändrades relationen till partnern på så vis att de inte längre kunde
ägna lika mycket tid för varandra som kärlekspar (Kathree & Petersen, 2012; Highet
et al., 2014; Pollard et al., 2014).
Förändrade levnadsvanor kunde också handla om att kvinnor som var vana vid att ha
kontroll på sin tillvaro i och med moderskapet inte lyckades upprätthålla denna
kontroll (Highet et al., 2014; Habel et al., 2015).
Krav
Mammor med PPD, partners till mammor med PPD och sjuksköterskor identifierade
krav som en viktig riskfaktor för PPD ( Chew-Graham et al., 2009; Highet et al.,
2014; Habel et al., 2015; Place et al., 2015; Shafiei et al., 2015). Dessa, av
mammorna, upplevda krav kunde exempelvis komma från samhället, från BHV-
sjuksköterskan, (Habel et al., 2015) eller från mammorna själva (Chew-Graham et l.,
2009; Habel et al., 2015).
Det kunde handla om att mammorna upplevde krav på att lyckas kombinera
moderskapet med (Belle & Willis, 2014; Pollard et al., 2014; Habel et al., 2015) en
framgångsrik karriär, att vara en god hustru (Habel et al., 2015), att sköta hemmet
(Pollard et al., 2014) eller att bibehålla ett vackert utseende efter graviditet och
förlossning (Chew-Graham et al., 2009; Patel et al., 2012; Highet et al., 2013; Belle &
Willis, 2014; Gardner et al., 2014; Guy et al., 2014).
Vidare kunde mammor med PPD uppleva krav på att alltid vara en perfekt mamma
och att alltid förse barnen med bästa tänkbara omvårdnad (Habel et al., 2015). I detta
11
ingick krav på att amma (Haga et al., 2012; Habel et al., 2015; Place et al., 2015), inte
minst eftersom mammor med PPD ibland betraktade amning som en förutsättning för
att vara en bra mamma (Shafiei et al., 2014).
Brist på stöd
Brist på stöd betraktades som en riskfaktor för PPD (Chew-Graham et al., 2009; Haga
et al., 2012; Kathree & Petersen, 2012; Kathree et al., 2014; Shafiei et al., 2014;
Habel et al., 2015). Det stöd som mammorna önskade, men som de upplevde brist på,
var praktiskt stöd, emotionellt stöd och professionellt stöd (O`Mahoney & Donnelly,
2013; Gardner et al., 2014; Pollard et al., 2014). I detta avseende ansågs bristande
stöd från partnern innebära den största risken men även bristande stöd från vänner och
familj hade stor betydelse (Niemi et al., 2010; Patel et al., 2012; O´Mahony &
Donnelly, 2013; Belle & Willis, 2014; Highet et al., 2014; Pollard, et al., 2014; Habel
et al., 2015; Shafiei et al., 2015).
Brist på praktiskt stöd kunde bestå i att mammor med PPD upplevde att de inte fick
det stöd de behövde i vardagen såsom hjälp med matlagning, städning och omvårdnad
av barnet (Haga et al., 2012; Pollard et al., 2014;). Brist på emotionellt stöd kunde
bestå i att mammorna inte hade någon att tala med (Gardner et al., 2014). Det kunde
också handla om att partnern, eller andra viktiga personer i mammornas närhet, brast i
empati eller inte visade tillräcklig förståelse för mammornas situation (Haga et al.,
2012; Gardner et al., 2014; Pollard et al., 2014) Mammor med PPD beskriver också
upplevelsen av att partnern kunde vara fysiskt närvarande, men trots det inte vara
känslomässigt tillgängliga för mammornas emotionella behov (Gardner et al., 2014).
Brist på professionellt stöd kunde bestå i att både mammor med PPD och partners till
mammor med PPD kunde uppleva att det professionella stödet från hälso- och
sjukvården inte motsvarade behoven (Gardner, 2014; Pollard et al., 2014; Habel et al.,
2015). De mammor som gärna ville amma, kunde exempelvis uppleva brist på stöd
från BHV-sjuksköterskan gällande just amning (Pollard et al., 2014). Bristande
tillgänglighet och svårighet att navigera mellan hälso- och sjukvårdsorganisationen
ansågs också vara en bidragande orsak till PPD (Habel et al., 2015).
Psykosociala faktorer
Flertalet studier tar upp fattigdom (Kathree et al., 2014) och ekonomiska svårigheter
som en riskfaktor för PPD (Niemi et al., 2010; Kathree & Petersen, 2012; Gardner et
al., 2013; Belle & Willis, 2014; Guy et al., 2014; Pollard et al., 2014; Shafiei et al.,
2015). Samma sak gällde i de fall mammorna var nya i ett land och upplevde
osäkerhet kring huruvida de skulle få stanna i landet eller inte (O´Mahoney &
Donnely, 2013; Shafiei et al., 2015).
12
Sjuksköterskor identifierade tidigare psykisk ohälsa eller tidigare depression som en
riskfaktor för PPD (Graham et al., 2009; Patel et al., 2013; Highet et al., 2014; Habel
et al., 2015; Chew-). Samma sak gällde i de fall mammorna tidigare gjort abort
(Kathree & Petersen, 2012). En mamma med PPD tog upp att tidigare traumatisk
upplevelse såsom att ha blivit misshandlad som barn kunde vara en riskfaktor för PPD
(Haga et al., 2012).
Diskussion
Metoddiskussion
Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudies enligt Whittemore och Knafl
(2005). Studien genomfördes systematiskt och tillvägagångssättet är väl beskrivet
vilket låter läsaren följa varje enskilt steg i processen samt möjliggör upprepning av
studien.
Enligt Whittemore & Knafl (2005) möjliggör den integrativa litteraturstudien
inkludering av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Denna metod kan innebära
en bredare och mer varierad bild av studerat ämne. Möjligheten att inkludera både
kvalitativa och kvantitativa artiklar har inte utnyttjats i denna studie, vilket kan ha
genererat i ett mindre varierat resultat. Å andra sidan, kan risken för felaktiga
tolkningar i analysen ha minskats, då detta är en risk när både kvantitativa och
kvalitativa artiklar sammanställs (Whittemore & Knafl, 2005). Eftersom studien
enbart inkluderat kvalitativa artiklar, hade eventuellt en annan metod kunnat
användas. Dock bedöms risken för att detta skulle generera i annorlunda resultatet
som låg.
"Depression postpartum" användes som sökord i samtliga databaser då detta ord
bedömdes vara det ord som var mest relevant för studiens syfte. ”Depression
postnatal” användes inte som sökord, vilket kan ha inneburit att relevanta artiklar
förlorats. Vidare användes sökorden ”experience”, ”view”, ”perspective”, ”attitude”,
”perception”, ”cause” och ”risk factor”. Dessa ord trunkerades (*) i de fall det var
önskvärt att få med sökordens samtliga ändelser, vilket möjligen resulterade i fler
artiklar. Allt eftersom sökningen fortlöpte blev det tydligt att sökordet ”risk factor”
eventuellt denna litteratursökningen. Detta eftersom ”risk factor” genererade i ett stort
antal kvantitativa artiklar och bara ett litet antal kvalitativa artiklar. Med anledning av
detta, kontrollerades de artiklar som hittades vid den allra första sökningen (170207)
för med hjälp av de redan funna artiklarnas nyckelord hitta nya, mer lämpliga sökord.
På så sätt hittades sökordet ”cause” och eftersom det bedömdes som ett träffsäkert
sökord beslutades att detta ord skulle användas som sökord i samtliga databaser.
Samma sak gäller för sökordet ”qualitative” Det förklarar varför alla sökningar ur en
viss databas inte är gjorda vid samma tillfälle. Möjligen hade sökordet ”qualitative”
med framgång kunnat användas i fler databaser. Dock resulterade sökningarna med
ordet ”qualitative” i ett stort antal dubbletter vilket tydde på att ämnet var genomsökt.
13
Ämnesord (MeSH och MH) användes i de databaser som möjliggjorde detta.
Avsikten med att använda ämnesord var att sökningarna skulle generera i så relevanta
artiklar som möjligt. Dock kan sökning med ämnesord samtidigt ha resulterat i att
artiklar missats eftersom att ämnesorden avgränsade sökningen ytterligare.
Inklusionskriterier var bland annat nära anhöriga till mammor med diagnostiserad
PPD. Dock hittades endast en resultatartikel som motsvarade detta
inklusionskriterium och denna artikel belyste endast manliga partners till mammor
med diagnostiserad PPD. Detta kan påverka överförbarheten till att gälla andra
anhöriggrupper. Som inklusionskriterium ingick även sjuksköterskor med erfarenhet
av arbete med mammor med diagnostiserad PPD. I två resultatartiklar fanns fler
professioner än sjuksköterskor representerade. Ambitionen var att endast lyfta sådan
data som sagts av sjuksköterskor. Dock finns en risk att felbedömning kan ha gjorts
och att data som sagts av annan yrkeskategori inkluderats i resultatet. Ytterligare
inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara peer reviewed vilket styrker studiens
pålitlighet då en inom ämnet kunnig person har granskat resultatartiklarna. Det
faktum att abstrakt skulle vara tillgängligt och att artiklarna skulle vara skrivna på
engelska kan ha medfört att artiklar förlorats trots god relevans. Under
analysprocessen genomfördes återkommande kontroll mot resultatartiklar, för att
säkerställa att informationen överensstämmer med vårt resultat, vilket höjer
tillförlitligheten.
I studien inkluderades artiklar från hela världen, vilket skulle kunna påverka resultatet
och överförbarheten till svenska förhållanden. Dock visade denna studiens resultat
inga, eller små, skillnader mellan de olika länder som var representerade, vilket visar
på att överförbarheten till svenska förhållanden trots allt är god.
Resultatdiskussion
Resultatet kommer diskuteras utifrån Tatano Becks teori för postpartumdepression.
Resultatet visar att brist på stöd och förståelse från partnern är en viktig riskfaktor för
PPD (Chew-Graham et al., 2009; Haga et al., 2012; Kathree & Petersen, 2012;
Kathree et al., 2014; Habel et al., 2015; Shafiei et al., 2015). Det kan handla om brist
på praktiskt stöd i vardagen (Haga et al., 2012; Pollard et al., 2014;) men även brist på
emotionellt stöd (Haga et al., 2012; Shafiei et al., 2015). Detta resonemang styrks i
Becks teori för PPD (Alligood, 2014) som också tar upp brist på praktiskt stöd och
brist på emotionellt stöd som en riskfaktor för PPD. I Becks teori för PPD betonas
dessutom det faktum att det handlar om mammornas egen upplevelse av huruvida hon
får det stöd som hon önskar. Detta kan förklara denna studiens resultat som visar att
brist på stöd från partnern identifieras som en riskfaktor oavsett vilken kontext
mammorna med PPD lever i (Chew-Graham et al., 2009; Haga et al., 2012; Kathree
& Petersen, 2012; Kathree et al., 2014; Shafiei et al., 2014; Habel et al., 2015). Enligt
Feeley, Bell, Hayton, Zelkowitz & Carrier (2015) framkom att partners till mammor
14
med PPD ofta upplever att de ignoreras av BHV-sjuksköterskor vilket försämrar deras
möjlighet att förstå hur de på bästa sätt kan stötta de nyblivna mammorna (Feeley et
al., 2015). För att kunna arbeta preventivt mot PPD är det därför viktigt att BHV-
sjuksköterskan involverar partnern i samtalen på Barnhälsovården (Vik et al., 2009).
Resultatet visar också att det professionella stödet från hälso- och sjukvården inte
alltid motsvarar familjens behov av stöd (Gardner, 2014; Pollard et al., 2014; Habel et
al., 2015). Detta resonemang har stöd av Feeley et al. (2015) som tar upp att BHV-
sjuksköterskorna ofta fokuserar på barnen och att mammornas behov glöms bort
(Feeley et al., 2015). Detta kan också relateras till Becks teori för PPD som beskriver
att stöd kan handla om vikten av att ha någon att tala med (Alligood, 2014). För att
detta ska kunna ske på Barnhälsovården krävs ett förtroligt förhållande mellan BHV-
sjuksköterskorna och mammorna där mammorna känner sig trygga och därmed vågar
berätta om sina känslor och besvär. Detta kräver kontinuitet i vilken BHV-
sjuksköterska som mammorna träffar samt att råd och instruktioner från BHV-
sjuksköterskorna förmedlas till mammorna på ett sådant sätt att det inte upplevs som
kritik eller skuldbeläggande (Tammentie, Paavlilainen, Tarkka & Åstedt-Kurki,
2009). Samtidigt är det viktigt att BHV-sjuksköterskorna i mötet med mammorna
utgår ifrån varje enskild mammas önskemål och behov (Byatt, Biebel, Friedman,
Debordes-Jackson & Ziedonis, 2013).
Ovanstående resonemang leder diskussionen in på mammornas upplevelser av krav i
samband med moderskapet. Studien visar att krav på nyblivna mammor kan betraktas
som en riskfaktor för PPD i de fall då mammorna inte lyckas leva upp till dessa krav
(Habel et al., 2015). Krav nämns däremot inte som en enskild riskfaktor i Becks teori
för PPD. Dock tas stressorer i livet upp som ett samlingsbegrepp där upplevda krav
från samhället och BHV-sjuksköterskan kan ingå (Alligood, 2014). Resultatet visar
att förmågan och viljan att amma sitt barn är ett känsligt ämne för många nyblivna
mammor och att amning ofta upplevs som ett krav (Shafiei et al., 2014). Tammentie
et al (2009) tar upp att BHV-sjuksköterskorna ibland underlåter att erbjuda alternativ
till amning och pressar mammorna att fortsätta amma trots att förmågan och viljan till
det inte finns (Tammentie et al., 2009). Återigen är det av stor betydelse att BHV-
sjuksköterskan ser till varje enskild mammas behov och önskemål (Byatt et al., 2013).
Vissa mammor blir lättade när BHV-sjuksköterskan hänvisar till
modersmjölkersättning som ett alternativ till amning (Tammentie et al., 2009) medan
andra mammor vill ha fortsatt stöd för att kunna amma (Pollard et al., 2014).
Studiens resultat visar att PPD kan betraktas som ett resultat av att mammorna i och
med att barnets föddes tvingas förändra sina levnadsvanor (Patel et al., 2012; Belle &
Willis, 2014). Det handlar om att mammorna inte längre har möjlighet att tillgodose
egna behov och intressen (Kathree & Petersen, 2012; Gardner et al., 2014; Highet et
al., 2014; Pollard et al., 2014; Shafiei et al., 2015) eller svårighet att identifiera sig
med den förändring i fysiskt utseende som graviditet och förlossning kan medföra
(Chew-Graham et al., 2009; Patel et al., 2012; Highet et al., 2013; Gardner et al.,
15
2014; Guy et al., 2014). Det faktum att mammorna tvingas förändra sina levnadsvanor
betraktas som en riskfaktor för PPD genom att det kan resultera i att mammorna
upplever att de förlorar sin personliga identitet, vilket Becks teori för PPD tar upp
som ett tidigt symtom på PPD (Alligood, 2014). Förändrade levnadsvanor handlar
också om att kvinnor som är vana vid att ha kontroll på sin tillvaro, förlorar denna
kontroll i samband med att de bir mammor (Highet et al., 2014; Habel et al., 2015).
Enligt Becks teori för PPD är förlust av kontroll ett grundläggande problem som
mammor upplever vid PPD (Alligood, 2014). Byatt et al. (2013) tar upp att mammor
med PPD ser fördelar med samtal med BHV-sjuksköterskan kring riskfaktorer för
PPD, då det kan öka mammornas medvetenhet och förståelse för att det finns hjälp att
få (Byatt et al., 2013). Ökad förståelse och medvetenhet om PPD och dess riskfaktorer
kan hjälpa mammorna att återfå kontroll över sin situation.
Enligt Boyd et al (2011) upptäcks inte alla fall av PPD med hjälp av
screeningverktyget EPDS (Boyd et al., 2011) vilket gör att den fortlöpande kliniska
bedömningen av mammornas psykiska mående är viktig (Santos Junior et al., 2012).
Enligt Henshaw et al. (2016) är det inte ovanligt att vårdpersonal bedömer tidiga
symtom på PPD som en normal reaktion på att vara nybliven mamma (Henhaw et al.,
2016). Den kunskap kring riskfaktor för PPD som denna studien genererat i, kan
hjälpa BHV-sjuksköterskorna i den kliniska bedömningen. Genom ökad kunskap
kring riskfaktorer för PPD ökar chansen att BHV-sjuksköterskorna tar tidiga symtom
på PPD på allvar.
Konklusion och implikation
PPD kan uppkomma till följd av en riskfaktor men är ofta ett resultat av flera
bidragande faktorer. Det råder ofta brist på överensstämmelse mellan kvinnors
förväntningar på moderskapet och den senare upplevda verkligheten vilket kan utgöra
en riskfaktor för PPD. Studien visar dessutom att PPD kan betraktas som ett resultat
av att mammorna, i och med att barnet föds, tvingas förändra sina levnadsvanor och
därmed inte längre har möjlighet att göra sådant som de gjorde innan barnet föddes.
En annan viktig riskfaktor är i de fall då mammorna upplever alltför höga krav i
samband med moderskapet. Dessutom anses brist på praktiskt, emotionellt och
professionellt stöd vara återkommande och ett viktigt område för BHV-
sjuksköterskan att arbeta med för att komma tillrätta med den utmaning PPD innebär
för många familjer.
Ökad kunskap kring riskfaktorer för PPD ökar chansen att BHV-sjuksköterskorna tar
tidiga symtom på PPD på allvar. I arbetet som BHV-sjuksköterska är det dessutom
viktigt att rutinmässigt informera nyblivna mammor och deras partners om
riskfaktorer för PPD. Den ökade kunskapen och förståelsen kan i sin tur minska
risken att mammor utvecklar PPD. Eventuellt skulle denna information med fördel
förmedlas redan innan barnet är fött vilket skulle kunna tala för ett ökat samarbete
mellan mödravårdscentralen och Barnhälsovården.
16
Det finns sparsamt med kvalitativ forskning kring partners och andra anhörigas
upplevelser av riskfaktorer för PPD hos nyblivna mammor. Det vore dessutom av
intresse att, utifrån ett större antal kvalitativa studier, jämföra huruvida mammors och
partners upplevelser av riskfaktorer för PPD stämmer överens.
Referenser
Agnafors, S., Sydsjö, G., deKeyser, L., & Svedin C. G. (2013). Symptoms of
depression postpartum and 12 years later – associations to child mental health
at 12 years of age. Maternal and child health journal, 17(3), 405-414. doi:
10.1007/s10995-012-0985-z
Alligood, M. R. (2014). Nursing theorists and their work (8. ed). St. Louis: Mosby.
Balbierz, A., Bodnar-Deren, S., Wang, J., & Howell, E. (2015). Maternal depressive
symptoms and parenting practices 3-months postpartum. Maternal & Child
Health Journal, 19(6), 1212-1219. doi:10.1007/s10995-014-1625-6
*Belle, M-J., & Willis, K. (2014). Professional practice in contested territory: child
health nurses and maternal sadness. Contemporary nurse, 43(2), 152-161.
doi:10.5172/conu.2013.43.2.152
Bilszta, J., Ericksen, J., Buist, A., & Milgrom, J. (2010). Women´s experience of
postnatal depression-beliefs and attitudes as barriers to care. Australian
journal of advanced nursing, 27, 44-54.
Boyd, R. C., Mogul, M., Newman, D., & Coyne, J. C. (2011). Screening and referral
for postpartum depression among low-income women: a qualitative
perspective from community health workers. Depression research and
treatment, 2011, Artikel ID: 320605, 7 sidor. doi:10.1155/2011/320605
Byatt, N., Biebel, K., Friedman, L., Debordes-Jackson, G., & Ziedonis, D. (2013).
Women´s perspective´s on postpartum depression screening in pediatric
settings: a preliminary study: Arch womens ment health, 16.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för
undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete
mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola”. Malmö: Malmö
Högskola. Hämtad 17-02-06 från
http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf
*Chew-Graham, C. A., Sharp, D., Chamberlain, E., Folkes, L., & Turner, K. M.
(2009). Disclosure of symptoms postnatal depression, the perspectives of
health professionals and woman: a qualitative study. BMC Family practice.
10(7). doi: 10.1186/1471-2296-10-7
Cox, J.L., Holden, J. M., & Sagovsky, R. (1987). Detection of postnatal depression-
Development of the 10-item Edinburgh postnatal depression scale. British
journal of psychiatry. 150, 782-786. doi: 10.1192/bjp.150.6.782
Feeley, N., Bell, L., Hayton, B., Zelkowitz, P., & Carrier, M-E. (2015). Care for
postpartum depression: what to women and their partners prefer? Perspectives
in psychiatric care, 52, 120-130. doi:10.1111/ppc.12107
Field, T. (2009). Postpartum depression effects on early interactions, parenting, and
safety practices: A review. Infant behavior & development. 33. 1-6.
doi:10.1016/j.infbeh.2009.10.005
*Gardner, P. L., Bunton, P., Edge, D., & Wittkowski, A. (2014). The experience of
postnatal depression in West African mothers living in the United Kingdom: A
qualitative study. Midwifery, 30, 756-763. doi:10.1016/j.midw.2013.08.001
Glavin, K., Ellefsen, B., & Erdal, B. (2010). Norwegian public health nurses
experience using a screening protocol for postpartum depression. Public
health nursin. 27(3). 255-262. doi: 10.1111/j.1446.2010.00851.x
Glavin, K., & Leahy-Warren, P. (2013). Postnatal depression is a public health
nursing issue: perspectives from Norway and Ireland. Nursing research and
practice, 2013, Artikel ID: 813409, 7 sidor. doi:10.1155/2013/813409
*Guy, S., Sterling, B. S., Walker, L. O., & Harrison, T. C. (2014). Mental health
literacy and postpartum depression: A qualitative research of lower income
women. Archives of psychiatric nursing, 28, 256-262.
doi:10.10.16/j.apnu.2014.04.001
*Habel, C., Feeley, N., Hayton, B., Bell, L., & Zelkowitz, P. (2015). Causes of
women´s postpartum depression symptoms: Men´s and women´s perceptions.
Midwifery, 31, 728-734. doi:10.1016/j.midw.2015.03.007
*Haga, S. M., Lynne, A., Slinning, K., & Kraft, P. (2012). A qualitative study of
depressesive symptoms and well-being among first time mothers.
Scandinavian journal of scandinavian journal, 26, 458-466.
doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00950.x
Henshaw, E., Durkin, K., & Snell, R. (2016). Firts-time parents shared representation
of postpartum depressive symptoms: A qualitative analysis. Social sciemce &
medicine. 160, 102-110. doi: org/10.1016/j.socscimed.2016.05.025
*Highet, N., Stevensin, A. L., Purtell, C., & Coo, S. (2014). Qualitative insights into
women´s personal experiences of perinatal depression and anxiety. Women
and bith, 27, 179-184.
*Kathree, T., & Petersen, I. (2012). South african indian women screened for
postpartum depression: a multiple case study of postpartum depression
experiences. South african journal of phsykology, 42(1), 37-50.
*Kathree, T., Selohilwe, O. M., Bhana, A., & Petersen, I. (2014). Perceptions of
postnatal depression and health care needs in a South African sample: the ”m”
in maternal health care. BMC Womens health, 14, 140.
Kawai, E., Takagai, S., Takei, N., Itoh, H., Kanayama, N., & Tsuchiya, K. (2017).
Maternal postpartum depressive symptoms predict delay in non-verbal
communication in 14-month-old infants. Infant Behavior and Development,
46, 33-45. doi: 10.1016/j.infbeh.2016.11.006
Letourneau, N. L., Dennis, C-L., Benzies, K., Duffett-Leger, L., Stewart, M.,
Tryphonopoulos, P. D., Este, D., & Watson, W. (2012). Postpartum
depression is a family affair: Addressing the impact on mothers, fathers, and
children. Issues in mental health nursing, 33, 445-457. doi:
10.3109/01612840.2012.673054
Liberto, T. L. (2012). Screening for depression and help-seeking in postpartum
women during well-baby pediatric visits: An integrated review. Journal of
Pediatric Health Care. 26(2), 109-117. doi: 10.1016/j.pedhc.2010.06.012
McCarthy, M., & McMahon, C. (2008). Acceptance and experience of treatment for
postnatal depression in a community mental health setting. Health Care for
Women International, 29(6), 618-637.
*Niemi, M. E., Falkenberg, T., Nguyen, M. T. T., Nguyen, M. T. N., Patel, V., &
Faxelid, E. (2010). The social contexts of depression during motherhood: A
study of explanatory models in Vietnam. Journal of affective disorders, 124,
29-37. doi:10.1016/j.jad.2009.09.017
O`Hara, M. W. (2009). Postpartum depression: What we know. Journal of clinical
psychology, 65. 1258-1269.
O´Hara, M. W., & McCabe, J. E. (2013). Postpartum depression: current status and
future directions. Annual review of clinical psychology, 9. 379-407.
*O´Mahoney, J. M., & Donnelly, T. T. (2013). How does gende influence immigrant
and refugee women´s postpartum depression help seeking experience?.
Journal of psychiatric and mental health nursing, 20, 714-725.
doi:10.1111/jpm.12005
*Patel, S., Wittkowski, A., Fox J. R. E., & Wieck, A. (2013). An exploration of
illness beliefs in mothers with postnatal depression. Midwifery, 29, 682-689.
doi: 10.1016/j.midw.2012.06.012
*Place, J. M. S., Billings, D. L., Blake, C. E., Frongillo, E. A., Mann, J. R., &
deCastro F. (2015). Conceptualizations of postparum depression by public-
sector health care providers in Mexico. Qualitative health research, 25(4),
551-568. doi:10.1177./1049732314552812
*Pollard, S. E., Nievar, M. A., Nathans, L. L., & Riggs, S. A. (2014). A comparison
of white and hispanic women´s stories of adjustment to birth of a child. Infant
mental health journal, 35(3), 193-209. doi:10.1002/imhj.21437
Pitt, B. (1968). Atypical depression following childbirth. The british journal of
psychiatry. 114, 1325-1335. doi: 10.1192/bjp.114.516.1325
Quevedo, L. A., Silva, R. A., Godoy, R., Jansen, K., Matos, M. B., Tavares Pinheiro,
K. A., & Pinheiro, R. T. (2011). The impact of maternal post-partum depression
on the language development of children at 12 months. Child: care, health and
development, 38(3), 420-424. doi: 10.1111/j.1365-2214.2011.01251.x
Rubertsson, C., Waldenström, U., Wickberg, B., Rådestad., & Hildingsson, I. (2005).
Depressive mood in early pregnancy and postpartum: prevalence and women
at risk in a national Swedish sample. Journal of Roproductive and infant
psychology, 23(2), 155–166.
Santos Junior, H. P. O., Gualda, D. M. R., Silveira, M. F. A., & Hall, W. A. (2012).
Postpartum depression: the (in)experience of Brazilian primary healthcare
professinals. Journal of advanced nursing, 69(6), 1248-1258. doi:
10.1111/j.1365-2648.2012.06112.x
*Shaifei, T., Small, R., & LcLachlan, H. (2015). Immigrant women´s emotional
health after dirth and use of health services in Melbourne, Australia.
Midwifery, 31, 671-677. doi:10.1016/j.midw.2015.03.011
Socialstyrelsen (2014): Vägledning för barnhälsovården. Stockholm: Socialstyrelsen
Tammentie, T., Paavilainen, E., Tarkka, M-T,. & Åstedt-Kurki, P. (2009). Families
experiences of interaction with the public health nurse at the child health clinic
in connection with mother`s post-natal depression. Joural of psychiatric and
mental health nursing, 16, 716-724. doi: 10.1111/j. 1365-2850. 2009.01448.x
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vik, K., Aass, I. M., Willumsen, A. B., & Hafting, M. (2009). ”It´s about focusing on
the mothers mental health”: screening for postnatal depession seen from the
health visitors pespective – a qualitative study. Scandinavian journal of public
health, 37, 239-245. doi:10.1177/1403494808100275
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: Updated methodology.
Journal of Advanced Nursing, 52, 546-553.
World Medical Association (WMA). (2013). Declaration of Helsinki Ethical
principles for medical research involving human subjects.
Zimmerman, M., Ellison, W., Young, D., Cholminski, I., & Dalrymple, K. (2015).
How many different ways do patients meet the diagnostic criteria for major
depressive disorder?. Comprehensive psychiatry, 56, 29-39.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord CINAHL, CINAHL
headings
Academic Search
Elite
SweMed+, MeSH
term Ingenta Connect PubMed, MeSH term PsykInfo
Depression,
postpartum
Depression
postpartum (MH)
Depression
postpartum(fritext)
Depression
postpartum (MeSH)
Depression
postpartum(fritext)
Depression
postpartum (MeSH)
Depression
postpartum (fritext)
Upplevelse Experience, View,
Perspective, Attitude,
Perception (fritext)
Experience, View,
Perspective, Attitude,
Perception(fritext)
Experience, View,
Perspective, Attitude,
Perception. (fritext)
Experience, View,
Perspective, Attitude,
Perception.(fritext)
Experience, View,
Perspective, Attitude,
Perception. (fritext)
Riskfaktorer Risk factors (MeSH)
Orsaker Causes(fritext) Cause(fritext) Cause (fritext)
Kvalitativ Qualitative (fritext)
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal
träffar
Lästa
abstrakt
Granskade
artiklar
Resultat
artiklar
170207 CINAHL
Depression postpartum (MH).
Avgränsningar: 2009-2017,
abstrakt, engelska, peer reviewed 643 42 16 3
170214 SweMed+
Depression postpartum (MeSH).
Avgränsningar: 2009-2017,
engelska, peer reviewed. 23 4 1 0
170215
Academic
Search Elite
Depression postpartum (fritext)
AND (experience* OR view* OR
perspective* OR attitude OR
perception*) (fritext).
Avgränsningar: 2009-2017,
engelska, peer reviewed. 736 75 17(2*) 3
170215 CINAHL
Depression postpartum (MH) AND
causes (fritext). Avgränsningar:
2009-2017, abstrakt, engelska, peer
reviewed. 26 3 2(2*) 0
170215 CINAHL
Depression postpartum (MH) AND
(experience* OR view* OR
perspective* OR attitude OR
perception*) AND causes (fritext).
Avgränsningar: 2009-2017,
abstrakt, engelska, peer reviewed. 13 2 2(2*) 0
170216
Academic
Search Elite
Depression postpartum (fritext)
AND (experience* OR view* OR
perspective* OR attitude OR
perception*) AND cause*(fritext).
Avgränsningar: 2009-2017,
engelska, peer reviewed. 48 4 2(1*) 1
170216
Academic
Search Elite
Depression postpartum (fritext)
AND cause* (fritext).
Avgränsningar: 2009-2017,
engelska, peer reviewed 144 5 3(2*) 1
170216
Ingenta
Connect
Depression postpartum (fritext)
AND (experience* OR view* OR
perspective* OR attitude OR
perception*) (fritext). Inga
avgränsningar gick att göra. 19 2 1(1*) 0
170216 PubMed
Depression postpartum (MeSH)
AND risk factors (MeSH).
Avgränsningar: 2009-2017,
abstrakt, engelska. 527 17 6 0
1702016 PubMed
Depression postpartum (MeSH)
AND cause* (fritext).
Avgränsningar: 2009-2017,
abstrakt, engelska. 84 7 5(4*) 1
BILAGA B
(*) Antal dubbletter från tidigare sökningar.
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal
träffar
Lästa
abstrakt
Granskade
artiklar
Resultat
artiklar
170216 PubMed
Depression postpartum (MeSH)
AND (experience* OR view* OR
perspective* OR attitude* OR
perception*) AND cause* (fritext).
Avgränsningar: 2009-2017,
abstrakt, engelska. 33 6 6(5*) 0
170217 PubMed
Depression postpartum (MeSH)
AND qualitative (fritext).
Avgränsningar: 2009-2017,
abstrakt, engelska. 121 28 18(8*) 6
170217 PsykInfo
Depression postpartum (fritext)
AND (experience* OR view* OR
perspective* OR attitude* OR
perception*) AND qualitative
(fritext). Avgränsningar: 2009-
2017, engelska, peer reviewed. 155 36 24(18*) 0
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt
Artikel 1
Referens Belle, M-J., & Willis, K. (2013). Professional practice in contested territory: Child health nurses
and maternal sadness.
Land
Databas
Australien
PubMed
Syfte Syftet med studien var att undersöka om BHV-sjuksköterskan uppfattar och tolkar kvinnors
känslomässiga besvär efter barnafödande.
Metod:
Design
Kvalitativ metod.
Urval 10 BHV-sjuksköterskor deltog. Strategiskt urval. Inklusionskriterier var att de skulle ha olika lång
erfarenhet i yrket som BHV-sjuksköterska.
Datainsamling Semistrukturerade djupintervjuer.
Dataanalys Tematisk analys enligt Green (2007).
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Orsaker till PPD: brist på stöd och socialt nätverk, orealistiska förväntningar på moderskapet,
förlust av professionell identitet.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 2
Referens Chew-Graham, C. A., Sharp, D., Carmberlein, E., & Folkes, L. (2009). Disclosure of symptoms of
postnatal depression, the perspectives of health professionals and women: a qualitative study.
Land
Databas
Storbritannien
PubMed
Syfte Syftet med studien var att undersöka allmänläkares, sjuksköterskors och kvinnors syn på de
avgörande symtomen som indikerar postpartumdepression inom primärvården.
Metod:
Design
Kvalitativ metod som var en del i en randomiserad kontrollerad studie (RESPOND).
Urval Ändamålsenligt urval av 19 allmänläkare, 14 sjuksköterskor samt 28 kvinnor som fött barn för 4
veckor sedan som diagnostiserats med PPD.
Datainsamling Djupintervjuer. Allmänläkare och sjuksköterskor intervjuades på sina arbetsplatser. Två kvinnor
intervjuades per telefon och resterande intervjuades i sina hem.
Dataanalys Induktiv tematisk analys enligt Strauss (1986).
Bortfall Ej redovisats
Slutsats Kvinnor beskrev psykosociala faktorer som orsak till deras symtom; stressen att bli förälder,
förändrade relationer, verkligheten motsvarade inte förväntningarna.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 3
Referens Gardner, P., Bunton, P., Edge, D., & Wittkowski, A. (2014). The experience of postnatal
depression in West African mothers living in the United Kingdom: A qualitative study.
Land
Databas
Storbritannien
PubMed
Syfte Syftet med studien var att utforska upplevelsen av PPD bland västafrikanska mammor bosatta i
Storbritannien.
Metod:
Design
Kvalitativ studie
Urval Sex mammor deltog i studien. Inklusionskriterier var: 1) 18 år eller äldre, 2) ansåg sig själv vara
av svart västafrikanskt ursprung, 3) förstår och talar engelska, 4) fått barn under de senaste 24
månaderna och 5) fått 10 poäng eller mer på EPDS.
Datainsamling Semistrukturerade djupintervjuer som genomfördes antingen i deltagarnas hem eller i annan lokal
som deltagaren valt.
Dataanalys Interpretiv fenomenologisk analys.
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Orsaker till PPD var: isolering, brist på stöd, förlust av identitet och förslust av tidigare liv.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 4
Referens Guy, S., Sterling, B. S., Walker, L. O., & Harrison, T. C. (2014). Mental health literacy and
postpartum depression: A qualitative description of lower income women.
Land
Databas
USA
Cinahl
Syfte Syftet med studien var att kartlägga hälsolitteraciteten postpartum hos kvinnor med låg inkomst
för att förstå om deltagarna känner igen symtom på PPD och om de söker hjälp för sina symtom.
Metod:
Design
Kvalitativ deskriptiv studie
Urval 25 kvinnor med BMI >25 eller hade höga poäng på screening (CED-D) för PPD. Alla kvinnor
hade fått prenatal vård på Medicaid (avsett för kvinnor med låg inkomst). 12-24 månader
postpartum.
Datainsamling Kvinnorna fick själva välja en fokus-grupp att delta i, uppdelat efter etnisk bakgrund (brittisk,
afro-amerikansk eller larin-amerikansk). Varje grupp bestod av tre till sex kvinnor. Gruppen
leddes av en handledare som kände deltagarna väl. En forskare deltog för att observera och spela
in. Mot slutet av sessionen upprepade forskaren det som sagts för att få bekräftelse från kvinnorna.
Dataanalys Innehållsanalys enligt Jorm.
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Orsaker till PPD var komplikationer relaterat till förlossning, hormonell obalas, ekonomiska
svårigheter, relationsproblem, sömnbrist, negativa förändringar i utseende, överväldigad av
ansvar, förlust av kontroll över livet.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 5
Referens Habel, C., Feeley, N., Hayton, B., Bell, L., & Zelkowitz, P. (2015). Causes of women´s
postpartum depression symtoms: Men´s and women´s perceptions.
Land
Databas
Kanada
Cinahl
Syfte Syftet med studien var att beskriva mäns och kvinnors uppfattningar om orsaker till kvinnors PPD
symtom, och undersöka likheter och skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattningar.
Metod:
Design
Kvalitativ deskriptiv studie
Urval Urvalet bestod av 30 heterosexuella par där kvinnorna hade symtom på PPD. Inklusionskriterier
var: 1) både mannen och kvinnan ville delta i studien, 2) kvinnan hade fött barn under de senaste
12 månaderna, 3) deltagarna skulle kunna kommunicera på engelska eller franska, 4) kvinnorna
hade 12 poäng eller mer på EPDS.
Datainsamling Semi-strukturerade djupintervjuer som genomfördes i deltagarnas hem. Intervjuerna genomfördes
individuellt. Intervjuerna genomfördes av person med samma kön som deltagaren.
Dataanalys Kvalitativ innehållsanalys av Berg och Lune (2004); Elo och Kyngas (2008).
Bortfall Redovisat
Slutsats Nio orsaker till PPD: Krav från samhället, fysiska hälsoproblem, övergång till föräldraskapet,
socialt nätverk och socialt stöd, personlighet och tidigare psykisk ohälsa, barnets hälsa och
temperament, otillfredsställda vårdbehov, otillfredsställda förväntningar på förlossning samt andra
stressorer.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 6
Referens Haga, S. M., Lynne, A., Slinning, K., & Kraft, P. (2011). A qualitative study of depressive
symptoms and well-being among first-time mothers.
Land
Databas
Norge
Academic Search Elite
Syfte Syftet med studien var att få en inblick i varför vissa kvinnor tycker att övergången till att bli
mamma är så psykiskt påfrestande att de får en depression, medan andra kvinnor mår bra efter
förlossningen.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval 12 förstagångsmammor. Deltagarna hittades genom att posters sattes upp på
Barnhälsovårdskliniker. Inklusionskriterier var: fått barn under de senaste 12 månaderna.
Datainsamling Semistrukturerade djupintervjuer i deltagarnas hem.
Dataanalys Tematisk analys enligt Braun & Clarke (2006).
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Orsaker till PPD: olika personlighetsdrag där de som kvinnor som önskade kontroll över sin
tillvaro hade ökad risk att drabbas. Andra orsaker var förväntningar, brist på socialt stöd och
amning.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 7
Referens Highet, N., Stevenson, A., Purtell, C., & Coo, S. (2014). Qualitative insights into women´s
experience of perinatal depression and anxiety.
Land
Databas
Australien
PubMed
Syfte Syftet med studien var att få en ökad inblick i kvinnornas erfarennheter av postnatal depression,
vilka faktorer som bidrar till dessa symtom och i vilken kontext de uppkommer.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval 28 deltagare, rekryterades via websajten Beyondblue och via kontaktlistor där personer som
uttryckt intresse för att delta i forskningsprojekt. Deltagarna hade alla upplevt postnatal depression
under de senaste fem åren, men ansåg sig nu vara under tillfrisknande.
Datainsamling Djupintervjuer. 23 intervjuer genomfördes i deltagarnas hem, en intervju genomfördes på
deltagarens arbetsplats, fyra intervjuer genomfördes via telefon pga geografiskt avstånd.
Dataanalys Kvalitativ analysmetod, genomfördes av båda författarna.
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Upplevda negativa förändringar relaterat till moderskap: relationen till partnern, arbetsrollen,
fysiskt utseende. Negativ upplevelse av graviditeten, svårigheter i omvårdnaden av barnet,
oenighet med partnern.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 8
Referens Kathree, T., & Petersen, I. (2012). South african indian women screened for postpartum
depression: a multiple case study of postpartum experiences.
Land
Databas
Sydafrika
Academic Search Elite
Syfte Syftet med studien var att förstå upplevelsen hos sydafrikanska indiska kvinnor som var screenade
för PPD.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval 10 kvinnor, genom ändamålsenligt urval på en offentlig vårdinrättning. Inklusionskriterier: indiskt
ursprung, biologisk mamma till barnet, födde barn 4-24 veckor före intervjun, 12 poäng eller mer
på EPDS. Exklusionskriterier: tidigare depression.
Datainsamling Semistrukturerade. Nio intervjuer i deltagarnas hem, en intervju på kliniken.
Dataanalys Tematisk analys av Braun & Clarke (2006)
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Orsaker till PPD: oönskad graviditet, sömnbrist, brist på stöd, brist på egentid, lågt
självförtroende, ekonomiska besvär, arbetsrelaterade problem. .
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 9
Referens Kathree, T., Selohilwe, O. M., Bhana, A., & Petersen, I. (2014). Perceptions of postnatal
depression and health care needs in a south african sample: the ”mental” in maternal health care.
Land
Databas
Sydafrika
PubMed
Syfte Syftet med studien var att utveckla förklarande modeller för PPD utifrån drabbade mammors
perspektiv med avsikt att underlätta utformningen av lämpliga interventioner för behandling.
Metod:
Design
Etnografisk kvalitativ metod
Urval Randomiserat urval av kvinnor från en vårdcentral där kvinnorna blev tillfrågade i väntummet. 20
kvinnor valde att delta. Inklusionskriterier: kvinnor över 18 år, inte nyligen diagnostiserade med
depression, fött ett levande barn 6 veckor till12 månader före intervjun, positiv screening för PPD.
Datainsamling Semistrukturerade intervjuer som genomfördes i deltagarnas hem.
Dataanalys Tematisk analys
Bortfall Redovisas
Slutsats Orsaker till PPD: konflikter, otillräckligt stöd från partner och familj och vänner.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 10
Referens Niemi, M. E., Falkenberg, T., Nguyen, M. T . T., Nguyen, M. T. N., Patel, V., & Faxelid, E.
(2010). The social context of depression during motherhood: A study of explanatory models in
Vietnam.
Land
Databas
Sverige och Vietnam
Academic Search Elite
Syfte Syftet med studien var att ta fram förklaringmodeller för PPD – utifrån mammor och
vårdpersonals erfarenheter.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval Nio mammor med PPD och nio vårdpersonal med erfarenhet av arbete med mammor med PPD.
Datainsamling Semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på ett sjukhus, i ett mottagningsrum.
Dataanalys Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004) och specifik konventionell
innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon (2005).
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Resultatet delades in i orsaker till PPD, och konsekvenser av PPD. Orsaker till PPD var: fysiska
besvär, specifika förväntningar på barnets kön, familjerelaterade problem, personliga
karaktärsdrag såsom negativa tankemönster.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 11
Referens O´Mahony, J M., & Donnely, T. T. (2013). How does gender influence immigrant and refugee
women´s postpartum depression help-seeking experiences?
Land
Databas
Kanada
Academic Search Elite
Syfte Syftet med studien var att undersöka hur de medverkandes kön, etnicitet och klasstillhörighet
påverkar deras sätt att söka behandling för PPD.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval Ändamålsenligt urval av 20 kvinnor. Inklusionskriterier: över 18 år, icke europeiska kvinnor som
bott i Kanada i mindre än 10 år, fått över 10 poäng på EPDS, haft stabil hälsa de senaste fem åren,
god kommunikationsförmåga.
Datainsamling Semistrukturerade intervjuer i deltagarnas hem eller på annan plats vald av deltagaren.
Dataanalys Kritisk etnografi enligt Quants (1992); Thomas (1993) & Carspecken (1996).
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Orsaker till PPD: Osäkerhet kring framtid, osäkerhet kring huruvida få stanna i landet, fattigdom,
isolering, inte kunna arbeta, förlust identitet.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 12
Referens Patel, S., Wittkowski, A., Fox, J. R. E. & Wieck, A. (2012). An exploration of illness beliefs in
mothers with postnatal depression.
Land
Databas
Storbritannien
PubMed
Syfte Syftet med studien var att undersöka vad mammor trodde var orsaken till att de drabbades av PPD.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval 11 deltagare rekryterade via två olika mödravårdscentraler. Inklusionskriterier: diagnostiserad
PPD, fått barn max 24 månader före intervjun, 10 poäng eller fler på EPDS.
Datainsamling Semistrukturerade intervjuer.
Dataanalys Grounded theory enligt Charmaz (2006).
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Orsaker till PPD: förväntningar på moderskapet motsvarade inte verkligheten, stressorer i
omgivningen.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 13
Referens Place, J-M., Billings, D., Blake, C. E., Frongillo, E. A., Mann, J. R., & deCastro, F. (2015).
Conzeptualizations of postpartum depression by public health care providers in Mexico
Land
Databas
Mexiko
Academic Search Elite
Syfte Syftet med studien var att beskriva vårdgivares kunskap och hur den används för att
konceptualisera PPD inom respektive arbetsområde.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval 61 vårdgivare (18 läkare, 17 sjuksköterskor, 17 socialarbetare, 9 psykologer) från fem olika
vårdinrättningar på tre olika vårdnivåer. 50 deltagare var kvinnor, 11 var män. Ändamålsenligt
urval för rekrytering av läkare, sjuksköterskor och socialarbetare. Teoretiskt urval av psykologer.
Datainsamling Djupintervjuer på respektive arbetsplats
Dataanalys Datorprogrammet NVivo10 användes, Analys enligt grounded theory (Charmaz, 2006).
Bortfall Redovisas
Slutsats Orsak till PPD: hormonella förändringar och svårighet att anpassa sig till moderskapet.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 14
Referens Pollard, S. E., Nievara, A., Nathans, L. L., & Riggs, S. A. (2014). A comparison of white and
hispanic women´s stories of adjustment to the birth of child.
Land
Databas
USA
PubMed
Syfte Syftet med studien var att jämföra riskfaktorer hos vita kvinnor och latinamerikanska kvinnor.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval 23 kvinnor, 11 latinamerikanska och 12 vita, rekryterades i väntrum. Minst tre månader skulle ha
passerat sedan förlossning för att inte få med mammor med postpartum blues.
Datainsamling Semistrukturerade intervjuer i deltagarnas hem.
Dataanalys Induktiv innehållsanalys av Patton (2002).
Bortfall Ej redovisat
Slutsats Orsaker till PPD: ekonomiska svårigheter, arbetsrelaterade svårigheter, , brist på egentid,
sömnbrist, förändrad relation, brist på stöd, isolering och ensamhet.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
BILAGA C
Artikel 15
Referens Shafiei, T., Small, R., & McLachlan, H. (2014). Immigrant women´s well-being after birth and
use of health services in Melbourne, Australia.
Land
Databas
Australien
Cinahl
Syfte Syftet med studien var att undersöka immigrerade afghanska kvinnors upplevelse av postnatal
depression och deras användande av hälsovården.
Metod:
Design
Mixad metod
Urval Afghanska immigrerade kvinnor som talade dai/persiska eller engelska, som hade fött ett friskt
barn. Kvinnorna rekryterades från fyra olika sjukhus i Melbourne, Australien.
Datainsamling Telefonintervjuer fyra månader efter förlossningen med 39 kvinnor, utifrån semistrukturerat
frågeformulär. 10-15 månader efter förlossningen genomfördes dessutom djupintervjuer ansikte
mot ansikte med 10 av dessa kvinnor. Kvinnorna valde plats för intervjun. Intervjun genomfördes
på det språk som kvinnorna föredrog.
Dataanalys Tematisk analys.
Bortfall Redovisat
Slutsats Orsaker till PPD: isolering, brist på socialt och emotionellt stöd. Svårighet att trösta barnet,
svåroghet att amma, ekonomiska svårigheter, konflikter inom äktenskapet. Osäkerhet kring
huruvida få stanna i landet, stress relaterat till arbete och studier samtidigt som de tog hand om
barnet.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad 1
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: [email protected]
Emma Jansson
Victoria Rodevåg
